Förvaltningarnas ekonomirapporter - sammanfattning och styråtgärder med fokus på kostnadskontroll och produktion

Transkript

1 Dnr PS Landstingets ledningskontor Produktionsavdelningen Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter - sammanfattning och styråtgärder med fokus på kostnadskontroll och produktion Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att Lasarettet i Enköping befaras få ett underskott på 9 mnkr för innevarande år att i övrigt lägga förvaltningarnas ekonomirapporter till handlingarna med beaktande av utestående bevakningsområden och tidigare förslag till beslut att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet i december Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med månadsrapporter per den sista oktober Den enda mer väsentliga ekonomiska förändringen jämfört med föregående rapportering är att Lasarettet i Enköping har försämrat sin prognos till -9 mnkr. Övriga förvaltningar har oförändrad eller marginellt ändrad prognos. De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budget är: Akademiska sjukhuset, -140 mnkr Primärvården, negativt resultat om -3,5 mnkr eller -12,2 mnkr lägre än av produktionsstyrelsen beslutat resultatmål Habilitering och hjälpmedel, -1,2 mnkr Lasarettet i Enköping, -9 mnkr Produktionsstyrelsen beslutade på septembermötet att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att vidta åtgärder för att bemanna sjukhuset under resten av detta år i syfte att skapa en tillräcklig och hållbar produktionskapacitet till ingången av Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (4) Vid produktionsstyrelsens möte i oktober valde styrelsen att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att Primärvården inte bedöms kunna klara ett 0-resultat för Produktionsstyrelsen har redan tidigare under året uppmärksammat befarade underskott för Primärvården, Habilitering och hjälpmedel och för Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Prognos Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som innebär ett underskott på 140 mnkr för 2013 vilket är oförändrat jämfört föregående prognostillfälle. Det prognostiserade underskottet utgör ca. 1,8% av sjukhusets budgetomslutning. I stora drag kan sjukhusets situation i relation till föregående rapportering beskrivas som oförändrad i nästan alla avseenden. Detta gäller t.ex. bemanningsläget, förväntad produktion i relation till budget/c-länsbeställning, huvudsakliga avvikelseposter, uppfyllelse av kostnadsanpassningsprogrammet etc. I ett avseende har dock situationen förbättrats avsevärt tillgängligheten till elektiv vård. Akademiska sjukhuset har på ett påtagligt sätt förbättrat tillgängligheten till planerad vård utifrån kraven i Kömiljarden. Den sista september hade 58 % av patienterna väntat kortare än 60 dagar i operationskön. Motsvarande andel för väntande till ett första besök var i september 62,5%. Den sista oktober ligger dessa andelar kring 70 %, dvs i närheten av gränsen för grundkravet i Kömiljarden. För att få vara med och dela på de nationella stimulansmedlen krävs att hela landstinget utöver grundkravet också klarar samma gräns för de som dafacto fått vård. Det betyder att minst 70 % av de som faktiskt fått sin vård ska ha fått det inom 60 dagar. Landstinget kommer inte klara denna gräns för oktober månad men för första gången på länge är det nära. Akademiska sjukhuset har under hösten vidtagit en rad åtgärder för att höja tillgängligheten till planerad vård. Åtgärderna beskrivs i särskild rapport till produktionsstyrelsen. Åtgärderna tycks ge önskad effekt i form av fortsatt hög produktion av operationer och väldigt stor produktion av besök. Under september utfördes fler besök vid sjukhuset än någon annan månad under senare år. Detta innebär både en klar kortning av den totala kön och en ökad tillgänglighet. Sammantaget innebär detta att läget förflyttats i den riktning som produktionsstyrelsen önskat i sitt beslut i september. Akademiska sjukhuset har ökat sin produktionsförmåga och tillgängligheten till planerad vård. Arbetet behöver dock fortsätta för att säkerställa att de positiva effekter som visat sig under den senaste tiden inte är tillfälliga. När det gäller sjukhusets ekonomiska utfall kvarstår bedömningen att årsutfallet hamnar 140 mnkr under budget. Primärvården I primärvårdens månadsrapport per den sista oktober kvarstår samma bedömning av årsutfallet som månaden innan. Resultatet bedöms bli -3,5 mnkr eller 12,2 mnkr lägre än av produktionsstyrelsen beslutat resultatmål. Samtidigt lämnar primärvårdsdirektören

3 3 (4) en viss förhoppning om resultatförbättring i nästa månadsprognos. Detta om den positiva utvecklingen avseende listning och produktion står sig. Produktionsstyrelsen beslutade vid oktobermötet att uppmärksamma landstingsstyrelsen på förväntat underskott i Primärvården i relation till fullmäktiges budgetmål. Detta efter att primärvårdsdirektören presenterat en plan för balans. Planen innebär att ekonomisk balans kan klaras 2014 men inte 2013 utan att ge avkall på verksamhet och/eller kvalitet. Landstingsstyrelsen har ännu inte behandlat denna information från produktionsstyrelsen. Habilitering och hjälpmedel Förvaltningen har lämnat en oförändrad prognos som innebär ett underskott på 1,2 mnkr. Underskottet är till hälften kopplat till underskott avseende primär hörselrehabilitering och till den andra hälften beroende av ökade hjälpmedelskostnader. På kort sikt har förvaltningen uttömt möjligheterna att nå ett bättre resultat avseende primär hörelrehabilitering. Det bör dock påpekas att förvaltningen mycket tydligt i skrivelse till hälso- och sjukvårdsstyrelsen påtalat svårigheterna att få ekonomisk bärkraft i förvaltningens del av vårdvalet inom primär hörselrehabilitering. Detta skedde innan beslutet om vårdval fattades. Svårigheterna ligger i att ersättningen inte är tillräcklig för att klara verksamhetskraven i en splittrad organisation med delvis odelbara resurser. Lasarettet i Enköping Lasarettet har tidigare prognostiserat en avvikelse mot budget på -2,6 miljoner kronor. Orsaken till detta är uteblivna intäkter för husläkarmottagningens helgjour som är inrymd vid lasarettet. Intäkter för detta har under flera år tillfallit lasarettet på felaktiga grunder. Både lasarettet och Primärvården har flaggat för detta men det har inte justerats förrän sent i 2013 års vårdavtalsprocess. Lasarettet i Enköping hade redan lagt sin budget när korrigeringen gjordes. Sjukhusdirektören har på uppdrag produktionsstyrelsen inkommit med en handlingsplan i juni. Planen innehåller en noggrann analys där slutsatsen är att intäktsbortfallet kan inarbetas i budget 2014 men kommer att kvarstå för Produktionsstyrelsen beslutade i juni att ställa sig bakom sjukhusdirektörens åtgärdsplan och dessutom att föreslå landstingsstyrelsen att medge ett underskott för Lasarettet i Enköping på 2,6 mnkr för innevarande år. Landstingsstyrelsen beslutade därefter , 152, att notera lasarettets negativa prognos, samt att lasarettet skall arbeta vidare i syfte att uppnå budget. Landstingsstyrelsen informerar vidare om att ett slutgiltigt ställningstagande angående lasarettets resultat tas i samband med årsbokslutet. Produktionsstyrelsens tolkning av landstingsstyrelsens beslut är att lasarettet skall ha som målsättning att uppnå ekonomisk balans samtidigt som detta inte får äventyra

4 4 (4) verksamheten och produktionen för Ekonomisk balans kommer enligt plan att uppnås för Lasarettet arbetar samtidigt vidare för att minimera underskottet Oktoberrapporten innebär för Lasarettet i Enköping en försämring av prognosen med 6 mnkr. Förklaringen är främst att produktionen inte når upp till planerad nivå. Detta har i sin tur flera orsaker vilka utförligt beskrivs i särskild bilaga som sjukhusdirektören inkommit med på uppdrag av styrelsens arbetsutskott. I kommande budgetdialog med Lasarettet finns anledning att diskutera sjukhusets möjligheter och åtgärder för att klara ekonomin Det bedöms inte möjligt att i någon väsentlig grad förbättra Lasarettets ekonomiska utfall 2013 utan att riskera verksamhet eller kvalitet. Produktionsstyrelsen bör uppmärksamma landstingsstyrelsen på det befarade underskottet. Andreas Endrédi Produktionsdirektör

5 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Oktober 2013

6 Ekonomi Efter oktober månad prognostiseras balanskravsresultatet till plus 206 miljoner kronor. Detta är en negativ avvikelse mot budget med 21 miljoner kronor. Jämfört med föregående prognos är det en försämring med 17 miljoner kronor. Om effekten av den sänkta diskonteringsräntan inkluderas blir landstingets prognostiserade årsresultat minus 246 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Avgår diskonteringsränta Balanskravsresultat Försämringen mot föregående prognos beror på att gamla BUP-huset kommer att rivas i och med byggnationen av Framtidens Akademiska. En nedskrivning måste då göras av det kvarvarande värdet, som är 29 miljoner kronor. Samtidigt så förbättras resultatet för förvaltningarna med 12 miljoner kronor. Den största positiva förändringen har Kollektivtrafikförvaltningen medan Lasarettet i Enköping försämrar sitt resultat med ytterligare 6 miljoner kronor. Mnkr Avvik jmf budget Intäkter kömiljarden -35 Skatteintäkter +48 Intäkter statsbidrag -98 Pensionskostnader -11 Schablondeb intäkter pensioner +70 AFA +129 RIPS-effekt pensionsskuld -452 Ökat anslag HSS för köer -55 Nedskrivning fastigheter -29 Försäljning vårcentraler +9 HoS-förvaltningar -111 Övriga förvaltningar +51 Övrigt +11 Avvikelse mot budget -473 Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 22 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Nettokostnad i landstinget Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen är nu 7,3 procent exklusive jämförelsestörande poster 1, vilket ska jämföras med föregående prognos då nettokostnaden var 7,4 procent. Den höga nettokostnadsutvecklingen på 7,3 procent år 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. En annan anledning är förvaltningarnas totalt sett negativa resultat, vilket innebär att förvaltningarna även har en ökad nettokostnad. Detta skapar en utveckling av nettokostnaden som inte motsvaras av ökade skatter och statsbidrag. I och med de satsningar som görs 2013 så höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från dessa satsningar är nettokostnadsutvecklingen 4,8 procent. Procent Prog Budg Nettokostnutv 7,3 6,0 3,2 4,0 5,8 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 155 miljoner kronor. Jämfört med föregående månad så lämnar Lasarettet i Enköping en försämrad prognos medan Folktandvården lämnar en förbättrad prognos. Övriga förvaltningars prognoser är oförändrade. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS LE -9-6 PV HoH -1 0 FTV 4 2 LSU 2 0 LRC 1 0 Summa Jämförelsestörande poster är återbetlningen av AFA på 129 mnkr och rivning av BUP-huset på 29 mnkr. 2 (8)

7 Akademiska sjukhuset Det prognostiserade årsresultatet för Akademiska sjukhuset är minus 140 miljoner kronor. Sjukhuset har ett budgeterat nollresultat. På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker negativt i förhållande till budget. Fortsatta bemanningsproblem, minskat antal vårdplatser utöver planerade stängningar, förändrad patientmix och evakueringen av Neurodivisionen har påverkat den planerade produktionen negativt och därmed intäkterna. På kostnadssidan avviker främst kostnader för inhyrd personal, köpt vård och medicinskt material negativt mot budget. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsutfall på minus 8,5 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Prognosen har försämrats med 6 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Nedskrivningen av prognosen är en direkt följd av att lasarettet inte når upp till den produktionsvolym som planerats. Lasarettet har, utifrån en ökad produktionskapacitet från hösten, budgeterat för 220 fler protesoperationer än grundbeställning vilket inte kommer att uppnås. De åtgärder som har vidtagits har inte gett avsedd effekt varvid prognosen nu försämrats. Redan i tidigare prognoser har lasarettet rapporterat för en avvikelse mot budget till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttats från lasarettet, vilket inte var beslutat vid fastställandet av budgeten. Primärvården Primärvården lämnar en prognos på minus 3,5 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en avvikelse på minus 12,2 miljoner kronor. Detta beror på att vårdcentralsuppdraget inte når upp till budgeterad nivå. Efter utfallet i oktober noteras en viss stabilisering av det ekonomiska utfallet. Det förklaras av en viss återhämtning vad gäller antal listade patienter tillsammans med en fortsatt stark produktion. Primärvården lämnar en oförändrad prognos, men prognosen bedöms vara stärkt i förhållande till de rapporter som lämnats i september och oktober. Habilitering och hjälpmedel Habilitering lämnar en prognos för året på minus 1,2 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader samt beräknat underskott vid hörselcentralens audionommottagning. Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på plus 8,3 miljoner kronor. Prognosen har förbättrats med 2 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Prognosen är 4,5 miljoner bättre än budgeterat resultat på 3,8 miljoner kronor. Det är framförallt en kostnadsminskning som kan förklara varför det prognostiserade resultatet avviker positivt mot budget. Vidare är några av de prognostiserade posterna som förväntades under hösten försenade, exempelvis personal till Äldrecentrum och mångkulturella aktiviteter i Gottsunda. Även intäkterna har justerats ned jämfört mot budget. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 24 miljoner kronor. Budgeterat resultat är minus 26 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är därmed 2 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört mot budget på 2 miljoner kronor kan hänföras till ökade serviceintäkter och lägre kostnader för inhyrd personal och media samt minskade räntekostnader. Kostnader för telefoni, konsulter och avskrivningar ökar däremot. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum lämnar en prognos för året på plus 2,2 miljoner kronor. Förvaltningens budgeterade resultat är 0,7 miljoner kronor vilket innebär att avvikelsen mot budget är positiv med 1,5 miljon kronor. 3 (8)

8 Den positiva avvikelsen kan förklaras av minskade personalkostnader på grund av vakanser samt minskade kostnader. Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings förväntade vårdproduktion för det egna länets medborgare, C- länspatienter, utgår ifrån den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen. Uppföljningen nedan fokuserar på budget och utfall i DRG-poäng. DRG-poängen i de presenterade diagrammen visar den sammanlagda poängen för sluten och öppen vård som är DRG-registrerad. Alla vårdkontakter med läkare DRG-registreras. Vårdkontakter med andra vårdgivarkategorier benämns sjukvårdande behandlingar eller övriga besök. De räknas i antal och presenteras inte här. Varje månad är det ett större antal vårdtillfällen och läkarbesök som inte har hunnit bli DRG-grupperade vid månadens slut. I det totala DRG-måttet nedan ges dessa vårdkontakter en genomsnittlig DRG-vikt. Övriga staplar visar avvikelserna mellan utfall och periodiserad beställning för respektive sjukhus största MDC-grupper. Totalt är den beställda volymen fördelad på 23 MDC-grupper som är en gruppering av alla DRG-grupper utifrån var på/i människokroppen som olika huvuddiagnoser finns. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets produktion är lägre än beställningen mätt i DRG-poäng. De stora negativa avvikelserna på MDC-nivå beror delvis på att det finns DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte har DRG-satts och därför inte fördelats på olika MDC-grupper. Läkarbesök inklusive dagsjukvård ökar medan slutenvården minskar. Jämfört med föregående prognos så har den negativa avvikelsen mot beställning för slutenvården minskat. Sjukhuset gör bedömningen att produktionen vid årets slut ska vara i nivå med grundbeställningen i vårdavtalet. Gällande extrabeställningar bedömer sjukhuset att man kommer klara av att producera drygt hälften av åtagandet. Riks- och regionvården vid Akademiska sjukhuset ligger fortsatt under budgeterade volymer. Sjukhusets prognos är att den budgeterade intäkten på miljoner kronor kommer att ha ett underskott på 50 miljoner kronor vid årets slut. 4 (8) Avvikelse utfall/budget DRG-poäng sluten och öppen vård Akademisk a C-län jan-ok tober 2013 De största MDC-grupperna 0,0 Procentuell avvi kelse -2,0-4,0-6,0-8,0-1,3-6,7-1,9-8,2-7,6-4,5-2,1 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -10,0-9,8-12,0 De stora MDC-grupperna

9 Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköpings produktion mätt i DRG understiger periodiserad beställning inklusive tilläggsbeställning. Lasarettets bedömning är att årsproduktionen till beställd volym kommer att uppnås. Slutenvårdsproduktionen ligger under periodiserad beställning. Det är främst inom de medicinska verksamheterna som de stora avvikelserna finns. Nytt arbetssätt på Medicinskt centrum har så här långt medfört färre inläggningar och förskjutning mot ökad öppenvård. Öppenvårdsproduktionen ligger över periodiserad grundbeställning. Inom öppenvården har såväl läkarbesök som DRG-poäng ökat i förhållande till beställningen. 5 (8) Avvik else utfall/b udge t DRG-p oän g sluten och öpp en vård Enkö ping C-län jan-ok t 2013 De största M DC-grupp erna Pro centuell avvikelse 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 3,0 3,4-0,2-0,8-4,94-11,0-12,6 18,4 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o buks pott Mats mältningsorganen Nerv sys temet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv De sto ra M DC-grupp erna Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,3 procent jämfört med Löneöversynen för 2013 är klar i och med utbetalning av ny lön och retroaktiv lön för samtliga förbund. I juli betalades beslutat lönepåslag på kronor ut till grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset. Utöver löneöversyn och lönepåslag bidrar även personalstrukturförändringar och ökade kostnader för jour och beredskap till en högre timlönekostnad. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 28 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med oktober i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden med 74 årsarbetare. Det förklaras av planerad minskning inom ramen för kostnadsanpassningsprogrammet och att personalförsörjningen för vårdpersonal är ansträngd. Det gäller främst specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och specialistläkare inom vissa specialiteter. Det har lett till fler stängningar av vårdplatser över sommaren än ursprunglig plan. Akademiska skriver i sin månadsrapport att under november kommer antalet öppna vårdplatser att öka till följd av nyrekrytering av sjuksköterskor samt inhyrning från bemanningsföretag. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 49 miljoner kronor till och med oktober. Kostnaden samma period i fjol var 55 miljoner kronor. Årsprognosen för Primärvården för inhyrd personal är nu 20 miljoner kronor och har justerats ner ytterligare en miljon kronor. Lasarettet minskade sin årsprognos något efter förra månaden, men en höjning rapporteras efter oktober och kostnaderna prognostiseras nu till 8 miljoner kronor. Ökningen förklaras av de åtgärder som lasarettet planerar vidta för att öka produktionen. Kostnaderna för inhyrd personal vid Akademiska beräknas för året till 35 miljoner kronor och det är en försämring av årsprognosen med 10 miljoner kronor sedan förra månadsrapporteringen. Förklaringen är brist på specialistläkare inom psykiatrin. Sammantaget för de tre förvaltningarna innebär de reviderade årsprognoserna att kostnaderna beräknas minska med endast 6 procent (4 miljoner kronor) jämfört Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid lands-

10 tinget är efter oktober 4,6 procent och det är i stort sett detsamma som efter september. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är kvar på 1,2 procent. Även sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är densamma som efter förra månaden, det vill säga 2,6 procent. Det är något högre än För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 47 miljoner kronor efter oktober och det är 3,7 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8,5 procent. 6 (8) Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

11 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Kö pt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Av skrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter (8) Not

12 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2012 Nettokostn budget 2013 Nettokostn prognos (8) Resultat Budget Prognos Förgående Förvaltning, tkr prognos Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

13 Månadsrapport (201310) Akademiska sjukhuset 1 (11)

14 Månadsrapporten 2013 Sammanfattande bedömning Divisionerna har under 2013 effektiviserat verksamheten genom åtgärder i kostnadsanpassningsprogrammet. Trots detta prognostiserade sjukhuset vid tertial 2 ett underskott på 140 miljoner kronor. Denna bedömning kvarstår. Sjukhuset nådde under oktober grundkravet för kömiljarden såväl för besök som för operation/åtgärd. Sjukhuset gör bedömningen att måluppfyllelsen för besök kommer att klaras vid slutet av Sjukhusets möjlighet att klara grundkravet för operation/åtgärd har förbättrats sedan i september men grundkravet bedöms fortsatt vara svårt att uppnå vid slutet av Sjukhuset planerade för ett ökat vårdbehov och ökad produktion av riks- och regionvård under Sjukhuset har inte producerat riks- och regionvård i den omfattning som planerades och därmed har förutsättningarna för att nå en budget i balans försämrats. Sjukhuset har sedan föregående månadsrapportering fått tillgång till två operationssalar på Lasarettet i Enköping. Detta kommer att öka förutsättningen att klara prognosen på intäktssidan. Ökade läkemedelskostnader inom vissa områden är en annan bidragande orsak. Landstinget följer nationell standard vilket i vissa fall blir kostnadsdrivande. Det är en positiv utveckling för patienten men berörda verksamhetsområden får inte kompensation för de dyrare läkemedel som ges till C- länspatienterna. Kostnaden för köpt vård avviker negativt från budget på grund av att flera patienter krävt specialistvård inom ramen för rikssjukvårdsuppdrag som förlagts till andra landsting. I likhet med andra sjukhus i landet har Akademiska fortsatt svårt att rekrytera sjuksköterskor inom vissa områden. I månadsskiftet oktober november saknades det ca 130 sjuksköterskor vilket gör det bland annat svårt att hålla vårdplatser öppna och därmed minskar möjligheten till operation/behandling. Enligt plan skulle sjukhuset under 2012 till och med oktober 2013 ha genomfört kostnadsanpassande åtgärder uppgående till cirka 347 miljoner kronor. Utfallet blev cirka 275 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen på 72 miljoner kronor härleds till sjukhusgemensamma åtgärder (-45 mnkr) och divisionsspecifika åtgärder (-24 mnkr). Förändrad efterfrågan från riks- och regionkunder, förändrade arbetssätt, poliklinisering samt nya behandlingsmetoder har påverkat sjukhusets resursfördelning och produktion vilket ger effekt på den totala ekonomin. I sjukhusets budgetprocess för 2014 har fokus lagts på grundliga verksamhetsanalyser och bland annat beaktas ovanstående förändringar. I budgetprocessen har sjukhuset fortsatt att arbeta med att utveckla produktions- och resursplaneringen med en tydlig produktionsbudget för 2014 på verksamhetsnivå. Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar för perioden ett resultat om -26,2 miljoner kronor (exklusive effekter av ALF och driftprojekt -85 mnkr) i förhållande till periodens budget. Utfallet på intäktssidan avviker negativt (-48,5 mnkr) men balanseras delvis upp av en positiv avvikelse på kostnadssidan (+22,3 mnkr). På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker negativt i förhållande till budget. Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, minskat antal vårdplatser utöver planerade stängningar, evakueringen av Neurodivisionen samt förändrad patientmix har påverkat den planerade produktionen negativt och därmed även intäkterna. På kostnadssidan avviker främst kostnader för inhyrd personal, medicinskt material 2 (11)

15 3 (11) och köpt vård från budget. Utvecklingen av läkemedelskostnaderna måste följas då det finns signaler på att nationella rekommendationer, inom ett flertal verksamhetsområden, redan nu ger kostnadsökningar utöver budget och kommer att vara kostnadsdrivande under hösten. Övergången till nettopriser för läkemedel innebär att de totala läkemedelskostnaderna tillfälligtvis balanseras upp av rabatter som utbetalas i efterskott för En omfördelning av årsprognosen har gjorts mellan avskrivningar och inhyrd personal i månadsrapporten för oktober. Investeringstakten bedöms som lägre än planerat vilket ger +10 miljoner kronor i årsprognos för avskrivningar medan kostnaderna för inhyrd personal inte minskat i den omfattning som planerats och årsprognosen försämras därmed med ytterligare 10 miljoner kronor. Det prognostiserade årsresultatet för sjukhuset bedöms även fortsättningsvis till -140 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot periodens budget med 97 miljoner kronor, vilket förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främst inom Kirurgoch onkologdivisionen (kirurgi, handkirurgi, ortopedi, onkologi), Neurodivisionen (plastikkirurgi, neurologi, strokevård och rehabmedicin, neurokirurgi) samt inom Medicin- och thoraxdivisionen (specialmedicin, hematologi, hud och reumatologi, thoraxkirurgi och anestesi). Inom Kirurg- och onkologdivisionen är huvudorsaken till avvikelsen sjuksköterskebrist på vårdavdelningar och operation. Bristen har lett till minskad elektiv slutenvårdsproduktion och därmed lägre intäkter för riks- och regionvård. Stängda vårdplatser har också inneburit nya arbetssätt med minskade medelvårdtider för riks- och regionpatienter. Åtgärder finns för att dämpa underskottet så som omfördelning av operationssalutrymmen samt tillgång till två operationssalar på Lasarettet i Enköping. Sjukhusets årsprognos för riks- och regionintäkter har bedömts till -50 miljoner kronor. Barnsjukvården har under året haft osedvanligt höga kostnader för köpt vård. Sammanlagt har tre transplantationspatienter vårdats under långa perioder på Sahlgrenska sjukhuset och på Karolinska sjukhuset. På Psykiatridivisionen har nya nationella regler kring vård av dömda medfört kostnadsökningar utöver planerat. Flera verksamhetsområden inom divisionen har dessutom ökade kostnader för köpt vård. Nya arbetssätt med mer divisionsövergripande samarbete kring särskilt svårbehandlade patienter håller på att utvecklas för att minska kostnaden för köpt vård. Sjukhusets årsprognos för köpt vård bedöms till -30 miljoner kronor. Psykiatridivisionen har ökade kostnader utöver plan för inhyrd personal. Detta beror på ett ökat remiss- och patientinflöde jämfört med föregående år. Det råder brist på specialistläkare och ett par läkare har slutat och nya har inte kunnat rekryterats. Under hösten kommer ett flertal läkare bli färdiga specialister vilket kommer att ge bättre förutsättningar för att minska kostnaden för inhyrd personal. Översyn av arbetssätt sker parallellt med detta. För att klara produktionsmålen har kostnadsminskningen för inhyrd personal inte kunna genomföras i den takt som planerats. Årsprognosen försämras därmed med ytterligare -10 miljoner kronor i månadsrapporten för oktober. Sjukhusets årsprognos för inhyrd personal bedöms till -20 miljoner kronor. Flera verksamhetsområden inom Medicin- och thoraxdivisionen har svårigheter att klara budgeten för läkemedel. Detta bland annat på grund av att nya

16 4 (11) nationella riktlinjer har antagits. Reumatologen har ökade kostnader för biologiska läkemedel i och med att landstinget godkänt implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Behandlingen är långsiktig varvid kostnaderna kommer att kvarstå. Hematologen belastas i år av läkemedelskostnader som tidigare finansierades inom ramen för en läkemedelsstudie. Kardiologen har kostnadsökningar på grund av ett ökat remissinflöde från primärvården som avser insättning av nya antikoagulantia. Detta överensstämmer med nationella riktlinjer. Specialmedicin har kostandsökningar avseende diabeteshjälpmedel på grund av anpassningar till nationell standard. Sjukhusets årsprognos för läkemedel bedöms till -25 miljoner kronor. En reservering för återbetalning av målrelaterad ersättning har gjorts. Sjukhusets årsprognos för fasta ersättning från HSS bedöms till -25 miljoner kronor. Sjukhuset kommer att fortsätta att fokusera på produktion, bemanning och på att divisionernas beslutade kostnadsanpassningar efterlevs och på så sätt försöka förbättra det bedömda resultatet för 2013 om -140 miljoner kronor. Sjukhuset har startat ett operationsråd i syfte att samplanera all operationsverksamhet och därmed utnyttja resurserna (salar, personal etc) på ett mer optimalt sätt. Målsättningen är att kunna öka produktionen. Ett vårdplatsråd har beslutats att inrättats för att skapa en helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser genom att bättre utnyttja vårdplatserna. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat För 2013 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 196 miljoner kronor beviljats, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 146 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor mer än under samma period Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 161 miljoner kronor inkl IT-utrustning, vilket är 35 miljoner kronor lägre än beviljad ram. Under 2012 och 2013 bedriver sjukhuset ett arbete med att få en budget i balans. Sjukhuset genomför dels divisionsspecifika åtgärder, dels sjukhusgemensamma åtgärder. Under perioden januari 2012 t.o.m. oktober 2013 skulle sjukhuset ha genomfört åtgärder motsvarande cirka 347 miljoner kronor. Utfallet blev cirka 275 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen på 72 miljoner kronor härleds till sjukhusgemensamma åtgärder (-45 mnkr) och divisionsspecifika åtgärder (-24 mnkr). Avvikelsen för de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig på minskade personalkostnader (-13 mnkr), minskade omkostnader (-7 mnkr) och ökade intäkter (-4 mnkr). I diagrammet ses plan och utfall för de divisionsspecifika åtgärderna t.o.m. oktober 2013.

17 5 (11) Mnkr Utfall av divisionsspecifika åtgärder tom. oktober Plan Utfall Intäkter Omkostnader Personal Jämfört med utfallet föregående månad har avvikelsen jämfört med plan ökat vad gäller personal, men minskat vad gäller omkostnader. Avvikelsen vad gäller intäkter är tämligen lika jämfört med september. Vad gäller avvikelsen för personal är främsta orsaken att Psykiatridivisionen, på grund av ett ökat patientinflöde, inte klarar den tänkta reduceringen av hyrläkare. Orsaker till avvikelsen vad gäller omkostnader beror till stor del på att implantatkostnaderna är höga inom neurokirurgin. Detta gör det svårt att urskilja effekter av upphandlingar. Ytterligare orsaker är att den planerade hyresbesparingen inom Psykiatridivisionen inte har skett. Avvikelsen avseende intäkter beror delvis på att verksamhet inte utökats som planerats samt oförändrat antal behandlingar inom specifika områden. Bedömningen är att stora delar av de divisionsspecifika åtgärderna kommer att genomföras. Vissa åtgärder kommer dock inte att ge önskad ekonomisk effekt. Detta gäller exempelvis den planerade hyresbesparingen och reduceringen av hyrläkare inom Psykiatridivisionen, minskningen av implantatkostnaderna samt intäktsökningen avseende den utökade verksamheten för ryggmärgsstimulering inom Neurodivisionen. Ytterligare har sjukhuset på central nivå en negativ avvikelse mot plan vad avser övriga externa kostnader. De sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till september 2013 ha resulterat i besparingar på knappt 3 miljoner kronor. Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna är till viss del svåra att mäta men bedömningen är att de sjukhusgemensamma åtgärderna på årsbasis kommer att ge besparingar på mellan 3 och 4 miljoner kronor att jämföra med de planerade 60 miljoner kronorna. Produktion Sjukhusets totala vårdproduktion har en fortsatt hög produktion av läkarbesök och dagsjukvård men har minskat för slutenvården och övriga besök till och med oktober vid jämförelse mot föregående år (se tabell nedan). Förändring i % tom oktober DRG i % Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -3,5% -5,0% -6,1% Läkarbesök 4,0% 2,5% - Dagsjukvård 27,8% 43,4% - Övriga besök - -1,9% - Sjukhusets produktion av akutsjukvård är i stort i nivå med föregående år och har inte påverkats av att slutenvården haft stängda vårdplatser. Den elektiva vårdens andel har minskat för slutenvård och övriga besök. Läkarbesök och dagsjukvård ökar, se nedan. Förändring av den elektiva vården i % tom oktober DRG i % Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -4,8% -6,9% -11,4% Läkarbesök 5,0% 3,9% - Dagsjukvård 29,0% 45,4% - Övriga besök - -1,8% - I slutenvården har sjuksköterskebristen påverkat produktionen negativt. Sjukhuset har tvingats stänga vårdplatser vilket bedöms ha medfört att cirka vårddagar inte kunnat beläggas. Därtill tillkommer effekter av flytten till Psykiatrins hus samt evakueringen av 85-huset. Trots ett minskat antal vårdplatser på mellan 5 till 10 procent de senaste månaderna har inte det totala produktionsbortfallet varit så stort. Detta har möjligtgjorts framförallt för att medarbetare gjort sitt yttersta för att även patienter i den elektiva vården ska behandlas och ett led i detta är en ökande andel öppenvård. I november kommer flera vårdplatser att öppnas. Operationskapaciteten ökar från vecka 47 när sjukhuset får tillgång till två operationssalar på Lasarettet i Enköping.

18 6 (11) Detta förväntas leda till en återhämtning av produktionen. Produktionsförändringarna beror bland annat på en ökad poliklinisering på sjukhuset, nya behandlingsmetoder och att vissa läkarbesök utförs av andra yrkesgrupper. Denna utveckling är positiv både ur ett patient- och resursperspektiv och är efterfrågat av våra externa kunder. Hittills i år har sjukhuset behandlat drygt 460 patienter fler är föregående år jämnt fördelat mellan C-länspatienter och riks- och regionpatienter. C-länsvården har 1,3 procent lägre produktion, mätt i DRG, jämfört med beställningen till och med oktober där läkarbesök inkl dagsjukvård ökar medan slutenvården minskar. Övriga besök understiger beställningen med 3,9 procent. Den negativa avvikelsen mot beställningen för slutenvården och övriga besök har minskat jämfört med september utfallet. Produktionsutfallet är justerat för de verksamheter som ingår i fritt vårdval. Antalet läkarbesök och dagsjukvårdsbesök, hänförliga till C-länsproduktionen överstiger beställningen medan antalet vårdtillfällen och övriga besök understiger beställningen. Den akuta C-länsvården är i stort sett i nivå med föregående år. Den elektiva vården för läkarbesök och dagsjukvård ökar medan slutenvård och övriga besök minskar. Sjukhuset bedöms på helårsbasis producera vård i nivå med grundbeställningen enligt vårdavtalet. Prognosen för fritt vårdval är att sjukhuset kommer att överskrida produktionsmålet. För extrabeställningar på 23 miljoner kronor samt övertagande av psykiatrimottagningen i Enköping bedömer sjukhuset att man kommer att utföra beställningarna för besök samt alla behandlingar förutom operation protes, operation skuldra-knä och fot samt operation rygg. Att man inte kan utföra detta beror på sjuksköterskebristen. Av samma anledning är det även osäkert om neurokirurgen kommer att klara hela sin extrabeställning. Likaså kommer klinisk genetik inte kunna utföra sin extra beställning. Prognosen för extrabeställningen är 12,6 miljoner kronor. Extrabeställningen bedöms inte ha någon effekt på det ekonomiska resultatet. I dagsläget görs samma bedömning för psykiatrin i Enköping Under sommaren tvingades sjukhuset stänga fler slutenvårdsplatser, utöver de planerade, på grund av sjuksköterskebristen. Flera vårdplatser kommer fortsatt vara stängda under hösten. Den sista veckan i oktober hade sjukhuset 92 vårdplatser stängda på vardagar och 84 vårdplatser stängda på helgen till följd av sjuksköterskebristen. Detta har påverkat framförallt den slutna elektiva C-länsvården som har minskat med 4,4 procent mätt i DRG-poäng jämfört med föregående år. Vårdtyngden för de C-länspatienter som behandlats har ökat jämfört med föregående år. Läkarbesök för C-län mätt i DRG har ökat med 6,0 procent jämfört med beställningen. I läkarbesöken ingår dialysbehandlingar som tidigare klassades som sjukvårdande behandling. Riks- och regionvård för patienter i slutenvård har fortsatt lägre utfall mätt i vårddagar jämfört med föregående år och är totalt 5,9 procent lägre, vilket motsvarar vårddagar. Kvinno- och barndivisionen har ökat antalet vårddagar med 8,3 procent vilket är enligt plan. Kirurg- och onkologdivisionen samt Medicin- och thoraxdivisionen har minskat produktionen mätt i vårddagar för riks- och regionpatienter med -19 procent respektive -7,9 procent. Antal läkarbesök och dagsjukvård för riksoch regionpatienter har ökat. Framför allt är det Neurodivisionen som har ökat sin produktion. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget 2013 på miljoner kronor för riks- och regionvård. Hittills har drygt 74 procent av intäktsbudgeten för året uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Bedömningen

19 7 (11) är att sjukhuset kommer att ha ett underskott på 50 miljoner kronor vid årets slut. Totalkostnaden per producerad DRG-poäng är något högre än föregående år främst på grund av bortfall av produktion till följd av svårighet med bemanningen. Akademiska Förändr % Totalkostnad per producerad DRG* -1,06% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 2,22% Vårdtillfällen DRG utfall/ beställning -4,41% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -6,83% Läkarbesök DRG utfall/beställning 6,03% Läkarbesök antal utfall/beställning 3,63% Övriga besök antal utfall/beställning -3,85% *Hänsyn tagen till kostnadsuppräkning 2,4 % I oktober var måluppfyllelsen för kömiljarden 71 procent för besök och 70 procent för operation/åtgärd. Det skulle innebära att sjukhuset i oktober klarade grundkravet för kömiljarden. Antalet väntande till besök var i oktober ca stycken, att jämföra med knappt stycken i september. Antalet väntande till operation/behandling var i oktober cirka stycken, vilket är ungefär lika många som i september. Divisionerna har genomfört och genomför framgent åtgärder som syftar till att förbättra kösituationen. Avseende besök är bedömningen att flertalet verksamhetsområden, och alla divisioner om vidtagna åtgärder ger effekt, kommer att klara grundkravet för kömiljarden vid årets slut. Vad avser operation/behandling bedömde Kirurg- och onkologdivisionen samt Medicin- och Thoraxdivisionen tidigare att de inte skulle klara måluppfyllelsen vid årets slut. Kirurg- och onkologdivisionen gör nu prognosen att de kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Detta innebär att tre av fyra divisioner gör bedömningen att de kommer att klara grundkravet vid årets slut. Sjukhusets möjlighet att klara grundkravet för besök har i och med detta förbättrats men det är fortsatt osäkert om grundkravet kommer att nås vid årets slut. Medarbetare Sjukhuset har under 2013 haft en ansträngd bemanningssituation och till och med oktober har närvarotiden minskat med 74 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Närvarotidens minskning är till en del planerad via sjukhusets kostnadsanpassningsprogram men den största delen beror på att sjukhusets personalförsöjning för vårdpersonal är ansträngd. Personalförsörjningssituationen inom sjukhuset är fortsatt bekymmersam och det gäller framförallt specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa områden. I månadsskiftet oktober november fattades det cirka 130 sjuksköterskor. Bristen härrör sig till störst del från 2012 då bland annat verksamhetsförändringar medförde ett ökat behov av sjuksköterskor. Under innevarande år har sjukhuset inte kunnat rekrytera för att täcka det ökade behovet. Detta gör bemanningssituationen alltmer sårbar och känslig för även små förändringar. Under sommaren stängdes därför fler vårdplatser än ursprunglig plan till följd av sjuksköterskebrist. Effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. Den sista veckan i oktober hade sjukhuset 92 vårdplatser stängda på vardagar och 84 vårdplatser stängda på helgen till följd av sjuksköterskebristen. Under november kommer antalet öppna vårdplatser att öka till följd av nyrekrytering av sjuksköterskor samt inhyrning från bemanningsföretag. Under våren gjordes en struktursatsning på lönerna för allmänsjuksköterskor med kr i månaden. Anledningen till detta var att få mer konkurrenskraftiga lönenivåer och därmed på sikt få en bättre personalförsörjning. Höjningen har gett en effekt på lönenivåernas fördelning avseende hela sjuksköterskegruppen. Därför behöver sjukhuset ta ett helhetsgrepp vilket kommer att innebära ökade kostnader Åtgärder för att kortsiktigt säkra bemanningen har för sjukhuset kostat hittills i år 7,8 miljoner kronor. I den summan ingår att 500 sjuksköterskor har flyttat på sin semester eller tagit extrapass för att säkerställa sommarbemanningen till en kostnad av 5,4 miljoner kronor.

20 8 (11) Närvarotiden för övertid har ökat med sammantaget 2,3 procent till och med oktober eller 3,8 miljoner kronor inklusive lönekostnadspåslag. Ökningen härrör sig till två tredjedelar från jul och nyårshelgen och en tredjedel från sommarmånaderna. För gruppen undersköterskor och sjuksköterskor har närvarotiden för övertid ökat med 1,8 procent Jour och beredskap för läkarehar ökat sin närvarotid med 5,3 procent vilket motsvarar 12,0 mkr och den stora merparten av kostnaden härrör sig från jul och nyårshelgen. Timlönekostnaden för perioden är 3,8 procent högre än föregående år. Ökningen är i nivå med lönerevisionernas utfall, inklusive den särskilda lönesatsningen på grundutbildade sjuksköterskor, samt strukturella förändringar och ökade kostnader för jour och beredskap. Sjukfrånvaron är på en fortsatt hög nivå och är till och med september 4,8 procent vilket är 0,2 procentenheter högre än samma period föregående år. Positivt är att korttidssjukfrånvaron är lägre än föregående år. Den största orsaken till den högre sjukfrånvaron är att långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar, ökar sakta och är 7,4 procent högre än föregående år. Sjuklönekostnaderna inkl lönekostnadspåslag är 3,4 miljon kronor högre än föregående år. Sjukhuset bedöms inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent vid årets slut. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 26,7 miljoner kronor vilket är 13,9 miljoner kronor högre än den ackumulerade periodbudgeten där den övervägande delen av kostnaden härrör sig från Psykiatridivisionen. Detta till följd av brist på specialistläkare inom psykiatrin i kombination med att produktionen varit hög. Därtill har sjukhuset hyrt in sjuksköterskor från bemanningsföretag till slutenvården för att kunna hålla vårdplatser öppna. Kostnaden för detta hittills i år är 0,7 miljoner kronor men förväntas öka under de sista återstående månaderna Problemen med att rekrytera förväntas kvarstå året ut. Årsprognosen för inhyrd personal är -20 miljoner kronor. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktion 3,8 % -74 antal -1,3 % 4,5 % 4,8 % 0,2 55 mnkr -20 mnkr

21 9 (11) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal ) Köpt vård ) Läkemedel ) Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Noter avseende kommentarer till prognosen: 1)-3) Årsbudget är justerad för fritt vårdval enligt beslut LLK. 2) Lägre riks- och regionproduktion än planerat främst inom Kirurgi- och onkologidivisionen (kirurgi, handkirurgi, ortopedi, onkologi), Neurodivisionen (plastikkirurgi, neurologi, strokevård och rehabmedicin, neurokirurgi), samt inom Medicin- och thoraxdivisionen (specialmedicin, hematologi, hud och reumatologi och thoraxkirurgi och anestesi). 3) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se tabell nedan. 4) Psykiatridivisionen har ökade kostnader utöver plan för inhyrd personal. Beror på ökat remiss- och patientinflöde i kombination med brist på specialistläkare. 5) Osedvanliga kostnader för köpt vård för barnsjukvården bl a tre vårdkrävande transplantationspatienter. På Psykiatridivisionen har nya nationella regler medfört kostnadsökningar utöver plan. 6) Flera verksamhetsområden inom Medicin- och thoraxdivisionen har svårigheter att klara budgeten för läkemedel. Detta bland annat på grund av att nya nationella riktlinjer har antagits som är kostnadsdrivande. 7) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se tabell nedan. 8) Investeringstakten lägre än förväntat. 9) Avvikelsen motsvara reservation för återbetalning av målrelaterad ersättning. Not

22 2) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar

23 BILAGA 2 PRODUKTION SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc oktober 2013 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall Totalt ,4% ,8% ,0% ,6% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,9% 80,2% 83,6% 77,9% 83,0% 88,0% 83,0% 86,0% 84,6% 81,3% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,3% ,5% ,2% ,0% 0 0 B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,1% ,8% ,3% ,2% 0 0 C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,3% ,9% ,9% ,7% 0 0 D04 Andningsorganens sjukdomar ,5% ,4% ,4% ,7% 0 0 E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,3% ,3% ,1% ,2% 0 0 F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,7% ,4% ,2% 0 0 G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,4% ,6% ,3% ,6% 0 0 H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,4% ,9% ,0% ,2% 0 0 J09 Sjukdomar i hud och underhud ,6% ,1% ,7% ,1% 0 0 K30 Bröstkörtelsjukdomar ,6% ,1% ,8% ,6% 0 0 L10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar ,2% ,1% ,0% ,7% 0 0 M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,0% ,7% ,6% ,5% 0 0 N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,0% ,2% ,6% ,1% 0 0 O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,0% ,4% ,1% ,0% 0 0 P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,0% ,2% ,2% ,4% 0 0 Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,3% ,9% ,0% ,6% 0 0 R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,6% ,7% ,0% ,7% 0 0 R17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specific ,9% ,1% ,8% ,5% 0 0 S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,5% ,3% ,1% ,8% 0 0 T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,7% ,7% ,7% ,1% 0 0 U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,4% ,5% ,0% ,6% 0 0 U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,4% ,9% ,0% ,0% 0 0 V22 Brännskador ,6% ,0% ,5% ,6% 0 0 W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,8% ,8% ,4% 0 0 X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,9% ,2% 0 0 Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,3% ,4% DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO MTH PSYK KFE

24 1 (6) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

25 Månadsrapport 2013 Lasarettet prognostiserar en avvikelse med -8,5 miljoner kronor vilket är en försämring med 6 miljoner kronor mot föregående prognos. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Nedskrivningen av prognosen är en direkt följd av att lasarettet inte når upp till den produktionsvolym som planerats. Lasarettet har, utifrån en ökad produktionskapacitet från hösten, budgeterat för 220 fler protesoperationer än grundbeställning vilket inte kommer att uppnås. De åtgärder som vidtagits har inte gett avsedd effekt varvid prognosen nu försämras avsevärt. Extra satsningar har planerats in för att till viss del kompensera produktionsbortfallet. Budgettekniskt har den högre produktionsvolymen hanterats som Riks- och regionintäkt. På grund av detta har prognosen för Riks- och regionintäkter försämrats med 5 miljoner kronor till -13 miljoner kronor. 2,6 miljoner kronor av prognostiserat resultat är att härleda till att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour som flyttas från lasarettet till Primärvården. Då beslutet fattades efter fastställande av budget har lasarettet inte möjlighet att möta inkomstbortfallet. Den rörliga ersättningen från HSS avviker positivt mot budget med 11,5 miljoner kronor vilket reglerats mot Riks- och regionintäkt. Inriktning mot ökad poliklinisering leder till minskad DRG-vikt och därigenom minskade produktionsintäkter i högre grad än motsvarande kostnadsminskning. De lägre totala produktionsintäkterna balanseras till viss del upp av förändrad rutin vid registrering av telefonkontakter. Lasarettet är sedan 1 juli en aktör i vårdval proteskirurgi. Lasarettet prognostiserar att producera för motsvarande 3,8 miljoner kronor inom ramen för vårdval. Tilläggsbeställningen av 300 extra koloskopier prognostiseras till 1,1 miljoner kronor. Fast ersättning från HSS förväntas understiga budget med 2 miljoner kronor till följd av återbetalning av 2012 års målrelaterade ersättning 1,3 miljoner kronor samt 0,8 miljoner kronor för 2013 års mål. Lasarettet nådde inte 2012 års mål gällande införande av rutiner för trombolysbehandling, -250 tusen kronor, god hjärtsjukvård, -690 tusen kronor samt fotundersökningar för diabetespatienter, -390 tusen kronor. För 2013 års målrelaterade ersättning prognostiseras en återbetalning på 0,8 miljoner kronor till följd av lasarettets bedömning att målen för kömiljarden endast kommer att uppnås 2 månader för operation/behandling. Röntgenintäkter beräknas understiga budget med 1 miljon kronor till följd av ökad lasarettsintern röntgenservice som leder till minskat utrymme för försäljning av extern röntgen. Intäktsbortfallet för övriga externa intäkter balanseras dock upp av ersättningskrav gällande inställda operationer på grund av haveri i fläktsystem, landstingsövergripande projektledare, högre momsbidrag samt externa projektmedel. Personalkostnaden exklusive inhyrd personal beräknas överstiga budget med 0,8 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal beräknas till 8,1 miljoner kronor vilket ger en budgetavvikelse med 3,7 miljoner kronor. Det är en försämring med 0,5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Ökningen förklaras av de åtgärder som lasarettet planerar vidta för att öka produktionen. Målet att halvera kostnaden för inhyrd personal kommer inte att uppnås utan beräknas till cirka 47 procent. Kostnaderna för medicinsk service beräknas överstiga budget med 1,5 miljoner kronor och läkemedelskostnaden beräknas överstiga budget med 1,3 miljoner kronor dels på grund av ökad vårdtyngd beträffande medicinska patienter, dels på grund av att läkemedelsrabatterna gällande 2012 är lägre än budgeterat. Öviga kostnader prognostiseras understiga budget med 3,2 miljoner kronor främst till följd av senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehab vilket förskjuter kostnaderna till 2014, kortare vårdtider, neddragning av vårdplatser samt aviserad återbetalning gällande vårdsystem från LRC. 2 (6)

26 3 (6) Avskrivningskostnader beräknas till 0,9 miljoner kronor under budget trots hög investeringstakt. Detta förklaras av att investeringarna blivit något förskjutna i tid. Produktion Till följd av ändrat uppdrag beträffande Husläkarmottagningens helgjour har lasarettets produktionsbudget justerats ner med 111 DRG. Hänsyn till detta har tagits i denna rapport och samtliga värden är exklusive Husläkarmottagningen. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 2013/2012 3,1% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 2013/2012 0,2% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning -1,7% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -11,0% Läkarbesök DRG utfall/beställning 10,1% Läkarbesök antal utfall/beställning 2,2% Övriga besök antal utfall/beställning 0,8% Med anledning av beslutade övergångsregler beträffande vårdval höft- och knäprotesoperationer gör lasarettet bedömningen att remissunderlag finns för att uppfylla grundbeställning inklusive tilläggsbeställning inom ramen för tidigare regelverk. Någon justering av produktionsbeställning har av den anledningen inte gjorts. Slutenvårdsproduktionen ligger 64 DRG och 490 vårdtillfällen under periodiserad grundbeställning. Det är främst inom de medicinska verksamheterna som de stora avvikelserna mellan DRG-vikt och antal vårdtillfällen föreligger. Det nya arbetssättet på Medicinskt centrum med mobilt sviktteam, förstärkt bemanning/kontinuitet på akuten och vårdavdelningarna, har så här långt medfört färre inläggningar och förskjutning mot ökad öppenvård. Inklusive extrabeställning av 140 protesoperationer är periodens utfall -271 DRG och -606 vårdtillfällen. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsoperationsvolym som ursprungligen planerats, vilket främst beror på en aktiv omfördelning från slutenvård till ökad dagkirurgisk verksamhet. Omfördelningen har lett till att Kirurgavdelningen dragit ner antalet vårdplatser från 25 till 19 vårdplatser. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet ligger 287 DRG över periodiserad grundbeställning och antalet läkarbesök ligger 787 besök över beställning. Inklusive tilläggsbeställning av mottagningsbesök för 140 protesoperationer samt 300 koloskopier är utfallet 243 DRG över periodiserad beställning. Inom öppenvården har såväl läkarbesök som DRG poäng ökat i förhållande till beställningen. Inflödet av remisser från primärvården har ökat mer än beställningen vilket medfört ytterligare försämring av kösituationen. Antal övriga besök ligger 88 över periodiserad beställning. Inom vårdvalsområdet ljusbehandling har 437 besök utförts och inom ögonbottenfotografering har 963 besök utförts. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG 27 under periodiserad beställning inklusive tilläggsbeställning. Med förändrad rutin gällande registrering av telefonkontakter beräknas årsproduktionen till beställd volym inklusive tilläggsbeställning att uppnås samt 55 protesoperationer inom ramen för vårdval. I förhållande till totalt planerad produktion mätt i DRG är avvikelsen -147 DRG i perioden. Årsproduktionen beräknas avvika mot total produktionsplan med -135 DRG. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 3,2 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 1,2 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år -0,2 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget -8,1 mnkr -3,7 mnkr Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 211,7 till 218,5 och är till största del en konsekvens av löneöversynen men beror också på strukturella förändringar mellan yrkesgrupper. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 414 till 419 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning

27 4 (6) med 1,2 procent. Den största procentuella ökningen går att härleda till läkargruppen vilket är en del av planen för att minska kostnaden för hyrpersonal. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 4,3 årsarbetare per månad vilket är en minskning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 8,0 årsarbetare per månad. Sjukfrånvaron är något lägre än föregående år och ligger till och med oktober på 4,7 procent. Sjukfrånvaron har minskat för både kvinnor och män och framförallt för åldersgruppen äldre än 50 år. En tendens är att de längre sjukskrivningarna ökat något under hösten, vilket gör att det kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 4,4 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen, men också på att antalet årsarbetare har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 6,6 miljoner kronor, vilket är 5,9 miljoner kronor lägre än för samma period föregående år. I lasarettets handlingsplan för ekonomi i balans finns ett antal inplanerade aktiviteter som gjort att kostnaden för hyrpersonal varit högre under första halvåret för att sedan avta under hösten. De extrasatsningar som kommer att genomföras under november och december kommer sannolikt att medföra att kostnaden för hyrpersonal ökar igen och att vi därmed inte kommer att nå målet att minska kostnaden för hyrpersonal med 50 procent. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktion

28 5 (6) Bilaga 1 Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1) Avvikelse avser justering av jourmottagning Husläkarakuten -2,6 miljoner kronor, produktion utöver grundbeställning 10,2 miljoner kronor, vårdval proteser 3,8 miljoner kronor 2) Avvikelsen avser justering produktion utöver grundbeställning omfördelad till c-länsintäkt samt förlorad produktion 3) Bemanning av vakanta tjänster samt kostnad för extra produktion november och december 4) Minskade läkemedelsrabatter 5) Fortsatt hög kostnadsutveckling för landstingsintern medicinsk service 6) Senarelagd inflyttning geriatrik/westerlunds rehab 7) Återbetalning målrelaterad ersättning: ,3 miljoner kronor, ,8 miljoner kronor

29 6 (6) Bilaga 2 Vårdproduktion Lasarettet i Enköping Utfall jan-okt 2013 Utfall janokt 2012 jan-okt Beställning 2013 Förändring utfall Utfall jfr beställning Not Vårdtillfällen vikt ,8% - varav C-länsvård ,8% -1,7% Vårdtillfällen antal ,6% - varav C-länsvård ,8% -11,0% Läkarbesök vikt ,4% - varav C-länsvård ,4% 10,1% Läkarbesök antal ,5% - varav C-länsvård ,5% 2,2% - varav vårdval 3 - Övriga besök antal ,2% - varav C-länsvård ,1% 0,8% - varav vårdval ) DRG vikt C-läns slutenvård är kompletterat med snittvikt för de ej DRG satta vårdtillfällena. Ej DRG satta vårdtillfällen Snittvikt DRG satta vårdtillfällen 1,00 0,91 3) DRG vikt C-läns läkarbesök är kompletterat med snittvikt för de ej DRG satta läkarbesöken. Ej DRG satta läkarbesök Snittvikt DRG satta läkarbesök 0,08 0,09

30 Dnr LE Lasarettet i Enköping Sjukhuschef Thomas Ericson Produktionsstyrelsen Orsaksanalys gällande nedskrivning av prognos med -6 miljoner kronor vid Lasarettet i Enköping Bakgrund Lasarettets har sedan årets inledning prognostiserat ett underskott med -2,6 Mkr. Orsaken till detta underskott har tidigare beskrivits och ligger kvar i lasarettets prognos på -8,5 miljoner kronor. Nedskrivningen med 5,9 miljoner kronor är att härleda till att lasarettet inte lyckats nå den produktionstakt som planerats under hösten. Anledningen är multidimensionell med ett antal samverkande faktorer. Då lasarettet historiskt fått tilläggsbeställningar under löpande år som reducerades till nästkommande års grundbeställning så planerade lasarettet för en högre produktion än 2013 års grundbeställning. Det skapade en möjlighet till långsiktig resursplanering men förflyttade samtidigt risken till lasarettet. Den ökade produktionen planerades in till hösten då ombyggnationen av operationsavdelningen blev klar och ytterligare en operationssal var tillgänglig. I oktober konstaterade lasarettet att produktionstakten inte uppnåddes och att den produktionsvolym som dittills förlorats inte var möjlig att hämta ikapp. Ett befarat intäktsbortfall på -10 miljoner kronor identifierades. Orsaker till produktionsbortfall 1. Lasarettet har under året arbetat aktivt för att korrigera för 2012 års budgetunderskott. Utifrån ett processorienterat och patientfokuserat förhållningssätt har några av målsättningarna för att nå budgetbalans varit: Styrning mot ökad tillgänglighet Minskad ledtid mellan besök och behandling Förbättrade flöden Halvera kostnaden för inhyrd personal Förbättra AT-utbildningen Arbetet med de nödvändiga förbättringsåtgärder har på ett oförutsägbart sätt, några enskilt och några i korrelation med varandra, föranlett produktionsbortfall mätt i DRG och därigenom minskade intäkter. Kungsgatan Box Enköping tfn vx fax

31 2 (3) 2. Vårdvalsförberedelser inför fritt vårdval inom proteskirurgi, gynekologi, ögon och hud har tagit resurser från produktionen. Vårdvalet inom proteskirurgi har dessutom tidigarelagts med sex månader, vilket föranlett ett intensifierat arbete under året. Styrning mot ökad tillgänglighet För att öka tillgängligheten har lasarettet utifrån kösituationen styrt över verksamheten från slutenvårdsoperationer till mer dagkirurgi då det är och har varit inom de områden som kösituationen är besvärligast. Detta har medfört en lägre DRG-produktion då de genomsnittliga DRG-vikterna har relationen 0,933 för slutenvårdsoperationer till 0,336 för dagkirurgi. Under 2013 har lasarettet utfört ca 125 färre slutenvårdsoperationer och motsvarande fler dagkirurgiska ingrepp än motsvarande period föregående år vilket motsvarar 75 DRG till ett värde av 2,5 miljoner kronor. Minskad ledtid mellan besök och behandling I syfte att minska patientens ledtid mellan besök och behandling planerades under våren/sommaren en balansering av mottagningsbesök och operation genom att flytta läkarresurser från mottagning till operationsavdelning. Det infördes efter mottagningens stängning i samband med ombyggnationen vilket gav en oväntad kraftfull effekt. Resultatet blev en allt för kort kö till operation då antal bokningsbara patienter till operation sjönk markant samtidigt som inställelsetiden för patienterna blev för kort. Antal sena avbokningar ökade till följd av allt för kort framförhållning. Halvera kostnaden för inhyrd personal 2012 hade lasarettet kostnader för 15,5 miljoner kronor för inhyrd personal och en av målsättningarna för lasarettet som även finns i lasarettets styrkort är att halvera den kostnaden. Med hänsyn till rekryteringsläget där färdigutbildade specialister inte finns tillgängliga har lasarettet satsat på att rekrytera specialister med behov av kompletterande handledning inom specialistområdet. Det har inneburit dubbelgång av läkare vid operationer vilket kortsiktigt påverkar resultatet negativt men som är en långsiktig åtgärd för att säkra kompetensförsörjningen. Förbättrade flöden Som ett led i att förbättra patientflödet har ett antal förbättringsprojekt, både på förvaltnings- och landstingsnivå, bedrivits under året. Vart och ett av dessa projekt har krävt resursåtgång i form av personal. Införandet av operationsmodulen Craft, direktinskrivning och korta medelvårdtider är några exempel på projekt som initialt varit resurskrävande. Det kan konstateras att lasarettet inte har marginalutrymme för att bedriva flera större projekt samtidigt och att en prioritering bör göras. Påpekas i sammanhanget bör att projekten har varit av angelägen karaktär och med lyckade resultat. Förbättra AT-utbildningen Lasarettet har under ett antal år rankat lågt i SYLF:s AT-lista. Ett flertal åtgärder har vidtagits varav en har varit att ökat utrymme för handledning och undervisning i läkarnas arbetsstruktur. Konsekvensen har varit att produktionskapaciteten har minskat

32 3 (3) för läkargruppen med fallande DRG-produktion som följd. Med hänsyn till lasarettets storlek och kapacitet bör AT-uppdraget utredas då den ekonomiska effekten blir betydande. Åtgärder En befarad försämring av resultatet med -10 miljoner kronor kan inte hämtas igen under 2-3 månader. Lasarettets målsättning för resterande del av året är att bryta den negativa produktionsutvecklingen och nå den produktionsbeställning som ålagts lasarettet. För att möjliggöra det kommer lasarettet att fokusera samtliga resurser till produktion resterande del av året. Det innebär att utbildning, handledning m.m. minimeras tillfälligt. Mottagningsverksamheten utökas med ökad mottagning dagtid, kvällsmottagning samt helgmottagning. Operationsverksamhet förlängs dagtid samt extra helgsatsningar införs. Dessa insatser beräknas halvera produktionsbortfallet till -5 miljoner kronor till en kostnadsökning på 1 miljon kronor. Thomas Ericson Sjukhuschef

33 1 (1) Primärvårdens månadsrapport, oktober 2013 Ekonomi Efter utfallet i oktober noteras en viss stabilisering av det ekonomiska utfallet. Det förklaras av en viss återhämtning vad gäller antal listade patienter tillsammans med en fortsatt stark produktion. Prognosen lämnas oförändrad men bedöms vara stärkt i förhållande till de rapporter som lämnats i augusti och september. Det är i nuläget inte uteslutet att en positiv justering av prognosen kommer att kunna göras i rapporteringen för november. Tabell: Resultat 2013, budget och prognos Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 744,4 753,6 9,2 Personalkostnader -514,8-512,0 2,8 Övr kostn (inkl avskr) -431,8-424,5 7,3 Nettokostnad -202,2-182,9 19,3 Fast ersättning 212,9 180,9-32,0 Övrigt -2,0-1,5 0,5 Finansiering 210,9 179,4-31,5 Årets resultat 8,7-3,5-12,2 Produktion Den starka produktivitetsutvecklingen är en kombination av en stark produktion och exempelvis en stor kostnadsminskning gällande läkemedel i öppenvård. Produktionen lär fortsatt på en hög nivå för såväl läkarbesök som övriga besök. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 5,2 % Läkarbesök 2,6 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 2,8 % Övriga besök 4,4 % -varav övriga besök vc-uppdrag 4,3 % Dnr PV Medarbetare Tabell:Personalnyckeltal Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,04 % 16 antal 2,6 % 4,4 % 4,44 % -0,33 % 20 mnkr 5 mnkr Timlönekostnaden för året bedöms bli måttlig vilket i allt väsentligt förklaras av disciplin i årets lönerevision. En annan viktig förklaring är att personalstrukturen ändrats med fler anställda i lägre lönenivå. Förändringen av antalet årsarbetare bedöms i nuläget vara nere på en nivå som ska kunna rymmas inom verksamhetens finansiering. Sjukfrånvaron är i allt väsentligt i nivå med målsättningen för helår Kostnaderna för inhyrd personal förbättras med ytterligare en miljon kronor i oktober. Kostnadsnivån är nu lägre än föregående års utfall. Riktade frågor Primärvårdsdirektören har med anledning av lämnad prognos i delårsrapporten fått uppdrag att vidta åtgärder för att nå ett 0- resultat Primärvården verkställer planerade åtgärder under hösten 2013 vilka bedöms ge ekonomiska effekter i nivå med de kraven i produktionsstyrelsens beslut. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilaga Årsprognos

34 Bilaga Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Notverk till årsprognos, avvikelse 5 procent eller 10 Mnkr. 1. Ändrat redovisningsupplägg gällande Primärvårdens läkarinsatser i särskilda boenden. Redovisas som verksamhetsintäkt enligt tilläggsåtagande i regelbok. Inkl omkostnader för berörd verksamhet som ersätts av beställaren. 2. Patientavgifterna prognostiseras ge en ökning med drygt 2 procent för helår Övriga intäkter omfattar bland annat nytt upplägg för redovisning av försåld medicinsk service. 4. Övriga personalkostnader prognostiseras lägre än budget vilket bör kunna uppnås med strikt budgetdisciplin. 5. Kostnaderna för inhyrd personal har i förhållande till budget kunnat begränsas något. Kostnaderna nu bättre än utfallet Detta förklaras bland annat av striktare bedömingar innan hyrpersonal tas in. 6. Kostnaderna för HSS beställning av privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden har i enlighet med överenskommelse i vårdavtal 2013 flyttats till beställaren. 7. Kostnaderna för läkemedel prognostiseras öka mer än vad som antogs i budget. Kapiteringsersättningen kom att justeras ner med 18 procent i förhållande till kostnad Kostnaderna har inte gått att minska i motsvarande grad. 8. Minskade kostnader för medicinskt material förklaras främst av ändrade redovisningsrutiner gällande vårdtungt material som från och med 2013 redovisas host beställaren vad gäller vårdcentralsuppdraget. 9. Den finansiell nettokostnaden minskar i takt med att det ackumulerade negativa egna kapitalen minskar. Primärvårdens målsättning är att räntan på negativt eget kapital faller bort efter Exklusive tillkommande negativt resultat, prognos ovan. 10. Anslaget har minskat motsvarande totala medel för läkarinsatser i särskilda boenden, totalt tkr. 11. Investeringsvolymen är väsentligt lägre än budgeterad nivå vilket fn analyseras utifrån ett riskperspektiv.

35 1 (3) Månadsrapport Oktober 2013 Folktandvården Ekonomi Resultatet för Folktandvården till och med oktober är 3,3 MSEK lägre än motsvarande period Det valda sättet att redovisa personalkostnader gör att Folktandvården alltid har de bästa resultaten sommartid med efterföljande fallande resultat under hösten som är svårprognostiserade. Bedömningen är att resultatet blir bättre än vad som framgår av prognos lämnad i delårsrapport varför prognosen justeras till 8,3 MSEK. Utfall 2013 jämfört med 2012 för perioden De totala intäkterna för perioden är i paritet med motsvarande period föregående år. Referensprislistan ökade med 3% från Bedömt på föregående års utfall för styckeprispatienter borde intäkten ökat med 2,9 MSEK, den faktiska intäktsökningen var endast 1,6 MSEK. Som en del av de totala intäkterna 2012 finns icke periodiserade ATB, Allmänt tandvårdbidrag, samt Frisktandvårdens helårsavtal, vilka periodiseras från december Rensat för prislisteförändring och utebliven periodisering är intäkterna ackumulerat oktober 1 MSEK lägre än året innan. Lönekostnaderna ökade med 2,6 MSEK som en följd av sedvanlig lönerevision. Verksamhetens övriga kostnader är i linje med föregående år och faller inom ramen för naturliga variationer. Avskrivningarna ökar marginellt med 0,4 MSEK. Prognos T2 jämfört Budget Sammantaget utgör 2013 års budget en för stor kostym för Folktandvården. Från Tertial 1 har prognosen varit styrande vid intern uppföljning. Några av de prognostiserade poster som förväntades under hösten är försenade exempelvis personal till Äldrecentrum, mångkulturella aktiviteter i Gottsunda etc. Oklarheter om vilka åtgärder som kommer att ersättas av beställaren, Tandvårdsenheten, i det nya systemet Webkoral gör intäkterna för Nödvändig tandvård och Led i sjukdomsbehandling osäkra. Sammantaget gör det att prognosen justeras till ett resultat på 8,3 MSEK Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 378,5 353,5-25,0 Personalkostnader -273,6-263,0 +10,6 Övr kostn (inkl avskr) -152, ,5 Nettokostnad -47,6-43,5 +4,1 Fast ersättning 48,9 48,8-0,1 Övrigt 2,5 3,0 +0,4 Finansiering 51,4 51,8 +0,3 Årets resultat +3,8 +8,3 +4,5 Produktion Under årets första 10 månader har ca patientbesök genomförts inom allmäntandvården och sjukhustandvården samt nästan unika patienter har besökt oss. Detta innebär en liten minskning av antalet besök och patienter jämfört med motsvarande period förra året, -1,4%. Ett nytt IT-sytem, Webkoral, infördes vid årsskiftet för att administrera tandvård där landstinget är betalningsansvarig. Interna brister i Webkoral och integreringsproblem med journalsystemet har begränsat möjligheterna att ge vård till aktuella patientgrupper. I specialisttandvården har ca patientbesök ägt rum och knappt patienter har behandlats, vilket innebär en ökning av antalet besök med 2,9% och antalet patienter med 7,5% jämfört med samma period Antalet frisktandvårdsavtal har ökat med 6,1% sedan årsskiftet och nu har personer tecknat Frisktandvårdsavtal. Tabell: Förändring i förhållande till produktion samma period föregående år, frisktandvårdsavtal = nettotillskott från årsskiftet. Antal besök allmäntandvård och sjukhustandvård -1,4% Antal behandlade personer allmäntandvård -1,4% och sjukhustandvård Antal besök specialisttandvård 2,9% Antal behandlade personer specialisttandvård 7,5% Frisktandvårdsavtal 6,1%

36 2 (3) Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,74 % -1 antal -0,40% 4,40% 4,67% -0,62 0 tkr -40tkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 370. Det är en minskning med 0,4 %. Gruppen tandhygienister har ökat med två årsarbetare, tandläkarna har minskat med tre årsarbetare samt att tandsköterskorna har blivit en färre. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 197, 61 vilket kan jämföras med 2012 då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 1,74. Löneöversyn enligt plan och ingen löneglidning. Sjukfrånvaron Det totala sjuktalet för perioden uppgick till 4,67 %. Det innebär en ökning med 0,62 procentenheter från föregående år. Det är långtidssjukskrivningen som ökat med 0,54 procentenheter och uppgick till 2,30 %. De långtidssjukskrivnas ökning är på grund av medicinska orsaker och att dessa kräver en lång rehabilitering. Målet för 2013 blir svårt att nå. Den korta sjukfrånvaron har ökat något med 0,13 procentenheter jämfört med föregående år och uppgick till 1,59 % Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns. Bilagor 1. Årsprognos Folktandvården

37 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

38 1 (5) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport Oktober-2013

39 Månadsrapporten 2013 Ekonomi Resultat I jämförelse med föregående år visar förvaltningen på ett fortsatt bättre resultat. Resultatet d v s summan av kostnader och intäkter/bidrag för perioden januari-oktober 2013 uppgår till ca tkr. Prognos Prognosen som är framtagen t o m oktober, visar på små förändringar i jämförelse med föregående månadsrapport. Habilitering och hjälpmedel gör en fortsatt bedömning att det prognostiserade underskott kommer hamna på tkr. Av det prognostiserade underskottet utgörs drygt 600 tkr från hörcentralens audionommottagning. Det är nödvändigt att få ett positivt resultat under året för att täcka de ökade kostnaderna som alltid uppkommer i december. De är dessa ökade kostnader som prognosen bygger på och som gör att förvaltningen prognostiserar ett negativt resultat vid årets slut. Den bidragande orsaken till förvaltningens prognostiserade underskott beror på kostnadsutvecklingen för hjälpmedel. I tabellen nedan redovisas ökningen mellan åren för hjälpmedel Månad År 2012 År 2013 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Förvaltningen vill belysa hur kostnaderna belastar månaderna olika mellan åren samt den ökning som ligger till grund för den negativa årsprognosen för hjälpmedel. Prognos för Habilitering och hjälpmedel Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 15,8 16,1 0,3 Personalkostnader -135,8-133,1 2,7 Övr kostn (inkl avskr) -59,7-63,5-3,8 Nettokostnad -179,7-180,5-0,8 Fast ersättning 180,3 180,3 Övrigt -0,6-0,4 0,2 Finansiering 179,7 179,9 0,2 Årets resultat 0-0,6-0,6 Prognos för hörcentralens audionommottagning Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 4,6 3,9-0,7 Personalkostnader -3,4-3,3 0,1 Övr kostn (inkl avskr) -1,2-1,2 0 Nettokostnad 0-0,6 0,6 Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat 0 0,6 0,6 Prognosen för 2013 fortsätter att visa på ett negativt resultat av ca 650 tkr. Prognos för hela förvaltningen Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter 20,4 20-0,4 Personalkostnader -139,2-136,4 2,8 Övr kostn (inkl avskr) -60,9-64,7-3,8 Nettokostnad -179,7-181,1-1,4 Fast ersättning 180,3 180,3 Övrigt -0,6-0,4 0,2 Finansiering 179,7 179,9 0,2 Årets resultat 0-1,2-1,2 Förvaltningen har och kommer att göra allt för att minska underskottet och förhoppningen minska prognosens negativa resultat vid årets slut. 2 (5)

40 3 (5) Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen är stabil med små förändringar i jämförelse med föregående månadsrapport. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Besök habilitering barn och vuxna 4,3 % HjälpmedelsC 0 % Besök SynC -4,6 % Tolkuppdrag 6 % Besök HörC 2,9 % Besök HörC audionommottagning 8,5 % Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,2 % antal -1-0,6 % 4.4% 4.02% - 0,09% 0 mnkr 0 mnkr Utifrån uppdrag i vårdavtal planeras under 2013 ny verksamhet, vilket kommer att medföra att antal årsarbetare kommer att öka. Det är en marginell förbättring av den totala sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Utfallet jan okt ser bra ut i förhållande till målet i 2013 års styrkort. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar.

41 4 (5) Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

42 5 (5) Bilaga 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter 0 Not Not1. Minskade intäkter hörcentralens audionommottagning Not2. Ökade hjälpmedelskostnader under året utöver uppräknade kostnader för hyra/städ mm.

43 1 (3) Månadsrapport Landstingets resurscentrum

44 Månadsrapport 2013 Ekonomi Resultatmålet för Resurscentrum år 2013 är ett överskott med 1344 tkr vilket motsvarar 2 procent av landstingsanslaget. Efter justering med tillägg för återredovisning av budget för jubileumsboken (+436 tkr), finansiering av en ny tjänst inom vårdgarantienheten (-600 tkr) och nettot av minskat anslag på grund av debitering av konkurrensutsatt verksamhet inom Primärvården och Folktandvården (-470 tkr) är det budgeterade resultatet för förvaltningen 710 tkr. Totalt sett landar prognosen på helår för Resurscentrum tkr vilket motsvarar ett överskott på tkr utöver det budgeterade överskottet enligt resultatmålet. Överskott finns dels inom personalkostnader där vissa tjänster varit vakanta men även på omkostnadssidan. Pågående utvecklings- och förändringsarbete kan komma att påverka resultatet. Förvaltning vårdsystem: Verksamheten inom Avdelningen för bild och informationssystem lämnar ett prognostiserat överskott på tkr vilket framförallt avser lägre avskrivningskostnader på grund av senarelagda investeringar men även lägre kostnader för tjänster och licenser. Överskott väntas även inom Multimediaarkivet där prognosen visar på tkr vilket huvudsakligen beror på lägre kostnader för MSI-tjänster. För Elektronisk patientjournal EPJ förväntas ett överskott på ca tkr. Främsta skälet är senareläggning och svårigheter med att genomföra planerade ändringar. Resultatet för dessa enheter tillfaller respektive intern kund via avräkning i slutet av räkenskapsåret. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Medarbetare Närvarotiden har ökat med 3,6 procent (4 årsarbetare). Det är en förväntad ökning då ny verksamhet tillkommit, nya tjänster har inrättats och en del vakanta tjänster har återbesatts. Ytterligare förstärkning av kompetensen kan bli aktuell och vi förväntar oss att närvarotiden kommer att öka med ytterligare några årsarbetare. Ökningen av timlönekostnaden är förväntad. Orsaken är de nyrekryteringar som genomförts och löneöversyn. Sjukfrånvaron är 3,73 procent, en minskning med 0,16 procent jämfört med Bedömningen att vi når vårt mål på 4 procent kvarstår. Personalkostnaderna har ökat med 8,94 procent jämfört med Ökningen är förväntad och beror på ny verksamhet, nyrekryteringar av annan kompetens och löneöversynen. Personalkostnaderna är under budgeterad nivå. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget Bilagor 1. Årsprognos 4,7 % 4 antal 3,6 % 4 % 3,73 % - 0,16 % 0 mnkr 0 mnkr 2 (3)

45 BILAGA 1 Årsprognos 3 (3)

46 1 (8) Månadsrapport Landstingsservice

47 Månadsrapport 2013 Ekonomi Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2013 som innebär ett underskott på 24 miljoner kronor, vilket är två miljoner kronor bättre än budget, men 30 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Årsprognosen per oktober är därmed oförändrad jämfört med föregående månadsrapport. Årsprognosen för 2013 är kraftigt påverkad av resultatet för bussdepån i Fyrislund med ett underskott om 9 miljoner kronor respektive Psykiatrins nya hus om 18 miljoner kronor. Till detta kommer avskrivningsoch ränteeffekter från nya fastighetsinvesteringar med ett underskott om 6 miljoner kronor och en reservation för rivning av byggnad V1 med 3 miljoner kronor. Tas hänsyn till ovanstående poster är 2013 års prognos väl i nivå med utfallet för föregående år. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Övrigt Finansiering Årets resultat Avvikelsen på två miljoner kronor kan hänföras till ökade serviceintäkter inom transport/logistik och samlat inom de flesta upphandlade servicetjänsterna. Till detta kommer lägre kostnader för inhyrd personal och media samt lägre kostnader för räntor. Ökade kostnader redovisas för telefoni, konsulter och ovan nämnda avskrivningar. Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där 43 miljoner kronor av det totalt prognostiserade underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 19 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadsef- fektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Situationen kommer dock att förändras framgent, detta i o m att samtliga politiska instanser har beslutat om att ny hyres- och serviceprismodell införs fr o m 2014, vilket innebär att beskriven obalans kommer att regleras. Produktion Produktionstakten har varit och är fortsatt hög, vilket påverkar organisationen i hög grad. Framtiden för Landstinget i Uppsala län innebär med säkerhet stora förändringar avseende fastighetsbeståndet både avseende nybyggnation och ombyggnation av fastigheter. Akademiska sjukhuset står under de närmaste 5-10 åren inför ett stort behov av upprustning och nyproduktion, där de första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats. Vid lasarettet i Enköping pågår ombyggnation för operation. akuten, endoskopi, kraftförsörjning och närvårdsenhet är kommande projekt för genomförande. Till detta planeras för ett antal projekt inom Akademiska sjukhusområdet och inom dess närhet. Den relativt sett höga investeringsvolymen, pågående byggprojekt och med det antalet projekt som ökar med en hög och intensiv takt kräver stora insatser av organisationen för att kunna genomföras på ett professionellt sätt. Landstingsservice Förändr Mediaförbrukning egna fastigheter (el och värme) kwh/kvm - 3 % Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm - 8 % Driftkostnader kr/kvm 5 % Hyreskostnadsindex (Hyra/vård) +/- 0 Mediaförbrukningen avseende el och graddagsjusterad värme beräknas med hjälp av energieffektiviseringsprojektet minska med 3 procent jämfört med 2012, vilket med 2 (8)

48 3 (8) stöd av lägre förbrukning och ett fördelaktigt elpris beräknas resultera i en kostnadsminskning mellan åren på 8 procent. Kostnaderna för fastighetsdrift beräknas öka med 5 procent jämfört med Kostnadsökningen är enligt plan och är föranledd av att driftorganisationen inte var fullt bemannad under 2012 samt att driften för Psykiatrins nya hus tagits över Hyreskostnadsindex redovisas som en kvot av förhållandet mellan landstingets hyreskostnader och den totala kostnadsomslutningen exklusive kostnader för läkemedel. Utfallet har sedan 2004 fram t o m 2011 legat på ca 6 procent, men sjönk till knappt 5 % för Utfallet för 2012 måste dock analyseras och säkerställas. Någon större förändring för 2013 förväntas inte. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 4,54 % 8 4,0 % 4,40 % 3,28 % - 1,08 1,2 mnkr 4,1 mnkr Timlönekostnaden har ökat med 4,54 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till 190,27 per oktober Timlönekostnadens ökning beror främst på att antalet vaktmästare och handläggare har ökat. Ökningen är enligt plan. Antalet årsarbetare har ökat med åtta jämfört med samma period förra året, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare, uppgår till 216 per oktober 2013, jämfört med samma period förra året som då uppgick till 208. Yrkeskategorin administratörer står för en minskning av årsarbetare (- 6), vilket beror på konkurrensutsättning av televäxel och tryckeri. Handläggare har ökat med sex, vilket bl a beror på överföring av medarbetare från Akademiska sjukhuset till Landstingsservice. Antalet vaktmästare har ökat med fyra, vilket beror på att flera timavlönade har erhållit tidsbegränsade månadsanställningar och några har även blivit tillsvidareanställda. Ingenjörer och tekniker har ökat med två medarbetare vardera, vilket är ersättningsrekryteringar. Personalstrukturen är under pågående förändring på grund av pensionsavgångar och effekten av konkurrensutsättning av verksamheter. Personalkostnaderna är föremål för ständig granskning. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång, kraven på kompetens kan komma att höjas för att anpassas till den tekniska utvecklingen. Förvaltningens totala sjukfrånvaro uppgår till 3,28 procent per oktober 2013, vilket är 1,12 procentenheter lägre än årets mål och 1,08 procentenheter lägre än föregående års utfall på 4,35 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och mer är 1,46 procent, vilket är en minskning med 1,02 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar uppgår till 1,44 procent, vilket är en minskning med 0,02 procent. De högsta sjuktalen redovisas för ingenjörer med 6,07 procent, administratörer 2,84 procent, vaktmästare 3,81 procent och tekniker 2,95 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med tidig rehabilitering i nära samarbete med företagshälsovården och Friskhuset. Inhyrd personal består till största delen av administrativ och servicepersonal till driftorganisationen. Bilagor 1. Årsprognos 2. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet Thord Hägg Förvaltningsdirektör

49 4 (8) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Aktuell period (för laddning) Ansvar (För laddning) Ansvar (För nedsparning) *Obs! Fält C6 i kontroll-fliken hämtar period från detta fält. *Vid blankt laddas hela förvaltningen *måste finnas vid inläsning av prognos Årsprognos Landstingsservice tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

50 5 (8) Noter Avvikelser mellan prognos och budget 1. Verksamhetens intäkter (1,9 miljoner kronor) Ökade serviceintäkter inom transport/logistik och samlat inom de flesta upphandlade servicetjänsterna. 2. Verksamhetens personalkostnader (- 0,4 miljoner kronor) Lägre kostnader inom underhåll, fastighetsdrift och administration möts av ökade personalkostnader inom transport/logistik och projektledning. De ökade kostnaderna är främst orsakade av en ökad andel transporter i samband med inflyttningen till nya psykiatrins hus samt lägre utdebitering i projekt inom projektavdelningen. 3. Verksamhetens övriga kostnader (2,1 miljoner kronor) Inhyrd personal och kostnader för media beräknas bli lägre än budget, medan kostnader för telefoni och konsulter förväntas öka. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (- 4,4 miljoner kronor) Avvikelsen kan hänföras till ökade avskrivningar för Psykiatrins hus. Fram till september månads prognos har årets reservation för avskrivningar avseende Psykiatrins hus byggt på komponentavskrivning som baserats på en uppskattning om hur stor andel av investeringen som faller inom respektive avskrivningstid. Vid avstämning inför aktivering av projektet har det fastställts att en större andel av investeringen avser installationer med kortare avskrivningstid än vad som från början kalkylerats. 5. Verksamhetens nettokostnad (- 0,8 miljoner kronor) Se ovan under punkterna 1-4! 6. Finansiering (2,2 miljoner kronor) Utfallet för beräkningsbasen för räntor blev lägre än budget. 7. Periodens resultat (1,4 miljoner kronor) Se ovan! 8. Fastighetsinvesteringar (171,2 miljoner kronor) Investeringsvolymen beräknas bli lägre än budget med anledning av försenade projekt och projekt som inte startats upp. 132 miljoner kronor av avvikelsen är hänförlig till hyresgästinitierade investeringar medan resterande 39 miljoner kronor avser fastighetsägarinitierade investeringar.

51 6 (8) BILAGA 2 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

52 7 (8) BILAGA 3 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 7,2% 9,1% -1,9 7,2% 9,1% 8,1% HYRESINTÄKT 1 266, ,80-5, , , ,47 MEDIA -165,61-172,62-7,01-215,43-223,72-230,66 DRIFTKOSTNAD -88,94-98,54-9,60-118,42-118,25-112,42 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -57,10-95,35-38,24-114,57-114,42-127,70

53 8 (8) BILAGA 3 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

54 AS (6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet oktober 2013

55 2(6) 1. Sammanfattning Sjukhusets kostnadsanpassningsprogram omfattar sammantaget 412 mnkr under Under 2012 uppnåddes 147 mnkr att jämföra med de planerade 189 mnkr. För att uppnå vad som avsetts ska sjukhuset, enligt plan, under 2013 genomföra kostnadsanpassande åtgärder uppgående till 248 mnkr. Under 2013 består åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet dels av divisionsspecifika åtgärder, dels av sjukhusgemensamma åtgärder. Enligt plan uppgår under 2013 de divisionsspecifika åtgärderna till 188 mnkr och de sjukhusgemensamma åtgärderna till 60 mnkr. De divisionsspecifika åtgärderna på 188 mnkr togs fram med beaktande av att sjukhuset inte nådde upp till den planerade kostnadsanpassningen under Enligt plan skulle sjukhuset under 2012 t.o.m. oktober 2013 ha genomfört kostnadsanpassningar uppgående till cirka 346,8 mnkr. Utfallet under perioden blev ca 277,7 mnkr. Avvikelsen mellan plan och utfall uppgår i perioden till -69,1 mnkr, varav -44,9 mnkr kan härledas till de sjukhusgemensamma åtgärderna och -24,2 mnkr till de divisionsspecifika åtgärderna. Avvikelsen avseende de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig enligt; minskade personalkostnader (-13,5 mnkr), minskade omkostnader (-6,5 mnkr) och ökade intäkter (-4,1 mnkr). 2. Inledning Kostnadsanpassningsprogrammet syftar dels till att sjukhuset ska nå en budget i balans vid utgången av 2013, dels till att möjliggöra finansiering av sjukhusgemensamma satsningar. Åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet för 2013 är inarbetade i sjukhusets budget och utfallet beror därmed på utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi. Utfallet av de divisionsspecifika åtgärderna 2012 (147 mnkr), planerade divisionsspecifika åtgärder 2013 (188 mnkr), planerade sjukhusgemensamma åtgärder år 2013 (60 mnkr) samt en icke-budgeterad reserv (17 mnkr) summerar till kostnadsanpassningsprogrammets storlek på 412 mnkr. Nedan redovisas fördelningen av åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet. Diagram 1: Fördelning av åtgärder i kostnadsanpassningsprogrammet Divisionsspecifika åtgärder 2013, mnkr Sjukhusgemensamma åtgärder 2013, mnkr Utfall av åtgärder år 2012, mnkr Reserv (ej budgeterad 2013), mnkr 60 Under 2013 ska anpassningar uppgående till 248 mnkr göras på sjukhuset. Under oktober ökade avvikelsen avseende de divisionsspecifika åtgärderna med knappt 4 mnkr jämfört med september och avvikelsen är nu drygt -24 mnkr. De sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms ha realiserat besparingar om ca 2,8 mnkr under perioden februari till oktober Bedömningen är att de sjukhusgemensamma åtgärderna under 2013 kommer att resultera i besparingar på mellan 3 och 4 mnkr d.v.s. betydligt mindre än vad som planerades. Korrigeringar har fått göras i de sjukhusgemensamma åtgärderna dels för att de bättre skulle svara mot en patientstyrd bemanning, dels på grund av en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet om fridagar för sjuksköterskor. 3. Utfall samtliga åtgärder I diagram 2 redovisas planen enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, sjukhusets plan för kostnadsanpassningarna (divisionsspecifika och sjukhusgemensamma åtgärder) baserat på utfallet 2012, utfallet av vidtagna åtgärder till och med oktober 2013 samt den icke-budgeterade reserven.

56 3(6) Diagram 2: Utfall av samtliga åtgärder januari 2012 till oktober Plan oförutsett Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Enligt plan skulle sjukhuset under 2012 t.o.m. oktober 2013 genomfört kostnadsanpassningar uppgående till cirka 346,8 mnkr. Utfallet blev ca 277,7 mnkr. Avvikelsen mellan plan och utfall uppgår i perioden till -69,1 mnkr, varav -44,9 mnkr kan härledas till de sjukhusgemensamma åtgärderna och -24,2 mnkr till de divisionsspecifika åtgärderna. Avvikelsen avseende de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig enligt; minskade personalkostnader (-13,5 mnkr), minskade omkostnader (-6,5 mnkr) och ökade intäkter (-4,1 mnkr). Jämfört med utfallet till och med september avviker personalkostnaderna mer medan omkostnaderna avviker mindre. Intäkterna avviker i stort sett i samma utsträckning som i september. Nedan redovisas utfallet och planen baserat på utfallet 2012 för de divisionsspecifika åtgärderna Diagram 3: Utfall av divisionsspecifika åtgärder. Januari 2012 till oktober Plan baserat på utfall 2012 Utfall Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nedan redovisas utfallet för ingående delar i kostnadsanpassningsprogrammet; ökade intäkter, minskade omkostnader samt minskade personalkostnader inkl. de sjukhusgemensamma åtgärderna. 4. Utfall ökade intäkter I kostnadsanpassningsprogrammet ingår att sjukhusets intäkter, till följd av divisionsspecifika åtgärder, ska öka med 71 mnkr under Initialt planerades att intäkterna skulle öka med 97 mnkr. I diagrammet redovisas planen för ökade intäkter enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, sjukhusets plan för ökade intäkter baserad på utfallet för 2012 och utfallet till och med oktober 2013.

57 4(6) Diagram 4: Utfall av ökade intäkter. Januari 2012 till oktober 2013 Mnkr Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Till och med oktober 2013 uppgår avvikelsen mellan sjukhusets plan för ökade intäkter och utfallet till -4,1 mnkr. Avvikelsen kan främst härledas till KOD och NEURO. För KOD består avvikelsen till stor del av att antalet protonbehandlingar för barn är oförändrat jämfört med föregående år. Vad gäller den utökade verksamheten inom NEURO för ryggmärgsstimulering så är läkaren på plats men lokalsituationen och bristen på operationssköterskor gör det tveksamt om full effekt kan uppnås under resten av året. Den intäktsökning som planerades inom sjukhuset centralt har inte uppnåtts. 5. Utfall minskade omkostnader Sjukhuset planerade initialt att omkostnaderna skulle minska med 140 miljoner kronor under 2012 och Detta reviderades och nu ska enligt plan omkostnaderna minska med 147 miljoner kronor. Detta planeras framförallt ske genom att minska kostnaderna för läkemedel och köpt vård samt minskade kostnader för inköp och lagerhållning av exempelvis dyra implantat, förbrukningsartiklar m.m. I diagram 4 redovisas planen för minskade omkostnader enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, sjukhusets plan för minskade omkostnader baserad på utfallet för 2012 och utfallet till och med oktober Diagram 5: Utfall av minskade omkostnader. Januari 2012 till oktober Plan baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avvikelsen mellan sjukhusets plan för minskade omkostnader och utfallet t.o.m. oktober 2013 uppgår till ca -6,5 mnkr. Avvikelsen kan främst härledas till sjukhuset centralt, MTH och NEURO. Inom NEURO är implantatkostnaderna höga inom Neurokirurgin vilket gör det svårt att urskilja effekt av den gjorda upphandlingen som skulle leda till lägre kostnader. De ökade kostnaderna beror bl. a. på kostnader för baklofenpumpar som inte var budgeterat för och att en ny typ av baksträngsimplantat används som är dyrare men som har betydligt längre hållbarhet. Dessutom har emboliseringsverksamheten ökat kraftigt, vilket leder till ökade materialkostnader. Att den ekonomiska effekten till följd av genomförda upphandlingar skulle uppnås på årsbasis är därmed inte troligt. MTH:s negativ avvikelse jämfört med plan förklaras till viss del av kostnader hänförliga till enskilda patienter. Åtgärder pågår för att realisera andra poster som avviker negativt mot plan bl.a. pågår förhandlingar med

58 industrin om ökad läkemedelsrabatt inom reumatologi. Sjukhuset centralt har en negativ avvikelse jämfört med plan t.o.m. oktober vad avser omkostnader. Detta beror till största del på att övriga externa kostnader inom sjukhusadministrationen avviker negativt mot budget. PSYK ser svårigheter med att klara den besparing som avser hyror och helårseffekt på besparingen kommer inte att uppnås. Dock har divisionen sparat in mer på andra omkostnader än vad som hittills var planerat. 6. Utfall minskade personalkostnader Minskade personalkostnader återfinns dels i de divisionsspecifika åtgärderna (117 mnkr varav 84 mnkr ska uppnås under 2013), dels i de sjukhusgemensamma åtgärderna (60 mnkr under 2013). Utfallet för de åtgärder som finns inom de divisionsspecifika åtgärderna är t.o.m. oktober 13,5 mnkr sämre än planerat. PSYK, MTH och KB har negativa avvikelser jämfört med plan vad gäller anpassningen av personalkostnaderna. I diagrammet nedan ses att tyngdpunkten för vidtagna åtgärder är under innevarande år. Nedan redovisas planen för minskade personalkostnader enligt kostnadsanpassningsprogrammet från juni 2012, planen för minskade personalkostnader genom divisionsspecifika åtgärder baserad på utfallet för 2012, planen för minskade personalkostnader genom sjukhusgemensamma åtgärder och utfallet av minskade personalkostnader t.o.m. oktober Diagram 6: Utfall av minskade personalkostnader. Januari 2012 till oktober (6) Sjukhusgemensamma åtgärder 2013 Plan divisionernas åtgärder baserat på utfall 2012 Utfall Plan enligt KAP Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Inom PSYK klarar inte verksamhetsområde affektiva sjukdomar (allmänpsykiatri) kostnadsanpassningen vad gäller hyrläkare. Även andra verksamhetsområden överskrider budget. Detta beror på att det råder brist på specialister, trycket i öppenvården är högt och att några specialister har slutat under hösten. Nu ligger antalet årsarbetare för hyrläkare på samma nivå som föregående år. En ljusning är att några ST-läkare blir klara specialister i slutet av året. Annonsering pågår och ett par specialister är på ingående. Även kostnaden för timanställd personal vid affektiva sjukdomar avviker negativt. Detta beror på att verksamheten har haft personalbrist och att de nya lokalerna kräver en högre bemanning. Extra vak under sommaren och semestervikarier har till viss del anställts som timanställda i stället för månadsanställning samt att vissa även föredrar timanställning före månadsanställning. KB har avvikelser vad gäller den anpassning som gäller minskade läkarkostnader medan MTH:s negativa avvikelse främst härrör sig från flera mindre personalåtgärder som inte realiserats. Sjukhusgemensamma åtgärder De sjukhusgemensamma åtgärderna, Projekt A, bedöms under perioden februari till oktober 2013 resulterat i kostnadsbesparingar på ca 2,8 mnkr. Delar av de sjukhusgemensamma åtgärderna som berör överlappningstider och schemaläggning har fått justerats för att bättre svara mot målet om en patientstyrd bemanning. En överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet angående fridagar för sjuksköterskor har också påverkat att justeringar skett. Bedömningen är att de sjukhusgemensamma åtgärderna vid årets slut kommer att ha resulterat i att personalkostnaderna minskat med mellan 3 och 4 mnkr. Att jämföra med planerade 60 mnkr. Det är till viss del svårt att mäta utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna. För KB:s del förväntas kostnaderna för övertid och förskjuten arbetstid minska i och med korrigeringen av Projekt A i juni. Detta får genomslag från och med september. KB:s besparingar inom personal påverkar den totala bemanningen och därmed schemaläggningen vilket gör det svårt att särredovisa Projekt A. Uppskattningsvis har de sjukhusgemensamma åtgärderna lett till besparingar uppgående till drygt 350 tkr.

59 För KOD har sjuksköterskebristen lett till att den tänkta personalkostnadsbesparingen genom de sjukhusgemensamma åtgärderna uteblivit. KOD gör bedömningen att framförallt schemaförändringsåtgärderna inom de sjukhusgemensamma åtgärderna har bidragit till ökad personalomsättning och försämrade möjligheter att rekrytera ny personal vilket i sin tur påverkat antalet öppna vårdplatser och produktionen negativt. NEURO har sett över schemaläggning och överlappningstider och åtgärder har implementerats enligt plan. Den ekonomiska effekten av Projekt A är svår att bedöma och att särskilja effekter av kostnadsanpassningsprogrammet och Projekt A samt inom Projekt A är näst intill omöjligt. Den övertid som sågs under våren har mattats av och ligger nu i nivå med föregående år. Ändrade jourlinjer för läkare riskbedöms just nu och arbete med koordinering av tider på mottagningarna pågår. Personalkostnadsutfallet ligger hittills inom budget och antalet årsarbetare ligger fortsatt lägre än föregående år (-18 åa), vilket får ses som att åtgärderna går enligt plan. Sammantaget bedöms de sjukhusgemensamma åtgärderna lett till besparingar uppgående till ca 1,5 mnkr. PSYK bedömer att de sjukhusgemensamma åtgärderna under februari till oktober har lett till kostnadsbesparingar på knappt 500 tkr. DAT gör bedömningen att ca 500 tkr har uppnåtts inom de sjukhusgemensamma åtgärderna. MTH uppger att det är svårt att följa upp de kostnadsbesparingar som ryms inom de sjukhusgemensamma åtgärderna. 6(6) Jan-Erik Sundquist Biträdande Sjukhusdirektör

60 PS Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall Nybesök = enl SKL:s grundkrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grundkrav Landstingets ledningskontor

61 Primärvården Telefontillgänglighet: 97 % ( september 95 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 % Tillgänglighet läkarbesök: 89 % ( september 87 % ) Variationen: % Nivå för målrelaterad ersättning är 85 % Landstingets ledningskontor

62 Privat primärvård Telefontillgänglighet: 96 % ( september 94 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Tillgänglighet läkarbesök: 90 % ( september 92 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 85 %. Landstingets ledningskontor

63 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

64 Uppföljning besöksgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

65 Besök - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt + rullande 12 mån Antal väntande kortare än 60 dgr 67,4 % Produktion av besök Produktion av besök - rullande 12 mån 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

66 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

67 Uppföljning behandlingsgaranti - specialist Landstingets ledningskontor

68 Operation - antal väntande totalt och antal väntande mindre än 60 dagar Antal väntande totalt + rullande 12 mån Antal väntande kortare än 60 dgr 72,2 % Produktion av operationer Produktion av operationer - rullande 12 mån 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

69 Kömiljard grundkrav och prestationskrav Landstingets ledningskontor

70 Väntetider i vården landstinget totalt - Analys och slutsatser - Tillgängligheten till primärvård - på en mycket hög nivå för telefontillgänglighet. Något lägre nivå för tillgänglighet till första besök inom sju dagar. Båda över nivån för målrelaterad ersättning. Kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60 dagar uppnås för väntande till operation men ej för väntande till första besök Antal väntande minskar med 532 till första besök och 165 till operation Produktionsökning med 13 % för första besök och 5 % för operation mellan september och oktober månad Vårdkön reduceras från rätt håll Akademiska sjukhuset klarar kömiljardens grundkrav både för första besök och operation denna månad Bemanningsproblem främst inom Akademiska sjukhuset kvarstår. Samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har nu inletts vad avser utnyttjande av operationssalar vid lasarettet Landstingets ledningskontor

71 - Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

72

73

74

75 1(14) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin oktober 2013 Sjukhuset bedöms klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd i oktober Sjukhuset kommer i oktober, om än knappt, att nå grundkravet kömiljarden för såväl nybesök som operation/åtgärd. Andelen som väntat kortare tid än 60 dagar är för besök preliminärt 71 procent medan den för operation/åtgärd är 70 procent. Jämfört med de fastställda siffrorna för september har måluppfyllelsen ökat med ca 8 procentenheter för besök och ca 12 procentenheter för operation/åtgärd. Samtliga rapporterande divisioner redovisar en förbättrad måluppfyllelse för såväl besök som operation/åtgärd i oktober jämfört med i september. Avseende besök klarar på divisionsnivå Neurodivisionen, Kvinno- och barndivisionen och Psykiatridivisionen grundkravet för kömiljarden. Neurodivisionen och Medicin- och thoraxdivisionen klarar grundkravet för operation/åtgärd. De divisioner som inte klarar grundkravet har relativt små avvikelser från grundkravet. Divisionerna genomför åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra kösituationen. Vissa av de planerade åtgärderna når full effekt först under första kvartalet Divisionerna gör bedömning att de på divisionsnivå, förutom Medicin- och thoraxdivisionen avseende operation/åtgärd, kommer att klara grundkravet för såväl besök som operation/åtgärd vid årets slut. Sjukhuset gör i och med detta bedömningen att måluppfyllelsen för besök kommer att klaras vid slutet av Sjukhusets möjlighet att klara grundkravet för operation/åtgärd har förbättrats sedan i september, men grundkravet bedöms något osäkert att uppnå till slutet av Måluppfyllelse för kömiljarden och vårdgaranti samt antal väntande patienter. September och oktober Kömiljard andel inom Kömiljard andel inom Vårdgaranti andel inom Vårdgaranti andel inom Antal väntande Antal väntande 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter september oktober september oktober september oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 59% 71% 71% 83% >70% varav C-län 60% 72% 71% 84% varav Riks och region 52% 64% 64% 76% Operation/åtgärd 57% 70% 67% 77% ca 70% varav C-län 61% 72% 70% 78% varav Riks och region 51% 65% 61% 72% Data för september är hämtat ur Business Objects den 7 oktober 2013 medan data för oktober är hämtat ur Business Objects den 11 november. Slutdatum för rapportering till Väntetider i Vården är den 20:e varje månad. Därmed kan resultatet ovan skilja sig från det till Väntetider i Vården inrapporterade slutgiltiga resultatet.

76 2(14) Nedan redovisas sjukhusets resultat för grundkravet för att erhålla kömiljardsmedel under perioden januari 2012 till oktober Uppgifterna för oktober är preliminära medan övriga uppgifter är framräknade med hjälp av data från Väntetider i Vården. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse för kömiljarden avseende besök resp. operation/åtgärd. Januari 2012 till oktober % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 besök operation grundkrav Sjukhusövergripande åtgärder för ökad produktion och åtgärder för att förbättra vårdplatssituation På sjukhusövergripande nivå har ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. Ett liknande råd för sjukhusets vårdplatser ska inrättas med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Sjukhuset inför även produktionsplaneringsverktyget ProVer. Vissa verksamhetsområden och sektioner har redan infört ProVer medan de som inte har infört det avser att införa det innan november månads utgång alternativt inför Sjukhuset har under en tid haft ett ansträngt läge vad avser stängda vårdplatser och inom sjukhusets verksamhetsområden pågår ett kontinuerligt arbete för att hantera situationen. Många av de stängda vårdplatserna beror på bristen av sjuksköterskor. På Medicin- och thoraxdivisionen har 28 sjuksköterskor anställts denna månad. Till dess att de nya sjuksköterskorna finns på plats tar man in cirka fem sjuksköterskor från bemanningsföretag. Ett resultat av detta är att cirka tio vårdplatser har öppnats igen. Även på kirurg- och onkologdivisionen har sjuksköterskor anställts; 15 stycken under den senaste månaden, och flera vårdplatser har öppnats. Intresset för att arbeta på sjukhuset har ökat och rekryteringsläget bedöms bättre, även om det fortfarande är svårt att rekrytera exempelvis operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. Flertalet långsiktiga projekt och aktiviteter har startats under hösten för att både attrahera och behålla våra medarbetare, och då inte minst sjuksköterskorna. Sjukhuset räknar med att i princip vara ikapp med bemanningen på vårdavdelningarna till i mitten av våren Ovanstående åtgärder och den förbättrade bemanningssituationen kommer att ha positiva effekter på produktionen vid sjukhuset. Det är dock svårt att närmare ange när resultatet, i form av exempelvis en ytterligare förbättrad kösituation, kommer att ses. Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök var preliminärt i oktober knappt Av dessa var knappt 900 utomlänspatienter medan knappt var c-länspatienter. Andelen c-länspatienter som väntat kortare tid än 60 dagar var 7 procentenheter högre än andelen utomlänspatienter.

77 3(14) I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av det totala antalet väntande patienter till nybesök, antal patienter som väntat 60 dagar eller kortare, sjukhusets antal producerade besök samt rullande-12 för producerade besök. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till nybesök och produktion av nybesök 2. Januari 2011 till oktober Antal okt-13 sep-13 aug-13 jul-13 jun-13 maj-13 apr-13 mar-13 feb-13 jan-13 dec-12 nov-12 okt-12 sep-12 aug-12 jul-12 jun-12 maj-12 apr-12 mar-12 feb-12 jan-12 dec-11 nov-11 okt-11 sep-11 aug-11 jul-11 jun-11 maj-11 apr-11 mar-11 feb-11 jan-11 Antal väntande kortare tid än 60 dagar Antal väntande totalt Antal producerade besök Antal producerade besök, rullande 12 Inom Kirurg- och onkologdivisionen är det framförallt ortopedin som har problem med att klara kömiljardsmålen. Produktionen skulle behöva öka ytterligare för att klara kömiljardsmålet. Det är osäkert om det är möjligt fram till årsskiftet. Inom Neurodivisionen är det framförallt neurokirugin samt neurologi och strokevård som har problem med att klara kömiljarden. Återhämtning från sommaren pågår fortfarande och arbete pågår för att förbättra kösituationen. Det tapp som ses inom plastik- och käkkirurgi bedöms som tillfälligt. Inom Medicin- och thoraxdivisionen är det hematologi, hud och reumatologi som har en låg måluppfyllelse. Produktionen har ökat under hösten men den senaste månaden har antal väntande patienter legat på samma nivå. Vilket nog delvis orsakats av undervisning, kurser och kongresser samt föräldraledighet. Inom Kvinno- och barndivisionen klarar rapporterande verksamheter grundkravet. Detsamma gäller rapporterande enheter inom Psykiatridivisionen. Fortsatt ser dock Psykiatridivisionen ett ökat remissinflöde. Baserat på divisionernas redovisningar är den samlade bedömningen att sjukhuset kommer att klara klara grundkravet för kömiljarden vad avser besök. Det krävs dock att verksamhetsområdenas och divisionernas planerade åtgärder ger avsedd effekt. Sammantaget bedöms antalet väntande till nybesök vid sjukhuset uppgå till cirka patienter vid årets slut. Operation/åtgärd Antalet patienter som stod i kö till operation/åtgärd var preliminärt i oktober knappt Av dessa var knappt 700 utomlänspatienter medan drygt var c-länspatienter. Andelen c-länspatienter som väntat kortare tid än 60 dagar var 8 procentenheter högre än andelen utomlänspatienter. Nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till operation/åtgärd, antal som väntat 60 dagar eller kortare, sjukhusets antal producerade operationer samt rullande-12 för producerade operationer. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. 2 Datamaterialet t.o.m. september 2013 kommer från Väntetider i Vården medan värdet för oktober är preliminärt och kommer från Business Objects (data uttaget ).

78 4(14) Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer 3. Januari 2012 till oktober Antal okt-13 sep-13 aug-13 jul-13 jun-13 maj-13 apr-13 mar-13 feb-13 jan-13 dec-12 nov-12 okt-12 sep-12 aug-12 jul-12 jun-12 maj-12 apr-12 mar-12 feb-12 jan-12 Antal väntande kortare tid än 60 dagar Antal väntande totalt Antal producerade operationer Antal producerade operationer, rullande 12 Kirurg- och onkologidivisionen bedömer, till skillnad från i september, att de kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Köproblemen finns kvar framförallt inom urologin och ryggsektionen. Urologen har ökat antalet operationer kraftigt under 2013 men ett ökat remissinflöde har lett till att köerna består. Rygg har förbättrat sina väntetider under hösten men det blir svårt att klara kömiljardsmålet vid årsskiftet. Det förbättrade läget på ortopeden beror till största delen av en ökning av nybesöken under hösten (vilket fyller på operationskön i rätt ände) samt en ökad slussning av patienter till andra vårdgivare. Inom Neurodivisionen är det neurokirurgin samt plastik- och käkkirurgin som har problem med måluppfyllelsen. Bedömningen är att divisionen kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Inom Medicin- och thoraxdivisionen är det kardiologin och klinisk fysiologi som har problem med att klara måluppfyllelsen. Tidigare har det varit brist på arytmiläkare men denna brist är på väg att lösas. Sammantaget bedömer divisionen att de inte kommer att klara måluppfyllelsen vid årets slut. Dock handlar avvikelsen på divisionsnivå enbart om enstaka procentenheter. Inom Kvinno- och barndivisionen har såväl kvinnosjukvården som barnkirurgin i nuläget svårigheter att klara måluppfyllelsen för kömiljarden. Bedömningen är dock att de vid slutet av året kommer att klara måluppfyllelsen. Baserat på divisionernas redovisningar bedöms antalet väntande till operation/åtgärd uppgå till drygt patienter vid årets slut. Sammantaget har prognosen avseende måluppfyllelsen för operation/åtgärd vid årets slut förbättrats sedan föregående månad. Sjukhuset gör dock bedömningen att det är osäkert om grundkravet uppnås vid årets slut. 3 I januari 2013 tillkom de operationer som benämns Utan närmare specifikation. Det totala antalet operationer 2012 har tagits fram med hjälp av antalet operationer som benämns som övriga i Business Objects rapporter för respektive månad Datamaterialet t.o.m. september 2013 kommer från Väntetider i Vården medan värdet för oktober är preliminärt och kommer från Business Objects (data uttaget ).

79 5(14) Nybesök Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar sept Kömiljard andel inom 60 dagar okt Vårdgaranti andel inom 90 dagar sept Vårdgaranti andel inom 90 dagar okt Antal väntande patienter sept Antal väntande patienter okt Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 55 % 73 % 61 % 82 % % Kirurgi 57 % 71 % 72 % 87 % % Ortopedi 23 % 52 % 40 % 64 % % Urologi 84 % 92 % 94 % 97 % % Onkologi 84 % 92 % 90 % 94 % % Totalt 48 % 68 % 62 % 80 % % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under september och oktober har kösituationen förbättrats avsevärt. Nu ligger måluppfyllelsen på 68 % (710 som väntat mer än 60 dagar). Vi bedömer att divisionen totalt sett kommer att klara måluppfyllelsen vid årsskiftet samt att minst fyra av fem verksamhetsområden klarar målet. Köproblemen finns framförallt inom verksamhetsområde ortopedi och där skulle vi behöva öka produktionen ytterligare för att klara kömiljardsmålet vilket är osäkert om vi kommer att klara fram till årsskiftet. I dagsläget producerar vi mer läkarbesök än beställningen för c-län vilket innebär att vi behöver en resursförstärkning för att klara den pågående ökningen under hösten. Måluppfyllelsen för kömiljarden och vårdgarantin har under våren 2013 förbättrats successivt. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Extra mottagningar kvällar/helger pågår för att öka produktionen inom framförallt ortopeden. Detta ger en positiv effekt på kön men kostar i form av extra ersättningar till personalen som inte täcks via den rörliga DRG-ersättningen vilket innebär att dessa satsningar i dagsläget är ofinansierade. 2) Öka slussning av patienter till andra vårdgivare under förutsättning att finansiering sker via de extra köpengarna som avsatts via landstinget. 3) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden vilket ger effekt på antalet väntande. 4) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) införs under 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Under hösten fortsätter vi med extra mottagningar inom flera sektioner. 2) Krävs beslut på att en del av de extra köpengarna avsetts till ökad slussning av framförallt ortopedpatienter. 3) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 4) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt.

80 6(14) 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Prognosen är att vi kommer att fortsätta minskningen av antalet väntande under hösten 2013 och därmed förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden. Åtgärderna enligt ovan skall bidra till att uppnå detta. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 52% 57% 64% 72% % Neurologi och strokevård 54% 59% 65% 77% % Plastik- och käkkirurgi 66% 61% 78% 84% % Smärtcentrum 66% 80% 82% 93% % Ögonsjukdomar 64% 67% 73% 80% % ÖNH 87% 87% 93% 96% % Totalt 68% 71% 77% 85% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Återhämtningen från sommarens lägre siffror syntes tydligt redan i resultatet för september och förstärks ytterligare i oktober. Neurologi och strokevård: Den återhämtning som påbörjades i september fortsätter i oktober. Plastik- och käkkirurgi: Resultatet i oktober jämfört med september bedöms som ett tillfälligt tapp som beräknas vara återhämtat under resten av året. Smärtcentrum: Kömiljardsmålet uppfylls med god marginal. Ögonsjukdomar: Upphämtningen sedan sommaren förstärks under oktober. ÖNH: Fortsatt mycket gott resultat även i oktober. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten och det har skett under september och oktober men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli under fortsättningen av hösten. Arbete pågår med omprioriteringar i väntelistan för att kunna reducera kön. Neurologi och strokevård: Arbete pågår för att minska kön genom lördagsmottagningar. Plastik- och käkkirurgi: Fortsätta arbetet med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet. Ögonsjukdomar: Återhämtning beräknas ske under hösten, vilket skett under september och oktober som tidigare år utan att specifika åtgärder behöver vidtas än de planerade. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Resultatet fullt ut för de planerade insatserna beräknas till början av Plastik- och käkkirurgi: Vårt mål är att ha en bättre tillgänglighet vid årsskiftet. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: I enlighet med text ovan.

81 7(14) Plastik- och käkkirurgi: Nej. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentar till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2013 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70 procent och totalt för divisionen beräknas målet klaras. Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar v.39 Kömiljard andel inom 60 dagar v.44 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.39 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.44 Antal väntande patienter v.39 Antal väntande patienter v.44 Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Hematologi, hud. reumatologi 46% 52% 58% 63% % Intern- och lungmedicin 45% 73% 59% 83% % Kardiologi och klin fys 61% 73% 76% 83% % Specialmedicin 83% 83% 90% 90% % Totalt divisionen 52% 64% 64% 74% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Specialmedicin Mag-tarm: Rutiner har stramats upp Metabol: I flesta fall av väntande som inte får komma inom 60 dagar rör sig om patientvald väntan. Hematologi, hud och reumatologi Hud: Har ökat produktionen pga. bättre läkarbemanning och kön har börjat minskat under hösten men den senaste månaden har antal väntande patienter legat på samma nivå. Detta är nog delvis orsakat av undervisning, kurser och kongresser samt föräldraledighet. Intern och lungmedicin Lung och allergi: Kösituationen försämrades under sommaren p.g.a. semesteruttag samt högt remissinflöde. Situationen har förbättrats nu pga. minskat antal slutenvårdsplatser kräver mindre bemanning av läkarna som i stället haft mer mottagning. Resultatet ser bättre ut i dag p.g.a. extra kvällsmottagningar samt att SKL beslutat att sömnutredningar inte ska registreras som nybesök. Kardiologi och klinisk fysiologi Eftersläpning från sommaren vilket innebär att fler patienter ligger precis utanför gränsen för kömiljarden men fortfarande stabilt avseende vårdgarantin. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin Specialmedicin: Uppstramning av remissrutiner. Hematologi, hud och reumatologi: Anställning av 2 underläkare (en istället för föräldraledig STläkare och en för speciell satsning på kömiljarden) varav en börjar i slutet av november och en i december eller januari. Planerar extra mottagning för nybesök på lördagar i november-januari. En lördag med 4 läkare som arbetar ska ge 60 patientbesök. Om detta inte räcker kan det bli aktuellt med kvällsmottagningar. En specialistläkare har vi försökt att rekrytera men det är svårt, ev. kommer den tjänsten att tillsättas men nog bara till 50 % och det kommer då att bli någon gång i februari. Förutom tidigare insatser där vi har skrivit PM för handläggning av akt. Keratoser i primärvården planeras ytterligare insatser. En sjuksköterskmottagning för kontroll av

82 8(14) psoriasispatienter som behandlas med Methotrexat kommer att starta. Detta frigör läkartider och beräknas starta under februari. Vecka 47 startar en grupp som tittar på remissflödet för att se om ytterligare förändringar kan göras. Intern och lungmedicin Lung och allergi: Sju kvällsmott var planerade med 20 besök per mottagningstillfälle, återstår fyra tillfällen. Produktionsplanering enligt ProVer genomförs under november månad. Det borde leda till en jämnhet i produktion. Kardiologi och klinisk fysiologi: Fortsatt extrasatsning på arytmimottagning. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Specialmedicin Mag-tarm: Vid oktober månads utgång. Metabol: Vid september månads utgång. Hematologi, hud och reumatologi: Februari Intern och lungmedicin: Vid årsskiftet. Kardiologi och klinisk fysiologi: Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Specialmedicin: Nej Hematologi, hud och reumatologi: Alla förändringar som gjorts förutom punktinsatserna med extra mottagningar och anställning av en underläkare kommer att vara permanenta. Ytterligare sköterskemottagningar kommer att börja planeras under VT 2014 för att ytterligare frigöra läkartid. Intern och lungmedicin Lung och allergi: Problemet grundar sig i brist på lung- och allergologspecialister. Pågår stor utbildningssatsning av ST-läkare men utbildningen är lång (intern- och lungmedicin) och i stort sett alla ST-läkare har varit ute och randat sig på andra kliniker alternativt föräldralediga det här året. Den enda färdigutbildade specialistläkare valde att flytta tillbaks till Island, vilket även en allergolog gjorde förra året. Det är närmast omöjligt att rekrytera färdiga specialister. Randande ST-läkare från andra verksamheter kan bara i mycket begränsad volym ha specialistmottagning. Nästa år kommer två färdiga specialister vilket innebär att situationen långsamt förbättras kommande år. Kardiologi och klinisk fysiologi: Nej. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Specialmedicin: Klarar målet Hematologi, hud och reumatologi: Vi arbetar för att kunna nå kömiljarden vid årsskiftet men inte säker på att detta går då det inte har skett någon förbättring den senaste månaden. Intern och lungmedicin Lung och allergi: Extramottagningar samt att sömnutredningarna inte registreras som nybesök har haft effekt.

83 9(14) Kardiologi och klinisk fysiologi: Realistisk målsättning. Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Hematologi, hud och reumatologi: C-länspatienter som ovan. Utomlänspatienter kommer framför allt till speciella mottagningar (gendermatosmott, lasermott) inom hudmottagningen. Dessa mottagningar är endast någon gång/månad som vi har sett täcker behovet. Det kan ibland bli att någon patient får vänta längre än 2 månader. Kardiologi och klinisk fysiologi: Medicinsk prioritet avgör. Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 67% 73% 83% 85% % Pediatrik 74% 77% 86% 89% % Totalt 69% 74% 84% 87% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har haft ovanligt hög korttidsfrånvaro under våren, p.g.a. svår influensa period och lägre bemanning på läkarsidan, vilket har lett till mindre mottagnings utrymme. Under sommaren har kön ökat p.g.a. semestrar. Vi har arbetat undan en del under september men har ett ökat remissflöde och antal väntande. Pediatrik: Vi ser att vi når målen. Vi funderar nu på vad nästa steg skall bli? Funderar på att börja med 30 dagarsmål. Vi arbetar nu även med tydliggörande av remisskriterier. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Genom kvällsmottagning som startas v 20 kunde vi komma i kapp på slutet av juni men sommaren orsakade återigen längre kö. Vi räknar med att klara av kön under hösten bättre. Pediatrik: Se ovan. Det vi främst ska förbättra är vi vid årsskiftet uppnår 100% inom vårdgarantin. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi hoppas att effekten kan synas på slutet av Pediatrik: Se ovan. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Det behövs flera läkare för en jämnare produktion. Vi har rekryterat två läkare som börjat nu under hösten. Samtidigt har två erfarna läkare bestämt sig för att arbeta privat p.g.a. vårdval gynekologi vilket innebär att vi behöver göra ytterligare rekryteringar. Vi har förtätat mottagningarna så mycket som möjligt och vi samarbetar med privata gynekologer och skickar enklare fall till privat sektorn.

84 10(14) Pediatrik: Nej. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Om vi lyckas att rekrytera de läkare vi behöver, kommer vi att uppnå målet (på 90% 60 och 90 dagar vårdgaranti) i slutet av året. Pediatrik: Prognosen är att vi kommer att uppfylla både vårdgaranti och kömiljard. Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 64 % 77 % 81 % 86 % % BUP (inom 30 dagar) 93 % 100 % 95 % 100 % % Totalt 67 % 80 % 83 % 88 % % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kraftigt ökat remissinflöde framför allt för neuropsykiatriska patienter och unga allmänpsykiatriska vuxna. Ökade barnkullar har medfört stor ökning i patientgruppen unga vuxna, år. Ökad inflyttning till Uppsala samt ökad psykisk ohälsa påverkar inflödet. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Se punkt 4 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Vi arbetar med prioriteringar inom Allmänpsykiatri och Neuropsykiatri samt med samordnade insatser med Primärvård, Kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa vad gäller neuropsykiatriska patienter.mottagningen för Unga vuxna har tagit över bedömningarna direkt i stället för via Remiss- och konsultenheten. På mottagningen för unga vuxna och affektiva sjukdomar sker ett process/flödesarbete Karolina-modellen detta arbete förstärks med resurser från divisionens utvecklingsenhet. En 50 % specialistläkare avsätts för konsultationer mot primärvården för att minska remissinflödet. Kön för de väntande patienterna inom Neuropsykiatri samt unga vuxna allmänpsykiatriska patienter kommer inte att kunna kortas med befintliga resurser. Produktionen med befintliga resurser har ökat avsevärt de senaste åren och bedöms nu inte kunna öka mera. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Kraftigt ökat remissinflöde framför allt för unga vuxna och neuropsykiatriska patienter. Övrig kommentar Sedan tidigare finns ca 400 väntande patienter inom Neuropsykiatrin som inte finns med i prognosen ovan. Dessa patienter har haft ett nybesök/bedömningssamtal för att bedömning om behov av neuropsykiatrisk utredning. Vi gör dessa nybesök för att patienten inte ska stå i kö och vänta på en utredning som inte är aktuell. Om vi inte skulle göra på detta sätt så skulle vi få minst ytterligare 400 patienter som omfattas av kömiljarden. Psykiatridivisionen beräknar klara den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn och unga.

85 11(14) Operation/åtgärd Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar sept Kömiljard andel inom 60 dagar okt Vårdgaranti andel inom 90 dagar sept Vårdgaranti andel inom 90 dagar Okt Antal väntande patienter sept Antal väntande patienter okt Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kirurgi 60 % 70 % 71 % 77 % % Ortopedi (exkl rygg) 48 % 71 % 54 % 75 % % Urologi 36 % 45 % 47 % 50 % % Ryggkirurgi 34 % 53 % 37 % 56 % % Handkirurgi 76 % 77 % 87 % 89 % % Totalt 52 % 65 % 60 % 71 % % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under september och oktober har kösituationen förbättrats avsevärt. Nu ligger måluppfyllelsen på 65 % (339 som väntat mer än 60 dagar). Vi bedömer att divisionen totalt sett kommer att klara måluppfyllelsen vid årsskiftet. Köproblemen finns kvar framförallt inom urologin och ryggsektionen. Urologen har ökat antalet operationer kraftigt under 2013 men ett ökat remissinflöde har lett till att köerna består. Rygg har förbättrat sina väntetider under hösten men det blir svårt att klara kömiljardsmålet vid årsskiftet. Det förbättrade läget på ortopeden beror till största delen av en ökning av nybesöken under hösten (vilket fyller på operationskön i rätt ände) samt en ökad slussning av patienter till andra vårdgivare. Hittills under 2013 har divisionen haft stora problem med stängda vårdplatser (minus 12 procent jmf jan-okt) vilket har påverkat framförallt den elektiva riks- och regionproduktionen negativt. Tack vare kraftigt kortade medelvårdtider har vi lyckats hålla produktionstappet vad gäller antalet operationer till endast 4 procent. För att klara produktionen och köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på både våra vårdavdelningar och centraloperation. Vi har under hösten fortsatt stora problem med sjuksköterskebristen och läget är mycket bekymmersamt vad gäller framförallt möjligheten att hålla vårdplatser öppna. Det nuvarande bemanningsläget på operation och vårdavdelningar gör det omöjligt att genomföra extra satsningar utan resurstillskott. Divisionen behöver även utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal för att tillmötesgå den efterfrågan som finns, exempelvis måste divisionen relativt frekvent avböja förfrågningar om hjälp från vår region och övriga riket. I dagsläget har vi även en dyr kostnad för köpt vård på mellan mkr per år pga. bristande kapacitet. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Fortsätta det påbörjade samarbetet med Enköping för att möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av hela landstingets operations- och vårdplatskapacitet. Enköping har en utökad operationskapacitet och skulle med vår hjälp kunna utföra en del av operationskön. 2) Öka slussning av patienter till andra vårdgivare under förutsättning att finansiering sker via de extra köpengarna. 3) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) införs under 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner.

86 12(14) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Ingen långsiktig förändring men utvecklingen kräver kortsiktiga förändringar. Sjuksköterskebristen leder till problem med att hålla både vårdplatser och operationssalar öppna vilket har föranlett ett behov av att operera framförallt ortoped och urologpatienter i Enköping som fr.o.m. sommaren 2013 har en utökad operationskapacitet. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2012 Prognosen förutsätter att det påbörjade samarbetet med Enköping att operera där under resten av året förverkligas. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Neurokirurgi 55% 68% 66% 74% % Plastik- och käkkirurgi 57% 64% 65% 72% % Ögonsjukdomar 69% 76% 79% 82% % ÖNH 66% 79% 73% 90% % Totalt 63% 73% 73% 80% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Klar förbättring i oktober där målet nästan uppfylls. Plastik- och käkkirurgi: Återhämtningen sedan sommaren i september förstärks ytterligare i oktober. Ögonsjukdomar: Målet uppnås med marginal. ÖNH: Målet uppnås med marginal. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten, vilket har skett i september och förstärkts kraftigt i oktober, men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur långvarig återhämtningen kan bli. Extrasatsningar för att reducera kön pågår under att antal helger resten av året. Plastik- och käkkirurgi: Fortsatt arbete med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet. Planerar för 70 extra operationer under november och december. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Vårt mål är att ha en bättre tillgänglighet vid årsskiftet. 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Nej.

87 13(14) 5. Kommentar till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2013 De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och totalt för divisionen beräknas målet klaras. Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar v.39 Kömiljard andel inom 60 dagar v.44 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.39 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.44 Antal väntande patienter v.39 Antal väntande patienter v.44 Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Kardiologi och klin fys 58% 60% 64% 70% % Thoraxkirurgi och -anestesi 86% 96% 100% 100% % Totalt 66% 74% 75% 81% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kard: Hög aktivitet ger förbättrade resultat Thorax: Minskad kö relaterad till återupptagen normalproduktion efter sommaren. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kard: Arytmiläkarbrist på väg att lösas. Thorax: Planerar att öka produktionen med 1 fall/vecka. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kard: 2014 Thorax: För tidigt att säga. 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kard: Se 2 Thorax: Oförändrad prognos. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Kard: Antal väntande rimligt, möjligen kan 50 % -målet överträffas Thorax: Full effekt Kommentarer avseende måluppfyllelsen kömiljarden för c-läns respektive utomlänspatienter (samt det antal som väntar) Kard: Medicinsk prioritering styr. Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar september Kömiljard andel inom 60 dagar oktober Vårdgaranti andel inom 90 dagar september Vårdgaranti andel inom 90 dagar oktober Antal väntande patienter september Antal väntande patienter oktober Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 52% 66% 69% 78% % Barnkirurgi (ej nedstigen testikel) 31% 60% 38% 60% % Totalt 50% 65% 67% 76% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Återigen har hög antal sjukskrivningar inom alla personalkategori orsakat

88 14(14) mycket problem. Men trots det och tack vare allas ansträngningar lyckades andel ingrepp inom 60 dagar öka. Detta har fungerat på kort sikt men tyvärr det fattas operationssjuksköterskor, och vi kan inte driva lika hårt i fortsättningen om vi inte får in fler personal och läkare. Under sommaren fanns ej utrymme för elektiv kirurgi, vilket återspeglar sig i kösiffrorna. Barnkirurgi: Den planerade extrasatsningen i slutet av försommaren och september gick inte att genomföra p.g.a. brist på operationsresurser och sjuk personal vilket fick till följd att resurserna bara räckte till de svårast sjuka patienterna. Sedan september har vi lyckats vända trenden. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi måste rekrytera fler operationssjuksköterskor och fler gynekolog för en mer jämn produktion. Barnkirurgi: Vi har för närvarande svårt med personal på barnoperation (op-ssk) men kommer att ha en bättre situation i början på nästa år då en ny operationssjuksköterska börjar hos oss. Vi kommer att prioritera den utvalda patientgruppen under resten av hösten. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Förhoppningsvis under sen höst Barnkirurgi: Innan årsskiftet har vi förhoppningsvis opererat bort delar av kön 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Operations/behandlingskön är beroende på operationsutrymme, och operationstrymme i sin tur påverkas av flera faktorer, bl.a. utnyttjandes grad av operations salar, antal opsjuksköterskor, och läkare. Produktions styrning behöver en bra verktyg som vi saknar idag (kommer förhoppningsviss). Beträffande läkarbemanningen kommer situationen se bättre ut under hösten 2013, det kan dock var svårare att förutsäga utvecklingen på längre sikt. Barnkirurgi: Nej 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2013 Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagars kravet på 80 och vårdgarantin på 85% i slutet av året Barnkirurgi: Förhoppningsvis i balans då. Jan-Erik Sundquist Biträdande Sjukhusdirektör

89 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping har klarat vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesök de första sex månaderna men tappade under sommaren. En återhämtning har skett under oktober månad vars utfall ligger på 73 procent, en förbättring med 13 procentenheter jämfört med föregående månad. Gällande operation/behandling har en markant förbättring skett under hösten och lasarettet når 84 procent i oktober. Lasarettet bedömer att målet kommer att nås resterande två månader. Antal väntande till nybesök har från årets början (januari månads utfall) ökat med 492 patienter till 2794 väntande. Ökningen har, i fallande ordning, främst skett inom områdena ortopedi, kirurgi och hud medan ögon, kardiologi och handkirurgi har minskat. Urologi och gynekologi ligger relativt i nivå med januari månads väntelista. Inom området ortopedi har antal väntande minskat varje månad under våren men ökat från sommaren med drygt 450 patienter, en nettoökning med drygt 350 patienter under året. Av de 1375 patienter som i oktober väntade på ett nybesök till ortopedspecialist hade 894 patienter väntat mindre än 90 dagar 65 procent. Antal väntande till operation/behandling har jämfört med januari minskat med 490 patienter och av de 602 patienter som i oktober väntade på operation/behandling hade 503 patienter väntat mindre än 90 dagar - 84 procent. Minskningen av antal väntande i förhållande till januari har skett inom samtliga områden förutom gynekologi och handkirurgi där antal väntande ligger i nivå med januari. Se utfall för 2013 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden. Sommarperioden har försämrat situationen och av de 2794 totalt väntande patienterna var det 1631 som väntat mindre än 60 dagar vilket ger en andel på 58 procent. Det är i samma nivå som januari men 12 procentenheter högre än september. Måluppfyllelsen har förbättrats inom samtliga områden i oktober men några når inte upp till målnivån 70 procent. Problemområdet är främst ortopedi, kirurgi, urologi och hud. Drygt 49 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter där antal väntande < 60 dagar efter en förbättring under våren från 45 procent i januari föll tillbaka till 30 procent i augusti med en återhämtning under hösten till 50 procent. Ögonmottagningen har fr o m januari tre konsultläkardagar. Ökad tillgänglighet tillsammans med ett ökat fokus på produktionsplanering inkl uppföljning, har medfört att antalet sena avbokningar minskat. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

90 Andel patienter som kommer till sina bokade läkarbesök är nu uppe i 94 %, vilket är en klar förbättring jmf med tidigare. Vid senaste mätningen i oktober uppnås målvärdet, andel patienter som väntat mindre än 60 dagar, och är nu 81% jmf med septembervärdet 67 %. Resterande del av året, beräknar man att man ligger kvar på minst 70 % som får sitt första läkarbesök inom 60 dagar. Hudmottagningen har, som tidigare aviserats, ett utfall som inte når målvärdet 70 procent. Det kan främst förklaras av att åtta dagar inte varit bemannad med konsultläkare under perioden fram till vecka 29, vilket motsvarar ca 140 besök. Då vi under senare delen av året haft en läkarbemanning som motsvarar produktionsplaneringen, har det medfört att vi börjar komma ikapp med köerna. Vid senaste mätningen i oktober är det 67 % av totalt 251 patienter som väntat mindre än 60 dagar, jmf med septembervärdet 59 % av totalt 220. Resterande del av året beräknas målvärdet, 70 % som får sitt första läkarbesök inom 60 dagar, att uppnås under förutsättning att läkarbemanningen följer planen. Totalt antal väntande patienter inom kardiologi fortsätter att minska. Vid senaste mätningen är det 30 väntande patienter som står i kö till sitt första läkarbesök, jmf med 75 st vid föregående månad. Merparten väntande patienter 23 st, har väntat mindre än 30 dagar, och andelen som väntat < 60 dagar är nu 90% jmf med 59% föregående månad. Förbättringen förklaras av extrainsatser/omfördelningar för att förbättra kösituationen, och därmed skapa bättre planeringsförutsättningar för att ta hand om inkommande remisser. Utifrån ett förväntat remissinflöde på remisser per vecka, fortsätter planeringen/genomförandet att omfördela kardilogiresurser inom medicinskt centrum, så att målvärdet 70% även kan uppnås kommande månader. Kön till Kirurgmottagningen inom urologi, ortopedi, kirurgi och handkirurgi har tidigare under året ökat beroende på flera faktorer. Antalet remisser har ökat med 7 procent och en planerad överföring av läkarresurser till operation har skett för att reducera operationskön. Avsikten är att uppnå en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. Även sommarstängningen inverkade negativt. Men det har nu skett ett trendbrott och jämfört med september har måluppfyllelsen på Kirurgmottagningen förbättrats från 41 procent till 53 procent. Detta har åstadkommits genom att inleda en omfattande satsning på extramottagningar inom berörda specialiteter under kvällar och helger vilket kommer att fortsätta under resten av året. Kön beräknas fortsätta att minska från c:a 2200 till c:a 1800 patienter. Det är något osäkert om åtgärderna kommer att räcka hela vägen fram till måluppfyllelse men mottagningen planerar för att klara 70 procent inom 60 dagar även om 65 procent kan vara ett troligare värde. Effekterna av extrasatsningen bör kunna ge ett positivt resultat då nybesöken i första hand inriktas på patienter som väntat länge. Se utfall 2013 i bifogad graf. Behandling/operation

91 Lasarettet i Enköping har i oktober lyckats nå målet när det gäller operation/behandling. Den sjunkande trenden till augusti bröts i september och måluppfyllelsen har förbättrats från 36 procent i augusti till 77 procent i oktober. Den samlade väntelistan utgörs nu av 602 patienter varav 462 patienter väntat i mindre än 60 dagar. Av dessa 602 väntande finns 236 patienter, eller 39 procent inom ortopedi vilket är en väsentlig förbättring. Kömiljardsmålet nås i samtliga områden förutom inom området kirurgi där måluppfyllelsen når 67 procent. Operationsombyggnaden är avslutad och ytterligare en operationssal är tagen i bruk efter sommaren vilket i kombination med från mottagningen omdisponerade läkare väsentligt har minskat operationsköerna. Under oktober minskade väntelistan ytterligare inom alla specialiteter med totalt drygt 100 patienter och har jämfört med vårens kölängd mer än halverats. Detta har lett till relativt sett få operationsklara patienter inom vissa områden vilket negativt har påverkat möjligheterna till optimal planering och utnyttjande av operationsavdelningen. Protesoperationerna har nu t ex en tillgänglighet över 90 procent. Den extra satsning som nu genomförs på Kirurgmottagningen syftar till att både minska mottagningskön men även generera nya operationspatienter. Även på operation kommer det att genomföras en extra satsning för att behålla en optimal kölängd. Opkapacitet kommer även att tillfälligt lånas ut till Akademiska sjukhuset Bedömningen är att kölängden kommer att kunna hållas på prognostiserad nivå c:a 900 och att tillgänglighetsmålet klaras. Se utfall 2013 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

92 Utfall vårdgaranti 2013 (okt preliminär) Vårdgaranti nybesök < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vårdgaranti operation/behandling < 90 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

93 Utfall kömiljard 2013 (okt preliminär) Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

94 Utfall operationsväntelista och väntetid 2013 (okt preliminär) Antal väntande och väntetid totalt > Antal väntande och väntetid inom ortopedi >

95 7 (8) Prognos antal väntande Prognos Måluppfyllels e Prognos kömiljarden per Lasarettet i Enköping Kommentar Nybesök KC: Gynekologi % Ligger bra till redan idag och förväntas inte försämras då läkarbemanningen inte längre är något problem Handkirurgi 50 80% Har i dagsläget långa köer men med ytterligare en mottagningsdag resten av året samt begränsningar av remissflödet från AS bör en förbättring ske Kirurgi % En viss ökad mottagningsverksamhet resten av året bör kunna förbättra läget något i förhållande till dagsläget. Ortopedi % Svarar för mer än halva mottagningskön och har idagsläget endast 30% inom målet. En satsning kommer att ske resten av året som förbättrar läget något. Ingen ökad satsning är planerad men en viss förbättring kan förutses. Cystoskopier har flyttats från operation till Urologi % mottagningen. SA: KC % baserat på att specialiteternas andelar inte förändras nämnvärt inbördes. Nybesök MC: Hud % Beroendde av att Akademiska bemannar enl. avtal. Oplanerad frånvaro innebär köer om inget "extradag" planeras in Ögon 96 70% Bemanning inkl utökat antal konsultdagar fungerar bra Kardiologi 96 60% Fokusering på slutenvårdsprocesser samtidigt som vi ej kunnat levt upp till åtgärder enl handlingsplan med 2-3 läkarbesök per överläkare. Köerna ökade inför/under sommaren, vilket kommer att plana ut med nuvarande läkarplanering. SA: MC % SA: Nybesök % Behandling/operation: Köerna till operation har reducerats efter sommaren. Efter att opombyggnaden avslutats har operationstakten ökats. Ytterligare en sal finns till förfogande. Gynekologi 30 75% Operatör rekryterad och ackumulerade SV-operationer inplanerade under hösten Handkirurgi 50 90% Kommer att kunna ligga kvar på dagens nivå Kirurgi % Mottagningssatsning kommer att öka inflödet av nya patienter. Kön med lång tid har minsk at under hösten och förväntas minska ytterligare Ortopedi, protes % Mottagningssatsning kommer att öka inflödet av nya patienter oc h antalet väntande har minskat. Övrig ortopedi % Mottagningssatsning kommer att öka inflödet av nya patienter oc h antalet väntande har minskat Urologi % Antalet väntande har minskat den senaste månaden och väntelistan är tämligen kort i dagsläget. SA: Behandling/operati % baserat på att specialiteternas andelar inte förändras nämnvärt inbördes

96 8 (8)

97 Bilaga PS , Dnr PS Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Svar avseende revisorernas granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att överlämna bilagda svar avseende granskning av landstingets vårdplatsdimensionering till landstingets revisorer - att ge sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag att under våren 2014 återkomma med en rapport över pågående och planerade åtgärder avseende vårdplatsstyrningen och -dimensioneringen Ärendet Landstingets revisorer har granskat landstingets vårdplatsdimensionering, i syfte att säkerställa att landstingets dimensionering och styrning av antalet vårdplatser är ändamålsenlig. Landstingets revisorer bedömer att dimensionering och styrning av vårdplatser i landstinget inte är ändamålsenlig. Det har inte i granskningen visats att det totalt finns ett otillräckligt antal vårdplatser. Däremot har det framkommit att landstingets vårdplatser sannolikt inte är fördelade på ett tillfredsställande sätt mellan olika kliniker. Landstingets revisorer rekommenderar produktionsstyrelsen att bidra till en tillfredsställande styrning och dimensionering av landstingets vårdplatser. Revisorerna pekar på följande åtgärder: - Produktionsstyrelsen bör utarbeta ett system för in- och utdata i syfte att skapa bättre förutsättningar att styra, planera och följa upp. - Styrelsen bör vidare genomföra en övergripande översyn av fördelningen av befintliga vårdplatser med utgångspunkt i olika patientgruppers behov och vårdflöden. - Produktionsstyrelsen bör systematiskt analysera resultatet av arbetet med vårdskador och vårdrelaterade infektioner i syfte att identifiera risker och kvalitetsbristkostnader som underlag för förbättring och utveckling. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

98 2 (2) Bilagor Revisionssvar avseende granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Revisionsrapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Kopia till: Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören samt Jan-Erik Sundqvist Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping

99 Dnr PS Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av landstingets vårdplatsdimensionering. Produktionsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har granskat landstingets vårdplatsdimensionering, i syfte att säkerställa att landstingets dimensionering och styrning av antalet vårdplatser är ändamålsenlig. Revisorerna rekommenderar produktionsstyrelsen att bidra till en tillfredsställande styrning och dimensionering av landstingets vårdplatser. Revisorerna pekar på följande åtgärder: - Produktionsstyrelsen bör utarbeta ett system för in- och utdata i syfte att skapa bättre förutsättningar att styra, planera och följa upp. - Styrelsen bör vidare genomföra en övergripande översyn av fördelningen av befintliga vårdplatser med utgångspunkt i olika patientgruppers behov och vårdflöden. - Produktionsstyrelsen bör systematiskt analysera resultatet av arbetet med vårdskador och vårdrelaterade infektioner i syfte att identifiera risker och kvalitetsbristkostnader som underlag för förbättring och utveckling. Produktionsstyrelsen delar synen att styrningen av vårdplatserna behöver utvecklas. För att utveckla ett system, som underlättar att ta fram kombinerade data ur tillgängliga källor, pågår ett projekt för utveckling av beslutsstöd inom landstinget. Arbetet beräknas vara klart hösten Resultatet bör kunna möta revisionens rekommendation om att utarbeta ett system för in- och utdata i syfte att skapa bättre förutsättningar att styra, planera och följa upp. Produktionsstyrelsen beslutade , 80, att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att påskynda arbetet med införande av produktionsplanering och användning av landstingsgemensamt verktyg (ProVer) inom aktuella verksamheter och att tillse att arbetet är slutfört senast i november Bedömningen är att detta kommer att underlätta bl.a. vårdplatsstyrningen. Ett projekt har initierats i landstinget för att genomföra ett mer omfattande arbete, att ta fram ett brett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen. Ett sådant system behövs, bl.a. för att kunna göra avvägningar rörande fördelningen av Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

100 2 (2) befintliga vårdplatser mellan olika områden. Detta arbete är dock mycket omfattande och bedöms ta några år att genomföra fullt ut. Vid Akademiska sjukhuset har ett operationsråd införts, där ansvariga från olika opererande verksamheter planerar operationsverksamheten. Nu diskuteras införande av ett vårdplatsråd, för att förbättra styrningen av vårdplatserna för både akut och elektiv produktion. Det framgår av revisionsrapporten att det främsta problemet med vårdplatser är att de inte är dimensionerade rätt per division men att det totala antalet huvudsakligen är rimligt. Akademiska sjukhuset har vårdplatskoordinatorer som underlättar inläggningar från akutmottagningen, även om man bl.a. i en egen rapport också noterat problem mellan instruktionerna för vårdplatskoordinator och beredskapsplaner för divisionerna. Man ser också ett värde i en ökad kontakt med länets kommuner om utskrivningsklara patienter. Utveckling av ett vårdplatsråd och vidare arbete rörande koordination och förändringar av placering av vårdplatser bedöms underlätta vårdplatssituationen. En förstärkt utskrivningsprocess med mer omfattande kommunikation med primärvården bedöms också kunna förbättra situationen, vid länets båda sjukhus, genom att i högre grad undvika att patienter kommer in till sjukhusen kort efter utskrivning. Lasarettet i Enköping har minskat antalet vårdplatser och trots detta minskat antalet överbeläggningar under året. Detta har kunnat ske bl.a. tack vare de tre hemsjukvårdsteam som finns, med palliativ, geriatrisk resp. medicinsk kompetens. Genom neddragning av infektionsplatser inom Akademiska har, som revisorerna noterat, risker uppstått rörande arbetsmiljö och patientsäkerhet. Sjukhusledningen har, som revisionsrapporten påpekar, beslutat om åtgärder för omhändertagande av infektionspatienter. Produktionsstyrelsen beslutade , 72 Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador, om insatser för att minska vårdskadorna. En uppföljning av arbetet med vårdskador och vårdrelaterade infektioner kommer att presenteras under senvåren Revisionen rekommenderar att Landstingsstyrelsen bör prioritera ett arbete med att göra en översyn av patientströmmar som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete med att styra patientströmmar till lägsta effektiva omhändertagande vårdnivå. Produktionsstyrelsen bedömer att den uppgiften är lämpligare att utföra i ett samarbete mellan produktionsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För produktionsstyrelsen Lina Nordquist Ordförande Andreas Endrédi Produktionsdirektör

101

102 Revisionen Landstinget i Uppsala län GRANSKNING AV LANDSTINGETS VÅRDPLATSDIMENSIONERING BDO Consulting Group AB

103 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av landstingets arbete med vårdplatsdimensionering i Uppsala län. Vi tackar samtliga personer som ställt sin tid till förfogande och medverkat på ett mycket positivt och engagerat sätt. BDO Consulting Group AB Bo Anderson Uppdragsansvarig Seniorkonsult, Certifierad kommunal yrkesrevisor Gunn-Henny Dahl Projektledare Seniorkonsult, Quality System manager (QSM) 2 (30)

104 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering SAMMANFATTNING På uppdrag av revisorerna i landstinget i Uppsala län har BDO Consulting Group AB genomfört en granskning av landstingets vårdplatsdimensionering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstingets dimensionering och styrning av antalet vårdplatser är ändamålsenlig. Granskningen omfattar Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Uppsala kommun. Sammanfattande bedömning Vi bedömer att landstingets dimensionering och styrning av vårdplatser inte är ändamålsenlig. Vi har noterat att Akademiska sjukhuset nyligen har genomfört en internutredning med fokus på behov och vårdplatser gällande det akuta flödet. Sjukhusledningen har beslutat om en rad åtgärder som kommer att följas upp under året 1. Landstingets styrmodell är otydlig, vilket innebär att företrädare för sjukvården inte entydigt kan ange vilken styrelse som ansvarar för sjukvården. Det saknas även en tydlig struktur för styrning och ledning av sjukvården i C-län där hänsyn tas till Akademiska sjukhusets (UAS) uppdrag. Dimensioneringen av verksamheterna tycks enbart ske genom fördelningen av budgetmedel utifrån en uppräkning av tidigare års ramar utan koppling till behovs och prioriteringsdiskussioner. Avtalen som tecknas med sjukhusen benämns som fleråriga, men är i praktiken ettårsavtal som omförhandlas varje år. Det kan innebära svårigheter för sjukhusledningen att styra när de endast kan överblicka ramarna för det närmaste året. Målen som sjukhusen följs upp på framstår som alltför omfattande och detaljerade och kan leda till att styrningseffekten omintetgörs eller att styrningen får fokus på fel områden. Utifrån vilka principer är vårdplatserna dimensionerade? En tydlig helhetsstyrning saknas av Akademiska sjukhuset. Samordning och information utifrån ett helhetsperspektiv för sjukhuset saknas vad gäller såväl antalet fastställda vårdplatser som disponibla vårdplatser. Antalet disponibla vårdplatser styrs från respektive division och är baserade på budget enligt vår uppfattning. Fördelningen av vårdplatser inom sjukhuset är inte en produkt av någon strategisk plan eller utifrån behovsinventering utan hanteras av varje enskild division. Antalet vårdplatser bedöms av de intervjuade vara adekvat, eller kan enligt vissa till och med reduceras. Vilka faktorer ligger till grund för att dimensionera vårdplatser och dess resurser? Det är oklart om den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering är introducerad och används i praktiken. Det gäller också i vilken utsträckning landstingets produktionsplaneringsverktyg är introducerat. Landstingets system för registrering av vårdplatser och beläggning (LiS) används i det dagliga arbetet, men förefaller inte utnyttjas för strategisk planering och samordning inom UAS. Inom Akademiska sjukhuset har divisionerna sinsemellan olika volymer av utlokaliserade patienter inom divisionen respektive mottagna utlokaliserade/satellitpatienter från andra divisioner. Akademiska sjukhuset bör kunna utveckla och förbättra fördelningen av vårdplatser mellan de olika verksamheterna genom att utgå från de olika patientgruppernas behov och utifrån dessa skapa mer ändamålsenliga patientflöden. Detta kan i sin tur leda till ett effektivare arbetssätt, kortare vårdtider och minskat behov av vårdplatser. Granskningen har inte kunnat finna några konkreta exempel på att vårdplatsdimensionering genomförts baserad på detta synsätt. 1 Effektiv utnyttjande av vårdplatser och funktionen vårdplatskoordinator vid vuxenakuten, Akademiska sjukhuset, maj (30)

105 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering För att verksamheterna ska få bättre förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet, med planering och uppföljning, bör det satsas mer på att förbättra och utveckla kvaliteten på in och ut data ur de system som föreligger. Arbetet är initierat kring att ta fram ett centralt datalager för landstinget. Standardiserade rapporter för uppföljning diskuteras, men företrädare för sjukvården har ännu inte sett några synliga resultat. Var i processen om resursfördelning bestäms antalet vårdplatser? Landstingsfullmäktige beslutar inte om antalet vårdplatser. Däremot definierar fullmäktige genom beslut om landstingsplan och budget ramar för respektive styrelse i landstinget. De verkligt styrande besluten för sjukhusens vårdplatsdimensionering är de avtal som träffas mellan sjukhusen och hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Sjukhusledningarna fattar beslut om resursfördelning och vårdplatser inom respektive sjukhus och förändringar av antalet fastställda vårdplatser är ett beslut av sjukhusdirektören. Divisionscheferna beslutar om disponibla vårdplatser och om neddragning av vårdplatser för att verksamheten ska klara sitt budgetåtagande. Diskussioner har påbörjats i sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset om att den ska ha en tydligare roll i fördelningen av vårdplatser vid sjukhuset. I vilken utsträckning studeras samband mellan vårdrelaterade infektioner och överbeläggningar? Det görs ingen analys av hur arbetet med att reducera vårdskador/vårdrelaterade infektioner (VRI) påverkar behovet av vårdplatser. Vilka principer reglerar samarbete både inom och utanför sjukhuset vid överbeläggningar? De rutinmässiga samverkansaktiviteterna är av reaktiv karaktär. Vårdgivarna agerar på fel och brister vid olika händelser och initierar inte aktiviteter i syfte att förebygga dessa. Den kommunala vården har sedan sensommaren 2012 upplevt att patienter är i sämre skick i samband med utskrivning och att antalet avvikelser som handlar om brister i samverkan ökar. Landstinget och kommunen har fastställt en rutin som ska följas i samband med att patienten skrivs ut och ansvaret överförs till kommunens äldreboende. Enligt kommunen följs dock inte rutinen fullt ut, vilket belastar den kommunala vården och kan leda till onödiga återinläggningar inom den landstingsdrivna sjukvården. Samarbetet med den offentligt drivna primärvården fungerar bra enligt företrädare för Akademiska sjukhuset, men sjukhuset har inget samarbete med privata vårdcentraler och upplever att de remitterar i högre grad än vad den offentligt finansierade vården gör. En starkare och mer utbyggd Primärvård där befolkningen söker vård i första hand, skulle kunna avlasta sjukhuset (UAS). Vilken betydelse för vårdplatsdimensioneringen har den stora andelen externt finansierad vård vid Akademiska sjukhuset? Skapar den till exempel undanträngningseffekter? Enligt vad som framkommit i intervjuer med företrädare för sjukvården utgör inte den externfinansierade vården problem för Akademiska sjukhuset som skulle medföra att de inte klarar av C-län patienterna. Utmaningen för sjukhuset är att klara den totala produktionen. Detta främst inom ortopedin där det föreligger stora problem främst på grund av brist på sjuksköterskor. För att arbetet med kvalitet och patientsäkerhet ska få den status som behövs behöver landstinget revidera sina mål och policy för patientsäkerhetsarbetet så att de anger riktningen för hur arbetet ska bedrivas. Förslag föreligger, att göra en översyn av befintlig styrmodell och dessutom återuppta arbetet med att utveckla ett mer komplett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i landstinget. Det är av stor vikt att detta utvecklingsarbete påskyndas då framtagandet av ett ledningssystem för landstinget kommer att kräva mycket arbete och tid innan det är på plats. 4 (30)

106 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Rekommendationer Med utgångspunkt i det material som vi tagit del av och som redovisas i denna rapport lämnar vi följande rekommendationer: Landstingsstyrelsen bör initiera en översyn av befintlig styrmodell och påskynda arbetet med att utveckla ett komplett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Landstingsstyrelsen bör prioritera arbetet med att göra en översyn av patientströmmar som utgångspunkt för arbetet med att styra patientströmmar till lägsta effektiva omhändertagandevårdnivå. Produktionsstyrelsen bör ta fram ett system för in- och utdata i syfte att ge verksamheterna bättre förutsättningar att styra, planera och följa upp. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bör utveckla styrning och uppföljning av sjukhusen utifrån ett uppdragsperspektiv. Sjukhusen behöver göra en övergripande översyn av fördelningen av sina befintliga vårdplatser med utgångspunkt i olika patiententgruppers behov och vårdflöden. Sjukhusen bör systematiskt analysera resultatet av arbetet med vårdskador och vårdrelaterade infektioner i syfte att identifiera risker och kvalitetsbristkostnader som underlag för förbättring och utveckling. 5 (30)

107 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND UTGÅNGSPUNKTER ÖVERGRIPANDE REVISIONSFRÅGA... 8 UTIFRÅN DEN ÖVERGRIPANDE REVISIONSFRÅGAN ETT ANTAL DELFRÅGOR REVISIONSKRITERIER OCH BEDÖMNINGSGRUNDER AVGRÄNSNING JÄV PROJEKTORGANISATION METOD OCH GENOMFÖRANDE DEFINITION AV ÖVERBELÄGGNINGAR STYRNING AV VÅRDPLATSDIMENSIONERING LANDSTINGETS STYRMODELL VÅRDUTBUD, VÅRDKONSUMTION OCH UTDEBITERING Vårdutbud och vårdplatser Vårdkonsumtion i Landstinget i Uppsala län PRINCIPER FÖR DIMENSIONERING AV VÅRDPLATSER FAKTORER FÖR VÅRDPLATSDIMENSIONERING OCH DESS RESURSER Produktionsplanering Produktionsstyrning och beläggningssituation Översyn av vårdplatser och uppföljning av beläggningstal Överbeläggningar och utlokaliserade/satellit patienter PRINCIPER FÖR SAMARBETE INOM OCH UTANFÖR SJUKHUSEN Samarbete inom sjukhusen Samarbete med primärvården Samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun vid överbeläggningar Utskrivningsklara patienter KVALITET OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdrelaterade infektioner och överbeläggningar Risk och händelseanalyser, avvikelsehantering och uppföljning VÅRDPLATSSITUATIONEN/-BEHOVEN DE NÄRMASTE ÅREN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING (30)

108 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering BAKGRUND Antalet vårdplatser vid de svenska sjukhusen har reducerats samtidigt som vårdtiderna blivit allt kortare. Fastställandet av vårdplatser är en del i budgetarbetet och skedde tidigare inte sällan på politisk nivå, men sker nu vanligen på tjänstemannanivå inom respektive förvaltning. Överbeläggningar förekommer vid de flesta sjukhusen i Sverige och gäller även de två sjukhusen i Landstinget i Uppsala län. Överbeläggningar påverkar patientsäkerhet och arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har i tillsyn vid bland annat Akademiska sjukhuset påpekat att handlingsplaner ska tas fram för hur överbeläggningar ska hanteras. I den överenskommelse som staten träffat med Sveriges Kommuner och Landsting har särskilda medel avsatts för prestationsbaserad ersättning till sjukvårdhuvudmän som mäter och rapporterar överbeläggningar. Överbeläggningar vid sjukhus utgör en komplex situation som påverkar inte bara patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö utan även möjligheterna till en rationell vårdkedja och därmed också huvudmännens ekonomi. Landstingets revisorer vill därför granska vilka överväganden och bedömningar som ligger till grund för dimensionering och organisering av vårdplatser inom den slutna vården som landstinget bedriver. Behovet av vårdplatser är inte statiskt utan varierar över tid såväl mellan veckans olika dagar som över året. Dessutom ses på längre sikt förändringar till följd av såväl demografisk som medicinsk och medicinteknisk utveckling. Det är därför angeläget att få en bild av såväl aktuell vårdplatssituation vid olika tidpunkter liksom av hur ledning och styrning sker inom landstinget och sjukhusen med avseende på vårdplatser, produktionsplanering, patientsäkerhet samt kvalitets- och verksamhetsutveckling. Samverkan med kommunerna har också betydelse i sammanhanget. Överbeläggningar är en mycket tydlig indikator på obalans mellan belastning på och kapacitet inom slutenvården vid ett sjukhus. Överbeläggningar medför inte enbart ökad trängsel som i sig utgör en risk men innebär också oplanerad belastning på andra resurser och fara för ett sämre omhändertagande. Överbeläggningar under kortare perioder kan vara oundvikliga för att möta tillfälliga toppar i belastningen på sjukhusen. Om överbelastningen blir mer långvarig slits resurser onödigt hårt och förhöjda risknivåer kan bli bestående. Enligt Socialstyrelsen visar en kartläggning 2 av den tillgängliga vetenskapliga litteraturen att en rad vårdskador kan uppkomma vid överbeläggningar och vid utlokalisering av patienter, exempelvis: vårdrelaterade infektioner, otillräcklig smärtlindring och felmedicinering, försenad behandling eller medicinering, ökad dödlighet för vissa tillstånd, minskad nöjdhet med vården hos patienter och med arbetsmiljö hos personalen. I en kvalitativ analys av Socialstyrelsens egna tillsynsärenden har bland annat identifierats ett antal faktorer vid överbeläggningar och utlokaliseringar som innebär patientsäkerhetsrisker, exempelvis: överbeläggningar betraktas som ett normaltillstånd, bristande samsyn om patientens vård, otydlig ansvarsfördelning, otillräckliga rutiner och ofullständig dokumentation, 2 Socialstyrelsen: Öppna jämförelser och utvärdering av överbeläggningar, delrapport (30)

109 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering bristfällig muntlig och skriftlig kommunikation, brister i lokaler, utrustning och medicinsk kompetens, stress och otrygg arbetsmiljö. 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Övergripande revisionsfråga Är dimensionering och styrning av antalet vårdplatser i landstingets sjukvårdsorganisation ändamålsenlig. Utifrån den övergripande revisionsfrågan ett antal delfrågor Utifrån vilka principer är vårdplatserna dimensionerade? Vilka faktorer ligger till grund för att dimensionera vårdplatser och dess resurser? I vilken utsträckning studeras samband mellan vårdrelaterade infektioner och överbeläggningar? Vilka principer reglerar samarbete både inom och utanför sjukhuset vid överbeläggningar? Utöver dessa revisionsfrågor har vi valt att särskilt behandla följande kompletterande frågeställningar: Var i processen om resursfördelning bestäms antalet vårdplatser? Vilken betydelse för vårdplatsdimensioneringen har den stora andelen externt finansierad vård vid Akademiska sjukhuset? Skapar den till exempel undanträngningseffekter? 2.2 Revisionskriterier och bedömningsgrunder Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Granskningen utgår ifrån följande: Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (HSL)stadgas att ledningen av hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematisk och fortlöpande utvecklas och säkras. Patientsäkerhetslag (2010:659). Patientsäkerhetslagen syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. I lagen finns bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, genom att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Hur ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten ska vårdgivaren dokumentera. Senast 1 mars varje år ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas (Patientsäkerhetslagen 2010:659, 1 kap. 1, 3 kap. 1, 9-10 ). Föreskrifter En viktig ansats i granskningen är att studera sjukhusens arbete med vårdplatsdimensioneringen ur ett ledningssystemperspektiv med utgångspunkt i Socialstyrelsens reviderade föreskrifter SOSFS 8 (30)

110 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering :9; (med blick mot ISO 9001: 2008 och Svensk standard SS-EN 15224:210 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården). I God vård framgår att kravet på ett ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Ledningssystemet underlättar ett integrerat arbetssätt när det gäller mål, utförande, resurser och resultat. Allt detta syftar till att leda och styra verksamheten mot en god vård. Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbeta utifrån ett systemperspektiv där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av dessa strukturer. Granskningen har också tagit sin utgångspunkt i ett riskperspektiv där vårdgivarnas beredskap och planering i förebyggande syfte efterfrågas. Vi har granskat förekomsten av strukturerad planering med rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om det befaras att ett ökat inflöde (eller minskat utflöde) av patienter inträffar. I detta sammanhang förtjänar det att påpekas väsentligheten med gränsöverskridande samverkan över de organisatoriska huvudmannagränserna. För att svara på frågorna vilka principer vårdplatserna är organiserade utifrån och vilka faktorer som ligger till grund för att dimensionera vårdplatser och dess resurser har frågor ställts om sjukhusens ledningssystem för kvalitetsarbete, med särskild fokus på styrning, processarbete, prioritering, planering, resurshantering/kompetensförsörjning, uppföljning och förbättringsarbete. Avsikten med denna modell/ansats för granskning är att ge de granskade, i det här fallet sjukhusen, stöd i det fortsatta arbetet med vårdplatsdimensionering ur ett system-, kunskaps-, resurs-, patientsäkerhets och uppföljningsperspektiv. Riskanalyser innebär att den som bedriver verksamheten är framåtblickande, och arbetar förebyggande. Riskanalyserna innebär att sannolikheten för att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyserna ska genomföras fortlöpande. Riskanalyser kan även behöva genomföras innan förändringar av en verksamhet eller inför förändringar av personalens sammansättning och innan nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas. Enligt SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren utöva egenkontroll. Det innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. Egenkontrollen innebär även att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Till skillnad mot riskanalyserna, som innebär att arbeta förebyggande, innebär egenkontrollen att granskning ska göras av den verksamhet som har bedrivits eller bedrivs. Egenkontrollen kan också beskrivas som en intern granskning av att verksamheten drivs och uppnår ställda krav och mål. Interna riktlinjer och styrdokument Landstingsplan Vårdavtal Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län (Valperiod ). Resultatmål och budget Handlingsplan för patientsäkerhetsarbete, 2008 (samt policy för patientsäkerhetsarbete). Styrkort för förvaltningarna, (30)

111 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Offentliga utredningar och underlag Socialstyrelsen: Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter 3. Vi arbetar i enlighet med SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god sed etc. Vid granskning och bedömning tillämpar vi lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 2.3 Avgränsning Granskningen har genomförts vid Akademiska sjukhuset exklusive Psykiatridivisionen, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Uppsala kommun. Enligt önskemål från uppdragsgivare valdes Uppsala kommun att vara med i granskningen utifrån att kommunen har flest antal patienter som berör samverkan mellan specialistsjukvården och den kommunala vården. 2.4 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för vår opartiskhet och självständighet. 2.5 Projektorganisation Uppdragsgivare är förtroendevalda revisorer i Landstinget i Uppsala län. Uppdragsansvarig vid BDO Consulting Group AB har varit Bo Anderson, certifierad kommunal yrkesrevisor. Projektledare har varit Gunn-Henny Dahl, seniorkonsult/quality System Manager (QSM) vid BDO, projektmedarbetare Dag Ström, seniorkonsult/md och Susanne Kangas, seniorkonsult. Medicinsk expert har varit Claes Arén, docent i thoraxkirurgi och med erfarenheter från chefspositioner på verksamhetsområdes-, divisions- och sjukhusledningsnivå vid flera universitetssjukhus. 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE Granskningen har genomförts genom intervjuer på landstings-, förvaltnings och divisionsnivå och baserats på dokumentstudier samt analys av insamlade underlag från respektive sjukhus. Intervjuer har genomförts med: Företrädare för landstingsledningen. Sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset, divisonschefer vid Kirurgdivisionen, Neurodivisionen och Onkologi- thorax och medicindivisionen. Företrädare vid Lasarettet i Enköping och Primärvården. Inom Uppsala kommun har företrädare vid beställarkontor och produktion intervjuats. Totalt sett har ett fyrtiotal personer intervjuats. I intervjuerna med ledningarna för sjukhusen fokuserades på hur dimensioneringen av vårdplatser inom sjukhusen går till och hur överbeläggningar hanteras. Inom budgetbeslutens ramar kan sjukhusledningarna fördela medel till respektive enheter vid sjukhuset och därmed dimensionera antalet vårdplatser. Granskningen har omfattat hur den processen gått till och om den exempelvis baserats på belastningsanalyser eller huvudsakligen utgått från historiska data. Granskningen har också fokuserat på frekvensen av överbeläggningar och hur patientsäkerhetsproblem uppmärksammas och hanteras. Hantering av överbeläggningar och hur riskerna med dessa bedömts har ingått i granskningen. 3 Socialstyrelsen: Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter, (30)

112 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Frågor har även ställts om samverkan med andra vårdgivare, exempelvis vid utskrivning av patienter till kommunal hälso- och sjukvård. Med företrädare för primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården har vi lyft frågor om hur sjukhusen fungerar ur deras perspektiv och hur dimensioneringen av vårdplatser vid sjukhusen inverkar på deras verksamhet. Vi har även fokuserat på hur samverkan med sjukhusen fungerar enligt deras uppfattning och hur den utvecklats under senare år. 3.1 Definition av överbeläggningar Socialstyrelsen 4 har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting formulerat följande begrepp som avser kapacitetsbrister vid sjukhus: Överbeläggning Utlokaliserad patient Utskrivningsklar patient. Inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats, vilket är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Inskriven patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Vårdplatser som upptas av patienter som borde vara utskrivna. 4 STYRNING AV VÅRDPLATSDIMENSIONERING 4.1 Landstingets styrmodell Landstingsfullmäktige beslutar om hur tillgängliga medel ska fördelas mellan olika verksamheter och bestämmer ramarna för hälso- och sjukvårdens resurstilldelning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvarar för vårdavtal, ersättningssystem, uppsikt över ekonomin inom styrelsens verksamhet, avtal med externa vårdgivare, vissa tandvårdsuppdrag, läkemedelsfrågor, folkhälsouppdrag, upphandling av vård, tillgänglighet, länsperspektiv, kvalitetsfrågor, beställaruppdrag, närvård och uppdrag hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivarna. Avtalen för sjukhusen är treåriga, men vårdavtalsprocessen görs varje år med fokus på justeringar och ändringar från både beställare och utförare. Enligt företrädare för landstingsledningen görs produktionsbeställning i form av DRG poäng 5 som utgår från historiska data och som sedan modifieras i viss utsträckning utifrån aktuella bedömningar. 4 Socialstyrelsen: Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter. 5 DRG = Diagnosis Related Groups. DRG är ett sätt att beskriva patientsammansättningen i slutenvården på ett sjukhus, DRG-systemet är konstruerat med beaktande av resursförbrukning, dvs. kostnader, används det också för att jämföra olika sjukhus avseende kostnadseffektivitet, s.k. benchmarking. DRG-poäng är egentligen bara en annan benämning på DRG-vikt och den används ofta för att beskriva hur mycket sjukvård som producerats på ett sjukhus eller inom en region. 11 (30)

113 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ambitionen att styra inriktning av sjukhusens verksamhet på en mer detaljerad nivå genom målrelaterade ersättningar inom ramen för den totala budgeten. Cirka fyra procent av de medel som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tilldelat sjukhusen och cirka 2-3 procent av sjukhusens totala omsättning utgörs av målrelaterad ersättning. För Akademiska sjukhuset redovisas 31 specifika mål med totalt 47 särskilt angivna målrelaterade ersättningsbelopp. För Lasarettet i Enköping redovisas 22 överenskomna mål som omfattar totalt 30 specificerade ersättningsbelopp. Sjukhusen får lämna tillbaka ersättning för de kvalitetsmål som inte uppnåtts. Produktionsstyrelsen ansvarar för produktion inom landstingets verksamheter utifrån givna beting vilket betyder att alla förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice sorterar under produktionsstyrelsen ansvarsområde 6. Styrelsen ska fastställa organisation för förvaltningarna, genom egna beslut eller via delegation till förvaltningscheferna. Det organisatoriska ansvaret innefattar också frågor om lokalisering av den egna produktionen. Produktionsstyrelsen fastställer även budgeten för dessa förvaltningar (sjukhusen), ansvarar för ekonomin inom styrelsens verksamhet och säkerställer ett fortlöpande arbete för att öka produktivitet och kostnadseffektivitet i verksamheten. Produktionsstyrelsen följer upp om förvaltningen uppnått de DRG mål som överenskommits och hur eventuella avvikelser från dessa hanteras. Det innebär t.ex. att det sparpaket som Akademiska sjukhusets ålagts att genomföra också följs upp av produktionsstyrelsen. Akademiska sjukhuset ansvarar för sjukvård för invånare i Uppsala län, högspecialiserad vård för övriga landsting i regionen, rikssjukvårdsuppdrag (vård av brännskakade), gränsöverskridande vård (främst Stockholm läns landsting), export av vård (Uppsala Care), forskning och utbildning. Lasarettet i Enköping ansvarar för erbjuda befolkningen bästa möjliga hälso- och sjukvård inom sitt kompetensområde akut och planerat sjukvårdsbehov på specialistnivå inom främst invärtesmedicin, kirurgi, ortopedi, gynekologi och radiologi. Under intervjuer med företrädare för sjukvården och landstingsledningen framkommer att dagens styrmodell är otydlig vad gäller ansvar och befogenheter och i vilken styrelse olika ärenden ska hanteras. Beslut om antal vårdplatser är helt beroende av de ramar som överordnade beslutsinstanser bestämt. De verkligt styrande besluten för sjukhusens dimensionering är de avtal som träffas mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Dessa bestäms i sin tur av den tilldelning av medel för hälso- och sjukvården som landstingsfullmäktige beslutat om. Inom sjukhusen fattar ledningarna beslut om organisation, resursfördelning och vårdplatser. 4.2 Vårdutbud, vårdkonsumtion och utdebitering Från de formella budgetdokument som tagits del av går det inte att härleda vilka prioriteringar som gjorts beträffande vårdplatsdimensionering vid de två sjukhusen. Detta gäller också de budgetar som redovisats till Produktionsstyrelsen från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. De sammantagna effekterna av budgetbesluten tar sig uttryck i form av faktiskt vårdutbud och vårdplatser vid de båda sjukhusen. På landstingsnivå kan dessa sammanlagda tal relateras till befolk- 6 Landstingsplan (30)

114 Kalmar Gävleborg Norrbotten Dalarna Västerbotten Jönköping Västmanland Västernorrland Halland Örebro Värmland Gotland Riket Region Skåne Jämtland Sörmland Västra Götaland Stockholm Blekinge Uppsala Kronoberg Östergötland Blekinge Västerbotten Jämtland Sörmland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Värmland Norrbotten Riket Örebro Region Skåne Jönköping Västernorrland Gotland Västmanland Stockholm Dalarna Halland Gävleborg Östergötland Kalmar Västerbotten Uppsala Örebro Norrbotten Dalarna Västmanland Jönköping Gotland Skåne Blekinge Jämtland Kronoberg Halland Riket Kalmar Västra Götaland Värmland Västernorrland Sörmland Östergötland Gävleborg Stockholm Stockholm Halland Gävleborg Västra Götaland Jämtland Riket Skåne Värmland Blekinge Kronoberg Jönköping Gotland Kalmar Dalarna Sörmland Norrbotten Västernorrland Uppsala Örebro Västerbotten Västmanland Östergötland Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering ningen och jämföras med förhållandena i riket i övrigt, även beaktat att det finns mycket utomlänspatienter vid Akademiska sjukhuset Vårdutbud och vårdplatser I diagrammen nedan redovisas antal vårdplatser per invånare inom somatisk korttidsvård år 2011 samt antal vårdkontakter inom primärvård år ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Somatisk korttidsvård Antal vårdplatser per invånare ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 - Primärvård, allmänläkarvård 2011 Summa viktade vårdkontakter per invånare justerade för köp/försäljning mellan huvudmän Källa: SKL: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 Mätt per invånare har Landstinget i Uppsala län det näst högsta antalet vårdplatser inom somatisk korttidsvård i riket. Samtidigt återfinns landstinget bland de huvudmän som har lägst antal vårdkontakter inom primärvård per invånare under En del av Akademiska sjukhusets uppdrag är att leverera högspecialiserad vård och rikssjukvård vilket även kräver vårdplastser. Cirka en fjärdedel av finansieringen av verksamheten vid Akademiska sjukhuset utgörs av intäkter från utomlänsvård och rikssjukvård. Hur många vårdplatser för somatisk korttidsvård som utnyttjas för detta ändamål redovisas inte. Ett rimligt antagande kan vara att volymen är i storleksordningen 20 procent av vårdplatserna. Det betyder att sjukhusets antal disponibla vårdplatser för somatisk korttidsvård för patienter i C-län minskas från 966 till strax under 800 vårdplatser. En sådan omräkning placerar Landstinget i Uppsala län relativt nära genomsnittet för riket när det gäller vårdplatser för somatisk korttidsvård Vårdkonsumtion i Landstinget i Uppsala län I diagrammen nedan till vänster redovisas antal vårdtillfällen per invånare år 2011 och medelvårdtider för sjukvårdshuvudmännen i Sverige samma år. Antal vårdtillfällen per invånare 2011 Ålderstandardiserade värden Medelvårdtider 2011 Antal vårddygn ,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Källa: Socialstyrelsen: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Bilaga 2, Vårdkonsumtion jämförelser mellan landsting. 13 (30)

115 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Antalet vårdtillfällen per invånare år 2011 inom Landstinget i Uppsala län var bland de lägsta i riket. Som framgår av diagrammen ovan till höger hör Landstinget i Uppsala län till den grupp i landet som har längst medelvårdtider. 4.3 Principer för dimensionering av vårdplatser År 2010 slöts ett femårigt vårdavtal mellan Landstinget i Uppsala län och landstingen i Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Sörmland och Västmanland. Även Stockholm läns landsting är en stor köpare av vård, liksom Norrlandsregionens regionförbund och Åland 7. I dag efterlyser företrädare för sjukhusen bättre kompetens inom de kommunala vårdboendena för att undvika att patienter läggs in i onödan. Enligt de intervjuade kan en starkare och mer utbyggd primärvård, där befolkningen söker vård i första hand, avlasta sjukhuset (UAS). Enligt vad som framkommer i intervjuer med företrädare för Akademiska sjukhuset utgör inte den externfinansierade vården problem för Akademiska sjukhuset, såsom att patienter från C-län undanträngs. Utmaningen för sjukhuset är att klara den totala produktionen, främst inom ortopedin där de har stora problem på grund av brist på sjuksköterskor. Som vi uppfattat det, är det inte någon skillnad mellan påverkan på produktionen för C-län och regionsjukvården. Vårdplatserna är huvudsakligen organiserade efter kliniska specialiteter på Akademiska sjukhuset (UAS) och Lasarettet i Enköping. Inom geriatriken vid Akademiska sjukhuset har samarbete mellan olika specialiteter förbättrats för grupper av patienter. Det talas om att på ett tydligare sätt utgå från patienternas behov och ändra mot en mer patientflödesorienterad organisation. Vid Akademiska sjukhuset ges exempel som är en kombination av viss flödesorientering, där de utgår från vård golv 8. Detta medför att det behövs satsas på kompetensutveckling av personalen för att jobba med olika patientkategorier men samtidig bevara specialiteten. På Akademiska sjukhuset är enligt sjukhusdirektören vårdplatserna fördelade utifrån ett historiskt perspektiv och fördelningen mellan olika kliniker/verksamhetsområden (VO) behöver ses över. Fördelningen av vårdplatser är inte en produkt av en strategisk plan, utan hanteras av varje enskild division. Dimensioneringen av vårdplatser inom respektive division utgår idag från fördelningen av budgetmedel och enligt intervjuade på divisionsnivå inte från vad som uppfattas som sjukvårdsuppdraget. Det kan innebära att antalet vårdplatser måste dras ned inom en division/klinik till följd av tilldelad budget. Vid Lasarettet i Enköping framkom i intervjun att antalet vårdplatser sannolikt var tillräckligt, och kanske till och med kunde minskas om man arbetar på ett mer patientflödesorienterat sätt. Antalet fastställda vårdplatser inom sjukhusen beslutas av sjukhusdirektören/-chefen. Vid Akademiska sjukhuset beslutar divisionschef om förändring av disponibla vårdplatser efter samråd med chefsläkare. Initiativ tas på verksamhetsnivå. Vid Lasarettet i Enköping fastställs disponibla vårdplatser i dialog mellan sjukhuschef och verksamhetschef. 7 Landstingsplanen Vård golv: specialiteter som ligger intill varandra för att samutnyttja kompetensen mellan olika avdelningar. 14 (30)

116 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Under 2013 har Akademiska sjukhuset på grund av sparbeting minskat med ca 40 vårdplatser motsvarande ca 5 procent av totala antalet vårdplatser. Neddragning av disponibla vårdplatser har många orsaker, varav den största orsaken är brist på sjuksköterskor. Merparten av de intervjuade anser att sjukhusen som helhet har tillräckligt med vårdplatser, men att fördelningen måste ses över. De anser att det föreligger ett större behov av vårdplatser i början av året som det inte tas hänsyn till i dagens produktions och resursplanering. Akademiska sjukhuset har nyligen genomfört en internutredning av behov och fördelning av vårdplatser för akutflödet. Sjukhusledningen har beslutat om en rad åtgärder riktade mot bl. a. att förbättra arbetet med ortogeriatriska patienter och omhändertagande av infektionspatienter. En långsiktig handlingsplan för det akuta flödet av patienter inom mth-divisionen 9 ska tas fram och varje division ska frigöra platser för det akuta vårdplatsbehovet enligt utredningen 10. Arbetet med åtgärderna kommer att fortlöpande följas upp under året. I internutredningen framhålls att det finns brist på platser för multisjuka äldre och infektionspatienter. Detta medför betydande problem med överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter, arbetsmiljökonsekvenser och patientsäkerhetsrisker. Förutsättningarna för dimensionering av vårdplatser anges vara olika inom invärtesmedicinska och kirurgiska områdena. Inom kirurgin är det lättare att utifrån planering av operationer beräkna vårdplatsbehovet, medan invärtesmedicin är mer beroende av inflödet från akutmottagningen och andelen mest sjuka äldre. 4.4 Faktorer för vårdplatsdimensionering och dess resurser Produktionsplanering Enligt landstingsplan ska samtliga förvaltningar inom landstinget från och med 2013 tilllämpa den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering. Modellen innebär i korthet fyra steg: systematiskt fånga behov, produktionsplanera verksamheten utifrån dessa behov, resursplanera verksamheten efter produktionsplanen och sedan följa upp verksamheten efter produktionsplanen. Produktionsplaneringen ska fokusera på mottagnings- och opererande verksamheter. Syftet är att korta ledtiderna och effektivisera verksamheten för en mer tillgänglig och kostnadseffektiv vård. I intervjuer med företrädare för sjukhusen fick vi inte bekräftat att denna modell för produktionsplanering var känd och implementerad. I den internutredning som nyligen är genomförd är en av slutsatserna att en sjukhusövergripande produktionsplanering för akuta inläggningar saknas. Ett landstingsövergripande verktyg för produktionsplanering är framtaget och sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset har beslutat att alla verksamheter ska använda detta i sin planering. Det förefaller vara oklart vid intervjuer med företrädare för Akademiska sjukhuset i vilken utsträckning produktionsplaneringsverktyget är infört. På sjukhuset tas inga egna initiativ för produktionsplanering på ett mer strukturerat sätt. Dock finns viss produktionsplanering redan idag, t.ex. på öppenvårdmottagningar och preoperativ mottagning, men vid intervjuerna framkommer inte att det finns för den slutna vården. 9 Medicin och thorax divisionen. 10 Effektiv utnyttjande av vårdplatser och funktionen vårdplatskoordinator vid vuxenakute, Akademiska sjukhuset, maj (30)

117 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Vid Lasarettet i Enköping kommer mottagningsenheten och elektiva mottagningen att börja med produktionsplaneringsverktyget. Förväntad produktion kommer att läggas in för slutenvården och öppenvården. Flera intervjuade framhåller att mycket data inrapporteras till olika IT-system i dag, men att lite kommer ut som kan användas för styrning och ledning av verksamheten. Det framhölls i intervjuerna att det bör satsas mer på att förbättra och utveckla kvaliteten på in och utdata ur de system som föreligger framhålls i intervjuerna. Arbete är initierat kring att ta fram ett centralt datalager för landstinget. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid varje tillfälle för att skapa bästa möjliga förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet. Standardiserade rapporter för uppföljning diskuteras, men inga konkreta resultat har kommit ut från sjukvården Produktionsstyrning och beläggningssituation Det finns ett landstingsövergripande informationssystem (LIS) för daglig registrering i realtid. I detta registreras tillgängliga vårdplatser och beläggning, inkl. överbeläggningar. Det är ett on-line system som är tillgängligt för båda sjukhusen i C-län. Systemet ger en översikt över samtliga platser inom landstingets slutenvård på avdelningsnivå. Status för beläggningssituationen mäts kl varje dag, men systemet uppdateras kontinuerligt under dygnet. Systemet togs i bruk i september På akuten (UAS) finns vårdplatskoordinator som kan beställa flera vårdplatser inför kvällen genom att chefläkare kontaktas. En vårdavdelning anses fullbelagd när den har två överbeläggningar. Ur systemet har för perioden begärts uppgifter om fastställda vårdplatser, disponibla vårdplatser, beläggningsgrad, antal överbeläggningar, antal utlokaliserade/satellitpatienter och antal färdigbehandlade patienter. UAS angav att vissa data inte kan tas fram på ett tillförlitligt sätt ur registret, t.ex. antalet färdigbehandlade patienter, men att det kan tas fram manuellt. Det saknas fortlöpande data om fastställda vårdplatser. Ändringar av antalet fastställda vårdplatser är ett beslut av sjukhusdirektören. Endast ändringarna anges i besluten och inte totalantalet för sjukhuset. Antalet disponibla vårdplatser på UAS varierar och anges som högst till 923 under några dagar i oktober En analys av data för UAS visar på en cyklisk variation av antal vårdplatser över veckans dagar. Lägst antal under lördag och söndag exemplifieras nedan med diagram från november 2012 och februari Under måndagar är antalet disponibla vårdplatser som regel något lägre än under tisdag t.o.m. fredag. Nettobeläggningen (antal patienter där patienter på permission ej är medräknade) har i stort samma cykliska förlopp som antalet disponibla vårdplatser. Det är uttalat lägre på måndagar och något lägre under fredagar än övriga vardagar. Mätpunkten kl kan tänkas påverka beläggningsgraden och därmed utgöra en felkälla i sammanhanget. Antalet dagar per år då hela sjukhuset (UAS) är överbelagt bedömer de intervjuade till cirka 10. Enskilda dagar kan sjukhuset enligt intervjuade ha överbeläggningar och samtidig 50 lediga platser. Enligt en internutredning som är genomförd vid Akademiska sjukhuset ligger antalet överbeläggningar (hösten 2012-våren 2013) mellan 12 och 30 per dag. Det finns en tendens till ökning från december 2012 och framåt, då det har legat mellan 20 och En allmän uppfattning är att vårdplatser vid Akademiska sjukhuset kan fördelas bättre mellan divisioner och kliniker samt att fördelningen är ojämn, vilket även internutredningen framhåller. 11 Effektiv utnyttjande av vårdplatser och funktionen vårdplatskoordinator vid vuxenakuten, Akademiska sjukhuset, 7 maj (30)

118 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Som framgår av diagrammen är det ingen nämnvärd skillnad mellan november 2012 och februari Akademiska sjukhuset - Disponibla vårdplatser och beläggning - november BeläggningBrutto (antal vpl) BeläggningNetto (antal vpl) Disponibla vårdplatser (antal) Akademiska sjukhuset - Disponibla vårdplatser och beläggning februari BeläggningBrutto (antal vpl) BeläggningNetto (antal vpl) Disponibla vårdplatser (antal) Det förefaller som om vårdplatserna utnyttjas som mest under tre av veckans sju dagar. Trots att det finns lediga vårdplatser på UAS är det i regel dagligen mer än 10 överbeläggningar vid sjukhuset och inte sällan upp till mellan 20 och 30. Detta trots att beläggningen endast ligger ca 95 procent på sjukhuset som helhet. Samtidigt förekommer utlokalisering av patienter till andra divisioner och verksamhetsområden. Utlokalisering av patienter sker huvudsakligen från Medicin-Thoraxdivisionen. Under den analyserade perioden nås beläggningstalet 100 procent eller däröver vid sex tillfällen (dagar). 17 (30)

119 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Akademiska sjukhuset - Beläggningsprocent, överbeläggningar och utlokaliserade patienter - november Överbeläggningar (antal) Beläggning % Antal utlokaliserade Akademiska sjukhuset - Beläggningsprocent, överbeläggningar och utlokaliserade patienter februari Överbeläggningar (antal) Beläggning % Antal utlokaliserade Vid Lasarettet i Enköping framkommer i intervju att de har lägre utflöde av patienter under helger. De kunde då ha en helgbemanning inom akutsjukvården som försvårar utskrivningar. Konsekvensen blir att utskrivning sker huvudsakligen därför på vardager. Lasarettet i Enköping - Disponibla vårdplatser och beläggning - november BeläggningBrutto (antal vpl) BeläggningNetto (antal vpl) Disponibla vårdplatser (antal) 18 (30)

120 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Lasarettet i Enköping - Disponibla vårdplatser och beläggning februari BeläggningBrutto (antal vpl) BeläggningNetto (antal vpl) Disponibla vårdplatser (antal) Generellt har Lasarettet i Enköping oftare överbeläggningar än Akademiska sjukhuset, men få patienter som utlokaliseras till annan enhet. Beläggningstalet 100 procent eller däröver nås vid 43 tillfällen under motsvarande period. Lasarettet i Enköping Beläggningsprocent och överbeläggningar november Överbeläggningar (antal) Beläggning % Data för utlokaliserade patienter saknas för denna tidsperiod. Lasarettet i Enköping Beläggningsprocent och överbeläggningar februari Överbeläggningar (antal) Beläggning % Antal utlokaliserade Rutinerna för in- och utskrivning av patienter beslutas på verksamhetsområdesnivå. Idag sker in- och utskrivning som regel flera gånger per dygn och har blivit allt mer flexibelt vid båda sjukhusen under vardagar. Utskrivning sker även under helger, men enligt uppgift görs inte det i tillräcklig omfattning i dag. Bemanningen under jourtid begränsar enligt några intervjuade möjligheten att skriva ut under denna del av dygnet. Vid Laserettet i Enköping framkommer i intervju att de har svårigheter att skriva ut patienter under helger, då de har en helgbemanning som inte är anpassad för detta. Konsekvensen blir mest utskrivning på vardagar och då på dagtid. Patienthotell finns inte på något sjukhusområde, men sjukhusen kan använda hotell i centrum av Uppsala och Enköping. Flera intervjuade framhåller att ett patienthotell på sjukhusområdet (Aka- 19 (30)

121 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering demiska sjukhuset) är önskvärt. Den nya Cancerenheten som byggs på sjukhusområdet vid Akademiska sjukhuset kommer att ha patienthotellplatser vilka kommer även att i viss mån utnyttja från andra delar av sjukhuset Översyn av vårdplatser och uppföljning av beläggningstal Flera divisioner på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har kunnat visa på förkortade vårdtider till följd av ändrade rutiner genom att de arbetar med att överföra slutenvård till dagvård, såväl inom kirurgiska specialiteter som internmedicinska. Däremot arbetas det inte övergripande vid Akademiska sjukhuset med systematisk och regelbunden översyn av vårdplatserna. Detta sker mer i efterhand eller i anslutning till förändringar som nybyggnation och renoveringar. I intervjuer med företrädare för Lasarettet i Enköping framkommer att de arbetar systematiskt med att förkorta vårdtider och minska slutenvårdskonsumtion och förändrar vårdplatsantalet efter gjorda förändringar. Som tidigare nämnts har UAS överbeläggningar samtidigt som det finns många lediga platser inom sjukhuset som helhet. Diskussioner förs för närvarande om hur detta ska lösas. Någon tydlig sjukhusövergripande strategi för detta redovisas dock inte. Sedan september 2012 finns ett landstingsövergripande IT-system för on-line information om vårdplatstillgång och beläggning. På grund av SKLs krav på beläggningsrapportering finns idag hos ledningen på olika nivåer inom sjukhusen en ökad medvetenhet om betydelsen av att använda dessa data för planering. Inom Akademiska sjukhuset framkommer inga hållpunkter för att det i dagsläget används för strategisk planering. Sedan mitten på december 2012 har beläggningen visat på otillfredsställande beläggningstal vid UAS vilket initierade en intern utredning i februari 2013 som kommer att vara klar i slutet av maj. Det framkom i intervjun med sjukhusledningen vid UAS att en minskning av vårdplatser i anslutning till exempelvis nybyggnation har satt press på verksamheten att hitta nya sätt att arbeta för att ta hand om patienterna, vilket uppfattades vara en positiv bieffekt. Balansen mellan behov och att sätta press på verksamheten upplevdes dock som svår. Det framkom också under intervjun en uppfattning om att det förefaller vara större vårdplatstryck under början av året och att sjukhuset (UAS) inte tar hänsyn till detta i sin planering. Data från LIS-systemet kan dock inte bekräfta denna uppfattning, utan vårmånaderna uppvisar en bild likartad höstmånaderna. Däremot är det ett ökat tryck på vårdplatser under jul-nyårsperioden, till följd av sänkt antal disponibla vårdplatser. Vid kirurgidivisionen (UAS) har de över längre tid arbetat med att få till stånd ett planerat spår: one-stop shopping 12 vilket ser olika ut inom de olika klinikerna. Tanken med one-stop shopping är att reducera antalet besök per patient vilket även reducerar smittorisken. Positiv effekt blir dessutom effektivare vård. I dag utvecklas arbetssättet att vara runt patienten istället för att skicka patienten runt i systemet. Inom divisionen finns en operationsförberedelseenhet (70F2) dit patienter kallas inför operation. Enheten har resulterat i behov av färre vårdplatser. Divisionen har även gjort förändringar i antalet vårdavdelningar genom att slå ihop mindre avdelningar. De nya avdelningarna har 23 platser. Översyn av bemanning har även gjorts och lett till att divisionen har sparat nio miljoner kronor genom att få en mer rationell bemanning framförallt nattetid. Medelvårdtiden har också minskat med 2,2 dygn. Inom ortopeden har man länge arbetat med en inskrivningsmottagning dit patienter kommer i god tid före planerad operation för planering. Ett av syftena med detta är även att reducera smittorisk. 12 One-stop shopping Vid ett och samma besökstillfälle gör flera olika undersökningar/åtgärder, d.v.s. man försöker minska antalet besök för patienten. 20 (30)

122 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Överbeläggningar och utlokaliserade/satellit patienter Inom sjukhusen är strävan att patienten ska vårdas där mest lämplig kompetens finns och minska antalet utlokaliserade/satellit- patienter. Samtliga intervjuade företrädare vid divisioner, överbelägger i första hand på egna enheter innan möjligheten till att utlokalisera patienter nyttjas. Detta för att ha så god kompetens som möjligt kring aktuella patienter. Vid en av intervjuerna framkommer att man ser hela divisionen som ett gemensamt kompetensområde. Därför betraktas inte patienter som läggs på annat verksamhetsområde inom aktuell division som utlokaliserade/satellitpatienter. Detta synsätt avser även Lasarettet i Enköping. Inom UAS varierar volymen utlokaliserade patienter från divisionen respektive mottagna utlokaliserade/satellitpatienter mellan divisionerna. Enligt den föreliggande internutredningen har sjukhuset under perioden januari april 2013 haft mellan 9,2 till 12,8 utlokaliserade patienter varje dag och månad för hela sjukhuset. Detta kan tyda på ett behov av att se över vårdplatsfördelningen på sjukhuset. Några andra åtgärder för att minska antalet utlokaliserade/satellitpatienter har inte framkommit. I vissa fall kan överflyttning av patient till det andra sjukhuset i länet utnyttjas. Flera intervjuade menar att klinikerna/divisionerna skulle kunna dimensionera det planerade och akuta flödet om de fick göra det ostört. Med detta menas att de inte skulle behöva ta emot utlokaliserade patienter från andra divisioner och/eller patienter från den kommunala vården, såsom när de drabbas av vinterkräksjuka. Det framkommer synpunkter som refererar till att en optimal medelbeläggning enligt studier bör ligga på ca 90 procent, men flera kliniker/divisioner ligger i spannet 92 till över 100 procent. Som helhet når dock UAS endast några få dagar per år nivån 100 procent eller mer. 4.5 Principer för samarbete inom och utanför sjukhusen Samarbete inom sjukhusen Vid Akademiska sjukhuset samarbetar divisionerna mer eller mindre med varandra. I dag anges det vara för mycket fokus på den egna verksamheten och att var och en sköter sitt. Även samverkan/samarbete mellan de två sjukhusen efterlyses vilket framkom i intervju med företrädare vid Lasarettet i Enköping där de ser positivt på utveckling av närsjukvården d.v.s. hur samverkan mellan förvaltningar i landstinget kan utvecklas Samarbete med primärvården Samverkan och dialog mellan Akademiska sjukhuset och den offentligt finansierade primärvården fungerar enligt uppgift bra. Det finns regelbundna möten mellan sjukhusen och primärvården där man löser uppkomna problem. Ingen egentlig proaktivitet eller strategiska diskussioner förs och det finns behov av att arbeta mer med att få till smidigare flöden. Vårdöverenskommelser mellan primärvård och sjukhusen är framtagna t ex för psykiatri, kirurgiska sjukdomar, röntgen och urologi. För närvarade pågår ett projekt inom primärvården: Undvikbara inläggningar, som syftar till att endast patienter med verkligt behov av sjukhusvård skickas in till sjukhuset. Samverkan med privata vårdcentraler förekommer inte och enligt uppgift remitteras många från dessa vårdcentraler Samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun vid överbeläggningar Mellan Uppsala kommun och Akademiska sjukhuset pågår flera olika utvecklingsprojekt och många samverkans-/utvecklingsgrupper finns. Enligt vad som framkom i intervjuer med Uppsala kommun fungerar samverkan med Akademiska sjukhuset bra. Utmaningarna för den kommunala vården är när sjukhuset stänger vårdplatser som vid jul och nyår samt under sommaren. Den kommunala vården kan inte svara upp när landstinget drar ned på antalet vårdplatser. För att klara av topparna har kommunen en lite högre grundbemanning. Enligt intervju med företrädare i kommunen framkommer 21 (30)

123 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering att patienter som skrivs ut i dag är i sämre skick än tidigare och av och till är det på gränsen om det är försvarligt att skicka hem patienter enligt de kommunala företrädarnas syn. Hösten 2011 startade projektet mobilt hembesöksteam med direktinläggningar. Detta drivs i samverkan mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun med beviljade medel från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ambulanspersonal har också möjlighet att kontakta läkaren i teamet för bedömning i hemmet. Teamet som gör akuta hembesök till äldre personer har också visat att det finns möjligheter att minska besöken på akutmottagningen. Av 795 hembesök och 650 telefonkontakter skickades 193 patienter vidare till akuten och 21 patienter för inläggning till geriatrikavdelning 13. Båda dessa verksamheter har påtalat behov av att äldre personer ibland kan behöva en kortare vårdvistelse för avgränsade sjukvårdsinsatser. Försöksverksamheten avslutas tredje kvartalet Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap har gjort en utvärdering och det finns ett underlag för beslut om permanent verksamhet. Från den kommunala utföraren (Uppsala kommun) framkommer uppgifter om att följsamheten till rutinerna kring utskrivning av patienter efter sommaren 2012 har försämrats, vilket har resulterat i flera avvikelser. Orsakerna är, oklara ordinationer, bristande informationsöverföring, brister i läkemedelshantering, utebliven förskrivning av medicintekniska produkter, utebliven vårdplanering mm. Chefläkarna vid sjukhuset har regelbundna träffar med MASar i länet för att diskutera problem i vårdens gränssnitt Utskrivningsklara patienter Vid Lasarettet i Enköping pågår en aktivitet med några kommuner där fem-dagarsregeln för färdigbehandlade patienter och eventuell förkortning av vårdtiden diskuteras. För akutsjukvården framstår det inte ändamålsenligt så som det fungerar i dag utifrån lagen om färdigbehandlade och de rättigheter kommunen har att ha patient kvar över röda dagar. Diskussion har förts med SKL som menar att Lasarettet i Enköping kan förhandla med kommunen lokalt, för att få till andra avtal i förhållande till röda dagar mm. Ambitionen i kommunen är att detta ska lösas eftersom det påverkar platssituationen. Goda exempel finns vid Lasarettet i Enköping på utveckling och förbättring av närvården samt landstingets samverkan med vårdgrannar. Ett annat exempel är en närvårdsavdelning med tre subenheter varav två drivs i samverkan med två kommuner. Sjuksköterska med specialisering i geriatrik som bedömer vad multisjuka äldre kan klara av i hemmet finns vid akutmottagning vid Akademiska sjukhuset. Detta har visat sig påverka beläggningen positivt vid sjukhuset. I syfte att hitta lösningar för färdigbehandlade patienter har ledningen vid Akademiska sjukhuset fört diskussioner med Uppsala kommun. Dessa diskussioner har enligt uppgift inte lett fram till några lösningar då kommunen håller hårt på Ädel-överenskommelsen. 13 Patientsäkerhetsberättelsen för Akademiska sjukhuset (30)

124 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Kostnader för utskrivningsklara patienter under åren i Uppsala kommun redovisas nedan: >65 år Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal <65 år Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal Uppsala kommun har idag cirka 240 korttidsplatser med olika inriktningar. En del platser finns i form av särskilt inrättade enheter för korttidsvård, enstaka platser finns också i befintliga vård- och omsorgsboenden. Platserna har olika inriktningar bland annat för återhämtning, rehabilitering, avancerad medicinsk vård och palliativ vård. Ingången till korttidsvård sker idag i huvudsak på två sätt; direkt från ordinärt boende eller efter utskrivning från sjukhuset. Under kvartal 2 år 2012 hade Uppsala kommun enligt uppgift, tillfälligt minskat sina korttidsplatser. Detta påverkade direkt antalet färdigbehandlade patienter på UAS som inte kom vidare till kommunal hälso- och sjukvård och därmed ökade kommunens kostnader för vård av medicinskt färdigbehandlade. Detta illustrerar betydelsen av strategisk samverkan och planering över landstings- och kommungränserna. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv pekar det på betydelsen av att dimensionering av vårdplatser sker så att vård kan ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Inom Uppsala kommun finns Hemvårdsenheten som bedriver läkarvård i hemmet till de mest sjuka äldre som har omfattande behov och svårigheter att ta sig till vårdcentraler. Denna hemvårdsenhet finns inom landstinget, men verkar inom kommunen. Verksamheten uppfattas fungera bra. I snitt är patienter per dygn medicinskt färdigbehandlade vid Akademiska sjukhuset och kan föras över till kommunal vård. Två till fem av dessa kommer inte vidare till kommunal vård inom avtalad tidsperiod, vilket innebär att kommunen blir betalningsansvarig. Samordnad vårdplanering görs på enskilda patienter men sker inte systematiskt för alla patienter som förs över till kommunerna. Ett digitalt system (Prator) för sjukvården finns för att kommunicera med vårdgrannar som primärvård och kommunerna i samband med utskrivning av patienter från sjukhus. Systemet verkar enligt de intervjuade fungera tillfredsställande. Även videokonferenser används för samarbete mellan vårdgrannar. Inom landstinget finns en vilja att införa vårdlotsar och ett projekt har startat i början av år Målet är att personer med specifika diagnoser ska få hjälp att hitta rätt i vården. Landstinget och Uppsala kommun har utsett en styrgrupp som hanterar projektet. 23 (30)

125 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Kvalitet och patientsäkerhetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Det finns uppsatta övergripande kvalitetsmål inom patientsäkerhetsområdet för landstinget. Dessa tillkom 2008 och har inte uppdaterats härefter. Produktionsstyrelsen fastställde år 2011 mål för att reducera vårdskador. Målen baserar sig på de åtta riskområden som definierats av SKL (fall/fallskador, infektioner vid centrala venkateter, läkemedelsfel i vårdens övergångar, läkemedelsrelaterade problem, sårinfektioner efter operation, trycksår, undernäring och urinvägsinfektioner). Arbetet med att utveckla och implementera ett systematiskt och mer komplett ledningssystem på landstingsövergripande nivå, startades för ungefär två år sedan på uppdrag av landstingsdirektören. Arbetet drevs genom ett antal piloter under år Planen var att genomföra en utbildningsrevision, genom att redovisa erfarenheter från piloterna med stöd av den externa revisionen. Arbetet stannade upp år 2012, men har nu på initiativ av företrädare i landstingsledningen återupptagits. Ett ledingssystem säkerställer att organisationer har nöjda uppdragsgivare, intressenter, effektivt uppfyller uppdrag/krav/förväntningar. Det bidrar också till att det finns ett genomtänkt och heltäckande verktyg för att styra mot de övergripande målen samt att följa upp, analysera och förbättra verksamheten. Resultatet blir att organisationer kan ägna mer tid åt de strategiska utvecklingsfrågorna och mindre åt att hantera operativa frågor. Avsaknaden av ett övergripande ledningssystem, samtidigt som ett sådant utlovas från landstingsledningen, har medfört att motsvarande utveckling på sjukhus-, divisions- och verksamhetsområdesnivå har avstannat. Vidare framhålls att sjukhuset (UAS) behöver få en gemensam bild av vad ett ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete omfattar. Representanter vid Akademiska sjukhuset uttrycker en önskan om att få ett uppdrag från landstingsledningen så att de kan utveckla sjukhusets ledningssystem. Även om ett ledningssystem för kvalitetsarbete inte är utvecklat och implementerat finns öar av välstrukturerat förbättringsarbete inom flera av de granskade divisionerna. Goda exempel förefaller också finnas där man har utvecklat ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter och krav. En nyckelfråga i processarbetet är att få med läkarna. Akademiska sjuhuset började för flera år sedan med implementering av lean i syfte att förbättra patientflöden och systematisk arbeta med förbättringar. En utmaning i implementering av arbetssättet är den stora personalomsättningen och att det upplevs finnas ett bristande stöd från sjukhusledningen. Vid Lasarettet i Enköping diskuteras vilka principer för processarbete/styrning och ledning som ska vara gällande. Arbetet görs för närvarande i ledningsgruppen vid sjukhuset för att sedan fortsätta med utvecklings och förbättringsarbete ute på sjukhuset. Planen är att ta fram en modell som utgår ifrån olika delar t ex Lean 14 och Six Sigma 15. Sjukhuset utgår ifrån Kaizen 16 i sitt förbättrings- 14 Lean: är en filosofi om hur man hanterar resurser i syfte att identifiera och undvika aktiviteter som inte ger ett mervärde. 15 Six Sigma: metodik för förbättringsprojekt. 16 Kaizen: Japansk och betyder förbättring. I Sverige används ordet främst om ett förhållningssätt till kvalitet, där aktiviteterna ständigt förbättras genom många små modifieringar. Kaizen innebär strävanden efter konti nuerlig förbättring och handlar inte om att radikalt förändra processer. Målet med Kaizen är att minska slöseri inom verksamheter, det vill säga eliminera moment som innebär kostnader utan att de tillför något värde. Åtgärderna inom Kaizen begränsas inte till den enskilda verksamheten utan omfattar också såväl leverantörer, som personalens hälsa och välmående utanför arbetsplatsen. 24 (30)

126 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering arbete och de har sedan 2009 genomfört förbättringar. Förbättringarna har varit mestadels korrigerande åtgärder. I sjukhusavtalen finns en kvalitetsbilaga med en mängd kvalitetsmått som ska rapporteras in till beställaren. Svaga resultat förefaller inte vara utgångspunkt för systematiskt förbättringsarbete vid Akademiska sjukhuset i stort, även om sådana exempel finns. Det upplevs vara för många mål och bristfällig struktur och det upplevs vara mest fokus på att rapportera. Vid Lasarettet i Enköping görs analys av inlämnat material där fokus läggs på de förändringar som genomförts Vårdrelaterade infektioner och överbeläggningar Vårdrelaterade infektioner (VRI) mäts genom två årliga återkommande punktprevalensmätningar, en på våren och en på hösten. Inom de VRI som mätningen fångar upp, är ca 27 procent postoperativa infektioner och övriga ingreppsrelaterade infektioner utgör 17 procent. Här återfinns de infektioner som kan förebyggas genom att följa de så kallade åtgärdspaketen mot kateterrelaterade infektioner. Information om åtgärdspaketen har getts på olika nivåer i organisationen, samt satts in i styrkort för år Landstinget i Uppsala län har med start hösten 2011 varit med i en pilot om användning av Infektionsverktyget 18. Detta verktyg ger en snabb feedback till verksamheten om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning och ska användas som underlag i förbättringsarbetet. Detta anses som ett av de absolut viktigaste stegen mot att målmedvetet och konkret kunna minska förekomesten av VRI. Vid Akademiska sjukhuset har en projektplan framtagits för breddinförande av Infektionsverktyget. Trots arbetet med Infektionsverktyget framkommer det inte att det pågår något systematisk arbetet för att koppla arbetet med att reducera vårdskador/vri till vårdplatser. Inte heller vilka effekter arbetet med reducering av vårdskador/vri har på vårdtider och återinläggning av patienter. I intervju med sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset framhölls att sjukhuset har ett rigoröst uppföljningssystem varje vecka kring arbetet med att reducera vårdskador. Sjukhusledningen besöker olika verksamhetsområden regelbundet där patientsäkerhetsfrågor utgör en viktig del av agendan. Detta görs bl.a. eftersom sjukhusledningen bedömer att det leder till lägre kostnader utöver att har för avsikt att reducera risker för vårdskador. Data har inte presenterats från Akademiska sjukhuset som visar på faktiska resultat, men det framhålls att det är ett viktigt arbete på längre sikt. Det framkom i intervjuer att det finns en stor medvetenhet inom sjukhuset kring dessa frågor. Varje avdelning har fått jobba med det som är deras största problem, men detta har inte översatts i antal vårdplatser. I en analys som gjordes för Stockholms läns landsting konstaterades att endast en mycket svag korrelation fanns mellan VRI och beläggningsgrad och ingen korrelation mellan MRSA och beläggningsgrad. En annan studie visar däremot på att det är kostandseffektivt att förebygga spridning av MRSA vid slutenvård 20. Arbete med hygienrutiner sker vid båda sjukhusen, men man bedömer det svårt att relatera till om det haft effekter som går att relatera till antalet vårdplatser. 17 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhet Infektionsverktyget är ett IT stöd som integreras med patientjournal på ett sjukhus. 19 McKinsey. 20 Cost-savings achieved by eradication of epidemic methicillin-resistant Staphylococcus aureus (EMRSA)-16 from a large teaching hospital. Björholt et Haglind, Eur J Clin Microbiol Infect Dis, 2004, Sep; 23(9): E pub 2004 Aug (30)

127 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Risk och händelseanalyser, avvikelsehantering och uppföljning På landstingsövergripande nivå görs inga riskanalyser av vårdplatssituationen. Vid Akademiska sjukhuset görs riskanalyser t.ex. vid nybyggnation eller organisationsförändring. Dessa förefaller vara huvudsakligen relaterade till arbetsmiljö (fackligt krav) och i mindre utsträckning till ett patientsäkerhetsperspektiv. I samband med den sista neddragningen av vårdplatser vid sjukhuset gjordes riksanalys i efterhand. Att följa upp vad det riskförebyggande arbetet leder till och arbeta systematisk med det, kan förbättras enligt sjukhusledningen. Sjukhusen har ett avvikelsehanteringssystem (MedControl) som används systematiskt och som innehåller mycket data. Detta system upplevs krångligt. En tydlig systematik saknas i hur data tas ut från avvikelsehanteringssystemet för att användas i det riskförebyggande arbetet. Det förefaller vara lätt att ta ut data, men inom sjukhuset (UAS) anser man sig kanske ha överskattat värdet av viss information i systemet. Patientsäkerheten följs upp via patientsäkerhetsronder två gångar per år vid varje division och goda exempel finns på fortlöpande uppföljning av avvikelser, vårdrelaterade infektioner mm. Vid Akademiska sjukhuset har man försökt systematisera avvikelser, vårdrelaterade infektioner och vårdskador, men inte kunnat redovisa effekter av detta arbete. Det finns dock exempel inom sjukhuset som t.ex. inom det ortopediska verksamhetsområdet (inom kirurgdivisionen) där de på ett systematiskt sätt har genomfört PRISS 21 arbete. Vid Thoraxkirurgin har också systematisk förbättringsarbetet kommit i gång till följd av en incident. Utmaningen framöver är att få alla divisioner och kliniker med på att ändra arbetssätt. Detta tar tid vilket framhölls av de intervjuade. Inom Medicin-Thoraxdivisionen framhölls att det görs riskbedömningar inför varje överbeläggning. Flera intervjuade menar att frågor som berör patientsäkerheten borde beaktas i större omfattning. Det framkommer i intervjuerna att en nollvision för patientsäkerhetsarbetet kan vara svår att uppnå. 4.7 Vårdplatssituationen/-behoven de närmaste åren Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket 22. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Hur sjukligheten i framtiden kommer att se ut beror bland annat på hur befolkningsstorleken och befolkningssammansättningen förändras men också på hur olika riskfaktor utvecklas. Flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framförallt när det gäller cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorgan. I dag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården över 70 år. Då andelen äldre ökar får det till följd att antalet patienter ökar. Detta innebär för Uppsala län, att hälso- och sjukvården kommer att ställas inför ökande sjukvårdsbehov. Samtidigt sker en medicinsk och medicintekniskt utveckling som verkar i motsatt riktning, d.v.s. minskar behovet av sjukhusvård till följd av att vården kan bedrivas i öppenvård eller inom kommunal hälso- och sjukvård. Akademiska sjukhuset står inför betydande förändringar med renovering av byggnader och kommer att gå ned i antalet vårdplatser. Beslut har tagits att gå över till enkelrum. Det kommer att kräva nytänkande av involverade chefer och medarbetare utifrån ovan skisserade framtidsperspektiv. Systematiskt arbete med att prognostisera vårdplatsbehov t.ex. fem år framåt saknas i dag vid sjukhusen, men diskussioner förs ute på divisionerna. Inget tydligt svar erhölls i intervjuerna vad dessa diskussioner har resulterat i. Neurodivisionen vid UAS har fokus på frågan och arbetar systematisk och med ett långsiktigt perspektiv med förändringar av vårdavdelningar. Kirurgin kommer i framti- 21 PRISS: protesrelaterade infektioner i vården skall stoppas. 22 Landstingsplan (30)

128 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering den att utvecklas mer till dagkirurgi. Behovet av vårdplatser på sjukhuset kommer därmed att minska förutsatt att sjukhuset hittar lösningar för vården av de multisjuka äldre, nyttjar ny medicinsk teknik, utvecklar och förbättrar arbetssätt. Benchmarking gentemot andra sjukhus i Sverige görs inte enligt uppgift. Det anses vara komplex verksamhet i och med att så många vårdplatser används som utomlänsvård och att det inte finns så många att jämföra sig mot. Det finns en kultur i länet att patienter söker sig till Akademiska sjukhuset framför att söka sig till primärvårdens vårdcentraler. 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH SLUTSATSER I arbetet med granskning av landstingets dimensionering och styrning av antalet vårdplatser har vi mötts av intresse, vilja och engagemang att ge en nulägesbild av situationen vid de två sjukhusen. Vi har även fått ta del av hur primärvården och kommunen upplever situationen vid överbeläggningar vid sjukhuset. Det finns många öar av systematisk utvecklings och förbättringsarbete, men det saknas ett helhetsgrepp för att styra och leda sjukvården, särskilt vad gäller Akademiska sjukhuset. Nedan följer BDO:s samlade bedömning och slutsatser. Landstingets styrmodell och budgetprocessen Landstingets styrmodell är otydlig, vilket innebär att företrädare för sjukvården inte entydigt kan ange vilken styrelse som ansvarar för sjukvården. Nyckelpersoner inom sjukvården och landstingsledningen redovisar olika bilder för hur ansvarsfördelningen ser ut. Tydlig struktur för styrning och ledning av sjukvården i C-län saknas där hänsyn tas till Akademiska sjukhusets uppdrag. Diskussioner har påbörjats inom landstinget och förslag föreligger på att nu göra en översyn av befintlig styrmodell. Vad gäller vårdplatsdimensionering tar inte landstingsfullmäktige beslut om antalet vårdplatser. Däremot definierar fullmäktige genom beslut om landstingsplan och budget ramar för respektive nämnd och styrelse i landstinget. De verkligt styrande besluten för sjukhusens dimensionering är de avtal som träffas mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sjukhusledningarna fattar beslut om resursfördelning och vårdplatser inom respektive sjukhus. Produktionsstyrelsen ansvarar för alla förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård och fastställer budgeten för sjukhusen. Det framstår otydligt hur styrelsen ska kunna ta sitt ansvar när avtal tecknas mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och respektive sjukhus. Den föreslagna översynen av befintlig styrmodell är angelägen. Sjukhusavtalen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sin budgetram avsatt närmare 70 procent av tilldelade medel till de båda sjukhusen. I granskning av underlagen för beslut eller av beslutsprotokollen för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inte återfunnits några diskussioner eller gjorda prioriteringar kring fördelningen mellan primärvården och sjukhusen. Enligt vår bedömning tycks dimensioneringen av verksamheterna ske enbart genom fördelningen av budgetmedel utifrån en uppräkning av tidigare års ramar utan koppling till prioriterings- och behovsdiskussioner. Utifrån denna ram tecknas avtal med sjukhusen. Avtalen benämns som fleråriga, men är i praktiken ettårsavtal som omförhandlas varje år. Det kan innebära svårigheter för sjukhusledningen att styra när de endast kan överblicka ramarna för det närmaste året. 27 (30)

129 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering I vårdavtalen med sjukhusen bestäms dimensioneringen av verksamheterna genom överenskommelse om produktionsvolym i form av DRG-poäng. Utgångspunkt för beställningen enligt texten i avtalet är föregående års beställning. Produktionsvolymen räknas sedan med hjälp av poängpriser om till de belopp som fordras för total finansiering av verksamheterna. Ramen bestäms efter dialog i möten med respektive ledning vid sjukhusen. Vad gäller de mål sjukhusen följs upp på anser vi att de är för omfattande och detaljerade och kan leda till att styrningseffekten omintetgörs eller att styrningen får fokus på fel områden. Principer för vårdplatsdimensionering Landstinget saknar en plan för strategisk vårdplatsdimensionering som innefattar strategiska överväganden som även beaktar primärvårdens och den kommunala hälso- och sjukvårdens behov och förutsättningar. Vid Akademiska sjukhuset saknas en tydlig helhetsstyrning vad gäller vårdplatser. Det saknas också information om antalet fastställda vårdplatser totalt och förändringar av dessa över tid. Antalet disponibla vårdplatser styrs från respektive division och, uppfattar vi, är baserade huvudsakligen på historiskt grundad budget. En allmän uppfattning hos de intervjuade är att UAS vårdplatser kan fördelas bättre mellan divisioner och kliniker, vilket även en intern utredning framhåller. Fördelningen av vårdplatser inom sjukhuset är inte en produkt av någon strategisk plan eller utifrån behovsinventering utan hanteras av varje enskild division. Divisionscheferna vid Akademiska sjukhuset har i huvudsak fokus på den ekonomiska ramen för den egna verksamheten. Vissa divisionschefer har beslutat dra ner på antalet vårdplatser för att verksamheten ska klara sitt budgetåtagande. Detta kan innebära en ökad kostnad för en annan del av sjukhuset eller landstinget. Vidare har detta skett utan någon bedömning av divisions egentliga behov ur patientperspektivet. Diskussioner har påbörjats i sjukhusledingen om att den ska ha en tydligare roll i dimensioneringen av vårdplatser vid sjukhuset. Utifrån vad som framkommit i intervjuerna bedöms antalet vårdplatser vara adekvata, eller enligt vissa intervjuade till och med kunna minskas. Sjukhuset har nyligen genomfört en internutredning över behov och fördelning av vårdplatser för akutflödet. Utöver detta behöver sjukhuset göra en översyn av fördelningen av samtliga vårdplatser inom sjukhusen. Faktorer för dimensionering av vårdplatser och dess resurser Det är oklart i vilken omfattning den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering är introducerad och används i praktiken. Det gäller också i vilken utsträckning landstingets produktionsplaneringsverktyg är introducerat. Landstingets system för registrering av vårdplatser och beläggning (LiS) används i det dagliga arbetet, men förefaller inte utnyttjas för strategisk planering och samordning inom UAS. Samordning utifrån ett helhetsperspektiv för sjukhuset saknas vad gäller såväl antalet fastställda vårdplatser som disponibla vårdplatser. Data från oktober 2012 mars 2013 illustrerar detta tydligt genom att betydande överbeläggning och även utlokalisering av patienter till andra divisioner sker trots att betydande antal vårdplatser finns tillgängliga inom andra delar av sjukhuset. Vårdplatsernas utnyttjande under veckans dagar med högsta utnyttjande under endast tre av veckans dagar innehåller utrymme för effektivisering. Det är en cyklisk variation över veckans dagar, men endast undantagsvis några högre toppar i beläggningen vid UAS, undantaget medvetna neddragningar i kapacitet vid t.ex. jul- och nyårshelg. Lasarettet i Enköping har inte sällan beläggningssiffror över 100 procent. 28 (30)

130 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Inom Akademiska sjukhuset har divisionerna sinsemellan olika volymer av utlokaliserade patienter inom divisionen respektive mottagna utlokaliserade/satellitpatienter från andra divisioner. Enligt den föreliggande internutredningen har sjukhuset under perioden januari april 2013 haft mellan 9,2 till 12,8 utlokaliserade patienter varje dag och månad för hela sjukhuset. Sannolikt bör sjukhuset kunna utveckla och förbättra planeringen av vårdplatsdimensioneringen i syfte att skapa jämnare flöden över veckans dagar. Exempelvis kan inskrivning ske redan på söndag för patienter som ska utredas eller behandlas på måndag, men detta kräver ändring av personalbemanningen under veckan. Inom Akademiska sjukhuset talas om att på ett tydligare sätt utgå från patienternas behov och ändra mot mer patientflödesorienterad organisation. Några konkreta exempel på att det genomförts har granskningen inte kunnat påvisa vad gäller vårdplatsdimensionering. Ett arbete är initierat vid båda sjukhusen för att undersöka hur de kliniska processerna, styr och stödprocesserna kan förbättras. Bedömningen är att det kan ta tid innan detta långsiktiga arbete kan visa konkreta resultat för sjukhusen som helhet. Mycket data från sjukhusen rapporteras in i dag, men väldigt få uppgifter kommer ut som kan användas för styrning och ledning av verksamheten. Det bör satsas mer på att förbättra och utveckla kvaliteten på in och utdata ur de system som föreligger, framhålls i intervjuerna. Arbete är initierat kring att ta fram ett centralt datalager för landstinget. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle för att skapa bästa möjliga förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet, att planera och följa upp. Standardiserade rapporter för uppföljning diskuteras, men företrädare för sjukvården har ännu inte sett några synliga resultat. Problemen med överbeläggningar och att inte nå upp till kraven för att få del av statliga stimulansmedel bedömer vi inte bero på brist på vårdplatser. Landstinget i Uppsala län och Akademiska sjukhuset har ett högt antal vårdplatser per invånare jämfört med övriga sjukvårdshuvudmän i landet vilket till viss del kan bero på sjukhusets uppdrag att leverera högspecialiserad vård och rikssjukvård. Samtidigt visar statistiken vi har tagit del av, på en motsvarande mer begränsad prioritering av primärvården i landstinget. Dessa skillnader kan inte enbart förklaras av skillnad i vårdbehov utan är enligt Socialstyrelsen troligen också en effekt av skillnader i praxis och hur vården är organiserad. Enligt vad som framkommer i intervjuer med företrädare för sjukvården utgör inte den externfinansierade vården problem för Akademiska sjukhuset så att de t ex inte klarar av vården av C-län patienterna. Utmaningen för sjukhuset är att klara den totala produktionen, främst inom ortopedin där det föreligger stora problem främst på grund av brist på sjuksköterskor. Principer för samarbete inom och utanför sjukhusen vid överbeläggningar Vårdprocesser i samverkan mellan olika vårdgivare är inte identifierade, men det förefaller finnas en stor uppmärksamhet på att identifiera problem i vårdens gränssnitt. Det har framträtt en bild av att det förekommer mycket samverkan i form av möten på olika nivåer samt olika utvecklings och förbättringsprojekt som fortgår. Det är dock svårt att få en helhetsbild. Det finns många goda exempel på verksamheter som bidrar till reducering av inläggning av patienter på sjukhus vilket även är bra sett ur ett patientsäkerhetsperspektiv. De flesta aktiviteterna i samverkan har i hög grad fokus på uppkomna fel och brister eller händelser och inte på att förebygga. Den kommunala vården har sedan sensommaren 2012 upplevt att patienter är i sämre skick i samband med utskrivning och att antalet avvikelser som handlar om brister i samverkan ökar. I samarbete med personalen vid Akademiska sjukhuset upplevs personalen mer stressade i dag än för ett år sedan. Landstinget och kommunen har fastställt en rutin som ska följas 29 (30)

131 Rapport Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering i samband med att patienten skrivs ut och ansvaret överförs till kommunens äldreboende. Enligt kommunen följs dock inte rutinen, vilket belastar den kommunala vården och kan leda till onödiga återinläggningar inom den landstingsdrivna sjukvården. Det gäller t.ex. att patienten ska få med sig läkemedel för tre dagar vid utskrivningstillfället. Det är viktigt att landstinget och kommunerna följer upp att rutiner följs så att patienterna inte drabbas, d.v.s. ser rutinerna ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Samarbete med vårdcentraler som verkar i offentlig driftsform fungerar bra enligt företrädare för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset har inget samarbete med vårdcentraler som verkar i privat driftsform och upplever att de remitterar patienter i högre grad. Företrädare för sjukhusen efterlyser bättre kompetens inom de kommunala vårdboendena för att undvika att patienter läggs in i onödan. Uppsala kommun arbetar med olika långsiktiga aktiviteter för att höja kompetensen inom den kommunala vården. Flera intervjuade menar att en starkare och mer utbyggd Primärvård, där befolkningen söker vård i första hand, skulle kunna avlasta Akademiska sjukhuset. Landstinget bör för framtiden eftersträva att vården i större grad ges enligt Leon-principen, d.v.s. på lägsta effektiva omhändertagna nivå 23. Arbetet med att ändra patientströmmar bör bli ett prioriterat område för att sjukvården i framtiden ska kunna klara av att hantera det ökade behovet. Patientsäkerhetsarbete och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete En uppföljning av kvalitetsarbetet från beställaren saknas i dag. Endast kvalitetsbilagan till sjukhusavtalen följs upp. Enligt de intervjuade har de riskanalyser sjukhuset gör i för stor grad fokus på organisations och arbetsmiljöförändringar och inte tillräckligt mycket på patientsäkerhet. Sjukhusen har mycket information om incidenter och avvikelser, men agerar huvudsakligen reaktivt på denna information genom att korrigera och arbetar inte proaktivt med analys av händelserna för att dra lärdom och initiera förebyggande åtgärder. Vi noterar att sjukhusen genomför patientsäkerhetsronder och att det är ett värdefullt bidrag i förbättringsarbete. För att arbetet med kvalitet och patientsäkerhet ska få den status den behöver bör landstinget revidera sina mål och policy för patientsäkerhetsarbete så att de anger riktningen för hur arbetet ska bedrivas. Förslag föreligger att göra en översyn av befintlig styrmodell och dessutom återuppta arbetet med att utveckla och introducera ett integrerat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i landstinget. Det är av stor vikt att detta utvecklingsarbete påskyndas då framtagandet av ett ledningssystem för landstinget kommer att kräva mycket arbete och tid innan det är på plats. 23 Leon principen lägsta effektiva omhändertagande nivå 30 (30)

132 Bilaga. PS , Dnr PS Administrativa avdelningen Tomas Roland Tfn E-post Produktionsstyrelsen Fastställande av förvaltningarnas styrkort 2014 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att för egen del fastställa styrkorten för redovisande förvaltningar 2014 i de delar som handlar om strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål. Ärendet Landstinget använder sedan 2012 en styrmodell baserad på balanserad styrning och balanserade styrkort. Det balanserade styrkortet hjälper en organisation att, utifrån en helhetssyn på verksamheten, tydliggöra sin strategi och säkerställa att den genomförs. Landstingsfullmäktige har fastställt landstingets övergripande styrkort för 2014, där strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått för 2014 är fastställda inom följande fem perspektiv: Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Förvaltningarna som rapporterar till produktionsstyrelsen har utifrån det övergripande styrkortet tagit fram förvaltningsspecifika styrkort, vilka nu är föremål för fastställande av produktionsstyrelsen. Arbetet med förvaltningsspecifika styrkort har gjorts med stöd av anvisningar som anger vilka mål och mått som gäller vilka förvaltningar. Anvisningarna anger också att förvaltningarna har möjlighet att vid behov lägga till egna framgångsfaktorer, mål och mått. Slutligen ska förvaltningarna ta fram handlingsplaner med aktiviteter för att nå de i styrkortet uppställda målen. Produktionsstyrelsen tar dock inte ställning till dessa handlingsplaner. Inte heller tar produktionsstyrelsen ställning till redovisade mål och mått i styrkorten. Det som föreligger för fastställande av produktionsstyrelsen är förvaltningarnas strategiska mål, framgångsfaktorer 2014 samt mål. I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas styrkort stämts av mot landstingets övergripande styrkort i en dialog mellan handläggare på ledningskontoret och respektive Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 2 (2) förvaltning. Styrkorten har också samverkats på förvaltningsnivå med berörda fackliga organisationer. Bilagor Förvaltningarnas styrkort Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningschef och biträdande förvaltningschefer vid Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Landstingets resurscentrum Landstingsservice

134 Akademiska sjukhusets balanserade styrkort 2014 Verksamhetsidé: Tillhandahålla god vård till Uppsala läns medborgare samt till hitremitterade patienter, liksom att bedriva god forskning och utbildning Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Aktiviteter Medborgare och kund Ekonomi Produktion Akademiska sjukhuset har medborgaren, patienten och kunden i fokus Akademiska sjukhuset bidrar till en god hälsa och livskvalitet Akademiska sjukhuset bidrar till ökad patientmakt Akademiska sjukhuset bidrar till tillväxt i hela länet Akademiska sjukhuset har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling Akademiska sjukhusets verksamheter är konkurrenskraftiga Akademiska sjukhusets verksamheter är effektiva Akademiska sjukhusets verksamheter är av god kvalitet Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Hälsoinriktat arbete Akademiska sjukhuset ska vara en attraktiv vårdgivare Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att: - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete 1. Resultat avs. bemötande i Nationell Patientenkät (NPE) 2014 har förbättrats jämf. resultat Ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med Ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information % följsamhet till 2014 års handlingsplan för säkerhetsarbete 5. Nya avtal har tecknats med samtliga landsting i vår region samt med övriga avtalskunder 6. Målen för 2014 i sjukhusets handlingsplan för likabehandling har uppnåtts 7. Aktiviteter för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter har genomförts 8. Implementering av Nat. riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats (tobak, riskbruk alkohol, fysisk aktivitet, ohälso. matvanor) 9. Akademiska medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin 1. Ny ekonomimodell har implementerats under 2014 inför budget Användandet av KPP är utvecklat och verktyg för kalkylering av KPP har implementerats 3. Totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion Fortsatt utveckling av verksamhets- och divisionsövergripande patientprocesser 2. Genomfört upphandling av IT-verktyg för processtyrning 3. Operationsstyrning sker på sjukhuslednings-, verksamhets- och utförarnivå 4. Implementerat nytt operationsplaneringssystem 5. Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet % följsamhet till 2014 års handlingsplan för miljö 7. Verktyg för produktionsstyrning används i samtliga aktuella verksamheter 1. Upprätta och följa handlingsplan utifrån resultat om bemötande i NPE Utarbeta handlingsplan för ökad anslutning 3. Utveckla och införa nya arbetssätt för ökad patientdelaktighet och information 4. Genomföra och följa upp handlingsplan för säkerhetsarbete 5. Utveckla partnerskap och kundrelationer 6. Följa fastställd handlingsplan 7. Följa fastställd handlingsplan för Införa rutiner enligt Kvalitetshandbokens Kunskapsunderlag för levnadsvanor 1. Utveckla förslag och införandeplan till ekonomimodell: resultatstyrning fullt ut med ökad internhandel mellan verksamheter alt. produktions- och kostnadsstyrning på VO-nivå och resultatstyrning på divisionsnivå 1. Kartlägga och utveckla patientprocesser utifrån uppsatt plan 2. Tillsammans med LLK medverka i upphandling av processtyrningsverktyg 3. Fortsatt utveckla strukturen och arbetet med operationsstyrning 4. Medverka i upphandling av operationsplaneringssystem 5. Systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling, t.ex. via sjukhusövergripande analys av öppna jämförelser och kvalitetsbokslut 6. Genomföra och följa upp handlingsplan för miljö

135 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Aktiviteter Förnyelse Medarbetare Akademiska sjukhuset är innovativt och ligger steget före Akademiska sjukhuset driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom sjukhusets kompetensområden Akademiska sjukhuset är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Akademiska sjukhusets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer 1. Implementering av forskningsstrategin har påbörjats 2. Akademiska har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sjukhusets prioriterade strategiska områden utifrån forskningsstrategin 3. Landstingsövergripande rutin för Mini- HTA 1 används minst 2 gånger/division, alt. ca 10 gånger på hela sjukhuset vid införande av nya metoder 4. Akademiska har ökat kunskapen bland chefer om hälsoekonomiska analyser och i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) 5. Akademiska har ett strukturerat samarbete med bl.a. andra fakulteter inom universitet utöver medicinska, samt företag inom life science industrin 1. Kompetensförsörjningsplanen omfattar även chefsförsörjning 2. Aktiviteter har genomförts för att stärka sjukhusets arbetsgivarvarumärke 3. Upplevelsen av delaktighet samt Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jmf % av medarbetarna har individuella styrkort % av arbetsmiljöaktiviteterna i VerkSam är genomförda 6. Sjukfrånvaron är högst 4,5 % 7. Samverkansavtalet ska följas 1. Tydliggöra resursbehovet inom resp. division för genomförande av forskningsstrategin 3. Sprida information om användning av mini-hta 4. Genomföra aktiviteter kopplade till hälsoekonomiska analyser, exempelvis seminarier 5. Utreda vilka behov av gemensam natur som finns med externa aktörer 1. Utarbeta plan för chefsförsörjning 2. Genomföra aktiviteter, i handlingsplanen, för att stärka arbetsgivarvarumärket 3. - Genomföra medarbetarsamtal med alla medarbetare och lönesamtal (där dialogmodellen finns) med alla medarbetare - Genomföra APT i alla arbetsgrupper 4. - Utbildning för chefer i målstyrning och uppföljning - Implementering och uppföljning av individuella styrkort 5. Genomföra och följa upp aktiviteter avseende arbetsmiljö 6. Månatlig uppföljning och utvärdering av sjukfrånvaro samt vidta åtgärder 7. Samverkan ska genomföras i enlighet med samverkansavtalet 1 HTA= Health Technology Assessment

136 Folktandvården Styrkort 2014 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Aktiviteter Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet. Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Hälsoinriktat arbete Ökad möjlighet att välja vårdgivare Frisktandvård Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Kvalitetsutveckling - BEON Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Stärka konkurrensmedvetenheten Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer BEON 1. Patientenkäten, information om kostnaden för behandling ökar med 20% i nästa mätning. 2. Alla patienter får vård inom tre månader. 3. Öka volymen internetbokningarna med 30% 4. Förbättrad patientsäkerhet ur mångkulturellt perspektiv införd, en del av likabehandlingsplanen. 5. Frisktandvårdsavtal, 50% av 21-åringarna har tecknat avtal 6. Bibehåll andelen barn 2 19 år på 2013 års nivå 7. Antalet vårdberoende äldre som får nödvändig tandvård ska öka med 10% 1. Totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än föregående år. 2. Prognostiserat resultat vid T2 får ej avvika mer än 1,5 MSEK från helårsresultat. 3. Resultatet är minst 1% av omsättningen 4. Oförändrat timkostnad för tdl + ass jämfört med Två av fyra huvudprocesser implementeras. 2. Ftv nya nyckeltalstruktur implementeras 3. Öka användningen av telemedicinmöten med 20% 4 Andel patienter som får sjukdomsbehandling vid kariesdiagnos ökar med 25%. 1. Forskning inom laservård genomförs enligt fastställd plan 2. Forskning inom äldretandvård genomförs enligt fastställd plan 3. Utvecklingsprojekt för schemaläggning/tidbok genomförs. 4. Implementera IT-strategi 5. Kartlägga och kommunicera konkurrensläget 1.Nya riktlinjer för medarbetarskap klart 2. Sjukfrånvaro 4,4% 3. EMI, Engagerad Medarbetar Index, > 4, % av åtgärderna i personal-och kompetensförsörjningsplan är genomförda 1a. Målet säkerställs genom ny mätning 1b Genomför 2013 års handlingsplan 2 a Följa framtagna handlingsplaner 3a. Öppna upp obokade tider för alla kategorier av behandlare 3b Tidboken i Mina Vårdkontakter 4a. Mångkulturellt projekt i Gottsunda genomfört. 4b Mångkulturellt projekt inom Äldrecentrum igångsatt. 5a Möjlighet att teckna avtal via E-tjänst 6a Handlingsplan för barnens rättigheter genomförs. 6b Nytt koncept för basprofylax framtaget, ett led i regional utveckling 7a Erbjuda fler äldre tandvård i sitt boende eller på Klinik. 1a 2a Nätverksdialoger per tertial. 3a Nätverksdialoger per tertial. 3b Översyn av alla prislistor 3c Ökad kostnadsmedvetenhet genom Nätverken 1a Processbeskrivningarna visualiseras och följs upp 2a Nyckeltalen följs upp varje tertial 3a Geriowebb införs och används 3b. Specialisttandvårdens telemedicinmöten öppnas för enskilda behandlare 4a Implementering av riktlinjer 1a Redovisas i FoU-bokslut och publikationer 2a Redovisas i FoU-bokslut och publikationer 2b Projektet bedrivs i samverkan med externa aktörer 3a Ta fram projektplan. 4a Ta fram plan för implementering 5a Kommunicera resultatet med verksamheten 1a Utarbeta riktlinjer 2a Verktygen i Arbetsmiljöledningssystemet används 3a Följa framtagna handlingsplaner 4a Starta utvecklingstjänster 4b Rekrytera fler tandhygienister 4c Nytt adeptprogram 4d Handledarutbildning 4e. Implementera nya lönekriterier och dialogverktyg för lönebildning

137 2

138 Medborgare och kund Hälsa och habiliterings balanserade styrkort 2014 Vision: Ett bra liv - Vi skapar möjligheter Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Hälsa och habilitering har medborgaren i fokus Hälsa och habilitering bidrar till en god hälsa och livskvalitet Hälsa och habilitering bidrar till ökad patientmakt Hälsa och habilitering bidrar till tillväxt i hela länet 1-4 Kvalitet genom 1. Gott bemötande 2. God tillgänglighet 3. Hög säkerhet 4. God vård-konceptet 5. Hälsoinriktat arbete 6. Engagerade chefer 1 a) Minst 85 % av alla tillfrågade brukare/patienter/kunder upplever att de får ett gott bemötande hos Hälsa och habilitering. b) Antalet samordnade individuella planer har ökat jämfört med a) 50 % av förvaltningens enheter har öppet på vardagar. b) 50 % av förvaltningens enheter kan nås på telefon på vardagar. 3 a) 100 % av alla brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras i december b) Alla orter där Hälsa och habilitering bedriver verksamhet har en bemannad entré. 4 a) 100 % av målen i HOH:s handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv är uppfyllda. b) Hälsa och habilitering har uppfyllt de åtaganden för 2014 som ingår i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter % av de relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 6. Hälsa och habilitering har bidragit till intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin genom att beakta åtagandena i landstingets strategiska plan. Ekonomi Hälsa och habilitering har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling 1. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning 2. Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar % av förvaltningens kostnader redovisas där de genereras. 2 a) Kostnaden i förhållande till total produktion är densamma som föregående år eller lägre. b) Förvaltningens ekonomi är i balans. Produktion Hälsa och habiliterings verksamheter är konkurrenskraftiga Hälsa och habiliterings verksamheter är effektiva Hälsa och habiliterings verksamheter är av god kvalitet 1. Helhetssyn på flöden och samverkan för att a) standardisera processer b) jämna ut flöden 2. Kvalitetsutvecklingsarbete 3. Miljömedvetande 1 a) 50 % av förvaltningens identifierade huvudprocesser är standardiserade. b) 50 % av förvaltningens enheter tillämpar modell för produktionsplanering % av de åtaganden som anges i landstingets plan för ledningssystem för kvalitet 2014 är utförda. 3. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat jämfört med Förnyelse Hälsa och habilitering är innovativt och ligger steget före Hälsa och habilitering driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom förvaltningens kompetensområden 1. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden 2. Kunskapsstyrning tillämpas 3. Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt 1 a) 100 % av förvaltningens chefer känner till landstingets forskningsstrategi. b) Förvaltningen har påbörjat en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi. c) Center för kommunikation, kognition och teknik är i drift. d) Tre beskrivna insatser per dokumenterad huvudprocess innehåller beskrivning av evidens. 2 a) En beskrivning för hur modell för ordnat införande av nya, effektiva behandlingsmetoder ska användas inom HOH finns i kvalitetshandboken. b) Förvaltningsledningen har deltagit i utbildning i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen. 3. Hälsa och habilitering har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Medarbetare Hälsa och habilitering är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Hälsa och habiliterings medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus 1. Rätt kompetens 2. Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete 3. Tydliga och kommunikativa chefer 1. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan inkluderar chefsförsörjning. 2 a) Förvaltningen har genomfört två aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. b) Engagerad Medarbetar Index (EMI) i medarbetarenkäten är lika eller högre än c) Sjukfrånvaron överstiger inte 4,2 %. 3.a) Mer än 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. b) Upplevelsen av delaktighet enligt medarbetarenkäten har ökat jämfört med 2012 c) Den 1 december 2014 är 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda

139 Balanserat styrkort LE 2014 Vision: God personlig vård i rätt tid Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått Aktiviteter Lasarettet har medborgaren i fokus Lasarettet bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Lasarettet bidrar till ökad patientmakt Lasarettet bidrar till tillväxt i hela länet. Lasarettet har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Lasarettets verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet. Lasarettet är innovativt och ligger steget före. Lasarettet driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Hälsoinriktat arbete Ökad möjlighet att välja vårdgivare Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Ökad faktisk tillgänglighet. Lasarettet har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten. Lasarettet når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. Lasarettet har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Lasarettet medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. 90 procent verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritionsrelaterade kostnader ska minska med minst 25% Alla förvaltningens identifierade huvudprocesser är kartlagda och dokumenterade. Alla verksamheter har produktions- och resursplanerat utifrån behov/beställning inkl uppföljning. Utifrån arbetet med indikatorer har förbättringsinsatser inom alla huvudprocesser identifierats. Lasarettets miljömål för en giftfri miljö är uppnådda. Lasarettets totala koldioxidutsläpp ska minska med 7% jämfört Forskningsstrategin implementeras. Lasarettet har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Lasarettet arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Lasarettet har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). Lasarettet har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Deltar i nationell patientenkät. Årlig uppföljning, revidering och implementering av plan. PatientKaizen utvecklas (digitalt formulär) samt införs på ytterligare minst en mottagning. Minst en mottagning inför möjlighet för patienter att själva boka tid genom MVK. Radiologiskt centrum genomför ett pilotprojekt för planerade röntgenundersökningar nattetid. Utreda förutsättningar för utökat antal drop-in-mottagningar. 100 % av alla inskrivna patienter på Medicinskt centrum över 65 år ska vara fallriskbedömda enligt protokoll i Senior alert. Alla identifierade patienter med risk för fall ska ha adekvata åtgärder dokumenterade. Utarbeta rutiner för uppföljning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning med hjälp av infektionsverktyget. Lasarettet intensifierar arbetet kring likabehandlingsfrågor. HBT-certifieringen fortsätter enligt fastställd plan. Alla vårdavdelningar har utarbetade rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 å Akutmottagningens personal utbildas i att anmäla när barn far illa. Total följsamhet till redan upprättade rutiner gällande Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, gäller samtliga professioner. LE ska med södra länsdelens kommuner fortsätta utveckla effektiva och säkra vårdkedjor. Internredovisningen ska utvecklas och möjlighet till redovisning av produktionsflöden ska undersökas. Införa throughput accounting (flödeskalkylering) för minst ett produktionsflöde Utsedda personer på samtliga enheter ska utbildas i SAS Visual analytics och KPP Medverka i landstingets vidareutveckling av ersättningssystem Vidareutveckla analysprocessen Vidareutveckla relevanta nyckeltal Utifrån infektionsverktyget regelbundet följa vårdrelaterade infektioner och uppmärksamma problemområden. Att kartlägga processerna enligt standardiserad metod. Identifiera verksamheternas produktionsuppdrag och använda verktyg för produktionsstyrning. Vidareutveckla kvaliteten på in- och utdata via de lasarettsinterna grupperna Cosmic drift och Utdatagrupp. Att arbeta med kvalitetsregister och indikatorer i Öppna jämförelser som underlag till förbättringsinsatser. Genomföra aktiviteter för att öka följsamheten till 2014 års handlingsplan för miljömål inkl minskade koldioxidutsläpp. LE implementerar landstingets forskningsstrategi LE utvecklar verksamheten för att nå de strategiskt prioriterade patientsäkerhetsmålen och bedriver systematisk verksamhetsutveckling som prioriterat linjearbete LE utbildar nyckelpersoner i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). LE arbetar enligt landstingets modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder LE initierar och utnyttjar samarbete med utvalda partners

140 Medarbetare Lasarettet är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Lasarettet medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Lasarettets kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Lasarettet har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. 85 % av medarbetarna har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat. 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är gjorda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. I samband med medarbetarsamtalet kartlägga kompetensbehovet hos LE.s chefer. Utbildningsaktiviteter skrivs in i chefernas individuella styrkort Chefsdagar med inriktning mot gemensamma utbildningsbehov Implementering av LE.s arbetsgivarvarumärke enligt plan Alla avdelningar/enheter vidtar åtgärder utifrån resultatet i medarbetarenkäten

141 Styrkort 2014 Landstingets resurscentrum Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Aktiviteter Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet. Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Kvalitet genom - Gott bemötande - Hög tillgänglighet - Tydligt gränssnitt - Hög säkerhet Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Nöjd kund ska vid nästa mättillfälle för ekonomi- och personaladministrationen vara 80 procent Patientadministrationen har ökat den faktiska tillgängligheten Resurscentrum har överenskomna Service Level Agreement (SLA) 1 för samtliga förvaltningar inom områdena ekonomi, patientfakturor och personal Den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked, sjukresa och utlämnad journal ska vara samma som föregående år Utifrån fastställd finansieringsform föreslå och förankra ny prismodell för Resurscentrum Resurscentrums huvudprocesser är dokumenterade Antalet lönebesked och kundfakturor per full time equivalent (FTE) 2 ska vara fler än föregående år Antal ärende inom patientadministration ska uppgå till 25 ärenden per dag och FTE Resurscentrum är ett etablerat Shared Service Center (SSC) 3 inom landstinget Resurscentrum har ett strukturerat arbetssätt för utveckling av tjänsteutbud och för Resurscentrum som SSC Resurscentrum har stärkt sitt interna varumärke Resurscentrums kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Engageradmedarbetarindex ska uppgå till minst 4,0 Bibehålla upplevd delaktighet Öka målkvalitén 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Sjukfrånvaron är högst 4 procent Under året genomförs två kunddialoger med respektive förvaltning och division. Införa Service desk inom delar av Resurscentrum Införa ärendehanteringssystem för delar av Resurscentrum Utbilda alla medarbetare i professionellt förhållningssätt Utveckla och fastställa tjänstekataloger inom ekonomi, personal och patientfakturor Chefernas utbildning i säkerhetsledningssystem Införa tid- och produktionsredovisning Fortsatt arbete med prissättning Fortsatt processkartläggning Utveckla de interna processerna genom till exempel att automatisera flöden och öka kvaliteten i inrapporteringen från kund Utöka personalenhetens tjänsteutbud Fortsatt strukturerat samarbete genom benchmarknätverk inom ekonomi och personal samt utökat benchmarkarbete avseende personaladministration Delta i regionala och nationella nätverk samt genomföra strukturerade erfarenhetsutbyten inom vår förvaltnings kompetensområde Fastställa struktur för kundnära utvecklingsarbete Utveckla förvaltningens information på navet och lul.se Ta fram kompetensförsörjningsplan som omfattar även chefsförsörjning Tydliggöra forum för delaktighet Fortsatt arbete med individuella styrkort Månatlig uppföljning av sjukfrånvaron och vid behov genomföra adekvata åtgärder 1 Överenskommelse om servicenivå 2 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark

142 2 (2) Systemförvaltarorganisationerna omfattas av delar i styrkortet. De bedrivs enligt PM3 och har sin verksamhet beskriven i respektive förvaltningsplan. 3 En enhet som utför gemensamma tjänster åt organisationen

143 Landstingsservice balanserade styrkort Medborgare och kund Ekonomi Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål Mått Aktiviteter Landstingets har medborgaren i fokus Kvalitet genom gott bemötande Kvaliteten på förvaltningens leveranser och tjänster skall öka NKI skall vara högre än resultatet från 2010 Landstinget bidrar till en god hälsa Kvaliteten på serviceverksamheten skall mätas Index skall indikera på ett och livskvalitet i nationellt samarbete högre resultat än 2011 Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling Kvalitet genom god tillgänglighet Kvalitet genom hög säkerhet Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Parkeringsplatser för patienter och besökare på Akademiska sjukhusområdet skall vara lika med eller högre än 2013 Genomföra åtgärder enligt plan för 2014 utifrån tillgänglighetsförstudien Gemensam kundingång för Landstingsservice alla tjänster skall genomföras i enlighet med FM-utredningen från 2013 Information och hänvisning för patienter och besökare inom Akademiska sjukhusområdet skall vara enkel och tydlig med anledning av aktuella byggprojekt Genomföra åtgärder utifrån plan 2014 för bättre byggnadstekniskt brandskydd Utifrån kulvertutredningen genomföra de mest prioriterade åtgärderna Handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter skall beaktas i aktuella byggprojekt Säkerställa att den regionala utvecklingsstrategin finns med i Landstingsservice verksamheter Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Uppföljning med efterkalkyl på alla byggprojekt > 10 miljoner kronor Resultat enligt ägarkrav Andelen tillgängliga parkeringsplatser Andelen genomförda åtgärder enligt plan Implementering påbörjad senast kvartal 4/2014 Enligt fastställt program Andelen genomförda åtgärder enligt plan Andelen genomförda åtgärder enligt plan Berörd personal skall delta i minst ett utbildningstillfälle under 2014 Styrande dokument skall innehålla en värdering av Landstingsservice bidrag till en god regional utveckling 100 % av verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Andelen byggprojekt med efterkalkyl av totala antalet byggprojekt > 10 miljoner kronor Resultat efter avskrivningar men före finansiella poster för fastighet. Nettoresultat för övrig verksamhet

144 Ekonomi, forts. Produktion Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål Mått Aktiviteter Driftkostnader skall vara lägre än 2013 mätt i Jämförelse driftkostnad 2013 års prisnivå kr/m 2 BRA med 2013 Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga Landstingets verksamheter är effektiva Landstingets verksamheter är av god kvalitet Helhetssyn på flöden och samverkan för att standardisera processer jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Mediakostnader skall minska i förhållande till 2013 mätt i 2013 års prisnivå Förvaltningskostnader kr/m 2 BRA skall minska med 2 % jämfört med 2013 mätt i 2013 års prisnivå Avtal avseende hyror och service skall finnas med alla Landstingsservice kunder Landstingsservice huvudprocesser är standardiserade Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram skall uppnås Koldioxidutsläpp skall minska i jämförelse med årig investeringsplan skall finnas för fastighetsägarinitierade investeringar Jämförelse mediakostnad kr/m 2 BRA med 2013 Jämförelse förvaltningskostnad kr/m 2 BRA med 2013 Uppfyllt med 100 % Andel utfört av huvudprocesserna Andelen uppnådda miljömål som strävar mot en giftfri miljö Minimum 35 % Andel utfört av plan 2014 lägst 85 % 10-årig underhållsplan skall finnas Andel utfört av plan 2014 lägst 85 % Antal kvadratmeter tomställd yta BRA av den totala ytan BRA skall vara lägre än 2013 Genomföra alla beslutade delar inom byggprojektet Framtidens Akademiska enligt plan 2014 Genomföra energisparprojektet enligt plan Införa Service Level Agreement (SLA) för minst två av landstingets förvaltningar och inom Landstingsservice strategiska områden Tydliggöra/redovisa befintliga avtalsvillkor för införda Service level Agreement (SLA) Tjänsteutbudet skall utvecklas i syfte att frigöra tid för vårdpersonal Tomställd uthyrningsbar yta BRA i förhållande till total uthyrningsbar yta BRA Andel genomförda aktiviteter enligt plan Andelen genomförda aktiviteter enligt plan Genomförda områden Publiceras på Navet under 2014 Antalet områden som är implementerade

145 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål Mått Aktiviteter Landstinget är innovativt och ligger Forskning och utveckling stärks inom Delta i och utveckla det landstingsöver- Mätning och jämförelse av steget före strategiska områden. gripande Benchmarkingarbetet servicetjänster Förnyelse Medarbetare Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Implementera Facility Management utredningen enligt fattat beslut i Produktionsstyrelsen Utifrån Best Service mätningen förändra arbetssätt från de goda exemplen Fördjupat samarbete med utvalda samarbetsparter har redovisats Kompetensförsörjningsplan skall finnas för alla funktioner inom Landstingsservice Minst 75 % av medarbetarna har individuella styrkort Medarbetarundersökning skall genomföras Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Goda exempel på ansvarstagande och förslagsverksamhet skall uppmärksammas Minst 90 % av Landstingsservice enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Andel implementerade delar enligt plan Antal genomförda förändringar Fördjupade samarbeten med utvalda samarbetsparter Framtagen kompetensförsörjningsplan enligt mål Andel individuella styrkort Resultatet (EMI) skall vara högre än 2012 Andel genomförda åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet i förhållande till planerade åtgärder Antal goda exempel Andel enheter som arbetar systematiskt med arbetsmiljö Sjukfrånvaron skall vara lägre eller högst 4,0 procent Sjukfrånvaro i procent

146 PRIMÄRVÅRDEN, DET SJÄLVKLARA VALET FÖR GOD VÅRD OCH HÄLSA Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och mått 2014 Medborgare och kund Ekonomi Produktion Landstinget har medborgaren i fokus Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet. Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - God vårdkonceptet Hälsoinriktat arbete Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan för att - standardisera processer - jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Upplevelsen av gott bemötande har ökat. Aktiviteter genomförs enligt handlingsplan. Primärvården har en ökad tillgänglighet, mått > 90 procent för aktuella vårdgarantiområden. Primärvården har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient-/person-/brandsäkerheten. Primärvården når målen för 2014 i upprättad åtgärdsplan, utifrån likabehandlingsplanen. Genomföra aktiviteter för 2014 från Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Primärvården har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med (listade patienter) (producerade besök etc) Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Minst 90 procent skall uppnås. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat i enlighet med produktionsstyrelsens beslut. Primärvården standardiserar sina huvudprocesser. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. Primärvården använder den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser i kvalitetsutvecklingsarbetet. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås. Koldioxidutsläpp ska minska i jämförelse med 2010 och vara oförändrat mot Förnyelse Medarbetare Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning. Primärvården har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Primärvården deltar och bevakar utvecklingen gällande forskning för de områden som berör primärvård. Not: De branschgemensamma forskningsuppdraget är flyttat till förvaltningen hälsa- och habilitering from Primärvårdens kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Primärvården genomför aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Engagerad Medarbetar Index (EMI) bibehålls. Minst 85 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet bibehålls Minst 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda. Sjukfrånvaron är högst 4,8 procent.

147 Bilaga PS , Dnr PS DAT-divisionens administration EvaLena Nilsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Initiering av upphandling av medicinteknisk utrustning med ett värde överstigande 5 miljoner kronor Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att initiera de upphandlingar gällande medicinteknisk utrustningar med ett värde överstigande 5 mnkr och som är byggpåverkande: - skelettlab (äskat år 2014, 8 mnkr) - genomlysningslab (äskat år 2014, 11 mnkr) - att detta beslut ersätter tidigare beslut om initiering av upphandling i samma ärende som togs vid produktionsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 12 mars 2013, 7, samt del av medel för ombyggnad av lab 7/8 (beviljat år mnkr) vilket inte kommer igång förrän år 2014 Ärendet Gammakamera med CT och del av medel för lab 7/8 är beviljade i 2013 års äskandedatabas och resterande belopp kommer att finns i äskadedatabasen för Produktionsstyrelsens arbetsutskott har den 12 mars 2013 initierat upphandling av Gammakamera med CT (äskat 2014, 8,5 mnkr) Bild- och Funktionsmedicinskt centrum (inom DAT-divisionen) vill nu byta ut initierade utrustningar och istället upphandla ett skelettlab samt genomlysningslab. Eftersom inköpet överstiger 5 mnkr per objekt ska de initieras av produktionsstyrelsen. I bilaga redovisas motiv till äskningen samt omfattningen av eventuell byggnadspåverkan och övriga tekniska installationer. Kopia till: Eva Telne, DAT-divisionen Upphandlingschefen Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax org nr

148 Bilaga 1. Motivering till önskemål om byte av utrustning Ersättning av föråldrad röntgenutrustning har inte genomförts i den omfattning som krävts. Detta har lett till att vi idag har synnerligen föråldrad apparatur avseende konventionella undersökningar. Utbyte mot modern utrustning innebär Reducerade stråldoser Förbättrade och säkrare förutsättningar för barnundersökningar Väsentligt förbättrad arbetsmiljö Möjlighet att reparera skadad utrustning till befintlig apparatur saknas reservdelar, dessa kan inte längre garanteras av tillverkarna. Utrustningarna är några av de mest använda inom röntgenverksamheten. De används dygnet runt till den akuta verksamheten och antalet undersökningar överstiger per år. De båda utrustningar som ska ersättas anser vi vara i så dåligt skick - de är idag 9 respektive 13 år gamla att vi tvingas prioritera om våra investeringar och låta dessa ersättas före gammakameran. Ombyggnad. Till gammakameran är avsatt 1,5 Mkr till ombyggnation det krävs ej ytterligare medel, sannolikt kommer inte allt att tas i anspråk av de nya skelett- och genomlysningsutrustningarna. 1. Skelettlab. Utrustningen ska placeras i nuvarande lab 5, den gamla utrustningen byts ut. Eventuellt kan den nya utrustningen komma att placeras på en annan ledd i rummet än den nuvarande detta skulle medföra lagning/nytt golv samt enklare ommålning. Ej ombyggnad. 2. Genomlysningsutrustning Utrustningen ska placeras i nuvarande lab 4. Detta lab är placerat vid övrig utrustning vilken bemannas dygnet runt. Ett observandum är hur miljön i väntrummet är utformad för barn - en viss avskärmning från svårt sjuka vuxna kan komma att krävas. För att installera en ny utrustning kan det behövas nya rännor i golvet, nytt fäste i taket, ev. ny golvmatta om den nuvarande skadas vid uttag av den gamla utrustningen, belysning, målning samt förvaringsmöjligheter. BvO 2013

149 Bilaga PS , (4) Dnr LSU Avdelning fastighet & Service Olle Ahnell olle.ahnell@lul.se Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Kök för patientmat på Akademiska sjukhuset, genomförande Produktionsstyrelsen föreslås besluta Att Att Landstingsservice får i uppdrag att uppföra tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset i enlighet med förslag i utredning redovisad i maj Landstingsservice får nyttja 72 mnkr inklusive program och projekteringskostnader. Att Att Landstingsservice färdigställer köket senast kvartal och återkommer till produktionsstyrelsen i kvartal med återkoppling att tidplanen följs. godkänna att miljökonsekvensbeskrivningen används i tillämpliga delar vid genomförande och upphandling. Bakgrund Patientmaten till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har producerats genom en gemensam kostnämnd sedan september Den gemensamma kostnämnden godkändes av landstingsfullmäktige i juni samma år i båda landstingen. Från januari 2010 produceras maten i köket i Västerås. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

150 2 (4) I augusti 2011 uppdrog produktionsstyrelsen till Landstingsservice att genomföra en kostutredning. Bakgrunden var att den upplevda kvaliteten på maten var väldigt låg, visad i patientenkäter under bl.a Utredningen genomfördes under ledning av en extern projektledare. Resultatet redovisades för produktionsstyrelsen i maj Förslagen i utredningen var i korthet: Kosten handlas upp Tydliga krav ska ställas på entreprenör, baserad på vårdens behov och framtagna kriterier Initiera utredning för att bygga nytt kök i Uppsala I december 2012 uppdrogs till Landstingsservice att genomföra en förstudie för kök för patientmat. Förstudien skulle redovisa de tre alternativen: Mottagningskök Mottagningskök förberett för att kunna ställas om till produktion samt Produktionskök Förstudien redovisades för produktionsstyrelsen i maj Av redovisningen framgår både investeringsbelopp och kostnad per dag och patient. Utredningen redovisade kostnader jämfört dagens faktiska kostnad i enlighet med uppdraget från produktionsstyrelsen. Av utredningen framgår att investeringen uppgår till 72 mnkr. Tillagningsvolymen ska vara anpassad för behovet för patientkost och för restaurangvolymen för personal, totalt c:a 1900 portioner per dag. Möjligheten finns att inom det planerade produktionsköket producera s.k. kallmatsproduktion som värms upp på motsvarande sätt som dagens patientkost. Utredningen visade också att det finns möjlighet att förpacka maten i portionsförpackningar som förvaras och värms på avdelningarna. De praktiska konsekvenserna av sådan produktion vad gäller valfrihet, variation i tid samt handhavande på avdelningarna utreds vidare för senare ställningstagande. Genom en sådan produktionsmetod skulle tillagningen kunna genomföras med jämnare produktionsflöde och med lägre portionskostnad som följd. Produktionskökets utformning och kapacitet påverkas dock inte av denna metod och därmed inte heller beslutet att genomföra byggnationen av köket.

151 3 (4) Redovisade kostnader för tillagningskök på Akademiska sjukhuset Exkl Enköping Inkl Enköping Kallmatssystem Kallmatssystem Antal alternativ av mat Investering (mnkr) Pris patient/dag (kr) Dagens pris patient/dag (kr) Jämf med nuvarande kostand på årsbasis (mnkr) , ,1 Landstingsservice utredde ett antal alternativ till placering av ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område. Produktionsstyrelsen beslutade därvid att placeringen skulle vara den förordade i anslutning till dagens personalrestaurang vid byggnad S1 (Blå Korset). Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2013 att uppdra till Landstingsservice att projektera för ett tillagningskök i den beslutade placeringen. Avtalet med Landstinget i Västmanland om den gemensamma kostnämnden, ger möjlighet att förändra avtalstiden. Det betyder att leveranser av mat från köket i Västerås kommer att fortgå fram till ett nytt kök är färdigställt vid Akademiska sjukhuset. Det efter att avtalstiden anpassats och efter godkännande av landstingsstyrelserna i Uppsala och Västerås. Finansiering Kostnaden för patientmaten, enligt beskriven beräkning, täcker kapitalkostnader och avskrivningar samt organisation och insatsvaror från starten. Dagportionskostnaden är beräknad till 186 kronor per patient och dag. Dagens kostnad är 187 kronor med samma omfattning. Det ger en skillnad på c:a kr per år totalt för Akademiska sjukhuset. Investeringskostnaden finns med i investeringsplanen för Samråd Samråd har löpande skett med Akademiska sjukhuset som har haft representanter med i projektgrupp och styrgrupp. Akademiska sjukhuset deltar i den projektgrupp som fortsatt arbetar med konsekvenser om à la carte-modellen införs.

152 4 (4) Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta Att Att Att Att Landstingsservice får i uppdrag att uppföra tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset i enlighet med förslag i utredning redovisad i maj Landstingsservice får nyttja 72 mnkr inklusive program och projekteringskostnader. Landstingsservice färdigställer köket senast kvartal och återkommer till produktionsstyrelsen i kvartal med återkoppling att tidplanen följs. Godkänna att miljökonsekvensbeskrivningen används i tillämpliga delar vid genomförande och upphandling. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivningen Bilaga 2: Sammanfattning av utredningens alternativ och beräknad kostnad av alternativen

153 Dnr LSU , LSU Miljö och kemienheten Jan Wikström/Johan Ahlinder Tfn: E-post Produktionsstyrelsen Miljökonsekvensbeskrivning produktionskök I nedanstående bilaga redovisas de större miljökonsekvenserna vid byggnation och drift av produktionskök. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser såväl eventuell byggfas som förvaltningsfas av produktionskök vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Lasarettet i Enköping. Det här är en intern miljökonsekvensbeskrivning som arbetats fram som en del i beslutsunderlaget, inte att förväxla med de miljökonsekvensbeskrivningar som arbetas fram i samband med bygglov. Sammanfattning Det finns goda möjligheter att producera patientmat med en lägre miljöbelastning än dagens lösning. Allt är avhängigt vilka val landstinget gör samt vilka miljökrav som ställs vid blandat annat upphandlingen av utrustning, livsmedel och transportör. Vid större om- och nybyggnation vid Landstinget i Uppsala län ställs miljökrav på fastigheter genom certifieringssystemet Miljöbyggnad. Detta medför en lägre energiförbrukning, bättre inomhusklimat, miljöbedömda byggvaror och därmed en lägre miljöpåverkan. Framtida produktionskök i Uppsala och Enköpings miljöpåverkan avgörs framför allt av vilka krav som ställs vid upphandling av bland annat utrustning och andel ekologiska livsmedel. Detta påverkar bland annat energi-, vatten och kemikalieförbrukning. Dessa formuleras i ett senare skede. Transporters miljöpåverkan vid ett eventuellt framtida eget produktionskök i Uppsala och Enköping beror på vilka krav som ställs på miljöanpassade fordon med avseende på mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och renare avgaser. Koldioxidutsläppen per portion beror dels på antalet transportkilometer och kommande fordonskrav. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

154 2 (8) Landstinget i Uppsala län köper in el av Bra miljöval samt koldioxidneutral fjärrvärme vilket leder till att CO 2 -utsläppen per kwh är lägre än Landstinget Västmanlands energimix. Byggfasen Vid byggfasen finns en mängd miljökonsekvenser, såsom energiprestanda, materialval, transporter vid byggnation och avfallshantering i samband med byggnationen. Detta regleras enligt landstingsservices miljöprogram för miljöanpassat byggande. Detta innebär bland annat att ombyggnationen vid Akademiska sjukhusets produktionskök kommer att klassas enligt Miljöbyggnad 1, Guld - vilket kommer att ställa krav på energiförbrukning, god inomhusmiljö och materialval. Förvaltningsfasen Vid förvaltningsfasen identifieras transporter, livsmedel, energi-, vattenförbrukning, kemikalieförbrukning och upphandling inklusive avfallshantering som de största, miljöpåverkande aktiviteterna. Dessa beskrivs vidare nedan. Transporter Vägtrafiken står för stora utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet, naturen och oss människor negativt. Utsläppen bidrar stort till växthuseffekten och även försurning och övergödning av mark och vatten samt uppkomst av partiklar. MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Transporter från leverantör till produktionskök NULÄGE De största leverantörerna till produktionsköket i Västerås är Servera, Arla, Dafgård och Faringe kött. Servera, Arla och Dafgård har sina centrallager i Västerås, Örebro resp. Lidköping. Det finns inga uppgifter om transportkilometer från dessa leverantörer till produktionsköket i Västerås. Det produceras patientmatsportioner/år i Västerås, vilket innebär att transporter kan effektiviseras med ett stort produktionskök. FRAMTID Produktionskök i Uppsala Enköping Hur mycket transporter det kommer att bli med ett eget framtida produktionskök i Uppsala och Enköping kommer att bero på upphandling av leverantörer och dess närhet till Uppsala och Enköping. Det kommer att produceras st patientmatportioner/år Uppsala och st patientmatportioner/år i Enköping. (Enligt utredning Fördjupad förstudie kök för patientmat AS & Enköping ÖVRIGA KOMMENTARER I framtida upphandling kan krav ställas på miljöanpassade fordon med mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och renare avgaser. Koldioxidutsläppen per portion beror dels på antalet transportkilometer från nuvarande leverantörer och kommande, samt vilka krav som ställs på fordonen vid upphandling. 1 Miljöbyggnad är ett svenskt system för att certifiera byggnader inom energi, inneklimat och material. Miljöbyggnad har utvecklats av forskare i samarbete med företag i bygg- och fastighetsbranschen. Det är utvecklat för att värna om människors hälsa och vår miljö.

155 3 (8) MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Transporter från produktionskök Västerås till mottagningskök Uppsala och Enköping NULÄGE Västerås->Uppsala Idag är det transportkilometer/år för patientmat och livsmedel från Västerås till Uppsala. Leverans 4 dagar i veckan med lastbil, 2008 års modell Euroklass 4. Detta motsvarar kg/co 2 utsläpp. FRAMTID Produktionskök i Uppsala Enköping Dessa transporter kommer inte att ske med eget produktionskök i Uppsala och Enköping ÖVRIGA KOMMENTARER Västerås-> Enköping Idag är det transportkilometer/år för patientmat och livsmedel från Västerås till Enköping. Leverans 7 dagar i veckan med lastbil 2012 års modell Euroklass 5. Detta motsvarar kg/co 2 utsläpp Hur mycket utsläpp från transporter det kommer att bli med eget framtida produktionskök i Uppsala och Enköping kommer i stor utsträckning att bero på upphandling av leverantörer och dess närhet till Uppsala och Enköping. I en kommande upphandling kan det även ställas krav på miljöanpassade fordon med fokus på mindre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och renare avgaser. I det underlag ( ) 2 som låg till grund för beslut om gemensam kostnämnd för Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland framgick att det totalt inte blir fler transporter till Uppsala och Enköping från Västmanland län än när man hade eget produktionskök i Uppsala. Detta underlag byggde på att landstinget i Uppsala län hade ett tiotal leverantörer som transporterade livsmedel till produktionsköket i Uppsala och att de dagliga transporterna med tillagad mat från Västmanland till Uppsala var färre än dessa tio leverantörers transporter till Uppsala. Det framgick vidare att motsvarande livsmedeltransporter från leverantörer till produktionsköket i Västerås totalt kom att öka något när produktionen även omfattade leverans till Uppsala, men att denna ökning var förhållandevis liten. Sammantaget var slutsatsen att det inte blev fler transporter när maten transporterades från Västmanland än vid användandet av eget produktionskök. Med rapporten från år 2009 som underlag är det inte möjligt att med säkerhet säga om miljöpåverkan från transporter ökar eller minskar om produktionskök byggs i Uppsala och Enköping. Som nämnts tidigare kan dock miljöpåverkan från kommande leveranstransporter i stor utsträckning påverkas av upphandlingskraven. 2 Rådgivningsrapport, Gemensam kostnämnd för landstinget i Uppsala län och landstinget Västmanland, Öhrlings, Lars Åke Claesson

156 4 (8) Ekologiska livsmedel Jordbruket bidrar till övergödning av hav och sjöar, förlust av biologisk mångfald, klimatpåverkan, erosion och föroreningar i såväl mat som den omgivande miljön. Ekologiskt märkta produkter garanterar att de är framställda under omständigheter som gynnar och skapar goda förutsättningar för de naturliga kretsloppen. Vid produktion av ekologiska livsmedel används inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel. Djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt och i första hand äta foder från den egna gården. Ekologiska livsmedel måste certifieras av godkända företag. Det finns en mängd olika märkningar på ekologiska matvaror idag, däribland KRAV. Landstinget i Uppsala län har en politisk målsättning att 35 % av livsmedlen ska vara ekologiska till utgången av Denna målsättning har redan uppnåtts, vid utgången av 2012 hade landstinget 37 % ekologiska livsmedel. Detta mål har uppnåtts genom ett bra samarbete med Västmanlands läns landsting. De livsmedel som är ekologiska är främst kött, fisk, mejeriprodukter, kaffe och frukt 3. Av 37 % ekologiska livsmedel levereras 23 % ekologiska livsmedel från befintligt produktionskök i Västmanland. De resterande 14 % ekologiskt kommer från kaffet i automater och från Wiks folkhögskola och slott. Landstinget i Uppsala län har tagit fram så kallade ekokvitton som visar miljöfördelarna med ekologiskt kaffe, bananer, mjölk och nötkött, i jämförelse med konventionellt lantbruk. Den stora miljövinsten är främst minskning av kemiska bekämpningsmedel. Diagram 1. Minskad andel bekämpningsmedel jämfört med konventionell lantbruk/odling Minskad andel bekämpningsmedel jämfört med konventionellt lantbruk/odling Nötkött 2012 Kaffe 2012 kg/år Nötkött 2012 Kaffe Livsmedel 3 Ekologiskt kött: Allt foder ska vara ekologiskt och får inte innehålla kemiska bekämpningsmedel.

157 5 (8) Vilka mål landstinget kommer att sätta för ekologiska livsmedel nästkommande mandatperiod , bereds under hösten 2013 av en politisk referensgrupp bestående av representanter från samtliga partier i landstingsfullmäktige. En förutsättning för att även i fortsättningen minimera miljöpåverkan från livsmedel är ett nära och gott samarbete mellan Miljö- och kemienheten och kostpersonal oavsett driftform. MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Ekologiska livsmedel NULÄGE För landstinget i Uppsala län var andelen ekologiska livsmedel 37 % år Från produktionsköket i Västerås levererades 23 % ekologiska livsmedel. De produkter som är ekologiska från Västerås är nötkött, fisk, mejeriprodukter och frukt. Resterande 14 % ekologiskt kommer från köket vid Wik och kaffe. FRAMTID Produktionskök i Uppsala Enköping I framtida livmedelsupphandling kommer krav ställas på att livsmedel skall vara ekologiska. Vilket mål som kommer att ställas år bereds för närvarande. ÖVRIGA KOMMENTARER Dessa mål inkluderar hela landstinget. Energi-, och vattenförbrukning Energi- och vattenförbrukning är betydande miljöaspekter vid denna typ av verksamhet. Energiförbrukningen är betydande på grund av att utrustningen i kök är relativt energiintensiv. Dock finns det möjlighet vid upphandling att ställa krav på maskiners och kylars energiprestanda. (se vidare under rubrik upphandling). Vid rengöring och diskning av köksmaskiner, tallrikar, med mera är vattenförbrukningen relativt hög vilket medför att detta anses som betydande. Landstinget i Uppsala län köper enbart in Bra miljöval el vilket i praktiken innebär att energin produceras av förnyelsebara källor, (vattenkraft, sol och vindkraft). Landstinget i Uppsala län köper även in koldioxid neutral fjärrvärme av Vattenfall i Uppsala. Diagram 2. Diagram över utsläpp per (gram CO²/kWh) Västmanlands läns landsting (energimix) kontra Uppsala läns landsting. Utsläpp gram CO2 per kwh år 2013 (total energimix) CO2 (g/kwh) Väs tmanland Uppsala 50 0 Västmanland Uppsala Läns Landsting Källa: MälarEnergi, Vattenfall & Energi Försäljning Sverige AB

158 6 (8) Landstinget i Uppsala län har även uppsatta miljömål och tillhörande handlingsplaner för att minimera energiförbrukningen inom all vår verksamhet. Vilka mål landstinget kommer att sätta för energiförbrukningen nästkommande mandatperiod , bereds för närvarande av en politisk referensgrupp bestående av representanter från samtliga partier i landstingsfullmäktige och ett förslag presenteras till landstingsfullmäktige år MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Energiförbrukning NULÄGE Produktionsköket i Västmanland förbrukade år 2012: 550 MWh fjärrvärme, 1296 MWh El 44 kwh fjärrkyla FRAMTID Produktionskök i Uppsala & Enköping Byggnationen på Akademiska kommer att klassas som Miljöbyggnad Guld vilket innebära att energiförbrukningen kommer att vara 75 kwh/m2 (65% av BBR) vilket motsvarar en årsförbrukning 164 MWh fastighetsenergi för tilltänkt produktionskök på Akademiska. Dock kommer detta inte att betraktas som större ombyggnation i Enköping och kravet på Miljöbyggnad Silver utgår. ÖVRIGA KOMMENTARER Miljöutvärdering och klassning av byggmaterial Inköp av koldioxid neutral fjärrvärme (Uppsala) Inköp av Bra miljöval el. Det finns möjlighet att driftorganisationen inom landstinget kan optimera anläggningen regelbundet för effektivaste resursuttnyttjande. I upphandling av utrustning kan krav ställas på låg energiförbrukning.

159 7 (8) MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Vattenförbrukning NULÄGE Produktionsköket i Västmanland förbrukade år 2012: 8322 m³ vatten Motsvarar 8,5 l/portion FRAMTID Produktionskök i Uppsala & Enköping I framtida upphandlingar finns det möjlighet att ställa krav på låg vattenförbrukning på utrustning. ÖVRIGA KOMMENTARER Kemikalieförbrukning Köksutrymmen ställer höga krav på god hygien. Detta medför att ett antal kemikalier används vid rengöring och städning för att uppnå gällande krav på god livsmedelshygien. Kemikalier används även för att rengöra köksmaskiner och diska porslin, mm. I en svensk undersökning anges att kemikalieförbrukning för fem olika modeller varierar mellan 0,93 och 1,37 gram preparat per liter vatten. (se vidare under rubrik upphandling). Landstinget i Uppsala län har även uppsatta miljömål med tillhörande handlingsplaner för att medverka till en giftfri miljö. MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Kemikalieförbrukning NULÄGE Uppgifter saknas från Västmanland landsting. FRAMTID Produktionskök i Uppsala & Enköping I framtida upphandlingar finns det möjlighet att ställa krav på låg kemikalieförbrukning på diskmaskin. (Beroende på maskin kan förbrukningen av kemikalier minska med ca 30 %) dvs skillnad från den sämsta till den bästa maskinen ÖVRIGA KOMMENTARER Upphandling Landstinget förbrukar och omsätter genom sina inköp stora mängder material och energi. Att väga in miljöaspekter och energieffektivisering tidigt i planeringen är inköpsstrategiskt mycket viktigt. Vid varje inköp finns stora möjligheter att minska den negativ miljöpåverkan av detta. När miljökrav ställs vid upphandlingar och direktupphandlingar av varor, tjänster och entreprenader, ger det också stora miljövinster. I framtida måltidsupphandlingar kommer relevanta krav kunna ställas på bland annat förpackningar, kemisk-tekniska produkter, energiförbrukning för kyl- och frysförvaring, diskmaskiner, spisar, stekbord och på vattenförbrukning. Genom krav på att förpackningar ska vara återvinningsbara, att vitvaror skall vara energisnåla och att transporterna ska göras miljöanpassade kan stora miljö- och energibesparingar göras. Vidare finns möjlighet att ställa krav på arbete med matsvinn (avfall) vid upphandling av utförande. Matsvinn innebär en onödig miljöbelastning, bland annat i form av ökad energianvändning och klimatpåverkan. Det matavfall som trots allt uppstår kan vid eget produktionskök i Uppsala gå till biogasproduktion hos Uppsala Vatten, som bland annat

160 8 (8) förser kollektivtrafiken med biogas. Generellt går cirka 25 % av producerad mat till avfall i Sverige. Landstingsservice har påbörjat en utredning av matsvinnet vid Landstinget i Uppsala län, för att utreda eventuell förbättringspotential. MILJÖASPEKT (Aktivitet som påverkar miljön) Upphandling NULÄGE Samtliga upphandlingar till produktionsköket sker via Västmanland och kostnämnden. De har ställt miljökrav på de upphandlingar som skett, enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. FRAMTID Produktionskök i Uppsala, Enköping I framtida upphandlingar kommer krav att ställas som är kopplade till miljömål som beslutats av landstingsfullmäktige, inklusive krav på utrustning, transporter och livsmedel. ÖVRIGA KOMMENTARER

161 Ekonomisk sammanställning Alternativ Exkl Enköping Inkl Enköping Exkl Enköping Inkl Enköping Exkl Enköping Inkl Enköping Enköping Exkl Enköping Inkl Enköping Produktionssystem Investering (Mnkr) Kostnad/ dagsportion (Kr) A. Tillagningskök Akademiska sjukhuset Nuvarande kostnad/ dagsportion (Kr) Jmf med nuvarande kostnad på årsbasis (Mnkr) , ,1 B. Mottagningskök Akademiska sjukhuset , ,2 C. Mottagningskök Akademiska sjukhuset förberett för omläggning till tillagningskök Antal måltidsalternativ Kallmatssystem Kallmatssystem Kallmatssystem Kallmatssystem Kallmatssystem Kallmatssystem Varmmatssystem Kallmatssystem Kallmatssystem , ,7 D. Tillagningskök Lasarettet i Enköping ,9 E. Tillagningskök Akademiska sjukhuset (Enportionssystem) , ,2

162 Produktionsstyrelsen RESERVATION Ärende Projektering och genomförande av kök för Akademiska sjukhuset Maten har en viktig plats i såväl patienters tillfrisknande som välbefinnande. Om maten är dålig äter patienterna sämre och näringsbrist blir vanligare. Miljöpartiet vill att god och näringsrik mat ska lagas i närheten av patienten. Råvarorna ska i största möjliga mån komma från trakten och vara ekologiskt producerade eller rättvisemärkta. För att få fler patienter att äta bättre ska ett stort utbud av maträtter finnas, och kunna serveras nylagade under större delen av dagen. Att fler äter upp gynnar inte bara patienterna själva, det eliminerar slöseriet med slängd mat till förmån för både miljö och ekonomi. Den modell som nu föreslås produktionsstyrelsen löser inte det grundläggande problemet med patientmaten. Maten kommer att tillagas enligt cook and chill metoden, som innebär att den tillagas på förhand, kyls ner för att sedan värmas upp i värmeskåp eller mikrovågsugn. Det innebär att maten blir av sämre kvalitet än den som serveras direkt nylagad. Vi är övertygade om att det bästa är nylagad mat som producerats lokalt i varmmatsproduktionskök. Miljöpartiet reserverar sig för eget yrkande Att landstingsservice får i uppdrag att uppföra ett varmmatsproduktionskök enligt à la carte-modell vid Akademiska Sjukhuset Annika Forssell Miljöpartiet de gröna

163 (2) Bilaga. PS , Dnr LSU Avdelning fastighet & Service Olle Ahnell olle.ahnell@lul.se Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Förstudie för omlokalisering av mikrobiologen Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka om Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad B3/B7 Landstingsservice får nyttja Tkr för förstudien att förstudien ska redovisas i kvartal att uppdraget att genomföra en förstudie med extern fastighetsägare ej fullföljs och uppdraget avslutas Bakgrund Mikrobiologen är idag lokaliserad i byggnad D1 på Dag Hammarskjölds väg. Lokalerna är inte ändamålsenliga och mycket slitna. Totalt omfattar mikrobiologen, inklusive forskningsytor, c:a kvm i dagens lokalisering. Förslag har funnits att hyra lokaler i ett nyuppfört hus med laboratorium på området Science Park. Förslaget visade sig mycket svårt att genomföra bl a på grund av det geografiska avståndet till sjukhusets kärnverksamhet. Infrastruktur för att bygga kommunikationer för transporter och försändelser i rörpost och kulvert innebär en hög investering till en hyrd lokal. Den föreslagna förstudien ska undersöka möjligheten att omlokalisera mikrobiologen till byggnad B3 centralt placerad i sjukhusområdet ovanför akutmottagningen. Den föreslagna placeringen skulle innebära möjligheter att samutnyttja teknisk laboratorieutrustning tillsammans med andra laboratorier lokaliserade i samma Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

164 2 (2) byggnad. Den tekniska utvecklingen avseende laboratorieutrustningen förstärker målsättningen att samutnyttja den tekniska analys utrustningen. Förstudien ska undersöka hur verksamheten kan inrymmas i B3 men också undersöka möjligheten att disponera ytor i B7 som är direkt angränsande byggnad. Finansiering Kostnaden för förstudien beräknas att uppgå till Tkr. Samråd Akademiska sjukhuset har genomfört en verksamhetsbeskrivning som är grunden för en förstudie. Verksamhetsbeskrivningen är omfattande och beskriver ingående vilka ytor som behövs, möjliga synergier med samlokalisering samt andra förutsättningar för att möjliggöra en omlokalisering av mikrobiologen. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka om Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad B3/B7 Landstingsservice får nyttja Tkr för förstudien att förstudien ska redovisas i kvartal att uppdraget att genomföra en förstudie med extern fastighetsägare ej fullföljs och uppdraget avslutas Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194 (2) Bilaga. PS , Dnr LSU Avdelning fastighet & Service Olle Ahnell olle.ahnell@lul.se Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Förstudie för omlokalisering av Medicinska biblioteket Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka en omlokalisering av Medicinska biblioteket som nu finns i byggnad B3 Landstingsservice får nyttja 500 Tkr för förstudien. att förstudien ska redovisas i kvartal Bakgrund Medicinska biblioteket är i dag lokaliserat i byggnad B3 plan 3 ovanför akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Medicinska biblioteket är ett fackbibliotek för vårdpersonal och studenters med inriktning på olika typer av medicinsk litteratur. Enheten innehåller datasal, uppehållsrum för studenter men också åtta grupprum och ett större undervisningsrum för 30 personer. Rummen nyttjas på olika sätt i undervisningen av medicine studerande. Totalt omfattar enheten c:a kvm. Lokalerna hyrs av Akademiska sjukhuset. Drift och hyreskostnaden fördelas mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Förstudien ska undersöka var en alternativ placering kan vara så att ytorna i byggnad B3 kan användas för att skapa en effektiv placering av laboratorieverksamhet för Klinisk mikrobiologi. En samlokalisering av laboratorieverksamhet skulle på ett bättre sätt ta vara på den mycket centralt placerade ytan inom sjukhuset. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

195 2 (2) Finansiering Kostnaden för förstudien beräknas att uppgå till 500 Tkr. Samråd Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet genomför en verksamhetsbeskrivning som är grunden för en förstudie. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka en omlokalisering av Medicinska biblioteket som nu finns i byggnad B3 Landstingsservice får nyttja 500 Tkr för förstudien. att förstudien ska redovisas i kvartal Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice

196 Rapport om inkomna överprövningar på upphandlingar där tilldelningsbeslut fattats av PS AU Datum för inkommen överprövning Diarienummer eller löpnummer Domstol Ärenderubrik Företag/organisation som överprövat beslutet Bilaga. PS , 137. Beslut UPPH Förvaltningsrätten i Uppsala Städ- och vaktmästeritjänster NCA Facility Services AB NCA klagar på transparensen i ett av utvärderingskriterierna. De klagar på att inte underkriterierna var och en har poängsatts. NCA har även lämnat in klagomål till Kammarrätten angående Coors begäran av sekretess av vissa delar i anbudet. Kammarrätten får nu avgöra om det ska föreligga sekretess eller ej.

197 Dnr PS Läkemedelsenheten Agneta Eklund Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende Granskning av informationsöverföring inom vården Produktionsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län har PwC genomfört en granskning av informationsöverföring inom vården. Granskningen har berört följande områden: dokumentation i patientjournalsystem, informationsöverföring mellan vårdgivare samt informationsöverföring mellan vårdgivare och patient. Revisionens sammanfattande bedömning är att informationsöverföringen i många delar fungerar, men att den behöver vidareutvecklas för att till fullo kunna bedömas vara tillräcklig och ändamålsenlig. Landstingets synpunkter Landstinget avser att fortsätta ett förbättringsarbete avseende påpekade delar i revisionens rapport. Rutiner för överföring av patientinformation i olika situationer När det gäller information av patientuppgifter mellan olika personalgrupper har sjukhusledningen fastställt att SBAR, som är ett verktyg för säkrare kommunikation, ska tillämpas och SBAR har ingått i förvaltning. Sjukhuset har genomfört en omfattande utbildning i SBAR (som en del av TUB) gällande muntlig informationsöverföring. Även de andra delarna av TUB handlar om att på ett systematiskt sätt överföra information om patienter mellan olika medarbetare. Detta har haft god genomslagskraft och används i hög utsträckning. Akademiska sjukhuset avser att vidareutveckla pågående arbete enligt de riktlinjer som finns i form av SBAR. Verksamhetschefer har ett tydligt ansvar att säkerställa att ny personal erhåller nödvändig utbildning. Frågan följs kontinuerligt upp vid sjukhusets patientsäkerhetsronder där sjukhusdirektör deltar tillsammans med chefsläkare. Den skriftliga informationen sker ofta i journalform. För att systematisera detta arbete utvecklas mallar för att få en tydlig blick över den information som ska föras vidare till andra. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

198 2 (2) För att förbättra informationsöverföringen mellan sjukhuset och kommun har apotekare under sommaren gått igenom och tagit en stor del i ansvaret att överföra information om läkemedel för alla patienter som överförts till korttidsplatser i Uppsala kommun. Detta har fallit mycket väl ut och sjukhuset planerar nu för att utvidga detta att gälla alla kommuner och året om. För information mellan personal och patient finns skriftlig patientinformation för vissa patientgrupper. Kommunikationsavdelningen arbetar sedan en tid med att kartlägga, analysera och ta fram förbättringsområden inom patientkommunikation. Den generella patientinformation som efterfrågas av revisionen borde vara möjlig att utarbeta som ett grundläggande krav på vad varje patientinformation ska innehålla, men eftersom verksamheterna är så vitt skilda krävs också en mer specifik information. Det är således viktigt att sjukhuset följer gemensamma riktlinjer gällande utformning av skriftlig information och hur sådan information ska tas fram. Som exempel på generell information kan nämnas telefonnummer, kontaktperson, ev återbesök etc. Avvikelsesystem för uppföljning Avvikelsesystemet MedControl används i hög utsträckning. Många av de händelseanalyser och andra genomgångar orsakade av MedControlärenden handlar just om kommunikation och information. Även om antal sökord utvecklas är det inte säkert att informationsbrister låter sig fångas. Sjukhuset har många registreringar i MedControl varje år och man tar dessa på stort allvar och utreder varje ärende. Ansvar och organisation Det finns ingen övergripande funktion med ansvar att informationsöverföringen fungerar. Information angående patienten handlar om patientsäkerhet och där har respektive verksamhetschef ansvar. Till sin hjälp har verksamhetschef en rad stödfunktioner såsom kommunikationsavdelning, chefsläkare, samordnare mot kommunerna, apotekare m fl. På detta sätt skapas regelverk samt en utvecklas journalhantering mm. Patientnämndens roll Från den 1 januari 2014 kommer patientnämnderna nationellt att genomföra en förändring som innebär att man på ett enhetligt sätt registrerar ärenden. Detta görs för att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Syftet är att underlätta för enskilda handläggare att sätta rubrik på ett ärende och få underlag för återföring från vårdgivare, vårdenheter och berörda myndigheter. Registreringsprinciperna innebär att kanslierna enats om en minsta gemensamma nämnare, vilket innebär att lokala kompletterande registreringsinstruktioner kan förekomma. Arbetet sker i samarbete med Socialstyrelsen. För Landstinget i Uppsala län Namn Lina Nordquist Ordförande i produktionsstyrelsen Andreas Endredi Produktionsdirektör

199

200 Revisionsrapport Jean Odgaard Kerstin Karlstedt Juni 2013 Granskning av informationsöverföring inom vården Landstinget i Uppsala län

201 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning, metod och genomförande Utgångspunkter Granskningsresultat Avvikelser och patientnämndsärenden Utveckling av informationsöverföring Riskanalys/riskbedömning Riktlinjer för informationsöverföring Signering och spårbarhet Kompetens och tillämpning Lärande Intern kontroll Ansvar och organisation Revisionell bedömning PwC

202 Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län har PwC genomfört en granskning avseende informationsöverföring inom vården. Dagligen sker en mängd olika former av informationsöverföring. Denna granskning har behandlat dokumentation i patientjournalsystem, informationsöverföring mellan vårdgivare och informationsöverföring mellan vårdgivare och patient. Av granskningen framgår att informationsöverföring inom vården innebär patientsäkerhetsrisker. Vanliga risker är att en stor mängd överflödig information förmedlas eller att informationen inte når mottagaren. Vad som är viktig information kan uppfattas olika mellan avsändare och mottagare. Strukturen på information varierar och rapporteringen sker i en miljö där det finns många störningsmoment. Skillnader vad gäller kultur och synsätt kring rapportering kan medföra problem/risker. Störst risk finns vid vårdens övergångar och vid utskrivning av patient. Betydande risker föreligger också för utlokaliserade patienter. Den övergripande revisionsfrågan är om informationsöverföringen inom Akademiska sjukhuset sker på ett sådant sätt att patientsäkerheten inte åsidosätts. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att informationsöverföringen i många delar fungerar, men att den behöver vidareutvecklas för att till fullo kunna bedömas vara tillräcklig och ändamålsenlig. Finns dokumenterade och standardiserade rutiner för överföring av patientinformation vid olika situationer? Ansvaret för patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete är tydligt och återfinns i linjeorganisationen. Det finns både nationella och lokala riktlinjer som berör dokumentation av patientuppgifter. När det gäller muntlig informationsöverföring avseende patientuppgifter mellan sjukhuspersonal finns riktlinjer i form av SBAR 1. På de kliniker som har granskats finns medicinska PM eller vårdprogram som i viss utsträckning omfattar informationsöverföring och information mellan vårdgivare och patient. Skriftlig patientinformation är framtagen för vissa patientgrupper. Av granskningen framgår dock att det i många delar saknas skriftlig patientinformation. Vi rekommenderar att generell skriftlig patientinformation tas fram. Utifrån denna kan sedan specifik patientinformation utvecklas/kompletteras. Är rutinerna kända och använda? Överföring av patientinformation mellan Akademiska sjukhusets enheter/personal sker oftast när även patienten fysiskt i vårdprocessen överflyttas från en vårdenhet till en annan. För att den fortsatta vården ska vara patientsäker behöver den motta- 1 SBAR är ett verktyg för säkrare kommunikation. PwC 1 av 17

203 gande enheten ha tillgång till både dokumenterad och muntlig information om patienten. Vårt intryck är att detta i många fall fungerar på ett tillfredsställande sätt, men att det också finns brister i både den dokumenterade och den muntliga informationsöverföringen. Av granskningen framgår att en omfattande utbildningsinsats har genomförts när det gäller SBAR. Valet att implementera metodiken inom ramen för TUB 2 är klokt då det finns bred acceptans för TUB. Flertalet av den hälso- och sjukvårdspersonal vi har intervjuat känner till SBAR och menar att metodiken på ett bra sätt bidrar till att säkerställa överföringen av patientinformation mellan personal. Vårt intryck från intervjuerna är att SBAR har fått en större utbredning och tillämpning bland sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med läkarna. Vårt intryck är också att SBAR inte fullt ut och systematiskt tillämpas i vården. Vilka avvikelsesystem finns för uppföljning? Av granskningen framgår att verksamheterna i stort sett inte gör några specifika riskbedömningar avseende området kommunikation/informationsöverföring. Samtidigt finns en medvetenhet om att informationsöverföring innebär en risk för patientsäkerheten. Det kan handla om att informationsmängden är omfattande, stressade arbetssituationer, ny/oerfaren personal eller att patienten inte uppfattade informationen. Negativa händelser avseende informationsöverföring ska rapporteras som avvikelser i MedControl. Av granskningen framgår att det sker en regelbunden registrering av avvikelser, men att det finns ett mörkertal då alla avvikelser inte registreras. Ofta är det när rapporterade avvikelser analyseras som det visar sig att den bakomliggande orsaken till den negativa händelsen var bristande kommunikation/ informationsöverföring. Ett problem är att dessa brister inte syns i den registrering av avvikelser som sker. Frekvent användande av sökord och analyser i MedControl skulle möjliggöra en bättre analys av riskområdet. Klagomål och patientsynpunkter vad gäller brister i informationsöverföringen sker även till Patientnämnden. Den klassificeringen som sker av ärenden innebär dock att omfattningen av ärenden som avser informationsöverföring inte synliggörs. Insikten om att brister i kommunikation/informationsöverföring är orsaken till de flesta tillbud och skador som drabbar patienter borde leda till att dessa frågor lyfts fram ytterligare och prioriteras. Sjukhusledningens beslut att implementera SBAR ger förutsättningar för en säkrare informationsöverföring mellan vårdgivare. För att skapa en bredare tillämpning krävs också en bättre kontroll och uppföljning över att dokumenterade riktlinjer efterlevs. 2 TUB är ett utbildningsmaterial som innehåller rutiner för Tidig Upptäckt och Behandling för vuxna och barn. PwC 2 av 17

204 Hur hanteras och används information från avvikelser för förbättringar? Det finns rutiner för analys och händelseanalyser genomförs. Om avvikelsehantering sker är det vårt intryck att en analys och åtgärd vidtas. Av granskningen framgår att rutiner ändras utifrån analys av avvikelser. PwC 3 av 17

205 1. Inledning 1.1. Bakgrund Brister i informationsöverföring inom vården kan resultera i att patienten inte får avsedd vård men kan också ge upphov till tillbud och skador. Inom ett sjukhus finns många processer där det sker informationsöverföring. Det kan konkret handla om överföring av information då flera enheter är inblandade av vården som vid provtagning, diagnostik och behandling. Det kan också avse den informationsöverföring som sker i det dagliga arbetet som överföring av information vid exempelvis byte av personal, men också då patienten flyttar till annan vårdenhet. Den informationsöverföring som sker till den enskilde patienten är också en viktig del. Mot bakgrund av detta önskar landstingets revisorer granska informationsöverföring med fokus på vården inom Akademiska sjukhuset Uppdrag och revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan är om informationsöverföringen inom Akademiska sjukhuset sker på ett sådant sätt att patientsäkerheten inte åsidosätts. Följande delfrågor ska besvaras: - Finns dokumenterade och standardiserade rutiner för överföring av patientinformation vid olika situationer? - Är rutinerna kända och använda? - Vilka avvikelsesystem finns för uppföljning? - Hur hanteras och används information från avvikelser för förbättringar? 1.3. Revisionskriterier Lagar och föreskrifter Riktlinjer som berör överföring av och tillgång till patientinformation finns i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Patientdatalagen, SOSFS2008:14 om Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården samt SOSFS 2004:11 om Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården mm. PwC 4 av 17

206 Interna riktlinjer, styrdokument och rutinbeskrivningar - Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset, år Patientsäkerhetskultur frågor vid sjukhusledningens patientsäkerhetsrond, ortopedavdelningen för elektiv vård 70E2 - Rutin för avvikelsehantering - Tidig upptäckt och behandling (TUB) - Förslag till förvaltning av TUB - Klagomål och patientsynpunkter, administrativ rutin - Patientnämndens processer - Ankomstjournal, akutmottagningen 1.4. Avgränsning, metod och genomförande Granskningen har genomförts genom en kontrollmålsmetodik där avstämning har skett av följande åtta kontrollmålsområden: Riskanalys/riskbedömning är genomförd avseende informationsöverföring av patientuppgifter mellan sjukhusets enheter/vårdpersonal. 2. Det finns riktlinjer för informationsöverföring som är fastställda och dokumenterade. Det finns dokumenterat viktiga delar avseende vad som ska ingå i informationsöverföringen (situationer, personer/enheter, metoder, patientuppgifter osv.) PwC 5 av 17

207 3. Det finns fastställda standardrutiner för hur informationsöverföringen praktiskt ska gå till. 4. Signering sker och spårbarhet finns avseende informationsöverföring. 5. Det är säkerställt att personalen har kunskap om/känner till och tillämpar riktlinjerna för informationsöverföring. 6. Misstag i informationsöverföringen registreras, dokumenteras och åtgärdas. 7. Det sker en kontroll och uppföljning av informationsöverföringen. 8. Det finns ett tydligt ansvar och organiserat samarbete inom och mellan enheter och personal för att upprätthålla och utveckla en standardiserad och säker informationsöverföring. Granskningen har avgränsats till tre divisioner på Akademiska sjukhuset. Granskningen har omfattat sjukhusledning, divisionsledning och verksamhetsnivå. Intervjuer har skett med sjukhusledningen i form av chefläkare. Vidare har cheferna för DAT (Diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen), Medicin och thoraxdivisionen och kirurgdivisionen samt verksamhetscheferna för akutmottagningen, ortopedi, kardiologi och infektion intervjuats. Intervjuer har också genomförs med företrädare från Patientnämndens kansli och KTC (Kliniskt TräningsCentrum). I syfte att granska hur informationsöverföringen sker på sjukhuset har tre vårdprocesser valts och studerats närmre. - Trauma knä - Misstänkt hjärnhinneinflammation - Akuta bröstsmärtor Företrädare i form av läkare och sjuksköterskor från respektive vårdprocess har intervjuats. Granskningen har genomförts av Jean Odgaard (projektledare) och Kerstin Karlstedt från PwC. Dag Fagerhem, PwC, har svarat för kvalitetssäkring. Granskningsrapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. PwC 6 av 17

208 2. Utgångspunkter Bristfällig kommunikation bedöms vara den största bakomliggande orsaken till 70 procent av alla fel och misstag som begås i sjukvården. Otydlig kommunikation och informationsöverföring kan leda till att patientsäkerheten hotas. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter och patientnämnderna utbyter kunskaper om den lokala situationen. Det pågår också ett nationellt arbete för att utveckla den rapportering som patientnämnderna årligen ska lämna till Socialstyrelsen. Av Socialstyrelsens lägesrapport 3 framgår att patienter upplever att vården brister i att informera om sjukdomen och dess prognos, behandling och samordning av insatser. Patienter skrivs även ut från slutenvården med bristfällig information om medicinering, återbesök, provsvar och kontaktvägar med mera. HSL I HSL (3 kap om rutiner för journalföring) sägs att vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hur patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler. Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk. Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen kan utgöra ett underlag för uppföljning av vårdens resultat och kvalitet. Ledningssystem I Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet sägs avseende samverkan och samarbete att ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbete kring planeringen av vården av enskilda patienter. Det kan gälla exempelvis överföring av information om patienter samt samverkan i vårdprocesser inom och mellan yrkesgrupper, funktioner, vårdenheter och nivåer. Ledningssystemet ska omfatta avvikelsehantering men sjukvården ska även arbeta med risk- och händelseanalyser vilket innebär att det ska finnas en systematisk identifiering av och bedömning av risker samt identifiering av orsaker till negativa händelser och tillbud. Socialstyrelsen har i Nationella indikatorer för God vård tagit fram sju indikatorer för patientfokuserad vård. Här anges bland annat att patienten erbjuds individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, sin diagnos och metoderna för undersökning, vård och behandling, samt Patienten får tillräcklig information och stöd för att kunna hantera sin hälsa. 3 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2013 PwC 7 av 17

209 SBAR Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet, där en stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR. SBAR är ett enkelt och konkret hjälpmedel för all kommunikation. SBAR hjälper avsändaren att strukturera det som önskas förmedlas till mottagaren så att endast nödvändiga fakta beskrivs. På det sättet renodlas informationen och budskapet som är viktigt att förmedla blir lättare att uppfatta för mottagaren. Risken för missförstånd minimeras. SBAR fungerar även i mindre akuta situationer som ett verktyg i dialogen mellan personal, patienter och deras anhöriga. Studier har visat att kommunikationen blir bättre efter att SBAR introducerats i en organisation. Användandet av ett standardiserat verktyg för förbättrad kommunikation kan utgöra skillnaden mellan patientsäkerhet och medicinska misstag. SBAR betyder S Situation. S fungerar som en rubrik för att fånga mottagarens uppmärksamhet. B Bakgrund. B beskriver den relevanta bakgrunden för den givna situationen. A Aktuell bedömning. A beskriver den aktuella situationen just nu. R Rekommendation. R formulerar vad du vill av mottagaren och varför du har tagit kontakt. En svensk version av SBAR har tagits fram av det Nationella nätverket för patientsäkerhet. Nätverket består av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet och Vårdföretagarna. PwC 8 av 17

210 3. Granskningsresultat Informationsöverföring inom vården är ett omfattande område. Dagligen sker en mängd olika former av informationsöverföring. Denna rapport behandlar följande områden vad gäller informationsöverföring. - Dokumentation i patientjournalsystem - Informationsöverföring mellan vårdgivare - Informationsöverföring mellan vårdgivare och patient. Detta avsnitt inleds med en beskrivning över svårigheterna att uppskatta omfattningen av avvikelser och patientnämndsärenden när det gäller brister i informationsöverföring. Därefter ges en beskrivning av utvecklingsarbetet vad gäller SBAR inom ramen för TUB (Tidig Upptäckt och Behandling). I övrigt sker en redovisning av våra iakttagelser per kontrollmålsområde Avvikelser och patientnämndsärenden Akademiska sjukhuset arbetar med avvikelsehanteringssystemet MedControl. Av patientsäkerhetsberättelsen 4 framgår att antalet patient-/vårdärenden för år 2012 uppskattningsvis uppgår till Alla anställda har möjlighet att skriva en avvikelse. Avvikelsen sänds till en ärendeansvarig på den avdelning där händelsen upptäcktes, ärendeansvarig fördelar handläggningsroller i systemet (orsaksutredare, åtgärdsansvarig och uppföljningsansvarig). Patientsynpunkter som inkommer direkt till verksamheten hanteras som avvikelser och rapporteras i MedControl. Det är svårt att identifiera antalet ärenden i MedControl som beror på brister i informationsöverföring. Hur avvikelser gällande brister i informationsöverföring kan identifieras är beroende på hur avvikelsen klassificeras av den som rapporterar händelsen. Det finns ett område som berör kommunikation, men en avvikelse kan t.ex. leda till en läkemedelsavvikelse eller fallskada och registreras som sådan trots att avvikelsen berott på bristande kommunikation/informationsöverföring. För att få en fullständig beskrivning av omfattningen av ärenden som beror på brister i informationsöverföring skulle samtliga ärenden behöva analyseras. Av intervjuerna framgår att orsaken till många avvikelser upplevs bero på brister i kommunikation/informationsöverföring. Patient eller närstående som har frågor eller synpunkter på vården hänvisas till att i första hand vända sig direkt till berörd personal eller till verksamhetschef på berörd vårdenhet. Om patient/närstående föredrar att lämna sina synpunkter till en oberoende instans kan de vända sig till patientnämnden alternativt till socialstyrelsen. För att kunna gå vidare med en synpunkt till viss verksamhet krävs att patienten lämnar samtycke. Patientnämnden skriver till berörd verksamhetschef med anhål- 4 Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset, År 2012, AS PwC 9 av 17

211 lan om yttrande. Verksamhetschefen på berörd vårdenhet ansvarar för att alla ärenden utreds och åtgärdas samt att patienterna får ett svar. Under år 2012 inkom sammantaget 865 ärenden till Patientnämnden. Av dessa avsåg 494 Akademiska sjukhuset. Dessa fördelades under områdena Bemötande och kommunikation (121 st), Vård och behandling (228 st), Organisation (138 st) och Övrigt (7 st). På motsvarande sätt som avvikelsehanteringssystemet är det svårt att identifiera antalet patientnämndsärenden som beror på brister i informationsöverföring. Anmälan klassificeras under givna huvudrubriker. För att få en fullständig beskrivning av omfattningen av patientnämndsärenden som beror på brister i informationsöverföring skulle samtliga ärenden behöva analyseras. Vi har granskat patientnämndsärenden avseende bemötande kommunikation för perioden Av dessa ärenden framgår att det finns en rad olika brister vad gäller kommunikationen mellan vårdgivare och patient Utveckling av informationsöverföring Inom Akademiska sjukhuset har TUB införts på sjukhuset. Syftet är att tidigt upptäcka en eventuell försämring och påbörja behandling hos patienter som vårdas på sjukhus samt att på ett säkert sätt kunna kommunicera till övriga kollegor och medarbetare. Genom att kunskap och enkla verktyg från TUB används, både i den direkta patientvården och i kommunikationen mellan olika medarbetare, skapar TUB även ökad trygghet för personalen. Införandet innebär utbildningsinsatser och införande av rutiner. TUB innehåller verktyget SBAR som används för att bidra till säkrare och tydligare kommunikation. Utbildningen av TUB och SBAR startade år Beslut om förvaltning av TUB har fattats i Akademiska sjukhusets ledningsgrupp under våren Mot bakgrund av att området bedöms vara en patientsäkerhetsfråga kommer formellt beslut att fattas i landstingets chefsläkargrupp. Beslutet innebär att Kliniskt TräningsCentrum har fått i uppdrag att tillhandahålla, underhålla och utveckla TUB. I beslutet framgår att verksamhetschefen bland annat ansvarar för att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt samt att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Avdelningschefen ansvarar bland annat för att det finns en TUB-instruktör knuten till enheten (gäller slutenvårdsavdelningar) Riskanalys/riskbedömning Specifika riskanalyser avseende informationsöverföring har inte genomförts. Det har dock funnits en medvetenhet om risker med bristande kommunikation och informationsöverföring vilket i sin tur har lett till att TUB har införts. Några särskilda riskanalyser är inte genomförda inom ortopedi. Risker för fel i informationsöverföringen uppges vara större då patienter förflyttas inom sjukhuset. Risken för fel uppges också vara stor för utlokaliserade patienter. Exempelvis tar PwC 10 av 17

212 ortopedkliniken emot patienter som tillhör medicinkliniken. Dessa patienter kan vara infekterade. Vid rapportering från akutmottagningen vet då inte den som rapporterar över vilken information som ortopedavdelningen behöver. Vid förflyttningar mellan akutmottagning och ortopedisk avdelning uppges risken vara mindre. Det är då en ortoped som tjänstgör vid akutmottagningen och som ansvarar för informationen till ortopedavdelningen. En annan risk uppges vara att patientjournalen är så omfattande att det finns en osäkerhet över var informationen finns i journalen. Det uppges också finnas risker vad gäller remiss till röntgen och röntgensvar. Det saknas struktur och det finns en risk för att informationen tolkas på ett felaktigt sätt. För några år sedan fanns ett projekt gällande processen bröstsmärta med deltagare från alla berörda på sjukhuset, primärvården och kommuner. Alla delar i vården belystes och de intervjuade menar att detta var en typ av riskanalys som även omfattade informationsöverföring och kommunikation. En riskanalys genomfördes inom infektionssjukvården under februari-mars 2013 inom patientsäkerhetsområdet. För perioden sammanställdes och analyserades rapporterade avvikelser. Denna analys har dock inte haft fokus på brister vad gäller informationsöverföring. Analysen har resulterat i ett projekt under våren 2013 där akutflödet analyseras med syfte att åstadkomma en säkrare vårdlogistik. Den största risken uppges finnas vid vårdens övergångar (förflyttning av patient mellan verksamheter och avdelningar) och då patienten skrivs ut (läkemedelsfel). Olika checklistor har tagits fram för att vid överrapportering från akut- eller infektionsmottagning till vårdavdelning säkerställa att informationen blir fullständig. En annan patientsäkerhetsbrist uppges vara utlokaliserade patienter och kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska på vårdavdelning som då är ovana vad gäller omvårdnad av dessa patienter Riktlinjer för informationsöverföring Det finns riktlinjer för SBAR och för dokumentation i patientjournal. Vidare finns lokala medicinska riktlinjer och PM som omfattar informationsöverföring. Medicinska riktlinjer och PM omfattar i viss mån kommunikation och information till patient. För vissa patientgrupper finns skriftlig information. Informationen till patienten är många gånger endast muntlig. Inom ortopedi finns exempelvis skriftlig patientinformation till patienter som fått höft- och/eller knäprotes. Inneliggande patient får också skriftlig information från avdelning med uppgift om att sjuksköterska kommer att ringa upp efter utskrivning. Gällande akuta bröstsmärtor finns inom ambulanssjukvården PM, riktlinjer och rutiner för hur patienten skall bedömas och behandlas. Inom infektion finns medicinska PM och exempelvis detaljerat vårdprogram för hjärnhinneinflammation. Dessa innehåller riktlinjer för informationsöverföring. Vidare finns riktlinjer för exempelvis provsvarshantering. Det finns viss skriftlig patientinformation. Detta uppges dock vara ett utvecklingsområde. PwC 11 av 17

213 3.5. Signering och spårbarhet Informationsöverföringen dokumenteras i patientjournal så att vårdförloppet kan följas i efterhand. Generellt är dokumentationssystemen inte upprättade enligt SBAR. Ankomstjournalen på akutmottagningen är dock upprättad på sådant sätt att läkaranteckningen sker enligt metoden. I den checklista som skall användas vid överrapportering av patient anges metod för rapportering, dvs om SBAR används vid rapportering. Av intervjuerna med företrädare för den ortopediska vårdprocessen framgår att dokumentationen inte sker med tillräcklig systematik. Trots att journalsystem tyngs av överdokumentation saknas viktig information. Remiss till röntgen och röntgensvar omfattas inte av SBAR. På röntgen sker manuella kontroller för att undvika fel. Inom infektionskliniken uppges det också finnas vissa brister vad gäller dokumentation och spårbarhet avseende vårdförloppet. Av intervjuerna framgår dock att det fungerar relativt väl. Vid händelseanalyser har det varit möjligt att ta del av vårdförloppet. Även infektionsklinikens personal upplever att patientjournalerna är svåröverskådliga och innehåller en del dubbeldokumentation. Det finns också effektivitetsbrister vad gäller överrapportering mellan dag- och kvällspersonal på vårdavdelning. Personalen upplever att bristen på tid för dokumentation och kommunikation påverkar kvaliteten på vårddokumentationen negativt Kompetens och tillämpning Merparten av personalen på sjukhusets akutmottagning och från avdelningar med inneliggande patienter har fått utbildning i SBAR. Personal som arbetar på mottagningar har fått en något mer översiktlig utbildning. Inom ortopedi uppges all personal inom slutenvårdsavdelningarna vara utbildad inom SBAR. Det finns dock inget system som säkerställer att all ny personal erhåller utbildningen. Det saknas kunskap om i vilken utsträckning verktyget används. Det finns en uppfattning om att verktyget används sällan men att yngre/nyanställda läkare och sjuksköterskor använder metodiken i större utsträckning. Av intervjuerna framkommer också att acceptansen för verktyget varierar. Överrapporteringen från akutmottagningen uppges fungera i varierande utsträckning. Då det inte fungerar är informationen vanligtvis ofullständig. Från gruppintervjun med medarbetare från bröstsmärta framkommer att de flesta erbjudits utbildning om SBAR. Frågan om tillämpning av metoden tas upp vid utbildningsdagar flera gånger per år men även vid andra tillfällen. Företrädare från vårdkedjan menar att SBAR används i stor omfattning i verksamheten men att det även finns skillnader i hur metodiken tillämpas av enskilda medarbetare. Uppfattningen från akutmottagningen är att de som arbetet en längre tid använder metodiken i större omfattning än nyare medarbetare. Läkare under utbildning informeras om SBAR men här kan det finnas vissa brister. PwC 12 av 17

214 På akutmottagningen pågår ett arbete med att ta fram lokala rutiner för informationsöverföring. I och med att många avdelningar berörs, sker detta i samverkan med berörda. Det finns olika önskemål om vilka uppgifter som skall rapporteras och rutinen anpassas så att alla väsentliga områden omfattas. Patient med hjärtinfarkt (ST-höjning) som skall flyttas till hjärtintensivavdelning (HIA) rapporteras alltid över av en kardiolog och SBAR används vanligtvis. Dock påpekar representanter från HIA att man alltid får en bra information. I de fall läkare eller sjuksköterskor med mindre erfarenhet rapporterar över patienten används SBAR i mindre omfattning. Vid de tillfällen som personalbyten sker, exempelvis vid morgon och kväll, finns en risk att uppgifter faller bort och att personal försummar att informera om åtgärder som skall vidtas. Inom infektionskliniken har samtliga medarbetare fått utbildning inom TUB och SBAR. Det finns också system som säkerställer att ny personal ges möjlighet till kompetensutveckling inom området. Av gruppintervjun med personal framgår att metodiken inte tillämpas slaviskt utan används framför allt vid kommunikation med personal man inte känner så väl. Metoden uppges vara bra att ha som grund på sjukhuset och framför allt användbar för nyutbildad personal Lärande Av intervjuerna framgår att avvikelsessystemet används frekvent inom sjukhuset. Det finns en kultur av att se avvikelsesystemet som en del i lärandet för att identifiera risker och tillbud och för att förbättra verksamheten. Det framgår också att det finns ett mörkertal vad gäller rapportering av avvikelser. Inom ortopedin uppges det vara vanligt med avvikelser och patientnämndsärenden som beror på brister vad gäller information till patienten. Problemet är uppmärksammat och det finns en medvetenhet om att det borde finnas mer skriftlig information till patienten. Det finns forum för att analysera och för att genomföra händelseanalyser så att flera verksamheter fångas. Inom kliniken finns en patientsäkerhetsansvarig sjuksköterska som arbetar med att analysera och återkoppla händelser till verksamheten. Händelseanalyser sker vid allvarliga skador. På akutmottagningen finns en patientsäkerhetssamordnare som har till uppgift att bevaka patientsäkerhet och initiera utvecklingsarbete. När en avvikelse sker skickas rapport till verksamhetschef som utreder och hanterar ärendet. Divisionsledning och chefsläkare informeras och berörda medarbetare på arbetsplatsen informeras och åtgärder vidtas om det anses nödvändigt. Inom infektionskliniken används avvikelsehanteringssystemet och avvikelserna granskas av avdelningschef och medicinskt ledningsansvarig läkare. Händelseanalyser genomförs och vid dessa engageras även patient och anhörig. Brister i informationsöverföring kan anges som sökord i MedControl. Analys av avvikelser kan leda till förändrade rutiner i vården. Exempelvis infördes styrdokument för provsvar efter ett antal avvikelser. Lärande sker också utifrån årlig genomgångar av kvalitets- PwC 13 av 17

215 register. Nya medarbetare ges introduktion och får skriftlig information om omvårdnad Intern kontroll Det sker ingen systematisk kontroll eller uppföljning över om riktlinjerna för informationsöverföring följs. Vid avvikelser och händelseanalyser kan det konstateras om riktlinjerna har följts eller ej. En nationell mätning av patientsäkerhetskulturen genomfördes år Denna visade att sjukhuset i många delar befann sig på genomsnittlig nationell nivå. För att följa upp patientsäkerhetskulturen genomförs patientsäkerhetsronder där kommunikation och informationsöverföring diskuteras mellan sjukhusledning, chefer och personal Ansvar och organisation Ansvaret för patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete finns i linjeorganisationen. Ansvaret för att samordna patientsäkerhetsarbetet på sjukhuset finns hos chefsläkarna i samråd med chefssjuksköterskan. Chefsläkarna ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga avvikelser. Det framgår inte av intervjuerna att det finns en särskilt utsedd person eller grupp som har det övergripande ansvaret för att informationsöverföringsprocessen fungerar på ett tillfredsställande sätt och utvecklas. Det finns inte formaliserade forum för att lösa alla problem mellan klinikövergångar. I den mån det uppstår frågor om problem med och utveckling av informationsöverföring ansvarar berörda verksamhetschefer för dessa. Kan inte frågan lösas lyfts den på divisionschefsnivå. PwC 14 av 17

216 4. Revisionell bedömning Sammanfattande bedömning Den övergripande revisionsfrågan är om informationsöverföringen inom Akademiska sjukhuset sker på ett sådant sätt att patientsäkerheten inte åsidosätts. Av granskningen framgår att informationsöverföring inom vården innebär patientsäkerhetsrisker. Vanliga risker är att en stor mängd överflödig information förmedlas eller att informationen inte når mottagaren. Vad som är viktig information kan uppfattas olika mellan avsändare och mottagare. Strukturen på information varierar mellan individer. Rapporteringen sker i en miljö där många störningsmoment finns. Även skillnader vad gäller kultur och synsätt kring rapportering kan medföra problem/risker. Störst risk finns vid vårdens övergångar och vid utskrivning av patient. Betydande risker föreligger också för utlokaliserade patienter. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att informationsöverföringen i många delar fungerar, men att den behöver vidareutvecklas för att till fullo kunna bedömas vara tillräcklig och ändamålsenlig. Vår bedömning baseras på nedan delfrågor. Finns dokumenterade och standardiserade rutiner för överföring av patientinformation vid olika situationer? Ansvaret för patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete är tydligt och återfinns i linjeorganisationen. En väsentlig del av den informationsöverföring som avser patientuppgifter sker via information som är dokumenterad i patientjournal. Det finns både nationella och lokala riktlinjer som berör dokumentation av patientuppgifter. När det gäller muntlig informationsöverföring avseende patientuppgifter mellan sjukhuspersonal finns riktlinjer i form av SBAR. Dessa riktlinjer är fastställda och ska tillämpas av all personal för att göra kommunikationen säkrare mellan hälsooch sjukvårdspersonalen. På de kliniker som har granskats finns medicinska PM eller vårdprogram som i viss utsträckning omfattar informationsöverföring och information mellan vårdgivare och patient. Skriftlig patientinformation är framtagen för vissa patientgrupper. Av granskningen framgår dock att det i många delar saknas skriftlig patientinformation. Vi rekommenderar att generell skriftlig patientinformation tas fram. Utifrån denna kan sedan specifik patientinformation utvecklas/kompletteras. Är rutinerna kända och använda? Överföring av patientinformation mellan Akademiska sjukhusets enheter/personal sker oftast när även patienten fysiskt i vårdprocessen överflyttas från en vårdenhet till en annan. För att den fortsatta vården ska vara patientsäker behöver den mottagande enheten ha tillgång till både dokumenterad och muntlig information om pati- PwC 15 av 17

217 enten. Vårt intryck är att detta i många fall fungerar på ett tillfredsställande sätt, men att det också finns brister i både den dokumenterade och den muntliga informationsöverföringen. Av granskningen framgår att en omfattande utbildningsinsats har genomförts när det gäller SBAR. Valet att implementera metodiken inom ramen för TUB är klokt då det finns bred acceptans för TUB. Flertalet av den hälso- och sjukvårdspersonal vi har intervjuat känner till SBAR. Flertalet menar också att metodiken på ett bra sätt bidrar till att säkerställa överföringen av patientinformation mellan personal. Vårt intryck från intervjuerna är att SBAR har fått en större utbredning och tillämpning bland sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med läkarna. Vårt intryck är också att SBAR inte fullt ut och systematiskt tillämpas i vården. Vilka avvikelsesystem finns för uppföljning? Av granskningen framgår att verksamheterna i stort sett inte gör några specifika riskbedömningar avseende området kommunikation/informationsöverföring. Samtidigt finns en medvetenhet om att informationsöverföring innebär en risk för patientsäkerheten. Det kan handla om att informationsmängden är omfattande, stressade arbetssituationer, ny/oerfaren personal eller att patienten inte uppfattade informationen. Negativa händelser avseende informationsöverföring ska rapporteras som avvikelser i MedControl. Av granskningen framgår att det sker en regelbunden registrering av avvikelser. Det finns dock ett mörkertal och alla avvikelser registreras inte. Ofta är det när rapporterade avvikelser analyseras som det visar sig att den bakomliggande orsaken till den negativa händelsen var bristande kommunikation/ informationsöverföring. Ett problem är att dessa brister inte syns i den registrering av avvikelser som sker. En systematisk användning av sökord och analyser i MedControl skulle möjliggöra en bättre analys av riskområdet. Klagomål och patientsynpunkter vad gäller brister i informationsöverföringen sker även till Patientnämnden. Den klassificeringen som sker av ärenden innebär också att omfattningen av ärenden som avser informationsöverföring inte synliggörs. Insikten om att brister i kommunikation/informationsöverföring är orsaken till de flesta tillbud och skador som drabbar patienter borde leda till att dessa frågor lyfts fram ytterligare och prioriteras. Sjukhusledningens beslut att implementera SBAR ger förutsättningar för en säkrare informationsöverföring mellan vårdgivare. För att skapa en bredare tillämpning krävs också en bättre kontroll och uppföljning över att dokumenterade riktlinjer efterlevs. Hur hanteras och används information från avvikelser för förbättringar? Det finns rutiner för analys och händelseanalyser genomförs. Om avvikelsehantering sker är det vårt intryck att en analys och åtgärd vidtas. Av granskningen framgår att rutiner ändras utifrån analys av avvikelser. PwC 16 av 17

218 Jean Odgaard Projektledare Kerstin Karlstedt Projektmedarbetare PwC 17 av 17

219 Bilaga. PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Svar på skrivelse från Uppsala Cancer Clinic Förslag till beslut Produktionsstyrelsen meddelar att styrelsen har tagit del av inkommen skrivelse från Uppsala Cancer Clinic och beslutar att översända skrivelsen till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset för vidare hantering. Ärendet Uppsala Cancer Clinic (UCC) har inkommit med en skrivelse till produktionsstyrelsen daterad Skrivelsen har skickats med anledning av den beskrivning som sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnat avseende CRS/HIPEC-behandling vid sjukhuset. I brevet från UCC lämnas vissa kompletteringar och klargöranden kopplade till den beskrivning som inkommit från Akademiska sjukhuset. Brevet avslutas med att UCC uttalar intresse för att ingå ett formaliserat samarbete med Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset har en lång tradition av givande samverkan vad gäller såväl sjukvård som forskning och utbildning. Produktionsstyrelsen överlämnar skrivelsen till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset. Kopia till: Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppsala Cancer Clinic AB Landstingets kansli Produktionsavdelningen Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232 Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Cleanroom Bench till Immunologen, Akademiska Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning IT-konsult Christina Södergren, upphandlingschef Systemutvecklare till UCR UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Fordon grupp Db Christina Södergren, upphandlingschef till hembesöksverksamhet, LLK UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Dispensionsutrustning för PET-radiofarmaka Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Hämtning, bortforsling och destruktion av Christina Södergren, upphandlingschef smittförande kliniskt avfall UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Skanning av fakturor/van-tjänst Christina Södergren, upphandlingschef

233 MALL LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län November 2013 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Förhyrning av egna lokaler Extern förhyrning Knivsta kommun hyr del av Knivsta vårdcentral, , , 141 kvm Extern förhyrning Knivsta kommun hyr del av Knivsta vårdcentral, , , 340 kvm Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Inhyrda lokaler Extern förhyrning Extern förhyrning Extern förhyrning Extern förhyrning Östhammarshem AB - Uppsägning, Films-Österby 4:72, 7A12 Östhammarshem AB - Uppsägning av lokal, Gimo Torg 6, 7A11 Hyreskontrakt med Hemfosa Centrum Fastighets AB för Fålhagens vårdcentral, Säbygatan 5, 2A48 Uppsala kommun - Uthyrning av lokal på Genetikvägen 1, Uppsala, Ultuna 2:26, 2A60 Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Lina Nordqvist (FP) LSU Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler Intern förhyrning Intern förhyrning Uppsala kommuns fastighets AB - Tilläggsavtal avseende ombyggnad av Storvreta Vårdcentral - Folktandvården, 4A14/4A47 Internhyreskontrakt, Folktandvården Storvreta hyr Ärentunavägen 7-9, Storvreta, 4A14/4A47 Thord Hägg, förvaltningsdirektör Gunnar Götegård, förvaltare Fastigheter och service

234 MALL LSU LSU A vtal inom Beställar- och controllerfunktionerna TDC - Tilläggsavtal gällande 3Grepeater för Folktandvårdens Avtalstecknare Thord Hägg, förvaltningsdirektör kansli Avtal med Fazer Food Services AB Avtalstecknare avseende drift av lunchrestaurang på Lasarettet i Enköping Thord Hägg, förvaltningsdirektör Beviljade fastighet sinvesteringar LSU Fastighetsinvesteringar Akuta åtgärder efter tillsynsbesök Östhammars sjukhus Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Fastighetsinvesteringar Åtgärder efter tillsynsbesök Tierp Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Fastighetsinvesteringar Utökning belysning Östhammars sjukhus Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Fastighetsinvesteringar Ställverk - normalkraft - hus B7 Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Fastighetsinvesteringar Installation av sprinkler garage hus B8 Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU Fastighetsinvesteringar Installation av sprinkler Tierp Olle Henriksson, enhetschef Systemförvaltning LSU Fastighetsinvesteringar Reinvesteringsåtgärder hissar hus P3, T2, A1, B3, B7, B9, C8 Akademiska sjukhuset och hus N Wik, Bålsta vårdcentral och hus B Kungsgärdet Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Fastighetsinvesteringar Byggåtgärder operation hus A Enköpings lasarett Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU Fastighetsinvesteringar Underlag för branddokument gällande VVS installationer hus A Enköpings lasarett Olle Henriksson, enhetschef Systemförvaltning Tilldelningsbeslut för upphandling av renovering och LSU Tilldelningsbeslut ombyggnation av hus A1, Akademiska Thord Hägg, förvaltningsdirektör sjukhuset

235 MALL LSU Rekryteri ng Anställningsfrågor tillsättning av tekniker mekanik, el Fredrik Sidén, gruppchef för El-gruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Robert Andreasson, gruppchef för Patientgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Karin Vesterlund, gruppchef för Bilgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Robert Andreasson, gruppchef för Patientgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen Anställningsfrågor tillsättning av vaktmästare Per Eklund, gruppchef för Truckgruppen

236 . Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar till Produktionsstyrelsen för DAT Akademiska sjukhuset oktober 2013 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Biomedicinsk analytiker Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Tekniker, IT Per Adolfsson, Verksamhetschef Anställning 2.5 Röntgensjuksköterska Rabi Mehho, Avdelningschef Anställning 2.5 Ingenjör, hälso och sjukvård Per Adolfsson, Verksamhetschef Anställning 2.5 Läkare legitimerad Filip Fredén, Ledning annan specialiseringstjänstgöring Anställning 2.5 Specialist Åke Gustafsson, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Specialist Jakob Johansson, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Specialist Lucian Covaciu, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Specialist Lucian Covaciu, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Specialist Lucian Covaciu, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Specialist Jakob Johansson, Ledning hälso- och sjukvård Anställning 2.5 Biomedicinsk analytiker Hilkka Kulusjärvi-Young, Ledning hälso- och sjukvård Personalenheten LRC

237 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN ORDFÖRANDEBESLUT Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsens arbetsutskott (1) Beslut om deltagande vid kurser/konferenser enligt produktionsstyrelsens delegationsordning Produktionsstyrelsens ordförande har i samråd med produktionsstyrelsens arbetsutskott den beslutat om deltagande vid kurser/konferenser enligt nedan: 1. Inbjudan från Sveriges Folktandvårdsförening, Frisktandvård framtidens tandvård torsdagen den 20 mars 2014, Stockholm (2+2). Lina Nordquist Produktionsstyrelsens ordförande Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

238 Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Cleanroom Bench till Immunologen, Akademiska Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning IT-konsult Christina Södergren, upphandlingschef Systemutvecklare till UCR UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Fordon grupp Db Christina Södergren, upphandlingschef till hembesöksverksamhet, LLK UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Dispensionsutrustning för PET-radiofarmaka Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Hämtning, bortforsling och destruktion av Christina Södergren, upphandlingschef smittförande kliniskt avfall UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Skanning av fakturor/van-tjänst Christina Södergren, upphandlingschef

239 MALL LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län November 2013 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Förhyrning av egna lokaler Extern förhyrning Knivsta kommun hyr del av Knivsta vårdcentral, , , 141 kvm Extern förhyrning Knivsta kommun hyr del av Knivsta vårdcentral, , , 340 kvm Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Inhyrda lokaler Extern förhyrning Extern förhyrning Extern förhyrning Extern förhyrning Östhammarshem AB - Uppsägning, Films-Österby 4:72, 7A12 Östhammarshem AB - Uppsägning av lokal, Gimo Torg 6, 7A11 Hyreskontrakt med Hemfosa Centrum Fastighets AB för Fålhagens vårdcentral, Säbygatan 5, 2A48 Uppsala kommun - Uthyrning av lokal på Genetikvägen 1, Uppsala, Ultuna 2:26, 2A60 Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Lina Nordqvist (FP) LSU Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler Intern förhyrning Intern förhyrning Uppsala kommuns fastighets AB - Tilläggsavtal avseende ombyggnad av Storvreta Vårdcentral - Folktandvården, 4A14/4A47 Internhyreskontrakt, Folktandvården Storvreta hyr Ärentunavägen 7-9, Storvreta, 4A14/4A47 Thord Hägg, förvaltningsdirektör Gunnar Götegård, förvaltare Fastigheter och service