Program vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens och produktionsstyrelsens gemensamma information den 28 april 2015

Transkript

1 Anna Sandström Cecilia Lidén Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionsstyrelsen Program vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens och produktionsstyrelsens gemensamma information den 28 april 2015 Lokal: Skoogsalen, ingång 78/79, Akademiska sjukhuset Kl Kl Kl Kaffe och smörgås Presentation av rehabiliteringsrapporter Monica Johnson, Regionförbundet, Birgitta Wallgren, Akademiska sjukhuset och Birgitta Olsson, Ledningskontoret. Produktion, kösituation för landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar samt ekonomi Tord Jansson, Gustaf af Ugglas, m.fl., Ledningskontoret Kl Vårdöverenskommelser Carina Bäckström, Staffan Thore m.fl., Ledningskontoret Kl Produktionsstyrelsens sammanträde Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset informerar om det ekonomiska läget och planerade åtgärder (kl ) Observera! Produktionsstyrelsens sammanträde äger rum på Landstingets konferenscentrum. Välkomna! Anna Sandström Nämndsekreterare, produktionsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Tfn (2)

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 28 april 2015 kl , landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) 54 Tid för justering: xx 55 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 56 Förvaltningarnas månadsrapporter för mars Förvaltningarnas produktionsbudgetar för mars 2015 Dnr PS Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden för mars 2015 Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträffar Dnr PS Yttrande över motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn i nära relationer 62 Yttrande över motion om att inrätta en samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta upprätta en HRV-handlingsplan inom landstinget 63 Återrapportering av uppdrag rörande upplevelsestråk på Akademiska sjukhuset område 64 Redovisning av utredningsuppdrag kring samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset Dnr CK Dnr PS Dnr CK ) Dnr PS Dnr PS Dnr PS Svar på yrkande om sommarplanering och utbildningsanställningar på prov Dnr PS Plan för ökade intäkter från riks- och regionvården vid Akademiska sjukhuset 67 Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete och arbete med att förebygga vårdskador Dnr PS Dnr PS Revidering av produktionsstyrelsens delegationsordning Dnr PS

4 Anmälan av delegationsbeslut Dnr PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 54 Val av justerare Produktionsstyrelsens utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A. 55 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (26) 56 Dnr PS Förvaltningarnas månadsrapporter för mars 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för mars månad 2015 till handlingarna - att godkänna inriktningen i de förslag till åtgärder som presenterats för att långsiktigt uppnå ekonomiska balans för förvaltningarna Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum - att uppmana förvaltningarna Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera de förväntande ekonomiska underskotten - att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till sammanträdet i maj återkomma med en skriftlig handlingsplan som preciserar och anger ekonomiska effekter av de planerade åtgärderna som redovisades vid sammanträdet i april 2015 Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med 2 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården prognosticerar samtliga en verksamhet i ekonomisk balans. Likaså gör Landstingsservice. Folktandvården redovisar i enlighet med beslutat resultatkrav ett överskott på + 10 miljoner kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (26) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Hälsa- och habilitering redovisar liksom tidigare ett förväntat underskott på 1 miljon kronor som är kopplat till landstingets audionommottagningar. I enlighet med styrelsens beslut i mars 2015 så har förvaltningsdirektören för Hälsa- och habilitering inkommit med förslag på åtgärder för hantering av det ekonomiska underskottet. Förvaltningen rapporterar att det vidtagits ett flertal åtgärder sedan 2013 för att uppnå ekonomisk balans inom landstingets audionommottagningar. Åtgärderna har sannolikt inneburit att underskottet har hållits nere men verksamheten uppnår ändå inte ekonomisk balans. Förvaltningens bedömning är att det saknas förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans med nuvarande ersättningsmodell, organisatorisk lösning och omfattning inom detta verksamhetsområde. Sammanfattningsvis så förordar Hälsa och habilitering en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagningen i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen rapporterar att dessa förslag också har överlämnats till landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning i samband vårdavtalsdiskussionerna för kommande år. Detta för att uppnå en långsiktig lösning för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och länets ytterkommuner. Landstingets resurscentrum redovisar ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor. Detta är i sin helhet kopplat till budgeten för sjukresor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen 2015 redan innehöll en underfinansiering med drygt - 9 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (26) prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Flera pågående och genomförda åtgärder för att långsiktigt uppnå ekonomiska balans redovisas från förvaltningen. Detta så som samverkan med Kollektivtrafikförvaltningen inom sjukreseområdet i form av bifoga bussbiljetter i kallelsen av patienter till sjukvården. En översyn av landstingets reglemente för sjukresor har också initierats. Akademiska sjukhuset redovisar i sin månadsrapport ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset redovisar vid styrelsens sammanträde planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. Prognosen för helåret 2015 är att sjukhuset kommer att klara den effektiviseringen och därmed uppnå det budgeterade årsresultatet. Styrelsen föreslås lägga förvaltningarnas information till handlingarna samt att godkänna inriktningen på de åtgärder som föreslagits. Styrelsen uppmanar vidare förvaltningarna att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. Vidare föreslås styrelsen att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till sammanträdet i maj återkomma med preciseringar och ekonomiska effekter av de planerade åtgärderna som redovisades vid sammanträdet i april. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören, Gustaf af Ugglas Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum Bilaga 56 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 ÄRENDE Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas månadsrapporter för mars månad 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för mars månad 2015 till handlingarna - att godkänna inriktningen i de förslag till åtgärder som presenterats för att långsiktigt uppnå ekonomiska balans för förvaltningarna Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum - att uppmana förvaltningarna Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera de förväntande ekonomiska underskotten - att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till sammanträdet i maj återkomma med en skriftlig handlingsplan som preciserar och anger ekonomiska effekter av de planerade åtgärderna som redovisades vid sammanträdet i april 2015 Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med 2 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården prognosticerar samtliga en verksamhet i ekonomisk balans. Likaså gör Landstingsservice. Folktandvården redovisar i enlighet med beslutat resultatkrav ett överskott på + 10 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

10 2 (3) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Hälsa- och habilitering redovisar liksom tidigare ett förväntat underskott på 1 miljon kronor som är kopplat till landstingets audionommottagningar. I enlighet med styrelsens beslut i mars 2015 så har förvaltningsdirektören för Hälsa- och habilitering inkommit med förslag på åtgärder för hantering av det ekonomiska underskottet. Förvaltningen rapporterar att det vidtagits ett flertal åtgärder sedan 2013 för att uppnå ekonomisk balans inom landstingets audionommottagningar. Åtgärderna har sannolikt inneburit att underskottet har hållits nere men verksamheten uppnår ändå inte ekonomisk balans. Förvaltningens bedömning är att det saknas förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans med nuvarande ersättningsmodell, organisatorisk lösning och omfattning inom detta verksamhetsområde. Sammanfattningsvis så förordar Hälsa och habilitering en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagningen i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen rapporterar att dessa förslag också har överlämnats till landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning i samband vårdavtalsdiskussionerna för kommande år. Detta för att uppnå en långsiktig lösning för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och länets ytterkommuner. Landstingets resurscentrum redovisar ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor. Detta är i sin helhet kopplat till budgeten för sjukresor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen 2015 redan innehöll en underfinansiering med drygt - 9 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Flera pågående och genomförda åtgärder för att långsiktigt uppnå ekonomiska balans redovisas från förvaltningen. Detta så som samverkan med Kollektivtrafikförvaltningen inom sjukreseområdet i form av bifoga bussbiljetter i kallelsen av patienter till sjukvården. En översyn av landstingets reglemente för sjukresor har också initierats.

11 3 (3) Akademiska sjukhuset redovisar i sin månadsrapport ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset redovisar vid styrelsens sammanträde planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. Prognosen för helåret 2015 är att sjukhuset kommer att klara den effektiviseringen och därmed uppnå det budgeterade årsresultatet. Styrelsen föreslås lägga förvaltningarnas information till handlingarna samt att godkänna inriktningen på de åtgärder som föreslagits. Styrelsen uppmanar vidare förvaltningarna att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. Vidare föreslås styrelsen att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till sammanträdet i maj återkomma med preciseringar och ekonomiska effekter av de planerade åtgärderna som redovisades vid sammanträdet i april. Bilagor: - Förvaltningarnas månadsrapporter för mars månad Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för mars 2015 Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören

12 Dnr PS Dnr HOH Peter Björebo Produktionsstyrelsen Åtgärder för att reducera förväntat underskott för Landstingets Audionommottagning 2015 Inledning Hälsa och habilitering har i februari månadsrapport prognostiserar ett underskott på 1 mnkr för Audionommottagningen. Produktionsstyrelsen har uppdragit till förvaltningsdirektören att återkomma med möjliga åtgärder för att reducera underskottet. Bakgrund Dåvarande förvaltningen Habilitering och hjälpmedel fick i uppdrag att från och med bedriva fördjupad hörselrehabilitering för hela länet. För att säkerställa länsinvånarnas tillgång till primär hörselrehabilitering fick Habilitering och hjälpmedel även uppdraget att erbjuda primär hörselrehabilitering i länets ytterkommuner, Enköping, Heby, Tierp och Östhammar. Landstingets mottagningar för primär hörselrehabilitering finansieras efter prestation, på samma villkor som de privata utförarna i Uppsala. Analys Audionommottagningarna startade med tre audionomtjänster som skulle bemanna fyra mottagningar. Bemanningen var beräknad på 2010 års besöksstatistik då verksamheten bedrevs på helt andra villkor. Reformen medförde inledningsvis att det uppstod en kraftigt ökad efterfrågan på audionommotagningarnas tjänster, vilket innebar att köerna ökade och vårdgaranti tiden inte klarades. Väntetiderna i länet var våren 2012 ca sex månader. Svårigheten uppstod också i att bedriva mottagning på flera orter i länet och samtidigt klara regelbokens krav samt finansiera administrativ resurs och arbetsledning. Förutom svårighet att klara ekonomin resulterade ovanstående i en stor sårbarhet med små audionommottagningar på flera orter t ex vid sjukdom, ledigheter, kompetensutveckling m m. Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax hoh@lul.se

13 2 (2) Vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans Förvaltningen har sedan år 2013 vidtagit ett flertal åtgärder för att få en ekonomi i balans. Detta bl a genom en väl utvecklad produktionsstyrning, minska kostnaderna genom att minska lokalytor, dra ner på såväl administrativa resurser som ledningsresurser, effektivisera personalmöten och tillämpa en mycket hög kostnadsmedvetenhet i verksamheten. Åtgärderna har sannolikt inneburit att underskotten har hållits nere men verksamheten har inte uppnått en ekonomi i balans. Förslag på åtgärder Under februari 2015 gav Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälsa och habilitering i uppdrag att närmare belysa och redogöra för olika alternativ på mer långsiktiga lösningar för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och i länets ytterkommuner. Förvaltningen har i skrivelse den 24 mars redogjort för dessa alternativ. Sammanfattningsvis så förordar Hälsa och habilitering en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagning i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen föreslår också en att en mobil hörselmottagning inrättas för att öka tillgängligheten. Förslaget förutsätter acceptans för att Enköping kan fortsätta gå med underskott under den period som Hälsa och habilitering utreder och förbereder för alternativ med fast mottagning i Tierp och en hörselbuss som tillgodoser tillgänglighet på mindre orter i länet. Mottagningen i Enköping föreslås avvecklas från november Bedömningen görs att det saknas förutsättningar att uppnå en ekonomi i balans med nuvarande ersättningsmodell, organisatorisk lösning och omfattning på verksamheten. Den enda möjliga vägen att klara en god service, regelbokens krav, vårdgarantin och en högre effektivitet i verksamheten, är ett införande av något/några av de förslag som Hälsa och habilitering redogjort för i sin skrivelse till Hälso- och sjukvårdsavdelningen i mars Lena Dahlman Förvaltningsdirektör

14 Återrapportering Sjukresekostnader 2015 Bakgrund Patienter som har kostnader för resor till och från sjukvård eller tandvård kan ha rätt till ersättning från Landstinget i Uppsala län för en del av sina resekostnader. Ersättningen för sjukresor styrs av ett av fullmäktige fastställt sjukresereglemente. Ersättningen beräknas alltid efter de färdsätt som är billigast för landstinget. Patienten får själv stå för en del av sina kostnader, den så kallade egenavgiften. En planerad sjukresa ska alltid gå mellan patientens folkbokföringsadress och vårdinrättningen. För att ha rätt att åka sjukresetaxi till och från vården krävs vårdgivarintyg Kostnaden för sjukresor har tidigare år redovisats på Akademiska sjukhusets resultat och för verksamhetsåret 2014 uppgick kostnaden till tkr. Inför 2015 överfördes budgetmedel från Akademiska motsvarande tkr till Landstingets resurscentrum. Pågående/genomförda åtgärder Landstingets resurscentrum har i samarbete med Landstingets ledningskontor initierat och påbörjat en dialog och ett samarbete med Kollektivtrafikförvaltningen gällande sjukreseområdet. Inledningsvis avsåg det ett försök med att bifoga bussbiljetter på patientens kallelse. Försöket har pågått i samarbete med några enheter inom Lasarettet i Enköping och är föremål för en utökning. Hösten 2015 kommer det möjliggöras för patienter att erhålla e-brevsutskick av bussbiljetter för egen samt följeslagares sjukresa. Vidare pågår ett projekt i samarbete med KTF som undersöker möjligheterna att framgent erhålla biljettutskick direkt till smarta telefoner Landstinget har sen 2014 lämnat en extern leverantör av beställningscentral för sjukresor och verksamheten bedrivs idag hos Prebus ett landstingsägt bolag Landstingets ledningskontor har i samarbete med Landstingets resurscentrum en pågående översyn av sjukresereglementet. Inom ramen för detta är även nivåerna för egenavgift och högkostnadstaket för sjukresor föremål för en översyn. Landstingets resurscentrum Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum Uppsala tfn vx

15 2 (2). Vidare finns ett förslag om att flytta sjukreseenheten från LRC till KTF för att möjliggöra samordningsvinster inom området trafik. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för ffa taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar (se diagram) och antalet resenärer med sjukresebussen har en lägre nivå (se diagram) Antal resenärer sjukresebussen per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec I tjänsten Anneli Kjellberg Förvaltningschef Landstingets resurscentrum

16 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Mars 2015

17 2 (8) Ekonomi Landstingets årsprognos är 128 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående prognos med 118 miljoner kronor. Viktigt att poängtera att prognosförbättringen beror på engångseffekter 2015 i form av återbetalning av AFA-medel, 60 miljoner kronor, och lägre pensionsprognos på 39 miljoner kronor. Utöver det förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin prognos med 17 miljoner kronor. Förutom den prognos som nu ligger är det viktigt att även ha med sig att Akademiska sjukhuset hade ett underskott För att Akademiska ska nå ett budgeterat nollresultat har sjukhuset definierat att effektiviseringar måste göras under året med ca 200 miljoner kronor. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 12 miljoner kronor. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset 0 0 Lasarettet i Enköping 0 0 Primärvården 0 0 Hälsa och habilitering -1 0 Folktandvården 0 0 Landstingsservice 0 0 Landstingets resurscentrum Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Efter mars månad gör sjukhuset fortfarande bedömningen att de kommer att klara effektiviseringen på 200 miljoner kronor och därmed uppnå budgeterat årsresultat. Resultatet för riks- och regionintäkterna är inte komplett i bokslutet för mars på grund av problem med ekonomiexporten i Cosmic efter uppgradering till version 8.0. Sjukhuset har i månadsbokslutet uppskattat och gjort en uppbokning av intäkterna till samma belopp som periodiserad budget i mars. Produktionen i mars för riks- och regionvården, slutenvård, är i nivå med budget. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett nollresultat. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Den planerade utökningen av hemsjukvård beräknas förskjutas i fem månader vilket förväntas medföra en kostnadsökning motsvarande cirka 3 miljoner kronor.

18 3 (8) Landstingsservice Landstingsservice prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Under första kvartalet kan dock ett antal engångseffekter noteras som påverkar förvaltningens ekonomiska utfall. Till exempel en vattenskada i egna lokaler i Östervåla som medfört ökade kostnader på cirka 10 miljoner kronor. Förvaltningen avvaktar besked från försäkringsbolaget om eventuell ersättning. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering lämnar en oförändrad årsprognos på minus 1 miljon kronor vilket kan jämföras med en nollbudget. Den förväntade negativa avvikelsen mot budget förklaras av att landstingets audionommottagning förväntas göra ett underskott. Därutöver ökar kostnaderna för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Förvaltningen har vidtagit och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa ökningen av hjälpmedelskostnaderna. Åtgärderna består bland annat av inrättande av en beredningsgrupp inför beslut om hjälpmedel, utarbetande av förvaltningsspecifika riktlinjer, fler inventeringar av hjälpmedelslagret samt en effektivare hjälpmedelslogistik. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar med ett årsresultat på minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Det förväntade negativa resultatet beror på ett underskott avseende sjukresor. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av fritt vårdvals patienter. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. Folktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök. Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa kommer löpande följas upp under året och redovisas under respektive förvaltning.

19 4 (8) Akademiska sjukhuset Produktionen i mars översteg budget med kontakter (plus 3 procent). Trots detta når inte Akademiska sjukhuset budgeterad produktionsnivå för perioden januari till mars. Framförallt är det januari månads lägre vårdproduktion som påverkar det ackumulerade utfallet negativt. Varken slutenvården eller öppenvården når budgeterad produktionsnivå för perioden liksom heller inte C-läns vården. Riksoch regionvården når sånär budgeterad volym tack vare en hög produktion framförallt i mars. Under perioden januari till mars har Akademiska sjukhuset som helhet haft en bättre bemanningssituation jämfört med samma period föregående år. Det har inneburit en stabilare verksamhet och att antalet stängda vårdplatser minskat jämfört med samma period föregående år. Dock saknar sjukhuset fortfarande resurser på vissa avdelningar där följden blir neddragna vårdplatser och minskad produktion. Särskilt tydligt är detta inom verksamhetsområdet neurokirurgi och då främst på intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningarna där slutenvårdsproduktionen för såväl C-län som riks- och region påverkas negativt. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till mars är produktionsutfallet sämre. Det gäller för såväl slutenvården som öppenvården. När det gäller C-länsvården och riks- och regionvården uppvisar riks- och regionvården högre produktion än samma period föregående år vilket inte gäller för C-länsvården. Förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att stabiliseras prognostiserar sjukhuset att producera både C-läns och riks- och regionvård i nivå med budgeterad produktionsvolym. Diagram 1: Produktion, Slutenvård och öppenvård, Akademiska sjukhuset Diagram 2: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion har inte riktigt nått budgeterad produktionsnivå för perioden januari till mars. Avvikelsen mot budgeterad produktionsnivå förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion

20 5 (8) inom både de akutmedicinska och de kirurgiska verksamhetsområdena vilket är en konsekvens av bristen på specialistläkare. Bristen på specialistläkare har också medfört lägre utskrivningsfrekvens. För att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet har lasarettet anställt två utskrivningssköterskor samt planerar ytterligare utökning av bemanningen av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till mars har lasarettet utfört färre slutenvårdstillfällen, övriga besök samt färre besök inom dagsjukvården. Lasarettet har emellertid utfört fler läkarbesök. Lasarettet bedömer att produktionsbudgeten kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras under våren. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och öppenvård, Lasarettet i Enköping Primärvården Produktionen gällande läkarbesök når inte riktigt upp till budgeterad nivå för perioden januari till mars. Emellertid ligger övriga besök över budgeterad produktionsnivå för perioden vilket gör att på total nivå uppnås produktionsbudgeten. Bland övriga besök uppvisar telefonrådgivning/receptförnyelse ett mycket högre utfall jämfört med budgeterad volym och föregående års utfall. Detsamma gäller för sjuksköterskebesök inom vilket område flera verksamheter annonserat att trycket är hårt och att såväl arbetsmiljö som sjukskrivningsläget påverkas. Riktade insatser kommer därför att ske för de verksamheter som har störst volymmässig ökning i syfte att säkerställa verksamhetens flöden och arbetsmiljö. På läkarsidan råder fortsatt brist på anställda distriktsläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av hyrläkare. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten för 2015 kommer att uppnås. Folktandvården Produktionen i mars översteg budgeterad volym för både allmäntandvården och specialisttandvården. Ackumulerat ligger dock såväl allmäntandvården som specialisttandvården under budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Den huvudsakliga orsaken till detta är att antalet årsarbetare minskat jämfört med föregående år. Emellertid har antalet årsarbetare ökat i mars jämfört med februari. Ytterligare orsak till lägre produktion än budgeterat är sjukfrånvaron som varit hög under årets första månader. För att anpassa produktionen till vårdbehovet läggs stor kraft på rekrytering av främst tandhygienister och specialisttandläkare. Vidare har en ny arbetstidsmodell tagits fram. Folktandvården bedömer att budgeterad produktionsvolym för 2015 kommer att uppnås. Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars. Större delen av den negativa avvikelsen utgörs av lägre produktion för läkarbesök

21 6 (8) men även färre besök inom såväl slutenvård som övriga besök uppvisas för perioden. Jämfört med föregående år är totalt antal besök också färre. Orsakerna till avvikelsen kommer redovisas av förvaltningen i T1-rapporten. Hälsa och habilitering bedömer att produktionsbudgeten för 2015 kommer att uppnås. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,6 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden ligger i regel högt i början på ett år då löneöversynen från året innan får en större tyngd. Det förklaras av att den genomsnittliga timlönekostnaden för fjolåret innehåller ny lön för endast nio månader. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 172 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med mars i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 2 procent. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 131 årsarbetare. Akademiska sjukhuset bedömer att personalförsörjningsläget har förbättrats, men sjukhuset saknar fortfarande resurser på vissa avdelningar. Arbetet fortsätter med att bland annat utveckla nya arbetssätt och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkra vårdproduktionen. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Antalet platser vid avdelningen kommer att utökas vilket kommer att medföra att antalet årsarbetare ökar under Vid landstingets resurscentrum har beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i elektroniska patientjournalen gett en ökning av antalet årsarbetare. Diagram 4: Utvecklingen av årsarbetare, rullande 12 månaders diagram Kostnaderna för inhyrd personal är 21 miljoner kronor till och med mars. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell på nästa sida för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset redovisar fortsatt behov av inhyrda läkare vid psykiatridivisionen och av inhyrd personal inom läkarsekreterarorganisationen vid neurodivisionen. Primärvården har stor brist på anställda distriktsläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården skriver i sin månadsrapport att det är ett högt tryck på verksamheten och att arbetsmiljön påverkas negativt. I samband med tertialrapporten kommer Primärvården att göra en fördjupad analys av eventuellt samband med den ökande sjukfrånvaron. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög varför behovet av inhyrd personal kvarstår, främst sjuksköterskor

22 7 (8) till intensivvårds- och kirurgavdelningen. Lasarettet redovisar fortsatta svårigheter att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut mars 2015 mars Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter mars 5,3 procent. Det är högre än för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol då sjukfrånvaron i båda fallen var 4,9 procent. Med undantag för Lasarettet i Enköping och Kultur och Bildning har sjukfrånvaron ökat vid förvaltningarna. En större ökning observeras vid Folktandvården, Landstingets resurscentrum, Primärvården och Akademiska sjukhuset. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom drygt 20 miljoner kronor efter mars och det är två miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på drygt 11 procent. Diagram 5: Total sjukfrånvaro

23 8 (8) Bilaga Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

24 Månadsrapport mars 2015 Akademiska sjukhuset

25 Sammanfattande analys 2 (13) Akademiska sjukhusets produktion i mars har varit hög vilket bland annat visat sig i en hög beläggning (94 %) och en hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng). Resultatet i mars är att betrakta som preliminärt då faktureringen av sjukhusets riks- och regionintäkter inte har fungerat i månaden. Med bakgrund av detta har sjukhuset bokat upp riks-och regionintäkterna till samma belopp som periodiserad budget i mars. Produktionen i mars för riks- och regionvården, slutenvård, är i nivå med budget och den genomsnittliga DRG-vikten har ökat med 7 procent vilket innebär att uppbokningen grundar sig på försiktighetsprincipen. Någon djupare analys av intäkterna går därför inte att göra i månaden. Det ekonomiska resultatet för perioden är minus 106 miljoner kronor. Resultatet är mycket svåranalyserat pga. faktureringsproblematiken i mars. Kostnadssidan är fortsatt enligt plan och avviker positivt med 17 miljoner kronor mot periodens budget. Akademiska sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs effektiviseringar på åtminstone 200 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Prognosen för helåret 2015 är att sjukhuset kommer att klara den effektiviseringen och därmed uppnå budgeterat årsresultat. Sjukhuset är inne i en omfattande omorganisation som innebär att divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter ska knytas till våra verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Akademiska sjukhusets ekonomiska resultat för perioden är -106 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på intäktssidan (-123 mnkr) medan kostnadssidan visar en positiv avvikelse (17 mnkr). Resultatrader som kommer att analyseras och kommenteras i rapporten är utvecklingen av riks- och regionintäkterna, lönekostnader inklusive inhyrd personal och kostnaderna för medicinskt material, eftersom utvecklingen av dessa bedöms som särskilt viktiga för sjukhusets ekonomiska resultat. Intäkter -123 mnkr (-13,2 %) Budgeten för riks- och regionintäkter har räknats upp med 9,7 procent (190 mnkr) jämfört med bokslut För att klara det ökade budgetkravet måste den genomsnittliga riksoch regionintäkten öka med 16 miljoner kronor per månad jämfört med föregående års utfall. Resultatet för riks- och regionintäkterna är inte komplett i bokslutet för mars på grund av problem med ekonomiexporten i Cosmic. Anledningen till detta är att Cosmic uppgraderades till version 8.0 under helgen den mars. Vi har i och med detta bokat upp riksoch regionintäkterna till samma belopp som periodiserad budget i mars. Produktionen i mars för riks- och regionvården, slutenvård, är i nivå med budget och den genomsnittliga DRG-vikten har ökat med 7 procent vilket innebär att uppbokningen grundar sig på försiktighetsprincipen. Någon djupare analys går inte att göra i och med detta.

26 3 (13) I aktuell period avviker riks- och regionintäkterna med -72 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen vid föregående rapporteringstillfälle var -61 miljoner kronor. Resultatförsämringen beror på att en division, enligt överenskommelse, periodiserat om budgeten för riks- och regionintäkter. Övriga intäkter, inklusive balanserade ALF-medel och ersättning från HSS avviker negativt med 51 miljoner kronor. Försäljningen av tjänster, främst på diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen, når inte upp till budgeterade nivåer varvid detta förklarar merparten av budgetunderskottet för övriga intäkter. Detta underskott är till stor del en periodiseringsproblematik och därmed inte ett reellt budgetunderskott eftersom intäkterna av försäljningen är i nivå med föregående år. Balanserade ALF-medel belastar resultatet på intäktssidan med -21 miljoner kronor. Motsvarande belopp återfinns på kostnadssidan varvid oförbrukade ALF-medel inte har någon nettoeffekt på periodens resultat. Kostnader 17 mnkr (1 %) Verksamhetens kostnader avviker positivt med 17 miljoner kronor mot periodens budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal är i princip i balans med budget medan utfallet för övriga kostnader understiger budget med 17 miljoner kronor, se tabellen ovan. Totala personalkostnader inklusive inhyrd personal är i princip i balans med budget (-0,5 mnkr). Kostnaden för inhyrd personal avviker med 8,5 miljoner kronor utöver budget, i synnerhet läkare. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen (-5,5 mnkr) och inom neurodivisionen (-2,8 mnkr). Inom psykiatridivisionen pågår sedan tidigare ett aktivt arbete att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. På neurodivisionen beror kostnaden för inhyrd personal främst på bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen samt att det saknas sjuksköterskor inom verksamhetsområde geriatrik. Lönekostnader läkare avviker positivt med 1,3 miljon kronor liksom lönekostnader övrig personal som avviker positivt med 6,4 miljoner kronor mot budget. Negativa budgetavvikelser för läkare återfinns på medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen. Kvinno- och barndivisionen och psykiatridivisionen är de divisioner som uppvisar negativt utfall för lönekostnader övrig personal i förhållande till periodens budget. Ökat ALFuttag kan förbättra utfallet på läkarsidan. Övriga personalkostnader avviker positivt med 0,3 miljoner kronor mot budget. Övriga kostnader avviker positivt med 17 miljoner kronor mot budget. Det positiva resultatet återfinns främst på resultatraderna köpt vård, övriga kostnader, läkemedel och avskrivningar/nedskrivningar och balanserar upp underskottet för medicinskt material på -17,3 miljoner kronor. Underskottet för medicinskt material återfinns inom samtliga somatiska divisioner och främst på divisioner med omfattande operationsverksamhet. Hälften av underskottet återfinns inom medicin- och thoraxdivisionen och härrör sig från lageruppbyggnad av exempelvis hjärt-klaffar (TAVI) för att erhålla mängdrabatt, vilket inte är periodiserat i budget. Under året kommer detta underskott att utjämnas. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat för främst medicinskt material och implantat. Merparten av underskottet mot budget genererades under februari (-11,4 mnkr), då en del lageruppbyggnad skedde. Resultatet i mars innebär ett fortsatt överskridande av budget (-1,5 mnkr), men inte i samma omfattning. Årsbudgeten för medicinskt material är marginellt uppskriven jämfört med utfallet i bokslutet 2014, vilket innebär att det är av största vikt att upphandlingarna som är planerade ger avsedd effekt för att undvika underskott. Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 476 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har drygt 6 procent av den totala investeringsbudgeten använts. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med drygt 8 miljoner kronor. Flera större upphandlingar påbörjades i slutet av 2014 som kommer att avslutas 2015 och därmed ge ekonomiska konsekvenser under året.

27 4 (13) Årsprognos Det prognostiserade årsresultatet efter första kvartalet bedöms tillsvidare i nivå med budget. Varje division har definierat det underskott som man för med sig från 2014 samt vilka kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras. Bedömningen är att detta motsvarar cirka 200 miljoner kronor på sjukhusnivå. De prognosförändringar som gjorts i perioden är i balans och medför därmed inga förändringar av det prognostiserade resultatet. Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Inhyrd personal -22 miljoner kronor Lönekostnader läkare + 7 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +15 miljoner kronor Medicinskt material -25 miljoner kronor Övriga kostnader + 7 miljoner kronor Avskrivningar +18 miljoner kronor Summa prognosförändringar +/- 0 miljoner kronor Utöver detta har fast ersättning HSS justerats med -9,4 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-10,8 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter ,0 Övriga intäkter ,4 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,7 Övriga kostnader ,7 Resultat ,0 Åtgärder Sjukhuset följer de åtgärdsprogram som respektive division har tagit fram i budgetarbetet. Åtgärderna återfinns framförallt på intäktssidan där sjukhusets förbättrade produktionskapacitet bedöms kunna tillgodose regionens ökade efterfrågan av vård och därmed uppfylla intäktskravet. Tyvärr går det pga. problemen med Cosmic-faktureringen inte att bedöma hur sjukhusets största åtgärd har utvecklats första kvartalet vilket sjukhuset ser mycket allvarligt på. På kostnadssidan är de största åtgärderna lager- och inköpsprojekt (medicinskt material), minskning av inhyrd personal, minskad köpt vård och läkemedel. I tertialrapport 1 kommer en mer detaljerad redogörelse av åtgärderna. Produktion Senaste månadens utfall (mars) Kapacitetsbristen på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning samt intensivvårdsavdelning fortsätter. Det har inneburit en lägre produktion än förväntat och har påverkat flera verksamheter. I övrigt har mars varit en bra produktionsmånad jämfört med budget. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som inte DRG-registrerats har en större eftersläpning jämfört med mars föregående år. Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvårdsbesök och antalet övriga besök överstiger budget. Lite kort nedan om produktionen: Den slutna vården avviker negativt med 4 procent eller 192 kontakter från månadens budget. Antalet läkarbesök och dagsjukvårdsbesök är 1171 besök över budget och fler än föregående år.

28 5 (13) Övriga besök överstiger budget med besök. I mars hade sjukhuset i medeltal 801 disponibla vårdplatser för den somatiska och psykiatriska vården, 3 vårdplatser fler än samma period I slutenvården var medelbeläggningen 94 procent (91 % 2014). Medelvårdtiden (+0,2 dagar) och DRG-poäng per vårdkontakt ökar. Tendensen är att även snittvikten för läkarbesök och dagsjukvård ökar men eftersom en stor andel av produktionen inte är DRG satt så är det inte helt säkerställt. Antalet planerade kontakter ökade i mars jämfört med mars Sammanfattningsvis har sjukhuset producerat vård i nivå med budgeten för mars mätt i totalt antal och har en något högre produktion jämfört med samma period föregående år. Tas även hänsyn till vårdtyngd som DRG och medelvårdtid är produktionen högre än föregående år för slutenvård och läkarbesök. För övriga besök mäts inte vårdtyngden. Ackumulerat utfall (januari-mars) Sjukhusets ackumulerade produktion är lägre än budget till och med mars månad Främst beror det på att utfallet i januari var sämre än budget och jämfört med föregående år trots en högre beläggning och fler öppna vårdplatser jämfört med En orsak bedöms vara fler helgdagar/klämdagar jämfört med Detta uppskattas ha gett en minskning på 100 vårdtillfällen och läkarbesök. Neurodivisionen och särskilt neurokirurgens intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning har haft resursproblem vilket har gett stängda vårdplatser och en minskad produktion. Akademiska sjukhuset : Produktionstabell januari - mars Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -115 Öppenvård, antal (ink l vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (ink l vårdval) % % 538 Sjukhusets ackumulerade produktion är lägre än budget till och med mars månad Främst beror det på att utfallet i januari var lägre än budget och jämfört med föregående år trots en högre beläggning och fler öppna vårdplatser jämfört med En orsak bedöms vara fler helgdagar/klämdagar jämfört med 2014 en effekt på uppskattningsvis 100 vårdtillfällen och läkarbesök färre) Neurodivisionen och särskilt neurokirurgens intermediäravdelning och neurointensivvårdsavdelningen har haft resursproblem vilket har gett stängda vårdplatser och en minskad produktion. Under perioden har sjukhuset som helhet haft en bättre bemanningssituation jämfört med samma period Det har inneburit en stabilare verksamhet med ett ökat antal disponibla vårdplatser samt ett minskande antal överbeläggningar på vårdavdelningarna. Den somatiska vårdens beläggningsgrad har dock ökat med en procent till 95 procent. Samtidigt har den psykiatriska vårdens omstrukturering inneburit en högre beläggning (5 %) jämfört med samma period föregående år.

29 6 (13) Slutenvård Slutenvården har ett underskott på 968 vårdtillfällen jämfört med budget Det finns flera faktorer som påverkat utfallet: Främst beror underskottet på att neurokirurgens intensivvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning har kapacitetsbrist, vilket har fått effekt på produktionen inom flera verksamheter. Under perioden januari till mars hade sjukhuset i genomsnitt 7 fler vårdplatser (1 %) jämfört med föregående år. Den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är något högre (95 %) 2015 jämfört med samma period föregående år (94 %). Antalet överbeläggningar under perioden har minskat i den somatiska vården. Beläggningen ökar i den psykiatriska vården med 5 procent till i genomsnitt 86 procent för perioden. Medelvårdtiden är för riks- och region patienter i nivå med 2015, 4,5 dagar. C-läns patienternas medelvårdtid ökar med 3,5 procent till 5 dagar vilket motsvarar en effekt på 350 vårdtillfällen under perioden. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 4 procent i den somatiska slutenvården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten på kvinno- och barndivisionen (14 %) och medicin och thoraxdivisionen (6 %). Neurodivisionen har över lag minskat sin produktion till följd av resursbristen på intensivvårdsoch intermediärvårdsavdelningarna och FAS-projektet. Omstruktureringen i den psykiatriska slutna vården fortsätter. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Antalet vårdtillfällen har ökat med 47 jämfört med föregående år. Samtidigt har genomsnitts DRG per slutenvårds patient minskat med 4 procent trots en förväntad DRG ökning per patient med tanke på resursåtgång och vårdtyngd. Disponibla platser/dag Disponibla platser/dag och beläggning somatisk vård AS 2013 till 2015 jan 13 mar 13 maj 13 jul 13 sep 13 nov 13 jan 14 mar 14 maj 14 jul 14 sep 14 nov 14 jan 15 mar Disponibla platser/dag Beläggning % Öppenvård Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med 600 besök (-1 %). Underskottet motsvarar det uppskattade produktionsbortfallet som sjukhuset hade i januari. Även här har vårdtyngden för produktionen ökat med 2,6 procent. Övriga besök understiger budget med 718 besök och utfallet är färre besök än samma period föregående år. Även för övriga besök är det framförallt januari som avviker men produktionsunderskottet kommer att hämtas hem under våren.

30 C-länsvård 7 (13) Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion är något lägre än budget sett i ett helhetsperspektiv till och med mars. Framförallt är det vårdproduktionen i januari som påverkar utfallet negativt i öppenvården. Inom slutenvården producerades 724 vårdtillfällen färre än budget vilket främst är en effekt av kapacitetsproblemen inom neurokirurgens intensivvårds-, och intermediärvårdsavdelning Läkarbesöken och dagsjukvården tillsammans producerade 923 besök färre än budgeterat (-1 %). Antalet övriga besök är nästan i nivå med budget (-599). Samtidigt ser sjukhuset att vårdtyngden har ökat och att den elektiva vårdens andel i januari minskade i jämförelse med Bedömningen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med C-läns budgeten för Vårdval Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget. Från och med mars försvann ljusbehandlingar som ett vårdval och ingår istället i sjukhusets ordinarie verksamhet. Riks- och regionvård Vårdproduktionen för riks- och regionvården uppvisar samma mönster som C-länsvården där januari var en svag produktionsmånad vilket påverkar det totala resultatet. Den slutna vården avviker från budget med 244 vårdtillfällen. Neurodivisionen som har tappat mest produktion främst till följd av den redan tidigare nämnda resursbrist. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med 136 besök och även övriga besök har en negativ avvikelse på 119 besök. Medelvårdtiden är i nivå med föregående år, 4,5 dagar. Det får till effekt att resurserna intensifieras för denna grupp så att patienten kan eftervårdas i sitt hemlandsting. Samtidigt ökar vårdtyngden med 1 respektive 2 procent mätt i DRG för den slutna vården och läkarbesök. DRG poängen ökar med 19 procent i dagsjukvården en effekt att verksamhetsområde neurokirurgi har ökat antalet besök vilket får en stor genomslagskraft. Fortfarande är en stor andel av antalet vårdtillfällen ännu inte DRG-satta så nivån är osäker. Sammantaget medför detta att DRG-utfallet är en indikator på vilken typ av vård som bedrivs för riks- och regionpatienter och det ekonomiska utfallet ger en bättre bild av vårdtyngden. Årsprognos Prognosen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med budget för C-län och riks-, och regionvård förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att bli allt mer stabil. Medarbetare Årets tre första månader har präglats av ett bättre personalförsörjningsläge inom slutenvården jämfört med Detta har inneburit att andelen stängda vårdplatser minskat jämfört med samma period föregående år. Men sjukhuset saknar fortfarande resurser på vissa avdelningar med neddragna vårdplatser och minskad produktion som en följdeffekt. Särskilt tydligt är det inom verksamhetsområde neurokirurgi, främst på intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningarna. Det är även fortsatt kapacitetsproblem på anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen. Sjukhuset har till och med mars en närvarotid på årsarbetare vilket är 136 årsarbetare fler än samma period föregående år, exklusive externa projekt men inklusive beräknad närvarotid för inhyrd personal (se tabell nedan).

31 Närvarotid och personalkostnader för Akademiska sjukhuset exklusive externa projekt Närvarotid i årsarbetare Personalkostnader Budget ack Utfall ack Avvikelse ack tom ack tom Avvikelse tom mars tom mars mot mars 15 mars budget 8 (13) Ökningen på 136 årsarbetare jämfört med 2014 är enligt plan och beror på att sjukhuset tidigare hade resursbrist samt en hög personalrörlighet inom vissa yrkesgrupper. Framförallt drabbade detta den slutna vården. De flesta vakanta tjänsterna återbesattes successivt under hösten Dock kvarstår resursbrist inom vissa områden. Förnärvarande är verksamhetsområde neurokirurgi särskilt drabbad. Samtidigt kvarstår ett generellt behov av specialistsjuksköterskor. Verksamhetsområdena inom medicinsk service och medicinsk teknik-, sjukhusfysik-, och it har ökat med 18 årsarbetare till följd av ökad efterfrågan internt och externt. Psykiatridivisionen har minskat med 14 årsarbetare, framför allt på verksamhetsområde affektiva sjukdomar, jämfört med samma period Antalet läkare inom psykiatrin är i stort sett i nivå med föregående år och antalet hyrläkare har inte kunnat minskas som planerat eftersom den pågående omstruktureringen inom psykiatrin initialt drar mer läkarresurser. Akademiska sjukhuset har ett ackumulerat underskott för perioden på 0,5 miljoner kronor för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Om periodens budgetöverskott för ALF och driftprojekt exkluderas har sjukhuset ett underskott på 8,8 miljoner kronor till och med mars. Underskottet är dock på samma nivå som februaris utfall. Det är framförallt psykiatridivisionen (-8,4 mnkr) och medicin- och thoraxdivisionen (-7,3 mnkr) som har det största underskotten vid jämförelse mot budget. De åtgärdsplaner som har planerats för medicin- och thoraxdivisionen har hejdat underskottet medan psykiatridivisionens åtgärder ännu inte har fått den effekt som planerats. Kostnaderna för inhyrd personal är till och med mars 10,6 miljoner kronor vilket är en avvikelse mot budget med 8,5 miljoner kronor. Den främsta anledningen till detta är att psykiatridivisionen har inkluderat kostnader för hyrläkare i budgeten för lönekostnader läkare. Planen är att fasa över kostnader från hyrläkare till lönekostnader läkare. Effekten av denna förändrade budgethantering är ett underskott på 5,5 miljoner kronor på inhyrd personal. Även neurodivisionen har fått ökade kostnader utöver budget för inhyrd personal (-2,8 mkr). Främst på grund av bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen. Åtgärder för att nå balans i personalförsörjning Utfall ack tom mars 14 Avvikelse utfall Akademiska sjukhuset Läkare Övrig personal Övriga personalkostnade Inhyrd personal S:a Akademiska varav Alf,driftprojekt Läkare Övrig personal Övriga personalkostnade Inhyrd personal S:a Alf och driftprojekt AS exkl Alf, driftprojekt Läkare Övrig personal Övriga personalkostnade Inhyrd personal S:a AS exkl ALF, drift Sjukhuset kommer fortsatt under 2015 att ha fokus på personalförsörjningen på kort och lång sikt. Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015, är det särskilt viktigt att utveckla nya arbetssätt och att

32 9 (13) kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljö och säkra vårdproduktionen. För läkargruppen är det särskilt viktigt att man bedriver forskning enligt budgeterad plan och därmed får en verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Historiskt sett har sjukhuset haft svårt att klara personalbudgeten i perioder med resursbrist. Samtidigt är det viktigt att bemanningen på sjukhuset är tillräcklig så att produktionen är i nivå med plan och effektiv så att vårdköerna är rimliga. Kortsiktiga planerade lösningar i kombination med inhyrd personal kan därför vara effektiva trots att de kan innebära ett underskott på personalkostnaderna men försvarbart ur ett helhetsperspektiv. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller ackumulerad 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

33 Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog 10 (13) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "Fast ersättning från HSS" avviker mot budget med 9,4 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål 10,8 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyrare implantat förväntas vara kostnadsdrivande ( 25 mnkr). 1,4 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under ) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 18 mnkr lägre än budget.

34 11 (13) Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % 68 - varav vårdval % -41 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Dagsjukvård, DRG-poäng % 4 - varav C-län % varav RR % 50 - varav vårdval % -17 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 23 - varav vårdval % % 21 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % 74 - varav vårdval % -24 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -360 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % 16 80% -694 Vårddagar Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 4,1 4,1 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 817 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 412 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd 32 personal) 33 97% -1 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive AlF och driftprojekt samt externa projekt. I produktionsrapporterna för sjukhuset finns det fel under utfallet för 2014 för den slutna vården. Främst är det när nyfödda friska barn har räknats som dubbla vårdtillfällen (en för mamman och en för barnet). Det innebär att 535 vårdtillfällen/454 DRG poäng är felredovisade och tas bort ur redovisningen.

35 12 (13) Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Slutenvård C län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

36 13 (13) Bilaga 4 Målrelaterad ersättning Kvalitetsindikator mål jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner - Akademiska Följsamhet till hygienregler - % > Följsamhet till hygienregler - antal godkända / antal kontrollerade 857/ / Följsamhet till klädregler - % > Följsamhet till klädregler - antal godkända / antal kontrollerade 920/ / / Mål: Ökad tillgänglighet, uppföljning 2 - Akademiska Andel elektroniska remisser som har bedömts inom 5 arbetsdagar (% ) utdata i LIS klart 11/ Mål: Förbättrade processer vid akutmottagning Uppf.1, Redovisa andelen patienter vid akm som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhuset inom 4 tim (% ) AKM ing 60, Ortopedi AKM ing 60, Kirurgi AKM ing 60, Övriga BARNakuten Uppf.2, Redovisa andelen patienter som träffar läkare inom 60 min i förhållande till totalt antal besök * AKM ing 60. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter (% ) Totalt antal besök: BARNakuten. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter (%) Totalt antal besök: PSYKIATRIakuten. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter (%) Totalt antal besök: Uppf.3.2, Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare * AKM ing 60. Medelvärde - medianväntetid (minuter) Barnakuten. Medelvärde - medianväntetid (minuter) Psykiatriakuten. Medelvärde - medianväntetid (minuter) 89 68, Uppf.3.1, Redovisa antal och andel triagerade patienter (per triagenivå) i förhållande till totalt antal besök. Totalt antal patientbesök vid akm per månad Antal/andel triagerade av totalt antal besök på AKM ing % % 0% triagenivå 1 Röd 7 1% 7 1% triagenivå 2 Orange % % triagenivå 3 Gul % % triagenivå 4 Grön % % triagenivå 5 Blå 2 0% 1 0% *Avbrott i Cosmic helgen 22-23/3, då registrerades inga läkartider.

37 Månadsrapport Mars 2015 Lasarettet i Enköping

38 2 (8) Sammanfattande analys Lasarettet prognostiserar med en budget i balans. Produktionen har inte kommit upp i planerad nivå men avvikelsen beräknas återställas under våren. Personalomsättningen är fortsatt hög varvid behovet av inhyrd personal, främst sjuksköterskor, kvarstår. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa riks- och region intäkter Summa övriga intäkter Summa personalkostnader(inkl inhyrd) Summa övriga kostnader Resultat Lasarettets resultat för årets första kvartal är 1 miljon kronor vilket är 6 miljoner kronor över periodens budget. Intäkter för riks- och regionvård avviker med 3 miljoner kronor under budget på grund av att lasarettet budgeterat intäkter motsvarande 11,2 miljoner kronor som kostnadstäckning för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Rensat för ovanstående ligger utfallet för riksoch regionvård i balans med budget. Övriga intäkter överstiger budget med 3 miljoner kronor varav intäkter från försäljning av röntgentjänster ligger 1,2 miljoner kronor över budget och föregående års utfall. En ökad landstingsintern produktion främst mot Akademiska sjukhuset och primärvården med 31 respektive 32 procent medfört en intäktsökning motsvarande 1,8 miljoner kronor medan den landstingsexterna produktionen minskat med 25 procent, motsvarande 0,6 miljoner kronor. Upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset har genererat 0,8 miljoner kronor. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal understiger budget med 2,9 miljoner kronor varav kostnaden för anställd personal understiger budget med 4,6 miljoner kronor till följd av fortsatt hög grad av vakanta tjänster främst bland sjuksköterskegruppen men även till viss del läkartjänster. Till följd av ovanstående överstiger kostnaden för inhyrd personal budgeten med 1,7 miljoner kronor varav 1,3 miljoner kronor är att hänföra till inhyrda sjuksköterskor främst till IVA och kirurgavdelningen där bemanningssituationen är påtagligt bekymmersam. Övriga kostnader understiger budget med 3,8 miljoner kronor främst till följd av lägre produktion än planerat. Hälften av överskottet är att hänföra till kostnadsposterna läkemedel, medicinsk service och medicinskt material vilket kommer att balansera vid uppnådd produktionsplan. Hyreskostnaden understiger budget med 0,6 miljoner kronor främst till följd av bristande periodisering gällande hyresökning för den nya akutmottagningen som ska vara färdigställd till augusti. En justering av periodiseringen kommer att ske under april månad. Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på +-0. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Den planerade utökningen av hemsjukvård beräknas förskjutas i fem månader vilket prognostiseras medföra en kostnadsökning motsvarande ca 3 miljoner kronor. Ökade intäkter från upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset samt ökade KFA-intäkter beräknas balansera kostnadsökningen.

39 3 (8) Åtgärder Lasarettet bedömer att budgeten kommer att balansera varvid inga ytterligare åtgärder planeras. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Progn jmf budget Summa riks- och region intäkter Summa övriga intäkter Summa personalkostnader (inkl inhyrd) Summa övriga kostnader Resultat Produktion Lasarettets produktion har inte nått planerad produktionsnivå under årets inledning. Mätt i DRG ligger produktionen 5 procent under motsvarande period föregående år. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion både inom de akutmedicinska och de kirurgiska verksamhetsområdena vilket är en konsekvens av bristen på specialistläkare. Avvikelsen beräknas återställas under våren. Senaste månadens utfall I mars utförde lasarettet 799 DRG vilket är 110 DRG färre än planerat och 21 färre DRG än motsvarande period föregående år kontakter genomfördes vilket är 17 under plan men 418 fler kontakter än mars månad föregående år. Antal slutenvårdstillfällen var 39 färre än planerat och även antal kontakter i dagsjukvården blev färre än planerat, -19 kontakter. Läkarbesöken följde plan medan övriga besök översteg planen med 19 kontakter. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion inom det medicinska verksamhetsområdet avviker mot planering med -94 vårdtillfällen. Trots det överstiger beläggningsgraden på de akutmedicinska vårdavdelningarna 100 procent. Förklaringen ligger i lägre utskrivningsfrekvens dels på grund av brist på specialistläkare samt dels på grund av ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter vilket medfört att medelvårdtiden ökat på de berörda enheterna med närmare 4 procent jämfört med föregående kvartal. Resterande avvikelse gällande slutenvårdstillfällen är att hänföra till vårdvalsområdet höft och knäprotesoperationer som ligger 17 vårdtillfällen under plan vilket planeras regleras under våren. Öppenvårdsproduktionen följer planeringen väl på totalen även om de olika besökstyperna avviker. Dagsjukvård och läkarbesöken ökar medan övriga besök minskar där ögonmottagningen på grund av bemanningsproblem inte nått upp i planerad volym. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 309 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -25 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 334 Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 309 C-län, antal (inkl vårdval) % % 235 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 74 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras under våren.

40 4 (8) Åtgärder Lasarettet har anställt två utskrivningssjuksköterskor samt planerar under våren att öka bemanning av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare för att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet. Förberedelsearbetet inför uppstart av utvecklad lasarettsansluten hemsjukvård pågår och beräknas genomföras under hösten vilket förväntas minska överbeläggningarna, korta vårdtiderna och minska undvikbara återinläggningar på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Framtagande av regelverk för samarbete mellan lasarettet och Akademiska sjukhuset pågår för att säkerställa optimalt nyttjande av tillgängliga resurser vilket förväntas medföra ökad produktionstakt. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 2,4 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,8 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Även kostnaden för obekväm arbetstid, jour och beredskap har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 3,2 miljoner kronor vilket är 647 tusen kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 8,3 årsarbetare jämfört med 5,2 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in betydligt fler sjuksköterskor än läkare. Glädjande är att se att långtidssjukskrivningarna minskat vilket lett till att den totala sjukfrånvaron minskat från 5,1 till 4,7 procent. Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning

41 5 (8) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KFA-patienter 0,5 mnkr 3) Förskjuten tidplan för implementering av ökad hemsjukvård 4) Förskjuten investering av CBCT

42 6 (8) BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 1 - varav vårdval % % 168 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % 91 - varav vårdval % % 249 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % -6 - varav vårdval % % 164 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % % varav C-län % % varav RR % % 0 - varav vårdval % % 106 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % 91 - varav vårdval % % 143 Dagsjukvård, DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % 3 151% 2 - varav vårdval Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 10 - varav vårdval % -2 Läkarbesök, DRG-poäng % % 27 - varav C-län % % 18 - varav RR % 6 124% 4 - varav vårdval % % 4 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 91 - varav vårdval % % 136 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % -2 91% varav vårdval % % 9 Vårddagar % 157 Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,69 1,73 97% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 156 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 62 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 13,28 12,79 104% 0

43 Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Slutenvård C län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

44 8 (8) BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Bilaga 4 Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Målrelaterad ersättning 700 tkr vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i Ersättning totalt (tkr) 700 hygienreglerna % 95% 94% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) Fyll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % 93% 92% 67 54% 50% 63% 67 61% 55% 73%

45 Dnr PV Månadsrapport mars 2015 Primärvården

46 2 (4) Sammanfattande analys Primärvårdens samlade verksamhet är vad gäller ekonomi och produktion i nivå med plan och budget. Det verksamhetsmässigt hårda trycket och det faktum att kapacitetsutnyttjandet är högt börjar märkas vad ur ett medarbetarperspektiv. Här spelar samtidigt bristen på nyckelresurser in där främst läkarbristen är påtaglig. Ett starkt fokus ligger på utvecklingen av verksamhetens kliniska processer. Genom utvecklade processer kan ett bättre värdeskapande säkerställas i verksamheten. Ekonomi Ackumulerat utfall Såväl intäkter som kostnader är i nivå med budget efter utfallet i mars. Den rörliga besöksersättningen är uppbokad i perioden då faktiskt utfall är känt först efter periodstängning. På motsvarande sätt är läkemedelskostnaden och incitamentssystemet läkemedel (tak/golv) uppbokade och därför preliminära. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. Eventuellt volymjustering av prognosen sker tidigast i tertialrapportering. Åtgärder Resultatmässigt och avstämningsmässigt mot budget finns det en variation mellan olika vårdcentraler. Utifrån avvikelse gällande målet i styrkortets ekonomiperspektiv för vårdcentraler kommer särskilda genomgångar att hållas med cirka 3 5 vårdcentraler under april. Ytterligare genomgångar kan komma att genomföras på grund av bristande måluppfyllelse i andra av styrkortets perspektiv men detta sker efter verksamheternas tertialrapport för perioden januari till april. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Målsättningen är att bibehålla en stabil produktion i enlighet med uppdrag, behov och finansiering. Det finns i nuläget tydliga indikationer på ett hårt tryck på många håll i verksamheten där det inte är möjligt att ytterligare öka produktionen. Primärvården avser att utveckla analysen av de påfrestningar som i nuläget föreligger i sin tertialrapport. Det handlar bland annat om en risk för ökad arbetsrelaterad sjukfrånvaro.

47 Ackumulerat utfall 3 (4) Produktionen gällande läkarbesök är i princip på budgeterad nivå och bättre än samma period föregående år. Bland övriga besök är det främst sjuksköterskebesöken som ligger högre än såväl budget som föregående år. Det är också inom detta område som flera verksamheter annonserar att trycket i nuläget är så hårt att det påverkar såväl arbetsmiljö som sjukskrivningsläget. En fördjupad analys av denna fråga kommer att göras i tertialrapporteringen. Den under förra året breddinförda drop-in verksamheten behöver under innevarande år "trimmas" in för att säkerställa arbetsformer, flöden och arbetsmiljö. En fortsatt ökning av telefonrådgivning/recept för övriga besök uppfattas vara positivt då detta innebär att flera patientärenden löses på ett verksamhetsmässigt kostnadseffektivt sätt. Den senare besökstypen genererar ingen rörlig besöksersättning till verksamheten. Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % 695 -varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl te % % 563 -varav telefonrådg/receptförnyelse % % Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % 38 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 3 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 170 Not: måttet antal besök/årsarbetare är omräknat i förhållande till februarirapport. Antal besök har beräknats som ett genomsnitt för årets första tre månader. Årsprognos Primärvården bedömer sig kunna nå de uppsatta produktionsmålen enligt upprättat produktionsplan för Åtgärder Förutom åtgärder för att säkerställa effektiva flöden och ett arbete enligt Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON) föreligger inga direkt riktade åtgärder i verksamheten. För det verksamheter som har störst volymmässig ökning av produktion kommer riktade insatser att ske i syfte att säkerställa verksamhetens flöden och arbetsmiljö. På läkarsidan föreligger fortsatt en stor brist på anställda distriksläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av hyrläkare. Landstinget behöver utöka antalet ST-block i syfte att säkerställa en självförsörjning av läkare och därmed säkra framtida verksamhet. Medarbetare Inom många av Primärvårdens resultatenheter/vårdcentraler är trycket i verksamheten i nuläget så hårt att arbetsmiljön påverkas negativt. I nuläget märks detta bland annat i den löpande dialog som förs med verksamhetschefer och delvis även genom ökade sjukskrivningstal. En fördjupad analys av arbetsrelaterad sjukfrånvaro kommer att lämnas i förvaltningens tertialrapport. Om det inte sker en kraftsamling för att lösa nuvarande bristsituation finns uppenbara risker för att verksamheten inte kommer att kunna fullgöra sitt uppdrag i framtiden. Som tidigare annonserats i förvaltningen personalförsörjningsplan kommer fram till procent av distriktsläkare och cirka 25 procent av distriktssköterskorna i verksamheten att gå i pension.

48 4 (4) Timlönekostnaden är måttfull och stannar vid en ökning med 0,3 procent jämfört med samma period föregående år. Sjukskrivningarna ökar i jämförelse med genomsnittet för 2014 från 4,6 procent av ordinarie arbetstid till 5,4 procent. En fördjupad analys av arbetsrelaterad sjukskrivning kommer att göras i förvaltningens tertialrapport. Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till februarirapportering. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller

49 BILAGA 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

50 BILAGA 2 Bilaga 3: Primärvården, utfall 2015 jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT:

51 Månadsrapport mars 2015 Hälsa- och habilitering

52 2 (6) Sammanfattande analys Efter mars månad redovisar Hälsa och habilitering fortsatt ökade kostnader för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Förvaltningens audionommotagning redovisar också ett underskott på tkr. Hälsa och habilitering gör bedömningen att en modell med ett decentraliserat kostnadsansvar för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel är ett mycket viktigt incitament för att på sikt minska kostnaderna. Förvaltningen har vidtagit och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att kortsiktigt begränsa ökningstakten av hjälpmedelskostnaderna. Åtgärderna består bl. a av inrättande av en beredningsgrupp inför beslut om hjälpmedel, utarbetande av förvaltningsspecifika riktlinjer, fler inventeringar av hjälpmedelslagret och en effektivare hjälpmedelslogistik. Under februari 2015 gav Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälsa och habilitering i uppdrag att närmare belysa och redogöra för olika alternativ på mer långsiktiga lösningar för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och i länets ytterkommuner. Förvaltningen har i skrivelse den 24 mars redogjort för dessa alternativ. Sammanfattningsvis så förordar Hälsa och habilitering en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagning i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen föreslår också en att en mobil hörselmottagning inrättas för att öka tillgängligheten. Förutom de ökade hjälpmedelskostnaderna och underskottet på Audionommotagning bedömer Hälsa och habilitering att kostnadseffektiviteten och kostnadskontrollen är mycket god i förvaltningen. Ekonomi Ackumulerat utfall Januari-mars Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hälsa och habiliterings utfall ligger något under fjolårets resultat i mars. Det finns i dagsläget inget som indikerar på ett avvikande resultat jämfört med budget, förutom ett underskott för Audionommotagningen. Förvaltningen anser att det är av stor vikt att följa och redovisa hjälpmedelskostnaderna. Stora kostnadsökningar har påverkat resultatet negativt mellan åren. Bedömningen görs dock att kostnadsökningen mellan år 2014 och 2015 till stor del beror på eftersläpning av attest år 2014.

53 3 (6) Hjälpmedelskostnader Månad År 2015 År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot Utfallet för audionommottagningarna visar på ett underskott av ca 600 tkr. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Även om hjälpmedel ink inkontinenshjälpmedel är kraftigt underfinansierat jämfört med beräknad kostnad 2015, gör förvaltningen ingen annan bedömning än föregående månad d v s att årets resultat kommer hamna på ett underskott av ca tkr. Det är landstingets audionommottagning som bidrar till det prognostiserade underskottet. Produktion Förvaltningens produktionsutfall ligger under budgeten efter mars månad. Större delen av avvikelsen ( ) utgörs av antal läkarbesök. Förvaltningen kan i dagsläget inte klart redogöra för orsakerna till denna avvikelse, utan kommer att göra en bedömning av detta i T1. Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % -603 *Slutenvård, antal % -115 Utfall jmf föreg. år, antal Läkarbesök, antal % % Övriga besök, antal % % Total nettokostnad/antal besök % % 406 Totalkostnad/besök* % 4 127% 798 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % % 1 91% -3

54 4 (6) Årsprognos I nuläget gör förvaltningen bedömningen att produktionsbudgeten kommer att hållas. Åtgärder Hälsa och habilitering kommer att genomföra en fördjupad uppföljning förvaltningen produktionsbudget och utfall i samband med tertailuppföljning 1. Medarbetare Antalet årsarbetare har ökat från 277 till 297 om man jämför med samma period föregående år. Det kan till största delen härledas till den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Under året kommer förvaltningen att utöka antalet platser på Närvårdsavdelningen i Uppsala. Det kommer att medföra att antalet årsarbetare kommer att öka under Sjukfrånvaron för januari till mars är 4,05 %. Det är en minskning från föregående period men fortfarande en ökning jämfört med helår Det är korttidssjukfrånvaron som står för den större delen av ökningen. Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Bud- get- Not

55 5 (6) avvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Landstingets audionommottagnings underskott. Bilaga 2 & 3 Produktionsbudget och utfall

56 Hälsa och habilitering 2015 budget Acc jan mars jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övriga besök TOTALT: (6) Hälsa och habilitering 2015 utfall Acc jan mars jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övriga besök TOTALT:

57 Månadsrapport mars 2015 Folktandvården

58 Sammanfattande analys Perioden har ett resultat som är bättre än budget, trots en lägre omslutning. Produktionen har ökat i mars jämfört med inledningen av året, dock är antalet besök fortfarande något lägre än motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och personalantalet färre än budgeterat. De under hösten påbörjade rekryteringarna fortsätter med full kraft men har ännu inte fått genomslag i påbörjade anställningar, vilket också leder till lägre personalkostnader. Ekonomi Ackumulerat utfall 2 (6) Folktandvården visar ett ackumulerat resultat för mars månad på 7,5 MSEK, vilket är 2,5 MSEK bättre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre. Intäkterna ligger 2,1 MSEK lägre än budget och avvikelsen är i sin helhet volymrelaterad. Färre antal årsarbetare samt hög sjukfrånvaro ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Totalt sett ligger kostnaderna 4,7 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 3,2 MSEK lägre än budget och avvikelsen är volymrelaterad. Jämfört med motsvarande period föregående år är antalet årsarbetare 8 färre. Till det kommer rekryteringar som budgeterats men ännu inte är på plats. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Summa övriga kostnader ligger under budget med 1,4 MSEK där medicinskt material ligger över budget med 0,4 MSEK och raden övriga kostnader ligger under budget med 1,7 MSEK. Medicinskt material överskrider budget med 0,4 MSEK, en differens som uppstått i mars månad. Intäkterna är lägre än budgeterat, något som gör att ökningen av medicinskt material inte är kopplat till produktionsvolymen. Mest sannolik orsak till avvikelsen är att budgetens periodiseringskurva inte stämmer överens med utfall. Ytterligare analyser görs om differensen kvarstår vid tertialbokslut. Utfallet för raden övriga kostnader är 1,7 MSEK under budget. Raden övriga kostnader innehåller många konton och att hitta en periodiseringskurva som stämmer för alla ingående delar är svårt. Ur ett helårsperspektiv förväntas ett utfall på budgeterad nivå. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Periodens resultat avviker positivt med 2,5 MSEK mot budget. Året är fortfarande ungt och bedömningen är att budgeterat resultat för helåret kommer att nås. Ambitionen är att de personer som budgeterats också rekryteras, därmed stiger också intäkterna. Eventuell prognosförändring bedöms varje månad utifrån redovisat resultat och justeras vid tertial ett om differenserna kvarstår. Åtgärder Arbetet med att rekrytera personal för att nå budgeterad nivå fortlöper enligt plan. Att rekryteringarna lyckas är förutsättningen för att budgeterad intäktsnivå kommer att nås. Resultatet visar balans mellan intäkter och kostnader, något som gör att budgeterat resultat kommer att nås.

59 3 (6) Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Antalet besök i allmäntandvården har ökat under mars månad med 1,4% jämfört med samma månad föregående år. Även jämfört med budgeterat antal besök är utfallet högre 4,1%. Inom specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har fler besök ägt rum, ökningen är 3,4% jämfört med både utfallet i mars 2014 och budget. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal under mars är 196 avtal, vilket överstiger både budgeterat antal och nettotillskottet för samma period Ackumulerat utfall Under perioden januari till och med mars har allmäntandvården genomfört patientbesök vilket innebär en minskning med 1% jämfört med samma period 2014 och en minskning med 5% jämfört med budget. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört besök, vilket är 2% färre besök jämfört med utfallet ackumulerat mars 2014 och budget. Minskningen av antalet besök ägde rum under årets första två månader, en återhämtning har skett under mars månad. Den huvudsakliga orsaken till att färre besök ägt rum är att antalet årsarbetare minskat jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare har ökat med tre personer jämfört med februari, något som bidragit till att fler haft möjlighet att besöka Folktandvården. Ytterligare en faktor som påverkar antalet besök är att sjukfrånvaron varit hög under årets första tre månader. Antalet unika patienter som fått vård årets första tre månader är i allmäntandvården, en minskning med 0,5%. Inom specialisttandvården är motsvarande siffra 4 474, en minskning med 11,3%. Eftersom specialisttandvården har en betydligt mer begränsad minskning av antalet besök än unika patient ID tyder det på att patienterna har mer omfattande behandlingsbehov. I slutet av mars finns 722 patienter i kö till specialisttandvården. Väntetiden för oprioriterade patienter är 4 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 5 månader för bettfysiologi samt 6 månader för endodonti och tandlossning. För protetik, där det funnits långvariga rekryteringsproblem, är väntetiden 16 månader. Tillströmningen av remisser under årets första månader har ökat inom bettfysiologi, men minskat för endodonti och protetik. Den främsta orsaken till väntetiderna inom specialisttandvården är vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är 343 under årets första tre månader. Nettotillskottet är högre än budget, men lägre än förra årets tillskott. I mars 2015 finns fler avtal än vid samma period förra året.

60 Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (6) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % -868 Allmäntandvård, antal besök % % -649 Specialisttandvård, antal besök % % -219 Antal i kö, specialistvård 722 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % 43 61% -222 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 33 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % % % 1 Årsprognos Genom återhämtningen av antalet besök i mars månad är bedömningen att budgeten för 2015 kommer att uppfyllas. Åtgärder Avgörande för att vårdkapaciteten hålls på en hög nivå är att vi kan rekrytera personal och att en stor del av arbetstiden kan användas för patientbehandling. För att öka tillgängligheten för patienter har en ny arbetstidsmodell tagits fram. Rekryteringsläget är svårt på grund av hård konkurrens från privattandvården samt omgivande län, dessutom är utbildningen av tandhygienister och tandsköterskor otillräcklig. Sedan hösten 2014 finns tandsköterskeutbildning i Uppsala och studenterna erbjuds arbete på Folktandvården redan under utbildningstiden. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi och flest utbildningsplatser finns för att utbilda STtandläkare i protetik där köerna är längst. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 388 och har minskat med 8 jämfört med föregående år men ökat med 3 sedan februari månad. Personalkostnaderna har minskat med 0,4% jämfört med samma period föregående år. Färre årsarbetare påverkar produktionen varför antalet besök minskat. Även sjuktalen har påverkat produktionen under perioden. Sjuktalet har ökat med 2,0% till 6,39%, det höga sjuktalet beror på att den långa sjukfrånvaron ligger kvar på en hög nivå samtidigt som den korta sjukfrånvaron ökat. Den långa sjukfrånvaron tillsammans med färre årsarbetare ger en lägre personalkostnad. Åtgärder Målet är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdbehovet. Behovet av rekrytering gäller främst tandhygienister samt specialisttandläkare. Rekryteringsarbetet påbörjades redan föregående år och kommer att fortsätta med oförminskad styrka, dock är det inte alltid lätt att hitta lämpliga kandidater till de utannonserade tjänsterna. Till det kommer svårigheter för Folktandvården att matcha de sökandes lönekrav. Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabell

61 5 (6) Bilaga 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

62 6 (6) Bilaga 2 Produktionstabell Bilaga 3: Folktandvården, utfall 2015 jan 15 feb 15 mar 15 apr 15 maj 15 jun 15 jul 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

63 Månadsrapport Mars 2015 Landstingsservice

64 2 (8) Sammanfattande analys Landstingsservice målsättning för 2015 är att dess kunder och ägare betraktar förvaltningen som en professionell aktör som levererar enligt överenskommelse. Landstingsservice strävar efter, och anser sig bidra till måluppfyllelse i de aktuella perspektiv som följer av framtaget och godkänt styrkort. Vissa mål i styrkortet redovisas på års- eller kvartalsbasis och därför inte möjliga att utvärdera efter endast 3 månaders utfall och andra förutsätter system som ej införts. Förvaltningen anser dock att man i de fall där det är möjligt att mäta, följer den uppgjorda planen enligt styrkortet och kommer leverera enligt årsplan. Förvaltningens strävan att leverera enligt landstingets och det egna styrkortet kan exemplifieras genom; Etapp 2 i byggnaden B14 som är en del av det s.k. FAS-projektet är nu klart för inflyttning och innebär 3 nya avdelningar med en-patientrum i sjukhuset Produktion av Rudbeck 4 för Uppsala Universitet är påbörjat och avser en tillbyggnad av befintlig fastighet. Rudbeck 3 pågår sedan tidigare och färdigställs under 2015 Efter beslut i Landstingsstyrelsen har förvaltningen påbörjat arbetet med ny telefoniupphandling. Denna andra upphandling kommer till skillnad från den som gjordes för några år sedan, att vara betydligt mer komplex och tekniskt avancerad bl.a. då den skall medge fler mobila anslutningar. Förvaltningen räknar med upphandlingskostnader på ca 2 miljoner kronor som man inte kan kompensera sig för med ökade hyresintäkter förrän tidigast 2017 när den nya växeln beräknas tas i bruk Förvaltningen har avslutat sina interna förberedelser för den nya dag- och kortvårdsektion som kommer öppna vid Samariterhemmet i april. Den nya verksamheten kräver dedikerade resurser 3 dagar/vecka främst beroende på kravet om snabb hantering av de prover vårdverksamheten behöver för behandling Statistik för det nyligen avslutade Energisparprojektet har avrapporterats till berörd myndighet enligt plan Antalet byggprojekt som förvaltningen hanterar uppgår f.n. till 244 stycken Medarbetarsamtal har genomförts och är klara i enlighet med plan och utgör en del av den löneöversyn som förvaltningarna årligen genomför Sjukfrånvaron har p.g.a. av influensa ökat något under mars månad till 4,09 procent och är något över det målet om högst 4 procent. Antalet årsarbetare har ökat något i takt med att vakanser fylls. Landstingsservice ekonomiska utfall för perioden januari-mars 2015 uppgår till minus 16,8 miljoner kronor och är drygt 3,4 miljoner kronor sämre än budget för samma period. Rensat från effekter av en vattenskada i Östervåla som f.n. har genererat kostnader på 9,8 miljoner kronor vilka ej budgeteras för, så är det justerade utfallet bättre än budget med 6,9 miljoner kronor. Av princip har försäkringsskador historiskt inte budgeterats för, och det synes svårt att hitta en tillförlitlig metod att beräkna dylika kostnader då varje skada är unik.

65 3 (8) Totalt har Landstingsservice förvaltat en yta på kvm under perioden, vilket omfattar egna ( kvm) ytor och ytor i inhyrda fastigheter ( kvm). Vakansgraden i egna ytor uppgår till 5,58 % i perioden. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl. inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Intäkter- avvikelsen jämfört med budget beror främst på lägre interna hyresintäkter om 3,5 miljoner kronor, minskade intäkter från servicetjänster om 0,5 miljoner kronor samt lägre intäkter för fastighetsdokumentation om ca 0,4 miljoner kronor. Trots ökade, ej budgeterade, intäkter från s.k. avtalsarbeten (externa kunder) om 5,4 miljoner kronor, uppstår en negativ nettodifferens på intäktssidan om ca 0,9 miljoner kronor. Merparten av intäktstappet om 3,5 miljoner kan hänföras till en reduktion av hyresnivåerna som gjordes som följd av vår sterilgrupps övergång till DAT-divisionen (MSI). Övergången av sterilen och den justering som gjordes inkluderade även en effekt av kapitaltjänstkostnader som fortsatt belasta Landstingsservice tills ärendet klarlagts. Då det nyligen beslutats att Landstingsservice skall återta ansvaret för sterilutrustning, så kommer en åter-justering av genomförda hyresjusteringar att göras i april som beräknas korrigera för effekterna. Personalkostnader- är lägre än budget med ca 2 miljoner kronor främst p.g.a. vakanser som tagit längre tid att besätta än planerat samt lägre kostnader för utbildning som fått förskjutas i tid. För att klara bemanningen har tidvis inhyrd personal anlitats, främst på teknik- och projektavdelningen, vilket gör att den totala årskostnaden beräknas vara oförändrad gentemot budget. Förvaltningen kommer att justera årsprognosen om det visar sig att kostnaderna blir lägre än beräknat. Summa övriga kostnader- den negativa avvikelsen på 6 miljoner kronor beror på främst på att lokal- och fastighetskostnader ökat jämfört med budget. Kostnadsökningen jämfört med budget kan förklaras av: En vattenskada i egna lokaler i Östervåla har förutom behovet av evakuering av befintlig vårdverksamhet gjort att förvaltningen tom mars månad har icke- budgeterade kostnader på 9,8 miljoner kronor. Då försäkringsskador är svåra att förutse tillika kostnadsbedöma har man inte budgeterat för dessa, vilket ger en direkt effekt på resultatet. Vi inväntar besked från försäkringsbolaget i skadan, men har i skrivande stund ej erhållit någon indikation om ersättning och ej heller reserverat för någon sådan av försiktighetsskäl. Kostnader för avtalsarbeten om 5,4 miljoner kronor som inte budgeterats då dessa externa avtalsarbeten oftast inte kan förutses till volym och därför ej budgeteras vare sig på intäkts eller kostnadssidan. Ökad inhyrning av lokaler i samband med ombyggnationer uppvisar en kostnadsökning om 1 miljon kronor jämfört med budget

66 4 (8) De positiva avvikelserna jämfört budget, som dessvärre inte förmår uppväga månadens negativa avvikelser utgörs av; lägre kostnader för värdeminskning om 5,5 miljoner kronor vilket främst beror på tidsförskjutning av aktiveringar som i budget beräknats med rak periodisering, lägre övriga kostnader om 2 miljoner kronor som främst beror på tidsförskjutning avs. inhyrda konsulter men som bedöms komma att öka under senare delen av året för att uppnår årsbeloppet i budgeten. Årsprognos Utfallet i perioden januari-mars är 4 miljoner kronor sämre än budget och även om det kan noteras positiva avvikelser jämfört med budget, så har det under de 3 månader av budgetåret som passerat, noterats ett antal engångseffekter som påverkar förvaltningens ekonomiska utfall. Vattenskadan som nämnts tidigare med en negativ resultateffekt om 9,8 miljoner kronor till dags dato samt avtalsarbeten som ej budgeterats vare sig på kostnads- eller intäktssidan, gör att förvaltningen inte ser att det i dagsläget finns tillräckligt underlag för att ändra årsprognosen. Löpande kommer dock eventuella effekter på årsprognosen att utvärderas och avspeglas i kommande månadsrapporter. På årsbasis bedömer vi alltjämt att kostnaderna kommer att befinna sig i linje med budget och vi ser därför inget behov av att i nuläget revidera vår årsprognos. Åtgärder Inga förväntade då vi räknar med att följa budget på årsbasis. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Ytan på de egna lokaler som Landstingsservice förvaltar uppgår för perioden till kvm och vilket är kvm eller 0,7 procent mindre yta än budget. Den outhyrda ytan uppgår till kvm vilket är kvm bättre/lägre än budget vilket motsvarar en förbättring av vakant yta med 22 procent. Vakansgraden på egna ytor motsvarar 5,58 % i perioden, viket är en förbättring jämfört med budget där vakansgraden var beräknad till 6,1 procent. Vakanta ytor återfinns främst utanför centralorten, Uppsala. Den totala ytan av egna och inhyrda ytor som Landstingsservice förvaltar uppgår per mars till kvm. I budgeten fanns ingen yta för den totala ytan som förvaltas men i motsvarande period föregående år, uppgick den egna förvaltade ytan till kvm och inhyrda ytor tillkom med kvm vilket ger en total yta på kvm. Jämfört med samma period 2014 så har den totala förvaltade ytan minskat med 5,8 procent. En utökad redovisning per mediaslag uppdelat på; fjärrvärme, el och kyla införs from 2015 för att kunna bättre följa upp, analysera och kommentera utfall se nedan.

67 5 (8) Senaste månadens utfall Fastighetskostnad per kvadratmeter uppgår till 460 kr i mars och är 6 kr sämre per kvm motsvarande 1,3 procent sämre än budget. Kostnadsökningen påverkas främst av ökade kostnader om 6 miljoner kronor i perioden för vattenskada i Östervåla. En mindre ytbas jämfört budget kan till mindre del förklara ökningen av totala fastighetskostnader. Mediaförbrukningen under månaden har ökat med 9 procent jämfört med budget och den största ökningen uppvisar förbrukning av el och orsaken utreds för närvarande med indikationer att det härrör från en specifik byggnad. Fjärrvärme har en mindre yta än budget att fördela ut kostnaderna på och kyla har visserligen ökat procentuellt mer än något annan media, men från en mycket låg nivå jämfört med övriga mediaslag. Driftskostnader och planerat underhåll uppvisar positiva avvikelser mot budget i månaden men tros bero på en eftersläpning av faktureringen från leverantörer. Ackumulerat utfall Landstingsservice- mars 2015 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Total fastighetskostnad/kvm ,3% -6,0 1,1% 5,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 55,0 51,2 52,6-7,3% -3,7-4,5% -2,4 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 31,6 31,8 28,3 0,5% 0,2-11,8% -3,3 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 1,2 2,1 1,1 42,7% 0,9-11,8% -0,1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 65,7 64,6 78,9-1,7% -1,1 16,7% 13,2 Driftkostnader kr/kvm 25,1 32,3 27,4 22,4% 7,2 8,4% 2,3 Det ackumulerade utfallet avs. fastighetskostnader i perioden påverkas främst av ökade kostnader för en vattenskada samt av en för låg reservering av mediakostnader i bokslutet I jämförelse med föregående år har fjärrvärmeförbrukningen per kvm visserligen ökat med 2,4 procent, men försäljningen av Ulleråker i mars 2014 som medförde en reduktion om ca kvm förvaltad yta, ger inte en proportionerlig effekt på förbrukning och kostnad eftersom fastighetens värmesystem var nedställt och därmed hade lägre förbrukning och kostnad per kvm än beståndet i övrigt. Jämfört med föregående år, har kostnaderna för media sjunkit och detta beror på energisparåtgärder samt förbättrade rutiner avs. återrapportering m.m. Driftskostnader i perioden uppgår till 25,10 kronor per kvm och är en förbättring jämfört med budgeterade 32,3 kr/ kvm och hänförs till största delen till läge kostnader för arbete och material. Årsprognos Vi bedömer i dagsläget att de budgeterade kostnaderna kommer att uppnås under året, om än med viss tidsförskjutning och ser i dagsläget ingen anledning att justera vår årsprognos. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl. inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

68 6 (8) Åtgärder Inga för närvarande då vi räknar med att nå budgeterade siffror under året. Medarbetare Förvaltningen har lägre personalkostnader än budget främst p.g.a. vakanser på teknikoch projektavdelningen, som tagit längre tid att besätta än planerat. För att klara bemanningen har tidvis inhyrd personal anlitats, och per mars uppgår kostnaden för dessa till kronor, vilket är marginellt över budget. Även om bedömningen är att inhyrning kan bli aktuell någon ytterligare gång under året, så är det vår bedömning att vi kommer klara oss inom budgeterade medel för löner och personalkostnader. Kompetensnivån är viktig och fortsatt föremål för prövning vid varje rekrytering och en viktig parameter då kravet på specialistkompetens behöver anpassas till den tekniska utvecklingen och planeras inför stora byggprojekt. Antalet årsarbetare i mars var 238, vilket är en ökning med 4 som motsvarar 1,66 procent. Målet/ riktvärdet under 2015 är 3. Ökningen av specialister har saktat ner och ökningen ses nu främst inom vaktmästare som behövs till konceptet med Vård-nära service. Sjukfrånvaron har ökat främst pga. influensa och var i mars 4,09 procent jämfört med februari som uppvisade 3,75 procent och januari som uppvisade 2,59 procent. Andelen långtidssjukskrivna 2,28 procent, en ökning med 0,32 procentenheter och korttidsfrånvaron är 1,45 procent vilket motsvarar en ökning om 0,05 procentenheter. Inriktningen är att sjukfrånvaron under året inte kommer att överstiga målet på 4,0 procent. Åtgärder HR-chef följer utvecklingen av sjukfrånvaro tillsammans med respektive avdelningschef liksom eventuellt behov av rehabilitering.

69 7 (8) Bilagor 1. Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

70 8 (8) Bilaga 6. Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget Föreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Fördelning per verksamhet: Fastigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Fastigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet

71 Månadsrapport mars 2015 Landstingets resurscentrum

72 Sammanfattande analys 2 (5) Det pågår, i samarbete med flera intressenter, ett arbete för att se över möjligheterna för den anslagsfinansierade verksamheten att påverka underskottets storlek. I dagsläget bedöms eventuella åtgärder inte kunna eliminera underskottet för Kostnader för bland annat sjukresor kommer att följas och rapporteras särskilt under året. Produktionen ligger i fortsatt fas och det pågår arbete med ständiga förbättringar för att vid årets slut nå målvärdena för ekonomi och lön. Ökningen av antalet medarbetare kan hänföras till den av styrgruppen beslutade satsningen på att utveckla arbetet med journalsystemet. Ekonomi Ackumulerat utfall Resultatet för Landstingets resurscentrum för perioden motsvarar det budgeterade resultatet. Asylverksamheten avviker med 2 mnkr i intäkter och 3 mnkr i kostnader i förhållande till budget för perioden. Kostnaden för sjukresor avviker med 3,5 mnkr i förhållande till budget under perioden. Övriga kostnader avviker positivt mot budget med 3 mnkr. Avvikelsen beror på eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader för elektronisk patientjournal, MedBild och R7e-arkiv. Årsprognos Landstingets resurscentrum beräknas få ett försämrat resultat med 11,4 mnkr i förhållande till budget. I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas med 10 mnkr netto. Antal asylsökande på boenden i Uppsala län har fortsatt att öka och beräkningen i dag är att det blir ett nollresultat med en ökning av intäkter och kostnader med 11,2 mnkr i förhållande till budget. Kostnad i samband med vård av tillståndslösa är svår att bedöma och kan variarea kraftigt över tid men i nuläget ser det ut som om kostnaderna kommer att öka med 1 mnkr utöver budget. Samarbetskansliet för förvaltningen av R7e-arkiv tog ett beslut efter att Landstinget rapporterats sin budget om en utökning med 5 mnkr.

73 3 (5) Produktion Ackumulerat utfall Landstingets resurscentrum arbetar med att effektivisera arbetet i processerna kundfakturor, leverantörsfakturor och löneadministration. Nyckeltalen har ett budgetvärde/målvärde för hela året vilket det ackumulerade värdet jämförs med. Det budgeterade värdena innebär en förbättring med 10 % för kundfakturor, 5 % för leverantörsfakturor och 4 % för lönespecifikationer per årsarbetare jämfört med helårsvärdet för Effektiviseringsarbetet med leverantörsfakturor är bland annat inriktat på att minska antalet fakturor med felaktiga referenser. Inledningsvis är det ett tidskrävande arbete på ekonomiadministrationen på Landstingets resurscentrum vilket är en förklaring till den 5 % förväntade effektiviseringen under Löneadministrationens mål är att effektivisera sina processer med 4 %. Löneadministrationen har under flera år effektiviserat sina processer med 10 % per år och under 2015 finns inte utrymme för att uppnå motsvarande effektivitetsökning jämfört med tidigare år. Patientadministrationen arbetar med flera patientnära verksamheter vilka har nyckeltal som vår verksamhet inte kan påverka men där det kan finnas ett allmänintresse att månadsvis följa utfallet. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 20,89 procent (4,78 mnkr) jämfört med samma period Ökningen beror huvudsakligen på att elektronisk patientjournal (EPJ) under 2014 påbörjade en, av styrgruppen beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. För att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare. I och med det har de ökat närvarotiden med 20 årsarbetare och personalkostnaderna med 4,19 miljoner i jämförelse med Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är löneöversynen 2014, att senarelagda rekryteringar tillsatts samt att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet. Ökningen av personalkostnaderna är inom budgeterad ram.

74 4 (5) Bilagor 1. Årsprognos

75 5 (5) Bilaga 1 Årsprognos 1) Antalet asylsökande och boenden ökar i Uppsala läns landsting vilket ger ökade intäkter och kostnader med 11,2 mnkr. R7e-arkiv ökar budgeterade intäkter och kostnader med 5 mnkr för år 2015 jämfört med Sjukreseenheten får betalt från landstingets vårdande enheter för sjukresor som ges utanför reglementet. Det är totalt 4 mnkr utöver budget. 2) Se punkt 1 Asylverksamhet. 3) Se punkt 1 Asylverksamhet 4) I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas med 10 mnkr. Kostnad i samband med vård av tillståndslösa ökar och prognosen är att kostnaden ökar med 1 mnkr i förhållande till budget. Se punkt 1 R7e-arkiv.

76 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (23) 57 Dnr PS Förvaltningarnas produktionsbudgetar för mars 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen rörande förvaltningarnas produktionsbudgetar för februari månad 2015 till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ombetts att under 2015, i samband med att förvaltningarna inkommer med sina månadsrapporter, också redovisa hur förvaltningarnas produktion ligger till i förhållande till den produktionsbudget som respektive förvaltning inför verksamhetsåret fastställt. I bilaga till ärendet presenteras produktionsutfallet i förhållande till budgeten för förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa- och habilitering samt Folktandvården, liksom förklaringar som förvaltningarna angett till en ökad eller minskad produktion. I korthet kan konstateras följande: Akademiska sjukhuset: Produktionen i mars översteg budget med kontakter (plus 3 procent). Trots detta når inte Akademiska sjukhuset budgeterad produktionsnivå för perioden januari till mars. Framförallt är det januari månads lägre vårdproduktion som påverkar det ackumulerade utfallet negativt. Exempelvis påverkas slutenvårdsproduktionen negativt för såväl C-länsvården som riks- och regionvården pga. kapacitetsproblem inom Neurokirurgin. Lasarettet i Enköping: Lasarettet når sånär budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion. Primärvården: Primärvården når budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars tack vare en hög produktion för övriga besök. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

77 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (23) Hälsa och habilitering: Budgeterad produktionsvolym uppnås inte för perioden. Negativa avvikelser inom både övriga besök och slutenvården och framförallt inom läkarbesök. Folktandvården: Hög produktion i mars men ackumulerat ligger både allmäntandvården och specialisttandvården under produktionsbudgeten. Bilaga 57 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

78 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

79 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

80 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

81 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), Folktandvården (FTV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom Folktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

82 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Månad: Mars månads produktionsutfall översteg produktionsbudgeten. Ackumulerat: Januari månads lägre vårdproduktion påverkar det ackumulerade utfallet negativt. Ackumulerat: Bättre bemanningssituation och färre stängda vårdplatser jämfört med januari-mars föregående år. Kapacitetsbrist på Neurokirurgens intensivvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning negativ påverkan på slutenvårdsproduktionen (både för C-län och riks- och regionproduktionen). Landstingets ledningskontor

83 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Riks- och regionproduktionen når sånär budgeterad volym för januari-mars tack vare en hög produktion framförallt i mars. Kapacitetsbrist på Neurokirurgens intensivvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning negativ påverkan på både Riks- och region produktionen och C-länsproduktionen (främst slutenvårdsproduktion). Landstingets ledningskontor

84 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Negativ avvikelse mot produktionsbudget främst pga lägre slutenvårdsproduktion inom både de akutmedicinska och de kirurgiska verksamheterna vilket är en konsekvens av bristen på specialistläkare. Överbeläggning på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Brist på specialistläkare har medfört lägre utskrivningsfrekvens. Ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter har medfört ökad medelvårdtid. Landstingets ledningskontor

85 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion För C-län återfinns avvikelserna främst inom övriga besök där en orsak är lägre produktion för ögonmottagningen pga bemanningsproblem. Landstingets ledningskontor

86 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Brist på distriktsläkare. Fortsatt stort beroende av hyrläkare. Av största vikt att stärka ST-blocket. Övriga besök: Positiv avvikelse främst tack vare ökning av telefonrådgivning/receptförnyelse och sjuksköterskebesök. Hårt tryck angående sjuksköterskebesök arbetsmiljö och sjukskrivningsläget påverkas. Riktade insatser kommer ske för de verksamheter som har störst volymmässig ökning. Landstingets ledningskontor

87 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök, (slutenvård) Negativ avvikelse mot produktionsbudget. Större delen utgörs av lägre produktion för läkarbesök. Orsak till avvikelsen kommer redovisas av förvaltningen i T1-rapporten. Landstingets ledningskontor

88 Folktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård Månad: Produktionen i mars översteg budgeterad volym för både allmän- och specialisttandvården. Ackumulerat: Negativ avvikelse för både allmän- och specialisttandvård: Huvudsakliga orsaker; minskat antal årsarbetare, ökad sjukfrånvaro. Stor kraft läggs på att rekrytera personal. Ny arbetstidsmodell har tagits fram. Utbildning av tandhygienister och tandsköterskor är ej tillräcklig. Landstingets ledningskontor

89 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden för mars 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga uppföljningen rörande vårdgarantin och kömiljarden för mars 2015 till handlingarna enligt bilaga. Ärendet Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden för mars månad. Bilaga 58 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

90 ÄRENDE 58.

91

92 ÄRENDE Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i mars. Utfallet för nybesök ligger på 95,8 procent och för operation/behandling ligger utfallet på 95,6 procent. Totalt antal väntande till nybesök i mars är 1154 patienter där 89 patienter väntat mer än 90 dagar varav 24 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 89 patienter som väntat mer än 90 dagar är 42 patientvald väntan. Antal väntande har minskat med 305 patienter jämfört med föregående månad och med närmare 577 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen har stadigt förbättrats under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent men som förbättrades under mars med 5 procentenheter. Det försämrade målvärdet var främst inom specialitetområdena urologi och ögonsjukvård vilka fortsätter att vara problemområdena i mars med 88 procents måluppfyllnad vardera. Resterande specialitetområdena ligger mellan 96 och 100 procent. Antal väntande inom ortopedi är i januari 409 patienter och måluppfyllnaden 97 procent. Kösituationen inom urologin har förbättrats genom insatser på mottagningen. Under mars har antalet nybesök ökat med 17 procent jämfört mot februari Patienter som väntar i kön inklusive patientvald väntan, i över 90 dagar till mottagningsbesök har minskat från februari, 101 patienter till mars, 19 patienter. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök, se bifogad graf. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 96 procent, vilket är en förbättring med 5 procentenheter jämfört mot tidigare mätningar. Detta trots att det under mars månad varit fyra tillfällen/dagar utan läkare. Förklaring till förbättringen torde vara att 57 patienter är flyttade till Vårdgarantienheten. Akademiska, som har uppdraget att bemanna hudmottagningen med två dagar per vecka, har f n svårt med sin läkarbemanning, vilket påverkar fördelningen av läkarresurserna mellan verksamheterna. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakter har tagits med verksamhetschefen på Akademiska för att se om det finns möjlighet att få ersättningsdagar under våren. Därutöver har kontakten med Vårdgarantienheten inneburit att 57 patienter har eller Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

93 kommer att erbjudas vård på annat håll. För att göra det bästa av situationen tar läkarna emot 18 besök per dag, vilket är ett högt tempo. 2 (8) Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 88 procent, vilket är oförändrat jämfört med tidigare mätperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att förbättras. Det är fortfarande ett stort antal patienter som ombokar sina tider och därmed hamnar i tidsintervallet >90 dagar, varför vi behöver se över och hitta nya rutiner som motverkar detta. Antal väntande till operation/behandling är i mars 662 patienter och av dessa hade 39 patienter väntat längre än 90 dagar. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent förutom kardiologi där underlaget består av fem patienter varav en patient väntat längre än 90 dagar Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i mars. Grundkravet når 82,1 procent vilket är en förbättring med 9,5 procentenheter jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 62,9 procent vilket är en förbättring med 13 procentenheter jämfört med föregående månad. Av 1154 totalt väntande patienterna var det 948 som väntat mindre än 60 dagar och av de 983 utförda besöken hade 618 patienter väntat mindre än 60 dagar. Inom specialiteten urologi uppnås varken grundkravet eller prestationskravet medan inom kirurgi, ortopedi och hud uppnås grundkravet men inte prestationskravet. Inom ögon uppnås inte grundkravet men prestationskravet klaras. 35 procent av alla väntande i mars utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 83,6 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 44,9 procent. Måluppfyllelsen för kirurgmottagningen vad gäller grundkravet har ökat från 69 procent i februari till 82 procent i mars och för prestationskravet är ökningen från 34 procent i februari till 47 procent i mars. Kirurgiskt centrum fortsätter att se över kapaciteten på mottagningen. En särskild besöksbokningsfunktion kommer att etableras i april för att uppnå förbättrad effektivitet på mottagningen. Inom urologin finns en arbetsgrupp för förbättring av flöden. För att ytterligare förbättra situationen kommer förstärkning att ske vissa veckor med hyrläkare. Operationssamarbetet med Akademiska fortsätter och det inkluderar även ett antal mottagningsdagar per vecka för ryggpatienter. Gynekologmottagningen når både grund- och prestationskravet med god marginal, Har höjt ett redan gott resultat på 90 procent till 93 procent respektive 95 procent till 96 procent

94 3 (8) Prognosen är att Gynekologmottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela 2015 samt att Kirurgmottagningen under april eller senast maj kommer att klara tillgänglighetsmålet att minst 70 procent får ett nybesök inom 60 dagar. Detta gäller såväl kirurgi, ortopedi och urologi. Det som skulle kunna förändra prognosen till det sämre är plötslig brist på läkare. Medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 95 procent eller 42 stycken av totalt 44 väntande patienter, prognostiseras resterande del av året att ligga kvar på den nivån. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 84 procent eller 107 stycken av totalt 128 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Prognosen osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 68 procent eller 82 stycken av totalt 120 väntande patienter, vilket är en försämring med 12 procentenheter jämfört med föregående period. Förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet uppnås senare under året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar både målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samt prestationsmålet i mars. 466 operationer/ behandlingar genomfördes i mars och av dessa hade 340 patienter väntat mindre än 60 dagar, 73 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 662 patienter varav 553 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 84 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom kirurgi som når grundkravet men endast når 60 procent måluppfyllnad gällande prestationskravet. Under april samt maj pågår möten med Akademiska sjukhuset i syfte att förbättra samarbetet och utnyttja operationssalstiden fullt ut. En gemensam planering kommer att formuleras och sättas i verket med start efter sommaren. Prognosen är att bibehålla prestationsmålet 70 procent för genomförda operationer under året. Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

95 Utfall vårdgaranti 2015 (Mars preliminär)

96 5 (8)

97 Utfall kömiljard 2015 (Mars preliminär) 6 (8)

98 7 (8)

99 8 (8) 2015 VÅRDGARANTI diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 92% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 82% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

100 1(4) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin 2015 Fyra divisioner når grundkravet i kömiljarden avseende Nybesök i mars. Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet stärks en procentenhet på nybesök och tre procentenheter på operation och behandling i mars. För nybesök uppnår fyra av fem divisioner kravet. Avseende operation och behandling når tre divisioner grundkravet i kömiljarden. När vi istället tittar på vårdgarantin ser vi att denna uppfylls till ca 80%. Det innebär att 80% av alla patienter som väntar på ett besök, en operation eller behandling inte har väntat längre än 90 dagar från inkommen remiss alternativt beslut om behandling. Vårdgarantin är dock lagstadgad och målet är här att alla patienter (100%) skall erhålla vård inom 90 dagar. Måluppfyllelse för kömiljardens Grundkrav samt antal väntande patienter i februari och mars Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Antal andel inom andel inom andel inom andel inom väntande väntande väntande Grundkrav 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter kvar t 70% Feb Mars Feb Mars Feb Mars Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 60% 61% 73% 77% >70% varav C-län 59% 61% 73% 77% varav Riks och region 61% 60% 75% 78% Operation/åtgärd 66% 69% 80% 81% ca 70% varav C-län 67% 70% 81% 83% varav Riks och region 65% 67% 80% 81% De fyra divisioner som klarar grundkravet för Nybesök i mars har en måluppfyllelse på mellan 74% och 88%. Det är endast Neurodivisionen som inte når målet, vilket framförallt uppges bero på bemanningsproblem. Divisionen har för få läkare och operationssköterskor, vilket får till följd att operationer och behandlingar behöver prioriteras för att optimera nyttjandet av den resursen. Dessutom har remissinflödet ökat för både bassjukvård och högspecialiserad vård. Ögon samt Öron, näsa, hals står för en stor andel av antalet besök till sjukhuset och därmed slår deras siffror igenom även på sjukhusnivån. Avseende operation och behandling klarar Barn- och ungdomspsykiatrin, Medicin- och Thoraxdivisionen samt Kvinna- Barndivisionen grundkravet i mars. Övriga divisioner ligger mellan 63% och 69%. Inom Neurodivisionen är det fortsatt svårt att rekrytera operationssjuksköterskor till bland annat Neurokirurgi samt Plastik- och käkkirurgi. Inom Kirurg- och onkologdivisionen är det framförallt de ortopediska verksamheterna som inte klarar måluppfyllelse, en av anledningarna som uppges här är ökade remissinflöden och svårt att rekrytera läkare. Under våren och sommaren kommer vi också kunna se en dipp i anestesisjuksköterskebemanningen till följd av planerad tillfällig frånvaro som föräldraledigheter och militärtjänstgöring. Efter sommaren beräknas situationen se bättre ut. Åtgärder pågår med intern omflyttning av personalkapacitet för att upprätthålla produktionen på sjukhuset.

101 2(4) Avseende prestationskravet i kömiljarden de som faktiskt fått ett besök eller en behandling på sjukhuset inom 60 dagar - ser vi en kraftig förbättring jämfört februari. Mars brukar vara en av de bästa produktionsmånaderna på året och i februari arbetade man fortfarande med att komma ifatt efter julledigheterna. Måluppfyllelsen mot prestationskravet är 70% på Nybesök och 68% mot Operation och behandling. Ser vi istället ur perspektivet Vårdgarantin faktisk vård inom 90 dagar ser vi nu att sjukhuset klarar 84% av patienterna till nybesök inom 90 dagar. Sjukhuset lyckas erbjuda 79% av patienterna operation eller behandlingar inom 90 dagar från beslut om behandling. Måluppfyllelse för kömiljardens Prestationskrav samt antal väntande patienter i februari och mars Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Antal Prestationskrav andel inom andel inom andel inom andel inom faktiska faktiska faktiska 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter Feb Mars Feb Mars Feb Mars kvar till 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 61% 70% 81% 84% >70% varav C-län 62% 71% 82% 85% varav Riks och region 55% 62% 75% 75% Operation/åtgärd 59% 68% 77% 79% > 70% varav C-län 61% 67% 79% 78% varav Riks och region 54% 69% 74% 83% Sjukhuset har trots motgångarna haft en god produktionstakt och vi ser tydligt (nedan) att måluppfyllelsen avseende grund- och prestationskrav legat runt målgränsen 70% under hela förra året, undantaget sommaren. Starten på 2015 har varit svag dels beroende på influensa och därmed större sjukfrånvaro, fler röda dagar och klämdagar i år jämfört med andra år, men också till följd av fortsatta utmaningar avseende bemanningen inom vissa yrkesgrupper samt att vi i januari hade en hög nivå av utskrivningsklara patienter som låg kvar på sjukhuset. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse till kömiljardens Grundkrav och Prestationskrav - avseende besök resp. operation/ behandling. Januari 2012 mars Ett antal initiativ har tagits för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå genom utökad mottagningsverksamhet till sköterskor, sjukgymnaster och ST-läkare. Samarbetet över organisatoriska gränser utökas och stärks, samtidigt som arbetet med produktionsstyrningsfrågor utvecklas. Under våren fortsätter extrasatsningar på kvälls- och helgmottagningar inom vissa enheter. Planeringen av resurser och befintlig kapacitet byggs ut, förfinas och breddas.

102 3(4) Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i mars var ca 9 300, något fler än vid årsskiftet. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. Antalet genomförda nybesök föll under hösten och låg i december och januari strax under st. Divisionerna uppgav under hösten att de satsat på en större andel återbesök, vilka inte ingår i definitionen för Kömiljarden och väntetider i vården. I februari och mars har sjukhuset återhämtat sin andel nybesök något och har tagit emot ca patienter per månad. Verksamheten håller en god produktionstakt, men kapaciteten räcker inte till och det planeras extramottagningar kontinuerligt under våren för att förbättra tillgängligheten. Mixen i bemanningen över veckans timmar ses över för att kunna utöka utnyttjandet av befintliga lokaler. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet nedan. Utveckling av antalet väntande till nybesök och producerade nybesök januari 2012 till mars Antal mar-15 feb-15 jan-15 dec-14 nov-14 okt-14 sep-14 aug-14 jul-14 jun-14 maj-14 apr-14 mar-14 feb-14 jan-14 dec-13 nov-13 okt-13 sep-13 aug-13 jul-13 jun-13 maj-13 apr-13 mar-13 feb-13 jan-13 dec-12 nov-12 okt-12 sep-12 aug-12 jul-12 jun-12 maj-12 apr-12 mar-12 feb-12 jan-12 Antal väntande totalt Antal väntande kortare tid än 60 dagar Antal producerade besök Antal producerade besök, rullande 12 På divisionsnivå är det Neurodivisionen som ligger längst från måluppfyllelse (46%). Det är dock en förstärkning med 1 procentenhet jämfört februari. De uppger bland annat högt remissinflöde, utmaningar kring läkarbemanningen bland annat på grund av föräldraledigheter, kompetenstapp pga pensionsavgångar och brist på mottagningsrum som kompletterande orsaker angående att de inte når måluppfyllelse. Dessutom har de prioriterat återbesök under hösten, vilka inte ingår i beräkningsgrunden för Kömiljarden och vårdgarantin. Övriga divisioner når måluppfyllelse. Den division som klarat sig bäst som helhet är Kvinna- barndivisionen, de når 88% på Nybesök i mars. Därefter kommer Medicin- och Thoraxdivisionen (75%), Kirurg- och onkologdivisionen (75%) och Psykiatridivisionen (74%). Baserat på erfarenhet från tidigare år visste sjukhuset att det skulle ta ett par månader att komma ifatt efter julhelgerna. Det kan vi nu se att sjukhuset gjort på fyra divisioner, men Neurodivisionens genomslag är så stort att sjukhuset som helhet fortfarande inte når önskad måluppfyllelse. Väljer vi att istället titta på väntande till nybesök ur perspektivet Vårdgaranti (90dgr) kan vi se att elva av sjukhusets verksamhetsområden nu uppfyller vårdgarantin till 90%, det är två verksamehtsområden fler än förra månaden, här har vi Urologi, Pediatrik, Intern- och lungmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri samt Beroende och neuropsykiatri i topp med över 98% i måluppfyllelse. Övriga verksamhetsområden som ingår i SKL:s uppföljning av Nybesök har stor spridning, men endast ett par av dem har denna månad en måluppfyllelse av vårdgarantin som är lägre än 60%.

103 4(4) Operation/ behandling Sjukhuset når inte grundkravet i Kömiljarden för operation och behandling i mars - måluppfyllelse 69%. Antalet patienter som stod i kö var drygt Tre av fem divisioner klarar grundkravet, men Neurodivisionen och Kirurgi och onkologdivisionen når inte fram. Bäst klarar sig Psykiatridivisionen med 95% mot grundkravet, därefter kommer Medicin- och thorax divisionen (78%) och Kvinna- Barndivisionen klarar sig precis till 70%. Ser vi istället på väntande till operation och behandling ur perspektivet Vårdgarantin kan vi se att nio av sjukhusets verksamhetsområden nu ligger omkring 90% i måluppfyllelse, medan övriga fem som följs upp i statistiken till SKL inte når ända fram, men ändå håller sig i härad kring 80%. I topp här har vi Thoraxkirurgi som uppfyller Vårdgarantin till 97%. Barnkirurgi (som endast följs upp på en diagnos till SKL) samt Ortopedi och Neurokirurgi ligger här i botten med omkring 70% i måluppfyllelse. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer. Januari 2012 till mars Sjukhuset har en god produktionstakt, antalet producerade operationer och behandlingar på rullande tolv månader ligger stilla och stabilt. Samarbetet med Enköping fortsätter under våren. De erbjuder nu även utrymme för operationer med behov av slutenvårdsplats över helgen, vilket Akademiska sjukhuset kommer försöka tillmötesgå. Akademiska sjukhuset ser även över interna omfördelningar av operationskapaciteten för att möjliggöra produktionsökning där behovet är som störst, exempelvis motiverat av kösituationen. I april utökas operationskapaciteten med två salar i lokalerna på Samariterhemmet. Detta frigör kapacitet på Akademiska sjukhuset för mer högspecialiserad kirurgi och fördelningen av det tillförda kapacitetsutrymmet är under förhandling mellan de kirurgiska verksamheterna. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

104 Väntetider i vården mars 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti Landstingets ledningskontor

105 Landstingets ledningskontor Primärvård - mars

106 Vårdgaranti - Vård inom 60 dagar VIV diagnoser besök exl MOV Lul flaggan denna månad Lul flaggan föregående månad Utveckling mars Vårdgarantin stärks något mot förgående månad. Fler patienter får operation eller behandling inom 60 dagar. Landstingets ledningskontor

107 Landstingets ledningskontor

108 Landstingets ledningskontor Väntande intervall LUL inkl. MOV och PVV

109 Vård inom vårdgaranti och 60 dagar VIV diagnoser Primärvården har en stabil tillgänglighet sammantaget, men med stora avvikelser på vissa enskilda utsatta enheter Vårdgaranti inom specialiserade vården: 81% besök 87% operation/behandling Genomförda besök och operationer har ökat mot föregående mån Genomfört inom 60 dagar 68,4% (besök) 70,8% op/behandling Landstingets ledningskontor

110 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) 59 Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Produktionsdirektören lämnar vid sammanträdet en muntlig och skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 59, kompletteras (vid mötet)! Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

111 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträffar - informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid dagens sammanträde ges produktionsstyrelsen en rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts möte den 13 april med företrädare för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice. Bilaga 60 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

112 ÄRENDE Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff den 13 april 2015 Landstingets resurscentrum (LRC) Uppdrag och verksamhetsutveckling Landstingets resurscentrum (LRC) är en serviceförvaltning inom landstinget. LRC ska tillhandahålla effektiva stödprocesser för landstingets kärnverksamheter, exempelvis internt administrativa tjänster, och därmed underlätta för kärnverksamheterna i deras dagliga arbete. LRC ingår fr.o.m i ett benchmarkingnätverk med andra landsting. LRC har genomfört omfattande strukturförbättringar under 2014 vilket visar sig i en betydande höjning av mognadsgraden inom 5 av 7 områden vid den senaste mätningen inom nätverket från Exempel på förbättringar som genomförts är tydligare uppdrag och förbättrad operativ ledning, utveckling av prismodell, serviceöverenskommelser samt tjänstekataloger. LRC har också arbetat med dokumenterade processer och ensade system. Förbättringsområden: - Ingen etablerad governancemodell som tydliggör ansvar och beslutsfattande från operation till strategisk nivå - Kommunikation med kunden och den förvaltningsinterna kulturen (för vem finns vi?) LRC mäter kundnöjdheten kontinuerligt och kan uppvisa goda resultat både vad gäller vad gäller bemötande, kvalitet och tillgänglighet. Ekonomi LRC redovisar ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor Underskottet är i sin helhet kopplat till budgeten för sjukresor. Kostnaden för sjukresor har tidigare år redovisats på Akademiska sjukhusets resultat. Inför 2015 överfördes budgetmedel från Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

113 2 (4) Akademiska motsvarande tkr till Landstingets resurscentrum. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas för att långsiktigt uppnå ekonomisk balans. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen 2015 redan innehöll en underfinansiering med drygt - 9 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under 2015 genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar mest. Utvecklingsområden Vid mötet diskuteras vilka tillkommande tjänster som LRC skulle kunna utföra i framtiden. I diskussionen nämns bl.a. samordningsvinster när det gäller inköpsprocessen samt ett utökat samarbete med länets kommuner kring exempelvis löneadministration. Landstingsservice Styr- och kontrollkort Landstingsservice har tagit fram ett styr- och kontrollkort för 2015 i syfte att tydliggöra målbilden för förvaltningen samt att följa upp följsamhet till målen. Styr- och kontrollkortet innehåller både övergripande samt nedbrutna mål för olika verksamhetsområden inom Landstingsservice (projekt, beställar- och controllerfunktionen, transport, systemförvaltning, drift). Den övergripande målsättningen för Landstingsservice är att förvaltningen vid utgången av 2015 ska vara en professionell aktör som levererar enligt överenskommelse. Kontrollkortet som är kopplat till styrkortet ska underlätta för en regelbunden uppföljning av målen i styrkortet. Kontrollkort finns för både central nivå samt på avdelningsnivå. Energisparprojektet Vid mötet informeras om resultaten från Energisparprojektet ( ). Preliminära resultat visar följande: Energiförbrukningen inom landstinget har minskat med kwh vilket motsvarar en kostnadsreduktion på >18 miljoner kr. Energisparprojektet har investerat 87 miljoner kr på energisparande åtgärder och 13 miljoner kronor i omfattande utredning av akvifer (geoenergilösning) under målperioden ( ). Inom landstinget har över fyratusen energisparåtgärder genomförts Landstinget har reducerat C02 utsläppen från energianvändningen med 90 % Landstingsservices bilar Andelen bilar, icke-fossila drivmedel, 100 % (6 st. av 6 st.). Andelen transportfordon, icke-fossila drivmedel, 38,5 % (10 st. av 26 st.) Andelen körda mil på icke-fossila drivmedel vid LSU är 64,6 %.

114 3 (4) Information och service gentemot kunder Inom Landstingsservice finns totalt 8 förvaltare fördelade på Akademiska sjukhuset och länet. Fastighetsförvaltarna är de som i första hand ansvarar för kontakten gentemot mot kund (hyresgästerna). Förvaltarna håller regelbundna kunddialoger både internt och externt. För närvarande planeras för en framtida kundtjänst som går under arbetsnamnet En väg in. Kunddialoger förs också på en strategisk nivå med förvaltningscheferna inom landstinget. Hyresmodellen Landstingets hyresmodell fastställdes av landstingsfullmäktige i april Vid mötet diskuteras eventuella för- respektive nackdelar med modellen utifrån LSUs perspektiv. Hyresmodellens fördelar: Modellen bygger på självkostnaden av den faktiska kostnaden. Hyresnivåerna är reglerade i fem nivåer. Enkel modell som baseras på självkostnad per byggnad vilket ger en bra grund för att förstå Landstingsservice resultat för fastigheterna. En inarbetad modell. Självkostnadsbaserad hyra är lätt att förstå. Hyresmodellens Nackdelar Inget beslut om vid vilka tillfällen modellen ska revideras. Ingen direkt finansiering av nytillkomna åtgärder initierade av fastighetsägaren (FI-åtgärder). Att en hyresgäst kan få en hög hyra i förhållande till marknaden beroende på självkostnaden i den aktuella byggnaden. Alla kunder/hyresgäster är inte nöjda, hyresnivåerna är höga på mindre orter där det också kan vara svårt att hitta alternativa lokaler.. Vårdnära service (VNS) 2015 Landstingsservice redovisar vid mötet status vad gäller projektet Vårdnära service (VNS) för Konceptet vårdnära tjänster handlar i korthet om att renodla servicetjänster mellan vård- och servicepersonal. Pilotverksamhet är påbörjad och vårdnära service utförs idag på ett antal vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset. Ytterligare vårdavdelningar kommer att ansluta till projektet under året. På sikt är planen att konceptet VNS ska kunna införas på hela sjukhuset, där konceptet är tillämpbart. Landstingsservice informerar om att man inom ramen för pågående piloter kunnat påvisa goda effekter, exempelvis vad gäller frigjord tid för vården samt kvalitetshöjning av servicetjänsterna genom att dessa utförs av utbildad servicepersonal samt att tjänsterna inte prioriteras bort. LSU har tagit fram en överenskommelse om service nivå (SLA) mellan Akademiska sjukhuset och Landstingsservice som väntar på underskrift från Akademiska sjukhuset. Under våren 2015 ska Akademiska sjukhuset enligt beslut i produktionsstyrelsen redovisa och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden för de enheter som ingått i piloten Pågående fastighetsprojekt För närvarande pågår ca 250 fastighetsprojekt inom landstinget varav av dessa är större projekt. Några av de större projekten är följande:

115 4 (4) Akademiska sjukhuset: - Ingång 100 (J-huset): färdigställande slutet av Produktionskostnad 1,8 miljarder. - A1:an, inflyttning under hösten Parkeringshuset färdigställande Produktionskostnad ca 200 mnkr. 584 st. p-platser. - Miljöstationen (C2/C3). Färdigställande Produktionskostnad 114 mnkr. Förberett för en ny sop- och tvättsug till den nya anläggningen. Lasarettet i Enköping: - Om- och tillbyggnad av akutmottagningen 53 mnkr. - Kraftförsörjningsprojektet 57 mnkr. - Brandåtgärder ca 24 mnkr Övrigt: - Stadsbussdepå (plats för 180 bussar) - Brandåtgärder i hela länet - Försäljning av vårdcentral Knivsta - Almunge VC, bygglovsansökan inom kort Landstingsservice har i uppdrag att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för landstinget. Planen kommer att presenteras för landstingsstyrelsen i maj 2015.

116 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Yttrande över motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn i nära relationer Förslag till beslut Produktionsstyrelsen yttrar sig över motionen enligt bilaga. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (FP) föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen att se över tandvårdens roll i arbetet mot våld i familj och nära relation. I motionen framförs vikten av att se över sätt att öka kunskapen och medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare, att utveckla riktlinjer och rutiner vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation och att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Folktandvården och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Folktandvården anser att tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer är en viktig fråga som bör prioriteras i enlighet med det som framförs i motionen. Folktandvården har riktlinjer och rutiner för barn som far illa. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med barnhälsovården och har kommunicerats till samtliga klinikchefer och arbetsledare som sedan i sin tur förmedlat kunskapen till övrig personal. Socialtjänsten har besökt flera kliniker för information och diskussion angående riktlinjer och rutiner. Samverkan mellan Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänsten fungerar bra, men kan utvecklas ytterligare. Folktandvården framför, i likhet med motionären, att det är viktigt att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om våld i familj och i nära relationer och att ytterligare utbildningsinsatser därför är önskvärda. Förvaltningen rekommenderar tandhygienisterna som en passande grupp för utbildning eftersom de ansvarar för en stor del Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

117 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) av undersökningarna på barn och vuxna. En tandhygienist på varje klinik skulle kunna få särskilt ansvar för dessa frågor och få en mer omfattande utbildning. Totalt rör det sig om cirka 25 personer som kan få utbildning under en halvdag. Dessa personer bör sedan kunna utbilda övrig personal på sina respektive kliniker. Det är viktigt att all personal har en grundläggande insikt i frågorna för att våga ta upp ämnet i patientmötet. NCK framför också betydelsen av kunskap om våld i nära relationer och nödvändigheten av att personalen har kännedom om den fortsatta handläggningen och hur patienten ska få fortsatt stöd. NCK föreslår att en utbildningsdag med lokala rutiner för upptäckt och bemötande av våldsutsatthet bör utvecklas i landstinget och anser, precis som Folktandvården, att en framgångsfaktor är att en medarbetare per klinik får särskilt ansvar för dessa frågor. Folktandvården har idag inga rutiner eller riktlinjer för misstanke om våld mot vuxna i nära relationer. NCK har utvecklat och formulerat rutiner för att identifiera våldsutsatthet inom hälso-och sjukvården. Denna rutin skulle kunna vara ett bra verktyg även för Folktandvårdens personal. En Pingpong-utbildning för all vårdpersonal inom både tandvård och sjukvård skulle kunna öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet för frågan samt också vara lättillgänglig för personalen. I det fortsatta arbetet med att öka kunskapen om våld mot barn och i nära relationer är det viktigt att även privata behandlare ges möjlighet att ta del av utbildningsinsatser med mera. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 61 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

118 FÖRSLAG 2015-XX-XX Dnr CK Dnr PS 2014-xxxx Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Förslag till beslut Produktionsstyrelsen yttrar sig över motionen enligt bilaga. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (FP) föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen att se över tandvårdens roll i arbetet mot våld i familj och nära relation. I motionen framförs vikten av att se över sätt att öka kunskapen och medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare, att utveckla riktlinjer och rutiner vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation och att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Folktandvården och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Folktandvården anser att tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer är en viktig fråga som bör prioriteras i enlighet med det som framförs i motionen. Folktandvården har riktlinjer och rutiner för barn som far illa. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med barnhälsovården och har kommunicerats till samtliga klinikchefer och arbetsledare som sedan i sin tur förmedlat kunskapen till övrig personal. Socialtjänsten har besökt flera kliniker för information och diskussion angående riktlinjer och rutiner. Samverkan mellan Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänsten fungerar bra, men kan utvecklas ytterligare. Folktandvården framför, i likhet med motionären, att det är viktigt att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om våld i familj och i nära relationer och att ytterligare utbildningsinsatser därför är önskvärda. Förvaltningen rekommenderar tandhygienisterna som en passande grupp för utbildning eftersom de Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

119 2 (2) ansvarar för en stor del av undersökningarna på barn och vuxna. En tandhygienist på varje klinik skulle kunna få särskilt ansvar för dessa frågor och få en mer omfattande utbildning. Totalt rör det sig om cirka 25 personer som kan få utbildning under en halvdag. Dessa personer bör sedan kunna utbilda övrig personal på sina respektive kliniker. Det är viktigt att all personal har en grundläggande insikt i frågorna för att våga ta upp ämnet i patientmötet. NCK framför också betydelsen av kunskap om våld i nära relationer och nödvändigheten av att personalen har kännedom om den fortsatta handläggningen och hur patienten ska få fortsatt stöd. NCK föreslår att en utbildningsdag med lokala rutiner för upptäckt och bemötande av våldsutsatthet bör utvecklas i landstinget och anser, precis som Folktandvården, att en framgångsfaktor är att en medarbetare per klinik får särskilt ansvar för dessa frågor. Folktandvården har idag inga rutiner eller riktlinjer för misstanke om våld mot vuxna i nära relationer. NCK har utvecklat och formulerat rutiner för att identifiera våldsutsatthet inom hälso-och sjukvården. Denna rutin skulle kunna vara ett bra verktyg även för Folktandvårdens personal. En Pingpong-utbildning för all vårdpersonal inom både tandvård och sjukvård skulle kunna öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet för frågan samt också vara lättillgänglig för personalen. I det fortsatta arbetet med att öka kunskapen om våld mot barn och i nära relationer är det viktigt att även privata behandlare ges möjlighet att ta del av utbildningsinsatser med mera.

120 Dnr "Skriv nr" Folktandvårdens kansli Eva Hedman Agneta Roos Skriftligt underlag till svar på motion: Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Tandvårdspersonal har en viktig funktion när det gäller att uppmärksamma tecken på misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Yrkesrollen ger goda möjligheter att undersöka och granska mun, tänder, ansikte och hals och därmed observera tecken på eventuella fysiska övergrepp. Tandvårdspersonal har enligt lag skyldighet att kontakta sociala myndigheter i de fall man misstänker att barn far illa. Folktandvården arbetar och följer de riktlinjer och rutiner som finns på Navet beträffande barn som far illa. Dessa riktlinjer är framtagna och diskuterade med Barnhälsovårdens överläkare Steven Lucas. 7b3e0c12574f /$FILE/Riktlinjer_for_MFB_ pdf Riktlinjerna har kommunicerats till samtlig tandvårdspersonal via klinikchefer och arbetsledare som tagit del av föreläsningar i ämnet av Steven Lucas i samband med klinikledingsmöten. Flera kliniker har också haft socialtjänsten på besök för information och diskussion i samband med terapimöten på respektive klinik. Folktandvården har även gemensamma rutiner beträffande barn som vid upprepade tillfällen uteblir från undersökning eller när barn uteblir från behandling då det finns ett konstaterat behandlingsbehov. Enligt landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter har alla barn rätt till tandvård och rätt till omsorg i form av bl.a. hygien, kost, omvårdnad och förebyggande hälsovård. I de fall barnet inte får den tandvård det behöver, kan det vara fråga om omsorgsbrist. for barn ochungdomstandvarden/allman halsa socialt/social problematik/brev till malsman/ Förra året 2014 rapporterade Folktandvården 37 anmälningar till socialtjänsten, motsvarande siffra året innan 2013 var 32 anmälningar. Samverkan mellan Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänster fungerar bra, men kan utvecklas ytterligare. Frågan om våld och utsatthet är komplext och många behandlare tycker det är svårt och känner sig osäkra, särskilt när det kommer till misstanke om misshandel eller Folktandvårdens kansli Besök Ulleråkersvägen Uppsala tfn fax

121 2 (2) övergrepp. För att säkerställa kontinuitet och kompetens i ämnet skulle ytterligare utbildningsinsatser vara önskvärt. En samlad utbildningsinsats för all tandvårdpersonal (550 personer) skulle bli kostsam och påverka produktionen av tandvård negativt. Däremot en uppföljningsföreläsning med lämplig föreläsare för klinikchefer och arbetsledare skulle kunna stimulera till tätare och djupare diskussioner och lyfta frågan på klinikerna. Tandhygienisterna som ansvarar för en stor del av undersökningarna på både barn och vuxna skulle vara en passande grupp för utbildning. En tandhygienist på varje klink skulle kunna få särskilt ansvar och fördjupad kunskap i dessa frågor. Kostnaden för att utbilda en tandhygienist på varje klinik under en halvdag ca 4 timmar skulle bli :. Vid misstanke om våld mot vuxna i nära relationer Folktandvården har i dagsläget inga upparbetade rutiner eller riktlinjer vid misstanke om våld mot vuxna i nära relationer. Vi har heller inga uppgifter på hur ofta tandvårdspersonal uppmärksammar sådant våld. I Landstingets kvalitetshandbok finns formulerade rutiner för detta samt en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Denna rutin skulle kunna vara ett bra verktyg även för Folktandvårdens personal. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) anordnar årligen både introduktions och fördjupningskurser i ämnet. Dessa kurser på sex hela utbildningsdagar är säkert mycket bra men för omfattande, det är tveksamt om utbildningsbehovet för tandvårdspersonal i dessa frågor är så stort. En Pingpong utbildning för all vårdpersonal inom både tandvård och sjukvård skulle kunna öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet för frågan samt också vara lättillgänglig för personalen. Viktigt är dock att utbildningen är tillgänglig även för externa behandlare. Uppsala Eva Hedman Tandhygienist, odont.dr. Folktandvårdens kansli

122 Dnr. NCK 2015/6 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence against Women SE Uppsala Besöksadress/Visiting address: Akademiska sjukhuset Ingång 17 Uppsala University Hospital Entrance 17 Telefon/Phone: Telefax/Fax: n.n@nck.uu.se Underlag till svar på motion om att fråga patienter inom Folktandvården i Uppsala om våldsutsatthet. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är regeringens nationella expert- och kunskapscentrum för mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. NCK:s uppdrag är att utveckla och sprida evidensbaserad kunskap och information samt utveckla metoder för att förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Vidare ska NCK bedriva utbildning och vara ett stöd för myndigheter i dessa frågor. Ett exempel på hur NCK arbetar är att utveckla webbsidor med material riktat mot yrkesverksamma, till exempel inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Under 2014 gav Socialstyrelsen ut en föreskrift för bemötandet av personer som utsatts för våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Föreskriften gäller hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. I den fastslås det att patienter/klienter som visar tecken till att ha varit utsatta för våld ska tillfrågas i enrum. Enligt föreskriften ska personalen få utbildning för att detta ska kunna göras på ett bra sätt. Ny svensk forskning har visat att våldsutsatthet är kopplat till en rad olika konsekvenser för hälsa, välbefinnande och livssituation och det finns vetenskapligt stöd för att våldsutsatthet rutinmässigt uppmärksammas inom vårdens olika delar. Som påpekas i föreliggande motion uppsöks tandvården ofta av kvinnor som varit utsatta för våld. Detta gäller sannolikt inte bara i den akuta situationen, utan även på grund av olika typer av spänningstillstånd och smärtor, som kanske förmodas bero på bettanomalier. I den akuta situationen är det förenligt med god vård att ställa frågor om uppkomsten av skadorna och symtomen. Därmed blir bedömningen av skadornas omfång och vilka undersökningar som görs adekvata. Om den utsatta då berättar om sin våldsutsatthet måste personalen ha kännedom om den fortsatta handläggningen och hur patienten ska få fortsatt stöd. För att bemötandet ska bli gott bör personal ha kunskap om våld i nära relationer, förekomst, uttryck och processer som styr våldet. Om kunskapen är bristfällig kan det leda till att den utsatta skuldbeläggs och att det saknas förståelse för svårigheterna att bryta upp från en Organisationsnr:

123 2(2) destruktiv relation. Kunskap behövs också för att underlätta förståelsen för att alla utsatta inte är beredda att ge en sanningsenlig bild av sin situation vid ett visst tillfälle. NCK har lång nationell erfarenhet av att utbilda yrkesverksamma av många olika professioner. NCK:s kurser är tvärprofessionella och har intag från hela landet. Sedan många år tillbaka har NCK arbetat med att utveckla metoder för att identifiera våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Landstinget i Uppsala län har således väl inarbetade rutiner med ett enkelt flödesschema för personalen att följa, även samverkansarbetet är välfungerande. Samverkan mellan myndigheter, i detta fall Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänsten är nödvändig för ett gott omhändertagande både av barn som far illa och våldsutsatta vuxna och bör utvecklas i Landstinget. En utbildningsdag och arbete med lokala rutiner för upptäckt och bemötande av våldsutsatthet kan utarbetas. En framgångsfaktor när rutinerna ska implementeras är att en medarbetare inom den berörda kliniken får särskilt ansvar för dessa frågor. NCK:s tre introduktionsdagar som årligen ges i januari i Uppsala ger en god orientering i samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor och kan lämpligen följas av den som får uppdraget. För att säkerställa kontinuitet och kompetensutveckling i ämnet skulle det emellertid vara lämpligt att någon medarbetare inom organisationen får en djupare kunskap. En lämplig utbildning är den tvärprofessionella kursen för yrkesverksamma, som ges två gånger årligen på NCK. Kursen sker till stor del på distans med närvaro på NCK under dagar under ett halvår och ger 15 högskolepoäng. Kurserna är kostnadsfria. Uppsala, Anna Berglund Åsa Witkowski Överläkare, enhetschef Verksamhetschef Utbildningsenheten Kvinnofridsenheten Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Organisations/VATnr:

124

125

126 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS 2015-xxxx 62 Yttrande över motion om att inrätta en samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) och att upprätta en HRVhandlingsplan inom landstinget Förslag till beslut Produktionsstyrelsen yttrar sig över motionen enligt bilaga. Ärendet I en motion från Folkpartiet Liberalerna föreslår landstingsrådet Lina Nordquist att landstinget ska inrätta en HRV-samordnare, upprätta en HRV-handlingsplan samt ingå ett samarbete med länets kommuner för samordningstjänsten. Syftet är att stödja professionen genom metoder och rutiner för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld i vardagen samt grövre former av förtryck och våld. Motionären framför att samordnaren ska kunna samverka med idéburna organisationer samt med myndigheter såsom t.ex. polis, åklagare och Migrationsverket för att upptäcka och hjälpa personer som utsätts för HRV. Detta är särskilt viktigt för personer med intellektuell funktions-nedsättning. Vidare framförs att samordnaren ska genomföra utbildningssatsningar till olika aktörer i samhället samt att kommunens och landstingets olika professioner behöver metodhandböcker, informationsmaterial etc. för att professionen ska kunna upptäcka, förebygga och vidta åtgärder. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), kvinno- och barndivisionen och psykiatridivisionen, samt hälsa och habilitering har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Efter inkomna yttranden har svar på kompletterande frågor begärts från Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, primärvården och från folktandvården. Förvaltningarnas yttranden framgår av bilaga. Sammanfattningsvis föreslås att en handlingsplan mot HRV upprättas som omfattar pojkar, flickor, män, kvinnor, HBTQ-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning samt andra sårbara grupper som kan utsättas för HRV. Handlingsplanen ska tas fram i samarbete med de aktörer där yrkesverksamma kan möta personer som utsätts för Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

127 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) hedersrelaterat våld och förtryck. Motionärens begäran om att inrätta en samordnare i landstinget avslås med hänvisning till synpunkter från Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering samt primärvården. Kopia till: Landstingsstyrelsen Lennart Persson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thomas Eriksson, sjukhuschef, lasarettet i Enköping Per Elovsson, primärvårdsdirektör Lena Dahlman, förvaltningschef hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, chefläkare Pia Gabre, cheftandläkare folktandvården Helena Broberg, administrativ chef kvinno- och barndivisionen Åsa Hagberg, divisionschef psykiatridivisionen Åsa Witkowski, verksamhetschef kvinnofridsenheten Bilaga 62 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

128 Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om att inrätta en samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRVhandlingsplan i landstinget Förslag till beslut Produktionsstyrelsen yttrar sig över motionen enligt bilaga. Ärendet I en motion från Folkpartiet Liberalerna föreslår landstingsrådet Lina Nordquist att landstinget ska inrätta en HRV-samordnare, upprätta en HRV-handlingsplan samt ingå ett samarbete med länets kommuner för samordningstjänsten. Syftet är att stödja professionen genom metoder och rutiner för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld i vardagen samt grövre former av förtryck och våld. Motionären framför att samordnaren ska kunna samverka med idéburna organisationer samt med myndigheter såsom t.ex. polis, åklagare och Migrationsverket för att upptäcka och hjälpa personer som utsätts för HRV. Detta är särskilt viktigt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vidare framförs att samordnaren ska genomföra utbildningssatsningar till olika aktörer i samhället samt att kommunens och landstingets olika professioner behöver metodhandböcker, informationsmaterial etc. för att professionen ska kunna upptäcka, förebygga och vidta åtgärder. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), kvinno- och barndivisionen och psykiatridivisionen, samt hälsa och habilitering har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Efter inkomna yttranden har svar på kompletterande frågor begärts från Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, primärvården och från folktandvården. Förvaltningarnas yttranden framgår av bilaga. Sammanfattningsvis föreslås att en handlingsplan mot HRV upprättas som omfattar pojkar, flickor, män, kvinnor, HBTQ-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning samt andra sårbara grupper som kan utsättas för HRV. Handlingsplanen ska tas fram i samarbete med de aktörer där yrkesverksamma kan möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Motionärens begäran om att inrätta en samordnare i landstinget avslås med hänvisning till synpunkter från Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering samt primärvården. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

129 2 (2) Bilaga: Motionssvar angående motion om hedersrelaterat våld. Yttranden inklusive kompletterande svar från förvaltningarna. Kopia till: Lennart Persson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thomas Eriksson, sjukhuschef, lasarettet i Enköping Per Elovsson, primärvårdsdirektör Lena Dahlman, förvaltningschef hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, chefläkare Pia Gabre, cheftandläkare folktandvården Helena Broberg, administrativ chef kvinno- och barndivisionen Åsa Hagberg, divisionschef psykiatridivisionen Åsa Witkowski, verksamhetschef kvinnofridsenheten

130 FÖRSLAG Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om hedersrelaterat våld Ärendet I en motion från Folkpartiet Liberalerna föreslår landstingsrådet Lina Nordquist att landstinget ska inrätta en HRV-samordnare, upprätta en HRV-handlingsplan samt ingå ett samarbete med länets kommuner för samordningstjänsten. Syftet är att stödja professionen genom metoder och rutiner för att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld i vardagen samt grövre former av förtryck och våld. Motionären framför att samordnaren ska kunna samverka med idéburna organisationer samt med myndigheter såsom t.ex. polis, åklagare och Migrationsverket för att upptäcka och hjälpa personer som utsätts för HRV. Detta är särskilt viktigt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vidare framförs att samordnaren ska genomföra utbildningssatsningar till olika aktörer i samhället samt att kommunens och landstingets olika professioner behöver metodhandböcker, informationsmaterial etc. för att professionen ska kunna upptäcka, förebygga och vidta åtgärder. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), kvinno- och barndivisionen och psykiatridivisionen, samt hälsa och habilitering har beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Yttranden har kommunicerats med berörda parter och inkomna synpunkter har beaktats. Av yttrandet från NCK framgår att uppdraget omfattar våldsutsatta kvinnor över 18 år, yngre kvinnor kan remitteras till NCK för medicinskt omhändertagande efter sexuellt övergrepp. NCK:s arbete för våldsutsatta kvinnor sker nationellt genom den nationella hjälptelefonen Kvinnofridslinjen. Det lokala arbetet sker genom den kliniska verksamheten vid Kvinnofridsmottagningen som är en del av Akademiska sjukhusets organisation. NCK anordnar bland annat tvärprofessionella kurser för yrkesverksamma från hälsooch sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet. Vidare bedriver NCK forskning inom området mäns våld mot kvinnor samt samman-ställer forskningen och analyserar behovet av ny forskning. I NCK:s skrivelse betonas att samverkan är prioriterat för att stödet ska fungera till den våldsutsatta kvinnan. Samverkan mellan NCK och de nationella myndigheterna och idéburna organisationer samt samhället i övrigt är en viktig faktor i arbetet för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor. Vidare uppges att NCK är ett stöd för Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

131 2 (3) myndigheter och organisationer genom att leda ett nätverk för de 17 myndigheter som arbetar med kvinnofridsfrågor. Samverkan sker också systematiskt med primärvården och Akademiska sjukhuset genom arbete med vårdprogram (omfattar våldsutsatta kvinnor) samt utbildning till personalen. Kvinnofridsenhetens lokala samverkansarbete sker med sjukvården, rättsväsendet, socialtjänsten och frivilligorganisationerna. Ett yttrande från kvinno- och barndivisionen samt psykiatridivisionen har inkommit där det framgår att Akademiska sjukhuset möter patienter som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck vanligen inom kvinnofridsenheten, psykiatrin och kvinnokliniken. Även andra enheter kan möta frågeställningen och då lotsas patienten till adekvat stöd. Enligt skrivelsen är det tveksamt om inrättandet av en särskild samordnarfunktion skulle tillföra något nämnvärt för patienten eftersom samordning redan sker inom befintliga kanaler enligt det sätt som motionären efterfrågar. I yttrandet från hälsa och habilitering framförs att landstinget behöver en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för att personal som kommer i kontakt med våldsutsatta ska få vägledning om vilka åtgärder som behöver vidtas. Enligt yttrandet kan ansvaret för samordning tillfrågas NCK eftersom NCK har kompetens inom området och arbetar utifrån ett brett perspektiv samt har befintliga nätverk med flera aktörer i samhället. Vidare framgår att hälso- och sjukvårdens samverkan med myndigheter och länets kommuner är viktig eftersom medicinsk kompetens efterfrågas i förebyggande och behandlande åtgärder. Efter inkomna yttranden har svar på följande kompletterande frågor begärts från Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, primärvården och från folktandvården; vad anser ni om unga flickors situation med anledning av motionen om hedersrelaterat våld, anser ni att det finns behov av en handlingsplan inom landstinget i Uppsala län, anser ni att det finns behov av en samordnare inom landstinget, hur bedrivs arbetet mot hedersrelaterat våld på er förvaltning, bedrivs ett övergripande arbete, finns det en samordning kring frågan och vem har i så fall den samordnande funktionen. Kompletterande svar har inkommit från förvaltningarna. Akademiska sjukhuset uppger att de inte har något nytt att tillägga utöver vad som framgår i det första yttrandet. Folktandvården framför att de inte kan bedöma om en handlingsplan är nödvändig eftersom de inte känner till hur samordningen sker i nuläget. Av svaret framgår att folktandvården inte har en naturlig del i arbetet med att motverka HRV. I deras möten med patienter pågår ett aktivt arbete med barn som far illa och med våld i nära relationer. Lasarettet i Enköping föreslår att motionen tillstyrks men utvidgas såtillvida att en samordnare inrättas för insatser avseende våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld. I uppdraget bör ingå att utreda behovet av en handlingsplan för landstinget samt att delta i samverkan med länets kommuner. Lasarettet arbetar i enlighet med vårdprogrammet för åtgärder vid våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Utöver detta pågår inga insatser som är specifikt riktade mot HRV.

132 3 (3) Primärvården anser att det finns behov av en handlingsplan inom landstinget och föreslår att den befintliga handlingsplanen för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor bör kompletteras med information om hedersrelaterat våld. Däremot anses att det inte finns behov av en samordnare inom landstinget eftersom det redan finns en samordnande funktion inom Uppsala län. Länsstyrelsen ansvarar för samordningen av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vid länsstyrelsen finns även en sakkunnig i jämställdhet, där mäns våld mot kvinnor ingår. Utöver länsstyrelsen, NCK och kommunerna så arbetar flera ideella organisationer som t.ex. Tjejers rätt i samhället (TRIS) mot HRV. I svaret framförs en farhåga om risk för splittring inom området om ytterligare en aktör tillsätts. Inom primärvården bedrivs arbetet mot hedersrelaterat våld i enlighet med vårdprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Enligt svaret finns behov av ökad kunskap om HRV inom primärvården och samverkan med länets befintliga aktörer ses som en viktig del i arbetet. Bilaga: Yttranden inklusive kompletterande svar från förvaltningarna. Kopia till: Lennart Persson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thomas Eriksson, sjukhuschef, lasarettet i Enköping Per Elovsson, primärvårdsdirektör Lena Dahlman, förvaltningschef hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, chefläkare Pia Gabre, cheftandläkare folktandvården Helena Broberg, administrativ chef kvinno- och barndivisionen Åsa Hagberg, divisionschef psykiatridivisionen Åsa Witkowski, verksamhetschef kvinnofridsenheten

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Dnr PS Återrapportering av uppdrag rörande upplevelsestråk på Akademiska sjukhusets område Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta - att uppdrar åt sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset att, i samarbete med förvaltningsdirektören för Kultur och bildning och Landstingsservice, uppdatera och utveckla konstvandringskonceptet enligt nedan - att föreslå hälso- och sjukvårdsstyrelsen att avsätta kronor från landstingets folkhälsomedel för utvecklandet av upplevelsestråken - att hänsyn tas till barnperspektivet i samband med utvecklande av konstvandringskonceptet Ärendet Bakgrund och syfte Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2014 att ge Landstingsservice i uppdrag att se över möjligheten att skapa upplevelsestråk inom Akademiska sjukhusets område. Arbetet har gjorts i samarbete med Akademiska sjukhuset och Kultur och bildning. De konstvandringsstråk som funnits på Akademiska sjukhuset sedan 2010 utgör en god grund för de i motionen efterlysta upplevelsestråken. Konstvandringsstråken skapades av Akademiska sjukhuset i samarbete med dåvarande Kultur i länet, som ett hälsofrämjande inslag för patienter, besökare och personal. Upplevelsestråken blir en vidareutveckling av dessa konstvandringsstråk. Gruppen har i sitt arbete konstaterat att konstvandringsstråken behöver kompletteras med de hus och konstverk som tillkommit sedan Detta är ett arbete som sjukhuset redan påbörjat före det att detta uppdrag kom. Till detta kommer gestaltningsprogrammets noggranna belysning av områdets arkitektoniska värden, som också Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

149 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) är viktiga inslag i upplevelsen. Upplandsmuseet sitter på en guldgruva med äldre foton från sjukhusområdet. Genom att sätta upp skyltar med äldre bilder på några platser kan besökaren dels se hur området förändrats/utvecklats, men denne kan även se att några av husen fortfarande finns kvar och används kontinuitet mitt i förändringen. Vandringarna behöver alltså även utökas med utsiktspunkter där sjukhusets arkitektoniska skiftningar kan beskådas och punkter för vila och kontemplation (kafeterior, bänkar i grönområden m.m.), samt hänvisningar till vandringsstråk utanför sjukhusområdet, även söder ut, t.ex. mot Botaniska trädgården. Ett mål är att göra det möjligt att även få information om objekt som inte ligger efter upplevelsestråket, för dem som önskar göra en avstickare. Genom att lägga information på akademiska.se kan vi via strategiskt placerade QR-koder göra det möjligt för envar med en smart telefon att läsa mer om såväl konstverk som byggarbetsplatser. Utifrån sin tidigare erfarenhet av arbetet med konstvadringsstråken föreslås att arbetet leds av Akademiska sjukhuset, i nära samarbete med Kultur och bildning och Landstingsservice. Insatser för att utveckla konstvandringsstråken på Akademiska sjukhuset till upplevelsestråk: Se över befintliga konstvandringsstråk och komplettera dessa med nya vägar/byggnader, platser för vila och kaféer. Uppdatera och komplettera befintlig skrift. Ta fram en symbol som gör det tydligt att man följer ett upplevelsestråk. Skapa information om konst, platser och byggarbetsplatser på akademiska.se som vi via QRkod kan hänvisa till. Skapa informationstavlor på några strategiska platser där vandrare kan orientera sig om vilka hus man ser och på vissa ställen även sitta ner och vila sig. Sätta upp skyltar med historiska bilder på några strategiska platser för att göra det möjligt att jämföra hur området utvecklats. Upplevelsestråken marknadsförs även som en del i stadens utbud av hälsovandringar ett naturligt utskjut av vandringslederna i stadsparken. Samtidigt ges patienter och andra information om möjligheten att vandra i området på andra sidan Dag Hammarskjölds väg, med bl.a. konsten på Skandionkliniken och hela Botan. Kostnadsbedömning Den uppskattade kostnaden (medarbetares arbetstid exkluderad) är kronor. Kostnadsuppskattningen innehåller inte heller eventuella tillgänglighetsanpassningar som kan komma att krävas. Kostnaden avser: Bearbetning och nytryck broschyr Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

150 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (22) Framtagande symbol Skyltning stråk Skyltning utsiktspunkter/orienteringstavlor (formgivning; köp av bilder; produktion) Samråd Samråd har skett med representanter från Akademiska sjukhuset, Kultur och bildning, samt Landstingsservice. Finansiering Finansiering föreslås huvudsakligen ske med folkhälsomedel, eventuella tillkommande kostnader hanteras av de samarbetande parterna och täcks inom ramen för respektive förvaltnings budget. Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Kulturdirektören, Kultur och bildning Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 63 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

151 ÄRENDE (3) Dnr PS Kommunikationsenheten Lars-Åke Blomberg lars-ake.blomberg@lul.se Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Förslag till beslut Upplevelsestråk på Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Produktionsstyrelsen uppdrar åt Akademiska sjukhuset att, i samarbete med Kultur och bildning och Landstingsservice, uppdatera och utveckla konstvandringskonceptet enligt nedan. Produktionsstyrelsen föreslår Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att avsätta kronor från landstingets folkhälsomedel för utvecklandet av upplevelsestråken. Ärendet Bakgrund och syfte Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2014 att ge Landstingsservice i uppdrag att se över möjligheten att skapa upplevelsestråk inom Akademiska sjukhusets område. Arbetet har gjorts i samarbete med Akademiska sjukhuset och Kultur och bildning. De konstvandringsstråk som funnits på Akademiska sjukhuset sedan 2010 utgör en god grund för de i motionen efterlysta upplevelsestråken. Konstvandringsstråken skapades av Akademiska sjukhuset i samarbete med dåvarande Kultur i länet, som ett hälsofrämjande inslag för patienter, besökare och personal. Upplevelsestråken blir en vidareutveckling av dessa konstvandringsstråk. Gruppen har i sitt arbete konstaterat att konstvandringsstråken behöver kompletteras med de hus och konstverk som tillkommit sedan Detta är ett arbete som sjukhuset redan påbörjat före det att detta uppdrag kom. Till detta kommer gestaltningsprogrammets noggranna belysning av områdets arkitektoniska värden, som också är viktiga inslag i upplevelsen. Upplandsmuseet sitter på en guldgruva med äldre foton från sjukhusområdet. Genom att sätta upp skyltar med äldre bilder på några platser kan besökaren dels se hur området förändrats/utvecklats, Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

152 2 (3) men denne kan även se att några av husen fortfarande finns kvar och används kontinuitet mitt i förändringen. Vandringarna behöver alltså även utökas med utsiktspunkter där sjukhusets arkitektoniska skiftningar kan beskådas och punkter för vila och kontemplation (kafeterior, bänkar i grönområden m.m.), samt hänvisningar till vandringsstråk utanför sjukhusområdet, även söder ut, t.ex. mot Botaniska trädgården. Ett mål är att göra det möjligt att även få information om objekt som inte ligger efter upplevelsestråket, för dem som önskar göra en avstickare. Genom att lägga information på akademiska.se kan vi via strategiskt placerade QR-koder göra det möjligt för envar med en smart telefon att läsa mer om såväl konstverk som byggarbetsplatser. Utifrån sin tidigare erfarenhet av arbetet med konstvadringsstråken föreslås att arbetet leds av Akademiska sjukhuset, i nära samarbete med Kultur och bildning och Landstingsservice. Insatser för att utveckla konstvandringsstråken på Akademiska sjukhuset till upplevelsestråk: Se över befintliga konstvandringsstråk och komplettera dessa med nya vägar/byggnader, platser för vila och kaféer. Uppdatera och komplettera befintlig skrift. Ta fram en symbol som gör det tydligt att man följer ett upplevelsestråk. Skapa information om konst, platser och byggarbetsplatser på akademiska.se som vi via QR-kod kan hänvisa till. Skapa informationstavlor på några strategiska platser där vandrare kan orientera sig om vilka hus man ser och på vissa ställen även sitta ner och vila sig. Sätta upp skyltar med historiska bilder på några strategiska platser för att göra det möjligt att jämföra hur området utvecklats. Upplevelsestråken marknadsförs även som en del i stadens utbud av hälsovandringar ett naturligt utskjut av vandringslederna i stadsparken. Samtidigt ges patienter och andra information om möjligheten att vandra i området på andra sidan Dag Hammarskjölds väg, med bl.a. konsten på Skandionkliniken och hela Botan. Kostnadsbedömning Den uppskattade kostnaden (medarbetares arbetstid exkluderad) är kronor. Kostnadsuppskattningen innehåller inte heller eventuella tillgänglighetsanpassningar som kan komma att krävas. Kostnaden avser: Bearbetning och nytryck broschyr Framtagande symbol Skyltning stråk Skyltning utsiktspunkter/orienteringstavlor (formgivning; köp av bilder; produktion)

153 3 (3) Samråd Samråd har skett med de i gruppen ingående representanterna (Johan Ehrning och Kerstin Troendsson, Akademiska sjukhuset; Åke Forsgren, Kultur och bildning; Lars- Åke Blomberg och Irfan Cancar, Landstingsservice) samt med kommunikationsdirektören på Akademiska sjukhuset. Finansiering Finansiering föreslås huvudsakligen ske med folkhälsomedel, eventuella tillkommande kostnader hanteras av de samarbetande parterna och täcks inom ramen för respektive förvaltnings budget. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att Produktionsstyrelsen uppdrar åt Akademiska sjukhuset att, i samarbete med Kultur och bildning och Landstingsservice, uppdatera och utveckla konstvandringskonceptet enligt nedan. Produktionsstyrelsen föreslår Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att avsätta kronor från landstingets folkhälsomedel för utvecklandet av upplevelsestråken. Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice

154 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen (23) Dnr PS Redovisning av utredningsuppdrag kring samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till T f produktionsdirektören, att i samråd med Hälso- och sjukvårdsdirektören, överväga de åtgärdsförslag som presenteras i utredningen och vid behov återkomma till produktionsstyrelsen. Ärendet Utredningen kring samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset initierades av produktionsstyrelsen i april Styrelsen gav då sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet och värdera vilka verksamheter som i sådana fall skulle inkluderas i en sådan verksamhet. Utredningen har innefattat intervjuer med verksamhetsföreträdare samt med vårdgrannar såväl inom som utanför landstinget. Utredningen har analyserat vårdproduktion inom de verksamheter som genomför den huvudsakliga rehabiliteringsverksamheten. Inom ramen för utredningen har också studiebesök genomförts vid olika rehabiliteringsenheter. Utredningen och dess slutsatser presenteras i sin helhet som bilaga till detta ärende. Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Birgitta Wallgren, utredare Bilaga 64 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

155 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 SAMLAD REHABILITERING Akademiska sjukhusets svar på utredningsuppdraget Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering (Rev. Dnr PS )

156 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖRKORTNINGAR... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD... 5 Projektgrupp... 5 Underlag... 5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR/NULÄGE... 7 Ny vision och organisation för Akademiska sjukhuset... 7 Framtidens Akademiska Sjukhus... 7 Lagar, avtal och ansvarsfördelning... 8 Rehabiliteringens nuvarande resurser jämförelser mellan Sveriges landsting och kommuner Rehabiliteringens organisation, lokalisation och omfattning inom AS Historik Nuvarande organisation för rehabiliteringen Organisationen av de dominerande paramedicinska yrkesgrupperna De dominerande verksamheterna Andras erfarenheter, nationella och internationella Sverige Internationella perspektiv RESULTAT, ANALYS OCH DISKUSSION Olika typer av rehabilitering Rehabilitering i sluten vård Rehabiliteringsmedicinska patienter Patienter med multitrauma Rehabilitering i öppen vård Hemrehabilitering Förutsättningar för en samlad rehabilitering Begreppet samlad rehabilitering En samlad rehabilitering med sluten vård En samlad rehabilitering med dag- och öppenvård En samlad rehabilitering med hemrehabilitering En samlad och intakt vårdkedja Cancerrehabilitering Utomläns- och utlandsrehabilitering Bassängträning Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (KCMR) Samordning med andra förvaltningar Avgränsning mot H & H Avgränsning mot primärvården Avgränsning mot kommunerna Framtidens rehabilitering Forskning och utveckling Lokalisation Sammanfattande perspektiv FÖRSLAG BILAGOR

157 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 FÖRKORTNINGAR AS Akademiska sjukhuset FAS Framtidens Akademiska sjukhus H & H Hälsa och habilitering HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) KCMR Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering LEON Lägsta effektiva omhändertagandenivå LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade PV Primärvården SH Samariterhemmets sjukhus SoL Socialtjänstlag (2001:453) UU Uppsala universitet 2

158 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 SAMMANFATTNING Denna utredning initierades av produktionsstyrelsen den 29 april 2014, med tillägg , varvid sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset (AS) gavs ett uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet och värdera vilka verksamheter som i så fall skulle inkluderas. Utredningen har innefattat intervjuer av verksamhetsföreträdare, av vårdgrannar inom och utom landstinget, analys av vårdproduktion inom de verksamheter som genomför den huvudsakliga rehabiliteringsverksamheten och studiebesök vid andra rehabiliteringsenheter. Dess slutsatser följer nedan. Det finns goda förutsättningar att samla rehabiliteringsverksamheten i ett Rehabiliteringscentrum inom AS på sådant sätt att det stödjer sammanhållna tematiska vårdkedjor från akutsjukvårdens höga vårdnivå, via öppenvård och dagvård till rehabilitering i hemmiljö. Lämpliga verksamheter att ingå i ett Rehabiliteringscentrum är rehabiliteringsmedicin, smärtcentrum, delar av cancerrehabilitering, liksom delar av geriatrikverksamheten och den rehabiliteringspersonal inom somatisk vuxenvård som finns inom AS organisation. Inom Rehabiliteringscentrum föreslås att slutenvård bedrivs inom AS kärnområde, medan öppenvård och dagvård föreslås ske på Samariterhemmets sjukhusområde. En särskild satsning föreslås avseende rehabilitering i patientens hem via mobila team. I detta sammanhang bör initiativ tas från landstingets sida för att vidareutveckla samverkan med länets kommuner. Denna satsning bör även omfatta ökad aktivitet i hemmiljö inom den geriatriska rehabiliteringen, där Verksamhetsområde Geriatrik bör ges ett tydligare uppdrag. Inom ramen för Rehabiliteringscentrum föreslås en utveckling av sjukhusinterna mobila rehabiliteringsteam för den verksamhet som bedrivs inom olika delar av den akuta vården på AS kärnområde, exempelvis för vård av multitraumapatienter inom ortopedi eller kirurgi. Inom Rehabiliteringscentrum samlas den medicinska bassängträningen till den bassäng som finns på Samariterhemmets sjukhus i form av ett hydroterapeutiskt centrum med resurser att utvärdera effekter av verksamheten. Detaljer avseende rehabilitering vid cancersjukdom utreds vidare, varvid hänsyn tas till utformningen av den onkologiska verksamheten i det nya J-huset. Den högspecialiserade rehabiliteringen i slutenvård, främst neurorehabilitering av patienter med ryggmärgsskador och vissa hjärnskador, föreslås även i fortsättningsvis ske i samarbete med neurokirurgi och neurologi på AS kärnområde. Rehabiliteringen ska omfattas av begreppet universitetssjukvård enligt ALF-avtalet och därmed organiseras på sådant sätt inom AS att det innefattar den forskning och läkarutbildning som Uppsala universitet och AS gemensamt bedriver inom området, liksom även den utbildning av rehabiliteringspersonal som genomförs i samverkan mellan AS och Uppsala universitet. För att stärka forskningen föreslås att landstinget/as tar initiativ till inrättandet av en professur inom rehabiliteringsområdet. De brister som iakttagits i resursanvändning och vårdkedja kan delvis ledas till en otydlig, splittrad och inte länsgemensam organisation. Analysen ger vid handen att man på politisk nivå bör överväga att förutsättningslöst analysera hur verksamheterna inom Hälsa och Habilitering (H & H) och AS skall kunna integreras med varandra och med aktuella verksamheter inom fr. a. Uppsala och Tierps kommuner. Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering har bedrivits som ett treårigt projekt under åren med särskild finansiering från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Denna utredning föreslår att detta projekt avslutas och att verksamheten således inte ska ingå i en samlad rehabiliteringsverksamhet.. 3

159 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 BAKGRUND Utredningsuppdraget Denna utredning initierades av produktionsstyrelsen den 29 april 2014, med tillägg , varvid sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset (AS) gavs ett uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet och värdera vilka verksamheter som skulle inkluderas. Uppdraget beskrevs enligt nedan. Att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet. Att värdera vilka verksamheter som skulle kunna ingå. Att i utredningen beakta den åtgärdsplan avseende rehabilitering som presenterats i hälsooch sjukvårdsstyrelsen i juni Att i utredningen ta i beaktande framtida lokalbehov för en eventuell samlokaliserad rehabilitering, inklusive bassängträning. Att i utredningen även inkludera Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (KCMR) i värderingen av de verksamheter som skulle kunna ingå i en samlad rehabiliteringsverksamhet. Det påpekades även att utredningen i möjligaste mån skall innehålla en uppskattning av vilka kostnadseffekter detta skulle innebära. I uppdraget att värdera vilka verksamheter som skulle kunna ingå i en samlad rehabilitering ligger i sig inga begränsningar. Vi har därför övervägt även sådana som idag inte ingår i AS organisation. Uppdraget och dess övriga detaljer återfinns i Bilaga 1; den åsyftade åtgärdsplanen i Bilaga 2. Avgränsningar I utredningsuppdraget ligger i sig inga förbestämda avgränsningar avseende patientgrupper eller metoder. Efter en noggrann analys av den rehabilitering som sker inom den psykiatriska verksamheten och inom barnsjukvården beslutades i samråd med verksamhetsföreträdare att de patientgrupper som vårdas inom dessa verksamheter ska undantas därför att dessa har så skilda och specifika behov jämfört med varandra, och jämfört med vad som föreligger inom somatisk vuxenvård, att det är svårt att se något mervärde att ändra organisation eller geografisk placering av dessa verksamheter. Utredningsuppdraget har därmed i huvudsak avgränsats till den rehabilitering som bedrivs inom somatisk vuxenvård inom AS. Ett undantag utgörs av den verksamhet som bedrivs inom ramen för KCMR som utvärderats för sig. De resurser för rehabilitering som finns inom Primärvården (PV), H & H och inom kommunerna, påverkar och påverkas av hur rehabiliteringen vid AS är organiserad. Gränsdragning, samverkan och möjligt inlemmande av vissa verksamheter i en samlad rehabilitering berörs därför i denna utredning. Definitioner Rehabiliteringsbegreppet är vitt och kan tolkas på många sätt. I denna utredning har Socialstyrelsens definition av rehabilitering tillämpats. Där definieras rehabilitering som insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Sjukvårdens ansvar är det som definieras som medicinsk rehabilitering och som utgörs av Målinriktade insatser som är av medicinsk art. Övriga begrepp återfinns i Bilaga 3. 4

160 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 METOD Utredningen har genomförts i form av intervjuer internt och externt, analys av nuvarande verksamhet och omgivningsfaktorer, studiebesök på externa enheter samt litteraturstudier av utvecklingen inom ämnesområdet. Projektgrupp Projektgruppen har bestått av utredare, med.mag Birgitta Wallgren, FoU-ledare, med.dr. Gunilla Eriksson och professor Bengt Gerdin. Underlag Intervjuer och intervjusvar Strukturerade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer utsedda av divisionscheferna. Sålunda ombads divisionscheferna för neuro-, medicin-, thorax och kirurgdivisionerna att utse verksamhetschefer med ansvar för patientgrupper aktuella för rehabilitering. Verksamhetscheferna fick sedan avgöra om de önskade utse ytterligare personer att intervjua inom sitt verksamhetsområde. Totalt intervjuades 66 personer, varav 31 intervjuades individuellt under ungefär en timme. Några intervjuades i grupp om två eller tre personer. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med 5-8 deltagare. De intervjuades av två intervjuare och intervjuerna varade i 1,5 timmar. Dessutom har två inneliggande patienter intervjuats i 1 timme vardera. De intervjuade personerna finns listade i Bilaga 4. Intervjuerna berörde frågor om hur det egna verksamhetsområdets uppdrag för rehabilitering uppfattas, hur rehabiliteringen för närvarande ser ut i stora drag avseende, patientgrupper och resurser och hur man ser på utvecklingen av rehabiliteringen i framtiden. En specifik fråga ställdes om intervjupersonen ser några samordningsvinster med en geografiskt och resursmässigt samlad rehabilitering vid sjukhuset, i sådana fall, vilka patientgrupper som skulle ha nytta av denna, och var en sådan enhet i så fall skulle vara lokaliserad. En fråga ställdes om patienter kan remitteras till utomläns- och utlandsrehabilitering i den utsträckning som bedöms nödvändigt. Slutligen ställdes en direkt fråga om behovet av bassäng. Frågeområden framgår i Bilaga 5. Utöver dessa interna intervjuer har både interna och externa parter intervjuats som kan tänkas ha perspektiv på det givna uppdraget. Sålunda intervjuades avdelningschef vid Närvården, Habilitering och hjälpmedel, Avtalsstrateg vid Uppsala kommun, Projektledare vid Rehab Uppsalas hemtagningsteam, Uppsala kommun, Processledare vid Samordningsförbundet, Fackliga representanter vid SACO och FSA, Direktor vid Samariterhemmets sjukhus samt representant för intresseorganisationer. Dessutom har resultat från tidigare intervjuer från forskningsprojekt använts. Kvalitativ intervjuanalys Intervjuerna spelades in och skrevs ut. Utskrifterna skickades till intervjupersonerna för eventuella rättelser innan de analyserades kvalitativt av författaren och en forskare. Intervjuutskrifterna lästes igenom var för sig. Innehållet tematiserades och speciellt tre frågor sammanställdes som underlag för vidare analys: 1) framtida rehabilitering, 2) behov/vinster med en eventuellt samlad rehabilitering, 3) geografisk placering/ lokaler. Analysen återfinns i Bilaga 6. Grundmaterialet med utskrifter av samtliga intervjuer finns tillgängligt hos utredaren. Övriga underlag Sektionsledningen vid den rehabiliteringsmedicinska verksamheten har i skrift beskrivit sina tankar kring ett framtida Rehabiliteringscentrum (Bilaga 7). 5

161 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 Tjänstemän vid ledningskontoret och resurscentrum som är ansvariga för EU-direktivets genomförande har bidragit med ekonomiskt underlag och information i frågan om utlands- och utomlänsrehabilitering. Information om aktuella lokalytor har erhållits från LSU. Studiebesök har företagits till Region Skåne där verksamhetschefen för rehabiliteringsmedicin, Helene Pessah Rasmussen och professor Jan Lexell intervjuats. Ävenledes har Jörgen Borg, professor i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet och kliniskt verksam vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds Sjukhus AB intervjuats. Intervju har även gjorts med Ulf-Johan Olson, utredare av riktlinje för ansvaret för rehabilitering inom region Skåne och Åsa Lundgren Nilsson, verksamhetschef vid Högsbo Sjukhus som är anslutet till Sahlgrenska universitetssjukhuset. Information om den internationella utvecklingen vad gäller organisation av rehabiliteringsverksamhet har inhämtats via hemsidor. Statistik Företaget Solving Efeso har anlitats för framtagande av viss statistik. Vi har dessutom försetts med utdrag ur traumaregistret. Data har även hämtats från Cosmic och Diver. I analysen och framtagande av förslag har även den åtgärdsplan som framtagits i rapporten Brister i rehabiliteringen beaktats. Divisionsekonom har bidragit med ekonomiskt underlag. Avstämning har regelbundet skett med divisionschef för Neurodivisionen och med sjukhusdirektör. Avstämning med Produktionsstyrelsen gjordes i oktober 2014 och med gemensamt AU för Hälsooch sjukvårdsstyrelsen och AU för Produktionsstyrelsen i december 2014 och den 12 mars

162 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR/NULÄGE Hälso- och sjukvårdens förändring och anpassning till den allmänna samhällsutvecklingen utgör de grundläggande förutsättningarna för hur rehabilitering kan bedrivas. Förändringarna styrs bland annat av möjligheterna till bästa möjliga resursutnyttjande, huvudmännens formella ansvar enligt lagar och överenskommelser, den kompetens, arbetssätt och lokaler som erfordras, resurstilldelning/fördelning av rehabiliteringsresurser, men även av nya kunskapsrön om effektiviteten i olika organisationstyper och arbetssätt och om olika åtgärders ändamålsenlighet. Ny vision och organisation för Akademiska sjukhuset Förverkligandet AS vision att vara Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna ligger nu till grund för ett förslag för ny organisation och en ny modell för samverkan på sjukhuset. Vården skall vara värdebaserad, vilket innebär att den skall styras så att värdet för de enskilda patienterna på de sjukvårdstjänster som tillhandahålls blir så stort som möjligt och inom tillgängliga ekonomiska ramar. Av central betydelse i detta sammanhang är att mäta värdet eller patientnyttan genom att mäta vårdens utfall (slutresultat) utifrån på förhand definierade kriterier och relatera det till vårdens kostnad. Begreppet tema kommer att användas för att beskriva en strukturerad och övergripande samordning av vården för större patientgrupper. Exempel på sådana teman kan vara tema cancer, tema magtarmkanalens sjukdomar, tema inflammation, tema hjärtkärlsjukdom, tema neurovård eller tema trauma. Varje tema består av ett antal program. Begreppet program kommer att användas för att beskriva en strukturerad samordning av vården för en enskild diagnos/ett enskilt sjukdomstillstånd eller liknande, t.ex. esofaguscancer, reumatoid artrit, hjärtsvikt, epilepsi. Ett program ska innehålla de olika kompetenser som behövs för planering och uppföljning av vården. Båda dessa åtgärder stärker vården av den stora grupp patientfall där omhändertagandet är mångfacetterat och vårdförloppet komplicerat och där vården bedrivs inom multidisciplinära, multiprofessionella team. Denna vård karaktäriserar till stora delar ett universitetssjukhus, men förekommer på alla vårdnivåer. I detta perspektiv förutsätts en möjlig samlad rehabilitering ge ett mervärde och stödjer på så sätt utvecklingen av den värdebaserade multiprofessionella teamvården - och stärker dessutom vårdkedjan. Den forskning och undervisning som bedrivs på AS genomförs till största delen i samarbete med Uppsala universitet (UU). Den håller hög klass och de kliniska forskare som delar sin tid mellan universitet och sjukhus bidrar både till forskningsfronten och till en hög sjukvårdskvalitet. En mycket viktig del av den föreslagna förnyelsen av sjukhusets verksamhet avser att stärka samarbetet mellan sjukhus och universitet och utveckla den kliniska forskningen. Framtidens Akademiska Sjukhus I och med byggnadsprojektet Framtidens Akademiska Sjukhus (FAS) skapas en-patientrum i 85- huset, i det planerade 100-huset (J-huset) och så småningom i 70-huset. Målet är att öka patientoch närståendes integritet och delaktighet i vården, minska vårdrelaterade infektioner och andra patientskaderisker, samt att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Tanken är att så mycket som möjligt av undersökning och behandling ska utföras på patientrummet och att färre behandlingsrum ska användas. Speciella anpassningar har dock gjorts på flera avdelningar. Till exempel har träningsrum för fysioterapi, bedömningskök för arbetsterapeuter och ett aktivitetsrum skapats på två avdelningar i 85-huset. I samband med ombyggnationen för att skapa FAS kommer den bassäng som finns i 85-huset att stängas. Rehabiliteringsverksamheter som idag finns i 79-huset behöver ersättas senast 2020 när rivning är planerat för detta hus. 7

163 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 Lagar, avtal och ansvarsfördelning Lagar och avtal Ett antal lagar och avtal definierar landstingets rehabiliteringsansvar, eller påverkar på annat sätt organisationen av, och målet med rehabiliteringsverksamheten. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bestäms att landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Syftet är att den enskilde ska erbjudas en sammanhållen rehabilitering inom vård och omsorg i syfte att utveckla, behålla och/eller återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och aktivitetsförmåga. Den nya patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla , innebär att patientens ställning stärks. Patienten får möjlighet att välja bland samtliga behandlingsalternativ som är befogade och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och som ges av utförare av öppen specialiserad vård i hela landet. Detta gäller även högspecialiserad vård. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Vad rehabiliteringsområdet beträffar innebär det att patienten ska ges information om hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och ges möjlighet att välja hjälpmedel inom det egna landstinget respektive kommunen. Patienten ska också ges information om olika behandlingsalternativ, eftervård och metoder att förebygga sjukdom eller skada. Socialtjänstlagen föreskriver (SoL 2 kap. 7 ). att landsting och kommun tillsammans utan dröjsmål skall upprätta en individuell plan, även kallad SIP, samordnad individuell plan, när en person har behov av insatser både från socialtjänst och hälsooch sjukvård. En fast vårdkontakt skall utses till patienten om denne begär det eller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning eller säkerhet. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) skall möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att leva som andra och reglerar, i denna utredning viktiga frågor som det kommunala ansvaret att säkerställa personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, boende, inkluderande anpassning av egen bostad och stöd för daglig verksamhet. Ändringar i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har trätt i kraft 1 jan som innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering. Detta betyder att en person med en funktionsnedsättning missgynnas om skäliga anpassningsåtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning Vad gäller måluppfyllelsen anger HSL 2 explicit att Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Begreppet hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt välbefinnande som uppnås genom samspel mellan olika samverkande faktorer; kroppslig funktion, aktivitet, delaktighet, omgivande miljö och personfaktorer. Centrala uttryck här är välbefinnande och samspel. WHO har utvecklat en modell som beskriver detta samspel, The International Classification of Functioning, Disability and Health (Figur 1). Figuren visar även hur professionerna inom rehabiliteringsverksamheterna i huvudsak stödjer hälsa. Figuren ger även en fingervisning om att det stöd som därvid ges påverkar från varandra skilda faktorer. Den speglar även att full hälsa inte kan uppnås om det brister i samspelet för någon av faktorerna. Eftersom de olika professionerna har vitt skilda kompetenser för att möta de olika uppgifterna i en komplex rehabiliteringssituation är det lätt att inse att rehabiliteringsteamets utseende, varierar och beror på den typ av problematik som den enskilde patienten, eller patientgruppen har. 8

164 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppslig funktion och anatomisk struktur Dietist Logoped Läkare Psykolog Aktivitet (begränsning) Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut Logoped Delaktighet (inskränkning) Arbetsterapeut Personliga faktorer Kurator Psykolog Omgivningsfaktorer Arbetsterapeut Kurator Psykolog Figur 1. WHOs modell för att beskriva det samspel av faktorer som gemensamt skapar hälsa och som utgör grunden för The International Classification of Functioning, Disability and Health. Modellen ger ett gemensamt språk och en ram för beskrivning av hälsa och hälsopåverkande tillstånd. Riktlinje för Uppsala län Ansvaret för habilitering och rehabilitering i Uppsala län följer hälso- och sjukvårdsansvaret som det beskrivs i överenskommelsen om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård 1, och som innefattar samtliga kommuner och samtliga landstingets förvaltningar, samt dessutom de tidigare framtagna överenskommelserna om somatisk rehabilitering för personer över 17 år mellan landstinget och kommunerna 2 och den nya patientlagen (SFS 2014:821). Utkast till nya länsövergripande Riktlinjer för habilitering och rehabilitering har tagits fram (Bilaga 8). De tidigare beteckningarna specialiserad och allmän rehabilitering ersätts i riktlinjen med rehabilitering inom specialistvård och rehabilitering inom primärvård. Både landstinget och kommunerna ansvarar för rehabilitering i primärvård. Principerna för ansvarsfördelningen enligt den nya övergripande riktlinjen ses i Figur 2. 1 Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård (Vård i samverkan kommun landsting; ViS) 2 Somatisk rehabilitering av personer 17 år och äldre. Överenskommelse mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län. Överenskommelse mellan Tierps, Älvkarleby samt Östhammars kommuner och Landstinget Uppsala län om somatisk rehabilitering för personer över 17 år och äldre, Dnr HSS

165 Samlad rehabilitering (Rev. Dnr PS ) 3 april 2015 Figur 2. Strukturell beskrivning av nivå och ansvarsfördelning för rehabilitering inom Uppsala län. Ädelreformen 1992 påverkade rehabiliteringsverksamheten i primärvård i så måtto att samtliga arbetsterapeuter, undantaget arbetsterapeuterna inom handrehabilitering, samlades inom kommunen, medan fysioterapeuterna samlades inom primärvårdens organisation. Senare har kommunerna även anställt fysioterapeuter, viket ökat deras möjligheter att bedriva rehabilitering. Primärvården saknar däremot arbetsterapeuter vilket begränsat primärvårdens möjlighet till teamrehabilitering. Den reella gränsdragningen mellan den specialiserade öppenvården och primärvården påverkas av teamkompetensen inom respektive organisation. Om primärvårdens team inte har tillräcklig kompetens förskjuts gränsdragningen nedåt i figuren, och omvänt, om primärvården har tillräcklig teamkompetens förskjuts gränsdragningen uppåt. AS ansvar för rehabilitering inom den specialiserade vården är då den enskilde behöver specialiserad vård dygnet runt, s.k. slutenvård. Redan när patienten skrivs in i slutenvården görs en bedömning av eventuellt rehabiliteringsbehov. när den enskilde har behov av specialiserad vård under längre tid, kanske flera månader eller år, har landstinget ansvar för rehabilitering som är knuten till något av sjukhusets olika verksamhetsområden, s.k. öppenvård. Till öppenvård räknas också sjukhusets hemrehabilitering. Landstingets ansvar för rehabilitering inom primärvården är i huvudsak rehabilitering vid vårdcentral eller mottagning. Ansvaret omfattar även rehabilitering vid handskador och ortostillverkning.. Kommunernas ansvar för rehabilitering inom primärvården är rehabilitering i hemmet om den enskilde bedöms ha betydande svårighet att ta sig till en mottagning och rehabiliteringsbehovet bedöms överstiga 14 dagar. Behov av arbetsterapeutiska insatser i hemmet tillgodoses från första dagen. Kommunerna ansvarar 10