FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 1. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 2. Förvaltningarnas årsrapporter 2013 (T3) PS Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2013 PS LSU:s plan för ekonomi i balans Informationsärende PS Pågående arbete med inrättande av mellanvårdsplatser - Informationsärende 6. Produktionsdirektörens rapport - KOMPLETTERAS PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden - KOMPLETTERAS PS Uppföljning av införandet av ProVer PS Svar på revisionsrapport Delårsgranskning 2013 PS Slutrapport Kostnadsanpassningsprogrammet vid Akademiska sjukhuset KOMPLETTERAS PS Uppföljning av fattade beslut i produktionsstyrelsen 2013 PS Fålhagens vårdcental - Nya lokaler vid resecentrum PS Kartläggning av administrativa arbetsuppgifter i vården PS Programarbete Tillbyggnad för Rudbecklaboratoriet (R4) PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Sören Bergqvist (V) att jämte ordföranden Lina Nordquist (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 1 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas årsrapporter 2013 (T3) Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas årsrapporter 2013 till handlingarna. Ärendet Ärendet innehåller en sammanställning av förvaltningarnas årsrapporter per för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Även graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilaga till ärendet. För mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings årsrapport. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 2 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9 ÄRENDE Dnr PS Ledningskontoret Ann Hammarstrand Tfn E-post Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsrapporter 2013 (T3) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas årsrapporter till handlingarna. Ärendet Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av årsrapporterna per för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort redovisas i bilagan. För mer detaljerad redovisning per förvaltning hänvisas till respektive förvaltnings delårsrapport. Akademiska sjukhuset Årets redovisade resultat: miljoner kronor (budget 0 miljoner kronor) Akademiska sjukhuset redovisar ett årsutfall om minus 216 miljoner jämfört med budget. Sjukhuset levererade en produktion av vård till c-länsinvånare i nivå med den beställda volymen medan produktionen av riks- och regionvård inte når budgeterad volym. Bristande operationskapacitet samt brist på vårdplatser, som orsakas av en nationell brist på operations- och allmänsjuksköterskor, har medfört att sjukhuset inte når upp till den planerade volymen av riks- och regionvård. Detta har påverkat riks- och regionintäkter negativt med 126 miljoner kronor. På kostnadssidan är det medicinskt material som har en negativ avvikelse mot budget om 44 miljoner vilket förklaras med dyrare operationstekniker. Köpt vård har ett negativt utfall om 35 miljoner jämfört med budget vilket förklaras av ökat vårdbehov inom riksspecialiteter samt ökat antal valfrihetsremisser. Inhyrd personal avviker med 24 miljoner främst är det psykiatridivisionen som haft brist på specialistläkare samtidigt som remiss- och patientflödet ökat. Personalkostnaderna avviker 22 miljoner jämfört med budget vilket förklaras med ökade läkarkostnader. Strategisk lönesatsning samt kostnader utöver lönerevision möts av lägre sjuksköterskekostnader. Kostnader för läkemedel har ett positivt utfall + 8 miljoner tack vare engångseffekt av rabatter (den faktiska kostnadsökningen är 27 miljoner). Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (3) Sjukhuset nådde kömiljardkraven för både nybesök och operation/åtgärd under oktober och november. Sjukfrånvaron 2013 uppgår 4,8 % vilket är en ökning med 0,05 %- enheter jämfört med Lasarettet i Enköping Årets redovisade resultat: - 7 miljoner kronor (budget 0 miljoner kronor) Lasarettets produktion av vård till c-länsinvånare, mätt i DRG-poäng, överstiger beställningen med 4,8 %. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsproduktion som beställdes medan produktionen av läkarbesök överstiger beställningen. Detta förklaras med en aktiv omfördelning från slutenvård till dagsjukvård vilket medför en förskjutning mot öppenvård/läkarbesök. Lasarettet redovisar ett årsutfall på minus 7 miljoner kronor jämfört med budget. Förskjutningen från slutenvård till öppenvård medför en lägre DRG-produktion och därmed lägre ekonomisk ersättning då genomsnittsvikten för slutenvårdsoperation är 0,933 DRG och för dagkirurgi 0,336 DRG. På kostnadssidan är det främst medicinsk service och medicinskt material som ökat jämfört med budget vilket torde förklaras av prisökningar utöver vad som budgeterats. Personalkostnaderna har ett positivt utfall om 4,3 miljoner jämfört med budget samtidigt som inhyrd personal har ett negativt utfall om 4 miljoner, netto en positiv avvikelse om 0,3 miljoner. Lasarettet nådde kömiljardkraven avseende operation/åtgärd under de tre sista månaderna men för nybesök nådde lasarettet inte upp till kraven under Sjukfrånvaron 2013 uppgår 4,9 % vilket är i nivå med Primärvården Årets redovisade resultat: + 7,5 miljoner kronor (budget + 8,7 miljoner kronor) Primärvården har under 2013 levererat verksamhet i enlighet med kraven i regelböcker och enligt beställning i vårdavtalet. I vårdcentralsuppdraget ökar antalet läkarbesök med 2,4 % samtidigt som övriga besök ökar med 4,5 % jämfört med Primärvården redovisar ett årsutfall på + 7,5 miljoner vilket är 1,2 miljoner sämre än budget. Vårdcentralerna, som står för 80 % av verksamheten, redovisar ett resultat om + 5,0 miljoner kronor och den anslagsfinansierade verksamheten resterande + 2,5 miljoner kronor jämfört med budget. Verksamhetens nettokostnad är 30,2 miljoner lägre än budget. Förklaringen till denna minskning är dels ökade intäkter dels minskade kostnader både för personal och för övriga kostnader tack vare en god kostnadskontroll. För att förbättra flödet och därigenom tillgängligheten och konkurrenskraften har Primärvården arbetat med utveckling av processen Nytt okänt hälsoproblem. Sjukfrånvaron 2013 uppgår till 4,6 % vilket är en minskning med 0,15 %-enheter jämfört med Habilitering och hjälpmedel Årets redovisade resultat: - 0,1 miljon kronor (budget 0 miljoner kronor) Förvaltningens produktion visar en ökning om 6,2 % jämfört med Habilitering och hjälpmedel redovisar ekonomiskt utfall på 0,1 miljon kronor jämfört med budget.

11 3 (3) Lägre intäkter samt kostnadsökning för hjälpmedel, som ökat 4,7 miljoner, balanseras av lägre personalkostnader. Sjukfrånvaron 2013 uppgår 4,19 % till vilket är en ökning med 0,08 %-enheter jämfört med Folktandvården Årets redovisade resultat: + 12,3 miljoner kronor (budget + 3,8 miljoner kronor) Antalet besök i allmäntandvården har minskat med 1,3 % eller besök. Vid årets utgång hade personer Friskvårdsavtal med Folktandvården en ökning om 6,7 % jämfört med Under året har ett aktivt arbete med väntetider i specialisttandvården bedrivits, antalet besök ökade med 3,3 % eller Folktandvården redovisar ett ekonomiskt resultat på + 12,3 miljoner kronor vilket är 8,5 miljoner bättre än budgeten. Den främsta förklaringen är att budgeten var feldimensionerad för verksamheten. Sjukfrånvaro uppgår till 4,67 % vilket är en ökning med 0,62 %-enheter jämfört med Landstingsservice Årets redovisade resultat: - 10 miljoner kronor (budget - 26 miljoner kronor) Produktionstakten har varit fortsatt hög. Den höga investeringsvolymen som landstinget nu planerar för inom ramen för bland annat Framtidens Akademiska innebär ett stort antal projekt som skall drivas framöver. Landstingsservice redovisar ett ekonomiskt resultat för 2013 på - 10 miljoner kronor vilket är 16 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet innebär ett fortsatt underskott för fastighetsverksamheten med 41 miljoner kronor och ett överskott från övrig verksamhet med + 31 miljoner kronor. En justering av obalansen kommer att ske 2014 då en ny hyres- och servicesprismodell införs. Resultatförbättringen mot budget förklaras främst av lägre energi- personal- samt finansiella kostnader. Sjukfrånvaro uppgår till 3,41 % vilket är en minskning med 0,94 %-enheter jämfört med Landstingets resurscentrum (LRC) Årets redovisade resultat: + 2,4 miljoner kronor (budget + 0,7 miljoner kronor) Vårdsystemförvaltningsdelen av LRC:s verksamhet gör en årlig avräkning mot användarna varför denna verksamhet är i balans. Landstingets resurscentrum redovisar ett årsutfall på + 2,4 miljoner vilket är en 1,7 miljoner bättre än budget. Det positiva utfallet jämfört med budget är hänförligt till Shared Service verksamheten. Främsta förklaringen till det positiva utfallet i shared service verksamheten är restriktiv ersättningsrekrytering samt återhållsamt användande av vikarier. Sjukfrånvaron uppgår till 3,54 % vilket är en minskning med 0,35 %-enheter jämfört med 2012.

12 Måluppfyllelse i förvaltningarnas styrkort 2013 Bilaga. Ärende % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Medb-kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering o hjälpmedel Folktandvården Landstingsservice Landstingets resurscentrum = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

13 = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

14 = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

15 = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

16 = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

17 = Målen uppfylls = Målen uppfylls delvis = Målen uppfylls ej

18

19 Årsredovisning 2013 Akademiska sjukhuset

20 Årsredovisning 2013 Viktiga händelser I februari invigdes psykiatrins nya lokaler på Akademiska sjukhusets kärnområde. Drygt 500 personer arbetar i det nya huset, som är en av Uppsalas största byggnader. Psykiatrin i Uppsala har nu en unik närhet mellan öppen- och slutenvård, mellan psykiatri och somatisksjukvård och mellan klinik och universitet. I mars konstaterade Socialstyrelsen att Landstinget i Uppsala län har den näst bästa diagnoskodningen i landet. Den höga placeringen var ett resultat av arbetet med den så kallade Uppsalamodellen, som har utvecklats på Akademiska sjukhuset. Modellen innebär att läkarsekreterarna specialutbildas inom diagnoskodning, för att de ska kunna ta över ansvaret för kodningen från läkarna. Därigenom frigörs tid för läkarna att ägna sig åt patienter, samtidigt som kvaliteten på kodningen ökar. Under våren startade ett arbete för att förbättra internkommunikationen på sjukhuset. Två nya kommunikationskanaler i syfte att förbättra dialogen mellan sjukhusledning och medarbetare startades. Ett månatligt filmat budskap från ledningen samt ett dialogforum där medarbetare kan ställa frågor till ledningen. Inom ramen för projektet Framtidens Akademiska har ett så kallat teknikhus uppförts i anslutning till 85-huset. Med teknikhuset på plats sker försörjningen av bland annat el, vatten och ventilation horisontellt in på varje plan. Detta gör det betydligt enklare att utföra reparationer och framtida ombyggnationer. Inför ombyggnaden av 85- huset till så kallad typvårdsplan, där alla våningsplan har samma utformning, evakuerades under våren avdelningarna på tre våningsplan till ersättningslokaler på sjukhuset. Platsläget på Akademiska var ansträngt under året till följd av sjuksköterskebrist. I april fattade sjukhuset därför ett beslut om en riktad lönesatsning på allmänsjuksköterskor. Inom sjukhusets verksamhetsområden pågick ett kontinuerligt arbete för att hantera den uppkomna bristsituationen och hålla produktionen uppe. Sjukhuset ser att rekryteringsläget har förbättrats i slutet av 2013 för allmänsjuksköterskegruppen men effekt av detta på produktionen kommer först till andra kvartalet Sjukhuset har under året startat ett operationsråd i syfte och målsättning att öka samordningen och få ett bättre nyttjande av sjukhusets totala operationsresurs. Därmed skapas möjlighet och förutsättningar för bättre styrning av operationsverksamheten grundad på en faktabaserad dialog. För att skapa en helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser har ett liknande upplägg beslutats att inrätta för att hantera vårdplatser på sjukhuset. Akademiska sjukhuset köpte under sommaren in en operationsrobot. Operationsroboten införlivades i verksamheten under hösten. Potentiella användningsområden är bland annat cancer i prostata, matstrupe, ändtarm, barnkirurgi, gynekologi och öron/näs/halskirurgi. Precis som vid traditionell titthålskirurgi handlar det om minimalinvasiva ingrepp via små snitt som möjliggör snabbare läkning, mindre infektionsrisk och snabbare återhämtning för patienten. Akademiska sjukhuset inledde under hösten ett arbete för att ta fram en ny vision och långsiktig värdebaserad verksamhetsstrategi. Sjukhuset behöver säkerställa sin position som ledande universitetssjukhus. Vid årsskiftet fanns en framtagen verksamhetsstrategi med fem nyckelområden, värdebaserad verksamhet, nätverksroll, förstärkt spjutspetskompetens, utveckla organisation och get the basics right. Inom varje nykelområde finns framtagna handlingsplaner för fortsatt arbete.

21 3 (53) Sammanfattande bedömning Akademiska sjukhuset har under 2013 effektiviserat verksamheten genom bland annat åtgärder i kostnadsanpassningsprogrammet. Enligt plan skulle sjukhuset under genomföra kostnadsanpassande åtgärder uppgående till cirka 395 miljoner kronor. Utfallet blev cirka 303 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen på 92 miljoner kronor härleds till sjukhusgemensamma åtgärder (-56 mnkr) och divisionsspecifika åtgärder (-36 mnkr). Kapacitetsproblem avseende bemanning och vårdplatser har präglat året. Produktionen av främst elektiv riks- och regionvård har på grund av detta inte kunnat ske i planerad omfattning. Däremot har sjukhuset lyckats hålla c-länsproduktionen uppe tack vare ökad poliklinisering. Antalet vårdkontakter har totalt sett ökat med drygt (2 %) vilket är den högsta noteringen i sjukhusets historia. På kostnadssidan har sjukhuset fortsatt stora problem med höga kostnader för den medicin tekniska utvecklingen och köpt högspecialiserad c- länsvård. Sammantaget innebär detta att sjukhuset redovisar ett resultat för året på minus 216 miljoner kronor. I oktober och november nådde sjukhuset grundkravet för såväl besök som operation/åtgärd. Denna positiva utveckling lyckades inte sjukhuset hålla fullt ut i december då måluppfyllelsen för besök blev 69 procent. Det finns goda förutsättningar, genom de åtgärder som divisionerna vidtar, att sjukhuset fortsättningsvis klarar grundkravet. Akademiska har under våren 2014 även tillgång till en operationssal i Enköping vilket kommer att förbättra möjligheterna att klara kömiljardsmålen framöver. Förändrad efterfrågan från riks- och regionkunder, förändrade arbetssätt, poliklinisering samt nya behandlingsmetoder har påverkat sjukhusets resursfördelning och produktion vilket ger effekt på den totala ekonomin. I sjukhusets budgetprocess för 2014 har fokus för första gången lagts på verksamhetsanalyser och bland annat beaktas ovanstående förändringar. I budgetprocessen har sjukhuset fortsatt att arbeta med att utveckla produktions- och resursplaneringen med en tydlig produktionsbudget för 2014 på verksamhetsnivå. Medborgare och kund Akademiska sjukhuset hade under 2013 en beställning från hälso- och sjukvårdsstyrelsen att öka produktionen med 1,3 procent jämfört med föregående år. I stort sett uppfylls beställningen trots bemanningsproblem. Sjukhuset har däremot inte producerat riksoch regionvård i den omfattning som planerats. Orsaker till minskningen är stängda vårdplatser, kortare medelvårdtider, ökad poliklinisering och ändrat köpbeteende har totalt sett inneburit minskad efterfrågan. Sjukhuset har deltagit i SKL:s nationella satsning Akut förbättring med representanter från verksamhetsområdena akutsjukvård, kirurgi-, ortopedi- och internmedicin. En struktur för organisation samt en handlingsplan för 2014 föreligger, se även bilaga 4. På stora akutmottagningen är andelen "övriga" patienter den största gruppen som söker vård och 4-timmarsmålet påverkas negativt av brist på tillgängliga vårdplatser samt att andelen äldre multisjuka ökar. I jämförelse med 2012 ses dock en förbättring men 4-timmarsmålet uppnås inte. Projektet Mobila hembesöksteamet, med sjuksköterska från kommunen placerad på akutmottagningen, avslutades hösten 2013 med goda resultat och permanentas Väntetider till läkare vid barnakuten har minskat, 89 procent av barnen blir vårdade inom 4 timmar. Psykiatriakuten har förbättrat sina flöden tack vare dagliga prioriteringsmöten, utök-

22 4 (53) ning av vårdplatser vid psykiatrisk akutvårdsavdelningen (PAVA) och tillsättning av vårdplatskoordinator. Sjukhuset har under slutet av 2013 klarat målvärdet i kömiljarden. Flera faktorer har påverkat kösituationen positivt under Införande av operationsrådet vilket har ökat samordning och styrning av operationsverksamheten. Sjukhuset har successivt infört det landstingsövergripande verktyget för produktionsplanering, ProVer. Sjukhuset har haft tillgång till operationssalskapacitet i Enköping under december 2013 och detta har kunnat fortsätta under första delen av Under hösten har divisionerna och verksamheterna sett över rutiner för registrering av patientvald väntan, rutiner för i vilken ordning patienter kallas och sett över att väntelistan är korrekt och aktuell. Under året har sjukhuset periodvis haft extramottagningar liksom extra operationsverksamhet. Ekonomi Akademiska sjukhuset redovisar ett årsresultat på minus 216 miljoner kronor. Jämfört med budget avviker resultatet negativ på intäktssidan, inklusive finansiering, (95 mnkr) och på kostnadssidan (-121 mnkr). På intäktssidan är det främst utvecklingen av riks- och regionintäkterna som avviker negativt i förhållande till budget och i jämförelse med föregående år har riks- och regionintäkterna minskat med 0,3 procent. Bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, minskat antal vårdplatser utöver planerade stängningar, evakueringen av Neurodivisionen samt förändrad vårdmix har påverkat den planerade produktionen negativt under året och därmed även intäkterna. På kostnadssidan avviker främst kostnader för verksamhetens personal, köpt vård, inhyrd personal och medicinskt material mot budget. Utvecklingen av läkemedelskostnaderna har varit i fokus under året då vi sett att nationella rekommendationer, inom ett flertal verksamhetsområden, orsakat kostnadsökningar utöver budget. Dessa rekommendationer förväntas även vara kostnadsdrivande under Under året skedde en övergång till nettopriser för läkemedel vilket innebar att de totala läkemedelskostnaderna tillfälligtvis balanserats upp av rabatter som utbetalas i efterskott för Se resultaträkningen i bilaga 1 för jämförelse av avvikelser mellan resultat 2013 och resultat Verksamhetens intäkter inklusive finansiering Verksamhetens intäkter visar ett underskott mot budget på 95 miljoner kronor. Riksoch regionintäkterna avviker negativt mot budget med 123 miljoner kronor vilket delvis balanseras upp av främst ökade övriga intäkter. Intäkten för områden som ingår i fritt vårdval visar totalt sett ett litet överskott i förhållande till budget vilket också speglar produktionen. För övrigt ses ingen ekonomisk effekt av fritt vårdval. Budgetunderskottet för riks- och regionintäkter förklaras av lägre produktion än planerat. Tappet mot budget återfinns främst inom Kirurg- och onkologdivisionen, Medicin- och thoraxdivisionen samt inom Neurodivisionen. Inom Kirurg- och onkologdivisionen är huvudorsaken till avvikelsen sjuksköterskebrist på vårdavdelningar och operation. Bristen har lett till stängda vårdplatser med minskad elektiv slutenvårdsproduktion som följd och därmed lägre intäkter för riks- och regionvård. Under året har omfördelning av opera-

23 5 (53) tionssalar genomförts. Stängda vårdplatser har inneburit nya arbetssätt med minskade medelvårdtider för riks- och regionpatienter. Medicin- och thoraxdivisionen intäktsproblematik är delvis en effekt av minskat antal vårdplatser men främst en effekt av en förändrad vårdmix inom verksamhetsområde thoraxkirurgi- och anestesi. Vårdbehovet har förskjutits från hjärt- till lungkirurgi. Lungpatienterna genererar ett lägre faktureringsbelopp vilket ger ekonomiska konsekvenser på intäktssidan. Produktionen på Neurodivisionen har under hösten påverkats negativt, och tidigare än förväntat, av ombyggnationen av 85-huset. Divisionen har även haft problem med bemanning inom operations- och intensivvårdsverksamheten. Finansieringen avviker minus 22 miljoner kronor mot budget. Den fasta ersättningen för HSS avviker med minus 31 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen är en effekt av återbetalning av målrelaterad ersättning för 2012 och Ökad övrig finansiering balanserar upp utfallet något. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader avviker totalt med minus 121 miljoner kronor mot budget. Verksamhetens personalkostnader avviker med minus 22 miljoner kronor mot budget. Merparten av avvikelsen utgör lönekostnader för läkare och då främst ökade kostnader för jour och beredskap samt kostnader för ökad närvarotid i produktionen. Lönekostnaderna för övrig personal avviker marginellt mot budget. Bristen på sjuksköterskor med minskad närvarotid i produktionen som följd, har genererat en positiv avvikelse mot budget men som neutraliseras av bland annat kostnader utöver budget för lönerevision och strategiska lönesatsningar. Verksamhetens personalkostnader är 2,7 procent högre än i bokslutet 2012, vilket är en effekt av lönerevisionen och den strategiska lönesatsningen på sjukhuset. Se fördjupad analys under avsnittet Medarbetare. Kostnaden för köpt vård har minskat med drygt 4,6 procent jämfört med 2012 men avviker minus 35 miljoner kronor jämfört med budget. Sjukhusets förbättrade kösituation har minskat kostnaderna för köpt vård på grund av vårdgaranti jämfört med Kostnadsökningarna utöver budget är ett resultat av ökat vårdbehov inom riksspecialiteter samt ökat antal valfrihetsremisser. Detta är områden som sjukhuset har små eller inga möjligheter att påverka. Barnsjukvården har under året haft osedvanligt höga kostnader för köpt vård. Sammanlagt har tre transplantationspatienter vårdats under långa perioder på Sahlgrenska sjukhuset och på Karolinska sjukhuset. På Psykiatridivisionen har nya nationella regler kring vård av dömda medfört kostnadsökningar utöver budget. Flera verksamhetsområden inom divisionen har dessutom ökade kostnader för köpt vård. Nya arbetssätt med mer divisionsövergripande samarbete kring särskilt svårbehandlade patienter håller på att utvecklas för att minska kostnaden för köpt vård. Kostnaden för inhyrd personal på sjukhuset har ökat med 27,7 procent (9 mnkr) jämfört med Psykiatridivisionen är den division som har ökade kostnader utöver budget för inhyrd personal. Detta beror på ett ökat remissoch patientinflöde jämfört med föregående år. Det råder brist på specialistlä-

24 6 (53) kare och ett par läkare har slutat och nya har inte kunnat rekryteras. Under hösten har ett flertal läkare blivit färdiga specialister vilket kommer att ge bättre förutsättningar för att minska kostnaden för inhyrd personal under Översyn av arbetssätt sker parallellt med detta. För att klara produktionsmålen har kostnadsminskningen för inhyrd personal inte kunna genomföras i den takt som planerats. En jämförelse av kostnadsutvecklingen för läkemedel mellan 2012 och 2013 är svår att göra i och med att det under året skett en övergång till nettopriser och att sjukhuset under 2013 fått del av rabatter som utbetalts i efterskott, totalt cirka 35 miljoner kronor. Detta är en engångseffekt som balanserar upp kostnadsökningarna för läkemedel i förhållande till budget och döljer de ökade kostnader vi har för receptläkemedel (+7,9 %). Avvikelsen mot budget inklusive rabatter är plus 8 miljoner kronor. Flera verksamhetsområden inom Medicin- och thoraxdivisionen har inte klarat budgeten för läkemedel. Detta bland annat på grund av att nya nationella riktlinjer har antagits. Reumatologen har haft ökade kostnader för biologiska läkemedel i och med att landstinget godkänt implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Behandlingen är långsiktig varvid kostnaderna kommer att kvarstå. Kardiologen har haft kostnadsökningar på grund av ett ökat remissinflöde från primärvården som avser insättning av nya antikoagulantia. Detta överensstämmer med nationella riktlinjer. Specialmedicin har haft kostnadsökningar avseende diabeteshjälpmedel på grund av anpassningar till nationell standard. Sjukhuset bedömer att läkemedelskostnaderna fortsatt kommer att öka under Kostnaden för medicinskt material har ökat med 5,3 procent jämfört med 2013 och avviker med 44 miljoner kronor mot budget. Merparten av budgetavvikelsen återfinns på Neurodivisionen och inom Kirurg- och onkologdivisionen. Kostnadsökningarna beror bland annat på en ökning av laparoskopiska operationer och operationer med robot. Denna utveckling är bra för patienten men genererar ökade kostnader för medicinskt material. Ytterligare exempel på vad som varit kostnadsdrivande under året är en hög emboliseringsverksamhet och ökade kostnader för nya dyrare baksträngsimplantat. En ökad interventionsverksamhet innebär ökade kostnader för medicinskt material. Kostnader för baklofenpumpar har tidigare finansierats av landstinget (hjälpmedelskort) men köps nu in av sjukhuset. Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Den beviljade investeringsramen 2013 för medicinteknisk utrustning var på 196 miljoner kronor, varav drygt 21 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning. Årets investeringar uppgår till 194 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mer än för Kostnadsanpassningsprogrammet Sjukhuset genomför under 2012 och 2013 åtgärder för att bland annat få en budget i balans. Detta arbete sker dels genom divisionsspecifika åtgärder och dels genom sjukhusgemensamma åtgärder. Under perioden januari 2012 till och med december 2013 skulle sjukhuset ha genomfört åtgär-

25 7 (53) der motsvarande cirka 395 miljoner kronor. Utfallet i perioden blev cirka 303 miljoner kronor. Jämfört med plan avviker de sjukhusgemensamma åtgärderna med minus 56 miljoner kronor och de divisionsspecifika åtgärderna med minus 36 miljoner kronor. Avvikelsen, jämfört med plan, för de divisionsspecifika åtgärderna fördelar sig på minskade personalkostnader 12 miljoner kronor, minskade omkostnader 20 miljoner kronor och ökade intäkter minus 4 miljoner kronor. I diagrammet ses plan och utfall för de divisionsspecifika åtgärderna till och med december De sjukhusgemensamma åtgärderna bedöms under perioden februari till och med december 2013 resulterat i besparingar på cirka 4 miljoner kronor, att jämföra med de planerade 60 miljoner kronorna. Utfallet av de sjukhusgemensamma åtgärderna är till viss del svåra att mäta och har under året justerats för att bättre svara mot en patientstyrd bemanning och på grund av en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Vårdförbundet om fridagar för sjuksköterskor. Produktion Sjukhusets totala vårdproduktion för 2013 är hög jämfört med 2012 för läkarbesök och dagsjukvård. För slutenvården och övriga besök är produktionen lägre än föregående år. (se tabell nedan). Förändring av vården 2013 jmfr med 2012 DRG i % Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -3,6% -5,6% -6,6% Läkarbesök 4,1% 2,9% - Dagsjukvård 31,5% 47,1% - Övriga besök - -1,5% - Hittills i år har sjukhuset behandlat 583 patienter fler än föregående år. Avvikelsen vad gäller minskade omkostnader kan framförallt härledas till att planerade kostnadsreducerande upphandlingar inte nått avsedd effekt samt att en planerad besparing på hyror inom Psykiatridivisionen inte kunnat realiseras. Neurodivisionen hade för avsikt att minska implantatkostnaderna i större utsträckning än de lyckats med och den planerade kostnadsminskningen för specialdestinerade livsmedel har inte nått någon effekt. Vissa åtgärder bedöms dock ha effekt även under Avseende personal är främsta orsaken till avvikelsen att Psykiatridivisionen, på grund av ett ökat patientinflöde, inte klarar den tänkta reduceringen av hyrläkare. Förändring av antal patienter som behandlats 2013 jämfört med 2012 Antal i % Riks och regionpatienter 104 0,4% varav regionlandsting 303 1,8% C-länspatienter 479 0,4% Sjukhusets produktion av akutsjukvård är i stort i nivå med föregående år och har haft en mindre påverkan av att slutenvården haft stängda vårdplatser. Den elektiva vårdens andel har minskat för slutenvård och övriga besök. Detta har kompenserats till en del med att dagsjukvården och antalet läkarbesök ökar, se nedan. Sjukhuset ser att en ökad poliklinisering av vården från slutenvård till dagsjukvård ger en effektivare vård vid jämförelse av DRG poäng.

26 8 (53) Förändring av den elektiva vården 2013 jmfr med 2012 DRG i % Kontakter i % Vårddagar i % Slutenvård -5,0% -7,7% -11,5% Läkarbesök 5,1% 4,4% - Dagsjukvård 32,2% 48,9% - Övriga besök - -1,3% - Produktionsomställning framförallt från slutenvård till öppenvård beror bland annat på en ökad poliklinisering på sjukhuset, nya behandlingsmetoder och att vissa läkarbesök utförs av andra yrkesgrupper. Denna utveckling är positiv både ur ett patient- och resursperspektiv och är efterfrågat av våra externa kunder. I slutenvården har sjuksköterskebristen påverkat produktionen negativt. Sjukhuset har tvingats stänga vårdplatser vilket bedöms ha medfört att cirka vårddagar inte kunnat produceras sedan mätningen startade i april Därtill tillkommer effekter av flytten till Psykiatrins hus samt evakueringen av 85-huset. Trots ett minskat antal vårdplatser på mellan 4 och 9 procent jämfört med plan sedan april 2013 har inte det totala produktionsbortfallet varit så stort. Detta har möjligtgjorts framförallt för att medarbetare gjort sitt yttersta för att även patienter i den elektiva vården ska behandlas. Den genomsnittliga beläggningsgraden för 2013 inom sluten vården ligger på 92 procent vilket beskriver ett högt vårdtryck. Genomsnittspatienten i slutenvården 2013 har en högre vårdtyngd (högre DRG- poäng) och vistas kortare tid i den slutna vården jämfört med Ett ökat samarbete med den öppna vården, till exempel inom psykiatrin, har varit ett av verktygen för att uppnå minskad medelvårdtid. Medelvårdtid slutenvård somatik exkl geriatrik och hospice medelvård-tid 2013 Medelålder Snittvikt DRG C-län 4, ,02 Riks och region 4, ,83 Totalkostnaden per producerad DRG-poäng är 4 procent högre än föregående år. Det är en effekt av ökade omkostnader i kombination med minskat antal producerade DRGpoäng på grund av ändrad vårdmix och bemanningsproblem i den slutna vården. Akademiska Förändr % Totalkostnad per producerad DRG* 4,0 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,3 % Vårdtillfällen DRG utfall/ beställning -4,9 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning -7,9 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 6,9 % Läkarbesök antal utfall/beställning 3,2 % Övriga besök antal utfall/beställning -4,7 % *Hänsyn tagen till landstingets generella kostnadsuppräkning 2,4 % C-länsproduktion Sjukhuset har 0,4 procent lägre c-läns produktion, mätt i DRG, jämfört med beställningen Läkarbesök inkl dagsjukvård ökar medan slutenvården minskar. Övriga besök understiger beställningen med 4,7 procent. Antalet läkarbesök och dagsjukvårdsbesök, hänförliga till C-länsproduktionen överstiger beställningen med 3,2 procent medan antalet vårdtillfällen understiger beställningen med -7,9 procent. Den akuta C-länsvården mätt i DRG är i något lägre (-0,5 %) jämfört med föregående år. Den elektiva vården för läkarbesök och dagsjukvård ökar medan slutenvård och övriga besök minskar. Tas hänsyn till polikliniseringens effekt av slutenvård till dagsjukvård är C-länsvården något högre än föregående år. Den ekonomiska effekten av polikliniseringen mellan åren beräknas vara

27 9 (53) cirka 450 DRG poäng (15 mnkr i c-länsersättning) Läkarbesök för C-län mätt i DRG har ökat med 6,9 procent jämfört med beställningen. I läkarbesöken ingår dialysbehandlingar som tidigare klassades som övriga besök. De stängda vårdplatserna har påverkat den elektiva c-länsvården, som har minskat med 4,7 procent mätt i DRG-poäng jämfört med föregående år. Vårdtyngden för de c- länspatienter som behandlats har ökat jämfört med föregående år. Riks- och regionproduktion Riks och region produktion i slutenvård har ett lägre utfall mätt i vårddagar jämfört med föregående år och är totalt 6,2 procent lägre, vilket motsvarar färre vårddagar. Med undantag av kvinno- och barn divisionen så minskar divisionerna sin slutenvårdsproduktion mätt i vårddagar 2013 jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet läkarbesök och dagsjukvård för riksoch regionpatienter ökat med 5,5 procent. Under 2013 behandlades 303 fler patienter (1,8 procent) från regionlandstingen jämfört med Polikliniseringens effekt för regionlandstingen bedöms mellan 2012 och 2013 vara cirka 7 miljoner kronor. Fritt vårdval För fritt vårdval har sjukhuset generellt överskridit produktionsbudgeten med undantag av ljusbehandlingar detta syns även i det ekonomiska utfallet. Det är fortsatt svårt att identifiera fritt vårdval för katarakter därför finns det en viss osäkerhet vad gäller produktionsmåtten. Fritt vårdval Antal besök /DRG Diff budget i % Ljusbehandlingar antal % Katarakter LB DRG % Katarakter LB antal % Ögonbotten fotografering antal övriga besök % Kömiljarden Psykiatridivisionen samt Kirurg- och onkologdivisionen klarade grundkravet för besök i december och på totalnivå nådde sjukhuset 69 procent i måluppfyllelse. Antalet väntande till besök var i december cirka stycken. Avseende operation/åtgärd klarade Neurodivisionen, Medicin- och Thoraxdivisionen samt Kvinno- och barndivisionen grundkravet för kömiljarden i december. Det räckte för att sjukhuset på totalnivå skulle nå 70 procent i måluppfyllelse och därmed klara grundkravet. Antalet väntande till operation/åtgärd var i december cirka stycken. Ett flertal åtgärder har vidtagits under 2013 för att förbättra kösituationen på sjukhuset och flera av dessa beräknas kunna ge fortsatt effekt även under Förnyelse Forsknings och utvecklingsverksamhet I det övergripande forsknings- och utvecklingsarbetet har betydande tid ägnats åt att tillsammans med representanter från ledningskontoret samt andra förvaltningar utarbeta en landstingsövergripande forskningsstrategi med tidshorisont till Innovation Akademiska har under året som planerat slutfört fas I och därefter erhållit ytterligare finansiering från Vinnova samt regionförbundet för att utveckla verksamheten ytterligare under fas II vad gäller life science företags möjligheter att samarbeta med Akademiska sjukhuset. Nyttjande av information från journaler inför planering av forskningsstudier är av stor betydelse för klinisk forskning. För att få en bra balans mellan patienters integritet samt möjlighet att under kontrollerade former nyttja journalinformation infördes under hösten ett regelverk som styr så kallad pre-screening. I avsikt att få en tydligare hantering av de Alf medel som staten anslår till Akademiska sjukhuset startades i november ett Alf kansli. Uppgiften är att hantera ekonomi

28 10 (53) som berör Alf medlen samt skapa tydligare sjukhusgemensamma rutiner. Utveckling av kvalitetsuppföljning Akademiska sjukhuset har en anställd utvecklingsledare som bedriver utvecklingsarbetet med de kvalitetsregister som är relevanta för sjukhuset. Sjukhuset registrerar i Senior alert och Svenska palliativa registret. På minnesmottagningen och till viss del även inom äldrepsykiatrin registreras det i kvalitetsregistret Svedem. Antalet riskbedömningar i Senior alert har minskat under 2013 på grund av tekniska problem med utdatarapporter. Utbildningar för läkare och sjuksköterskor i brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa samt ordination av injektionsmedel mot ångest sker kontinuerligt. Utbildning för personalen inom palliativvård sker i samarbete med PRT (palliativa rådgivningsteamet). Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar: Inom Akademiska har en styrgrupp bildats för att samla, initiera och leda det arbete som utifrån den centrala satsningen" Bättre Liv för sjuka äldre" och landstingets handlingsplan ska göras på Akademiska sjukhuset. En handlingsplan för sjukhuset har tagits fram som beskriver pågående arbete på sjukhuset och annat ska genomföras inom ramen för handlingsplanen. Redovisning av pågående projekt och arbeten under 2013 för en minskning av indikatorerna; Mobila äldreakuten är ett hembesöksteam med läkare och sjuksköterska. Hembesök görs under dagtid hos sjuka äldre med eget boende i Uppsala kommun som har behov av akuta läkarinsatser. Akademiska sjukhuset deltar i utvecklandet av användandet av Samordnad individuell plan (Sip) Fast vårdkontakt enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtydligas, uppmärksammas och utvecklas Fortsatt förebyggande arbete med ökad registrering i kvalitetsregistret, Senior alert, i samarbete med verksamheterna på Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset har deltagit i SKL projektet Akut förbättring" för att skapa ett effektivt och säkert patientomhändertagande En kommunkoordinator har sin placering på akutmottagningen för att se om den äldre patienten kan ha nytta av mobila äldreakuten istället för att komma till akutmottagningen. Vårdlotsar är ett pågående arbete inom landstinget där sjukhuset medverkar Riktlinjer för vårdplanering utveckling och information Akademiska sjukhuset arbetar aktivt med åtgärder för att minska återinläggningar som beror på läkemedel genom utskrivningshjälpen där apotekare samarbetar med läkare. Läkemedelsgenomgång vid in och utskrivning samt minskning av patienters polyfarmaci. Medarbetare År 2013 präglades av att sjukhuset hade en ansträngd bemanningssituation. Jämfört med 2012 minskade närvarotiden med 59 årsarbetare. Närvarotidens minskning var till en planerad via sjukhusets kostnadsanpassningsprogram men den största delen berodde på att sjukhusets personalförsöjning för vårdpersonal är ansträngd. Det har fått effekt i en minskad produktion med framförallt stängda vårdplatser inom slutenvården och minskad operationskapacitet. Den ansträngda personalförsörjningssituationen inom sjukhuset gäller framförallt specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor inom slutenvården men även specialistläkare inom vissa områden. Vid årsskiftet 2013/2014 fattades det cirka 70 sjuksköterskor. Anledning till att sjukhuset har fått en sjuksköterskebrist bedöms bero på flera faktorer. Sjukhuset har under en tid haft ett ökat antal pensionsavgångar samtidigt som allt färre utbildar sig till sjuksköterskor.

29 11 (53) Fler vårdaktörer konkurrerar om det minskande antalet sjuksköterskor. I den slutna vården har man effektiviserat bemanningen under ett antal år vilket för den anställde ger mer obekväma arbetspass jämfört med tidigare. Vårdtyngden och beläggningen inom den slutna vården har ökat en effekt av den ökade polikliniseringen samt en anpassning mot minskat antal vårdplatser. Till följd av sjuksköterskebristen har sjukhuset haft i genomsnitt 50 vårdplatser stängda utöver plan under perioden april till december. Under andra kvartalet 2014 förväntas det ansträngda personalförsörjningsläget läget lätta något då sjukhuset lyckats anställa många nyutexaminerade sjuksköterskor. Men fortfarande kommer bemanningen vara skör och sjukhuset har ett högt vårdtryck vilket gör sjukhuset sårbar och känslig även för små förändringar. Sjukhuset har under 2013 gjort flera satsningar för att lindra effekten av sjuksköterskebristen. Under våren beslutades om en struktursatsning på lönerna för allmänsjuksköterskor med kr i månaden (1000 kr/mån från 1 juli och 500 kr/mån från 1 jan 2014) för att få mer konkurrenskraftiga lönenivåer. Struktursatsningen ledde till att ingångslönerna för nyutexaminerade sjuksköterskor höjts. De selektiva lönesatsningarna innebär fortsatt arbete under 2013/2014 med lönestrukturer för hela sjuksköterskegruppen. Åtgärder för att kortsiktigt säkra bemanningen har för sjukhuset kostat hittills i år 9 miljoner kronor. I den summan ingår att 500 sjuksköterskor har flyttat på sin semester eller tagit extrapass för att säkerställa bemanningen samt kostnad för inhyrda sjuksköterskor från bemanningsföretag under året sista månader. Närvarotiden för övertid har ökat med sammantaget 3,2 procent jämfört med 2013 eller 4 miljoner kronor inklusive lönekostnadspåslag. Ökningen härrör sig från jul och nyårshelgerna. För gruppen undersköterskor och sjuksköterskor har närvarotiden för övertid ökat med 2,6 procent. Jour och beredskap för läkare har ökat sin närvarotid med 5 procent vilket motsvarar 9,3 mkr och kostnadsökningen härrör sig från jul och nyårshelgerna. Timlönekostnaden för perioden är 3,8 procent högre än föregående år. Ökningen är i nivå med lönerevisionernas avtalade nivåer, inklusive den särskilda lönesatsningen på grundutbildade sjuksköterskor, samt strukturella förändringar till följda av minskat andel övrig personal samt ökade kostnader för övertid, jour och beredskap. Sjukfrånvaron för 2013 är 4,8 procent vilket är 0,1 procentenheter högre jämfört med Nivån är den högsta sedan Sjukhuset har en ökande trend för långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar, vilken är 7 procent högre än föregående år. Positivt är att korttidssjukfrånvaron under 2013 är 7 procent lägre än föregående år. Sjuklönekostnaderna inklusive lönekostnadspåslag är 4 miljon kronor högre än föregående år. Sjukhuset uppnår inte målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent för Kostnaderna för inhyrd personal för perioden är 39 miljoner kronor vilket är 24 miljoner kronor högre än budgeten för Avvikelsen härrör till största delen (23 mnkr) från Psykiatridivisionen. Detta till följd av brist på specialistläkare inom psykiatrin i kombination med att produktionen varit hög. Därtill har sjukhuset hyrt in sjuksköterskor under framför allt sista halvåret från bemanningsföretag till slutenvården för att täcka vissa obemannade schemalagda

30 12 (53) arbetspass för att kunna hålla vårdplatser öppna. Kostnaden för detta är cirka 1 miljon kronor fördelat på 4 divisioner. Samtidigt som Akademiska sjukhuset redovisar för 2013 ett underskott på lönekostnader mot budget med 17 miljoner kronor så har sjukhuset en personalbrist samt en minskad närvarotid på 59 årsarbetare. Detta beror på flera faktorer! Lönekostnader (15 mnkr) och närvarotid (8 årsarbetare) för läkare ökar till följd av kostnadsökning för jour och beredskap (12 mnkr /5 årsarbetare) samt utökning av antalet AT läkare och ST-läkare. För övrig personal är bilden mer komplicerad. Lönekostnaderna för övrig personal visar ett underskott på 2 miljoner kronor. Underskottet dämpas rejält av att sjukhuset under året haft en sjuksköterskebrist. Kostnadsökningar som inte budgeterats för är; Extra lönesatsning på allmänsjuksköterskor (11 mnkr), kortsiktiga lösningar för att säkra bemanningen inkl ökad övertid (15 mnkr), strukturomvandlingseffekt (grov uppskattning, 6 mnkr) samt viss effekt av att kostnadsminskningsprogrammet inte fullständigt är genomfört (12 mkr). Totalt en effekt på 44 miljoner kronor. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget Måluppfyllelse styrkort 3,8 % -59-1,0 % 4,5 % 4,8 % 0,1 39,3 mnkr -24,3 nkr Under 2013 ska sjukhuset uppfylla 93 mål och uppdrag varav cirka en tredjedel härrör till sjukhusets balanserade styrkort. För att utveckla verksamheten och nå en hög måluppfyllelse, arbetar sjukhuset aktivt med åtgärder avseende bland annat ökad tillgänglighet och förbättrat bemötande, systematiskt arbetsmiljöarbete samt utveckling av samarbete med externa parter se bilaga 3 nedan. Två tredjedelar av målen i det balanserande styrkortet har uppnåtts under året. Av de 27 målen i styrkortet har nio mål inte uppnåtts. Uppföljning vårdavtal Under 2013 ska sjukhuset uppfylla 93 mål eller uppdrag varav merparten härrör sig till vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Målen i Kvalitetsbilagan är kopplade till en målrelaterad ersättning och helårsresultatet för 2013 visar att ett mål inte uppnåtts och att fyra mål endast delvis uppnåtts. Efter sammanställningen av sjukhusets helårsresultat för målen i Kvalitetsbilagan ser sjukhuset ut att förlora ett betydande belopp i målrelaterad ersättning, cirka 32 miljoner kronor. Uppföljning miljömål I bilaga 5 redovisas måluppfyllnad för Akademiska sjukhusets miljömål Miljöarbetet går i stort åt rätt håll, bland annat minskar utsläppen från tjänsteresor tydligt. Endast målen om resor till och från arbetet och om förskrivning av sertralin går åt fel håll, vilket föranleder förstärkta aktiviteter kring dessa mål under Interna kontrollplaner Sjukhusadministrationen sammanställer förslag på internkontrollplan till sjukhusledningen för vidarebefordran och fastställande i landstingsstyrelsen. Internkontrollen utförs divisionsvis, enligt plan, årsvis eller tertialvis. Biträdande sjukhusdirektör har det övergripande ansvaret för internkontrollarbetet. En årsrapport sammanställs för internkontrollen. Internkontrollarbetet 2013 hade 13 kontrollområden. Kontrollområde riskbedömning

31 13 (53) av överbeläggningar kontrollerades för första gången, då rutinen 2012 bedömdes vara för ny för att kontrolleras. Nytt för internkontrollarbetet på sjukhuset 2013 är att fyra kontrollområden har genomförts via enkät istället för stickprovskontroller. Ambitionen är att på detta sätt få en heltäckande och enhetlig kontroll och därmed en mer tydlig bild var rutinen eventuellt fallerar eller behöver utvecklas. Svarsfrekvensen på enkäterna var god, cirka 75 procent. Rutiner för kontrollområde jour och beredskap har inte genomförts då kopplingen mellan schemasystemet Medinet och personalsystemet dröjt. När ett breddinförande införs genomförs kontrollen. Divisionernas engagemang för internkontrollen är god. Den interna kontrollplanen, för 13 kontrollområden, har 2013 utöver ovan nämnda kontrollområde fungerat väl. Enkäterna gjordes i slutet av 2013 och kommer att åtgärdas under Sjukhuset bedömer att ju mer heltäckande kontroll som genomförs desto tydligare bild fås av var problemen finns. Därmed blir det lättare att åtgärda avvikelser på rätt sätt. Sjukhuset kommer därför att ersätta stickprovskontroller med enkäter successivt. Resultatet av enkäten återkopplas direkt till de chefer som ingått i enkäten. Vid avvikelser mot rutin arbetar generellt divisionerna metodiskt för att åtgärda dem. Åtgärder sker oftast i form av utbildningsinsatser och information. I och med en noggrannare och mer preciserad kontroll upptäcks och åtgärdas fler avvikelser. Avvikelsernas karaktär bedöms inte vara av allvarligare eller mer systematiska än tidigare utan är ett led i en förbättrad kontroll landstingets eget nät. Informationssäkerheten har därför inte påverkats. Behörighetstilldelning sker i många system genom att respektive chef beslutar vem som ska ha vilken behörighet och respektive divisions egna it-organisation tilldelar behörigheten. Borttagning av it-behörigheter när personal slutar sker genom att respektive divisions egen it-organisation ansvarar för detta. Att uppgifterna i HSA-katalogen är ständigt korrekta blir allt viktigare för att personalen ska kunna arbeta i it-systemen. Uppgifterna matas in divisionsvis. Under året har ett system för egenkontroll införts. Genom detta system har ett flertal felaktiga uppgifter upptäckts och rättats till. Bilagor 1. Bilaga RR Produktion 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Måluppfyllelse miljömål 6. Riks- och regionintäkter 7. Intern kontroll Övrig bilaga - Kvalitetsindikatorer Egenkontroll Informationssäkerhetsnivån i landstingets it-system är till största delen landstingsgemensam, till exempel hur långt driftstopp som accepteras i det elektroniska patientjournalsystemet eller om stark autentisering ska krävas eller inte. Fri tillgång till trådlöst Internet har införts på Akademiska, konfigurerat på ett sådant sätt att det inte därifrån går att komma åt

32 BILAGA 1 RR Akademiska sjukhuset Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Årsbokslut Årsbokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag Ersättning från HSS Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Verksamhetens intäkter har ökat med 122 mnkr motsv. 2,3 %. - Rörlig ersättning C-länsintäkter har ökat med 109 mnkr (4,4%) varav vårdval 19,1 mnkr. På grund av högre andel kostnadsytterfall i förhållande till satta nivåer i ersättningsmodellen har 106 mnkr bokats bort från resultatet. - Riks/regionintäkter är 5,4 mnkr (-0,3%) lägre än förra året. - Övriga intäkter har ökat med 18,8 mnkr (1,8 %). Där patientavgifterna har minskat med 5,2 mnkr (-5,6%) för luftburen intensivvård (LIV) har minskat 3,4 mnkr (-8%). Övriga intäkter exkl patientavgifter och LIV har ökat med 27,4 mnkr (3 %) 2) Verksamhetens kostnader har ökat med 232,9 mnkr (3,2%). - Personalkostnaderna har ökat med 110 mnkr (2,7%) effekt av lönerevision och strategisk lönesatsning på sjuksköterskor - Kostnader för inhyrd personal har ökat med 8,6 mnkr (27,7%) - Lokalhyror har ökat med 71,2 mnkr (-13,8%) bl.a.beroend e på psykiatrins hus. - Kostnader för medicinsk material ökar med 27,7 mnkr (5,3%). 3) Kostnaderna för avskrivningar har ökat med 5,3 mnkr (3,8 %) 4) De finansiella kostnaderna har ökat med 2,1 mnkr (3,6 % ) främst beroende på ökade kostnader för internränta 5) Ersättning från HSS har ökat med 74,7 mnkr (4,0%) bl. a effekt av förändrad ersättningsprincip för målrelateradersättning 6) Invest. har ökad med 60,3 mnkr ( 45 %) bl. a beroende på investeringar i Psykiatrins hus och en operationsrobot. 6

33 15 (53) BILAGA 2 PRODUKTION SJU K HU S: Akad em iska sjukhu set DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb D ec em be r ex kl allm änp sy k i E nk öping Pe rio d ac c a vv ik P e riod ac c av vik Pe riod a cc a vv ik P eriod ac c a v vik samt vårdval budget utfall % bu dget utfall % budget utfall % budg et utfall % Totalt ,3% ,9% ,0% ,2% Årsbudget inkl justeringar under året And el av öve rens ko m prod i VAL ,4 % 9 5,7 % 1 00,2 % 92,1% 1 00,0% 10 9,0% 9 9,6 % 10 3,2 % Ej grupperade ,0% ,0% A01 Sjukdom ar i nervsystem et ,8% ,7% ,3% ,2% B02 Sjukdom ar i öga och närliggande organ ,4% ,9% ,3% ,3% C03 Sjukdom ar i öra, näsa, m un och hals ,3% ,1% ,4% ,3% D 04 A n dn ing sorga ne ns sjukd om ar ,1 % ,1% ,4% ,2 % E 0 5 Cirkula tion so rga ne n s sjukd om ar ,8 % ,7% ,4% ,7 % F06 M atsm ältningsorganens sjukdom ar ,8% ,3% ,8% ,0% G 0 7 S juk do m a r i leve r, ga llvä ga r och bu ksp ottkört ,7 % ,8% ,8% ,9 % H 08 S ju kd om ar i m uskler, ske lett och bin dvä v ,8 % ,8% ,8% ,4 % J09 Sjukdomar i hud och underhud ,8% ,2% ,3% ,8% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,7% ,0% ,6% ,8% L 10 En do krina, m eta bo la o ch nu tritio nssjukd om ar ,0 % ,3% ,6% ,3 % M 11 Sjukdom ar i njure och urinvägar ,6% ,4% ,4% ,9% N12 Sjukdom ar i m anliga könsorgan ,1% ,3% ,7% ,4% O 1 3 S juk do m a r i kvin nlig a kö ns org an ,5 % ,9% ,3% ,2 % P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,7% ,2% ,0% ,1% Q 1 5 Nyföd da och vissa p erina ta la tillstå n d ,5 % ,6% ,7% ,8 % R16 Blodsj ukdomar och immunolog iska rubbninga ,9% ,9% ,0% ,1% R17 Mye lop rolife ra tiva sju kdo m a r o ch icke sp ecific ,5% ,1% ,6% ,1% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,0% ,3% ,5% ,0% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,6% ,5% ,3% ,6% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,8% ,6% ,8% ,2% U24 M ultipelt traum a utom ytliga skador och sårsk ,1% ,4% ,0% ,0% V22 Brännskador ,1% ,4% ,7% ,5% W 2 3 A nd ra och o spe cifice ra de hä lsop ro ble m ,0 % ,8% ,0% ,8 % X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,4% ,6% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,0% ,4% 97 DR Gkod EjD RG DAT KB KIR NEURO MTH PSYK KFE

34 16 (53) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT = Målet har uppnåtts 2013 = Målet har delvis uppnåtts 2013 = Målet har inte uppnåtts 2013 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Resultat : Implementering av arbetsrutiner pågår. I dessa ingår screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för de fyra levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet och riktlinjernas processindikatorer. Som en grund för implementeringen har ett gemensamt kunskapsunderlag (kvalitetsnorm) för landstinget arbetats fram. Pingpong-utbildningar, olika former av andra utbildningsinsatser kopplade till dokumentation och ämneskunskap inklusive MI (Motiverande samtal) har genomförts. Sammantaget är införandet påbörjat. Beträffande dokumentation föreligger en ej åtgärdad brist i Cosmic som medför att utdata är splittrad och blir svår att följa. Inriktningen är att sjukhusets divisioner ska arbeta efter egna införandeplaner och att bristen i Cosmic skall åtgärdas. Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Akademiska: Upplevelsen av gott bemötande har ökat : Ingen ordinarie mätning av patientupplevd kvalitet inom sluten- och öppenvård somatik eller psykiatri har skett sedan Nästa nationella patientenkät (NPE) genomförs under våren Mätningar genomförda 2013: 1. Spec sjukhusvård barn sluten 2. Spec sjukhusvård barn öppen 3. Barn akutmott 4. Neonatal 5. Diagnostik Ambulansjukvården gjorde en mätning hösten Det är bara en mätning gjord och därmed finns inget resultat att jämföra med. Resultat Ambulanssjukvård: Bemötande: 96

35 Resultaten visar Bemötande 2011 Bemötande 2013 Neonatal Barn slutenvård Barn öppenvård Akutmottagning (53) Diagnostik bemötande vår vår Det pågår ett kontinuerligt arbete på sjukhuset för ett förbättrat bemötande, några exempel på detta är: Akutmottagningen; arbetar kontinuerligt med bemötande på studiedagar, APT samt vid introduktion av nyanställda. Informationsbroschyr och facebooksida framtagna med riktad information till patienter. BFC; genomfört fokuserat arbete för att påverka tiden för besöket samt information ang. var patienter ska vända sig för att få veta resultat av undersökningen. KOD: Arbete med att förbättra bemötandet pågår och innefattar information till patient och ökad patientdelaktighet. Urologen arbetar med att öka medvetenheten hos personalen för att förebygga problem samt deras bemötande när problem uppstår. Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan Akademiska: Tillgängligheten har ökat jmf : Ingen ordinarie mätning av patientupplevd kvalitet inom sluten- och öppenvård somatik eller psykiatri har skett sedan Nästa nationella patientenkät (NPE) genomförs under våren Mätningar genomförda 2013: 1. Spec sjukhusvård barn sluten 2. Spec sjukhusvård barn öppen 3. Barn akutmott 4. Neonatal 5. Diagnostik Ambulansjukvården gjorde en mätning hösten Det är bara en mätning gjord och därmed finns inget resultat att jämföra med. Resultat Ambulanssjukvård: Tillgänglighet: 88 Resultaten visar Tillgänglighet 2011 Tillgänglighet 2013 Neonatal Barn slutenvård Barn öppenvård Akutmottagning 59 63

36 Diagnostik tillgänglighet Vår Vår (53) Det pågår ett kontinuerligt arbete på sjukhuset för förbättrad tillgänglighet som innefattar några exempel på detta är: Akutmottagningen; Har under 2013 arbetat med SKL projekt "Akut förbättring" med fokus att korta väntetider. BFC; ökat tillgängligheten för remittenter genom att öppna egen telefonlinje, upplever att tillgänglighet är god. KOD: Flera verksamheter (t ex onkologen) har börjat med kontaktsjuksköterska som har en egen telefonlinje vilket gör att patienterna lättare får kontakt. Ortopeden har startat en sjukgymnast-mottagning för nybesök i syfte att korta väntetiden. Ökad faktisk tillgänglighet Akademiska: Tillgängligheten har ökat jmf : Tid för läkarbedömningen på akutmottagningen har kortats jmf. 2012, även tiden på barnakuten har sjunkit stadigt under året. Ett antal aktiviteter görs på sjukhuset för att förbättra den faktiska tillgängligheten: MTh-divisionen arbetar med utökade telefontider och har även påbörjat kvällsoch helgmottagning för ökad tillgänglighet. På hjärtmottagningen finns koordinatorer tillgängliga per telefon dygnet runt. Data från växeln avseende telefontillgänglighet (faktisk tillgänglighet) går inte att få fram från växeln. HoS-verksamhet uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen Akademiska: Sjukhuset uppfyller målen om god vård i vårdavtalet : Sjukhuset arbetar kontinuerligt med konceptet god vård, vilket beskrivs i redovisningen av utvecklingsområden i vårdavtalet (bilaga 4). Bland annat inom kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård tillämpas befintliga riktlinjer och rekommendationer och verksamheterna deltar i de regionala specialitetsråden. Sjukhuset rapporterar till flertalet av de register som certifierats som Nationella Kvalitetsregister och till många av registerkandidaterna. Förvaltningarna har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen Akademiska: En treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen föreligger : Under hösten 2013 har sjukhuset utarbetat en treårig likabehandlingsplan utifrån medborgarperspektivet. Ett antal mål och aktiviteter är fastställda av chefsläkaren inom områdena bemötande samt tillgänglighet och användbarhet. Akademiska: Akademiska ska vara en attraktiv vårdgivare där utveckling av riksoch regionintäkter är större än 2012 : Sjukhuset uppnådde inte, totalt sett, högre intäkter än föregående år.

37 19 (53) Orsaker till att målet inte nåddes är främst fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, främst sjuksköterskor på vårdavdelningar och operation. Akut vård har till viss del trängt undan elektiv slutenvård och därmed minskat intäkter för riks- och regionvård. Effektivisering och förändrade arbetssätt så som poliklinisering, samt nya behandlingsmetoder har också påverkat resursfördelning och intäkter från riks/region. Ekonomi Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Resultat Akademiska: En ny ekonomimodell föreligger senast i december 2013 : I princip samtliga intäkter och kostnader förutom ersättningen från HSS redovisas där de genereras. Delar av ersättningen från HSS bokas bort i efterhand varför det inte med nuvarande ersättningsmodell går att fördela ut de intäkterna till där de genereras utan att vilseleda verksamheten. Ny ersättningsmodell för 2015 utreds för närvarande och det är först då som det kan vara aktuellt att uppnå detta mål. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Akademiska: Totalkostnad (i fasta priser) per producerad DRG-poäng 2012 : Målet uppnås inte. Ökade kostnader för medicin teknisk utveckling i kombination med färre DRG-poäng totalt sett pga. stängda vårdplatser och alltmer produktion i öppenvården. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Resultat Akademiska: Tre av sjukhusets huvudprocesser avs. vård är beskrivna med processkartor : Under hösten 2013 har sjukhuset initierat ett strategiarbete som utgår från en värdebaserad styrning av vården. Utifrån strategiarbetet har vi identifierat tre specifika patientprocesser som piloter där arbete nu pågår med att kartlägga flödet och identifiera styr- och uppföljningsmått med fokus på värde för patienterna. Utöver detta har sjukhuset kartlagt rikssjukvårdsprocesserna för brännskador och kranofaciell kirurgi där en extern granskning av arbetssätt och struktur skall ske i mars Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas Akademiska: Modeller för produktionsplanering tillämpas : Målet är delvis uppnått. Det landstingsgemensamma produktionsplaneringsverktyget ProVer är under införande på sjukhuset men samtliga verksamhetsområden har ännu inte fått in sina produktionsplaner i det nya verktyget. Akademiska: Nyckeltal avs. läkarproduktivitet har utvecklats : Målet är uppnått. Fyra mått på läkarproduktivitet är framtagna och används i

38 20 (53) många verksamheter. Måtten är antal vårdtillfällen per läkare (närvaro), dagsjukvård per läkare (närvaro), läkarbesök per läkare (närvaro) och DRG-poäng per läkare (närvaro) Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete : Öppna jämförelser är en viktig del av underlaget för sjukhusets kvalitetsarbete. Som beskrivs i Landstingets rapport Landstingsanalyser av Öppna Jämförelser 2011 så har sjukhuset deltagit i arbetet med analysen och den har också använts i kvalitetsutvecklingsarbetet. Akademiska: Sjukhuset har börjat införa ledningssystem för kvalitet : Sjukhuset har fortsatt deltagit i det centrala arbetet med ledningssystem för kvalitet i Landstinget. Därutöver bedrivs ett omfattande arbete inom sjukhuset för att kartlägga processer och utveckla ett mer processorienterade arbetssätt. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts Akademiska: Andelen uppnådda miljömål som strävar mot en giftfri miljö är 100 % : Målen om minskad förskrivning av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har delvis uppnåtts. Kartläggning av särskilt farliga kemikalier är inledd men inte färdigställd vid alla verksamheter. Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 Akademiska: Koldioxidutsläpp har minskat med 10 % jämfört med 2012 : Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har minskat med 13 % jämfört med Förnyelse En forskningsstrategi finns i landstinget Resultat Akademiska: Forskning och innovation främjas genom att antalet kliniska läkemedelsprövningar 2012 : Från 2011 till 2012 ökade antalet prövningar sponsrade av läkemedelsföretag från 75 till 86. Under 2013 skedde en mindre nedgång till totalt 83 nya prövningsavtal vilket innebär att målet med ökat antal kliniska läkemedelsprövningar inte uppnåddes. Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Akademiska: Sjukhuset har presenterat ett förslag på forskningsstrategi för landstinget : Landstingets övergripande forskningsstrategi blev inte klar förrän i slutet av 2013 vilket innebär att arbetet med Akademiska sjukhusets strategi, vilken rimligen ska baseras på den landstingsövergripande forskningsstrategin, inte kunnat mer än påbörjas.

39 21 (53) Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsprocesser Akademiska: Sjukhuset arbetar utifrån mini-hta : Beslut angående utformning av landstingets mini-hta togs inte förrän i november 2013 vilket innebär att arbetet med implementering och nyttjande av mini- HTA inom Akademiska sjukhuset inte hunnit starta. Under slutet av året påbörjades informationsarbete om landstingets mini-hta inom sjukhusets divisioner med målet att under 2014 nyttja denna metod. Hälsoekonomiska analyser används i planeringsprocessen : Arbete med hälsoekonomiska analyser har inte startat. Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats : Samarbete med tek-nat fakulteten inom Uppsala universitet har påbörjats inom området medicinteknik med målet att under 2014 materialisera detta i olika former av fördjupat samarbete. Samarbete har även inom ramen för UCR inletts för att skapa ett hälsoekonomiskt forum till gagn för framtida hälsoekonomiskt arbete inom AS. Medarbetare Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Utfall : Åtgärderna utgår från medarbetarenkäten som genomfördes Inom någon division är 100 % genomfört och i andra divisioner har vissa av verksamhetsområden uppfyllt målet till 100 % medan andra ligger runt 75 %, detta delvis beroende av arbetsbelastning. Totalt för sjukhuset har målet inte uppnåtts till 100 %. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete : Tre divisioner uppfyller kravet till 100 %, därutöver uppfyller övriga tre nästan målet fullt ut. Totalt för sjukhuset uppfylls målet till 95 %. Det finns en otydlig rapporteringsanvisning gällande arbetsmiljöaktiviteter som följs upp via Verk- Sam. Viktigt att detta förtydligas till Sjukfrånvaron är högst 4,4 % Akademiska: Sjukfrånvaron är högst 4,5 % : Sjukfrånvaron totalt för sjukhuset ligger på 4,8 %. Enbart en division uppfyller målet. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan : Sjukhuset uppfyller målet till 100 %.

40 Samtliga chefer har styrkort 22 (53) Akademiska: Samtliga DC, VC och AC har styrkort : Sjukhuset uppfyller målet till 80 %. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort : 80 % av alla chefer har styrkort och implementeringen av detta kommer att fortgå under Det är av yttersta vikt att chefer förstår syfte, mål och process med styrkort (målstyrning) innan detta implementeras på alla medarbetare. Med anledning därav kommer implementering av styrkort för medarbetare att ske fullt ut under På vissa enheter och verksamhetsområden har dock även medarbetare individuella styrkort.

41 23 (53) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL inkl. kvalitetsindikatorer = Målet har uppnåtts 2013 = Målet har delvis uppnåtts 2013 = Målet har inte uppnåtts 2013 MÅLUPPFYLLELSE KVALITETSBILAGA Mål Kommentar/Lägesbeskrivning Resultat 1 Utföraren ska förbättra strokesjukvården genom att minska ledtiden mellan ankomst till sjukhus och trombolys till 40 minuter (median). Ledtid: 54 min (median) Kvinnor: (40 st) 47 min Män: (29 st) 62 min Om ledtiden uppgår till högst 60 minuter utgår 85 % av ersättningen (median). Utgångsvärde: 62 minuter (2011), (alla åldrar inräknade, ADL-oberoende vid insjuknandet). Källa: Riksstroke samt SITS (trombolysregistret). 2 Utföraren ska ha en god hjärtsjukvård genom att bibehålla andelen reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt för patienter som är 79 år och yngre. Resultat/utgångsvärde: 85 %. Källa: (SWEDEHEART- Svenska coronarischemi- och klaffinterventionsregistret). Swedehearts kvalitetsindex I mitten av april infördes ett nytt arbetssätt för att korta ledtiderna. 27 pat har fått trombolys på rtgavd. De har ledtiden 39 min (median). I mitten på maj utökades inklusionskriterierna och gör behandlingen tillgänglig för patienter med waranbehandling. De första två hade lång ledtid (77 min) p.g.a. inväntan på provsvar, men en förändring bidrog till en förbättring av ledtiden till 64,5 min (median) Den sista patienten som fick invänta Pk svar innan trombolys hade Door to needle på ledtid på 40 min! Total andel reperfusionsbehandlade vid SThöjningsinfarkt för patienter som är 79 år och yngre: 88 % Män: 88 % Kvinnor: 87 %

42 24 (53) 3 Utföraren ska förbättra diabetesvården för patienter med typ 1 diabetes genom att: a) bibehålla god blodtryckskontroll Minst 70 % av metabolenhetens patienter med diabets typ 1 ska ha ett systoliskt blodtryck <=130: Det finns inget utgångsvärde då en ny mätmetod har introducerats. a) Blodtryck syst max 130 mmhg typ1 diabetes Män: 71 % Kvinnor: 80 % Totalt bägge könen: 75 % b) Kontroll av fötter typ 1 diabetes Män: 87 % Kvinnor: 87 % b) öka kontrollen av fotstatus. Minst 77 % av patienterna på metabolenheten erbjuds kontroll av fotstatus. Vid bibehållen god kontroll av fotstatus (75 %) erhåller utföraren 85 % av ersättningen. Källa: Nationella Diabetesregistret. 4 Utföraren ska förbättra vården inom psykiatri genom att påbörja registrering i kvalitetsregister. a) Av de patienter som genomgått ECT-behandling ska minst 90 % registreras i Kvalitetsregister ECT, förutsatt att kvalitetsregistret fungerar. b) Av de patienter som genomgått ECT skall minst 90 % tillfrågas angående biverkningen minnesstörning. Registreringen sker i Kvalitetsregister ECT förutsatt att kvalitetsregistret fungerar. a) Helårsresultatet visar att 94 % av de patienter som genomgått ECT-behandling har registrerats i Kvalitetsregistret b) Helårsresultatet visar att 100 % av de som genomgått ECT-behandling har tillfrågats om biverkningar

43 25 (53) 5 Vårdrelaterade infektioner Syftet är att åtgärderna ska leda till att förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskar. Medarbetarna ska följa sjukhusets fastställda hygienregler. Vid månadsvisa stickprovskontroller, som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken, ska minst 80 % av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna. Om minst 70 % av de undersökta medarbetarna klarar alla moment i hygienreglerna erhålls 85 % av ersättningen. Om minst 65 % av de undersökta medarbetarna klarar alla moment i hygienreglerna erhålls 50 % av ersättningen. Neuro: klarar målet 80 % alla månader KB: klarar målet 80 % alla månader MTh: klarar målet 80 % 6 månader klarar målet 70 % 5 månader klarar målet 65 % 1 månad KOD: klarar målet 70 % 10 månader övriga 2 månader nås inget mål DAT: klarar målet 80 % 11månader klarar målet 70 % 1 månad Psykiatri: klarar målet 80 % 10 månader klarar målet 70 % 2 månader 6 Vårdrelaterade infektioner Medarbetarna ska följa sjukhusets fastställda klädregler. Vid månadsvisa stickprovskontroller, som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken, ska minst 90 % av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna. Om minst 80 % av de undersökta medarbetarna klarar alla moment i klädreglerna erhålls 85 % av ersättningen. Om minst 70 % av de undersökta medarbetarna klarar alla moment i klädreglerna erhålls 50 % av ersättningen. DAT: klarar målet 90 % alla månader KOD: klarar målet 90 % alla månader MTh: klarar målet 90 % alla månader KB: klarar målet 90 % alla månader Neuro: klarar målet 90 % alla månader Psykiatri: klarar målet 90 % 7 månader klarar målet 80 % 4 månader klarar målet 70 % 1 månad

44 26 (53) 7 Sjukhuset ska två gånger per år mäta och rapportera in följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på alla avdelningar inom slutenvården genom SKL:s punktprevalensmätningar. Utföraren ska också medverka i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår. Resultatet för hela sjukhuset vid vårens och höstens mätningar 2013 är en förbättring jämfört med Följsamhet till basala hygienrutiner vår / höst: (2012) 2013: (80,2 %/82,2 %) 85,0 %/84,3 % Följsamhet till klädregler vår / höst: (2012) 2013: (96,4 %/ 96,7 %) 98,2 %/97,9 PPM trycksår utfördes mars 2013 med ett förbättrat resultat jmf med Resultat för 2013 var 16,9 % jmf med 2012 års resultat 18,0 %. 8 Öka antalet registrerade i Senior Alert jämfört med Antal riskbedömningar 2012: 4906 st Antal riskbedömningar 2013: 3478 st Den nya riktlinjen journaltabell som infördes i Cosmic journalsystem under våren 2013 omöjliggjorde överföring av viss data till Senior alert och därigenom minskade antalet registreringar. 9 Sjukhuset ska utföra mätningen Dagen nutrition en gång per år. På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den 14 februari. Totalt deltog 487 patienter i mätningen och av dessa gjordes beräkning på energiintag/energibehov på 480 patienter, dvs. 98,6 %. Var femte patient på Akademiska sjukhuset uppnådde inte 50 % av det beräknade energiintaget och endast knappt hälften (~46 %) uppnådde minst 75 % av energiintaget.

45 27 (53) Könsfördelning/ mätning/ Kvinna: 248 (50,9 %) Man: 239 (49,1 %) Totalt: 487 Nutritionsrådets AU har skrivit Handlingsplan Nutrition 2014 för att möta de utmaningar som resultatet i de årliga mätningarna Dagen Nutrition ger. 10 Sjukhuset ska utföra mätningen Dagen smärta en gång per år. En gång per år utförs PPM Dagen smärta där alla inneliggande patienter erbjuds att delta. Patienterna får besvara frågor i en enkät om de har fått mäta sin smärta, smärtupplevelse, smärtintensitet och hur nöjda de är med sin smärtbehandling. En handlingsplan för 2014 är utarbetad av Smärtcentrum med mål och åtgärder samt en analys av 2012 års resultat. Resultatet för 2013 bearbetas nu då mätningen utfördes under dec Utföraren ska, för patienter som är 75 år och äldre, beskriva hur sjukhuset arbetar för att minska förskrivningen av de läkemedel som berörs i satsningen "Mest sjuka äldre" a) Antikolinerga preparat b) Tramadol Förskrivningen har minskat för samtliga preparatgrupper och läkemedelsmålen för 2013 är uppnådda. Minskningen av förskrivningen har nåtts genom omfattande informations och utbildningsinsatser från läkemedelskommittén, chefläkare och ansvariga för sjukhusets satsning på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. c) Långverkande bensoprep d) Propiomazin

46 28 (53) 12 Utföraren ska vid berörda verksamhetsområden genomföra läkemedelsgenomgångar för patienter som är 75 år och äldre och är ordinerade fem eller fler läkemedel. Detta mål gäller enbart patienter med en vårdtid på mer än 48 timmar. a) Internmedicin b) Äldrepsykiatri c) Ortopedi d) Kirurgi e) Geriatrik Avdelning Beman ning Totalt antal LMG (varav fördjupade LMG) Tidsperiod 30E 1380 (864) 100 % jandec 30A/50E 960 (396) 50 % jandec 70B1/70B (0) 50 % * jandec 70D (0) 80 % jandec Äldrepsykiatri 173 (72) % jandec Totalt 4667 (1332) *Ingen bemanning under mars-april Tabell 1. Läkemedelsgenomomgångar på Akademiska sjukhuset under 2013(siffror angivna inom parentesen är siffror för 2012). Kvalitet på läkemedelsanvändningen (antal MAIpoäng per patient) Liksom förra året förbättrades kvaliteten på läkemedelsanvändningen avsevärt efter en LMG. Den största bidragande faktorn var att en stor mängd läkemedel utan aktuell indikation eller där effekt uteblivit sattes ut. I genomsnitt förbättrades patienternas MAI poäng med 83 % (från 11,5 poäng före LMG till 2,0 poäng efter) jämfört med 67 % år 2012 och 44 % Detta kan ses som en följd av att läkarna i allmänhet blivit mer uppmärksamma på läkemedel som anses olämpliga

47 29 (53) för äldre och själva ofta initierar byte till lämpligare preparat. Det kan även ses som ett tecken på att apotekarna nu är mer integrerade i vårdteamet och att deras förslag får genomslag i högre grad. Utförlig rapport finns om Klinikapotekarnas arbete För att snabbt kunna ge patienten en återkoppling avseende hennes/ hans remiss som inkommit till sjukhuset, ska remissen vara bedömd inom fem arbetsdagar från det datumet då remissen inkom till sjukhuset. Utifrån denna bedömning avgörs sedan om patienten ska erbjudas ett besök vid sjukhuset eller ej och tidpunkt för besöket. Minst 80 % av remisserna ska vara bedömda inom 5 arbetsdagar. Sjukhuset totalt klarar målet att minst 80 % av remisserna ska vara bedömda inom 5 arbetsdagar. Resultatet varierar dock något mellan divisionerna och MTh-divisionen når inte upp till målet under juli månad. För specificerad redovisning av andel bedömda remisser, se bilaga Kvalitetsindikatorer. Syftet är att förbättra remissflödet. 14 Följande läkemedel ska följas upp avseende registrering samt tillgång för olika grupper: a) 90 % av patienterna där behandling med Pradaxa sätts in på sjukhuset, ska vara registrerade i Auricula. I det fall 80 % av patienterna är registrerade utgår 85 % av ersättningen. I det fall 70 % av patienterna är registrerade utgår 50 % av ersättningen. b) En kartläggning av jämställdhetsaspekter vid användning av Pradaxa ska vara genomförd. Detta mål gäller enbart patienter ordinerade behandling på Akademiska sjukhuset. c) En kartläggning av jämställdhetsaspekter vid användning av Redovisa andel patienter fördelat på kön och ålder. Ålder i 5-årsintervall från 20 år a) Alla 246 patienter som på hjärtmottagningen, Akademiska, eller medicinmott, Enköping, satts in på nya antikoagulantia (NOAC) som strokeprofylax vid förmaksflimmer har rutinmässigt registrerats i Auricula. Av de 246 patienterna fick 198 Pradaxa och övriga Xarelto. b) Det finns inga påtagliga skillnader i ålder, kön eller riskfaktorer mellan patienterna som har fått NOAC resp warfarin. Någon mer detaljerad statistik avseende könsfördelning i ålderskategorier

48 30 (53) TNF-alfahämmare vid reumatoid artrit ska vara genomförd. Detta mål gäller enbart patienter ordinerade behandling på Akademiska sjukhuset. finns inte tillgänglig och har knappast vetenskapligt värde eftersom grupperna blir mycket små. (Dessutom har majoriteten av NOAC-patienter kommit på remiss från primärvården varför eventuella skillnader inte direkt skulle kunna härledas till eventuella ojämlikheter i hanteringen på hjärtmottagningen). NOAC Waran (n=246) (n=882) Kvinna 44 % Kvinna 34 % / Kön / Man 56 % Man 66 % Ålder (median) 71,2 (71,0) 69.9 (70,7) Behandlingstid (median) 162 dagar (138 dagar) 166 (154 dagar) Riskfaktorer Hjärtsvikt 6,5 % (16) 8,5 % (75) Hypertoni 23,2 % (57) 19,5 % (172) Ålder > 65 år 78,8 % (192) 71,5 % (631) Ålder > 75 år 34.6 % (85) 31,6 % (279) Diabetes 4.1 % (10) 4,8 % (42) Tidigare stroke 6.1 % (15) 2,5 % (22) VaKärlsjukdom 1,2 % (3) 1.1 % (10) ScKvinna 46.8 % (115) 34,2 % (302) CHADS2 (median)* 1,5 (1) 1,5 (1) CHAD2S2- VASc (median)* 2,2(2) 2,1 (2) HAS-BLED (median) 1,1 (1) 1,0 (1)

49 31 (53) c) Reumatoid artrit är vanligare hos kvinnor än män, särskilt i åldersgruppen < 65 år (ungeför 3 ggr vanligare hos kvinnor). Det finns ingen effektskillnad i behandlingen mellan könen. Vid beslut om inledande av behandling med TNFa blockerare tas i första hand hänsyn till inflammatorisk aktivitet (ingen könsskillnad) samt andra negativa prognostiska faktorer (kvinnligt kön, många inflammerade leder, hög inflam aktivitet, tidiga destruktioner, förekomst av antikroppar som anticcp eller RF, rökning). Den aktuella könsfördelningen på antalet patienter som behandlas med TNFa läkemedel avspeglar att sjukdomen är vanligare hos kvinnor (se nedan), och att kvinnor kan ha fler prognostiskt ogynnsamma faktotrer (ex kön!). Antal kvinnliga patienter med RA behandlade med TNF någon gång: 495, med nu pågående behandling Resultatet från den Nationella patientenkäten ska analyseras och en handlingsplan för sjukhusövergripande åtgärder föranledda av resultatet ska utarbetas. Antal manliga patienter med RA behandlade med TNF någon gång: 149, med nu pågående behandling 65. Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är viktiga för sjukvårdens utveckling och förbättringsarbete. En handlingsplan för sjukhusövergripande åtgärder är utarbetad där analys, mål och aktiviteter är beskrivna. Se handlingsplanen Dnr AS Specifikt för divisionerna kan akutsjukvården lyftas fram där åtgärder vidtagits efter enkät 2012 genom utbildning för att förhindra fallolyck-

50 32 (53) or/bedöma fallrisk. Ingen Lex Maria avseende fallolyckor på akuten 2013 (2012 2st Lex Maria). 16:1 Väntetiden på akutmottagningen vid ingång 60 ska förkortas. Minst 75 % av patienterna med ortopediska åkommor ska inom 4 timmar vara klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset. I de fall 70 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 90 % av ersättningen I de fall 50 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 60 % av ersättningen Väntetiderna för patienter med ortopediska åkommor har förbättrats jämf mån över 75 % 6 mån över 70 % 2 mån över 50 % För specificerad redovisning av väntetiden på akuten, se bilaga Kvalitetsindikatorer. Om 80 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 1 000/område. Om 85 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 2 000/område 16:2 Minst 75 % av patienterna med kirurgiska åkommor ska inom 4 timmar vara klara för hem gång eller inlagda på sjukhuset. I de fall 70 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 90 % av ersättningen I de fall 50 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 60 % av ersättningen Om 80 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 1 000/område. Väntetiderna för patienter med kirurgiska åkommor har förbättrats jämf mån över 75 % 2 mån över 70 % 9 mån över 50 % För specificerad redovisning av väntetiden på akuten, se bilaga Kvalitetsindikatorer. Om 85 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 2 000/område

51 33 (53) 16:3 Minst 70 % av patienterna med övriga åkommor ska inom 4 timmar vara klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset. I de fall 60 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 90 % av ersättningen I de fall 50 % av patienterna är klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset inom 4 timmar utgår 60 % av ersättningen Om 80 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 1 000/område. Om 85 % uppnås (medelvärde september- november, mätpunkter den 15:e i respektive månad) utbetalas 2 000/område Väntetiderna för patienter med övriga åkommor har förbättrats jämf mån över 70 % 5 mån över 60 % 6 mån över 50 % 1 mån under 50 % För specificerad redovisning av väntetiden på akuten, se bilaga Kvalitetsindikatorer. Två veckor, vecka 4 och 6, har resultatet 70 % uppnåtts. Öppnande av vårdplatser kommer att förbättra resultatet. Arbete med "tidig utskrivning" kommer att påbörjas för att snabba upp patientflödet från akutmottagningen. Extrastöd för avdelningarna, för att utskrivningsprocessen till kommunerna ska vara optimal, är insatt. Kontinuerlig utbildning i Prator samt uppföljning på divisionsnivå. 17 Väntetiden på akutmottagningen vid ingång 60 ska förkortas. Väntetidens längd är beroende av patientens medicinska tillstånd. En modell med fem triagenivåer (Röd, Orange, Gul, Grön och Blå nivå) har arbetats fram och implementerats under Under året ska väntetid till läkare, på akutmottagningen, förkortas. Utgångsvärdet är medianväntetid under det sista kvartalet Arbete med förkortning av väntetiderna på akuten pågår fortlöpande. Redovisning av fördelning mellan de olika triagenivåerna/månad och antal patienter per triagegrupp orange, gul och grön som får träffa läkare inom särskild tid, redovisas i bilaga Kvalitetsindikatorer. Fram till och med tertial 2 var median och medelvärdena förbättrade jämfört med På grund av sjukhusets ansträngda vårdplatsläge förlängdes väntetiderna de sista två månaderna under året.

52 34 (53) Medianväntetiderna under de tre sista månaderna 2013 (2012): 73 (83) minuter 81 (72) minuter 83 (72) minuter 19 Som ett led i förbättringsarbetet på akutmottagningen skall Akademiska sjukhuset delta i SKLs nationella projekt Akut förbättring. 20 Barnakuten ska månatligen redovisa sina väntetider (såväl medelvärde som median). Det nationella SKL projektet avslutades med ett spridningsseminarium i Stockholm i oktober. Vid en avslutande presentation i december fick chefer och medarbetare vid akademiska samt inbjudna gäster inom landstinget möjlighet att ta del av resultat med efterföljande diskussion. Flera verksamhetsområden har aktivt deltagit projektet. Från start har följande VO:n deltagit: Akutsjukvård Internmedicin/lungmedicin Kirurgi Ortopedi Under projektets gång har även BFC och geriatrik tillkommit. För det fortsatta arbetet kommer styrgruppen att bestå tills vidare. En struktur för organisation, roller och ansvar samt handlingsplan för 2014 föreligger. Styrgruppen fastställer struktur och handlingsplan vid sitt möte i februari. Barnakuten har korta medel och medianvärden som ligger under målvärdet. Man gör förbättringar, mäter och utvärderar konstant t.ex. har flödessjuksköterska och triage införts. För specificerad redovisning av väntetiden på akuten, se bilaga Kvalitetsindikatorer.

53 35 (53) 21 Psykiatriska akutmottagningen ska månatligen redovisa sina väntetider (såväl medelvärde som median). Söktrycket till psykiatriska akutmottagningen har ökat markant månaderna efter flytten till nya lokaler. Det är sällsynt att väntetiden överskrider 4 timmar och vi arbetar aktivt med att minska väntetiden så mycket som möjligt bl.a. genom att bygga upp en modell för triagering. Checklista för triagering finns på akuten i pappersformat och aktivt arbete pågår för att få in samma mall i Cosmic för att förenkla hanteringen för omvårdnadspersonalen. Brist på specialistsjuksköterskor är en bidragande faktor till att vi inte kunnat utveckla triagering i tillräckligt hög grad. Väntetid december, medelvärde 76 minuter och median Minst 70 % av antalet väntande till specialistbesök ska få sitt besök inom 60 dagar (nationellt mål för att få del av kömiljarden 2012). Resultatet går inte att könsuppdela. Sjukhuset uppnådde i november grundkravet för kömiljarden på besök. För december klarar sjukhuset målet för C-länsinvånares besök men inte för R/R. Därmed klarar inte sjukhuset grundkravet på totalnivån, då vi uppnår 69 %.

54 36 (53) 23 Minst 70 % av antalet väntande till operation/behandling ska få sin operation/behandling inom 60 dagar (nationellt mål för att få del av kömiljarden 2012). 24 Patienterna har fått information om rökstopp inför planerade operationer. Resultatet går inte att könsuppdela. Sjukhuset uppnådde i november grundkravet för kömiljarden för operation/åtgärd och lyckas upprätthålla detta även i december. Information ges till patienterna, dokumentationsstruktur finns men det är en underrapportering. Under året har 1223 patienter har fått information och stöd. Kirurgdivisionen har en rutin som tillämpas inom samtliga opererande verksamheter om vikten av rökstopp inför operation men brist i dokumentation. 25 Redovisningen av de mål i kvalitetsbilagan som är markerade med en asterisk ska presenteras könsuppdelad. 26 Sjukhuset ska implementera den under 2012 upprättade handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Syftet är att skapa incitament för en mer jämlik vård. Statistik är könsuppdelad där så är möjligt vid denna redovisning. Handlingsplanen har implementerats med hjälp av Landstingets operativa processledare för sjukskrivningsfrågor 27 Registrering av patienter som fått frågan om tobaksvanor. Under året har patienter fått frågor om tobaksvanor. 28 Registrering av antalet patienter som fått tobaksslutarstöd. Under året har 368 patienter fått tobaksslutarstöd/avvänjning. 29 Riskbruk av alkohol uppmärksammas och patienter med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3 alternativt AUDIT och veckokonsumtionsskattning) får rekommendationer/information om riskfri alkoholkonsumtion. Under 2013 har patienter screenats för alkoholvanor vilket är fler än patienter har screenats med AUDIT3 eller

55 37 (53) hela AUDIT och av dessa hade 16 % ett riskbruk, fördelat på kön hade 20 % av männen och 13 % av kvinnorna en riskfylld alkoholkonsumtion vilket är samma nivå som Andelen patienter med riskbruk varierar mellan divisionerna från 11 % till 43 %. Flest patienter med riskbruk finns i åldergruppen år (1 607) och år (1200) samt i åldergruppen år (1115), därefter år (809). För de under 18 år eller över 85 år hade ett 30-tal patienter i varje åldersgrupp ett riskbruk. Det landstingsövergripande Kunskapsunderlaget (kvalitetsnorm) för levnadsvanor, som motsvarar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, är under implementering på sjukhuset vilket kommer att innebära att bl.a. det alkoholpreventiva arbetet får en tydligare och mer enhetlig struktur. 30 Dokumenterade rutiner i Kvalitetshandboken för rekommendation av fysisk aktivitet inklusive rekommendation av FaR till patienter i behov av åtgärder inkluderat rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Alla divisioner har divisionsövergripande eller verksamhetsknuta rutiner i kvalitetshandboken för fysisk aktivitet/far samt att det även finns sjukhusövergripande rutiner. Det finns en utarbetad Pingpong-utbildning och nu även landstingsövergripande kunskapsunderlag (kvalitetsnorm) enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under året skrevs 493 FaR. Kirurg- och onkologdivisionen har ökat sin FaRförskrivning till 20 stycken år 2013 jämfört med 9 st år Det är framför allt inom verksamhets-

56 38 (53) område "ortopedi" som ökningen skett. Inarbetade rutiner finns, t.ex. har onkologen en väl inarbetad rutin där man informerar om fysisk aktivitet minst 15 min/dag till alla patienter som är förmögna till detta men det dokumenteras inte genom att patienten får ett FaR vilket gör att det inte framgår i statistiken. Medicin och thoraxdivisionen har ökat sin FaRförskrivning till 99 st år 2013 jämfört med 59 st år Det är ffa inom verksamhetsområdena "specialmedicin", "hematologi, hud och reuma", "kardiologi och klinisk fysiologi" som ökningarna skett. Kvinno- och barndivisionen har ökat sin FaRförskrivning till 90 st för år 2013 jämfört med 42 år Ökningen består dels av att förskrivningen av FaR till barn har ökat, och att det har tagits fram anpassade Idrottsskolor via Upplands Idrottsförbund. För att få tillgång till dessa Idrottsskolor har det krävts ett FaR. Inom psykiatridivisionen har FaR-förskrivningen ökat till 162 st år 2013 jämfört med 147 år Det är ffa inom verksamhetsområdena "Affektiva sjukdomar" och "Psykosvård och rättspsyk" som ökningarna skett. För vissa diagnos/patientgrupper ingår daglig fysisk aktivitet i behandlingsprogrammet, vanligtvis promenad, och då skrivs inte FaR utan det är inkluderat i behandlingen. Inom neurodivisionen har FaR-förskrivningen minskat till 122 st år 2013 från 224 år Det är ffa inom verksamhetsområderna "LSA" och

57 39 (53) "Smärtcentrum" som minskningarna skett. 31 Införa systematiskt arbetssätt för riskbedömning av nutrition/ohälsosamma matvanor för patienter på minst 20 % av avdelningar/mottagningar, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder/näring för god vård och omsorg. Alla divisioner når över ett 20 % införande av ett systematiskt arbetssätt för nutrition/ohälsosamma matvanor. Det systematiska arbetssätt som åsyftas i målet är de rutiner som beskrivs i Kunskapsunderlag Undernäring - prevention och behandling i slutenvård, samt Kunskapsunderlag levnadsvanor, kapitel Hälsosamma matvanor. Division* Nutrition/näring för god vård och omsorg Matvanor/Soc.styr. nat. riktlinjer f. sjukdomsförebygg. metoder Totalt KIR 74 % - 74% KB (vuxna) 15 % 8 % 23% ND 72 % 3 % 72 % MTH 54 % 21 % 79% PSYK 19 % 29 % 39 % *DAT, Hospice, BUP och övrig barnverksamhet är inte med. I tabellen visas per division hur stor andel av avdelningar/mottagningar som har riskbedömt patienter för antingen nutrition/näring för god vård och omsorg eller ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer.

58 40 (53) MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utvecklingsområden 6.1 Hälsoinriktat arbete Ett hälsoinriktat perspektiv Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kommentar/Lägesbeskrivning Implementering av arbetsrutiner pågår. I implementeringsarbetet ingår screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för de fyra levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet, i det ingår riktlinjernas processindikatorer. Till Kvalitetshandboken har ett Landstingsgemensamt Kunskapsunderlag för levnadsvanor (kvalitetsnorm) arbetats fram som grund i implementeringen och för att skapa enhetlighet i landstinget. I arbetet ingår att ändra dokumentationen. Riskbruk av alkohol och tobaksbruk är etablerat och fokus är att anpassa åtgärd och struktur till riktlinjerna. Ohälsosamma matvanor har kopplats till riskbedömning av undernäring för att skapa enhetlighet kring nutritionsarbetet. Fysisk aktivitet har inriktning på screeningstruktur. Ett par divisioner har införandeplaner som man arbetar efter men det är ojämnt infört och sammantaget kan införandet beskrivas som påbörjat. De tidigare rutinerna finns kvar och det medför att utdata är splittrad och blir svår att följa Rekommendation och förskrivning av FaR till äldre Utvecklingsarbetet har fortskridit och nu har ett "seniorkort" tagits fram för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet. Kortet är ett stöd för personalen att informera patienterna men är också självinstruerande. Under hösten har det introducerats på Navet, information har getts till samtliga divisioner och UNT har informerat allmänheten om det. Kortet finns att hämta på relevanta mottagningar, avdelningar och på Blå rummet Utvecklad samverkan ETP Cosmos Handlägges på landstingets ledningskontor. Ett förslag har arbetats fram som ska beslutas i styrgruppen Kvalitet genom hög tillgänglighet, bra bemötande och hög säkerhet Kvalitet i hälso- och sjukvården (god vård) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Befintliga riktlinjer och rekommendationer tillämpas, och verksamheterna deltar nästan undantagslöst i de regionala specialitetsråden. Rapportering sker till flertalet av de register som certifierats som Nationella Kvalitetsregister och till många

59 41 (53) av registerkandidaterna. Arbetet med öppna jämförelser har beskrivits i rapporteringen av styrkortet. Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Sjukhuset har en mycket god följsamhet till upphandlingen, oftast > 80 %. Under året har också nettoprissättning införts vilket också bidrar till en bättre följsamhet. Under hösten har också diskussioner förts med många verksamhetsområden om möjligheter att göra besparingar genom att följa läkemedelskommitténs förskrivningsmål. Exempel från KB-divisionen Bl.a. har KB genomfört en audit på genotropin för att titta på om insättnings och utsättningskriterier användes på rätt sätt. Denna audit visade att förskrivningen skedde enligt de riktlinjer som finns för förskrivning av genotropin. Exempel från MTh-divisionen Special medicin: Huvudfokus har legat på kostnadseffektiv förskrivning av immunsuppresiva läkemedel vid organtransplantation. Trots ökad förskrivning har man lyckats sänka kostnaderna för dessa läkemedel med drygt 0,5 milj. Man har jobbat för restriktiv användning av lågverkande insuliner till typ-ii diab. Besparingen till följd av denna åtgärd är svår att kvantifiera. Ett annat område som undersöks är tillväxthormoner. I stort sätt finns kostnadsmedveten användning av dessa läkemedel så besparing har inte uppnåtts. Infektion: Förskrivningsråd implementeras. Speciellt har kostnaden för svampbehandling kunnat minskas på sjukhus genom avtalsskrivning. Hud, reuma och hematologi: Följer landstingets läkemedelsrekommendationer. Reuma följer SRFs rekommendationer gällande biologiska läkemedel och vid nationella jämförelser förskrivs som genomsnittet. Hematologi följer de nationella riktlinjerna samt ingår i ca 20 kliniska läkemedelsstudier. Kardiologi: Tillämpar tydliga förskrivningsföreskrifter och inför successivt nya kostsamma läkemedel, nya antikoagulationshämmare som ersätter Waran. Kostnad för dessa är höga och ligger hitintills på kardiologen men bör fördelas till PV. Intern- och lungmedicin: Läkare från hela VO har deltagit i framtagandet av reklistan samt arbetat med implementering.

60 42 (53) Exempel från Psykiatridivisionen Läkemedelsförskrivning har diskuterats på divisionsledning och på läkarmöten VC/läkarchef följer upp läkemedelskostnader. Från och med 2014 kommer varje division månadsvis följas upp mot de mål som läkemedelskommittén fastslagit. Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin Säker hälso- och sjukvård Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Ärendekommunikation kopplad till e-intyg är i drift. Riktlinjerna för en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess har implementerats till största delen. En operativ processledare har rekryterats under året och arbetat med dessa frågor. För arbetet med handlingsplan för jämställd sjukskrivning, se rapportering vårdavtal, pkt26. Sjukhuset uppfyller kraven i rehabiliteringsgarantin. Ett omfattande arbete har bedrivits hittills under året på de enheter som är berörda (psykiatridivisionen och smärtcentrum), och välfungerande rutiner finns. Sjukhuset har arbetat intensivt med ett aktivt riskförebyggande arbete, och har uppfyllt alla tillämpliga delar av de krav som ställts i patientsäkerhetsöverenskommelsen Ett betydande arbete har också utförts för att nå målen i regeringens satsning på mest sjuka äldre. Författningen 2012:9 om läkemedelsgenomgångar för patienter äldre än 75 år har implementerats, och ett arbete pågår för att via datajournalen få in uppgifter om antalet utförda läkemedelsgenomgångar. Antibiotikaförskrivning mäts med Infektionsverktyget. Antibiotikaförskrivning i öppen vård har minskat under Inom Akademiska har en styrgrupp bildats för att samla, initiera och leda det arbete som utifrån den centrala satsningen och landstingets handlingsplan som ska göras på Akademiska sjukhuset. En handlingsplan för sjukhuset har tagits fram. Mycket arbete pågår redan inom sjukhuset och annat ska genomföras inom ramen för handlingsplanen. Informationsmaterial har tagits fram gemensamt i landstinget och information har getts till samtliga divisioner. Rutin finns i Kvalitetshandboken. KB-divisionen Läkemedelsgenomgång görs för alla patienter som läggs in på KK.

61 43 (53) Kirurg- och onkologdivisionen Samtliga VO följer rutin enligt kvalitetshandboken och genomför läkemedelsgenomgång vid in- och utskrivning och vid överföring till andra kliniker. Ortopeden har anställd apotekare vars uppgift är att under vårdtilfället gå igenom läkemedel tillsammans med avdelningsläkare och ev. geriatriker som också finns vid enheten. Kirurgen har för uppgiften hjälp av klinikapotekare på KAVA. MTh-divisionen Spec.med: Läkemedelsgenomgångar är centrala och ingår som en naturlig del vid omhändertagandet av alla patienter. Infektion: har inletts. Hema/hud/reuma: Hematologen har kommit igång, dock inte reuma och hud. Kardilogoi: Alltid aktivt ifrågasättande av äldres medicinering i samband med vårdkontakten. Intern- och lungmedicin: Både enkel och fördjupad genomgång sker inom internmediciin som har apotekare till hjälp, målet uppnås. Lungmedicin kommer 2014 att implementera läkemedelsgenomgång och upphandla apotekartjänst. Neuro-divisionen Inom geriatriken görs detta regelbundet på inneliggande patienter, dock inte tillsammans med apotekare. Övriga verksamheter går ffa igenom egna insatta mediciner. Psykiatridivisionen Inom äldrepsykiatrin genomfördes totalt 173 läkemedelsgenomgångar av apotekare under 2013, varav 111 för patienter 75+ (41 män, 70 kvinnor). Läkemedelslista Gemensam läkemedelslista finns på samtliga avdelningar och mottagningar. Rutin finns i kvalitetshandboken för läkemedelslista. DAT Tillämpas så gott det går inom relevanta VO, t.ex. har ANIVA infört nya läkemedelslistor för att minska risk för misstag i väntan på PDMS. Vid BFC pågår utvecklingsarbete för att eventuellt använda läkemedelslista inom interventionsverksamheten KB-divisionen KB följer rekommendationen.

62 44 (53) MTh-divisionen Spec.med: Alla pat som önskar får läkemedelslista vid varje vårdkontakt. Infektion: Har inletts. Hematologi/hud/reuma: Har implementerats. Kardiologi: har implementerats. Thorax: Läkemedelslista upprättas och uppdateras under vårdtillfället. Intern- och lungmedicin: Läkemedelslistan uppdateras inom SV men inte alltid inom ÖV. Neurodivisionen Samtliga verksamheter använder läkemedelslista och uppdaterar den vid in och utskrivning. Psykiatridivisionen Aktiviteter i läkargruppen för att öka följsamhet har genomförts. Antibiotikaförskrivning och resistensproblematik Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård På Akademiska sjukhuset minskade användningen av rekvirerad antibiotika (J01 exkl metenamin + rifampicin) med 10 % under året. Antibiotika-förskrivningen via recept minskade med 3 %. Cefalosporin-användningen minskade med 10 % och kinolonerna med 12 %. Användningen av karbapenemer minskade med 13 %. Resistensläget övervakas. Speciell uppmärksamhet ges ESBL-producerande balterier med behandlingsrekommendationer i styrdokument och en från Uppsala initierad nationell studie av ESBL-problematiken. Sjukhuset informerar fortlöpande patienter om regler för vårdgaranti och valfrihet, möjligheter att få information, möjlighet att vända sig till patientnämnden samt ger information om att möjligheter att få tillbaka avgift. Administrativa rutiner utvecklas, t.ex. vad gäller kallelser och påminnelser, pilotförsök med självbetjäning pågår, informationskort mm. Införande av Mina vårdkontakter pågår. Sjukhuset deltar även i aktuella nationella patientenkäter och arbetar med förbättringar utifrån resultaten. Ett omfattande arbete med effektivisering av processer och vårdkedjor pågår inom alla divisioner. Slutenvård omvandlas till dagvård och dagkirurgi, slutenvårdsprocesser har effektiviserats. Samarbetet med kommunerna och med andra förvaltningar har förbättrats. En treårig åtgärdsplan för jämlik hälso- och sjukvård föreligger inom landstinget

63 45 (53) och en likabehandlingsplan för Akademiska sjukhuset gällande är utarbetad utifrån ett medborgarperspektiv. Den är vägledande för arbetet med likabehandling och jämställdhet och innehåller en handlingsplan för arbetet under Målet för Akademiska är alltid att tillhandahålla och fördela vården på lika villkor. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Sjukhuset har under året arbetat med olika förbättringar för att öka tillgängligheten för patienter för att underlätta kontakten med sjukhuset. Som exempel på genomförda förbättringar kan lyftas att en genomgång av öppettider på blodtappningsverksamheten pågått, liksom en översyn av provtagningen i ing 70 samt barnprovtagningen. Inom hematologi/hud/reumatologi har extra insatser gjorts för kvälls- och helgmottagningarna. Inom kardiologi har hjärtmottagningen omorganiserats för att öka sjuksköterskornas telefontillgänglighet för patienterna. Inom psykiatrin har kvällsmottagning införts på beroendemottagningen och telefontiderna har utökats. Sammantaget bedriver sjukhuset ett aktivt arbete för ökad tillgänglighet. Vårdgarantin Arbetet för att uppfylla vårdgarantin har varit omfattande på sjukhuset Vårdgarantienheten har genomfört ett arbete inom VO Ortopedi där de kontaktat patienter som väntat länge eller riskerade att vänta länge och erbjudit stöd och hjälp med att matcha rätt vårdgivare. Resultatet av arbetet visar att 521 ortopedpatienter har slussats från Akademiska till andra vårdgivare. Antalet väntande patienter till besök har minskat med 51 % under Utöver ovanstående arbete finns skrivna dokument i Kvalitetshandboken med rutiner för att registrera rätt och kontrollera planeringslistor för att undvika administrativa orsaker till väntetid. Det finns även skriftliga rutiner i Kvalitetshandboken för att planera besök och behandling som är anpassade till den nationella vårdgarantin. Listor inför rapporteringen till Väntetider i Vården skickas månadsvis till respektive verksamhet för kontroll och åtgärd så de kan planera utifrån vårdgarantin.

64 46 (53) Kömiljarden Sjukhusets insatser för att korta väntetider och uppfylla kömiljarden har under slutet av året gett resultat. I oktober och november nådde sjukhuset grundkravet för såväl besök som operation/åtgärd. Sjukhuset klarade nästan att hålla denna positiva utveckling även i december. Trots sjukhusets ansträngda situation avseende vårdplatser/personal och ett antal röda dagar över jul och nyårshelgerna lyckades sjukhuset med sin måluppfyllelse om 70 procent på operation/åtgärd. En insats som inneburit förbättringar för väntetider är samarbetet med Enköping under december. Kirurg- och onkologdivisionen har hittills genomfört 62 operationer (72 totalt inklusive plastiken) där och det finns stora förhoppningar om att detta samarbete kommer att utökas under 2014, något som skulle förbättra landstingets förutsättningar att klara kömiljardsmålen. Ett annat exempel på insatser som gjorts under året är samverkan och förändringsarbeten inom VO Ortopedi (ryggortopedi) där det vårdprogram reviderats tillsammans med primärvård. För att minska köerna har ett nytt arbetssätt inletts i projektform, där sjukgymnaster tar hand om ryggpatienter till ett första besök, vilket frigör tider till läkarbesök. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sjukhuset är medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukvård, HFS. Medlemskapet ger tillgång till kunskap och erfarenheter som förbättrar möjligheten för verksamhetsutveckling av en hälsoinriktad sjukvård på sjukhuset. Sjukhuset har ordförandeskapet i ett par temagrupper, avtal/ersättningsfrågor och fysisk aktivitet. Arbetet med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor pågår. I det ingår ny dokumentationsstruktur för levnadsvanorna i Cosmic och ett stort antal utbildningsinsatser kopplade till dokumentation och ämneskunskap. Stöd för implementeringsarbetet är ett landstingsgemensamt metodstöd för samtalametoden motiverande samtal(mi). Under året arrangerades 14 grundkurser i metoden varav 5 för enheter

65 47 (53) på Akademiska, BB/förlossningen och smärtkliniken är två enheter där större delen av personalen utbildats. Handledning erbjöds till kollegiala lärandegrupper samt dessutom arrangerades två inspirations/fördjupningsdagar med ca 175 deltagare Förbättrat akut omhändertagande Förbättrade flöden till, vid och ifrån akutmottagningarna Divisionerna DAT, KOD och MTh har varit aktiva i SKL-projektet Akut förbättring. Deltagare har varit/är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Även chefer av olika kategorier har varit aktiva i projekt- och styrgrupper. Dessutom har många verksamhetsområden deltagit i projektet eller arbetat med egna processer som stöttar flöden till, vid och ut från akutmottagningen ing 60. Arbetet är och måste få vara långsiktigt. För redovisning av fortsatt arbete hänvisas till handlingsplan och organisationsstruktur. Exempel på aktiviteter som påverkar flödet: VO geriatrik har en plats för direktinläggning till geriatrisk ortopedavdelning (70C2). Möjlighet till direktinläggning till geriatrisk medicinavdelning (30A) har upphört i och med nerdragna vårdplatser. Det uppskattade projektet Mobila hembesöksteamet avslutades hösten 2013 och övergår från 1/ till Mobila äldreakut vilket även bör påverka såväl in- som utflödet. Ambulanssjukvården bidrar till förbättrade flöden genom direktlarm till akuten när de är på väg med svårt sjuk patient. Kontakter har tagits med primärvården ang. möjlighet att få nyttja/ hänvisa patienter till öppenvård, ge patienten en tid på vårdcentral. Röntgen arbetar med att förbättra ledtider från remiss till prel. svar vilket påskyndar interna flödet. Akademiska laboratoriet - genomgång av patientnära-analysinstrument och flöden av laboratorieprover som bidrag i förkortade ledtider. Läkemedelschef och apotekare har under sommaren arbetat med genomgång av läkemedelslistan för patienter som ska läggas in. Det har underlättat arbetet för läkare vid akuten såväl som på vårdavdelning. De läkemedelsgenomgångar som genomförs vid vårdavdelningar innan patienter skrivs ut bidrar till att patienter inte kommer åter till akuten pga överdosering, felaktiga läkemedel mm. Vid MTh pågår arbete med att effektivisera utskrivningsrutiner. En

66 48 (53) vårdplatskoordinator ska också tillsättas i början av Patientens rättigheter Samordnad individuell plan (SIP) Utveckling av barnskyddsteam Utredning inom hjälpmedelsområdet 7.1 Strategiska områden Utveckling av närvård Utökning av sjukvårdsteamet Mellanvårdsplatser Ett landstingsövergripande implementeringsprojekt har genomförts där Akademiska deltagit. Bland annat har en Pingpong-utbildning skapats. Implementering har skett inom alla berörda enheter. Inom psykiatrin har man sedan tidigare genomfört egna utbildningar och antalet SIP:ar har där ökat. Barnskyddsteamet har nu verkat i 2 år och är just nu under utvärdering av extern internationell och nationell expertis. Sjukhuset har mycket aktivt deltagit i utredningen inom hjälpmedelsområdet, vilket lett fram till ett nytt regelverk för hjälpmedel. Detta är implementerat med ett fungerande IT-stöd. Ökningen till 50 platser är genomförd och bemanningen säkerställd. För att skapa ett bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre med vård på rätt vårdnivå har beslut tagits i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att inrätta en mellanvårdsavdelning med organisatorisk tillhörighet Hälsa och habilitering. Avdelningen består av ca 26 vårdplatser och bemannas med sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Patienterna kan utifrån särskilda intagningskriterier remitteras till mellanvårdsavdelningen av läkare inom primärvården, vid akutmottagningen och sjukhusets specialistavdelningar. Primärvårdslogopedi Årsrapport för 2012 samt delårsrapport för är inlämnade till ledningskontoret. Verksamheten bedrivs enligt uppdragsbeskrivningen och uppfyller kvalitets- och produktionskraven. Årsrapport 2013 lämnas in samtidigt med övrig årsredovisning. Kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret Registrering i Svenska palliativregistret sker och ingår som en del i SKL satsningen Bättre liv för sjuka äldre. En utvecklingsledare är anställd på Akademiska sjukhuset för att driva detta utvecklings- och

67 49 (53) förbättrings arbete med kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior alert. Riskbedömningar för fall, trycksår och undernäring registreras i Senior alert men den tekniska lösningen för att få utdata på vidtagna åtgärder är ännu inte löst. Detta gör att kvalitetsregistret inte blir fullständigt med både data för riskbedömning och åtgärder Personer med psykisk ohälsa eller sjukdom Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar Katamaranprojektet Psykoterapi med inriktning på läkemedelsberoende Närvårdsteamet neuropsykiatri invigdes i december 2013 i lokaler på Bangårdsgatan och är ett samarbete mellan kommun och landsting vilket organisatoriskt ligger under förvaltning Hälsa och habilitering. Psykiatrin deltar i styrgrupp men har inget arbetsgivarnasvar för verksamheten. En intensiv insats till patienter med multibehov. Arbetet går enligt plan. Fyra personer har anställts och en teamledare är utsedd. Utbildningar har getts till personalen under sommaren. Teamet har tagit emot åtta patienter, en ytterligare på väg in, en på väg ut. Arbetet med, och utveckling av läkemedelsprogrammet fortsätter med en ökad tillströmning av remisser.

68 50 (53) BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL = Målet har uppnåtts 2013 = Målet har delvis uppnåtts 2013 = Målet har inte uppnåtts 2013 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Kommentar/Lägesbeskrivning Resultat Transporter (resultatmål) 1 Minska utsläppen av CO2 från sjukhusets totala tjänsteresor med 10 % jämfört med år 2012 Totala utsläppen från tjänsteresor har minskat med 13% 1.1 Delmål: Minska utsläppen från tjänstebilar med 5 % jämfört med 2012 Utsläppen från tjänstebilar har minskat med 4 % 1.2 Delmål: Minska användning av egen bil i tjänsten med 10 % jämfört med Delmål: Minska flygresor i tjänsten med 5 % jämfört med Delmål: Öka antalet videokonferenstillfällen med 20 % och antalet videokonferenstimmar med 25 % jämfört med Medverka till att minska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet Läkemedel (resultatmål) 3 Minska användningen, jämfört med 2012, av - diklofenak med 10 % - sertralin med 5 % - fluorokinoloner med 5 % Utsläppen från egen bil i tjänsten har minskat med 4 % Utsläppen från flygresor har minskat med 17 % Antalet tillfällen har ökat med 56 % och antalet timmar har minskat med 20 % Utsläppen från resor till och från arbetet har ökat med 4 % Användningen av: -diklofenak har minskat med 13 % -sertralin har ökat med 14 % -Fluorokinoloner har minskat med 2 % Energi (resultatmål) 4 Minska elförbrukningen med 2 % jämfört år 2012 Elanvändningen har minskat med 4 % Avfall (resultatmål) 5 Andelen materialåtervunnet avfall ska vara 33 % av den totala avfallsmängden vid utgången av år 2012 Användning av kontorsmaterial (resultatmål) 6 Minska användning av kontorspapper med 2 % jämfört med år (A4 hålat och ohålat 80 gram) Andelen materialåtervunnet avfall har ökat till 33 % Användningen av kontorspapper har minskat med 3 %

69 51 (53) BILAGA 6 RIKS- OCH REGIONINTÄKTER Kund Budget 2013 Budgetavvikelse 2013 Riks- och regionvård Dalarna ) Gävleborg ) Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm ) Norra regionen ) Åland Övrigt ) Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT ) Not Kommentarer: 1) Totalt har riks- och regionintäkterna minskat med 0,3 procent. Prisuppräkningen mellan åren är 2,3 procent. Minskningen inklusive prisuppräkningen är därmed 2,6 procent. Minskade intäkter jmf med 2012 ses ffa för verksamhetsområden inom Kirurgi- och onkologidivisionen. 2) Dalarna ökar jmf med föregående år ffa inom neonatologi, onkologi och öron-, näs- och halssjukdomar. 3) Intäkterna från Gävleborg ökar främst inom neurokirurgi, ögon och öron-, näs- och halssjukdomar. 4) Intäkten från Stockholm minskar främst inom verksamhetsområdena kirurgi, ortopedi, neurologi, strokevård och rehabmedicin, intern- och lungmedicin samt handkirurgi. 5) Från Norra regionen minskar intäkterna generellt, med undantag för Norrbottens läns landsting (+8 mnkr). Intäktsminskningen från Landstinget i Västernorrland är 13 mnkr och återfinns främst inom brännskadevården. 6) Från övriga landsting, än specificerade i tabellen, ses generellt minskade intäkter jmf med föregående år. Minskningen återfinns inom neonatologi, kirurgi, ortopedi och neurokirurgi.

70 52 (53) BILAGA 7 INTERN KONTROLL Rutin/system som granskats Rutin vid uppföljning av personalkostnader för närmsta chef Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Ja Kontroll via enkät till alla chefer på divisionsnivå för den månatliga uppföljningen av löneutbetalning Tidsredovisning Ja Kontroll via enkät till alla chefer på divisionsnivå att rutiner finns för tidredovisningen och att de följs och fungerar Bisyssla Ja Kontroll att bisyssla registreras och Riskbedömma överbeläggningar Ja hanteras enligt rutin Kontroll via enkät till alla avdelningschefer i den slutna vården att rutiner vid överbeläggningar följs och fungerar E-posthantering Ja Stickprovskontroll att e-post läses i rimlig tid Ofakturerade vårdkontaktekontakter Ja Kontroll att fakturering av vård- görs inom den tid som Fakturering från det patientadministrativa systemet Ja satts som mål Stickprovskontroller av rutiner för registrering i det patientadministrativa systemet. Externa projekt Nej Stickprovskontroll av att externa projekt hanteras enligt gällande regler. Upphandling Nej Stickprovskontroller av att lagen om offentlig upphandling följs för konsulttjänster Diktat Ja Stickprovskontroll att digitala diktat blir inskrivna i Cosmic i tid Patientnära städning Ja Kontroll via enkät till alla avdelningschefer i den slutna vården att den patientnära städningen utförs i enlighet kvalitetshandbokens regelverk Uppföljning av sjukhusdirektörsbeslut Läkares jour- och beredskapstid Nej Ej genomförd Årlig kontroll att rutiner följs för att direktörsbeslut Stickprovskontroll att rutiner för jour och beredskap henteras rätt i Medinet Informera / utveckla rutin Informera / utveckla rutin Informera Informera / utveckla rutin Informera Informera / utveckla rutin Informera och analysera mera Informera Informera / utveckla rutin Åtgärd juni Uppföljning enkät årsslut 2014 Åtgärd juni Uppföljning enkät årsslut 2014 Fortlöpande Åtgärd fortlöpande. Uppföljning ny enkät årsslut 2014 Fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Följs fortlöpande Åtgärd fortlöpande. Uppföljning ny enkät årsslut 2014

71 53 (53) Kvalitetsindikatorer som ska följas upp månatligen enligt Vårdavtal 2013 Kvalitetsindikator mål jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec Väntetider på akutmottag nin gen ing 60: (%) andel av patienter ska inom 4 tim vara klara för hemgång eller inlagda på sjukhuset Ortopedi 75 Kirurgi 75 Övriga Väntetider på akutmottag nin gen ing 60: Utfall per triagenivå (% andel av resp. triageringsnivå av totala antalet trigerade) Antal patienter på akutmott - totalt/månad Antal/andel triagerade av totalt antal besök på AKM 40% % % % % % % % % % % % % triagenivå 1 Röd 81 2% 73 3% 80 3% 65 2% 50 2% 50 2% 25 1% 55 2% 32 1% 28 1% 22 1% 17 1% triagenivå 2 Orange % % % % % % % % % % % 117 9% triagenivå 3 Gul % % % % % % % % % % % % triagenivå 4 Grön % % % % % % % % % % % % triagenivå 5 Blå 96 3% 108 4% 81 3% 62 2% 58 2% 86 4% 44 2% 29 1% 19 1% 17 1% 11 1% % Väntetider på akutmottag nin gen ing 60: Antal patienter/ triagegrupp, orange, gul & grön, som träffar läkare inom nedanstående tidsangivelser. Redovisning/månad i samband med T1, T2 & ÅR 20, 60, 120, 180, >180 min samt ingen läkare Se flik "antal patienter/triagegrupp" ny uppföljning 2013 Väntetider på akutmottag nin gen ing 60: Under året ska väntetid till läkare förkortas. Redovisning: medianväntetid under kvartal jmf med kvartal Median/Medel, väntetid till läkare (minuter) 2012 Median/Medel, väntetid till läkare (minuter) /111 70/105 78/110 76/108 70/103 62/94 70/103 78/110 78/115 64/93 55/87 73/107 69/98 66/96 61/90 58/89 65/ 98 79/112 83/118 72/106 72/103 73/105 81/117 83/116 Andel elektroniska remisser som har bedömts inom 5 arbetsdagar (%) KB > 80 DAT > 80 Saknas Saknas KIR > 80 Saknas Saknas Neuro > MT h > Saknas Saknas Psyk > 80 Saknas Saknas Saknas 83 Sak nas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas

72

73 Årsredovisning 2013 Lasarettet i Enköping

74 2 (33) Årsredovisning 2013 Viktiga händelser Slutenvårdsprocessen inom Medicinskt centrum har förbättrats genom ett antal åtgärder, exempelvis har utjämnad arbetsbelastning för rondande läkare, hemsjukvårdande sviktteam och specialistkompetenta läkare på akuten införts. Antalet vårdplatser har reducerats samtidigt som överbeläggningsproblematiken har minskat markant. Lasarettet har deltagit i ett landstingsövergripande bild- och funktionsmedicinskt prisprojekt. Sedan 1 juli är lasarettet en aktör inom fritt vårdval höft- och knäproteskirurgi. På Kirurgiskt centrum har operationsplaneringsmodulen Craft tagits i drift. Ombyggnationen av operationsavdelningen är slutförd vilket medfört att antalet operationssalar har utökats till sammanlagt sju. Under november och december kunde lasarettet erbjuda Akademiska sjukhuset tillgång till operationssalar. Under våren 2013 HBTcertifierades Medicinmottagningen på lasarettet. Hösten 2013 fattades beslut om att hela sjukhuset ska HBT-certifieras och arbetet med detta beräknas vara klart våren Sammanfattande bedömning Lasarettet redovisar ett resultat på -6,8 miljoner kronor. Lasarettets produktion överstiger grundbeställning enligt vårdavtal samt tilläggsbeställningar. Lasarettet har trots detta haft svårt att klara kömiljards- och vårdgarantimålen. I övrigt klarar lasarettet de flesta mål angivna i styrkort och vårdavtal. Lasarettet är sedan 1 juli en aktör i vårdval proteskirurgi. Lasarettets sjuktal är fortsatt låga och ett framgångsrikt rekryteringsarbete har lett till minskat behov av inhyrd personal. Lasarettet har påbörjat införanden av mer processorienterade arbetssätt. Kaizenmetodiken har vidareutvecklats och erbjuder nu även patienter att lämna förbättringsförslag. Lasarettets goda samarbete med Enköpings och Håbos kommuner gällande närvård har befästs ytterligare. Lasarettet ser landstingets arbete med utveckling av ledningssystem, ersättningssystem, arbetsgivarvarumärke och processorientering som avgörande framgångsfaktorer för ökad produktion och därmed ökad tillgänglighet. Medborgare och kund Den vid 2013 års inledning begärda slussning inom områden med lång kö har givit viss effekt under hösten men på grund av begränsad kapacitet på vårdgarantienheten samt begränsat antal alternativa vårdgivare har behovet inte kunnat tillgodoses fullt ut. Medicinskt centrum har genomfört fler mottagningsbesök per vecka vid medicinmottagningen vilket resulterat i att kön för nybesök inom området kardiologi minskat. Ögonmottagningen har ökat tillgängligheten från 2 till 3 läkardagar per vecka, vilket tillsammans med ett ökat fokus på produktionsplanering inklusive uppföljning, medfört att antalet besök ökat och sena avbokningar minskat. Hudmottagningen har, trots ordinarie läkarbemanning under hösten, inte lyckats korta den totala kön av patienter som väntar på sitt första besök, utan kön har under hösten legat stabilt runt ca patienter. Detta beror på att remissinflödet ökat ca 20 procent. För att kunna bemöta ökad efterfrågan räcker inte mottagningens två läkardagar till. Tidigare möjlighet att omdirigera remisser till Akademiska har upphört. Såväl antalet remisser som kön till Kirurgmottagningen har ökat under året inom

75 3 (33) urologi, ortopedi och kirurgi. Efter sommaren växte kön ytterligare i och med en planerad överföring av läkarresurser till operation i syfte att reducera operationskön och minska ledtiderna. Avsikten var att uppnå en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. Läkarbemanningen förbättrades under slutet av året tack vare att hyrläkare anlitades och under november och december genomfördes en omfattande satsning på extramottagningar inom berörda specialiteter under kvällar och helger. Kombinationen av ytterligare en operationssal och tidigare nämnda omdisponering av läkarresurser till operation har lett till markant minskade operationsköer. Den extrasatsning som genomförs på kirurgmottagningen syftade till att dels minska mottagningskön, dels generera nya operationsklara patienter. Även på operation har en extrasatsning genomförts och tillgängligheten är därför betydligt förbättrad i december. Ett förvaltningsövergripande samarbete har möjliggjort att operationssalar på lasarettet ställts till förfogande under v för Akademiska sjukhuset. Totalt har 45 öppenvårdsoperationer och 13 slutenvårdsoperationer utförts. Under 2013 utökades tillgängligheten för planerade MR-undersökningar till att omfatta tre helger i månaden. Ekonomi Lasarettet redovisar ett resultat för 2013 på -6,8 miljoner kronor. Resultatet är inklusive tidigare aviserad intäktsbortfall med 2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour flyttas från lasarettet. Utfallet visar en förbättring med 1,7 miljoner kronor jämfört med tidigare prognos men 0,9 miljoner kronor lägre jämfört med föregående års resultat. Resultatet avviker mot budget främst gällande återbetalning av målrelaterade intäkter samt vid posterna medicinsk service och medicinskt material där kostnadsutvecklingen ökat betydligt mer än vad som kan förklaras av produktionsökning. Dock balanserar både verksamhetens intäkter och personalkostnader inklusive inhyrd personal mot budget. Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Årets resultat Utfall Den rörliga ersättningen från HSS avviker mot budget med 11,9 miljoner kronor vilket motsvarar 3,7 procent. Lasarettet budgeterade för 220 fler protesoperationer än grundbeställning. Budgettekniskt har den högre produktionsvolymen hanterats som riks- och regionintäkt vilket medfört att ökad c-länsproduktion balanseras mot riks och regionintäkter som avviker mot budget med -12,6 miljoner kronor. De riktade insatserna för att hantera höstens identifierade produktionsproblem har medfört att produktionsintäktsförlusten begränsats till -0,8 miljoner kronor. Lasarettet är sedan 1 juli en aktör i vårdval proteskirurgi. Med anledning av beslutade övergångsregler beträffande vårdval höftoch knäprotesoperationer har lasarettet uppfyllt grundbeställning inklusive tilläggsbeställning inom ramen för tidigare regelverk. Den extra beställningen av 140 protesoperationer har genererat 8,9 miljoner. Inom ramen för vårdval höft- och knäprotesoperationer har 31 läkarbesök och 10 operationer utförts till en ersättning på 0,6 miljoner kronor vilket innebär att intäktsbortfallet i och med den lägre ersättningen som vårdvalsavtalet ger i jämförelse med DRGersättning varit marginell. Tilläggsbeställningen av 300 extra koloskopier har genererat 1,1 miljoner kronor och övrig produktion 1,3 miljoner kronor. Fast ersättning från HSS understiger budget med 2,3 miljoner kronor till följd av återbe-

76 4 (33) talning av 2012 års målrelaterade ersättning 1,3 miljoner kronor samt 0,9 miljoner kronor för 2013 års mål. Lasarettet nådde inte 2012 års mål gällande införande av rutiner för trombolysbehandling, -250 tusen kronor, god hjärtsjukvård, -690 tusen kronor samt fotundersökningar för diabetespatienter, -390 tusen kronor. För 2013 års målrelaterade ersättning återbetalas 0,9 miljoner kronor till följd av att lasarettet uppnådde målen för kömiljarden endast 3 månader för operation/behandling. Patientavgifterna understiger budget med 0,8 miljoner kronor, -6,9 procent, varav 0,4 miljoner kronor är att hänföra till flytt av Husläkarmottagningens helgjour. 0,3 miljoner kronor förklaras av kortare vårdtider och resterande förklaras av att planerad produktionsnivå inte uppnåtts. Övriga intäkter överstiger budget med 1,6 miljoner kronor. Röntgenintäkter understiger budget med 0,5 miljon kronor, -1,4 procent, till följd av ökad lasarettsintern röntgenservice som leder till minskat utrymme för försäljning av extern röntgen. Ökad produktionstakt under de två sista månaderna har halverat intäktsförlusten jämfört med föregående prognos. Intäktsbortfallet balanseras dock upp av ersättningskrav gällande inställda operationer på grund av haveri i fläktsystem, försäljning av laboratorietjänster, landstingsövergripande projektledare, högre momsbidrag samt externa projektmedel. Personalkostnaden exklusive inhyrd personal avviker positivt mot budget med 4,3 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal är 8,4 miljoner kronor vilket ger en budgetavvikelse med 4,0 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning av föregående års kostnad med 45,5 procent och sammantaget balanserar personalkostnaderna inklusive inhyrd personal med en marginell positiv budgetavvikelse med 0,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,1 procent. Med hänsyn till rekryteringsläget där färdigutbildade specialister inte finns tillgängliga har lasarettet rekryterat specialister med behov av kompletterande handledning inom specifika delar av specialistområdet. Det har inneburit dubbelgång av läkare vid operationer vilket kortsiktigt påverkar det ekonomiska resultatet negativt men som är en långsiktig åtgärd för att säkra kompetensförsörjningen. Köpt vård är en obudgeterad post med ett utfall på 0,6 miljoner kronor. Önskad slussning av patienter till annan vårdgivare har inte kunnat genomföras i tillräcklig omfattning. Kostnaderna för medicinsk service överstiger budget med 2,6 miljoner kronor vilket motsvarar 10 procent. I relation till producerad DRG är den genomsnittliga kostnadsökningen 182 kronor per producerad DRG vilket motsvarar 6 procent kostnadsökning jämfört med föregående år. Utfallet för läkemedel överstiger budget med 1,1 miljoner kronor dels på grund av ökad vårdtyngd beträffande internmedicinska patienter, dels på grund av att läkemedelsrabatterna gällande 2012 är lägre än budgeterat. Medicinskt material överskrider budget med 4,3 miljoner kronor vilket motsvarar 16,6 procent. 0,6 miljoner kronor är att hänföra till samarbetet med Akademiska där vissa urologiska operationer medfört dyra implantatkostnader. 0,4 miljoner kronor är att hänföra till ortopediska protesimplantatskostnader vilket ger en genomsnittlig prisökning per protes med 4 procent mer än budgeterad prisökning. Trenden gällande kostnaden för övrig medicinskt material per producerad DRG har under året varit stigande och resterande 3,3 miljoner förklaras av en genomsnittlig kostnadsökning per DRG med 375 kronor vilket motsvarar 12,5 procent. Kostnad per producerad DRG Genomsnittskostnad medicinskt material per DRG _ X= Månad _ X=3360

77 5 (33) Övriga kostnader understiger budget med 2,3 miljoner kronor främst till följd av minskad kostnad för apotekstjänst, senarelagd flytt av Geriatrik/Westerlunds rehab vilket förskjuter kostnaderna till 2014, kortare vårdtider samt neddragning av vårdplatser. Avskrivningskostnader understiger budget med 1 miljoner kronor trots hög investeringstakt. Detta förklaras av att investeringarna blivit något förskjutna i tid. Jämförelse mot föregående års bokslut Intäkter Lasarettets verksamhetsintäkter är 16,5 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar 4,3 procent. Rensat för Husläkarmottagningens helgjour är ökningen 19,9 miljoner kronor. Exklusive 2012 års intäkt för Husläkarmottagningen ligger rörlig ersättning c-länsvård 20,1 miljoner kronor högre än föregående år varav vårdvalsintäkter uppgår till 1,5 miljoner kronor. Resterande förklaras av ökad produktion samt höjt poängpris. Patientavgiftsintäkter är 1 miljon kronor lägre än föregående år vilket motsvarar en minskning med ca 8 procent. 0,6 miljoner kronor avser patientavgifter i öppenvård varav 0,4 miljoner kronor är att hänföra till Husläkarmottagningen. Resterande 0,4 miljoner kronor avser patientavgifter i slutenvården till följd av kortade vårdtider som medfört att antal vårddagar minskat med 12,6 procent. Intäkter från kommunerna för utskrivningsklara patienter har minskat med 0,6 miljoner kronor och är nu nere på 2011 års nivå. Utomlänsintäkterna ligger marginellt över föregående års utfall trots att produktionen ligger något under vilket förklaras av prisuppräkning med 2,6 procent. Försäljning av röntgentjänster har genererat 0,8 miljoner kronor mer intäkter än Extern försäljning har ökat med 0,2 miljoner kronor och landstingsintern försäljning ökat med 0,6 miljoner kronor. Lasarettets finansiella intäkter har minskat med 0,4 miljoner kronor vilket till största del är en följd av föregående års negativa resultat vilket ger lägre internränta på eget kapital. Även årets höga investeringstakt påverkar internräntan negativt. Ersättning från HSS är 2,1 miljoner kronor lägre än föregående år varav 0,8 miljoner kronor förklaras av lägre fast ersättning i vårdavtalet samt 1,3 miljoner kronor är orsakad av en återbetalning gällande målrelaterad ersättning föregående år. Kostnader Personalkostnaden exklusive inhyrd personal har ökat med 15,6 miljoner kronor vilket motsvarar 5,2 procent. Inklusive hyrpersonal ligger ökningen på 8,6 miljoner kronor motsvarande 2,7 procent. Kostnaden för medicinskt material har ökat med 4,5 miljoner kronor i förhållande till föregående år. 1,8 miljoner kronor av kostnadsökningen är ökade implantatkostnader varav 0,7 miljoner kronor förklaras av produktionsökning av höft- och knäprotesoperationer. 0,6 miljoner kronor förklaras av dyra implantatkostnader vid Akademiskas operationer på lasarettet och 0,5 miljoner kronor förklaras av genomsnittlig prisökning per protes med 5,2 procent. Läkemedelskostnaden inklusive rabatter har ökat med 0,8 miljoner kronor vilket kan förklaras dels av produktionsökning men även ändrat rabattsystem. Dock har kostnaden för bastjänst minskat med 1,6 miljoner kronor vilket ger att kostnaden för läkemedel inklusive apotekstjänst har sjunkit med 0,8 miljoner kronor. Köpt läkartid från Primärvården har utgått med anledning av Husläkarmottagningens helgjour vilket ger en kostnadsminskning med 1,2 miljoner kronor. Lokalkostnaderna har stigit med 2,2 miljoner kronor varav landstingsinterna hyror ökat med 2,5 miljoner kronor vilket förklaras av ombyggnation av operationsavdelningen samt Närvårdsavdelningen. Övriga kostnader ligger 1,3 miljoner under föregående års utfall vilket främst förklaras

78 6 (33) av ett projektunderkott på 1 miljon kronor som belastade 2012 års resultat. Kostnaden för reparationer och underhåll av medicinteknisk apparatur samt övriga inventarier har minskat med cirka 11 procent vilket motsvarar 0,7 miljoner kronor. En ökad investeringstakt och ökad följsamhet till investeringsplanen har inneburit att avskrivningskostnaderna ökat med 0,6 miljoner kronor jämfört med Produktion Ett förvaltningsövergripande samarbete har inneburit att operationssalar på lasarettet ställts till förfogande under fyra veckor för Akademiska sjukhuset. Totalt har 45 öppenvårdsoperationer och 13 slutenvårdsoperationer utförts. Med anledning av beslutade övergångsregler beträffande vårdval höft- och knäprotesoperationer har lasarettet uppfyllt grundbeställning inklusive tilläggsbeställning inom ramen för tidigare regelverk. Någon justering av produktionsbeställning har av den anledningen inte gjorts. Dock är produktionsbeställningen korrigerad för Husläkarmottagningens helgjour motsvarande 111 DRG vilket tagits hänsyn till i rapporten. Slutenvårdsproduktionen ligger 86 DRG under periodiserad grundbeställning. Antal vårdtillfällen ligger 631 under periodiserad grundbeställning. Inklusive extrabeställning av 140 protesoperationer är utfallet -335 DRG och -771 vårdtillfällen. Inom ramen för vårdval höft- och knäprotesoperationer har 10 patienter opererats vilket motsvarar 18 DRG. Lasarettet har inte nått den slutenvårdsoperationsvolym som ursprungligen planerats, vilket till viss del beror på att det nya arbetssättet på Medicinskt centrum med mo- bilt sviktteam, förstärkt bemanning/ kontinuitet på akuten och vårdavdelningarna, har medfört färre inläggningar och förskjutning mot ökad öppenvård. Även inom Kirurgiskt centrum har en aktiv omfördelning från slutenvård till ökad dagkirurgisk verksamhet skett. För att öka tillgängligheten har lasarettet, utifrån kösituationen, styrt över verksamheten från slutenvårdsoperationer till mer dagkirurgi där kösituationen varit besvärligast. Detta har medfört en lägre DRG-produktion då de genomsnittliga DRG-vikterna har relationen 0,933 för slutenvårdsoperationer till 0,336 för dagkirurgi. Omfördelningen har lett till att Kirurgavdelningen dragit ner antalet vårdplatser från 25 till 19 vårdplatser. Tack vare kortade vårdtider har antalet protesoperationer ändå ökat från 16 till 19 patien- ter per vecka. Se bilaga 8. I syfte att minska patientens ledtid mellan besök och behandling planerades under våren/sommaren en balansering av mottag- ningsbesök och operation genom att flytta läkarresurser från mottagning till operationsavdelning. I kombination med att ytter- ligare en operationssal togs i bruk resulterade detta i en allt för kort kö till operation. Antalet bokningsbara patienter till operation sjönk markant samtidigt som inställelsetiden för patienterna blev för kort. Antal sena avbokningar ökade till följd av allt för kort framförhållning. Öppenvårdsproduktionen på lasarettet lig- beställning. Utöver detta har 31 besök ge- ger 479 DRG över grundbeställning och antalet läkarbesök ligger besök över nomförts inom ramen för vårdval höft- och knäprotesoperationer utförts. Inklusive tilläggsbeställning av mottagningsbesök för 140 protesoperationer samt 300 koloskopier är utfallet 427 DRG över periodiserad beställning. Inom öppenvården har såväl läkarbesök som DRG poäng ökat i förhållande till be- ställningen. Inflödet av remisser från primärvården har ökat mer än beställningen vilket medfört ytterligare försämring av kösituationen. Antal övriga besök ligger 159 över beställ- ning. Inom vårdvalsområdet ljusbehandling har 501 besök utförts och inom ögonbottenfotografering har 1212 besök utförts. Sammantaget ligger lasarettets produktion mätt i DRG 92 över beställning inklusive tilläggsbeställning.

79 7 (33) Förnyelse Den forskningsverksamhet som bedrivs vid lasarettet är ytterst begränsad. Övrig utvecklingsverksamhet bedrivs framförallt inom patientsäkerhetsområdet samt i syfte att öka produktivitet och tillgänglighet. Exempel på utvecklingsarbeten som genomförts under året är projektet Kortare vårdtider inom elektiv proteskirurgi där ett processinriktat arbetssätt införts. Vårdprocessen har kartlagts, vidareutvecklats och dokumenterats. Processen beskriver hela flödet från att remissen inkommer till lasarettet tills att patienten genomför sitt återbesök efter genomgången operation. Utvecklingsarbetet har fokuserats på kortare vårdtider, standardisering och förkortade ledtider. Ledtiden har halverats och i förhållande till den har den värdeskapande tiden för patienten öka Lasarettet har lett ett projekt med syfte att ta fram en modell för utveckling av förvaltningsövergripande processer. Förutom att modellen ska fungera för kommande arbeten i landstinget, inom ramen för införande av landstingets ledningssystem, finns nu processen runt området höft -och knäsmärta kartlagd. Lasarettet har börjat direktrapportera till registren Senior alert samt Svenska Palliativregistret och personal har deltagit i registrens teamutbildningar med fokus på förbättringsarbeten i den egna verksamheten. Lasarettet har varit pilot i utvecklingsprojektet förstärkt utskrivning i syfte att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar. Lasarettets satsning på sviktteam för hemvård av hjärtsviktspatienter har sannolikt minskat undvikbar slutenvård. Det föreligger en minskning av slutenvårdstillfällen för hjärtpatienter som sammanfaller med införandet av sviktteam, se graf. Nettovårddagar Antal vårddagar kardiologi LE UCL=642,3 _ X=468,5 Medarbetare LCL=294, ÅrMån Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget _ X=385,8 UCL=494,9 LCL=276,8 3,4% Förändring i antal 6 1,5 % 4,4 % 4,9 % 0,0 8,4 mnkr -4 mnkr Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 211,7 till 218,8 och är till stor del en konsekvens av löneöversynen men beror även på förändringar i personalsammansättningen samt att hyrpersonal har ersatts med ordinarie personal. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 419 till 426 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 1,5 procent. Den största procentuella ökningen går att härleda till läkargruppen vilket är en del av planen för att minska kostnaden för hyrpersonal. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 4,7 årsarbetare per månad vilket är en minskning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 8,1 årsarbetare per månad. Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år, 4,9 procent. Sjukfrånvaron har ökat något för kvinnor medan den minskat för män. Långtidssjukfrånvaron har minskat något medan den korta sjukfrånvaron ökat framförallt i åldersgruppen yngre än 29 år.

80 8 (33) Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,2 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen, men också på att antalet årsarbetare har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 8,4 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än föregående år. Interna kontrollplaner Den interna kontrollplanen har följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av chefsekonomen. Inför 2013 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som 2013 omfattar nio rutiner. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Avvikelser och åtgärder som har rapporterats Efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler Uppföljning av rutinerna behöver göras på några enheter som inte mäter varje månad Läkemedelsmodulen Ny breddutbildning ges i samband med ny version av läkemedelsmodulen. Lokala utbildningstillfällen samt utbildning i PingPong. Journaldiktering Viss eftersläpning sker, vikten av snabba diktat har påtalats Avvikelsehantering medarbetare Rutinen fungerar men är i behov av utveckling. Informera chefer om att registrera alla arbetsmiljöärenden i Tillbud/ Arbetsskada. Vid den gemensamma introduktionen visas praktiskt Medcontrol och säkerhetsombuden på enheterna introducerar nyanställda. Rapporteringsrutiner MEWS används men uppföljning av rutinen kvarstår. Genomgång på enhetsnivå med avdelningschefer. Egenkontroll Den lokala egenkontrollen som genomförs varje år fungerar också som en påminnelse och repetition har alla enheter återkommit med svar och sammanfattat är säkerhetsmedvetandet högt runt om i organisationen. Ett riskområde som har lyfts upp är hantering av mobiler och annan trådlös utrustning som i vissa fall används i närheten av medicinskteknisk utrustning. De rekommendationer som givits från MSI har inte alltid följts. Dock har inte några avvikelser rapporterats. Lokala avbrottsplaner finns för vårdsystem och de fastställda rutinerna för behörighetstilldelning följs. Under 2013 genomfördes ett utbyte av kontorsprogram som hade större påverkan på verksamheten än planerat och som genererade ett antal rapporterade avvikelser i Medcontrol. På sikt är planen att införa sessionshantering med start på akutmottagningen, detta behöver dock samordnas utifrån övriga uppgraderingar och systeminförande som planeras från centralt håll. Thomas Ericson Sjukhuschef

81 9 (33) Bilagor 1. Bilaga RR Produktion 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Måluppfyllelse miljömål 6. Riks- och regionintäkter 7. Intern kontroll 8. Kumulativt resultat av poliklinisering

82 10 (33) BILAGA 1 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING (tkr) Årsbokslut Årsbokslut Förändring (tkr) Förändring (%) Not VERKSAMHETENS INTÄKTER ,34% 1 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,07% 2 AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR ,85% VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD ,76% - Skatteintäkter ,00% - Generella statsbidrag och utjämning ,00% - Finansiella intäkter ,13% - Finansiella kostnader ,00% - Landstingsanslag ,00% - Ersättning från HSS ,57% - Övrig finansiering ,26% 3 ÅRETS RESULTAT ,56% ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Ökad produktionsvolym c-länsvård 2,9% har gett en ökad rörlig produktionsintäkt motsvarande 15,3 mkr (4,9%). Vårdvalsintäkter uppgår till 1,5 mkr. Ökad försäljning av röntgentjänster 0,8 mkr (2,32%). Patientavgifter har minskat med 1,0 mkr varav 0,4 mkr härleds till Husläkarmottagningen och 0,3 mkr härleds till minskat antal vårddygn 2) Personalkostnad inkl inhyrd personal har ökat med 2,7 % vilket motsvarar 8,6 mkr. Kostnaden för medicinsk service har ökat med 2 mkr (7,11%) och kostnaden för medicinskt material har ökat med 4,5 mkr (17,33%). Landstingsintern lokalhyra har ökat med 2,5 mkr (9,7%) medan övriga kostnader minskat med 3 mkr (-4,3%). 3) 2013 års anslag är 2,3 mkr lägre än Återbetalning målrelaterad ersättning ligger i nivå med föregående år. 4) Ombyggnationen av operationsenheten samt ökad följsamhet till investeringsplan har lett till högre investeringskostnader

83 11 (33) BILAGA 2 PRODUKTION PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avtalad volym 2013 Avvikelse -13 avtalad volym -13 (%)* Förändring Not (%) Lasarettet i Enköping DRG-poäng per årsarbetare/närvarotid 1,68 1,72 2,4% Sluten och öppen vård DRG-poäng sammanlagt - varav C-länsvård - varav utomlänsvård - varav vårdval Vårdtillfällen sluten vård DRG-poäng ,4% - varav C-länsvård ,7% -2,6% - varav utomlänsvård ,8% - varav vårdval 0 18 Vårdtillfällen antal ,8% - varav C-länsvård ,7% -11,2% - varav utomlänsvård ,7% - varav vårdval 0 10 Läkarbesök DRG-poäng ,8% - varav C-länsvård ,8% 9,7% - varav utomlänsvård ,4% - varav vårdval 0 2 Läkarbesök antal ,4% - varav C-länsvård ,4% 5,4% - varav utomlänsvård ,2% - varav vårdval 0 31 Övriga öppenvårdsbesök ,0% - varav C-länsvård ,1% -6,5% - varav utomlänsvård ,8% - varav vårdval

84 12 (33) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Utfall Lasarettet har infört arbetsrutiner för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Landstingsgemensamt kunskapsunderlag för levnadsvanor tillämpas. Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Handlingsplan finns framtagen utifrån patientenkät 2012 och är nedbruten till styrkort. Resultat följs upp i patientenkät Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan Handlingsplan finns framtagen utifrån patientenkät 2012 och är nedbruten till styrkort. Resultat följs upp i patientenkät Ökad faktisk tillgänglighet Lasarettet har anslutit alla mottagningar och röntgenavdelningen till Mina vårdkontakter. Lasarettet kan erbjuda kvällsmottagning inom sex verksamheter. HoS-verksamhet uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen Patientsäkerhetsarbetet är mycket högt prioriterat och stora ansträngningar görs för att öka effektiviteten och korta köerna. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är väl etablerat. För detaljer se bilaga 4. Förvaltningarna har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen Planen är framtagen i samverkan med Akademiska sjukhuset. Minst tre vårdvalsområden Lasarettet är aktör inom ljusbehandling, ögonbottenfotografering samt knä- och höftproteskirurgi. Ekonomi Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Utfall Lasarettet arbetar kontinuerligt för ökad utfördelning av intäkter och kostnader. Produktionsintäkterna tillfaller producerande enhet. Fast ersättning (17 procent av lasarettets budgeterade intäkter) hanteras lasarettscentralt. Återbetalning av 2012 års och 2013 års målrelaterad ersättning ska hanteras inom berörd verksamhets budget. Kostnadssidan är utfördelad till 89 procent. En ny investeringsprocess utifrån 2012 års processkartläggning är implementerad En ny investeringsprocess utifrån 2012 års processkartläggning är implementerad

85 13 (33) Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Justerat för Husläkarmottagningen är totalkostnaden i förhållande till total produktion mätt i DRG kr 2013 jämfört med kr 2012 vilket ger en förändring på 0,2%. Förändring nettokostnad/drg c-länsvård, rensat från jämförelsestörande faktorer, är 1,5%. Justerat för Husläkarmottagningen, är nettokostnaden i förhållande till produktion mätt i DRG c-länspatienter kr jämfört med kr 2012 vilket ger en ökning med 0,8 % Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritionsrelaterade kostnader ska minska med minst 25% Mätningar av vårdrelaterade infektioner via Infektionsverktyget visar ingen statistiskt säkerställd förändring sista halvåret 2013 i förhållande till 2012 års punktprevalensmätning. Trycksår och malnutrition mäts via punktprevalensmätningar och visar en ögonblicksbild av den aktuella dagen. Utifrån osäkerheten i mätmetoden blir den ekonomiska konsekvensen allt för osäker för att uppskatta då inget årsvärde finns tillgängligt. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Utfall Lasarettets huvudprocesser är uppdelade i delprocesser och flödesansvariga är utsedda och utbildade. I avvaktan på besked om LUL:s övergripande processinriktning har en översyn av tidigare identifierade huvudprocesser gjorts. Kartläggning av delprocesser har inletts och chefsutbildning genomfördes under hösten. Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas I arbetet med att skapa produktionsplaner har utvecklingsbehov uppmärksammats vad gäller verktyget ProVer vilket medfört fördröjd implementering. Medicinskt centrum behöver planera på vårdtjänstnivå och ProVer har inte stöd för detta. Alla förvaltningar har infört kvalitetsledningssystemet för kvalitet Verksamheten leds genom befintliga delar av ledningssystemet för kvalitet. Landstinget har inte påbörjat breddinförande av gemensamt ledningssystem. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete Lasarettet har studerat den landstingsövergripande analysen och jämte den egna förvaltningsspecifika analysen har den använts för att definiera specifika medicinska och ekonomiska utvecklingsområden.

86 14 (33) Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts Medverka till att uppfylla målen i LUL:s handlingsplan för läkemedel Se bilaga 6 Måluppfyllelse miljömål. Målet uppnås för samtliga tre läkemedel i LUL:s handlingsplan. Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 Minska koldioxidutsläppen från lasarettets totala tjänsteresor med 7 procent jämfört med 2012 De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade med 6,8 % procent under 2013 jämfört med Förnyelse En forskningsstrategi finns i landstinget Utfall LE bidrar till landstingets forskningsstrategi LE har deltagit i utformningen av strategin. Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden LE når de strategiskt prioriterade patientsäkerhetsmålen och bedriver systematisk verksamhetsutveckling som prioriterat linjearbete Inom flera patientsäkerhetsmål har framsteg gjorts, främst inom områdena hygien och nutrition. Linjechefer har utbildats i tekniker för systematisk verksamhetsutveckling. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsprocesser LE arbetar enligt landstingets modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder LE har deltagit i landstingets ordnade införande av nya effektiva läkemedelsbehandlingar mot benskörhet Hälsoekonomiska analyser används i planeringsprocessen LE har använt hälsoekonomisk utvärdering i internt utredningsarbete inom geriatrisk rehabilitering. Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Samarbete med utvalda partners har redovisats Samarbetet med Akademiska sjukhuset har fördjupats vad gäller kirurgi/ortopedi, Bild- och funktionsmedicin och primärvård samt inletts inom geriatrik. Medarbetare Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Utfall Utifrån resultatet i medarbetarenkäten har en förvaltningsövergripande sammanställning över planerade och genomförda aktiviteter tagits fram. I sammanställningen framgår att samtliga avdelningar genomfört de åtgärder som planerats för Exempel på åtgärder är förbättrade flöden, förbättrad mötesstruktur, teamträffar, ergonomigenomgångar och spegling.

87 15 (33) Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Förutom årliga skyddsronder och avvikelserapportering i Medcontrol använder lasarettet även Kaizen som ett verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta ger alla medarbetare möjlighet att skriva ner förbättringsförslag avseende arbetsmiljö på en Kaizenlapp för vidare hantering i Kaizenstrukturen. Sjukfrånvaron är högst 4,4 % Den totala sjukfrånvaron för 2013 landade på 4,9 % vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Målet på 4,4 % uppnåddes således inte. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Lasarettet har inte haft någon deltagare i Morgondagens ledare under För den deltagare som slutade vid årsskiftet 2012/13 finns en utvecklingsplan framtagen. Samtliga chefer har styrkort Samtliga chefer har styrkort. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Mer än hälften av lasarettets medarbetare har styrkort. Kostnaden för hyrpersonal ska minska med 50 procent jämfört med 2012 Kostnaderna för inhyrd personal blev 8,4 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än föregående år och en minskning med 45,5 %. Målet uppnåddes således inte.

88 16 (33) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål 1. Utföraren ska utveckla en god strokevård genom att under 2013 bedriva trombolysbehandling av patienter med hjärninfarkt. Redovisa ledtider vid trombolysbehandling ( door to needle ) under Vårdkedjan för strokepatienter är införd och flera patienter har slussats genom denna. Dock har dessa exkluderats från behandlingen (needle) pga kontraindikationer. Vår bedömning är att vårdkedjan fungerar korrekt. Utfall 2. Utföraren ska bibehålla/förbättra en god hjärtsjukvård beträffande följande indikator: a) kvalitetsindexpoäng ska bibehållas alternativt förbättras. Redovisa resultat från Swedeheart Resultat/utgångsvärde: Kvalitetsindex 6,5. Källa: Swedeheart 2010 Resultat från Swedeheart 2012 (sid 37): 7,0 b) Förbättra/bibehålla täckningsgraden i Swedeheart med avseende på registrerade hjärtinfarkter < 80 år. Redovisa resultat från Swedeheart 2012 jämfört med resultat Resultat enl Swedeheart 2012: 73,3 % (44/60 och avser utskrivna år 2011) Resultat enl Swedeheart 2011: 87,5 % (56/64 och avser utskrivna år 2010) Resultat enl RIKSHIA/ProDiver 2011: 95,1 % (58/61) Resultat enl RIKSHIA/ProDiver 2010: 87,7 % (57/65) Skillnaden mellan beräkningar från Socialstyrelsen och egenkontroll förklaras av att rapporteringen till Socialstyrelsen görs på utskrivande sjukhus. Lasarettet hade 2011 en differens på tio vårdtillfällen när man jämför in- respektive utskrivande sjukhus (55 in/45 ut), jämfört med ett vårdtillfälle föregående år (56 in/55 ut). Då flertalet sjukhus vid egenkontrollen rapporterat högre siffror än vad Socialstyrelsens beräkningar ger, kommer arbetsgruppen RIKS-HIA att inför nästa rapport göra ytterligare kontroller. Källa: Swedeheart, ProDiver modell VT 2011, databas RiksHIA registrerade hjärtinfarkter 3. Utföraren ska förbättra diabetesvården för patienter med typ-1 diabetes genom att; bibehålla eller förbättra god blodtryckskontroll med systoliskt blodtryck 130 (2011 års resultat 70 procent) Redovisa resultat jan december 2013 från NDR. Resultat Nationella Diabetesregistret % % 4. Den patientupplevda hälsan ska mätas i samband med höftprotesoperationer. Detta mäts genom att jämföra det preoperativa EQ5D-indexvärdet med värdet postoperativt. Värdet fås på gruppnivå och tas fram ur det nationella kvalitetsregistret Rikshöft.

89 17 (33) Riksmedelvärdet för EQ5D-indexvinst efter ett år är 0,36. Lasarettet i Enköping har en högre indexvinst än riksmedelvärdet och ligger på 0,38, vilket är en förbättring på 0,04 jämfört med tidigare år. Kan ej redovisas könsfördelat. 5. Vårdrelaterade infektioner. Syftet är att åtgärderna ska leda till att förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskar. Medarbetarna ska följa sjukhusets fastställda hygienregler. Vid månadsvisa stickprovskontroller, som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken, ska minst 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna. Följsamheten till Hygienregler Rapportering varje månad under perioden januari december. Resultat från månadsvisa mätningar vid samtliga enheter redovisas till Beställaren i samband med T1, T2 och årsredovisning. 100 Följsamhet till basala hygienrutiner LE totalt % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober NovemberDecember Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM 6. Vårdrelaterade infektioner. Syftet är att åtgärderna ska leda till att förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskar. Medarbetarna ska följa sjukhusets fastställda klädregler. Vid månadsvisa stickprovskontroller, som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken, ska minst 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna.

90 18 (33) Följsamheten till klädregler. Rapportering varje månad under perioden januari december. Resultat från månadsvisa mätningar vid samtliga enheter redovisas till Beställaren i samband med T1, T2 och årsredovisning Följsamhet till klädregler LE totalt 2013 % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM Oktober November December 7. Sjukhuset ska två gånger per år mäta följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler vid samtliga vårdenheter genom SKL:s punktprevalensmätningar. Redovisa resultat. Genomförs rutinmässigt varje månad vid LE. Resultat presenteras dels månad för månad under 2013 men också resultat över tid. Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler LE % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Basala hygienrutiner BHR Klädregler KR BHR+KR

91 19 (33) Följsamhet till basal hygienrutin och klädregler LE HT 2010 VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 Korrekta basala hygienrutiner (samtliga steg) Korrekta klädregler (samtliga steg) Korrekta basala hygienrutiner och klädregler (samtliga steg) 8. Utföraren ska genomföra punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner, 2 mätningar/år 25 VRI-Vårdrelaterade infektioner PPM LE 20 19,6 15 % 12,5 10 8,8 7,9 7,4 7,6 9,2 5 3,1 5,7 4,7 5, Ht 2009 Vt Ht 2010 Vt Ht 2011 Vt Ht 2012 Vt Ht 2013 Vt Riksgenomsnitt VRI LE totalt VRI kvinnor VRI män Ht a) Vårdrelaterade infektioner PPM 2013 mars/oktober: Totalt antal inrapporterade patienter: 88/78 st Totalt antal patienter med VRI: 9/4 st Andel patienter med VRI på LE: 10,2/5,1 % Riksgenomsnitt för länsdelssjukhus 8,2/6,8 % b) smärta, 1 mätning/år * Genomförd dec Resultat sammanställs av smärtcentrum och beräknas vara färdigt i mitten av februari 2014 c) trycksår, 1 mätning/år. * Vårens resultat enl. nedan

92 20 (33) Redovisa resultat. * (Se mål 17) Prevalens trycksår LE ,9 20,7 18, ,5 % 10 12,8 11,7 12,9 11,8 10 8,5 7,1 5 4, n= n= n= n= n= n=70 Prevalens kategori 1-4 (%) Prevalens kategori 2-4 (%) Totalt granskades 70 patienter 39 kvinnor (56 %) och 31 män (44 %). Prevalens av trycksår kategori 1-4 var 18,5% (13 patienter av 70) Fördelat på kön: kvinnor 23,1 % (9 av 39) män 12,9 % (4 av 31) Prevalensen av trycksår kategori 2-4 var 7,1 % (5 patienter av 70) Fördelat på kön: kvinnor 10,3 % (4 av 39) män 3,2 % (1 patient av 31) 9. Utföraren ska, för patienter som är 75 år och äldre, beskriva hur sjukhuset arbetar för att minska förskrivningen av de läkemedel som berörs i satsningen Mest sjuka äldre. - Olämpliga antikolinerga preparat -919 DDD (-8%) - Tramadol -617 DDD (-39%) - Propiomazin -321DDD (-17%) - Långverkande bensopreparat +72 DDD (+8%) Sjukhuset har arbetat med att minska förskrivningen dels genom informationsinsatser till förskrivarna, dels genom att vid medicincentrum revidera ordinationslistorna för generella ordinationer och fasa ut de benzodiazepiner som anges som olämpliga för äldre. Antalet personer i åldersgruppen 75 + som besöker lasarettet har ökat med 111, vilka har gjort 1073 fler besök/vårdtillfällen. 10. Utföraren ska vid berörda verksamhetsområden genomföra läkemedelsgenomgångar för patienter som är över 75 år och är ordinerade fem eller fler läkemedel. Detta mål gäller enbart patienter med en vårdtid på mer än 48 tim - Medicinskt centrum Redovisa antalet läkemedelsgenomgångar vid angivet verksamhetsområde. Totalt genomfördes 746 LMG (579 fördjupade och 167 enkla) under 2013, att jämföra med 486 genomgångar Redovisa förändringar utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar För två veckor per år ska förändringar av MAI (medication appropriate index) redovisas för patienter som genomgått läkemedelsgenomgång.

93 21 (33) Allt ovanstående ska redovisas per verksamhetsområde för att få del av målpengarna. För 30 patienter gjordes en noggrannare analys. Det var samtliga patienter som erhållit en LMG under en vecka under våren och en under hösten. Av de 30 patienterna var 13 män, medelåldern var 83 år och 13 st hade dosdispenserade läkemedel. Följande mått användes för att bedöma effekten av LMG på förskrivning av läkemedel: - Antal läkemedel per patient före och efter LMG - Kvalitet på läkemedelsförskrivningen (bedömd med hjälp av Medication Appropriateness Index (se appendix 1) före och efter LMG - Antal läkemedel utan indikation före och efter LMG För att beskriva effekten av LMG på patientsäkerheten användes följande mått: - Antal identifierade läkemedel i behov av dosjustering - Antal åtgärdade överföringsfel LMG för de 30 patienterna genererade 74 förslag från apotekaren varav 84 % genomfördes av patientansvarig läkare. Enköping Före LMG Efter LMG Antal läkemedel/patient Kvalitet på läkemedelsförskrivningen 10 2 (antal MAI-poäng)/patient Antal läkemedel utan indikation 36 6 Tabell 1. Effekter av LMG på 30 slumpvis utvalda patienter Enköping Antal läkemedel per patient Det genomsnittliga antalet läkemedel per patient blev inte heller i år lägre efter en LMG jämfört med innan (se Tabell 1); ett resultat som var förväntat. Ett stort antal läkemedel har tagits bort men då ett så gott som lika stort antal läkemedel har tillkommit (till följd av den aktuella inläggningsorsaken) blir nettoeffekten att antalet läkemedel är oförändrat. Dock kan man se det som att man undviker den ökning av antalet läkemedel som ett slutenvårdstillfälle ofta innebär för en patient. Kvalitet på läkemedelsanvändningen (antal MAI-poäng per patient) Liksom förra året förbättrades kvaliteten på läkemedelsanvändningen avsevärt efter en LMG (se Tabell 1). Den största bidragande faktorn var att en stor mängd läkemedel utan aktuell indikation eller där effekt uteblivit sattes ut. I genomsnitt förbättrades patienternas MAI poäng med 80 % (från 10 poäng före LMG till 2 poäng efter). Detta kan ses som en följd av att läkarna i allmänhet blivit mer uppmärksamma på läkemedel som anses olämpliga för äldre och själva ofta initierar byte till lämpligare preparat. Det kan även ses som ett tecken på att apotekarna nu är mer integrerade i vårdteamet och att deras förslag får genomslag i högre grad. Läkemedel utan indikation Den största bidragande faktorn till förbättringen i MAI var att antalet läkemedel utan aktuell indikation eller där effekt uteblivit minskades. Vanliga exempel på läkemedel utan aktuell indikation är smärtläkemedel, vitamintillskott och magsårsläkemedel. Indikationen kan ha funnits tidigare, men bristande uppföljning har medfört att behandling ibland kvarstår längre än nödvändigt. En annan anledning

94 22 (33) till läkemedelsanvändning där indikationen är tveksam kan vara att patienten uppnått en så hög ålder att viss förebyggande medicinering har tveksamma behandlingsvinster och kan avslutas. Åttio-tre procent av de läkemedel som enligt apotekarnas bedömning saknade aktuell och korrekt indikation togs bort under vårdtiden (se Tabell 1). Dosjustering För 17 läkemedelsordinationer föreslog apotekaren en dosjustering, något som genomfördes för 14 av ordinationerna. Bara i tre fall gavs förslaget till följd av nedsatt njurfunktion. Överföringsfel Endast fyra (13%) av patienterna hade ordinationslistor som helt saknade överföringsfel. Av de övriga 26 patienter hade 10 avvikelser som bedömdes vara av ringa betydelse medan 16 hade relevant läkemedelsbehandling som saknades, som stod med på läkemedelslistan trots att de var utsatta eller där dosen inte var korrekt. För de 30 patienterna, kompletterades ordinationslistan på avdelningen med 15 läkemedel som hade missats vid inskrivningen (information som framkom vid apotekarens samtal med patienterna). Övriga aktiviteter Apotekaren har under året varit behjälplig med att svara på diverse frågor från vårdpersonal och läkare samt med att lösa problem som uppstått kring förskrivning och användning av läkemedel. Dessutom har apotekaren hållit en föreläsning om läkemedel och äldre för sjuksköterskor, gått igenom ordinationslistor för generella direktiv, hållit information om Pascal för läkare på medicinskt centrum vid två tillfällen samt informerat läkare och sjuksköterskor om nya rutiner vid utskrivning av dospatienter. 11. Resultatet från den Nationella patientenkäten ska analyseras och en handlingsplan för sjukhusövergripande åtgärder föranledda av resultatet ska utarbetas. Redovisa sjukhusövergripande analys från mätningen Redovisa handlingsplan för sjukhusövergripande åtgärder. Lasarettets målsättning är att förbättra resultaten för de parametrar som i den statistiska analysen faller ut som mest negativt i relation till slutresultatet. Resultatet för LE har visat på förbättringsmöjligheter inom områdena Delaktighet Information Bemötande. Resultatet gäller både för öppen- och slutenvård samt akutmottagningen. De aktuella problemen bryts ned på varje enhet. Därefter testas olika förslag för att nå förbättringsmålen genom att använda förbättringsmetoden Kaizen. Metoden är fullt implementerad och den används vid alla enheter på lasarettet. Övriga förbättringar görs i de enskilda fall där patienter lämnat synpunkter på vården och där avvikelse registrerats i avvikelsehanteringssystemet. Ett pilotprojekt startade hösten 2013 på medicinavdelningarna. Projektet syftar till att ge en förstärkt utskrivning till patienter som riskerar snar återinläggning. Dessa patienter har fått en tydligare muntlig och skriftlig information om sin sjukdomsvistelse. Bemötandefrågor är en viktig del i HBT-utbildningen. Efter att Medicinmottagningen utbildades och certifierades under våren 2013 har beslut fattats om att hela lasarettet ska HBT-certifieras. Arbetet ska vara slutfört våren 2016.

95 23 (33) 12. För att snabbt kunna ge patienten en återkoppling avseende hennes/ hans remiss som inkommit till sjukhuset, ska remissen vara bedömd inom fem arbetsdagar från det datumet då remissen inkom till sjukhuset. Utifrån denna bedömning avgörs sedan om patienten ska erbjudas ett besök vid sjukhuset eller ej och tidpunkt för besöket. Redovisa månatligen andelen av de elektroniska remisserna som har bedömts inom 5 arbetsdagar (genom en punktprevalensmätning vid samma datum varje månad). Detta sker parallellt med ett arbete att jämna ut remissflödet. Inkomna Obedömda remisser Sökdatum Period Jan MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Febr MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Mars MC % KC % LE-total % Sökdatum Period April MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Maj MC % KC % LE -total % Sökdatum Period Juni MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Juli MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Augusti MC %

96 24 (33) KC % LE-total % Sökdatum Period September MC % KC % LE-total % Sökdatum Period Oktober MC % KC % LE-total % Sökdatum Period November MC % KC % LE-total % Sökdatum Period December MC % KC % LE-total % 13. Systematisk information om rökstopp ska ges inför planerade operationer. Samtliga patienter får skriftlig information om betydelsen av tobaksstopp i samband med operation i kallelsebrevet från kirurgmottagningen. I informationsmaterialet informeras patienten också om vilka kanaler som finns för att få hjälp med sitt tobaksstopp i samband med operationen. Registrera antalet rökande patienter som fått information rekommendation/information om rökstopp inför planerad operation samt registrering av dessa som fått remiss till tobaksavvänjning i primärvården. Redovisa antal patienter som enligt uppgift i Cosmic fått rekommendation/information om rökstopp inför planerad operation. Utifrån registrering av åtgärdskod kort samtal om tobak (DV111) har 9 patienter fått samtal på kirurgmottagningen. I april år 2013 spreds informationen angående användning av KVÅ-koder för registrering av åtgärd kopplat till tobak i lasarettets arbetsgrupp för hälsofrämjande sjukhus. Ytterligare informationsinsatser har tillkommit under hösten kopplat till det landstingsgemensamma Kunskapsunderlaget för levnadsvanor. Utifrån sökord rökstopp inför operation finns 144 anteckningar registrerade på kirurgiskt centrum. Redovisa antalet rökande patienter, uppsatta för operation, som av lasarettet, erbjudits tobaksavvänjning i primärvården. (Påbörjas när stöd för registreringen har utvecklats i Cosmic). Stöd finns inte i nuläget för att på ett tydligt sätt registrera antalet patienter som erbjudits tobaksavvänjning. Utifrån sökord Remiss till tobaks-/rökavvänjning har två remisser påträffats till tobaksavvänjning inom primärvården. Sökningen utgår från hela kirurgiskt centrum.

97 25 (33) 14. Medelvårdtiderna inom proteskirurgi ska förkortas. Sommaren 2012 startades ett projekt med syfte att förkorta medelvårdtiderna inom proteskirurgi. En ny vårdprocess utvecklades med tre förbättringsområden; direktinskrivning tillämpas på kirurgmottagningen, inläggning sker på operationsdagen samt tidiga hemgångsaktiviteter. Utfallet visar att vårdtiden har kortats. Varje patients individuella vårdtid åskådliggörs i diagrammen uppdelat på kvinnor och män. Medelvårdtiden anges i rött. Första värdet visar medelvårdtiden före projektstart, andra värdet när en förbättring genomförts, tredje värdet bryter vid årsskiftet och slutligen visas vårdtiden när inläggning sker på operationsdagen. Kvinnors vårdtid vid höftprotesoperation _ medel=5,42 _ medel=4,43 _ medel=4,73 _ medel=3, Mäns vårdtid vid höftoperation _ medel=5,19 _ medel=4,51 _ medel=4,55 _ medel=3,

98 26 (33) Kvinnors vårdtid vid knäprotesoperation medel=5,31 medel=4,61 medel=4,42 medel=3, Mäns vårdtid vid knäprotesoperation _ medel=5,28 _ medel=4,42 _ medel=4,31 _ medel=3, Minst 70 procent av antalet väntande till specialistbesök ska få sitt besök inom 60 dagar (nationellt mål för att få del av kömiljarden 2013). 1 * Redovisa resultat per månad. Källa: Nationell väntetidsdatabas. 1 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2013 publiceras i december Vid eventuella förändringar gäller de normer som publiceras i december 2012.

99 27 (33) Kömiljarden nybesök < 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förutsatt att den digitala rapporteringen fungerar ska statistiken kring kömiljarden redovisas könsuppdelad. Könsuppdelad statistik finns ännu inte tillgänglig. Målet har inte uppnåtts någon av årets månader varvid en återbetalning på 540 tusen kronor kommer att ske. 16. Minst 70 procent av antalet väntande till operation/behandling ska få sin operation/behandling inom 60 dagar (nationellt mål för att få del av kömiljarden 2013). 2 * Redovisa resultat per månad. Källa: Nationell väntetidsdatabas. 100% Kömiljarden operation/behandling < 60 dagar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Förutsatt att den digitala rapporteringen fungerar ska statistiken kring kömiljarden redovisas könsuppdelad. Könsuppdelad statistik finns ännu inte tillgänglig. Målet har nåtts tre månader under Återbetalning av målrelaterad ersättning 2 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2013 publiceras i december Vid eventuella förändringar gäller de normer som publiceras i december 2012.

100 28 (33) kommer att ske med 405 tusen kronor. 17. Redovisningen av de mål i kvalitetsbilagan som är markerade med en asterisk ska presenteras könsuppdelad. Redovisning sker i samband med redovisning av kvalitetsbilagan i delårsrapport och årsredovisning. I det fall statistik inte är möjlig att redovisa på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. Tre av sex mål har redovisats könsuppdelad. För tre mål finns inte könsuppdelad statistik tillgänglig. 18. Sjukhuset ska implementera den under 2012 upprättade handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Syftet är att skapa incitament för en mer jämlik vård. Redovisa arbetet med implementering av handlingsplanen. Det föreligger ett sjukhuschefsbeslut att alla sjukskrivande läkare skall genomgå den landstingsgemensamma utbildningen Sjukskrivning - en kvalitetssäker, effektiv och jämställd process 19. Utföraren ska: a) Registrera antalet patienter som fått frågan om tobaksvanor samt andelen av dessa som är dagligbrukare av tobak. Redovisa antalet patienter som fått frågan om tobaksvanor samt andel patienter som är dagligbrukare av tobak/enhet. På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sina tobaksvanor. Av dessa använde 543( 23 %) tobak dagligen. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 607( 18 %), använde tobak dagligen. b) Registrera antalet patienter som brukar tobak dagligen som har fått remiss till tobaksavvänjning i primärvården. Redovisa antalet patienter som har fått remiss till tobaksavvänjning i primärvården/ enhet. (Förutsatt att stöd för detta finns i Cosmic.) Utifrån sökord Remiss till tobaks- och/eller rökavvänjning har två remisser skickats från KC och tre remisser från MC. 20. Utföraren ska: a) Registrera antalet patienter som fått frågan om alkohol enligt alkoholpreventiva programmet Drick mindre samt andelen av dessa med ett riskbruk av alkohol. Redovisa antalet patienter som fått frågan om alkoholvanor enligt alkoholpreventiva programmet Drick mindre samt andel patienter med ett riskbruk/ enhet. På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sina alkoholvanor. Av dessa hade 184 (9 %) ett riskbruk. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 352 (11 %) hade ett riskbruk. b) Registrera antalet patienter med riskbruk av alkohol som fått rekommendation/information om riskfri alkoholkonsumtion. Redovisa antalet patienter med riskbruk av alkohol som har fått rekommendation/information om riskfri alkoholkonsumtion. (Förutsatt att stöd för detta finns i Cosmic.) Fyra registreringar enligt KVÅ-kod DV121 (enkla råd om alkohol) och fem registreringar enligt KVÅ-kod DV122 (rådgivande samtal om alkohol) har påträffats under år 2013.

101 29 (33) 21. Utföraren ska: a) Registrera antalet patienter som fått frågan om fysisk aktivitet samt andelen av dessa med otillräcklig fysisk aktivitet. Redovisa antalet patienter som fått frågan om fysisk aktivitet samt andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sin fysiska aktivitet. Av dessa hade 496 (34 %) en otillräcklig grad av fysisk aktivitet. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 607 (27 %) hade en otillräcklig grad av fysisk aktivitet. b) Bedriva ett systematisk arbetssätt för en relevant förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). Redovisa antalet förskrivna FaR-recept. Rutiner för ett systematiskt arbetssätt finns beskrivna i landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor samt i lasarettets Kvalitetshandbok. Antalet skrivna FARrecept under 2013 var Utföraren ska: a) Registrera antalet patienter som fått frågan om matvanor samt andelen av dessa med ohälsosamma matvanor. Redovisa antalet patienter som fått frågan om matvanor samt andelen patienter med ohälsosamma matvanor. På Medicinskt centrum har patienter tillfrågats om sina matvanor. Av dessa hade 218 (12 %) ohälsosamma matvanor. På Kirurgiskt centrum har patienter blivit tillfrågade varav 270 (10 %) hade ohälsosamma matvanor. b) Utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommendation/information om hälsosamma matvanor. Redovisa lasarettsövergripande rutiner i Kvalitetshandboken. Rutiner för rekommendation/information om hälsosamma matvanor finns sedan hösten 2013 i det landstingsgemensamma kunskapsunderlaget för levnadsvanor. Lasarettet har även lokala rutiner för arbete med åtgärder kopplat till hälsosamma matvanor som även innefattar de övriga tre levnadsvanorna.

102 30 (33) BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Transporter: Minska utsläppen av koldioxid från lasarettets totala tjänsteresor år 2013 med 7 procent jämfört med De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade med 6,8 % procent under 2013 jämfört med Utfall Delmål: Minska användningen av egen bil i tjänsten med 10 procent under 2013 jämfört med Under 2013 har användandet av egen bil i tjänsten minskat med 9,4 procent jämfört med Delmål: Ingen ökning av flygresor i tjänsten under 2013 jämfört med Under 2013 har det skett en minskning av flygresor i tjänsten med 8,6 procent jämfört med Läkemedel: Delmål: Minska förskrivningen av diklofenak med 10 procent år 2013 jämfört med Förskrivningen av diklofenak har minskat med 38 procent 2013 jämfört med Delmål: Minska förskrivningen av flourokinoloner med 2,5 procent år 2013 jämfört med Förskrivningen av flourokinoloner har minskat med 9 procent 2013 jämfört med Delmål: Ingen ökning av användningen av sertralin år 2013 jämfört med Förskrivningen av sertralin har minskat med 13 procent 2013 jämfört Avfall: Delmål: Andelen materialåtervunnet avfall ska öka till minst 32 procent av den totala avfallsmängden. Av lasarettets totala avfallsmängd har 38,7 procent materialåtervunnits år Användning av kontorsmaterial: Ej ökad användning av kontorspapper år 2013 jämfört med år 2012 Förbrukningen av pappersark/årsarbetare minskade med 0,8 % under år 2013 jämfört med 2012.

103 31 (33) BILAGA 6 INTÄKTER RIKS- och REGIONVÅRD Kund Budget 2013 Budgetavvikelse 2013 Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Not

104 32 (33) BILAGA 7 INTERN KONTROLL Rutin/system som granskats Efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler Läkemedelsmodulen Journaldiktering Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan JA, tillfällig minskning för läkare avseende handsprit efter sommaren, förbättrades under hösten JA, bristen i modulen gör det svårt att vid alla tillfällen alltid ge ordination på rätt sätt JA, viss eftersläpning med diktat, vissa epikriser dikteras ej inom angiven tid. Att personal med patientnära kontakter följer anvisningarna Att samtlig berörd personal har genomgått erforderlig utbildning i Cosmics läkemedelsmodul Kontroll av att diktering sker inom 48 timmar enligt rutinbeskrivning Uppföljning behöver göras på några enheter som inte mäter varje månad Ny breddutbildning ges i samband med ny version av läkemedelsmodulen. Lokala utbildningstillfällen samt utbildning i PingPong. Påminna och påtala vikten av snabba diktat Avvikelsehantering Rapporteringsrutiner Rutinen fungerar men är i behov av utveckling. Ärenden registreras ibland under fel ärendeområde. JA, MEWS används idag, men uppföljning av rutinen kvarstår Att rapporterade ärenden i MedControl följs upp och avslutas Att beslutade rapporteringsrutiner följs i MEWS Remisshantering NEJ Att lokala riktlinger finns och efterlevs Inkorgen i Cosmic NEJ Att ärenden i Cosmic inkorg hanteras, signering och vidimering Investeringar NEJ Investeringar följer investeringsplanen Behörighet NEJ Att anställd legitimerad personal har erforderlig behörighet Informera chefer om att registrera alla arbetsmiljöärenden i Tillbud/ Arbetsskada. Vid den gemensamma introduktionen visas praktiskt Medcontrol och säkerhetsombuden på enheterna introducerar nyanställda. Genomgång på enhetsnivå med avdelningcheferna

105 BILAGA 8 KUMULATIVT RESULTAT AV POLIKLINISERING 33 (33)

106

107 Primärvårdens årsrapport 2013 Primärvården, Det självklara valet för god vård och hälsa

108 Årsrapport 2013 Viktiga händelser Marknaden för primärvård i Uppsala län fördelar sig ungefär med 60 procent offentlig och 40 procent privat primärvård. Utifrån relativt enkla inträdeskrav föreligger en fri etableringsrätt för branschens aktörer. Primärvården fokuserar sin egen affärsidé, kvalitet över tid, och det egna verksamhetsinnehållet. Följande händelser har varit viktiga under verksamhetsåret Med stöd i en ambitiös marknadsplan för 2013 har huvuddelen av aktiviteterna genomförts. Primärvården har hållit sin marknadsandel under året. Under året har det skett en utveckling av verksamhetens processer för nytt okänt hälsoproblem. Åtgärder i denna process bidrar till ett bättre flöde och en ökad tillgänglighet till verksamheten. Primärvårdens förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna har stärkts. Detta visas inte minst av verksamhetens årsresultat och måluppfyllelse. En stabil och långsiktigt uthållig tillgänglighet finns inom de områden som regleras av vårdgarantin. Ökad tillgång till läkare och till sjukvårdande behandling genom fler utförda besök 2013 jämfört med Sammanfattande bedömning Primärvården har sedan 1 juli 2009 verkat inom en primärvårdsmarknad för Uppsala län. Många lärdomar har dragits under åren och en viktig utgångspunkt har varit att påverka beslutsfattare för att nå konkurrensneutrala förutsättningar. Marknaden är fortsatt outvecklad och många analyser visar på avgörande brister ifråga om exempelvis välinformerade kunder. Primärvården har haft sitt huvuduppdrag utifrån de styrdokument som utgörs av tre regelböcker. Verksamheten uppfyller uppställda krav i regelböckerna och utförs med de krav som finns på exempelvis verksamhetens kvalitet. Verksamheten präglas av ökad tillgänglighet, en ambition att stärka bemötandet och utveckla verksamheten. Ungefär 80 procent av den samlade verksamheten motsvarar vårdcentralsuppdraget. För verksamhetsår 2013 gjordes ingen uppräkning av den rörliga besöksersättningen. Finns det en ambition att ha en fungerande primärvårdsmarknad måste befintligt ersättningssystem konstrueras på ett sätt som premierar rätt insatser och rätt beteende. Den anslagsfinansierade verksamheten har under en längre tid varit föremål för utredning. Under våren 2013 fattades politiskt beslut i ärendet vilket kom att sortera framtida hemvist för en stor del av den anslagsfinansierade verksamheten. Primärvården har på ett konstruktivt sätt deltagit i det genomförandeprojekt som initierades under sensommaren Parallellt med arbetsinsatser för överlämnandet har verksamheten levererat sina uppdrag enligt den beställning som varit gjord i vårdavtalet. Inom området har Primärvården aktivt verkat för att säkerställa att uppdrag och finansiering ska vara i balans. Primärvården kan med fog hävda att överlämnade verksamheter har en balans utifrån de uppdrag som hittills har gällt. I en utblick så ser Primärvården en stark offentlig primärvård. Stabila och förutsägbara spelregler utgör en väsentlig del i en fungerande primärvårdsmarknad. För 2015 och framåt förväntas förändringar av ersättningssystemet och verksamhetsinnehållet vad gäller ansvar för akut omhändertagande för vårdnivån primärvård. Vårdavtalet bedöms i princip vara avvecklat som ett styrinstrument för Primärvården

109 Fortsatt stabil kostnadskontroll och ett utrymme att satsa på verksamhetsnära utvecklingsarbete är viktigt för Primärvården. En fungerande primärvård är en väsentlig del av en fungerande första linjens vård. På motsvarande sätt är den en viktig del i ett fungerande närvårdskoncept. Primärvården är som aktör beredd att anta de fortsatta utmaningar som vården står inför. Personalförsörjningen kring nyckelresurser i verksamheten kommer att vara väsentlig i framtiden. Mot bakgrund av att det redan i dagsläget råder brist på exempelvis allmänläkare behöver landstinget utöka antalet ST-tjänster i allmänmedicin. I övrigt behöver Primärvården tillsammans med landstinget intensifiera sina aktiviteter inom området personal- och kompetensförsörjning. Ett stärkt arbetsgivarvarumärke är väsentligt för att attrahera framtida kompetens till verksamheten. Nuvarande upplägg kring konsultläkare i primärvården behöver tydliggöras i landstingets styrmodell. Det samlade ansvaret och finansieringen bör regleras gentemot specialistvården. Primärvården kan därefter ersättas för det intrång den utlokaliserade specialistverksamheten medför. Tydliga spelregler bör kunna lösa ut denna fråga som präglats av oklara förutsättningar under allt för lång tid. Medborgare och kund För att kunna utveckla affärsmässigheten inom Primärvården krävs stärkt kundfokus. De enskilt mest väsentliga områdena i ett kundperspektiv är att säkerställa tillgänglighet, bemötande och effektiv verksamhet. Att vara en i kundperspektiv attraktiv utförare av primärvård i Uppsala län är en viktig förutsättning för att attrahera kunder som vill besöka och lista sig på Primärvårdens vårdcentraler. I förlängningen utgör detta en överlevnadsfråga för verksamheten Beställningen av aktuell verksamhet sker genom beslutade regelböcker och via avtal för privata vårdgivare eller via hävd för offentlig vårdgivare. Med hävd avses att Primärvården förväntas ta ett outtalat ansvar för en gammal sjukvårdsstruktur med exempelvis olönsamma distriktssköterskemottagningar. Motsvarande hävd bedöms utgå från de förväntningar som läggs på offentlig primärvård vad gäller utvecklingen av närvård. Från beställaren finns förväntningar om att få mer och utvecklad verksamhet inom de beslutade förutsättningarna. Praktiskt har det för 2013 inneburit att man har byggt in förväntningar på såväl kvalitetshöjningar som volymökningar utan att justera ersättningsnivåerna. Ett exempel på detta är bland annat en förväntan om en utökning av antalet hembesök. Styrningsmässigt ingår det som målrelaterad ersättning i regelboken för barnavårdscentral. Det avläses utifrån vårdgivarens täckningsgrad för ett genomfört hembesök inom 30 dagar från det att barnet skrivits ut från barnbördshuset eller barnkliniken. Primärvården arbetar för att säkerställa att det bedrivs en effektiv verksamhet gällande hembesök. Inom området hembesök från barnavårdscentral har det skett en ökning under Genomsnittligt för länet uppgick denna andel till cirka 80 procent under Primärvårdens vårdcentraler har för 2013 ett genomsnitt på drygt 86 procent. För övriga hembesök noteras samtidigt en ökning med drygt 6 procent. Ekonomi Att ha kontroll på affären i vårdcentralsuppdraget utgör den stora utmaningen för verksamhetens ekonomistyrning. Detta mot bakgrund av de marknadslika spelregler som föreligger och främst styrs via regelböcker. Det faktum att verksamheten inte har några garanterade intäkter vid årets början har krävt anpassningar av såväl kultur, tankesätt som löpande rutiner. Just anpassningen av kostnaderna när intäkterna viker har varit och är ett väsentligt utvecklingsområde. Under 2013 har ungefär 80 procent av den samlade verksamheten styrts via tre regelböcker och 20 procent via vårdavtal. De gemensamma administrativa kostnaderna

110 fördelas via ett overhead pålägg med 3,0 1 procent respektive 2,5 procent. Primärvården redovisar ett ekonomiskt resultat efter 2013 års verksamhet på +7,5 miljoner kronor. Vårdcentralsuppdragets resultat är +5,0 miljoner kronor och den anslagsfinansierade verksamheten har ett resultat om +2,5 miljoner kronor. Tidigt under året fanns indikationer på en negativ utveckling i vårdcentralsuppdraget. Av detta skäl kom prognoserna att revideras från ett resultat om 0 kr till -3,5 miljoner kronor. Åtgärdsplaner kom tidigt under året att upprättas för de vårdcentraler som uppvisade störst ekonomisk obalans. Ett mer omfattande program för ekonomisk balans kom under hösten att behandlas av produktionsstyrelsen. Primärvården behöver fortsatt utveckla och kalibrera sitt prognosarbete i syfte att stödja den interna styrningen. Under senare delen av hösten noterades en viss resultatförbättring som tillsammans med vissa engångshändelser, exempelvis rabatt på funktionshyran i december, förklarar årsutfallet. Den anslagsfinansierade verksamheten har levererat ett uppdrag i enlighet med fastställt vårdavtal. Budgetöverskott i anlagsfinansierad verksamhet redovisas för barnspecialistmottagning och forskning och utveckling. I det förra fallet förklaras det av svårigheter från Akademiska sjukhuset att försörja med läkare för verksamheten i Uppsala. Vad gäller forskning och utveckling så förklaras det bland annat av att det samlade utrymmet för utvecklingsinsatser via stimulansmedel inte har utnyttjats av branschen. Primärvården lämnar över en verksamhet i ekonomisk balans till den nya förvaltningen Hälsa- och habilitering, Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor. Den sammanfattande bedömningen är att Primärvården har uppfyllt det av produktionsstyrelsen beslutade resultatmålet för verksamheten. Det finns med stöd i genomförd dialog med hälso- och sjukvårdsavdelningen ingen information som ger indikationer på att Primärvården inte har uppfyllt sitt åtagande enligt vårdavtalet. 1 Skillnaden i procentsats förklaras av kostnader för tjänster vid Landstingets resurscentrum Tabell: Resultatbudget och utfall Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter 744,4 754,0 9,6 Personalkostnader -514,8-501,1 13,7 Övr kostn (inkl avskr) -431,8-424,9 6,9 Nettokostnad -202,2-172,0 30,2 Fast ersättning 212,9 180,9-32,0 Övrigt -2,0-1,4 0,6 Finansiering 210,9 179,5-31,4 Årets resultat 8,7 7,5-1,2 En jämförelse mot den fastställda internbudgeten visar på en relativt god följsamhet. De väsentliga avvikelserna är främst av teknisk karaktär vilket specificerats i notförteckning till förvaltningens resultaträkning i bilaga 1. Vid en jämförelse med föregående år så har det skett relativt stora förändringar i såväl intäkts- som kostnadsmassan. Främst gäller detta intäkten för läkemedelskapitering som minskat i nivå med patentutgångar och höjd egenavgift. Analogt med detta har även kostnaderna minskat. Noterbart är dock att dessa inte minskat i samma utsträckning som bortfallande intäkter. Kostnaderna för vårdtungt material övertogs från och med 2013 av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Primärvården har för första året sedan införande av lag om valfrihet för primärvård fått intäkten för läkarinsatser i särskilda boenden korrekt redovisad. Den ingår numera som en verksamhetsintäkt i enlighet med uppdraget i regelböckerna. Beställaren har samtidigt övertagit kostnaderna för motsvarande beställning hos de privata vårdgivarna. Produktion Primärvården har fortsatt arbetet med att utveckla och standardisera verksamhetens processer. Under året har det varit starkt fokus på processen som gäller nytt okänt hälsoproblem. Denna process fångar det akuta och mer svårplanerade flödet i verksamheten. Den grundläggande formen av produktionsplanering är införd i verksamheten. Utvecklingsarbetet handlar om att koppla ihop detta arbete med den löpande planeringsprocessen. På en övergripande vårdcentralsnivå sker i nuläget ett arbete där behoven, uppdragen, produktionen och resurserna beaktas i planeringen. För samt-

111 liga personalkategorier finns redan i anvisningarna, våren före det år planeringen avser, riktade produktionsmål för samtliga personalkategorier. Ett kontinuerligt och fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt vilket även behöver samordnas med pågående processutvecklingsarbete. Primärvården bedömde i planeringen av 2013 års verksamhet att införandet av kvalitetsledningssystemet skulle ske under året. Beslut i landstingsstyrelsen under hösten innebär att införandet framflyttats och startar under Det nya processbaserade kvalitetsledningssystemet måste med nödvändighet kopplas ihop med pågående processutveckling inom Primärvården. Produktionen i verksamheten är fortsatt god. Ökningen i vårdcentralsuppdraget uppgår till 2,4 procent för läkarbesök respektive 4,5 procent för sjukvårdande behandling. Tabell: Produktion Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått, produktivitet 5,3 % Läkarbesök 2,2 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 2,4 % Övriga besök 4,5 % -varav övriga besök vc-uppdrag 4,5 % Tabellens produktivitetsmått är väsentligt högre än det uppställda målet för Det förklaras främst av de kraftigt minskade kostnaderna för läkemedel genom bland annat patentutgångar. Ett mer korrekt mått på produktivitetsutvecklingen är cirka 2 procent. Förnyelse Utan utrymme att prioritera och satsa på utveckling och förnyelse finns det en uppenbar risk att uppdragen enbart förvaltas Över tid har Primärvården tagit ansvar för att utveckla en fungerande branschgemensam struktur för forskning inom områdena allmänmedicin och preventivmedicin. Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 att uppdraget gällande forskning och utveckling flyttas till den nya förvaltningen hälsa- och habilitering. Primärvården har deltagit i genomförandeprojektet för att överlämna bland annat den branschgemensamma verksamheten för folkhälsa, forskning och utveckling samt grund- och vidareutbildning av läkare. De mer verksamhetsnära utvecklingsinsatserna har omfattat utveckling av verksamhetens processer, affärsutveckling, fungerande drop-in verksamhet och triagering. Betydelsen av ett fungerande verksamhetsnära utvecklingsarbete kan inte nog understrykas. Primärvården arbetar generellt för ett uthålligt sätt att stärka inrapporteringen till kvalitetsregister. Specifikt vad gäller kvalitetsregister inom ramen för äldresatsningen har rollen kring registrering tydliggjorts. Kravet på att fullgöra detta uppdrag har lyfts vid ett antal chefsmöten under året. När det gäller undvikbar återinläggning har Primärvården deltagit i projekt med förstärkt utskrivningsprocess. Även indirekt har Primärvården verkat för detta genom att successivt stärka sin tillgänglighet till verksamheten. I linje med den nationella äldre satsningen har ett flertal insatser gjords för förbättrad läkemedelsförskrivning såsom apotekarstöd till förskrivare och läkemedelsgenomgångar. I det löpande arbetet har Primärvården bidragit genom läkarinsatser i särskilda boenden och genom hemvårdsenhet och mobila teamet. Det senare dock enbart för invånare i Uppsala kommun. Medarbetare Tabell: Personalnyckeltal Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,09 % 10 st 1,70 % 4,40 % 4,62 % -0,15%-enh 18 mnkr + 7 mnkr Primärvården har uppnått målet vad gäller timlönekostnadens utveckling jämfört med föregående år. Målet är satt med stöd i det utrymme som verksamhetens finansiering ger. Förklaringen är en kombination av fler producerade timmar under 2013 och en förändrad personalstruktur, relativt billigare resurs. När det gäller utvecklingen av antalet årsarbetare så skulle denna kunna ökas mer än

112 utfallet. Det förklaras främst av att det finns viss brist på nyckelkompetenser i verksamheten i form av exempelvis allmänläkare. Inom detta område är en växling från relativt dyrare hyrläkare till egen resurs önskvärd. Jämfört med föregående år har kostnaderna för hyrläkare minskat med 17 % eller 3,5 miljoner kronor. Sjukfrånvaromålet har inte uppnåtts vilket främst förklaras av verksamheter utanför vårdcentralsuppdraget. Långtidssjukfrånvaron har utvecklats positivt under året och minskat med 0,26 procentenheter. Primärvården har fått ut fler producerade timmar under Detta tillsammans med en förändrad personalstruktur förklarar den måttfulla ökningen av timlönekostnaden. Att stärka Primärvården som arbetsgivare inom området utgör ett långsiktigt viktigt mål för att säkerställa personalförsörjningen av nyckelkompetenser. Måluppfyllelse styrkort Tabell: Sammandrag styrkort KUND EKONOMI PROD FÖRNY MEDARB I förnyelseperspektivet har Primärvården inte lyckats inordna de hälsoekonomiska analyserna i planeringsprocessen. Viss utveckling har skett under året men inte tillräckligt för att målet ska bedömas vara uppnått. Under hösten fanns det utsikter att nå det uppställda målet, i medarbetarperspektivet, gällande sjukfrånvaron. Målet missades till slut med 0,22 procentenheter för Primärvården som helhet. Vårdcentralerna landade till slut på en sjukfrånvaro om 4,44 procent vilket är positivt. Kopplingen i målstyrning till den underliggande styrkortsnivån uppfattas fungera tillfredsställande. Generellt noteras ett sämre utfall i ekonomiperspektivet på vårdcentralsnivå. Detta förklaras främst av att de lokala resultaten avvikit mot beslutad resultatbudget samtidigt som totalresultatet till slut blev relativt träffsäkert. Uppföljning miljömål Primärvården har under verksamhetsåret lämnat ett positivt bidrag till landstingets uppfyllande av miljömålen. När det gäller uppfyllandet av målen att minska koldioxidutsläppen i de totala tjänsteresorna så har målet överträffats. Målet var att inte öka och det totala resultatet är en minskning med 7,9 procent. När det gäller uppfyllandet av läkemedelsmålen har Primärvården överträffat uppställda förskrivningsmål. Verksamheten uppvisar således en god följsamhet till landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö. Primärvården har nått 23 mål av totalt 26 mål vilket innebär en god måluppfyllelse. I produktionsperspektivet är det införandet av kvalitetsledningssystem som inte har genomförts. Primärvården äger inte denna process då införandet har avvaktat politiskt beslut. Det skall dock inte förväxlas med att Primärvården saknar en kvalitetsledning. Verksamheterna skall alltid leverera högkvalitativa hälso- och sjukvårdstjänster Resultatet av övriga tre målområden gällande miljö samt detaljer för ovanstående målsättningar framgår av bilaga 5. Uppföljning vårdavtal Vårdavtalet reglerar en verksamhet som i anslag omsätter cirka 180 miljoner kronor. Det aktuella anslaget fördelar sig ungefär jämnt mellan det som benämns övrig vård och det som är länsövergripande verksamhet. Av redovisningen i bilaga 4 framgår att Primärvården bedömer att de mål och uppdrag som återfinns i vårdavtalet har uppfyllts. Löpande uppföljning över produktionen i övrig vård visar att såväl läkarbesök som besök i sjukvårdande behandling har

113 ökat under För vissa av verksamheterna noteras en anmärkningsvärd produktionsökning. Från och med 2014 överlämnas verksamheter till förvaltningarna Hälsa- och habilitering, Akademiska sjukhuset och till ledningskontoret. För 2014 regleras en verksamhet motsvarande drygt 60 miljoner kronor av vårdavtalet. Det handlar då främst om olika lösningar kring akut omhändertagande för vårdnivå primärvård. Interna kontrollplaner Primärvården har utsett ansvariga för samtliga kontrollpunkter i den intern kontrollplanen. Dessa rapporterar enligt fastställd rutin löpande till primärvårdsdirektören. Verksamhetens chefscontroller skriver fram ett ärende i respektive tertial till stöd för direktörens bedömning av den interna kontrollen. Arbetet med intern kontroll har successivt utvecklats och utgör i nuläget en integrerad del av Primärvårdens styrmodell. Resultatet av genomförda kontroller 2013 visar att det finns behov av att stärka och utveckla följande rutiner, Klassificering av vårdåtgärder (KVÅ) Styrning av utvecklingsinsatser Personalomsättning Klassificering av vårdåtgärder utgör ett beskrivningssystem för primärvården. Rätt använd tillför denna registrering väsentlig information för analys och utveckling av verksamheten. Registreringen har utvecklats under det gångna året men tillämpningen av data för olika analysbehov behöver utvecklas. Kortsiktigt avser Primärvårdens ledningskontor att etablera några goda exempel för att på så sätt stärka lokal tillämpning. Modeller har utvecklats för styrning av utvecklingsinsatser. Under 2013 har landstinget ställt krav på tillämpning av Mini- HTA 2 i verksamheten. Anpassning till detta pågår och ska vara utgångspunkt i 2014 års verksamhet. Personalomsättningen utgör ett väsentligt mått som även används i verksamheternas styrkort. Hittills har det varit svårt att etablera ett enkelt och snabbt beslutsstöd för att kunna arbeta med det aktuella måttet. Manuell framtagning har gjorts av Primärvårdens Human Relations-enhet för att stödja verksamhetscheferna. I utvecklingen av ett framtida beslutsstöd förväntas en lösning på denna uppföljning. Vid en framtida upphandling av ett nytt personaladministrativt system måste detta uppföljningsbehov säkerställas. Där det gäller räkenskapskontroller hänvisas till upprättad tjänstekatalog och avtal om servicenivå med landstingets resurscentrum. Uppföljning av tjänsterna sker i de löpande kunddialogerna. Några avgörande indikationer på avvikelser kring berörda kontrollpunkter har inte meddelats. Egenkontroll Det finns en upprättad checklista Egenkontroll informationssäkerhet för att underlätta det kontinuerliga arbetet med egenkontroll. Respektive verksamhetschef är ansvarig för genomgång av checklistan. Genomförd egenkontroll visar att förra årets avvikelse har åtgärdats. Verksamheten anser sig med några mindre avvikelser ha rätt informationssäkerhetsnivå. Exempelvis saknar några enheter rutin för hantering av personlig e-post när personal inte är i tjänst. Inom Primärvården förvaras för närvarande medicinska bilder på ett sätt så de lagkrav som finns för förvar av journalhandlingar inte uppfylls. Detta är ett problem som gäller hela landstinget. EPJ-förvaltningen inledde under 2013 en utvärdering av Cosmics modul för bildhantering samt inventering av var bilder finns. Utvärderingen beräknas bli klar första kvartalet Primärvården avvaktar resultatet och förslag på lösning. 2 Health Technology Assessment (HTA) innebär utvärdering av metoder och tekniker i hälsooch sjukvården - 6 -

114 Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktion och produktivitet 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Måluppfyllelse miljömål 6. Intern kontroll - 7 -

115 BILAGA 1 - RESULTATRÄKING BILAGA 1

116 BILAGA 2 BILAGA 2 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Primärvården förändring % Not Läkarkontakter (inkl. telefon och recept) ,2% 1,2 - varav vårdcentralsuppdraget ersatt per besök - varav vårdcentralsuppdraget alla besök ,4% 1,2 Sjukvårdande behandling (inkl telefon och recept) ,5% 1,2 - varav vårdcentralsuppdraget ersatt per besök - varav vårdcentralsuppdraget alla besök ,5% 1,2 Not 1,2 Inkluderat provtagning med patientavg för dec mån som är baserat på besöksdatum (ej ersättningsdatum) Inkluderat i 2013 Sjukvårdande behandling ligger "nya" besökstyper inom mvc o bvc.

117 BILAGA 3 BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Utfall KVÅ-koder (klassifikation av vårdåtgärder) och nya dokumentationsrutiner i journaltabell har införts och kommunicerats till samtliga yrkeskategorier. Primärvården har tillsammans med övriga förvaltningar utarbetat ett landstingsövergripande kunskapsunderlag för levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor). Kunskapsspridning kring Fråga om levnadsvanor och enkla råd om levnadsvanor på alla vårdcentraler. Hälsoplanerare från Primärvården har deltagit i arbetet med att ta fram RIVspecifikation (regelverk för interoperabilitet inom vård och omsorg) för dokumentation av matvanor. Fortsatt införande av hälsodator. Konceptet har nu prövats på flera vårdcentraler. Utvärdering visar att den tekniska lösningen är alltför instabil varför införandet avbryts i väntan på ny teknik. Utbildning i motiverande samtal har fortlöpande genomförts för samtliga professioner. Under året också har en kurs genomförts för ST-läkare och kollegiala stödgrupper har prövats. Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet till handlingsplan Resultatet av Primärvårdens patientenkät visar att patienterna (618 n) är nöjda med bemötandet 5,43 (skala 1-6). Handlingsplaner finns för varje vårdcentral. Ny nationell patientenkät har genomförts i oktober 2013 och resultatet kommer att presenteras under våren Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet till handlingsplan Tillgängligheten har ökat vilket kan ses som ett resultat av de förbättringsaktiviteter som utförs efter analys av de månatliga mätningarna av tillgänglighet. Handlingsplaner finns på varje vårdcentral. Ökad faktisk tillgänglighet Primärvårdens målsättning är att etablera en uthållig och långsiktig tillgänglighet i verksamheten. Denna målsättning styr gjorda insatser i verksamheten. Under 2013 har det för helheten blivit en stabilare tillgänglighetssituation. I den officiella nationella mätningen i oktober redovisar Primärvården en telefontillgänglighet om 97 procent och en tillgänglighet till nybesök hos läkare med 88 procent.

118 BILAGA 3 Primärvården uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen I regelboken anges att ett aktivt kvalitetsarbete ska bedrivas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet. Landstinget har inte påbörjat breddinförandet av ett gemensamt kvalitetsledningssystem. I Primärvården pågår ett systematiskt förbättringsarbete inom många områden i syfte att ge en god vård. Alla medarbetare har två arbeten, att ge vård och att utveckla verksamheten. Arbetet utgår från värdegrund och principer/strategier för att uppnå ett varaktigt resultat i kvalitetsarbetet. I stor utsträckning är förbättringsarbetet kopplat till dokumenterade huvudprocesser. Exempel på utvecklings-/förbättringsarbeten som pågår eller genomförts; Det pågår ett arbete med att ta fram en modell för Triage inom Primärvården. Syftet är att förbättra processen nytt okänt hälsoproblem. Modellen inkluderar bland annat triagering till rätt profession, drop-in-mottagning, optimerad hantering av inkommande telefonsamtal och framtagande av beslutsstöd. Ett webbaserat rådgivningsstöd har införts i form av RGS-webb. Detta stöd är ett standardiserat beslutsstöd för sjuksköterskor i telefonrådgivning. Utvecklingsinsatser har genomförts för att säkerställa att alla professioners unika kompetens används i verksamhetens på ett optimalt och effektivt sätt. Arbetet med att utveckla Primärvårdens produktionsplanering har fortsatt under Alla vårdcentraler har deltagit i workshop kring standardisering och effektivisering av tidboken. Fortsatt införande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Arbete med att ta fram standardiserat arbetssätt för omhändertagande av patienter med urinvägsbesvär har genomförts. Arbete med att standardisera arbetssättet i enlighet med vårdprogram, då det gäller omhändertagande av patienter med hypertoni har genomförts. Införande pågår nu på vårdcentralerna. Kartläggning av processer för i Primärvården vanligt förekommande diagnoser exempelvis KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och diabetes pågår. Aktiviteter pågår i syfte att förbättra omhändertagande av patienter med artros i höft- och knäled genom hela vårdkedjan. Till exempel artrosskola vilken nu finns att tillgå för alla patienter. Primärvården har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen Primärvården har upprättat ovanstående åtgärdsplan under 2013 vilken fastställdes av primärvårdsdirektören Aktuell plan fastställer åtgärder för perioden Ekonomi Mål: Minst 90 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Utfall För en effektiv och fungerande verksamhetsstyrning enligt den modell som Primärvården tillämpar är det väsentligt att alla intäkter och kostnader är utlagda hos resultatansvariga chefer. Det aktuella målvärdet bedöms vara uppfyllt.

119 BILAGA 3 Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Målet är uppnått för Produktivitetsmåttet var 732 kr för 2012 och uppgår till 685 kr för För att fastställda vad som är den av verksamheten genererade produktivitetsförbättringen behöver korrigering göras för bortfallande läkemedelskostnader. Denna kostnadsminskning förklaras främst av att patentutgångar och förändrad egenavgift har påverkat verksamhetens kostnad positivt. Ett korrigerat mått beräknas till cirka 715 kr vilket skulle innebära en produktivitetsförbättring med drygt 2 procent under Kompletterande mål: Mål: Primärvården levererar ett resultat i enlighet med produktionsstyrelsens beslut. Primärvården annonserade tidigt under året att det beslutade resultatmålet ej skulle komma att uppnås. Tidigt under våren preciserades åtgärder för de verksamheter som uppvisade störst budgetavvikelser. Löpande kom detta arbete att fortsätta och också att inordnas i arbetet med 2014 års budget och styrkort. I augusti lämnade primärvårdsdirektören en plan för att säkerställa en verksamhet i balans med det ekonomiska resultatmålet som fastställts av produktionsstyrelsen. Aktuell plan kom att revideras den 3 september Av det aktuella underlaget framgår att vidtagna åtgärder och fattade beslut bedömdes ge en ekonomisk effekt under 2013 med cirka 4 miljoner kronor. Det faktiska utfallet i vårdcentralsuppdraget om +5 miljoner kronor indikerar att de lämnade bedömningarna var hyggligt träffsäkra. Delar av uppnått resultat har uppstått genom exempelvis beställarens beslut om rabatt på funktionshyra i december 2013 vilket förklarar cirka + 1 miljon kronor. I förhållande till resultatmålet +8,7 miljoner kronor har Primärvården levererat tillbaks den del av utrymmet för utvecklingsinsatser som krävde produktionsstyrelsens beslut. Detta utrymme uppgick enligt beslut , 7 Utvecklingsmedel primärvården i egen regi, till 4,4 miljoner kronor. Produktion Primärvårdens huvudprocesser är standardiserade Utfall Primärvården har identifierat och avgränsat verksamhetens huvudprocesser. Primärvårdens huvudprocesser är förebyggande, nytt okänt hälsoproblem, känt hälsoproblem, forskning och utbildning. Genom samtliga huvudprocesser löper olika aktiviteter som utgår från folkhälsa. Under året har processen nytt okänt hälsoproblem beskrivits och dokumenterats ingående på övergripande Primärvårdsnivå. Processen har diskuterats på chefsmöten under året. Samtliga vårdcentraler har tagit fram handlingsplaner och ett stort förbättringsarbete pågår för att säkerställa aktuella flöden. Arbetet med att beskriva aktiviteter inom övriga huvudprocesser är en prioriterad uppgift under Arbetet med att beskriva de stödjande processerna har

120 BILAGA 3 påbörjats och en struktur för att främja ett processorienterat arbetssätt inom primärvårdens ledningskontor har tagits fram och förankrats bland medarbetarna. Förebyggande Nytt/okänt hälsoproblem Känt hälsoproblem Forskning F O L K H Ä L S A Utbildning Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas Primärvården utgår från den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering. Det vill säga att systematiskt fånga behov, produktionsplanera utifrån behov, resursplanera utifrån behov och följa upp produktionsplanen. Inom ramen för kännedomen om den lokala marknaden har samtliga chefer ett ansvar att bevaka och fånga behov. Verksamhetens regelböcker ger spelplanen och förutsättningarna för våra verksamheter. Dessa utgör inte så tydliga styrdokument att de kan sägas precisera en beställning av tjänster för vårdcentral, mödravårdscentral och barnavårdscentral. I en vid betraktelse kan dessa likväl sägas ange de behov som vårdgivare inom området ska tillgodose. Planeringsmässigt har modeller etablerats för Primärvården att kunna hantera situationer som gäller både upp- och nedskalning av verksamhet och produktion. För alla verksamheter och professioner fastställs riktpunkter för produktion per dag/vecka/månad/år per heltidsresurs. Resursplaneringen fastställs utifrån bedömningen av beställning/uppdrag för kommande år. Där den löpande uppföljningen påvisar avvikelser i förhållande till plan krävs omställning/anpassning till nytt läge. Under 2013 har detta praktiserats i skarpt läge mot bakgrund av att en stor del av resultatenheterna överskattat den planerade produktionen. Primärvården har infört ledningssystem för kvalitet Breddinförandet av kvalitetsledningssystemet kommer att ske gemensamt för landstinget. Landstingsstyrelsen har i oktober 2013 fattat beslut om införandet samt om projekt-/införandeorganisation. Det finns i nuläget inte någon färdig projekt- och tidplan för införandet. Primärvården är dock beredd så snart nödvändiga initiativ tas.

121 BILAGA 3 Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i Primärvårdens kvalitetsutvecklingsarbete Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser finns endast från år Primärvården gör fortlöpande egna analyser av relevanta resultat från öppna jämförelser och arbetar vidare med ett flertal frågor. Primärvården bidrar till en giftfri miljö genom följsamhet till handlingsplanen läkemedel och miljö. Primärvårdens bidrag till landstingets uppfyllande av miljömålen mot en giftfri miljö har uppnåtts under Se även den fylligare redovisningen i bilaga 5. Primärvården bidrar till minskad klimatpåverkan Primärvården bidrar till uppfyllande av landstingets mål om minskad klimatpåverkan genom att bland annat ha minskat koldioxidutsläppen med 7,9 procent. Se även den fylligare redovisningen i bilaga 5. Förnyelse Primärvården deltar i utarbetandet av en forskningsstrategi för landstinget Hos Utfall Primärvården har deltagit i det landstingsgemensamma arbetet med att ta fram en forskningsstrategi. Primärvården har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Primärvårdens strategiska områden är affärsmässig och konkurrenskraftig verksamhet, forskningsverksamhet samt internt kulturarbete. Inom samtliga av dessa området finns en långsiktig och uthållig ambition. Utvecklingen av affärsmässighet under 2013 har bland annat bestått i möten mellan representanter för Primärvårdens ledningskontor och personal från vårdcentraler vid löpande arbetsplatsträffar. Vid dessa möten har det funnits tillfälle till en fördjupad och ömsesidig dialog utifrån ett standardiserat presentationsmaterial, tillgängligt via Navet. Genom landstingsfullmäktiges beslut i april om ändrad organisation för huvuddelen av Primärvårdens anslagsfinansierade verksamhet har ett arbete bedrivits för att säkerställa Primärvårdens roll i forskningsverksamheten samt för det egna lokala utvecklingsarbetet. Under senare delen av året har den nya organisationen formerats och består från och med 1 januari 2014 av en utvecklingschef och två verksamhetsutvecklare. Berörda resurser ska ha en bred kompetensprofil där folkhälsoarbetet ingår som en naturlig del i utvecklingsarbetet. Utvecklingen av det interna kulturarbetet sker på flera plan i organisationen. Basen i detta utvecklingsarbete är de lokala arbetsplatserna där verksamhetschefernas roll som kulturbärare är väsentlig. Diskussioner som utgår från värdegrund sker löpande i ledningsgrupp, chefsmöten och lokalt på arbetsplatser. Med stöd bland annat i resultatet av nationella patientenkäten framgår att det finns ett generellt behov av att stärka bemötandefrågorna. Under hösten har planlagts fortsatta aktiviteter i syfte att stärka bemötandet i verksamheten.

122 BILAGA 3 Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsprocesser Primärvården arbetar med att utveckla modeller för ordnat införande av nya metoder i avvaktan på landstingets utveckling av en sådan modell. Hälsoekonomiska analyser används i planeringsprocessen Primärvården har tagit fram en plan för hur de hälsoekonomiska analyserna ska kunna appliceras i såväl planeringsprocess som i verksamheten. Eftersom årets planeringsprocess startade redan tidigt under våren 2013 är det enbart viss tilllämpning som har skett. Under året har utbildningsinsatser genomförts för medarbetare på Primärvårdens ledningskontor och i verksamheten för att öka kunskapsnivån och medvetenheten om värdet av att genomföra hälsoekonomiska analyser. Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Det externa samarbetet med andra primärvårdsaktörer har över tid varit för begränsat. Genom initiativ och deltagande i föreningen Sveriges Primärvårdsförening har nya förutsättningar för erfarenhetsutbyte, påtryckning och jämförelser skapats. Vissa exempel på samarbetsområden har preciserats. Där så är möjligt fungerar det lokala samarbetet med vårdgrannar på den befintliga primärvårdsmarknaden. Mot bakgrund av en omogen och delvis dysfunktionell marknad är det inte osannolikt att det kommer att ta en viss tid innan frågor sorteras ut och tydlighet skapas för den lokala marknaden. Primärvården har inga problem i att samverka med konkurrerande primärvårdsaktörer men det ska i så fall ske utifrån samma premisser. Otydliga och ibland bristfälliga styrdokument har skapat utrymme till glidningar och ibland till friktion mellan parterna. Samarbetet med andra vårdgrannar inklusive Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping fungerar bra på en övergripande nivå. Med stöd i pågående landstingsgemensamma utvecklingsarbete gällande exempelvis patientflöden och processer kommer ett effektivt samarbete vara en nödvändighet. Ibland hamnar parterna i varsin skyttegrav och frågor lämnas olösta. Det finns exempel på frågor som tydligt indikerar på en konflikt mellan befintliga styrmodeller och system för olika interna aktörer. Dessa underliggande brister kan i sämsta fall gå ut över såväl effektivitet som patientnytta i verksamheten. I syfte att utveckla Primärvårdens samarbete med länets kommuner ingår sedan en tid primärvårdsdirektören i TKL som utgör ett tjänstemannaorgan mellan ledande tjänstemän. Medarbetare Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Utfall : Efter resultatredovisning på samtliga verksamheter/enheter har en åtgärdsplan fastlagts. Kontinuerligt sker uppföljning av fastlagd åtgärdsplan.

123 BILAGA 3 Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete I chefernas uppdrag ingår att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete för sina verksamheter. Genomgång och information har skett på ett chefsmöte. Sjukfrånvaron är högst 4,4 % Primärvården hade en neråtgående trend hela året och i november var utfallet 4,48 procent och bedömningen var därför att målet skulle kunna nås. I december har tyvärr sjukfrånvarotalen gått upp något och utfallet för 2013 blev 4,62. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Under 2013 har Primärvården haft tre deltagare med i chefsförsörjningsprogrammet. De har alla haft dialog med Primärvårdsdirektör och HR-chef och individuella utvecklingsplaner finns. Samtliga chefer har styrkort Primärvårdsdirektören fastställer tillsammans med cheferna det individuella styrkort i samband med årliga medarbetarsamtalet. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Instruktionen för cheferna och medarbetare är att det ska fastställas ett individuellt styrkort i samband med det årliga medarbetarsamtalet. ST-läkarna är den grupp där andelen individuella styrkort är lägst och skälet är dels att många är ute på långa randningar utanför den egna vårdcentralen dels att fler ST-läkare är placerade på privata vårdcentraler och där gäller inte kraven på individuella styrkort.

124 BILAGA 4 BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål För de uppdrag som avgränsas av vårdavtalet och beslutad finansiering ska Primärvården. Utfall Mål/uppdrag: Utföraren ska erbjuda en värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid i enlighet med vårdgivarens anvisningar för tillämpningen av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Se text under rubriken Primärvården uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen i måluppfyllelse styrkort ovan Mål/uppdrag: I utförarens grundåtagande ingår att bedriva och vidareutveckla hälsoinriktade insatser som förväntas resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och eller förbättrad livssituation för länets invånare. Exempelvis har Primärvården genomfört följande aktiviteter, Uppdragsutbildning Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken, 7,5 hp pågår i samarbete med Uppsala universitet. Målet är att det ska finnas en medarbetare/vårdcentral som genomgått utbildningen och som alltså har fördjupad kunskap i att arbeta hälsoinriktat. Detta är den andra utbildningsomgången, avslutas våren Flera professioner har i samband med utbildningsdagar fått information om metoder för att arbeta med patienter med sömn- och stressproblematik. Mål/Uppdrag: Utförarens ska följa FN:s barnkonvention. Primärvården liksom LUL i sin helhet följer FN:s Barnkonvention. För att intensifiera arbetet kommer Primärvården att ha ett möte med den lokala Barnombudsmannen i januari Mål/uppdrag: All verksamhet enligt detta vårdavtal ska beakta ett genusperspektiv. Utifrån Primärvårdens värdegrund, medarbetarskapspolicy, ledningsfilosofi samt likabehandlingsplan, som är levande dokument, beaktar vi genusperspektivet såväl gentemot kunder, länsinvånare som medarbetare. En majoritet av nyrekryteringar vad gäller chefspositioner är kvinnor.

125 BILAGA 4 Mål/uppdrag: Utförarens ska samverka med privata vårdgivare, sjukvårdsrådgivningen och Uppsala närakut. Primärvården har såväl informella som formella kontakter via branschrådet med andra primärvårdsaktörer samt sjukvårdsrådgivningen. Däremot har det inte varit aktuellt med några närmare kontakter med Uppsala Närakut. Mål/uppdrag: Utföraren ska delta i länsövergripande aktiviteter för att förbättra vårdkedjor och vårdflöden. Utföraren deltar i ett flertal länsövergripande grupper för att förbättra vårdkedjor och vårdflöden Mål/uppdrag: Utföraren ska medverka i av beställaren initierade utredningar/projekt. Primärvården deltar på ett aktivt och intellektuellt sätt i de av beställaren initierade utredningarna/projekt och till beställarens stora glädje initierar även Primärvården dito. Mål/uppdrag: Utföraren, privata vårdgivare och beställaren ska ha ett nära samarbete till exempel rörande jour- och beredskapsverksamhet, tillgänglighet, utvecklingsfrågor och patientens möjlighet att erbjudas likvärdig vård, vårdprogram, vårdkedjor och behandlingsriktlinjer. Med stöd i det ansvar Primärvården har för jour- och beredskapsverksamheten bedöms samarbetet med samtliga aktörer fungera bra. Motsvarande samarbete bedöms välfungerande i frågor gällande tillgänglighet och utvecklingsfrågor. Under 2013 har överenskommelse mellan Primärvården och Kirurgkliniken vid Akademiska sjukhuset färdigställts och publicerats i Kvalitetshandboken. Överenskommelsen har också kommunicerats med representanter för privata vårdgivare och förhoppningen är att även Enköpings lasarett ska acceptera och godta samma överenskommelse. Primärvården ingår i flera olika sammanhang där förbättrade vårdkedjor skapas exempelvis Läkemedelskommittén, olika grupper som arbetar med förbättrade vårdflöden exempelvis ryggprocessen och höft/knä processen. Mål/uppdrag: Utföraren har uppdrag för specificerade vårdverksamheter Primärvården ansvarar för ett säkerställande av de uppdrag som regleras i vårdavtalet. Förutom det operativa driftsansvaret följs och analyseras verksamheten löpande i enlighet med Primärvårdens styrmodell och uppföljningssystem. Berörda verksamhetschefer ingår i det lednings- och kommunikationssystem som gäller den samlade verksamheten. I de löpande vårdavtalsdialoger som hållits under senare år har Primärvården önskat tydligare formuleringar vad gäller beställarens krav på aktuell verksamhet. Nuvarande vårdavtal ger begränsad vägledning ifråga om beställarens förväntningar på aktuell verksamhet. Med en utblick mot 2015 noterar Primärvården att vårdavtalet sannolikt upphör som ett internt styrinstrument. Under 2013 har förberedelser genomförts för att överföra anslagsfinansierad

126 BILAGA 4 verksamhet till Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering samt till Landstingets ledningskontor. Under 2014 räknar vi med att verksamhetsansvaret för kvarvarande vårdverksamhet, det vill säga akutmottagningarna i Tierp och Östhammar, primärvårdsjouren i Enköping samt beredskapsverksamheten, kommer att förändras. Ett inte otroligt scenario är då att vårdavtalet helt upphör att vara ett styrinstrument som direkt påverkar den offentliga primärvården. Mål/uppdrag: Utföraren ska främja verksamhetsnära forskning inom primärvården. Verksamhetsnära forskning främjas genom ett kontinuerligt samarbete med Uppsala universitet (UU), genom avsatta ekonomiska medel, utbildning i forskningsmetodik och FoU-dagar. Samarbete Uppsala universitet Samarbete mellan UU - Enheterna för vårdvetenskap och för sjukgymnastik garanteras av de två kliniska adjunkterna (sjuksköterskeutbildning och sjukgymnastik). Samarbete med UU - Enheten för allmänmedicin och preventivmedicin (AMP) har formaliserats i arbete i ALF-gruppen för allmänmedicin, där universitetet och den landstingsdrivna primärvården tar gemensamt ansvar för forskningsinsatserna i Uppsalas landstingsdrivna primärvård. Seminarier genomförs varannan månad vid AMP för forskningsintresserade inom primärvården i Uppsala län. Samarbete med UU - Institutionen för kvinnors och barns hälsa drivs i en arbetsgrupp med företrädare för BHV- och MHV enheten och primärvårdens forskningssamordnare. Förslag har tillsammans med UU tagits fram för Akademisk vårdcentral. Forskningsmedel För all primärvård, både offentligt och privat driven, finns forskningsmedel att söka för magister/masteruppsats, projekt, doktorand och post doc-studier. Grundläggande forskningsmetodik Kurs i grundläggande forskningsmetodik genomförs regelbundet för länets STläkare och intresserade medarbetare i övrigt. ST-läkarnas vetenskapliga arbete Arbetet för de vetenskapliga handledarna samordnas av forskningssamordnaren på FFoUenheten. FoU-dagar FoU-dagar har genomförts i november Alla medarbetare bjöds in till två upprepade och uppskattade eftermiddagar. Mål/uppdrag: Utförarens ansvarar för insamlande av data och resultatsammanställning av väntetider i vården för all primärvård samt inrapportering av dessa till Sveriges kommuner och landstings väntetidsdatabas Insamling och kvalitetssäkring av insamlade data görs i mars och oktober. Resultat sammanställs för hela primärvården och skickas till berörda.

127 BILAGA 4 Mål/uppdrag: Utförarens samordnar utbildningsplatser vid verksamhetsförlagd utbildning inom läkarprogrammet hos alla vårdgivare inom primärvården. Under året har 947 läkarstudenter genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning på offentliga och privata vårdcentraler. Fördelningen av studenter har skett enligt fördelningsnyckel. Mål/uppdrag: Utföraren har ett utbildningsansvar för ST- och AT-läkare i primärvård. I uppdraget ingår att tillse och säkerställa den framtida läkarförsörjningen i landstinget och för primärvård. Under 2013 har drygt 60 ST-läkare i allmänmedicin varit anställda. De har vårdcentralsplaceringar på både offentliga och privata vårdcentraler. Cirka 8-12 blir klara varje år varför det sker kontinuerliga rekryteringar för att det kontinuerligt ska finnas ett 60 ST-läkare i allmänmedicin anställda. Trots denna stora utbildningssatsning kommer det inte att räcka för att täcka de vakanser som finns och kommer i samband med kommande pensionsavgångar. Bara i den offentligt drivna primärvården kommer hälften av alla anställda distriktsläkare som uppnå pensionsåldern fram till Mål/uppdrag: Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour och beredskapsverksamhet i primärvård. Idag finns det två beredskapslinjer i länet varje kväll/natt året runt för primärvårdsuppdraget. En solidarisk bemanning sker av alla pass måndag-fredag av samtliga vårdcentraler som ej har ett akutmottagningsuppdrag. Gäller både offentliga och privata vårdcentraler. Beredskapspassen lördag-söndag plus helgdagar bemannas av frivilliga insatser. Planering och schemaläggning av beredskapen utförs av Primärvårdens ledningskontor samt ansvaret för att bemanna helgpassen som ej ingår i den solidariska bemanningen. Mål/uppdrag: Utföraren ska ha en specialistkompetens och vara en stödresurs i det tobaksförebyggande arbetet för all primärvård och för landstingets förvaltningar. Utbildning till diplomerad tobaksavvänjare har erbjudits all primärvård och landstingets förvaltningar för att tillgodose behovet av kvalificerad rådgivning. Alla vårdcentraler samt lungkliniken och psykiatrin på Akademiska sjukhuset kan nu erbjuda patienterna tobaksavvänjning. Gruppaktiviteter erbjuds på åtta vårdcentraler och på övriga erbjuds individuell behandling. En ny journalmall för tobaksavvänjning har utvecklats för primärvården. Kontinuerlig fortbildning samt nätverksträffar erbjuds. Insatser för hur tobaksbrukande patienter ska erbjudas en rökfri operation finns nu i Kvalitetshandboken. Mål/uppdrag: Utföraren ska ha ett övergripande ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av friskvårdslotsfunktionen som är en landstingsgemensam resurs. Representant från Folkhälsoenheten har vid åtta tillfällen ansvarat för eller deltagit i möten som rört utveckling av FaR och Friskvårdslotsens funktion. Under året har även ett arbete startats med att se över Friskvårdslotsens arbetssätt med mål att

128 BILAGA 4 effektivisera och öppna upp lotsning för fler grupper. Mål/uppdrag: Utföraren är landtingets representant i arbetsgruppen för det Idrottspolitiska programmet, idrotten och landstinget i samverkan Under våren 2013 har representanter från Folkhälsoenheten, Landstingets ledningskontor och Upplands Idrottsförbund träffats vid tre tillfällen för att uppdatera det Idrottspolitiska Programmet. Målen har varit att integrera landstingets och idrottsförbundets övriga uppdrag och mål inom hälsa och idrott samt att förenkla och korta ner texten till ett Idéburet Offentligt Partnerskap. Partnerskapet tas upp för beslut i december Beloppet för samverkan är höjt till kronor. Mål/uppdrag: Utföraren ska delta i specialitetsrådet i allmänmedicin och specialitetsrådet i folkhälsa inom Uppsala-Örebro-regionen. Utföraren deltar i specialitetsrådet för allmänmedicin men har inte kallats till specialitetsrådet i folkhälsa vilket påtalats till beställaren. Mål/uppdrag: Utföraren ska ansvara för samordning av länets samtliga familjecentraler inom ramen för de verksamhetsavtal som tecknats med kommunerna och in några fall med Svenska kyrkan. Utvärdering av familjecentralsverksamheten i Uppsala kommun är genomförd och kommunicerad till verksamheterna och politiker. Planering för ytterligare en familjecentral i Uppsala pågår. Nytt avtal har tecknats för Tierp och Bålsta, och Uppsala kommun. Revidering av avtalen för Enköping och Knivsta är i slutskedet. Primärvården deltar i styrgruppsmöten för länets samtliga familjecentraler. Primärvården har anordnat gemensamma utbildningsdagar för länets familjecentraler Mål/uppdrag: Utförarens ansvarar för en samordnande demenssköterska med uppdrag att sprida arbetssättet som demenssköterskan på Tierps vårdcentral utvecklat till länets vårdcentraler Demenssköterska har informerat vid primärvårdens branschråd under våren Sköterskan kommer att erbjuda möjlighet att komma ut till intresserade vårdcentraler under hösten Under hösten har demenssjuksköterskan utöver ovanstående uppdrag också uppdraget att informera och skapa förutsättningar för registrering i SveDem. Gäller samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata. Mål/uppdrag: På initiativ av beställaren ska utföraren, i samarbete med mödrahälsovårdsenheten, smittskyddsenheten och ungdomshälsan, delta i att utveckla en samordning av länets samtliga ungdomsmottagningar Några initiativ till en utvecklad samordning har ej tagits av beställaren.

129 BILAGA 4 Mål/uppdrag: Utförarens IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till både landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. IT-avdelningen uppfyller kraven enligt beslutat funktionshyresdokument, bilaga till regelbok vårdcentral. Mål/uppdrag: Utförarens ska utveckla stödjande strukturer för att underlätta rekommendation och förskrivning av FaR till äldre. Arbetet ska ske i samarbete med landstingets friskvårdslotsar. Friskvårdslotsen och Upplands Idrottsförbund utvecklar sin aktivitetskatalog löpande där utsatta grupper prioriteras. I Uppsala finns en egen kategori med aktiviteter för seniorer med övriga delar i länet har aktiviteter för seniorer intergrerat i den allmänna aktivitetskatalogen. Tjugotre procent av alla som blivit lotsade under 2012 och första halvan av 2013 är 65 år eller äldre och Friskvårdslotsen känner trygghet i att kunna lotsa dessa patienter till lämpliga aktiviteter. Representanter från folkhälsoenheten har deltagit med föredrag och i diskussionspanel på seminariet Årsrik eller åldersstigen Uppsala län visar vägen arrangerad av utskottet för demokrati, jämställdhet och integration. Mål/uppdrag: Utföraren ska aktivt delta i utredning gällande flyktingmedicinska hälsocenter Cosmos och Akademiska sjukhusets enhet för transkulturell psykiatri (ETP) och inom primärvården. Primärvården har deltagit främst genom verksamhetsföreträdare inom Cosmos samt berörd verksamhetschef. Mål/uppdrag: Utföraren ska bedriva ett långsiktigt och systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Utförarens ska systematiskt identifiera och förebygga risker i sin verksamhet och ansvara för att uppkomna negativa händelser hanteras på ett korrekt sätt. Händelseanalyser och handlingsplaner genomförs kontinuerligt. Mål/uppdrag: Utföraren ska följa den av landstinget beslutade patientsäkerhetspolicyn och handlingsplanen. Handlingsplanen ska anpassas till förvaltningsnivå och årligen följas upp. Primärvården har utarbetat mål för det egna patientsäkerhetsarbetet. Till Primärvårdens prioriterade strategiska mål finns en handlingsplan. Mål och handlingsplan följs upp varje år och redovisas i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerhetspolicyn på landstingsnivå är daterad 2008, varför det inte är meningsfullt att skriva en handlingsplan till denna. Mål/uppdrag: Utföraren ska delta i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges kommuner och landsting initierat. Utföraren ska också utifrån antagen patientsäkerhetspolicy medverka i arbetet med att ta fram ett landstingsövergripande ledningssystem för patientsäkerhet samt i upprättandet av landstingets patientsäkerhetsberättelse.

130 BILAGA 4 De grundkrav och indikatorer som ingår i nationella patientsäkerhetssatsningen samt i Bättre vård för sjuka äldre som berör primärvård har inlemmats i Primärvårdens prioriterade mål och handlingsplan. Primärvården har aktivt verkat för ett landstingsbeslut om ledningssystem, ett beslut som också fattades i oktober. Primärvården har aktivt deltagit i aktuella förberedande aktiviteter. Mål/uppdrag: Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Primärvården arbetar utifrån sin värdegrund, ledningsfilosofi, medarbetarskapspolicy och likabehandlingsplan för att aktivt motverka diskriminering (de sju diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen). Den enda begränsningen är att vi måste hålla sig inom de ramar som uppställs i regelböcker samt vårdavtal. Vi har sedan tidigare drivit frågan om likvärdig vård utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Till stor glädje har det nu från politiskt håll tagits initiativ för att säkerställa detta. Mål/uppdrag: Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen ska vara vägledande för utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Se kommentarer till likabehandling under föregående mål/uppdrag. Mål/uppdrag: Utföraren ska medverka i nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och utveckla Primärvården utifrån dess intentioner. Exempel på aktiviteter är, Primärvården Är medlem av Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och deltar aktivt i organisationen i arbetsgrupper, temadagar, processledargrupper, workshops och seminarier för att förmedla, hämta hem och säkerställa en kunskapsöverföring när det gäller folkhälsoarbetet. Har rapporterat uppföljning av policy och handlingsplan till HFS centralt. Har deltagit i den internationella HPH-konferensen, där HFS är medlem. Mål/uppdrag: Utföraren ska ansvara för samordning och utveckling av hälsoinriktade insatser nära integrerat med övrig verksamhetsutveckling. Särskilt fokus ska ligga på införande av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Exempel på aktiviteter eller arbetsinsatser är, Modell för strukturerat arbete med levnadsvanor (SAL) har utarbetats. Modellen är ett hjälpmedel för att stärka arbetet med levnadsvanor och prioriterade riskgrupper. Modellen är förankrad i ledningsgrupp och chefsgrupp och fortsatt arbete pågår. Modellen, och tankarna med modellen, har spridits och presenterats till andra län som visat intresse. Aktivt deltagit i flera av HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) temagrupper för fortsatt utveckling/införande av riktlinjerna.

131 BILAGA 4 Mål/uppdrag: Utföraren ska aktivt delta i landstingets styrgrupp för hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Utföraren ska aktivt delta i styrgruppen för implementering och dokumentation av sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Utföraren ska aktivt delta i landstingets styrgrupp för metodstöd i motiverande samtal. Primärvården deltar aktivt i samtliga styrgrupper. Mål/uppdrag: Utföraren ska främja verksamhetsnära forskning inom primärvården. I uppdraget ingår att stödja forskningsprojekt i primärvården genom Att vara individuell samtalspartner/coach/handledare för forskningsintresserade Seminarier för forskningsintresserade Fördelning av forskningsanslag i primärvården Genomförs enligt uppdrag Mål/uppdrag: Utföraren stödjer ST-läkare i genomförandet av obligatoriskt vetenskapligt arbete genom ett kursansvar för kurs i vetenskaplig metodik (7,5 hp) och genom att ansvara för handledning av ST-arbeten. Genomförs enligt uppdrag. Mål/uppdrag: Utföraren representerar primärvården gentemot Uppsala Universitet genom att vara kontaktperson i forskningsfrågor och genom att vara representant i ALF-gruppen för allmänmedicin. Genomförs enligt uppdrag. Mål/uppdrag: Utföraren representerar primärvården gentemot Akademiska sjukhuset genom att vara kontaktperson i forskningsfrågor och genom att vara representant i Landstingets FoU-råd. Genomförs enligt uppdrag. Mål/uppdrag: Utföraren ansvarar för att vara sakkunnig i forskningsfrågor genom att bland annat medverka i bedömningar av studier som planeras inom primärvården Genomförs enligt uppdrag. Mål/uppdrag: Utföraren ska medverka i länets närvårdsutveckling genom att; medverka i styrgrupper som reglerar ansvarsfördelning såväl internt i landstinget som externt med kommunerna berörd personal medverkar i arbetsgrupper med uppdrag att utveckla handlingsplaner för specifika målgrupper av patienter

132 BILAGA 4 i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet införa rutiner för samordnad individuell planering i samverkan med Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset se över möjlighet att skapa specialistinsatser av läkare och/eller sjuksköterska i öppenvård i samverkan med primärvård och kommunerna i länet aktivt arbeta för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar (i linje med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) Primärvården deltar aktivt i styr- och arbetsgrupper angående närvård och specifika målgrupper av patienter i det egna länet. Primärvården har aktivt drivit frågan om att göra ett omtag i hela närvårdsarbetet och har bland annat varit drivande för att se över alla närvårdsprojekt som i nuläget uppgår till bortåt 200 stycken. Det är viktigt att rensa och kraftsamla mot några projekt och upprätta en närvårdsplan för varje kommun. Primärvårdsdirektören är en av landstingets representanter i TKL. Primärvården har också varit drivande när det gäller införandet av rutiner för samordnad individuell planering (SIP). Primärvården har drivit på en översyn av specialistkonsulter. Tyvärr har denna utredning varit alltför grund och gått i stå. Man har inte gjort en ordentlig översyn av vilka behov som finns, hur verksamheten ska organiseras ej heller hur den finansiella styrningen ska ske. Här krävs ett omtag från beställarnas sida. Vad gäller undvikbara återinläggningar inom 30 dagar sitter primärvårdsdirektören med i stryrgruppen. Vi har också haft två aktiva deltagare i det pilotförsök som drivs i Enköping samt är delaktiga i det fortsatta införandet i Uppsala och Knivsta kommuner. Mål/uppdrag: Utföraren ska delta i projektet mobila hembesöksteamet Primärvården har deltagit i det aktuella projektet genom bland annat personal vid hemvårdsenheten. Lokaler, utrustning och visst basalt verksamhetsstöd har ställts till förfogande.

133 BILAGA 5 BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Primärvårdens transportmål Prognos Koldioxidutsläppen från Primärvårdens totala tjänsteresor ska inte öka under 2013 jämfört med 2012 Delmål 70 % av de transportfordon som Primärvården leasar ska drivas med förnyelsebara bränslen Delmål: Minska koldioxidutsläppen från tjänstebilar med 5 % under 2013 jämfört med 2012 Delmål: Ingen ökning av koldioxidutsläppen från egen bil i tjänsten under 2013 jämfört med 2012 Delmål: Ingen ökning koldioxidutsläppen från flygresor i tjänsten under 2013 jämfört med 2012 Delmål: Minska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet 2013 jämfört med 2012 De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade med 7,9 procent under år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 9,4 procent. Andelen etanol av Primärvårdens egna drivmedelsförbrukning motsvarade 64,8 %. Diagram: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Primärvården kg CO 2 /årsarbetare ,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg

134 En reseenkäten har genomförts under 2013, den besvarades av 186 personer inom landstinget i Uppsala län år I nedanstående diagram redovisas fördelningen på svaren för primärvården. Diagram: Fördelning på olika resesätt redovisat i procent Primärvården Fördelning % BIL BUSS SAMÅKER CYKEL GÅR TÅG INGET EJ ANGIVIT Användning av kontorsmaterial Minska användning av kontorspapper med 1 % år 2013 jämfört med (A4 hålat och ohålat 80 grams) Totalt har Primärvården minskat användningen av kontorsmaterial med 3.8% ark/årsarbetare (160st år 2013 jämfört med år 2012, se diagram nedan Diagram: Total Pappersförbrukning Pappersanvändning, Primärvården antal ark

135 Diagram: Pappersförbrukning per årsarbetare Pappersanvändning antal ark/årsarbetare Primärvården Landstinget totalt Förskrivning av läkemedel Medverka till att uppfylla Landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö. Målen 2013 har varit att minska förskrivning av sertralin med 2 procent, av fluorokinoloner med 2 procent och av diklofenak med 5 procent. Resultatet visar att förskrivningen, av sertralin har minskat med procent, av fluorokinoloner med 2 procent och av diklofenak med 29 procent. Alla tre mål är uppfyllda för Kemikalier Medverka till LULs miljömål: År 2014 ska minst 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut Del mål Primärvården 2013: Avveckla användningen av etylklorid och medicinsk bensin, inte beställa nya produkter endast använda de som idag finns kvar i verksamheterna Under året har det mesta av medicinska bensinen och etylkloriden avvecklats. Endast några få enheter använder slut på den medicinska bensin de har kvar. Nio enheter använder sparsamt den flaska Etylklorid de har kvar och beställer inget nytt, förutom en enhet som har beställt nytt under Energi Medverka till att uppfylla landstingets mål för energi som är att sänka energiförbrukningen med 20 % under Uppföljningen av energibesparingsinventeringen inom Primärvården sker via Landstingsservice.

136 Biologisk mångfald Informerat om applikation smultronställen i naturen Alla enheter har fått utskick för spridning, utflyktsprogram och visitkort med information om applikation smultronställen i naturen.

137 BILAGA 6 BILAGA 6 INTERN KONTROLL Rutin/system som Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan granskats Avvikelsehantering Nej Ärendegenomgång - - Kontaktuppgifter HSA Nej Löpande uppföljn - - Remissflöden Nej Cosmicrapport - - Läkemedel Nej Stickprov - - Kvalitetsledning Ja Uppföljning Beslut ht 2013 Införande påbörjas 2014 Ersättning för utförd verksamhet Nej Stickprov - - Patientavgifter, uteblivna besök Nej Cosmicrapport - - Regelböcker och Cosmic Nej Stickprov - - Klassificering av Ja Cosmicrapport Utveckla Vt 2014 vårdåtgärder Styrning av utvecklingsinsatser goda exempel Ja Stickprov Stärka rutin och tillämpning Vt 2014 Forsknings ALF Nej Framtagande rutin - - Löpande värdegrundsarbete Nej Stickprov - - Lönebildning Nej Totalgenomgång - - Personalomsättning Ja Totalgenomgång Dialog för utveckling av system Beslutsstöd Nytt PAsystem Särskild rapport finns upprättad inom förvaltningen som sammanfattar 2013 års interna kontroll.

138

139 Dnr HOH Årsredovisning 2013 för Habilitering och hjälpmedel

140 2 (36) Sammanfattande bedömning Årsredovisning 2013 Viktiga händelser Beslut om ny förvaltning from 1 januari 2014, som medför överföring av anslagsfinansierade verksamheter från Primärvården, har inneburit stora insatser från stabs- och ledningspersoner under året i form av deltagande i arbets- och projektgrupper för att utforma den nya förvaltningen Hälsa och habilitering. Pilotprojektet Införande av ledningssystem för kvalitet har avslutats. Arbetet med beskrivning av kärnverksamhetens huvudprocesser och genomgång av rutiner pågår i verksamheterna. Införandet av ledningssystemet har fortsatt under resten av Efter utredningen om den tidigare så kallade Npf-portalens framtida organisation beslutade HSS att inrätta ett Neuropsykiatriskt närvårdsteam för vuxna i projektform (Närvårdsteamet npf). Projektet drivs av Landstingets centrum för funktionshinder i samarbete med delar av Uppsala kommun. Verksamheten startade i nya centralt belägna lokaler under december. Projektet ska pågå under två år. Utredning och kartläggning avseende kommunikation, kognition och ny teknik har genomförts. Ett länsövergripande center har inrättats i anslutning till förvaltningens hjälpmedelscentral. Som en del i utvecklingen av taltjänst överfördes taltjänstverksamheten i höstas från Hjälpmedelscentralen till Tolkcentralen och ny taltjänsttolk anställdes. Information om taltjänstservicen har spridits till olika knutpunkter, dit presumtiva tolkanvändare vänder sig. Förvaltningens alla verksamheter/enheter uppfyller vårdgarantins bestämmelser om väntetider. Ekonomiska resultatet uppvisar ett underskott som är väsentligt mindre jämfört med föregående år. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med kostnadsanpassningar och det ekonomiska resultatet i år betydligt förbättrat och vi har i princip en budget i balans. Ett nytt itbaserat lagersystem för hjälpmedelshantering har inneburit att Hjälpmedelscentralen och Syncentralen fått bättre kontroll på sina lager och lagervärden. Förvaltningens produktion visar för de flesta enheter en ökning jämfört med föregående år. Ny struktur för arbetet med produktion och utdata har införts för att skapa förutsättningar att använda landstingets modell för produktionsplanering. Måluppfyllelse avseende mål i Styrkort och Vårdavtal är god. Av 31 mål i Styrkortet har 24 uppnåtts, 6 delvis uppnåtts och 1 inte uppnåtts. Av Vårdavtalets 26 mål har 24 uppnåtts och 2 delvis uppnåtts. Måluppfyllelsen av förvaltningens miljömål är mycket god där alla mål och delmål har uppnåtts. Projektet för organisation av nya förvaltningen Hälsa och habilitering har under hösten tagit mycket tid i anspråk från förvaltningens lednings- och stabspersoner. För att få en väl fungerande förvaltning har den organiserats i fyra verksamheter; Habilitering Nord, Habilitering Syd, Särskild vård och integration samt Funktionsstöd och hälsa. Syncentralen ingår tillsammans med delar av Habiliteringen i Habilitering Nord, Hörcentralen tillsammans med övriga delar av Habiliteringen i Habilitering Syd. Hjälpmedelscentralen och Tolkcentralen ingår i Funktionsstöd och hälsa tillsammans med Receptionen, Hälsoäventyret och

141 3 (36) Folkhälsoenheten. I Särskild vård och integration ingår de vårdverksamheter som övertagits av Primärvården samt den nya Närvårdsavdelningen (Mellanvårdsavdelningen) som startar senare under Två nya verksamhetschefer har rekryterats; en för Särskild vård och integration (tillika chefsläkare) och en för Funktionsstöd och hälsa. Hälsa och habilitering har fortsatt samordningsansvar för Landstingets centrum för funktionshinder. Hälsa och habilitering ansvarar fortfarande för Audionommottagningen. När det gäller de nya uppdragen för förvaltningen som har föreslagits finns fortfarande oklarheter inför 2014 som gäller uppdragen samordning och utveckling av närvård, att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet samt att vara ett nav i närvården. Uppdragen ska tydliggöras i en fortsatt process under När det gäller förväntad framtida utveckling kan bland annat nämnas att: - Den nya förvaltningen får ett utökat uppdrag gentemot medborgare, kund. - Förvaltningen får i sin nya roll behov av utökad samverkan både med landstinget internt och med kommunerna. - Närvårdsarbetet kommer att behöva utvecklas. - Nya centrumbildningar tillkommer (Centrum för hälsa och integration samt Äldrecentrum) - Ny dygnet runt verksamhet tillkommer i och med uppbyggnaden av Närvårdsavdelningen. - Vårdval hörsel är redan nu, och blir ett alltmer omöjligt uppdrag vad gäller fortsatta driften av Hörcentralens audionommottagning. - Kommande pensionsavgångar kräver planering för att ersätta specialistfunktioner och nyckelkompetenser. - Kostnaderna för hjälpmedel fortsätter att öka. Medborgare och kund Utvecklingen av vårdval primär hörselrehabilitering samt fördjupad hörselrehabilitering vid hörcentralen Hörcentralens audionommottagning har mottagning på fyra orter i länet, i Enköping, Heby, Tierp och Östhammar. Under året har trycket på mottagningarna minskat och väntetiderna har i och med det förkortats. Hörcentralens audionommottagning klarar de väntetider som regelboken föreskriver. Ytterligare audionom har rekryterats så mottagningen är fulltalig med 5,5 audionomtjänster. Utvecklingen av den fördjupade hörselrehabiliteringen vid Hörcentralen fortlöper. Verksamhetens målgrupp är barn och ungdomar samt vuxna med utvidgat behov, som i sin rehabilitering behöver stöd av flera yrkeskategorier. Fokus ligger på utveckling av arbetssätt och individuella planer samt gruppverksamhet. Väntetiderna ligger inom vårdgarantins gränser. Ekonomi Habilitering och hjälpmedel uppvisar vid årets slut ett underskott på 100 tkr. Förvaltningens resultat för år 2013 är 1 mkr bättre än året innan. Vi kan även konstatera att ökningen av kostnader i samband med övertagandet av verksamheter från Primärvården har inrymts i förvaltningens totala budgetutrymme för år Hjälpmedelskostnaderna har ökat i jämförelse med budget med ca tkr men har balanserats mot ökat lagervärde. Högre lagervärde innebär lägre kostnader vilket innebär bättre resultat. Audionommottagningen har under året haft fortsatta problem med att få ekonomin i balans. Hjälpmedelcentralen har under hösten infört ett nytt lagersystem. Det har inneburit att vi fått bättre ordning på lagret, vilket har medfört ett högre lagervärde. Om vi summerar lagervärdet för våra

142 4 (36) verksamheter har lagret ökat med tkr i jämförelse med året innan. I tabellen nedan redovisas kostnadsökningen mellan åren exklusive lagerjusteringen. Månad År 2012 År 2013 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Lönerna har ökat i jämförelse med föregående år ca tkr. Utökat uppdrag i form av center för kommunikativt och kognitivt stöd samt löneökningar har bidragit till ökningen. Andra kostnader som har ökat är hyror, förbrukningsinventarier (bland annat inköp av nya möbler i samband med omflyttningar inom Kungsgärdet och överflyttningar från Primärvården), licenser samt IT- drift och underhåll för lagersystemet Medusa. Intäkter för försäljning av övriga tjänster har ökat med över tkr på grund av tolkcentralens ökade produktion till externa kunder. Däremot har utbetalningen av statsbidraget på tkr för förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ännu inte betalats ut för år Det innebär att intäkterna för statsbidrag är lägre än föregående år. Mnkr Budget Resultat Avvik Årets resultat 0-0,1 0,1 Verks intäkter 20,7 18,8 1,9 Personalkostnader ,6-2,4 Övr kostn (inkl avskr) -64,4-65,8 1,4 Nettokostnad -179,7-180,6 0,9 Fast ersättning 180,3 180,3 0 Övrigt -0,6 0,2-0,8 Finansiering 179,7 180,5-0,8 Förvaltningen har sammanfattningsvis en ekonomi i balans. Vi förväntar oss att anslaget räcker till för de verksamheter som går över till vår förvaltning from Vårdvalens påverkan på ekonomin Hörcentralens audionommottagning har utifrån de givna förutsättningarna blivit ett alltmer omöjligt uppdrag att driva med en ekonomi i balans. Årets resultat hamnade på ett underskott av tkr. Resultatet är sämre än vad som har prognostiserats under hösten och beror på den lagerrensning som gjordes i samband med bokslutet. Även hörcentralen har rensat ut gamla lagervaror vilket inneburit sämre resultat för verksamheten. Detta var dock nödvändigt för att vi ska kunna gå in i år 2014 med ett lagervärde som avspeglar verkligheten. Svårigheten i övrigt med att klara ekonomin för Audionommottagningen består i kraven att bedriva mottagning på flera mindre orter i länet och samtidigt klara regelbokens krav samt finansiera administrativ resurs och arbetsledning. Små audionommottagningar som innebär hög grad av ensamarbete medför minskning av produktion och intäkter vid sjukdom, ledigheter och kompetensutveckling. De åtgärder för kostnadsanpassning som har påbörjats består i att se över produktionsplanering och styrning samt att personalmöten genomförs på distans. Förvaltningen har till Produktionsstyrelsen förklarat orsakerna till det prognostiserade underskottet Produktion Kommentarer och analys av produktion Se Bilaga 2. Vårdvalets påverkan på produktionen Vårdval Hörsel medförde inledningsvis att det uppstod en kraftigt ökad efterfrågan på länets audionommottagningar, vilket innebar att köerna ökade och tiden för vårdgarantin inte klarades. För att möta kravet på ökad tillgänglighet samt klara vårdgarantin rekryterades fler audionomer

143 5 (36) samt administrativ resurs. Större lokaler i Enköping och Östhammar hyrdes. Jämfört med 2012 har produktionen ökat något tack vare fler audionomer. Under våren 2013 började vi dock se en minskad efterfrågan i Enköping där två privata mottagningar har etablerat sig. I Heby, Tierp och Östhammar har efterfrågan stabiliserats. Förnyelse Habilitering och hjälpmedel har medverkat i framtagandet av landstingets forskningsstrategi. FoU-chefen har under hösten varit mötesordförande i landstingets arbetsgrupp som förutom forskningsstrategin på fem års sikt, även haft i uppdrag att ta fram förslag på landstingets budget för FoU från 2015 och annonsförslag för rekrytering av landstingets nye FoU-direktör. Under året har förvaltningen utvecklat en Pingpongutbildning om "Evidensbaserad praktik och Mini-HTA" för att öka medarbetares kunskap om användning och införande av effektiva behandlingsmetoder i landstingets verksamheter. Förvaltningens arbete med detta har rönt stort intresse från övriga landstinget. Habilitering och hjälpmedel har i sitt FoUbokslut 2013 rapporterat tre pågående forskningsprojekt och 14 utvecklingsprojekt. Medarbetare Utifrån uppdrag i Vårdavtalet har nya verksamheter i form av kognitionskommunikations- och teknikcenter samt neuropsykiatriskt närvårdsteam startat under senare delen av Ökningen av antalet årsarbetare kommer att synas i statistiken för Utvecklingen av närvarotiden mätt i årsarbetare, timlönekostnaden och förändringar i personalstrukturen är förväntad och har inte krävt några speciella åtgärder. Målet i styrkortet för total sjukfrånvaro 2013 är högst 4,4 procent och vi ligger för 2013 på 4,19 procent. Målet har alltså uppnåtts. Förvaltningen har inte haft någon inhyrd personal och planerar inte heller för något sådant. Måluppfyllelse styrkort Se bilaga 3. Uppföljning vårdavtal Se bilaga 4. Uppföljning miljömål Se bilaga 5. Interna kontrollplaner Varje år går förvaltningsledningen genom vilka kontrollmål som ska ingå i internkontrollplanen. Eventuellt kan kontrollmålen bytas ut eller ändras ifall riskvärdet har sjunkit. Varje kontrollmål har en ansvarig för kontroll och uppföljning. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring jämfört med föregående år Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,71 % Antal - 1 0,2 % 4,4 % 4,19 % 0,08 0 mnkr 0 mnkr Ekonomichefen, som har det övergripande ansvaret att alla kontrollmål genomförs och dokumenteras, sammanställer den interna kontrollplanen och redovisar eventuella avvikelser för förvaltningsdirektör. Förvaltningens kontrollmål har under året inte ändrats. De kontroller som har gjorts har i vissa fall inneburit åtgärder i form av information. Ingen avvikelse har varit så stor att förvaltningsdirektören har behövt vidtaga några åtgärder.

144 6 (36) Egenkontroll Checklista Egenkontroll informationssäkerhet finns för att underlätta det kontinuerliga arbetet med egenkontroll. Ansvarig för genomgång av checklistan är chef vid respektive enhet. Genomförd egenkontroll för 2013 visar inga signifikanta avvikelser från förväntad informationssäkerhet. Verksamheten anser sig ha rätt informationssäkerhetsnivå. Ur ett förvaltningsperspektiv ser man att två punkter från föregående år fortfarande är högst aktuella och bör prioriteras under Vi behöver öka användningen av Mina vårdkontakter så att kommunikation med patienter och anhöriga kan ske på ett säkert sätt. Fortfarande sker en viss kommunikation med patienter via e-post till funktionsbrevlådor. Ett arbete med rutinen för rapportering och hantering av avvikelser pågår men måste slutföras. Det är fortfarande svårt att bedöma om rapportering av avvikelser och förbättringsförslag ska göras i MedControl, förvaltningens diarium, på kaizenlappar eller kanske i alla system. Under 2014 kommer vi att tydliggöra hur och i vilka system avvikelser och förbättringsförslag ska hanteras. tas fram där man bedömer att det är relevant. Bilagor 1. Bilaga RR Produktion 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Måluppfyllelse miljömål 7. Intern kontroll Lena Dahlman Förvaltningsdirektör Arbete med att ta fram lokalt anpassade avbrottsrutiner för Cosmic pågår på ett flertal enheter i förvaltningen. Även avbrottsrutiner för AuditBase, Medusa hjälpmedelshantering, telefoni och ström

145 7 (36) Bilaga 1 (RR) Årsredovisning 2013 RESULTATRÄKNING (tkr) Årsbokslut Årsbokslut Förändring (tkr) Förändring (%) Not VERKSAMHETENS INTÄKTER ,86% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,96% 1 2 AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGA R ,01% 3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD ,09% - Skatteintäkter ,00% - Generella statsbidrag och utjämning ,00% - Finansiella intäkter ,00% - Finansiella kostnader ,04% - Landstingsanslag ,00% - Ersättning från HSS ,00% - Övrig finansiering ,20% ÅRETS RESULTAT ,06% Vi förväntar oss att en intäkt på ca tkr kommer att debiteras på år 2013 vilket skulle innebära ett överskott för vår förvaltning på tkr, se punkt 1. ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) 1) Avvikelsen beror på ej utbetald ersättning år 2013 för barn och ungdomar med psykisk ohälsa (PRIO) ca tkr. 2) Vi har en kostnadsuppräkning internt i landstinget på ca 2,8% vilket påverkar kostnaderna mellan åren. Löneökning och utö kostnaderna. 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) Ökningen beror på inköp av lagersystemet Medusa

146 8 (36) BILAGA 2, PRODUKTION ÅR 2013, HOH PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Årsredovisning 2013, Habilitering och hjälpmedel Förändring antal Avvikels e -13 avtalad volym - 13 (%)* Förändring (%) Not Besök Habiliteringen för barn och vuxna % 1, 2 Besök Hjälpmedelscentralen % 1, 3 Besök Audionommottagningen (vårdval primär % 1, 4 hörselrehab) Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) % 1, 4 Besök Syncentralen % 1, 5 Tolkuppdrag Tolkcentralen % 6 1) Besöken inkluderar gruppbesök och telefonrådgivning 2) Habiliteringen har ökat sin produktion jämfört med Det beror bland annat på en bättre planering vid planerade vakanser och att alla enheter ständigt arbetar med effektivisering av processer på grund av den ökade tillströmningen. 3) Hjälpmedelscentralen har ökat sin produktion jämfört med 2012 vilket beror på att antal förskrivningar ökat. 4) Audionommottagningen har ökat sin produktion jämfört med 2012 vilket beror på ökad bemanning. 5) Hörcentralen har ökat sin produktion jämfört med 2012 vilket bland annat beror på att Hörcentralen har utökats med en 50 procent logopedtjänst och påbörjad produktionsplanering. 6) Syncentralen hade en ökad sjukfrånvaro under årets första två månader vilket gav en produktionsminskning på 10 % till T1. Produktionsminskningen har inte under hösten kunnat hämtas in men åtgärder är vidtagna för att komma till rätta med denna under ) Antal tolkuppdrag har ökat jämfört med Ökningen beror huvudsakligen på fler beställningar från Hörsel- och balanssektionen vid Akademiska sjukhuset. Vid möten med patienterna inför och efter CI-operationerna använder man numera skrivtolk. Produktion av insatser som inte journalförs: Efter många års arbete och utveckling har habiliteringen ett noggrant strukturerat/planerat schema både vad gäller gruppverksamhet och utbildning i olika former. Detta innehåller både ett öppet och mera riktat utbud till brukare, anhöriga och nätverk. I nätverket ingår kommunal personal som en stor grupp. En kurs- och gruppkatalog sammanställs varje termin. Många av insatserna är av den karaktären att de inte kan journalföras och ingår således inte i habiliteringens utdata från Cosmic. Under 2013 har habiliteringen inte helt tillförlitliga utdata för de kurser och utbildningar som anordnats för brukare, anhöriga och personal i brukarens nätverk. Habilitering och hjälpmedel har under 2013 påbörjat ett arbete kring produktionsplanering som inkluderar förbättring av utdata avseende detta.

147 9 (36) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT = Målet har uppnåtts 2013 = Målet har delvis uppnåtts 2013 = Målet har inte uppnåtts 2013 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Utfall LUL och HOH mål: Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Målet har uppnåtts. Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Förvaltningen har aktivt deltagit i arbetet med att utveckla landstingsgemensamt Kunskapsunderlag Levnadsvanor, som nu används tillsammans med de i landstinget godkända journaltabellerna för levnadsvanor. Utveckling av lokala arbetsrutiner har skett och införande av dem pågår. Se även motsvarande i Bilaga 4, Vårdavtal, sidorna 19 och 32. LUL: Landstinget ska samverka kring genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Enligt anvisningarna gäller återrapportering enbart för Kultur i länet samt Kollektivtrafiknämnden. LUL: Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. HOH: Upplevelsen av nöjdhet, delaktighet, måluppfyllelse och gott bemötande har ökat jämfört med föregående år. Habiliteringen för barn och vuxna har utifrån utvärderingar i samband med habiliteringsplanering följande värden för 2013 samt måluppfyllelse enligt förvaltningens styrkort: Bemötande 99 procent, vilket innebär ökning och att målet har uppnåtts. Nöjdhet 89 procent, vilket innebär ökning och att målet har uppnåtts. Delaktighet 92 procent, vilket innebär ökning och att målet har uppnåtts. Måluppfyllelse 78 % vilket innebär att målet delvis har uppnåtts.

148 10 (36) Hörcentralen och Hörcentralens audionommottagning har enligt rapport från Hörselbron för första halvåret 2013 erhållit 4,42 (4,34) resp 4,53 (4,46) av maximalt 5 för bemötande. För delaktighet 3,71 (3,84) respektive 3,93 (3,94) av maximalt 5. Basvärden för hela 2012 anges inom parentes. Vi anger här ingen måluppfyllelse eftersom vi inte har jämförbara basvärden från hela Syncentralen har utifrån tillgängliga data ökat sina värden jämfört med 2012 vilket innebär att målen har uppnåtts. Tolkcentralen gör sin nationella mätning Se i övrigt Brukar-/anhörigutvärderingar enligt återredovisning av Vårdavtalet, Bilaga 4, sidan 29- LUL: Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplanen. LUL: Ökad faktisk tillgänglighet. HOH: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Målen har uppnåtts. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin. Se även Bilaga 4, återredovisning av Vårdavtalet, sidorna Förstärkt vårdgaranti: Målet har uppnåtts. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till Habiliteringen för barn och vuxna ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller den förstärkta vårdgarantin. Se även Bilaga 4, återredovisning av Vårdavtalet sidan 21. Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk är under 4 %. Målet har uppnåtts. Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk är 2,1 procent

149 11 (36) LUL: HoS-verksamhet uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen. HOH: Skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalet är uppfyllda. Målet har uppnåtts. Se motsvarande avsnitt avseende avseende patientsäkerhet (sidan 28), re/habiliteringsplaner (sidan 30) och livsstilsenkäter (sidorna 19 och 32) i återredovisning av Vårdavtalet, bilaga 4. HOH: Arbetssätt som främjar att brukare får samordnad individuell plan. Måluppfyllelse lämnas 2014 avseende eventuell ökning av antalet planer jämfört med Det finns för hela 2013 totalt 27 samordnade individuella planer inom förvaltningen vilket är ett högre antal än 2012 då inga registrerade sådana fanns. Den siffra som angavs 2012 avsåg samordnade planer vilket inte är relevant för målet får bli basvärde för kommande mätningar. Se i även Bilaga 4, återredovisning av Vårdavtalet sidan 20. LUL: Minst tre nya vårdvalsområden Centralt mål som enligt anvisningarna ska återrapporteras av Landstingets ledningskontor. HOH: Arbetssätt som främjar friare val av hjälpmedel. Målet har delvis uppnåtts. För 2013 finns totalt sex egenvårdsbeslut för Friare val av hjälpmedel (fyra på Hjälpmedelscentralen och två på Syncentralen). Basvärdet för 2012 var sex, d.v.s. vi har i år samma antal. Enligt värdering i förvaltningens detaljerade styrkort innebär detta att målet delvis har uppnåtts. Vi har inrättat en funktion som förskrivarna kan vända sig till för att få stöd och vägledning när det gäller frågor kring riktlinjer och förfaringssätt för Friare val och egenvårdsbeslut. Information och uppmaning att erbjuda Friare val har också givits vid ett stort antal utbildningstillfällen för förskrivare. Vi kan inte få utdata på hur många gånger egenvård erbjudits brukarna där de sedan valt att tacka nej, vilket är ett problem. Vi kan enbart mäta antalet egenvårdsbeslut utifrån hur många rekvisitioner som förskrivits. Att alla dessa dessutom inte använts inom giltighetstiden kan vara ett tecken på att det inte är så lätt att hitta bättre alternativa hjälpmedel än dem som erbjuds från våra verksamheter. De brukargrupper som erbjuds friare val hos oss består företrädesvis barn/ungdomar som växer och som därför kan behöva byta hjälpmedel ofta. Den andra gruppen består i hög grad av äldre personer med grav

150 12 (36) synskada som kan ha svårt att klara egna val, och som litar på att Syncentralen ger dem bästa möjliga hjälp. Den låga efterfrågan på Friare val från brukarnas sida kan också vara en följd av att ingen övergripande informationskampanj till allmänheten skett sedan införandet i maj Vi tror inte att det räcker att informera varje enskild individ i den aktuella situationen. Hela reformen behöver bli mer känd på en bredare basis, vilket HOH inte uppfattat som vårt uppdrag. Se även motsvarande i Vårdavtalet, sidan 24. LUL: Förvaltningarna ska ha upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen. HOH: Åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen är upprättad. Målet har uppnåtts. Förvaltningens har upprättat en treårig handlingsplan (åtgärdsplan) utifrån likabehandlingsplanen. Handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv finns nu på Navet under styrande dokument. I handlingsplanen finns beskrivet mål, aktiva åtgärder och utvärdering för bemötande, tillgänglighet, god vård och service på lika villkor, samt vem som ansvarar. Ekonomi HOH: Ekonomi i balans. Målet har uppnåtts. Förvaltningen uppvisar för 2013 ett underskott på 100 tkr vilket stämmer med höstens prognoser. LUL och HOH: Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Målet har uppnåtts. 100 procent av intäkter och kostnader avseende Audionommottagningen redovisas där de genereras. Förvaltningens mål för övriga verksamheter och enheter (minst 80 procent) har uppnåtts. LUL-mål som inte berör HOH: Självfinansieringsgraden för fastighetsinvesteringar är minst 50 %. (Centralt mål).

151 13 (36) Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 %. (Centralt mål). LUL och HOH: Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Målet har delvis uppnåtts. Förvaltningens alla verksamheter, förutom Syncentralen, uppvisar en ökad produktion mellan åren. Vi kan för 2013 konstatera att produktionsökningen i förhållande till kostnadsökningen har bidragit till lägre kostnader i förhållande till total produktion jämfört med HOH: Konkurrensutsatt verksamhet (audionommottagningen) ska uppvisa ett positivt resultat. Målet har inte uppnåtts Hörcentralens audionommottagning har utifrån de givna förutsättningarna blivit ett alltmer omöjligt uppdrag att driva med en budget i balans. Underskottet för Audionommottagningen blev tkr, vilket är sämre än vad som har prognostiserats under hösten. Lagerjusteringen som gjordes i samband med bokslutet har bidragit till försämrat resultat med 600 tkr jämfört med tidigare gjorda prognoser. Minskad efterfrågan i Enköping, där privata mottagningar öppnats, resor ut i länets alla delar som i sig innebär minskad produktion jämfört med privata mottagningar centralt i Uppsala samt sårbarheten för de små audionommottagningarna som ger minskade intäkter vid ledighet, sjukdom och kompetensutveckling har även det inverkat på resultatet. De åtgärder för kostnadsanpassning på kort sikt som har påbörjats består i att se över produktionsplanering och styrning samt att personalmöten genomförs på distans. Nödvändiga åtgärder på lång sikt vad gäller kostnadssidan är att minska lokalytor, hyror samt administrations- och ledningsresurser. Vi kan dock se att effekterna av åtgärdsförslagen inte är tillräckliga för att nå en balanserad ekonomi. Förvaltningen har till produktionsdirektören lämnat in analys och åtgärdsplan för audionommottagningarna. Produktion LUL och HOH: Förvaltningens huvudprocesser är standardiserade. Målet har uppnåtts.

152 14 (36) Arbetet med att definiera och beskriva förvaltningens huvudprocesser har pågått under hela De definierade processerna har lagts in i ledningssystemet för kvalitet. Till de olika stegen i processerna har befintliga rutiner kopplats, vilka kan nås av medarbetarna via länkar. Där rutiner saknats eller behov funnits har insatsbeskrivningar utarbetats utifrån en given mall. Under huvudprocessen habilitering/rehabilitering har processbeskrivningar för 9 (av 11) definierade funktionshindergrupper lagts in i ledningssystemet. Processer som tidigare var uppdelade på barn och vuxna är nu beskrivna som en process för hela åldersspannet. Även huvudprocessen, och flera underprocesser, för hjälpmedelshantering har beskrivits och lagts in i ledningssystemet. H Arbetet med att färdigställa de huvudprocesser som återstår vad gäller definierade funktionshindergrupper kommer också att pågå under våren Standardisering av huvudprocesserna ingår i arbetet med ledningssystemet för kvalitet och ska kontinuerligt förbättras. LUL och HOH: Landstingsgemensam modell för produktionsplanering ska tillämpas. Målet har delvis uppnåtts. Förvaltningen har under året infört en tydlig organisation för arbetet med produktionsplanering. Arbetsgrupper för produktion och utdata har införts. Produktionsverktyget ProVer har diskuterats för att bedöma om detta kan vara tillämpligt för förvaltningens typ av verksamheter. Verktyget är främst anpassad utifrån sjukhusvårdens behov och har använts inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och är utformat i första hand för att planera mottagningsbesök och operationer vid sjukhusen. Diskussion om tillämpning av den landtingsgemensamma modellen (Systematiskt fånga behov, Produktionsplanera utifrån behov, Resursplanering utifrån produktionsplan Uppföljning av produktionsplaner) för förvaltningen har fortsatt under hösten. Representant från SKL som arbetat med produktionsfrågor, har träffat stabs- och ledningspersoner för att informera och diskutera om produktionsplanering. Arbetet med införandet fortsätter under LUL: Alla förvaltningar har infört kvalitetsledningssystemet för kvalitet. Enligt anvisningarna är detta ett centralt mål som ska återrapporteras av Landstingets ledningskontor. LUL-mål: Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete. Enligt anvisningarna gäller återrapportering bara Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. HOH-mål: Jämförelser enligt Nysam används i förvaltningens kvalitetsutvecklingsarbete. Målet har uppnåtts.

153 15 (36) Habiliteringen för barn och vuxna, Syncentralen och Tolkcentralen ingår i Nysam-samverkan och använder Nysam i arbetet med kvalitetsutveckling. Nysamrapport för 2013 kommer maj 2014 och kommer att redogöras för i Delårsrapporten LUL-mål: Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts. Enligt anvisningarna gäller inte återrapportering vår förvaltning. LUL-mål: Koldioxidutsläpp har minskat med 33 procent i jämförelse med år HOH-mål: Totala koldioxidutsläppen per årsarbetare för tjänsteresor ska minska med 8,4 procent jämfört med Målet har uppnåtts. Enligt statistiken från Miljö och kemi för 2013 minskade koldioxidutsläppen för totala tjänsteresor med 17,5 procent jämfört med Samtliga av förvaltningens delmål har uppnåtts. Se redogörelse av måluppfyllelse för Miljö- och handlingsplanen, sidorna Förnyelse LUL-mål En forskningsstrategi finns i landstinget. HOH-mål: Ha medverkat i framtagandet av landstingets forskningsstrategi. Målet har uppnåtts. Förvaltningen har medverkat i framtagandet av landstingets forskningsstrategi. FoU-chefen har deltagit i samtliga träffar som arbetsgruppen för forskningsstrategi haft, lämnat kommentarer skriftligt och muntligt på förslagstexter, omvärldsbevakat information inom området forskningsstrategi, samt rapporterat för landstingsstyrelsen vad som gjorts. LUL: Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden. HOH: Förvaltningen har utvecklat sina prioriterade strategiska områden. Målet har uppnåtts. Förvaltningen har utvecklat samtliga sina prioriterade strategiska områden; informationsflöde, teknikanvändning och evidensbaserad praktik. I området informationsflöde avser utvecklingen uppdatering av aktuell information till brukare, närstående, vårdgrannar och medarbetare, att medarbetare ska ha möjlighet att direkt i förvaltningens huvudprocesser nå information om rutiner och arbetssätt enligt ledningssystemet för kvalitet, samt att verksamheterna följer sin plan för uppdatering av webbsidor och nytt informationsmaterial.

154 16 (36) I området teknikanvändning har utvecklingen handlat om teknikanvändning för personer med komplexa kommunikativa funktionsnedsättningar mot bakgrund av den snabba utveckling som sker inom området. Rapporten Beskrivning av framtida verksamhet kring kommunikation, kognition och ny teknik har slutförts. Därefter bildades det nya kommunikations-, kognitions- och teknikcenter inom Habilitering och hjälpmedel. I området evidensbaserad praktik har utvecklingen handlat om beskrivning av de insatser som erbjuds i huvudprocesserna för vård enligt en standardiserad gemensam mall, så att förvaltningen öppet redovisar sina insatser avseende vilken funktion hos individen de avser att påverka, hur de används, samt den för tillfället bästa evidensen för insatserna och metoderna. Mall och manual för beskrivning finns nu i Kvalitetshandboken och i verksamheterna har beskrivningar enligt mall och manual gjorts. LUL-mål: Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. HOH: Modell för införandet av nya effektiva behandlingsmetoder används. Målet har delvis uppnåtts. Modell för införande av nya effektiva behandlingsmetoder har delvis använts. I november 2013 beslutades riktlinjer för Mini- HTA (Health Technology Assessment) - rutin för införande av nya metoder och checklista. Riktlinjerna finns i Kvalitetshandboken för Landstinget Uppsala län. Checklista för Mini-HTA har prövats på nominerade nya behandlingsmetoder, däremot har inte hela modellen för ordnat införande använts som den beskrivs i riktlinjerna. LUL: Hälsoekonomiska analyser används i planeringsprocessen. Enligt anvisningarna gäller återrapportering Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. LUL och HOH: Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats. Målet har uppnåtts. Flera samarbeten har fördjupats, bland annat avseende: - Professor för forskargruppen Funktionshinder och habilitering vid Uppsala universitet och förvaltningens FoU-chef har samarbetat i att stödja medarbetare i att utveckla en forskningsplan inom viktiga områden kring funktionshinder. - Samverkan i universitetets Centrum för forskning om funktionshinder har lett till gemensamt forskningsprogram om ojämlik hälsa vid funktionshinder: hindrande och underlättande faktorer. - Samverkan i sjulänsregionen avseende Hälsa och habiliterings områden har resulterat i en 3-årsplan för två gemensamma Regiondagar per år.

155 17 (36) Regiondagarna är antingen Dialogseminarier för kunskapsbildning och implementering eller Temadagar för erfarenhetsutbyte och inspiration. - Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ, Hörselbron, Nysam, samtliga för samverkan i system av kvalitetsverktyg som ger oss möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. - Närvårdssamverkan med olika aktörer inom länets kommuner, övriga landstinget, samt Regionförbundet Uppsala län för att säkra effektiv vård utifrån brukares behov. HOH: Minst en fastställd förbättring per anställd utifrån Kaizenarbetet. Målet har delvis uppnåtts enligt målvärdet i förvaltningens detaljerade styrkort. Antalet fastställda förbättringar är 203 vilket innebär att cirka 80 procent av de anställda har genomfört en fastställd förbättring. Medarbetare Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda. Målet har uppnåtts. Alla enheter inom förvaltningen har aktivt arbetat med åtgärder utifrån resultaten från senaste medarbetarenkäten. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete. Målet har uppnåtts. Alla enheter arbetar med detta. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Målet har uppnåtts. Sjukfrånvaron är 4,19 procent vilket är en liten ökning jämfört med 2012 men fortfarande inom målet. Den största ökningen beror på ett fåtal medarbetares långtidssjukskrivningar i icke arbetsrelaterad sjukdom. Ökning av ett fåtal personers frånvaro medför alltid en större procentuell ökning för en förhållandevis

156 18 (36) liten förvaltning som vår. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan. Målet har uppnåtts. Två personer har under 2013 deltagit i Morgondagens ledare och båda har handlingsplan. Samtliga chefer har styrkort. Målet har uppnåtts. LUL: Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort. HOH: Minst 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Målet för HOH (minst 75 procent) har uppnåtts. HOH: Värdegrunden är levande bland medarbetarna. Målet har uppnåtts. Under 2013 har värdegrunden tagits upp minst två gånger på arbetsplatsmöten i förvaltningen vilket är målvärdet för grönt i det detaljerade styrkortet.

157 19 (36) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 UPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Medborgare och kund Utfall Kvalitet i hälso- och sjukvården God vård, se även bilaga Kvalitetsindikatorer! UTVECKLINGSOMRÅDEN Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - Beställaren ansvarar för att samordna och stödja införandet av socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Utföraren ansvarar för att införa arbetsrutiner för implementering av riktlinjerna i den egna förvaltningen. - Under året ska Utföraren fortsätta arbetet enligt riktlinjerna utifrån anpassade rutiner och arbetssätt - för relevanta grupper - vad gäller riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och otillräcklig fysisk aktivitet. - Under ska landstinget erbjuda samtliga vårdgivare ett metod- och utbildningsstöd för motiverande samtal (HSS , 156). Utföraren ska aktivt delta i detta utvecklingsarbete. - Beställaren ska arbeta för att enhetliga metoder och rutiner används i Cosmic inom hela landstinget vad gäller dokumentation och uppföljning av de hälsoinriktade insatserna så att effekterna på människors hälsa, sjuklighet och dödlighet kan mätas. Utföraren ska aktivt delta i detta utvecklingsarbete. Målen har uppnåtts. Förvaltningen har i avvaktan på landstingsgemensamma riktlinjer fortsatt att arbeta enligt de nationella riktlinjerna och då med livsstilsformulär tillfrågat relevanta grupper om riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och otillräcklig fysisk aktivitet. Förvaltningen har parallellt deltagit aktivt i arbetet med att utveckla och implementera de landstingsgemensamma riktlinjerna Kunskapsunderlag Levnadsvanor, som nu finns i Kvalitetshandboken och som även avser dokumentation av levnadsvanor i Cosmic. Utveckling av förvaltningens lokalt anpassade rutiner har också skett. Införande av anpassade rutiner och arbetssätt för förvaltningens relevanta grupper har påbörjats. Förvaltningen har även aktivt följt landstingets utvecklingsarbete med erbjudande av motiverande samtal.

158 20 (36) Patientens rättigheter Samordnad individuell plan (SIP) I gällande lagstiftning betonas värden som helhetssyn och samverkan kring den enskilde individen. I praktiken finns dock brister i samordningen av olika insatser, både internt inom landstinget och i relation till länets kommuner. Socialstyrelsen har genom en särskild föreskrift stärkt individens rätt att få sina insatser samordnade (SOSFS 2008:20). Samverkan ska förbättras genom att erbjuda den enskilde en Samordnad individuell plan. Planen, som utarbetas tillsammans med den enskilde, ska tydliggöra hur olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Utföraren ska, i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet, fortsätta att implementera riktlinjer och rutiner för Samordnad individuell plan och utveckla samordning för individer som har komplexa behov.. Målet har uppnåtts. Förvaltningens samordningsstrateg har kontinuerligt och aktivt deltagit i länets utveckling och implementering av samordnad individuell planering. De av TKL fastställda riktlinjerna och rutinerna för samordnad individuell planering i länet finns samtliga publicerade i förvaltningens Kvalitetshandbok på Navet. Förvaltningen har deltagit i landstingsgemensamt arbete för implementering i Cosmic samt framtagandet av en utbildning, som publicerats i Pingpong. Implementering av rutinerna för SIP i förvaltningen pågår. Ökat resursbehov Under senare år har tillströmningen av nya brukare ökat. Den senaste femårsperioden har antalet nya remisser gällande barn 0-17 år ökat med 32 procent. Allt fler barn och ungdomar med sådan problematik bedöms ha behov av det långsiktiga stöd som Utföraren erbjuder i form av teambaserat stöd och individuellt anpassade hjälpmedel. Personer med funktionsnedsättningar som rör röst-, tal- eller språk får idag, på grund av bristande resurser vad gäller taltjänst, inte de insatser som är nödvändiga för att kunna kommunicera med omgivningen och vara delaktiga. Det behövs därför en resursförstärkning för att möta de ökade behoven av informationsinsatser, tolkinsatser och konsultinsatser i samband med förskrivning av kommunikationshjälpmedel. Utföraren ska mot bakgrund av detta skapa länstäckande kommunikations- /kognitionsresurser för att möta de ovan beskrivna behoven. Utföraren erhåller tkr i ramförstärkning för finansiering av logoped-/arbetsterapeutresurser i form av ett länstäckande kommunikationsteam, utveckling av taltjänst samt ökade kostnader för hjälpmedel.

159 21 (36) : Målet har uppnåtts. Slutrapport avseende projektet Beskrivning av framtida verksamhet kring kommunikation, kognition och ny teknik har återrapporterats i styrgruppen. Planeringen av ett center inom Habilitering och hjälpmedel med ansvar för att samordna förvaltningens resurser kring kommunikation, kognition och ny teknik inklusive rekrytering av logoped-/arbetsterapeut-resurser pågår. Som en del i utveckling av taltjänst överfördes taltjänstverksamheten i höstas från Hjälpmedelscentralen till Tolkcentralen. Den taltjänsttolk som anställdes, har besökt motsvarande enheter i Västra Götaland, Stockholm och Östergötland för att inhämta kunskaper och erfarenheter. Information om taltjänstservicen har spridits till de olika träffpunkter, dit presumtiva tolkanvändare kan väntas vända sig. Förstärkt vårdgaranti Som beskrivs ovan har efterfrågan på insatser från habiliteringen under de senaste åren ökat väsentligt. Inflödet av remisser har visat en generell ökning, både vad gäller barn och ungdomar och vuxna, jämfört med tidigare. Ökningen gäller alla remissinstanser. Den största ökningen gäller fortfarande barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumtillstånd. Men det gäller också barn som har en sammansatt svår problematik men inte fyller kriterierna för en specifik diagnos samt en ny grupp av remisser som gäller vuxna utan diagnos med misstänkt lindrig utvecklingsstörning. För att möta de ökade behoven och därmed ge förutsättningar för att också uppfylla vårdgarantins krav förstärktes verksamheten 2012 med medel motsvarande två psykologtjänster. Tjänsterna finansieras med de medel som är kopplade till uppfyllande av den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Med hänsyn till att den förstärkta vårdgarantin även gäller under 2013 kvarstår behovet av förstärkningen vad gäller fortsatt finansiering av två psykologtjänster. Målet har uppnåtts. Tillströmningen har ökat och har under 2013 främst rört unga vuxna och vuxna. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Två psykologer är anställda sedan 2012 som ersätts ur det prestationsbaserade statsbidraget. Vi uppfyller den förstärkta vårdgarantin. Utredningar om hjälpmedelsområdet Landstinget har beslutat att det under 2013 ska genomföras en hjälpmedelsutredning. Utredningen syftar till att kartlägga vilka hjälpmedel som tillhandahålls inom landstingets olika förvaltningar, vilka rutiner och anvisningar som finns vid förskrivningen samt vilka avgifter som tas ut av brukare/patienter som förskrivs dessa hjälpmedel. Utredningen ska utgå från brukarens perspektiv och harmonisera förvaltningarnas rutiner. Arbetet kommer att koordineras från

160 22 (36) Ledningskontoret och Utföraren ska aktivt delta i detta arbete och utse en kontaktperson. Målet har uppnåtts. Utredningen leds av handläggare på Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets ledningskontor. Förvaltningen har utsett kontaktperson och deltar i arbetet enligt de uppdrag som ges av utredaren. Förvaltningens kontaktperson deltar också aktivt tillsammans med utredaren i utarbetandet av Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning vilket förväntas bli ett resultat av hjälpmedelsutredningen. En del av arbetet omfattar avgiftshantering för hjälpmedel och förvaltningen medverkar genom en representant i avgiftsgruppen. Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Utföraren ska fortsätta arbetet med riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedels-förskrivning. Syftet är att alla brukare som behöver hjälpmedel ska få en likvärdig bedömning och hjälpmedelsförskrivningen ska grunda sig på individens behov av att kunna fungera i vardagens aktiviteter. Beslutsstödet ska bidra till att individen på ett strukturerat sätt är delaktig i behovsinventeringen, bedömningen av behov samt nyttan av förskrivna hjälpmedel. Beslutsstödet ska vara tillgängligt och de beslut som förskrivaren fattar ska kunna förklaras och vara förståeliga för individen. Projektet drivs av utföraren i samarbete med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet och i samverkan med länets kommuner. Under 2013 ska utföraren: implementera landstingets hjälpmedelspolicy, riktlinjer och beslutsstöd hos förskrivare, brukare och verksamheter införa webbaserat stöd för hjälpmedelshanteringen. Erfarenheterna ska spridas till berörda hälso- och sjukvårdsförvaltningar och återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Målen har delvis uppnåtts eftersom allmänna riktlinjer ännu inte är framtagna. Projektet har i samarbete med Prioriteringscentrum i Linköping utarbetat ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Implementeringen av beslutsstödet har pågått under hela året genom utbildning till förskrivare i alla delar av landstingets verksamheter förutom till förskrivare inom de privata audionommottagningarna. Beslutsstödet ger förutsättningar för en mer likvärdig bedömning av behov samt förutsättningar för att öka brukarnas delaktighet i processen kring bedömningen av behovet av hjälpmedel. Beslutsstödet har rönt stort nationellt intresse och presenterades av förvaltningens projektledare vid en välbesökt workshop på den Nationella prioriteringskonferensen i Gävle i oktober, där det blev positiva omdömen från deltagarna. Förvaltningen har deltagit i utarbetandet av Landstingets policy för hjälpmedelsförskrivning, vilken antogs av Landstingsfullmäktige i september

161 23 (36) Arbetet med att utarbeta Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning utifrån policyn leds av handläggare från landstingets ledningskontor och förvaltningen deltar aktivt i arbetet. Arbetet med förvaltningsspecifika rutinerna pågår parallellt med arbetet med Allmänna riktlinjer. Förvaltningen är också landstingets representant i det nationella projektet som ska tydliggöra informationen kring hjälpmedel på Till följd av detta har inte det webbbaserade stödet kunnat göras klart under De riktlinjer som utarbetas ska dock formuleras på ett sådant sätt att de är tydliga och lättförståeliga och med enkelhet kan publiceras på webben och i huvudsak på Utom projektets ram har en webbaserad beställningsportal för hjälpmedel införts, vilket ökat tydligheten och stödet till förskrivare av hjälpmedel från Syncentralen och Hjälpmedelscentralen. Ökad valfrihet genom införande av vårdvalssystem Hörselrehabilitering Under 2011 har en uppdelning av primär och fördjupad hörselrehabilitering utförts. Utföraren har ett anslagsfinansierat uppdrag att bedriva och utveckla den fördjupade hörselrehabiliteringen i länet. Med fördjupad hörselrehabilitering menas rehabilitering, som är mer omfattande och kräver insatser från multiprofessionella team under längre tid. Inom ramen för den fördjupade hörselrehabiliteringen ska rehabiliteringsprogram tas fram för de olika målgrupperna. Utföraren har därutöver ett länsövergripande uppdrag, för upphandlade audionommottagningar såväl som verksamhet i egen regi, att samordna och ansvara för att: ta fram och revidera regelverk för hjälpmedelsförskrivning inom hörselområdet vara sakkunnig i och följa upp gemensamma upphandlingar av hörhjälpmedel. Utföraren ska fortsätta att delta i kvalitetsregister för primär och fördjupad hörselrehabilitering Hörselbron - samt vara landstingets kontakt gentemot Hörselbron AB. Utföraren har erhållit ramförstärkning för täckande av årlig avgift till registret. Målen har uppnåtts. Beträffande revidering av regelverk samt utarbetande av beslutsstödsrutiner hänvisas till sidan 22, avsnittet Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning där Hörcentralen ingår. Hörcentralen har under året fortsatt bemanna den upplysningstelefon som infördes i samband med Vårdval hörsel. Nytt upphandlat sortiment för hörapparater började gälla från och med februari Information om avtal och sortiment har förmedlats till privata vårdgivare.

162 24 (36) Framtagande av process- och metodbeskrivningar fortgår inför utformningen av rehabiliterings- och habiliteringsprogram för målgrupper med behov av fördjupad hörselrehabilitering. Hörcentralen rapporterar till det nationella kvalitetsregistret Hörselbron. Friare val av hjälpmedel Landstinget har infört Friare val av hjälpmedel för alla brukare i behov av synoch kommunikationshjälpmedel samt för barn och unga upp till 21 år som behöver hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition. Administrationen av Friare val ansvarar utföraren för inom syncentralen respektive hjälpmedelscentralen. För att reformen ska få genomslag inom landstingets verksamhet ska utföraren inrätta en funktion för att hantera interna frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. Finansiering inom LSS medlen. Under våren 2013 ska landstinget utreda om hjälpmedel inom hörselområdet ska omfattas av Friare val. Utföraren ska vara beställaren behjälplig i denna utredning. Vid årets slut ska Utföraren återrapportera hur många hjälpmedel som förskrivits som Friare val, fördelat på hjälpmedelskategori. Utföraren ska även rapportera hur arbetet har fortlöpt. Målen har uppnåtts. Förvaltningen har tillsatt en person som hanterar interna (inom hela Landstinget i Uppsala län) frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. För att öka kännedomen om reformen och vad som krävs för ett egenvårdsbeslut enligt Friare val har utbildningsinsatser och information till förskrivare angående Friare val genomförts. Det ursprungliga informationsmaterialet som togs fram av ledningskontorets kommunikationsavdelning i samband med införandet håller på att ta slut. Otydligheter har framkommit kring vems ansvar det är att uppdatera informationsmaterialet samt att trycka upp nytt material, vilket förvaltningen inte uppfattade ingick i uppdraget med att sprida den interna informationen. I uppdraget ingick inte heller att fortsätta informationskampanjen till allmänheten. Den låga efterfrågan på Friare val från brukarnas sida kan vara en följd av att ingen fortlöpande sådan information skett. Vi tror inte att det räcker att informera varje enskild individ i den aktuella situationen. Hela konceptet behöver bli mer känt. Utföraren har varit beställaren behjälplig i utredningen av frågan om hjälpmedel inom hörselområdet skulle omfattas av Friare val. Utredningen föreslog att inte införa Friare val inom hörselområdet.

163 25 (36) Läkarinsatser enligt avtal mellan Habilitering och hjälpmedel och Akademiska sjukhuset Utföraren ska medverka i en utredning om en ny modell för läkarinsatser från Akademiska sjukhuset. Beställaren initierar detta arbete. Målet har uppnåtts. Habiliteringen och hjälpmedel har under året medverkat i utredning kring avtal för läkarinsatser från Akademiska sjukhuset. Förnyelse UTVECKLINGSOMRÅDEN Utveckling av närvård Utföraren ska bidra till länets närvårdsutveckling genom att: medverka i styrgrupper som reglerar ansvarsfördelning såväl internt i landstinget som externt med kommunerna berörd personal medverkar i arbetsgrupper med uppdrag att utveckla handlingsplaner för specifika målgrupper av patienter i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera rutiner för samordnad individuell planering Att inom ramen för Centrum för funktionshinder: - utveckla mini-infoteken i länets samtliga kommuner - ta fram och uppdatera informationsmaterial - öka tillgängligheten vad gäller telefonrådgivning för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar via samarbete med NPFportalen/närvårdsteam neuropsykiatri - utveckla infotekets verksamhet för barn och ungdomar och bilda ett barnoch ungdomsråd. Målen har uppnåtts. Habilitering och hjälpmedel har medverkat aktivt i närvårdsutvecklingen avseende barn och vuxna med funktionsnedsättning. Representation finns i såväl styr- som arbetsgrupper. Implementering av rutiner för samordnad individuell planering pågår med övriga berörda aktörer. En kontinuerlig utveckling av mini-infotekens verksamhet har skett. Ett stort utbud av öppna aktiviteter riktat till olika målgrupper har genomförts. Ett kontinuerligt arbete pågår med att uppdatera informationsmaterial. Infoteket har medverkat i NPF:s arbete med telefonrådgivning för att öka tillgängligheten för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett Barn- och ungdomsråd har bildats. Se även sidan 25, Utveckling av Infoteket och Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

164 26 (36) Utveckling av Infoteket Centrum för funktionshinder har under 2012 erhållit 800 tkr i form av projektmedel från hälso- och sjukvårdsstyrelsen (Dnr HSS ) i syfte att vidareutveckla Infotekets verksamhet till att omfatta mini-infotek i länets samtliga kommuner. För fortsatt drift och utveckling inom ramen för närvårdssamarbetet beviljas även för 2013 motsvarande ekonomiska medel, d.v.s. 800 tkr till Centrum för funktionshinder/utföraren. Målet har uppnåtts. Infoteket har under året lagt ett särskilt fokus på marknadsföring genom att aktivt bjuda in till studiebesök via nyhetsbrev och e-postutskick men också genom uppsökande verksamhet inom Centrum för funktionshinders verksamheter för att få fler att hänvisa patienter/ brukare/ anhöriga till Infoteket. Marknadsföring har också skett genom information via affischer, riktade utskick och annonsering. Antalet informationstavlor med Infotekets faktatexter och listor med lästips har utökats och finns nu även i anslutning till VITS teamets verksamhet inom Uppsala kommun. Infotekets åttonde Mini- infotek har startats i Tärnsjö, vilket lett till en utökning av utbudet i Norduppland med två Mini-infotek i Heby kommun. En fortsatt satsning på infotekskaféer, föreläsningar och temakvällar i samarbete med brukarorganisationerna har skett. Föreläsningsserien som tidigare ingick i NPF-portalens utbud har inkluderats i Infotekets utbud av evenemang. Satsningen under året på vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stämmer väl med det nya uppdraget med nya Närvårdsteamet Neuropsykiatri där nuvarande chef för Infoteket också kommer att bli chef. Personer med psykisk ohälsa eller sjukdom Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Antalet brukare/patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar till såväl landstingets psykiatri- och habiliteringsverksamheter som kommunala verksamheter. Särskilda satsningar och en samordning av insatser behövs för att på ett bättre sätt tillgodose målgruppens behov. Målet för samhällets insatser är att skapa sådana förhållanden att den enskilde trots sin funktionsnedsättning kan leva ett liv med god livskvalitet, vara delaktig i samhällsgemenskapen och kunna få en fungerade vardag med arbete eller studier. Närvårdssamverkan Uppsala har gett i uppdrag att utreda behov och utforma ett samordnat stöd för målgruppen vuxna (från 18 år) med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Målet är att skapa möjlighet till samordnade vård- och stödinsatser i ett tidigt och förebyggande skede för att överbrygga svårigheter som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen.

165 27 (36) För att åstadkomma detta tillskapas ett Närvårdsteam neuropsykiatri som ger psykopedagogiska, samordnande och utbildningsmässiga insatser med individens behov som utgångspunkt. Närvårdsteam neuropsykiatri planeras att drivas i projektform i två år ( ) i samverkan med Uppsala kommun (Dnr HSS ). I projektet avsätts resurser för anställning av personal samt lokal och driftskostnad. Utföraren ska delta i utvecklingen av Närvårdsteamet och medverka i det samordnade stödet. Målet har uppnåtts. Efter utredning avseende den tidigare Npf-portalens framtida organisation beslutade HSS juni 2013 att inrätta ett Neuropsykiatriskt närvårdsteam ( Närvårdsteamet npf ) i projektform från och med 1 oktober 2013 och två år framåt. Projektet drivs av Landstingets centrum för funktionshinder samt delar av Uppsala kommun och i nära samverkan med föreningen Attention och andra brukarorganisationer och hör organisatoriskt till Hälsa och habilitering i förvaltningens roll som samordnande för Landstingets centrum för funktionshinder. Närvårdsteamet är en stödverksamhet för den som är över 18 år och som har eller tror sig ha adhd, autism eller andra neuropsykiatriska svårigheter. Till teamet kan man komma för rådgivning, tips på strategier och för hjälp att samordna sina vårdoch stödkontakter. Projektet ingår som en del i Närvårdssamverkan. Planering och rekrytering av personal, har pågått under hösten. Problem med anskaffning av lämplig lokal medförde att verksamheten startade först under december med officiell invigning den 13 december. Närvårdsteamet är centralt placerat i Uppsala city. Bilaga: Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning, Vårdavtal Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska rapportera till NYSAM i enlighet med av NYSAM angivna nyckeltal. Rapport: Redovisa en sammanställning av nyckeltal där Utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning 300 tusen kronor. Målet har uppnåtts. Senaste Nysamrapport avsåg år 2012 och har publicerats juni 2013 och redogjordes för i Delårsrapport Nysamrapport för 2013 kommer inte förrän maj 2014 och redovisas i Delårsrapport 2014.

166 28 (36) Säker hälso- och sjukvård Ett system för dokumentation av avvikelser uppkomna i insats-/utprovnings- /behandlings-förloppet och som inte beror på brukaren ska finnas. Avvikelsesystemet ska bidra till att utveckla insatser-/utprovnings-/behandlingsförloppet. Rapport: Redovisning av sammanställning och analys av registrerade avvikelser för år 2013 liksom vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet. Målet har uppnåtts. Riktlinjer, rutiner och stödmallar för sammanställning, redovisning och analyser finns i Kvalitetshandboken för Habilitering och hjälpmedel. Varje avvikelse handläggs och förbättring av verksamheten sker utifrån uppkomna situationer. Habilitering och hjälpmedels verksamhet medför inte samma risker som inom övrig sjukvård och händelser vilket medför att skador hos brukare är mycket sällsynta. Under året har avvikelser med återkommande händelser rapporterats när det gäller problem med teknisk utrustning inom hörselområdet, vilket analyserats och åtgärder har vidtagits. Förvaltningsledningens genomgång och analys av avvikelser har gjorts i samband med årsredovisningen. Förbättringar som genomförs grundar sig både på registrerade avvikelser och processgenomgångar med förbättringsförslag från medarbetarna. Registrerade avvikelser i Medcontrol är 49 ärenden och 58 händelser, vilket innebär att vissa ärenden har upprepats vid flera tillfällen. Inkomna ärenden i diariet är 40 varav 15 kan räknas som avvikelser. Tidigare år har alla inkomna brukarärenden räknats in i statistiken, även om de inte inneburit avvikelser i våra egna verksamheter. Avvikelserna i Medcontrol har ökat under året men vi tror att det fortfarande finns en underrapportering i Medcontrol. Arbetet med att medvetandegöra om vikten av att använda systemet vid avvikelser fortsätter. Förvaltningen kommer att göra en mer omfattande beskrivning i Patientsäkerhetsberättelsen för 2013 som ska vara klar 1 mars Patientfokuserad hälso- och sjukvård Ett system för att kontinuerligt följa upp brukaren/anhöriges syn på hur verksamheten fungerar ska finnas. I samband med uppföljningen ska brukarens/den anhöriges syn på information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt rätten till integritet beaktas. Redovisning och analys av brukares/anhörigas syn på hur verksamheten fungerar samt vidtagna eller planerade åtgärder föranledda av resultatet. Redovisning av de åtgärder som eventuellt vidtagits till följd av föregående års uppföljning samt effekten (mätt eller skattad) av dessa åtgärder.

167 29 (36) Målrelaterad ersättning: 600 tkr, fördelning: redovisning 300 tkr, analys 300 tkr. Målen har uppnåtts. I samband med individuell habiliteringsplanering görs kontinuerlig verksamhetsutvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande inom Habiliteringen för barn och vuxna och numera även inom Hörcentralen och Syncentralen. Av sammanställningen av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering inom Habiliteringen för barn och vuxna framkommer att måluppfyllelse ligger på 78 (75) procent, nöjdhet med insatser på 89 (87) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 92 (90) procent. Siffrorna inom parentes avser år procent är nöjda med bemötandet inom Habiliteringen för barn och vuxna. Basvärdet från 2012 är 95 procent. Inom Habiliteringen för barn och vuxna utvärderas kontinuerligt även stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. Av dem som fått stöd för egen del är 93 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2012 är 94 procent. Syncentralen utvärderar upplevelsen av nöjdhet delaktighet och måluppfyllelse i samband med individuell habiliteringsplanering. I de enkäter som kommit in svarar 100 procent att de är nöjda med Syncentralens insatser, bemötande och samtliga känner sig delaktiga i sin rehabilitering. 80 procent anser att målen har uppnåtts i hög grad och 20 procent att målen uppnåtts till mer än hälften. Syncentralen planerar att genomföra den synanpassade nationella brukarenkäten vartannat år. Den genomfördes senast 2012 och kommer att genomföras 2014 Som en del i framtagande av nyckeltal inom Nysam utförde Hörcentralen, fördjupad hörselrehabilitering, en väntrumsenkät under tre veckor i början av året. 80 personer besvarande enkäten och av dessa svarade 100 procent att de fått ett gott bemötande från personalen på hörcentralen. Under året har Hörcentralen och Audionommottagningen lämnat kontaktuppgifter till kvalitetsregistret Hörselbron. Med hjälp av registret kommer flera kvalitetsfaktorer kontinuerligt att mätas bl a upplevelsen av bemötandet vid mottagningen. Hörcentralen och Hörcentralens audionommottagning har enligt rapport från Hörselbron för första halvåret 2013 erhållit 4,42 (4,34) resp 4,53 (4,46) av maximalt 5 för bemötande. För delaktighet 3,71 (3,84) respektive 3,93 (3,94) av maximalt 5. Basvärden för hela 2012 anges inom parentes. De flesta har alltså upplevt gott bemötande och delaktighet i stor utsträckning. Under 2012 tog Helseplan fram en nationell enkät riktad till tolkanvändare (i

168 30 (36) samarbete med TALFÖR). Inga mätningar utförs dock under 2013 varför vi återkommer om nytt resultat Utföraren ska redovisa andel av samtliga brukare (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen samt tolkcentralen) som har en individuell habiliteringsplan/överenskommelse. Redovisning vid tertialrapport 2 (T2). Utbetalning vid uppnått mål 200 tkr. Målet har uppnåtts. 84 procent inom habiliteringen för barn och vuxna hade vid årsskiftet 2013/2014 aktuella habiliteringsplaner. Delårsrapporten 2013 visade på en nedgång av antalet aktuella habiliteringsplaner (77 procent). Ett intensivt arbete under hösten 2013 har gett bra resultat (84 procent). Inom Hörcentralen och Syncentralen har införandet av habiliteringsplaner påbörjats betydligt senare än inom Habiliteringen för barn och vuxna. Cirka 25 procent av hörcentralens brukare har aktuell habiliteringsplan. Inom Syncentralen har 45 procent brukare aktuell habiliteringsplan. Avser de brukare som har kontakt med Syncentralen på grund av synskada utan ytterligare funktionsnedsättningar. Brukare med flerfunktionshinder får sin habiliteringsplan via Habiliteringen för barn och vuxna. Effektiv hälso- och sjukvård Rutiner för informationsöverföring och samverkansrutiner för kontakter med andra aktörer ska finnas enligt avsnitt om Tillgänglighet. Redovisa dokumenterade rutiner. Målet har uppnåtts. För att uppnå effektivitet utformas insatserna i hög grad i samarbete med övriga aktörer och ett stort antal insatser i nätverk och samverkan med övriga aktörer pågår således. Förvaltningen har medverkat i framtagandet av ny länsövergripande överenskommelse på uppdrag av TKL avseende samverkan kring hälso- och sjukvård. Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa och samordna insatser runt brukarna. Dokument om ansvarsfördelning och samarbete finns upprättade inom en rad områden, bland annat i så kallade hjälpredor. Det tidigare omnämnda arbetet med framtagandet av riktlinjer och rutiner för länet om samordnad individuell planering är även en del i detta uppdrag. Förvaltningen samverkar med berörda brukarorganisationer, bland annat i regelbundna brukarråd.

169 31 (36) Utföraren erhåller läkarinsatser från Akademiska sjukhuset enligt särskild överenskommelse. Redovisning av erhållna läkarinsatser under året. Förvaltningens avtal med Akademiska sjukhuset om läkarinsatser har uppdaterats Inom Habiliteringen för barn och vuxna har läkarinsatserna tillhandahållits enligt den omfattning som avtalats men det har varit fortsatt många olika läkare som täckt upp vilket inneburit bristande kontinuitet samt att belastningen på fast anställd läkare varit orimligt hög. Målet har alltså delvis uppnåtts. Hörsel- och balanssektionen vid Akademiska sjukhuset har 2013 tillhandahållit ca 15 procent av avtalade 50 procent läkartjänst till Hörcentralen, en ytterligare minskning mot Målet har alltså inte uppnåtts. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling - inom Habiliteringen för barn och vuxna ska väntetiderna till första besöket ej överstiga tre månader (125 tkr). - Syncentralens väntetider ska ej överstiga tre månader (125 tkr). - en person som söker rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS ska få beslut inom tre månader (exkl. en sommarmånad). (125 tkr). - Hörcentralens väntetider ska inte överstiga tre månader (125 tkr). Särskild rapportering. Av rapporteringen ska framgå avvikelser från målet samt vilka åtgärder som vid avvikelser vidtagits för att klara målet. Målen har uppnåtts. Samtliga anslagsfinansierade enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller den förstärkta vårdgarantin. Den ökade tillströmningen av brukare till Habiliteringen för barn och vuxna har medfört längre väntetider men tiderna ligger fortfarande inom ramen för vårdgarantin. Syncentralen och Hörcentralen uppfyller vårdgarantin.

170 32 (36) Personer som söker rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS får beslut inom tre månader. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Utföraren ska för relevanta grupper registrera antalet brukare som tillfrågats om tobaksvanor. Redovisa antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning 200 tusen kronor. Utföraren ska för relevanta grupper registrera antalet brukare som tillfrågats om ohälsosamma matvanor. Redovisa antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om ohälsosamma matvanor. Målrelaterad ersättning 200 tusen kronor. Utföraren ska för relevanta grupper utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommendationer av fysisk aktivitet. Redovisa antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om fysisk aktivitet. Målrelaterad ersättning 200 tusen kronor. Målen har uppnåtts. I hela förvaltningen har 350 personer i ett livsstilsformulär besvarat frågor om tobaksvanor, ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet enligt anvisningar i vårdavtalet för Inom Habiliteringen för barn och vuxna är relevanta grupper vuxna brukare över 18 år som bedöms har intellektuell förmåga att förstå frågorna. Inom Hörcentral och Syncentral är relevanta grupper vuxna brukare över 18 år som besökt Hörcentralens respektive Syncentralens kuratorer och psykologer. De flesta brukare som kommer till förvaltningen är remitterade från annan vårdinrättning där de i enlighet med landstingets riktlinjer i många fall redan blivit tillfrågade om levnadsvanor. För dessa ställs inte frågorna på nytt. Jämlik hälso- och sjukvård All personal hos Utföraren ska utbildas i HBT-frågor. Redovisa antal medarbetare som genomgått utbildning i HBT-frågor. Målet har uppnåtts. All personal har utbildats i HBT-frågor. Personalen har först läst nationella Vårdguidens texter om Vårdrelaterade möten med Homo- och Bisexuella samt Transpersoner (HBT) och Praktiska råd Därefter har texten och de praktiska råden diskuterats vid arbetsplatsträffar avseende vad de innebär när de tillämpas i medarbetarens dagliga arbete

171 33 (36) BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Utfall Transporter Mål: Minska utsläppen av koldioxid från HOH:s totala tjänsteresor med 8,4 procent under 2013 jämfört med 2012 (Kg CO 2) per årsarbetare). Målet har uppnåtts. Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 17,5 procent för totala tjänsteresor. Samtliga delmål (se nedan) uppvisar minskning. Delmål: Ingen ökning av utsläppen av CO 2 från tjänstebilar under 2013 jämfört med 2012 (Kg CO 2 per årsarbetare). Målet har uppnåtts. Utsläppen per årsarbetare minskade med 10 procent. Delmål: Minska utsläppen från egen bil i tjänsten med 10,5 procent under 2013 jämfört med 2012 (Kg CO 2 per årsarbetare). Målet har uppnåtts. Utsläppen per årsarbetare minskade med 24 procent. Delmål: Minska flygresor i tjänsten med 20 procent under 2013 jämfört med 2012 (Kg CO 2 per årsarbetare). Målet har uppnåtts. Utsläppen per årsarbetare minskade med 32 procent.

172 34 (36) Delmål: Medverka till att minska utsläppen från resor till och från arbetet. Målet har uppnåtts. Utsläppen per årsarbetare minskade med 12,55 procent. Mål: Genomföra totalt 40 distansmöten under Målet har uppnåtts. Totalt 81 distansmöten är genomförda Kemikalier Uppdrag/mål: Medverka till LUL:s miljömål: År 2014 ska 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Målet har uppnåtts. Alla förvaltningens kemikalier på landstingets avvecklingslista har fasats ut och ersatts.

173 35 (36) BILAGA 7 INTERN KONTROLL 2013 Rutin/system som Kontrollmoment Avvikelse Åtgärd Tidplan granskats Vårdgarantin 1) Väntetider per enhet Inga avvikelser. Inga åtgärder. Vi uppfyller både Uppföljning månadsvis, rapport ger i vårdgarantin och den förstärkta månads- och tertialrapporterna vårdgarantin. Se beskrivning i Attestrutiner Budgetuppföljningsruti ner 1) Att attest inte sker av egna utlägg och/eller som berör en personligen 2) Att deltagarförteckning och syfte ska framgå vid konferens, resor och representation 1) Att jämföra avvikande lönekostnader/intäkter mot budget 2) Att jämföra avvikande övriga kostnader/intäkter mot budget 1) Inga avvikelser 2) Representation för anställda Ingen av de kontrollerade fakturorna saknades syfte. Resor, kost och logi vid utbildning och konferens Av kontrollerade fakturor saknades syfte på 3. Inga deltagarförteckningar saknades och inga deltagare hade attesterat eget utlägg. 1) Under året har 3 budgetansvariga visat på ett underskott. Alla underskott var kända och ansvarige kunde sätta in åtgärder för att minska underskottet på ett tidigt stadium 2) Av 28 budgetansvariga hade 6 underskott. Av dessa hade 1 underskott beroende på ändrat lagervärde, 2 för ökade hjälpmedelskostnader, 1 lägre intäkter samt 2 där lönerna överskred budget. Årsredovisningen. 1) Inga 2) Ansvarig är informerad. Information till berörda personer har gjorts i samband med budgetgenomgång samt vid chefsträffar. 1-2) Habilitering och hjälpmedels ledning har blivit informerade. Felbudgeterade löner kommer att åtgärdas inför Förvaltningen har lyft frågan till landstingets ledningskontor hur de ökade hjälpmedelskostnaderna kommer att påverka övrig verksamhet fram över. Detta har inneburit att förvaltningen har fått tillskott med

174 36 (36) Diarieföring Att diarieförda ärenden är kompletta Registrator har under 2013 haft kontroll på samtliga inkomna ärenden och begärt komplettering i de fall detta varit nödvändigt. Inga avvikelser har konstaterats. Informationssäkerhet Att egenkontroll genomförs och att brister åtgärdas Beträffande avvikelser, se sidan 6, Egenkontroll. Säkerhetsledningssystemet Miljölednings- systemet Uppgifter enligt arbetsmiljölagen Rutiner vid avvikelserapportering Enligt Checklista för säkerhet, miljö och arbetsmiljö 2013 (Verksam) Att avvikelser rapporteras, följs upp åtgärdas och avslutas. I samband med delårs- och årsrapportering gås samtliga ärenden igenom. Närmare redogörelse i Patientberättelsen för 2013 den 1 mars Ingår i VerkSAM Alla listor hann godkännas före stoppdatumet den 1 december. Inga allvarliga avvikelser finns Inga allvarliga avvikelser finns. Rapportering av Kaizen Att antalet Kaizenlappar i respektive rapporteras Inga avvikelser och rapporteringen har fungerat enligt planerat tkr i vårdavtalet 2014 för ökade kostnader hjälpmedel Samtliga handläggare ska påminnas under oktober månad varje år om att följa upp ärenden och komplettera samt avsluta när ärendet är slutfört. Sammanställning finns på ITavdelningen, se tidigare i Årsredovisningen sidan 4 om Egenkontroll. Uppföljning av vad som angivits på varje lista pågår på enhetsnivå. Kvalitetskontroller skickar vid behov påminnelse till berörd ärendeansvarig. 1 april 1 dec 2013

175 ÅRSREDOVISNING 2013

176 2 (25) Årsredovisning 2013 Viktiga händelser Under året har ett tydligt och aktivt arbete bedrivits för att korta köerna till tre månader eller mindre. Arbetet har varit framgångsrikt och endast två specialiteter, endodonti och protetik, har kö på fyra månader. Ett Kunskapscentrum för Äldretandvård har planerats och startat under året. Landets befolkning blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Inom Kunskapscentrums ram kommer fem forskningsprojekt att bedrivas. För att erbjuda Folktandvårdens kunder ett enhetligt sortiment av munvårdsprodukter har Munapoteket förberetts och införts under året. Sortimentet har standardiserats, enhetliga skåp för exponering av produkterna har upphandlats och utbildning för i första hand receptionspersonal har genomförts. En koordinator har utsetts som lägger 10 % av sin arbetstid på att driva och utveckla Munapoteket att bli en naturlig förlängning av vårdkedjan. Ekonomistyrning inom Folktandvården har fokuserats under Månatlig ekonomisk rapportering har införts samt dialoger om utfall, budget och prognos hålls varje tertial. Dialogerna vid varje tertial täcker alla perspektiv i styrkortet där varje nätverk inleder med en egen presentation. Ett mini-projekt med deltagare från varje nätverk har utvärderat och analyserat budgetprocessen. Arbetet resulterade i ny budgetmall samt till viss del förändrat arbetssätt. För första gången genomfördes Uppsaladagarna ett evenemang med föreläsare och utställare i syfte att lyfta fram hur ny teknik kan införas på ett bra sätt i vården. Sammanfattande bedömning Ytterligare ett framgångsrikt år för Folktandvården har lagts till handlingarna. Ekonomin är fortsatt stark med ett mycket gott årsresultat. Kö-situationen är under kontroll. Verksamheten utvecklas kontinuerligt för att möta kundernas behov. Styrkortets mål liksom Vårdavtalet är till största delen uppnådda. Folktandvården förväntar sig fortsatt positiv utveckling inom alla perspektiv. Från mitten av februari får Folktandvården ny direktör. För verksamheten finns inga kända osäkerhetsfaktorer. Medborgare och kund Hälsofrämjande arbete är prioriterat i Folktandvården. På populationsnivå satsas främst på barn och ungdomar, men fokus läggs även på äldre. Läsåret genomfördes hälsofrämjande insatser i 92 % av länets skolor. Dessutom gjordes särskilda satsningar i vissa områden med stora behov, t ex i Enköping. På individnivå fastställs risken för att drabbas av munsjukdomar genom ett IT-stöd, R2. Utifrån resultatet planeras förebyggande insatser och besöksintervall individuella behov. År 2013 hälsobedömdes ca patienter. Frisktandvården fortsätter att vara en attraktiv vårdform för länsinnevånarna och konceptet är hälsofrämjande. Under 2013 har en patientenkät genomförts med en svarsfrekvens på 80 %. För första gången användes en anpassad enkät för barn. En stor majoritet, 98 %, av både barn och vuxna anger att de blev respektfullt bemötta. Kostnadsinformationen är ett förbättringsområde då en tredjedel av de vuxna inte tyckte att de hade fått tillräcklig information om behandlingskostnaden. Tillgängligheten har avsevärt förbättrats under året. Specialisttandvården klarar nu målet som är en väntetid < 3 månader, utom inom endodonti (rotfyllning) och protetik där väntetiden är 4 månader. Även den upplevda tillgängligheten har förbättrats. I enkäten uttryckte % av patienterna att kötiden var rimlig och att det var lätt att få tid. Under 2013 har ett projekt bedrivits för

177 3 (25) att kunna erbjuda tandvård på länets äldreboenden och många kliniker erbjuder nu denna närvård. Fler asylsökande barn har fått tandvård 2013 och vi erbjuder information om munhälsa på alla boenden för ensamkommande flyktingbarn. Sedan 2011 har kunderna inom allmäntandvården haft möjligheten att boka tider på internet. En likabehandlingsplan har upprättats med aktiviteter som ska genomföras kommande år. Vårdvalet är väl utbyggt inom tandvården. Alla vuxna patienter kan fritt välja vårdgivare och det gäller även allmäntandvård och tandreglering för barn och ungdomar. Ekonomi Utfall 2013 jämfört Utfall 2012 Folktandvården visade för 2013 ett positivt resultat med 12,3 MSEK att jämföra med resultatet för 2012 som var 11,5 MSEK. Intäkterna har ökat, dock har kostnaderna minskat ännu mer. Intäkterna är 7,5 MSEK högre än året innan. I utfallet för 2012 var återvunna kundförluster 1,6 MSEK större än innevarande år, vilket leder till att verklig intäktsdifferens är 9,1 MSEK. Frisktandvårdsavtalen ökar med 1,6 MSEK där ökningen är volymrelaterad. Vuxna styckepris ökar med 3,2 MSEK en prisrelaterad ökning. Intäkter för Barn och Ungdom ökar med 1,6 MSEK och även den ökningen hänförs till prisjustering. Nödvändig tandvård ökar med 1,2 MSEK, där de ökade intäkterna beror på både pris och volym. Kostnaderna ökade med 7,4 MSEK, vilket är lägre än intäktsökningen men högre än inflationen. Personalkostnaderna ökade med 1,7 MSEK, vilket är < 1%. Den låga ökningen av personalkostnader härrör från tre färre årsarbetare, färre chefslöner samt att unga med lägre lön ersatt vid pensionsavgångar. Verksamhetens övriga kostnader ökade med 5,7 MSEK där debitering från LRC sker för första gången med 2,2 MSEK samt att Office-licenser debiteras för första gången med 0,9 MSEK. I övrigt är kostnadsförändring inom ramen för sedvanliga prisjusteringar på marknaden. Utfall 2013 jämfört med Budget 2013 Som tidigare rapporterats är budgeten för Folktandvården 2013 inte praktiskt användbar då den har för stor kostym. Folktandvårdens interna styrning har utgått från prognos. Det är inte möjligt att analysera 2013 års utfall mot budget. Resultatet för 2013 är 4,0 MSEK bättre än prognos, vilket är för stor differens. Intäkterna är 2,9 MSEK bättre än vad som prognostiserats. Utfallet för december 2013 är 2,6 MSEK bättre än året innan, vilket är unikt för december månad. I decembers utfall återfinns periodisering av uteblivna intäkter från Symfoni/Webbkoral med 1,6 MSEK, något som inte beaktades i prognossättningen på grund av för stor osäkerhet. Personalkostnadernas prognos är 2,4 MSEK högre än utfallet. Andra halvårets löner för 2013 är 1 MSEK lägre än året innan trots att retroaktiva löner utbetalts i september. Något som inte förutsågs vid prognossättningen. Verksamhetens övriga kostnader har prognostiserats något lågt, utfallet är1,7 MSEK högre än prognos. En icke känd kostnad för Office-licenser tillkom med 0,9 MSEK. Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter 378,5 356,4-22,1 Personalkostnader 273,6 260,6-13,0 Övr kostn (inkl avskr) 145,5 128,1-17,4 Nettokostnad 47,6 39,6-8,0 Fast ersättning 48,9 48,9 0 Övrigt 2,5 3,0 +0,5 Finansiering 51,4 51,9 +0,5 Årets resultat 3,8 12,3 +8,5 Ekonomisk effektivitet Folktandvårdens interna styrning har processutvecklats med månatlig ekonomiskrapportering och tertialvisa dialoger om utfall, budget och prognos inom ekonomiområdet. Även styrkortets övriga parametrar rapporteras och diskuteras vid dialogtillfällena.

178 4 (25) Under året har ett mini-projekt utvärderat och omarbetat budgetprocessen. Den nya budgetmallen och det nya arbetssättet föll väl ut vid årets budgetarbete. Ett större arbete har lagts ned där nyckeltal inom alla perspektiv analyserats och utvärderats. Arbetet utmynnade i en lista över fokuserade nyckeltal med tydliga definitioner. Nyckeltalen kommer att implementeras under år Produktion Individuell hälsobedömning och nationella riktlinjer är grunden för planeringen av produktionen. Den systematiska hälsobedömningen styr val av behandling, intervall och vilken personalkategori som ska utföra vården. Efter implementeringsinsatser under året har nu en klar majoritet av alla barn korrekt behandlingsintervall. Att rätt personalkategori utför vården mäts med nyckeltal i BEON (Bästa Effektiva Omhändertagandenivå). Nyckeltalen är oförändrade för 2012 och 2013 och har inte nått målet. En förklaring kan vara de tilltagande svårigheterna att rekrytera tandhygienister och tandsköterskor. Alla kliniker använder en kvalitetschecklista som bygger på kunskapsunderlag från Socialstyrelsen och SBU. Denna ska besvaras årligen och handlingsplaner upprättas för områden där kvaliteten är bristfällig. Checklistan används även för att införa nya behandlingsmetoder och avveckla metoder med bristande effektivitet. Folktandvårdens fyra huvudprocesser har identifierats: förebyggande arbete, undersökningar/screening, behandlingar och vårdnära stödprocesser. Undersökningsprocessen är implementerad och den har följts upp under Den är viktig för Folktandvården eftersom så stor del av vår verksamhet utgörs av hälsokontroller av friska patienter. Rätt vård ska utföras, med rätt intervall och av rätt personalkategori. Detta frigör vårdkapacitet som kan användas för patienter som köar för att få vård. Arbetet med att beskriva processerna förebyggande arbete och behandlingar har påbörjats. Processerna ska bygga på en helhetssyn utifrån kunskapsstyrning, säker vård, effektivitet och patientupplevelse. Om alla perspektiv inom God tandvård tillgodoses i en process har vi genom detta försäkrat att patienten får tandvård av hög kvalitet. Nästa steg är att implementera processen bland medarbetarna så att best practise tillämpas överallt. Folktandvården har en begränsad förskrivning av läkemedel. E-recept infördes under 2011, vilket medfört bättre kvalitet på förskrivningarna. Under 2013 har insatser gjorts för att få en korrekt förskrivning av antibiotika. I samarbete med STRAMA har en kartläggning av förskrivarnas kunskap om riktlinjer för antibiotikaanvändning och praxis i det dagliga mötet med patienten genomförts. Resultatet visade att även om tandläkarna hade bra kunskap var man ändå beroende av samsyn med läkarna för att patienten ska få korrekt förskrivning av antibiotika. Folktandvården använder ett strukturerat förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten. Vi fokuserar på allvarliga händelser och händelser som sker frekvent. Vården kan förbättras genom att använda information från Medcontrol, händelseanalyser, patientskadeförsäkringen, patientnämnden och förslag från patienterna. Under 2013 rapporterades något färre patientrelaterade avvikelser jämfört med året innan. Den mest frekventa avvikelsen har gällt försenade diagnoser och behandlingsskada/risk för skada. En större analys av rapporterade avvikelser samt patienternas anmälningar till patientförsäkringen och till patientnämnden har genomförts. Redovisningen har utformats som en vetenskaplig rapport och den är skickad till en vetenskaplig tidskrift för publicering. Nästa steg är att hitta markörer i journalen, triggers, som indikerar att en oönskad händelse har ägt rum med syftet att hitta fler händelser än de som identifieras via egenrapportering. Förnyelse Folktandvården tar varje år fram ett FoUbokslut där både forsknings- och utvecklingsprojekt presenteras. Under 2013 har 28 forskningsprojekt fått ekonomiskt stöd.

179 5 (25) Strategiska områden för Folktandvården är laser- och äldreforskning. Inom laser pågår tre forskningsprojekt, varav ett är ett doktorandprojekt. Hösten 2013 startades ett Kunskapscentrum för Äldretandvård och hittills har tre projekt startats. Dessutom är IT ett strategiskt område där ett flertal utvecklingsprojekt bedrivs. Hösten 2013 genomfördes en nationell tvådagarskonferens i Uppsala med fokus på teknik i tandvården. Samarbetet med länets skolor har fördjupats under året genom det hälsofrämjande arbetet som nu når nästan alla skolor. Satsningen på mobil tandvård har krävt ett närmare samarbete med äldrevården. Utvecklingsarbete tillsammans med samarbetspartners pågår i Enköpings kommun och med BVCmottagningar i länet. Vi har även bra samarbete med universiteten på flera orter när det gäller forskning och ST-utbildning. Medarbetare Folktandvården jobbar långsiktigt och aktivt med personal- och kompetensförsörjningsfrågor för att vara en attraktiv arbetsgivare för våra befintliga och potentiella medarbetare. Under året har ett antal aktiviteter genomförts, marknadsföring på skolor, sommarstudenter, deltagande i olika mässor samt andra evenemang som kulturnatten, marknader mm. Folktandvårdens interna arbete med personal- och kompetensförsörjning görs genom kompetenskort för tandsköterskor, utvecklingstjänster, internt utbildningsprogram, individuella styrkort, samverkan och att ständigt arbeta med arbetsmiljöfrågor. Under året har en likabehandlingsplan tagits fram och en uppdatering av personal- och kompetensförsörjningsplanen är genomförd. Under hösten har även en arbetsgrupp tagit fram förslag till nya lönekriterier. En ansökan om att driva YH- utbildning i Folkuniversitets regi i samarbete med Folktandvården Gävleborg och Dalarna har lämnats in. Ansökan beviljades. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år 1,80 % Förändring i antal -3 Procentuell förändring -0,80 % Total sjukfrånvaro, mål 4,40 % Total sjukfrånvaro, utfall 4,67 % Förändring jämfört med föreg. år +0,62 Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 0 mkr 0,04 mkr Årsarbetare Målet är att bemanna utifrån kundernas behov och att öka BEON-faktorn, bästa omhändertagande nivå, och därmed nå förbättrad effektivitet samt att undvika flaskhalsar. Antal årsarbetare för perioden uppgick till 373, en procentuell minskning med 0,8 % från föregående år. Under året har antalet tandhygienister ökat med två årsarbetare som planerat. Totalt sett har antalet årsarbetare minskat med tre, i första hand färre tandläkare. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick till 197,73 vilket kan jämföras med 2012, då timlönekostnaden uppgick till 194,23. Den procentuella ökningen är 1,80. Årets löneöversyn har gått enligt plan och ingen löneglidning har förekommit. Sjukfrånvaron Trenden i Sverige det senaste året har varit ökade sjuktal, så har det varit även för Folktandvården. Det totala sjuktalet för 2013 uppgick till 4,67% och målet var 4,4%. Det innebär en ökning med 0,62% jämfört med föregående år och 0,27% mer än målet. Det är främst långtidssjukskrivningarna som ökat med 0,4%, de uppgick till 2,22 % för Långtidssjukskrivningen har ökat på grund av medicinska orsaker och dessa kräver lång rehabilitering för återgång till arbete. Den korta sjukfrånvaron har ökat något med 0,16% jämfört med föregående år och uppgick till 1,62 %. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns.

180 6 (25) Interna kontrollplaner Folktandvårdens internkontroll är organiserad under Ekonomi/Drift och försörjning. Kontroller sker månadsvis enligt tidigare fastställd internkontrollplan. Kontroll sker också årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. En kvalitetschecklista som baserar sig på God vård har tagits fram internt för Folktandvården, uppföljning sker regelbundet av Med Control. Kontroll sker av avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilerutsläpp samt av behandlingsenheternas vatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla kliniker finns framtagen kontrollblankett där klinikerna fyller och avrapportera de kontroller som gjorts. Egenkontroll Egenkontroll sker enligt Riktlinjer för informationssäkerhet för Folktandvården Uppsala län. Inga avvikelser förekom under I Riktlinjerna finns tydliga rutiner hur Klinikerna skall agera vid korta och långvariga driftsstopp. Klinikernas kunskap om rutinerna kontrolleras i kontrollplanen. som Folktandvården anser måste åtgärdas, brister som fortfarande kvarstår. Tf Förvaltningschef: Bilagor 1. Bilaga RR Produktion 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse vårdavtal 5. Måluppfyllelse miljömål 6. Intern kontroll Behörigheter till olika system hålls uppdaterade via Folktandvårdens egen utvecklade Superblankett. Där rapporterar Klinikerna förändringar bland personalen samt vilken teknisk utrusning som skall återlämnas när medarbetare slutar. Enskilt största risken för Folktandvårdens drift av IT-system är avbrott på elnät och datanät. En effektiv vård är beroende av datanät för elektroniska journaler samt digital röntgen. Folktandvårdens servrar står i driftsäkra hallar med ett fungerande backupsystem. Under året har stor kraft lagts ned på integrationen av Tandvårdsenhetens IT-system Symfoni/Webbkoral med Folktandvårdens produktionssystem T4. Symfoni/Webbkoral driftsattes i januari trots att en fungerande integration saknades, vilket föranlett stora rättningsinsatser av felaktig data. Även initialt fanns brister i Symfoni/Webbkoral

181 7 (25) BILAGA 1 - RESULTATRÄKNING Folktandvården Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Årsbokslut Årsbokslut Förändring (tkr) Förändring (%) Not VERKSAMHETENS INTÄKTER ,15% 1 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,94% 2 AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR ,60% 3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD ,91% - Skatteintäkter ,00% 4 - Generella statsbidrag och utjämning ,00% 5 - Finansiella intäkter ,77% 6 - Finansiella kostnader ,67% 7 - Landstingsanslag ,00% 8 - Ersättning från HSS ,34% 9 - Övrig finansiering ,00% 10 ÅRETS RESULTAT ,90% ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) I föregående års intäkter var återvunna kundförluster 1,6 MSEK större än innevarande år. Verklig intäktsdifferens är således 9,1 MSEK. Frisktandvårdsavtal ökar med 2,8 MSEK, ökningen är volymrelaterad. Vuxna styckepris ökar med 3,2 MSEK och hänförs till prislisteökning. Barn och Ungdom ökar med 1,6 MSEK och är prisrelaterad. Nödvändig tandvård ökar med 1,2 MSEK och beror på både pris och volym. 2) Personalkostnaderna ökar med 1,7 MSEK, vilket är mindre än 1%. Den låga personalkostnadsökningen beror på tre färre årsarbetare, färre chefslöner samt att unga med lägre lön ersatt vid pensionsavgångar. Lokalkostnaderna har ökat med 1,2 MSEK, inga lokalförändringar har gjorts varför kostnadsökningen är att hänföra till årlig uppräkning. Köpt tandteknik och tandvård har ökat med 1,5 MSEK, förutom sedvanliga kostnadsökningar har den ökade volymen Frisktandvårdsavtal inneburit att fler får vård i andra landsting på grund av flytt, resa etc. Övriga kostnader ökar med 4 MSEK, kostnder för LRC med 2,2 MSEK debiteras för första gången. Även Office-licenser debiteras för första gången med 0,9 MSEK. 3) Avskrivningarnas ökning är i linje med de ökade investeringarna. 4) 5) 6) Finansiella intäkter ökar då de balanserade visntmedlen ökat. 7) 8) 9) 10) 11) Investeringarna har ökat enligt plan och är löpande utbyte av inventarier som fallit för åldersstrecket.

182 8 (25) BILAGA 2 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avtalad volym 2013 Avvikelse -13 avtalad volym -13 (%)* Förändring (%) Not Folktandvården Allmäntandvård Antal besök ,3% Antal kunder utifrån personnummer ,9% Antal undersökta ,1% - varav barn ,2% Specialister Antal besök ,3% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,4% Kötider i månader, endodonti ,5% Kötider i månader, protetik ,7% Kötider i månader, parod 2 2 0,0% Kötider i månader, bettfys ,1% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott *Avvikelsekolumnen fylls endast i för de områden där det finns en avtalad/budgeterad volym för perioden.

183 9 (25) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Utfall Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård kom En stor dela av rekommendationerna som ges gäller sjukdomsförebyggande åtgärder. Riktlinjerna ligger till grund för processbeskrivningar, rutiner och riktlinjer. Särskild satsning har gjorts för att implementera riktlinjerna inom sjukdomsområdena karies och tandlossning. Kompetensarbete för att stärka medarbetarnas kunskaper och färdigheter vad gäller metoder för beteendepåverkan har inletts genom utbildning i Motiverande samtal samt genom forskningsprojekt inom detta område. I patientenkäten 2013 (se nedan) fick patienterna frågan om de fått lära sig hur de själva kan hålla tänderna friska. 92 % av patienterna svarade ja på frågan, en ökning med 15 % jämfört med Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Folktandvården genomförde en patientenkät som omfattade patienter (svarsfrekvens 80 %) i april Enkäten har anpassats till de frågor som Socialstyrelsen tagit fram som indikatorer för God tandvård inom området patientfokuserad vård. Nytt för 2013 var även att en särskild enkät för barn tagits fram. 98 % av både barn och vuxna ansåg sig vara respektfullt bemötta i tandvården. Under 2013 har även Socialstyrelsen genomfört en enkät nationellt. Där uppgav 97 % av personer bosatta i Uppsala län att de ansåg sig ha blivit respektfullt bemötta och detta resultat var det bästa i landet. Under 2013 har även upplevelsen av bemötande mätts inom tandregleringen där 98 % av ungdomarna anger att de är nöjda med bemötandet. Även vid tidigare mätningar har upplevelsen av bemötandet varit mycket bra och Folktandvården har därför inte haft någon handlingsplan på detta området. Däremot har vi haft en handlingsplan när det gäller patienternas uppfattning att man inte fått tydliga kostnadsförslag inför behandlingen. I patientenkäten 2010 uttryckte 34 % att man hade fått kostnadsinformation jämfört med 67 % Resultatet visar alltså en klar förbättring men kostnadsinformation är ändå ett område vi ytterligare vill förtydliga. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Upplevelsen av tillgänglighet har mätts genom Folktandvårdens patientenkät. I enkäten uttryckte 93 % av patienterna att kötiden var rimlig, 95 % att det var lätt att få tid och 98 % att öppettiderna passade bra (valde svarsalternativen stämmer helt/delvis på ovan nämnda påståenden). Även vid tidigare mätningar har upplevelsen av tillgängligheten varit mycket bra och Folktandvården har därför inte haft någon handlingsplan på detta området. Ökad faktisk tillgänglighet Den geografiska tillgängligheten är oförändrad jämfört med 2012, dvs. det finns 19 allmäntandvårdskliniker och 4 specialisttandvårdskliniker. Under 2013 har en satsning på mobil tandvård för äldre gjorts. De flesta allmäntandvårdskliniker erbjuder idag tandvård på äldreboenden och i vissa fall i hemmet. Väntetiderna för att få planerad vård är kortare än 3 månader utom för två områden inom specialisttandvården för vuxna, protetik och endodonti (rotfyllningar) där väntetiden är 4 månader. Väntetiderna inom specialisttandvården har avsevärt förkortats under 2013 genom utbildningssatsningar och förändrade arbetssätt. Akuta behandlingar

184 10 (25) och prioriterade patientgrupper får behandling inom några dagar. HoS-verksamhet uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen Målen i vårdavtalet uppfylls (se bilaga 4) Förvaltningarna har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen En likabehandlingsplan har tagits fram. Därutöver mål i Folktandvårdens styrkort 100 tecknade Frisktandvårdsavtal för kunder berättigade till Särskilt Tandvårdsbidrag, STB 95 avtal med patienter som har rätt till STB tecknades % av alla asylbarn ska få tandvård Under 2013 fick 196 barn tandvård, en ökning med 53 % jämfört med Tidigare år har vi inte kunnat få fram hur många asylbarn som funnits i vårt län och vi har därför ingen kunskap om hur stor andel av de asylsökande barnen som fått tandvård tidigare år. För år 2013 har dock migrationsverket kunnat visa att antalet barn och ungdomar 0-18 år var 254, men man kan inte ange hur många som var i tandvårdsåldrarna, dvs. from 3 år. Om de asylsökande var jämnt fördelade i åldrarna var det 87 % av barnen som fick tandvård. 20 % fler patienter erbjuds mobil tandvård År 2012 erbjöd sjukhustandvårdsklinikerna mobil tandvård på särskilda boenden för äldre i Enköping och Uppsala. Dessutom hade en allmäntandvårdsklinik regelbunden mobil tandvård. År 2013 fick en tandläkare ett centralt uppdrag att hjälpa klinikerna att komma igång med mobil tandvård för äldre. I slutat av 2013 har ytterligare sex allmäntandvårdskliniker startat mobil tandvård för äldre. Dessutom erbjuder sjukhustandvården i Uppsala tandvård på ytterligare fem boenden jämfört med Den mobila tandvården för äldre är mest utbyggd i Enköping där sjukhustandvård och allmäntandvård i samarbete erbjuder mobil tandvård på alla särskilda boenden. Ekonomi Utfall Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Samtliga intäkter och kostnader redovisas där de genereras. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Folktandvården beräknar totalkostnaden i förhållande till avslutad behandlingar, där totalkostnaden ökat med 1% Därutöver mål i Folktandvårdens styrkort Budgeterat överskott Folktandvårdens resultat är betydligt bättre än budgeterat resultat. Nettokostnaden får inte öka mer än anslagsökningen Nettokostnadensökningen är lägre än anslagsökningen.

185 11 (25) Produktion Utfall Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Folktandvården har identifierat fyra huvudprocesser. En av processerna, undersökning/screening, är helt beskriven och processansvarig namngiven. För två processer, förebyggande arbete och behandlingar, är processansvariga utsedda och processarbetet pågår. Den fjärde huvudprocessen, vårdnära stödfunktioner, kommer att påbörjas under Undersökningsprocessen har följts upp under året och områden där inte följsamheten varit tillräcklig repeteras av behandlarna. Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas Folktandvården arbetar med produktionsplanering genom följande steg: 1. Identifiera patienters och befolkningens behov. Detta görs genom hälsobedömningsverktyget R2 som används för alla patienter, kvalitetsregister och patientenkät. 2. Produktionen planeras utifrån hälsobedömningen. För att försäkra en produktion som klarar behoven läggs särskilt vikt vid att personalen har tillräckligt stor andel av sin arbetstid då det finns patient i behandlingsstolen. 3. Resurserna planeras utifrån behov: tillräckligt med personal, rätt personalsammansättning, rätt kompetens och tillräckliga öppettider. 4. Produktionen följs upp med nyckeltal. En översyn av nyckeltalen har gjorts under Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts Se bilaga 5. Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 Se bilaga 5. Därutöver mål i Folktandvårdens styrkort Öka användningen av tandhygienister och tandsköterskor i patientarbetet enligt nyckeltal Nyckeltal som mäter hur stor andel av behandlingstiden för friska barn och Frisktandvårdspatienter som utförs av annan personalkategori än tandläkare är i stort sett oförändrade 2013 jämfört med året innan. En förklaring kan vara att det är svårt att rekrytera tandhygienister och tandsköterskor, men inte tandläkare. Se bilaga 4. Förnyelse Utfall En forskningsstrategi finns i landstinget Ett forskningsbokslut tas fram årligen och detta bifogas årsrapporten. Folktandvården bedriver omfattande forskning och utveckling. Just nu får 28 forskningsprojekt ekonomiskt stöd av Folktandvården och 10 vetenskapliga artiklar publicerades år Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Folktandvårdens strategiska forskningsområden är äldretandvård och laser i tandvården. Under hösten 2013 har Kunskapscentrum för äldretandvård startat och tre nya projekt har påbörjats. Inom laserforskning finns en doktorand registrerad och

186 12 (25) dessutom forskar två andra tandläkare inom området. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsprocesser Folktandvården använder Nationella riktlinjerna för tandvård som främsta verktyg för att försäkra att behandlingsprocesserna är effektiva. Årligen går alla kliniker igenom en kvalitetschecklista där en av uppgifterna är att se över de behandlingssätt som används och utifrån riktlinjerna sortera bort de behandlingssätt som inte är effektiva. Vid införande av nya behandlingsmetoder är ofta riktlinjerna ett för långsamt verktyg att använda. I samband med att arbetet med kvalitetsledningssystemet fortgår planerar Folktandvården att tillämpa modellen med bedömningar enligt dokumentet mini-hta (Health Technology Assessment). Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Folktandvårdens viktigaste samarbetspartners är: 1) kommunerna (skolan och äldrevård). Under 2013 har samarbetet med äldrevård, både kommunal och i privat regi, fördjupats genom att tandvård bedrivs på flertalet boendeenheter i länet 2) primärvården (MVC, BVC och äldre) 3) universitet och högskolor 4) intresseorganisationer främst inom äldreområdet Därutöver mål i Folktandvårdens styrkort Affärsplanklar kring Mobil Enhet De ekonomiska förutsättningarna för Mobil Enhet finns inte varför frågan inte längre är aktuell. Utgår Äldrecentrum i drift Kunskapscentrum för äldretandvård togs i drift 1 september. Genomföra en konferens Odontologiska dagar i Uppsala En konferens i två dagar genomfördes hösten 2013 som riktade sig till tandvården i hela Sverige, både privat och offentlig, med temat teknik i praktiken. Pilotprojekt med surfplattor ska genomföras inom den uppsökande verksamheten för äldre med syfte att öka patientsäkerheten Projektet har påbörjats och planeras att testas på fyra kliniker i länet. En svårighet är att Tandvårdsenhetens IT-system i nuläget inte tillåter användning av surfplattor. Medarbetare Utfall Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Alla kliniker har lämnat in en handlingsplan och uppföljning är gjord. FTV: s totala resultat uppgick till NMI 4,18 och EMI till 4,30. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Alla kliniker har haft en skyddsrond och upprättat en handlingsplan utifrån den. Samtliga har besvarat ledningsverktyget verksam (100 %). Sjukfrånvaron är högst 4,4 % FTV:s totala sjukfrånvaro uppgick till 4,62 % för 2013 och målet var 4,4 %. Det

187 13 (25) är de långtidssjukskrivna som ökat och kan förklaras av ett ökat antal mediciniska diagnoser under året. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Vår deltagare har en utvecklingsplan upprättad av deltagaren, chefen och HRchef. I den finns både långsiktiga och kortsiktiga aktiviteter. Samtliga chefer har styrkort Samtliga chefer har individuellt styrkort sedan Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Samtliga medarbetare har styrkort sedan 2010 Därutöver mål i Folktandvårdens styrkort Ökat antalet anställda tandhygienister Antalet tandhygienister har ökat med två stycken. Förslag till nytt adeptprogram Nytt adeptprogram finns framtaget och programstart blir våren Beslut om lärlingstjänster juni 2013 Beslutades att inte införa lärlingstjänster då resurserna inte räcker till vid start av tandsköterskeutbildning. Åtgärdsplan utifrån Likabehandlingsplan Åtgärdsplan finns framtagen

188 14 (25) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Utfall Ett hälsoinriktat perspektiv Uppdrag/mål Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Under läsåret 2012/2013 har 92 % av alla länets barn i aktuella åldrar nåtts av basprofylax. Folktandvården har tidigare haft svårt att få komma till alla förskolor och skolor för att utföra basprofylax. Barn som inte kunde nås kallades då tidigare enskilt till klinikerna för att få basprofylax. År 2012 gjordes en stor satsning på basprofylaxen och samtidigt beslöts att all basprofylax skulle utföras i skolorna. I denna årsrapport är det första gången som resultatet redovisas enligt det nya arbetssättet, dvs. enbart skolbesök räknas och avstämning görs efter varje läsår i stället för kalenderår. Målet nåddes inte och förklaringar till detta är att det fortfarande finns några skolor där vi inte är välkomna. I något fall var det vakanser hos oss som ledde till att basprofylax inte kunde erbjudas. Uppdrag/mål Särskilda satsningar på populationsinriktad profylax ska göras i Enköpings kommun. Ett samarbetsprojekt mellan Enköpings kommun och Folktandvården startade hösten 2012 med syfte att stödja skolans hälsoarbete samt förbättra tandhälsan bland barn och ungdomar. Elever i klass 5-9 på fyra skolor i Enköping som ligger i områden med högre kariesaktivitet än genomsnittet erbjuds fluorlackning var 6:e månad samt undervisning om munhälsa. Fluorlackningen är frivillig och utförs i en lämplig lokal på skolan dit eleverna får komma i grupper. Under höstterminen 2012 startade samtliga berörda skolor upp verksamheten med fluorlackningar och undervisning om munhälsa och arbetet har pågått hela För att få ett större genomslag för de hälsofrämjande insatserna i hela samhället har information via tidningar och annan massmedia genomförts t.ex. via kommunens egen tidning Enköping Nu. Folktandvårdens personal har deltagit i olika kulturaktiviteter som kommunen anordnat i Enköping. Projektet kommer att utvärderas under hösten Uppdrag/mål Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med Folktandvården har uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i kommunerna Heby, Tierp och Älvkarleby. Under 2013 utfördes i dessa kommuner 211 munhälsobedömningar i ordinärt boende vilket är en ökning med 6 % jämfört med Uppdrag/mål Utbildningsinsatserna för hälso- och sjukvårdspersonal inom projekt Stroke och munhälsa ska utvärderas.

189 15 (25) I samarbete mellan Tandvårdsenheten och Lasarettet i Enköping har ett projekt för att förbättra munhälsan hos patienter som insjuknat i stroke genomförts. Projektet har resulterat i ett nära samarbete mellan sjukvård och sjukhustandvård för såväl strokepatienter och andra inneliggande patienter på Lasarettet i Enköping, men har inte utvärderats som avsetts. Det har funnits svårigheter att genomföra projektet, bl.a. har finansiering saknats både för sjukvården och tandvården samt styrning av projektet. Det har ändå funnits flera vinster med projektet. Relevanta remisser till tandvården ökar kontinuerligt. Screeningrutinen som låg i projektet har övergått i en annan permanent rutin i samband med sjukvårdens ökande rapportering i Senior alert. Sjukhustandvården har genom Strokeprojektet upparbetade kontakter med vårdpersonalen där man stöttar och utbildar vårdpersonalen i tandvårdsrelaterade frågor som t ex ROAG screening. Samtliga sjuksköterskor och undersköterskor på medicinkliniken har genomgått en utbildning i ROAG screening och munvård för inneliggande patienter under Samarbetet kring munhälsa går i båda riktningar och sjukvården har ställt upp med resurser för utbildning av tandvårdspersonal. Uppdrag/mål Kunskapen om att använda beteendemedicinsk prevention och behandling ska öka. Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 slog fast att beteendemedicinsk prevention är det mest effektiva sättet för att förändra människors levnadsvanor av betydelse för munsjukdomar. Tidigare har ett forskningsprojekt när det gäller att påverka munhygienvanor identifierat effektiva arbetssätt. Motsvarande kunskap när det gäller karies saknas enligt Nationella riktlinjerna och ett forskningsprojekt har därför påbörjats 2012 på två tandvårdskliniker i Uppsala län och en i Tromsö, Norge. Projektet beräknas pågå i tre år. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Uppdrag/mål Övergripande nationella indikatorer ska tillämpas. Indikatorer har tagits fram av Socialstyrelsen för att följa upp om tandvården motsvarar förväntningarna på God tandvård. Av de 19 indikatorer som finns följer Folktandvården via egen eller annans statistik upp 17. Sju av frågorna belyser patientens egen uppfattning om bemötande och kvalitet. Under året har en patientenkät genomförts. Frågorna har modifierats så att de följer indikatorerna för god tandvård och det innebär att sju indikatorer som inte tidigare kunde mätas nu kan beskrivas. Två indikatorer är utvecklingsindikatorer och kan inte mätas i nuläget. Uppdrag/mål Nationella riktlinjer för tandvård ska tillämpas. Nationella riktlinjer för tandvården publicerades i maj Riktlinjerna för patientundervisning, karies och parodontal sjukdom har presenterats på alla kliniker. Riktlinjerna är grunden för att arbeta kunskapsbaserat när vårdprogram, nya rutiner och processer etc. tas fram. En modell för att involvera riktlinjerna i terapimöten på klinikerna har tagits fram som bygger på Socialstyrelsens beslutsstöd Evidensbaserad praktik.

190 16 (25) Uppdrag/mål Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan beaktas. Folktandvården förskriver läkemedel via e-recept. Detta IT-system har markerat de läkemedel som rekommenderas i listan både med text och symboler som en hjälp till förskrivarna att välja rekommenderat läkemedel. Vi följer även upp att förskrivningar av antibiotika följer de nationella rekommendationer för antibiotikaprofylax som togs fram av Läkemedelsverket i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Tandvårds-Strama i maj År 2012 stod tandläkare för 6,56 % av antibiotika som förskrevs på recept till patienter i Uppsala län och Folktandvården stod för 43,5 % av denna förskrivning. Uppdrag/mål FoU-arbete inom landstinget ska tillämpas. Cirka 30 forskningsprojekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården. FoU-bokslut för 2012 har tagits fram och detta bifogas årsredovisningen. Säker vård Uppdrag/mål Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. En patientsäkerhetsberättelse har tagits fram för 2013 och denna bifogas årsredovisningen. Där beskrivs dels avvikelserapporteringen som skett i Medcontrol under året, men även de mer övergripande projekt som syftar till att öka patientsäkerheten som genomförts. Uppdrag/mål Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT ska ha påbörjats. En större analys av rapporterade avvikelser samt patienternas anmälningar till patientförsäkringen och patientnämnden har genomförts. Redovisningen har utformats som en vetenskaplig rapport och den är skickad till en vetenskaplig tidskrift. Nästa steg är att hitta markörer i journalen som indikerar att en oönskad händelse har ägt rum med syftet att hitta fler händelser än de som identifieras via egenrapportering. Patientfokuserad vård Uppdrag/mål Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Folktandvården använder olika sätt att ta reda på patienternas uppfattning patientenkät, fokusgruppsintervjuer och enkla frågor via incheckningsskärmarna. En större patientenkät används var 3:e år och den genomfördes i april För första gången hade vi tagit fram en egen enkät för barn med anpassade frågor. Av dem som svarade tyckte 98 % av både barn och vuxna att de blev respektfullt bemötta. Ett förbättringsområde är kostnadsinformationen. En tredjedel av de vuxna tyckte inte att de hade fått tillräcklig information om behandlingskostnaden. Ungdomars uppfattning om att få tandreglering har utvärderats med hjälp av enkät. En hög andel, 99 %, uppgav att de var nöjda med behandlingsresultatet och 98 % var nöjda med bemötandet.

191 17 (25) Uppdrag/mål Bemötandet ska karakteriseras av respekt, delaktighet och ansvar. Utförarens checklista för systematiskt kvalitetsarbete ska användas årligen och handlingsplan för brister ska upprättas. Folktandvården i Uppsala använder en checklista som stöd för att arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet. Klinikerna går igenom checklistan en gång per år och rapporterar till Folktandvårdens ledning de områden där man inte klarar kraven. Klinikerna gör handlingsplaner när brister inom området uppdagas och dessa följs upp på regelbundna klinikmöten. Checklistan bygger på de sex kvalitetsområden som Socialstyrelsen identifierat i God vård-begreppet där området patientfokuserad vård ingår. Ett gott bemötande och delaktighet för patienterna är prioriterat och förbättringsarbete pågår kontinuerligt. Kunskap om hur patienterna upplever bemötandet hos oss får vi genom att regelbundet genomföra patientenkäter, intervjua patienter i fokusgrupper, rapportera oönskade händelser i vårt avvikelsesystem och dra lärdom av klagomål som patienter riktar till oss. Effektiv vård Uppdrag/mål Vården ska bedrivas i samverkan med andra aktörer internt och externt i syfte att säkerställa effektiva välfungerande flöden i vården. Folktandvården har samarbete med kommunen, övriga förvaltningar i landstinget och privata vårdgivare. I samarbete med skolan erbjuder vi utbildning om munhälsa och populationsinriktad fluorbehandling i vissa områden. Under har samarbetet med Enköpings kommun intensifierats för att förbättra munhälsan i kommunen. Samarbete med kommunerna finns även när det gäller den uppsökande verksamheten och för att kunna erbjuda nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade. Folktandvården samarbetar också med kommunen när det gäller barn som far illa och via regionförbundet angående ensamkommande flyktingbarn. På BVC erbjuder vi munhälsoinformation till alla föräldrar och utveckling av arbetssätten pågår (se FoU-bokslutet). Inom FoU-området har Folktandvården samarbete med flera universitet och högskolor och även privata vårdgivare. Uppdrag/mål Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Målet är att 2/3 av vårdtiden av friska barn ska utföras av annan personalkategori än tandläkare (kvot annan personal/tandläkare=2,0). För frisktandvården är motsvarande mål 50 % av vårdtiden (kvot 1,0). I slutet av 2013 var kvoten för barnen 1,48 och för frisktandvårdspatienterna 0,84. Detta är en liten försämring sedan förra årsskiftet (2012: 1,51 resp. 0,86). Flera verktyg har tagits fram de senaste åren för att främja effektiv vård. Beslutsstödet, R2, som infördes 1 januari 2011 är ett verktyg för att styra vården till rätt personalkategori. Beslutstödet underlättar och kvalitetssäkrar den individuella riskbedömningen och ger ledning för den fortsatta vårdplaneringen inklusive vilken personalkategori som ska utföra behandlingen. Under 2012 togs ett nytt styrande dokument, undersökningsprocessen, fram där rollerna mellan personalkategorierna i samband med undersökningar beskrivs. Trots dessa satsningar visar BEON-nyckeltalen en liten försämring i slutet av En förklaring kan vara att det är svårt att rekrytera tandhygienister och tandsköterskor medan det är lätt att rekrytera tandläkare. Följden har blivit att klinikerna har brist på tandhygienister och tandsköterskor. Ett annat område där

192 18 (25) BEON är viktigt är spetskompetens inom allmäntandvård. Remissflödet till specialistklinikerna har varit stort med köer som följd. Flera åtgärder har vidtagits för att allmäntandvården ska kunna utföra behandlingar som ligger i gränslandet mellan allmän- och specialisttandvård och detta är en av orsakerna till att kötiderna inom specialisttandvården kraftigt minskat under Uppdrag/mål Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Folktandvården använder sedan 1 januari 2011 R2 som är ett databaserat beslutsstöd för hälsobedömning kopplat till den elektroniska patientjournalen. För alla patienter som får fullständig behandling görs en riskbedömning utifrån områdena karies, parodontal sjukdom, erosioner, bettutveckling och teknisk risk. Vårdinsatserna styrs av hälsobedömningen, både vad gäller innehåll, intervall mellan insatserna och vilken personalkategori som ska utföra vården. Under 2013 har cirka patienter riskbedömts med hjälp av R2 vilket är en ökning med 0,5 % jämfört med Uppdrag/mål Fortsatt arbete med att öka patienternas möjligheter att använda webtjänster. Tidbokning via Internettidboken har varit möjlig för Folktandvårdens patienter under flera år. Tjänsten har dock varit administrativt komplicerad och under 2013 har därför utvecklats en tjänst där tider går att boka via Mina vårdkontakter. I januari 2014 blir tjänsten tillgänglig för patienterna. Användningen av Mina vårdkontakter innebär även ett avsevärt säkrare arbetssätt. Möjligheten att boka Sistaminuten-tider till rabatterat pris har funnits i flera år och används av vissa kliniker. Under 2013 har vi utvecklat en möjlighet för Frisktandvårdspatienter att hantera avtalen via en web-tjänst. Jämlik vård Uppdrag/mål Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Folktandvården har tagit fram likabehandlingsplaner med inriktning på medborgare och medarbetare. Båda planerna innehåller ett antal aktiviteter som ska genomföras och följas upp under Uppdrag/mål Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Under 2013 fick 196 asylsökande barn och ungdomar 3-18 år tandvård inom Folktandvården. Motsvarande siffra för år 2012 var 128. Dessutom fick 27 tillståndslösa barn och ungdomar upp till 17 år tandvård. Det ökade antalet jämfört med 2012 beror troligen främst på att fler asylsökande kommer till Sverige. Under 2008 förbättrades samarbetet med Migrationshälsan och utvecklingen har efter detta varit positiv. Samarbetet med kommunerna när det gäller boenden för ensamkommande flyktingbarn strukturerades under Ansvaret för boendeenheterna har delats mellan klinikerna och boendena får besök av tandvårdspersonal för att ge information om hur munsjukdomar förebyggs och om regler för tandvård. Insatserna i boenden för ensamkommande flyktingbarn är ett frivilligt åtagande för Folktandvården som inte ingår i Vårdavtalet.

193 19 (25) Vård i rimlig tid Uppdrag/mål Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Klinikernas öppettider anpassas till patienternas önskemål och framförallt använder vi uppgifter från patientenkäter för att få kunskap om dessa önskemål. Allmäntandvårdskliniker har öppethållande utöver 8-17, oftast 7-19 och dessutom ett antal lördagar under året. En av våra centrala kliniker har fler team som arbetar enligt 3+3-systemet, vilket innebär öppethållande i princip samtliga dagar på året. Målet är att alla behandlingsrum ska användas för patientarbete. Samtliga kliniker inom Folktandvården är anpassade för patienter med funktionsnedsättningar. Uppdrag/mål Väntetiden för planerade behandlingar ska vara högst tre månader. Allmäntandvården uppfyller målet. Inga allmäntandvårdskliniker har längre väntetid för barn än 3 månader. För oprioriterade vuxna finns längre väntetider än 3 månader på åtta av nitton kliniker. Patienter kan dock få vård på annan klinik utan väntetid om man önskar det. Tre av allmäntandvårdens kliniker tar inte emot nya vuxna patienter, men hänvisar då till kliniker som tar emot. Inom specialisttandvården har kötiderna inom vissa områden varit långa under flera år, men under 2013 har köerna minskats väsentligt. Den specialiserade barntandvården och tandregleringen uppfyller målet och det gör även specialiteterna bettfysiologi och tandlossning, medan endodonti (rotfyllning) och protetik har 4 månaders väntetid för oprioriterade patienter. Orofacial medicin (sjukhustandvård) och mottagningen för tandvårdsrädsla har alla kortare väntetider än 3 månader, liksom narkostandvård. Kötiderna har varit ett problem inom vuxentandvården efter införandet av den nya tandvårdsförsäkringen 1 juli 2008 då antalet remisser ökade kraftigt och har sedan dess legat kvar på en hög nivå. Förändringsarbete har ägt rum sedan 2011 för att förbättra kösituationen. Kompetensen inom allmäntandvården har höjts och avancerad teknisk utrustning har köpts in till allmäntandvården så att fler behandlingar kan utföras där. Flera nya specialister har utbildats och arbetssätten inom specialisttandvården har ändrats. Allt detta sammantaget har inneburit att väntetiderna nu är i stort sett acceptabla. Uppdrag/mål Väntetiden till specialisttandvård för patienter med prioriterat vårdbehov ska vara högst en månad Patienter med prioriterat vårdbehov tas emot med kortare väntetid än 1 månad inom samtliga specialiteter. Hälsoinriktad tandvård Uppdrag/mål Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka. Andelen kariesfria 6-åringar uppvisar en viss minskning. Perioden var

194 20 (25) 85 % av 6-åringarna kariesfria jämfört med 86 % för tvåårsperioden innan. Andelen kariesfria 19-åringar var oförändrat, 34 %, för perioden jämfört med % av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar på tändernas kontaktytor jämfört med 73 % tvåårsperioden innan. Uppdrag/mål Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andelen 6-åringar som uppvisade ny karies under perioden var 11 %, dvs oförändrat jämfört med perioden Andelen 19-åringar som hade ny karies var 19 % jämfört med 18 % perioden Ny karies på tändernas kontaktytor hos 19-åringar hade ökat från 8 % till 9 %. Ingen förbättring kunde noteras 2013, men vid förra årets mätning var förbättringen stor. Det är svårt att se trender när mätningar görs varje år. Om årets resultat jämförs med resultatet för 2012 innebär årets resultat en klar förbättring. Uppdrag/mål Tobaksvanor ska registreras hos samtliga ungdomar från 14 års ålder. Andelen ungdomar i länet som använder tobak har minskat i yngre tonåren men ökat något bland 19-åringar. Ex. uppgav ,0 % av 19-åringarna att de röker jämfört med 12,6 % året innan. Av 15-åringarna uppgav 1,4 % att de röker jämfört med 1,8 % året innan. Av 19-åriga rökare är 50,7 % flickor, av dem som snusar är 7,8 % flickor. Ålder Röker dagl Snusar dagl 15 år 1,4 % 0,6 % 17 år 6,5 % 3,1 % 19 år 13,0 % 7,1 % Uppdrag/mål Motiverande samtal till ungdomar med tobaksbruk ska erbjudas. Under 2013 genomfördes 191 motiverande samtal med tobaksanvändande ungdomar jämfört med 153 samtal åren innan. Uppdrag/mål Motiverande samtal om kost till barn och ungdomar ska erbjudas i de fall där riskfaktorer har identifierats för att förebygga tandsjukdomar samt övervikt och fetma. Motiverande samtal (hälsosamtal) ingår i vårdprogrammet för barn med hög risk för tandsjukdomar. Dessutom ingår individanpassad profylax och sjukdomsbehandling baserad på individuell orsaksutredning. Det innebär att de 8,3 % av de barn och ungdomar som klassats som sjuka/hög risk får ett hälsosamtal där råd om kostvanor som främjar både munhälsa och allmän hälsa inkluderas. Uppdrag/mål Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska. Andelen barn i högsta riskgruppen har ökat något 2013 jämfört med 2012, från 7,4 % till 8,3 %. Anledningen kan vara att det faktiskt har blivit fler barn och ungdomar med större risk för karies, men en mer sannolik förklaring är att behandlarna blivit bättre på att hantera riskbedömningsverktyget R2 som infördes

195 21 (25) för tre år sedan. Vi arbetar kontinuerligt med att förfina systemet så att sambandet mellan riskbedömningen, behandlingsinsatserna och undersökningsintervallerna blir korrekt. Patientens rättigheter Uppdrag/mål Tillgängligheten till specialisttandvården ska fortsatt förbättras. Ett kompetenscentrum i Enköping har startade 2011 och verksamheten har sedan dess byggts ut. Under 2013 kunde patientbehandlingar erbjudas inom specialiteterna tandreglering, pedodonti (specialiserad barntandvård), endodonti (rotbehandling), tandlossning och protetik samt psykologbehandling för tandvårdsrädda. Tillgängligheten för vuxna patienter inom vissa specialiteter har tidigare hotats av långa kötider. Under 2013 har köerna kunnat kortas väsentligt och överstiger nu inte 4 månader för något område. Uppdrag/mål Handlingsplanen för att förstärka barnrättsperspektivet enligt FN:s barnkonvention ska följas. Folktandvården arbetar utifrån den policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter som Landstinget i Uppsala län tagit fram för Denna policy och handlingsplan överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som innebär att barnet sätts i fokus vid beslut och åtgärder och att dessa prövas utifrån ett barnrättsperspektiv. Bemötandet av barn ska genomsyras av respekt för individen, där barnet ska ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör dem och åsikterna ska respekteras. Barnet ska ses ur ett helhetsperspektiv kopplat till familj och omgivning eftersom barn är särskilt beroende av stöd från vuxna. Bemötandet ska också bygga på delaktighet och på att förstärka det friska hos barnet. Detta betonas i Folktandvårdens riktlinjer för barn och unga. Under 2013 har Folktandvården för första gången tagit fram en särskild patientenkät för barn med anpassade frågor. Den användes vid en stor undersökning våren Under hösten har ytterligare utveckling av en barnenkät gjorts, denna gång för yngre förskolebarn. Ett mindre antal frågor har tagits fram i samarbete med Barnombudsmannen i Uppsala län där barnen själva med hjälp av glada och ledsna ansikten kan uttrycka sin uppfattning om tandvården. Enkäten har testats på ett antal barn i förskolor och skall under 2014 testas på patienter i Folktandvården. Tandvårdspersonalens yrkesroll ger goda möjligheter att undersöka och granska mun, tänder, ansikte och hals och därmed också observera tecken på eventuella fysiska övergrepp. Folktandvården har tagit fram riktlinjer för åtgärder vid misstänkt fysisk barnmisshandel och misstänkta sexuella övergrepp. Asylsökande barn och ungdomar har rätt till samma tandvård som barn bosatta i Sverige. Detta gäller även barn och ungdomar som bor i länet utan tillstånd och vistas i landet. I enlighet med barnkonventionens intentioner och för att kunna ge ett bättre mottagande och erbjuda tandhälsovård till alla som vill, har folktandvården samarbete med Migrationshälsan Cosmos. Barnperspektivet finns också representerat inom flera forskningsprojekt inom Folktandvården, tex tandhygienisten i skolan, ungdomars uppfattning om bettutvecklingsfel och behandling med laser.

196 22 (25) Kvalitetssäkrad vård Uppdrag/mål Leverera data till kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa. Under november 2011 började Folktandvården överföra data från patientjournaler till SKaPa. Folktandvården i Uppsala är det första landstinget med T4-journal som ansluter sig till SKaPa och därför har den tekniska processen varit komplicerad. Under 2013 har SKaPa nationellt integrerat de elektroniska patientjournalerna med SKaPa-databasen så att även data från barn nu kan samlas in. SKaPa har 2013 för andra året gett ut en årsrapport. Datauttagen är nu kvalitetssäkrade och omfattande uppföljning av undersökningsprocesser och behandlingspanorama kan göras. Uppdrag/mål Medverka i uppbyggnaden av kvalitetsregister för dentala implantat. Utvecklingsarbetet för kvalitetsregistret pågår fortfarande. Så snart det är möjligt att leverera data till registret kommer Folktandvården att delta. Utgår Uppdrag/mål Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Att ge en exakt siffra när det gäller täckningsgraden är svårt eftersom vi ska beskriva ett förlopp över 2 år genom att ta fram siffror från ett specifikt datum, den 31 december Enligt Libretto har Folktandvården drygt barn och ungdomar 3-19 år som vi ansvarar för. I Libretto anges att det för barn inlämnats undersökningsdata Dessutom finns barn som genererar barnpeng men som inte skulle undersökas Sammantaget innebär det att fler barn fått undersökning än antalet ansvarsbarn. Ett annat sätt att räkna är att i journalsystemet notera antalet barn som blivit undersökta. År undersöktes barn, vilket innebär 97,7% av ansvarsbarnen. Bland de barn som inte kunnat kallas för undersökning finns ett antal barn som uppger då vi kallar dem att de går privat, men där privattandläkaren inte anmält till tandvårdsenheten att de blivit undersökta. Dessutom finns där barn som inte gensvarat på kallelser eller uteblivit. Uppdrag/mål Allmäntandvård för 2-åringar har införts Den 31 december 2013 hade Folktandvården ansvar för åringar. Av dessa fick 69 % ett hälsosamtal enligt Libretto. Dessutom behandlades åringar i Folktandvården under Ett stickprov visar att ca 90 % av dessa fått ett hälsosamtal men att fel administrativ kod används och därför har inte barnet registrerats i Libretto. Det är därför sannolikt att ca % av 2-åringarna fått ett hälsosamtal. Anledning till att 2-åringar inte fått hälsosamtal är oftast at föräldrarna tackat nej till att komma. Bland de olistade barnen finns ett flertal som uppger att de går privat men har inte registrerats av privattandläkaren i Libretto.

197 23 (25) BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Utfall Uppdrag/mål Minskning av utsläppen av koldioxid från Folktandvårdens totala tjänsteresor med 8% 2013 jämfört med Utsläppen av koldioxid från Folktandvårdens totala tjänsteresor minskade med 1,7% 2013 jämfört med Uppdrag/mål Minska utsläppen av CO 2 från tjänstebilar med 5% under 2013 jämfört med Utsläppen av CO 2 från tjänstebilar har ökat med 39,5% under 2013 jämfört med Fler mil har körts under Endast etanol har tankats. Uppdrag/mål Minskning av utsläppen av koldioxid från egen bil i tjänsten med 1% under 2013 jämfört med Utsläppen av koldioxid från egen bil i tjänsten ökade med 1 % under 2013 jämfört med Uppdrag/mål Minskning av utsläppen av koldioxid från flygresor i tjänsten med 5 % 2013 jämfört med Utsläppen av koldioxid från flygresor i tjänsten minskade med 10,1 % 2013 jämfört med Uppdrag/mål Medverka till att minska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet. Utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet har minskat med 25 % 2013 jämfört med Uppdrag/mål År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från patienters resor till och från vården minska med 10 % jämfört med år Förebyggande vård ger fler friska patienter som kallas vid färre tillfällen vilket leder till färre resor. Uppdrag/mål Antal Telemedicin-ronder skall var minst 2/klinik för kliniker utanför Uppsala tätort. Under 2013 har 15st telemedicinmöten skett med Specialistkliniken Kaniken genom Geriowebb.

198 24 (25) Uppdrag/mål Tetrakloretylen innehållande preparat skall avvecklas, till exempel endosolv E. Tetrakloretyleninnehållande preparat har avvecklats. Uppdrag/mål Ej ökad användning av M-tork handdukar och pappershanddukar under år 2013 jämfört med år Den totala användningen av M-tork handdukar och pappershanddukar har minskat mellan åren. Uppdrag/mål Minskad användning av kontorspapper med 3 % år 2013 jämfört med Användning av kontorspapper har minskat med 0,2 % år 2013 jämfört med 2012 (A4 hålat och ohålat 80 gram). Uppdrag/mål Utreda om alternativ finns till produkter innehållande diklormetan, glutaraldehyd eller dibutylftalat. Ersättningspreparaten GC Reline, Coe Soft Soft/Extra Soft innehåller inte diklormetan, dibutylftalat eller glutaraldehyd enligt tillverkarens varuinformationsblad. Någon ersättare till Syntac Adhesive har inte hittats och kommer att fortsätta att användas.

199 25 (25) BILAGA 7 INTERN KONTROLL Rutin/system som granskats Sjukfrånvaro högst 4,4 % Enbart anställda ska ha tillgång till IT-system Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Sjukfrånvaron har legat högre vid alla avstämningar under året Kontrollerna är utförda enl. beskriven rutin och inga avvikelser har noterats Kontrollera statistik Samkörning av e-post-konton och Primula görs regelbundet av MSI Följer riktlinjen Ti- åter- dig gång Inga åtgärder Uppföljning en gång/ månad Uppföljning en gång/ kvartal Medarbetarna ansvarar för att rapportera avvikelser inom patientsäkerhetsområdet. Enbart behöriga skall ha tillträde till patientjournalerna Kontrollerna är utförda enl. beskriven rutin och inga avvikelser har noterats. Kontrollerna är utförda enl. beskriven rutin och inga avvikelser har noterats. Uppföljning av rapporterade ärenden görs varje månad. I det årliga Patientsäkerhetsbokslutet görs en mer omfattande analys. Slumpmässiga kontroller av logglistor görs. Riktade kontroller vid behov. Inga åtgärder Inga åtgärder Uppföljning en gång/ år Uppföljning en gång/ kvartal All personal ska göra en årlig uppföljning av reservrutinerna vid datorstopp Kontrollerna är utförda enl. beskriven rutin och inga avvikelser har noterats. IT-ombuden på respektive klinik. Påminnelse kommer från IT till klinikledning, Inga åtgärder Uppföljning en gång/ Kontroll att diarieföring sker enlig gällande landstingsplan Diarieföring sker enl gällande riktlinjer. När ärenden avslutas i diariet. Kontroll sker varje år. Inga åtgärder. Uppföljning en gång/ år

200

201 Årsredovisning 2013 Landstingsservice

202 Årsredovisning 2013 Viktiga händelser De viktigaste händelserna och besluten för Landstingsservice under året 2013 är; Investeringsbeslutet på miljoner kronor, att genomföra den nya byggnaden för vård och behandling (J). Uppdraget att driva exploateringen av Ulleråkersområdet och därigenom frigöra kapital för investering i kärnverksamheten sjukvård. Det möjliggör samtidigt för Uppsala att växa med lägenheter inom området. Utredningen att kartlägga omfattningen av stödtjänster för vården samt att genomföra pilot för FMtjänster inom Landstinget för att renodla arbetet för sjukvårdspersonal. Besluten att uppföra ett nytt parkeringshus på Akademiska sjukhusområdet samt att uppföra en ny miljöstation för att öka kapacitet samt förbättra arbetsmiljösituationen. Färdigställandet av Psykiatrins hus och överlämnandet till verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Beslutet om fortsatt utveckling av organisationen inom Landstingsservice. Sammanfattande bedömning Landstingsservice redovisar ett resultat på minus 10,3 miljoner kronor, vilket är 15,6 miljoner kronor bättre än budget. Resultatförbättringen förklaras av högre volymer inom såväl fastighet som övrig verksamhet, men främst avser förbättringen lägre energikostnader, kostnader för personal och finansiella kostnader. Resultatet innebär ett fortsatt underskott för fastighetsverksamheten och ett överskott för övriga tjänster. En omfördelning av den obalansen kommer att ske i samband med införandet av den beslutade nya hyres- och serviceprismodellen som införs fr o m 01 januari Vakansgraden har minskat till 7,2 procent jämfört med föregående års utfall på 8,1 procent. Ulleråker, Samariterhemmet och Microbiologen/D1 svarar för den största delen av vakansen. Driftskostnaden räknat per kvadratmeter har minskat med 2,9 procent jämfört med utfall Slutligen har mediakostnaden redovisat som kostnad per kvm minskat med 9 procent till knappt 210 kronor per kvadratmeter för Förvaltningen har även under 2013 i sammanfattning utfört: Ett stort antal förstudier, program och genomförande utredningar. Investeringsbeslut baserade på förslag från förvaltningen har tagits för o Ny vård- och behandlingsbyggnad inom Akademiska sjukhuset. o Ny akutmottagning och kraftförsörjning vid Lasarettet i Enköping. o Ny miljöstation och parkeringshus inom Akademiska sjukhuset. o Utbyggnad av Rudbeckslaboratoriet som hyrs ut till Uppsala Universitet. o Renovering av Akademiska sjukhusets ursprungsbyggnader. Utredning om FM-tjänster. Förvaltningen har fortsatt att anpassa den interna organisationen för ökad effektivitet och kvalitet. Således har en fastighetsavdelning bildats som också innehåller enheten för fastighetsdokumentation. Enheten för miljö har brutits ut från teknikavdelningen och finns nu direkt underställd

203 3 (40) förvaltningsledningen. Detta för att på ett tydligt sätt påvisa att miljöfrågorna är centrala och förvaltningsgemensamma. Projektavdelningen har förstärkts med både projektledare och funktionsplanerare för att säkerställa att kapacitet finns för att genomföra den stora mängd av uppdrag som förvaltningen har. Ledningsmässigt har två avdelningar fått nya chefer och rekrytering har påbörjats för att tillsätta en ny chef för teknikavdelningen. Arbetsmiljöfrågorna har varit i fokus under året. På så sätt har transportorganisationen varit prioriterad med ombyggnad av miljörum samt nya fordon för transporter av varor. Ledningens bedömning inför 2014 är att Landstingsservice har en organisation med kapacitet för sitt åtagande. Organisationen kommer fortsatt att utvecklas och kompetensanpassas i takt med att stora pensionsavgångar kommer att ske under de kommande åren. Under 2014 kommer ökat fokus att läggas på att följa och öka kvaliteten i det dagliga arbetet. Insatser kommer att göras för att optimera driftsorganisationen till uppdraget samt till att öka leveransprecision och säkerställa kvalitet i bl.a de stora byggprojekt som ska genomföras. Medborgare och kund Förvaltningen ställer stor vikt vid att alla medarbetare agerar som ambassadörer för Landstingsservice och Landstinget i Uppsala län på ett professionellt och förtroendeingivande sätt i det dagliga mötet med kunden, så att kunden känner och i realiteten får den service som efterfrågas och avtalas. Landstingsservice har etablerat en god dialog med företrädare för verksamheterna. Anpassade mötesforum utvecklas och förbättras ständigt i syfte att säkerställa goda och kvalitativa leveranser av produkter och tjänster. Ekonomi Landstingsservice redovisar ett resultat på minus 10 miljoner kronor för 2013, tabell 1. Resultatet har därmed förbättrats med 16 miljoner kronor jämfört med budget, men är samtidigt 17 miljoner kronor sämre än resultatet för föregående år. Årets utfall för 2013 är kraftigt påverkat av resultatet för bussdepån i Fyrislund med ett underskott om 6 miljoner kronor respektive Psykiatrins nya hus om 22 miljoner kronor. Till detta kommer avskrivnings- och ränteeffekter från nya fastighetsinvesteringar, vilka ger ett underskott om 5 miljoner kronor. Tas hänsyn till ovan vid en jämförelse med föregående års resultat så är årets utfall ca 16 miljoner kronor bättre! Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Finansiellt Finansiering Årets resultat Tabell 1. Årets resultat Landstingsservice driver idag en verksamhet som totalt sett är underfinansierad, vilket syns allra tydligast inom fastighetsverksamheten där knappt 41 miljoner kronor av det totala underskottet redovisas. Detta uppvägs till viss del av ett överskott på 31 miljoner kronor från övrig verksamhet. Detta förhållande har gällt under ett flertal år, men har i takt med ökande kapitalkostnader, en hög nivå av tomställda fastigheter, ökande energikostnader etc. nått ett läge då genomförda och pågående kostnadseffektiviseringar inte räcker till för att nå ett över tid balanserat resultat. Effekten av ovan beskrivna obalans är att lokaler och tjänster inte erbjuds landstingsinterna kunder till självkostnadspris, varken avseende fastighetsverksamheten (subvention) eller serviceverksamheten (överpris). Situationen kommer dock att förändras framgent, detta i och med att samtliga politiska instanser har beslutat om att ny hyresoch serviceprismodell införs fr o m 2014, vilket innebär att beskriven obalans kommer att regleras.

204 4 (40) Resultatmodell Landstingsservice använder en resultatmodell där verksamheten är uppdelad i två delar, Fastighet och Förvaltning. Det innebär att fastighetsverksamheten uppbär hyror och bekostar alla fastighetsrelaterade kostnader såsom drift, underhåll, media, arvode, avskrivningar, räntor mm. Övrig verksamhet samlas under förvaltningsverksamheten, där även all personal inklusive fastighetsrelaterad personal är organiserad. Förvaltningsverksamheten erhåller uppdragsersättning från fastighetsverksamheten för förvaltning, teknik och administration. Nedan följer en redogörelse över det ekonomiska utfallet dels för Landstingsservice totalt och dels under separata avsnitt för respektive fastighets- och förvaltningsverksamheten. Landstingsservice - Totalt Landstingsservice - totalt Mnkr Utfall Budget Fg år Intäkter Personalkostnader Verksamhetskostnader Driftresultat Avskrivningar Finansiellt netto Nettoresultat Tabell 2. Landstingsservice Övergripande Landstingsservice redovisar ett negativt resultat som uppgår till drygt 10 miljoner kronor, vilket är knappt 16 miljoner kronor bättre än budget, men knappt 17 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år, se tabell 2. Resultaträkningen innehåller effekten av att Landstingsservice överlämnade Psykiatrins hus till verksamheten vid Akademiska sjukhuset den 1:a februari 2013 och helårseffekten av bussdepån i Fyrislund. Den positiva avvikelsen gentemot budget kan hänföras till högre intäkter och lägre kostnader för personal, inhyrd personal, media och räntor, vilket samlat uppgår till 33 miljoner kronor. En positiv avvikelse som till viss del uppvägs av högre kostnader för avskrivningar, planerat underhåll, övriga fastighetskostnader och konsulter. Den negativa avvikelsen på 17 miljoner kronor gentemot motsvarande period föregående år avser resultateffekten från Psykiatrins hus och bussdepån samt ökat utfall för fastighetsägarinitierade avskrivningar. Samlat uppgår dessa kostnader till 33 miljoner kronor. Positiva avvikelser, som till viss del reducerar underskottet, kan i huvudsak påvisas med lägre kostnader för energi, fastighetsdrift och ökade intäkter från tele samt transport. Intäkter Intäkterna är 21 miljoner kronor högre än budget och 97 miljoner kronor högre än föregående år. Jämfört med budget har hyresintäkterna ökat avseende inhyrda lokaler. Kontanta avtalsarbeten bidrar även de till intäktsökningen, en intäkt som dock balanseras av motsvarande kostnad, se nedan under verksamhetskostnader. Till ovan kan nämnas ökade tilläggstjänster inom fastighetsverksamheten och ökade intäkter från övrig verksamhet där merparten kommer från tele och transport. Jämfört med föregående år så har 2012 års priser höjts med i genomsnitt 2,4 procent. Vidare så kan det även vid en jämförelse med föregående år konstateras ökade hyror, dels från Psykiatrins hus och helårseffekten av bussdepån i Fyrislund, men även en intäktsökning från övrig verksamhet och då främst från fastighetsdrift, lås & id, städ, tele och transport kan påvisas. Personalkostnader Personalkostnaderna är 10 miljoner kronor lägre än budget och lika med utfallet från föregående år. Avvikelsen gentemot budget kan hänföras till en högre andel debitering av timmar i projekt, men även lägre kostnadsutfall för fastighetsdrift, fastighetsförvaltning och gemensamma kostnader kan påvisas. Jämfört med föregående år så har timlönekostnaden ökat med 4,89 procent som är effekten av ett nytt löneavtal och att förvaltningen rekryterat nya medarbetare. Det-

205 5 (40) ta till trots så redovisas ett utfall som är jämförbart mellan åren, vilket till fullo kan hänföras till utdebitering av tid i projekt. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna är 10 miljoner kronor högre än budget, men 6 miljoner kronor lägre än föregående år. Jämfört med budget redovisas lägre kostnader för energi, vilket har påverkats av låga elpriser och en gynnsam väderlek under i stort sett hela året, samtidigt som effekter av det landstingsövergripande energiprojektet börjat ge resultat. Tillika har kostnaden för inhyrd personal gett ett lägre utfall än budget. Nämnda poster uppvägs av obudgeterade kontanta avtalsarbeten, se under intäkter ovan, och ökade kostnader för planerat underhåll, konsulter, övriga fastighetskostnader, hyreskostnader för inhyrda lokaler samt ökade kostnader för tele och transport med anledning av ökade intäkter, se ovan under intäkter. Jämfört med föregående år redovisas lägre kostnader för media och kontanta avtalsarbeten, som till viss del uppvägs av högre kostnader för serviceentreprenader. Avskrivningar Avskrivningarna är 8 miljoner kronor högre än budget och 53 miljoner kronor högre än föregående år. Merparten av avvikelsen gentemot budget kan hänföras till Psykiatrins hus. Anledningen till avvikelsen är dels att investeringarna per komponent inte överensstämde med investeringsbedömningen och dels avskrivningseffekten från tillkomsten av ett antal tilläggskontrakt. Jämfört med föregående år så svarar Psykiatrins hus, helårseffekten av bussdepån och ökade avskrivningar för fastighetsägarinitierade avskrivningar för merparten av avvikelsen. Finansiellt netto Finansiellt netto är 3 miljoner kronor lägre än budget, men 66 miljoner kronor högre än föregående år. Räntekostnaden beräknas med 5,5 procent på fastighetsvärdet per 31 december 2012, exklusive projekten inom Framtidens Akademiska. Jämfört med budget så beror avvikelsen på en lägre beräkningsgrund för avkastningskravet än vad som budgeterats och ett lägre utfall för den rörliga räntedebiteringen. Jämfört med föregående år så svarar Psykiatrins hus för 50 miljoner kronor av kostnadsökningen och helårseffekten från bussdepån ger en kostnadsökning med 18 miljoner kronor. Landstingsservice - Fastighet Landstingsservice - fastighet Mnkr Utfall Budget Fg år Intäkter Personalkostnader Verksamhetskostnader Driftresultat Avskrivningar Finansiellt netto Arvode Nettoresultat Tabell 3. Fastighet Övergripande Utfallet är 5 miljoner kronor bättre än budget, men 25 miljoner kronor sämre än föregående år, se tabell 3. Resultaträkningen innehåller effekten av att Landstingsservice överlämnade Psykiatrins hus till verksamheten vid Akademiska sjukhuset den 1:a februari 2013 och helårseffekten av bussdepån i Fyrislund. Den positiva avvikelsen gentemot budget kan hänföras till högre intäkter och lägre kostnader för media, räntor och medicinska gaser, vilket till viss del uppvägs av högre kostnader för avskrivningar. Den negativa avvikelsen på 25 miljoner kronor gentemot motsvarande period föregående år avser resultateffekten från Psykiatrins hus och bussdepån samt ökat utfall för fastighetsägarinitierade avskrivningar. Samlat uppgår dessa kostnader till 33 miljoner kronor. Tillika kommer en högre avgift för arvode från övrig verksamhet. Positiva avvikelser, som till viss del reducerar underskottet, kan i huvudsak påvisas med lägre kostnader för media.

206 6 (40) Intäkter Intäkterna är 13 miljoner kronor högre än budget och 78 miljoner kronor högre än föregående år. Jämfört med budget har hyresintäkterna ökat avseende inhyrda lokaler. Kontanta avtalsarbeten bidrar även de till intäktsökningen, en intäkt som dock balanseras av motsvarande kostnad, se nedan under verksamhetskostnader. Till ovan kan nämnas ökade intäkter för tilläggstjänster. Jämfört med föregående år så har 2012 års priser höjts med i genomsnitt 2,4 procent. Vidare så kan det även vid en jämförelse med föregående år konstateras ökade hyror, dels från Psykiatrins hus och helårseffekten av bussdepån i Fyrislund. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna är lika med budget, men 18 miljoner kronor högre än föregående år. Jämfört med budget redovisas lägre kostnader för medicinska gaser och för energi, vilket har påverkats av låga elpriser och en gynnsam väderlek under i stort sett hela året, samtidigt som effekter av det landstingsövergripande energiprojektet börjat ge resultat. Detta uppvägs av obudgeterade kontanta avtalsarbeten och hyreskostnader för inhyrda lokaler, se under intäkter ovan. Jämfört med föregående år redovisas lägre kostnader för media och kontanta avtalsarbeten. Avskrivningar Avskrivningarna är 9 miljoner kronor högre än budget och 53 miljoner kronor högre än föregående år. Merparten av avvikelsen gentemot budget kan hänföras till Psykiatrins hus. Anledningen till avvikelsen är dels att investeringarna per komponent inte överensstämde med investeringsbedömningen och dels avskrivningseffekten från tillkomsten av ett antal tilläggskontrakt. Jämfört med föregående år så svarar Psykiatrins hus, helårseffekten av bussdepån och ökade avskrivningar för fastighetsägarinitiderade avskrivningar för merparten av avvikelsen. Finansiellt netto Finansiellt netto är 1 miljoner kronor lägre än budget, men 66 miljoner kronor högre än föregående år. Räntekostnaden beräknas med 5,5 procent på fastighetsvärdet per 31 december 2012, exklusive projekten inom Framtidens Akademiska. Jämfört med budget så beror avvikelsen på en lägre beräkningsgrund för avkastningskravet än vad som budgeterats. Jämfört med föregående år så svarar Psykiatrins hus för 50 miljoner kronor av kostnadsökningen och helårseffekten från bussdepån ger en kostnadsökning med 18 miljoner kronor. Arvode Arvodeskostnaderna från förvaltningsverksamheten för förvaltning, teknik, administration och gemensamma kostnader är lika med budget, men 2 miljoner kronor högre än föregående år. Landstingsservice - Förvaltning Landstingsservice - förvaltning Mnkr Utfall Budget Fg år Intäkter Personalkostnader Verksamhetskostnader Driftresultat Avskrivningar Finansiellt netto Arvode Nettoresultat Tabell 4. Förvaltning Övergripande Utfallet är 11 miljoner kronor bättre än budget och 9 miljoner kronor bättre än föregående år, se tabell 4. De största avvikelserna gentemot budget kan hänföras till högre intäkter och lägre kostnader för personal, inhyrd personal och räntor, vilket till viss del uppvägs av högre kostnader för planerat underhåll och konsulter. Avvikelsen på 9 miljoner kronor gentemot motsvarande period föregående år kan i

207 7 (40) huvudsak hänföras till ökade intäkter från tele, transport och parkering samt ett högre arvode från fastighetsverksamheten. Intäkter Intäkterna är 8 miljoner kronor högre än budget och 19 miljoner kronor högre än föregående år. Jämfört med budget svarar serviceentreprenaderna och transportorganisationen för merparten av avvikelsen. Jämfört med föregående år så har 2012 års priser höjts med 2,4 procent. Utöver denna intäktseffekt har intäktsvolymen ökat för fastighetsdrift, lås & id, transport/logistik och serviceentreprenaderna. Personalkostnader Personalkostnaderna är 10 miljoner kronor lägre än budget och lika med utfallet från föregående år. Avvikelsen gentemot budget kan hänföras till en högre andel debitering av timmar i projekt, men även lägre kostnadsutfall för fastighetsdrift, fastighetsförvaltning och gemensamma kostnader kan påvisas. Jämfört med föregående år så har timlönekostnaden inkl löneglidning ökat med 4,89 procent. Detta till trots så redovisas ett utfall som är jämförbart mellan åren, vilket till fullo kan hänföras till utdebitering av tid i projekt. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna är 10 miljoner kronor högre än budget och 12 miljoner kronor högre än föregående år. Jämfört med budget redovisas ökade kostnader för inköpta tjänster och material, telefoni, transporter och konsulter. Nämnda poster uppvägs till viss del av lägre kostnader för inhyrd personal. Jämfört med föregående år redovisas högre kostnader för upphandlade serviceentreprenader. Avskrivningar Avskrivningarna är 1 miljon kronor lägre än budget och lika med föregående år. Avvikelserna kan hänföras till lägre kostnader för avskrivning av immateriella tillgångar och maskiner/inventarier. Finansiellt netto Finansiellt netto är 2 miljoner lägre än budget och lika med föregående år. Avvikelserna är ett resultat av en förbättrad resultatsituation och lägre investeringsvolymer än vad som hade beräknats. Arvode Arvodesersättningen från fastighetsverksamheten för förvaltning, teknik, administration och gemensamma kostnader är lika med budget, men 2 miljoner kronor högre än föregående år. Fastighetsinvesteringar 2013 års utfall uppgår till knappt 645 miljoner kronor jämfört med en budget på 907 miljoner kronor, vilket ger en avvikelse om 262 miljoner kronor. Nivån för beslutade investeringar är i nivå med budgeterad nivå, detta trots att det redovisas avvikelser inom respektive projekt. Psykiatrins hus har förbrukat ca 25 miljoner kronor över budget med anledning av en viss kostnadsförskjutning mellan 2012 och 2013 samt att projektet belastats med ett antal tillägg som finansieras genom tilläggskontrakt med Akademiska sjukhuset. Brandprojekt inom Akademiska sjukhuset har förbrukat 11 miljoner kronor över budget med anledning av kostnadsförskjutning mellan 2012 och Akuten i Enköping är något försenad, varför utfallet för 2013 blev ca 18 miljoner kronor lägre än budget. Energieffektiviseringsprojektet inom nuvarande miljöplan har ett utfall för 2013 som är ca 21 miljoner kronor lägre än budget och ett ackumulerat utfall om 57 miljoner kronor. Tilldelat belopp för perioden uppgår till 180 miljoner kronor. Planerade investeringar hade ett utfall om 495 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor lägre än budget. Projekt nedan är exempel på projekt som försenats, ej startats eller där kostnaden kommer något senare; Rättsmedicinalverket, Rudbeckslaboratoriet, Parkeringsgarage Akademiska

208 8 (40) Produktionskök Akademiska A1 Bussdepåer, Elkraft Enköping, Knivsta VC, Framtidens Akademiska. Nämnda projekt svarar för 264 miljoner kronor av differensen mot budget. Produktion Produktionstakten har varit och är fortsatt hög, vilket påverkar organisationen i hög grad. Framtiden för Landstinget i Uppsala län innebär stora förändringar avseende fastighetsbeståndet både avseende nybyggnation och ombyggnation av fastigheter. Akademiska sjukhuset står under de närmaste 5-10 åren inför ett stort behov av upprustning och nyproduktion, där de första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär; byggnation av ett nytt teknikhus vid B14, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 85-huset, renovering av vårdavdelningarna inom B14, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av 2015, byggnation av ett nytt teknikhus vid B11, en byggnad för tekniska installationer och hissar för materialtransport, som möjliggör etappvis renovering av vårdavdelningarna i 70-huset. Teknikhuset beräknas vara färdigställt under 2015, renovering av vårdavdelningarna inom B11, vilka beräknas vara färdigställda till slutet av byggnation av en ny vård- och behandlingsbyggnad, vilken beräknas vara färdigställd Utöver ovan har investeringsbeslut fattats om bl a; upprustning och kontorisering av byggnad A1, byggnation av en ny avfallsstation inom C-området vid Akademiska sjukhuset. Stationen skall anslutas till befintligt kulvertsystem, programarbete och genomförande av nybyggnad av väg mellan kvinno- och barnsjukhuset och ambulansvägen, byggnation av ett nytt parkeringshus, vilket beräknas vara färdigt till slutet av 2015, uppförande av ett nytt produktionskök, vilket beräknas vara färdigt till slutet av Vid lasarettet i Enköping pågår ombyggnation för operation, förstärkning av elkraften och renovering av kök. Akuten, endoskopi och närvårdsenhet är kommande projekt för genomförande. Vidare så har Produktionsstyrelsen beslutat att Landstingsservice får i uppdrag att; ta fram programhandling för sopoch tvättsug vid Akademiska sjukhuset, genomföra ytterligare förbättringar avseende det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset, genomföra tillbyggnad av Rudbeckslaboratoriet, genomföra en förstudie för att utreda placering av en ny stadsbussdepå. Den relativt sett höga investeringsvolymen, pågående byggprojekt och med det antalet projekt som ökar med en hög och intensiv takt kräver stora insatser av organisationen för att kunna genomföras på ett professionellt sätt. Förvaltningens uppdrag att genomföra energisparåtgärder ger resultat i form av lägre energianvändning per kvm. Totalt har energianvändningen minskat med 7,9 procent jämfört med Målet är att vid utgången av 2014 ha nått 20 procent lägre förbrukning. Under året har förbrukningen av el och graddagsjusterad värme minskat med knappt 6 procent jämfört med 2012 och den totala mediakostnaden har sjunkit med drygt 9 procent per kvm jämfört med 2012.

209 9 (40) Driftkostnaderna har minskat med 5 procent i jämförelse med föregående år. Genomförandet av investeringsvolymen har förbättrats, men fortsatt kommer fokus att vara på att höja andelen genomförda investeringar i förhållande till beslutad plan. Förvaltningen har fortsatt arbetet med tillgänglighetsåtgärder enligt den förstudie som presenterades Därvid har 95 procent av prio 1 och 85 procent av prio 2 åtgärderna genomförts. Åtgärderna för tekniskt brandskydd fortgår och följer den plan som överenskommits med brandmyndigheten. Förnyelse Förvaltningen har genom att förändra organisationen successivt förnyat och därmed säkerställt kvaliteten i genomförandet av uppdragen. Förändring och anpassning av organisationen är en ständigt pågående process. Detsamma gäller för kompetensuppbyggnad med tonvikt på chefstillsättningar. Genom den pågående pilotstudien inom tjänstesektorn för stödfunktioner till vården kommer förvaltningen att aktivt bidra med renodlingen av arbetsuppgifter för vårdutbildad personal. Det kommer att höja kvaliteten samt effektiviteten i utförda servicetjänster. FM-piloten (Facility Management) redovisas i juni 2014 till produktionsstyrelsen med resultaten och slutsatserna av genomförd studie samt förslag till finansiering vid ett fullskalegenomförande av arbetssättet. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget Tabell. Personal 4,89 % 8 3,8% 4,0% 3,41% -0,94 1,2 mnkr 4,1 mnkr Timlönekostnaden har ökat med 4,89 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till 190,91 kronor per december Timlönekostnadens ökning beror på effekten av ett nytt löneavtal och att förvaltningen rekryterat nya medarbetare. Ökningen är enligt plan. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat med 3,8 procent, där ökningen kan hänföras till åtta fler årsarbetare jämfört med Antalet administratörer har minskat med fem årsarbetare, vilket är en minskning med 29,9 procent jämfört med Huvudorsaken till minskningen avser outsourcing av televäxeln, tryckeriet och fastighetsdrift i Norduppland under Antalet handläggare har ökat under 2013 med fem årsarbetare, vilket utgör en ökning med 29,5 procent. Ingenjörer och tekniker har ökat med två årsarbetare vardera och antalet vaktmästare har ökat med tre årsarbetare, vilket motsvarar 4,2 procents ökning. Ökningen beror främst på att ersättningsrekryteringar genomfördes under sista kvartalet Beslutet från 2011 om upphandling av bilverksamheten blev sedermera ett ärende hos förvaltningsrätten. Effekten av rättens utslag blev att upphandlingen avbröts, vilket fördröjde tillsättningar av vakanta befattningar. Förvaltningens ökning av antalet årsarbetare beror på en medveten bemanning för att kunna planera och genomföra nuvarande och kommande stora byggprojekt. Landstingsservice mål för sjukfrånvaron 2013 var 4,0 procent, vilket i sig var en minskning jämfört med 2012 års utfall. Utfallet för 2013 blev glädjande nog nästan 0,6 procentenheter lägre än målet, vilket är en minskning med 0,94 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron 60 dagar och längre, står för minskningen av sjukfrånvaron, utfallet för 2013 är 1,44 procent vilket utgör 1,04 procents minskning jämfört med 2012 som var 2,48 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar, har ökat något med 0,10 procent, jämfört med samma period Utfallet är 1,55 procent per december 2013.

210 10 (40) Landstingsservice har under 2013 hyrt in några medarbetare, främst inom driftenheten samt inom den administrativa avdelningen. Kostnadsutfallet är dock drygt fyra miljoner kronor lägre än budget för Interna kontrollplaner Kontrollerna har under 2013 mestadels skett enligt fastställd frekvens och inga anmärkningsvärda avvikelser har rapporterats. Målsättningen med planen är att identifiera vitala och viktiga delar i förvaltningens processer och arbetssätt som är avgörande för att kvalitet och kvantitet följer de krav som ställs från ägare, kunder, samhälle och medarbetare. Kontrollrutinerna har ökat från 9 st 2012 till 10 st för Kontrollrutinerna delegationsordning, attestplan, projekt- och hyreskalkyler, upphandling av konsulter och entreprenörer, underhållsplan, investeringsplan och byggprojekt från 2012 har ersatts 2013 av teknisk anvisning brand, byggprojekt > 10 miljoner kronor, uppföljning av målen i energieffektiviseringsprojektet, uppföljning av aktiviteterna i investeringsplanen, sundahus, internrevision av projekt, investeringsprocessen och rehabilitering. Förvaltningens kontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från förvaltningens avdelningar. Administration och samordning av planen hanteras inom den administrativa avdelningen. Egenkontroll Driftövervakningen av förvaltningens fastighetstekniska system sker dygnet runt av Landstingsservice driftscentral. Uppstår ett litet systemstopp ute i anläggningen hanteras dessa av driftpersonal dygnet runt då de har jour. I övriga fall kontaktas it-tekniker inom Landstingsservice som gör en första bedömning vad som behöver göras. I de fall man inte klarar av arbetet själv kontaktas respektive leverantör som kan koppla upp sig via fjärråtkomst. SCADA-systemen som driftcentralen använder för att övervaka olika anläggningar har under 2013 upplevt vissa störningar. Dock så har skadorna och störningarna för hyresgästerna blivit små, eller inga alls tack vare en stark driftorganisation och hjälpsamma ramavtalsentreprenörer. Landstinget bytte efter upphandling i mars 2012 växelsystem och teleoperatör. Under hela 2012 och även under våren 2013 uppstod ett flertal driftstörningar. En uppgradering av ett servicepack gjordes i maj-13, och efter det har växeln varit stabil. Telesystemen övervakas av leverantören TDC, som enligt avtal har en åtgärdstid på max 4 timmar dygnet runt vid större fel. Övriga administrativa system är inte av samma kritiska karaktär utan klarar kortare avbrott utan större produktionsbortfall. Dessa har under flyttats över från Landstingsservice egna servrar till servrar hos MSI för att få en större driftsäkerhet. Landstingsservice arbetar kontinuerligt med att bli bättre på att förebygga driftstörningar för systemen. Under 2013 har inte några större incidenter rapporterats. Behörighetstilldelning sker via den rutin som finns för anställda inom Landstingsservice. Respektive chef meddelar it eller systemförvaltare vilka behörigheter som behövs för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete. Samma rutin innefattar hantering vid avslut av tjänst. Landstingsservice har under 2013 konverterat till fastighetssystemet Landlord III, vilket innefattat genomgång och rättning av ingående verksamhetsinformation och grunddata samt beskrivning av processer och arbetssätt. Arbetet med att ta fram en förvaltningsplan enligt PM 3 -modellen för Landstingsservice pågår. Målsättningen är att kunna etablera planen under Q Thord Hägg Förvaltningsdirektör

211 11 (40) Bilagor 1. Bilaga RR inkl noter 2. Fastighetsinvesteringar 3. Produktion 4. Måluppfyllelse styrkort 5. Måluppfyllelse miljömål 6. Internkontroll 7. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

212 BILAGA 1 RESULTATRÄKNING 2013 Landstingsservice Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Årsbokslut Årsbokslut Förändring (tkr) Förändring (%) VERKSAMHETENS INTÄKTER ,32% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,99% AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR ,80% VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD ,03% - Skatteintäkter ,00% - Generella statsbidrag och utjämning ,00% - Finansiella intäkter ,57% - Finansiella kostnader ,44% - Landstingsanslag ,00% - Ersättning från HSS ,00% - Övrig finansiering ,00% ÅRETS RESULTAT ,60% ÅRETS INVESTERINGAR (tkr)

213 BILAGA 1 NOTER TILL RESULTATRÄKNING % Not 1 Verksamhetens intäkter Hyresintäkter ,6% Städtjänster ,4% Transporttjänster ,4% Övriga tjänster ,1% Övriga servicetjänster ,9% Fastighetsservice ,2% Försäljning material och varor ,7% Intäkter avtalsarbeten ,4% Erhållna bidrag ,8% Övriga intäkter ,0% Summa ,3% 1 Interna hyror har höjts med 2,4 %. Resterande differens hör till avtalsenlig uppräkning av externa hyresavtal vilka följer KPI. Övrig ökning beror till största del på hyresintäkter för Psykiatrins hus samt helårseffekt av bussdepån i Fyrislund. 2 Ökade intäkter i och med att Psykiatrins hus tagits i bruk samt på grund av en generell nivåhöjning av grundstäd. 3 Största enskilda ökningen beror på ökad försäljning av rörliga bud och flyttar, fram för allt till Psykiatrins hus. 4 Intäkterna har ökat på grund av volymökningar av teletjänster. 5 Den största förändringen består av lägre intäkter på grund av färre filterbyten på Akademiska sjukhuset. 6 Färre kontantprojekt har genomförts under 2013.

214 14 (40) 7 Investeringsbidrag för bussdepå Fyrislund. 8 Förändringen mellan åren beror i huvudsak på förändrad redovisningsprincip vad det gäller ersättningar för försäkringsskador. Dessa redovisas fr o m 2013 som en kostnadsreducering, se not % Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostn som är grund för soc avg ,3% Arbetsgivaravgifter ,4% Övriga personalkostnader ,6% Debiterade personalkostnader i projekt ,1% Lokalhyror ,4% Planerat underhåll ,3% Servicetjänster ,8% Avtalsarbeten ,7% Energi ,3% Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial ,2% Kostnader för transportmedel ,6% Telekommunikation ,5% Försäkringar ,0% Övriga tjänster ,9% Övrigt ,4% Summa ,0% 1 Ökningen av personalkostnaderna beror till största del på ett ökat antal anställda 2013 jämfört med I förändringen syns även helårseffekten av nyrekryterad personal för projekt Framtidens Akademiska samt överföring av personal från Lokalavdelningen på Akademiska sjukhuset. Som positiv påverkan på utfallet kan nämnas minskade kostnader för personal i samband med outsourcing av teletjänster. 2 Ökningen består främst av ökade kostnader för rekrytering samt utbildningskostnader. Kostnaderna för personalens hälso- och sjukvård har minskat på grund av låga sjuktal. Ett par interna konferenser med anledning av uppstart av

215 15 (40) större projekt t ex Framtidens Akademiska har ägt rum under året. 3 Kostnaderna för debiteringen i projekt har ökat genom fler anställda projektledare och därigenom ökad utdebitering av tid i projekt varav Framtidens Akademiska står för 3,5 mnkr. 4 Under 2013 har egen personal använts i högre utsträckning vilket ger en minskad kostnad för planerat underhåll. 5 Ökningen i servicetjänster är främst kopplad till outsourcing av teletjänster, städtjänster samt driften i Norduppland. I samband med detta har personalkostnader för dessa områden minskat. 6 Kostnaderna har minskat på grund av färre avtalsarbeten. 7 Energikostnaderna har minskat på grund av ett gynnsamt klimat samt av att effekter från energieffektiviseringsprojektet börjar ge resultat. 8 Ökningen förklaras främst av att stora inköp av datorer gjorts i samband med uppgradering till Windows 7. 9 I posten övrigt är det främst konto för försäkringsskador i projekt som har minskat beroende på att inomhusproblem/skador varit färre men även på grund av ändrad redovisningsprincip. Se not 8 intäkter. Denna minskning vägs till viss del upp av ökade kostnader för rivning av fastigheter % Not 3 Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar ,2% Avskrivningar inventarier ,2% Avskrivningar byggnader ,8% Summa ,8% 1 Ökningen beror på aktivering av Landlord III. 2 Helårseffekt på flera inventarier ex truckar och nyinvestering i lastvagnar har givit en ökning av avskrivningarna på ca 475 tkr.

216 16 (40) Samtidigt har ett antal inventarier fullavskrivits under året vilket netto ger en kostnadsökning på 167 tkr. 3 Under året har psykiatrins hus aktiverats vilket givit en ökning av avskrivningarna med 35,9 mnkr för 11 månader. Helårseffekten av aktiveringen av bussdepån har ökat avskrivningarna med ca 3,1 mnkr. Därutöver har ett stort antal mindre fastighetsinvesteringar aktiverats under året % Not 4 Finansiella intäkter Övrigt ,7% Summa ,7% Not 5 Finansiella kostnader % Lån från Finansförvaltningen ,4% Övrigt ,1% Summa ,4% 1 Räntan är beräknad med 5,5 % på restvärdet för byggnader, mark och bostadsrätter per 31/ , undantaget för upparbetade investeringar för Framtidens Akademiska. Ökningen mellan åren förklaras i huvudsak av den under under året tillkommande räntan för Psykiatrins hus samt helårseffekten av bussdepån i Fyrislund % Not 6 Årets investeringar Årets investeringar, immateriella anläggningstillgångar ,9% Årets investeringar, byggnader och lokaler - hyresgästinitierade ,4% Årets investeringar, byggnader och lokaler - fastighetsägarinitierade ,4% Årets investeringar, mark ,0% Årets investeringar, övriga maskiner & inventarier ,4% Summa ,4% 1 Årets investeringar immateriella anläggningar avser uppdatering av fastighetssystemet Landlord III.

217 17 (40) 2 Av de hyresgästinitierade investeringarna avser 173,0 mnkr Framtidens Akademiska, Bland övriga större investeringar kan nämnas Psykiatrins hus 30,2 mnkr samt ombyggnad av driftlokaler C1 21,4 mnkr. 3 Bland större fastighetsägarinitierade investeringar kan nämnas elkraftförsörjning och sprinklersystem på Lasarettet i Enköping för sammanlagt 17,4 mnkr. Nämnas kan även att energibesparade investeringar har gjorts om sammanlagt ca 28 mnkr, hissrenoveringar ca 23 mnkr och investeringar för brandskyddsåtgärder, ca 19 mnkr.

218 BILAGA 2 FASTIGHETSINVESTERINGAR Investeringsplan Byggnadsinvesteringar Beslutade investeringar Akademiska sjukhuset Utfall t o m 2012 Utfall 2013 Ackumulerat utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse utfall jmf budget 2013 Total projektplan t o m 2015 Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Brandprojekt, Akademiska sjukhuset Framtidens akademiska Teknikbygg B Kväv -och syrgastank, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Kortvårdskirurgin, Lasarettet i Enköping Akuten, Lasarettet i Enköping Övrigt Energieffektivisering inom Landstinget i Uppsala län Ronald McDonald Summa beslutade investeringar Planerade investeringar Utfall t o m 2012 Utfall 2013 Ackumulerat utfall 2013 Budget 2013 avvikelse utfall jmf budget 2013 Total projektplan t o m 2015 Summa planerade investeringar Summa totala investeringar

219 Kommentarer; 2013 års utfall uppgår till knappt 645 mnkr jämfört med budget på 907 mnkr, vilket ger en avvikelse om 262 mnkr. Nivån för beslutade investeringar är i nivå med budgeterad nivå, detta trots att det redovisas avvikelser inom respektive projekt. Psykiatrins hus har förbrukat ca 25 mnkr över budget med anledning av en viss kostnadsförskjutning mellan 2012 och 2013 samt att projektet belastats med ett antal tillägg som finansieras genom tilläggskontrakt med Akademiska sjukhuset. Brandprojekt inom Akademiska sjukhuset har förbrukat 11 mnkr över budget med anledning av kostnadsförskjutning mellan 2012 och Akuten i Enköping är något försenad, varför utfallet för 2013 blev ca 18 mnkr lägre än budget. Energieffektiviseringsprojektet inom nuvarande miljöplan har ett utfall för 2013 som är ca 21 mnkr lägre än budget och ett ackumulerat utfall om 57 mnkr. Tilldelat belopp för perioden uppgår till 180 mnkr. Planerade investeringar hade ett utfall om 495 mnkr, vilket är 262 mnkr lägre än budget. Projekt nedan är exempel på projekt som försenats, ej startats eller där kostnaden kommer något senare; Rättsmedicinalverket, Rudbeckslaboratoriet, Parkeringsgarage Akademiska Produktionskök Akademiska A1 Bussdepåer, Elkraft Enköping, Knivsta VC, Framtidens Akademiska. Nämnda projekt svarar för 264 mnkr av differensen mot budget.

220 BILAGA 3 PRODUKTION PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET ÖVRIG VERKSAMHET Mål 2013* Avvikelse -13 mål -13 (%)* Förändr (%) Not Landstingsservice - fastigheter Mediaförbrukning egna fast (el och värme) kwh/kvm ,9% 1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,2% -9,2% 2 Driftkostnader kr/kvm ,1% -5,1% 3 Hyreskostnadsindex (Hyra/vård) % 4, Noter Avvikelser mellan 2013 och Mediaförbrukning (- 5,9 %) Mediaförbrukningen avseende el och graddagsjusterad värme har med hjälp av energieffektiviseringsprojektet och en gynnsam väderlek minskat med knappt 6 procent jämfört med Mediakostnader (- 9,2 %) Med stöd av en lägre förbrukning och ett fördelaktigt elpris har kostnadsnivån sjunkit med drygt 9 procent. Målet om 4 procent lägre kostnad för 2013 jämfört med 2012 har därmed uppnåtts. 3. Driftkostnader (- 5,1 %) Kostnaderna per kvm för fastighetsdrift har minskat med 5 procent jämfört med Merparten av minskningen kan hänföras till Akademiska sjukhuset. 4. Hyreskostnadsindex (-) Hyreskostnadsindex redovisas som en kvot av förhållandet mellan landstingets hyreskostnader och den totala kostnadsomslutningen exklusive kostnader för läkemedel. Utfallet har sedan 2004 fram t o m 2011 legat på ca 6 procent, men sjönk till knappt 5 procent för Utfallet för 2013 är ännu inte framräknat, varför resultat först kan redovisas vid kommande resultatredovisning.

221 21 (40) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Utfall Landstingets mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Målet har delvis uppnåtts 2013! NKI-mätning har inte utförts under 2013 som kan säkerställa om upplevelsen av bemötandet har ökat. Landstingsservice har däremot arbetat aktivt för att träffa kunden genom kontinuerliga möten utifrån fastlagd tid och agenda, detta för att fånga upp kundens behov tidigt och på ett organiserat sätt. Utbildning i projekthandboken har genomförts under en halvdag i syfte att likrikta rutiner vid projektbeställning och projektgenomförande. Vidare arbetar Landstingsservice för att alla anställda ska verka som ambassadörer för sin arbetsplats, Landstingsservice och Landstinget i Uppsala län. Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan Målet har delvis uppnåtts 2013! Mätning har inte utförts för att säkerställa om kunden upplever om tillgängligheten har ökat, däremot så följs handlingsplanen i stort utifrån tillgänglighetsförstudien. Ökad faktisk tillgänglighet Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice bidrag till landstingets mål har bl a uppnåtts genom aktiviteter utifrån tillgänglighetsförstudien och genom den inställning som genomsyrar organisationen om vikten av ett bra stöd till Landstingsservice kunder för att de ska lyckas med sina uppgifter och uppdrag. Landstingsservice mål Kvaliteten på förvaltningens leveranser och tjänster skall öka Målet har delvis uppnåtts 2013! NKI-mätning har inte utförts under 2013 som kan säkerställa om upplevelsen av kvaliteten har ökat. Inom Landstingsservice är detta ett ständigt pågående förbättringsarbete med uppföljning och utvärdering av utförda tjänster. Ett internt arbete har pågått i syfte att kvalitetssäkra gränssnittet mellan projektbeställare, förvaltare och teknik, gentemot projektavdelningen som i sin tur får uppdraget att utföra projekten. Målsättningen är att säkerställa en överenskommen och kvalitativ leverans till Landstingsservice kunder.

222 22 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Medborgare och kund, forts. Utfall Kvaliteten på serviceverksamheten skall öka Målet har delvis uppnåtts 2013! Servicemätning har inte utförts under 2013 som kan säkerställa om upplevelsen av kvaliteten har ökat. Landstingsservice avvaktar beslut inom samarbetsorganet Best Service där målsättningen är att skapa en landstingsgemensam enkät. Under 2013 har Landstingsservice deltagit i det landstingsgemensamma benchmarkingprogrammet med 7 processer inom serviceverksamheten. Förbättrade resultat jämfört med tidigare mätningar kunde påvisas för 3 av processerna, två var helt nya, varav en placerade sig topp 5. Kommunikationsplan skall finnas Målet har delvis uppnåtts 2013! Kommunikationsstrategi för Landstingsservice är framtagen och presenterad för ledningsgrupp. Beslut ska fattas av förvaltningsdirektör. Genomförda åtgärder enligt plan för 2013 utifrån tillgänglighetsförstudien Målet har delvis uppnåtts 2013! Utifrån tillgänglighetsförstudien skulle 100 % av prio 2 åtgärderna varit genomförda under 2013 och 100 % av prio 1 åtgärderna skulle varit genomförda under Status per 2013 är att 95 % av prio 1 åtgärderna respektive 85 % av prio 2 åtgärderna är genomförda. Uppdatering av planlagda aktiviteter genomförs och ökad prioritet i syfte att komma i fas med lagd plan. Uppskattad beläggning i procent skall vara lägre eller lika med 2012 Målet har inte uppnåtts 2013! På grund av pågående ombyggnationer och de trafikstörningar som det medför kommer inte målet att kunna uppnås. Förvaltningen arbetar aktivt för att finna tillfälliga avlastningar. I syfte att nå en säkrare statistisk återkoppling kommer krav på redovisning av beläggning av parkeringsplatser i nytt parkeringsavtal. Gemensam kundingång för Landstingsservice alla tjänster ska utredas Målet har delvis uppnåtts 2013! En miniutredning har genomförts för enheterna i Tierp och Östhammar, men den gick inte att omsätta i generella slutsatser. Därför kommer samtliga enheter att omfattas i det fortsatta arbetet. Beslut har tagits att det kommer att vara en del inom genomförandet av Facility Management (FM) uppdraget.

223 23 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Medborgare och kund, forts. Utfall Genomförda åtgärder 2013 utifrån plan för bättre byggnadstekniskt brandskydd Målet har delvis uppnåtts 2013! För Akademiska sjukhuset finns en plan upprättad för åtgärd av det byggnadstekniska brandskyddet. Planen är ett resultat av en fortlöpande dialog med Uppsala brandförsvar som är tillsynsmyndighet enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO). Planen utgör en miniminivå enligt skälighetsbedömning LSO för vilka åtgärder som måste vidtas, samt inom avtalad tid, antagen av Landstingsservice i dialog med tillsynsmyndigheten. Tillkommande åtgärder finns i fastighetsinvesteringsplan (FI-plan) och denna plan är försenad och målsättningen är att arbeta in denna samtidigt som 2014 års FIplan ska påbörjas. För övriga delar av länet finns motsvarande insatser för åtgärd av det byggnadstekniska brandskyddet upprättat och redovisade i FI-plan. Utredningar och statusbesiktningar av landstingets fastighetsbestånd har påvisat ett stort behov av uppgradering av det befintliga brandskyddet, med fokus främst på utrymningssäkerheten. Störst fokus ligger på lasarettet i Enköping som har ett ansenligt behov av åtgärder av brandskyddet. Även Kungsgärdet är föremål för större renoveringsbehov inom brandskydd och kommer att bli åtgärdad under flera år. Utifrån kulvertutredningen genomföra de mest prioriterade åtgärderna Målet har uppnåtts 2013! Åtgärder pågår med det långsiktiga målet att separera flöden av varor och patienttransporter samt personal i kulvert.

224 24 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Ekonomi Utfall Landstingets mål Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Målet har uppnåtts 2013! Se nedan under Landstingsservice mål. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Målet har uppnåtts 2013! Målet är inte analyserat, men mot bakgrund av det förbättrade ekonomiska resultatet som till stor del är ett resultat av en lägre kostnadsnivå för ett flertal kostnadsbärare indikerar det på en positiv utveckling. Förvaltningen har dessutom med en utökad volym av projekt och tillkommande verksamhet, läs Psykiatrins hus, genererat ett utfall som är kraftigt bättre än budget. Målet måste dock definieras noggrannare för en mer säker analys. Landstingsservice mål Verksamhetens intäkter och kostnader skall redovisas där de genereras Målet har uppnåtts 2013! Förvaltningen har sedan ett flertal år tillbaka resultaträkningar som redovisas på lägsta möjliga nivå, vilket ex vis innebär att varje byggnad har en egen resultaträkning. Resultaten aggregeras sedan per förvaltningsområde, enhet, avdelning och förvaltning. Prognos och budget utförs på motsvarande sätt. Resultat enligt ägarkrav Målet har uppnåtts 2013! Utfallet för 2013 uppgick till minus 10,3 mnkr att jämföra med en budget på minus 25,9 mnkr. Förbättringen kan hänföras till ett flertal positiva kostnadsutfall, men även till en utökad volym inom såväl fastighet som övrig verksamhet. Uppföljning med efterkalkyl på alla byggprojekt > 10 miljoner kronor Målet har inte uppnåtts 2013! Ej påbörjat. Arbetet kommer att realiseras 2014.

225 25 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Ekonomi Utfall Driftkostnader kr/m 2 BRA skall inte överstiga 120 kr/m 2 BRA Målet har uppnåtts 2013! Driftkostnaden kr/m 2 uppgår till 107 kronor jämfört med föregående års utfall på 112 kronor. Kostnaderna per kvm för fastighetsdrift har därmed minskat med 5 procent jämfört med Merparten av minskningen kan hänföras till Akademiska sjukhuset. Mediakostnader kr/m 2 BRA utfall från 2012 skall minskas med 4 % Målet har uppnåtts 2013! Med stöd av en lägre förbrukning och ett fördelaktigt elpris har kostnadsnivån sjunkit med drygt 9 procent. Förvaltningskostnader kr/m 2 BRA utfall från 2012 skall minskas med 2 % Målet har uppnåtts 2013! Förvaltningskostnaden kr/m 2 uppgår till 53 kronor jämfört med föregående års utfall på 58 kronor. Förvaltningskostnaden har därmed minskat med drygt 9 procent. Produktion Utfall Landstingets mål Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice har arbetat intensivt med att minska mängden kemikalier de senaste åren och använder därmed en mycket liten del i den dagliga verksamheten. I produktion av fastigheter används material som är klassade A alt B i Sunda Hus, vilket medför att de är miljöbedömda och uppfyller i och med detta en hög miljöprestanda. Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 Målet har delvis uppnåtts 2013! Landstingsservice köper in Koldioxid neutral fjärrvärme inom Uppsala och Bra Miljöval el sedan ett flertal år tillbaka, vilket medför att koldioxidutsläppen har minskat markant från mediaanvändningen. Landstingsservice arbetar även systematiskt med att minska energianvändningen och skall minska energiförbrukningen med 20 % per ultimo 2014 jämfört med s

226 26 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Produktion, forts. Utfall Landstingsservice mål Det skall finnas en fastställd plan för införande av ett ledningssystem för kvalitet Målet har inte uppnåtts 2013! Förvaltningen kommer att delta i det Landstingsövergripande arbetet med att införa ett ledningssystem. Landstingsservice kommer som del i det arbetet att inledningsvis dokumentera huvudprocesserna inom förvaltningen. 5-årig investeringsplan skall finnas Målet har uppnåtts 2013! 5-åriga investeringsplaner för hyresgästinitierade och fastighetsägarinitierade investeringar är framtagna. 10-årig underhållsplan skall finnas Målet har uppnåtts 2013! 10-årig underhållsplan är dokumenterad i fastighetssystemet Landlord. Antal kvadratmeter tomställd uthyrningsbar yta BRA av den totala ytan BRA skall inte överstiga 6 % Målet har uppnåtts 2013! Ett totalt utfall om 7,2 % redovisas per Exkluderas nedskrivna fastigheter på Ulleråkersområdet uppnås 3,8 % och tas även Samariterhemmet bort så uppgår tomställd uthyrningsbar yta till 2,4 %. Delta i och utveckla det landstingsövergripande Benchmarkingarbetet Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice deltar aktivt i detta arbete och har till årets arbete utökat antal områden som kvalitetsmäts mot övriga deltagande landsting. Genomföra energisparprojektet enligt plan Målet har uppnåtts 2013! Arbetet går enligt plan och målet om 20 % lägre förbrukning 2014 jämfört med 2010 förväntas nås.

227 27 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Produktion, forts. Utfall Införa Service Level Agreement (SLA) för tre strategiska områden Målet har delvis uppnåtts 2013! Förvaltningen har infört SLA för två områden (telefonistservice med COOR samt serviceavtal med TDC, två mycket centrala områden för Landstinget totalt) I de introducerade serviceprisavtalen för 2014 används samma klarlägganden för serviceområdet. Anpassa Landstingsservice processer och rutiner efter landstingets reviderade investeringsprocess Målet har inte uppnåtts 2013! Reviderad investeringsprocess är ännu inte beslutad inom Landstinget i Uppsala län. Förväntas bli beslutat under början av Tiden från att hyresgäst formellt (=skriftligt) har meddelat minskat behov av del av lokal till tekniskt besked från Landstingsservice till LLK skall inte överstiga 2 veckor Målet har uppnåtts 2013! Inget ärende att rapportera. Förnyelse Utfall Landstingets mål Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice har genom förändrad organisation tydligt visat att Fastigheter och service avdelningen har fått ökad tydlighet som prioriterat strategiskt område. Detsamma gäller den förstärkning som sker av projektorganisationen och dess kapacitet för att genomföra de många och omfattande byggprojekt som Landstingsservice har i uppdrag att utföra. Teknikavdelningen kommer att vara ett fokusområde under 2014 i syfte att fortsatt säkerställa kvalitet, kapacitet och effektivitet. Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Målet har uppnåtts 2013! Samarbeten har fördjupats med Futurloc (regionens Landsting), PTS (programtekniskt samarbete, samordnade krav mellan Landsting för utformning av s.k. typrum) och Vårdforum (inom SKL fastighetsråd). Genom kontraktsformen Partnering fördjupas samarbetet i genomförande av projekt med den entreprenör som lämnat bästa anbud.

228 28 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Förnyelse, forts. Utfall Landstingsservice mål Göra en översyn av den service Landstingsservice ger till vårdverksamheter, i syfte att frigöra vårdpersonal från serviceuppgifter Målet har uppnåtts 2013! Utredning av FM-tjänster har genomförts på uppdrag av produktionsstyrelsen. Utredningen visade att det på en genomsnittsavdelning läggs 125 timmar/vecka av vårdutbildad personal inom detta arbetsområde. Fortsatt uppdrag gavs att genomföra en pilotstudie av samma serviceområde. Den pågår sedan den 13 januari 2014 på 4 avdelningar och kommer att redovisas till produktionsstyrelsen i juni Genomföra alla beslutade delar inom byggprojektet Framtidens Akademiska enligt plan 2013 Målet har uppnåtts 2013! Alla beslutade delar som avser 2013 är genomförda och projektet går helt enligt plan. Medarbetare Utfall Landstingets mål Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Målet har delvis uppnåtts 2013! Alla planerade åtgärder har genomförts förutom inom en avdelning. Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Målet har uppnåtts 2013! Alla enheter arbetar enligt riktlinjerna för systematiska arbetsmiljöarbetet. Sjukfrånvaron är högst 4,4 % Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice redovisar en sjukfrånvaro om 3,41 procent. Sjukfrånvaron har sjunkit med 0,94 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar och längre, svarar för minskningen jämfört med 2012.

229 29 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Medarbetare, forts. Utfall Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Målet har uppnåtts 2013! Alla medarbetare som deltagit i landstingets chefsförsörjningsprogram har en utvecklingsplan. Samtliga chefer har styrkort Målet har uppnåtts 2013! Alla chefer vid Landstingsservice har individuella styrkort. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Målet har uppnåtts 2013! Hälften av Landstingsservice medarbetare har individuella styrkort. Landstingsservice mål Goda exempel på ansvarstagande och förslagsverksamhet skall uppmärksammas Målet har uppnåtts 2013! Som exempel på stort ansvarstagande kan nämnas processen vid övergången av eget vatten till kommunalt vatten. Driftenhetens medarbetare visade på stort fokus att lösa uppgiften. Alla inblandade yrkeskategorier kommunicerade, samarbetade och visade vilja att leverera en hållbar lösning till kunden.

230 30 (40) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT, forts. Medarbetare, forts. Utfall Chefs- och successionsplaner skall finnas Målet har uppnåtts 2013! Medelåldern i befattningsgruppen Ledning är 52 år, gruppen består av 22 medarbetare. Under perioden kommer sex medarbetare med ledningsuppdrag att bli 65 år, varav en enhetschef och fem medarbetare från förvaltningens ledningsgrupp. Medarbetare med ledaregenskaper bör beredas plats i landstingets chefsutvecklingsprogram. Medarbetare med ledaregenskaper bör uppmärksammas och ges utökat ansvar för att på sikt erhålla ledaruppdrag. Kompetenskrav för att rekrytera enhetschef är lämplig utbildning inom yrkesområdet samt ledaregenskaper. Medarbetare till förvaltningens ledningsgrupp ska vara högskoleutbildad inom sin specialitet och ha dokumenterade ledaregenskaper. Ersättningsrekryteringar till förvaltningens ledningsgrupp startar under Drifttekniker och hantverkare medelålder 48 år, under blir 24 medarbetare 65 år. Svårighet att rekrytera. Ingenjörer medelålder 48 år, under blir tre medarbetare 65 år. Det råder brist på ingenjörer med yrkeserfarenhet, vilket kommer att bestå. Handläggare medelålder 48 år, under blir åtta medarbetare 65 år. Handläggare inom ekonomi, HR och IT kräver kompetens på högskolenivå, det råder brist på handläggare med yrkeserfarenhet inom dessa områden. Kompetensförsörjningsplan skall finnas Målet har uppnåtts 2013! Planen beskriver de befattningsgrupper som kräver specifik kompetens, drifttekniker, ingenjörer, handläggare och ledning. Det råder svårighet att rekrytera yrkeserfarna medarbetare till dessa grupper. Till grupperna ingenjör, handläggare och ledning krävs kompetens på högskolenivå inom respektive specialitet. För medarbetare till förvaltningens ledningsgrupp ställs även krav på dokumenterade ledaregenskaper. För administratörer, vaktmästare och fordonsförare råder inga rekryteringsproblem eftersom kraven på kompetens är avvägda. Tillgången på arbetskraft till dessa grupper är god.

231 31 (40) BILAGA 5 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Landstingets mål Utfall Energi År 2014 ska: Energianvändningen (Värme, el, ånga och kyla) i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Målet har delvis uppnåtts 2013! Den sammanlagda energianvändningen har minskat med 7,9 procent jämfört med år 2010, se diagram 1. Landstingsövergripande visar utfallet en minskning av elanvändningen med 2,1 procent och en minskning av värmeanvändningen med 3,5 procent för landstingets totala fastighetsbestånd per kvadratmeter år 2013 jämfört med år Diagram 1: El- och värmeanvändning, landstingsägda fastigheter Energianvändning, Landstingsägda fastigheter ,7 135,0 131,2 127,2 126,6 kwh/bta ,8 109,7108,2 104,5 100, ,7 24,2 26,2 26,7 23,3 24,4 24,1 20,7 16,9 10,8 0 El Värme (graddagskorrigerad Kyla Ånga Vad beträffar målet 70 kwh/m² har två avvikelser registrerats vid ombyggnation av hus C1 och hus A1. Dessa kommer inte att uppnå kravet på energiprestanda. Transporter År 2014 ska: Minst 70 % av de transportfordon som landstinget leasar eller köper drivas med ickefossila bränslen. Utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 % mindre per anställd jämfört med år Utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år 2010.

232 32 (40) MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL, forts. Mål Utfall Målen har delvis uppnåtts 2013! Under slutet av 2013 har Landstingsservice beställt 8 st gasbilar till fastighetsdriften, vilket i framtiden kommer att generera mindre utsläpp av CO². Landstinget har delvis uppnått utsläppsmålen av fossil koldioxid per anställd och Landstingsservice har bidragit med en uppnådd minskning med 8,4 % jämfört med 2010, se diagram 2 och 3. Diagram 2: Koldioxidutsläpp per årsarbetare från tjänsteresor, Landstingsservice Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstingsservice 700 kg CO 2 /årsarbetare ,0 0,0 0 0, ,0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Diagram 3: Fördelning olika resesätt redovisat i procent, Landstingsservice Landstingsservice Fördelning % BIL BUSS SAMÅKER CYKEL GÅR TÅG INGET EJ ANGIVIT Avfall År 2014 ska: Andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 % av den totala avfallsmängden. Den totala mängden avfall vara 5 % mindre jämfört med 2010.

233 33 (40) MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL, forts. Mål Utfall Målen har uppnåtts 2013! Under 2013 ökade landstingets sjukhus (Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset) sin andel materialåtervunnet avfall från 31,3 % till 33,4%, se diagram 4. Diagram 4: Andelen materialåtervunnet avfall, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Andel materialåtervunnet avfall, sjukhusen 40% 35% 31,1% 32,0% 31,3% 33,4% 30% 25% 20% 15% % 5% 0% Andel Materialåtervunnet Kemikalier År 2014 ska: Minst 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 1). 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVCfria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen 2). Minst 85 % av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria 3). Användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år ). 1) Målet har uppnåtts 2013! Under 2013 har ytterligare kemikalier avvecklats inom landstinget. Sedan 2010 har antalet produkter som finns på avvecklingslistan minskat med 48 % och årsförbrukningen av kemikalier har minskat med 5,5 %. 2) Målet har delvis uppnåtts 2013! Under 2013 hade Landstingsservice dispens att använda andra mattyper då Lifelines mattor var för hal för att lägga in i vårdlokaler. Lifelines matta är idag godkänd samt att det har kommit fler leverantörer som har ftalat- och PVC-fria mattor i sitt utbud. 3) Målet har uppnåtts 2013!

234 34 (40) MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL, forts. Mål Utfall 4) Målet har delvis uppnåtts 2013! Sedan 2010 har landstingets förbrukning av antal artiklar innehållande ftalater minskat med 8,5 % och förbrukningen av antalet artiklar utan ftalater ökat med 5,3 %. Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar fortsätter under Landstingsservice mål Energianvändning: Energianvändningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme-, kyl- och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Målet har uppnåtts 2013! Energianvändningen är en prioriterad fråga för Landstingsservice och energieffektiva lösningar eftersträvas i samtliga förvaltningsfaser och byggprojekt. Landstingsservice har initierat ett arbete med att implementera energiledningssystem för att på ett systematiskt sätt arbeta med energifrågan i förvaltningsskede och byggprocessen och därmed ständigt förbättra energiprestandan. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Målet har delvis uppnåtts 2013! Landstingsservice köper in Ecopar diesel till reservkraftaggregat på Akademiska sjukhuset. Landstingsservice ser över de tekniska möjligheterna att köpa in Ecopar till övriga reservkraftsaggregat inom Uppsala läns landsting. Avfall: Andelen materialåtervunnet byggavfall ska vara 35 % av byggavfallsvolymen. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Landstingsservice ska skapa förutsättningar för att byggavfall sorteras. Målen har uppnåtts 2013! Återvinningsgraden avseende byggavfall är hög. Extern entreprenör svarar för sortering och hantering av byggavfall från Akademiska sjukhuset. Landstingsservice har skapat förutsättningar för att hyresgäst ska kunna källsortera sitt hushållsavfall och att byggavfall hanteras på ett lagligt och miljövänligt vis.

235 35 (40) MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL, forts. Mål Utfall Byggmaterial: Landstingsservice ska i möjligaste mån använda miljö- och hälsovänliga byggmaterial 1). 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen 2). 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen 3). Minst 85 % av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria 4). 1) Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice ställer krav på att samtliga byggmaterial skall värderas i miljödatabasen för byggmaterial (Sunda Hus) och klassas som A resp B vilket medför att miljöaspekten beaktas och värderas för respektive byggmaterial. 2) Målet har delvis uppnåtts 2013! Under 2013 hade Landstingsservice dispens att använda andra mattyper då Lifelines mattor var för hal för att lägga in i vårdlokaler. Lifelines matta är idag godkänd samt att det har kommit fler leverantörer som har ftalat- och PVC-fria mattor i sitt utbud. 3) Målet har uppnåtts 2013! 4) Målet har uppnåtts 2013! Landstingsservice har uppnått målet med att minst 85 % av nyinstallerade VA-rör är ftalat- & PVC-fria.

236 36 (40) BILAGA 6 INTERN KONTROLL Rutin/system som granskats Hyres- och serviceavtal Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Det saknas formella avtal för alla interna kunder, vilket har kommunicerats med ledningen för Landstingsservice. Kontroll att avtal finns och att debitering sker enligt avtal. Formella hyresavtal ska tecknas med alla hyresgäster. Avtalsstruktur är framtagen och arbetet påbörjas under februari Hyres- och serviceavtal Tillgänglighet Byggprojekt > 10 miljoner kronor Uppföljning av aktiviteterna i investeringsplanen Avstämningslistor från Landlord saknas för att kunna göra en exakt avstämning av debitering. Enligt mål skulle 100 % av prio 1 och 2 vara genomfört. 95 % av prio 1 och 85 % av prio 2 är utfört. Ej utfört under Jämförelse är gjord mellan totalt prognos för investeringar 2013 jämfört med budget för Enligt prognos beräknas investeringarna uppgå till ca 80 % av budget. Slutsatsen är att Landstingsservice inte kan leva upp till att 85 % planerade investeringar utförs under året. Kontroll att avtal finns och att debitering sker enligt avtal. Avstämning med projektavdelningen. Kostnadsutfall per kostnadsslag jämförs. Jämförelse görs mellan budgeterade aktiviteter enligt underlag med prognos, påbörjade och slutförda aktiviteter samt en jämförelse mellan det budgeterade investeringsvärdet med prognos, påbörjade och slutförda projekt. Projektägare/ projektledare intervjuas. Rättningar och korrigeringar har utförts efterföljande månad. Resterande aktiviteter inom prio 1 och 2 utförs under första kvartalet Införs under första halvåret Genomgång och kvalitetssäkring av budgeterade investeringsvolymer. Genomgång av fastighetsägarinitierade investeringar har utförts för att säkerställa att teknikavdelningen har kontroll på pågående fastighetsägarinitierade investeringar samt hur mycket som beräknas avslutas under året. Även genomgångar av hyresgästinitierade projekt har utförts för att säkerställa nivån på utförda investeringar. Omg Löpande

237 37 (40) BILAGA 6 INTERN KONTROLL, forts. Rutin/system som granskats Internrevision av projekt Investeringsprocessen Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Avsaknad av avrop, projektplan. Ej diarieförd BAS-P delegation. Reviderad investeringsprocess blev inte införd under Uppföljning efterlevnad av rutiner enligt projekthandboken. Utförs genom stickprov och intervjuer av projektägarna. Uppdatering av dokument. Förväntas bli införd under första halvåret Omg. 2014

238 38 (40) BILAGA 7 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET TOTALT Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

239 39 (40) BILAGA 7 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET FASTIGHET Resultaträkning Fastigheter TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 7,2% 9,1% -1,9 7,2% 9,1% 8,1% HYRESINTÄKT 1 534, ,89 6, , , ,47 MEDIA -209,90-223,72-13,81-215,43-223,72-230,66 DRIFTKOSTNAD -109,15-118,25-9,10-113,44-118,25-112,42 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -116,03-114,42 1,61-114,57-114,42-127,70

240 40 (40) BILAGA 7 UPPDELNING AV RESULTAT MELLAN FASTIGHET OCH ÖVRIG VERKSAMHET ÖVRIG VERKSAMHET Resultaträkning Övrig verksamhet Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

241 Årsredovisning Landstingets resurscentrum 2013

242 Årsredovisning 2013 Viktiga händelser På uppdrag av ägaren har Resurscentrum tydliggjort sitt uppdrag i form av en handlingsplan för åren Resurscentrum har initierat och infört E- frikort. Det ger en minskad administration för kärnverksamheten och ökad nytta för patienterna. Resurscentrums utdataenhet har utökat antalet medarbetare och avdelat 60 procent av sina personalresurser för att säkra lanstingets satsning på nytt datalager och analysverktyg. Under 2014 beräknas projektet övergå i förvaltning och drift. Resurscentrum har skapat förutsättningar för fortsatt införandet av Medinet, ett schema- och produktionsplaneringsverktyg för läkare. Påtagliga störningar i driften av Craft (en operationsplaneringsmodul i Cosmic) föranledde beslut i styrgruppen att stoppa fortsatt breddinförande. Vid Lasarettet i Enköping fungerar systemet tillfredställande och styrgruppen har beslutat att fortsatt användning av Craft vid Lasarettet ska ske tillsvidare. Landstingsdirektören har, på förslag av styrgruppen, beslutat att ett nytt projekt startas med syfte att upphandla ett operationsplaneringssystem som kan uppfylla den kravspecifikation som användarna tagit fram. Sammanfattande bedömning Under senare delen av 2013 har förvaltningen ägnat tid och engagemang i utformningen av förvaltningens nya uppdrag. Detta har resulterat i en tydlig och fastställd handlingsplan för med aktivteter, tidplaner och mätbara mål. Inriktningen i stort är att renodla delar av förvaltningens verksamhet med inriktning på ett Shared service center (SSC) 1. Återrapportering sker i särskild bilaga. Den sammanfattande bedömningen av förvaltningens arbete 2013 är att vi har påbörjat ett förändringsarbete som till vissa delar redan visat resultat.. Vår vilja och vår inriktning är att allt vårt förändringsarbete i 1 Ett SSC bygger på tre delar en tjänstekatalog, serviceöverenskommelser och en prismodell. första hand fokuserar på koncernnyttan och kundnyttan. Kunden har en viktig roll i vårt förändrings- och förbättringsarbete och det kräver en kontinuerlig dialog och delaktighet från båda parter. Vi ser att det krävs ett omfattande arbete med kulturen inom förvaltningen men även inom Landstinget för att få till stånd en förändring. Inom ekonomi har ett omfattande internt arbete genomförts med att identifiera och kartlägga befintliga processer. Det är en förutsättning för det fortsatta förändringsoch förbättringsarbete inom området. Personalenheten har genomfört en kundenkät för att mäta NKI nöjd kund där resultatet glädjande visade på 95 procent nöjda kunder Resurscentrum redovisar ett bättre resultat i förhållande till sitt anslag och resultatmål. Förbättringarna i resultatet beror bland annat på senareläggning av tillsättningar och en medveten ekonomisk försiktighet för att framgent klara våra mål på tre års sikt avseende effektivisering av vissa processer. Medborgare och kund Resurscentrum har skapat förutsättningar för fortsatt införandet av schema- och produktionsplaneringsverktyget Medinet för läkare. Resurscentrum har tillsammans med landstingen i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Västmanland genomfört en upphandling av pensionsadministration. Resurscentrum har initierat och infört E- frikort. Införandet innebär minskad administration för kärnverksamheten och ökad nytta för patienterna Avdelningen för bild- och informationssystem (Abis), har medverkat i att införa digital röstigenkänning på bild- och funktionsmedicinskt centrum. Den nya tekniken har reducerat antalet steg i utlåtande processen, vilket väsentligen förkorta tiden från det att en radiologisk undersökning är utförd till det att remitterande läkare kan ta del av utlåtande i Cosmic. Personalenheten har genomfört en kundenkät för att mäta nöjd kund där resultatet glädjande visade på 95 procent nöjda kunder. 2 (16)

243 Inom området ekonomi har en modell för att återkoppla mätvärden till kund skapats. Syftet är främst att möjliggöra säkrare underlag för verksamheten att göra prognoser men även att säkra landstingets processer avseende leverantörsfakturor. Under 2013 har Resurscentrum, i samverkan med FoU-direktören, gjort en extra satsning för att skanna den övervägande delen av de återstående mikrofilmerna (Oracle) med journalinformation. Informationen finns numera lättillgängligt i Cosmic vilket främjar patientsäkerheten och förbättrar tillgängligheten för forskning. En utbildningsinsats i professionellt bemötande har påbörjats under 2013 och fortsätter under Ekonomi Resultatmålet för Landstingets resurscentrum år 2013 innebar ett budgeterat överskott med 1344 tkr motsvarande 2 procent av landstingsanslaget. Efter justeringar blev det budgeterade resultatmålet för Resurscentrum 710 tkr. Resurscentrum redovisar ett positivt resultat på motsvarande tkr. Det motsvarar ett överskott på tkr utöver det budgeterade överskottet enligt resultatmålet. Mnkr Budget Utfall Avvik Verks intäkter 152,0 144,6-7,4 Personalkostnader -82,5-82,4 0,1 Övr kostn (inkl avskr) -134,4-126,3 8,1 Nettokostnad -65,0-64,2 0,8 Fast ersättning 67,1 67,1 0,0 Övrigt -0,5-1,4 1,9 Finansiering 66,6 65,7 0,9 Årets resultat 0,7 2,4 1,7 I resultatet för 2012 hade Resurscentrum ett överskott på tkr. Förändringen mellan åren beror bland annat på skanningen av oraclefilmer, ökade kostnader för kundförluster (delvis beroende på ändrade avskrivningsprinciper) och en förstärkning av bemanningen inom området systemförvaltning. Jämfört med budget 2013 (se tabell nedan) är intäkterna 7,4 mnkr lägre och övriga kostnader 8,1 mnkr lägre. De största avvikelserna för intäkter och kostnader finns inom förvaltningen av vårdsystem. Ökade intäkter jämfört med budget finns även för förstärkning av vårdgarantienheten, ALFintäkter, ekonomienheten samt inom Projekt R7e-arkiv. Avvikelser mot budgeterade intäkter finns även inom Utdataenheten. Det beror på att de intäkterna för beslutsstödsprojektet bokförts som en kostnad direkt mot projektet. Andra avvikelser mot budgeterade kostnader, förutom inom förvaltning av vårdsystem, är: Minskade kostnader för köp av externa konsulttjänster inom utdataenheten. Ökade kostnader för satsning på skanning av oraclefilmer inom Patientadministrationen. Ökade kostnader för Uppsalas andel av R7e-arkivet inom landstingsarkivet. Ökade kostnader för kundförluster inom LUL. Avvikelser på kostnadssidan som motsvarar avvikelsen på intäktssidan finns inom R7earkivet. Förvaltning vårdsystem Verksamheten inom Abis lämnar ett överskott jämfört med budget på tkr. Det beror framförallt på lägre avskrivningskostnader, lägre kostnader för internränta på grund av senarelagda investeringar samt lägre kostnader för tjänster och licenser. Överskottet för verksamheten inom multimediearkivet var tkr, vilket huvudsakligen beror på lägre kostnader för köp av tjänster hos MSI samt mindre köp av licenser och prof. services från leverantör. Lägre kostnader finns även för avskrivningar och internränta på grund av senarelagda investeringar. Elektronisk patientjournal (EPJ) lämnar ett överskott på tkr. Främsta skälet är senareläggning av införanden och svårigheter med att genomföra planerade ändringar. Resultatet för de enheter som har förvaltning av vårdsystem tillfaller respektive intern kund via avräkning i slutet av räkenskapsåret. Produktion Under året har förvaltningen bland annat arbetat med förberedelser för att förbättra tillgänglighet inom flertalet av förvaltningens enheter. Förvaltningen har deltagit i försöket med att bifoga 3 (16)

244 bussbiljetter med kallelsen till patienterna Under senare delen av 2013 har produktionsredovisning för 97 procent av medarbetare införts. Antal utbetalda löner i förhållande till närvarotid inom löneadministrationen har ökat jämfört med föregående år. Löneadministrationens uppdrag har under 2013 även utökats till att omfatta anmälningar av tillsvidareanställda till Produktionsstyrelsen, beräkning av tid vid förtjänsttecken och beräkningar av anställningstid vid övertalighet År Antal utbetalda löner snitt per månad LUL Närvarotid snitt per månad löneadministrationen , , Snitt utbetalda löner per närvarotid I snitt hanterades st leverantörsfakturor per årsarbetare (FTE) under 2013, vilket är en ökning jämfört med Hanteringen av leverantörsfakturor är det område där ekonomienheten under 2014 kommer lägga mest fokus på för att fortsätta att utveckla processen. År Antal leverantörsutbetalningar Närvarotid snitt per månad för leverantörsgruppen Snitt utbetalningar per närvarotid , Förnyelse Under 2013 genomfördes i samarbete med Region Skåne, Landstinget i Östergötland en mognadsgradsanalys inom området ekonomi. De som framkom i mognadsanalysen av ekonomienheten som förbättringsåtgärder för att öka vår mognadsgrad, har vävts in i handlingsplanen och arbetet har påbörjats under Områden som vi mäter avseende mognadsgrad och förslag till förbättringsåtgärder är: Vision, strategi och uppdrag Uppdraget för Resurscentrum har inte varit tillräckligt tydligt och avgränsningen bygger i stortutsträckning på historik och arv. Placering & sourcing Goda förutsättningar att utveckla verksamheten utifrån nuvarande funktion. Organisation & medarbetare Insikt och kunskap finns på ledningsnivå dock finns en avsaknad av en tydlig SSC kultur. Styrning Enheten bör utveckla nyckeltal/styrdata avseende resursförbrukning per process och kund för att fortlöpande kunna följa produktionen. Tjänst. Tjänsterna är definierade men inte fastställda och avstämda med kund. Prismodell saknas och bör utvecklas. Process Ej dokumenterade processer. Det uppskattas finnas effektiviseringsförbättringar att hämta vid en fortsatt utveckling av processerna System & Teknolog Enheten har kommit långt i standardiseringarna och det finns bra potential att fortsätta systemutvecklingen och automatisering, främst beroende på närheten till systemförvaltningen. Ny mätning kommer att genomföras under I samarbete med ovanstående landsting har ett nätverk inom ekonomi skapats och vi genomför årligt benchmarkarbete för ekonomi från och med utfallet för Stort utbyte har också skett mellan en del av de organisationer som ingår i benchmarknätverket för personal. Bland annat var löneadministrationen från Östergötland på besök hos oss för att berätta mer om deras organisation, funktioner och tidrapportering. Resultatet i personalsidans benchmarkarbete visar att för processen Resor & Utlägg är enhetens effektivitet bättre än de flesta deltagande organisationer. För processen Tid & Lön finns förbättrings- 4 (16)

245 potential. Enheten har med avstamp i benchmarkarbetet satt ett långsiktigt mål att till år 2016 öka effektivitet med 20 procent i processen Tid & Lön. Medarbetare Förvaltningens nya uppdrag innebar att vi under hösten började genomföra olika aktiviteter, bland annat inom medarbetarområdet. I december hade vi ett utbildningstillfälle i professionellt bemötande. Under året har flera av förvaltningens chefer, funktionsansvariga och teamledare deltagit i landstinget ledarskapsutbildningar. Under november och december genomfördes en gångtävling vid hela förvaltningen. Det resulterade i att många medarbetare ökade sin fysiska aktivitet. Närvarotiden har ökat med 3,7 procent (4 årsarbetare). Det är en förväntad ökning. Det som påverkat närvarotiden är att: Från 2013 tog Resurscentrum över vårdgarantin och till den hörde en medarbetare och ytterligare en medarbetar anställdes från augusti Ekonomienheten har förstärkt systemförvaltningen med två medarbetare. EPJ har under året förstärkt sin verksamhet för att förbereda sig för den stora uppgraderingen av Cosmic (R8). Inför 2013 gick centrum för verksamhetsförlagd utbildning över till Ledningskontoret. Landstingsarkivet har inte återbesatt en tjänst. Vi kan också se att antalet administratörer har minskat medan antalet handläggare har ökat. Det är en medveten förändring som medför att förvaltningen får en större ökning av timlönekostnaden än vad som kan förväntas utifrån utfallet i löneöversynen. Förändringarna innebär även att personalkostnaderna har ökat med mer än vad som kan förväntas utifrån löneöversynen. Ökningen är på 9,09 procent jämfört med Personalkostnaderna är under budgeterad nivå. Efter att sjukfrånvaron var 4,96 procent i mars, på grund av förkylningar och influensa; minskade den under året för att vid årets slut hamna på 3,54 procent. Därmed har Resurscentrum nått målet 4 procent. Förvaltningen har i huvudsak två yrkesgrupper administratörer och handläggare. Administratörerna är den grupp som har den högsta sjukfrånvaron 6,32 procent en ökning med 0,75 procent jämfört med Det är också i den gruppen som i princip all långtidssjukfrånvaro finns. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män, 3,96 respektive 1,87 procent. (Resurscentrum har 20 procent män.). För att påverka sjukfrånvaron bedriver Resurscentrum ett aktivt rehabiliteringsarbete och följer upp sjukfrånvaron. Under året har vi genomfört skyddsrond vid samtliga enheter. Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget Interna kontrollplaner 5,01 % Förändring i antal 4 3,7 % 4 % 3,54 % -0,35 % 0 mnkr 0 mnkr Risk och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på risk- och väsentlighetsanalysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som skall föras in i internkontrollplanen. Beslut att arbeta vidare med detta tas av Landstingets resurscentrums ledning. Utifrån beslutat internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har vid Landstingets resurscentrum fungerat tillfredsställande under Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete med att analysera problem och arbeta med lösningar påbörjas. Inom ramen för pågående processkartläggning ingår även en översyn av roller och rutiner inom förvaltningen. För att möjliggöra tydlig ansvarsfördelning behöver ansvar synliggöras inom förvaltningen samt mot övriga förvaltningar. Egenkontroll Den elektroniska patientjournalen har varit driftsäker under Inga oplanerade stopp har inträffat. En mindre incident inträffade avseende möjligheten att ta ut loggrapporter. Rutinerna har därefter setts över för att undvika att samma fel kan uppstå igen. Kontrollerna av loggverktygets funktionalitet sker varje vardag. Ett arbete pågår med att förbättra uppföljningen av loggarna i de olika syste- 5 (16)

246 men som tillhör objektet. Det pågår även utveckling för att förbättra efterlevnaden till PDL främst avseende möjligheter till att spärra hela eller delar av journalen. Det rör sig då huvudsakligen om system som är integrerade eller på annat sätt kopplade till journalsystemet Cosmic. Det finns skriftliga rutiner för såväl planerade som oplanerade avbrott men en översyn har inletts under hösten i syfte att skapa en kontinuitetsplan i enlighet med rekommendationerna från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MBS). Denna plan ska föreligga under senvåren 2014 för att kunna testas i en katastrofövning under hösten. Behörighetstilldelning sker utifrån behov och ansvaret för denna åvilar chef för berörd verksamhet. En koppling mellan Cosmic och HSA registret har skapats under slutet av (16) Samtliga systemförvaltarorganisationer som tillhör Resurscentrum har avbrottsplaner. Bilagor 1. Bilaga RR Uppföljning handlingsplan Måluppfyllelse styrkort 4. Måluppfyllelse miljömål 5. Intern kontroll

247 BILAGA 1 Bilaga RR (16)

248 8 (16) BILAGA 2 UPPFÖLJNING HANDLINGSPLAN Medborgare och kund Mål/aktivitet Utbildning professionellt förhållningssätt och bemötande under hösten Status Kommentar Arbete fortsätter på enhetsnivå. LRC Kunddialoger ska genomföras två gånger per år med varje förvaltning och division. Tjänstekatalog - Vidareutveckling av tjänstekatalog skall vara godkänd av samtliga förvaltningar. Kunddialoger genomfört med flertalet kunder. Kommer enligt plan att vara klart under februari. Ekonomi Personal Införande av ärendehanteringssystem för hantering av till Ekonomi inkommande frågor/ärenden. Senast Servicedesk ekonomi. Säkerställa att LUL har 1 gränssnitt för att kontakta Ekonomienheten. Utrullad Ekonomienheten ska från och med 2015 initialisera och tillhandahålla minst tjugo utbildningstillfällen för förvaltningarna per år. Säkra att vi kan skicka E-faktura till de kunder som ej är patienter - senast Q Utfallet för Nöjd kund skall vara 85 procent Uppdaterad tjänstekatalog för löneadministrationen senast Tjänstekatalog ska skapas för pensionsadministration senast Införande av en gemensam servicedesk för löneadministrationen senast Under hösten 2013 genomförs utredning och planering av införandet. Mätning nöjd kund sker årligen av kunds upplevelse av vår leverans avseende servicenivå, bemötande och kompetens. Målet för 2016 är 85 procent. Tjänstekatalog för Patientadministrationen ska vara godkänd av samtliga förvaltningar till På grund av tekniska utmaningar tvingades vi skjuta på införandet av det nya ärendehanteringssystemet Kommer enligt plan att vara infört 1 månad innan plan. Ska kommuniceras med förvaltningarna. Utredning och paketering klar enligt plan. Resultat 2013 är 95 procent nöjda kunder. Patientadmin Utökade telefontider - genom förändrat arbetssätt kan enheten möjliggöra en förbättrad telefontillgänglighet för medborgarna för vårdgarantienheten, Ceså, sjukresor och patientfakturor. I samarbete med ekonomienheten möjliggöra E-faktura för medborgarna. Implementerad Införs efter uppgradering av Agresso. Införa e-frikort för sjukresor och sjukvård. Sjukvård är infört och sjukresor påbörjas mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

249 9 (16) Produktion Mål/aktivitet Dokumentation av Ekonomienhetens huvudprocesser. Antalet fakturor med felaktig referens skall minska till 7 procent år 2016 (är nu 14 procent). Status Kommentar Ekonomi Antalet fakturor med felaktig adress skall 2016 utgöra maximalt 1 procent av totalt inkommande fakturor (är nu 4 procent). Antalet Kundfakturor per årsarbetare (FTE) skall till 2016 öka med 26 procent jämfört med Antal Leverantörsfakturor per FTE skall öka med 40 procent till 2016 jämfört med perioden Antalet lönespecifikationer per årsarbetare (FTE) ska öka med 20 procent under Vi följer nu upp samtliga fakturor som går till fel fakturaadress för att kunna identifiera var de större felkällorna finns. Process och mätetal enligt Benchmark Capgemini. Personal Patientadmin Kostnaden per lönespecifikation ska minska med 15 procent under åren Fortsatt deltagande i Benchmarknätverket inom processerna Tid & lön och Resor & utlägg. Utökat deltagande i benchmark med processen personaladministration. Identifiera nyckeltal i syfte att på ett tydligt och enkelt sätt beskriva våra åtagande och volymer. Fortsatt uppföljning, analys och åtgärder genom internkontrollarbete. Internkontrollarbetet kommer under dessa år att inriktas på flödet mellan oss och våra kunder för att ytterligare förbättra kvaliteten i rapportering till oss. Antalet hanterade ärenden (via e-post och telefon) ska uppgå till 25 ärenden/dag/fte för År 2015 ska ärendena uppgå till 30/dag/FTE. Ett genomsnittigt samtal i telefonservice ska uppgå till 6 minuter. Process och mätetal enligt Benchmark Capgemini. mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

250 10 (16) LRC Ekonomi Mål/aktivitet Produktionsredovisning infört senast december Målet är att under 2014 utreda och förankra en finansieringsform för Landstingets resurscentrum. Fortsätta att utveckla prissättningen i syfte att ge större transparens och i större utsträckning kunna påverka kundernas beteende. Säkra att de konkurrensutsatta verksamheternas krav på redovisning uppfylls. Status Kommentar En funktion kvarstår, 97 procent av förvaltningens medarbetare rapporterar tid för produktionsredovisning. Ekonomi Minska totalt belopp för öppna leverantörsfakturor vid månadsbokslut. Genomsnittligt belopp ska för 2016 vara 60 procent lägre än snittet för perioden september-november Rutin för att följa samt boka upp kostnad för öppna leverantörsfakturor är framtagen samt kommunicerad med förvaltningarna. Planen är att börja boka upp kostnaden från och med bokslutet LRC Medarbetare Mål/aktivitet Utfall EMI (Engagerad Medarbetar Index). Utfallet ska vara lägst 4,2 till och med Utfallet NMI (Nöjd medarbetarindex) för chef och ledarskap ska år 2016 uppgå till 4,0. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 4 procent för åren Status Kommentar Sjukfrånvaro 2013 var 3,54 procent. mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

251 11 (16) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Utfall Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevelsen av gott bemötande ska vid nästa mättillfälle vara 90 % (en ökning med 2 %) Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevd tillgänglighet ska vid nästa mättillfälle vara 83 % (en ökning med 2 %) Ökad faktisk tillgänglighet Upplevelsen av att man får svar på sina frågor ska vid nästa mättillfälle vara 85 % (en ökning med 2 %) Kommentar till de första tre målen. Förvaltningen har under året inhämtat synpunkter på verksamheten vid t ex kunddialoger och i andra forum. I september genomförde personalenheten en kundenkät inom området löneadministration. Frågor ställdes om bemötande, servicenivå och kompetens. Enkäten skickades till 416 chefer och svarsfrekvensen var 68 procent. Resultatet i löneadministrationens kundenkät visar på 95 procent nöjda kunder. Systemförvaltarorganisationen och pensionsadministrationen gör löpande utvärderingar efter utbildning och informationstillfällen. Även här får enheten väldigt fin återkoppling från sina kunder. Övriga verksamheter vid Resurscentrum har det inte genomfört kundenkäter. Därav anser vi att målet endast delvis är uppfyllt. Patientadministrationen har utökat telefontiden inför Den faktiska tillgängligheten avseende öppethållande vid landstingsarkivet har ökat, både vad gäller telefontider och tillgång till våra lokaler för forskning. Antalet forskarplatser har fördubblats. Flera arkiv har förtecknats och därmed har tillgängligheten till dessa ökat för medborgare och verksamheter. Tack vare förtecknandet ökar även effektiviteten på vår ärendehantering genom att vi snabbare hittar efterfrågat arkivmaterial. Landstingets funktionsbrevlåda har försetts med ett autosvar för att kunderna ska få omedelbar bekräftelse på att deras förfrågan har tagits emot. LRC har överenskomna SLA inom områdena ekonomi och personal för samtliga förvaltningar Förvaltningen påbörjade under 2013 arbetet med SLA för landstingets alla förvaltningar och det kommer att slutföras under Resurscentrum har därmed inte nått målet.

252 12 (16) Ekonomi Minst 80 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Minst 90 % av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Målet är uppfyllt. Ytterligare förändringar i redovisningen kommer att göras under Utfall Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kostnad för administrationen per leverantörsfaktura, lönebesked, sjukresa, utlämnad journal, patientavgifter ska vara samma som föregående år eller lägre. Den löpande kostnaden för administrationen är lägre än föregående år. Produktion Minst 50 % av verksamheten har tagit fram interna kontrollmål. Inom enheterna personal och ekonomi samt funktionen systemtjänster genomförs internkontroll enligt fastställda kontrollplaner. Utfall Minst 90 % av de planerade aktiviteterna i förvaltningsplanerna (enligt PM3) är genomförda. Vi når inte målet på grund av brister i ny funktionalitet hos it-system eller att utvecklingen inte har blivit klar. Det har bland annat medfört att beslut fattats om att inte driftsätta nya versioner av till exempel R 66 och Craft. Antalet lönebesked per administratör skall vara i nivå med jämförbara landsting Antal leverantörsfakturor per administratör skall vara i nivå med jämförbara landsting Resurscentrum har genomfört en benchmark inom processen Tid & Lön. Resultatet blev 799 lönebesked per årsarbetare (FTE). Det är under medianen för resultatet i studien. Personalenheten har utifrån benchmarkstudien fortsatt arbetet med att effektivisera och utveckla processen. Ekonomienheten har under året inlett ett bencmarkarbete och har ännu inget resultat för leverantörsfakturor.. I snitt hanterades st. leverantörsfakturor per årsarbetare (FTE) under 2013, vilket är en ökning jämfört med Hanteringen av leverantörsfakturor är det område där Ekonomienheten under 2014 relativt sett kommer lägga mest fokus på för att fortsätta att utveckla processen. Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 Se Resurscentrums redovisning av miljömålen i bilaga 4. Förnyelse s Utall Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Resurscentrum har i och med sitt nya uppdrag intensifierat arbetet med att utveckla de prioriterade strategiska områdena inom ekonomi, personal och patientadministration. Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Under året har personalenheten deltagit i ett benchmarknätverk via Capgemini. I nätverket har vi knutit kontakter med andra landsting och privata arbetsgivare, alla med liknande organisation som Resurscentrum. Ekonomienheten har inlett ett benchmarkarbete tillsammans med Region Skåne och Landstinget i Östergötland. Där kommer de att analysera mognadsgraden i Shared Service Center och kostnadseffektiviteten för leverantörsfakturor. I övrigt ingår förvaltningens enheter i ett antal regional och nationella nätverk.

253 13 (16) Medarbetare Utfall Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda De områden förvaltningen skulle arbeta med utifrån resultatet var delaktighet, målkvalité och information. I slutet på 2012 genomfördes en halvdag på temat information som utmynnade i en åtgärdsplan. Utifrån den har förvaltningen under 2013 arbetat med sina sidor på Navet, uppdatering av informationen i telefonkatalogen och förbättrat introduktionen för nyanställda. Alla aktiviteter i planen har inte genomförts. Arbetet med målkvalité har i huvudsak skett i samband med styrkortsarbetet och resurscentrums handlingsplan. Medarbetarskapsverktyget för delaktighet genomföras på alla enheter. Vissa enheter har använt verktyget under 2013 medan andra planerar att göra det under Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet har introducerats för cheferna. I övrigt genomförs skyddsrond och arbetsmiljöfrågorna tas upp i samverkan och på APT. Sjukfrånvaron är högst 4,4 % (LUL) Sjukfrånvaron är högst 4 % (LRC) Sjukfrånvaron är 3,54 procent vilket är en minskning med 0,35 procent jämfört med föregående år. Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Målet uppfyllt Samtliga chefer har styrkort De flesta av förvaltningens chefer har individuella styrkort. Det har dock varit svårt att få till styrkort för de chefer som har enheter som är etablerade enligt PM3 och driver sin verksamhet utifrån förvaltningsplaner. Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Förvaltningen har nått målet. Vid nyanställning skall 100 % av medarbetarna ha lägst treårig gymnasial utbildning eller kompetens som bedöms likvärdig Förvaltningen har nått målet.

254 BILAGA 4 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Miljömål Resurscentrum Ingen ökning av koldioxidutsläppen från resurscentrums totala tjänsteresor under år 2013 jämfört med år De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor ökade med 33 procent för år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare ökade med 28 procent. Utfall 14 (16) Delmål LRC Ingen ökning av utsläppen från resor med egen bil i tjänsten år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med egen bil minskade med 11 procent för år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 14 procent. Delmål LRC Ingen ökning av utsläppen från resor med flyg år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med flyg ökade med 56 procent för år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare ökade med 50 procent.

255 BILAGA 5 INTERN KONTROLL 15 (16) Rutin/system som granskats Att attestdatabasen är komplett Att berättigad person attesterat elektroniskt i EFH, EBO. Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Överflyttningen till ny attestdatabas är ännu inte klar, men de flesta attestanter är överflyttade. Steg 2 är att samtliga attestanters namnteckning ska skannas in. Detta har inte påbörjats ännu. Denna mätning har gjorts varje tertial under ett flertal år. Resultatet förbättras, men det är fortfarande många avvikelser där en person deltagit i aktiviteten men själv attesterat. Checklista - kompletta attestregister. Fullständig genomgång. Stickprov/tertial korrekt En medarbetare kommer att fortsätta att lägga ett antal timmar per vecka på denna arbetsuppgift. Sannolikt 4-6 timmar/vecka, om det inte kommer in många akuta fakturakopior beställningar från externa intressenter som måste prioriteras före. Ny rutin ska införas. Faktran/bokföringsordern kommer att skickas tillbaks en gång för ny chans att eskalera fakturan till överordnad. Om den fortfarande inte har eskalerats kommer ett standardiserat brev att skickas till attestant med kopia till överordnad. Ny målsättning är att arbetet ska vara slutfört under Ny rutin kommer att införas under Alla mail är skickade och svar har inkommit i de flesta fall. Svaret har bifogats till fakturan. Överblick förfallna fakturor Fakturor som sänts till Resurscentrum innan de skannas Andel fakturor i EFH flödet som har felaktig eller saknar skanningsreferens vid ankomsttillfället Denna mätning har gjorts varje tertial under ett flertal år. Resultatet har förbättrats något, men det är fortfarande många fakturor som inte är betalda i tid, ca 13 % och 11,7 % om man bortser från fakturor som ligger parkerade pga att leverantören har gått i konkurs. Det är färre fakturor som har legat lång tid och det är framför allt en förbättring bland köpt vård fakturor. Mätningen visar på en minskning med ca 14 % av fakturor som skickas till Landstingets resurscentrum på grund av felaktig fakturaadress innan de skannas, jämfört med ungefär samma tidpunkt ett år tidigare. 11,3 % av fakturorna fastnade på grund av att de saknade eller hade felaktig referens vid ankomsttillfället. Det totala antalet felaktiga fakturor är större. Mäta hur länge fakturorna legat utan hantering, antal fakturor. Slumpvis vald dag/tertial. Fullständig genomgång november Fullständig genomgång april Mail har skickats till samtliga attestanter med en begäran om att de ska vidarebefordra mailet till sin chef som i sin tur ska återkoppla till oss att kostnaden var ok. Ekonomichef skickade mail till alla med förfallna fakturor i samband med deadline för att bokföra på Förfallna fakturor kommer att bokas upp/förvaltning från och med bokslutet i februari Ny rutin där leverantörsgruppen aktivt, via brev, kontaktar leverantörer som har angett felaktig fakturaadress på fakturan. Utökad information till användare om korrekt fakturaadress. Bland annat genom informationsinsatser till befintliga och nya användare i Agresso. Fortsatt analys och återkoppling till mottagaratttestanter i olika former Fortsatt arbete under Fortsatt arbete under Fortsatt arbete under 2014.

256 16 (16) Rutin/system som granskats Att rätt underlag används för manuell kundfaktura Korrekt moms faktureras via den manuella kundfaktureringen på utbildningar 1. Balanskonton vid bokslut ska vara kompletta och signerade i tid. 2. Tidplan på övriga moment ska följas Faktisk tillgänglighet i funktionsbrevlådor inom ekonomi, personal, EPJ, patientadm, HSA och e-tjänstekort Att berättigad person attesterat lönegrundande transaktioner Att felaktiga löneutbetalningar noteras och att orsaken till felaktigheten dokumenteras, analyseras och åtgärdas Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Utgått Resultatet är lägre denna gång. Det beror sannolikt på att vi ökat urvalet i kontrollen till andra tjänster än kurser och utbildningar. Felen är främst i vidarefakturering. 1. Vid T1 saknade samtliga balanskonton signering. Vid T2 saknades det på 9 av 77 balanskonton. Flertalet fel var där en person hade bytt tjänst 2. Vid T1 var det 12 avvikelser av 80 och vid T2 7 avvikelser av 80 Inga avvikelser på senaste rapporterna Vid den slumpmässiga kontrollen identifierades 5 avvikelser, det vill säga person som attesterat utlägget återfinns inte i attestförteckningarna. T2: 0,66 % (95 av ) felaktiga löneutbetalningar gjordes under kontrollmånaden maj av felen var saknad eller felaktig rapportering från verksamheten. Andel fel vid föregående mätning, oktober 2012, var 0,85 %. T3: 0,50 % (74 av ) felaktiga löneutbetalningar gjordes under kontrollmånaden november av felen var saknad eller felaktig rapportering från verksamheten. Notering av vilka fakturaunderlag som används i maj o nov. Mätning per tertial genom stickprov. Avstämningsblankett; Inrapporteras 2 ggr/år T1 samt T2 Månatlig mätning av svarsfrekvens för Resurscentrums funktionsbrevlådor. Kontroll av attester görs löpande. Utöver det har en slumpmässig kontroll utförts på 50 underlag för personliga utlägg på Akademiska sjukhuset. Genomgång av samtliga löneutbetalningar Utgått Åtgärd efter / genomfördes en momskurs. De fel som var under utredning i kontrollen 2012 är utredda och dokumenterade i lathunden. Åtgärd 2013 Utredning av felen och fortsatt arbete med lathunden. T1: Balanskonton ska stämmas av löpande under månaden. Vara mera proaktiva. Kontrollen har utgått pga att vi inte lägger någon prioritet på förbättrade manuella underlag, då vi kommer att få nya rutiner inom KR webb i samband med Agressos uppgradering samt att den under 2012 visat på stadigt bättre resultat. Fortsatt arbete under Fortsätter att jobba för att våra rutiner efterföljs. T2: Bättre kontroll vid avslutad tjänstgöring, pension och när nya personer anställs. Ingen, anses fungera - Återrapportering av avvikelserna sker till berörd division på Akademiska sjukhuset. Rättning har utförts genom kompletterande utbetalningar, fakturahantering eller genom korrigering till kommande löneutbetalning. Återrapportering av avvikelserna sker till berörd förvaltning och division.

257 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2013 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge verksamhetsberättelse för 2013 enligt bilaga. Ärendet I bilaga till ärendet presenteras produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under det år som gått. Verksamhetsberättelsen innehåller i tillämpliga delar också en bedömning av om produktionsstyrelsens arbete under 2013 följer målen i landstingets övergripande styrkort. Verksamhetsberättelsen för 2013 visar att fokus för styrelsens arbete till stor del har legat på uppföljning och analys av förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter samt åtgärdsförslag med anledning av de förändrade prognoser som förvaltningarna lämnat under året. Av förklarliga skäl har styrelsen i första hand fokuserat de förvaltningar som prognostiserat störst underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen har också fokuserat frågor som handlar om produktionsstyrning, tillgänglighetsuppföljning samt investeringsärenden och fastighetsfrågor. Närvårdsfrågor/förvaltningarnas samverkan med kommuner och externa vårdgivare liksom bevakning av förvaltningarnas FoU-verksamhet är frågor som under det gångna året inte har varit möjliga att prioritera. I separat ärende presenteras en sammanställning av förvaltningarnas årsrapporter för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen samt kommentarer till graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort. Kopia till: Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilaga 3 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

258 ÄRENDE Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Verksamhetsberättelse för produktionsstyrelsen 2013 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge verksamhetsberättelse för 2013 enligt bilaga. Ärendet I bilaga till ärendet presenteras produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under det år som gått. Verksamhetsberättelsen innehåller i tillämpliga delar också en bedömning av om produktionsstyrelsens arbete under 2013 följer målen i landstingets övergripande styrkort. I separat ärende presenteras en sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Detta ärende innehåller också kommentarer till graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort. Bilagor Verksamhetsberättelse 2013 för produktionsstyrelsen. Kopia till: Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

259 Dnr PS Verksamhetsberättelse 2013 för produktionsstyrelsen

260 2 (9) Viktiga händelser 2013 utifrån ett styrelseperspektiv Styrelsearbetet beslut i korthet 2013 Produktionsstyrelsen har under 2013 fattat beslut i en rad ärenden vid de 9 ordinarie sammanträden som styrelsen genomförde under föregående år. Nedan kommenteras i korthet några av de beslut som styrelsen tagit. Produktionsstyrelsen beslutade vid septembermötet om genomförande av byggnation av en ny vård- och behandlingsbyggnad på Akademiska sjukhusets område benämnd J- huset, rivning av befintlig byggnad G samt byggnation av en ny kulvert för försörjning av det nya J-huset. Beslutet fattades under förutsättning att landstingsstyrelsen i den vidare hanteringen gjorde bedömningen att fastighetsförnyelsen låg i linje med landstingets strategiska inriktning samt att landstingsfullmäktige godkände investeringen för genomförandet av J-huset. Styrelsen har också under året som gått fattat beslut i åtskilliga andra fastighets- och investeringsärendet, t.ex. beslut om uppförande av ett nytt parkeringshus på Akademiska sjukhusets område. Produktionsstyrelsen har allt sedan styrelsen inrättades vid flertalet tillfällen hanterat frågan om landstingets framtida kostförsörjning. Under hösten 2013 beslutade styrelsen att uppdra till Landstingsservice att uppföra ett tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhusområdet i enlighet med den utredning som presenterats för styrelsen tidigare under våren. Av styrelsebeslutet framgår att tillagningsköket ska byggas flexibelt för att tillåta val av olika produktionsmetoder. Styrelsen har också uppmanat landstingsstyrelsen att hantera avtalsfrågan med Västmanland läns landsting för att säkerställa matleveranser tills dess att ett tillagningskök kan tas i drift. Under hösten beslutade styrelsen också att uppdra till Landstingsservice att genomföra en renovering av köket i Enköping för tillagning av patient- och restaurangmåltider. Ytterligare ett exempel på ärenden som styrelsen har beslutat om föregående år är åtgärder för att överbrygga språksvårigheter i vården. Beslutet innebär att Primärvården och Ledningskontoret under 2014 kommer att arbeta med konkreta åtgärder för att minska informationshinder som har sin grund i att inte alla länsinvånare kan läsa och förstå svenska språket. Produktionsstyrelsen har också under 2013 beslutat om att initiera en utredning kring införande av ett s.k. FM-koncept (Facility management koncept) på Akademiska sjukhuset. Konkret innebär detta att ett antal piloter har startats upp som längre fram kommer att utvärderas. FM-konceptet syftar till att effektivisera serviceverksamheterna i vården så att vårdpersonal i större uträckning än idag ska kunna fokusera kärnverksamheten. FM-konceptet är tänkt att kunna tillämpas även inom andra förvaltningar. Produktionsstyrelsen har vidare under året följt förvaltningarnas ekonomi och verksamhet genom månatliga rapporter till styrelsen. Styrelsen har också haft fokus på uppföljning av väntetider inom landstingsdriven Primärvård samt sjukhusvård. Under 2013 har produktionsstyrelsens arbetsutskott, i samband med utskottets möten, månatligen träffat representanter för de förvaltningar som produktionsstyrelsen svarar

261 3 (9) för. Detta i syfte att diskutera angelägna frågor som rör förvaltningarnas verksamhet. Inför beslut om förvaltningarnas budgetar och resultatmål för 2014 genomförde arbetsutskottet under december månad en budgetberedning med de förvaltningar som styrelsen ansvarar för. Vid budgetberedningen fick arbetsutskottet en genomgång av vilka förutsättningar och ställningstaganden låg till grund för budgeten Sammanfattande bedömning Ovanstående redovisning av beslut tagna under 2013 visar att produktionsstyrelsen har ägnat tid och kraft åt vissa frågor som enligt fullmäktiges reglemente åligger styrelsen. Fokus för styrelsens arbete har till stor del legat på uppföljning och analys av förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter samt åtgärdsförslag med anledning av de förändrade prognoser som förvaltningarna lämnat under året. Av förklarliga skäl har styrelsen i första hand fokuserat de förvaltningar som prognostiserat störst underskott gentemot budget. Produktionsstyrelsen har också fokuserat frågor som handlar om produktionsstyrning, tillgänglighetsuppföljning samt investeringsärenden och fastighetsfrågor. Närvårdsfrågor/förvaltningarnas samverkan med kommuner och externa vårdgivare liksom bevakning av förvaltningarnas FoU-verksamhet är frågor som under året inte har varit möjliga att prioritera av produktionsstyrelsen. Medborgare och kund Mål från landstingets balanserade styrkort Ökad faktisk tillgänglighet. Bedömningen är att ovanstående mål delvis uppnåtts under Produktionsstyrelsen har under föregående år erhållit månatliga rapporter angående tillgängligheten till den landstingsdrivna primärvården respektive rapporter från den sjukhusdrivna vården gällande måluppfyllelse utifrån vårdgarantins respektive kömiljardens krav. Rapporterna har utarbetats i enlighet med framtagna anvisningar. Rapporterna om kösituationen har redovisats på divisionsnivå samt innehållit en sammanfattande analys på förvaltningsnivå. Rapporterna har också innehållit en prognos över antalet väntande på divisionsnivå och för förvaltningen som helhet per Nedan ges en kortfattad beskrivning av hur tillgängligheten inom Primärvården samt sjukhusvården har utvecklats under Tillgänglighet Primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla skall komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Inom den landstingsdrivna primärvården uppnåddes vid årsskiftet 2013/2014 dessa krav med 94 procent för telefontillgängligheten och med 89 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Inom den privatdrivna primärvården motsvarande kravuppfyllelse 92 procent för telefontillgänglighet och 88 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Tillgängligheten inom primärvården har för hela 2013 legat på en hög och

262 4 (9) stabil nivå. Variationer har dock under året förekommit där ett antal vårdcentraler av olika skäl uppvisat sämre tillgänglighet än andra. Tillgänglighet specialistsjukvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man skall få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Vid årsskiftet 2013/2014 uppnåddes dessa krav med 88 procent för läkarbesök och med 90 procent för operation/behandling. Motsvarande utfall vid årsskiftet 2012/2013 var 82 procent för läkarbesök och 80 procent för operation/behandling. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna från och med 2013 ska först ett baskrav uppfyllas som innebär att 70 procent av patienterna ska erhålla tid till ett första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 70 procent av patienterna tid för operation/behandling inom 60 dagar. Därutöver ska ett så kallat prestationskrav uppfyllas som innebär att 70 procent av patienterna får det faktiska läkarbesöket respektive operationen/behandlingen utförd inom 60 dagar. Ytterligare tillgänglighetsmedel fördelas till de landsting som uppnår prestationskravet med 80 procent. Vid årsskiftet upp fick 66 procent av patienterna tid till första besök inom specialistvård inom 60 dagar. Avseende operation/behandling så fick 73 procent av patienterna tid inom 60 dagar. Detta ska jämföras med 61 procent för första besök inom specialistvård och 60 procent för operation/behandling vid årsskiftet 2012/2013. Antal väntande i kön för ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till patienter och kön till operation/behandling uppgick till patienter. Detta innebär att antalet väntande till första besök ökat något medan antal väntande till operation/behandling minskat under året. Landstinget i Uppsala län har under året successivt förbättrat tillgängligheten i enlighet med kraven för de nationella tillgänglighetssatsningarna och fick under november och december månad utdelning från dessa medel för tillgängligheten inom operation/behandling. För tillgängligheten inom läkarbesök erhöll landstinget inte någon utdelning för När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnådde Landstinget i Uppsala län dessa krav under året. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa skall få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa och som har beslut om fördjupad behandling ha påbörjat denna behandling inom 30 dagar. Det finns flera förklaringar till att tillgängligheten inom sjukhusvården har förbättrats under En starkt bidragande orsak är att den egna verksamheten lyckats öka produktionen trots stora bemanningsproblem under året. Detta har skett genom införande av ett operationsråd inom Akademiska sjukhuset med syfte att optimera alla resurser inom de opererande verksamheterna. Vidare har ett samarbete inletts mellan

263 5 (9) Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som innebär att Akademiska sjukhuset bemannar en operationssal i Enköping med opererande läkare en dag i veckan. Detta samarbete har varit mycket lyckosamt och operationer inom områdena ortopedi, urologi, kirurgi och plastikkirurgi har utförts inom ramen för detta samarbete. En annan bidragande orsak till den förbättrade tillgängligheten är ett projekt som fokuserat ökad tillgänglighet till läkarbesök inom ortopedin. Ett av resultaten från projektet är att först besök inom ryggkirurgin utförs av sjukgymnast istället för av läkare. Landstingets vårdgarantienhet har också arbetat intensivt med slussning av patienter till andra vårdgivare. Detta har främst skett inom området ortopedi men också inom urologi, gynekologi, handkirurgi, hud och kardiologi. Ekonomi Produktionsstyrelsen ansvarar för att verksamhet i egen regi bedrivs på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt samt för att en utveckling sker för ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Nedanstående tabell redogör för utfall i relation till budget 2013 för de förvaltningar som produktionsstyrelsens ansvarar för. Förvaltning Budget Utfall Avvik Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården 8,7 7,5-1,2 Folktandvården 3,8 12,3 8,5 Habilitering och hjälpmedel 0-0,1-0,1 Landstingsservice Landstingets resurscentrum 0,7 2,4 1,7 Resultat 2013 (samtliga) -12,8-210,9 198,1 Tabell. Resultat 2013 för produktionsstyrelsens förvaltningar (mnkr) Produktionsstyrelsen har under 2013 följt det ekonomiska läget för samtliga ovanstående förvaltningar men med särskilt fokus på de förvaltningar som under året visat ett större prognostiserat underskott gentemot budget, dvs. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Akademiska sjukhuset Produktionsstyrelsen beslutade i december 2011 om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behövde genomföra för att klara ekonomin. I beslutet gavs sjukhusdirektören i uppdrag att skapa balans i sjukhusets ekonomi senast till utgången av En kostnadsanpassning med ambitionen att sänka nettokostnaderna med drygt 400 mnkr startade. Produktionsstyrelsen har under 2013 vid varje sammanträde följt sjukhusets arbete med kostnadssänkningar. Sjukhusdirektören har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten för att redogöra för ekonomi och verksamhet. Arbetsutskottet har därutöver vid flertalet tillfällen haft inbokade möten med sjukhusledningen för att bl.a. diskutera sjukhusets ekonomi och vägen framåt.

264 6 (9) Under hösten kunde produktionsstyrelsen konstatera att sjukhuset kommit i mål med stora delar av kostnadsanpassningarna. Till och med oktober månad hade nettokostnaderna minskat med drygt 275 mnkr enligt åtgärder i programmet. Den bedömning som då gjordes var att Akademiska sjukhuset vid årsskiftet 2013/2014 skulle uppnå ca 75 % av kostnadsanpassningarna, vilket innebär en sänkning av nettokostnaderna med ca 300 mnkr på två år. Rekryteringsmöjligheterna, tillgängligheten och delvis även produktionen har dock blivit lidande. Produktionsstyrelsen beslutade därför vid mötet i september 2013 att sjukhusets främsta fokus skulle vara att bemanna sjukhuset för att kunna öka kapaciteten och produktionsförmågan. Detta har också skett och tillgängligheten till vård på Akademiska sjukhuset har ökat kraftigt efter sommaren Några veckor efter att hälso- och sjukvårdsstyrelsen på sitt oktobermöte beslutat om vårdavtalet för 2014 presenterade Akademiska sjukhuset en förteckning över kostnadsposter som sjukhuset ansåg vara ofinansierade Sjukhuset beskrev kostnadsökningar på dryga 100 mnkr som sjukhuset bedömde att man kunde hantera på egen hand. Utöver detta beskrevs kostnader på ytterligare ca 200 mnkr där sjukhuset ansåg att finansiering saknades. Budgetprocessen för 2014 har hittills inneburit att det kvarstår ett finansieringsbehov på Akademiska på ca mnkr. Med denna utgångspunkt avstod därför produktionsstyrelsen vid decembermötet att fatta beslut om Akademiska sjukhusets budget för Istället beslutade styrelsen att översända frågan om eventuell tillkommande finansiering till landstingsstyrelsen. Beslut om fastställande av sjukhusets budget för 2014 kvarstår därför. Lasarettet i Enköping Den första tertialrapporten 2013 för Lasarettet i Enköping visade på ett prognostiserat underskott för lasarettet med minus 2,6 mnkr. Underskottet berodde på en sen budgetförändring som hade sin grund i att lasarettet på felaktiga grunder, sedan flera år tillbaka, fått ersättning för Husläkarmottagningens helgjour som flyttas från lasarettet till Primärvården. Mot bakgrund av detta gav produktionsstyrelsen vid aprilsammanträdet sjukhuschefen i uppdrag att inkomma med en plan för att skapa balans i lasarettets ekonomi En grundförutsättning var att dock planen inte skulle äventyra lasarettets möjligheter att leverera högkvalitativ och tillgänglig vård. Sjukhusdirektörens plan redovisades för styrelsen i juni. Lasarettet hade efter noggrann analys och efter att ha prövat olika alternativ kunnat konstatera att det inte var möjligt att klara en ekonomi i balans Däremot var sjukhuschefens bedömning att underskottet kunde hanteras i 2014 års budget. Produktionsstyrelsen ställde sig i juni bakom lasarettets bedömning och föreslog landstingsstyrelsen att medge ett underskott för Lasarettet i Enköping på 2,6 mnkr för I månadsrapporten för oktober som redovisades för styrelsen på novembermötet hade lasarettets prognos försämrats med minus 6 mnkr. Det försämrade resultatet var till största delen en direkt följd av att lasarettet inte nådde upp till den produktionsvolym som planerats. Produktionsstyrelsen tog i december beslut om resultatmål och budget för lasarettet för Resultatmålet för lasarettet fastställdes till minus 7 mnkr. Underskottet balanseras mot ett överskott inom Folktandvården. Förklaringen till att lasarettet förväntas gå med

265 7 (9) underskott 2014 är att förvaltningen som deltar i vårdvalet för protesoperationer inte får full kostnadstäckning för detta. Primärvården I den första tertialrapporten under 2013 prognostiserade Primärvården ett negativt resultat om 3,5 mnkr. Primärvårdens försämrade prognos hängde främst samman med: en skärpt konkurrenssituation, i första hand i centrala Uppsala att vårdcentralsuppdraget inte nådde önskad nivå för intäkter kostnadsutvecklingen, bl.a. för medicinsk service att Primärvården inte kunnat genomföra planerade lokaleffektiviseringar i enlighet med sin lokalstrategi inte tillräckligt snabb anpassningsförmåga till nya förutsättningar På produktionsstyrelsens uppdrag inkom primärvårdsdirektören i augusti med en handlingsplan innehållande åtgärder på både intäkts- och kostnadssidan för att uppnå det av styrelsen beslutade resultatmålet. Den positiva utvecklingen kan främst förklaras av att tidigare negativa trend i vårdcentralsuppdraget stabiliserats. Produktion Mål från landstingets balanserade styrkort Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas. När det gäller målet om att, förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade, är bedömningen att detta mål under 2013 delvis har uppfyllts. En fördel med standardiserade arbetsprocesser inom en verksamhet är att verksamheten därmed blir lättare att överblicka och kvalitetssäkra. Synsättet ska vara att en arbetsprocess aldrig blir färdig utan att den är under ständig förbättring. Bedömningen om att målet delvis är uppfyllt bygger på den redovisning som förvaltningarna gjort i sina årsredovisningar. Målet är dock i nuvarande form inte särskilt förpliktigande och processarbetet i landstinget behöver struktureras och stärkas. När det gäller målsättningen att, landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas, är bedömningen att detta mål under 2013 delvis har infriats. Under 2012 togs en övergripande landstingsgemensam modell för produktionsplanering fram och implementering av denna i landstingets verksamheter påbörjades. Modell innehåller följande steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera utifrån behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan

266 8 (9) I samband med implementeringen av den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering genomfördes en nulägesbedömning tillsammans med verksamhetsföreträdare och produktionsansvariga vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Den bedömning som nu kan göras vid utgången av 2013 är att det fortfarande finns en stor potential när det gäller att öka graden av produktionsplanering inom landstingets verksamheter. Det är fortfarande allt för vanligt att stora delar av verksamheterna utgår från produktionsutfallet året innan vid bedömning av behovet, utan att hänsyn tas till kösituationen. Det är också vanligt att man inte inbegriper forskning och utbildning i produktionsplaneringen. När det gäller produktionsplanering efter behov finns det generellt sett ett behov att klargöra vem som är ansvarig för produktionsplaneringen och vad ansvaret konkret innebär. Systemstöd för produktionsplanering (ProVer) finns framtaget men används i varierande grad. Införandet av produktionsplaneringsverktyget vid Akademiska sjukhuset har gått långsammare än väntat. Produktionsstyrelsen har därför under året som gått vid flertalet tillfällen begärt in uppföljningar av hur långt Akademiska sjukhuset har kommit i implementeringen av verktyget. Vid decembermötet kunde styrelsen konstatera att fler enheter än tidigare omfattades av verktyget men att det fortfarande fanns enheter som inte infört detta. Styrelsen beslutade då om ytterligare en återrapportering som ska redovisas för produktionsstyrelsen i februari Alla verksamheter resursplanerar sin verksamhet i form av schemaläggning av sin personal. Däremot finns på många håll mer att göra för att schemaläggningen ska ta sin utgångspunkt i den produktion som behöver utföras. Med produktion menas i detta sammanhang besök, operationer, forskning, utbildning, mm. Systemstöd för resursplanering i form av schemaläggningsverktyg finns sedan länge framtaget. Det finns ett schemaläggningsverktyg för läkare och ett för övrig personal. Det schemaläggningsverktyg som finns framtaget för läkare används i dagsläget endast i begränsad omfattning. Uppföljning av produktionsplanerna på sjukhusnivå har blivit bättre under året, men har fortfarande stora möjligheter till förbättring. En god uppföljning på sjukhusnivå innebär uppföljning och analys av utfall i relation till en aggregerad produktionsplan och gällande kösituation. På lägre organisatorisk nivå finns många goda exempel på hur verksamheter arbetar med uppföljning. Förnyelse Ett väsentligt område för förnyelse där produktionsstyrelsen haft en avgörande roll är tillskapandet av produktionsplaneringsverktyget ProVer som beskrivits ovan. Avdelningen genomför vid flera tillfällen årligen utbildning i produktionsstyrning till chefer i landstinget. Detta sker inom ramen för det operativa och strategiska chefsprogram som HR-avdelningen arrangerar. Produktionsavdelningen deltar i ett nätverk med flera landsting. Syftet är att dela kunskaper för gemensam utveckling av produktionsstyrning inom hälso- och sjukvård.

267 9 (9) Produktionsavdelningen har under året lagt ner mycket energi på att följa upp och åskådliggöra hur tillgängligheten till vården (främst specialistvården vid sjukhus) ser ut. Uppföljningen har baserats på uppgifter från Väntetider i vården och rapporter som begärts in från sjukhusen. Sjukhusens rapporter har fokuserat de områden där tillgängligheten inte är god och på vilka åtgärder som planeras för att öka tillgängligheten. Rapporteringen som initialt skedde till produktionsstyrelsen har uppskattats och under året har rapportering regelbundet skett även till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bedömningen är att redovisningen till styrelserna under 2013 har bidragit till mer kunskap om kösituationen i landstinget samt mer kunskap om de faktorer som påverkar köernas utveckling. Under 2013 har produktionsavdelningen genomfört ett projekt med syfte att utveckla en landstingsgemensam process för omhändertagande av patienter med misstänkt artros. Detta arbete har gjorts av Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset tillsammans. Arbetet har slutredovisats med en dokumentation av nu gällande läge samt önskvärt läge för processen. I arbetet kvarstår att utse en landstingsgemensam processägare för denna process. Produktionsdirektören är ägare av landstingets beslutsstödsprojekt. Syftet är att göra data för uppföljning och analys mer tillgängliga inom landstinget. Genom ett datalager med tillhörande rapportverktyg är tanken att data från olika system ska kunna hämtas och kombineras på ett enkelt sätt. Arbetet beräknas vara färdigt till hösten 2014.

268

269 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Landstingsservices plan för ekonomi i balans 2014 Informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga den information som ges vid mötet till handlingarna - att senarelägga återrapporteringen av den plan som ska säkerställa balans i Landstingsservices ekonomi 2014 till sammanträdet i mars. Planen ska redovisa de åtgärder som planeras för en budget i balans inklusive en konsekvensbedömning av dessa. Ärendet Vid sammanträde , 144, beslutade produktionsstyrelsen om fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål för Resultatmålet för Landstingsservice fastställdes till 0 kr för Produktionsstyrelsen kunde dock konstatera att fast Landstingsservice inkommit med en 0-budget fanns det ett kalkylmässigt underskott på ca 17 mnkr. Merparten av underskottet förklarades med ökade kostnader för tomställda lokaler i kombination med beräkningen av det justerade avkastningskravet. För att säkerställa att förvaltningens ekonomi balanserar 2014 måste därför åtgärder vidtas. Av ärendet som gick fram till produktionsstyrelsen i december framgår att vidtagna åtgärder bör beröra kostnadssidan för att inte belasta landstingets kärnverksamheter. Produktionsstyrelsen beslutade vid decembermötet att förvaltningen till styrelsesammanträde i februari skulle inkomma med en plan som säkerställer balans i förvaltningens ekonomi Förslaget är att denna plan inklusive en konsekvensbedömning av planerade åtgärder presenteras för styrelsen i mars då förvaltningen har bättre förutsättningar att ta fram en väl genomarbetad åtgärdsplan till marsmötet. Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 4 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

270 ÄRENDE Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen LSU:s plan för ekonomi i balans 2014 Informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga den information som ges vid mötet till handlingarna - att senarelägga återrapporteringen av den plan som ska säkerställa balans i Landstingsservices ekonomi 2014 till sammanträdet i mars. Planen ska redovisa de åtgärder som planeras för en budget i balans inklusive en konsekvensbedömning av dessa. Ärendet Vid sammanträde , 144, beslutade produktionsstyrelsen om fastställande av förvaltningarnas budgetar och resultatmål för Resultatmålet för Landstingsservice fastställdes till 0 kr för Produktionsstyrelsen kunde dock konstatera att fast Landstingsservice inkommit med en 0-budget fanns det ett kalkylmässigt underskott på ca 17 mnkr. Merparten av underskottet förklarades med ökade kostnader för tomställda lokaler i kombination med beräkningen av det justerade avkastningskravet. För att säkerställa att förvaltningens ekonomi balanserar 2014 måste därför åtgärder vidtas. Av ärendet som gick fram till produktionsstyrelsen i december framgår att vidtagna åtgärder bör beröra kostnadssidan för att inte belasta landstingets kärnverksamheter. Produktionsstyrelsen beslutade vid decembermötet att förvaltningen till styrelsesammanträde i februari skulle inkomma med en plan som säkerställer balans i förvaltningens ekonomi Förslaget är att denna plan inklusive en konsekvensbedömning av planerade åtgärder presenteras för styrelsen i mars då förvaltningen har bättre förutsättningar att ta fram en väl genomarbetad åtgärdsplan. Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

271 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr HSS Pågående arbete med inrättande av mellanvårdsplatser Informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna och begära en ny återrapportering under hösten Ärendet Vid dagens möte ger förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering information kring pågående arbete med inrättandet av en mellanvårdsavdelning på Kronparksgården som organisatorisk kommer att tillhöra Hälsa och habilitering. Det ligger i produktionsstyrelsens intresse att följa detta arbete framöver varför en muntlig återrapportering kring exempelvis hur mellanvårdsplatserna fungerar och varifrån patienterna remitteras bör ske till produktionsstyrelsen under hösten Kopia till: Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

272

273 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 6, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

274

275 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingar. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under december och januari. Bilaga 7, kompletteras! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

276

277 1(15) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin december 2013 Sjukhuset når Grundkravet för Kömiljarden på operation/åtgärd i december I oktober och november nådde sjukhuset grundkravet för såväl besök som operation/åtgärd. Sjukhuset klarar nästan att hålla denna positiva utveckling även i december. Trots sjukhusets ansträngda situation avseende vårdplatser/ personal och ett antal röda dagar över jul och nyårshelgerna lyckas sjukhuset med sin måluppfyllelse om 70 procent på operation/åtgärd. Inom besöksverksamheten når vi däremot inte hela vägen fram utan får nöja oss med en måluppfyllelse om 69 procent. Måluppfyllelsen till vårdgarantin ligger i december på knappt 90 procent för besök och 88 procent för operation/åtgärd. Måluppfyllelse för kömiljarden och vårdgaranti samt antal väntande patienter. November och december Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter Prognos antal väntande Prognos nov dec nov dec nov dec patienter andel inom 60 dagar Nybesök 71% 69% 90% 90% >70% varav C -län 73% 70% 90% 90% varav R/R 61% 61% 77% 79% Operation/åtgärd 73% 70% 89% 88% ca 70% varav C-län 76% 73% 86% 88% varav R/R 65% 63% 80% 79% Avseende besök klarar på divisionsnivå Kirurg- och onkologdivisionen samt Psykiatridivisionen grundkravet för kömiljarden. Övriga divisioner klarar inte grundkravet på besök i december. I december klarar Neurodivisionen, Medicin- och Thoraxdivisionen och Kvinno- och barndivisionen grundkravet för operation/åtgärd. Kirurg och onkologdivisionen gjorde i november bedömningen att de skulle klara grundkravet vid årets slut, detta infriades tyvärr inte. Divisionen har i december haft två vårdavdelningar i snitt stängda pga. sjuksköterskebristen. Medicin- och thoraxdivisionen gjorde i november bedömningen att de inte skulle klara grundkravet i december, men lyckades i alla fall. Många av de åtgärder som divisionerna och dess verksamhetsområden genomför kommer att ha positiva effekter på produktion och köer under Den sammantagna bedömningen är att sjukhuset har goda förutsättningar att klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd igen under första kvartalet Data för december är hämtat ur Business Objects den 20 januari 2014 medan data för november är hämtat ur Business Objects den 5december. Slutdatum för rapportering till Väntetider i Vården är den 20:e varje månad. För december gjordes dock rapporteringen till Väntetider i Vården redan den 15:e januari. Därför kan siffrorna ovan skilja sig något mellan inrapporterade värden till SignE (nationellt system för ViV) och Business Objects data den 20:e januari.

278 2(15) Akademiska sjukhusets måluppfyllelse för kömiljarden avseende besök resp. operation/åtgärd. Januari 2012 till december På sjukhusövergripande nivå har ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. Ett liknande råd för sjukhusets vårdplatser ska inrättas med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Sjukhuset har behov av att få en sammanhängande bild över in- och utskrivningar på vårdplatser över dygnet, samt hur stor andel akutpatienter som skrivs ut eller placeras vidare efter operation eller behandling. Genom att bättre planera utnyttjandet av vårdplatserna ska vårdplatsrådet skapa en helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser. Sjukhuset arbetar även fortsättningsvis med införandet av produktionsplaneringsverktyget ProVer. Vissa verksamhetsområden har infört ProVer. Andra hade planerat att införa det i samband med nyåret det har tyvärr inte kunnat infrias på samtliga verksamhetsområden av olika anledningar, fortsatt bristande kunskap om systemet samt behov av förändringar i systemet för att det skall kunna ge ett bra stöd i produktionsplaneringen uppges som skäl till att de inte infört ProVer. Nedan redovisas sjukhusets utveckling av måluppfyllelsen för grundkravet under perioden januari 2012 till december Uppgifterna på sjukhusnivå är framräknade med hjälp av data från Väntetider i Vården. Uppgifter på divisionsnivå och med detaljgrad större än den som fångas i den nationella databasen SignE är hämtade från vår egen databas Business Objects. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Sjukhuset har under en tid haft ett ansträngt läge vad avser stängda vårdplatser och inom sjukhusets verksamhetsområden pågår ett kontinuerligt arbete för att hantera situationen. Personalförsörjningssituationen inom sjukhuset är bekymmersam och det gäller framförallt specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa områden. Effekten av personalbristen är att sjukhuset inte kan producera vård i den takt som är planerad. Inför andra kvartalet 2014 ser det positivt ut då sjukhuset lyckats nyanställa många sjuksköterskor som är under inskolning i verksamheterna. Men fortfarande är bemanningen skör och sjukhuset har ett högt vårdtryck vilket gör sjukhuset sårbart för små förändringar. Intresset för att arbeta på sjukhuset har ökat och rekryteringsläget bedöms bättre, även om det fortfarande är svårt att rekrytera exempelvis operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. Flertalet långsiktiga projekt och aktiviteter har startats under hösten för att både attrahera och behålla våra medarbetare, och då inte minst sjuksköterskorna. Sjukhuset räknar med att i princip vara ikapp med bemanningen på vårdavdelningarna till sommaren 2014.

279 3(15) Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i december var ca 8 000, en ökning med ca 300 patienter jämfört med i november. Ökningen av antalet väntande patienter kan hänföras till ett ökat antal väntande c- länspatienter. Av de väntande patienterna i december var knappt 980 utomlänspatienter medan cirka var c-länspatienter. Andelen c-länspatienter som väntat kortare tid än 60 dagar var 9 procentenheter högre än för utomlänspatienterna. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av det totala antalet väntande patienter till nybesök, antal patienter som väntat 60 dagar eller kortare, sjukhusets antal producerade besök samt rullande-12 för producerade besök. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till nybesök och produktion av nybesök. Januari 2011 till december 2013 Kirurg- och onkologdivisionen har framförallt bekymmer inom verksamhetsområde Ortopedi vad gäller måluppfyllelse Kömiljarden. Produktionen skulle behöva öka ytterligare. Inom Neurodivisionen är det framförallt neurokirurgin samt neurologi och strokevård som har problem med att klara grundkravet för kömiljarden. Neurokirurgin har problem med sjuksköterskebrist och arbete sker med omprioriteringar i väntelistan för att kunna reducera kön. Neurologi och strokevård arbetar med att minska kön genom lördagsmottagningar. Inom Medicin- och thoraxdivisionen är det hud inom VO hematologi, hud och reumatologi som inte klarar grundkravet för kömiljarden. Produktionen har ökat under hösten men antal väntande patienter har legat på samma nivå. Hud har börjat med extramottagningar men trots detta har nu det totala antalet väntande patienter ökat. Delvis orsakas detta av att ett fel i registreringen har upptäckts och en del nybesök har inte kommit med i statistiken tidigare. Ytterligare åtgärder förutom extramottagningar är på gång. Kvinno- och barndivisionens VO Kvinnosjukvård klarar inte grundkravet i december, bland annat på grund av ett ökat remissinflöde. Baserat på divisionernas redovisningar är den samlade bedömningen att sjukhuset har förutsättningar för att klara grundkravet för Nybesök igen under första kvartalet Det krävs dock att verksamhetsområdenas och divisionernas planerade åtgärder ger avsedd effekt.

280 4(15) Operation/åtgärd Antalet patienter som stod i kö till operation/åtgärd var preliminärt i december Av dessa var 650 utomlänspatienter medan knappt var c-länspatienter. Andelen c-länspatienter som väntat kortare tid än 60 dagar var 10 procentenheter högre än andelen utomlänspatienter. Nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till operation/åtgärd, antal som väntat 60 dagar eller kortare, sjukhusets antal producerade operationer samt rullande-12 för producerade operationer. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer 2. Januari 2012 till december 2013 Kirurg- och onkologdivisionen har köproblem framförallt inom urologi och ryggsektionen. Urologen har ökat antalet operationer under 2013 men ett ökat remissinflöde har lett till att köerna består. Rygg har förbättrat sina väntetider under hösten men tappat igen under december. Det förbättrade läget på ortopeden beror till största delen på en ökning av nybesöken under hösten (vilket fyller på operationskön i rätt ände) samt en ökad slussning av patienter till andra vårdgivare. Divisionen klarade inte måluppfyllelsen vad avser operation/åtgärd vid årsskiftet. Framförallt verksamhetsområde Kirurgi tappar produktion på grund av vårdplatsproblematiken. Neurodivisionen når målet för operation/åtgärd totalt sett, men Neurokirurgi tappar jämfört november, medan plastik- och käkkirurgin ligger lika som föregående månad. Arbetet med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet fortsätter, men divisionen står inför flera utmaningar under 2014 med ombyggnationerna i Hus 85. Medicin- och thoraxdivisionens VO kardiologi och klinisk fysiologi har problem med att klara måluppfyllelsen. Tidigare har det varit brist på arytmiläkare men denna brist är på väg att lösas. Divisionen gjorde i november bedömningen att de inte skulle klara måluppfyllelsen, men träffade över målet med 2 procentenheter. Inom Kvinno- och barndivisionen klarar barnkirurgin i nuläget inte måluppfyllelsen för kömiljarden. Endast en diagnos ingår i SKL:s krav på statistik och denna diagnos skall i många fall inte behandlas inom 2 I januari 2013 tillkom de operationer som benämns Utan närmare specifikation. Det totala antalet operationer 2012 har tagits fram med hjälp av antalet operationer som benämns som övriga i Business Objects rapporter för respektive månad Datamaterialet t.o.m. december 2013 kommer från Väntetider i Vården och Business Objects (data uttaget ).

281 5(15) gränsen för vårdgarantin. Antalet väntande patienter är dock litet och från inledningen av januari får barnoperation ett tillskott av en operationssköterska. Bedömningen var i november att divisionen som helhet skulle klara grundkravet för kömiljarden vid årsskiftet, vilket de också gjorde med god marginal. Sjukhuset gjorde i november bedömningen att det kunde bli svårt men inte omöjligt att klara grundkravet för operation/åtgärd i december och lyckades nå detta precis. En anledning har varit att sjukhuset nu mer kontinuerligt ser över och håller sina väntelistor aktuella. Vi kan också genom operationsrådets statistik se ett förbättrat utnyttjande av operationskapaciteten på fredagar. Nybesök per Division Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar nov Kömiljard andel inom 60 dagar dec Vårdgaranti andel inom 90 dagar nov Vårdgaranti andel inom 90 dagar Dec Antal väntande patienter nov Antal väntande patienter dec Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 72 % 80 % 86 % 95 % % Kirurgi 80 % 76 % 92 % 92 % % Ortopedi 54 % 57 % 70 % 74 % % Urologi 90 % 91 % 97 % 98 % % Onkologi 94 % 94 % 95 % 96 % % Totalt kirdiv 72 % 74 % 85 % 88 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under året har kösituationen förbättrats avsevärt, måluppfyllelsen har förbättrats med 23 procentenheter jämfört med januari Nu ligger måluppfyllelsen på 74 % (564 som väntat mer än 60 dagar) att jämföra med 52 % i december Vår bedömning att divisionen totalt sett skulle klara måluppfyllelsen vid årsskiftet samt att minst fyra av fem verksamhetsområden skulle klara målet har uppfyllts. Köproblemen finns kvar framförallt inom verksamhetsområde ortopedi och där skulle vi behöva öka produktionen ytterligare för att klara kömiljardsmålet. Under 2013 har vi producerat fler läkarbesök än beställningen för c-län vilket innebär att vi behöver en resursförstärkning för att klara den pågående produktionstakten. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Extra mottagningar kvällar/helger har pågått under hösten för att öka produktionen inom framförallt ortopedi. Detta ger en positiv effekt på kön men kostar i form av extra ersättningar till personalen som inte täcks via den rörliga DRG-ersättningen vilket innebär att dessa satsningar i dagsläget har varit ofinansierade. Vid behov kommer detta även att fortgå under våren ) Under året har det skett en ökad slussning av patienter till andra vårdgivare - hur detta kommer att fortsätta under 2014 vet vi inte i dagsläget. 3) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden vilket ger effekt på antalet väntande. 4) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) har införts under 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Ger löpande effekt utifrån antalet planerade extramottagningar. Detta bygger på att särskild finansiering skapas för detta ändamål.

282 6(15) 2) Krävs beslut på att köpengar avsetts till ökad slussning av framförallt ortopedpatienter. 3) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 4) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Prognosen stämde tämligen väl med utfallet. Målet är att vi kommer att fortsätta minskningen av antalet väntande under 2014 och därmed förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden. Åtgärderna enligt ovan skall bidra till att uppnå detta. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar november Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Neurokirurgi 55% 55% 67% 73% Antal väntande patienter november Antal väntande patienter december Neurologi och strokevård 54% 47% 74% 68% Plastik- och käkkirurgi 70% 82% 89% 95% Smärtcentrum 79% 67% 94% 95% Ögonsjukdomar 73% 63% 87% 85% ÖNH 82% 77% 94% 92% Totalt div 71% 64% 86% 84% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Att resultatet för december är detsamma som för november trots sjuksköterskebrist och antal röda dagar med lägre bemanning får bedömas som en mindre framgång. Neurologi och strokevård: Sämre utfall i december jämfört med november pga. speciella arbetsförhållanden vid ombyggnation, antal röda dagar och lägre bemanning. Plastik- och käkkirurgi: Markant förbättring i december jämfört med november innebär att målet uppfylls med råge. Mycket tack vare god planering. Smärtcentrum: Försämring jämfört med november främst pga. antalet röda dagar och lägre bemanning. Detta bedöms som tillfälligt och återhämtning till för Smärtcentrum normala nivåer beräknas redan i januari. Ögonsjukdomar: Försämring jämfört med november främst pga. antalet röda dagar och lägre bemanning. Detta bedöms som tillfälligt och återhämtning till för Ögonsjukdomar normala nivåer beräknas redan i januari. ÖNH: Kömiljardsmålet uppfylls med god marginal.

283 7(15) Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Arbete pågår med omprioriteringar i väntelistan för att kunna reducera kön och resultat av detta arbete beräknas påverka utfallet under våren. Neurologi och strokevård: En arbetsgrupp är tillsatt för att gå igenom väntelistan för att säkerställa att den är korrekt. Vidare kommer ett skapande av förändrade arbetspass ge längre mottagningar och även en schemastrukturförändring ger i samband med inflytt till nya lokaler en förstärkning av remissbedömningsfunktionen. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Under februari beträffande genomgång av väntelista, under mars beträffande förändrade arbetspass och under april/maj beträffande förändrat schema. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sjuksköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: En förändring har varit under 2013 med yngre kollegor som bedömer remisserna och annat bedömningssystem kommer att införas, se även ovanstående fråga. Kommentar till utfallet jämfört med prognosen på antalet väntande patienter och andelen inom 60 dagar per den 31 december 2013 Prognosen för 31 december 2013 var totalt för divisionen 70 %. Det bedömdes finnas en osäkerhet särskilt för december då månaden generellt innebär färre arbetsdagar och lägre bemanning. Utfallet på 64 % visar att osäkerheten var befogad men en återhämtning beräknas ske tidigt under början av det nya året, vilket har varit fallet även tidigare år. Antalet väntande patienter i december var och prognosen var Patienttillströmningen kan vara svår att beräkna och påverkar nödvändigtvis inte kömiljardsutfallet då det mäter en kvot och inte antal. Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december 2014.

284 8(15) Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar v.48 Kömiljard andel inom 60 dagar v.52 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.48 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.52 Antal väntande patienter v.48 Antal väntande patienter v.52 Hematologi, hud.reumatologi 38% 61% 56% 83% Intern- och lungmedicin 79% 71% 89% 92% Kardiologi och klin fys 78% 83% 83% 89% Specialmedicin 80% 80% 92% 92% Totalt divisionen 56% 65% 70% 85% Prognos över antal väntande per Prognos över andel väntande < 60 dgr per % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Hematologi, Hud och Reumatologi - Hud: Har ökat produktionen pga. bättre läkarbemanning och kön har minskat under hösten men den senaste månaden har antal väntande patienter legat på samma nivå. Delvis orsakat av undervisning, kurser och kongresser samt föräldraledighet. Vi har börjat med extramottagningar men trots detta har totala antalet väntande patienter ökat. Delvis orsakat av att ett fel i registreringen har upptäckts och en del nybesök har inte kommit med i statistiken tidigare. Felet är nu åtgärdat. Slutet av december ökade produktionen procentuellt med en liten nedgång över jul och nyår pga. många röda dagar. Intern- och Lungmedicin - Lung och allergi: Kösituationen har förbättrats, anledningen är att extramottagningar skett under hösten samt att registreringen av väntande till sömnutredningar inte längre registreras som nybesök. Beslut av SKL. Vi har också haft en vikarierande allergolog/ lungläkare från Finland under 3 mån. Remissrutiner har stramats upp, bl.a. så direktbesvaras fler remisser än tidigare. Kardiologi och klinisk fysiologi: Målsättningen 80 % inom kömiljardsgränsen uppnås. Specialmedicin: - Mag-tarm: Rutiner har stramats upp - Metabol: De flesta fall av väntande som inte får komma inom 60 dgr rör sig om patientvald väntan. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin Hematologi, Hud och Reumatologi - Hud: Anställning av en underläkare för speciell satsning på kömiljarden är gjord. En randande ST-läkare inom dermatologi har börjat och kommer att vara här i 6 månader. En ST-läkare har blivit färdig specialist. Planerade extra mottagningar för nybesök på lördagar fortsätter under januari-mars. En lördag med fyra läkare som arbetar ger patientbesök. Förutom tidigare insatser där man skrivit PM för handläggning av akt.keratoser i PV planeras ytterligare insatser. En sjuksköterskemottagning för kontroll av psoriasispatienter kommer att starta under februari, frigör läkartid. En grupp har startat som tittar på remissflödet för att se om ytterligare förändringar kan göras. Arbetet ska vara klart i mars. Listan över väntande kontrolleras och remisser plockas bort där patienten har valt att skjuta upp första besöket. Remissen skickas tillbaka som ett remissvar och patienten ges sedan möjlighet, inom viss tidsperiod, att kontakta oss direkt när besök är aktuellt. Fortsatt diskussion om ytterligare sjuksköterskemottagning under våren Produktionsplanering för hud och venereologi 2014 har gjorts. Intern- och Lungmedicin - Lung och allergi: Produktionsplanerar enligt ProVer och hoppas med det uppnå ett jämnare flöde. Vi arbetar med att försöka skapa ytterligare ett rum för läkarmottagning. Kardiologi och klinisk fysiologi: Fortsatt god tillgång på läkare till arytmimottagningen har gett förväntad effekt. Specialmedicin: Inga speciella åtgärder planeras. Fokus blir att bibehålla aktuella nivåer. Möjligen måste vi öka verksamheten till sommaren för att inte ha för stor bulk att ta hand om till hösten.

285 9(15) När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Hematologi, Hud och Reumatologi - Hud: Mars Intern- och Lungmedicin: Effekten har uppnåtts. Kardiologi och klinisk fysiologi: Specialmedicin: Har uppnått effekt. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Hematologi, Hud och Reumatologi - Hud: Alla förändringar som gjorts förutom punktinsatserna med extra mottagningar och anställning av en underläkare kommer att vara permanenta. Ytterligare sjuksköterskemottagning kommer att börja planeras under VT 2014 för att ytterligare frigöra läkartid. Arbetet med remissflödet fortsätter och målet är att klara köerna på ett hållbart sätt. Intern- och Lungmedicin - Lung- och allergi: Problemet grundas i brist på lung- och allergologspecialister. Det är svårt att rekrytera färdiga specialister, stor brist i landet. Det är även svårt att ha en jämn läkarbemanning då ST-läkarnas placeringar och kurser är svåra att styra. Kardiologi och klinisk fysiologi: Nej. Specialmedicin: Nej Då kömiljardens grundkrav på 70 % har uppnåtts ska möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationskrav kommenteras. Hematologi, Hud och Reumatologi Till mars 2014 kommer vi att klara 70 % med extramottagningar. Att uppnå 80 % därefter (när vi arbetat bort vår ryggsäck ) är ett mål som vi tror vi kan klara om vi har full bemanning med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Intern- och Lungmedicin Räknar med att 80 % kommer att uppnås dec Kardiologi och klinisk fysiologi: Räknar med att nå grundkravet och prestationskravet under 2014 om inget oförutsett händer. Specialmedicin: Att nå en högre andel än den vi har är inte möjligt eftersom en stor andel av de väntande utgörs av patientvald väntan.

286 10(15) Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar november Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter november Antal väntande patienter december Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 67% 58% 90% 82% % Pediatrik 80% 85% 93% 95% % Totalt 71% 65% 91% 86% % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har haft hög korttidsfrånvaro under året, pga. svår influensa period och låg bemanning på läkarsidan, vilket har lett till mindre mottagningsutrymme i scheman. Under semestrarna ökade kön. Vi har arbetade undan en del under september månad men fick samtidigt ett ökat remissflöde. Många remissfall är icke brådskande sjukdomar, vilket gör att patienterna lämnar återbud om de får för snabb tid. De flesta kommer på besök inom 90 dagar. Pediatrik: Vi ser att vi når målen. Vi funderar nu på vad nästa steg skall bli? Funderar på att börja med 30 dagarsmål. Vi arbetar nu även med tydliggörande av remisskriterier. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Genom kvällsmottagning som startades under våren kom vi i kapp i juni, men kön ökade igen under sommaren. Vi räknade med att klara kön bättre under hösten med bättre utfall för besök inom 60 dagar. Tyvärr var för få läkare i tjänst och två specialister valde att gå till privat verksamhet! Under 2014 när vårdval införs skall remissinflöde minskas vilket ger möjlighet att klara av kön snabbare. Rekrytering av fler läkare pågår. Pediatrik: Se ovan. Det vi främst vill arbeta med under 2014 är att förbättra och säkerställa att vi vid nästa årsskifte uppnår 100 % inom vårdgarantin. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Slutet av maj Pediatrik: Se ovan. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Det behövs fler läkare för en jämnare produktion. Vi har rekryterat två läkare som började under hösten. Samtidigt har två erfarna läkare bestämt sig för att arbeta privat pga vårdval gynekologi, vilket innebär att vi behöver göra ytterligare rekryteringar. Våra åtgärder är att förtäta/öka antalet mottagningar och att samarbeta med privata gynekologer som tar enklare fall. År 2014 är ett prov år med tanke på införande av vårdval gynekologi. Svårt att prognostisera! Pediatrik: Nej! Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Om vi lyckas rekrytera de läkare vi behöver, kommer vi att uppnå målet (90 % av 60 dagar och vårdgarantin inom 90dgr) i slutet av Pediatrik: Prognosen är att vi kommer att uppfylla målet för kömiljarden och vårdgarantin med 95 % vid nästa årsskifte.

287 11(15) Psykiatridivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar november Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter november Antal väntande patienter december Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 74 % 73 % 87 % 88 % % BUP (inom 30 dagar) 94 % 97 % 98 % 100 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kraftigt ökat remissinflöde ffa neuropsykiatriska patienter och unga allmänpsykiatriska vuxna. Ökade barnkullar har medfört stor ökning i patientgruppen unga vuxna, år. Ökad inflyttning till Uppsala samt ökad psykisk ohälsa påverkar inflödet. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Se punkt 4 När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Vi arbetar med prioriteringar inom Allmänpsykiatri och Neuropsykiatri samt med samordnade insatser med Primärvård, Kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa vad gäller neuropsykiatriska patienter. Mottagningen för Unga vuxna har tagit över bedömningarna direkt i stället för via Remiss- och konsultenheten. På mottagningen för unga vuxna och affektiva sjukdomar sker ett process/flödesarbete Karolina-modellen detta arbete förstärks med resurser från divisionens utvecklingsenhet. En 50 % specialistläkare avsätts för konsultationer mot primärvården för att minska remissinflödet. Kön för de väntande patienterna inom Neuropsykiatri samt unga vuxna allmänpsykiatriska patienter kommer inte att kunna kortas med befintliga resurser. Produktionen med befintliga resurser har ökat avsevärt de senaste åren och bedöms nu inte kunna öka mera. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2013 Kraftigt ökat remissinflöde ffa för unga vuxna och neuropsykiatriska patienter. Övrig kommentar Sedan tidigare finns ca 400 väntande patienter inom Neuropsykiatrin som inte finns med i prognosen ovan. Dessa patienter har haft ett nybesök/bedömningssamtal för att bedömning om behov av neuropsykiatrisk utredning. Vi planerar åtgärder för att få bort puckeln av patienter som väntar på utredning. Vi gör dessa nybesök för att patienten inte ska stå i kö och vänta på en utredning som inte är aktuell. Om vi inte skulle göra på detta sätt så skulle vi få minst 400 patienter som omfattas av kömiljarden. 1. Psykiatridivisionen ska utöver dessa frågor uppge om de tror sig klara den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa (besök och start av fördjupade utredningar och behandling) samt vad måluppfyllelsen idag är. Vi har klarat den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn och unga.

288 12(15) Operation/åtgärd Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar nov Kömiljard andel inom 60 dagar dec Vårdgaranti andel inom 90 dagar Nov Vårdgaranti andel inom 90 dagar Dec Antal väntande patienter nov Antal väntande patienter dec Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kirurgi 72 % 63 % 84 % 81 % % Ortopedi (exkl 66 % 55 % 83 % 81 % rygg) 70 % Urologi 46 % 39 % 56 % 50 % % Ryggkirurgi 52 % 48 % 66 % 67 % % Handkirurgi 72 % 71 % 91 % 87 % % Totalt kirdiv 64 % 57 % 76 % 76 % % Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under hösten förbättrades kösituationen avsevärt medan vi tyvärr har försämrat måluppfyllelsen i december. Divisionen hade under december månad i snitt knappt två vårdavdelningar stängda pga. sjuksköterskebristen (-37 vårdplatser, 17 procent). Ytterligare en påverkan på den elektiva produktionen var helgdagarnas placering under december. Verksamhetsområde kirurgi har pga. stängda vårdplatser börjat bygga en allt större kö vilket innebär att de i december inte längre klarar kömiljardsmålen. För övrigt finns köproblemen kvar inom urologin och ortopedin (framförallt ryggsektionen). Urologen har ökat antalet operationer under 2013 men ett ökat remissinflöde har lett till att köerna består. Ortopeden och ryggsektionen har förbättrat sina väntetider under hösten men har tappat i december. Under hela 2013 har divisionen haft stora problem med stängda vårdplatser vilket har påverkat framförallt den elektiva riks- och regionproduktionen negativt. Tack vare kraftigt kortade medelvårdtider har vi lyckats hålla produktionstappet vad gäller antalet operationer till endast 4 procent. För att klara produktionen och köerna framöver är det absolut nödvändigt med en bra bemanning och hög beläggning på både våra vårdavdelningar och centraloperation. Vi hade under hösten stora problem med sjuksköterskebristen och läget har varit mycket bekymmersamt vad gäller framförallt möjligheten att hålla vårdplatser öppna. Det nuvarande bemanningsläget på operation och vårdavdelningar gör det omöjligt att genomföra extra satsningar utan resurstillskott. Divisionen behöver även utöka sin operationskapacitet både i form av salar men även personal för att tillmötesgå den efterfrågan som finns, exempelvis måste divisionen relativt frekvent avböja förfrågningar om hjälp från vår region och övriga riket. I dagsläget har vi även en dyr kostnad för köpt vård på mellan mkr per år pga. bristande kapacitet. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Fortsätta det påbörjade samarbetet med Enköping för att möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av hela landstingets operations- och vårdplatskapacitet. Enköping har en utökad operationskapacitet och skulle med vår hjälp kunna utföra en del av operationskön. 2) Öka slussning av patienter till andra vårdgivare under förutsättning att finansiering sker via extra köpengar. 3) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 4) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) har införts under 2013 och är obligatoriskt för samtliga medicinska sektioner. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Ingen långsiktig förändring men utvecklingen kräver kortsiktiga förändringar. Sjuksköterskebristen leder till problem med att hålla både vårdplatser och operationssalar öppna vilket har föranlett ett behov av att

289 13(15) operera framförallt ortoped- och urologpatienter i Enköping som fr.o.m. sommaren 2013 har en utökad operationskapacitet. Under december har ett samarbete med Enköping startats och hela 62 operationer (72 totalt inklusive plastiken) har divisionen hittills gjorts där. Vi har stora förhoppningar om att detta samarbete kommer att utökas under 2014 vilket skulle förbättra landstingets förutsättningar att klara kömiljardsmålen. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2013 Prognosen uppfylldes inte pga. flera stängda vårdplatser som inneburit en lägre elektiv produktion. Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar november Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Neurokirurgi 71% 61% 84% 80% Antal väntande patienter november Antal väntande patienter december Plastik- och % 68% 81% 81% käkkirurgi Ögonsjukdomar 84% 84% 91% 94% ÖNH 86% 84% 94% 94% Totalt div 79% 77% 88% 89% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Försämring i december jämfört med november främst pga. antal röda dagar, lägre bemanning och sköterskebrist. Plastik- och käkkirurgi: Fortsatt förbättrade siffror jämfört med tidigare under hösten och målet uppfylls nästan för december. Ögonsjukdomar: Målet uppnås med god marginal. ÖNH: Målet uppnås med god marginal. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Extrasatsningar för att reducera kön har pågått under att antal helger under slutet av 2013och har gett resultat under oktober och november. Pga. problem med sköterskebrist och antal röda dagar och lägre bemanning generellt blev decembers utfall lägre men det bedöms som tillfälligt. En återhämtning beräknas ske under Plastik- och käkkirurgi: Fortsatt arbete med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Vårt mål är att ha en bättre tillgänglighet under Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående frågor. Kommentar till utfallet jämfört med prognosen på antalet väntande patienter och andelen inom 60 dagar per den 31 december 2013 Prognosen för 31 december 2013 var totalt för divisionen 75 %. Det bedömdes finnas en osäkerhet särskilt för december då månaden generellt innebär färre arbetsdagar och lägre bemanning. Utfallet på 77 % visar att osäkerheten inte var nödvändig på divisionsnivå. Det enda verksamhetsområde som hade en noterbar försämring var Neurokirurgen, vilket kommenteras ovan.

290 14(15) Antalet väntande patienter i december var och prognosen var Patienttillströmningen kan vara svår att beräkna och påverkar nödvändigtvis inte kömiljardsutfallet då det mäter en kvot och inte antal. Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar v.48 Kömiljard andel inom 60 dagar v.52 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.48 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.52 Antal väntande patienter v.48 Antal väntande patienter v.52 Kardiologi och klin fys 43% 64% 74% 79% Thoraxkirurgi och - anestesi 100% 84% 100% 100% Totalt divisionen 60% 72% 82% 87% Prognos över antal väntande per Prognos över andel väntande < 60 dgr per Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? THORAX: Minskad kö relaterad till återupptagen normalproduktion. KARD: Hög aktivitet ger förbättrade resultat Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? THORAX: Planerar att öka produktionen med 1 fall/vecka. KARD: Arytmiläkarbrist på väg att lösas, full effekt från mars Ytterligare förbättring om nytt arytmilab tillskapas (äskning för 2014). När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? THORAX: Har uppnått effekt KARD: Under 2014 men fullt ut endast när nytt arytmilab står klart, se punkt 2. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? THORAX: Oförändrad prognos. KARD: Se fråga 2 Då kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60dgr i väntelistan har uppnåtts ska möjligheterna att uppnå kömiljardens två möjliga steg av prestationskrav kommenteras, först 70 % och sedan 80 % av de faktiskt utförda inom 60dgr. THORAX: Har uppnått full effekt. KARD: Svårt att nå 80 % särskilt utan ett tredje arytmilab. Medicinsk prioritering styr alltid vilka som kallas till behandling.

291 15(15) Kvinno- och barndivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar november Kömiljard andel inom 60 dagar december Vårdgaranti andel inom 90 dagar november Vårdgaranti andel inom 90 dagar december Antal väntande patienter november Antal väntande patienter december Prognos antal väntande patienter Kvinnosjukvård 89% 85% 93% 97% % Barnkirurgi (ej 52% 30% 74% 74% % nedstigen testikel) Totalt 85% 79% 91% 95% % Prognos andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi har haft ett högt antal sjukskrivningar inom alla personalkategorier, vilket har orsakat problem. Trots det och tack vare allas ansträngningar lyckades vi höja andelen ingrepp inom 60 dagar. Detta har fungerat på kort sikt men tyvärr fattas det operationssjuksköterskor, och vi kan inte driva lika hårt i fortsättningen om vi inte får in fler sköterskor och läkare. Under sommaren fanns inte utrymme för elektiv kirurgi vilket återspeglas i kösiffrorna. Vi har uppnått målet! Barnkirurgi: Det råder en uttalad brist på operationskapacitet pga kraftigt ökat remissflöde från regionen. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi måste rekrytera fler operationssjuksköterskor och fler gynekologer för en mer jämn produktion. Barnkirurgi: Vi behöver öka operationskapaciteten med c:a 20%. I praktiken innebär det att anställa två operationssjuksköterskor och två barnsjuksköterskor När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Resultatet är tillfredställande. Barnkirurgi: Pga den tid det tar att rekrytera och sedan introducera ny personal så förväntas full effekt först under hösten Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Operation/behandlingskön är beroende av operationsutrymme som i sin tur påverkas av flera faktorer, bl.a. utnyttjandegrad av operationssalar, antal op- sjuksköterskor och läkare. Produktionsstyrningen behöver ett bra verktyg som vi saknar idag (kommer förhoppningsvis). Beträffande läkarbemanningen kommer situationen se bättre ut under våren 2014, det kan dock vara svårare att förutsäga utvecklingen på längre sikt. Barnkirurgi: En översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs för att minska de faktiska köerna som är avsevärt större än de köer som fångas i definitionerna till Väntetider i Vården. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagarskravet på 80 % och vårdgarantin på 85 % i slutet av Barnkirurgi: Prognosen för december 2013 gick inte att hålla pga brist i operationsresurs/ kapacitet. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

292 1(15) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin januari 2014 Sjukhuset når Grundkravet för Kömiljarden på operation/åtgärd i januari För fjärde månaden i rad nådde sjukhuset grundkravet för operation/åtgärd. Trots sjukhusets ansträngda situation avseende vårdplatser/ personal och ett antal röda dagar över jul och nyårshelgerna lyckas sjukhuset med sin måluppfyllelse om 70 procent på operation/åtgärd. Inom besöksverksamheten når vi däremot inte hela vägen fram utan får nöja oss med en måluppfyllelse om 68 procent. Måluppfyllelsen till vårdgarantin ligger i januari på 84 procent för både besök och operation/åtgärd. Måluppfyllelse för kömiljarden och vårdgaranti samt antal väntande patienter. December 2013 och Januari Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter december januari december januari december januari Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 69% 68% 90% 84% >70% varav C-län 70% 69% 90% 85% varav Riks och region 61% 57% 79% 75% Operation/åtgärd 70% 70% 88% 84% ca 70% varav C-län 73% 72% 88% 86% varav Riks och region 63% 64% 79% 77% Avseende besök klarar på divisionsnivå Psykiatridivisionen grundkravet för kömiljarden. Övriga divisioner klarar inte grundkravet på besök i januari. I januari klarar Neurodivisionen, Medicin- och Thoraxdivisionen samt Kvinno- och barndivisionen grundkravet för operation/åtgärd. Kirurg och onkologdivisionen hade i december två vårdavdelningar i snitt stängda pga. sjuksköterskebristen, situationen har förvärrats ytterligare i januari. Många av de åtgärder som divisionerna och dess verksamhetsområden genomfört under hösten kommer att ha positiva effekter på produktion och köer under 2014 och i takt med att sjukhuset lyckas rekrytera sjuksköterskor till vårdavdelningarna får sjukhuset bättre förutsättningar att klara produktionen. Den sammantagna bedömningen är att sjukhuset skall klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd under andra kvartalet Data för december är hämtat ur Business Objects den 20 januari Data för januari är hämtat ur Business Objects den 12 februari. Slutdatum för rapportering till Väntetider i Vården och SignE är den 20:e varje månad, detta blir därför en preliminär rapport.