Förvaltningarnas månadsrapporter november 2015

Transkript

1 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen örvaltningarnas månadsrapporter november 2015 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att minimera det förväntade underskottet 2015, uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten 2015, i övrigt lägga förvaltningarnas månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. Ärendet örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med minus 284 miljoner kronor. Detta är en försämring mot föregående prognos med 10 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping rapporterar ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för budgeterade 11 miljoner kronor. Primärvården rapporterar en förbättrad prognos med 4 miljoner kronor, främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Hälsa och habilitering visar ett förbättrat resultat om 4 miljoner kronor. Övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar lämnar rapporter om ekonomi i balans eller rapporterar förväntade ekonomiska överskott för Serviceförvaltningarna som inkluderar Landstingets resurscentrum och landstingsservice redovisar sammantaget ett förväntat underskott på minus 51 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2 2 (4) örvaltning Progn Progn örändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården olktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset har tidigare under året rapporterat ett ekonomiskt läge för 2015 som kräver resultatförbättringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Med anledning av detta har sjukhuset arbetat fram ett åtgärdsprogram med syfte att uppnå ekonomi i balans. Åtgärdsprogrammet innehåller intäktsökningar på ca 120 miljoner kronor och kostnadssänkningar på ca 80 miljoner kronor det vill säga en total resultatförbättring på 200 miljoner kronor för Den nu rapporterade förväntade ekonomiska prognosen uppgår till 260 miljoner kronor för Den underliggande orsaken till sjukhusets förväntade underskott är liksom tidigare stora svårigheter att uppnå budgeterad nivå för riks- och regionintäkterna. lera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatt kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd. Detta försvårar kraftigt möjligheterna att uppnå budgeterad intäktsnivå. Sammantaget innebär detta att kraven i åtgärdsprogrammet har ökats från 200 miljoner kronor till minst 300 miljoner kronor för sjukhuset. Den nu föreliggande ekonomiska prognosen ställer ökade krav på åtgärdsprogrammet för ekonomisk balans under kommande verksamhetsår. Lasarettet i Enköping prognosticerar nu ett noll resultat då samarbetet med Akademiska sjukhuset ersätts med 4 miljoner kronor istället för de tidigare prognosticerat 11 miljoner kronor. Primärvården prognosticerar ett överskott om 5 miljoner kronor främst beroende på lägre personalkostnader pga. vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. olktandvården prognosticerar liksom tidigare ett förväntat ekonomiskt resultat på plus 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering rapporterar ett förväntat överskott på plus 12 miljoner kronor. Överskottet är kopplad till svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier vilket har resulterat i vakanser samt en förändrad bedömning av kostnaderna för hjälpmedel.

3 3 (4) Landstingsservice har tidigare under året prognosticerat ett förväntat underskott på minus 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Styrelsen uppdrog då till förvaltningsdirektören att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll under 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. örvaltningen har i sin månadsrapport rapporterat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Bland annat har förvaltningen från den 1 juni 2015 infört stopp för ny- och ersättningsrekrytering. Dessa kräver nu förvaltningsdirektörens godkännande. Med dessa åtgärder hade förvaltningen förhoppning att rapportera en ekonomi i balans efter augusti månads utfall. Efter augusti månads utfall förvärrades det förväntade underskottet ytterligare med minus 14 miljoner kronor till ett förväntat ekonomiskt resultat på minus 19 miljoner kronor. Huvudorsaken till denna försämring är kostnader för den så kallade personalpendeln som varit en temporär lösning i samband med byggnationen av ett nytt parkeringsgarage på Akademiska sjukhusets område. Ytterligare orsaker till det förväntade ekonomiska resultatet är kostnader för en avbruten förstudie av så kallade AGV-truckar. Efter november månadsutfall justeras årsprognosen till minus 32 miljoner kronor. De tillkommande kostnaderna härrör från ändrat regelverk avseende aktiverbara kostnader som medför en resultatbelastning om 7 miljoner kronor. Till detta kommer en justering av hyresintäkt om 5 miljoner kronor och en justering av driftsintäkter om 1 miljoner kronor samt ökade kostnader från projekt ger en årsprognos om minus 32 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum redovisar nu ett förväntat ekonomiskt underskott på minus 19 miljoner kronor. Detta är liksom tidigare kopplad till kostnaderna för sjukresor med minus 13 miljoner kronor och kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd med minus 7 miljoner kronor. örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har tidigare under året inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen från 2014 redan innehöll en underfinansiering med ca 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. örvaltningen kommer i sina kunddialoger att informera berörda förvaltningar om den ökade förskrivningen av sjukresor samt informera om gällande regelverk för detta. Styrelsens sammanfattande bedömning är liksom tidigare att läget utifrån förvaltningarnas månadsrapporter är ytterst allvarligt. örväntade ekonomiska underskott på en nivå som är långt över det acceptabla för styrelsens verksamheter. Detta har nu försämrats ytterligare genom Landstingsservice och Lasarettet i Enköpings månadsrapporter som till viss del balanseras av positiva prognosjusteringar från Primärvården, Hälsa och Habilitering och LRC. Styrelsen har tidigare under året tydligt löpande uppmanat de förvaltningschefer som ansvarar för förvaltningar som uppvisar ekonomiska underskott att arbeta vidare med åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har tidigare också uppmanat

4 4 (4) sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärderna. Styrelsen måste här säkerställa att dessa insatser intensifieras från samtliga berörda förvaltningars sida. Styrelsen har tidigare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av det åtgärdsprogram som tidigare presenterats. Detta åtgärdsprogram måste nu inkludera de nya ekonomiska förutsättningarna som den nu lämnade försämrade prognosen ger. Detta sker i ett särskilt ärende till produktionsstyrelsen. Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars månadsrapporter för november 2015 till handlingarna. ör ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings månadsrapport för november Bilagor: - örvaltningarnas månadsrapport november Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för november 2015 Kopia till: Sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset Tf förvaltningsdirektör för Landstingsservice örvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören

5 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen November 2015

6 2 (10) Ekonomi Landstingets årsprognos är minus 127 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 20 miljoner kronor. örsämringen mot föregående prognos beror främst på att Landstingsservice och landstingsstyrelsens övergripande verksamhet försämrar sina prognoser. Landstingsservice försämring, med 13 miljoner kronor, beror främst på att projektkostnader som inte är aktiverbara nu har kostnadsförts samt en nedjustering av hyresintäkterna. örsämringen för landstingsstyrelsens övergripande verksamhet, med 29 miljoner kronor, beror på en tilläggspremie för LÖ som blev känd först i november, lägre intäkter för läkemedelsförmånen samt lägre ränteintäkter på placeringar. Även Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos. Det har även skett ett flertal prognosförbättringar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Primärvården, Hälsa och habilitering och Landstingets resurscentrum förbättrar sina prognoser. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 239 miljoner kronor. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,2 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 6 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 2 miljoner kronor bättre än budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari november är plus 101 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 145 miljoner kronor. Resultatet är alltså 44 miljoner kronor sämre än budgeten till och med november. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riksoch regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram 3 så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 1 Återbetalning för AA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 112 miljoner kronor (AA, SPV). 3 Vid varje mättillfälle är det ett helt års utfall/budget som visas

7 3 (10) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter RR-intäkter 2000 Helår 2014 eb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - Juli 14 - maj 15 juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material 740 Medicinskt material Helår 2014 eb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 - Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 - Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - Dec 14 - okt 15 nov 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material

8 4 (10) Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen örvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 295 miljoner kronor. Det är en försämring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar örvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Budget örändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0-7 Primärvården 4 4 Hälsa och habilitering 12 4 olktandvården 0 0 Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa rån förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos på minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror på att riks- och regionintäkterna förväntas understiga budgeterade nivåer. Men även att kostnaderna för framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader överstiger budgeterade nivåer. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår. I Akademiska sjukhusets månadsrapport redogör sjukhuset för vilka åtgärder som har vidtagits för att nå en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos med minus 7 miljoner kronor och prognostiserar nu ett nollresultat. örsämringen beror på beslutet om att lasarettet kommer att erhålla 4 miljoner kronor för operationssamarbetet mellan lasarettet och Akademiska. I tidigare prognos räknade lasarettet med en ersättning på 11 miljoner kronor för samarbetet. Primärvården Primärvården förbättrar sin prognos med plus 4 miljoner kronor. Justeringen grundar sig på lägre löneoch personalkostnader samt lägre hyreskostnader än budgeterat. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på plus 12 miljoner kronor. Det är en förbättring mot oktober månad med plus 4 miljoner kronor. rämsta orsaken är att förvaltningen har haft svårt att rekrytera både psykologer och sjuksköterskor till bland annat närvårdsavdelningen. Detta har resulterat i lägre personalkostnader. De har även jobbat med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader. olktandvården olktandvården lämnar en oförändrad prognos. Både intäkterna och personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Anledningen är färre antal årsarbetare och hög sjukfrånvaro vilket ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. olktandvården prognostiserar med ett årsresultat i enlighet med budget.

9 5 (10) Landstingsservice Landstingsservice reviderar årsprognosen med minus 13 miljoner kronor och prognostiserar ett årsresultat på minus 32 miljoner kronor. örsämringen beror icke aktiverbara projektkostnader på 7 miljoner kronor nu har kostnadsförts. Dessutom har hyresintäkterna justerats ned med minus 5 miljoner kronor och driftsintäkterna med minus 1 miljon kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum förbättrar sin prognos med plus 2 miljoner kronor och prognostiserar nu ett resultat på minus 19 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet beror på underskott avseende sjukresor, patientadministrationens verksamhet för bårtransporter med mera, ökade vårdkostnader för tillståndslösa samt att avskrivna kostnader för egenbetalande ökar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. örutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. olktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa följs upp löpande under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets totala produktion är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten för perioden januari till november. Dock kvarstår kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Öppenvården ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym medan slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Antalet öppna vårdplatser för perioden januari till november var i genomsnitt 15 stycken färre jämfört med samma period föregående år. C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riksoch regionvården ligger sammantaget emellertid över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall för samma period. Dock finns negativa avvikelser mot budgeterad volym inom övriga besök och framförallt inom slutenvården. Beträffande slutenvården för riks- och region avviker produktionen med minus 3 procent. Samtidigt har genomsnitt DRG per patient ökat 2,7 procent vilket tyder på att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Neurokirurgi är en av de sektioner som haft störst negativ avvikelse mot budgeterad produktionsvolym. Emellertid är tendensen att sektionen, under hösten, har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall för riks- och regionvården vilket är positivt. Produktionsutfallet, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, är i nivå med föregående års utfall för perioden januari till november. Volymmässigt har läkarbesök (riks- och region) samt övriga besök (Clän) de största positiva avvikelserna jämfört med föregående års utfall för samma period.

10 6 (10) Akademiska sjukhuset bedömer att produktionen beträffande öppenvård (C-län) kommer vara i nivå med budgeterad produktionsvolym. Slutenvården (C-län) kommer inom vissa områden inte uppnå planerat antal kontakter och då framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög. När det gäller riks- och regionvården så bedömer sjukhuset att slutenvården kommer avvika med 3 procent från budgeterad volym medan öppenvården kommer ligga över budget. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 4: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års utfall för samma period. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym med 7 procent (4 125 kontakter). Produktionen överstiger budget för såväl läkarbesök som dagsjukvård och övriga besök. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till november har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök och övriga besök. Lasarettet bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för 2015.

11 7 (10) Diagram 5: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården På total nivå uppnår Primärvården produktionsbudgeten för perioden januari till november. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. En orsak till den stora avvikelsen jämfört mot budget för övriga besök är att Primärvården underskattat volymen när det gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år sett till perioden januari till november. ortsatt viss brist på läkare råder. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det vara för läkarbesöken. olktandvården Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Emellertid är antalet besök, totalt sett, i nivå med föregående års utfall och då tack vare en högre produktion inom allmäntandvården. Vårdtrycket är stort inom allmäntandvården beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. olktandvården bedömer att antalet besök inte kommer uppnå budgeterad produktionsvolym. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Detta tack vare att såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Beträffande antal slutenvårdstillfällen så ligger dock produktionen under budgeterad volym för perioden januari till november. Jämfört med föregående år, samma period, ligger Hälsa och habilitering i stort sett på samma produktionsnivå främst tack vare en högre produktion inom övriga besök. Hälsa och habilitering bedömer att produktionen kommer överstiga produktionsbudgeten för 2015.

12 8 (10) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med örändringen har i stort sett legat på samma nivå under höstmånaderna. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 160 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med november i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 1,9 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 120 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport en ökning med 125 årsarbetare, men då är externa projekt undantagna vilka har minskat med 5 vid en jämförelse mellan åren. Akademiska redovisar att drygt hälften av ökningen är en effekt av beslutade verksamhetsförändringar under året. Det är fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Det saknas främst sjuksköterskor men det finns även ett behov att rekrytera inom vissa läkarspecialiteter. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under 2016 då verksamheter inom området särskild vård och integration kommer att utökas samt uppbyggnad av en sprutbytesverksamhet. örvaltningen har samtidigt en minskning av antalet psykologer på grund av långvarig svårighet att rekrytera psykologer. Primärvården har ökat antalet årsarbetare enligt planerad förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vårdcentralerna Svartbäcken, Årsta och Knutby når dock inte upp till planerat behov på grund av rådande personalförsörjningsproblem. Vid landstingets resurscentrum har antalet årsarbetare ökat vilket främst beror på beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt förbereda för en uppgradering av Cosmic. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Diagram 6: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 81 miljoner kronor till och med november. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett

13 9 (10) fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen vid lasarettet motsvarar 13 årsarbetare jämfört med knappt 7 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut nov 2015 nov Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter november 5,1 procent. Sjukfrånvaron är högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. ör landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 66 miljoner kronor efter november och det är nästan 8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på drygt 12 procent. Diagram 7: Total sjukfrånvaro, LUL

14 10 (10) Bilagor: Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

15 Månadsrapport November 2015 Akademiska sjukhuset

16 2 (8) SAMMANATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Produktionsutvecklingen är ändå något under budgeterad nivå för slutenvården medan öppenvården är enligt plan. Sjukhuset har fortsatt höga beläggningssiffror (94,6 % somatisk vård) och en historiskt hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Kapacitetsproblemen avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Det redovisade resultatet för perioden januari-november är minus 232,6 miljoner kronor (232,0 mnkr tom oktober) vilket är en försämring med 0,6 miljoner kronor jämfört med föregående månadsbokslut. Om hänsyn tas till att landstinget från och med november månad även bokför ankomstregistrerade fakturor (21,1 mnkr i november) är resultatet 20,5 mnkr bättre än föregående period. Denna kostnad har tidigare hamnat i december och är i budgeten också periodiserad till december månad. örbättringen av månadsresultatet beror på höga månadsintäkter för riks- och region på bland annat Akademiska barnsjukhuset, Thoraxkirurgi- och anestesi och Neurokirurgi. Akademiska sjukhuset har ett svårt ekonomiskt läge och det krävs stora effektiviseringar för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 260 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror både på för låga intäkter jämfört med planen men även på för höga kostnader gällande framförallt inhyrd personal, medicinskt material och övriga kostnader. I budgetprocessen 2016 sätts fokus på att ta fram ytterligare åtgärder, framförallt på kostnadssidan för att klara en ekonomi i balans. Arbetet med framtagande av åtgärder präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter. Ekonomi ACKUMULERAT UTALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,9 Övriga intäkter ,7 Personalkostnader inkl. inhyrd personal ,0 Övriga kostnader ,4 Resultat ,6 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är minus 232,6 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Periodens redovisade budgetavvikelse är i princip oförändrad i förhållande till den som rapporterades i oktober (-0,6 mnkr). Det ekonomiska resultatet i perioden är minus 211,5 miljoner kronor om effekten (21,1 mnkr) av ändrade bokslutsprinciper som innebär att ankomstregistrerade leverantörsfakturor bokförs från och med november. Effekterna av de ändrade bokslutsprinciperna är inte inarbetade sjukhusets periodisering av budget. Det redovisade resultatet innebär en fortsatt negativ avvikelse på både intäktssidan (-101,2 mnkr) och på kostnadssidan (-131,4 mnkr). Underskottet på intäktssidan minskar dock under november med 41,2 miljoner kronor medan underskottet på kostnadssidan ökar med 41,8 miljoner kronor. På intäktssidan är det främst ökade riks- och regionintäkter som står för den positiva förändringen under november (43,7 mnkr), vilket är ett resultat av en generellt god produktion under perioden

17 3 (8) oktober-november. Verksamhetsområdenas månadsintäkter under november är generellt över budget, men främst ökar intäkterna på barnsjukhuset, thoraxkirurgi och -anestesi samt klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi. På kostnadssidan är det främst, utöver effekten av förändrade bokslutsprinciper, en fortsatt kostnadsökning för medicinskt material, personalkostnader inklusive inhyrd personal och övriga kostnader som utgör det ökade underskottet i november. Se även bilaga 1. ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Akademiska sjukhusets årsprognos ligger kvar på minus 260 miljoner kronor vid månadsrapporteringen i november. Det underskott som sjukhuset fört med sig från 2014 samt kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras bedöms motsvara mellan miljoner kronor på sjukhusnivå. Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -155 miljoner kronor Vårdvalsersättning från HSS -5 miljoner kronor Övriga intäkter -20 miljoner kronor Inhyrd personal -32 miljoner kronor Lönekostnader läkare +15 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +5 miljoner kronor Köpt vård -8 miljoner kronor Medicinskt material -50 miljoner kronor Övriga kostnader -35 miljoner kronor Avskrivningar +25 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -260 miljoner kronor Utöver ovan har fast ersättning från HSS justerats med minus 8,5 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-9,9 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Drygt 41 procent av investeringsbudgeten har använts. Prognosen avseende investeringar för året är 250 miljoner kronor. ÅTGÄRDER I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade

18 4 (8) uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år Åtgärder sammanställning period jan-nov 2015 Produktion NOVEMBER MÅNADS UTALL Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 59,5 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 32,8 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 8,0 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 9,8 Summa 478,8 221,2 132,2 103,8 I november ligger sjukhusets produktion i nivå med plan för öppenvården. ör slutenvården fortsätter den återhämtning jämfört mot plan som vi sett under hösten, undantaget den avvikelse som finns inom internmedicin där vi hela året sett att den budgeterade nivån ligger fel, bland annat efter införandet av Akutvårdsavdelningens diagnostikavdelning (ADA). Verksamhetsområdena psykiatri, kirurgi och kardiologi och klinisk fysiologi fortsätter att producera över slutenvårdsbudget. Operationsverksamheten för november månad är något högre jämfört med november 2014 trots resursbrist inom anestesi- och på operationsavdelningar. Den dagliga koordineringen inom och mellan operationsavdelningarna på sjukhuset fortsätter att ge effekt.

19 5 (8) Sjukhuset hade under november i genomsnitt 29 färre disponibla vårdplatser per dag än samma period föregående år. Samtidigt har beläggningsgraden har minskat med 2 procent och överbeläggningarna är 37 procent lägre under perioden jämfört med föregående år. Antalet dagar med en ansträngd eller mycket ansträngd vårdplatssituation minskar. ACKUMULERAT UTALL Den ackumulerade slutenvårdsproduktionen ligger under budget medan öppenvården ligger enligt plan. Det ackumulerade utfallet är ändå bättre än förväntat då verksamheterna upprätthåller produktionen för tredje månaden i rad trots att antalet disponibla vårdplatser är färre än föregående år och inte planerade. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som ännu inte DRG-registrerats är fortsatt högre i jämförelse med samma period förra året men vi har börjat komma ikapp. Vårdadministrativ service arbetar metodiskt för att minska andelen icke DRG-registrerade vårdtillfällen till en rimlig nivå. ortfarande är det dock svårt att rekrytera medicinska sekreterare. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - november Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % -57 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % Det finns flera positiva trender i produktionen som till exempel att sjukhuset hittills i år har behandlat (2,4 %) fler patienter än föregående år. Cirka 39 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under Antal kontakter i genomsnitt per C-läns patient är 4,6. SLUTENVÅRD Slutenvårdsproduktionen har stabiliserats under hösten och är i stort enligt budget om hänsyn tas till effekten av ADA (se nedan). Antalet öppna vårdplatser under 2015 till och med november var i genomsnitt 15 färre jämfört med samma period Antalet överbeläggningar på de somatiska vårdavdelningarna har minskat med 16 procent jämfört med 2014 och den somatiska vårdens beläggningsgrad är nu i nivå med föregående år, 95 procent (se även grafen nedan). Sjukhuset har 12 verksamhetsområden som har producerat ett utfall som överstiger budget. Verksamhetsområdet intern- och lungmedicins budgetunderskott på minus 858 kontakter, står för en stor del av sjukhusets totala budgetunderskott. Både riks- och regionpatienter och C-läns patienterna minskar medelvårdtid med knappt 2 procent trots den ökade polikliniseringen och införandet av ADA vilket är en av förklaringarna till varför slutenvårdens produktion kunnat upprätthållas ganska väl de senaste månaderna trots fler stängda vårdplatser. Genomsnitts-DRG per patient har ökat något, varav riks- och regionpatienter ökar med 2,7 procent, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter samt en ökad poliklinisering vilket gör att endast de tyngre patienterna är kvar i slutenvården.

20 6 (8) ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård och övriga besök är i nivå med budget. C-LÄNSVÅRD Inom slutenvården producerades vårdtillfällen (-5 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, geriatrik och infektionssjukdomar inte uppnått planerad produktion. Sjukhusets ackumulerade produktion av läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med 1,2 procent. Övriga besök är i nivå med budget. VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget för kvinnosjukvården men ögonsjukvården kommer inte uppnå budget på grund av ett ökat inflöde av remisser i kombination med vakanta läkartjänster som påverkar produktionen. RIKS- OCH REGIONVÅRD Den slutna vården avviker från budget med minus 3 procent (-368 kontakter) samtidigt ökar genomsnitts DRG per patient med nästan lika mycket i mätt i procent. Tendensen är att sektion neurokirurgi har återhämtat en del av sitt produktionsbortfall under hösten för riks- och regionvården, vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med besök (5 %) och övriga besök är enligt budget. Totalt sett har utomlänspatienter fått vård på sjukhuset hittills i år, en ökning på personer (6 %) jämfört med Antal kontakter i genomsnitt per patient är 2,8. ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset 2015 kommer att producera i nivå med C-länsbudgeten för öppenvården. Slutenvården kommer inom vissa verksamhetsområden inte uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin där budgeten är felaktigt för hög.

21 7 (8) Prognosen är att sjukhuset kommer att avvika med 3 procent från budget för riks-, och regionvårdens slutenvård i och med sjukhuset har kapacitetsproblem. Öppenvården kommer dock att ligga över plan. Medarbetare Sjukhuset har till och med november en närvarotid på årsarbetare, exklusive externa projekt, vilket är 125 fler årsarbetare jämfört med samma period I tabellen nedan syns närvarotidsförändringen inom olika yrkesgrupper. Utfallet för personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är hittills miljoner kronor och prognosen på årsbasis är minus 12 miljoner kronor (varav inhyrd personal är -32 mnkr). Yrkesgrupp örändring närvarotid i årsarbetare örändring i % Läkare 29 3,1% Sjuksköterska 30 1,7% Usk/skötare mfl 23 1,6% Ledning 11 4,7% Adm/handläggare 26 4,8% Psykolog -2-2,1% Övrigt 9 1,2% Summa AS 125 2,2% Personalförsörjningsläget 2015 är inom vissa verksamheter ansträngt trots närvarotidsökningen mellan åren. Mer än hälften av ökningen är effekter av nya verksamhetsförändringsbeslut från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och sjukhusledningsbeslut. Övriga årsarbetare är främst återbesättning av vakanta tjänster. Trots att vakanta tjänster har återbesatts så är det fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Det saknas främst sjuksköterskor men sjukhuset har även behov att rekrytera inom vissa läkarspecialiteter. Samtidigt pågår åtgärdsprogram som påverkar kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron tom november 2015 är 5,3 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än Korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar ökar med 0,1 procentenheter vilket har en direkt påverkan på produktionen. rämst är det långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar, 0,2 procentenheter ÅTGÄRDER Sjukhuset har fortsatt att arbeta med de åtgärder som tidigare redovisas för att på kort sikt förbättra det ekonomiska resultatet och på lång sikt nå balans mellan ekonomi, produktion och bemanning. Resultatet av några av dessa åtgärder kommer att redovisas efter årsskiftet. Sjukhuset räknar med fortsatta kompetensförsörjningssvårigheter även under 2016 och arbetar med att utveckla en sjuhusövergripande kompetensförsörjningsplan, skapa förutsättning för en ökad flexibilitet och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att säkra kompetensen, förbättra arbetsmiljön och därmed säkra vårdproduktionen och ytterst säkerställa patientperspektivet

22 8 (8) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell ackumulerad 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

23 Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf ) Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "ast ersättning från HSS" avviker mot budget med -8,5 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -9,9 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter är -155 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen i perioden motsvarar 106 mnkr. 3) Oförbrukade AL-medel visar en avvikelse mot budget i perioden på +42,6 mnkr. 4) Prognosen för övriga intäkter är -20 mnkr mot budget. örsäljningen av laboratorie- och röntgentjänster når inte upp till budgetarade nivåer och onkologen har minskad försäljningen av konsulttjänster vilket medför svårigheter att klara intäktskravet. Avvikelsen mot budget under aktuell period är -24,9 mnkr. Viss återhämtning av underskottet förväntas i och med att det finns en viss eftersläpning i faktureringen. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 5) Prognosen för lönekostnader inkl inhyrd personal är -12 mnkr. -32 mnkr avser inhyrd personal, lönekostnader läkare +15 mnkr och lönekostnader övrig personal +5 mnkr. 6) Kostnaderna för medicinsk service avviker med -13,5 mnkr mot budget. Kostnaderna ökar för "Köpt medicinsk service labanalyser", främst Stockholms läns landsting, och "Köpt medicinsk service röntgen" från Lasarettet i Enköping. 7) Den prognostiserade kostnaden för medicinskt material är -50 mnkr. Ökat antal ingrepp och operationer som kräver dyrt medicinskt material och dyra implantat ökar vilket är kostnadsdrivande. Avvikelsen mot budget i perioden -58,6 mnkr. 8) Prognosen för övriga kostnader är -35 mnkr. Avvikelsen mot budget i perioden är -52,8 mnkr. 21,1 mnkr är en effekt av nya bokslutsrutiner. Utöver detta ses främst kostnadsökningar inom kontogrupp "Övriga tjänster" vilket beror på kostnader för ett flertal projekt. Detaljerad redovisning per kontogrupp återfinns nedan. 9) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 25 mnkr lägre än budget. Avvikeslen mot budget i perioden är +24,3 mnkr.

24 4) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår örsäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård örsäljning av medicinska tjänster örsäljning av andra tjänster örsäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera örbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post örsäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader örlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgånga

25 Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -96 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 54 90% Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 54 90% Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % 73 - varav RR % varav vårdval % -64 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % 69 - varav RR % % varav vårdval % 60 76% -539 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -32 Läkarbesök, antal % % 26 - varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -853 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 7 - varav vårdval % % -32 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 16,1 16,1 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 337 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive MSI, Alf och driftprojekt (ansvar 19*) samt externa projekt.

26 Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

27 Bilaga 4 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål Ersättning totalt (tkr) Jan eb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Säker hälso- och Minskad förekomst sjukvård av vårdrelatelaterade infektioner Säker hälso- och sjukvård Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Kortare väntetider Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Kortare väntetider Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna Hälso- och sjukvård inom rimlig tid örbättrade processer vid akutmottagningarna

28 Månadsrapport November 2015 Lasarettet i Enköping

29 Sammanfattande analys 2 (8) Lasarettet uppvisar ett ackumulerat positivt resultat för november. Det prognostiserade resultatet är i paritet med budget. Årsresultatet kan bli något bättre ifall kostnaderna för inhyrd personal minskar. Den specialiserade hemsjukvården LAH har startat och kommer vara fullt ut i drift 1 april nästa år. Röntgenundersökningar nattetid är i drift och kommer kunna utöka enligt plan nästa år. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Lasarettet i Enköping hamnar efter november månads ackumulerade utfall på ett positivt resultat av 6 mkr. Det är en försämring jämfört med föregående månad på 2,2 mkr. I jämförelse med den periodiserade budgeten redovisar Lasarettet ett överskott på 5 mkr. Det är en liten minskning i jämförelse med förra månadsrapporten. Kostnaderna för inhyrd personal ligger fortsatt högt men ökar inte i jämförelse med oktober månad. Däremot ökar personalkostnaderna med 1i jämförelse med oktober. Lasarettets intäkter har ökat, både i jämförelse med utfallet oktober och ackumulerad budget, med ca 1 mkr. Det är en fortsatt ökning för röntgen som bidrar till den positiva intäktsökningen. Årsprognos Lasarettets prognos har försämrats och hamnar på ett nollresultat. Detta blev resultatet efter besked om att endast 4 mkr kommer betalas ut för samarbetet mellan Lasarettet och Akademiska sjukhuset. Som Lasarettet har redovisat tidigare ökar intäkterna för röntgentjänster markant i jämförelse med budget. Även samarbetet gällande neurokirurgen mellan Akademiska och kirurgiskt centrum påverkar intäkterna positivt. När det gäller kostnadssidan är det framförallt inhyrd personal som påverkar prognosen negativt. Åtgärder Lasarettet har arbetet med att se över intäkts- och kostnadsutvecklingen under hösten för att vara i budgetbalans år Produktion Senaste månadens utfall Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Lasarettet utförde 737 DRG vilket är 47 DRG färre än planerat. Det är även 52 DRG färre än motsvarande period föregående år. Det är ändå en förbättring jämfört med förra månadens redovisning.

30 3 (8) kontakter har genomförds vilket är 529 över plan och 723 fler kontakter än november månad föregående år. Antal läkarbesök var 418 fler än plan och antal övriga besök var 94 fler än plan. Det ska dock poängteras att siffrorna för november kommer justeras upp något när alla registreringar har gjorts. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion mätt i antal vårdtillfällen har ständigt förbättrats under året och ligger fortsatt i paritet med budget. Slutenvårdsproduktion mätt i DRG har minskat och landar på en negativ avvikelse med 131 DRG under planering. En minskning i jämförelse med förra månadens redovisning. Till stor del beror produktionsbortfallet på minskad slutenvård under årets första tre månader. Lasarettets öppenvårdsproduktion mätt i antal är fortsatt hög och överstiger planeringen med ca 6,6 procent för perioden. Dagsjukvård ligger 869 besök över planering och läkarbesöken ligger besök över plan. Övriga besök har ökat i jämförelse med förra perioden och hamn på 372 över planering. Öppenvårdsproduktionen mätt i DRG ligger 49 DRG under planering vilket motsvarar ca 0,6 procent. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -146 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 386 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras. Åtgärder Under hösten planeras ytterligare produktionsökning med stöd av hyrpersonal. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 2,1 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,3 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen 2014 och 2015 men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Kostnaden för introduktion och dubbelgång uppgår till ca 2 miljoner kronor hittills i år. Kostnaderna för inhyrd personal är 16,9 miljoner kronor vilket är 6,6 miljoner kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 13 årsarbetare jämfört med 6,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,6 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen 2014 och örändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna.

31 Antalet långtidssjukskrivningar är färre än föregående år vilket lett till att den totala sjukfrånvaron minskat något från 5,1 till 4,9 procent. 4 (8) Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

32 5 (8) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Minskade intäkter för sammarbetet med Akademiska 3) Ökade röntgenintäkter 5 mnkr, ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KA-patienter 2,4 mnkr, beviljade fondmedel 1,6 mnkr 4) Ökade kostnader för inhyrd personal. 5) Ej nyttjade utvecklingsmedel 6) Tjänsteköp från andra landsting 7) örskjutna investeringar

33 BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % 6 (8) Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 38 - varav vårdval % % 419 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 13 - varav vårdval % % 382 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % % varav C-län % % varav RR % % 15 - varav vårdval % 4 171% 221 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 926 Dagsjukvård, DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 13 - varav vårdval % 1 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 64 - varav vårdval % 11 Läkarbesök, DRG-poäng % % 95 - varav C-län % % 47 - varav RR % % 12 - varav vårdval % 5 124% 35 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % 608 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 76 - varav vårdval % % 307 Vårddagar % Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,71 1,79 95% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % -169 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % -148 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 14,06 13,09 107% 1

34 7 (8) Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

35 BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats yll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan eb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Målrelaterad ersättning Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% 95% 93% 95% 96% 96% 90% 93% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% 100% 95% 100% 98% 99% 99% 100% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 78% 97% 89% 91% 93% 100% 87% 67 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 61% 62% 67 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 70% 77% 75%

36 Dnr PV Månadsrapport november 2015 Primärvården

37 Sammanfattande analys 2 (4) Primärvårdens samlade verksamhet uppvisar efter utfallet i november en god balans, något större avvikelse jämfört föregående period. Trots brist på resurser hålls produktionen på en hygglig nivå. Övrig produktion ligger väsentligt över budget och motsvarande nivå föregående år, detta trots stor personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. Verksamhetens tillgänglighet för telefon håller en relativt god nivå. Tillgängligheten för nybesöken läkare ligger något lågt och flertalet vårdcentraler ligger under målvärdet 90 procent. Sjukskrivningarna ligger högre än föregående år och i förhållande till målnivå. Utvecklingen följs löpande och insatser sätts in enligt landstingets plan för aktiv rehabilitering. Ekonomiskt är det stabilt vilket delvis är falskt för bra mot bakgrund av att bemanningen inte är i nivå med produktionsplan och budget för samtliga vårdcentraler. Ekonomi Ackumulerat utfall Även rapporterad period noterar en positiv budgetavvikelse vilket främst förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat. Preliminära bokningar görs av den rörliga besöksersättningen samt av läkemedelskostnaden. Vad gäller intäktssidan så finns det i periodutfallet projektmedel som ännu inte mötts av kostnader. Resultatet kommer påverkas av en återbetalning av fast ersättning för primärvårdsjouren i Östhammar samt kostnad för icke nådd måluppflyllese. Periodens utfall är således falskt för bra. Den reella avvikelsen bedöms i stället vara cirka + 4 miljoner kronor. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Justering av årsprognosen är gjord med +3,5 Mnkr, justerat årsresultat +5 Mnkr. Justeringen grundar sig på lägre lönekostnader, övriga personalkostnader och hyreskostnader. Övriga kostnader visar en högre kostnad jämfört budget. örskjutning av kostnad har gjorts genom minskade lönekostnader och ökade hyrläkarkostnader. Icke nådd måluppfyllelse kommer troligen bli en tillkommande kostnadspost samt återbetalning av fast ersättning för primärvårdsjouren i Östhammar. Hittills har flyktingmottagandet inneburit en mindre ökning av besök till den offentliga Primärvården, sett till den totala produktionen av besök. Ökningen har däremot varit ojämnt fördelat över länets vårdcentraler, vilket innebär att enskilda vårdcentraler har haft en stor ökning av besök. Kraven är också stora vad gäller BVC och MVC där alla nyanlända barn respektive gravida ska tas om hand. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Åtgärder Primärvårdens styrmodell innebär att det görs en sammanvägd avstämning av måluppfyllelse i styrkortets samtliga perspektiv. I detta avseende har inte ekonomiperspektivet någon särställning utan åtgärder förutsätts oberoende av var avvikelsen uppstår. Uppdraget gällande åtgärder handlar om att styra samtliga vårdcentraler mot det beslutade resultatkravet. Praktiskt innebär

38 3 (4) det att vissa vårdcentraler behöver vidta åtgärder för att stärka sina intäkter och/eller minska sina kostnader. Andra vårdcentraler behöver bemanna upp verksamheten och etablera en mer stabil tillgänglighet och produktion. I de senare exemplen innebär det främst tillkommande kostnader. Produktion Målsättningen är att bibehålla en stabil produktion i enlighet med uppdrag, behov och finansiering. Den breddinförda drop-in verksamheten har tillsammans med bemanningen i telefon förstärkts på många håll vilket har ökat den totala tillgängligheten. Då vi ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck så följer vi denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Ackumulerat utfall Läkarbesöken ligger under budgeterad nivå och även något under utfallet samma period föregående år. Detta förklaras främst av att det är färre läkare i produktion såväl i jämförelse med budget och något lägre närvarotid för läkarna föregående år. Vissa vårdcentraler har i nuläget större problem än andra att klara sin produktion av läkarbesök. Övriga besök fortsätter att öka och ligger över såväl budget som föregående år. örklaringen mot föregående år är att breddinförandet tog fart under andra halvåret. När det gäller avstämningen mot plan så har en underskattning gjorts inte minst vad gäller telefonrådgivning för andra professioner än läkare. Diagram: Produktion av läkarbesök och övriga besök, utfall vs budget Antal besök per månad Läkarbesök (ink tel/rec), antal Budget Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec), antal Budget Övriga besök (inkl tel/rec) Tabell: Primärvårdens produktion för perioden januari till november 2015

39 Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (4) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % 654 Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % -13 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 0 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 178 * besök är totalt antal besök (läkarbesök och övriga besök) Verksamhetens produktivitet är bättre än såväl budget som föregående år. Det föreligger en viss variation mellan våra vårdcentraler vilket delvis hänger samman med det besvärliga kompetensförsörjningsläget. Årsprognos Produktionsmålen kommer att uppnås för besök till huvuddelen av professioner. Svårast att nå målsättningen kommer det att vara för läkarbesöken. Åtgärder Där så är nödvändigt görs förstärkta aktiviteter för att säkerställa bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). ortsatt arbete för optimering av tidböckerna genomförs där det krävs. Medarbetare Avläst i närvarotid har Primärvården nästan 20 årsarbetare fler i november i år jämfört med föregående år. Övergripande är den aktuella förändringen planerad vad gäller viss förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Vissa vårdcentraler med behov av att öka närvarotiden når dock inte upp till detta genom rådande personalförsörjningsproblem. Det gäller exempelvis Svartbäcken, Årsta och Knutby vårdcentraler. Sjukskrivningarna ligger i nuläget en procentenhet högre än föregående år. örvaltningen följer den aktuella utvecklingen. Övriga personalrelaterade mått eller nyckeltal utvecklas i allt väsentligt enligt plan. Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till rapporteringen i oktober. Maria Wijkström Tf Primärvårdsdirektör

40 5 (4) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller

41 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 BILAGA 1 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Not 1: Primärvårdens relativt ambitiösa investeringsplan bedöms inte utnyttjas under år 2015.

42 BILAGA 2 Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT: Primärvårdens produktionsbudget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Budget Läkarbesök (ink tel/rec) Budget Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT: Avvikelse produktion per månad 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec) Övriga besök (inkl tel/rec) TOTALT:

43 Månadsrapport november 2015 olktandvården

44 Sammanfattande analys 2 (7) Resultatet för perioden är under budgeterad nivå med 1,8 MSEK. Produktionen för allmäntandvården och specialisttandvården uppfyller inte budgeterad nivå, dock är utvecklingen av antalet besök positivt. Personalantalet är fortfarande färre än vad som budgeterats och sjuktalet högt. Arbetet med att rekrytera personal har varit intensivt under året med varierat resultat, alla tjänster har inte blivit tillsatta. Allt sammantaget är målet och ambitionen att olktandvården når fastställt resultatmål. Ekonomi Ackumulerat utfall olktandvården visar ett ackumulerat resultat för november månad på 14,5, vilket är 1,8 MSEK lägre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre än budget. Det låga resultatet beror bland annat på att fler timmar lagts på Barn och Ungdom som genererar lägre intäkter än vid vård av vuxna. Intäkten per timme samt klinisk tid per behandlare är lägre än tidigare år. Även den höga sjukfrånvaron har påverkat produktionen. Intäkterna ligger 8,3 MSEK lägre än budget och avvikelsen är volymrelaterad. Barn och Ungdom ligger på budgeterad nivå. risktandvård ligger något bättre i volym jämfört med föregående år och intäktsnivån är 2,2 MSEK högre än budget på grund av att tidigare prisjusteringar fått större genomslag än planerat då treårsavtalen tecknats om. Produktionen av tandreglering går 2,9 MSEK bättre än budget och beror i huvudsak på stort patienttryck i kombination med bra flöden. Styckepris vuxna som är det största intäktsslaget genererar lägre intäkter och därmed lägre volym än budget. Hög sjukfrånvaro, ej optimal personalmix samt generationsväxling påverkar volymen och därmed intäktsnivån. Under september till november har trycket från asylsökande varit stort där behandlingarna i genomsnitt tar 30 minuter längre tid än vad som är grunden i referensprislistan, något som påverkar volymen patienter och därmed intäkterna. Totalt sett ligger kostnaderna 6,6 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 3,6 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Volymförändringen beror på ett lägre personalantal under första delen av året. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Köpt tandteknik och tandvård ligger under budget med 1,8 MSEK vilket helt härrör från mindre volym köpt tandteknik. Lägre intäkter leder också till lägre förbrukning av tandteknik. Raden övriga kostnader har en positiv avvikelse mot budget med 2,3 MSEK. Reparationer och underhåll ligger under budget med 0,4 MSEK, en tydlig effekt av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Kostnaderna för marknadsföring ligger 0,6 MSEK under budget bland annat för att den planerade risktandvårdskampanjen har genomförts i mindre skala. Kundförluster ligger under budget med 0,8 MSEK, något som olktandvården bedömer orealistiskt. Utredning sker av LRC samt Landstingets redovisningschef. Avskrivningarna ligger över budget med 1,0 MSEK där avvikelsen helt beror på den felaktiga simulering som gjordes vid budgetarbetet. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

45 3 (7) Årsprognos Målet och ambitionen är att nå resultatmålet på 10,2 MSEK. Åtgärder Resultatet är 1,8 MSEK lägre än budget. Åtgärder för att klara resultatmålet har vidtagits. Inköpsstopp infördes i mitten på november för allt som inte är akut. Vidare har samtliga kliniker fått information om att producera mer vård för styckeprisbetalande patienter/kunder. ler styckeprisbetalande kunder nås genom att möten senareläggs, vid återbud kallas styckeprisbetalande patienter in, undersökningspass för vuxna planeras samt att verksamhetschefen själv utför mer klinisk tid. Till det kommer att antalet arbetsdagar i december bedöms bli tre fler i år jämfört med föregående år. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Under november månad hade allmäntandvården patientbesök. Besöken ökade med 4,3% jämfört med budget och ökningen jämfört med november föregående år är 7,4%. Specialisttandvården genomförde besök, vilket var en ökning med 8,6% jämfört med både budget och föregående år. Antalet barn som behandlades i allmäntandvården under månaden var högt. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal var 29 avtal, vilket var lägre än budgeterat men något högre än samma månad föregående år. Ackumulerat utfall Under perioden januari till november har besök genomförts i olktandvården. I allmäntandvården har besök ägt rum. Detta innebär 2% färre besök jämfört med budget och fler besök än samma period förra året. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört besök vilket är 2% färre besök jämfört med både samma period 2014 och budgeterat antal. I allmäntandvården har antalet unika patient ID som fått vård under perioden ökat med 486 personer jämfört med föregående år. Specialisttandvården har 238 färre patient ID jämfört med samma period Under 2015 har cirka fler barnpatienter behandlats jämfört med Inom vissa områden har specialisttandvården långa väntetider för remitterade patienter. I november fanns 963 patienter i kö till specialisttandvård, ett antal som är i stort sett oförändrat sedan föregående månaden. Barn och patienter med särskilda behov är prioriterade och dessa får tid inom tre till fyra månader. Patienter med akuta problem får tid inom några dagar. ör oprioriterade patienter är väntetiden 5-6 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 8 månader för endodonti och tandlossning. ör oral protetik är väntetiden 15 månader och för bettfysiologi 13 månader. Tillströmningen av remisser är oförändrad, men andelen remisser från privattandvården ökar något. Väntetiderna beror främst på vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Nyligen har två specialister i vardera endodonti och protetik anställts samt att en ST-tandläkare i protetik återkommit från föräldraledighet. Inom dessa områden förväntas därför väntetiderna minska i början av nästa år. Vårdtrycket är stort i allmäntandvården beroende på ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Utöver det har tillströmningen av asylsökande ökat under hösten från cirka 200 besök i månaden till knappt 600 besök i november.

46 4 (7) Rekryteringssvårigheterna beror dels på att för få tandhygienister och tandsköterskor utbildas samtidigt som personal går till privata vårdgivare och andra landsting som erbjuder högre löner. Väntetiden för undersökningar av barn och ungdomar överstiger aldrig tre månader. Alla vuxna patienter bereds möjlighet till regelbunden tandvård, men inte alltid på den önskade kliniken. Akuta patienter tas emot utan dröjsmål på alla kliniker. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är under årets första elva månader. Detta är högre än budgeterat, men något lägre än förra årets tillskott. olktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % Antal i kö, specialistvård 963 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % -70 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 50 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % 9 103% 26 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 0 100% 0 * besök är totalt antal besök (allmänoch specialisttandvård) Årsprognos Prognosen är att antalet besök kommer att bli högre än föregående år, men något lägre än budgeterat. Inom flera specialistområden kommer väntetiderna att överstiga tre månader. Åtgärder Åtgärder genomförs för att höja produktionen och därmed kunna ge fler medborgare tandvård: - Nya arbetssätt. En ny arbetstidsmodell har tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas och därmed plats för fler behandlare på klinikerna - Rekrytering. I oktober har ett team anställts för att ge tandvård till asylsökande som förstärkning på de kliniker som har störst vårdtryck. Två nya specialisttandläkare har anställts som påbörjar sin tjänstgöring i början av Möjligheten att anställa tandsköterskor ökar vid årsskiftet då den första kullen från tandsköterskeutbildningen i Uppsala är färdiga. - Kompetenshöjning. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi inom flera områden. I januari startar en ST-tjänst i tandlossningssjukdomar. Resursteam utbildas inom allmäntandvården för att minska antalet patienter som behöver remitteras till specialisttandläkare. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 372 motsvarande period förra året var uppgick antalet årsarbetare till 371. Antalet tandhygienister har ökat med fyra samtidigt som antalet tandsköterskor och tandläkare har minskat med vardera 5 respektive 4 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Resterande differens är i huvudsak korttidsanställning av studenter från tandsköterskeutbildningen som arbetar under studietiden. Timlönekostnaden har ökat med 2,03% jämfört med samma period föregående år. Sjuktalet har vänt nedåt efter vårens stigande trend, nivån ligger fortsatt högt på 5,34%.

47 5 (7) Åtgärder Målet är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdbehovet. Behovet av rekrytering gäller främst tandhygienister samt specialisttandläkare. Rekryteringsarbetet påbörjades redan föregående år och kommer att fortsätta med oförminskad styrka, dock är det inte alltid lätt att hitta lämpliga kandidater till de utannonserade tjänsterna. Till det kommer svårigheter för olktandvården att matcha de sökandes lönekrav. ör att minska sjukfrånvaron har en analys av sjukfrånvaron genomförts. Analysen visar att huvudparten av sjukfrånvaron inte beror på arbetsrelaterad sjukdom. Individuella rehabiliteringsplaner utifrån analysen görs kontinuerligt. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

48 6 (7) Bilaga2 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

49 7 (7) Bilaga 2 Produktionstabell olktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

50 Dnr. HOH Månadsrapport november 2015 Hälsa- och habilitering

51 Sammanfattning 2 (6) Efter november månad redovisar Hälsa och habilitering ett utfall 14 mnkr lägre än den periodiserade budgeten, vilket är 3 mnkr lägre än föregående måna, då utfallet var 17 mnkr lägre än periodens budget. Utfallet för hjälpmedel ligger 400 tkr lägre i november jmf utfallet i oktober och kostnaderna för inkontineshjälpmedel minskar med 175 tkr i november. örvaltningen prognostiserar ett överskott i budgeten på 12 mnkr Ekonomi Ackumulerat utfall Hälsa och habiliterings ackumulerade överskott på 14 mnkr har främst sin grund i att förvaltningen har haft personalvakanser under året. Det har exempelvis varit svårt att rekrytera psykologer till vissa enheter och sjuksköterskor till Närvårdsavdelningen i Uppsala. Rekryteringar har genomförts och pågår och målsättningen är att vakanserna ska återbesättas i slutet på 2015/ i början på Ackumulerat utfall januari-november Mnkr Årsprognos Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat örvaltningen gör bedömning att årets resultat kommer att hamna på ett överskott/ett resultat på 12 mnkr bättre än budget. Prognos Budget Bokslut Avvik. Mnkr budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hjälpmedelskostnader och kostnader för inkontinenshjälpmedel Hjälpmedelskostnaderna är 400 tkr lägre i november jmf oktober Kostnaderna för inkontineshjälpmedel har minskat med drygt 200 tkr samma period. Endast ansvar 47210, Hjälpmedelskostnader Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot

52 3 (6) Endast ansvar 47230, Inkontinenskostnader Månad År 2015 Budget 2015 Avvikelse År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Produktion örvaltningens produktion ökar ytterligare, jmf budget, under november och ligger över periodens ackumulerade budget.. rämsta orsaken till detta är ökade hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Årsprognos örvaltningen gör bedömningen att produktionsbudgeten kommer att överstiga budgeten 2015 Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % 513 *Slutenvård, antal % % 288 Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Total nettokostnad/antal besök % % 283 Totalkostnad/besök* % % 631 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 168 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % 1 96 % -1 * besök är totalt antal besök (slutenvård, läkarbesök, övriga besök) *Antal inneliggande patienter *Hälsoäventyret (antal klasser) *Närvårdsavdelningen i Uppsala startade i augusti 2014, därför lägre kostnader. *Årsarbetare ej budgeterade. Använt utfallet.

53 Medarbetare 4 (6) Antalet årsarbetare har ökat från 264 till 277 om man jämför med samma period föregående år. Ökningen kan härledas till förvaltningens närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti 2014, då rekrytering av sjuksköterskor, undersköterskor och medicinsk sekreterare med flera genomfördes. Samtidigt har förvaltningen en minskning av antalet psykologer, vilket beror på den långvariga svårighet förvaltningen har att rekrytera psykologer. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under Anledningen är bland annat att två av de nuvarande verksamheterna inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration kommer att utökas samt att förvaltningen har fått ett nytt uppdrag att bygga upp en sprutbytesverksamhet. Sjukfrånvaron för perioden januari till november är 3,84 %. Det är en liten ökning både om man jämför med föregående månad, 3,78 % och med helår 2014, 3,82 %. örvaltningen har som mål för 2015 att inte ha en sjukfrånvaro högre än 4 % Prognosen är att förvaltningen kommer att klara det målet. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 2,65 %. Den största ökningen kan ses bland de yrkesgrupper som fick ta del av de extra medel som tillsköts landstingsbudgeten för att bidra till att justera nuvarande lönebild mot önskad lönebild. Lena Dahlman örvaltningsdirektör

54 5 (6) Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Ökade intäkte Cosmos och interna projektmedel UNKA 2. Många vakanta tjänster 3.Ökade hyreskostnader NÄVA 4. Ökade kostnader vid flytt av Cosmos och inköp för ordningställande av ökade lokalytor NÄVA Bilaga 2 & 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering + audionom budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom 2015 utfall jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot

55 6 (6) Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT: Hälsa och habilitering + audionom utfall-budget 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övrigt TOTALT:

56 Månadsrapport November 2015 Landstingsservice

57 2 (10) Sammanfattande analys Landstingsservice förvaltar samtliga landstingets fastigheter, vilket per november 2015 omfattar drygt kvadratmeter egna ytor och motsvarar ca 84 procent av den totala ytan på kvadratmeter. Av totala ytan som förvaltas utgörs ca kvadratmeter från externt inhyrda lokaler. Inhyrningar är nödvändigt främst p.g.a. omfattande byggnads- och projektarbete som en följd av ramtidens Akademiska, men påverkas även av exv. vattenskador såsom i Östervåla eller andra skador som kan uppstå akut i fastigheterna. örutom fastighetsförvaltningen levererar Landstingsservice tjänster avseende städ, transport, avfall, skyltning och tele till de förvaltningar som är hyresgäster. Den beslutade pilotstudien avs. vårdnära service (VNS) pågår på Akademiska sjukhuset och har fungerat mycket väl vilket bl.a. lett till ett beslut om att breddinförande under VNS innebär i korthet att vissa tjänster som patientnära städ, kost och tvätt-hantering utförs av annan än vårdpersonal. Per november uppgår förvaltningens kostnader för pilotstudien till 4,2 miljoner kronor. Den tredje typen av verksamhet som Landstingsservice anförtrotts är projekthantering och leverans av exv. ramtidens Akademiska. Antalet projekt som förvaltningen hanterar uppgår i november till 492 stycken. Motsvarande siffra för 2014 finns inte att tillgå. Leveransgraden av projekt, mätt som uppnådd investeringsverksamhet jämfört med budget, uppgår per november 2015 till 85 procent, att jämföra med samma period föregående år då leveransgraden var 74 procent. Landstingsservice har som tidigare redovisats begränsningar i möjligheten att påverka sin intäktsbas och därmed att absorbera kostnader som inte budgeterats för exv. pilotstudien inom VNS, men även mera omfattande kostnader av engångskaraktär såsom busspendel och förstudie avs. kulvertfordon som förvaltningen kostnadsfört sedan tidigare, vilket påverkar periodens utfall. Nya regler för vad som kan aktiveras i projekt, kommer även det påverka årets utfall. På personalsidan finns några vakanta tjänster men i möjligaste mån strävar förvaltningen efter att hantera dessa med befintlig personal, för att på sikt se hur och om nyrekryteringar behövs. Några dispenser för anställning har dock medgivits. I november öppnades det nya parkeringsgaraget med 584 platser och har snabbt resulterat i en hög beläggningsgrad. astigheten Rudbeck 3 som omfattar en tillbyggnad för Uppsala Universitet är klart för inflyttning. En reviderad utredning om patientmat i eget kök har avlämnats, denna gång med en viss del varmmatsproduktion som inte fanns med i en tidigare utredning från örvaltningen har fått ett kompletterande uppdrag som skall redovisas i december. Nya bilar har tagits i bruk av transportenheten efter försenad leverans som beror på överklagad upphandling. Till befintlig vagnpark, läggs nu 4 eldrivna bilar samt 2 bilar som kan drivas på gas. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. öreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader

58 3 (10) Resultat Landstingsservice resultat för perioden uppvisar ett minus på 14,3 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror främst på effekter av engångskostnader som togs i september månads resultat med ca 15 miljoner kronor. örvaltningen har inte lyckats absorbera dessa kostnader, även om en viss reducering av underskottet sedan tidigare har arbetats in. Intäkter i perioden drivs främst av ej budgeterade intäkter för avtalsarbeten på 14 miljoner kronor samt ökad försäljning av servicetjänster om 4 miljoner kronor, men dessvärre noteras minskade hyresintäkter med 13,9 miljoner kronor och sämre försäljning av fastighetsservice samt material och varor, vilket gör att totala intäkter netto ökar med endast 6 miljoner kronor. Personalkostnader främst löner och sociala avgifter, är drygt 6 miljoner kronor lägre än budget men motverkas till stor del av tid i projekt minskat jämfört med budget med samma belopp vilket ger en nettoeffekt på 0 kronor. Under övriga personalkostnader finns kraftigt minskade utbildningskostnader som ger den positiva effekten på personalkostnader om 3 miljoner kronor totalt. örvaltningen har fått absorbera kostnader på ca 4,2 miljoner kronor för pilotstudie av s.k. vårdnära service, ett projekt som testats under året på Akademiska sjukhuset och som enligt beslut skall bredd-införas under ör helåret beräknas kostnaden för denna ofinansierade studie öka till 5,1 miljoner kronor. Under posten övriga kostnader återfinns förutom effekten av ej aktiverbara kostnader på 17 miljoner kronor, diverse kostnader i projekt som överstiger budget med 7 miljoner exv. dränering av Wik, andra åtgärder på fastigheterna som följer av myndighetsbeslut såsom besiktningar m.m. Kostnader för externa kundavtal som ej budgeteras på 15 miljoner kronor återfinns även i denna kategori av kostnader liksom högre kostnader för inköpta servicetjänster och för reparationer och underhåll om 13 miljoner kronor. Ökade kostnader för externa inhyrningar samt försäkringsskador uppgår till 3,1miljoner kronor jämfört med budget. Kostnadsökningarna i kategorin övriga kostnader, reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll om 8,6 miljoner kronor och av lägre driftskostnader om 3,5 miljoner kronor, vilket ger en nettoökning på 26 miljoner kronor. Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl. inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognosen har reviderats i november med hänsyn till nytt regelverk om aktiverbara kostnader och leder till ytterligare kostnader på drygt 7 miljoner kronor utifrån tidigare prognos på minus 19 miljoner kronor. Dessutom har en justering av hyresintäkter från fastighetsförvaltningen gjorts med 4,7 miljoner kronor samt en justering av driftsintäkter på 1 miljoner kronor som tillsammans med de ökade kostnaderna från projekt som gör att det beräknade årsutfallet beräknas öka till minus 32 miljoner kronor. örutom kostnader enligt nytt regelverk för projekt, är det främst de tidigare omnämnda engångskostnaderna som på årsbasis beräknas uppgå till 19 miljoner kronor, som leder till att ett resultat i balans inte är möjligt att uppnå under detta räkenskapsår.

59 örvaltningen har tidigare aviserat om kostnader på årsbasis om 5,1 miljoner kronor för pilotstudien om vårdnära service, och dessa kostnader bedömer förvaltningen sig kunna absorbera trots att de intäkter som budgeterats för avs. pilotstudien inte kommer realiseras under (10) Personalkostnader uppvisar fortsatt ett positivt utfall med lägre kostnader än budget om 1miljon kronor och beror främst på lägre lönekostnader om 4 miljoner kronor och lägre kostnader för sociala avgifter om drygt 3 miljoner kronor, men då tid i projekt inte når upp till budgeterad nivå så blir nettoeffekten på lönerelaterade kostnader endast 0,2 miljoner kronor. Den huvudsakliga effekten på totala personalkostnader beror på lägre kostnader förutbildning om 1 miljon kronor. Övriga kostnaders ökning med 32 miljoner kronor beror främst på att lokal- & fastighetskostnader ökat med 33 miljoner kronor jämfört med budget. Inom lokal- 6 fastighetskostnader är det främst engångskostnader som ej kan aktiveras på 27 miljoner kronor, ökade kostnader för inköpta servicetjänster och reparationer & underhåll om 5,4 respektive 4,5 miljoner kronor liksom ökade kostnader för extern inhyrning om 2 5 miljoner kronor samt slutligen kostnader för försäkringsskador om 1,7 miljoner kronor som påverkar utfallet jämfört med budget. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll och drift på totalt 7,3 miljoner kronor samt lägre övriga fastighetskostnader om 1,6 miljoner kronor., vilket ger en summa om minus 32 miljoner kronor. Jämfört med tidigare prognos har tillkommit drygt 6 miljoner kronor för ej aktiverbara kostnader i projekt, som i flera fall avser kostnader hänförliga till tidigare år. örvaltningen fortsätter ha strikt kontroll på kostnadssidan för att försöka uppnå ytterligare förbättringar av årsutfallet även om tidsintervallet nu är kort och årsutfallet enligt budget inte är möjligt att nå. Produktion Senaste månadens utfall Den förvaltade ytan har ökat med ca kvadratmeter från oktober till november i år och är främst drivet av ytan i det nya parkeringshuset som togs i bruk i november. Jämfört med samma period föregående år har ytan som förvaltas minskat med nästan kvadratmeter, men då fanns en ackumulerad effekt avseende Ulleråkerområdets stora yta med. Vakanta ytor i egna fastigheter uppgår för perioden till 3 procent eller drygt kvadratmeter, vilket är en förbättring mot budget med drygt kvadratmeter vakansgrad. Jämfört med samma period föregående år uppvisar utvecklingen av vakanser en positiv utveckling då den vakanta ytan var kvadratmeter eller 6,1 procent. Antalet projekt som hanteras är i stort sett oförändrat sedan i oktober och uppgår till 492 stycken per november, vilket även inkluderar mindre s.k. HI & I projekt. Leveransgraden i investeringsverksamheten har ökat till 85 procent jämfört med 74 procent motsvarande period föregående år. Antalet projekt bedöms vara fortsatt hög vilket ställer stora krav på personalen som skall hantera projekt av varierande karaktär och omfattning. Det största projektet som pågår, det s.k. J-huset eller ingång 100 hanteras av extern projektledning och undergår för närvarande en revidering i syfte att uppnå en kostnadsreduktion. Ackumulerat utfall Landstingsservice huvudsakliga verksamhet utgörs av fastighetsförvaltning av egna och inhyrda ytor och fördelas på; Egna ytor om kvadratmeter och ca kvadratmeter inhyrda,

60 5 (10) totalt drygt kvadratmeter. ördelning av egen respektive inhyrda yta uppgår till 84 procent egna fastigheter och 16 procent avser inhyrda lokaler. Nyckeltal för fastighetsförvaltningen redovisas i tabellen nedan: Landstingsservice- November 2015 Utfall Utfall jmf Utfall jmf Utfall Budget Utfall jmf Utfall jmf föreg. år budget, föreg. år, ackum. ackum. budget, % föreg. år, % ackum. antal antal Total fastighetskostnad/kvm % -122,0-10,6% -213,00 Mediaförbruk. egna fastigheter JV kwh/kvm 100,6 87,8 112,9-14,6% -12,8 10,9% 12,30 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 113,0 106,8 110,2-5,8% -6,2-2,5% -2,80 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 15,5 16,9 17,4-8,3% -1,4 10,9% 1,9 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 171,6 187,1 109,1 8,3% 15,5-57,3% -62,5 Driftkostnader kr/kvm 111,0 111,3 103,5 0,3% 0,3-7,2% -7,5 Tabell. Nyckeltal fastighetsförvaltning järrvärme- ackumulerad förbrukning 2015 är ned 16,7 procent jämfört med förra året men matchar inte helt avvikelsen ovan på 12,8 procent p.g.a. lägre yta under 2015 att fördela ut kostnaderna på. Under 2014 fanns effekten av Ulleråkers stora yta om ca kvadratmeter med i den ackumulerade ytan vilket inte ger full jämförbarhet. Vid jämförelse med enbart november månad 2015 och 2014, är förbrukningen ned drygt 30 procent och den goda utvecklingen beror på att driftsoptimeringen av ventilation och värmeförsörjning börjar ge större utslag under de kallare månaderna, i kombination med en hög förbrukning för november i fjol. Det är främst 3 fastigheter som har uppvisat större minskningar. Vissa byggnader, främst i B-blocket uppvisar en något högre förbrukning, troligtvis på grund av värmeläckage till kulvertar, något som skall åtgärdas. Ackumulerade kostnader ligger 3 % över budget beroende på retroaktiv fakturering. Den ackumulerade förbrukningen av El per november 2015 har minskat med 3,7 procent jämfört med förra året. Vid jämförelse mellan enbart november månad 2015 och 2014 är förbrukningen ned 3,2 procent. Ökad förbrukning har observerats i C1 och C11 på grund av tillkommande ytor (avfallshanteringen respektive R3) samt B7 på grund av att fler personer nu nyttjar fastigheten. Ackumulerade kostnader ligger på budget men avvikelsen per kvadratmeter mot föregående år beror på en för låg reservering av upplupna kostnader under Ackumulerad förbrukning av fjärrkyla 2015 har minskat med 16,7 procent jämfört med förra året men framgår inte av matrisen ovan där jämförelsen görs på kvadratmeter förvaltad egen yta. Som tidigare påpekats så var ytan att fördela kostnader på större under 2014 m.h.t. Ulleråkerområdet och dess effekt på ackumulerad ytan under året, vilket försvårar jämförelser mellan åren. Vid jämförelse mellan enbart november månad 2015 och 2014,är förbrukningen 40 procent lägre beroende på driftoptimeringsinsatser som minskat kylbehovet. Ackumulerade kostnader ligger 13,7 procent under budget. Under arbetet med budget för kommande år har nya rutiner arbetats fram som bedöms ge bättre uppföljningsmöjligheter än tidigare. Mediabudget har tidigare inte varit periodiserad efter förbrukningsmönster vilket gör att jämförelser mot budget blir något missvisande. Driftskostnader har minskat jämfört med budget och kan tills viss del bero på en allt mindre eftersläpning av underhåll, men också som en effekt av att den yta som kostnaderna fördelas på har minskat jämfört med föregående år. astighetskostnad per kvadratmeter har ökat jämfört med budget och föregående år och kan till största delen hänföras till de engångskostnader som LSU fått ta för busspendel till Ulleråker och förstudie avs. kulvertfordon liksom för skador och akuta åtgärder i några fastigheter. Dessa kostnader ingår i förvaltningskostnaden och påverkar därmed nyckeltalet. Ytan som kostnaderna slås ut på har minskat jämfört med föregående år, vilket också gör att nyckeltalet utvecklats negativt.

61 6 (10) Sedan snart ett år pågår ett omfattande arbete med att åtgärda effekterna av den vattenskada som drabbat vårdcentralen i Östervåla. örvaltningen lyckades snabbt hitta ersättningslokaler för verksamheterna och arbetet med utvärdering av åtgärder och framtida lokaler pågår i samråd med hyresgästerna. I dagsläget har skadan kostat förvaltningen ca 15 miljoner kronor där merparten beräknas ersättas genom befintlig fastighetsförsäkring. Åtgärd av de skadade lokalerna kommer påbörjas så snart avfuktningen är klar. Servicetjänster utvecklas inom såväl städ som transporter och förvaltningen har under året med egna medel finansierat och genomfört den pilotstudie som beslutades avs. vårdnära service som per november kostat förvaltningen drygt 4,2 miljoner kronor hittills i år. Beslut är taget om att tjänsten skall införas på flera avdelningar inom Akademiska sjukhuset och arbetet med att ta fram en ersättningsmodell som passar både Landstingsservice och sjukhuset skall påbörjas. På projektsidan fortsätter antalet projekt som förvaltningen hanterar att vara högt och uppgår till 492 stycken i november. Av tabellen nedan framgår att leveransgraden, mätt som utfall i relation till budgeterad investeringsnivå, uppgår till 85 procent per november 2015, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för samma period föregående där leveransgraden uppgick till 74 procent- en fortsatt tydlig förbättring. INVESTERINGSVERKSAMHET (tkr) Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog astighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Tabell, Investeringsverksamhet (tkr) Årsprognos örvaltningen bedömer att kostnaden för värdeminskning kan ha viss potential att kunna bli något lägre än prognos och budget, men beror i allt väsentligt på hur snabbt man får in underlag för aktivering av projekt. Enligt gällande regelverk har entreprenörer 6 månader på sig att slutregelera sina kostnader, vilket kan bidra till fördröjningar i slutavräkning och därmed påverka kostnader för värdeminskning. I övrigt gäller kostnadskontroll i såväl löpande förvaltning som i projekt för att undvika att Landstingsservice kostnader ökar och leder till ytterligare negativa avvikelser. Medarbetare örvaltningen deltog nyligen i med en annan förvaltning i en rekryteringsmässa för teknologstudenter i syfte att attrahera personal för kommande rekryteringsbehov. Responsen var mycket positiv och många av besökarna fick revidera sin uppfattning om att Landstinget enbart har sjukvårdsutbildade bland sina anställda. Sjukfrånvaron inom förvaltningen är 3,91 procent, vilket är en minskning med 0,05 procent jämfört med samma period Målet för sjukfrånvaron är att den ska vara högst 4,0 procent. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är 1,32 procent vilket motsvarar en minskning med 0,08 procent. Den längre sjukfrånvaron är 2.05 procent, vilket är en ökning med 0,09 procent jämfört med november Vaktmästare har den högsta sjukfrånvaro med 4,45 procent och därefter följer tekniker med 4,27 procent, handläggare med 4,21 procent, ingenjörer med 4,19 procent, administratörer 2,71 procent och ledning 0,90 procentenheter. Antalet årsarbetare har ökat med 10, varav vaktmästare står för en ökning med åtta, vilket blir en ökning med 4,4 procent.

62 7 (10) Timlönekostnaden är 202,69 kronor vilket motsvarar en ökning med 2,58 procent. Timlönekostandens ökning är lägre än ökningen av antalet årsarbetare, då vaktmästarnas lönenivå är betydligt lägre än specialisternas lönenivå. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,58 2,2 örändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 10 4,4% 3 3,0 % Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % örändring jfr helår 2014, procentenheter 3,91% -0.05% 4,0 % Inhyrd personal, mnkr 0,3 0,4 Tabell: Nyckeltal medarbetare Åtgärder Kostnaden för inhyrd personal avser främst personal till tekniksidan i form av elektriker då förvaltningen haft vakanser som inte kunnat tillsättas enligt plan. En noggrann prövning görs vid varje vakans som uppstår, och förvaltningen prövar även att fördela om arbetsuppgifter för att undvika kostnaden för inhyrningar. Bilaga 1- Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag ast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader inansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT ,

63 8 (10) Noter till avvikelser mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget (ref 1-7): 1. Övriga personalkostnader har minskat med 3,8 miljoner kronor jämfört budget eller 48 procent och beror främst på minskade kostnader för utbildning om 1,9 miljoner kronor samt lägre kostnader för övriga personalrelaterade poster såsom terminalglasögon, skyddskläder m.m. 2. Medicinsk service avser främst Akademiskas köp av mikrobiologisk service och det förefaller som budgeten var något hög med tanke på utfallet som är kronor sämre än budget eller 75 procent. 3. Medicinskt material uppvisar en reducering av kostnaden med 3 miljoner kronor vilket motsvarar 38 procent och beror på att avtalspriset på gas från leverantör kraftigt förbättrats vilket kommit kunderna tillgodo. 4. Lokal- och fastighetskostnader uppvisar en kraftig försämring jämfört budget. 41 miljoner kronor i ökade kostnader eller 13,5 procent beror främst på övriga fastighetskostnader som ökat med 22 miljoner kronor jämfört budget. Det är främst kostnader för P-pendeln om ca 15 miljoner kronor samt kostnader AGV-studie om 2,3 miljoner kronor som driver det negativa utfallet tillsammans med ökade kostnader för s.k. tillgänglighetsåtgärder. örutom kostnader av engångskaraktär som ej kan aktiveras tillkommer, kostnader för externa kundavtal 15 miljoner kronor samt ökade kostnader för inköpta servicetjänster och för reparationer och underhåll om 13 miljoner kronor. Vidare finns ökade kostnader för externa inhyrningar samt försäkringsskador uppgår till 3,1 miljoner kronor jämfört budget. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för Planerat underhåll 8,6 miljoner kronor och av lägre driftskostnader om 3,5 miljoner kronor. 5. Avskrivningar är lägre än budget för perioden med 14,9 miljoner kronor eller 7,3 procent och beror på tidsförskjutningar i aktivering av projekt, som i perioden ger en lägre kostnad än budget. 6. Periodens kostnader har ökat med ca 23 miljoner kronor jämfört med budget och kan hänföras till de ökade lokal- & verksamhetskostnaderna om 41 miljoner kronor som endast delvis uppvägs av lägre kostnader i perioden för avskrivningar om 14,9 miljoner kronor samt lägre övriga personalkostnader 7. Resultatet för perioden har försämrats jämfört budget med drygt 16 miljoner kronor vilket i allt väsentlig är hänförligt till engångskostnader för busspendel och förstudie avs. kulverttransporter. Noter till avvikelser mellan årsprognos och årsbudget Intäkter har justerats ner i novembers prognos med 4,7 miljoner kronor för Samariterhemmet och för driftintäkter med 1 miljon kronor. Till detta skall läggas effekten av ökade serviceintäkter, främst avseende städ som gör att nettoeffekten på intäkter blir en försämring med 0,9 miljoner kronor. Övriga personalkostnader är lägre än budget främst p.g.a. lägre kostnader för utbildningar på 1 miljon kronor. Medicinsk service har en procentuell stor förändring jämfört budget på 42 procent men beror på små absoluta tal och drivs av färre inköp av labbanalyser. Medicinskt material uppvisar också lägre kostnader är budget på helåret och skälen till detta är lägre avtalspris på inköpt gas som säljs vidare till sjukvården. Lokal- och fastighetskostnader bedöms fortsatt uppvisa ett negativt utfall på drygt 33,9 miljoner på årsbasis eller med 10,4 procent och beror främst på engångskostnader i projekt som ej kan aktiveras på 26 miljoner kronor. Därutöver tillkommer ökade kostnader för inköpta servicetjänster och reparationer & underhåll om 5,4 respektive 4,5 miljoner kronor liksom ökade kostnader för extern inhyrning om 2 5 miljoner kronor samt ej budgeterade kostnader för försäkringsskador om 1,7 mkr. Kostnadsökningarna reduceras till viss del av lägre kostnader för planerat underhåll och drift på totalt 7,3 miljoner.

64 9 (10) Årets utfall beräknas bli ett underskott på minus 32 miljoner, till största delen hänförligt till att förvaltningen inte kan kompensera sig för ej budgeterade engångskostnader. T.f. örvaltningsdirektör Jens Larsson

65 10 (10) Bilaga 6- Uppdelning av resultat Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget öreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE ördelning per verksamhet: astigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR INANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat astigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR INANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet

66 Månadsrapport November 2015 Landstingets resurscentrum

67 2 (8) Sammanfattande analys Landstingets resurscentrum (LRC) använder för första året den fastställda prismodellen. Vi kan redan nu se att enbart genom att uppmärksamma verksamheten på arbetssätt, rutiner och kostnader har vi fått igång ett bra samarbete med kärnverksamheten i frågor kring att jobba smartare och ta bort icke är värdeskapande rutiner och arbetssätt. Akademiska sjukhusets omorganisation har inneburit mycket arbete och ett intensifierat samarbete med genomlysning av vissa arbetsuppgifter och rutiner. Produktionen för Shared Service Center (SSC), vilket består av ekonomi-, lön-, patient- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. örvaltningen fortsätter, i samarbete med kärnverksamheten, att förbättra kvalitén på våra tjänster och att arbeta med effektiviseringsåtgärder. Exempelvis har införande av E-frikort inneburit en ökad systemkostnad för LRC men å andra sidan effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten. Vårdsystemen, EPJ och ABIS, har under året genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit ett antal avvikelser såsom minskad prestanda i vissa arbetsmoment och problem med underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen avvikelse har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Styrgruppen har prioriterat satsningar på personella resurser som anställts tillsvidare och under viss tid en satsning som inneburit en ökad närvarotid och som främst finansierats av minskade kostnader av externa konsulter. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på 18 miljoner, vilket främst beror på att det i årets budget lades ett besparingskrav på 10 mnkr för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökar med 13,6 mnkr netto i förhållande till budget. Kostnaderna för tillståndslösa, egenbetalande patienter och smittskydd beräknas överskrida budget med ca 8,5 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaden för tillståndslösa och smittskydd ökat något. Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jämfört med budget LRC har ett negativt nettoresultat för perioden med 16 mnkr i förhållande till budget. Intäkter och kostnader har ökat och avviker mot budget med 26 mnkr respektive 46 mnkr. Asylverksamheten har 22,4 mnkr i ökade intäkter och 22,4 mnkr i ökade kostnader i förhållande till budget för perioden. Sjukresor har en nettokostnadsökning till och med november med 12,4 mnkr i förhållande till budget.

68 3 (8) Andra avvikelser mot budgeterade kostnader till och med november (8,1 mnkr) är: nedskrivning av intäkter för egenbetalande utländska patienter vårdkostnader för tillståndslösa kostnader för obduktioner och bårhus kostnader för smittskydd systemkostnad för E-frikort Vårdsystemen har en eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader med 3,1 mnkr jämfört med budget till och med november. Årsprognos LRC beräknas förbättra sin prognos med 2 miljoner jämfört med föregående månads prognos och prognosticerar nu ett underskott på 19 mnkr i förhållande till budget. Varav anslag och övrig verksamhet I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. örvaltningen har ingen möjlighet att påverka kostnaderna då de uppkommer inom vården genom förskrivning av vårdgivarintyg för sjukresor. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjukresor ökas till ett underskott på 13,6 mnkr netto. Patientadministrationen har en ram och intäkt för hantering av kostnader för bårtransporter, bårhus, obduktioner och smittspårning på totalt 3,6 mnkr. Kostnaderna ökar och prognosen är att utfallet i förhållande till budget kommer att öka med totalt 2,8 mnkr varav 1,7 mnkr kan hänföras till smittspårning och 1,1 mnkr till bårtransporter. Vårdkostnader för tillståndslösa och avskrivna kostnader för egenbetalande har ökat och prognos för dessa konton är netto 5,7 mnkr utöver budget. LRC redovisar kostnaderna för vård av tillståndslösa medan de bidrag som betalas ut bokförs på annan förvaltning. ör kostnader till egenbetalande har LRC ett anslag på 1,6 mnkr. Antalet asylsökande i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och en ökning av intäkter och kostnader med 25,4 mnkr i förhållande till budget. Prognosvärdet bygger på den senaste månadsmätningen som visar på asylsökande i länet vilket är en ökning med asylsökande i förhållande till föregående månad.

69 4 (8) Varav SSC I den prislista som infördes 2015 ingår tjänster där förvaltningarna genom ett förändrat beteende kan påverka volymerna. ör ekonomi har volymerna för felaktiga referenser och manuella kundfakturor minskat och det resulterar i en lägre intäkt på cirka 1 mnkr - motsvarande lägre kostnad återfinns i kärnverksamhetens resultat. Införande av E-frikort har inneburit en ökad systemkostnad för LRC runt 1 mnkr - men å andra sidan reella effektiviseringsmöjligheter för kärnverksamheten genom att tid har frigjorts. Varav Vårdsystem Införandet av Cosmic Release R8.1 är försenat med drygt ett halvår vilket gör att kostnaderna för avskrivningar 2015 avviker med 2 mnkr. Konsulttjänster för Cosmic avviker med 2,9 mnkr och ABIS och Multimedia förväntas få minskade kostnader för konsulttjänster med 1,1 mnkr jämfört med budget. Totalt ger detta en minskad intäkt från förvaltningarna med 6 mnkr i månadens prognos. Produktion Ackumulerat utfall Resurscentrums SSC-del har genomfört en mognadsgradsanalys inom sju områden. Exempel på områden är hur tydligt uppdraget är, om prismodell finns, service och tjänstekataloger, om systemen är ensade och om flertalet processer är dokumenterade. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med övriga sju deltagande landsting gjort den största förbättringen och vi tillhör nu de ledande inom nätverket. Personalenheten har genomfört en benchmark med ett nätverk bestående av de landsting i Sverige som har kommit längst i sitt arbete med Shared Service. Vårt landsting har gjort stora framsteg och vi har ett mycket bra resultat i processen Tid & lön. Vi har ökat från 799 löner per årsarbetare år 2013 till 1250 löner per årsarbetare år 2015.

70 5 (8) Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi se en effektivisering genom minskad bemanningen och en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt. Löneadministrationen har tagit över utskriften av anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden första mars till sista augusti har enheten skrivit mer än anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare är också ett nytt uppdrag för personalenheten. Antalet inkomna ansökningar var 669 stycken och 111 ungdomar fick erbjudande om arbete i somras. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är idag den enhet i landstinget som svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län om den nya patientlagen och valfriheten att söka vård. EPJ och ABIS har genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic ledde till en del prestandaproblem vilka till stor del är åtgärdade. örvaltning och utveckling av vårdsystemen går i stort sett enligt plan. Den största avvikelsen mot plan är att införandet av releasen R8.1 är försenad med ett halvår. örseningen beror på kvalitetsproblem i produkten. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram en klassificeringsstruktur och diarieplan för systemet. Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där de bland annat arbetat med att utveckla ett chefspaket som är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS Visual Analytics, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 15,5 procent (12,6 mnkr) jämfört med samma period Personalkostnaden är inom budgeterad ram. Orsaken till ökningen av personalkostnaderna beror till största delen på rekryteringar, förändringar i kompetensstrukturen och löneöversynen örvaltningen har 147 årsarbetare vilket är en ökning med 15 årsarbetare jämfört föregående år. Den ökade närvarotiden beror huvudsakligen på att EPJ under hösten 2014 påbörjade en, av styrgruppen 1 beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. ör att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare under I och med det har de ökat närvarotiden med 12 årsarbetare (varav 8 årsarbetare är anställda på viss tid) och personalkostnaderna med 8,5 mnkr i jämförelse med Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet samt att de har rekryterat en 1 Styrgruppen består av kärnverksamheten och är finansiärer av EPJ och ABIS

71 6 (8) testledare. Det innebär att enheten, i jämförelse med 2014, har ökat personalkostnaderna med 3 mnkr och närvarotiden med 4 årsarbetare. örvaltningen har också rekryterat en medarbetare till den nya tjänsten för arkivstöd till landstingets förvaltningar, vilket också påverkar personalkostnaderna och närvarotiden. Bilagor 1. Årsprognos

72 7 (8) Bilaga 1 Årsprognos Avvikelser budget mot prognos 1) Intäkterna förväntas avvika positivt i förhållande till budget med tkr några av de större förändringarna är: Intäkter från Migrationsverket för asylverksamheten, tkr Intäkter för sjukresor från förvaltningarnas vårdande enheter tkr Intäkter från deltagande landsting till förvaltningsobjektet R7e-arkiv tkr Minskade intäkter från förvaltningarna till EPJ tkr, ABIS tkr, Ekonomienheten 900 tkr 2) örändringen av personalkostnader beskrivs under Medarbetaravsnittet. 3) Kostnad för köpt vård för asylsökande förväntas öka i förhållande till budget med tkr. Prognosbelopp tkr för patientrörlighet EU-direktiv flyttas till raden övriga kostnader. 4) Årsprognosen för bårhus och smittspårning beräknas till tkr vilket ger en ökad prognos med tkr. 5) Köpt tandteknik förväntas öka för asylsökande med tkr och för tillståndslösa med 200 tkr. 6) Prognosen för övriga kostnader förväntas avvika negativt mot budget med tkr. Sjuktransporter avviker med tkr. Övrig prognosförändringar: Övriga kostnader som avviker negativt mot budget: Vårdkostnad given till tillståndslösa tkr i förhållande till budget. Nedskrivning av kundförluster för egenbetalande patienter tkr.

73 8 (8) Bårtransporter tkr. Vårdkostnader för patientrörlighet (se punkt 3) totalt tkr. Kostnad för tolk i samband med vård given till asylsökande, 746 tkr R7e-arkiv 2000 tkr. Systemkostnad för E-frikort 800 tkr. Övriga kostnader som avviker positivt mot budget (8 439 tkr) Vårdsystemen har mindre konsultkostnader än beräknat, EPJ tkr, ABIS och Multimedia tkr. Minskat utnyttjande av konsultkostnader övrig verksamhet Systemkostnad för Systemtjänster för spärrtjänst och Mina vårdkontakter 920 tkr.

74 Åtgärder MR januari-november Akademiska sjukhuset

75 2 (4) Åtgärder MR januari-november 2015 I budgetprocessen tog sjukhuset fram ett åtgärdsprogram på 197 miljoner kronor som inarbetats i respektive verksamhetsområdes budget Dessa åtgärder har inte räckt till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat arbetet med att ta fram ytterligare kostnadsåtgärder. De nya åtgärderna som för närvarande håller på att tas fram inom sjukhuset via bland annat fördjupade uppföljningsmöten med verksamheten men också i den pågående budgetdialogen inför Arbetet med framtagande av åtgärder måste präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande vilket innebär att detta arbete kommer att fortsätta även under Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter genom bland annat öppnande av operationsavdelning på Samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping och expansion inom barnområdet (utbyggnad dagkirurgi) vilka i samtliga fall har förbättrat operationskapaciteten. Effekten hittills i år bedöms till 59,5 miljoner kronor och prognosen helår är 66,4 miljoner kronor. Ökade övriga intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet, psykiatrin och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PET-intäkter). Effekten hittills i år bedöms till endast 3,5 miljoner kronor och helårsprognosen 8,5 miljoner kronor. Minskade personalkostnader genom bland annat åtgärder inom psykiatrin, pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Effekten hittills i år bedöms till 32,8 miljoner kronor och helårsprognosen 45,1 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Här har sjukhuset identifierat ett behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Åtgärderna handlar bland annat om ett förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringen i personalsystemen (AL, semester, jour, etc.). Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskad extern röntgen och minskad köpt vård orsakad av vårdgaranti. Effekten hittills i år bedöms till 8,0 miljoner kronor och helårsprognosen 12,2 miljoner kronor (inklusive nya åtgärder). Upphandlingen av ryggimplantat är nu klar och ger en positiv effekt. Vad gäller övriga kostnader har sjukhuset identifierat ytterligare besparingsåtgärder för t ex medicinska material och konsultkostnader som framförallt får effekt år 2016.

76 3 (4) Åtgärder totalt Åtgärder sammanställning period jan-nov 2015 Åtgärder riks- och regionintäkter Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öka riks- och regionintäkter 112,5 103,7 66,4 59,5 Öka övriga intäkter 24,5 26,5 8,5 3,5 Minska personalkostnader 263,0 63,0 45,1 32,8 Minska övriga kostnader 78,8 28,0 12,2 8,0 varav nya åtgärder framtagna i sept-okt 261,0 32,0 20,0 9,8 Summa 478,8 221,2 132,2 103,8 Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad Prognos effekt 2015 effekt 2015 (mnkr) (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9,0 9,0 9,0 8,3 Status effekt 45,0 45,0 28,0 25,4 Göran Angergård Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8,0 8,0 1,0 0,0 Johann Valtysson Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25,0 25,0 15,0 13,8 Bo Strömquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation under hösten 8,0 8,0 0,0 0,0 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 10,0 5,7 5,7 5,0 Johan Lugnegård Ökade intäkter psykiatrin 7,5 3,0 7,7 7,1 Åsa Hagberg Summa 112,5 103,7 66,4 59,5 Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärder övriga intäkter Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills Status 2015 (tom nov) effekt Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4,0 4,0 0,0 0,0 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 0,0 2,0 0,0 0,0 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15,0 15,0 5,0 0,0 Maria Engedahl Övriga intäkter psykiatrin 3,5 3,5 3,5 3,5 Åsa Hagberg BC ökade PET-intäkter 2,0 2,0 0,0 0,0 Adel Shalabi Summa 24,5 26,5 8,5 3,5 Effekthemtagning Planering genomförande

77 4 (4) Åtgärder personalkostnader Åtgärd Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad Prognos Effekt hittills Status effekt 2015 effekt (tom nov) effekt (mnkr) (mnkr) Ansvarig 15,0 0,0 0,0 0,0 Göran Angergård j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Reducera antalet nattlag på operation 5,0 0,0 0,0 0,0 Göran Angergård Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin 20,0 20,0 9,2 8,4 Åsa Hagberg Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande Marianne van 23,0 23,0 15,9 14,6 personal* Rooijen/ VC Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 63,0 43,0 25,1 23,0 Ytterligare åtgärder framtagna sept-okt 2015 Reducera personalkostnader (förbättrat resursutnyttjande, förstärkt anställningsstopp, ökat AL-uttag, ökat jourkomputtag, genomlysning 200,0 20,0 20,0 9,8 Per Elowsson registrering läkare i personalsystem, etc.) Summa 263,0 63,0 45,1 32,8 *svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet Effekthemtagning Planering genomförande Åtgärder övriga kostnader Åtgärd Planerad effekt 12- månader (mnkr) Planerad effekt 2015 (mnkr) Prognos effekt 2015 (mnkr) Effekt hittills 2015 (tom nov) Minskning medicinska material (upphandlingar inom bl a ortopedi) 7,0 7,0 4,0 2,0 Minskad köpt vård (framförallt pga vårdgaranti) 7,0 7,0 6,2 4,4 Minskad användning av extern röntgen 3,8 2,0 2,0 1,6 Summa tidigare redovisat åtgärdsprogram 17,8 16,0 12,2 8,0 Ytterligare åtgärder framtagna sept-okt 2015 Minska medicinska material (mini-hta/ordnat införande/avveckling, upphandlingar, etc.) 30,0 4,0 0,0 0,0 Minska övriga kostnader (flygmoms, konsultkostnader, standardisering IT-verktyg, etc.) Summa 78,8 28,0 12,2 8,0 HTA står för Health Technology Assessment Status effekt Ansvarig Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Marianne van Rooijen/ VC Hans-Olov Hellström 31,0 8,0 0,0 0,0 Per Elowsson Effekthemtagning Planering genomförande j f m a m j j a s o n d Status aktivitet

78 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

79 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -57 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Produktionen är i stort sett i nivå med produktionsbudgeten, totalt sett, för perioden januari till november. Slutenvården ligger under produktionsbudgeten. En stor del av den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten inom slutenvården återfinns hos verksamhetsområdet intern- och lungmedicin. Kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser kvarstår vilket påverkar produktionsvolymerna och tillgängligheten negativt. Jämfört med föregående år, januari till november, är antalet disponibla vårdplatser i genomsnitt 15 stycken färre. Landstingets ledningskontor

80 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 C-länsvården ligger något under budgeterad produktionsvolym och detta på grund av en lägre produktion inom såväl slutenvård som dagsjukvård och läkarbesök. Riks- och regionvården ligger, på total nivå, över både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Riks- och regionvården: Negativa avvikelser mot budgeterad volym finns inom övriga besök och framförallt inom slutenvård. Landstingets ledningskontor

81 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -146 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter och vårdtillfällen, ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Lasarettets öppenvårdsproduktion är fortsatt hög och överstiger budgeterad volym. Slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, ligger i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym men under föregående års produktionsutfall. Landstingets ledningskontor

82 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 386 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

83 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 ör perioden januari till november uppnår Primärvården produktionsbudgeten. Detta tack vare en hög produktion inom övriga besök som uppvisar en fortsatt väsentlig ökning jämfört med såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall. Detta trots personalbrist på främst sjuksköterskor och distriktssköterskor. Då Primärvården ser en tendens att den löpande utvecklingen av drop-in i kombination med telefontillgänglighet kan skapa arbetsmiljöproblem genom ett hårt tryck följer Primärvården denna utveckling noggrant för eventuella riktade åtgärder. Produktionen gällande läkarbesök är under såväl budget som föregående år. ortsatt viss brist på läkare råder. Landstingets ledningskontor

84 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 513 Slutenvård, antal % % 288 Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Hälsa & habilitering: Läkarbesök, utfall , budget 2015 Hälsa & habilitering: Övriga besök, utfall , budget 2015 ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2014 Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Såväl läkarbesök som övriga besök har en högre produktion än budgeterat. rämsta orsaken till den högre produktionen är ett ökat antal hälsoundersökningar på Cosmos Asyl- och integrationshälsan. Landstingets ledningskontor

85 olktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård olktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Allmäntandvård, antal besök % % Specialisttandvård, antal besök % % olktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 olktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Totalt antal besök inom olktandvården ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till november. Negativ avvikelse mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Inom allmäntandvården är vårdtrycket stort beroende på till exempel ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet och satsning på äldretandvård. Inom specialistvården råder fortsatta långa väntetider inom vissa områden för remitterade patienter. De främsta orsakerna till väntetiderna är vakanser, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Landstingets ledningskontor

86 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

87 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

88 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), olktandvården (TV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom olktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

89 Dnr PV Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i november. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 89 procent. Variationen under perioden för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Nästan hälften av vårdcentralerna redovisar för november lägre mätvärden enligt regelböckernas målnivå om 90 procent eller högre. Korrigering av oktober telefontillgänglighet har gjorts. Korrekt genomsnitt för oktober var 94 procent, och inte som tidigare rapporterats 97 procent. Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 85 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Mer än hälften av vårdcentralerna redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga 1. Telefontillgängligheten omfattar som tidigare redovisats den samlade verksamheten i vårdcentralsuppdraget. ör någon vårdcentral, exempelvis Knivsta, inkluderar telefontillgängligheten även verksamheten vid barnmorskemottagning. När det gäller tillgängligheten till nybesök hos läkare inom sju dagar visar tretton av vårdcentralerna mätvärden under 90 procent. De som uppvisar kontinuerliga problem att nå den uppställda målnivån är Gottsunda, Knutby, Storvreta, Svartbäcken, Örsundsbro och Östervåla. Den gemensamma nämnaren för dessa vårdcentraler är situationen gällande personalförsörjning. Det finns exempel på åtgärdsplaner för samtliga berörda vårdcentraler men det går inte att utesluta att läget kan komma att förvärras ytterligare mot bakgrund av rådande bristsituation. Utvecklingen under år 2015 redovisas i bilaga 2. När det gäller tillgängligheten till rökavvänjning såväl individuellt som i grupp så föreligger i nuläget vissa brister. En fördjupad analys har påbörjats för att få ut mer av verksamheten, för att optimera de samlade resurserna. Malin Uppströmer Eklöf Tf Chefscontroller

90 BILAGA 1 Tillgänglighetsmätning november 2015 (%) Vårdcentral Telefon Nybesök <= 7 dgr Alunda vårdcentral 89% 91% Enköpings husläkarcentrum 86% 81% Eriksbergs vårdcentral 82% 89% logsta vårdcentral 89% 72% ålhagens vårdcentral 99% 82% Gimo vårdcentral 98% 89% Gottsunda vårdcentral 79% 83% Heby vårdcentral 92% 91% Knivsta vårdcentral 97% 92% Knutby vårdcentral 94% 82% Kungsgärdets vårdcentral 99% 91% Samariterhemmets vårdcentral 79% 91% Skutskärs vårdcentral 83% 89% Storvreta vårdcentral 95% 82% Svartbäckens vårdcentral 93% 76% Tierps vårdcentral 97% 90% Årsta vårdcentral 83% 89% Örsundsbro vårdcentral 88% 79% Östervåla vårdcentral 97% 75% Östhammars vårdcentral 100% 97% Genomsnitt för offentliga vårdcentraler 89% 85% Målvärde enligt målrelaterad ersättning ersättning i regelböcker för vårdcentral 90% 90%

91 BILAGA 2 Utveckling av tillgänligheten under 2015 VÅRDCENTRAL TELEON jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Utveckling Alunda 98% 98% 99% 91% 93% 99% 95% 92% 97% 99% 89% Enköping 80% 97% 84% 81% 84% 96% 99% 94% 93% 91% 86% Eriksberg 96% 92% 98% 93% 98% 89% 92% 81% 86% 83% 82% logsta 93% 96% 93% 84% 96% 95% 96% 95% 86% 90% 89% ålhagen 100% 100% 99% 99% 100% 99% 100% 100% 99% 99% 99% Gimo 98% 99% 99% 95% 97% 100% 100% 94% 99% 99% 98% Gottsunda 94% 87% 79% 80% 85% 81% 86% 93% 95% 88% 79% Heby 94% 95% 95% 93% 94% 97% 97% 96% 94% 96% 92% Knivsta 96% 97% 97% 96% 95% 95% 96% 96% 92% 97% 97% Knutby 91% 96% 96% 98% 97% 99% 98% 98% 97% 96% 94% Kungsgärdet 99% 100% 100% 100% 98% 97% 100% 99% 100% 100% 99% Samariterhemmet 92% 90% 94% 90% 90% 91% 86% 85% 87% 95% 79% Skutskär 98% 97% 98% 97% 98% 98% 87% 86% 85% 91% 83% Storvreta 97% 94% 95% 98% 93% 94% 95% 86% 96% 98% 95% Svartbäcken 90% 87% 87% 94% 96% 77% 85% 64% 80% 95% 93% Tierp 97% 98% 97% 98% 96% 96% 95% 97% 97% 97% 97% Årsta 86% 97% 92% 79% 68% 90% 82% 81% 83% 90% 83% Örsundsbro 89% 98% 87% 96% 95% 95% 95% 95% 98% 95% 88% Östervåla 100% 99% 99% 100% 99% 96% 98% 98% 98% 97% 97% Östhammar 95% 99% 99% 98% 99% 100% 100% 100% 100% 98% 100% Genomsnitt: 93% 95% 93% 91% 92% 93% 93% 89% 91% 94% 89% NYBESÖK LÄK INOM 7 DGR jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov Alunda 90% 88% 88% 84% 93% 94% 94% 95% 92% 95% 91% Enköping 92% 87% 92% 90% 92% 92% 100% 100% 93% 85% 81% Eriksberg 93% 88% 94% 97% 88% 92% 95% 91% 92% 87% 89% logsta 97% 96% 98% 82% 93% 86% 95% 90% 72% 72% 72% ålhagen 96% 96% 94% 93% 93% 92% 97% 96% 85% 84% 82% Gimo 87% 91% 89% 88% 92% 92% 97% 91% 95% 97% 89% Gottsunda 76% 70% 55% 70% 64% 72% 72% 59% 63% 76% 83% Heby 90% 91% 95% 92% 88% 95% 96% 98% 90% 89% 91% Knivsta 88% 92% 95% 93% 93% 95% 94% 94% 91% 94% 92% Knutby 89% 81% 89% 78% 78% 74% 87% 82% 86% 72% 82% Kungsgärdet 94% 96% 95% 94% 80% 84% 95% 92% 93% 94% 91% Samariterhemmet 95% 94% 95% 94% 92% 89% 90% 92% 88% 92% 91% Skutskär 93% 90% 93% 92% 90% 95% 97% 96% 94% 91% 89% Storvreta 87% 87% 86% 79% 82% 90% 92% 83% 80% 81% 82% Svartbäcken 80% 79% 85% 81% 78% 81% 82% 78% 74% 72% 76% Tierp 89% 85% 85% 89% 89% 90% 85% 82% 90% 93% 90% Årsta 84% 88% 91% 89% 88% 90% 94% 89% 88% 90% 89% Örsundsbro 93% 94% 92% 90% 86% 80% 86% 86% 85% 84% 79% Östervåla 86% 87% 84% 80% 85% 83% 77% 89% 83% 85% 75% Östhammar 88% 91% 83% 99% 98% 98% 98% 99% 94% 95% 97% Genomsnitt: 89% 88% 90% 88% 88% 89% 92% 89% 86% 86% 85%

92 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping är nära att klara vårdgarantimålet. Väntetiden för nybesök ligger på 95 % och operation/behandling på 99 %. Totalt antal väntande till nybesök i november var patienter där 62 patienter väntat mer än 90 dagar varav 5 väntat mer än 180 dagar. Det är en ökning i jämförelse med förra månaden av antal väntande med en minskning av patienter väntande mindre än 90 dagar. Av de 62 patienter som väntat mer än 90 dagar är 39 patientvald väntan. Kirurgiskt centrums insatser under hösten har gett resultat. Väntande till nybesök för ortopedi som väntat mer är 90 dagar har förbättrats från 203 väntande patienter i september till 111 i oktober och nu 39 i november Medicinmottagningen, inom verksamhetsområde kardiologi, har samtliga patienter väntat mindre än 90 dagar och kommer enligt prognos att nå målet 100 % resterande del av året. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har blivit mycket bättre jämfört mot tidigare mätning i oktober och ligger nu på 89 %. Detta torde bero på att 60 patienter skickats till Vårdgarantienheten under november månad. I och med denna åtgärd kan vi få ner väntetiderna till en viss gräns. Det kan dock konstateras att remissinflödet inte harmoniserar med läkarresurserna som är begränsat till två dagar per vecka. Under november var det två dagar som ej var bemannade vilket motsvarar 36 besök. Ögonmottagningens andel patienter som väntat mindre än 90 dagar är 99 % vilket är en bra måluppfyllelse. örra årets konsultläkarbrist som uppstod på grund av sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 %, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Vi har idag ingen kö. Preliminärt antal väntande till operation/behandling är i november 763 patienter och av dessa hade 73 patienter väntat längre än 90 dagar. Samtliga specialiteter inom kirurgin ligger över 90 % vad gäller väntande till operation/behandling, kardiologi uppnår 89 % måluppfyllnad. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

93 2 (6) Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når målet för kömiljarden i november. Grundkravet når 78 % vilket är högre än föregående månad. Däremot ligger prestationskravet i paritet med föregående månad d v s 62 %. Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela Övriga kirurgiska specialiteter har förbättrat resultatet men klarar inte under november målet för kömiljarden vad gäller nybesök till mottagning. ör medicinmottagningen samtliga verksamhetsområden är andelen patienter som i november väntat mindre än 60 dagar knappt 95 % eller 36 av totalt 38 väntande patienter. Ingen patient har väntat mer än 90 dagar. Av de väntande är 28 stycken kardiologiska patienter, varav 27 (drygt 96 %) väntat mindre än 60 dagar. Prognosen för november/december är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 61 % vilket är jämförbart med tidigare månader. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att vi skickar över remisser till Akademiska Sjukhuset samt fortsätter att skicka till Vårdgarantienheten. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat mindre än 60 dagar är 79 % vilket ligger på samma nivå som föregående period. Under november månad finns ett litet bortfall då vi hade två veckor utan läkarbemanning. Utifrån produktionsplanen ser dock prognosen tillfredsställande ut. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation. 75 % av de väntande har opererats inom 60 dagar Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

94 Utfall vårdgaranti 2015 (november preliminär) 3 (6)

95 4 (6)

96 Utfall kömiljard 2015 (november preliminär) 5 (6)

97 6 (6) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 95% 96% 94% 86% 83% 85% 91% 93% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 84% 80% 77% 68% 61% 73% 77% 78% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% 66% 70% 68% 51% 50% 61% 62% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% 96% 94% 91% 90% 92% 94% 97% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 87% 87% 84% 71% 74% 82% 87% 89% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% 69% 84% 63% 47% 69% 77% 75% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

98 Väntetider i vården november 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti PS Landstingets ledningskontor

99 Tillgänglighet Telefontillgänglighet har under året varit stabilt, och variation har minskat. Något svårare att ge läkarbesök inom 7 dagar för offentlig primärvård efter sommaren. Offentlig primärvård har arbetet med förändrade arbetssätt för att öka tillgänglighet i telefon och bästa effektiva omhändertagande nivå Landstingets ledningskontor

100 Primärvård juli - september 2015 Landstingets ledningskontor

101 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul staplar för vårdgaranti Utveckling oktober Måluppfyllelsen av vårdgarantin för besök ökar under oktober till 73% aktiskt genomförda inom 60 dagar är 64% i oktober Landstingets ledningskontor

102 Vårdgaranti och Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser operationer exl MOV Utveckling oktober Måluppfyllelsen av vårdgarantin 79% för operationer ökar under oktober aktiskt genomförda inom 60 dagar är 67% i oktober Landstingets ledningskontor

103 Nybesök Akademiska preliminär rapport Ökat med 1114 personer sedan juni 2015 Analys: Den insats som startat hos verksamheterna Öron- näs och hals, Ögon o neurologi fortgår. Ett totalt sett ökande antal remisser till specialistvården ses inte på dessa områden som ligger något under det antal väntande som rapporterades i juni Det är dock för liten variation för att kunna säga att det rör sig om en trend. Rapport uttag lokal data Landstingets ledningskontor

104 Operationer/behandlingar Akademiska - preliminär Minskat med 45 personer i kö till en operation eller en behandling sedan juni 2015 Analys: Inom de områden som får riktat stöd ses en minskning av totala antalet väntande. Totalt på akademiska väntar 3467 i oktober mot 3512 i juni Dock har antalet väntande mer än 90 dagar ökat till 834 personer. Det är dock för liten variation för att kunna säga att det rör sig om en trend. Rapport uttag lokal data. Landstingets ledningskontor

105 Utveckling av antal väntande vid Akademiska sjukhuset Trenden av ökat inflöde av remisser ses sedan januari Landstingets ledningskontor

106 Landstingets ledningskontor Tillgängligheten på lasarettet är god sett till verksamheterna medicin och kirurgi. Besök till hudmottagning och gastroenterologisk mottagning ligger något lägre men över 80% av vårdgaranti.

107 Väntande till operation inom kirurgi ligger något lägre än totala kirurgiska verksamheten. Medicinskt centrum har en tillgänglighet på 50% av vårdgaranti. rågan om detta är ställd till verksamhet för utreda faktsika förhållanden. Landstingets ledningskontor

108 Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Primärvården och Landstingets resurscentrum den 2 december 2015 örvaltningsträff med Primärvården Vid mötet redogjorde förvaltningsledningen för Primärvården kring nedanstående: Hur Primärvården arbetar med att förbättra tillgängligheten, t ex genom att säkerställa öppettider mellan kl. 8-17, genom att införa ett-nummer-in till alla offentliga vårdcentraler, samt drop-in besök på samtliga vårdcentraler. E-hälsa och verksamhetsutveckling i form av kliniska processer. Arbetet för att säkra kompetensförsörjningen. Arbetet med lokalförsörjning och för att uppnå ändamålsenliga lokaler. I samband med detta diskuterades vid förvaltningsträffen det faktum att drop-in-besök i dag är avgiftsfria i Landstinget i Uppsala län (vilket är ett av få landsting som har det så) liksom receptförnyelse. Vid mötet diskuterades också behovet av fler ST-läkare inom primärvården samt vikten av att ersättningssystemet tar hänsyn till e-hälsa som innebär en förflyttning från fysiska möten till t ex digitala möten. örvaltningsträff med Landstingets resurscentrum örvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum redogjorde inledningsvis för året som gått som bl.a. handlat om nedanstående: örsta året med prismodell. Övertagande av ytterligare arbetsuppgifter/ny tjänst arkivet. Volymförändringar. Omfattande uppgraderingar av stödsystem (Cosmic, ABIS). Vidare informerades om vad som är på gång och vad förvaltningen kommer att arbeta med/beröras av under 2016: Effektiviseringskravet åtgärdat genom mindre effektiviseringar inom flera områden. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

109 2 (2) Samarbete inom sjukvårdsregionen. Samarbete inom landstingskoncernen avseende stödprocesser. E-hälsa/E-tjänster strategi för LUL. Slutligen gavs reflektioner från respektive enhet inom LRC rörande bl.a. ekonomi och personal.

110 Dnr PS Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Produktionsstyrelsen örvaltningarnas styrkort 2016 örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga förvaltningarnas styrkort 2016 till handlingarna, överlämna förvaltningarnas styrkort 2016 till sjukhusstyrelsen, vårdsstyrelsen samt fastighets- och servicenämnden för fastställande. Ärendet Landstinget använder sedan 2012 en styrmodell baserad på balanserad styrning och balanserade styrkort. Det balanserade styrkortet hjälper en organisation att, utifrån en helhetssyn på verksamheten, tydliggöra sin strategi och säkerställa att den genomförs. Landstingsfullmäktige har i landstingsplan och budget fastställt landstingets övergripande styrkort för 2016, där strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått för 2016 är fastställda inom följande fem perspektiv: Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare örvaltningarna som rapporterar till produktionsstyrelsen har utifrån det övergripande styrkortet tagit fram förvaltningsspecifika styrkort, vilka nu är föremål för fastställande av produktionsstyrelsen. Arbetet med förvaltningsspecifika styrkort har gjorts med stöd av anvisningar som anger vilka mål och mått som gäller vilka förvaltningar. Anvisningarna anger också att förvaltningarna har möjlighet att vid behov lägga till egna framgångsfaktorer, mål och mått eller ta bort framgångsfaktorer och mål som inte är relevanta för verksamheten. Slutligen ska förvaltningarna ta fram handlingsplaner med aktiviteter för att nå de i styrkortet uppställda målen. Produktionsstyrelsen tar dock inte ställning till dessa handlingsplaner. Det som föreligger som information till styrelsen är förvaltningarnas strategiska mål, framgångsfaktorer, samt mål och mått. I beredningen av detta ärende har förvaltningarnas styrkort stämts av mot landstingets övergripande styrkort i en dialog mellan ansvariga på ledningskontoret och respektive Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

111 2 (2) förvaltning. Styrkorten har också samverkats på förvaltningsnivå med berörda fackliga organisationer. Bilagor örvaltningarnas styrkort 2016 Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping T f Primärvårdsdirektören olktandvårdsdirektören örvaltningschef, Hälsa och habilitering örvaltningschef, Landstingets resurscentrum T f örvaltningschef, Landstingsservice Bilaga örvaltningarnas styrkort 2016

112 Akademiska sjukhusets balanserade styrkort 2016 Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Akademiska sjukhuset bidrar till en god hälsa och livskvalité Attraktiv vårdgivare genom gott bemötande och god kommunikation, god tillgänglighet, hög kvalitet och säkerhet, ökat patientinflytande samt genom värdebaserad vård Hög patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Goda relationer till medborgare och samarbetspartners i länet och regionen 1. Temaorganisation implementerad. ortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande (21 patientprocesser påbörjade 2016). 2. Patientsäkerhetsutbildning framtagen. 50 % av chefer ska ha genomfört utbildningen Engagemang och kunskap för ett bättre liv - förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet 4. Implementerat mål- och visionsarbete 5. örbättrat resultat i remittentenkät 6. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med örbättrat resultat gällande bemötande i patientenkät 1a. Kartlägga och utveckla patientprocesser utifrån uppsatt strategisk plan 1b. Användning av patientrapporterade mått i daglig verksamhet 2. Genomföra patientsäkerhetsutbildning 3. ortsatt införande och utveckling av arbetssätt som stödjer det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet 4. Verksamhetsanpassat genomförande senast Q a. Utveckla partnerskap i enlighet med strategiska planen 5b. Implementera den handlingsplan för utvecklat samarbete som tagits fram tillsammans med regionlandstingen 6. Arbete enligt Akademiska sjukhusets handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) 7. Analys och handlingsplan utifrån enkätresultat Ekonomi Akademiska sjukhuset har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Ändamålsenlig ekonomisk styrning, planering och uppföljning av verksamheter Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar 1. Implementera ny pris- och produktlista i befintliga system. 2. SAS-verktyget implementerat och utvecklat för analys av verksamheten på samtliga beslutade organisationsnivåer 3. Ekonomi i balans 4. En väl fungerande inköpsmodell och inköpsorganisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling och inköp av varor och tjänster 5. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. 1a) Införa självkostnadsbaserad ersättning på verksamhetsområdena för både C-län och riks- och region för bättre ekonomisk styrning 1b) Implementera självkostnadsbaserad prislista för vårdtjänster i kalkylverktyget Prodacapo 2a) Utbildning i SAS- verktyget. Utveckla och implementera analyser för uppföljning av verksamheten 2b) Utveckla analys och uppföljning för olika prismodeller för att säkerställa att full finansiering uppnås 3a. Tydliggöra chefers ansvar och roller i den nya organisationen 3b. Införa det landstingsgemensamma budgetverktyget 4. Införa inköpsmodell och inköpsorganisation SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA 5. ortsatt åtgärds- och effektiviseringsarbete på verksamhetsnivå

113 Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Produktion Akademiska sjukhusets verksamheter är effektiva och levererar god kvalité Väl utvecklad produktionsstyrning där matchning av behov och kapacitet ständigt görs genom god planering och uppföljning, på alla nivåer inom verksamheten Systematiskt arbete med värdebaserad vård Arbeta för att möta kundernas förväntningar avseende kvalité, tillgänglighet och effektivitet 1. Akademiska sjukhuset ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering samt schemaläggning som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. 2. örbättrade kvalitetsparametrar Ledningssystem som möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 4. Vårdgarantin ska uppnås. 1a. ortsatt utveckling av organisation och struktur för ledning och styrning av sjukhusets totala vårdproduktion genom bl.a. planeringsprocess, verktyg samt mötesfora (t ex. operations- och slutenvårdsrådet) 1b. Etablering av öppenvårdsråd 1c. Utveckla struktur och analyser för att få en kapacitetsplanering i nivå med vårdbehovet, avseende läkare och övrig personal, vårdplatser, operationssalar, BC och lab 2. Analys och handlingsplan utifrån resultat i kvalitetsmätningarna 3. ortsätta utveckla ledningssystem 4. örstärkt remiss- väntelista- och produktionsplaneringsprocess örnyelse Akademiska sjukhuset är innovativt och ligger steget före orskning, utbildning och utveckling genom innovativt samarbete med andra ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Kreativitet och innovation avseende: - arbetssätt - organisation - ledning och styrning Vi är öppna för förändring och utveckling Kunskapsstyrning tillämpas 1. ouu-råd etablerat inom varje verksamhetsområde 2. Definierad ou-budget 3. Handlingsplan för implementering av forskningsstrategin följs 4. Standardprocedur för bildande av spjutspetscenter finns etablerat 5. ST-riktlinjer har reviderats och ersatts av regelverk för att motsvara Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSS 2015:8). 6. ortsatt förändringsarbete av ST enligt utredning ramtidens ST inom Akademiska sjukhuset 7. Samtliga AL-medel hanteras via AL kansliet. 8. Hela sjukhuset använder mini-hta 1. ouu-utskott ger fortlöpande stöd för att underlätta arbetet inom verksamhetsområdenas ouu-råd 2. Skapa mall för hur ou-budget ska utformas samt vilka kostnadsslag som ska ingå 3. ortsatt implementering av Landstingets forskningsstrategi 4. ouu-utskott utarbetar rutiner och regelverk för bildande av spjutspetscenter 5. ST-kansliet utarbetar sjukhusövergripande reviderat regelverk som överensstämmer med SOSS 2015:8 6. Studierektorer i ST knyts till ST-kansliet. Nya specialitetsövergripande obligatoriska kurser utvecklas för att motsvara SOSS 2015:8 7. AL-kansliet utvecklar tydliga rutiner och standardprocedurer för hantering av AL-medel 8. Införande och avveckling av nya behandlingsmetoder föregås av utvärdering med mini-hta SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA

114 Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2015 Aktiviteter Medarbetare Akademiska sjukhuset är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Öppen och gränsöverskridande verksamhetskultur 1. Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med tidigare mätning 2. Sjukhusets ledarindex är 4,2 och samtliga ledare har ett tydligt ledaruppdrag är fler medarbetare insatta i sjukhusets och arbetsplatsens mål jämfört med Sjukfrånvaron är högst 4,5 % 5. Alla medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal Kompetensförsörjningsplan som svarar upp för sjukhusets produktionsbehov tas fram. 7. Sjukhuset har en ändamålsenlig introduktion för nya medarbetare samt en välfungerande organisation för den verksamhetsförlagda utbildningen. 2. Beskriva och stärka ledarskapet med utgångspunkt från chefspolicyn och sjukhusets riktlinjer. 3. Samtliga enheter förankrar och bryter ner sjukhusets mål till arbetsplatsnära mål som följs upp regelbundet. 4. Ta fram en sjuhusövergripande arbetsmiljöplan 5. Implementera löneöversynsporcessen 6. Ta fram en sjukhusövergripande kompetensförsörjningsplan 7. Se över och genomföra sjukhus- och verksamhetövergripande introduktioner för alla nya medarbetare och studenter. SKICKLIGA - ÖDMJUKA - LÅNGSIKTIGA

115 Balanserat styrkort 2016 Lasarettet i Enköping Vår vision: God personlig vård i rätt tid Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Medborgare och kund Lasarettet bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät ska vara genomförd Resultatet utifrån 2016 års patientenkät ska ha analyserats och handlingsplaner ska upprättas. 100 % av lasarettets enheter ska ha HBTQ-certifierats Vårdgarantins mål ska vara uppnådda Vårdrelaterade infektioner ska ha minskat med 10 % jämfört med 2015 Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus 2016" ska vara uppnådda. Ekonomi Produktion Lasarettet har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Lasarettets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete Lasarettets resultat ska vara lika med eller större än noll. Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 % eller lägre. Modeller för en samlad produktions/resursplanering utgående från vård-, utvecklings- och utbildningsbehov ska tillämpas i 75 % av verksamheten Metoden för örstärkt utskrivning ska ha vidareutvecklats, testats och utvärderats i samverkan med andra vårdaktörer Lasarettets införande av processbaserat ledningssystem enligt SOSS 2011:9 ska fortsätta och uppföljande GAP-analys 2016 ska visa på förbättrat status inom minst hälften av tidigare identifierade förbättringsområden. örnyelse Lasarettet är innovativt och ligger steget före. orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Patientsäkerhet: Uppföljande patientsäkerhetsdialoger ska vara genomförda vid samtliga vårdenheter Systematisk verksamhetsutveckling: Ny flerårsplan för lasarettets systematiska verksamhetsutveckling ska finnas upprättad Lasarettet arbetar utifrån mini-hta Medarbetare Lasarettet är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Lasarettets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Lasarettet ska ha dokumenterade rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen Lasarettets samtliga enheter ska ha dokumenterade och tillämpade rutiner för introduktion Uppbyggd organisation för klinisk utbildningsavdelning (samverkansprojekt LUL/UU 2016) Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska vara lika med eller högre än vid 2015 års mätning Personalomsättningen ska inte överstiga 15 procent Andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 %. Lasarettet tillämpar landstingets chefspolicy

116 Dnr PV Styrkort 2016 Primärvården

117 Primärvårdens styrmodell Primärvårdens styrmodell utgår från en tillämpning av balanserat styrkort som omfattar den samlade verksamheten. Det är en enhetlig styrmodell som genomsyrar hela kedjan från övergripande nivå till enskild medarbetare. igur: Primärvården lednings- och kommunikationsschema Kommunikationssystem, ledning/styrning Linjeorganisation LUL unktionsstöd Ledningsstöd Ledningsstöd Beredning/ örankring Beredning inför beslut Verksamhetschefer Primärvårdsdirektör Nätverk (Verksamhetschefer) Ledningsgrupp Stab Verksamhetsstöd Medarbetare Praktiskt innebär det att Primärvården avgränsar en övergripande nivå för styrkortet som samlar den totala verksamhetsnivån och svarar mot landstingsfullmäktiges övergripande styrkort. Vårdcentralerna upprättar styrkort med handlingsplaner som är samordnade till den gemensamma styrkortsnivån. I Primärvårdens styrmodell ska samtliga perspektiv vara integrerade och orsakssambanden i de olika perspektiven ska utgöra en väsentlig utgångspunkt för verksamhetschefernas analys. I startläget ska en planering göras för balans i samtliga perspektiv där verksamhet, uppdrag och ekonomi ska rymmas i de målformuleringar som upprättas. Samtliga verksamhetschefer har upprättat ett styrkort som rapporterats den 31 augusti där respektive verksamhetschef preciserat olika mål och aktiviteter i handlingsplaner. rån och med den 15 september 2015 och två veckor fram genomförs individuella styrkortsdialoger med samtliga verksamhetschefer i syfte att fastställa lokala styrkort, produktionsplan och ekonomisk budget för verksamhetsår Den gemensamma mallen för styrkort på den operativa nivån framgår av bilaga. Den löpande uppföljningen är integrerad i planeringsprocessen där erfarenheter och analys återförs in i planeringen för nästa år. Grundläggande styrdokument som ingår i planeringsprocessen är värdegrund, ledningsfilosofi, medarbetarskapspolicy och affärsplan.

118 Primärvårdens övergripande styrkort 2016 Perspektiv Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Kvalitet genom, * Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat * Primärvården uppfyller uppställda krav på tillgänglighet till samtliga professioner - Gott bemötande * Primärvården bidrar inom sina verksamhetsområden till att minska vårdrelaterade infektioner - God tillgänglighet * Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Medborgare och kund - Hög säkerhet * Primärvården säkerställer god vård genom kliniska processer - Hälsoinriktat arbete Ekonomi Landstinget har en god ekonomisk hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. God ekonomisk hushållning genom, * Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat lika med noll kronor eller bättre - Effektiv ekonomistyrning * Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre - Verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Produktion Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité. Effektivitet och god kvalitet genom * Primärvården har vidareutvecklat process-/produktionsstyrningen av verksamheten - Produktionsplanering * Primärvården använder jämförelser i sitt utvecklingsarbete - Helhetssyn på flöden och samverkan * Primärvården har infört ett processbaserat ledningssystem enligt införandeplan - Kvalitetsutvecklingsarbete * Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med (listade patienter) och (producerade besök) * Primärvården förbättrar kvalitet i verksamheten örnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. okuserade förnyelseinsatser genom att, * Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden - orskning och utveckling stärks inom * Primärvården inför nya effektiva behandlingsmetoder bland annat inom ramen för etablerade kliniska processer strategiska områden * Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och - Kunskapsstyrning tillämpas uppföljning Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande God personalförsörjning genom, * Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion av nyutexaminerade och framtida medarbetare. medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och - Rätt kompetens * Hållbart medarbetarengagemang (HME) bibehålls jämfört med 2015 års mätning. har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. - Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete * Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag. - Tydliga och kommunikativa chefer * Primärvården tillämpar Landstingets chefspolicy.

119 Utkast till handlingsplan till styrkort 2016 Mål Gott bemötande Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat. Aktiviteter Uppdatera handlingsplaner utifrån resultat av nationell patientenkät hösten 2015 Bemötande 2.0, en fortsättning av genomförd satsning höst 2014 och vår 2015 Lokal tillämpning av gemensamt utvecklade verktygsstöd Tillgänglighet Primärvården har en ökad tillgänglighet till vårdcentralens samlade verksamhet. Aktiviteter Vidareutveckling av bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Riktade åtgärder i lokala handlingsplaner för områden och professioner där tillgängligheten brister. okus på tillgängligheten för exempelvis hembesök BVC Jämförelser Primärvården använder jämförelser i sitt utvecklingsarbete Aktiviteter Övergripande inventering av goda exempel nationellt inom identifierade och prioriterade utvecklingsområden. Paketering av jämförelser för att skapa en effektiv användning av bench marking. Prioritera och rikta insatser som bedöms ge störst effekt. Utveckling Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Aktiviteter ördjupade insatser för utveckling av verksamhetens affärsmässighet. Utveckling av e-hälsa som tillför patientnytta i kontakterna med den offentliga primärvården Mått och mätning ör vissa av de uppställda målen ingår som en väsentlig aktivitet att fastställa hur en mätning ska kunna göras av måluppfyllelse. Det gäller bland annat följande mål i perspektivet medborgare och kund, Primärvården bidrar inom sina verksamhetsområden till att minska vårdrelaterade infektioner och Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Vad gäller bidrag till att minska vårdrelaterade infektioner så behöver det fastställas en referenspunkt att avläsa mot. Landstinget behöver verka för att infektionsverktyget som ett nationellt IT-stöd etableras även för vårdnivå primärvård. När det gäller utvecklat hälsoinriktat arbete för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar så byggs detta in i samtliga processer som rullas ut under örutsättningar för en löpande uppföljning av frekvens av insats och i förlängningen effekt av gjord insats har därmed skapats.

120 Mål och mått Perspektiv BALANSERAT STYRKORT PRIMÄRVÅRDENS VERKSAMHETER 2016, "Vårdcentralsuppdrag" Verksamhetsidé: Primärvården -det självklara valet för god vård och hälsa Medborgare och kund Process örnyelse Medarbetare Ekonomi Länsinvånare, patienter och Konkurrenskraftig verksam- Ledande aktör vad gäller Attraktiv arbetsgivare Ekonomiskt bärkraftiga kunder ser Primärvården het som är kostnadseffektiv utveckling av primärvård nu och i framtiden. verksamheter med utrymme som det självklara valet och av god kvalitet och innovativa lösningar. Medarbetare har verksam- för verksamhetsutveckling. het och resultat i fokus. (Samtliga enheter) Strategiska mål "Vilka är de kritiska faktorerna för att nå de strategiska målen" ramgångsfaktorer * Kvalitet i alla tjänster * Kvalitet i hälso- och sjukvårdstjänster * Kvalitet i utvecklingsarbetet * Kvalitet i rekrytering och personal- * Kvalitet i ekonomisk analys * Gott bemötande * Rätt tjänst i rätt tid, rätt utförd och till * Arbeta med ständiga förbättringar utveckling * Effektiv verksamhet med positivt * God tillgänglighet och service rätt pris * Verksamhetsnära utveckling och * Tydligt och gott medarbetar- och resultat * Hög kännedom om Primärvårdens * Produktionsstyrning forskning ledarskap * Snabb anpassning av verksamhet till verksamhet och en positiv uppfattning * Kvalitet och relevans i utdata * Samverkan internt och med vårdgrannar * God klinisk utbildningsmiljö intäktsutveckling * Hälsoinriktat arbete * Sjukdomsförebyggande arbete * örståelse för behovet av * Rätt bemanning för uppdraget * Kostnadseffektiv verksamhet * Kontinuitet * Samverkan internt och med vårdgrannar affärsmässighet * Professionell stolthet hos alla * lexibilitet * God kännedom om patienternas/ * örtroende kundernas önskemål och behov * Affärsmässighet 1. Ökad andel nöjda kunder 1. Effektiva vårdprocesser 1. Verksamhetsutveckling i enlighet 1. Stärkt delaktighet 1. Anpassning av verksamhet till 2. Ökad patientdelaktighet 2. Stärkt kvalitetsledning med plan för Primärvården 2. Stärkt kompetensutveckling ekonomiska förutsättningar. 3. Minskade köer och väntetider 2. Öka/bibehålla produktivitet 2. Deltagande i forsknings- och 3. Bemanning utifrån uppdrag, utvecklingsaktiviteter. behov och finansiering 3. Utvecklad lokal affärsidé "Vilka mål gäller för 2016" Mål 1. Antal nöjda kunder (mätning) 1. Redovisning och analys av verksam- 1. Redovisning av genomförd 1. Genomförda aktiviteter för att stärka 1. Uppföljning och analys av resultat. 2. Redovisning av åtgärder för ökad hetens vårdprocesser. verksamhetsutveckling. delaktigheten i den samlade personaldelaktighet 2. Åtgärder för stärkt kvalitet 2. Exempel på deltagande i forskning och gruppen. 3. Uppföljning av köstatus (månatligen) 3. Produktivitetsmått, utveckling över utvecklingsaktiviteter. 2. Genomförd kompetensinventering och tid och i förhållande till budget. 3. Upprättad lokal affärsidé med stöd återrapport av genomförd kompetensi värdegrund och övergripande plan. utveckling. 3. Redovisning av personalresurs avvägt mot uppdrag och finansiering Mått

121 Styrkort olktandvården ditt bästa val Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksam-het, kvalitet och resultat i fokus. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer 1. Väntetid för kund/patient överstiger inte 3 månader 2. System skapas där patientstockens status och utveckling kan följas. 3. Andelen barn som inte får tandvård ska minska med 20%. 4. Kundnöjdheten har ökat jämfört med föregående mätning. 5. Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än 6 MSEK. 6. Klinisk tid* är minst 33% mätt på hela kliniken 7. Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10% 8. Alla mål för 2016 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. 9. Ny organisatorisk enhet för Mobil äldretandvård är införd som servar 84% av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning 10. Genomför ou-projekt inom vårdhygien/vårdrelaterade infektioner och äldretandvård enligt fastställd plan. 11. Ta fram strategisk plan över 5 7 år för tv 12. Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) 2015 års mätning. 13. Antalet tandsköterskor är fler, andelen tandhygienister har ökat till 0.7 i relation till antalet tandläkare och antalet tandläkare är minst oförändrat, allt mätt i årsarbetare och jämfört med Chefsuppdrag och chefspolicy är implementerat 1a. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 1b Rätt revisionsintervall för vuxna och barn. 1c. Antalet behandlingsrum ökar med 5% 2a. Ta fram dokument där det framgår hur patientstocken ska mätas 2b. Patientstocken mäts på samtliga kliniker varje tertial. 3a Nytt arbetssätt för att nå barn som inte kommer införs. 3b Asylsökande barn kallas efter migrationsverkets listor. 4a. Genomför kundenkät. 5a. risktandvård har I/K på minst 1,05 5b. Alla följer befintlig instruktion hur tid registreras 6a. All personal har tidbok. 7a. Genomför utbildning av tsk så att de kan ta aktiv del i dubbelpassarbete. 7b. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 7c. BEON ökar till 1,7 för BoU samt 1,0 för rtv 8a. Ta fram kommunikationsplan som genomför planen. 8b. Tillsätt grupper som genomför alla delar i projektplanen. 8c. Ledningens genomgång genomförs. 9a. Genomför upprättad projektplan för att införa Mobila team över hela länet. 10a. orskningsprojekt inom VRI och äldretandvård utförs 10b. Genomför mätning av basala hygienrutiner. 11a. Samla in information om förväntad kundtillströmning och demografisk utveckling. 11b. Beräkna behovet av nya kliniker och behandlingsrum. 11c. Tillsätt en grupp som bevakar och utvärderar befintlig och kommande metod- och teknikutveckling. 12a. Analysera resultatet av intervjuer med fokusgrupper där medarbetarnas syn på attraktiv arbetsgivare utreds. 12b. Klinikanpassad arbetstidsmodell/nytt arbetssätt införs efter utvärdering. 12c. Ta fram handlingsplan för att sänka sjuktalen. 13a. Inför introduktionsår för tsk. 13b Genomför sammanställning och analys av avgångsintervjuer. 13c. Uppdatera utvecklingstrappa för tsk, thyg och tdl. 14a. Målet är implementerat. *Kliniskt tid = Bokad patienttid / Arbetstid

122 Hälsa och habiliterings balanserade styrkort 2016 Vision: Ett bra liv - Vi skapar möjligheter Medborgare och kund Ekonomi Produktion örnyelse Medarbetare Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Hälsa och habilitering bidrar till en god hälsa och livskvalitet Hälsa och habilitering har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Hälsa och habiliterings verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Hälsa och habilitering är innovativt och ligger steget före Hälsa och habilitering är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Hälsa och habiliterings medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Kvalitet genom 1. Gott bemötande 2. God tillgänglighet 3. Hög säkerhet 4. Hälsoinriktat arbete 5. Personcentrerad vård 1. Effektiv ekonomistyrning 2. Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar 1. Produktionsplanering 2. Helhetssyn på flöden och samverkan 3. Kvalitetsutvecklingsarbete 1. orskning och utveckling stärks inom strategiska områden 2. Kunskapsstyrning tillämpas 1. Rätt kompetens 2. Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete 3. Tydliga och kommunikativa chefer 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande är lika med eller högre än b) örvaltningens handlingsplan för likabehandling är uppdaterad ja/nej 2 a) Minst en enhet per verksamhetsområde har öppettider anpassade efter kundernas behov enligt kartläggning b) 100 % av de enheter som har tidsbokade besök erbjuder sina kunder bokningsbara tider via webben 2 c) 100 % av verksamheterna har kartlagt och rapporterat möjliga mobila lösningar för sin verksamhet % av de enheter där det är relevant visar följsamhet till handlingsplanen för patientsäkerhetskultur % av de enheter där det är relevant använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 5. örvaltningen har en handlingsplan för införande av personcentrerat arbetssätt ja/nej 1 a) 95 % av förvaltningens intäkter och kostnader budgeteras och redovisas där de genereras 1 b) örvaltningens resultat är lika med eller större än noll 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering för vård-, verksamhets-, forsknings- och utbildningsproduktion 1 b) 75 % av förvaltningens verksamhet har en samlad schemaläggning där samtliga personalkategorier utifrån produktionsplaneringen ingår 2 a) 100 % av förvaltningens huvudprocesser är identifierade och dokumenterade 2 b) örvaltningen har en handlingsplan för närvårdsarbetet ja/nej 3 a) 100 % av förvaltningens verksamheter har använt analyser av öppna jämförelser, Nysamrapporter, kvalitetsregister etc. i sitt förbättringsarbete 3 b) Kvalitetsutveckling har drivits inom två fokusområden i den samlade primärvården ja/nej 3 c) örvaltningen har identifierat tre nyckelindikatorer för kvalitet 1 a) örvaltningen har ökat användningen av ehälsa jämfört med b) Kommunikation med patienter och brukare sker via säkra kommunikationskanaler. ja/nej 1 c) Minst tre projekt inom området kommunikativt och kognitivt stöd har genomförts med CKK som nav 1 d) ör samtliga centrum har råd och ledningsgrupper haft konstituerande möten och verksamhetsplaner för 2017 är framtagna - ja/nej % av förvaltningens verksamheter arbetar enligt modellen för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och produkter samt utmönstring av gamla metoder och produkter 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter följer handlingsplanen och checklistan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion vid VU 1 b) 100 % av förvaltningens rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund 2. Värdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) är lika med eller högre än a) Chefsuppdragen är etablerade och 100 % av cheferna har ett tydligt chefsuppdrag 3 b) 100 % av verksamheterna tillämpar landstingets chefspolicy

123 Landstingsservice balanserade styrkort 2016 Strategiska mål ramgångsfaktorer Landstingets mål Landstingsservice mål Landstingsservice Mått Landstingsservice Målnivå Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Kvalitet genom Gott bemötande God tillgänglighet Hög säkerhet Hälsoinriktat arbete Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Vårdgarantin ska uppnås Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015 Att erbjuda lokaler utifrån verksamheternas behov Att vi minskar vår påverkan på miljön för främjande av god hälsa Leverans enligt överenskommelse (NKI) örbättrad städkvalitet i samband med införandet av vårdnära service (patientnära städ) El och värmeförbrukning kwh/m2 El och värmekostnad (Tkr) och per kvm egna ytor Bättre än föregående mätning 2015 Mindre än 100 RLU vid ATP-mätning Lägre än 2015 års kostnad för el och värme (mätt i 2015 års prisnivå) samt lägre förbrukning per kvm.. Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Självfinansieringsgraden för investeringar skall vara 100 % Ekonomi i balans Att vi utnyttjar budgeterade investeringsmedel på ett ekonomiskt och kvalitativt sätt Att vi har en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning Att projekt levereras i enligt med fastslagen tidplan och budget/ prognos Nettoresultat efter avskrivningar och räntor (Tkr) Investeringar genomförs enligt plan- att investeringsprognos på helår ej avviker mot ackumulerade budget/ prognos Total fastighetskostnad/kvm Antal projekt från MSEK i genomförandefasen som avviker mot tidsplan mer än 20 % 0 % avvikelse mot budget på årsbasis. +/- 20 % på månadsbasis Max 20 % avvikelse mot budget på årsbasis, dock ej över beslutade medel/belopp Kostnaden / kvm är lägre än föregående år 1 av 3 projekt får avvika max 20 % (avrundat uppåt till närmaste hela projekt) Antal projekt från 100 Mkr i genomförandefasen som avviker mot tidsplan mer än 20 % Prifloat best practice* för projekt från 100 MSEK i genomförandefasen *mäts per kvartal 1 av 5 projekt får avvika max 20 % (avrundat uppåt till närmaste hela projekt) Mindre eller lika stor avvikelse mot Prifloat Best Practice som ingångsavvikelsen. Ärende 205. Styrkort LSU ver doc

124 Produktion örnyelse Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget är innovativt och ligger steget före Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas örvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- & kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplanering Huvudprocesser ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade Alla förvaltningar ska ha förbättrat sin kvalitet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Att vi utnyttjar fastighetsytorna på ett effektivt sätt Att vi är kostnadseffektiva i våra leveranser (astighetsanknuten service) Att vi är kostnadseffektiva i våra leveranser (Verksamhetsanknuten service) Att vi genomför byggprojekt i genomförandefasen enligt plan Att vi genomför Vård Nära service (VNS) konceptet på Akademiska Att vi inför Service Level Agreement (SLA) Vakansgraden i egna* fastigheter Kr/kvm BRA (drift) Kr/kvm BRA (underhåll) Kr/transport Projektleverans enligt plan (pengar/tid/kvalitet) Projektleverans av VNS (pengar/tid/kvalitet) Införandet av SLA inom valda områden enligt plan Vakansgraden får ej överstiga 5 % Kr/kvm BRA (drift) är lägre än 2015 Ingen avvikelse mot budget *mäts per kvartal Ej högre än utfallet motsvarande månad föregående år 90 % uppfyllelse enligt plan 90 % uppfyllelse enligt plan 100 % uppfyllelse enligt plan Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Landstingets chefspolicy tillämpas inom samtliga förvaltningar Att varje ny medarbetare deltar i introduktionsutbildning anpassad efter uppdrag och verksamhet Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning Att våra nya chefer har skriftligt chefsuppdrag. Tillämpas inom förvaltningen Antal genomförda utbildningar i relation till antal nyanställda Hållbart medarbetarengagemang (HME) Andelen chefer som har chefsuppdrag. Andelen chefer som har fått genomgång av chefspolicyn. 100 % uppfyllelse enligt plan Ökat jämfört med 2015 års mätning 100 % 100 % Ärende 205. Styrkort LSU ver doc

125 Styrkort 2016 Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum ska tillhandahålla och utveckla effektiva stödprocesser med god kvalitet och hög kundnytta. Resurscentrum ska vara en naturlig samarbetspartner för kärnverksamheten och underlätta för den i deras dagliga arbete. Våra medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö med möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller. Strategiska mål ramgångsfaktorer Mål och mått 2016 Aktiviteter Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete - rigjord tid Nöjd kundindex för ekonomi- och personaladministration ska vid 2016 års mättillfälle vara 85 procent eller bättre. Index för nöjd kund mäts med attributen bemötande, servicenivå och kompetens. Identifiera och implementera minst en ny tjänst. 90 procent av LRC:s system har avbrottsplaner Genomföra åtgärder enligt upprättad handlingsplan från 2015 års kundenkät. Genomföra djupintervjuer med linjechefer för att identifiera tjänstebehov. Säkra att vi har fungerande avbrottsplaner för kritiska system örnyelse Produktion Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete orskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Resultat i balans enligt Landstingsplan och budget LRC:s enheter har ett enhetsspecifikt nyckeltal (volym/årsarbetare). Varje enhet skall ha som mål att bibehålla eller förbättra sitt/sina målvärden. LRC har en governancemodell (styr- och samverkansmodell) som är dokumenterad och förankrad hos kunder och medarbetare. LRC har en fullständig genomgripande och sammanhållen produktionsoch kapacitetsplanering som utgår från förvaltningens tjänsteproduktion. 100 procent av förvaltningens verksamhet ska ha en samlad schemaläggning för samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och så långt det är möjligt standardiserade. örvaltningen bibehåller sin position som ett av de ledande Shared Service Center inom landstingen i Sverige. Antal felaktiga leverantörsfakturor, antal manuellt utbetalda löner är färre jämfört med örbereda förvaltningen inför regionbildandet Varje enhet ska ha deltagit i minst ett nationellt nätverk. Utveckla nyttjandet av informationssystem för bättre styrning och uppföljning. Skapa en modell för ledning, styrning och kunddialoger och förankra den i verksamheten. Bibehålla och utveckla arbetssätt som stödjer en effektiv produktionsplanering. Göra våra huvudprocesser kända inom förvaltningen. ortsatt arbete med att reducera komplexitet i förvaltningens processer. Delta i benchmarknätverk. Identifiera krav och förväntningar på förvaltningen vid bildandet av region. Delta i regionala och nationella nätverk samt genomföra strukturerade erfarenhetsutbyten inom vår förvaltnings kompetensområden. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Hållbart medarbetarengagemang (HME=EMI) har ökat jämfört med 2015 års mätning. Sjukfrånvaron är högst 3,8 procent. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstingets chefspolicy tillämpas inom LRC. LRC har en gemensam värdegrund Respektive enhet genomför aktiviteter utifrån resultatet från 2015 års medarbetarenkät för att förbättra förvaltningens resultat. Uppföljning och åtgärder vid behov. Implementera och tillämpa landstingets chefspolicy. Arbeta fram en gemensam värdegrund som säkerställer att medarbetare tar ansvar för förvaltningens gemensamma leverans.

126 BILAGA PS 2015, 206 Projektrapport november 2015 Rapporten är baserad på uppgifter per november 2015 och omfattar pågående investeringsprojekt

127 Akademiska Sjukhuset Belopp tkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Parkeringshus AS A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering Garage B Renovering tak samt fasad A Inomhusproblem A Ställverk B7 Normalkraft Byte av styrsystem hela huset Placeras ny biplansutr lab 19/ Sop och tvättsug Ny smågodstransportör Omb helikopterplatta Omb syrgasstation Byte ställverk Produktionskök

128 örklaring till markeringar i tabellerna Röda poster = nedlagda kostnader (utfall) och prognos på total kostnad per november 2015 överstiger tilldelade medel Blå poster= projekt som närmar sig tilldelade medel och/ eller är nära färdigställande varför extra noggrannhet krävs för att säkerställa att utfall ej överskrider tilldelade medel Tidigare versioners kommentarer är exkluderade, såvida inte projektets tilldelade medel har överskridits. rom Nov 2015 finns enligt önskemål om ökad jämförbarhet, en ny kolumn som utvisar senast prognos per projekt och kallas Reviderad prognos. Summan i kolumn prognos är den summa som redovisades i senaste rapport och presentation. I det fall där det saknas belopp i kolumn Prognos så innebär det att projektet är nytt och tillkommande jämfört med tidigare presentation, denna månad har vi exv. ombyggnation av helikopterplatta, produktionskök m.fl. som är nya projekt på listan. Kommentar till avvikelser: A1 ( projekt ) Projektet har fördyrats pga. det har tillkommit arbeten som inte var planerade initialt och inte ingick i begärda eller tilldelade medel. Exempel på tillkommande arbeten är sanering av hussvamp, byte av dörrpartier av brandskyddsskäl, dränering m.m. Inomhusproblem ( projekt ) Överdraget beror främst på att felaktiga ritningar från LSU bifogades förfrågningsunderlaget till leverantör, vilket resulterade i felaktig prissättning och en för låg begäran om tilldelade medel. Nuvarande prognos är baserad på den korrekta och större ytan dvs ytan som ska åtgärdas. Renovering av omklädningsrum på ca 200 tkr ingår i projektets ram på 9 miljoner kronor. Av prognosticerad kostnad på 11,5 miljoner kronor så utgörs drygt 2,6 miljoner kronor av kostnader för evakuering och flytt av verksamheten. (Evakueringskostnaden kommer inte kunna behandlas som investering redovisningsmässigt utan kommer utgöra en kostnad för LSU men projektets tilldelade medel skall givetvis rymmas inom tilldelning oavsett finansiering ) Byte av styrsystem 15 ( projekt ) Projektet är klart men efter besiktning blev de avslutande arbetena något högre än beräknat med 152 tkr. Mer medel kommer att tilldelas projektet enligt projektledare Ny smågodstransportör ( projekt ) Projektet har tagit kostnader för arbete som har varit tvunget att utföras i AS-projekten parallellt med att projektering/produktion i dessa har pågått. Kostnaderna tillhör smågodstransportör-projektet men fanns inte med i tilldelade miljoner kronor. Tjänsteskrivelse är på väg fram till Produktionsrådet för att få genomförandebeslut avseende hela kostnaden för smågodstransportör, vilket inkluderar beloppet som nu överskrider tilldelade medel dvs 2,9 miljoner kronor Produktionskök ( projekt ) Kompletterande utredning begärts med alternativ produktionsmetod. Beslut inväntas om ev. fortsättning.

129 Enköping Belopp tkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Akuten i Enköping Elkraftförsörjning, Enköping Byte takpendlar op-salar i Enköping Ombyggnad av kompressoranläggning

130 Justeringar sedan föregående rapport: Byte takpendlar i operationssalar Enköping ( projekt ) Projektet avslutat men tillkommande kostnader på 70 tkr har inkluderats då tak i andra op-salar behövde bytas p.g.a. nedstänkning.

131 Belopp tkr Brandåtgärder Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Sprinkler hus A Enköping Sprinkler Tierp Sprinkler Östhammar Sjukhuset Brandåtgärder sprinkler B Belysning brandlarm 14/ Ut nöd och brand larm Kulvert AS Installation sprinkler VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i Sprinklercentral inkl huvudmatning Brandtekniska åtg garage 70 B Byte branddörrar inom kulvert AS

132 Kommentar till avvikelser: Sprinkler Tierp ( projekt ) och Installation sprinkler 15 ( projekt ) har ett överdrag på 2 projekt som ingår i paketet av Brandskyddsåtgärder, vilket beslutades för något år sedan. Dessa projekt kommer dock rymmas inom den total ramen för brandskydd. örseningen på 15 beror på att man ej kunnat utföra arbete i fastigheten då det stör verksamheten samt pga. bristande utrymme i lokalerna.

133 Belopp tkr C-område & Länet Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Utfall ärdigs Rudbeck förnyelse R Rudbecks förnyelse Västra R4 C Miljöstation C2-C Kulvert + VVS Wik Kompressorrum C Takrenovering Östhammar Breddning kulvert från Rudbeck Lab till bef Biogasanläggning bussdepå Byte luftbehandlingsaggregat Enköping Ny entré Dragarbrunn Samariterhemmet

134 Justeringar sedan föregående rapport: Rudbeck 4 (projekt ) Utredning pågår om ökade kostnader och ärendet kommer tillställas investeringsrådet inom kort. Extern hyresgäst som till största delen bekostar investeringen. Breddning kulvert ( projekt ) Genomförandebeslut har dröjt men inväntas i januari Bedömning har gjorts att projektet inte går att stopp då det går hand i hand med projektet inom Rudbeck 4. Totalsumman har inte ändrats för projektet.

135 Belopp tkr ramtidens Akademiska Projekt Benämning Tilldelat Prognos Reviderad prognos Genomförande Utfall ärdigs J-Huset inkl kulvert Vårdplan B Vårdplan B Teknikhuset B Teknikhuset B Programskede ördjupat program B9, B Ny huvudentré

136 Kommentar till avvikelser: Ingång 100/ J-huset (projekt ) Har utretts av extern konsult. Tjänsteskrivelse är på väg fram till Produktionsstyrelsen med förslag att öka investeringsbudgeten för ny sjukhusbyggnad på Akademiska sjukhusområdet från beviljade 1,798 miljarder kronor till 2, 335 miljarder kronor. Teknikhus B 14 ( projekt ) Index var ej med i genomförandebeslut. Tjänsteärende är på väg fram till Produktionsstyrelsen med förslag att tillskjuta medel m.h.t. indexuppräkning för byggnad B14T på ca 5,4 miljoner kronor.

137 Belopp tkr Projekt under 5 mkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall ärdigs. Hyresgästinitierade investeringsprojekt HI projekt HI projekt HI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 65 st (70 st) HI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 22 st (30 st) astighetsägarinitierade investeringsprojekt I projekt I projekt I projekt tilldelade medel under 1 mkr, 243 st (226 st) I projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 116 st (124 st)

138 BILAGA PS 2015, Dnr PS Hälso-och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avlämna yttrande över motionen enligt bilaga. Ärendet Sara Sjödal (C) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Produktionsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar landstingsstyrelsen och övriga styrelser med intresse i denna fråga att följa Akademiska sjukhusets projekt om hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. Bilaga: Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

139 Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om nysatsning på specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum Ärendet Sara Sjödal (C) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om en nysatsning för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum. I motionen föreslås att en specialistvårdsmottagning för ögonpatienter och en specialistmottagning för öronpatienter öppnas vid Tierps vårdcentrum. Syftet med specialistvård i Tierp är dels att kunna erbjuda patienter mer vård i deras närhet och att utveckla Tierps Vårdcentrum. Vidare skulle det också, enligt motionen, frigöra utrymme inne på Akademiska sjukhuset och Akademiskas resurser skulle kunna användas till mer högspecialiserad vård med tillhörande forskning och utbildning. Motionären framför också att flera hundra patienter årligen reser långa sträckor in till Uppsala med syfte att besöka ögonoch öronmottagningarna på Akademiska sjukhuset vilket vid ett öppnande av specialistmottagningar i Tierp skulle spara länsinvånare och samhället både tid och pengar. Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syftet att patienterna i så stor uträckning som möjlighet ska erbjudas ögon- och öronsjukvård lokalt i Tierp. Målet är att skapa ett lokalt specialiststöd. I pilotprojektet ska landstinget testa nya arbetssätt med ny teknik som exempelvis telemedicin. Projektet inkluderar att se över lokaler, bemanning, utrustning, IT-system etc. Som del två i uppdraget ska Akademiska bedöma möjligheten att genomföra en mobil lösning som ett alternativ för att öka specialistvården i Tierp, till förslaget ska en budget arbetas fram. örarbetet kring förslaget om en mobil lösning ska också inkludera en omvärldsbevakning. Produktionsstyrelsen finner att motionen är intressant och rekommenderar Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

140 landstingsstyrelsen och övriga styrelser med intresse i denna fråga att följa Akademiska sjukhusets projekt kring hur specialistvården i Tierp ska kunna utformas. 2 (2)

141

142

143

144

145 BILAGA PS 2015, Dnr CK Dnr PS Landstingets ledningskontor Anna Sandström Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om mer patienttid och mindre administration Produktionsstyrelsen beslutar att avge yttrande över motion enligt nedan. I en motion av Lina Nordquist (L) föreslås att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning, att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare samt att se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna. Produktionsstyrelsen uppdrog till produktionsdirektören , 94, att genomföra en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av vårdpersonal. Av kartläggningen framgår att administration inom sjukvården många gånger är en nödvändighet och ett krav men att det samtidigt finns en stor utmaning i hur man ska få administrationen att utföras på rätt nivå/rätt yrkeskategori, vid rätt tidpunkt med ett tillräckligt effektivt IT-stöd. Kartläggningen gav inte något tydligt svar på frågan vilka administrativa arbetsuppgifter som bör läggas på vårdpersonal eller annan personal. Kartläggningen konstaterade att detta är en svår och komplex frågeställning som förutsätter en verksamhetsnära kartläggning av samtliga arbetsuppgifter och därefter en bedömning av vem som ska utföra vad. Verksamheterna måste också vara intresserade av att initiera förändring för att dessa ska bli bistående. Däremot pekade kartläggningen på nödvändigheten av att planera verksamheten på ett bättre sätt för att undvika onödigt administrativt extraarbete. En effektiv planering av vårdproduktionen har potential att korta väntetider och säkerställa att patienter får vård i rätt tid och med hög kvalitet. En fungerande produktionsplanering kan också bidra till en jämnare arbetsbelastning och ytterst till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Dessa slutsatser ligger väl i linje med de preliminära förslag som regeringens nationella samordnare lagt fram i rapporten, En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:14). Utredningen föreslår bl.a. att landstingen bör tillse att det bedrivs ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning på klinik-, divisions-, sjukhus- och landstingsnivå. Schemaläggningen måste utgå från en analys av behov och göras samlat för alla Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

146 2 (3) yrkeskategorier inom vården. I arbetet med att utforma organisation och arbetssätt som stödjer patientens väg genom vården lyfter den nationelle samordnaren också behovet av omfördelning av arbetsuppgifter (renodling av roller) mellan olika yrkesgrupper. Beträffande motionärens förslag om att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna är det i detta sammanhang intressant att nämna konceptet vårdnära service. Produktionsstyrelsen beslutade , 168, att uppdra åt Landstingsservice att genomföra en utredning om införandet av ett acility Management (M) koncept på Akademiska sjukhuset. M-konceptet, som numera går under namnet vårdnära service, är en helhetslösning inom stöd och service. Vårdnära service innebär att tjänster som inte kräver djupare vårdkunskap, t.ex. städning och förrådshantering, kan utföras av annan personal än sjukvårdspersonal med särskilt kompetens för detta. Syftet med vårdnära service kan sammanfattas enligt nedan: Verka för att underlätta och effektivisera de vårdnära servicetjänsterna på Akademiska sjukhuset. Med en ökad renodling av arbetsuppgifter och utveckling följer också möjligheterna till ett bättre utnyttjande av personalens olika kompetenser. Att rätt person gör rätt saker på rätt sätt. Vårdnära servicetjänster ska frigöra vårdtid för sjukvårdspersonal, sänka material- och förrådskostnad och säkra livsmedelshanteringen. Produktionsstyrelsen har därefter beslutat , 141, att införa vårdnära service vid hela sjukhuset 2016 utifrån en godkänd införandeplan. Vidare kan nämnas att Akademiska sjukhuset genomfört ett projekt där man kartlagt roller och arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att bättre ta tillvara gruppernas kompetens och därmed skapa en bättre arbetsplats med minskad personalomsättning. Projektet har resulterat i en slutrapport daterad Av rapporten framgår att det är möjligt att organisera vården mellan sjuksköterska och undersköterska annorlunda än idag. örändring av roller i kombination med ett Mkoncept skulle kunna bidra till en förbättrad vårdkvalitet och arbetsmiljö. När det gäller motionärens förslag att se över personalsammansättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare har åtgärder redan initierats i syfte att utöka antalet medicinska sekreterare i landstinget. Sedan hösten 2015 finns två yrkeshögskoleutbildningar för medicinska sekreterare med placering i Uppsala. Utbildningarna med totalt 60 platser bedrivs på heltid under 80 veckor med 20 veckors praktik. örhoppningen är att de medicinska sekreterare som utbildas ska kunna bidra till att ersätta de vakanser som idag finns inom landstinget. Vid Akademiska sjukhuset finns för närvarande 9 vakanta tjänster och inom Primärvården tre. Vidare kan nämnas att det bedrivits ett landstingsövergripande projekt för medicinska sekreterare i syfte att kvalitetssäkra utbildningsinnehåll och säkerställa praktik för studenter vid de förvaltningar som har medicinska sekreterare. Produktionsstyrelsens bedömning Avslutningsvis kan konstateras att det finns anledning att tro att den statliga utredning som refereras till ovan kommer att resultera i konkreta förslag som landstingen på något

147 sätt behöver implementera framöver. Det torde därför vara angeläget för den politiska nivån att även fortsättningsvis följa utvecklingen beträffande produktionsplanering, produktionsutfall och tillgängligheten till vård, liksom utvecklingen av effektiva arbetssätt i vården. 3 (3)

148

149 BILAGA PS 2015, Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn E-post Produktionsstyrelsen Återrapportering av resultat vid mätningar samt uppföljning av oplanerade återinläggningar inom 30 dagar örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid produktionsstyrelsens sammanträde den 28 april 2015 beslöts att fortlöpande återrapportering ska ske om patientsäkerhetsarbetet samt redovisning av resultat från mätningar enligt återrapporteringsplan för 2015 (bilaga). Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Lokala hygienobservationer görs varje månad vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Nedan följer en redovisning av mätningarnas resultat som omfattar tidsperioden juni oktober öljsamhet till basala hygienrutiner och klädregler under juni oktober, 2015 Akademiska sjukhuset Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober observationer 657 observationer 784 observationer 841 observationer 797 observationer 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 98 % klädregler 82 % hygienrutiner 97 % klädregler 80 % hygienrutiner 97 % klädregler 83 % hygienrutiner 96 % klädregler Lasarettet i Enköping 91 observationer 93 % hygienrutiner 99 % klädregler 55 observationer 96 % hygienrutiner 100 % klädregler 93 observationer 94 % hygienrutiner 99 % klädregler 69 observationer 96 % hygienrutiner 99 % klädregler 110 observationer 98 % hygienrutiner 99 % klädregler Identifierade förbättringsområden för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är fortsatta mätningar samt att verksamheterna analyserar resultatet, vidtar åtgärder och återkopplar till personal. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

150 2 (2) Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar indikator för sammanhållen vård och omsorg Enligt Öppna Jämförelser uppges måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan vårdgivare och den kommunala omsorgen. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar under juni oktober, 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober 2015 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping (Statistiker Inna eldman, landstingets ledningskontor) Exempel på förvaltningarnas åtgärder för att förebygga oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är bland annat: ördjupningsstudie av orsak till återinskrivningar har gjorts under örstärkt utskrivning inklusive uppringning två dagar efter utskrivning från Akademiska sjukhuset. Vid Medicinskt centrum, lasarettet i Enköping, har två utskrivningssjuksköterskor anställts för att förbättra kvaliteten vid övergångarna mellan sjukhus och kommunalt eller eget boende. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning till korttidsboende och läkemedelsgenomgångar genomförs. Akademiska sjukhuset har upprättat en riktlinje som avser utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Syftet är att patienten ska få information om rätt användning av läkemedel samt att nästa vårdgivare ska få rätt information. Landstingsövergripande riktlinje för läkemedel har upprättats av läkemedelskommittén och implementering påbörjas i september Samarbete med mobila äldreakuten. Utredning av mobila team i landstinget pågår. Vid lasarettet i Enköping pågår en utveckling av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) som tidigare prövats med framgång på Närvårdsavdelningen och Medicinmottagningen. Palliativa rådgivningsteamet utbildar läkare i brytpunktssamtal. Kommunkoordinator vid akutmottagningen. Bilaga: Återrapporteringsplan för 2015.

151 15/12 Information om Basala hygienrutiner och Återinläggningar inom 30 dagar 10 dec Dagens smärta Dagens nutrition Basala hygienrutiner Information till Produktionsstyrelsen Trycksår VRI Basala hygienrutiner all 28/9 Information om Basala hygienrutiner och Återinläggningar inom 30 dagar /4 Information om vårdskador och fokusområden för /5 Information om resultat vid mätningarna i mars samt kort sammanställning av patientsäkerhetskulturmätningen

152 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Redovisning av uppdrag angående förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län till handlingarna enligt bilaga, överlämna handlingsplanen med tillhörande bilagor till sjukhusstyrelsen för vidare hantering och ställningstagande. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade , 144 att uppdra till t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att ta fram en handlingsplan som syftar till att få fler kvinnor i Uppsala län att regelbundet delta i cellprovtagningskontroller och öka täckningsgraden inom Uppsala län. Vidare beslutade styrelsen att i arbetet med att ta fram en handlingsplan även utreda möjligheten för breddinförande av hemtester. Uppdraget skulle enligt beslutet återrapporteras vid decembersammanträdet. I bilaga till ärendet återfinns Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län, som inlämnats av Akademiska sjukhuset. Bilagor: - Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixprevention i Landstinget i Uppsala län. - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson. - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

153 2 (2) - Produktionsstyrelsen Protokoll från sammanträde den 28 september 2015 Svar på yrkande angående cellprovtagningskontroller. Kopia till: Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören Marianne van Rooijen, bitr. sjukhusdirektör Birgitta Segeblad, Mödrahälsovårdsöverläkare Masoumeh Rezapour, Verksamhetschef Lena Axén, Samordningsbarnmorska

154 Handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Landstinget Uppsala län (cellprovtagningskontroller) Dnr PS Uppdraget för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention (i dagligt tal gyn hälsokontroll ) ligger under primärvården där barnmorskorna är de som utför provtagning inom ramen för barnmorskemottagningen. Mödrahälsovårdsenheten som består av mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har en övergripande funktion för samtliga Barnmorskemottagningarna (BMM) i länet oavsett driftsform. Mödravårdsenheten ligger organisatoriskt under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset, (Se Regelbok för barnmorskemottagning). Barnmorskorna på respektive BMM är underställda vårdcentralchefen. Produktionsstyrelsen beslutade i 144 att uppdra till t f sjukhusdirektör att ta fram en handlingsplan i syfte att öka kvinnors deltagande i screeningprogrammet och därmed täckningsgraden Landstinget Uppsala län. Ett ökat deltagande i den organiserade cervixcancerscreeningen kan effektivt minska kvinnors insjuknande i livmoderhalscancer 1. Så som redan konstaterats av produktionsstyrelsen så pågår det ett utvecklingsarbete med att införa webbtidbok för cellprovtagning/gyn hälsa i primärvården som har screeninguppdraget. Våren 2014 informerades MHV-enheten av ansvarig projektledare om att det var under uppbyggnad. EPJförvaltningen och PV-IT samt 1177 Mina vårdkontakter LUL har sedan dess arbetat på lösningar för detta. Det som bland annat måste fungera är att få till en lösning mellan kallelsesystemet Invitation och vårt journalsystem Cosmic och Mina Vårdkontakter Vid dags dato (november 2015) finns tekniken för att implementera en webbtidbok för cellprovskontroll (den organiserade screeningverksamheten). EPJ-förvaltningen och 1177 tillsammans med PV-IT har kommit fram med en lösning där kvinnan själv loggar in sig i landstingets e-tjänster 1177 Vårdguiden och bokar tid i den tidbok som är avsatt för cellprov. Vinster med detta blir: - Underlättar för kvinnan som kan boka en tid när som helst på dygnet samt välja mottagning support kan vara kvinnan behjälplig när så behövs - Tidsbesparing för mottagningen som minskar sin tid i telefon - Planerad mottagning istället för överfull drop-in mottagning Det är viktigt att man i samband med införandet av ett nytt sätt att boka tid för cellprov följer upp produktionsplaneringen. Detta för att se om det blir tillräckligt många tider som är bokningsbara eller blir det för få kvinnor som bokar in sig på respektive mottagning. Hur ser verksamheternas uppdrag ut för uppföljning av tillgänglighet? 1177 Uppsala län kommer att förhoppningsvis på sikt kunna utveckla en lösning för att istället erbjuda en bokad tid. Även om de flesta kvinnor ser en fördel i att själva kunna välja tid och mottagning för cellprovet kommer många att behöva vägledning. En central funktion för detta med ett telefonnummer i kallelsen kommer då att behövas. Det kommer också att avlasta barnmorskorna i primärvården som då istället kan ägna tid åt att möta kvinnor för det som är BMM:s uppdrag.

155 Erfarenheterna från andra län som infört eller håller på att införa denna typ av förändringar har visat på behovet av ett tydligt uppdrag till EPJ-förvaltningen och PV-IT för utveckling och implementering. 2. rågan om påminnelse efter tre månader har tagits upp i den initiala skrivelsen. Detta har diskuterats i GHK-styrgruppen som ett sätt att öka deltagandet i screeningprogrammet. ör närvarande har detta inte kunnat genomföras eftersom det kräver en kostsam omprogrammering i databasen för kallelserna. Socialstyrelsen kom i år ut med rekommendationer och bedömningsunderlag Screening för livmoderhalscancer. Detta dokument kommer att ligga till grund för ett nationellt vårdprogram. rågan om påminnelser tas upp i dokumentet och man rekommenderar där årlig kallelse för den kvinna som inte lämnat prov. Det nya nationella vårdprogrammet som beräknas vara klart under 2016bör ligga till grund för beslut om Uppsala ska införa en påminnelse efter 3 eller 6 månader. Innan detta genomförs måste en kostnadsanalys göras. 3. Gällande uppdraget om att ett så kallat hem-test ska erbjudas till kvinnor som inte kommer för provtagning efter påminnelse. I Uppsala län har det sedan flertal år pågått forskningsstudier som inneburit att kvinnor som inte lämnat prov på mer än 6 år fått erbjudande om att istället få göra ett hem-test. Dessa studier har på senare år gått vidare med att randomisera mellan traditionellt cellprov och ett HPV hem-test. Studierna är ännu inte helt klara och utvärderade varför detta först måste bli klart innan ett sådant beslut kan tas. ör närvarande så pågår det studier där hem-test HPV jämförs mot traditionellt prov hos barnmorska, denna avslutas i december Akademiska sjukhuset har sedan 2013 anslag för att utveckla HPV hem-test och dessa medel finansierar delar av denna studie. Under 2016 kommer resultaten analyseras och publiceras så småningom. Studierna har i första hand drivits av prof. Matts Olovsson inst. för kvinnors- och barns hälsa samt prof. Ulf Gyllensten inst. för genetik och patologi 4. En viktig förbättringsåtgärd som behöver införas i Uppsala län är processregistret i Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx). NKCx består av två delar, dels analysregistret som årligen sammanställer kvalitetsdata för samtliga län, dels processregistret med arbetsnamnet Cytburken. Med detta processregister kan behörig vårdpersonal få tillgång till när senaste prov togs och därmed kunna erbjuda prov i samband med andra besök om så är aktuellt. Användande av detta register innebär även fördelar när kvinna flyttar från ett län till ett annat och som ska följas för någon form av avvikelse eller efter en behandling. I och med att allt finns samlat i registret avseende hennes prover kan processen att följa upp henne bli både säkrare och billigare i längden. Det är vidare ett sätt att motverka allt för frekvent provtagning eftersom allt finns samlat. Registret används redan i en tredjedel av landets län/regioner och man har sett stora vinster där.

156 Se även bilaga Nationell aktionsplan SKL:s cancersamordnare Gunilla Gunnarson skrev under sommaren en skrivelse till Nätverket för Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening. I och med att det nu är möjligt att fritt välja öppenvård i annat län kan det bli problem med uppföljning av prover som är avvikande. Det är viktigt att detta tas i beaktande när planering av verksamheten i länet planeras. (Se bilaga) 5. Information- och utbildningsinsatser ör att kunna få en beständighet i information och utbildning till allmänhet och vårdpersonal krävs en genomtänkt och strukturerad form med kontinuitet. Kvalitet och kompetenshöjning är viktiga faktorer. Allmänhet patientinformation: - Kvinnor måste ha tillgång till bra och evidensbaserad information om frågan. Det finns redan på 1177 vårdguiden, men det krävs kunskap om att den finns. Regelbundet återkommande information kan vara ett sätt. Ett led i detta kan vara den så kallade Cellprovsveckan, se nedan - Informationskampanj till allmänheten bör även omfatta kunskap om Webbtidbok för gyn hälsa och hur man skaffar e-leg för 1177 Vårdguiden. - Information under skoltiden till flickor och deras föräldrar i samband med vaccination mot HPV. ortsatt uppföljning i vuxen ålder med provtagning kan inte uteslutas. Vårdgivarutbildning och information: - Barnmorskor i primärvården måste få fortbildning för att kunna bemöta kvinnornas frågor om cellprov, livmoderhalscancer samt även informera kvinnorna om möjligheten att använda e-tjänster. - Cellprovet ingår i en vårdkedja där avvikande prover följs av en åtgärd, som beslutas av ansvariga läkare inom slutenvården. ör ett bättre flöde i screeningverksamheten och alla dess utvecklingsfrågor behövs en funktion som har ett tydligt uppdrag och budget. Andra län som nått framgång i att förbättra täckningsgraden sett att just en avsatt resurs varit viktig. - Inom regionalt cancercentrum RCC finns en grupp för cervixcancerprevention där en av delarna i arbetet är att det ska finnas tydlig struktur för screeningverksamheten. Utvecklingsarbetet i Uppsala län bör innefatta ställningstagande till de förslag som kommer från RCC:s grupp. - Det behövs samarbete med kommunerna som ansvarar för elevhälsan i frågor som berör hela kedjan från vaccination till fortsatt screening i vuxen ålder. 6. Cellprovsveckan I flera län har deltagande i den så kallade Cellprovsveckan varit återkommande under våren. Detta har visat sig vara en framgångsfaktor för att få fler kvinnor att ta cellprov. - Syftet är att nå ut med information till kvinnor som inte regelbundet kommer till cellprovtagning, i samband med kallelse. - ör att få bra utfall på detta krävs ett förtydligande i regelböcker som gör att barnmorskor i länet kan frigöra tid från BMM för att istället delta i informationskampanjen.

157 - Sammantaget krävs och ett förtydligande i uppdraget och avsatta medel årligen för uppdraget cellprovsvecka. Detta ska gälla så väl offentlig som privat driven primärvård - Till våren 2016 planeras att alla län i Uppsala-Örebro regionen genomför Cellprovsvecka gemensamt. Ansökan om medel har lämnas till RCC, se bilaga. Värmlands län har sedan 2012 haft projektet skydda livmodern och syftet är att öka deltagandet i gynekologisk cellprovs kontroll. De insatser som gjorts visar resultat i täckningsgraden, som under 2012 ökat till 82,2% jämfört med 78 % Även Sörmlands län har haft liknande satsning med bra utfall beträffande täckningsgrad. 7. örtydligande av nya resurser, behov av resursförstärkning utöver den ram som finns, för att öka täckningsgraden i cervixcancerscreeningen i landstinget Uppsala län: ör att möjliggöra införandet av webbtidbok måste uppdrag ges till landstingets kommunikationsavdelning för informationsinsats Om Uppsala län inför en kallelse med bokad tid krävs en administrativ resurs för webbokningen med uppdragsbeskrivning från LUL på 100 % - kostnad 450 tkr/år Kostnader och administrativ funktion för att Uppsala läns deltagande i NKCx processregister, Cytburken. Detta kräver en administrativ resurs vars omfång just nu kan räknas till ungefär 50 % utifrån vad som gjorts i andra län i regionen. Utvecklingsansvarig barnmorska som ligger under Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Denna funktion ska vara samlande av utbildning och information samt flödet mellan screeningverksamheten och Akademiskas och Enköpings Lasaretts dysplasikontroller kan behövas på 50 %. Bilagor: - Patientlagen och screening SKL skrivelse från samordnare Gunilla Gunnarsson - Nationell aktionsplan Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län Birgitta Segeblad Masoumeh Rezapour Lena Axén Mödrahälsovårdsöverläkare Verksamhetschef Samordningsbarnmorska Marianne van Rooijen

158 Vårt dnr: 09/ (2) Avd för vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till Nätverket Hälso- och sjukvårdsdirektörer Patientlagen och screening Bakgrund Patientlagen gäller från och med Lagen ger patienter möjlighet att välja offentligt finansierad öppen vård var som helst i Sverige. Lagen har tolkats så att screeningverksamhet är en form av öppenvård och därmed kan en person som kallas till screening välja att utföra denna i annat landsting än hemmalandstinget. Nätverket för hälso- och sjukvårdsdirektörer har givit Regionala cancercentrums nationella arbetsgrupper för cervixcancerprevention och mammografi i uppdrag att komma med förslag till säkra rutiner för screening i annat landsting och därvid precisera vilka förändringar som måste göras i screeningverksamheten på landstingsnivå. De svar som inkommit från grupperna visar att svar på screeningundersökning utförd i annat landsting inte alltid sker med automatik utan att rutiner för manuellt svar och eventuellt vidare remittering måste säkras. Inga uppföljningssystem har möjlighet att ta in data kring prov taget utanför landstinget. Det innebär t.ex. att påminnelser om undersökning kommer att sändas ut till kvinnan trots att undersökningen är gjord i annat landsting. De landsting som för cervixcancerscreening är anslutna till Cytburkens web-tjänster för kallelser kan ta hänsyn till prov som tagits i annat landsting, förutsatt att det landstingen är anslutet till Cytburken. Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention föreslår praktiska lösningar inom ramen för screeningverksamheten. Nationella arbetsgruppen för mammografi har som lösningsförslag att listning införs för mammografi och i avvaktan på detta bör, av patientsäkerhetsskäl, kvinnan söka läkare och bli remitterad på sedvanligt sätt för mammografi. Ärendet har diskuterats internt på sektionen för hälso- och sjukvård. Vår bedömning är att det i dagsläget rör sig om ett fåtal kvinnor men att antalet kommer att öka efterhand. Vi föreslår följande till nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer: Mål Kvinnan ska kunna screena sig var som helst i Sverige på ett patientsäkert sätt och med korrekt uppföljning. På lång sikt Den långsiktiga lösningen är ett nationellt kallelsesystem och ett nationellt uppföljningssystem. Detta skulle eliminera osäkerhet kring kallelsetidpunkt, säkra Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , ax: Org nr: , info@skl.se,

159 Vårt dnr: 09/ (2) påminnelser vid ej genomförd screeningundersökning, ge korrekt uppföljning och vara ett patientsäkert system. På kort sikt På kort sikt måste varje landsting säkra sina rutiner för det ökande antal kvinnor som kommer att önska screeningundersökning i annat landsting. Kvinnan uppvisar screeningkallelse Kvinnan ska kunna uppvisa aktuell screeningkallelse i det landsting hon önskar få sin undersökning utförd. På så sätt förhindrar man screening på felaktiga tidpunkter eller för ofta. Kvinnan betalar, i enlighet med riksavtalets regler, samma avgift som det utförande landstinget har för screening av egna invånare oavsett hur screening för utomlänspersoner läggs upp. Utförande landstings ansvar Det utförande landstinget ansvarar för att rutiner finns för att genomföra önskad screeningundersökning att kvinnan får information om undersökningsresultatet eventuell remiss för åtgärd av fynd vid undersökningen vilket i normalfallet bör ske i utförande landsting men att kvinnan ges möjlighet att lämna önskemål om var fortsatt utredning ska genomföras att hemlandstinget får information om resultatet att hemlandstinget debiteras kostnad för undersökning i enlighet med regional prislista. Sveriges Kommuner och Landsting 28 juli 2015 Sektionen för hälso- och sjukvård Gunilla Gunnarsson, Hasse Knutsson, Olle Olsson

160 lödesschema för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention i Uppsala län oktober 2015 Landstingsledning/ Politiken Primärvård Offentlig och privat Akademiska Sjukhuset Lasarettet i Enköping BMM alla tar cellprov Akademiska Lab KPC ansvarar för kallelseutskick och provsvarsfunktion Kvinnosjukvård - gynekologi Kontroll filen kvinnor som behandlats för en dysplasi och som ska kontrolleras enl särskild rutin > 60 år MHV-enheten, uppdrag mot alla BMM i länet Gyn mott. Avvikande prover kvinnor i södra Uppsala län

161 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Nationell aktionsplan De i nuläget viktigaste åtgärderna för att förbättra det förebyggande arbetet mot livmoderhalscancer: Dödligheten i cervixcancer domineras stort av kvinnor som inte fullt ut deltagit i enlighet med screeningprogrammets nuvarande rekommendationer. Att underlätta deltagande i screening är avgörande och en viktig fråga om jämställd vård. ör att öka deltagandet föreslår arbetsgruppen följande: Att alla landsting erbjuder förbokad tid. Att alla landsting skickar ut ny inbjudan/påminnelse till de kvinnor som uteblir och sådan upprepas årligen. Särskilda åtgärder sätts in för att underlätta för kvinnor som inte deltagit under lång tid. Exempel: Kvinnor som inte deltagit efter att ha erhållit fyra inbjudningar får ett alternativt erbjudande eller alternativ kontaktväg för screening (telefonkontakt och/eller självtest med HPV). Enkelt och tillgängligt ombokningssätt på internet för cellprovtagning bör vara tillgängligt i hela landet för kallade kvinnor oavsett ålder, etnisk bakgrund, utbildningsnivå etc. Det ska via Internet vara möjligt att omboka en föreslagen tid till en annan reserverad tid med hjälp av enkla och säkra lösningar som är tillgängliga för alla kvinnor. Ombokning via telefon ska också erbjudas. En kvinna som är aktuella för provtagning ska erbjudas sådan även då hon kommer för annan gynekologisk undersökning, ex. vid gynmottagningar eller preventivmedelsförskrivning Varje landsting bör identifiera geografiska och/eller socioekonomiska områden med lågt deltagande. Man ska analysera hinder för deltagande och genomföra riktade insatser som utvärderas. Genom åren har screening gett en kraftig sänkning av insjuknande och dödlighet i cervixcancer i de åldrar som screenats medan effekterna för äldre kvinnor som lämnat screeningprogrammet har varit mindre. Ändå talar nuvarande kunskap för att kvinnor som haft flera normala cellprover när de fyllt 60 år har en mycket liten risk att drabbas. Däremot har äldre kvinnor som tidigare behandlats för höggradiga cellförändringat samt de som inte deltagit fullt ut i screening en tydligt ökad risk.

162 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Kvinnor som behandlats för CIN2-3 bör erbjudas screening upp till hög ålder. Erbjudandet bör vara livslångt och dessa kvinnor ska inte exkluderas vid någon i förväg bestämd åldersgräns. Interventioner för att erbjuda underscreenade äldre kvinnor provtagning behöver studeras. Pågående intervention med exit-test med HPV-prov när screening är planerad att avslutas behöver utvärderas. Nationella mål har skapats och begränsade mätningar har visat på stora kvalitetsskillnader inom cervixcancerprevention i Sverige. Ett viktigt arbete har påbörjats men det råder fortfarande bristande samordning nationellt och regionalt. Arbetet mot cervixcancer är i många landsting splittrat och fragmenterat, mandat och organisation varierar. Ändringar i programmen förutsätter uppföljning och utvärdering i kvalitetsregister. ör att öka nationell samordning och öka kvaliteten föreslår arbetsgruppen: Att alla landsting/regioner utser en processansvarig med mandat att i samverkan med RCC utsedd regional processledare leda arbetet inom hela Processen cervixcancerprevention för att säkra insatser i hela vårdkedjan. Att alla landsting ansluter sig till och regelbundet inrapporterar till NKCx (Nationellt kvalitetsregister för Cervixcancerprevention) gäller såväl analysdelen som processdelen (f.d. Cytburken). Att alla landsting till registret också rapporterar in data gällande alla svar vid HPV testning enligt framtagen nationell mall. Att alla landsting, också genom samordnade insatser, anskaffar erforderligt datastöd för att klara säker uppföljning av kvinnor med avvikande prover och som genomgått behandlingar. Att alla landsting verkar för att säkra tillgången av cytodiagnostiker och patologer. HPV-vaccination Hög täckning i skolvaccinationsprogrammet är avgörande för att kunna nå flockimmunitet som kan skydda även icke vaccinerade mot HPV-relaterad cancer. Att alla landsting i samverkan med kommunerna genomför insatser (ex. informationskampanjer) med målsättning att uppnå minst 90 procents täckning i skolvaccinationerna. Landstingen har det direkta ansvaret för ifattvaccinationen (catch up) av flickor födda efter 1 jan Resultaten från denna har varierat betydligt. Att landstingen genomför insatser med målsättning att uppnå minst 75 procents täckning i ifattvaccinationsprogrammet.

163 Nationella rekommendationer antagna av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention och understödda av RCC i Samverkan genom beslut Screeningstrategier Cervixcancerscreening har bedrivits med cellprov under mer än 40 år. Nya tekniker, främst HPV-testning, har aktualiserats. Europeiska riktlinjer kommer inom kort att publiceras. Enskilda landsting startar egna program. Att en nationell process initieras för att värdera alternativa screeningstrategier med inriktning på att lägga fram nationella rekommendationer.

164 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Kvalitetsledningssystem för landstinget redovisning av förvaltningsövergripande processer örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att att lägga sammanställningen över landstingsövergripande kliniska processer, till handlingarna, uppmärksamma landstingsstyrelsen på att de förvaltningsövergripande processerna måste vidareutvecklas samtidigt som fler landstingsövergripande processer måste kartläggas. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade , 148, att förvaltningarna ska återkomma med en rapport om vilka landstingsövergripande processer de är delaktiga i. I korthet kan konstateras att samtliga av landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med kartläggning av kliniska processer i syfte att utveckla vårdprocesserna och ytterst bidra till att förbättra vårdens kvalitet. En förutsättning för tillskapande av ett landstingsövergripande kvalitetsledningssystem är att förvaltningarnas interna arbete med kartläggning av kliniska processer inte slutar vid förvaltningsgränsen, utan kopplas ihop med de processer som övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med. Det operativa ansvaret för vården och utvecklingen av vården ligger i Landstinget i Uppsala län i linjeorganisationen. ör att säkerställa implementering av nationella riktlinjer och behandlingsstrategier inom länet finns landstingsövergripande råd. Rådens uppdrag är att verka för god och jämlik vård samt att hantera de resultat som presenteras i Öppna jämförelser och Vården i siffror. Råden består av representanter för länets specialistkliniker, primärvården, länets kommuner och representanter för patientföreningar. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

165 2 (2) De förvaltningsövergripande processer som drivs genom programråd är idag Programråd för Diabetes typ 2 vuxna, Astma/Kol barn och vuxna, Hjärtsvikt, Hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt Stroke som startar Av landstingsdirektörsbesluten för respektive programråd framgår att rådens arbete ska integreras med landstingets arbete med kvalitetsledningssystem. På grund av att tillräcklig kompetens för närvarande saknas inom råden för hur man ska arbeta inom ett ledningssystem samt resursbrist, sker inte någon processkartläggning i egentlig mening utan mer en sammanställning av olika kunskapsunderlag/ riktlinjer samt definitioner av ansvarsområden för respektive vårdnivå. Det finns ytterligare 14 processer som respektive förvaltning arbetar med för att införa ett processorienterat arbetssätt. Till detta kommer det Värdebaserad vård arbete som Akademiska sjukhuset arbetar med, 11 områden, samt de standardiserade vårdförlopp inom cancerområdet som prioriterats i den nationella cancerstrategin och som hanteras av RCC. Produktionsstyrelsen är av uppfattningen att det är positivt att det finns både förvaltningsinterna och till viss del förvaltningsövergripande processer under kartläggning. Styrelsen vill ändå i sammanhanget uppmärksamma landstingsstyrelsen på att de förvaltningsövergripande processerna måste vidareutvecklas samtidigt som fler landstingsövergripande processer måste kartläggas. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga: Processer

166 Dnr PS Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Produktionsstyrelsen Sammanställning landstingsövergripande kliniska processer Process AS LE PV HoH TV Programråd Diabetes, vuxna typ 2 diabetes X X X Astma/KOL, barn o vuxna X X Stroke, start X Hjärtsvikt, omstart X Osteoporos Hälsoinriktad hälso- och sjukvård för en X effektiv vårdprocess inom LUL Artros X X Multisjuka äldre X Ryggbesvär X Depression X UVI X ÖLI X Halsbesvär X Öronbesvär X Värdebaserad vård Esofaguscancer Ortogeriatrik Alkohol och drogmissbruk hos vuxna Brännskador Lungcancer Kraniosynostos Esofagus atresi, analatresi och VACTERL Prostatacancer Trauma Neuroendokrina tumörer (NET) Ehlers Danlos syndrom och hypermobilitet Standardiserade vårdförlopp, cancerprocesser X X X X X X X X X X X Patientnämndens kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

167 Akut myeloisk leukemi Huvud- och halscancer Matstrup- och magsäckscancer Prostatacancer Urinblås-urinväggscancer Standardiserade vårdförlopp, cancerprocesser + 10, införas (2)

168 BILAGA PS 2015, Dnr LSU Dnr PS Landstingsservice Sören Hill Tfn E-post Produktionsstyrelsen Inhyrning av vårdcentral för Primärvården i Stenhagen örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att produktionsstyrelsen ordförande tecknar hyresavtal med Uppsalahem. Ärendet Landstingsservice har uppdrag från Primärvården att undersöka möjligheten att finna nya lokaler i Stenhagen. Uppsalahem kommer att uppföra Båghuset inom fastigheten Berthåga 61:2, kv Opalen, Stenhagen. astigheten kommer att innehålla 99 lägenheter. I bottenvåning kommer att rymmas en vårdcentral. Kostnadsbedömning En sammanlagd inhyrning på ca 397 kvm erfordras för att verksamheter skall inrymmas. Hyresnivå i avtalet är kr/år kr/kvm/år. Hyrestid 15 år. Primärvården har accepterat hyreskontraktet och LSU kommer att göra ett preliminärt hyresavtal med primärvården. Investeringskostnad per fas kr förbrukat sedan start Bilagor Produktionsstyrelsens Protokoll från sammanträde den 28 september Godkännande av fördjupat planeringsarbete för Stenhagens VC Preliminärt hyresavtal Kopia till örvaltningsdirektör Landstingsservice Akademiska sjukhuset, ingång Uppsala tfn fax pg bg org nr

169 Chef för astigheter och Service Landstingsservice Ansvarig förvaltare Landstingsservice Primärvårdsdirektören Akademiska Sjukhuset Registrator Primärvården 2 (2)

170 (1) Landstingsservice Sören Hill Sören.hill@lul.se Produktionsstyrelsen Komplettering av ärende Inhyrning Stenhagen vårdcentral Komplettering av ärende Inhyrning Stenhagen vårdcentral Efter kontakt med Uppsalahem. Uppsala Kommun och HSB har jag inte lyckats hitta ngn uppgift på att det inom överskådlig tid skall byggas ngt hus med 1000 kvm lokalyta. Se även kommentar från Uppsalahems VD Mikael Rådegård nedan. Urklipp ur mail från Uppsalahem "Jag har pratat med VD Mikael Rådegård. Vi lämnar följande besked att Uppsalahem inte är lagfaren ägare till mark där det är/ eller kommer finnas någon möjlighet för en "större" lokal. Vi äger idag endast den mark där vi planerar för bostäder och den lokal som vi avser att skriva avtal om med er vilken också redovisas i tidigare översänt kontraktsförslag. Vår VD Mikael Rådegård finns tillgänglig och har meddelat att han kan vara behjälplig att svara på frågan om det skulle behövas. Mathias Lantz Uppsalahem AB " Sören Hill Landstingsservice Landstingsservice Akademiska sjukhuset ingång Uppsala tfn fax org nr

171 ÖR LOKAL Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Hyresvärd Hyresgäst Lokalens adress m.m Lokalens användning Lokalens skick Lokalens storlek och omfattning Namn: Uppsalahem AB Namn: Landstingsservice Aviseringsadress: Landstingsservice, Uppsala Kommun: Uppsala Gata: Herrhagsvägen 187 Lokalen med tillhörande utrymmen hyrs ut för att användas till Vårdcentral Användningsändamålet har närmare angetts i bifogad specifikation. Lokalen hyrs ut i befintligt skick. HYRESKONTRAKT Nr: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Personnr/orgnr: astighetsbeteckning: Berthåga 63:1 Trappor/hus: Personnr/orgnr: Lokalens nr: 6002 En beskrivning av lokalens skick vid detta kontrakts tecknande samt uppgift om vem som på tillträdesdagen i förekommande fall ska ha ombesörjt och bekostat dels åtgärdandet av brister, dels överenskomna ändringar framgår av bifogat besiktnings- och åtgärdsprotokoll. Areatyp Plan ca m 2 Areatyp Plan ca m 2 Bilaga: 2 5 Bilaga: 2 3 Vårdcentral BV 397 Sid 1 ( 4 ) Hyrestid Uppsägningstid/ örlängningstid Hyra Om i kontraktet angiven area avviker från faktisk area medför avvikelsen inte rätt för hyresgästen till återbetalning eller sänkning av hyran respektive hyresvärden rätt till högre hyra. Omfattningen av den förhyrda lokalen framgår av bifogade ritning(ar). Tillfart för bil för i- och urlastning rån och med den: Plats för skylt Plats för skyltskåp/ automat Parkeringsplats(er) för bil(ar) Till och med den: Garageplats(er) Uppsägning av detta kontrakt ska ske skriftligen minst 9 månader före den avtalade hyrestidens utgång. I annat fall är kontraktet för varje gång förlängt med 3 år månader Kronor per år exklusive nedan markerade tillägg Indexklausul Ändring av ovan angiven hyra sker i enlighet med bifogad indexklausul. astighetsskatt astighetsskatt ersätts i enlighet med bifogad fastighetsskatteklausul. astighetsskatt ingår i hyran. Tillhandahållande av och betalning för el, va, värme, varmvatten, kyla och ventilation Hyresvärden tillhandahåller/ombesörjer för bil(ar) Bilaga: A Bilaga: 1 Bilaga: El va Värme Varmvatten Kyla Ventilation Betalning: El Hyresgästen har eget abonnemang. va Hyresgästen har eget abonnemang. Värme Hyresgästen har eget abonnemang. Varmvatten Hyresgästen har eget abonnemang. Kyla Hyresgästen har eget abonnemang. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Ventilation Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Ingår i hyran. Ingår i hyran. Ingår i hyran. Ingår i hyran. Ingår i hyran. Ingår i hyran. Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: astighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat 2012 och Eftertryck förbjuds. Sign Sign

172 ÖR LOKAL Nr: Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Mätare Om hyresgästen ska ha eget abonnemang enligt ovan och mätare saknas utförs och bekostas installationen av erforderliga mätare av Avfallshantering hyresvärden hyresgästen I den omfattning hyresvärden är skyldig att dels tillhandahålla utrymme för lagring av avfall, dels ordna borttransport av avfall är hyresgästen skyldig att placera avfall i avsett kärl på avsedd plats liksom att utan kompensation medverka till den ytterligare källsortering som hyresvärden kan komma att besluta. Härutöver gäller följande: Hyresgästen ska svara för och bekosta borttransport av avfall som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen (dock åligger det hyresvärden att tillhandahålla avfallskärl och erforderligt avfallsutrymme). Hyresgästen förbinder sig att med renhållningsentreprenör teckna och vidmakthålla kontrakt om borttransport av avfall. Hyresvärden samordnar borttransport av avfall för flera hyresgästers verksamhet i fastigheten. Hyresgästen ska som tillägg till hyran till hyresvärden betala ersättning för hyresgästens andel av kostnaden för borttransporten. Lokalens andel av denna kostnad ska anses vara procent. Hyrestillägget uppgår vid detta kontrakts tecknande till kronor per år. Kostnaden för borttransport av avfall som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen ingår i hyran. Annan reglering enligt bilaga Trappstädning ingår i hyran ombesörjs och bekostas av hyresgästen annan reglering enligt bilaga Snöröjning och sandning Oförutsedda kostnader Mervärdesskatt (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens momsplikt HYRESKONTRAKT ingår i hyran ombesörjs och bekostas av hyresgästen annan reglering enligt bilaga Bilaga: Bilaga: Bilaga: 2 19 Skulle efter kontraktets tecknande oförutsedda kostnadsökningar uppkomma för fastigheten på grund av a) införande eller höjning av särskild för fastigheten utgående skatt, avgift eller pålaga som riksdag, regering, kommun eller myndighet kan komma att besluta om, eller b) generella ombyggnadsåtgärder eller liknande på fastigheten som inte enbart avser lokalen och som hyresvärden är skyldig att utföra till följd av beslut av riksdag, regering, kommun eller myndighet ska hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning betala ersättning till hyresvärden för den på lokalen belöpande andelen av den totala årliga kostnadsökningen för fastigheten. Lokalens andel ska anses vara procent. Har andelen inte angetts utgörs denna av hyresgästens hyra (exkl eventuell moms) i förhållande till de i fastigheten vid tidpunkten för kostnadsökningen utgående lokalhyrorna (exkl eventuell moms). ör lokal som inte är uthyrd görs därvid en uppskattning av marknadshyran för lokalen. Med skatt enligt a) ovan avses inte moms och fastighetsskatt i den mån ersättning för denna betalas i enlighet med överenskommelse. Med oförutsedda kostnader menas sådana kostnader som vid kontraktets ingående inte beslutats av de under a) och b) angivna instanserna. Ersättningen betalas enligt nedanstående regler om hyrans betalning. Hyresgästen ska bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. Hyresgästen ska inte bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. astighetsägaren/hyresvärden är skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen. Hyresgästen ska utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Om fastighetsägaren/hyresvärden väljer att bli skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen ska hyresgästen utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Momsen, som ska betalas samtidigt med hyran, beräknas på angivet hyresbelopp jämte, enligt vid varje tidpunkt gällande regler för moms på hyran, på i förekommande fall enligt hyreskontraktet utgående tillägg och andra ersättningar. Om hyresvärden till följd av hyresgästens självständiga agerande såsom exempelvis upplåtelse av lokalen helt eller delvis i andra hand (även upplåtelse till eget bolag), eller överlåtelse blir jämkningsskyldig för moms enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen, ska hyresgästen fullt ut ersätta hyresvärden för dennes förlorade avdragsrätt. Hyresgästen ska vidare utge ersättning för den kostnadsökning som följer av hyresvärdens förlorade avdragsrätt för ingående moms på driftskostnader som uppstår genom hyresgästens agerande. Hyrans betalning Hyran betalas utan anfordran i förskott senast sista vardagen före varje PlusGiro nr: BankGiro nr: kalendermånads början kalenderkvartals början genom insättning på enl avi Sid 2 ( 4 ) Miljöpåverkan Ränta, betalningspåminnelse Byggvarudeklarationer Revisionsbesiktningar Tillgänglighet till vissa utrymmen Vid försenad hyresbetalning ska hyresgästen betala dels ränta enligt räntelagen, dels ersättning för skriftlig betalningspåminnelse enligt lagstiftningen om ersättning för inkassokostnader m.m. Hyresgästen ska före tillträdet inhämta erforderliga tillstånd för den verksamhet för vilken lokalen upplåts. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den uppfyller vid varje tidpunkt gällande miljölagstiftning och övriga föreskrifter för miljön. Hyresgästens ansvar för miljöpåverkan gäller även efter kontraktets upphörande och preskriberas inte enligt bestämmelserna i 12 kap. 61 jordabalken. ör ytterligare bestämmelser avseende miljöfarlig verksamhet, se bifogad miljöklausul. Parterna har träffat en överenskommelse om att minska fastighetens och lokalens miljöpåverkan, se grön bilaga. Om hyresgästen i enlighet med bestämmelser i detta kontrakt eller i annat fall utför underhålls-, förbättrings- eller ändringsarbeten avseende lokalen ska hyresgästen för hyresvärden i god tid före arbetets utförande förete byggvarudeklarationer i den mån sådana finns utarbetade för de produkter och material som ska tillföras lokalen. Om det vid en av myndighet påkallad revisionsbesiktning av installationer såsom el- eller sprinkleranordningar konstateras fel och brister i hyresgästen tillhörig installation, ska hyresgästen på egen bekostnad utföra begärda åtgärder inom den tid myndigheten har föreskrivit. Om hyresgästen inom nämnda tid inte har åtgärdat fel och brister har hyresvärden rätt att på hyresgästens bekostnad utföra sådana åtgärder som myndigheten har föreskrivit. Bilaga: Bilaga: Hyresgästen ansvarar för att tillträde till sådana utrymmen som hyresvärden eller någon som företräder hyresvärden eller som personal från energibolag, va-bolag, telekombolag eller motsvarande måste ha tillgång till för skötsel och drift av fastigheten inte hindras genom förhållanden i hyresgästens verksamhet. astighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat 2012 och Eftertryck förbjuds. Sign Sign

173 ÖR LOKAL Nr: Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller PBL-avgifter Om hyresgästen utan erforderligt bygglov, annat lov eller tillstånd vidtar ändringar i lokalen och hyresvärden till följd av detta enligt reglerna i plan- och bygglagen (PBL) tvingas utge byggsanktionsavgift eller vite, ska hyresgästen till hyresvärden betala ersättning med motsvarande belopp. Brandskydd Parternas skyldigheter gentemot varandra i anledning av lagstiftningen om skydd mot olyckor regleras i bifogad brandskyddsklausul. Myndighetskrav m.m. Inredning Hyresvärden Hyresgästen Lokalen uthyrs Bilaga: 2 18 ska på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som myndighet, domstol eller försäkringsbolag med stöd av nu gällande eller framtida lagstiftning eller avtal fr.o.m. tillträdesdagen kan komma att kräva för lokalens nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen ska samråda med hyresvärden innan åtgärder vidtas. utan särskild för verksamheten avsedd inredning med särskild för verksamheten avsedd inredning enl bilaga Underhåll Hyresvärden ska utföra och bekosta erforderligt underhåll av lokalen och av hyresvärden särskild för verksamheten tillhandahållen inredning Skötsel, drift och ändringsarbeten Ledningar för telefoni och datakommunikation Skyltar, markiser m.m. örsäkringar Hyresgästen ska utföra och bekosta erforderligt underhåll dels av ytskikt på golv, väggar och tak, dels av inredning som hyresvärden särskilt tillhandahåller för verksamheten. Annan fördelning av underhållsansvaret, se bilaga. Hyresgästen svarar dock för enl bilaga Hyresgästens underhållsskyldighet omfattar därutöver enl bilaga Bilaga: 2 3 Bilaga: Bilaga: Bilaga: 3 Om hyresgästen åsidosätter sin underhållsskyldighet enligt ovan och inte inom skälig tid vidtar rättelse efter skriftlig uppmaning har hyresvärden rätt att fullgöra skyldigheten på hyresgästens bekostnad. Om inte annat överenskommits ska hyresvärden i förekommande fall ombesörja skötsel, drift och underhåll av allmänna och gemensamma utrymmen. Annan överenskommelse avseende allmänna och gemensamma utrymmen Bilaga: Hyresgästen får inte utan hyresvärdens skriftliga godkännande, i lokalen eller annars inom fastigheten, utföra inrednings- och/eller installations- eller ändringsarbeten som direkt berör bärande byggnadsdelar eller för fastighetens funktion viktiga anläggningar eller installationer såsom el, va och ventilation. Installationer såsom sprinklerhuvuden och anordningar för ventilation får inte av hyresgästen byggas in i inredning så att effekten av sådana anordningar försämras. Hyresgästen ska vid utförande av inredningsarbeten se till att funktionen hos radiatorer och andra uppvärmningsanordningar i allt väsentligt behålls. Hyresvärden Hyresgästen bekostar erforderlig dragning av ledningar för telefoni och datakommunikation från den anslutningspunkt operatören anger till de ställen i lokalen som hyresgästen i samråd med hyresvärden väljer. Annan fördelning av ansvaret för telefoni och datakommunikation, se bilaga. Hyresgästen har efter samråd med hyresvärden rätt att sätta upp för verksamheten sedvanlig skylt, under förutsättning att hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke och att hyresgästen har inhämtat erforderliga tillstånd av berörda myndigheter. Övriga anordningar såsom markiser och antenner får inte sättas upp utan hyresvärdens tillstånd. Vid avflyttning ska hyresgästen återställa husfasaden i godtagbart skick. Vid mera omfattande fastighetsunderhåll såsom fasadrenovering ska hyresgästen på egen bekostnad och utan ersättning nedmontera och åter uppmontera skyltar och andra anordningar som hyresgästen satt upp på byggnaden. Hyresvärden förbinder sig att inte sätta upp automater och skyltskåp på ytterväggarna till den av hyresgästen förhyrda lokalen utan hyresgästens medgivande samt medger hyresgästen företrädesrätt att uppsätta automater och skyltskåp på ifrågavarande väggar. Hyresgästen förbinder sig att följa bifogat skyltprogram. Bilaga: Bilaga: 2 13 Det åligger hyresvärden att teckna och vidmakthålla sedvanlig fastighetsförsäkring avseende den fastighet inom vilken den förhyrda lokalen är belägen. Hyresgästen är skyldig att teckna och vidmakthålla företagsförsäkring för den verksamhet som bedrivs i lokalen. Såväl hyresvärdens som hyresgästens försäkring ska omfatta skada orsakad av tredje man. Yttre åverkan Hyresvärden Hyresgästen ska svara för skador på grund av åverkan på till lokalen tillhörande fönster, skyltfönster, skyltar samt entré- och andra dörrar eller portar som leder till eller från lokalen. I samtliga fall omfattar ansvaret även karmar, bågar och foder. Låsanordningar Hyresvärden Hyresgästen Nedsättning av hyra Avtalat skick m.m Sedvanligt underhåll HYRESKONTRAKT ska utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för hyresgästens företagsförsäkring. Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för tid då hyresvärden låter utföra arbete för att sätta lokalen i avtalat skick eller annat arbete som särskilt anges i detta kontrakt med tillhörande bilagor. Nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av lokalen eller fastigheten i övrigt utgår enligt hyreslagens regler. Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av lokalen eller fastigheten i övrigt. Det åligger dock hyresvärden att i god tid underrätta hyresgästen om arbetets art och omfattning samt när och under vilken tid arbetet ska utföras. Parterna är överens om att rätten till nedsättning av hyran när hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av lokalen eller fastigheten i övrigt ska regleras enligt särskild bilaga. astighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat 2012 och Eftertryck förbjuds. Sign Bilaga: Sign Sid 3 ( 4 )

174 Återställande vid avflyttning orce majeure ÖR LOKAL Nr: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Senast vid hyresförhållandets upphörande ska hyresgästen, om inte annan överenskommelse har träffats, ha bortfört sin egendom och återställt lokalen i godtagbart skick. Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Säkerhet Annan överenskommelse om bortförande och återställande enligt bilaga. Bilaga: 2 15 Parterna är eniga om att senast sista dagen av hyresförhållandet gemensamt genomföra besiktning av lokalen. Om till följd av hyresgästens åtgärder vidtagna med eller utan hyresvärdens medgivande lokalen vid avflyttning innehåller material, som inte särskilt överenskommits att hyresvärden svarar för, ska hyresgästen avlägsna materialet eller ersätta hyresvärden dennes kostnader för kvittblivning såsom förekommande avfallsskatt, transport och avgift för deponering eller motsvarande. Hyresvärden fritar sig från skyldighet att fullgöra sin del av kontraktet och från skyldighet att betala skadestånd om hyresvärdens åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, på grund av sådan arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion eller ingrepp av offentlig myndighet som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat förutse. Hyresgästen ska till hyresvärden senast den HYRESKONTRAKT lämna säkerhet för sina förpliktelser enligt detta kontrakt genom borgen ställd av bankgaranti intill ett belopp om annan säkerhet i form av Bilaga: Sid 4 ( 4 ) Personuppgiftslagen Särskilda bestämmelser Om avtalad säkerhet inte lämnats senast vid föreskriven tidpunkt är detta kontrakt förfallet, om hyresvärden före tillträdet så påfordrar. Information till hyresgäst om behandling av personuppgift och skriftligt samtycke, se bifogad personuppgiftsklausul. (Gäller inte när hyresgästen är en juridisk person.) Bilaga A - Ritning Bilaga 1 - Indexklausul Bilaga 2 - Särskilda bestämmelser Bilaga 3 - Gränsdragningslista Bilaga 4 - Rums- och funktionsprogram, Lokalförteckning Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Bilaga: Underskrift Bilaga: Detta kontrakt, som inte utan särskilt medgivande får inskrivas, har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Tidigare kontrakt mellan parterna avseende denna lokal upphör att gälla fr.o.m. detta kontrakts ikraftträdande. Ort/datum: Uppsala Hyresvärdens namn: Uppsalahem AB Ort/datum: Uppsala Hyresgästens namn: Landstingsservice Namnteckning(firmatecknare/ombud): irmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande: Namnteckning(firmatecknare/ombud): irmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande: Överlåtelse Underskrift Ovanstående hyreskontrakt överlåts fr.o.m. den. rånträdande hyresgäst (namn): Tillträdande hyresgäst (namn): Personnr/orgnr Namnteckning (frånträdande hyresgäst): irmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande (frånträdande hyresgäst): Namnteckning (tillträdande hyresgäst): irmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande (tillträdande hyresgäst): Hyresvärdens godkännande Hyresvärden godkänner överlåtelsen Ort/datum: Hyresvärdens namn: Namnteckning (firmatecknare/ombud): irmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande (hyresvärd/firmatecknare): astighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat 2012 och Eftertryck förbjuds.

175 STENHAGEN VÅRDCENTRAL : SKISS PÅ PLANLÖSNING : ÖVERSIKT : SKALA 1:200 :

176 STENHAGEN VÅRDCENTRAL : SKISS PÅ PLANLÖSNING : DEL 1 : SKALA 1:100 : ÖLj = Överljus

177 ÖLj = Överljus VL = Varmluftsaggregat STENHAGEN VÅRDCENTRAL : SKISS PÅ PLANLÖSNING : DEL 2 : SKALA 1:100 :

178 INDEXKLAUSUL ÖR LOKAL Bilaga nr: 1 Sid 1 (2) Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Avser Hyreskontrakt nr: astighetsbeteckning: Berthåga 63:1 Hyresvärd Namn: Personnr/orgnr: Uppsalahem AB Hyresgäst Namn: Personnr/orgnr: Landstingsservice Klausul Bashyra enligt denna klausul utgörs av 100 % av det hyresbelopp som har angetts i kontraktet, dvs kronor. % av de fasta hyrestillägg som har angetts i en till kontraktet fogad driftskostnadsklausul (se bilaga ), dvs. kronor. Summa bashyra kronor per år. Under hyrestiden ska med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (totalindex med 1980 som basår) tillägg till hyresbeloppet tillsammans med fasta hyrestillägg utgå med en viss procent av bashyran enligt de grunder som anges i det följande. ör hyresavtal som börjar löpa någon gång under tiden 1/1 30/6 anses bashyran anpassad till indextalet för oktober månad året innan. ör hyresavtal som börjar löpa någon gång under tiden 1/7 31/12 anses bashyran i stället anpassad till indextalet för oktober månad under samma tid. Indextalet för den oktobermånad till vilken bashyran enligt ovan anses anpassad utgör bastal såvida inte annat avtalats enligt följande genom angivande av år. Annat överenskommet bastal, nämligen indextalet för oktober månad år Skulle indextalet någon påföljande oktobermånad ha stigit i förhållande till bastalet, ska tillägg utgå med det procenttal varmed indextalet ändrats i förhållande till bastalet. I fortsättningen ska tillägg utgå i förhållande till indexändringarna, varvid hyresförändringen beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan bastalet och indextalet för respektive oktobermånad. Utgående hyra ska dock aldrig sättas lägre än det i kontraktet angivna hyresbeloppet tillsammans med fasta hyrestillägg enligt ovan. Hyresändringen sker alltid fr.o.m. den 1 januari efter det att oktoberindex föranlett omräkning. På sidan 2 intagna anvisningar gäller för denna indexklausul. Underskrift Ort/datum: Ort/datum: Uppsala Uppsala Hyresvärdens namn: Uppsalahem AB Hyresgästens namn: Landstingsservice Namnteckning (firmatecknare/ombud): irmatecknare Namnteckning (firmatecknare/ombud): irmatecknare Namnförtydligande: Ombud enligt fullmakt Namnförtydligande: Ombud enligt fullmakt Hyresvärdens egen notering om bastal: astighetsägarna Sveriges formulär 6 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Eftertryck förbjuds.

179 INDEXKLAUSUL ÖR LOKAL Bilaga nr: 1 Sid 2 (2) Anvisningar för indexuppräkning av hyra för lokal Bashyran Om hela eller viss andel av det i kontraktet angivna hyresbeloppet tillsammans med fasta hyrestillägg ska utgöra bashyra är en förhandlingsfråga och kan bero på hyresvillkoren i övrigt (såsom exempelvis hyrans storlek samt vilka övriga förpliktelser som åvilar hyresgästen). Bastalet Indextalet för den oktobermånad till vilken bashyran anses anpassad utgör bastalet såvida inte annat anges genom angivande av år (se bestämmelserna på sidan 1). Jämförelse mellan indextalen ska ske så snart årets oktoberindex har blivit känt. De senaste åren har oktoberindex blivit känt i mitten av november. Beräkning av indextillägget 1) Beräkna skillnaden mellan aktuellt oktoberindex och bastalet. 2) Om skillnaden är positiv, divideras den framräknade skillnaden med bastalet. 3) Tilläggets storlek beräknas genom att denna kvot multipliceras med bashyran. Exempel Beräkning av indextillägg för år 2008 Bashyran antas vara kr/år och anpassad till konsumentprisindex (KPI) för oktober 2005, som är 282,4 (bastalet). Oktoberindex för år 2007 är 293, Beräkna skillnaden mellan indextalet 293,85 och 282,4. Skillnaden är positiv och uppgår till 11, Dividera 11,45 med 282,4 och multiplicera kvoten (utan avrundning) med bashyran kr. Resultatet blir 4 054,53 kr och utgör indextillägget för år 2008 enligt klausulen. Alternativ: Om KPI för oktober 2007 i stället skulle ha varit lägre än bastalet 282,4, t.ex. 282,0, skulle skillnaden mellan 282,0 och bastalet 282,4 ha blivit negativ. Inget indextillägg skulle då utgå. Det i kontraktet angivna hyresbeloppet tillsammans med fasta hyrestillägg skulle gälla.

180 Bilaga: 2 1(10) Hyreskontrakt nr: SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 1 Preliminärt hyresavtal Definitioner Lokalens omfattning och standard Hantering av ändring och tilläggsarbeten (ÄTA) fram till tillträde Användningsområde Tillgänglighet Hyresgästens arbete under hyrestiden Bokföring och redovisning Hyrestid Hyra Hyresgästens ansvar Hyresgästen har ej rätt till Skylt, markis, parabol samt övriga antenner Uthyrning i andra hand och överlåtelse Återställande vid avflyttning Registreringsbevis örsäkringar Brandskyddsklausul Snöröjning och sandning Parkering iber Övriga bestämmelser Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

181 Bilaga: 2 2(10) Hyreskontrakt nr: Preliminärt hyresavtal Parterna är överens om att detta hyresavtal är ett preliminärt hyresavtal. Detta hyreskontrakt med bilagor, reglerar alla villkor för projektering, uppförande och förhyrning avseende nyproduktion av den nya vårdcentralen fr.o.m. datum för undertecknande av detta avtal från båda parter. Detta hyresavtal övergår till ett definitivt hyresavtal när bygghandlingar är upprättade och signerade av båda parter. Parterna är överens om att Uppsalahem åtar sig att projektera ovan nämnda vårdcentral utifrån villkor och bilagerade handlingar enligt detta avtal. Hyresgästen är medveten om att vissa faktorer inte kan fastställas förrän under projekteringens gång, se punkt 3.1. Vidare är att detta hyresavtal endast gäller under förutsättningen att inga överprövningar inkommer samt att investeringsbeslut och godkännande av detta hyreskontrakt med bilagor beviljas av styrelsen inom Uppsalahem. I det fall hyresvärden ensidigt väljer att inte genomföra projektet fr.o.m. datum för undertecknande av detta avtal från båda parter till färdig bygghandling faller ingen del av dittills nedlagda kostnader på hyresgästen. Om hyresgästen ensidigt väljer att inte genomföra projektet enligt detta avtal skall hyresgästen ersätta hyresvärden för hyresvärdens skada motsvarande det positiva kontraktsintresset samt för alla dittills nedlagda kostnader. Om parterna är överens om att gemensamt avsluta projektet vid färdig bygghandling, innan produktionsstart skall vardera parten svara lika för nedlagda kostnader fram till dag för uppsägning. Om bygghandlingar signeras av båda parter inkluderas nedlagda kostnader i beräkningen av hyran för anläggningen. 2 Definitioner Inga muntliga överenskommelser gäller utan parterna är överens om att överenskommelser skall göras skriftligt som tillägg till detta avtal vederbörligt påskrivna av båda parter. Samtliga överenskommelser som gäller vid kontraktstidens början finns redovisade i detta avtal. Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras i allmän domstol med Uppsala Tingsrätt som första instans. Svensk lag ska tillämpas på tvisten. 3 Lokalens omfattning och standard 3.1 Lokalyta Parterna är ense om att lokalens utformning är enligt bilaga A Ritning. Parterna är ense om, att lokalens slutgiltiga utformning kan komma att avvika ifrån vad som anges i detta avtal med bilagor. Hyresvärden äger vidare rätt att, av konstruktionstekniska, kommersiella eller andra skäl, förändra lokalens storlek med +/- 5 %. Om arean förändras skal den i avtalet angivna hyran justeras i proportion till areaförändringen. örändringen får dock inte inverka menligt på hyresgästens förutsättningar att bedriva den avsedda verksamheten i lokalen. 3.2 Lokalens standard Hyresvärden ombesörjer och bekostar en lokalanpassning enligt nedan redovisad handlingsförteckning. Alla övriga anpassningsåtgärder ombesörjer och bekostar hyresgästen. Arbetet kommer att utföras som totalentreprenad enligt Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, ABT Handlingsförteckning Bilaga A Ritning Bilaga 4 Rums- och funktionsprogram, Lokalförteckning Hyresvärden ansvarar för att upprätta relationshandlingar vilka skall överlämnas till hyresgästen senast dagen för tillträde. Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

182 Bilaga: 2 3(10) Hyreskontrakt nr: Kyla-, Ventilation-, El-och VVS-Installationer Hyresvärden svarar på egen bekostnad för normenlig grundventilation samt komfortkyla i lokalen för befintliga bruksändamål som Vårdcentral, i enlighet med Bilaga 4 Rums- och funktionsprogram, Lokalförteckning. Uppgradering av ventilation och komfortkyla som är föranledd av hyresgästens verksamhet bekostas av hyresgästen. Installation samt drift och underhåll av för verksamheten avsedda särskilda kyl- och ventilationsanläggningar, el-och vvs-installationer bekostas av hyresgästen. Hyresvärden svarar för kabeldragning och kanalisation för data/lås/bråklarm/inbrottslarm/passersystem samt kallelsesystem till av hyresgästen anvisad överlämningspunkt inom hyresobjektet. Hyresgästen svarar för och bekostar installation, drift och underhåll av ovan nämnda system. Hyresvärdens kabeldragning och kanalisation samt hyresgästens installationsarbeten samordnas inom ramen för projektet. Hyresgästen skall tillse att erforderligt underlag överlämnas till hyresvärden enligt upprättad projekttidplan. Det åligger hyresgästen att säkerställa och svara för att upprättade handlingar enligt ovan som hyresgästen tagit fram och som utgör underlag för hyresvärdens åtaganden avseende grundutförande av lokalen följer tillgänglighetskrav, av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighets krav med anledning av den aktuella verksamheten Solskydd och insynsskydd Hyresvärden ombesörjer att frostad film monteras på fasadglas, i rum som vetter mot torg, upp till 80 cm. Hyresvärden ombesörjer även montering av rullgardin som rullas nedifrån och upp vilka monteras i rum som vetter mot torget. Dessa skall kunna nå upp till 210 cm. 4 Hantering av ändring och tilläggsarbeten (ÄTA) fram till tillträde Hyresgäst har rätt att skriftligen påkalla ändrings- och/eller tilläggsarbeten ( ändring ) avseende de arbeten som ska utföras av Uppsalahem för iordningsställande av lokalen i enlighet med 3. Hyresvärden ska om ändring är möjligt med hänsyn till konstruktion, tekniska installationer och tidplan, snarast efter skriftligen påkallad ändring, eller inom annan tid som parterna kommer överens om, till hyresgästen överlämna, i de fall ändring är möjligt, en offert med kostnadsredovisning på hur ändringen ska påverka villkoren i hyresavtalet (ändring kan medföra offert avseende ändrad hyra, engångsbetalning, hyrestillägg etc.). Hyresgästen ska därefter snarast efter mottagande av offerten skriftligen meddela om villkoren för ändringen accepteras. ör det fall hyresgästen inte senast inom tre dagar eller inom annan tid som parterna kommer överens om från mottagande av offerten lämnat svar om villkoren accepteras ska hyresgästen anses ha frånfallit sin begäran om ändring. 5 Användningsområde Lokalerna uthyres endast för bedrivande av: Vårdcentral Varje förändring av verksamhetsinriktning skall i förväg skriftligen ha godkänts av hyresvärden. Utan hyresvärdens skriftliga tillstånd får i de förhyrda lokalerna inte bedrivas andra verksamheter Om hyresgästen avviker från ovan och icke inom skälig tid efter anmaning vidtar rättelse, har hyresgästen att till hyresvärden utge vite motsvarande ett aktuellt prisbasbelopp för varje påbörjat kalenderkvartal avvikelsen varar. Vidtar inte hyresgästen rättelse trots skriftlig tillsägelse, riskerar hyresgästen att hyresrätten till lokalen förverkas (JB 12:42p6). Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

183 Bilaga: 2 4(10) Hyreskontrakt nr: Tillgänglighet Det åligger hyresgästen att under hyresförhållandet bekosta och ansvara för att tillgänglighetsanpassa lokalen i enlighet med gällande lagstiftning och/eller beslut av ansvarig tillsynsmyndighet. Innan tillgänglighetsanpassning sker skall skriftligt godkännande från hyresvärdens inhämtas. 7 Hyresgästens arbete under hyrestiden Vid ombyggnad/förändringar i lokalen måste hyresgästen erhålla skriftligt godkännande från hyresvärden De arbeten som hyresgästen utför i lokalen skall ske på ett fackmannamässigt sätt i enlighet med gällande författningar och byggnormer och med användande av entreprenörer som hyresvärden godkänt. Vid hyresgästens arbeten åligger det hyresgästen att tillse att av hyresgästen anlitade konsulter och entreprenörer efterlever hyresvärdens vid var tid gällande föreskrifter och bygghandlingar för brand, installation, säkerhet, konstruktioner mm. De arbeten som skall utföras i lokalen i hyresgästens regi som hyresvärden bedömer kan ha inverkan på byggkonstruktionen eller på tekniska försörjningssystem skall utföras av hyresvärdens organisation eller av annan organisation efter godkännande av hyresvärden. Hyresgästen förbinder sig att ombesörja och bekosta återställandet av lokalen till godtagbart skick vid hyresförhållandets upphörande om inte hyresvärden medger annat. Härmed avses att lokalen skall återlämnas i det skick som hyresgästen erhöll den, dvs. vid exempelvis förändringar i planlösningen skall dessa återställas. Hyresgästen skall stå för samtliga kostnader i samband med åtgärderna. Hyresgästen skall överlämna underlag till relationshandlingar för berörd del av fastigheten/byggnaden. Hyresvärden äger rätt att utföra detta på hyresgästens bekostnad om så ej sker inom en månad från färdigställandet. Hyresgästen är i förhållande till hyresvärden ansvarig för hyresvärdens eventuella skyldighet att utge skadestånd eller annan ersättning till tredje man till följd av hyresgästens arbeten. Hyresgästen skall således hålla hyresvärden skadelös för varje skada som hyresvärden kan komma att orsakas genom hyresgästens arbeten inklusive, men inte begränsat till, hyresnedsättning och skadestånd till annan hyresgäst eller tredje man. 8 Bokföring och redovisning Hyresgästen skall under hyrestiden tillse att verksamheten uppfyller bokföringslagens och årsredovisningslagens krav samt att bokföringsskyldigheten även i övrigt utförs enligt god bokföringssed. Hyresgästen är medveten om att misskötsamhet kan medföra att hyresvärdens ersättnings-skyldighet bortfaller vid uppsägning av hyresavtalet på grund av misskötsamhet enligt denna punkt. 9 Hyrestid Se under kontraktstid i huvudkontraktet. Tillträdesdagen är preliminärt bestämd till och hyresgästen är införstådd med att avvikelser från den preliminära tillträdesdagen kan inträffa och att detta icke skall medföra annan påföljd än att tillträdesdagen och därmed hyresbetalningen flyttas i tid efter sagda dag samt att kontraktstiden förskjuts i motsvarande grad från den fastställda tillträdesdagen. Besked om definitiv tillträdesdag meddelas hyresgästen senast 6 månader före tillträdesdagen. På den meddelade definitiva tillträdesdagen börjar hyrestiden löpa och då ska samtliga arbeten som hyresvärden har att utföra före tillträdesdagen vara Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

184 10 Hyra 10.1 Bashyra Bilaga: 2 5(10) Hyreskontrakt nr: färdigställda. Hyresgästen godkänner dock att det på den definitiva tillträdesdagen kan återstå smärre arbeten att utföra som inte hindrar eller stör verksamheten. Bashyra kr/år exkl. moms. Utöver hyran tillkommer angivna tillägg enligt detta avtal och bilagor. Hyran erläggs månadsvis i förskott. Ändring av i kontraktet angiven hyra sker i enlighet med bifogad indexklausul, bilaga 1. Samtliga tilläggskostnader debiteras från och med tillträdesdag som preliminärt är Driftskostnadsklausul Hyresvärden arbetar ständigt med att förbättra fastigheten ur energi- och miljöhänseende. ör att få en rättvisare hyressättning betalar hyresgästen endast för sin egen förbrukning av varm- och kallvatten i lokalen. Hyresvärden anskaffar och installerar vattenmätare för uppmätning av den förbrukning hyresgästen har att svara för. Hyresgästen skall betala en preliminär årsförbrukning kvartalsvis i förskott för vattenförbrukningen. Årlig avräkning mot verklig förbrukning görs snarast efter varje kalenderårsskifte. Debitering eller kreditering till följd av avräkning sker i samband med den andra kvartalshyresaviseringen året efter. Likaså justeras vid samma avisering den preliminära debiteringen så att den motsvarar föregående kalenderårsförbrukning. Kostnaden för kallvatten (1 januari 2015) uppgår till f.n. 18 kr m 3 exklusive mervärdesskatt. Kostnaden för varmvatten (1 januari 2015) uppgår f.n. till 52 kr/m 3 exklusive mervärdesskatt. Eventuell prisjustering följer leverantörens prisreglering. Prisreglering skall meddelas hyresgäst utan dröjsmål Värme, ventilation och komfortkyla Hyresgästen ska genom årligt hyrestillägg betala för värme, ventilation, komfortkyla som tillhandahålls av hyresvärden. Tillägget utgår med följande belopp kr per år exklusive mervärdesskatt. Indexregleras 10.4 Avfallshantering Hyresvärden svarar för sophantering och sopkärl samt borttransport av avfall från hyresgästens verksamhet i fastigheten. Sophanteringen i lokalen och i hyresgästens verksamhet skall följa miljökontorets anvisningar samt gällande myndighetsbestämmelser. Hyresgästen svarar för kostnaden för avfallshantering till ett belopp om per år exklusive mervärdesskatt. Indexregleras kr Hyresvärden tillhandahåller utrymme där följande fraktioner återfinns: Utrymmet delas med bostäderna för området. Brännbart 1st min 600l Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

185 Bilaga: 2 6(10) Hyreskontrakt nr: Kompost 1st min 190l Plast 1st min 190l Papper 1st min 190l Tidningar min 190l Wellpap min 190l Glas min 190l Glas O 1st min 190l Metall 1st min 190l Hämtning en gång per vecka. Innebär hyresgästens verksamhet krav på sopkyl tillhandahålls denna av hyresgästen. Kostnaden för sopor som kräver kylning och hämtning av större sopor, t.ex. grövre emballage, vitvaror, inredning, el-avfall, möbler mm ombesörjes och bekostas av hyresgästen. 11 Hyresgästens ansvar 11.1 Hyresgästen svarar för och bekostar erforderligt service, underhåll och utbyta av egna installationer, utrustning samt inredning Att verksamheten drivs på ett sådant sätt så störningar för kringboende minimeras Att det är rent och snyggt utanför lokalen Att i förhyrd lokal ej utan hyresvärdens skriftliga tillstånd förvara, hantera eller försälja gods/varor som är explosiva, brandfarliga eller på annat sätt vådliga. HG har tillstånd att förvara en begränsad mängd syrgastuber och förbinder sig att märka ut placering och lagringsplats i enlighet med myndigheters gällande föreskrifter Hyresgästen ansvarar för att antalet personer som vistas i lokalerna inte överskrider de anvisningar som anges av brandmyndigheter, OVK- bestämmelser personbelastningsritning samt övriga myndigheter 12 Hyresgästen har ej rätt till 12.1 Hyresgästen äger inte rätt till nedsättning av hyra pga. avbrott kortare än 24 timmar i komfortkylanläggning, vatten och avlopp, värme och ventilationsanläggningen samt ev fel i hyresvärdens ställverk resp matarkabel till lokalen. Detta gäller även med anledning av att fastigheten till följd av bombhot, brand eller annat säkerhets- eller ordnings- skäl måste utrymmas eller stängas Ersättning eller nedsättning av hyran för skada eller intrång i lokalen p.g.a. service och underhåll av VVS, el, ventilation eller andra tekniska installationer. Hyresvärden friskriver sig vidare från allt ansvar för hyresgästens eventuella kostnader till följd av sådant avbrott, utrymning eller stängning. 13 Skylt, markis, parabol samt övriga antenner Uppsättning av skylt, markis, parabol eller övriga antenner kan enbart ske efter skriftlig överenskommelse med hyresvärden. Hyresgästen ansvarar för, och bekostar, att tillstånd inhämtas från berörda myndigheter t ex bygglov. Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

186 Bilaga: 2 7(10) Hyreskontrakt nr: Uthyrning i andra hand och överlåtelse 14.1 Uthyrning i andra hand Hyresgästen äger inte rätt att utan hyresvärdens skriftliga tillstånd hyra ut del av eller hela lokalen i andra hand och ej heller låta sig ersättas av annan person eller firma. Hyresgästen förbinder sig att inte utan skriftligt tillstånd av hyresvärden eller hyresnämnden använda lokalen för annat ändamål än som angivits på kontraktet. Hyresgästen är skyldig att ersätta hyresvärden med ett belopp motsvarande det hyresvärden tvingas återbetala till staten enligt jämkningsbestämmelserna i mervärdesskattelagen för det fall hyresgästen erhåller tillstånd att ändra verksamheten och därvid upphör att bedriva mervärdesskattepliktig verksamhet Överlåtelse av hyresrätten eller rörelse Hyresgästen äger inte rätt att utan hyresvärdens skriftliga tillstånd överlåta del av eller hela hyresrätten. Utan sådant medgivande eller hyresnämndens tillstånd äger ej heller hyresgästen rätt att helt eller delvis vidareupplåta lokalen. Hyresgästen är skyldig att ersätta hyresvärden med ett belopp motsvarande det hyresvärden tvingas återbetala till staten enligt jämkningsbestämmelserna i mervärdesskattelagen för det fall hyresgästen erhåller tillstånd att överlåta eller vidareuthyra hyresrätten till annan som ej bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. 15 Återställande vid avflyttning Utöver vad som framgår av punkten Återställande vid avflyttning sid 4 hyreskontrakt lokal gäller: På eller före sista dagen av hyrestiden, eller vid tidigare upphörande, skall hyresgästen på egen bekostnad: bortforsla av honom särskild bekostad inredning städa/rengöra lokalen väl överlämna nycklar, även om dessa anskaffats av hyresgästen nedmontera skyltar samt reparera eventuell uppkommen skada på fasaden borttaga utrustning såsom data- och telekablage reparera eventuell uppkommen skada på byggnaden återställa alla ytor, efter demontering/borttagning/rivning, i för hyresvärden acceptabelt skick. sanera lokalen med avseende på hälsovådliga och/eller miljöfarliga ämnen. I de fall dessa villkor ej uppfylls har hyresvärden rätt att åtgärda bristerna på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen skall även ersätta hyresvärden för eventuella hyresförluster, skador och administrativa omkostnader som orsakats av hyresgästens försummelse. Egendom som ej avlägsnats senast avflyttningsdagen skall anses övergiven och tillfaller hyresvärden. Ingen ersättning utgår för förändringar, tillägg och förbättringar av de förhyrda lokalerna, som utförts av hyresgästen. Hyresvärden förbehåller sig rätten att kvitta varje skuld till hyresgästen vid avflyttningstillfället mot varje fordran på denne enligt detta hyresavtal. 16 Registreringsbevis Hyresgästen är skyldig att meddela hyresvärden alla förändringar i bolaget vad Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

187 Bilaga: 2 8(10) Hyreskontrakt nr: Beträffar: Ändring av styrelseledamot Namnändring Ändring av firmatecknare Meddelandet skall ske skriftligen genom att hyresgästen översänder nytt bolagsbevis/registreringsbevis till hyresvärden där förändringarna framgår. 17 örsäkringar Hyresgästen är skyldig att teckna och vidmakthålla avbrotts-, brand inbrotts- och vattenskadeförsäkring till betryggande belopp avseende hyresgästens verksamhet och för egendom som hyresgästen förvarar i lokalen. Om hyresgästens verksamhet omfattar livsmedelshantering och djurhållning inom fastigheten är hyresgästen skyldig att teckna och vidmakthålla saneringsavtal för lokalen. Det åligger hyresgästen att på hyresvärdens begäran förete gällande försäkringsbrev. Om hyresgästen avviker härifrån och icke inom skälig tid efter anmaning vidtar rättelse, har hyresgästen att till hyresvärden utge vite å ett basbelopp för varje påbörjad vecka (sjudagarsperiod) avvikelsen varar. 18 Brandskyddsklausul 18.1 Brandskydd öljande ansvarsfördelning är upprättad mellan Uppsalahem AB (hyresvärd) och Uppsala Kommun (hyresgäst) avseende tillsyn och funktionskontroll av brandtekniska installationer samt övrigt brandskydd under hyresförhållandet Allmänna förutsättningar ördelning av ansvar för tekniska brandskyddsåtgärder utgår från principen att den som är ägare också har ansvaret för drift, underhåll och utbyte samt funktionskontroll av den utrustning som denne äger, såvida inget annat överenskommits. Hyresvärden ansvarar för åtgärder som är fastighetsanknutna och därmed oberoende av vilken verksamhet som bedrivs i lokalen medan hyresgästen ansvarar för åtgärder som är verksamhetsanknutna, dvs. åtgärder som föranleds av den verksamhet för vilken lokalen är upplåten. Hyresvärden ansvarar på egen bekostnad för anordnade, installation och underhåll av allt tekniskt brandskydd som hänförligt till fastighetens allmänna funktion. Hyresvärden ansvarar vidare för att lokalen vid hyrestidens början uppfyller det krav på brandskydd som för avsedd användning av lokaler följer av gällande regler. Hyresgästen äger ej rätt att utföra ändringar i lokalen rörande ingrepp i bärande byggnadsdelar, brandcellsgränser eller installationer för fastighetens tekniska försörjning av VA, el ventilationssystem utan hyresvärdens skriftliga godkännande. Ansvaret för utförda ändringar i lokalen har den part som beställt entreprenaden. Ansvarsfördelning i nedan tabell reglerar ansvaret under förutsättning att det berörda brandskyddet förekommer i lokalen, d.v.s. att rutan finns i lokalen är markerad med ett kryss. Ansvarsfördelningen är information till dom som dagligen kommer i kontakt med SBA i sin verksamhet. Ansvarsfördelningen skall förvaras i SBA-pärmen i aktuell lokal Ansvar att lämna skriftlig redogörelse över sitt brandskydd Om den verksamhet som bedrivs i lokalen medför skyldighet att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt lagen om skydd mot olyckor, skall hyresgästen lämna denna redogörelse till hyresvärden en gång per år eller enligt det tidsintervall som Räddningstjänsten föreskriver. Brandskyddsredogörelsen skall innehålla de uppgifter som Räddningstjänsten eller annan myndighet har fastställt. Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

188 Bilaga: 2 9(10) Hyreskontrakt nr: Ansvarsfördelning inns i Lokalen OMRÅDE HV HG Kommentar Ritningar och brandskyddsdokumentation enligt BBR Brandcellsgränser/brandtätning Brandvarnare, funktion All fysiska ändringar i lokalen samt förändringar av verksamhet skall godkännas av HV. Respektive part som genomför åtgärd i lokalen ansvarar även för att brandtätning och brandcellsgränser hålls intakta. HG ansvarar för batteribyte och funktionskontroll. Brandsläckare, underhåll och anskaffning Heta arbete tillstånd Anmäls skriftligt till HV innan utförande Hänvisningsskylt till utrymningsväg Nödbelysning Utrymningsdörrar Utrymningslarm samt funktion Utrymningsplan Utrymningsväg, framkomlighet i hela sin bredd, ren från skräp, möbler mm Brandklass, ytskikt Utrymningsövningar, instruktioner och rutiner Kostnad för brandsyn Upptäcker HG fel på anläggningen skall detta skriftligen meddelas till HV enligt med HG:s vårdnads- och tillsynsplikt. HG ansvarar för tillgänglighet till utrymningsdörrar. HG ansvarar för funktionskontroll av anläggningen. Upptäcker HG fel på anläggningen skall detta skriftligen meddelas till HV enligt med HG:s vårdnads- och tillsynsplikt. HG ansvarar för att utrymningsplanen bibehålls under hyresförhållandet och revideras vid förändring av lokal och verksamhet. Detta gäller både inne i lokalen och i anslutning till lokalen. HG ansvarar för ytskikt för de ändringar som företas i lokalen. I övrigt regleras detta i hyreskontraktets underhållsklausul. Avser verksamhetslokaler. Både HG och HV skall medverka vid brandsyn. Var part står för sina kostnader. 19 Snöröjning och sandning Snöröjning och sandning ombesörjs och bekostas av hyresvärden på mark ägd av hyresvärden. 20 Parkering Inom området på mark ägd av Uppsalahem kommer besöksparkering att finnas. 2st parkeringsplatser samt 1st Handikapp plats märks upp och nyttjas till besökare för Primärvården. 21 iber Lokalen är endast fiberansluten. Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

189 Kommunikations Operatör: Telenor Sverige AB/Open Universe Hyresgästen väljer tjänster via tjänsteportalen Bilaga: 2 10(10) Hyreskontrakt nr: eller direkt till företag -. Tillvägagångssätt för hyresgäst örfrågningar/beställningar Alla förfrågningar, beställningar eller avtal kring dessa sköts direkt med angiven kontakt. Hyresgästen beställer själv via Webben när kunden får tillgång till lokalen. Det är alltid kunden, hyresgästen, som ska ansvara för alla kategorier av abonnemang, boxar och nyttjande av t.ex. Internet. 22 Övriga bestämmelser 22.1 Pantsättning Hyresgästens rättigheter enligt detta hyreskontrakt får ej pantsättas Uppgiftsskyldighet för investeringsmoms Hyresgästen är skyldig att på begäran av hyresvärden lämna meddelande om ny-, till- eller ombyggnad i lokalen där kostnaden för åtgärden kan komma att omfattas av mervärdeskattelagens bestämmelser om s.k. investeringsmoms och som utförts av hyresgäst under den senaste tolvmånadersperioden före hyresvärdens begäran eller som hyresgästen planerar att utföra under den närmaste tolvmånadersperioden efter en sådan begäran. ör redan utförda åtgärder skall meddelandet innehålla uppgift om tidpunkten för gjort avdrag för moms och om avdragets storlek Byggnationer i omgivningen Hyresgästen är medveten om att bygg- och installationsarbeten kommer att ske inom och utanför i direkt anslutning till fastigheten under en period fram till prel. Q Adress Lokalens adress är avi-adress, om hyresgästen inte skriftligen meddelat annan adress. Det är även till denna adress som hyresvärden sänder uppsägning, information och meddelanden rörande hyresförhållandet Antal personer i lokalerna Hyresgästen ansvarar för att antalet personer i lokalerna inte överskrider de anvisningar som anges av brandmyndigheter, OVK-bestämmelser samt övriga myndigheter. Antal personer som lokalerna är dimensionerade för vid tillträde framgår av 3.2 bilaga 4. Uppsala Uppsala Uppsalahem AB Landstingsservice Uppsalahem/Särskilda bestämmelser ( )

190 Bilaga: 3 Hyreskontrakt nr: Uppsala Sida 1 av 5 GRÄNSDRAGNINGSLISTA Hyresavtal: Hyresvärd: Uppsalahem AB ( ) Hyresgäst: Landstingsservice ( ) Lokalens adress: Herrhagsvägen 187 astighet: Uppsala Berthåga 63:1 SYTE Denna ansvarslista är upprättad för att klargöra vad som i förekommande fall ingår i hyran samt vad som hyresgästen respektive hyresvärden skall utföra och bekosta under hyresförhållandet. Ombyggnader eller förändringar som initieras av hyresgästen betalas i hela dess omfattning av hyresgästen ifall ingen annan överenskommelse träffas. ANSVARSÖRDELNING Det åligger respektive part att genomföra sina åligganden fackmannamässigt. Innehåller i denna gränsdragningslista gäller endast om inte annat följer av hyresavtalet avseende lokalen. Alla förekommande arbetsuppgifter som kan relateras till verksamheten i förhyrda lokaler åvilar hyresgästen. Hyresgästen ska omgående meddela hyresvärden om brister på fastigheten och i lokal, samt omedelbart anmäla fel Åverkan från hyresgäst eller dennes besökare ansvarar och bekostar HG oavsett ansvarsfördelning enligt nedan gränsdragningslista. Detsamma gäller vid sabotage, skada eller skadegörelse. Avsteg från gränsdragningslistan kan förekomma. Alla avsteg framgår i sådana fall av hyreskontraktet. ramgår det inte av gränsdragningslistan eller annan överenskommelse vem som har underhålls- eller utbytesansvar gäller följande. 1. astighetsägaren/hyresvärden ansvarar för allt som enligt jordabalkens bestämmelser kan hänföra still fastighets- eller byggnadstillbehör. 2. Hyresgästen ansvarar för all lös egendom. Hyresgästen ansvarar också för allt som denne anskaffar för sin verksamhet eller bygger in i lokalerna under pågående kontraktstid, även om egendomen är att betrakta som fastighets- eller byggnadstillbehör. Uppsalahem/Gränsdragningslista ( )

191 Bilaga: 3 Hyreskontrakt nr: Uppsala Sida 2 av 5 ÖRKLARING TABELL HV= Hyresvärd HG = Hyresgäst 1 = Reparation och utbyte 2 = Betalning av 1 3 = Drift och skötsel 4 = Betalning av 3 MARKYTA (enl bilaga 2 p. 3) Mark, planteringar, växter (fasta) HV HV HV HV 2. Gångbanor, trottoarer, trappor HV HV HV HV 3. Snöröjning, sandning och Saltning (se bilaga 2 20) HV HV HV HV 4. Skyltar och elledningar för hyresgäst HG HG HG HG 5. Papperskorgar, askkoppar utomhus HV HV HV HV 6. Ytterbelysning HV HV HV HV 7. Yttre ledningar VVS-EL HV HV HV HV 8. Lek- och övrig utrustning HV HV HV HV 9. Särskiljande staket och grindar HV HV HV HV 10. Allmänt tillsynsansvar och felanmälan till hyresvärd för utemiljön HG HG HG HG 11. Skyltar: hänvisningsskyltar (HV endast 1:a omg vid nybyggnad). HG HG HG HG YTTRE UNDERHÅLL (enl bilaga 2 p. 3) 12. Yttertak; beläggningar, brunnar, rännor, stuprör HV HV HV HV 13. önster, utvändigt; karm, glas oh bågar HV HV HV HV 14. asader HV HV HV HV 15. Dörrar, portar och grindar som tillhör hyresobjektet HV HG HV HG astighetens gemensamma entrédörrar, portar och grindar HV HV HV HV 18. Allmän tillsyn och felanmälan till hyresvärd HG HG HG HG INRE UNDERHÅLL (enl bilaga 2 p. 3) 19. Golv, Väggar och tak i entréhallar, trapphus och hisshallar som utnyttjas enbart av hyresgästen HV HV HV HV 20. Porttelefoner gemensamma för fastigheten HV HV HV HV 21. Låssystem för hyresgästens lokaler, lås och nycklar HG HG HG HG Uppsalahem/Gränsdragningslista ( )

192 Bilaga: 3 Hyreskontrakt nr: Uppsala Sida 3 av Solskydd; invändiga persienner och gardiner/solgardiner etc (undantag solskydd/insynsskydd som ingår enligt bilaga 2 punkt 3) HG HG HG HG 23. Dörrstängare HV HV HV HV 24. Dörrar, karmar och dörrblad inkl beslag, fönster invändigt HV HV HV HV 25. Ytskikt på golv, väggar och tak HV HV HV HV 26. Allmän tillsyn och felanmälan till hyresvärden HG HG HG HG INREDNING (enl bilaga 2 p. 3) 26. Mörkläggningsgardiner inkl automatik HG HG HG HG 28. ast inredning/utrustning HG HG HG HG 29. Lös inredning/utrustning HG HG HG HG 30. Övrig inredning i allmänna delar HG HG HG HG 31. Vitvaror i kök (Kyl, frys, frysrum, kylrum, avsvalningsrum, spisar, ugn, köksfläkt, diskmaskin, sval, ugn, värmeri, kokeri, värmehällar, HG HG HG HG värmeskåp etc) 32. Övriga vitvaror; Torkskåp, tvättmaskin, torktumlare etc HG HG HG HG 33. Diskbänksbeslag, blandare etc i kök/våtrum HV HV HV HV 34. Golvbrunn/Avlopp inkl vattenlås (Rensning silar/galler HG) HV HV HV HV 35. Avloppsanläggningar HV HV HV HV 36. Torkmattor, infällda HV HV HV HV 37. Köksfläktar (Rengöring av filter = HG) HV HV HV HV 38. önsterputs (invändigt & utvändigt) HG HG HG HG 39. Skadedjursbekämpning HG HG HG HG EL-ANLÄGGNINGAR (enl bilaga 2 p. 3) 40. Telefon/tv/data/el abonnemang HG HG HG HG 41. Belysningsarmaturer fast monterade HV HV HV HV 42. Specialarmaturer och miljöbelysning HG HG HG HG 43. Strömförsörjning till av hyresgästen installerade fläktar och kylmaskiner HV HG HV HG 44. Glödlampor, lysrör, H-don och glimtändare HG HG HG HG 45. Utökning, utbyte eller ändring av installationer som beror på hyresgästens ändrade funktioner eller behov HG HG HG HG 46. Utrustning för datasäkerhet HG HG HG HG 47. Nödsignalanläggning för HWC och vilrum HV HV HV HV 48. Datanät för hyresobjekt HV HV HV HV 49. Brandlarm (Utrymningslarm) vid förekommande fall HV HG HG HG Uppsalahem/Gränsdragningslista ( )

193 Bilaga: 3 Hyreskontrakt nr: Uppsala Sida 4 av Inbrottslarm HG HG HG HG 51. Generella elanläggningar HV HV HV HV 52. astighetens driftlarm HV HV HV HV 53. Ljud- och bildöverföringsutrustning samt övrig Intern-TV inom förhyrda lokaler HG HG HG HG 54. Kommunikationsutrustning (PA, högtalare etc) HG HG HG HG 55. Datanät/stamnät (Stativ, jackuttag, kanalisation) HV HV HV HV 56. Ledningsnät och uttagspunkter HV HV HV HV LYTANLÄGGNING (enl bilaga 2 p. 3) 57. Hissar som betjänar hyresgästen HV HV HV HV 58. Besiktning av hissar HV HV HV HV 59. Lyftanordning, lyftbord m.m. som betjänar hyresgästen HV HV HV HV 60. Besiktning av Lyftanordning, lyftbord HV HV HV HV VENTILATION (enl bilaga 2 p. 3) 61. astighetens gemensamma luftbehandlingsaggregat för till- och frånluft inklusive filter 62. Separat luftbehandlingsaggregat för till- och frånluft inklusive filter som enbart betjänar hyresobjektet HV HV HV HV HV HV HV HV 63. Rökkanaler inkl sotning och besiktning vid förekommande fall HV HV HV HV 64. Kökskåpa/imkanaler inklusive rengöring vid förekommande fall HV HV HV HV 65. önsterapparater och kylbafflar inom hyresobjektet HV HV HV HV 66. Till- och frånluftdon inom hyresobjektet (Rengöring = HG) HV HV HV HV 67. Ventilationskanaler inom hyresobjektet HV HV HV HV 68. OVK-Besiktningar HV HV HV HV VÄRMEANLÄGGNINGAR (enl bilaga 2 p. 3) 69. Värmecentral/värmesystem HV HV HV HV 70. Radiatorer/termostater HV HV HV HV STYR- OCH REGLERUTRUSTNING (enl bilaga 2 p. 3) 71. Styr-, regler-, larm och övervakningsanläggning för fastighetens kyla, värme och ventilationssystem 72. Styr-, regler-, larm och övervakning för av hyresgästens ägda anläggningar såsom kyla/värme/ventilation HV HV HV HV HV HG HV HG VATTEN OCH AVLOPP (enl bilaga 2 p. 3) Uppsalahem/Gränsdragningslista ( )

194 Bilaga: 3 Hyreskontrakt nr: Uppsala Sida 5 av Sanitetsporslin HV HV HV HV 74. Vattenblandare HV HV HV HV 75. Vattenanläggningen HV HV HV HV 76. Avloppsanläggningen HV HV HV HV KYLANLÄGGNINGAR 77. Kylcentral, kylmaskiner och utrustning för komfortkyla 78. Besiktningar av kylmaskiner 79. DX-maskiner (Kylmaskiner) som enbart betjänar hyresobjektet med komfortkyla 80. DX-maskiner (kylmaskiner) som betjänar hyresgästens data/server utrymmer eller skrivarutrymmen ÖVRIGT 81. Allmän tillsyn och felanmälan till hyresvärden (alla ovan delar) HG HG HG HG Uppsala Uppsala för Uppsalahem för Hyresgäst Uppsalahem/Gränsdragningslista ( )

195 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Primärvård BVC/MVC Upprättat av: Version: Status: Patrik Jonasson 0.0 Preliminär Upprättat datum: Versionsdatum: Godkännare: Beskrivning: Anmärkning: Kommentar: Komfortkyla i hela lokalen om inget annat anges på rumsnivå Tröskelfritt i hela lokalen och tillgänglighetsanpassat enligt rådande regler Dörrar förbereds för Iloc Wifi, förbered kanalisation & kablage för detta i väntytor Inbrottslarm skall finnas RP innehåller följande utrymmen: Benämning Väntrum Preliminära rumsnummer astställda rumsnummer R-nummer R-219 Antal Kombirum BVC R-220, R st Kombirum MVC R-222 RWC Skötbord R-223 WC R-224 Omklädningsrum R-225 Disponibelt R-226 Vindfång R-236 Entré R-237, R st Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 1 av 15

196 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Väntrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Väntrum R-nummer : R-219 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) VÄNT 0 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Ytan beräknad på 5 pers. Ytan ökas med 1,3 kvm/person därutöver. Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V Bärlist för hyllplan och whiteboard Hållare för handdesinfektion Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A Antal beror på rummets storlek och behov Anslutning El ospec Hörselslinga Checkin-system TV/bildskärm Självbetjäningsterminal Check-in system örbereds för?? Datauttag - Enkelt RJ45 uttag för data, telefoni Antal beror på rummets storlek och funktion Bord ospec Hylla tidskrift Karmstol TV vägg Barnmöbler ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage kan vara helt öppet D63-2 Insynsskydd Vid behov 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K64-8 Kallelsesignalsystem N31-2 Hygienklass N61-1 Låsning Värde 900 mm persienner R'w Inga krav Grupp 0 Speciella krav 1 klass Inga uttalade krav Ytskikt Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 2 av 15

197 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Utrymme: Väntrum R-nummer : R-219 Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 3 av 15

198 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Kombirum BVC Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kombirum BVC R-nummer : R-220, R-221 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) KOMBI BVC 18 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 Tillfälligt 4 Beskrivning för utrymmet: Mottagning, provtagning, undersökning, behandling och samtal Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: R-nummer Preliminärt rumsnummer astställt rumsnummer Kommentar R-220 R-221 Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Undersökningsrum Hylla vid tvättställ Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Bänkskåp ospec Högskåp 1 fast hylla. 5 flyttbara hyllor B=600 D=600 H=2100 (mm) Bänkskiva benstativ B=600 (mm) Bänkskiva till skötbord och väg- och mätutrustning D60 L minst Bärlist för hyllplan Kroklist 2x2 krokar Rostfri 1 monterad 1650ög 1 monterad 1200 ög Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar ixtur ör undersökningslampa i tak Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad, förlängd spak Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 vid arbetsplats, babyvåg på bänkskiva, stående våg, syntavla Anslutning El undersökningslampa 7 st Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 4 av 15

199 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Utrymme: Kombirum BVC R-nummer : R-220, R-221 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V V V V V V V Anslutning El våg Kallelse/överfallslarmsignalsystem Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 vid arbetsplats Skrivbord höj och sänkbart med hänghurts Arbetsstol Karmstol PC-enhet med bildskärm Skärm för synprövning Sopsäckshållare 60L Avfallsbehållare för stickande och skärande Längdmätare vuxen Längdmätare barn Våg spädbarn Våg el Undersökningslampa ospec med fixtur 6 st 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd Mot gata, gardin som hissas nerifrån och upp 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning H13-3 Platsbelysning Arbetsbelysning I11-4 Ljudisolering Rum med krav på fullgod ljudisolering vid samtal med måttlig röststyrka och utrymmen för vila och sömn. J33-2 Dagsljus K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds K62-2 Upptagetsignal Indikeringstablå för upptagetmarkering. K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Detaljer från verksamheten N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm persienner 48dB R'w Krav föreligger Till- och frånkoppling vid arbetsplats Speciella krav Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 5 av 15

200 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Kombirum MVC Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kombirum MVC R-nummer : R-222 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) KOMBI MVC 18 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 Tillf 4 pers Beskrivning för utrymmet: Mottagning, provtagning, undersökning, behandling och samtal Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Undersökningsrum Hylla vid tvättställ Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Bänkskåp ospec Högskåp ospec D Högskåp 1 fast hylla. 5 flyttbara hyllor B=600 D=600 H=2100 (mm) Bänkskiva benstativ B=600 (mm) L Bärlist för hyllplan Kroklist 2x2 krokar Rostfri 1 monterad 1650ög 1 monterad 1200 ög 2 st Hållare för britspapper Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Hållare för kräkpåse Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad, förlängd spak Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 vid arbetsplats 2 i rummet 6 st Underskåpsarmatur Bänkskåpsbelysning Ospec Anslutning El undersökningslampa Anslutning El våg Kallelse/överfallslarmsignalsystem Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 vid arbetsplats 4 st V Skrivbord höj och sänkbart med hänghurts V Undersökningsbrits V Arbetsstol V Karmstol 2 st Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 6 av 15

201 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Utrymme: Kombirum MVC R-nummer : R-222 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V V PC-enhet med bildskärm Sopsäckshållare 60L Avfallsbehållare för stickande och skärande Längdmätare vuxen Längdmätare barn Våg el Undersökningslampa ospec med fixtur unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd Mot gata, gardin som hissas nerifrån och upp 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning I11-4 Ljudisolering Rum med krav på fullgod ljudisolering vid samtal med måttlig röststyrka och utrymmen för vila och sömn. J33-2 Dagsljus K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds K62-2 Upptagetsignal Indikeringstablå för upptagetmarkering. K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Detaljer från verksamheten N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm persienner 48dB R'w Krav föreligger Till- och frånkoppling vid arbetsplats Speciella krav Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 7 av 15

202 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC RWC Skötbord Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: RWC Skötbord R-nummer : R-223 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) RWC/SKÖTB 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Handikappanpassat WC i sjukvårdslokaler Min 2,2x2,2 Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning RWC, RWC/Dusch Hylla vid tvättställ Hållare för bägarautomat Hållare för tvål/handdesinfektion med distansfäste Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Toalettplatsutrustning RWC, RWC/dusch Kroklist 2x2 krokar Hållare för toalettpapper Hållare för toalettpapper, reservpappershållare Toalettborstställ Korg för sanitetspåsar Draghandtag D=800 H=800 (mm) Toalettarmstöd väggmodell med stödben Hylla vid tvättställ B=300 D=250 (mm) Hållare för bägarautomat Skötbord ospec Tvättställ stort med integrerad distanshylla, utan bräddavlopp och hål för blandare B=600 D= WC-stol Tvättställsblandare bänkmonterad, förlängd spak 2 st 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU Värde 900 mm R'w Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 8 av 15

203 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Utrymme: RWC Skötbord R-nummer : R-223 K64-8 Kallelsesignalsystem N31-2 Hygienklass N31-3 om placerad inom vårdlokal N61-2 Låsning Speciella krav 1 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 9 av 15

204 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC WC Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: WC R-nummer : R-224 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) WC 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Utrymme med toalettstol och tvättställ Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Omklädningsrum, WC, WC/Dusch Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Toalettplatsutrustning WC allmän, WC/Dusch Kroklist 2 krokar Hållare för toalettpapper Hållare för toalettpapper, reservpappershållare Toalettborstställ Korg för sanitetspåsar Tvättställ stort utan bräddavlopp och hål för blandare B=600 D= WC-stol Tvättställsblandare bänkmonterad unktionskrav D61-3 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU N31-2 Hygienklass Allmäna toaletter N31-3 Hygienklass Toalett- och hygienrum inom vårdlokal N61-2 Låsning Värde 800 mm R'w 1 klass 2 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 10 av 15

205 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Utrymme: WC R-nummer : R-224 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 11 av 15

206 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Omklädningsrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Omklädningsrum R-nummer : R-225 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) OMKL 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 3 Beskrivning för utrymmet: Slutet utrymme för omklädning och klädförvaring Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Omklädningsrum, WC, WC/Dusch beroende på rummets storlek Ospec Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Tvättställ Tvättställsblandare bänkmonterad beroende på rummets storlek Ospec Vägguttag Varav ett vid spegel Ospec Belysning för allmänbelysning Ospec V örvaring/hylla ospec linnehylla Ospec V Klädskåp B=300 (mm) Ospec V Sittbänk ribbänk Ospec V Tvättsäckshållare 125L Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-2 Hygienklass Värde 900 mm Grupp 0 1 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Golv Matta uppvikt mot vägg Vägg Målad, hygienklass 2, glansvärde Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 12 av 15

207 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Disponibelt Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Disponibelt R-nummer : R-226 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) DISP 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Oinrett rum Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: Plats för barnvagnar inkl möjlighet att låsa fast dessa unktionsytor: Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 13 av 15

208 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Vindfång Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Vindfång R-nummer : R-236 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) VINDÅNG 3 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Anmärkning för utrymmet: Kommentar: unktionsytor: unktionskrav 11-1 Komfortklass 31-2 Min temperaturkrav G11-3 Min filtreringsgrad infilter G33-3 Min luftflöden l/s m² G41-2 Tryckförhållanden till andra rum Till-och frånluft med tilluftsöverskott I11-2 Ljudisolering Utrymmen för kommunikation och rum med måttliga krav på ljudisolering. I12-1 Stegljudsnivå Inga särskilda krav I13-4 Rumsakustik måttliga krav på kort efterklangstid I14-3 Buller från installationer Rum med låga krav på ljudnivåer. Allmänna utrymmen. J33-1 Dagsljus N31-1 Hygienklass N61-4 Låsning Värde Inga krav på maxtemperatur 15 C 7 1 l/s m² T+ 40dB R'w Inga särskilda krav db 0,8s 45 db(a) Inga krav 0 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Sten Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 14 av 15

209 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: BVC/MVC Entré Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Entré R-nummer : R-237, R-244 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) ENTRÉ 5 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Anmärkning för utrymmet: Kommentar: Närhet till barnvagnsparkering unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: Närhet till barnvagnsparkering R-nummer Preliminärt rumsnummer R-237 R-244 astställt rumsnummer Kommentar för personal unktionskrav 11-1 Komfortklass 31-2 Min temperaturkrav G11-3 Min filtreringsgrad infilter G33-3 Min luftflöden l/s m² G41-2 Tryckförhållanden till andra rum Till-och frånluft med tilluftsöverskott I11-2 Ljudisolering Utrymmen för kommunikation och rum med måttliga krav på ljudisolering. I12-1 Stegljudsnivå Inga särskilda krav I13-4 Rumsakustik måttliga krav på kort efterklangstid I14-3 Buller från installationer Rum med låga krav på ljudnivåer. Allmänna utrymmen. J33-1 Dagsljus N31-1 Hygienklass N61-4 Låsning Värde Inga krav på maxtemperatur 15 C 7 1 l/s m² T+ 40dB R'w Inga särskilda krav db 0,8s 45 db(a) Inga krav 0 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Sten Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 15 av 15

210 Lokalförteckning Stenhagen Vc örsörjningsenheten rev Robert Arktell Lokalförteckning (vilka funktioner skall finnas, och hur många) Samband med: Dagsljus ja/nej Anm: unktion Yta (ca) Antal Tot yta (ca) Kombirum läkare Ja Kombirum Ssk Ja Kombirum SG Ja Kombirum BVC/MVC Ja Lokal 4 Provtagninsrum (lab) Analysrum Ja 1st stickplats (OBS: Skjutdörrar!) Analysrum (lab) Provtagning Ja Reception post/kop Indirekt = OK 1 huvudkassa, 1 arbetsplats för läk.sekr. Öppen rec disk MEN med typ "sekretesskupa", förbereda för självincheckning Kop/post Reception Nej I receptionen, eller i direkt anslutning Läkemedel/beredning Nej Desinfektionsrum Godsmottagning Nej Diskdes och spolo Omkl rum Pers entré, dusch Nej Dusch personal Omkl Nej Gemensam dusch, låses från två håll Personalrum Ja Nyttja både som fika och grupprum (10kvm), möjligt dela av ytan vid kaffeautomaten när gruppverksamhet Väntrum Reception, lab Ja Ca 8 10 patienter Väntrum "lilla lokalen" Kombi Bvc, barnvagnsparker Ja Ca 2 5 pers med barn och barnvagnar örråd Nej örråd i huvudsak på rummen Godsmottagning personalentré Nej Acess från baksida Entré Barnvagnsparkering 1 entré i resp huskropp Personalentré entré i resp huskropp, OBS: Tak behövs, ska kunna röra sig emellan väderskyddat Vindfång st per huskropp Städrum Nej Wc Nej Bedömt antal, exakt antal landas senare liksom vilka/hur många som blir personal wc RWC Nej 1st vid lab, i "lilla lokalen", skötbord Korskopplingsskåp Nej Sterilförråd Akut, beredningsrum Nej Rum med ett par högskåp med dörrar, förvaring av sterilt gods. Avfallsrum Godsmottagning Nej inns gemensam för huset? Eller måste vi ha egen mellanförvaring på planet? Total verksamhetsyta (ca) 366 Beräknad tot yta hyresavtal 397 Kommunikationsyta 31 Andel kom yta 0,08 Rimlig andel är 0, 3 0,3 Diff 0,22 rågor 2st handikapparkeringar önskas på framsida, vid entrén Insynsskydd (jmf. Stationsgatan)

211 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Primärvård Vårdcentralen Upprättat av: Version: Status: Patrik Jonasson 0.0 Preliminär Upprättat datum: Versionsdatum: Godkännare: Beskrivning: Anmärkning: Kommentar: Komfortkyla i hela lokalen om inget annat anges på rumsnivå Tröskelfritt i hela lokalen och tillgänglighetsanpassat enligt rådande regler Dörrar förbereds för Iloc Wifi, förbered kanalisation & kablage för detta i väntytor Inbrottslarm skall finnas Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 1 av 43

212 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen RP innehåller följande utrymmen: Benämning Entré Preliminära rumsnummer astställda rumsnummer R-nummer R-227, R-243 Antal 2 st Vindfång R-231 Väntrum R-196 Reception R-195 Kopieringsrum R-204 Kombirum Läkare Kombirum Sjuksköterska R-209, R-210, R- 211, R-212 R-213, R st 2 st Kombirum Sjukgymnastik R-216 Provtagningsrum R-235 Analysrum R-234 Desinfektionsrum R-242 Beredning R-215 Personalrum R-197 Omklädningsrum R-198 Dusch R-232 RWC R-200 WC Korridor R-201, R-202, R- 230 R st Miljörum R-199 Godsmottagning R-217 örråd R-203 örråd Steril R-233 Städrum Avdelning R-207 Korskopplingsrum/Nisch R-229 Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 2 av 43

213 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Entré Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Entré R-nummer : R-227, R-243 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) ENTRÉ 8 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Varierande Beskrivning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Anmärkning för utrymmet: Kommentar: Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. R-nummer Preliminärt rumsnummer astställt rumsnummer R-227 R-243 Kommentar Personalentré Huvudentré Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Dörröppnare automatisk Eller annan lösning? Ospec Vägguttag enkelt, 230V, 10A-16A Ospec Ringklocka för entrésignal till BVC/MVC?? V Skylt hänvisning Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 11-1 Komfortklass 31-2 Min temperaturkrav G11-3 Min filtreringsgrad infilter G33-3 Min luftflöden l/s m² G41-2 Tryckförhållanden till andra rum Till-och frånluft med tilluftsöverskott H13-1 Allmän belysning H13-4 Special belysning Belysning ovanför entré, skyltar mm. I11-2 Ljudisolering Utrymmen för kommunikation och rum med måttliga krav på ljudisolering. I12-1 Stegljudsnivå Inga särskilda krav I13-4 Rumsakustik måttliga krav på kort efterklangstid I13-10 Rumsakustik Enligt teknisk anvisning LSU Värde 900 mm Inga krav på maxtemperatur 15 C 7 1 l/s m² T+ 40dB R'w Inga särskilda krav db 0,8s. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 3 av 43

214 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Entré R-nummer : R-227, R-243 I14-3 Buller från installationer Rum med låga krav på ljudnivåer. Allmänna utrymmen. J33-1 Dagsljus N25-1 Kortläsare - inpassering Kortläsare med kodtastatur för dörrar till utrymmen med krav på kontrollerad inpassering. Tryckknapp för utpassering N25-4 Passersystem I samarbete med verksamheten; larm, skalskydd mm N31-1 Hygienklass N61-4 Låsning N61-4 Låsning Passerkort på personaingång. Låsning skall vara möjligt på MVC/BVC entrén även dagstid, vid ensamarbete mm. 45 db(a) Inga krav Speciella krav 0 klass Speciella krav Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Sten Vägg Målad Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av J33-1 Dagsljus unktionskrav :45:50 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 4 av 43

215 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Vindfång Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Vindfång R-nummer : R-231 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) VINDÅNG 3 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Anmärkning för utrymmet: Kommentar: per huskropp unktionsytor: unktionskrav D61-9 Dörrar Tillgänglighetskrav måste uppfyllas H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt styrande dokument LSU N31-1 Hygienklass N61-4 Låsning I samarbete med verksamheten Värde speciella krav mm R'w 0 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Sten Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av D61-9 Dörrar unktionskrav :36:37 Patrik Jonasson 11-1 Komfortklass unktionskrav :33:54 Patrik Jonasson 31-2 Min temperaturkrav unktionskrav :34:05 Patrik Jonasson G11-3 Min filtreringsgrad infilter unktionskrav :34:10 Patrik Jonasson G33-3 Min luftflöden l/s m² unktionskrav :34:16 Patrik Jonasson G41-2 Tryckförhållanden till andra rum Till-och frånluft unktionskrav :34:21 Patrik Jonasson med tilluftsöverskott I11-2 Ljudisolering Utrymmen för kommunikation och unktionskrav :34:40 Patrik Jonasson rum med måttliga krav på ljudisolering. I12-1 Stegljudsnivå Inga särskilda krav unktionskrav :34:47 Patrik Jonasson I13-4 Rumsakustik måttliga krav på kort unktionskrav :34:52 Patrik Jonasson efterklangstid I14-3 Buller från installationer Rum med låga krav på unktionskrav :34:57 Patrik Jonasson ljudnivåer. Allmänna utrymmen. J33-1 Dagsljus unktionskrav :35:03 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 5 av 43

216 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen An error has occurred while processing Report 'UtrymmeGrupp': Transaction (Process ID 64) was deadlocked on lock resources with another process and has been chosen as the deadlock victim. Rerun the transaction. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 6 av 43

217 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Reception Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Reception R-nummer : R-195 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) REC 18 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 Beskrivning för utrymmet: Rum som är inrättad för ankomstregistrering och hänvisning av patienter Anmärkning för utrymmet: Receptionsdisk enligt gälande tillgänglighetskrav. Användningstider: unktionskod Sekretess och integritet beaktas vid utformningen. Öppen disk att föredra framom stängd "bur" Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V Hållare för handdesinfektion Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 per arbetsplats 4 vid receptionsdisk för bla betalkortsterminal, kvittoskrivare mm Arbetsplatsbelysning Upp och nerljus Närvaroindikeringsapparat med display Enhet med tryckknapp för närvaromarkering och alfanummerisk display för presentation av anrop Kösignalsystem Datauttag - Enkelt RJ45 uttag för data, telefoni Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 st per arbetsplats 2 vid receptionsdisk för bla betalkortsterminal, kvittoskrivare mm Teleslinga reception Skrivbord höj och sänkbart Receptionsdisk Tillgänglighetsanpassad Arbetsstol PC-enhet med bildskärm Skrivare Telefax? Ospec Ospec Ospec 2 st 2 st 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage Om dörrar förekommer i utformningen D62-5 Visuell kontakt Synkontakt mot väntrum/väntyta 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning H13-3 Platsbelysning Arbetsbelysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-2 Dagsljus Indirekt dagsljus ok Värde 900 mm speciella krav R'w Krav föreligger Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 7 av 43

218 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Reception R-nummer : R-195 K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K51-1 Datakommunikationsnät K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Nivå efter diskussion med verksamheten N31-1 Hygienklass N61-3 Låsning Med elektriskt lås menas kort eller bricka-styrning Grupp 0 normala krav Speciella krav Speciella krav 0 klass Elektriskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 8 av 43

219 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Kopieringsrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kopieringsrum R-nummer : R-204 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) KOPIERING 5 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Utrymme med skrivare, kopieringsutrustning och postfack Anmärkning för utrymmet: Värmeavgivande utrustning Kommentar: I anslutning till reception eller som avskild del av denna unktionsytor: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Bänkskåp ospec antal anpassas till utrymmet Ospec Väggskåp ospec antal anpassas till utrymmet Ospec Bänkskiva på underrede B=600 (mm) Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 st Belysning för allmänbelysning Ospec Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 st V Hylla/hyllsektion ospec postfack V Postsorteringsfack V Dokumentförstörare liten V Kopieringsmaskin golvstående V Källsortering papper unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I14-5 Buller från installationer Rum med måttliga krav på ljudnivåer. J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K51-1 Datakommunikationsnät N31-1 Hygienklass N31-3 om placerad inom vårdlokal N61-4 Låsning om separat utrymme Värde 900 mm 35 db(a) Inga krav Grupp 0 normala krav 0 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv ospec Vägg Målad, hygienklass 1, glansvärde 7 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 9 av 43

220 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Kombirum Läkare Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kombirum Läkare R-nummer : R-209, R-210, R-211, R-212 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) KOMBI LÄKARE 0 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 tillfälligt upp till 4 pers Beskrivning för utrymmet: Mottagning, provtagning, undersökning, behandling och samtal Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: R-nummer Preliminärt rumsnummer astställt rumsnummer Kommentar R-209 R-210 R-211 R-212 Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Undersökningsrum Hylla vid tvättställ Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Bänkskåp ospec Med lådor Högskåp ospec D Hänghurts 3 lådor H = låda H = 200 B=600 D=600 H=525 (mm) Bänkskiva benstativ B=600 (mm) D600, B Bärlist för hyllplan Kroklist 2 krokar rostfritt stål, 1 monterad 1650ög 1 monterad 1200 ög 2 st Hållare för britspapper Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Hållare för kräkpåse ixtur förstärkning tak för undersökningslampa Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 10 av 43

221 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Kombirum Läkare R-nummer : R-209, R-210, R-211, R-212 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V V V V V V Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 vid arbetsplats 1 vid brits 1 vid bänkskiva Anslutning El undersökningslampa Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 vid arbetsplats Skrivbord höj och sänkbart med hänghurts Instrumentbord L=400 B=600 (mm) Undersökningsbrits Arbetsstol Karmstol Pall skötpall PC-enhet med bildskärm Källsortering papper Sopsäckshållare 60L Persienn Undersökningslampa ospec med fixtur 4 st 2 st 2 st Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd Mot gatan, gardin som hissas nedifrån och upp 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning H13-3 Platsbelysning Arbetsbelysning I11-4 Ljudisolering Rum med krav på fullgod ljudisolering vid samtal med måttlig röststyrka och utrymmen för vila och sömn. J33-2 Dagsljus K62-2 Upptagetsignal Indikeringstablå för upptagetmarkering. K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Bråklarm N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm persienner 48dB R'w Krav föreligger Till- och frånkoppling vid arbetsplats Speciella krav Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU unktionskrav :25:43 Patrik Jonasson K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds unktionskrav :25:49 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 11 av 43

222 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Kombirum Sjuksköterska Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kombirum Sjuksköterska R-nummer : R-213, R-214 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) KOMBI SJUKSKÖT 0 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 Tillfälligt upp till 4 pers Beskrivning för utrymmet: Mottagning, provtagning, undersökning, behandling och samtal Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: R-nummer Preliminärt rumsnummer astställt rumsnummer Kommentar R-213 R-214 Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Undersökningsrum Hylla vid tvättställ Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Bänkskåp ospec med lådor Högskåp ospec D Hänghurts 3 lådor H = låda H = 200 B=600 D=600 H=525 (mm) Bänkskiva benstativ B=600 (mm) D600, B Hylla vid tvättställ Bärlist för hyllplan Kroklist 2 krokar rostfritt stål, 1 monterad 1650ög 1 monterad 1200 ög Hållare för britspapper Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Hållare för kräkpåse ixtur förstärkning tak för undersökningslampa Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D=450 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 12 av 43

223 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Kombirum Sjuksköterska R-nummer : R-213, R-214 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V V V V V Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 vid arbetsplats 1 vid brits 1 vid bänkskiva Underskåpsarmatur Bänkskåpsbelysning Anslutning El undersökningslampa Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 vid arbetsplats Skrivbord höj och sänkbart med hänghurts Instrumentbord L=400 B=600 (mm) Undersökningsbrits Arbetsstol Karmstol PC-enhet med bildskärm Källsortering papper Sopsäckshållare 60L Persienn Undersökningslampa ospec med fixtur 6 st Ospec 4 st 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd Mot gata,, gardin som hissas nedifrån och upp 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning H13-3 Platsbelysning Vid arbetsplats I11-4 Ljudisolering Rum med krav på fullgod ljudisolering vid samtal med måttlig röststyrka och utrymmen för vila och sömn. J33-2 Dagsljus K62-2 Upptagetsignal Indikeringstablå för upptagetmarkering. K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Bråklarm N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm persienner 48dB R'w Krav föreligger Till- och frånkoppling vid arbetsplats Speciella krav Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU unktionskrav :26:06 Patrik Jonasson K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds unktionskrav :26:00 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 13 av 43

224 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Kombirum Sjukgymnastik Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Kombirum Sjukgymnastik R-nummer : R-216 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) KOMBI SJUKGYM 0 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 tillfälligt upp till 4 Beskrivning för utrymmet: Mottagning, provtagning, undersökning, behandling och samtal Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Undersökningsrum Hylla vid tvättställ Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Högskåp ospec D Bärlist för hyllplan Kroklist 2 krokar rostfritt stål, 1 monterad 1650ög 1 monterad 1200 ög 2 st Hållare för britspapper Hållare för engångshandskar ixtur förstärkning tak för undersökninglampa Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad, förlängd spak Vårdrumspanel med integrerad IVA-skena Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 vid arbetsplats 3 spridda i rummet 7 st Anslutning El undersökningslampa Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 vid arbetsplats 2 st V Skrivbord höj och sänkbart med hänghurts V Undersökningsbrits V Arbetsstol V Karmstol 2 st V PC-enhet med bildskärm V Sopsäckshållare 60L V Undersökningslampa ospec med fixtur unktionskrav Värde Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 14 av 43

225 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Kombirum Sjukgymnastik R-nummer : R-216 D61-6 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd Mot gata,, gardin som hissas nedifrån och upp 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning H13-3 Platsbelysning Arbetsbelysning I11-4 Ljudisolering Rum med krav på fullgod ljudisolering vid samtal med måttlig röststyrka och utrymmen för vila och sömn. J33-2 Dagsljus K62-2 Upptagetsignal Indikeringstablå för upptagetmarkering. K64-8 Kallelsesignalsystem N22-5 Överfallslarm Bråk larm N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning 1200 mm persienner 48dB R'w Krav föreligger Till- och frånkoppling vid arbetsplats Speciella krav Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU unktionskrav :26:25 Patrik Jonasson K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds unktionskrav :26:18 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 15 av 43

226 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Provtagningsrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Provtagningsrum R-nummer : R-235 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) PROVTAGN 10 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 2 tillfälligt upp till 4 Beskrivning för utrymmet: Rum som är inrättat för tagning av blodprover på patient Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: Direkt samband med analysdel(lab) 1st stickplats. Skjutdörrar till denna yta. unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V Tvättplatsutrustning Provtagningsrum, Mottagningsrum Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Bänkskåp ospec med lådor Väggskåp ospec Bänkskiva på underrede B=600 (mm) Hylla vid tvättställ Kroklist 2 krokar Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Hållare för kräkpåse Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A Ljusarmatur Allmänbelysning pendlad Anropsapparater Patientanrop med uttagsjack Anrops och återställningsapparat med närvaromarkeringsfunktion och display Med tryckknappar för anrop och närvaro/återställning med alfa-nummerisk display för presentation av anrop Sekundär - Ur Analogt ur som visar timmar minuter samt svepande sekundvisare Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni Skrivbord ospec Instrumentbord L=500 B=700 (mm) Provtagningsstol Arbetsstol 4 st Ospec Ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 16 av 43

227 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Provtagningsrum R-nummer : R-235 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V Etikettskrivare PC-enhet med bildskärm Provtagningsvagn Längdmätare vuxen Våg person unktionskrav D61-5 Dörrar fri passage J33-2 Dagsljus K29-2 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-3 Hygienklass N61-3 Låsning Med elektriskt lås menas kort eller bricka-styrning Värde 1000 mm Krav föreligger Grupp 1 2 klass Elektriskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Golv Matta uppvikt mot vägg Vägg Målad, hygienklass 2, glansvärde Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 17 av 43

228 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Analysrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Analysrum R-nummer : R-234 Benämning förkortning: ANALYS 10 m² Dimensionerat personantal: 2 Beskrivning för utrymmet: Anmärkning för utrymmet: Värmeavgivande utrustning? Kommentar: Laboratorium, i direkt anslutning till provtagning/stickplats. Utrymmet skall även nås via separat ingång (ej endast via stickplatsen) unktionsytor: Programarea: (NTA) Intervall personantal: Utrymme som är inrättat för enklare analyser av blod- och urinprover Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Omklädningsrum, WC, WC/Dusch Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Väggskåp ospec Högskåp för förrådshantering JIT Ospec Bänkskiva benstativ B=600 (mm) Bärlist för hyllplan Ospec Kylskåp på bänk Kroklist 2 krokar Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Tvättställ stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 4 st Sekundär - Ur Analogt ur som visar timmar minuter samt svepande sekundvisare Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 3 st V Arbetsstol V Etikettskrivare Plats för V PC-enhet med bildskärm V Centrifug bordsmodell Plats för V Labinstrument ör patientnära analyser Ospec V Källsortering med fraktioner papper och stickande/skärande Ospec unktionskrav Värde Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 18 av 43

229 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Analysrum R-nummer : R-234 D61-4 Dörrar fri passage D62-3 Visuell kontakt 32-2 Max temperatur Temperatur över 25 C undvikes under längre perioder H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt styrande dokument LSU J33-2 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K64-8 Kallelsesignalsystem N31-3 Hygienklass 900 mm Glasad öppning i dörr 25 undvikes C R'w Krav föreligger Grupp 0 Speciella krav 2 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Stänkskydd ospec Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU unktionskrav :30:12 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 19 av 43

230 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Desinfektionsrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Desinfektionsrum R-nummer : R-242 Benämning förkortning: DESIN 10 m² Dimensionerat personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Anmärkning för utrymmet: Serviceutrymme runt desinfektorer. Kommentar: unktionsytor: Programarea: (NTA) Intervall personantal: Närhet/samband godsmottagning Utrustas med spol- och diskdesinfektor varierande under dagen Projekterad area: (NTA) 0 m² Rum som är inrättat för rengöring och desinficering av sjukvårdsutrustning. Källsortering Användningstider: unktionskod Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Högskåp ospec Städskåp ospec Anpassade för sjukvård Diskbänk rostfri på underrede L=1200 B=650 (mm) Bänkskiva rostfri B=650 (mm) med droppkant Hyllsektion 2 hyllplan rostfri D=300 (mm) Kroklist 2 krokar Hållare för borste/skrapa Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Dörröppnare automatisk Armbågskontakt alt fotplatta Tvättställ stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Disklådsblandare väggmonterad Golvbrunn Diskdesinfektor Anslutningar Vatten Avlopp diskdesinfektor Anslutningar Vatten Avlopp spoldesinfektor Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A Anslutning El ospec dörrautomatik Datauttag - Enkelt RJ45 uttag för data, telefoni på smutsig sida Kemskåp Brandsäkert. Beroende på verksamhetens behov. Klassat enl SS EN Sopsäckshållare 125L Ospec Ospec Ospec 2 st Ospec Ospec 3 st Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 20 av 43

231 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Desinfektionsrum R-nummer : R-242 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V Källsortering med fraktioner Säckhållare för brännbart, plast, pappersförp. Plats för pappersåtervinning D710, B950, H Vagnar (hälso/sjukvård) ospec Plats för Spoldesinfektor ospec Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU G41-5 Tryckförhållanden till andra rum Endast frånluft H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt styrande dokument LSU J33-1 Dagsljus K28-6 Anslutning av apparater / utrustningar. Elanslutning av övriga apparater och utrustningar upptagna under rubriken "inredning/utrustning". Enl styrande dokument LSU och installationskrav leverantör K64-8 Kallelsesignalsystem N31-3 Hygienklass Värde 900 mm - R'w Inga krav Speciella krav 2 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Matta uppvikt mot vägg, stegsäker halkfritt Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 21 av 43

232 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Beredning Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Beredning R-nummer : R-215 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) BEREDN 0 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Varierande under dagen Beskrivning för utrymmet: Rum som är inrättat för förvaring och beredning av läkemedel Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Väggskåp Enl SPRI typ D, 3 flyttbara hyllor, 3 plastfack på dörr - narkotika B=300 D=600 H=700 (mm) Hurts Läkemedel Hänghurts med 2 lådor B800 D Bänkskiva ospec för läkemedelshantering Hyllsektion 5 hyllplan, läkemedelsrum D=150 (mm) Kroklist 2 krokar Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Hållare för munskydd Dörrstängare Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 2 vid bänkskiva 2 i rummet Vägguttag enkelt, 230V, 10A-16A för syningsskärm Underskåpsarmatur Bänkskåpsbelysning Anslutning El ospec - och data till läkemedelsautomat - kortläsare dörrar - kortläsare narkotikaskåp Sekundär - Ur Analogt ur som visar timmar minuter samt svepande sekundvisare Eller annan modell? Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni 4 vid bänkskiva Takskena för droppställ - Rak skena PC-enhet med bildskärm Skärm belysning syningsskärm Medicinkylskåp ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 22 av 43

233 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Beredning R-nummer : R-215 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V Källsortering med fraktioner 125l brännbart, 60l plats, 60l papper, 25l glas Avfallsbehållare för stickande och skärande 60l Läkemedelsvagn med datorplats Plats för Läkemedelsautomat Plats för,??? Vätskevagn Plats för Ospec Ospec Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D62-3 Visuell kontakt Säkerhetsglas (SS224425, klassb1), ca 150 x Max temperatur Temperatur över 25 C undvikes under längre perioder H13-1 Allmän belysning Uppåt- och nedåtriktad, med möjlighet att reglera för att undvika bländning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K64-8 Kallelsesignalsystem N31-3 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm Glasad öppning i dörr 25 undvikes C R'w Inga krav Grupp 0 Speciella krav 2 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 23 av 43

234 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Personalrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Personalrum R-nummer : R-197 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) PERS RUM 20 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 12 Beskrivning för utrymmet: rum som är avsett för personals måltidsintag och samvaro Anmärkning för utrymmet: Skall kunna användas som mötesrum vid behov Kommentar: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Bänkskåp ospec antalet anpassas till utrymmet Ospec Väggskåp ospec antalet anpassas till utrymmet Ospec Diskbänk ospec Ospec Bänkskiva ospec B600 Ospec Bärlist för hyllplan Ospec Diskmaskin ospec Ospec Kyl/rys ospec Kylskåp fullhöjd B=600 D=600 H=1800 (mm) Disklådsblandare bänkmonterad Anslutning Vatten kaffeautomat Ospec Anslutningar Vatten Avlopp diskmaskin Ospec Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 2 i rummet 1 i tak 3 st Vägguttag enkelt, 230V, 10A-16A med timer vid köksdel 2 st Anslutning El kaffeautomat Ospec Anslutning El diskmaskin Ospec Sekundär - Ur Analogt ur som visar timmar minuter Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni varav 1 i tak 2 st Uttag - Antennuttag för TV- och radiomottagare för riks- och interna program V Mikrovågsugn fristående 2 st V Bord högt matbord Ospec V Karmstol upphängningsbara Ospec V åtölj/soffa ospec Ospec V Whiteboard Plats för Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 24 av 43

235 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Personalrum R-nummer : R-197 Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V V V V V V V Projektorduk Dataprojektor tak Plats för TV vägg Plats för TV/bildskärm på vägg TV Källsortering med fraktioner Plats för (3 x125l och 3 x 25l) Gardinbeslag Kaffeautomat Ospec Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage D63-2 Insynsskydd 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning H13-2 Miljöbelysning på vägg alt. på bord H13-3 Platsbelysning Vid bänk i köksdel I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-2 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS K71-1 System för anslutning av radio- och TV apparater Kabel-TV system för anslutning av en TV- och radiomottagare. Distribution av riksprogram för TV och radion samt interna program N31-2 Hygienklass N61-4 Låsning Värde 900 mm persienner R'w Krav föreligger Grupp 0 1 klass Speciella krav Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 25 av 43

236 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Omklädningsrum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Omklädningsrum R-nummer : R-198 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) OMKL 10 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Varierande under dagen Beskrivning för utrymmet: Slutet utrymme för omklädning och klädförvaring Anmärkning för utrymmet: Gemensamt för damer och herrar, men med skilje vägg. Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Dusch utreds vidare, förberedelse för vatten och avlopp för detta förbereds i detta skede. Blir det dusch så skall det vara låsbar dörr till utrymmet. Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Omklädningsrum, WC, WC/Dusch beroende på rummets storlek Ospec Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Tvättställ Tvättställsblandare bänkmonterad beroende på rummets storlek Ospec Vägguttag Varav ett vid spegel Ospec Belysning för allmänbelysning Ospec V örvaring/hylla ospec linnehylla Ospec V Klädskåp B=300 (mm) Ospec V Sittbänk ribbänk Ospec V Tvättsäckshållare 125L Ospec V Bädd/linnevagn? Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-2 Hygienklass N61-2 Låsning Värde 900 mm R'w Inga krav Grupp 0 1 klass Mekaniskt lås Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 26 av 43

237 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Omklädningsrum R-nummer : R-198 Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad, hygienklass 2, glansvärde 20 Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 27 av 43

238 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Dusch Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Dusch R-nummer : R-232 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) D 5 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Utrymme med duschplats Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: Dusch för personal i direktanslutning till omklädningsrummen; Gemensam dusch, låses från två håll unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Duschplatsutrustning WC/Dusch Kroklist 1 krok Hållare för borste/skrapa Tvålkorg H=820 (mm) Duschvägg Kroklist 1 krok Hållare för borste/skrapa Tvålkorg H=820 (mm) Stödhandtag Termostatblandare för dusch Duschslang med strilmunstycke Duschstång för munstycke Golvbrunn med rostfri sil Belysning för allmänbelysning Anropsapparat Patientanrop med dragsnöre om patientutrymme Anrops och återställningsapparat med närvaromarkeringsfunktion och display Med tryckknappar för anrop och närvaro/återställning med alfa-nummerisk display för presentation av anrop om patientutrymme 2 st Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-2 Hygienklass N31-3 om placerad inom vårdlokal N61-2 Låsning Värde 900 mm Grupp 0 1 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, stegsäker Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 28 av 43

239 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Dusch R-nummer : R-232 Gräns. Kod Ytskikt Golv Matta uppvikt mot vägg Vägg Plastmatta till 2100 öfg, där ovan vägg målad glansvärde 40 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 29 av 43

240 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen RWC Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: RWC R-nummer : R-200 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) RWC 5 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Handikappanpassat WC i sjukvårdslokaler Min 2,2x2,2 Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: Direkt anslutning till lab. Utrustas med provtagningslucka unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning RWC, RWC/Dusch Hylla vid tvättställ Hållare för bägarautomat Hållare för tvål/handdesinfektion med distansfäste Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Toalettplatsutrustning RWC, RWC/dusch Kroklist 2x2 krokar Hållare för toalettpapper Hållare för toalettpapper, reservpappershållare Toalettborstställ Korg för sanitetspåsar Draghandtag D=800 H=800 (mm) Toalettarmstöd väggmodell med stödben Hylla vid tvättställ B=300 D=250 (mm) Hållare för bägarautomat Skjutlucka Provtagningslucka Tvättställ stort med integrerad distanshylla, utan bräddavlopp och hål för blandare B=600 D= WC-stol Tvättställsblandare bänkmonterad, förlängd spak 2 st 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU Värde 900 mm R'w Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 30 av 43

241 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: RWC R-nummer : R-200 K64-8 Kallelsesignalsystem N31-2 Hygienklass N31-3 om placerad inom vårdlokal N61-2 Låsning Speciella krav 1 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 31 av 43

242 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen WC Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: WC R-nummer : R-201, R-202, R-230 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) WC 2 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 1 Beskrivning för utrymmet: Utrymme med toalettstol och tvättställ Anmärkning för utrymmet: En toalett i anslutning till omklädning; blir dedikerad för personalen Kommentar: Användningstider: unktionskod unktionsytor: Utrymmen i utrymmesgruppen Kommentar: R-nummer Preliminärt rumsnummer astställt rumsnummer Kommentar R-201 R-202 R-230 Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Omklädningsrum, WC, WC/Dusch Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Spegel ospec Toalettplatsutrustning WC allmän, WC/Dusch Kroklist 2 krokar Hållare för toalettpapper Hållare för toalettpapper, reservpappershållare Toalettborstställ Korg för sanitetspåsar Tvättställ stort utan bräddavlopp och hål för blandare B=600 D= WC-stol Tvättställsblandare bänkmonterad unktionskrav D61-3 Dörrar fri passage D61-4 Dörrar fri passage Värde 800 mm 900 mm Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 32 av 43

243 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: WC R-nummer : R-201, R-202, R Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt styrande dokument LSU I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU N31-2 Hygienklass Allmäna toaletter N31-3 Hygienklass Toalett- och hygienrum inom vårdlokal N61-2 Låsning R'w R'w 1 klass 2 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 33 av 43

244 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Korridor Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Korridor R-nummer : R-206 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) KORR 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Anmärkning för utrymmet: Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A Enligt behov Ospec Korridordisplay för presentation av larm och närvaro Datauttag - Dubbelt RJ45 uttag för data, telefoni Enligt behov Ospec unktionskrav 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning H81-7 Belysningsstyrning - tid Styrning via tidfunktion I13-10 Rumsakustik Enligt teknisk anvisning LSU J33-1 Dagsljus K29-4 Medicinska utrymmen enl SS utreds N31-2 Hygienklass Värde Tid. Inga krav 1 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 34 av 43

245 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Miljörum Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Miljörum R-nummer : R-199 Benämning förkortning: MILJÖRUM 10 m² Dimensionerat personantal: 1 Beskrivning för utrymmet: Anmärkning för utrymmet: Diskdesinfektor placeras här Kommentar: Programarea: (NTA) Intervall personantal: tillfälligt Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Rum som är inrättat för uppsamling och sortering av avfall, i anslutning till avdelning, mottagning m fl Golvbrunn och spolslang övervägs unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Bärlist för hyllplan Hyllsektion ospec Hållare för engångsförkläden Hållare för engångshandskar Dörröppnare automatisk armbågskontakt Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Spolblandare med slanghylla Golvränna av rostfritt stål vid dörr/dörrar Anslutningar Vatten Avlopp diskdesinfektor Vägguttag Anslutning El ospec dörautomatik Källsortering med fraktioner 2 vagnar. 1660x720x1330, 1300x720x1330. Säckhållare plast, papper. Pappersåtervinning D710xB950xH1130 Ospec Ospec Ospec Ospec 2 st unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU G41-5 Tryckförhållanden till andra rum H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS Värde 900 mm Undertryck, - R'w Inga krav Grupp 0 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 35 av 43

246 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Miljörum R-nummer : R-199 K64-8 Kallelsesignalsystem N31-2 Hygienklass N61-3 Låsning Med elektriskt lås menas kort eller bricka-styrning Speciella krav 1 klass Elektriskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Kod Borttagna krav Benämning Kravtyp Datum Tid Ändrat av Diskdesinfektor Inredning :29:22 Patrik Jonasson Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 36 av 43

247 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Godsmottagning Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Godsmottagning R-nummer : R-217 Benämning förkortning: GODSMOTT 0 m² Dimensionerat personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Anmärkning för utrymmet: Programarea: (NTA) Intervall personantal: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Rum som är inrättat för uppsamling och sortering av avfall, i anslutning till avdelning, mottagning m fl Golvbrunn och spolslang övervägs Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal V Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Bärlist för hyllplan Hyllsektion ospec Hållare för engångshandskar Tvättställ Stort utan bräddavlopp B=600 D= Tvättställsblandare bänkmonterad Vägguttag Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A Källsortering med fraktioner 2 vagnar. 1660x720x1330, 1300x720x1330. Säckhållare plast, papper. Pappersåtervinning D710xB950xH1130 Eventuellt ytterligare kärl - slutlig utformning i samråd med transport Ospec Ospec Ospec Ospec Ospec unktionskrav D61-6 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU G41-5 Tryckförhållanden till andra rum H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-2 Hygienklass N61-4 Låsning Kortlås Värde 1200 mm Undertryck, - R'w Grupp 0 1 klass Speciella krav Ytskikt Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 37 av 43

248 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Godsmottagning R-nummer : R-217 Gräns. Kod Ytskikt Golv ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Stänkskydd ospec Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 38 av 43

249 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen örråd Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: örråd R-nummer : R-203 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) RD 7 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Utrymme som är inrättat för förvaring av material och utrustning Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Bärlist för hyllplan Ospec Kroklist 2 krokar Hållare för handdesinfektion Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 2 st Datauttag - Enkelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 st V Hylla för bärlistsystem 5 hyllplan i sektioner på hängskenor Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning I11-12 Ljudisolering Enligt teknisk anvisning LSU K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-2 Hygienklass Värde 900 mm R'w Grupp 0 1 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg ospec Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 39 av 43

250 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen örråd Steril Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: örråd Steril R-nummer : R-233 Benämning förkortning: RD STERIL 5 m² Dimensionerat personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Anmärkning för utrymmet: Programarea: (NTA) Intervall personantal: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Utrymme som är inrättat för förvaring av sterilvaror Ytan avser sterilförråd på avdelning. På sterilcentral/operation är det väsentligen större. Kommentar: Rum med ett par högskåp med dörrar, förvaring av sterilt gods Samband/närhet tillakut- och beredningsrum unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Hållare för handdesinfektion Vägguttag dubbelt, 230 V, 10A-16A 2 st Belysning för allmänbelysning Ospec Datauttag - Enkelt RJ45 uttag för data, telefoni 2 st V Hylla/hyllsektion ospec Ospec V Korgställning för sterilförråd Ospec V Handscanner för spårbarhet Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-4 Hygienklass Värde 900 mm Grupp 0 3 klass Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Golv Matta uppvikt mot vägg Vägg Målad, hygienklass 3, glansvärde 40 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 40 av 43

251 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Städrum Avdelning Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Städrum Avdelning R-nummer : R-207 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) Projekterad area: (NTA) STÄD 3 m² 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Rum som är inrättat för förvaring av utrustning och förbrukningsvaror för lokalvård Anmärkning för utrymmet: Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Inredning/utrustning Gräns. Kod Inredning/Utrustning Antal Tvättplatsutrustning Kök, Avd kök, Pentry, Läkemedelsrum, Miljörum, Städrum-avd Hållare för flytande tvål Hållare för handdesinfektion Hållare för pappershanddukar/papper Papperskorg Hyllsektion ospec Ospec Hållare för borste/skrapa Blandare vid utslagsback väggmonterad Utslagsback för utslag och upptappning av vatten B=350 D= Vägguttag Belysning för allmänbelysning Ospec unktionskrav D61-4 Dörrar fri passage 39-2 Temperaturkrav Enligt styrande dokument LSU H13-1 Allmän belysning J33-1 Dagsljus K29-1 Medicinska utrymmen enligt i SS N31-3 Hygienklass N61-2 Låsning Värde 900 mm Inga krav Grupp 0 2 klass Mekaniskt lås Ytskikt Gräns. Kod Ytskikt Golv Plast, homogen eller skiktad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Golv Matta uppvikt mot vägg Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion Vägg Målad Ytskikt väggar och golv ska tåla rengöringsmedel och punktdesinfektion. Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 41 av 43

252 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Utrymme: Städrum Avdelning R-nummer : R-207 Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 42 av 43

253 RP-rapport Dokumenttyp: Projektdokument Projektnamn: Primärvård Dokumentnamn: RP-rapport Version: 0.0 Dokument skapat: RP: Vårdcentralen Korskopplingsrum/Nisch Preliminära rumsnummer: astställda rumsnummer: Utrymme: Korskopplingsrum/Nisch R-nummer : R-229 Benämning förkortning: Programarea: (NTA) KORS 0 m² Dimensionerat personantal: Intervall personantal: 0 Beskrivning för utrymmet: Oinrett rum Anmärkning för utrymmet: Projekterad area: (NTA) 0 m² Användningstider: unktionskod Kommentar: unktionsytor: Tillagd Ändrad Borttagen Rapporten visar ändringar gjorda mellan och , för ytterligare detaljer se rapporten Ändringslogg. Copyright Landstinget i Jönköpings län, upplåten till PTS orum. All obehörig användning är förbjuden. Sida 43 av 43

254 BILAGA PS 2015, Dnr PS Landstingsservice Sören Hill Tfn E-post Produktionsstyrelsen Inhyrning av klinik för olktandvården St Per örslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att produktionsstyrelsen ordförande får teckna hyresavtal. Ärendet Landstingsservice har uppdrag från olktandvården att undersöka möjligheten att finna nya lokaler för kliniken på Dragarbrunnsgatan. örhandlingar har förts med Diligentia, St Per AB, om en inhyrning av 591 kvm i fastigheten på S:t Persgatan 10. Kostnadsbedömning En sammanlagd inhyrning på cirka 591 kvm erfordras för att verksamheten skall inrymmas. Hyresnivå i tidigt skede beräknas till kr/år kr/kvm/år. Hyrestid 12 år. olktandvården förväntas återkomma med undertecknat preliminärt hyresförslag under oktober, och produktionsstyrelsen kan då ta ställning hyreskontrakt. Om hyreskontrakt tecknas bakas alla projekteringskostnader in i hyran. Bilaga Beslut , PS Hyresavtal LSU-Diligentia Ritning Kopia till örvaltningsdirektör, Landstingsservice Chef astigheter och Service, Landstingsservice Registrator, Landstingsservice Tandvårdsdirektören, olktandvården Akademiska sjukhuset, ingång 13/ Uppsala tfn fax pg bg org nr

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273 Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 KU IT-konsulter Utbyggnad San-switch Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Rekrytering av utländska sjuksköterskor, nr 2 Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Ultraljudsapparat Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 KU Säkerhetsprogramvara skydd mot skadlig Christina Södergren, upphandlingschef kod UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Besiktning av tryckkärl Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Revision brandlarm Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Aortascanner Christina Södergren, upphandlingschef