FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREDRAGNINGSLISTA. 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS 2015-0001"

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 maj 2015 kl , Lasarettet i Enköping Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Anna-Karin Klomp (KD) 71. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 73. Förvaltningarnas tertialrapporter för april 2015 Dnr PS Sjukhusdirektörens redovisning av åtgärder för budget i balans 2015 Dnr PS Förvaltningarnas produktionsutfall för april 2015 Dnr PS Uppföljning av tillgänglighet för april 2015 Dnr PS Produktionsdirektörens rapport Dnr PS Rapport från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset Dnr PS Yttrande över motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Dnr CK Dnr PS Yttrande över motion om Sveriges bästa kvinnoklinik och ett sjukhus för barn, inrett för barn Dnr CK Dnr PS Redovisning av utredningsuppdrag avseende vårdnära service vid Akademiska sjukhuset Dnr PS Initiering av upphandling av anropsstyrd trafik med taxi - UTGICK Dnr PS Återrapportering av resultat vid mätningar samt löpande uppföljning av patientsäkerhet på förvaltningsnivå Dnr PS Svar på förfrågan om nya lokaler för Gränby vårdcentral Dnr PS Svar på förfrågan om lokalbehov för Folktandvården Dnr PS Internkontrollplan för produktionsstyrelsen Dnr PS Återkoppling angående utredningsuppdrag kring samlad rehabilitering för Akademiska sjukhuset Dnr PS

2 88. Anmälan av delegationsbeslut Dnr PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

3 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas månadsrapporter för april månad (T1) 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att uppnå ekonomisk balans Uppföljningen av detta skall ske i enlighet med styrelsens tidigare beslut om återrapportering. - att uppdra åt förvaltningsdirektören för Landstingsservice att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll för 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningsdirektören uppmanas återkomma till styrelsen med en plan och konsekvensbeskrivning för detta till styrelsens sammanträde i juni att uppmana förvaltningscheferna för Hälsa och habilitering samt Landstingets resurscentrum att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten - att i övrigt lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för april månad 2015 till handlingarna Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognosticerar ett totalt underskott med 106 miljoner kronor. Detta är en försämring med 104 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Den enskilt största förändringen är Akademiska sjukhusets prognos som tidigare visat en ekonomi i balans och nu redovisar ett förväntat underskott på 100 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

4 2 (4) Förvaltning Progn Progn Förändr mnkr mnkr mnkr Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Summa hälso- och sjukvård Landstingets resurscentrum Landstingsservice Summa service Summa totalt Akademiska sjukhuset redovisar efter fyra månader ett förväntat ekonomiskt resultat för 2015 på 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset har hittills i år rapporterat om ett tufft ekonomiskt läge där effektiviseringar om minst 200 miljoner kronor krävs för att klara en ekonomis i balans. Sjukhusdirektören har vid styrelsens senaste sammanträde redovisat åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. Prognosen för 2015 har till och med föregående månad varit att sjukhuset skall klara dessa effektiviseringar och därmed uppnå ekonomisk balans. Den försämrade prognosen är kopplad till en ny bedömning av budgetmålet för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem fram för allt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt plan. Lasarettet i Enköping prognosticerar en ekonomi i balans. Detta förutsätter att avtalsdiskussionerna med Akademiska sjukhuset, lasarettet och hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner en lösning och 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet för det pågående operationssamarbetet. Primärvården prognosticerar en ekonomi i balans. Folktandvården prognosticerar ett förväntat ekonomiskt resultat på + 10 miljoner kronor vilket är i nivå med det resultatkrav förvaltningen har för Hälsa- och habilitering redovisar liksom tidigare ett förväntat underskott på 1 miljon kronor som är kopplat till landstingets audionommottagningar. I enlighet med styrelsens beslut i mars 2015 så har förvaltningsdirektören för Hälsa- och habilitering inkommit med förslag på åtgärder för hantering av det ekonomiska underskottet. Hälsa och habilitering förordar en lösning att mottagningarna anslagsfinansieras i Heby, Östhammar och Tierp samt att mottagningen i Enköping ingår i vårdval hörsel. Förvaltningen rapporterar att dessa förslag också har överlämnats till landstingets hälso- och sjukvårdsavdel-

5 3 (4) ning i samband vårdavtalsdiskussionerna för kommande år. Detta för att uppnå en långsiktig lösning för mottagningar inom primär hörselrehabilitering i länet och länets ytterkommuner. Landstingsservice prognosticerar efter fyra månader ett förväntat ekonomiskt underskott på 5 miljoner kronor. Det förväntade negativa resultatet förklaras med projektet vårdnära service (VNS ) som bedrivs inom Akademiska sjukhuset som en pilot. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästen som utnyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Landstingets resurscentrum redovisar ett förväntat underskott på 11 miljoner kronor. Detta är i sin helhet kopplat till budgeten för sjukresor. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum har inkommit med en skrivelse till styrelsen där pågående och genomförda åtgärder redovisas. Initialt redovisas att de överförda budgetmedlen 2015 redan innehöll en underfinansiering med drygt - 9 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum finner det inte möjligt att under pågående verksamhetsår genomföra åtgärder som kan eliminera det prognosticerade underskottet. Landstingets resurscentrum har ytterst små möjligheter att påverka kostnaderna för taxiresor då det är läkare inom sjukvården som utfärdar intyg för taxiresor. Sjukresor med taxi är den del av verksamheten som ökar och antalet resenärer med sjukresebuss har en lägre nivå. Styrelsen har noterat Akademiska sjukhusets bekymmersamma ekonomiska läge med en prognosförsämring med 100 miljoner kronor mellan rapporteringen för mars till april. Styrelsen föreslås att uppmana sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att trots den försämrade ekonomiska prognosen arbeta vidare med och utöka de tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder. Detta för att uppnå ekonomisk balans under Uppföljning av detta skall ske i enlighet med styrelsens tidigare beslut om återrapportering för detta. Sjukhusdirektören har vid tidigare styrelsesammanträde redovisat effektiviseringsåtgärder för att uppnå ekonomisk balans Styrelsen har godkänt inriktningen på de åtgärder som föreslagits. Styrelsen har vidare beslutat att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att löpande skriftligen återrapportera utfallet av dessa åtgärder. Återrapporteringen ska innehålla resultat i förhållande till åtgärd. Om tidsplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. Styrelsen föreslås vidare att uppdra till förvaltningsdirektören för Landstingsservice att undersöka möjligheterna att reducera det förväntade ekonomiska underskottet till noll för 2015 utan konsekvenser för projektet vårdnära service. Förvaltningsdirektören uppmanas återkomma till styrelsen med en plan och konsekvensbeskrivning för detta till styrelsens sammanträde i juni Därutöver föreslås styrelsen lägga övriga förvaltningars tertialrapporter till handlingarna. För ytterligare information kring förvaltningarnas produktion, ekonomi och måluppfyllelse hänvisas till respektive förvaltnings tertialrapport april 2015.

6 4 (4) Bilagor: - Förvaltningarnas månadsrapporter för april månad (T 1) Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen för april 2015 Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum

7 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Tertial 1 - April 2015

8 2 (9) Ekonomi Landstingets årsprognos är 24 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med föregående prognos med 104 miljoner kronor. Detta beror främst på att Akademiska sjukhuset lämnar en försämrad prognos på minus 100 miljoner kronor, till följd av lägre riks- och regionintäkter. Även Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inklusive finansiell verksamhet) lämnar en försämrad prognos. Försämringen är totalt minus 5 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Detta beror på lägre ränteintäkter på placeringar, ökade pensionskostnader, lägre skatteintäkter samt ytterligare försämrad prognos avseende kostnader för Hepatit C. Samtidigt kommer landstinget att få ta del av kömiljarden (den tillgänglighetssatsning som görs 2015), då förutsättningarna för denna har förändrats. Även Landstingsservice och Kultur och bildning försämrar sina årsprognoser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förbättrar sin prognos ytterligare, till följd av lägre kostnader för köpt vård. Trots att prognosen fortfarande är positiv så är det viktigt att beakta att det främst beror på en engångseffekt av återbetalningen för AFA-medel, på 60 miljoner kronor. Dessutom prognostiserar majoriteten av förvaltningarna i landstinget ett underskott för Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i enlighet med budget. Större intäkts- och kostnadsposter som på senare år har ökat kraftigt och även haft stora budgetavvikelser är riks- och regionintäkter, lönekostnader (inkl. inhyrd personal), läkemedelskostnader och kostnader för medicinskt material. För riks- och regionintäkterna budgeterades en intäktsökning med cirka 10 procent för I dagsläget ser detta inte ut att hålla, vilket även speglas i Akademiskas försämrade prognos. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är i prognosen ,9 procent högre än i bokslutet Detta är huvudsakligen kopplat till den årliga löneöversynen, lönesatsningen som görs i landstinget 2015 samt den utökning av årsarbetare som framför allt har skett på Akademiska sjukhuset. Ökningen av läkemedelskostnaderna ser i dagsläget ut att bli 6,6 procent högre jämfört med bokslutet Den budgeterade ökningen var 3,8 procent. Anledningen till ökningen beror främst på läkemedelskostnader för Hepatit C. Även medicinskt material ser ut att få ett betydligt högre utfall 2015 än vad som har budgeterats. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-april är plus 9 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på minus 36 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras främst av att AFAmedlen har bokats i sin helhet i april. Om denna intäkt exkluderas är det ackumulerade utfallet istället minus 51 miljoner kronor. På intäktssidan är det främst riks- och regionintäkter, Alf-intäkter och skatter som avviker negativt mot budget. På kostnadssidan är det medicinskt material, lokal- och fastighetskostnader och finansiell nettokostnad som har negativa avvikelser.

9 3 (9) Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 117 miljoner kronor. Tabell 2: Prognos produktionsstyrelsens förvaltningar Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0 0 Primärvården 0 0 Hälsa och habilitering -1 0 Folktandvården 0 0 Landstingsservice -5-5 Landstingets resurscentrum Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter bedöms följande viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett resultat för perioden på minus 70 miljoner kronor vilket kan jämföras med en periodiserad budget på plus 23 miljoner kronor. Det vill säga avvikelsen mot budget är efter första tertialet 93 miljoner kronor. Det är framförallt minskade intäkter som bidrar till avvikelsen. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot budget med 42 miljoner kronor. Övriga intäkter avviker negativt mot budget med 41 miljoner kronor vilken till stor del kan förklaras av att försäljningen av tjänster, främst på diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen inte når budgeterade nivåer. Sjukhuset försämrar sin prognos och prognostiserar med ett årsresultat på minus 100 miljoner kronor. Den negativa prognosen är en följd av lägre riks- och regionintäkter än planerat på grund av fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt nyttjade operationssalar. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett resultat för perioden på minus 2 miljoner kronor vilket är 3 miljoner kronor bättre än periodens budget. Intäkterna avviker negativt mot budget med 3 miljoner kronor vilket kan förklaras av lägre riks- och regionvårdsintäkter. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal understiger budget med 3 miljoner kronor till följd av fortsatt hög grad av vakanta tjänster främst inom sjuksköterskegruppen. Även övriga kostnader understiger budget med 3 miljoner. Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsresultat i enlighet med budget. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Den planerade utökningen av hemsjukvård beräknas förskjutas i fem månader vilket förväntas medföra en kostnadsökning på cirka 3 miljoner kronor. Primärvården Primärvården redovisar ett resultat för perioden på minus 2 miljoner kronor vilket är i enlighet med periodens budget. Intäkterna i vårdcentralsverksamheten är något lägre än budgeterat, med det uppvägs delvis av stimulansmedel inom ramen för statlig rehabiliteringsgaranti. Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget.

10 4 (9) Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering redovisar ett resultat för perioden på plus 5 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat för perioden. Hälsa och habilitering lämnar en oförändrad årsprognos på minus 1 miljon kronor. Den förväntade negativa avvikelsen mot budget förklaras av att landstingets audionommottagning förväntas göra ett underskott. Därutöver ökar kostnaderna för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Folktandvården Folktandvården redovisar ett resultat på plus 5 miljoner kronor för perioden vilket kan jämföras med en periodiserad budget på plus 2 miljoner kronor. Både intäkterna och personalkostnaderna avviker mot budget vilket beror på färre antal medarbetare samt hög sjukfrånvaro ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Övriga kostnader avviker positivt mot budget med 2 miljoner kronor. Folktandvården prognostiserar med årsresultat plus 10 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Landstingsservice Landstingsservice redovisar ett resultat för perioden på minus 7 miljoner kronor vilket kan jämföras med en periodiserad budget på minus 13 miljoner kronor. Det vill säga avvikelsen mot budget är positiv med 6 miljoner kronor vilket till största del kan förklaras av att personalrelaterade kostnader är 4 miljoner kronor lägre än budget främst på grund av vakanser. Landstingsservice försämrar sin prognos och prognostiserar ett årsresultat på minus 5 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Avvikelsen beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums resultat för perioden minus 7 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat periodresultat på minus 3 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum lämnar en oförändrad prognos och prognostiserar med ett årsresultat på minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Det förväntade negativa resultatet beror på ett underskott avseende sjukresor. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges bland annat i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Produktionen på sjukhusen kan delas in i slutenvård och öppenvård. Inom öppenvården mäts produktionen som dagsjukvård, läkarbesök samt övriga besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i vård (vård till länsinvånare) respektive riks- och regionvård (vård till utomlänsinvånare). Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av patienter inom fritt vårdval. Primärvårdens produktion mäts i antal besök där en uppdelning görs mellan läkarbesök och övriga besök. Folktandvården mäter också sin produktion i antal besök och gör en uppdelning mellan besök inom allmäntandvården och specialisttandvården. Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök där en uppdelning görs mellan slutenvård, läkarbesök och övriga besök.

11 5 (9) Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för Dessa kommer löpande följas upp under året och redovisas under respektive förvaltning. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset når inte produktionsbudgeten för perioden januari till april. Varken slutenvården eller öppenvården når budgeterad produktionsnivå för perioden liksom heller inte C-länsvården och riks- och regionvården. Positivt för riks- och regionvården är emellertid att produktionen inom slutenvården översteg produktionsbudgeten i april för samtliga verksamhetsområden vilket också avspeglar sig på intäktssidan. Dock råder fortsatta kapacitetsproblem inom exempelvis kirurgi- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen, alla med stor andel riks- och regionvård. Under perioden januari till april hade sjukhuset i genomsnitt två vårdplatser fler disponibla jämfört med föregående år. Men då antalet stängda vårdplatser ökade i april har läget försämrats jämfört med föregående period (januari till mars). Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat jämfört med 2014 samtidigt som medelvårdtiden för C-länspatienter ökat. Inom den somatiska slutenvården har genomsnitts-drg per patient ökat vilket tyder på mer resurskrävande patienter. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter och ger effekter på olika sätt. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till april är produktionsutfallet på total nivå sämre. Såväl öppenvården som C-länsvården uppvisar lägre produktion. Emellertid uppvisar slutenvården och riks- och regionvården högre produktion jämfört med samma period föregående år. Akademiska sjukhuset bedömer att sjukhuset kommer kunna producera i nivå med C-länsbudgeten för öppenvården. Dock råder större osäkerhet angående slutenvården för C-län på grund av att vissa verksamhetsområden har svårt att uppnå planerad volym. Detta gäller framförallt intern- och lungmedicin. Angående riks- och regionvården bedömer sjukhuset att produktionsbudgeten kommer uppnås förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att stabiliseras. Diagram 1: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Akademiska sjukhuset ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Diagram 2: Produktion, C-län och Riks- och regionvård, Akademiska sjukhuset ANTAL KONTAKTER AS: C-län, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER AS: RiksRegion, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013

12 6 (9) Lasarettet i Enköping Lasarettets produktion, mätt i antal kontakter, ligger strax över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till april. Antal slutenvårdstillfällen och antal övriga besök ligger dock under budgeterad nivå men kompenseras av fler läkarbesök och fler kontakter inom dagsjukvård. Den negativa avvikelsen inom slutenvården återfinns främst inom det medicinska verksamhetsområdet. Trots det ligger beläggningsgraden på de akutmedicinska vårdavdelningarna på närmare 100 procent. Förklaringen ligger i lägre utskrivningsfrekvens dels på grund av brist på specialistläkare samt dels på grund av ökat antal klinikfärdiga patienter. Beträffande övriga besök så uppnås inte budgeterad produktionsvolym på grund av bemanningsproblem. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till april har lasarettet totalt sett en högre produktion, mätt i antal kontakter, tack vare en högre produktion för läkarbesök. Lasarettet bedömer att produktionsbudgeten, mätt i antal kontakter, kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras under våren. Diagram 3: Produktion, Slutenvård och Öppenvård, Lasarettet i Enköping ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL KONTAKTER LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Primärvården På läkarsidan råder fortsatt brist vilket gör det svårt att uppnå den förväntade produktionen som utgår från behovet. Produktionen för läkarbesök ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till april men i nivå med föregående år. Övriga besök ligger emellertid väsentligt över såväl föregående år som budgeterad produktionsvolym vilket gör att på total nivå uppnås produktionsbudgeten för perioden januari till april. Bland övriga besök uppvisar telefonrådgivning/receptförnyelse ett mycket högre utfall jämfört med budgeterad volym och föregående års utfall. På vissa håll i verksamheten är trycket högt och både arbetsmiljö och sjukskrivningsläget har påverkats negativt. Enligt Primärvården är omfattningen störst för gruppen sjuksköterskor. Primärvården avser att fortsätta och fördjupa nu inledd analys och vid behov säkerställa att kompletterande insatser sätts in för att säkerställa arbetssätt, rutiner och arbetsmiljö. Primärvården bedömer att produktionsbudgeten för 2015 kommer att uppnås dock med viss reservation för läkarbesöken där fortsatta bemanningsproblem kan påverka möjligheterna att uppnå planerad produktion. Folktandvården Totalt antal besök inom folktandvården ligger i nivå med föregående år dock väsentligt under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till april. Den negativa avvikelsen mot produktionsbudgeten finns inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Den främsta orsakerna är minskat antal årsarbetare jämfört med föregående år samt en hög sjukfrånvaro under årets första månader. Emellertid har en viss återhämtning av antal årsarbetare skett samt att sjukfrånvaron sjunkit i slutet av perioden. Det svåra rekryteringsläget på grund av exempelvis hård konkurrens från privattandvården gör att Folktandvården bedömer att budgeterad produktionsvolym för 2015 inte kommer att uppnås.

13 7 (9) Hälsa och habilitering Antalet besök inom Hälsa och habilitering ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till april. Den negativa avvikelsen återfinns framförallt inom övriga besök som ligger såväl under budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till april. I nuläget bedömer Hälsa och habilitering att produktionsbudgeten för 2015 kommer att uppnås. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med en procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden är på en rimlig nivå efter årets första fyra månader. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 199 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med april i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 146 årsarbetare. Enligt Akademiska sjukhuset är ökningen enligt plan och sjukhuset bedömer att personalförsörjningsläget inom slutenvården det första tertialet har förbättrats jämfört med samma period i fjol. Fortfarande saknas det dock resurser på vissa avdelningar särskilt inom verksamhetsområde neurokirurgi samt fortsatta kapacitetsproblem på anestesi- och operationsenheter. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Vid landstingets resurscentrum har beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i elektroniska patientjournalen gett en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat sjukgymnaster och psykologer, för att bättre tillgodose önskvärd utveckling av mottagningsverksamhet och telefontillgänglighet. Diagram 4: Utvecklingen av årsarbetare, rullande 12 månaders diagram, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 30 miljoner kronor till och med april. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrda läkare vid psykiatridivisionen och av inhyrd personal inom läkarsekreterarorganisationen vid neurodivisionen samt av sjuksköterskor inom verksamhetsområdena geriatrik och öron- näs- och halssjukdomar. I den senaste rapporten skriver

14 8 (9) Akademiska att antalet månadsanställda läkare inom psykiatrin har ökat med nästan 4 årsarbetare jämfört med samma period En åtgärdsplan finns för att minimera antalet hyrläkare inom psykiatrin under Primärvården har stor brist på anställda distriktsläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården redovisar i sin månadsrapport att det är ett högt tryck på verksamheten och att arbetsmiljön påverkas negativt. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög varför behovet av inhyrd personal kvarstår, främst sjuksköterskor till intensivvårds- och kirurgavdelningen. Lasarettet redovisar fortsatta svårigheter att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in betydligt fler sjuksköterskor än läkare. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor, LUL Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut Inhyrd personal, läkare april 2015 april Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter april fortsatt på 5,3 procent. Det är högre än för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol då sjukfrånvaron i båda fallen var 4,9 procent. En större ökning observeras vid Folktandvården, Landstingets resurscentrum och Primärvården. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga. Sett till kön är det en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 26,7 miljoner kronor efter april och det är tre miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 13 procent. Diagram 5: Total sjukfrånvaro, LUL PROCENT 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 5,3 4,9 4,9 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

15 9 (9) Bilaga Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

16 Tertialrapport 1 April 2015 Akademiska sjukhuset TertiaTerlrapp April 2015 Akademiska sjukhuset ort

17 2 (18) SAMMANFATTANDE ANALYS Akademiska sjukhusets produktionsutveckling är något under budgeterad nivå, men vi kan konstatera en återhämtning de två senaste månaderna. Sjukhuset har ackumulerat fortsatt höga beläggningssiffror (95 %) och en mycket hög vårdtyngd (snittvikt DRG-poäng) jämfört med tidigare år. Dock kvarstår kapacitetsproblem avseende operation och vårdplatser vilket påverkar produktionsvolymerna negativt. Det redovisade resultatet i april är positivt men för perioden januari-april är resultatet minus 93,2 miljoner kronor (106,8 mnkr tom mars). Av dessa 93,2 miljoner kronor är 61,6 miljoner kronor uppbokning av ett stort överskott på ALF-forskning vilket påverkar sjukhusets periodresultat negativt. Exkluderas uppbokningen av ALF-överskottet är resultatet i perioden minus 31,6 miljoner kronor. Sjukhuset kommer resterande del av året fokusera på att öka ALF-uttaget vilket är nödvändigt för att nå en ekonomi i balans. Föregående månads faktureringsproblematik på grund av uppgraderingen av Cosmic är nu åtgärdad och vi kan nu konstatera att intäkterna för riks- och regionvården ökar jämfört med föregående år men ännu inte når budgeterad nivå. Akademiska sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs effektiviseringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå budgetmålet för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt plan. Sjukhuset är inne i en omfattande omorganisation som innebär att divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter knyts till våra verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som håller på och utvecklas. I den nya organisationen kommer ytterligare fokus att läggas på att klara en ekonomi i balans. Ekonomi ACKUMULERAT UTFALL Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Riks- och regionintäkter ,0 Övriga intäkter ,7 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,3 Övriga kostnader ,8 Resultat ,2 Akademiska sjukhusets redovisade resultat för perioden är -93,2 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker negativt på intäktssidan (-82,7 mnkr) och på kostnadssidan (- 10,5 mnkr). Resultatrader som kommer att analyseras och kommenteras i rapporten är utvecklingen av riks- och regionintäkterna, lönekostnader inklusive inhyrd personal och kostnaderna för medicinskt material, eftersom utvecklingen av dessa bedöms som särskilt viktiga för sjukhusets ekonomiska resultat. Det ekonomiska resultatet i perioden är -31,6 miljoner kronor om effekten av den uppbokning (61,6 mnkr) av oförbrukade ALF-medel som gjorts i perioden exkluderas.

18 3 (18) INTÄKTER -82,7 MNKR (-2,9 %) Budgeten 2015 för riks- och regionintäkter har räknats upp med 9,7 procent (190 mnkr) jämfört med bokslut För att klara det ökade budgetkravet måste den genomsnittliga riks- och regionintäkten öka med 16 miljoner kronor per månad jämfört med föregående års utfall. I aktuell period avviker riks- och regionintäkterna med -42 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen vid föregående rapporteringstillfälle var -72 miljoner kronor. För att klara det ökade intäktskravet för året måste intäkterna öka med i genomsnitt drygt 5 miljoner kronor per månad jämfört med budget under de kommande 8 månaderna, se diagram nedan. Trend RR-intäkter 2015 (mnkr) BOKSLUT 2014 ÅRSBUDGET 2015 TREND 1 TREND 2 Budget 2015 Utfall Underskott att inhämta 8 mån Produktionen i april, för riks- och regionvården, slutenvård, överstiger budget för samtliga verksamhetsområden. Även öppenvårdsproduktionen har varit hög under perioden. Vilket innebär att den produktionsavvikelsen, i förhållande till budget, som inträffade under årets två första månader återhämtar sig för andra månaden i rad. Den positiva utvecklingen av produktionen avspeglar sig även på intäktssidan där det ackumulerade underskottet mot budget minskar med 30 miljoner kronor, vilket är en positiv utveckling. Flera verksamhetsområden inom kvinno- och barndivisionen har under första tertialet haft en positiv produktionsutveckling med intäkter utöver budgeterade nivåer. Viktiga produktionsenheter inom kirurg- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen, alla med stor andel riks- och regionvård, har dock fortsatta kapacitetsproblem. Fortsatta bemanningsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, avspeglar sig på intäktssidan på dessa verksamhetsområden. I synnerhet gäller detta verksamhetsområde neurokirurgi som utöver nämnda kapacitetsproblem även påverkas av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset (B14). Övriga intäkter, inklusive balanserade ALF-medel och ersättning från HSS avviker negativt med 40,7 miljoner kronor. Försäljningen av tjänster, främst på diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen, når inte upp till budgeterade nivåer varvid detta förklarar merparten av budgetunderskottet för övriga intäkter. Detta underskott är till stor del en periodiseringsproblematik och därmed inte ett reellt budgetunderskott eftersom intäkterna av försäljningen är i nivå med föregående år. Vårdvalsersättningen från HSS avviker med -

19 4 (18) 1,9 miljoner kronor mot budget, främst inom vårdval ögon (katarakter). Det fria vårdvalet har inneburit konkurrens om läkarresurser som påverkar verksamhetsområde ögonsjukdomar. KOSTNADER -10,5 MNKR (-0,4 %) Verksamhetens kostnader avviker negativt med 10,5 miljoner kronor mot periodens budget. Utfallet för personalkostnader inklusive inhyrd personal visar en positiv avvikelse mot budget på 4,3 miljoner kronor medan utfallet för övriga kostnader överstiger periodens budget med -14,8 miljoner kronor, se tabellen ovan. Totala personalkostnader inklusive inhyrd personal visar ett budgetöverskott på +4,3 miljoner kronor. Kostnaden för inhyrd personal avviker på totalnivå med -11,9 miljoner kronor utöver budget, i synnerhet läkare. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen (-7,5 mnkr) och inom neurodivisionen (-3,9 mnkr). Inom psykiatridivisionen pågår sedan tidigare ett aktivt arbete att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. På neurodivisionen beror kostnaden för inhyrd personal främst på bemanningsproblem inom läkarsekreterarorganisationen samt att det saknas sjuksköterskor inom verksamhetsområdena geriatrik och öronnäs- och halssjukdomar. Lönekostnader läkare avviker positivt med 9,5 miljon kronor liksom lönekostnader övrig personal som avviker positivt med 8,5 miljoner kronor mot budget. Negativa budgetavvikelser för lönekostnader övrig personal återfinns främst inom kvinno- och barndivisionen och psykiatridivisionen. 60 procent (2,7 mnkr) av underskottet på psykiatridivisionen är effekter av att statliga medel och medel från landstinget som inkommit under året bokförts på intäktssidan men inte budgeterats på kostnadssidan. Kostnaderna på verksamhetsområdena inom kvinno- och barndivisionen matchas av ökade intäkter på grund av en stor produktion under första tertialet. Ökat ALF-uttag kommer att förbättra utfallet på läkarsidan och övrig personal. Övriga personalkostnader avviker negativt med -1,8 miljoner kronor mot budget, främst en periodiseringsproblematik. Övriga kostnader avviker negativt med -14,8 miljoner kronor mot budget. Resultatraderna köpt vård, övriga kostnader, läkemedel och avskrivningar/nedskrivningar visar positiva avvikelser i förhållande till budget (27 mnkr) under perioden. Underskott mot budget återfinns på resultatraderna köpt medicinsk service, lokaler- och fastighetskostnader, men framförallt är det kostnadsökningarna för medicinskt material som är orsaken till underskottet. Underskottet för medicinskt material (-22,5 mnkr) återfinns inom samtliga somatiska divisioner och främst på divisioner med omfattande operationsverksamhet samt på akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum. Delar av underskottet som återfinns inom medicin- och thoraxdivisionen härrör sig från lageruppbyggnad av exempelvis hjärt-klaffar (TAVI) för att erhålla mängdrabatt, vilket inte är periodiserat i budget. Under året kommer detta underskott att utjämnas, vilket redan är märkbart. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat för främst medicinskt material, implantat och laboratoriematerial. Merparten av underskottet mot budget genererades under februari (-11,4 mnkr), då en del lageruppbyggnaden skedde. Resultatet i mars-april innebär ett fortsatt överskridande av budget (-6,7 mnkr), men inte i samma omfattning. Årsbudgeten för medicinskt material är marginellt uppskriven jämfört med utfallet i bokslutet 2014, vilket innebär att det är av största vikt att upphandlingarna som är planerade ger avsedd effekt för att undvika underskott.

20 5 (18) Budgeten för året avseende investeringar uppgår till 476 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har drygt 14 procent av den totala investeringsbudgeten använts. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med drygt 10 miljoner kronor. Flera större upphandlingar påbörjades i slutet av 2014 och kommer att avslutas 2015 och därmed börja ge ekonomiska effekter under året. ÅRSPROGNOS Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter ,0 Övriga intäkter ,1 Personalkostnader inkl inhyrd personal ,5 Övriga kostnader ,5 Resultat ,0 Det prognostiserade årsresultatet efter första tertialet bedöms till minus 100 miljoner kronor. Varje division har definierat det underskott som man för med sig från 2014 samt vilka kostnadsökningar utöver budgetram 2015 som måste hanteras. Bedömningen är att detta motsvarar cirka 200 miljoner kronor på sjukhusnivå och för att klara en ekonomi i balans arbetar sjukhuset intensivt med ett åtgärdsprogram som ska ge motsvarande resultatförbättring. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar förvårar dock möjligheterna att klara åtgärderna på intäktssidan vilket har lett till att årsprognosen för riks- och regionintäkterna har försämrats med 100 miljoner kronor. Vi ser framförallt kapacitetsproblem inom följande områden: NIVA/NIMA bemanningsproblem gällande specialistsjuksköterskor vårdplatser Öron- näsa- halssjukdomar och Plastikkirurgi svårare efter juni när avdelningen flyttat till enkelrum och inte kommer ha platser för överbeläggningar BIVA svårigheter att öppna tre platser enligt plan anestesisjuksköterskebrist inom specialanestesi (Neurokirurgi, Gynekologi, Öron- näsahalssjukdomar, Plastikkirurgi och Barnkirurgi) Årsprognosen har justerats med följande poster, se bilaga 1: Riks- och regionintäkter -100 miljoner kronor Inhyrd personal -22 miljoner kronor Lönekostnader läkare + 7 miljoner kronor Lönekostnader övrig personal +15 miljoner kronor Medicinskt material -25 miljoner kronor Övriga kostnader + 7 miljoner kronor Avskrivningar +18 miljoner kronor Summa prognosförändringar: -100 miljoner kronor Utöver detta har fast ersättning HSS justerats med -9,1 miljoner kronor. Prognosavvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 (+1,4 mnkr) samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 (-10,5 mnkr). Avvikelsen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp och därmed är prognosförändringen i balans med budget.

21 6 (18) Budgeten för året avseende investeringar är på 476 miljoner kronor. Prognosen avseende investeringar för året är 300 miljoner kronor. ÅTGÄRDER Respektive division har tagit fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i budgeten Divisionernas åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor men arbete pågår med att ta fram ytterligare åtgärder. Åtgärderna återfinns inom följande områden: Ökade riks- och regionintäkter (99 mnkr) genom bland annat öppnande av operationsavdelning på samariterhemmet, operationssamarbete med Enköping, fler öppna vårdplatser och expansion inom barnområdet (BIVA och utbyggnad dagkirurgi). Effekten sker löpande men framförallt under hösten. Fler åtgärder håller på att tas fram. Ökade övriga intäkter (23 mnkr) genom bland annat ökade intäkter för flyget (luftburen intensivvård), akademiska laboratoriet och bild- och funktionsmedicinskt centrum (PETintäkter). Effekten sker löpande under hela året. Minskade personalkostnader (57 mnkr) genom bland annat åtgärder inom psykiatrin (framförallt minska inhyrd personal), pågående omstrukturering av vårdavdelningar och ökat resursutnyttjande personal. Största effekten av åtgärderna kommer under hösten. Det finns behov av ytterligare åtgärder och stort fokus kommer att vara på att öka ALF-uttaget under resterande del av året. Minska övriga kostnader genom bland annat upphandlingar, lager- och inköpsprojekt (medicinskt material) och minskad köpt vård åberopat på grund av. vårdgaranti. Effekt framförallt under andra halvåret. Produktion SENASTE MÅNADENS UTFALL I april var det fortfarande kapacitetsbrist på neurokirurgens intermediärvårdsavdelning samt intensivvårdsavdelning vilket har påverkat framförallt slutenvårdens produktionsvolym. Den slutna vården avviker negativt med 2 procent eller minus 92 kontakter jämfört med månadens budget. Riks- och region vården har 52 vårdkontakter över budget. För första gången i år, har sjukhuset färre disponibla vårdplatser (-13) än samma period föregående år. En viss påverkan på disponibla vårdplatser beror på ombyggnationen av 85- huset. Tendensen är att medelvårdtiden och DRG-poäng i slutenvården per vårdkontakt ökar. Eftersom en stor andel av produktionen inte är DRG-satt så är det dock inte helt säkerställt. Medelbeläggningen av vårdplatser var högre i april 2015 än 2014, 93 procent (91 % 2014). Öppenvårdsproduktionen i april var något lägre än budget och föregående år. Sammanfattningsvis har sjukhuset inte uppnått produktionsbudgetens nivå för april månad. Det är C-läns produktionen som inte når budgetnivåerna. Om hänsyn tas till vårdtyngd som DRG är produktionen högre för läkarbesök och dagsjukvård än föregående år. För slutenvården producerades färre DRG poäng än förväntat en effekt av främst neurokirurgins produktionsbortfall men även att kirurg- och onkologdivisionen inte har uppnått förväntad produktionsnivå. Eftersom 37 procent av månadens produktion inte är DRG satt så kan en viss förskjutning ske framförallt inom slutenvården.

22 7 (18) ACKUMULERAT UTFALL Sjukhusets ackumulerade produktion är lägre än budget till och med april månad Främst beror det på att utfallet i januari var sämre än budget och jämfört med föregående, år trots högre beläggning och vårdplatser i nivå jämfört med Differensen mellan budget och utfall är krympande och sjukhuset har på de flesta verksamhetsområden en produktion i balans. Övriga besök är i balans med budget. Verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi och infektion har de största obalanserna inom slutenvården. För läkarbesök, inklusive dagsjukvård, är det verksamhetsområdena ögonsjukdomar och hematologi, hud, och reumatologi som har merparten av underskottet främst till följd av resursproblem. Neurokirurgens intermediärvårdsavdelning och neurointensivvårdsavdelning har haft resursproblem under perioden vilket har gett upphov till stängda vårdplatser och en minskad slutenvårdsproduktion. Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal % % 330 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal kontakter % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal % % 332 Under perioden har sjukhuset som helhet haft bättre bemanningssituation jämfört med samma period Det har inneburit en stabilare verksamhet och ett minskande antal överbeläggningar på vårdavdelningarna. Den somatiska vårdens beläggningsgrad har trots detta ökat med en procent till 95 procent. Samtidigt har den psykiatriska vårdens omstrukturering inneburit en högre genomsnittlig beläggning (4 %) för perioden jämfört med samma period föregående år. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter och det ger effekter på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta återfinns inom verksamhetsområde neurokirurgi för DRG- grupp A20, (implantat/byte nervstimulator), som tidigare behandlades i slutenvården och sedan januari 2015 i öppenvård. Det har fått till följd en minskad vårdproduktion i slutenvård med motsvarande 144 vårddagar och en minskad nettoeffekt på 235 DRG-poäng för de fyra första månaderna. Samtidigt är kostnader såsom läkemedel och medicinska material helt opåverkade. Merparten av patienterna är riks- och regionpatienter och därmed påverkas även sjukhusets intäkter. Antalet vårdtillfällen och läkarbesök som inte DRG-registrerats är fortfarande ett par procentenheter högre jämfört med april föregående år. SLUTENVÅRD Slutenvården har ett ackumulerat underskott på (5 %) vårdtillfällen jämfört med budget Det finns flera faktorer som påverkat utfallet: Verksamhetsområdena intern- och lungmedicin (-372 kontakter), kirurgi (- 230) samt infektion (-148) har de största avvikelserna mot plan samtliga har haft färre vårdplatser öppna än planerat till följd av ombyggnation och resursbrist.

23 8 (18) Verksamhetsområde geriatrik har ökat sin medelvårdtid från 14,7 dagar 2014 till 18,1 dagar vilket påverkar patientflödet på resten av sjukhuset. Detta kommer att analyseras vidare. Ytterligare en viktig faktor till det den negativa avvikelsen är att neurokirurgens intensivvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning har kapacitetsbrist, vilket har fått en negativ effekt på produktionen inom flera verksamheter. Under perioden januari till april hade sjukhuset i genomsnitt 2 vårdplatser fler disponibla jämfört med föregående år. Utfallet har försämrats mot föregående period på grund av att antalet stängda vårdplatser ökat i april. Den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är något högre (95 %) 2015 jämfört med samma period föregående år (94 %). Antalet överbeläggningar under perioden har trots detta minskat i den somatiska vården med 9 procent. Beläggningen ökar i den psykiatriska vården med 4 procent till i genomsnitt 85 procent för perioden. Medelvårdtiden är för riks- och regionpatienter har minskat med 2,4 procent till 4,5 vårddagar jämfört med C-läns patienternas medelvårdtid ökar med 4,5 procent till 5,1 vårddagar vilket motsvarar en effekt på 494 vårdtillfällen under perioden. Genomsnitts-DRG per patient har ökat med 2,4 procent i den somatiska slutenvården, vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. Framförallt ökar snittvikten på kvinno- och barndivisionen (6,6 %) och medicin och thoraxdivisionen (5,5 %). Neurodivisionen har över lag minskat sitt genomsnitts DRG till följd av produktionsbortfall på intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningarna samt en ökad medelvårdtid på verksamhetsområdena geriatrik samt inom rehabiliteringsmedicin och strokevård utan förändrad DRG mix. Omstruktureringen i den psykiatriska slutna vården fortsätter. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser. Antalet vårdtillfällen har ökat med 15 (1,3 %) jämfört med budget och 72 (5,5 %) jämfört mot föregående år. Samtidigt har genomsnitts DRG per slutenvårdspatient ökat med 2 procent. Det är en förväntad DRG-ökning per patient med tanke på resursåtgång och vårdtyngd. ÖPPENVÅRD Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård understiger budget med besök (-2 %). Underskottet motsvarar det uppskattade produktionsbortfallet som sjukhuset hade i januari. Samtidigt har vårdtyngden för produktionen ökat med 1,6 procent. Här utmärker sig neurodivisionen som har ökat sin DRG-vårdtyngd med 11 procent.

24 9 (18) Övriga besök är i nivå med budget (-0,5 %) och utfallet är 280 fler besök än samma period föregående år. Även för övriga besök är det framförallt januari som avviker men produktionsunderskottet har hämtats hem under våren. C-LÄNSVÅRD Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion är något lägre än budget sett i ett helhetsperspektiv till och med april. Framförallt är det vårdproduktionen i januari som påverkar utfallet negativt för C- länsvården. Inom slutenvården producerades 868 vårdtillfällen (6 %) färre än budget vilket främst är en effekt av att verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi och infektion inte uppnått planerad produktion, trots en medelbeläggning på närmare 100 procent. Utöver det har det under perioden varit kapacitetsproblemen inom neurokirurgens intensivvårds-, och intermediärvårdsavdelning. Samtidigt har den ökade medelvårdtiden i den somatiska vården inneburit att färre patienter kunnat behandlas. Läkarbesöken och dagsjukvården tillsammans producerade besök färre än budgeterat (-2 %). Antalet övriga besök är i nivå med budget (285). VÅRDVAL Sjukhuset förväntas att producera i nivå med budget förutsatt att läkarbemanningen kan säkras på verksamhetsområde ögonsjukdomar. Från och med den första mars försvann ljusbehandlingar som ett vårdval och ingår istället i sjukhusets ordinarie verksamhet. RIKS- OCH REGIONVÅRD Vårdproduktionen för riks- och regionvården uppvisar samma mönster som C-länsvården där januari var en svag produktionsmånad. Den slutna vården avviker från budget med 188 vårdtillfällen (- 4 %) där neurodivisionen står för i stort sett hela avvikelsen till följd av den redan tidigare nämnda resursbristen. Tendensen är dock att de senaste två månaderna börjar främst neurodivisionen återhämta sitt produktionstapp från de första två månaderna - vilket är positivt. Antal läkarbesök och dagsjukvårdsbesök överstiger budget med 377 besök (2,6 %) och övriga besök har en negativ avvikelse på 462 besök (-6 %?). Medelvårdtiden har minskat något jämfört med föregående år till 4,5 dagar och är generellt lägre jämfört med C-läns patienters medelvårdtid. Samtidigt ökar vårdtyngden mätt i DRG i den somatiska vården, förutom på neurodivisionen, där förändrade nya behandlingssätt påverkar resultatet. Även för läkarbesök och dagsjukvård ökar DRG poängen med 8,6 procent en effekt av att verksamhetsområde neurokirurgi har ökat antalet besök vilket får en stor genomslagskraft. Fortfarande är drygt 11 procent av det totala antalet vårdtillfällen ännu inte DRG-satta så nivån kan ändras något. ÅRSPROGNOS Bedömningen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med C-läns budgeten för öppenvården för Slutenvården kan inom vissa verksamhetsområden ha svårt att uppnå planerat antal kontakter, framförallt inom verksamhetsområde intern- och lungmedicin. Den ökade medelvårdtiden och den ökade vårdtyngden i den slutna vården bidrar till detta trots en allt högre beläggning av de disponibla vårdplatserna.

25 10 (18) Prognosen är att riks-, och regionvård kommer att produceras i enlighet med budget för både den slutna och öppna vården förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att bli allt mer stabil. ÅTGÄRDER Divisionerna har i budgeten inarbetat åtgärdsprogram per division för helår Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets övergripande administrativa ledningsgrupp (från 1:a maj). Eftersom sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har olika task force grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet. Åtgärder som har avslutats eller startat upp är: Öppnandet av operationsavdelning på Samariterhemmet och operationssamarbete med Lasarettet i Enköping har utökats. Det ökar sjukhusets totala operationskapacitet och möjliggör en ökning av riks- och regionvård på kärnområdet. Ombyggnation av dagvården på barnkirurgen under 2014 möjliggör ökad dagkirurgi under Utökning BIVA 1 plats möjliggör ökade volymer slutenvård för barnsjukhuset (pediatriken och barnkirurgen). Fler öppna vårdplatser 2015 jämfört med 2014 möjliggör en ökning av riks- och regionvården. Fortsatt arbete med att utveckla produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande. Ökat antal njurtransplantationer (LD) på thoraxoperation. Utökad riks- och region produktion inom kardiologin. Åtgärder som startar inom kort eller planeras är: En produktionsenhet med uppdrag att ta ett samlat grepp kring hela sjukhusets resurser har inrättats i den nya organisationen. Sjukhuset förstärker resurser inom marknad och värdebaserad vård/tema. Omstrukturering vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser. Nya arbetssätt förändrad fördelning arbetsuppgifter sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Minska antalet operationsarbetslag på natten. Särskilda åtgärder inom psykiatrin. Sjukhuset behöver utöver detta arbeta på att säkra de ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna av: Effekterna av polikliniseringen av vårdproduktion från slutenvård till öppenvård. Nya metoder införs som effektiviserar behandlingen av patienter. Ofta ligger sjukhuset i framkant i metodutveckling vilket gör att DRG/intäkterna inte alltid speglar den faktiska produktionen. Vi behöver därför identifiera effekterna av dessa helst innan förändring sker vilket kan vara svårt i många fall där forskning och produktion arbetar nära varandra. Medarbetare Under det första tertialet har sjukhuset haft ett bättre personalförsörjningsläge inom slutenvården jämfört med samma period Detta har inneburit att andelen stängda vårdplatser minskat något jämfört med samma period föregående år. Fortfarande saknas det resurser på vissa avdelningar med neddragna vårdplatser och minskad produktion som en följdeffekt. Särskilt tydligt är det inom verksamhetsområde neurokirurgi, främst på redan nämnda intensivvårds- och intermediärvårdsavdelningarna. Det är även fortsatt kapacitetsproblem på anestesi- och operationsenheter vilket påverkar produktionen.

26 11 (18) Sjukhuset har till och med april en närvarotid på årsarbetare vilket är 146 årsarbetare fler än samma period föregående år. Verksamhetsområdena inom medicinsk service och medicinsk teknik-, sjukhusfysik-, och it har ökat med 20 årsarbetare till följd av ökad efterfrågan internt och externt. Ökningen på 146 årsarbetare jämfört med 2014 är enligt plan och beror på att sjukhuset tidigare hade resursbrist samt en hög personalrörlighet inom vissa yrkesgrupper. Framförallt drabbade detta den slutna vården. De flesta vakanta tjänsterna återbesattes successivt under hösten Dock kvarstår resursproblemen inom vissa områden. Förnärvarande är verksamhetsområde neurokirurgi drabbad. Utöver det så kvarstår det ett generellt behov av att rekrytera specialistsjuksköterskor och vissa specialistläkare. Som ett led i åtgärdsprogrammet har verksamhetsområde affektiva sjukdomar minskat med 12 årsarbetare jämfört med samma period Antalet månadsanställda läkare inom psykiatrin har ökat med nästan 4 årsarbetare jämfört med samma period Under våren har man nästan helt kunnat ta bort hyrläkare som arbetar under jourtid och en åtgärdsplan finns för att minimera antalet hyrläkare inom psykiatrin under Akademiska sjukhuset har ett ackumulerat överskott för perioden på 4,3 miljoner kronor för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Om ALF och driftprojekt exkluderas har sjukhuset ett underskott på 2,7 miljoner kronor till och med april. Resultatet har förbättrats sedan mars månad med 6,1 miljoner kronor. Sjukhuset bedömer att utfallet för personalkostnaderna inklusive hyrläkare 2015 ska bli enligt budget. Kostnaderna för inhyrd personal är till och med april 14,6 miljoner kronor vilket är en avvikelse mot budget med 11,8 miljoner kronor. Den främsta anledningen till detta är att psykiatridivisionen har inkluderat kostnader för hyrläkare i budgeten för lönekostnader läkare. Planen är att fasa över kostnader från hyrläkare till lönekostnader läkare. Även neurodivisionen har fått ökade kostnader utöver budget för inhyrd personal (-3,9 mkr). Divisionen har bemanningsproblem främst fattas läkarsekreterare och sjuksköterskor på några avdelningar. Effekten av denna förändrade budgethantering är ett prognostiserat underskott på 22 miljoner kronor på inhyrd personal för Sjukfrånvaron tom april 2015 är 5,6 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än Det är en ökning på framförallt på korttidssjukfrånvaro 0-14 dagar, som ökar med 0,15 procentenheter och långtidssjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökar 0,2 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron är nu nästan 3 % vilket är högsta noteringen på fyra år. Även om den ökade långtidssjukfrånvaron är en generell trend i samhället så kommer sjukhuset att analysera siffrorna. Ack utfall Nyckeltal medarbetare 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,1 % Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 146 2,3 % Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 5,6 % 0,4 Inhyrd personal, mnkr 14,6 8,3 30,3 ÅTGÄRDER Sjukhuset arbetar med åtgärder ur ett sjukhusperspektiv där fokus är på personalförsörjningen på kort och lång sikt. Dessutom har divisionerna i budgetarbetet inarbetade åtgärdsprogram för Dessa följs regelbundet upp av sjukhusets övergripande administrativa ledningsgrupp (från 1:a

27 12 (18) maj). Sjukhusledningen har dessutom utsett olika task force grupper vars uppdrag är att ytterligare arbeta och analysera olika alternativa lösningar till förbättringar och effektiviseringar av verksamheten. För medarbetarområdet finns eller planeras följande åtgärder: Studielön för att vidareutbilda sjuksköterskor inom vissa specialistområden Utökat löneutrymme utöver lönerevision till vissa yrkesgrupper. Nya arbetssätt förändrad fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska/undersköterska/medicinsk sekreterare. Omstrukturering av vårdavdelningar (slå ihop avdelningar större vårdgolv) med oförändrat antal vårdplatser för att minska utlokaliseringar och skapa en mer jämn produktion och därmed en förbättrad arbetsmiljö. Förbättra ledtider för att skapa bättre arbetsmiljö och i förlängningen mindre personalomsättning. Översyn av operationsverksamheten nattetid. Översyn av regelverk kring visstidsanställning. Minska/ta bort inhyrd personal. Utöka antalet ST-läkare för att säkra framtida personalförsörjningen. Eftersom resursbristen på specialistsjuksköterskor och vissa läkarspecialiteter är av nationell karaktär och förväntas bestå under 2015, är det särskilt viktigt att utveckla nya arbetssätt och att kontinuerligt arbeta med långsiktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön och säkra vårdproduktionen. För läkargruppen är det särskilt viktigt att man bedriver forskning enligt budgeterad plan och därmed får en verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Historiskt sett har sjukhuset haft svårt att vara i balans med bemanningen och personalekonomin. Särskilt svårt är det att gå i takt med produktionen. Därför är det positivt nu när produktion, bemanning, personalförsörjning samt arbetsmiljö på ett tydligare sätt knyts tillsammans. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabeller 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning 5. Måluppfyllelse

28 13 (18) Bilaga 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1) Prognosen för "Fast ersättning från HSS" avviker mot budget med -9,1 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2014 på +1,4 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2015 för icke uppnådda mål -10,5 mnkr. Avvikesen påverkar även prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Den totala prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen för riks- och regionintäkter -100 mnkr mot budget. Kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar medför svårigheter att klara intäktskravet. 3) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyrare implantat förväntas vara kostnadsdrivande (-25 mnkr). 1,4 mnkr avser minskade kostnader pga prognostiserade icke uppnådda mål under ) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 18 mnkr lägre än budget.

29 14 (18) Bilaga 2 Produktionstabell ackumulerad Bilaga 2 Akademiska sjukhuset: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % varav C-län % varav RR % varav vårdval % -47 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng* % varav C-län % varav RR % varav vårdval Slutenvård (vårdtillfällen), antal* % % varav C-län % % varav RR % % 50 - varav vårdval Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % 7 - varav RR % % varav vårdval % % Dagsjukvård, DRG-poäng % 45 - varav C-län % varav RR % 77 - varav vårdval % -21 Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 55 - varav vårdval % % -145 Läkarbesök, DRG-poäng % varav C-län % varav RR % 87 - varav vårdval % -26 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % -310 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % % varav vårdval % % Vårddagar % 852 Totalkostnad/antal DRG-poäng % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal ) 5,8 5,8 100% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 703 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 408 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd 45 personal) 47 96% -2 Kostnader och närvarotid redovisas exklusive AlF och driftprojekt samt externa projekt.

30 15 (18) Bilaga 3 Uppföljning av Produktionsbudget Bilaga 3: Akademiska sjukhuset, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län R&R TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

31 16 (18) Bilaga 4 Målrelaterad ersättning "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning Målrelaterad ersättning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelatelaterade infektioner Ersättning Ersättning/ totalt (tkr) mån Jan Feb Mar Apr tkr, 333 tkr/månad(vid procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet Vid 70 procent ersätts 85 procent 283 Vid 65 procent ersätts 50 procent tkr, 333 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara vårdrelaterade infektioner fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet Vid 80 procent ersätts Vid 70 procent ersätts Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka 2. Redovisning av andelen remisser tkr, 830 tkr per division tillgängligheten till som bedömts inom fem arbetsdagar om minst 80 procent av specialistvården. från det datum då remissen inkommit remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Kortare väntetider Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade processer vid akutmottagningarna Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. Förbättrade Utföraren ska förbättra processer vid processerna vid akutmottagningarna akutmottagningarna. 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar 3. Redovisning av andelen patienter tkr om minst 90 procent med psykisk ohälsa som har fått en har fått en första bedömning första bedömning inom 30 dagar inom inom den specialiserade barn den specialiserade barn- och och ungdomspsykiatrin inom ungdomspsykiatrin och andelen som 30 dagar påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 3. Redovisning av andelen patienter tkr om minst 80 procent med psykisk ohälsa som har fått en av barn och unga med beslut första bedömning inom 30 dagar inom om en fördjupad den specialiserade barn- och utredning/behandling har ungdomspsykiatrin och andelen som påbörjat en fördjupad påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 utredning/behandling inom 30 dagar dagar 1. Redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar 2. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) 2. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) 3. Redovisning av antalet och andelen triagerade patienter fördelat enligt triagemodellens 5 grupper/nivåer, (akutmottagningen ingång 60) 3. Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) tkr vid redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagning ing 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) Vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent (exkl. psykiatriska mottagningen) tkr om psykiatriska mottagningen redovisar andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter tkr vid redovisning av antal och andel triagerade patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) tkr vid redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare

32 17 (18) Bilaga 5 Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning Sjukhuset deltog i SKL:s punktprevalensmätning avseende följsamhet till basala hygienregler och klädregler. Resultatet för vårens mätning 2015 för basala hygienrutiner var 83,9% och för klädregler 96,3 % vilket är i stort sett oförändrat sedan mätningen Mål prognos Resultatet för punktprevalensmätningen Vårdrelaterade infektioner (VRI) mars 2015 var 12,0 % jmf med 12,2 % mars Varje månad följs målet följsamhet till kläd-och hygienregler upp. Ett sjukhusinternt mål för är att VRI ska minska med 10 %. Utifrån Akademiska sjukhuset nuvarande vision, mål och behov har en handlingsplan tagits fram med en rad konkreta mål uppsatta som aktiviteter. Handlingsplanen berör viktiga områden som bedöms vara en förutsättning för ett långsiktigt och hållbart arbete mot vårdrelaterade infektioner: Ledning och kultur, patientinvolvering, kompetens och utbildning, lokaler och städning, konkreta VRI-projekt samt och metoder. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att sjukhuset hamnar på ett resultat på -100 miljoner kronor vid årets slut. Resultatet i T1 är minus 93,2 miljoner kronor. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås på helår med de åtgärder som planeras att utföras under året. Utfallet hittills i år når inte upp till målet. Mål prognos

33 18 (18) Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Kommentar/lägesbeskrivning Idag finns det ett Excelbaserat verktyg för periodiserad planering av produktionen på VO-nivå. På en mer detaljerad nivå använder flera verksamheter Pro- Ver. Vi arbetar enligt en plan för att alla verksamheter vid årets slut ska ha en detaljerad planering på samma nivå och som är tydligt länkad till produktionsbudgeten. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Kommentar/lägesbeskrivning Akademiska sjukhuset har - handlingsplan för VFU (verksamhetsförlagd utbildning) - etablerade rutiner för introduktion av nya medarbetare Mål prognos Mål prognos

34 Tertialrapport 1 April 2015 Lasarettet i Enköping

35 2 (10) Sammanfattande analys Lasarettet prognostiserar med en budget i balans. Antal vårdkontakter följer planerad nivå medan DRG-produktionen inte uppnår planerad nivå. Personalomsättningen är fortsatt hög varvid behovet av inhyrd personal, främst sjuksköterskor, kvarstår. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa riks- och region intäkter Summa övriga intäkter Summa personalkostnader(inkl inhyrd) Summa övriga kostnader Resultat Lasarettets resultat efter årets första fyra månader är -2,3 miljoner kronor vilket är 3,3 miljoner kronor över periodens budget. Intäkter för riks- och regionvård avviker negativt med 3,7 miljoner kronor under budget på grund av att lasarettet budgeterat intäkter motsvarande 11,2 miljoner kronor som kostnadstäckning för samarbetet med Akademiska sjukhuset. Rensat för ovanstående ligger utfallet för riks- och regionvård 350 tusen kronor över budget. Övriga intäkter överstiger budget med 3,3 miljoner kronor varav intäkter från försäljning av röntgentjänster ligger 1,8 miljoner kronor över budget och föregående års utfall. En ökad landstingsintern produktion medfört en intäktsökning motsvarande 2,5 miljoner kronor medan den landstingsexterna produktionen minskat med 0,7 miljoner kronor. Upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset har genererat 1 miljon kronor och intäkter för KFA-patienter ligger 0,5 miljoner kronor över budget. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal understiger budget med 2,8 miljoner kronor varav kostnaden för anställd personal understiger budget med 5,4 miljoner kronor till följd av fortsatt hög grad av vakanta tjänster främst bland sjuksköterskegruppen men även till viss del läkartjänster. Till följd av ovanstående överstiger kostnaden för inhyrd personal budgeten med 2,6 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor är att hänföra till inhyrda sjuksköterskor främst till IVA och kirurgavdelningen där bemanningssituationen är påtagligt bekymmersam. Övriga kostnader understiger budget med 2,9 miljoner kronor främst till följd av lägre produktion än planerat. 62 procent av överskottet är att hänföra till kostnadsposterna läkemedel, medicinsk service och medicinskt material vilket kommer att balansera vid uppnådd produktionsplan. Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på +-0. Prognosen förutsätter att avtalsdiskussionen gällande samarbete med Akademiska sjukhuset finner sin lösning och att 11,2 miljoner kronor tillförs lasarettet. Den planerade utökningen av hemsjukvård beräknas förskjutas i fem månader vilket prognostiseras medföra en kostnadsökning motsvarande ca 3 miljoner kronor. Intäkter från upplåtande av operationssal till neurokirurgen vid Akademiska sjukhuset samt ökade röntgen- och KFA-intäkter beräknas balansera kostnadsökningen. Åtgärder Lasarettet bedömer att budgeten kommer att balansera varvid inga ytterligare åtgärder planeras.

36 3 (10) Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Progn jmf budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Lasarettets produktion mätt i antal kontakter ligger strax över, 0,6 procent, planerad volym. Antal slutenvårdskontakter och övriga besök ligger under planerad nivå vilket kompenseras av fler kontakter inom dagsjukvård och läkarbesök vilket medför en lägre DRG-vikt. Mätt i DRG ligger produktionen 7 procent under planering och 4,8 procent under motsvarande period föregående år. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion inom de akutmedicinska verksamhetsområdet vilket är en konsekvens av hög andel KFA-patienter samt brist på specialistläkare. Senaste månadens utfall I april utförde lasarettet 747 DRG vilket är 47 DRG färre än planerat och 78 färre DRG än motsvarande period föregående år kontakter genomfördes vilket är 237 över plan och 243 fler kontakter än april månad föregående år. Den negativa avvikelsen gällande slutenvårdstillfällen återställdes något under perioden då utfallet för april landade på 40 vårdtillfällen fler än planerat. Antal läkarbesök var 144 fler än plan och även antal kontakter i dagsjukvården var 41 fler än planerat medan övriga besök följde plan. Ackumulerat utfall Lasarettets slutenvårdproduktion inom det medicinska verksamhetsområdet avviker mot planering med -70 vårdtillfällen. Trots det ligger beläggningsgraden på de akutmedicinska vårdavdelningarna närmare 100 procent. Förklaringen ligger i lägre utskrivningsfrekvens dels på grund av brist på specialistläkare samt dels på grund av ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter vilket medfört att medelvårdtiden ökade på de berörda enheterna under de första tre månaderna vilket förbättrats något under april. Öppenvårdsproduktionen följer planeringen väl på totalen även om de olika besökstyperna avviker. Dagsjukvård och läkarbesöken ökar medan övriga besök minskar där ögonmottagningen på grund av bemanningsproblem inte nått upp i planerad volym. Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 566 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -40 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 606 Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 566 C-län, antal (inkl vårdval) % % 493 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 73 Årsprognos Lasarettet bedömer att produktionsplanen mätt i kontakter kommer att uppnås och att tillgängligheten förbättras under våren.

37 4 (10) Åtgärder Lasarettet har anställt två utskrivningssjuksköterskor samt planerar under våren att öka bemanning av hyrpersonal i form av medicinska specialistläkare för att förbättra utskrivningsprocessen och för att bättre möta tillgänglighetsbehovet. Förberedelsearbetet inför uppstart av utvecklad lasarettsansluten hemsjukvård pågår och beräknas genomföras under hösten vilket förväntas minska överbeläggningarna, korta vårdtiderna och minska undvikbara återinläggningar på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Framtagande av regelverk för samarbete mellan lasarettet och Akademiska sjukhuset pågår för att säkerställa optimalt nyttjande av tillgängliga resurser vilket förväntas medföra ökad produktionstakt. Medarbetare Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 1,9 procent högre än för motsvarande period föregående år trots att antalet årsarbetare minskat med 2,6 procent. Ökningen beror delvis på kostnaden för löneöversynen 2014 men också på fortsatt hög personalomsättning med introduktion och dubbelgång som följd. Även kostnaden för obekväm arbetstid, jour och beredskap har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 4,7 miljoner kronor vilket är 874 tusen kronor högre än föregående år och är en konsekvens av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Den inhyrda personalen motsvarar 9,4 årsarbetare jämfört med 6,5 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att vi nu hyr in betydligt fler sjuksköterskor än läkare. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 2,1 procent vilket till största del är en konsekvens av löneöversynen Förändringar i personalstrukturen påverkar också men i båda riktningarna. I prognosen är kostnaden för löneöversynen 2015 inräknad men påverkas också bland annat av om vi kan rekrytera ordinarie personal och på så sätt minska antalet hyrpersonal. Glädjande är att se att långtidssjukskrivningarna minskat vilket lett till att den totala sjukfrånvaron förändrats, från 5,1 till 4,9 procent. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,1 5 5 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -12-2, Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,9-0,15 5-0,1 5-0,1 Inhyrd personal, mnkr 4,7 5,9 8,3 Thomas Ericson Sjukhuschef

38 5 (10) Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Uppföljning av Produktionsbudget 4. Målrelaterad ersättning 5. Måluppfyllelse styrkort

39 6 (10) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning NOT: 1) Tillgänglighetsmål uppnås ej 2) Ers för upplåten OP-sal till neurokirurgi AS 2,2 mnkr, KFA-patienter 0,5 mnkr 3) Förskjuten tidplan för implementering av ökad hemsjukvård 4) Tjänsteköp från andra landsting 5) Förskjuten investering av CBCT

40 7 (10) BILAGA 2 Produktionstabell Bilaga 2 Lasarettet i Enköping: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal producerade DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % 3 - varav vårdval % % 211 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) % % varav C-län % % 73 - varav RR % % 88 - varav vårdval % % 405 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng % % varav C-län % % varav RR % % -6 - varav vårdval % % 199 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % % varav C-län % % varav RR % -7 92% -3 - varav vårdval % % 124 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal % % varav C-län % % varav RR % % 91 - varav vårdval % % 281 Dagsjukvård, DRG-poäng % -8 89% varav C-län % % varav RR % 6 200% 5 - varav vårdval Dagsjukvård, antal % % varav C-län % % varav RR % % 25 - varav vårdval % -3 Läkarbesök, DRG-poäng % % 19 - varav C-län % % 3 - varav RR % 5 114% 4 - varav vårdval % % 12 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % % 74 - varav vårdval % % 201 Övriga besök, antal % % varav C-län % % varav RR % 7 94% -8 - varav vårdval % % 83 Vårddagar % 10 Totalkostnad/antal DRG-poäng % % Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal DRG-poäng % % Antal DRG-poäng/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 1,69 1,74 97% 0 Totalkostnad/antal kontakter % % 65 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/antal kontakter % % 9 Antal kontakter/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 13,36 12,80 104% 1

41 Bilaga 3: Lasarettet i Enköping, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter TOT SLUTENVÅRD: Dagsjukvård C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot dagsjukvård Läkarbesök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot läkarbesök Övriga besök C-län Vårdval R&R AS aktiviteter Tot övriga besök TOT ÖPPENVÅRD: TOTAL

42 9 (10) BILAGA 4 Målrelaterad ersättning Bilaga 4 Uppföljning av målrelaterad ersättning i månadsrapporteringen LE Målrelaterad "Detaljområde" Mål "Uföraren ska" Uppföljning ersättning Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Ökad tillgänglighet Kortare väntetider Kortare väntetider Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Fyll i uppnådd nivå Ersättning /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ersättning totalt (tkr) 700 tkr vid 85 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna % 95% 94% 95% Vid 75 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr vid 90 procents 700 måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna % 99% 100% 100% Vid 80 procent ersätts 85 procent. 50 Vid 70 procent ersätts 50 procent tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) 800 tkr om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) % 93% 92% 81% 67 54% 50% 63% 67% 67 61% 55% 73% 74%

43 10 (10) Bilaga 5 Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Mål prognos Lasarettspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har under perioden bibehållits på höga nivåer vilket kan antas bidra till minskad risk för vårdrelaterade infektioner (VRI). Vid den punktprevalensmätning som gjordes i april uppgick andelen VRI till 4.4% (4 av 90 patienter). Motsvarande siffra våren 2014 var 5.6% (5 av 89 patienter). Långtgående slutsatser kan ej dras av så små material. Arbete pågår med att validera data från Infektionsverktyget och i takt med utvecklad utdatahantering förväntas säkerheten vad avser förekomst av VRI kunna ökas. En minskning med 10% mellan åren förväntas kunna uppnås. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Mål prognos Lasarettets resultat efter fyra månader är -2,3 miljoner kronor men prognostiserar årsresultatet till +-0. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Totalkostnad/antal kontakter Utfall = 0,9% Prognos 0% Totalkostnad/DRG Utfall = 8,5% Prognos 12% Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Lasarettet använder verktyget ProVer i de fall där efterfrågade värden finns tillgängliga. För övrig produktionsplanering använder lasarettet excel för prognostisering och planering Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Mål prognos Mål prognos Dokumenterade och odokumenterade rutiner finns idag avseende hantering av avtalade utbildningsinsatser och introduktion. Dessa ska ses över under året och skriftliga handlingsplaner tas fram.

44 Dnr PV Tertialrapport april 2015 Primärvården Det självklara valet för god vård och hälsa

45 2 (6) Sammanfattande analys Primärvården har huvuddelen av sin verksamhet inom den konkurrensutsatta primärvården. Rådande spelregler innebär att privata aktörer har en fri etableringsrätt utifrån relativt grunda kvalificeringskrav. Över tid har den offentliga primärvårdens spelregler varit oklara inte minst ifråga om vilka regelverk som gäller och vilken politisk beslutsinstans som avgör olika frågor. Delar av denna oklarhet kvarstår fortfarande men kommer förhoppningsvis att bli tydligare så snart ny politisk organisation har etablerats. De för verksamheten väsentligaste händelserna under årets första fyra månader är följande, Fokus på fortsatta finjusteringar av den under 2014 breddinförda drop-in verksamheten. Fem kliniska processer är kartlagda och förberedelser pågår för införande av dessa vid våra vårdcentraler. Primärvården har vänt en vikande listningstrend, dock inte fullt ut i önskad utsträckning men i linje med plan och fastställda mål. Fortsatta bemanningsproblem gällande vissa nyckelkompetenser. Vissa av våra vårdcentraler har en särskilt utsatt situation. Frågan om utökade ST-block i allmänmedicin är en framtida ödesfråga. Det är sammantaget en relativt god balans ifråga om måluppfyllelse i förvaltningens styrkort. Ekonomi Ackumulerat utfall Periodens utfall är i överensstämmelse med den periodiserade budgeten. Noterbart är dock att de reguljära intäkterna i vårdcentralsverksamheten är något lägre än budgeterat. Det innebär även att produktionen ligger på en något lägre nivå än budget och plan. När det gäller intäkterna uppvägs detta delvis av stimulansmedel inom ramen för statlig rehabiliteringsgaranti. Utfallet i tertialrapporteringen bygger på uppbokningar av vissa väsentliga poster som till exempel den rörliga besöksersättningen och läkemedelskostnaden. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. En översiktlig riskbedömning gäller främst vår förmåga att hålla nivå på rörlig besöksersättning. Klarar vi inte detta behöver eventuellt en motsvarande nivåjustering göras av kostnader. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

46 3 (6) Åtgärder Med stöd i den initiala uppföljningen under året har planer för åtgärder upprättats för fyra vårdcentraler i syfte att skapa balans i förhållande till verksamhetens budget. I något fall förklaras vårdcentralens negativa budgetavvikelse av sådant som ligger utanför verksamhetens påverkan. Exempelvis har Östervåla vårdcentral drabbats av såväl intäktsbortfall som kostnader genom den omfattande vattenskadan under inledningen av året. Primärvården avser att rikta kompensationskrav för detta mot landstinget som fastighetsägare analogt med de villkor som gäller vid extern förhyrning. Primärvården har för vårdcentralerna enbart ett mål i ekonomiperspektivet vilket är att anpassa verksamheten till finansiering. I vår ekonomimodell är vårdcentralen en resultatenhet som styrs på resultatets sista rad. Till och med april så uppvägs vissa negativa budgetavvikelser av att andra vårdcentraler redovisar positiva budgetavvikelser. Det är i allt väsentligt ekonomisk balans i det samlade vårdcentralsuppdraget. Årsomsättningen i vårdcentralsuppdraget är ungefär 780 miljoner kronor. Den anslagsfinansierade verksamheten drivs verksamhetsmässigt och ekonomiskt i enlighet med budget och plan. Jourverksamheterna i Tierp och Östhammar kommer under dagtid vardagar att successivt övergå till ordinarie drop-in verksamhet. Övriga tider kommer även fortsatt vara anslagsfinansierad jourverksamhet varför det även fortsatt garanteras ett akut omhändertagande för vårdnivå primärvård dygnet runt i Östhammar och Tierp. Ekonomisk reglering av eventuellt överskott till hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att prövas första gången efter utfall i augusti. Den anslagsfinansierade beredskapsverksamheten förbereds för ett överlämnade till förvaltningen Hälsa och habilitering. Den anslagsfinansierade verksamheten omsätter drygt 60 miljoner kronor. Produktion Primärvården har under de senaste åren ökat sin produktion som en effekt dels av tydliggjorda produktionsmål för enskilda professioner dels genom förändrade och utvecklade arbetssätt. En väsentlig målsättning är att utifrån en behovsbedömning säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård vid våra verksamheter. Trots att det sker en viss rekrytering och förstärkning av medarbetare är trycket högt på vissa håll i verksamheten. En närmare analys av ökning av arbetsrelaterad sjukskrivning framgår under rubriken medarbetare. Uppkomna problem illustrerar med tydlighet hur obalanser kan uppstå om inte styrningen mot mål i exempelvis kund och process-/produktionsperspektiv är avvägda mot uppställda mål i exempelvis medarbetarperspektivet. Rådande bristsituation gällande nyckelkompetenser spelar i nuläget in på ett påtagligt sätt där ändrade arbetssätt och ett arbete enligt bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) har svårt att kompensera för att rätta händer saknas i verksamheten. Ackumulerat utfall Produktionen för läkarbesök ligger under budget men är i nivå med föregående år. Eftersom detta är den enskilt mest påtagliga bristkompetensen är läget inte på något sätt orimligt avläst mot budget. Ett problem är dock att vi inte i detta avseende lyckas svara upp mot den förväntade produktionen som ska spegla eller utgå från en reell behovsbedömning. Övriga besök ligger väsentligt över såväl budgeterad nivå som föregående år. Här är det främst det under förra året förändrade arbetssättet som slår igenom. För vårdcentralsuppdraget ligger de fysiska besöken i nivå med budget samtidigt som besöken gällande telefonrådgivning/receptförnyelse har ökat kraftigt och avviker positivt mot plan och budget. Om det senare innebär att verksamheten lyckas lösa en hel del frågor för patienterna över telefon utan att de behöver komma till mottagningen är detta positivt. Det är i så fall ett exempel på bästa effektiva omhändertagandenivå där rätt patienter kommer till och erbjuds mottagningsbesök. För övriga besök utgår ingen ekonomisk ersättning vilket innebär att verksamheten utförs inom den totala ekonomiska ramen.

47 Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (6) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % -48 -varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % 251 -varav telefonrådg/receptförnyelse % % Övriga besök, antal % % varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) % % varav telefonrådg/receptförnyelse % % Totalkostnad/besök* % % 0 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 5 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) 170 * besök är totalt antal besök (läkarbesök och övriga besök) De aktuella produktionsrelaterade nyckeltalen visar till och med april på en relativt stabil situation. Produktivitetsmåttet ligger bättre än budgeterad nivå och landar på samma nivå som motsvarande period föregående år. Förklaringen till detta är den ökade produktionen som överväger ökade kostnader. Personalkostnaderna per producerad kontakt är högre än föregående år vilket förklaras av en viss personalförstärkning gällande främst sjukgymnaster men även psykologer, kuratorer och andra professioner. Det genomsnittliga antalet besök per årsarbetare uppgår till 170 stycken för årets första fyra månader. Det innebär drygt 8 kontakter per dag vilket är i hygglig överensstämmelse med upprättad plan. Årsprognos De uppsatta produktionsmålen för Primärvården bedöms komma att uppnås under året. En viss reservation görs för läkarbesöken där fortsatta bemanningsproblem kan påverka möjligheterna att nå planerad produktion. Åtgärder Förutom åtgärder för att säkerställa effektiva flöden och ett arbete enligt Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON) föreligger inga direkt riktade åtgärder i verksamheten. För de verksamheter som har störst volymmässig ökning av produktion kommer riktade insatser att ske i syfte att säkerställa verksamhetens flöden och arbetsmiljö. På läkarsidan föreligger fortsatt en stor brist på anställda distriksläkare vilket leder till ett fortsatt stort beroende av hyrläkare. Landstinget behöver utöka antalet ST-block i syfte att säkerställa en självförsörjning av läkare och därmed säkra framtida verksamhet. Förnyelse Primärvården har prioriterat och frigjort utrymme för att kunna driva verksamhetsnära utvecklingsarbete. Under senare delen av 2014 och inledningen av 2015 har angränsande projekt relaterat till det landstingsgemensamma införandet av processbaserat ledningssystem varit prioriterade. Primärvården har tagit ställning till att lokalt fortsätta ett införande av processbaserat ledningssystem. Utgångspunkten tas i de processkartläggningar och processdesign som genomförs där det under 2015 kommer att finnas en färdig processdesign för ett verksamhetsinnehåll som motsvarar cirka 80 procent av Primärvårdens patienter. En plan för införandet i verksamheten beräknas vara klar i september På några års sikt bedöms det finnas ett utrymme att kvalitetssäkra, standardisera och effektivisera vår verksamhet med fokus på vilket värde som tillförs patienten i våra processer.

48 Medarbetare Enligt upprättade planer finns det behov av viss förstärkning av medarbetare i Primärvården. Delvis har detta skett vad gäller sjukgymnaster/fysioterapeuter, psykologer, dietister och sjuksköterskor. Det senare inte minst mot bakgrund av att bättre kunna tillgodose önskvärd utveckling av såväl mottagningsverksamhet som telefontillgänglighet. Totalt är det 32 årsarbetare fler 2015 avläst i närvarotid jämfört med samma period föregående år. 5 (6) Försörjningen av nyckelkompetenser är en överskuggande fråga för verksamheten. Läkarbristen påverkar den samlade verksamheten på ett negativt sätt då det trots god tillgänglighet till övriga professioner finns ett begränsat antal läkare att planera in besök på. Antalet ST-block måste med nödvändighet öka om det inte ska sluta i ett katastrofalt läge på 5 till 10 års sikt. Förändringen av timlönekostnad är måttfull i perioden vilket främst förklaras av att en växling från medarbetare med högre lön till de med lägre lön. Förvaltningen har genomfört årets lönerevision så när som på läkarna som slutförs under maj. De för lönerevisionen uppsatta målen kommer att uppnås. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % +0,15 +1,75 +1,75 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 32 +5, Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 5,48 4,8 5,0 Inhyrd personal, mnkr 7, Sjukfrånvaron är högre än motsvarande period föregående år. Utvecklingen är oroande i de delar det handlar om ökade inslag av arbetsrelaterad sjukfrånvaro på grund av ökad belastning, ansträngning eller försämrad arbetsmiljö. Genomförd inventering av arbetsrelaterad sjukskrivning under årets inledning visar att det enbart är fem vårdcentraler som ännu inte noterar en ökning av detta skäl. Störst omfattning har denna ökning för gruppen sjuksköterskor. I några fall har medarbetare slutat sin anställning med hänvisning till allt för hög arbetsbelastning. Primärvården avser att fortsätta och fördjupa nu inledd analys och vid behov säkerställa att kompletterande insatser sätts in för att säkerställa arbetssätt, rutiner och arbetsmiljö. Om så är nödvändigt kommer resurser från länshälsan att kopplas in. Under våren har sådan insatser gjorts i Östhammar med anledning av den uppkomna situationen inom jourverksamheten. Kostnaderna för inhyrd personal ligger fortsatt på en för verksamheten relativt hög nivå. Det finns lite som talar för att dessa kostnader kommer att minska eller att de kommer att landa på budgeterad nivå. I allt väsentligt är det hyrläkare som används som inhyrd resurs i verksamheten. För närvarande saknas det läkare och verksamheten måste för att uppfylla kraven i regelböckerna bemannas med hyrläkare. Åtgärder Personalresursen ska vid varje given tidpunkt vara balanserad mot uppdrag, produktion och finansiering. Verksamhetschefens uppdrag är att vidta åtgärder i såväl upp- som nedgång i produktionen. När det gäller fördjupade och fortsatt analys av det allmänna hälsoläget kopplat till ökade inslag av arbetsrelaterad sjukfrånvaro så behöver detta följas löpande under året. Åtgärder och insatser behöver genomföras gemensamt mellan Primärvårdens ledningskontor och berörd vårdcentral. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågeställningar i anslutning till teritalrapporteringen.

49 6 (6) Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos 3. Produktionstabell 7. Målbilaga

50 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 BILAGA 1 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

51 BILAGA 3 Bilaga 3: Primärvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Läkarbesök (ink tel/rec), antal Övriga besök (inkl tel/rec), antal TOTALT:

52 Bilaga 7 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården bidrar genom att ha ett aktivt samarbete med Vårdhygien för att förebygga och hindra spridning av infektioner i vården. Hygienombud finns på varje vårdcentral, egenkontroller av basal hygien görs regelbundet på vårdcentralerna samt hygienronder görs enligt rutin. Utbildningsbehov ses regelbundet över tillsammans med Vårdhygien. Primärvården har svårt att så exakt förhålla sig till det angivna målet och fastställt målvärde då det inte finns något fastställt utgångsvärde att utgå från. Den gjorda prognosbedömningen utgår från att befintlig organisation och rutiner bör på ett positivt sätt bidra till landstingets samlade måluppfyllelse. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården bedömer med stöd i ekonomiskt utfall till och med april att verksamhetens årsresultat kommer att vara >= 0 kr. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens produktivitetsmått till och med april är bättre än budget och i samma nivå som motsvarande period föregående år. Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg i form av PvPro som lokalt produktions- och resursplaneringsverktyg. Inför 2016 är det andra året det aktuella verktyget används. Under senhöst 2014 och våren 2015 har verktyget utvecklats i syfte att stärka verktygets kvalitet och användarvänlighet. Våra verksamhetschefer

53 har möjlighet att arbeta med sin lokala produktionsplanering under perioden april till augusti. Under den aktuella perioden kan stöd hämtas från Primärvårdens ledningskontor. Därefter rapporter respektive verksamhetschef sin produktionsplan tillsammans med styrkort och ekonomisk budget senast den 31 augusti. Under senare hälften av september genomförs individuella styrkortsdialoger där en fördjupad genomgång görs av respektive verksamhets produktionsplan. Justeringar och anpassningar kan behöva göras som en effekt av dessa dialoger. Förnyelse Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården fortsätter sitt arbete med att utveckla affärsmässigheten i syfte att stärka den samlade verksamheten. Inom ramen för den samlade affärsplanen finns utvecklade strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Med stöd av de löpande resultatet från bland annan nationell patientenkät samt en egen attitydundersökning är bemötandefrågorna ett prioriterat område. Under våren 2015 har steg två i en större bemötandesatsning rullats ut. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vårdoch läkarutbildningen i enlighet med avtal. Då det gäller läkare-, sjuksköterskeoch fysioterapeutprogrammen så finns en upparbetad modell som anger hu många studenter varje vårdcentral förväntas ta emot. Varje vårdcentralchef har stöd i Klipp-verktyget, ett administrativt stöd för en god översikt av studenter/elever inom landstingets verksamheter. Studenter för övriga program placeras i dialog mellan utvecklingschef och Centrum för Verksamhetsförlagd Utbildning, CVU. I enlighet med kvalitetskriterierna så finns inom sjuksköterskeprogrammet utsedda huvudhandledare som tillsammans med verksamhetschef ansvarar för introduktion av nya studenter. Även på övriga program finns utsedda handledare med motsvarande uppdrag. Innehållet i introduktionen har tagits fram tillsammans med programansvariga/kliniska adjunkter på Uppsala universitet. Varje termin utvärderar studenterna sin verksamhetsförlagda utbildning. Resultatet kopplas tillbaka till verksamhetschefer och handledare och används i arbetet med att göra VFUplaceringen ännu bättre för kommande studenter.

54 Dnr. HoH Tertialrapport Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala tel fax

55 2 (23) Sammanfattning Viktiga händelser under tertial 1 Under februari 2015 gav Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälsa och habilitering i uppdrag att närmare belysa och redogöra för olika alternativ på mer långsiktiga lösningar för mottagningarna inom primär hörselrehabilitering i länets ytterkommuner. Förvaltningen har i skrivelse den 24 mars redogjort för dessa alternativ. Sammanfattningsvis så förordar Hälsa och habilitering en lösning där mottagningarna Heby, Östhammar och Tierp anslagsfinansieras medan mottagningen i Enköping, som tidigare, ingår i vårdval hörsel, avgiftsfinansieras. Förvaltningen föreslår även att man för att öka tillgängligheten inrättar en mobil hörselmottagning. I februari kom Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande till Närvårdsavdelningen i Uppsala under ett par timmar tillsammans med en delegation från Värmland. Ett tiotal politiker från landstingsstyrelsen i Värmland som tillsammans med några tjänstemän kom till Uppsala för att höra mer om de olika närvårdsavdelningar som finns i länet. Under våren har förvaltningen arbetat intensivt med vårdöverenskommelse och budget för I dialog med ledningskontorets förhandlingsgrupp har förvaltningen lyft fram och diskuterat ett antal områden som bedöms vara viktiga att fortsätta utveckla eller förbättra. I mars startade Hälsa och habilitering ett primärvårdsråd där majoriteten av vårdgivarna inom både privat och offentlig primärvård representeras. Rådet är tänkt att vara den naturliga kontaktytan för frågor som rör primärvården. På det första mötet framkom önskemål om att även diskutera frågor som kvalitetsutveckling och kliniska beslutsstöd. Rådet kommer att kunna utse representanter för hela primärvårdsnivån till programråd inom exempelvis astma/kol och grupper inom värdebaserad vård som drivs inom Akademiska samt andra utvecklingsgrupper. Habiliteringen, Landstingets audionommottagning och Syncentralen invigde de nya lokalerna i Tierp i början på mars. Under mars månad fick även förvaltningen svar på den patientsäkerhetskulturmätning som gjorts inom primärvården samt på Hälsa och habilitering. Resultatet av denna har redovisats till förvaltningsledningen och en handlingsplan har beslutats. Förvaltningen chefer har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen. Den politiska ledningen gjorde halt i det landstingsövergripande arbetet med processbaserat ledningssystem i avvaktan på att landstingsdirektören ger en ny inriktning på det arbetet. På förvaltningsövergripande nivå har Hälsa och habilitering arbetat vidare med ledningsprocesserna och har under tertial 1 kartlagt Planeringsprocessen. Hälsa och habilitering har sedan tidigare ett uppdrag att i projektform se hur en samordning av ungdomsmottagningarna i länet kan göras. Under våren har förvaltningen anställt en person för detta uppdrag.

56 3 (23) Under tertial 1 har förvaltningen också drivit ett intensivt arbete för att lösa lokalbehovet för Cosmos asyl- och integrationshälsan och Husläkarmottagningen för hemlösa. I slutet på april resulterade arbetet i en lösning på frågan och målsättningen är att verksamheterna ska flytta in i nya lokaler under det andra tertialen Förvaltningen har också arbetat vidare med frågan att få till en ombyggnation av entrén och receptionen på Kungsgärdet. Detta för att möjliggöra en ny kundtjänstfunktion med en ökad tillgänglighet för våra besökare. Under våren anordnade Hörcentralen öppet hus för barn och ungdomar i åldern 8-13 år. Syftet var bla att få in synpunkter bemötande, tillgänglighet och upplevelserna av ett besök på Hörcentralen. En rundvandring gjordes där besökarna gav en direkt återkoppling på sina intryck. Resultatet dokumenterades och åtgärder kommer att vidtas utifrån de synpunkter som framkom under dagen. Center för kommunikativt och kognitivt stöd vid Hjälpmedelscentralen lanserade under våren en app för ipad. Appen Fotokalendern ska ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i samtal kring sådant de varit med om. Den kan också fungera som stöd för att minnas vad man gjort, sätta ord på vad man varit med om och göra återberättandet sammanhängande Ekonomi Efter tertial 1 redovisar Hälsa och habilitering ett utfall på 5 mnkr lägre än den periodiserade budgeten. Vid samma period år 2014 var utfallet 7 mnkr lägre än periodens budget. Förvaltningen har fortsatt ökade kostnader för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel. Utfallet för hjälpmedel ligger ca tkr över periodens budget men har inte ökad jämfört med samma period år För inkontinenshjälpmedel är utfallet ca 330 tkr över periodens budget. Landstingets audinommotagning redovisar ett underskott på 600 tkr. Hälsa och habilitering gör bedömningen att en modell med ett decentraliserat kostnadsansvar för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel är ett mycket viktigt incitament för att på sikt minska kostnaderna. Förvaltningen har vidtagit och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att kortsiktigt begränsa ökningstakten av hjälpmedelskostnaderna. Åtgärderna består bl a av inrättande av en beredningsgrupp inför beslut om hjälpmedel, utarbetande av förvaltningsspecifika riktlinjer fler inventeringar av hjälpmedelslagret och en effektivare hjälpmedelslogistik. Förutom de ökade hjälpmedelskostnaderna och underskottet på Landstingets audionommottagning bedömer Hälsa och habilitering att kostnadseffektiviteten och kostnadskontrollen är mycket god i förvaltningen.

57 4 (23) Ekonomi Ackumulerat utfall januari-april Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Hälsa och habilitering redovisar ett utfall på + 5 mnkr tertial 1. Resultatet är 2 mnkr lägre än samma period föregående år då utfallet var + 7 mnkr och då förvaltningen hade ett årsresultat på + 50 tkr. Hjälpmedelskostnader januari-april Månad År 2015 År 2014 Avvikelse jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec tot ink lagerjust Hälsa och habilitering utfall för hjälpmedel ligger ca tkr över periodens budget men kostnaderna har inte ökad jämfört med samma period år Den avvikelse som redovisas mellan åren i tabellen ovan ( ) har sin grund i avvikelser i periodiseringar i början av Landstingets audinommotagning Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader -0, ,6 Resultat -0, ,6 Utfallet för audionommottagningarna visar på ett underskott av på 600 tkr. Årsprognos Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

58 5 (23) Även om hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel är kraftigt underfinansierat jämfört med beräknad kostnad 2015, gör förvaltningen ingen annan bedömning än att årets resultat kommer att hamna på ett underskott på ca tkr. Det är Landstingets audionommottagning som bidrar till det prognostiserade underskottet. Bedömningen görs att de prognostiserade underskottet för hjälpmedel inte kommer att kunna finansieras av minskade kostnader inom andra verksamheter. Produktion Förvaltningen har reviderat sin produktionsbudget för år Orsaken till detta är bl a att en kraftig överskattning gjordes av bedömningen av volymerna inom vissa områden. Ur ett kvalitetsperspektiv görs också bedömningen att budgeten ska ligga i en nivå som är utmanande att uppnå 2015 och inte på en nivå som är orealistisk och direkt felaktig. Förvaltningens produktionsutfall ligger besök under budgeten efter tertial 1. Större delen av avvikelsen utgörs av antal övriga besök. Kostnaderna per besök ligger under budget efter tertial 1 och något över utfallet samma period föregående år. I nuläget gör förvaltningen bedömningen att produktionsbudgeten kommer att hållas Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % -586 *Slutenvård, antal % -23 Läkarbesök, antal % % 51 Övriga besök, antal % % -774 Utfall jmf föreg. år, antal Total nettokostnad/antal besök % % 358 Totalkostnad/besök* % % 799 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % % 262 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal % 2 91 % -2 * Besök är totalt antal besök (slutenvård, läkarbesök, övriga besök) * Antal inneliggande patienter * Hälsoäventyret (antal kalssar) * Närvårdsavdelningen i Uppsala startar i augusti 2014, därför lägre kostnader

59 6 (23) Medarbetare Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,01 3,5 4,0 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 7,4 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,04 0,22 4,0 4.0 Inhyrd personal, mnkr 1,2 2 4 Förvaltningens timlönekostnad beräknas att öka med ca 4 % under Då har hänsyn tagits till den pågående löneöversynen samt de extra medel som förvaltningen fick i samband med denna. Förvaltningen har även ökade OBA-ersättningar som hänförs till den nya Närvårdsavdelningen. Förvaltningen kommer att nyrekrytera andra yrkesgrupper under 2015, som troligen kommer att innebära en högre timlönekostnad. Antalet årsarbetare har ökat från 278 till 299. Det beror till största delen på att det är först nu som öppnandet av Hälsa och habiliterings närvårdsavdelning i slutet på augusti 2014 får fullt genomslag. Under hösten nyrekryterades också medarbetare för att arbeta med förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar. Den totala sjukfrånvaron för 2014 var 3,82. Målet för sjukfrånvaron var då 4,2. Under perioden januari till april 2015 har sjukfrånvaron ökat till 4,04. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron 2015 är 4,0 och trots en ökning under T1 görs bedömningen att målet kommer att uppnås Det är korttidssjukfrånvaron för medarbetare äldre än 50 år som under perioden står för hela ökningen. För medarbetare under 50 år har korttidssjukfrånvaron istället minskat. Även långtidssjukfrånvaron har som helhet minskat något jämfört med 2014.

60 7 (23) Bilagor Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Bilaga 2 och 3 Produktionsbudget och utfall Hälsa och habilitering 2015 budget Acc jan-april jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övriga besök TOTALT: Hälsa och habilitering 2015 utfall Acc jan-april jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Slutenvård Läkarbesök Övriga besök TOTALT:

61 8 (23) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Prognos/Utfall LUL: 1 a) Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. HOH: 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande överstiger 85 % Kommentar/lägesbeskrivning: I de mätningar som förvaltningen hittills har gjort 2015 så överstiger upplevelsen av gott bemötande 85 %. Närvårdsavdelningen i Uppsala gör en enkätundersökning på samtliga utskrivna patienter. Resultatet mycket nöjd ligger över 99 % av deltagarna i enkäten. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 1 b) 100 % av målen i HoH:s Handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen följer en rutin som innebär att samtliga nyanställda informeras om handlingsplanen för likabehandling. Uppföljningar av handlingsplanen görs också vid arbetsplatsträffar. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 1 c) 100 % av HoH:s åtaganden för 2015 enligt Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning Arbete har påbörjats med att bilda en barnpanel för samverkan med brukare. Under våren genomförs en verksamhetsdag i förvaltningen med tema Delaktighet där länsbo också deltar. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: 2-3) Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin. HOH: 2 a) 80 % av alla enheter har öppet på vardagar Kommentar/lägesbeskrivning Mer än 80 % av förvaltningens enheter har öppet på vardagar mellan Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 2 b) 100 % av alla enheter är tillgängliga på telefon vardagar kl Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har en uttalad målsättning att samtliga enheter har 100 % tillgäng-

62 9 (23) lighet på telefon mellan kl Under 2015 kommer förvaltningen att intensifiera uppföljningen av detta mål. Hälsa och habilitering har uppdrag av vara landstingets väntetidssamordnare för all primärvård, när det gäller telefontillgängligheten och nybesök till läkare inom sju dagar (Vårdgarantin). Resultaten redovisas på Navet/Extranätet/ Vårdgivare/Utveckling/Väntetider i vården. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 2 c) Kartläggning av när våra kunder vill att vi ska vara tillgängliga är genomförd ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens ledningsstab har uppdraget att ge stöd till verksamheterna i att planera vilka brukare/kunder som ska tillfrågas och vilka frågeställningar som ska prioriteras för bästa möjliga beslutsunderlag. Arbetet planeras att genomföras under Prognosen är att målet uppnås 2015 HoH 3) HOH har genomfört en patientsäkerhetmätning Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har genomfört en patientsäkerhetskulturmätning under tertial 1. Resultatet av denna har redovisats till förvaltningsledningen och en handlingsplan har beslutats. Förvaltningen chefer har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen inom samtliga verksamhetsområden och enheter. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 4) 100 % av de relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kommentar/lägesbeskrivning Relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Berörda enheter finns i huvudsak i förvaltningens habiliteringsverksamhet för vuxna brukare. Prognosen är att målet uppnås 2015

63 10 (23) Ekonomi LUL: Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. HOH: % av förvaltningens kostnader redovisas där de genereras. 1 b) Förvaltningens resultat är lika med eller större än noll ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning: 1. I budgeten för 2015 har förvaltningen budgeterat mer än 95 % av kostnaderna där de förväntas att genereras. Detta följs sedan upp i de månatliga redovisningarna. 1b) Förvaltningens resultat är större än noll efter tertial 1. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: 2. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre HOH 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning: 2) Förvaltningens nettokostnad i förhållande till total produktion är inte detsamma som föregående år. Bedömningen görs att den kommer att vara så efter T3. Produktion LUL:1) Ett verktyg för produktionsstyrning finns etablerat. HOH 1 b) 100 % av förvaltningens enheter tillämpar modell för produktionsplanering. Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens enheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering. Arbetet fortsätter med att utveckla och införa metoder och modeller som stöd för produktionsstyrningen. Målet är att implementera en gemensam plan på förvaltningen med aktiviteter som verksamheterna ska arbeta med i sin produktionsstyrning. I samband med detta ska det finnas beslut på vilka KVÅ-koder som ska användas vid registrering av vårdutbud, vilka produktionsmått som ska användas av enheter som inte använder Cosmic och riktlinjer för schemaläggning i tidböcker. Prognosen är att målet uppnås LUL: 2) Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. HOH: 2 a) Analyser av Nysam-rapporter och kvalitetsregister används systematiskt av alla verksamheter i deras utvecklingsarbete.

64 11 (23) Kommentar/lägesbeskrivning: Under året finns, för alla enheter, inplanerad återrapportering från kvalitetsregistren och Nysam. Analyser av resultaten används i ledningsgrupper och utvecklingsgrupper. Förvaltningen ska också börja rapportera till kvalitetsregistren Palliativ registret, Diabetesregistret NDR, SWEDEM, m fl. S Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 2 b) 100 % av målen i HoH:s projektplan för processbaserat ledningssystem är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning: Arbetet löper på enligt projektplanen. Efter landstingets beslut att bromsa det övergripande projektet på LUL-nivå kan en revidering av tidplanen bli aktuell. Prognosen vid T1 är att målen för 2015 kommer att uppnås. Prognosen är att målet uppnås 2015 Förnyelse LUL 1 Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden HoH 1 Förvaltningen har stärkt FoU inom centrumbildningar och inom område kommunikativt och kognitivt stöd ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning Med forskningsplan inom området kommunikativt och kognitivt stöd har medarbetare antagits som doktorand vid Uppsala universitet och har från HOH erhållit doktorandstöd då området är prioriterat av HOH. Centrum för funktionshinder/närvårdsteam NPF medverkar i forskningsprojekt i Uppsala-Örebro regionen. Centrum för funktionshinder/suf-kunskapscentrum medverkar i forskningsprojekt om föräldrar med kognitiva svårigheter som har barn i familjehem. Inom området kommunikativt och kognitivt stöd finns en App. utvecklad, Fotokalendern som spridits nationellt och internationellt. Youtube används också som informationskanal för nyheter inom områdena Kognition och Kommunikation. Kanalen följs av många olika landsting som bygger mycket av sin information på det som gjort inom Hälsa och habilitering.( Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL 2 Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder HoH 2 a) Alla verksamheter arbetar enligt modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och utmönstring av gamla metoder Kommentar/lägesbeskrivning: Utbildning om Evidensbaserad praktik och Mini-HTA finns nu i Pingpong. Riktlinjerna Mini-HTA (Health Technology Assessment) rutin för införande av nya metoder samt checklista finns nu i Kvalitetshandboken LUL. Båda är landstings-

65 12 (23) gemensamma. Implementering av arbete enligt modell för ordnat införande har påbörjats med information i samtliga verksamheters ledningsgrupper. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 2 b) Tre beskrivna insatser per dokumenterad huvudprocess innehåller beskrivning av evidens Kommentar/lägesbeskrivning Tre beskrivna insatser per process innehåller evidensbeskrivning Arbetet med evidensbeskrivning fortskrider och kommer att bli klart under året. Prognosen är att målet uppnås 2015 Medarbetare LUL: Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. HOH 1 a) HoH arbetar enligt en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Under året kommer förvaltningen att arbeta enligt denna. Prognosen är att målet uppnås b) All rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund Kommentar/lägesbeskrivning I samband med rekrytering har förvaltningens HR funktionen en diskussion med rekryterande chef med fokus på att rekryteringen görs med produktionsutfall och prognos som grund. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 1 c) Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag och mål Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens målsättning 2015 är att samtliga medarbetare ska ha en kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag och mål. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Kommentar/lägesbeskrivning Medarbetarundersökning inkl. mätning av Engagerad Medarbetar Index (EMI), kommer att genomföras under hösten 2015.

66 13 (23) HOH 2 a) HoH har påbörjat arbetet med en gemensam värdegrund för hela förvaltningen ja/nej Kommentar/lägesbeskrivning HoH:s ledning bereder frågan hur arbetet med en gemensam värdegrund ska genomföras. Frågeställningar som diskuteras är bl a inriktning, resursåtgång och tidpunkt för implementering. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 3 a) Samtliga medarbetare har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning Under våren 2015 har förvaltningen kartlagt planeringsprocessen. Förvaltningen kommer att arbeta enligt denna 2015 och detta inbegriper också att samtliga medarbetare har individuella styrkort. Undantag är medarbetare som är anställda de senaste tre månaderna. Prognosen är att målet uppnås 2015 HOH 3 b) 100 % av HoH:s enheter har arbetat med dialogverktyget lönebildning Kommentar/lägesbeskrivning HoH:s HR-avdelning har tagit fram ett utbildningsmaterial, dialogverktyget lönebildning, och gått igenom detta med samtliga enheter på förvaltningen, Enheterna kommer att arbeta med materialet på arbetsplatsträffarna. Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. HOH: 3 c) Minst 80 % av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens nya chefer deltar i landstingets chefsutvecklingsprogram. Förnärvarade deltar fyra av HoH:s chefer Prognosen är att målet uppnås 2015 LUL: Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. HOH: 3 d) Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 % Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har en uttalad målsättning och arbetar för att samtliga chefer har ett tydligt chefsuppdrag. Chefsuppdraget kommer att ses över och revideras under De individuella chefsstyrkorten utgör också ett kompletterande stöd till chefsuppdraget. Prognosen är att målet uppnås 2015

67 14 (23) MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Prognos/Utfall 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2) Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Förvaltningen rapporterar till följande kvalitetsregister: HabQ, CPUP, Hörselbron samt ÖNH-registret för grav hörselnedsättning. Resultatet från bl a Hörselbron redovisas och diskuteras med medarbetarna och brukarorganisationer. Förbättringsåtgärder skrivs in i styr- och aktivitetskort. HoH rapporterar också till kvalitetsregistren som berör verksamheten ex senior alert, diabetesregistret. Demensregistret. Resultat ur kvalitetsregistren finns i Öppna jämförelser. Prognosen är att målet kommer att uppnås 2015 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vård program. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala- Örebroregionen och som berör förvaltningens verksamheter. Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Enheterna följer rekommendationer i EBH-rapporter och resultat från kvalitetsregister.

68 15 (23) 2. Medverkat i temadag i februari om kartläggning och rehabiliteringsplaner utifrån ICF i samverkan inom 7-länsregionen kring personer med dövblindhet. Prognosen är att målet uppnås Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens chefsläkare har organiserat en patientsäkerhetsgrupp på förvaltningen. Närvårdsavdelningen arbetar aktivt förebyggande av vårdrelaterade infektioner och trycksår och utbildningsinsatser i avvikelsehantering har påbörjats. Förvaltningen har också genomfört en patientsäkerhetskulturmätning och tagit fram en handlingsplan utifrån resultatet Prognosen är att målet uppnås Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vårdprocesserna för individer med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP) Kommentar/lägesbeskrivning: Berörda enheter inom förvaltningen arbetar med SIP i samverkan med övriga landstingsverksamheter, kommuner och/eller i vissa fall Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Under våren genomförs en uppföljning av SIP på uppdrag av TKL där HoH deltar. Prognosen är att målet uppnås 2015

69 16 (23) Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses) 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. (Fotnot: Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram). Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2) Kommentar/lägesbeskrivning: 1 Habiliteringsenheterna fortsätter att i samband med utvärdering och uppföljning av habiliterings- och rehabiliteringsplaner utvärdera upplevelsen av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande. Tillgänglighetsundersökning kommer att göras under året. Kommunkoordinator på akutmottagningen vid Akademiska informerar om mobila äldreakuten, till de patienter som är över 65 år och sökt akut under dagtid vardagar. Telefonintervjuer genomförs efter att patienterna blivit utskrivna från Närvårdsavdelningen där synpunkter kommer fram. 2. Samtalsmottagning för anhöriga finns fortsatt inom verksamheterna och den landstingsgemensamma handlingsplanen kommer att implementeras. Center för kommunikativt och kognitivt stöd arbetar med ett projekt för att synliggöra hur en välanpassad kognitiv och kommunikativ miljö kan se ut. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna/patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen) Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med un-

70 17 (23) dantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Kommentar/lägesbeskrivning: Andel habiliteringsplan inkl. SIP Habilitering länet: Bålsta: 95 % Enköping: 68 % Tierp: 80 % Östhammar: 83 % Hörcentralen: 32 % Syncentralen: 48 % Habilitering Uppsala: Asperger/ADHD enheten: 80 % Autism enheten: 75 % Utvecklingsstörning enheten: 85 % Rörelsehinder enheten 93 % Medicinska enheten: inte aktuellt På Närvårdsavdelningen och äldrevårdsenheten får alla en egen vårdplan utifrån ett patientcentrerat synsätt. Prognosen är att målet uppnås Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar till att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, a svarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning: 1 Förvaltningen samarbetar bl a med psykiatrin om ny modell för ansvarsfördelning och gränsdragning för att förbättra situationer för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Samarbete pågår kontinuerligt med Akademiska sjukhuset, primärvården och Uppsala kommun för att ta fram kriterier för vårdprocessen för inläggning på Närvårdsavdelningen. Kommunkoordinator finns på Akutmottagningen för triage av patienter över 65 år för undvikbar inläggning, om behovet kan lösas på annat sätt är specialistvård. Mobila äldrevårdsakuten är både kommun och landstingsägt. Äldrevårdsenheten har samordningsansvar för särskilda boenden och samtliga boendens medicinsk ansvarigs sjuksköterskor (MAS). Cosmos har fortlöpande

71 18 (23) kontakt med migrationsverket, kommunen och övriga vårdgrannar. 2. Under året är samverkansmöten med flera organisationer inplanerade och vissa möten, som sker flera gånger per år, är genomförda. Prognosen är att målet uppnås Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och rel giös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Policyn och dokument i kvalitetshandboken hålls aktuella och diskuteras på arbetsplatsmöten 2. Arbete har påbörjats med att bilda en barnpanel för samverkan med brukare. Under våren genomförs en verksamhetsdag för VO Habilitering Länet och Uppsala med tema Delaktighet där länsbo deltar. Verksamhetschefen på Funktionsstöd och hälsa ingår i en arbetsgrupp som följer WHO:s riktlinjer för barns rätt och medverkar till att bygga upp en barnpanel tillsammans med övriga verksamheter inom förvaltningen. Detta kommer att under året genomsyra alla verksamheter inom Funktionsstöd och hälsa. Prognosen är att målet uppnås Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Utföraren ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning

72 19 (23) 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Kommentar/lägesbeskrivning: Ett utbildningstillfälle för arbetet med levnadsvanor har genomförts under våren 2015 och ytterligare två erbjuds under året (juni och oktober). Uppföljning av dokumentering i journaltabell sker kontinuerligt. Levnadsvanor diskuteras också där det är relevant i mötet med patienten. Levnadsvanor dokumenteras i journalen i verksamheten. Arbetet med levnads vanor har implementerats tidigare i de verksamheter som tidigare tillhörde offentlig primärvård. Vid Cosmos tas levnadsvanor upp vid hälsosamtalet i relevanta fall. Utbildning i motiverande samtal inom HOH erbjuds alla enheter under året. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning: 300 tkr Kommentar/lägesbeskrivning: 79 personer har hittills tillfrågats om tobaksvanor enligt de nya riktlinjerna. Implementering och stöd fortsätter under året. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning:

73 20 (23) personer har hittills tillfrågats om matvanor enligt de nya riktlinjerna. Implementering och stöd fortsätter under året. HNK 2. Dietist deltar i arbetet med implementering av riktlinjer för levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Brukare med ohälsosamma matvanor har kunnat erbjudas individuellt anpassade insatser från dietist Prognosen är att målet uppnås Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning: 1. Verksamheterna kommer att genomföra en kartläggning av när våra kunder vill att vi ska vara tillgängliga. Resultatet kommer att analyseras. 2. De flesta tidsbokningar sker i samråd med brukaren. Prognosen är att målet uppnås 2015 Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habilitering för barn och vuxna 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna Målrelaterad ersättning: tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3)

74 21 (23) tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4) Kommentar/lägesbeskrivning: För de aktuella enheterna: 1) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 2) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 3) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 4a) Förstärkta vårdgarantin första bedömning: 100 procent. 4b) Förstärkta vårdgarantin på börjad utredning/behandling: 100 procent. Prognosen är att målet uppnås Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Kommentar/lägesbeskrivning: 1. I Uppsala sker olika samarbetsmöten med representanter för Uppsala kommun, bland annat Vård och bildning samt Konsultativt stöd. Verksamhetschef deltar i Centrum för funktionshinder. Arbetsgrupper kring Närvård finns i alla övriga kommuner där förvaltningen finns representerade. Syncentralen och Hörcentralen samverkar med kommunernas syn- och hörselinstruktörer. Dokument över samverkan har upprättats mellan Hörcentralen och Uppsala kommuns anhörigcentrum. Närvårdsavdelningen i Uppsala är i drift sedan augusti Kontakter tas med andra vårdgivare i individuella ärenden v b. Samarbete pågår med Akademiska sjukhuset, primärvården och Uppsala kommun. Kommunkoordinator finns på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Denna har direkt kontakt med Uppsala kommunen och privata vårdgivare i olika patientfall. Rutin finns för direktinläggning på särskilt boende i Uppsala kommun 2. Vid diskussioner i samband med förhandlingar kring vårdavtalet 2014 framkom att PRIO för vår förvaltning avser den statliga förstärkta vårdgarantin som redovisas för ovan.

75 22 (23) Prognosen är att målet uppnås 2015 Bilaga 7 - Måluppfyllelse MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Kommentar/lägesbeskrivning E.T. Förvaltningens Närvårdsavdelning startade sin verksamhet i augusti Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens resultat är större än noll efter tertial 1. Även om hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel är kraftigt underfinansierat jämfört med beräknad kostnad 2015, gör förvaltningen ingen annan bedömning än att årets resultat kommer att hamna på ett underskott av ca tkr år Målsättningen är självklart ett resultat lika med noll eller större än noll. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens totalkostnad i förhållande till total produktion är inte detsamma som föregående år. Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Kommentar/lägesbeskrivning Det verktyg för produktionsplanering som f.n. finns etablerat på förvaltningen är den mall som tillhandahålls av Produktionsavdelningen. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Mål prognos HoS-förv E.T. Mål prognos Alla förv Alla förv Mål prognos HoS-förv Mål prognos Alla förv Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Under året kommer förvaltningen att arbeta enligt denna.

76 Lena Dahlman Förvaltningsdirektör 23 (23)

77 Rapport Tertial Folktandvården

78 2 (10) Sammanfattande analys Resultatet för perioden är bättre än budget, trots en lägre omsättning. Produktionen för allmäntandvården är i nivå med föregående år men uppfyller inte förväntad nivå. För specialisttandvården är volymen lägre än föregående år och även lägre än vad som planerats. Antalet unika patienter är fler än motsvarande period föregående år, något som bådar gott för framtida utveckling. Personalantalet är fortfarande färre än vad som budgeterats och sjuktalet högt. De under hösten påbörjade rekryteringarna fortsätter med full kraft men har ännu inte fått fullt genomslag i påbörjade anställningar, vilket påverkar både produktionsvolymer och personalkostnader. Ekonomi Ackumulerat utfall Folktandvården visar ett ackumulerat resultat för april månad på 5,0 MSEK, vilket är 2,8 MSEK bättre än budget. Ur ett helhetsperspektiv är omslutningen lägre, både intäkter och personalkostnader är volymmässigt mindre. Intäkterna ligger 2,8 MSEK lägre än budget och avvikelsen är i sin helhet volymrelaterad. Färre antal årsarbetare samt hög sjukfrånvaro ger en lägre produktion och därmed lägre intäkter. Totalt sett ligger kostnaderna 5,7 MSEK under budget. Personalkostnaderna är 3,8 MSEK lägre än budget och avvikelsen är både pris och volymrelaterad. Jämfört med motsvarande period föregående år är antalet årsarbetare 5 färre. Till det kommer rekryteringar som budgeterats men ännu inte är på plats. Prisrelaterad förändring beror på att äldre medarbetare ersätts med unga, något som leder till lägre lönekostnad. Den långa sjukfrånvaron är fortsatt hög och leder även den till lägre personalkostnader. Summa övriga kostnader ligger under budget med 1,6 MSEK. Anledningen till avvikelsen är raden övriga kostnader ligger som ligger under budget med 1,6 MSEK där marknadsföring har underförbrukats med 0,4 MSEK, reparationer och underhåll ligger under budget med 0,3 MSEK och resterande avvikelse beror på variation mot budgetkurvan. Glädjande är den tydliga effekten av ett snabbare utbyte av behandlingsstolar med minskade driftkostnader som följd och därmed minskat produktionsbortfall. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Årsprognos Resultatmålet på 10,2 MSEK kommer att nås på helårsbasis. Budget för styckeprisintäkter liksom lönekostnader är för hög och justeras i prognos till den nivå som bedöms för helåret. Produktionen visar en lägre volym än vad som budgeterats och med det minskar intäkterna. Färre personal med lägre genomsnittslön sänker lönenivån. Åtgärder Resultatet är i paritet med budget. För att klara produktionen och tillgängligheten på ett bra sätt arbetas intensivt med att öka antalet personal, framför allt tandhygienister. Införande av förändrad arbetstidsmodell kommer också att på sikt leda till bättre tillgänglighet. I budget låg en ambition att öka personalen med 20 personer, i dagsläget är bedömningen att en ökning med 5 personer är mer realistiskt.

79 3 (10) Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Produktion Senaste månadens utfall Under april månad var antalet besök i allmäntandvården något fler än samma månad år 2014, men antalet besök var nästan 8 % under budget. I specialisttandvården låg antalet besök knappt under antalet för april föregående år och även under budget -1,7%. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal är 935 avtal, vilket överstiger både budgeterat antal och nettotillskottet för 2014 motsvarande månad. Ackumulerat utfall Allmäntandvården har genomfört patientbesök under perioden. Antalet besök ligger på samma nivå som föregående år men 6 % under budgeterat antal. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har genomfört besök, vilket är något färre besök jämfört med samma period 2014 och även färre besök än budget -2 %. Den främsta orsaken till att antal besök har minskat är att antalet årsarbetare minskat med 5 stycken jämfört med föregående år. Från och med mars har en viss återhämtning av antal besök ägt rum och en förklaring är att antalet årsarbetare då ökade med tre personer jämfört med årsskiftet. En faktor som påverkar antalet besök är den höga sjukfrånvaron under årets första månader, som under slutet av perioden sjunkit. Äldre, rutinerade medarbetare har slutat och ersatts av yngre medarbetare med mindre rutin är ytterligare en faktor som påverkar antalet besök. Antalet unika patient ID som fått vård under perioden är något högre än föregående år både inom allmäntandvård och specialisttandvård. Kösituationen för specialisttandvården är fortsatt besvärlig. I slutet av april fanns 759 patienter i kö som väntade på att få tid hos specialisttandvården. Prioriterade patienter, barn och patienter med särskilda behov får tid inom tre månader och akuta patienter får tid inom några dagar. Väntetiden för oprioriterade patienter är 4 mån för pedodonti (specialiserad barntandvård), 6-7 månader för bettfysiologi, endodonti och tandlossning. För protetik, där det funnits rekryteringsbehov en längre tid är väntetiden 17 månader. Tillströmningen av remisser under årets första månader har ökat inom bettfysiologi, men minskat något för endodonti och protetik. Inom alla vuxenspecialiteterna ökar andelen remisser från privattandvården. Den främsta orsaken till väntetiderna inom specialisttandvården är vakanser på grund av ej tillsatta tjänster, sjukdom och andra lagstadgade ledigheter. Även inom allmäntandvården finns problem med vårdkapaciteten. Barn och ungdomar tas emot inom tre månader. När det gäller planerade behandlingar för vuxna har flertalet kliniker förseningar som kan innebära svårigheter att bereda plats för nya patienter som efterfrågar en regelbunden tandvårdskontakt. Folktandvården kan alltid ta emot patienter med kort väntetid på någon klinik i länet. Alla kliniker tar emot akuta patienter utan dröjsmål. Ökande krav på tillgänglighet beror på ökad vårdefterfrågan, rekryteringsproblem, inflyttning till länet, ett ökat antal asylsökande och satsning på äldretandvård. Rekryteringssvårigheterna beror dels på att för få tandhygienister och tandsköterskor utbildas samtidigt som personal går till privata vårdgivare och andra landsting som erbjuder högre löner. Nettotillskottet av nya frisktandvårdsavtal är 1278 under årets första fyra månader, detta innebär att nettotillskottet är högre än budgeterat men lägre än förra årets tillskott. Jämfört med föregående år fanns i april 1494 fler avtal än vid samma period förra året.

80 Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 4 (10) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % -559 Allmäntandvård, antal besök % % -268 Specialisttandvård, antal besök % % -291 Antal i kö, specialistvård 759 Nettotillskott, nya frisktandvårdsavtal sedan årets början % % -36 Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång % % Totalkostnad/besök* % % 38 Personalkostnad (inkl inhyrd personal)/besök* % 9 101% 12 Antal besök*/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % 0 * besök är totalt antal besök (allmänoch specialisttandvård) Årsprognos Bedömningen är att antalet besök i Folktandvården kommer att ligga på samma nivå som år Dock gör svårigheterna att anställa utbildad personal att budgeterat antal besök inte bedöms kunna uppnås. Åtgärder För att vårdkapaciteten ska kunna hållas på en hög nivå är två faktorer avgörande: - att vi kan rekrytera personal - att en stor del av arbetstiden kan användas för patientbehandling Under våren har en ny arbetstidsmodell tagits fram som innebär att fler timmar för patientarbete skapas. På grund av hård konkurrens från privattandvården och att utbildningen av tandhygienister och tandsköterskor är otillräcklig är rekryteringsläget svårt. Sedan hösten 2014 finns tandsköterskeutbildning i Uppsala och studenterna erbjuds arbete på Folktandvården redan under utbildningstiden. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi och flest utbildningsplatser finns för att utbilda ST-tandläkare i protetik där köerna är längst. Medarbetare Antal årsarbetare uppgick för perioden till 392 och har minskat med 5 jämfört med föregående år samma period. Sjuktalet har ökat med 1,79% till 6,19%, den långa sjukfrånvaron har ökat med 1,03 den korta sjukfrånvaron med 0,19. Den långa sjukfrånvaron tillsammans med färre årsarbetare ger lägre personalkostnader och mindre produktionsvolym. Timlönekostnaden har minskat marginellt från föregående år, en effekt av att Folktandvårdens ersätter medarbetare med hög medelålder och relativt sett höga löner med yngre personal där lönerna initialt är lägre. Många erfarna medarbetare går i pension under de närmaste åren, vilket leder till att fler yngre kommer in i verksamheten. Åtgärder Målet och ambitionen är att öka antalet anställda för att anpassa produktionen till vårdefterfrågan. Behovet av rekrytering gäller främst tandsköterskor, tandhygienister samt specialisttandläkare.

81 5 (10) Sedan hösten 2014 driver Folkuniversitet tandsköterskeutbildning i Uppsala, något som förväntas förbättra rekryteringsläget. Första kullen tandsköterskor går ut december 2015 men är redan nu timanställda på Folktandvården för att locka till kommande anställning. För tandhygienister görs riktade marknadsföringsåtgärder i form av arbetsmarknadsdagar, praktikplatser, sommarjobb med mera. Högskolan i Dalarna har uppvaktats angående det nationella rekryteringsbehovet och vikten av att utbilda fler tandhygienister. Folktandvården har under april lämnat ett rekommendationsbrev till Högskolan i Dalarna med erbjudande om stöd vid en kommande tandhygienistutbildning. Rekryteringssituationen skulle förbättras med en tandhygienistutbildning i närområdet. Utbildning av specialisttandläkare genomförs i egen regi. Vid rekrytering av specialister är det svårt för Folktandvården att matcha de sökandes lönekrav. För att komma till rätta med det höga sjuktalet kommer uppföljning att göras med berörda kliniker. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % -0,12 +2,4% +2,5% Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -5-1,3 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 6,19 +1,79 4,4 4,4 Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse 3. Produktionstabell

82 6 (10) Bilaga 1 Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT

83 7 (10) Bilaga 2 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Inom tandvården i Sverige har inte mätning av vårdrelaterade infektioner genomförts på samma strukturerade sätt som inom sjukvården. Folktandvården har inlett ett arbete med att definiera begreppet för tandvård och genom journalgranskningar skapa en bild av hur vanligt det är. Användningen av antibiotika har en central roll i mätningen av vårdrelaterade infektioner och vid den senaste mätningen hade Folktandvården minskat förskrivningen av antibiotika med 9,1 %. FTV: Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10% Under årets första fyra månader har bokad patienttid minskat med 0,8%. Målet redovisas i årsrapporten. FTV: 10% fler kunder/patienter skall anse att de fått tillräcklig prisinformation Mätning kommer att genomföras senare under året. Målet redovisas i årsrapporten. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll FTV: Resultatet ska vara budget. Resultatmålet är på 10,2 MSEK och kommer att nås vi årets slut. R Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Totalkostnaden per besök är något högre än föregående år. Vårdvolymen antalet besök är för närvarande svagt sjunkande och så även personalkostnaderna, dock kommer alltid kostnaderna att stiga mer än antalet besök på grund av att kostnadsutveckling stiger mer än antalet besök. Produktion Mål prognos Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Folktandvården arbetar med produktionsplanering av vården på individnivå genom beslutsstödet R2 och lokala/nationella register i följande steg: 1) identifiera patienters och befolkningens behov 2) hälsobedömningen i R2 ligger till grund för produktionen 3) resurserna planeras utifrån befolkningens behov 4) produktionen följs upp med nyckeltal

84 8 (10) Kontinuerligt sker en utveckling av valet av nyckeltal för att säkerställa att relevanta faktorer mäts och att nyckeltalen anpassas till förändringar i arbetssätt. FTV: Alla mål för 2015 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda Arbetet med ledningssystemet fortgår enligt plan. Målet redovisas i årsrapporten. FTV:Antal unika ID ökar med 5% jämfört med föregående år Under januari april har antalet unika patient ID ökat med 0,3%. Målet redovisas i årsrapporten. Medarbetare Mål prognos Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Avtalade utbildningsplatser är ej aktuellt för Folktandvården. Handlingsplan introduktion kommer att revideras under hösten FTV: Engagerad Medarbetar Index (EMI) 2014 års mätning. Ingen mätning är ännu gjord. FTV: Bibehålla andelen tandsköterskor och öka andelen tandhygienister till 0.6 av antalet tandläkare Andelen tandsköterskor är färre än motsvarande period föregående år. Tandhygienister av antalet tandläkare är 0,55.

85 9 (10) Bilaga 3 Folktandvården, utfall 2015 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök TOTALT:

86 Månadsrapport April 2015 Landstingsservice

87 Sammanfattande analys Landstingsservice målsättning för 2015 är att dess kunder och ägare betraktar förvaltningen som en professionell aktör som levererar enligt överenskommelse. En del av leveransen består i att utföra de stora projekt som pågår inom Framtidens Akademiska (FAS), att utföra servicetjänster till verksamheterna inom vård och tandvård liksom att förvalta Landstingets alla egna fastigheter på ett optimalt sätt. Landstingsservice skall utföra av verksamheterna beställda och beslutade åtgärder inom såväl byggnation som service, men ansvarar även för underhåll av landstingets egna fastigheter. Förvaltningen arbetar med fokus på god hushållning av de resurser som Landstingsservice får i form av hyresintäkter och andra intäkter, då man ej är anslagsfinansierad. Av förvaltningens arbete under den gångna månaden kan nämnas; Köp av tomt för uppförande av ny vårdcentral i Almunge är genomfört. Upphandling av extern byggherre påbörjad Sterilverksamheten (MSI) är återförd till Landstingsservice men utförs av personalen som övergått till MSI Arbetet med breddning av kulvert inom Akademiska sjukhuset s.k. C-område pågår med syfte att uppnå effektivare flöden och transport av material och varor inom sjukhusområdet. Säkerheten för personal som arbetar i och använder kulvert för transporter kommer att förbättras med de åtgärder som vidtas. Upphandling av ramavtalskonsulter har påbörjats Antalet byggprojekt som förvaltningen hanterar uppgår f.n. till 320 stycken och kan fördelas på 107 hyresgästinitierade och 213 fastighetsägarinitierade projekt De första nya fordonen för utbyte av fordonsparken har beställts. Förvaltningen strävar efter att stödja landstingets miljömål men pga stora avstånd inom länet kan inte samtliga fordon vara elbilar utan för att kunna klara transporter fram och åter inom länet så måste en del dieselfordon införskaffas, då laddnings- och tankställen för alternativt bränsle saknas ute i länet. Vård Nära Service konceptet (VNS) drivs vidare av förvaltningen på Akademiska dock utan finansiering från verksamheterna. En utökad implementering kommer inom kort ske på Samariterhemmets nya dag- och kortvårdsektion när denna är i full drift Avrapportering till SKL av årlig information avs. fastighetsförvaltning och därtill hörande nyckeltal har skett Test av reservkraft för Akademiska sjukhuset har genomförts med bra resultat och utan problem vid övergång till alternativ kraftförsörjning Projekt för redundant driftcentral har startat Sida 2 av 12

88 Landstingsservice ekonomiska utfall för perioden januari-april 2015 uppgår till minus 7,3 miljoner kronor och är drygt 6 miljoner kronor bättre än budget som för perioden uppgick till minus 13, 3 miljoner kronor. I resultatet för perioden ingår en kostnad på 1,3 miljoner kronor som avser det s.k.vns- projektet, där förvaltningen inte kan debitera vidare kostnaden till de verksamheter som nyttjar tjänsten. Totalt har Landstingsservice förvaltat en yta på strax under kvm under perioden, vilket omfattar egna ytor ( kvm) samt ytor i inhyrda fastigheter ( kvm). Vakansgraden i egna ytor uppgår till 6,5 % i perioden. I motsvarande rapport föregående år, omnämndes den då nyligen beslutade nya modellen för hyres- och prissättning, liksom den kraftigt ökade produktionsvolymen tillsammans med effekterna av försäljningen av Ulleråker-området. Därutöver nämndes behovet av ökad kvalitet i ekonomiarbetet främst avseende reservationer och periodiseringar. Vid jämförelse med motsvarande rapport föregående år, så kan konstateras att den nya hyresmodellen och serviceprissättningen har införts och produktionsvolymen har ökat med ca 20 procent jämfört med motsvarande period Kvalitet och förbättringsarbete inom ekonomiprocesser som pågått en tid, beräknas fortsätta under året. Det kan konstateras att vissa åtgärder som genomförts exv. internutbildning, har bidragit till bättre kvalitet i ekonomihanteringen inom förvaltningen. Arbetet mot effektivare processer och förenklingar kommer dock fortsätta under året. Ekonomi Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Tabell 1: ackumulerat utfall april 2015 Landstingsservice redovisar ett utfall i perioden på -7,3 miljoner kronor mot ett budgeterat utfall på -13,3 miljoner kronor. På intäktssidan beror avvikelsen jämfört med budget främst på nettoeffekten av ökade intäkter för s.k. avtalsarbeten från externa kunder på 6,5 miljoner kronor som reduceras av minskade hyres- och serviceintäkter med ca 4,4 miljoner kronor. De byggnadsarbeten som utförs för externa kunder är rörliga till sin natur och därmed svåra att förutspå och har, historiskt sett ej budgeterats vilket förklarar avvikelsen mot budget. På kostnadssidan finns en korresponderande kostnad för avtalsarbeten. Den ej budgeterade effekten av avtalsarbeten reduceras till största delen av lägre intäkter från serviceverksamheten (driften) som har minskat med drygt 3,1 miljoner kronor i perioden samt av minskade hyresintäkter från tilläggsavtal med Akademiska sjukhuset, vilket motsvarar ca 1,3 miljoner kronor. Personalrelaterade kostnader - är lägre än budget med ca 3,8 miljoner kronor främst p.g.a. vakanser på driftssidan samt lägre kostnader för övriga personalkostnader och förskjutning i tid av kostnader för utbildning. För att klara bemanningen har tidvis inhyrd personal anlitats, främst på teknikavdelningen, men det har gjorts till en kostnad som understiger budget och därmed gett en positiv effekt i perioden. Sida 3 av 12

89 Summeras de olika resultatpåverkande posterna i perioden så kan det positiva utfallet om 6 miljoner i perioden jämfört med budget förklaras av följande: a. lägre kostnader för värdeminskning om 6,3 Mkr vilket främst beror på tidsförskjutning av aktiveringar som i budget har rak periodisering b. lägre personalkostnader om 2,6 Mkr som främst beror på vakanser c. ökade nettointäkter om 2,4 Mkr d. lägre övriga personalkostnader om 1,1 Mkr, främst avs. utbildning och andra personalrelaterade kostnader e. lägre kostnader för inköpt medicinsk service & material 0,9 Mkr f. högre lokal- och fastighetskostnader om 6, 6 Mkr främst drivet av ej budgeterade kostnader för avtalsarbeten, se ovan g. högre övriga kostnader främst reparationer och underhåll om 0,7 Mkr Årsprognos För helåret 2015 beräknas Landstingsservice redovisa ett negativt utfall om - 4,8 miljoner kronor vilket är en direkt effekt av vi ej kunnat debitera ut kostnaden för det s.k. VNS-projektet. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Tabell 2: årsprognos 2015 På intäktssidan har en uppjustering gjorts med netto 2 miljoner kronor främst beroende på ökade intäkter från servicetjänster med 2,5 miljoner kronor som delvis reduceras av minskade hyresintäkter 0,5 miljoner kronor. På kostnadssidan ger lägre beräknade kostnader för personal en positiv avvikelse om 6 miljoner kronor. För att klara bemanningen har tidvis inhyrd personal anlitats, främst på tekniksidan, men det har gjorts till en kostnad som understiger budget. En revidering och mindre ökning av kostnaden för inhyrd personal om 0,9 Mkr mht befintliga vakanser, påverkar den totala årskostnaden men är inkluderad in den lägre kostnaden för personal om 6 Mkr. Övriga kostnader som består av flera olika grupper av kostnader bedöms öka med 13 miljoner kronor jämfört med budget och det hänförs främst till: 1. ökade lokal- och fastighetskostnader främst avseende servicetjänster samt reparationer och underhåll på 5,9 Mkr, ökade kostnader för inhyrning om 3,2 Mkr, ökade fastighetskostnader i projekt om 1,8 Mkr. Dessa merkostnader motverkas delvis av lägre kostnader för fastighetsdrift om 3,2 Mkr 2. ökade övriga kostnader om 3,9 Mkr främst avseende reparation och underhåll av medicinteknisk apparatur 3. ökade kostnader för avskrivningar 2,5 Mkr främst pga projekt som retroaktivt beräknas färdigställda och aktiverbara under innevarande år 4. lägre kostnader för medicinskt material främst gas om 1,6 miljoner kronor Sida 4 av 12

90 Åtgärder Resultatet på årsbasis beräknas till minus 4,8 miljoner kronor och avser enbart kostnader för det s.k. VNS projektet som omfattar vissa avdelningar på Akademiska sjukhuset. I budgetarbetet antogs att förvaltningen skulle få debitera hyresgästerna som nyttjade tjänsterna för kostnaden, vilket ej blivit fallet. Förvaltningen har redan prognosticerat och absorberat ökade och ej budgeterade kostnader för värdeminskning om 2,4 miljoner kronor, liksom kostnader för försäkringsskador som ej kunnat förutspås, vilket drabbar förvaltningen utöver andra kostnader. Härutöver kan förutspås merkostnader för en kommande upphandling av telefonitjänster som pga tekniska komplexitet kommer kräva konsultstöd som beräknats till ca 1,5 miljoner kronor under innevarande år. Dessa merkostnader kan förvaltningen inte debitera ut på hyresgästerna utan omförhandling av avtal som först kan träda i kraft i början av En noggrann översyn av kostnader har gjorts i denna prognos och ytterligare justeringar förutspås senare under året i syfte att uppnå balans i ekonomin. Produktion Förvaltningens produktion kan anses omfatta två delar; dels förvaltningen av landstingets egna och inhyrda byggnader och dels det stora antal projekt f.n. 320 stycken som är igång. Förvaltningen handlar främst om hanteringen av ytan på de egna lokaler som Landstingsservice förvaltar och som i perioden uppgår till kvm. Till detta kan läggas ytor i inhyrda fastigheter om kvm vilket ger en totalt förvaltad yta om kvm. Jämfört med budget är den egna ytan ca kvm mindre vilket motsvarar en minskning om minus 0,7 procent. Den outhyrda ytan av de egna ytorna uppgår till kvm vilket är kvm bättre/lägre än budget vilket motsvarar en vakansgrad om 5,9 procent i perioden och är något lägre än den budgeterade vakansgraden som var 6,1 procent. Ytor kommer att justeras i takt med att byggnationer avslutas och nya byggnader kommer till. Under hösten beräknas ett antal händelser få betydelse för den förvaltade ytan: Landstingsservice flytt från extern hyrd yta till gamla sjukhusbyggnaden, A1, på sjukhusområdet Nytt parkeringshus som beräknas klart i november 2015 Samariterhemmets ytor kommer att övergå från egna ytor till inhyrda i juli 2015 Ny miljöstation som beräknas klar i augusti I förvaltning av fastigheter inkluderas även fokus på mediaförbrukning/ energianvändning där Landstingsservice försöker bidra till landstingets miljömål genom den energieffektivisering som pågår sedan För redovisning av ackumulerat utfall av energiförbrukning i perioden, se tabell 4. Investeringar är till belopp den största delen av Landstingsservice verksamhet där förvaltningen ansvarar för den omfattande byggnation som pågår. En närmare analys av de investeringar som pågår i förvaltningens regi framgår av nedanstående tabell: Sida 5 av 12

91 tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Tabell 3: Investeringsverksamhet april 2015 inkl. helårsprognos Summan av aktiverade och därmed uppnådda investeringar i perioden uppgick till 343 miljoner kronor vilket var 73 procent av budgeterat belopp om 468 miljoner. Förskjutningar i projekt liksom en viss eftersläpning av leverantörsfakturor gör att aktivering inte alltid kan göras enligt plan och därmed påverkar färdigställandegraden. Jämfört med motsvarande period 2014 där 51 procent av budgeterad färdigställande uppnåtts, så kan konstateras att leveransen har förbättras avsevärt särskilt med tanke på att volymen projekt ökat med ca 20 % jämfört med föregående år. Årsprognosen på investeringar uppgår till miljoner kronor och består av s.k. hyresgästinitierade (HI) investeringar om miljoner kronor och fastighetsägarinitierade (FI) investeringar på 268 miljoner kronor. Budgeten omfattade miljoner kronor fördelat på; HI om miljoner kronor och FI på 246 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är totalt sett 122 miljoner kronor och beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av ingång 100/ J-huset och Rudbeck 4. Ett nytt energieffektiviseringsprogram har påbörjats vilket innebär viss projektering av åtgärder under året varvid kostnaden kan komma att förskjutas något. Ackumulerat utfall- Mediaförbrukning egna fastigheter Landstingsservice- April 2015 Utfall ackum. Budget ackum. Tabell 4: Mediaförbrukning egna fastigheter tom april 2015 Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf Utfall jmf budget, budget, % antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % 0,5-1,9% 16,3 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 55,6 60,9 65,7 9% 5,3 15,3% 10,1 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 41,2 41,4 44,6 1% 0,2 7,6% 3,4 Mediaförbruk.egna fastigheter KYLA, kwh/kvm 3,2 1,9 1,4-67% -1,3-94,6% -1,8 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 83,4 75,2 114,7-10,9% -8,2-27,3% 31,3 Driftkostnader kr/kvm 37,1 43,1 37,1 14% 5,9-0,2% -0,1 Det ackumulerade utfallet avs. fastighetskostnader i perioden ligger i linje med budget, men är ca 16,3 procent högre än föregående år. Skillnaden beror främst på att jämförelser räknas på en ackumulerad ytbas och att Ulleråker-området som omfattade ca kvm såldes i mars 2014, måste beaktas i en jämförelse. Omräknad ackumulerade yta för motsvarande period 2014 uppgår till kvm vilket är 7,7 procent mindre ytbas att slå ut kostnader på under Jämförbarhet i kostnad per kvm mellan år 2014 och 2015 uppnås inte avs. förbrukning och kostnad, eftersom Ulleråkers värmesystem var nedställt och därmed hade lägre förbrukning och kostnad per kvm än beståndet i övrigt. Jämfört med föregående år, har de stora kostnaderna för media dvs värme och el, sjunkit vilket beror på genomförda energisparåtgärder samt förbättrade rutiner avs. återrapportering m.m. Kyla har ökat jämfört med budget och föregående år och beror på annan kylmaskinsdrift och ökat behov av kyla. Sida 6 av 12

92 Driftskostnader i perioden uppgår till 37,10 kronor per kvm och är en förbättring jämfört med budgeterade 43,1 kr/ kvm och hänförs till största delen till läge kostnader för arbete och material. Medarbetare Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,98 2,2 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 7 3,1% 3 3,0% Prognos 2015 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,04% 0.08% 4,0% Inhyrd personal, mnkr 0,3 0,5 1,3 Tabell 5: Nyckeltal medarbetare april 2015 Sjukfrånvaron har sjunkit något jämfört med mars 2015, per april uppgår den till 4,04 procent. Den korta frånvaron är 1,58 procent, vilket är en ökning med 0,18 procent jämfört med Den långa sjukfrånvaron står för den största förändringen, och uppgår i april till 2,26 procent, vilket ör en ökning med 0,30 procentenheter. Några personer har blivit långtidssjuka vilket påverkar nivån, frånvaron är dock inte arbetsrelaterad. Teknikerna har högst sjuktal med 5,70 procent, därefter följer ingenjörer med 4,28 procent och vaktmästare på 4,25 procent. Målet för sjukfrånvaron är 4 procent. Antalet årsarbetare har stigit med sju vilket motsvarar 3,10 procent, till största delen är de ersättningsrekryteringar. Förvaltningens mål är tre procent. Timlönekostnaden är 1,98 procent, där riktvärdet för 2015 är 2,2 procent. Beslut togs om vår medverkan i Utnarm-mässan 5 november 2015 för att attrahera yngre sökande till våra tekniska tjänster. Även en ökad satsning på annonsering i speciellt lämpliga medier har genomförts. Förvaltningen har lägre personalkostnader än budget främst p.g.a. vakanser på teknikavdelningen, som tagit längre tid att besätta än planerat. För att klara bemanningen har tidvis inhyrd personal anlitats, och per april uppgår kostnaden för dessa till kronor, vilket är 34 procent lägre än budget på kronor. Givet kvarvarande vakanser har prognosen för året justerats upp liksom personalkostnader justerats ner för att matcha situationen. Löpande görs avstämning av behov av inhyrningar utifrån rekryteringsprocessens status. Åtgärder Långsiktig rekrytering och strategisk kompetensförsörjning är i fokus liksom diskussion om vilka mässar där LSU ska delta i för att marknadsföra sig. Kompetensnivån är viktig och fortsatt föremål för prövning vid varje rekrytering och en viktig parameter då kravet på specialistkompetens behöver anpassas till den tekniska utvecklingen och planeras inför stora byggprojekt. Sida 7 av 12

93 HR-chef följer utvecklingen av sjukfrånvaro tillsammans med respektive avdelningschef liksom eventuellt behov av rehabilitering. Thord Hägg Förvaltningsdirektör Sida 8 av 12

94 Bilagor 1. Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1. Avvikelsen under Övriga personalkostnader beror främst på en nedjustering av utbildningskostnader som inte bedöms komma att uppgå till budgeterat belopp. 2. Tjänsten avser främst vattenprover av bassänger och årsprognosen har justerats ner i förhållande till bedömd omfattning på årsbasis. 3. Differensen under Medicinskt material beror främst på lägre inköpskostnad avs medicinsk gas där ett nytt leverantörsavtal med lägre priser har lett till att prisjusteringar mot kunderna har genomförts. Korrigeringen omfattar också en justering på årsbasis av för högt budgeterade nivåer utifrån de nya priserna. 4. Beräknat årsutfall som till sin helhet beror på kostnader för Vård Nära Service som förvaltningen inte får vidaredebitera till de verksamheter som får nyttja tjänsterna. Sida 9 av 12

95 Bilaga 6. Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet Resultaträkning Landstingsservice BESKRIVNING TKR Period Helår Ackum. Ackum Avvikelse Prognos Budget Föreg år Utfall Budget RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Fördelning per verksamhet: Fastigheter INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Fastigheter Övrig verksamhet INTÄKTER KOSTNADER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER ARVODESKOSTNAD Resultat Övrig verksamhet Sida 10 av 12

96 Bilaga 7: Måluppfyllelse Alla förvaltningar ska, så långt det är möjligt, göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av utvalda mål från landstingets balanserade styrkort. En redogörelse ska även göras för respektive mål. = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med Mål prognos E T Kommentar/lägesbeskrivning: Ej tillämpligt (E T) på Landstingsservice Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningen har i budget för 2015 beräknade intäkter som skall motsvara kostnader för utförande av s.k. Vård Nära Service (VNS) om 4,8 miljoner kronor som inte ersätts av hyresgästerna. Förvaltningen kommer arbeta aktivt med att försöka absorbera denna och andra eventuella tillkommande kostnader Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning: Kostnader för media, främst el och värme är lägre än budget och föregående år, driftskostnader likaså. Fastighetskostnader är i linje med budget och mht ytbasens förändring jämfört med 2014 så anses kostnaden vara i linje med periodens utfall. Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Mål prognos E T Kommentar/lägesbeskrivning: Ej tillämpligt (E T) på Landstingsservice Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Mål prognos E T Kommentar/lägesbeskrivning: Ej tillämpligt (E T) på Landstingsservice Sida 11 av 12

97 T1 rapport 2015 Landstingets Resurscentrum

98 Sammanfattande analys Produktionen för Shared service center (SSC) vilket består av ekonomi-, lön- och pensionsadministration, är i fas med de fastställda produktionsmålen. Under första tertialet har ytterligare arbetsuppgifter övertagits från kärnverksamheten, exempelvis utskrift av anställningsavtal och administration av landstingets sommarjobbare. Resurscentrums SSC ingår i ett nätverk med andra landsting i landet. Resultatet från den mognadsgradsanalys som har genomförts visar att LRC:s SSC är den verksamhet i nätverket som har den största förbättringen av resultatet. Vi tillhör nu en av de ledande verksamheterna inom nätverket. Den intäktsfinansierade verksamheten förväntas redovisa ett nollresultat. Vårdsystemen, Elektronisk patientjournal (EPJ) och Administration för bild- och informationssystem (ABIS), har under första tertialet genomfört omfattande systemuppgraderingar. EPJ:s uppgradering av Cosmic har inneburit ett antal avvikelser såsom minskad prestanda i vissa arbetsmoment och problem med underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen avvikelse har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. För ABIS har uppgraderingen gått enligt plan. Vårdsystemen prognostiserar ett nollresultat för året. Den anslagsfinansierade verksamheten prognosticerar för året ett underskott på minst 11 miljoner och beror främst på att ett besparingskrav lades på sjukresor inför årets budgetarbete med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas med 10 mnkr netto. Ekonomi Ackumulerat utfall Landstingets resurscentrums resultat för perioden motsvarar budget. Asylverksamheten avviker med 2 mnkr i intäkter och 7 mnkr i kostnader i förhållande till budget för perioden. Kostnaden för sjukresor avviker med 5 mnkr i förhållande till budget under perioden. Övriga kostnader avviker positivt mot budget med 3 mnkr. Avvikelsen beror främst på eftersläpning av projekt- och förvaltningskostnader för elektronisk patientjournal och R7e-arkiv. Årsprognos Landstingets resurscentrum beräknas få ett försämrat resultat med 11 mnkr i förhållande till budget. I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter kommer att minska under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas till ett underskott på 10 mnkr netto. Antal asylsökande på boenden i Uppsala län har fortsatt att öka. Vi förväntar oss att det blir ett nollresultat och att intäkterna och kostnaderna ökar med 11,2 mnkr i förhållande till budget. Den kostnad som uppkommer i samband med vård av tillståndslösa är svår att bedöma och kan variera kraftigt över tid. I nuläget ser det ut som om kostnaderna kommer att öka med 1 mnkr utöver budget. Efter att Landstinget rapporterat sin budget tog samarbetskansliet för förvaltningen av R7e-arkiv beslut om en utökning av budgeten med 5 mnkr. Övriga verksamheter i LRC:s regi förväntas redovisa ett nollresultat vid årets slut.

99 Produktion Ackumulerat utfall LRC:s SSC har genomfört en mognadsgradsanalys där verksamhetens mäts efter 7 förbättringsområden. Exempel på områden som följs upp är hur tydligt uppdraget är, finns prismodell, service- och tjänstekataloger, är systemen ensade, finns dokumenterade processer inom flertalet processer etc. Landstinget i Uppsala län har i jämförelse med de övriga 7 deltagande landstingen gjort den största förbättringen och vi tillhör de ledande inom nätverket. Ekonomienheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och effektivisera sina processer. Inom kundfakturering kan vi redan se en effektivisering genom minskad bemanningen och att en större andel fakturor hanteras maskinellt istället för manuellt. Löneadministrationen har tagit över arbete med anställningsavtal för samtliga förvaltningar. Under perioden 1 mars till sista april skrev enheten anställningsavtal. Arbetet med landstingets sommarjobbare har också varit ett nytt uppdrag för personalenheten. 669 ansökningar har inkommit och 111 ungdomar har fått erbjudande om arbete i sommar. Vårdgarantienheten har utökat sina arbetsuppgifter och är den enhet i landstinget som idag svarar på frågor från medborgarna i Uppsala län, om den nya patientlagen och valfrihet att söka vård. Vårdsystemen Elektronisk patientjournal (R8.0), ABIS (PACS) och Multimedia har under första tertialet genomfört omfattande systemuppgraderingar. Uppgraderingen av R8.0 gick enligt plan men har resultaterat i prestandaproblem för användarna vid vissa arbetsmoment. Prestandaproblem har också uppstått vid produktion av underlag för fakturering av riks- och regionvård. Ingen av avvikelserna har inneburit någon risk ur ett patientsäkerhetsperspektiv. PACS och Multimediaarkivets uppgradering till senaste version har genomförts enligt plan. Landstingsarkivet medverkar i införandeprojektet Diarium och ärendehantering samt i projekt för Dokumenthantering. Det förra innebär utbildning i, test och konfiguration av Public 360. Landstingsarkivet har även tagit fram ett första utkast till klassificeringsstruktur/diarieplan för systemet.

100 Utdataenheten medverkar i Beslutsstöd där man bl.a. arbetat med att utveckla ett chefspaket. Chefpaketet är ett grundpaket av rapporter inom ekonomi och personal. Arbetet i Beslutsstöd innebär, förutom utveckling av rapporter i SAS, även att bygga upp ett datalager med information från flera av landstingets system. Medarbetare Resurscentrums personalkostnader har ökat med 20,39 procent (6,2 mnkr) jämfört med samma period Ökningen beror huvudsakligen på att EPJ under 2014 påbörjade en, av styrgruppen beslutad, satsning för att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt att förbereda för en uppgradering av Cosmic. För att klara uppdragen har EPJ rekryterat flera nya medarbetare. I och med det har de ökat närvarotiden med 20 årsarbetare och personalkostnaderna med 5,47 miljoner i jämförelse med Uppgraderingen är genomförd. I och med det avslutas anställningarna för sex personer. Närvarotiden förväntas därmed att minska under året och med ca 6 årsarbetare. Ytterligare förhållanden som har påverkat ökningen av personalkostnaderna är löneöversynen 2014, att senarelagda rekryteringar tillsatts samt att utdataenheten 2015 inte längre har medarbetare utlånade till datalagerprojektet. Ökningen av personalkostnaderna är inom budgeterad ram. Nyckeltal medarbetare Ack utfall 2015 Riktvärde/Mål/ Budget 2015 Prognos 2015 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 3,34 % 4,8 % 13 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 19 13,8 % Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 4,46 % 1,31 % 3,6 % 4 % Inhyrd personal, mnkr 84 tkr 336 tkr Timlönekostnaden har jämfört med 2014 ökat med 3,34 procent. Orsaken är ökade kostnader för övertidsersättning i samband med bokslut och systemuppgraderingar samt förändringar av kompetensstrukturen som har skett i samband med rekrytering av nya medarbetare. Det som även påverkar är löneöversyn Som tidigare kommenterats beror ökningen av antalet årsarbetare på den satsning som genomförs på EPJ. Sjukfrånvaron under året har ökat mer än förväntat. Jämfört med 2014 är ökningen 1,31 procent. Efter diskussion i Resurscentrums ledningsgrupp kan vi konstatera att antalet rehabiliteringsärenden inte ökat utan att sjukfrånvaron i huvudsak beror på olika sjukdomstillstånd som inte går att hänföras till arbetsmiljön. Prognosen för kostnaden för inhyrd personal är 336 tkr. Ekonomienheten gör en tillfällig insats som innebär att de från mars och året ut har en inhyrd resurs för att kunna genomföra sitt planerade förbättringsarbete. Därefter kommer behovet av resursen inte att finnas. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse

101 Bilaga 1 Årsprognos 1) Antalet asylsökande och boenden ökar i Uppsala läns landsting vilket ger ökade intäkter och kostnader med 11,2 mnkr. R7e-arkiv ökar budgeterade intäkter och kostnader med 5 mnkr för år 2015 jämfört med Sjukreseenheten får betalt från landstingets vårdande enheter för sjukresor som ges utanför reglementet. Det är totalt 4 mnkr utöver budget. 2) Se punkt 1 Asylverksamhet. 3) Se punkt 1 Asylverksamhet 4) I samband med årets budgetarbete lades ett besparingskrav på sjukresor med 10 mnkr. Det finns inget som tyder på att antalet sjuktransporter minskar under budgetåret och prognosen för sjuktransporter ökas med 14 mnkr. Kostnad i samband med vård av tillståndslösa ökar och prognosen är att kostnaden ökar med 1 mnkr i förhållande till budget. Se punkt 1 R7e-arkiv.

102 Bilaga 2 Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Mål prognos Landstingets resurscentrum kommer att redovisa ett negativt resultat 2015 och det är verksamheten för hantering av vårdkostnader för tillståndslösa och egenbetalande samt sjuktransporter. Övriga verksamheter visar på ett resultat lika med eller större än noll. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Allt visar på att antalet lönebesked, kundfakturor, leverantörsfakturor och utlämnade journaler per full time equivalent (FTE) 1 kommer att vara fler än föregående år. Produktion Medarbetare Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Mål prognos Mål prognos Alla förv Landstingets resurscentrum har inga avtalade utbildningsplatser och har därför inte tagit fram någon handlingsplan. Förvaltningen tar dock årligen emot studenter från Yrkeshögskoleutbildningar inom framför allt löneadministration. Då finns utsedd handledare som handleder studenten under tiden hos oss. Tillämpliga delar av introduktionen för nya medarbetare används för introduktion av studenter. Kommer förfrågan om utbildningsplatser inom andra områden eller examensarbeten tar vi emot studenter om det finns möjlighet. För närvarande har vi en masterstudent som gör sitt examensarbete vid förvaltningen. 1 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark

103 BILAGA PS 2015, 74 Akademiska sjukhusets åtgärdsprogram 2015

104 Åtgärder riks- och regionintäkter Åtgärd Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 Förväntad effekt 2015 (mnkr) Status effekt 45 Göran Angergård Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9 Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8 Johann Valtysson Christophe Pedroletti Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25 Jan-Erik Sundquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation 8 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 4 Johan Lugnegård Task force riks- och regionintäkter Björn Ekmehag Effekthemtagning Planering genomförande

105 Åtgärder övriga externa intäkter Åtgärd Förväntad effekt 2015 (mnkr) Status effekt Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 2 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15 Maria Engedahl BFC ökade PET-intäkter 2 Adel Shalabi Effekthemtagning Planering genomförande

106 Åtgärder minska personalkostnader Åtgärd Förväntad effekt 2015 (mnkr) Status effekt Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst 6 Mikael Köhler Minska antalet nattlag på operation 2 Göran Angergård Åtgärder inom psykiatrin 26 Åsa Hagberg Marianne van Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande 23 Rooijen/respektiv personal e VC Task force minska personalkostnader (psykiatrin) Eva Telne Ansvarig j f m a m j j a s o n d Status aktivitet Effekthemtagning Planering genomförande

107 Åtgärder minska övriga kostnader Åtgärd Förväntad effekt 2015 (mnkr) Minskning medicinska material 7 Minskad köpt vård 7 Minskad användning av extern röntgen 2 Task force medicinskt material Status effekt Ansvarig j f m a m j j a s o n d Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Hans-Olov Hellström Status aktivitet Effekthemtagning Planering genomförande

108 BILAGA PS 2015, 75 Produktionsuppföljning 2015 Hälso & sjukvårdsförvaltningarna PS LLK, Produktionsavdelningen: Pernilla Öhngren Landstingets ledningskontor

109 Akademiska sjukhuset: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % 330 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % AS: Slutenvård, utfall , budget 2015 AS: Öppenvård, utfall , budget ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Bättre bemanningssituation jämfört med föregående år. Färre stängda vårdplatser jämfört med föregående år. Dock ökat antal stängda vårdplatser i april. Slutenvårdsproduktionen: Riks- och regionvården översteg produktionsbudgeten för slutenvård i april för samtliga verksamhetsområden. Inom den somatiska slutenvården har genomsnitts-drg per patient ökat vilket tyder på mer resurskrävande patienter. Landstingets ledningskontor

110 Akademiska sjukhuset: Produktion, C-län & RiksRegion Akademiska sjukhuset Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal besök % % C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 332 AS: C-län, utfall , budget 2015 AS: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har minskat jämfört med 2014 samtidigt som medelvårdtiden för C-länspatienter ökat. Råder fortsatta kapacitetsproblem inom exempelvis kirurgi- och onkologdivisionen, medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen, alla med stor andel riks- och regionvård. Färre vårdplatser öppna än planerat, ombyggnation och resursbrist påverkar C-läns produktionen negativt för verksamhetsområdena intern- och lungmedicin, kirurgi och infektion. Landstingets ledningskontor

111 Lasarettet i Enköping: Produktion, Slutenvård & Öppenvård Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 566 Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -40 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % 606 LE: Slutenvård, utfall , budget 2015 LE: Öppenvård, utfall , budget 2015 ANTAL VÅRDTILLFÄLLEN ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutenvård, budget 2015 Slutenvård, utfall 2015 Öppenvård, budget 2015 Öppenvård, utfall 2015 Slutenvård, utfall 2014 Slutenvård, utfall 2013 Öppenvård, utfall 2014 Öppenvård, utfall 2013 Över budget på total nivå i april. Negativ avvikelse mot produktionsbudget främst pga lägre slutenvårdsproduktion inom det medicinska verksamhetsområdet vilket är en konsekvens av bristen på specialistläkare. Brist på specialistläkare har medfört lägre utskrivningsfrekvens. Överbeläggning på de akutmedicinska vårdavdelningarna. Ökat antal kvarliggande klinikfärdiga patienter har medfört ökad medelvårdtid. Öppenvården följer produktionsbudgeten väl. Dock efter gällande övriga besök pga bemanningsproblem på ögonmottagningen. Landstingets ledningskontor

112 Lasarettet i Enköping: Produktion, C-län & RiksRegion Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % 566 C-län, antal (inkl vårdval) % % 493 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % 73 LE: C-län, utfall , budget 2015 LE: RiksRegion, utfall , budget ANTAL KONTAKTER ANTAL KONTAKTER jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec C-län, budget 2015 C-län, utfall 2015 RiksRegion, budget 2015 RiksRegion, utfall 2015 C-län, utfall 2014 C-län, utfall 2013 RiksRegion, utfall 2014 RiksRegion, utfall 2013 Landstingets ledningskontor

113 Primärvården: Produktion, Läkarbesök & Övriga besök Primärvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % Läkarbesök, antal % % -48 Övriga besök, antal % % Primärvården: Läkarbesök (ink tel/rec), utfall , budget 2015 Primärvården: Övriga besök (ink tel/rec), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkarbesök, budget 2015 Läkarbesök, utfall 2015 Övriga besök, budget 2015 Övriga besök, utfall 2015 Läkarbesök, utfall 2014 Läkarbesök, utfall 2013 Övriga besök, utfall 2014 Övriga besök, utfall 2013 Under budget på total nivå i april pga låg produktion för läkarbesök. Brist på distriktsläkare. Fortsatt stort beroende av hyrläkare. Av största vikt att stärka ST-blocket. Övriga besök: Positiv avvikelse främst tack vare ökning av telefonrådgivning/receptförnyelse. Högt tryck på vissa håll i verksamheten arbetsmiljö och sjukskrivningsläget påverkas. PV avser att fortsätta och fördjupa nu inledd analys. Landstingets ledningskontor

114 Hälsa & habilitering: Produktion, Läkarbesök, Övriga besök & Slutenvård Hälsa och habilitering: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf Utfall jmf föreg. år, föreg. år, % antal Totalt antal besök % % -586 Slutenvård, antal % -23 Läkarbesök, antal % % 51 Övriga besök, antal % % -774 Negativ avvikelse mot produktionsbudget. Större delen utgörs av lägre produktion för övriga besök. Landstingets ledningskontor

115 Folktandvården: Produktion, Allmäntandvård & Specialisttandvård Folktandvården: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Totalt antal besök % % -559 Allmäntandvård, antal besök % % -268 Specialisttandvård, antal besök % % -291 Utfall jmf föreg. år, antal Folktandvården: Allmäntandvård (besök) utfall , budget 2015 Folktandvården: Specialisttandvård (besök), utfall , budget ANTAL BESÖK ANTAL BESÖK jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Allmäntandvård, besök, budget 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2015 Allmäntandvård, besök, utfall 2014 Allmäntandvård, besök, utfall 2013 Specialisttandvård, besök, budget 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2015 Specialisttandvård, besök, utfall 2014 Specialisttandvård, besök, utfall 2013 Produktionen i april understeg återigen (efter en positiv mars) budgeterad volym för både allmän- och specialisttandvården. Ackumulerat, negativ avvikelse för både allmän- och specialisttandvård: Huvudsakliga orsaker; minskat antal årsarbetare, ökad sjukfrånvaro. Dock förbättrat läge för båda dessa områden. Svårt rekryteringsläge. Hård konkurrens från privata tandvården. Utbildning av tandhygienister och tandsköterskor är ej tillräcklig. Landstingets ledningskontor

116 Produktionsuppföljning 2015 Produktionsbegrepp Landstingets ledningskontor

117 Produktionsuppföljning Produktion i detta sammanhang är INTE kronor. Produktion i detta sammanhang ÄR antal: kontakter, vårdtillfällen, besök Produktionen följs upp varje månad i samband med månadsrapporterna. Produktionsutfallet följs upp jämfört med inlämnad produktionsbudget samt föregående års produktionsutfall. Produktionsutfallet följs upp jämfört med budget per månad och ackumulerat. Landstingets ledningskontor

118 Produktionsuppföljning Akademiska sjukhuset (AS) & Lasarettet i Enköping (LE) Produktionen kan (bl a) mätas i kontakter, vårdtillfällen Produktionen kan delas in i Slutenvård och Öppenvård Slutenvård (vårdtillfällen) Öppenvård (kontakter) Dagsjukvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen kan delas in i C-län och RiksRegion..dessutom vårdval som till största delen är C-läns produktion Landstingets ledningskontor

119 Produktionsuppföljning Primärvården (PV), Hälsa & habilitering (HoH), Folktandvården (FTV) Produktionen kan mätas i antal besök Produktionen inom Primärvården kan delas in: Läkarbesök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Övriga besök (ink telefonrådgivning/receptförnyelse) Produktionen inom Hälsa & habilitering kan delas in: Slutenvård Läkarbesök Övriga besök Produktionen inom Folktandvården kan delas in: Besök inom Allmäntandvården Besök inom Specialisttandvården Landstingets ledningskontor

120 BILAGA PS 2015, 76 1(20) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin 2015 Sjukhuset når kraven i kömiljarden för operation och behandling under april. Sjukhuset når både grundkravet och prestationskravet enligt kömiljarden för operation och behandling i april. Det är första gången under 2015 som bägge kraven uppnås samma månad. Grundkravet de väntande - når en måluppfyllelse om 70% och prestationskravet - de utförda - når 72%. Däremot backar sjukhuset tre procentenheter i måluppfyllelse mot grundkravet avseende nybesök. För nybesök uppnår fyra av fem divisioner kravet. Avseende operation och behandling når tre av fem divisioner grundkravet i kömiljarden. När vi istället tittar på vårdgarantin ser vi att denna uppfylls till 77% avseende Nybesök respektive 83% avseende operation och behandling. Vårdgarantin är dock lagstadgad och målet är här att alla patienter (100%) skall erhålla vård inom 90 dagar. Måluppfyllelse för kömiljardens Grundkrav samt antal väntande patienter i mars och april Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Antal andel inom andel inom andel inom andel inom väntande väntande väntande Grundkrav 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter kvar t 70% Mars April Mars April Mars April Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 61% 58% 77% 77% >70% varav C-län 61% 58% 77% 73% varav Riks och region 60% 57% 78% 74% Operation/åtgärd 69% 70% 81% 83% ca 70% varav C-län 70% 70% 83% 83% varav Riks och region 67% 67% 81% 83% De divisioner som klarar grundkravet för Nybesök i april har en måluppfyllelse på mellan 70% och 84%. Neurodivisionen når inte målet i april (45%), vilket framförallt beror på bemanningsproblem, ett ökat remissinflöde samt ett högt akut inflöde. Dessutom har remissinflödet ökat för både bassjukvård och högspecialiserad vård. Verksamhetsområdena Ortopedi, Neurologi och strokevård, Ögon samt Öron, näsa, hals står för en stor andel av antalet besök till sjukhuset och därmed slår deras siffror igenom även på sjukhusnivån. Avseende operation och behandling klarar Barn- och ungdomspsykiatrin, Medicin- och Thoraxdivisionen samt Kvinna- Barndivisionen grundkravet i mars. Övriga divisioner ligger mellan 63% och 69%. Inom Neurodivisionen är det fortsatt svårt att rekrytera operationssjuksköterskor till bland annat Neurokirurgi samt Plastik- och käkkirurgi. Inom Kirurg- och onkologdivisionen är det framförallt de ortopediska verksamheterna som inte klarar måluppfyllelse. Under våren och sommaren kommer vi också kunna se en dipp i anestesisjuksköterskebemanningen till följd av tillfällig frånvaro som föräldraledigheter och militärtjänstgöring. Efter sommaren beräknas situationen se bättre ut. Åtgärder pågår med intern omflyttning av personalkapacitet för att upprätthålla produktionen på sjukhuset.

121 2(20) Avseende prestationskravet i kömiljarden de som faktiskt fått ett besök eller en behandling på sjukhuset inom 60 dagar - ser vi att måluppfyllelsen går något sämre för nybesök men bättre avseende operation och behandling jämfört mars. Måluppfyllelsen mot prestationskravet är 68% på Nybesök och 72% mot Operation och behandling. Ser vi istället ur perspektivet Vårdgarantin faktisk vård inom 90 dagar ser vi nu att sjukhuset klarar 82% av patienterna till nybesök inom 90 dagar. Sjukhuset lyckas erbjuda 83% av patienterna operation eller behandlingar inom 90 dagar från beslut om behandling. Måluppfyllelse för kömiljardens Prestationskrav samt antal väntande patienter i mars och april Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Antal Prestationskrav andel inom andel inom andel inom andel inom faktiska faktiska faktiska 60 dagar 60 dagar 90 dagar 90 dagar patienter patienter patienter Mars April Mars April Mars April kvar till 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 70% 68% 84% 82% >70% varav C-län 71% 69% 85% 82% varav Riks och region 62% 61% 75% 80% Operation/åtgärd 68% 72% 79% 83% > 70% varav C-län 67% 72% 78% 84% varav Riks och region 69% 69% 83% 82% Sjukhuset har trots motgångarna haft en god produktionstakt och vi ser tydligt (nedan) att måluppfyllelsen avseende grund- och prestationskrav legat runt målgränsen 70% under hela förra året, undantaget sommaren. Starten på 2015 har varit svag, men i april når sjukhuset måluppfyllelse för grundkravet och prestationskravet på operation och behandling, medan nybesöken fortfarande halkar efter något och backar ytterligare. Sjukhuset har fortsatta utmaningar avseende bemanningen inom vissa yrkesgrupper och remissinflödet fortsätter att ligga på en högre nivå än tidigare år. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse till kömiljardens Grundkrav och Prestationskrav - avseende besök resp. operation/ behandling. Januari 2012 april Ett antal initiativ har tagits för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå genom utökad mottagningsverksamhet till sköterskor, sjukgymnaster och ST-läkare. Samarbetet över organisatoriska gränser utökas och stärks, samtidigt som arbetet med produktionsstyrningsfrågor utvecklas. Under våren fortsätter extrasatsningar på kvälls- och helgmottagningar inom vissa enheter. Planeringen av resurser och befintlig kapacitet byggs ut, förfinas och breddas.

122 3(20) Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i april var nästan 9 700, en ökning med närmare 400 patienter jämfört mars. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök och vi kan se att vi haft en ökande trend sedan årsskiftet 2013/14. Antalet genomförda nybesök föll under hösten 2014 och låg i december och januari strax under st. Divisionerna uppgav under hösten att de behövt prioritera en större andel återbesök, vilka inte ingår i definitionen för Kömiljarden och väntetider i vården. I februari till april har sjukhuset återhämtat sin andel nybesök något och har tagit emot ca patienter per månad. Verksamheten håller en god produktionstakt, men kapaciteten räcker inte till och det planeras extramottagningar kontinuerligt under våren för att förbättra tillgängligheten. Mixen i bemanningen över veckans timmar ses över för att kunna utöka utnyttjandet av befintliga lokaler. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet nedan. Utveckling av antalet väntande till nybesök och producerade nybesök januari 2012 till april Antal jun-15 maj-15 apr-15 mar-15 feb-15 jan-15 dec-14 nov-14 okt-14 sep-14 aug-14 jul-14 jun-14 maj-14 apr-14 mar-14 feb-14 jan-14 dec-13 nov-13 okt-13 sep-13 aug-13 jul-13 jun-13 maj-13 apr-13 mar-13 feb-13 jan-13 dec-12 nov-12 okt-12 sep-12 aug-12 jul-12 jun-12 maj-12 apr-12 mar-12 feb-12 jan-12 Antal väntande totalt Antal väntande kortare tid än 60 dagar Antal producerade besök Antal producerade besök, rullande 12 På divisionsnivå är det Neurodivisionen som ligger längst från måluppfyllelse (42%), en försämring med fem procentenheter. De uppger bland annat högt remissinflöde, utmaningar kring läkarbemanningen bland annat på grund av föräldraledigheter, kompetenstapp pga pensionsavgångar och att läkare lämnar sjukhuset för privata vårdgivare. Det är svårt att rekrytera och därmed svårt att bemanna den nu utbyggda kapaciteten i mottagningsrum. Den division som klarat sig bäst som helhet är Kvinna- barndivisionen, de når 84% på Nybesök i mars. Därefter kommer Psykiatrin samt Medicin- och Thoraxdivisionen (71%). I och med den nya organisationen på sjukhuset kommer Kirurgi- och onkologidivisionen att delas upp i flera verksamhetsområden och sjukhuset har genomfört ett extra riktat förbättringsarbete avseende köerna för VO Kirurgi och VO Urologi som nu går starkt framåt under april och har en måluppfyllelse omkring 80% för Nybesök. Däremot halkar Ortopedi och Handkirurgi efter och de uppnår inte grundkravet för Nybesök under månaden. Väljer vi att istället titta på väntande till nybesök ur perspektivet Vårdgaranti (90dgr) kan vi se att sju av sjukhusets verksamhetsområden uppfyller vårdgarantin till 90%. Övriga verksamhetsområden som ingår i SKL:s uppföljning av Nybesök har stor spridning och tre av dem har denna månad en måluppfyllelse av vårdgarantin som är lägre än 60%.

123 4(20) Operation/ behandling Sjukhuset når både grundkravet och prestationskravet i Kömiljarden för operation och behandling i april - måluppfyllelse 70% respektive 72%. Antalet patienter som stod i kö var närmare Tre av fem divisioner klarar grundkravet, men Neurodivisionen och Kirurgi och onkologidivisionen når inte fram. Bäst klarar sig Kvinna- Barndivisionen (77%) och Medicin- och thorax divisionen når 76%. Intressant att notera är att vi även här kan se att VO Kirurgi samt VO Urologi inom Kirurgi och onkologidivisionen stärks med en måluppfyllelse mot grundkravet på 80% eller mer. Detta kan delvis bero på de riktade satsningar som sjukhuset gjort inom de verksamhetsområdena under vintern. Under sommaren och hösten kommer ett liknande initiativ startas i samarbete med verksamhetsområden inom nuvarande Neurodivisionen. Ser vi istället på väntande till operation och behandling ur perspektivet Vårdgarantin kan vi se att sju av sjukhusets verksamhetsområden nu ligger över 90% i måluppfyllelse, medan övriga VO:n som följs upp i statistiken till SKL inte når ända fram, men ändå håller sig i härad kring 80%. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer. Januari 2012 till april Samarbetet med Enköping fortsätter under våren. Akademiska sjukhuset ser även över interna omfördelningar av operationskapaciteten för att möjliggöra produktionsökning där behovet är som störst, exempelvis motiverat av kösituationen. I april har operationskapaciteten för sjukhuset ökat med två salar i lokalerna på Samariterhemmet. Detta frigör kapacitet på Akademiska sjukhuset för mer högspecialiserad kirurgi och fördelningen av det tillförda kapacitetsutrymmet är under förhandling mellan de kirurgiska verksamheterna. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

124 5(20) Statusrapporter per Division KOD - Nybesök Nybesök - väntande Div Kirurg och onkolog divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april månad Antal väntande patienter mars månad Antal väntande patienter april månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 70% 58% 88% 82% % Kirurgi 81% 83% 95% 93% % Ortopedi 68% 60% 88% 88% % Urologi 88% 79% 98% 95% % Onkologi 91% 89% 95% 93% % Divisionen 75% 69% 91% 89% % Nybesök - faktiska Div Kirurg och onkolog divisonen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april månad Antal väntande patienter mars månad Antal väntande patienter april månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgen: Under perioden har verksamheten haft ett stort inflöde av akuta patienter vilket tillsammans med sjukfrånvaro på läkarsidan har gått ut över det elektiva flödet. Kirurgen: Ökad produktion och rensning av listor gör att väntetidsutvecklingen är positiv. Ortopeden: På grund av ökat akute inflöde har köerna ökat Urologen: Vi stämmer av med Enköping och skickar regelbundet mer remisser dit när de har möjlighet. Onkologen: Onkologen klarar sina köer väl och bedömer att denna situation kommer att kunna vidmakthållas. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgen: Nyrekrytering har skett på läkarsidan och detta förväntas ge effekt redan under juni. Kirurgen: Enträget arbete enligt ovan. Visualisera köerna för medarbetarna. Ortopeden: Fortsatt samarbete med Enköping även för mottagningen. Man arbetar även vidare med ST mottagningar, sjukgymnaster och överföring av remisser till andra avtalade vårdgivare. Urologen: uppnår 70% kravet. Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 72% 65% 81% 75% % Kirurgi 77% 82% 91% 92% % Ortopedi 46% 27% 67% 55% % Urologi 77% 66% 92% 90% % Onkologi 96% 95% 98% 99% % Divisionen 71% 65% 85% 81% %

125 6(20) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgen: dec-2015 Kirurgen: dec-2015 Ortopeden: dec 2015 Urologen: hösten 2015 Onkologen: Strävar efter att minst upprätthålla nuvarande situation. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgen: Inte i dagsläget utan vi bedömer att en ökad bemanning ska bidra till att lösa problemen Kirurgen: Nej Ortopeden: Ökat elektivt inflöde men avsaknad av vårdplatser som riskerar leda till strykningar i det planerade flödet. Ett ökat samarbete med rehab och kommuner kan skapa förutsättningar för bättre flöden och minimera risken för att akuta patienter är kvar längre än vad som är medicinskt motiverat och stoppar det planerade inflödet. En utväxling av dagkirurgi och relativt friska patienter gör att andelen tyngre sjuka och komplicerade fall på sjukhuset ökar. Dagkirurgin är minskad till förmån för den inneliggande vården. Urologen: När Standardiserade vårdförlopp sjösätts så finns risk för undanträngningseffekter på de områden som inte berörs av SVF Onkologen: Nej 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgen: Utmanande men möjligt med en stabilare personalsituation. Kirurgen: Når i princip målvärdena. Ortopeden: Såvida inte antalet akuta patienter ökar på ett icke prognostiserat sätt förväntas gränsvärdet uppnås. Urologen: Högt men möjligt mål Onkologen: Trots vår goda tillgänglighet strävar vi mot ytterligare förbättring.

126 7(20) KOD - Operation/behandling Operation/behandling väntande Div Kirurg och Onkologdivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april månad Antal väntande patienter mars månad Antal väntande patienter april månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 62% 65% 86% 84% % Kirurgi 83% 82% 93% 96% % Urologi 81% 80% 90% 92% % Ortopedi exkl rygg 58% 56% 71% 74% % Ortopedi ryggkir 62% 52% 75% 77% % Divisionen 69% 68% 83% 81% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Div Kirurg och Onkologdivisonen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april månad Antal väntande patienter mars månad Antal väntande patienter april månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 30% 39% 46% 62% % Kirurgi 76% 88% 84% 94% % Urologi 92% 85% 100% 92% % Ortopedi exkl rygg 54% 57% 64% 69% % Ortopedi ryggkir 32% 35% 45% 53% % Divisionen 62% 67% 73% 78% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgen: Läkarbrist samt ökat akut inflöde har gått ut över elektiva flöden.. Kirurgen: Klar förbättring med hög produktion. Ortopeden: Ett mycket högt antal akuta patienter under årets första månader i kombination med vårdplatsbrist har drabbat den elektiva verksamheten. Urologen: I dagsläget en tillfredsställande situation. Fortsatt arbete kring optimering av operationsresurser kan ge ytterligare förbättring. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgen: Åtgärder för stärkt bemanning är redan vidtagna och bedömes få effekt under andra halvan av året. Kirurgen: Enträget jobbar verksamheten med olika förbättringsarbeten. Starten av operationsverksamhet på Samariterhemmet frigör utrymme för mer avancerad kirurgi på Akademiska sjukhusets centrala operationsavdelningar. Ortopeden: Strikt produktionsplanering och ett närmare samarbete mellan den opererande specialiteten och operationsavdelningen samt frigjort utrymme genom det goda samarbetet med Enköping förbättrar kapaciteten för elektiva ingrepp. Urologen: : Kontinuerlig diskussion kring produktionsplanering och operationsutnyttjande.

127 8(20) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgen: Hösten Kirurgen: Dec-2015 med hjälp av omfördelningar inom operationsavdelningen samt mellan vissa sektioner. Ortopeden: Hösten Urologen: verksamheten hoppas hålla uppe produktiviteten och inte bygga köer 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgen: Ökad bemanning och poliklinisering samt ökade op.resurser. Kirurgen: Nej. Ortopeden: Det kan komma att behövas ytterligare vårdgivare för fotkirurgi, eller avtal. Vår fotkirurgi tillhör emellertid de mest avancerade i Sverige och utgör i nuläget i princip bara stor fot. Verksamheten förväntas kunna öka inflödet av R/R remisser vilket kan komma att kräva ökade resurser, inte minst i form av operationssals resurser. Åtgärder enligt ovan. Urologen: Hoppas kunna hantera nivåstruktueringen med fler större operationer. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december Handkirurgen: Trots det nu något dystra läget finns goda förhoppningar att nå målvärdena i december. Kirurgen: Kommer att nå målvärdena och kanske kunna höja dessa. Ortopeden: Arbeta kontinuerligt för att kunna nå dessa nivåer i december. Urologen: Kommer fortsatt att klara målvärdena.

128 9(20) Neuro - Nybesök Nybesök - väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april Antal väntande patienter mars Antal väntande patienter april Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr april Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 43% 41% 63% 56% % Neurologi och strokevård 50% 42% 67% 63% % Plastik- och käkkirurgi 63% 57% 86% 88% % Smärtcentrum 61% 55% 84% 88% % Ögonsjukdomar 40% 39% 56% 55% % ÖNH 48% 41% 63% 59% % Totalt 47% 42% 64% 61% % Nybesök - faktiska Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april Antal faktiska patienter mars Antal faktiska patienter april Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr april Prognos antal faktiska patienter Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Resultatet något lägre än i mars. Sjuksköterskebrist påverkar utfallet negativt. Neurologi och strokevård: Trenden med uppåtgående utfall sedan årets början bedöms som tillfälligt bruten. Plastik- och käkkirurgi: Nivån under 70% under mars och april bedöms som tillfällig. Smärtcentrum: Ökat remissflödet gör att det är svårt att nå målet på 70%. Ögonsjukdomar: Operationer har fortsatt prioriterats varför utfallet för mars är lägre jämfört med april. Dessutom påverkas resultatet av att flera läkare lämnat sjukhuset för privata vårdgivare. ÖNH: Operationer har fortsatt prioriterats varför utfallet för april är lägre jämfört med mars.. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Möjlighet att rekrytera sjuksköterskor är avgörande för möjligheten till förbättrat utfall. Neurologi och strokevård: Arbete pågår med utökad bemanning för att förbättra läget och ett ökat antal rum har iordningsställts i samma syfte. Smärtcentrum: 5% produktionsökning under 2015 genom viss ökad bemanning. Om remissflödet fortsätter att vara högt kommer det sannolikt inte att räcka. Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 42% 55% 56% 77% % Neurologi och strokevård 41% 52% 53% 63% % Plastik- och käkkirurgi 48% 34% 80% 71% % Smärtcentrum 27% 22% 41% 49% % Ögonsjukdomar 77% 78% 83% 86% % ÖNH 79% 73% 87% 85% % Totalt 68% 67% 78% 79% %

129 10(20) Ögonsjukdomar: Det ökade tillflödet av patienter påverkar utfallet och produktionen är svår att öka ytterligare så pass mycket på kort sikt för att helt möta behovet. ÖNH: Det ökade tillflödet av patienter påverkar utfallet och produktionen är svår att öka ytterligare så pass mycket på kort sikt för att helt möta behovet. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Effekt beräknas under Smärtcentrum: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se svar ovanstående fråga. Smärtcentrum: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga.

130 11(20) Operation/behandling väntande Neurodivisionen Neuro - Operation/behandling Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april Antal väntande patienter mars Antal väntande patienter april Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr april Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 60% 64% 74% 75% % Plastik- och käkkirurgi 62% 60% 82% 78% % Ögonsjukdomar 62% 59% 77% 73% % ÖNH 69% 65% 90% 82% % Totalt 64% 62% 81% 77% % Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april Antal faktiska patienter mars Antal faktiska patienter april Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr april Prognos antal faktiska patienter Prognos andel inom 60 dagar Neurokirurgi 68% 58% 78% 80% % Plastik- och käkkirurgi 70% 84% 92% 98% % Ögonsjukdomar 76% 81% 89% 94% % ÖNH 66% 70% 78% 86% % Totalt 72% 76% 86% 91% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Utfallet högre än mars. Oklart om nivån kan öka ytterligare på grund av sköterskebrist. Plastik- och käkkirurgi: Patientinströmning oförändrad/ökad men kön har utvecklats negativt pga. väldigt många akuta ingrepp som trängt ut elektiv kirurgi samt samoperationer med annan verksamhet vilket tar operativa resurser från verksamheten (kirurger samt op personal). Vi har ännu inte kunnat rekrytera det extra op lag som godkändes 2014 vilket skulle ha inneburit att all brännskadekirurgi hade ett eget op lag. Vi har också potentiella långtidssjukskrivningar av 1 op SSK vilket ytterligare begränsar verksamheten. Plastikkirurger är också begränsande faktor svårt att rekrytera. Från september har 1 gått i pension och en är tjänstledig deltid samt en kirurg föräldraledig fr.o.m. 1 nov heltid. Ögonsjukdomar: Resultatet lägre än i mars. Utfallet påverkas av operationsmixen av mer eller mindre komplicerade operationer. Dessutom påverkar att flera läkare lämnat sjukhuset för privata vårdgivare. ÖNH: Resultatet lägre än i mars. Utfallet påverkas av operationsmixen av mer eller mindre komplicerade operationer. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Avgörande med nyrekrytering av sköterskor för att kunna bibehålla och förbättra utfallet. Plastik- och käkkirurgi: Rekrytering en förutsättning för bättre utfall. Ögonsjukdomar: Förändring av operationsmixen och rekrytering avgörande för bättre utfall. ÖNH: Förändring av operationsmixen avgörande för bättre utfall.

131 12(20) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Inte i dagsläget. Tanken var att Enköping skulle ta över delar av vår Melanom verksamhet men deras plastikkirurg har slutat vilket gör att det inte kommer ske. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. ÖNH: Nej inget utöver redan planerat arbete.

132 13(20) MTH - Nybesök Nybesök - väntande Medicin- och thoraxdiv Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars 2015 Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april 2015 Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars 2015 Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april 2015 Antal väntande patienter mars 2015 Antal väntande patienter april 2015 Antal väntande kvar t 70% inom 60 dagar april 2015 Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/Reuma 71% 65% 91% 88% % Intern-/lungmed 88% 88% 98% 98% % Kardiologi 68% 64% 88% 84% Specialmedicin 82% 86% 95% 95% % Totalt 77% 75% 93% 91% Nybesök - faktiska Medicin- och thoraxdiv Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars 2015 Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april 2015 Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars 2015 Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april 2015 Antal faktiska patienter mars 2015 Antal faktiska patienter april 2015 Antal faktiska kvar till 70% inom 60 dagar april Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO-Hema/Hud/Reuma. Ökat remissinflöde. Brist på läkare. VO-Intern- och lungmed. Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin Genomgång och anpassning av mottagningsrutiner och utökning av läkarmottagningstider har givit resultat tidigare än förväntat. Mål uppnått, vilket skall ses som en bedrift med tanke på att endokrinsektinen har ca 15% kapacitetsminskning pga av evakueringen till Svartbäckens VC.//TS 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO-Hema/Hud/Reuma. Nyanställnng av läkare. Samarbete med Vårdgarantienheten för slussning av patienter. Produktionsplanering. VO-Intern- och lungmed Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin Mål uppnått. Vi fortsätter dock att arbeta med mottagningarnas beläggning och läkartiderna. //TS Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/Reuma 55% 59% 79% 80% % Intern-/lungmed 75% 71% 95% 98% % Kardiologi 80% 71% 100% 86% Specialmedicin 67% 70% 87% 94% % Totalt 69% 68% 90% 89%

133 14(20) 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO-Hema/Hud/Reuma Ingen kommentar VO-Intern- och lungmed Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin Vidtagna åtgärder har givit avsedd effekt avseende kömålen. //TS 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO-Hema/Hud/Reuma Reuma Ingen kommentar VO-Intern- och lungmed VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin Ja, organisationen är fortfarande skör och flera sektioner behöver ändra sin organisationsstruktur, anamma bra styrmedel och förbättra sin rapportering. Detta kommer ta tid, men vi är på god väg. Nytillskottet av sektionerna hud och reumatologi komplicerar saken något, vilket kan försvåra och fördröja organisationsförändringen av gamla VO Specialmedicin. Vidare kommer renoveringsarbetet i A9 att påbörjas v32, vilket gör att vissa enheter, som är kvar på sjukhuset, står utan lokal. Detta kommer sannolikt att ha negativ inverkan på endokrinproduktionen, men vi planerar åtgärder för att parera produktionsbortfall i så stor omfattning som möjligt. //TS 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO-Hema/Hud/Reuma Ingen kommentar VO-Intern- och lungmed Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin.. Såvida inte VO Specialmedicin kommer att omfattas av ännu fler evakueringar eller produktionsstörande organisationsförädnringar, som kommer kömålen av uppfyllas. //TS

134 15(20) MTH - Operation/behandling Operation/behandling väntande Medicin- och thoraxdiv Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars 2014 Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april 2015 Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars 2015 Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april 2015 Antal väntande patienter mars 2015 Antal väntande patienter april 2015 Antal väntande kvar t 70% inom 60 dagar april 2015 Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/Reuma 77% 75% 93% 92% % Kardiologi 74% 71% 90% 94% Thoraxkirurgi 84% 85% 97% 96% % Totalt 78% 77% 93% 94% Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Medicin- och thoraxdiv Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars 2015 Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april 2015 Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars 2015 Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april 2015 Antal faktiska patienter mars 2015 Antal faktiska patienter april 2015 Antal faktiska kvar t 70% inom 60 dagar april 2015 Prognos andel inom 60 dagar Hema/Hud/Reuma 42% 80% 75% % Kardiologi 37% 50% 55% Thoraxkirurgi 73% 78% 82% % Totalt 51% 69% 71% 92% Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO-Hema/Hud/Reuma... Läkarbrist. VO-Kardiologi.. Ingen kommentar VO-Thoraxkirurgi. Ingen kommentar 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO-Hema/Hud/Reuma. Nyanställning läkare, prioritering av tumörpatienter. VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Thoraxkirurgi Ingen kommentar 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO-Hema/Hud/Reuma December VO-Kardiologi. Ingen kommentar VO- Thoraxkirurgi Ingen kommentar 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO-Hema/Hud/Reuma Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO- Thoraxkirurgi Ingen kommentar 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december VO-Hema/Hud/Reuma Ingen kommentar VO-Kardiologi Ingen kommentar VO-Specialmedicin Ingen kommentar

135 16(20) KB - Nybesök Nybesök - väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april Antal väntande patienter mars Antal väntande patienter april Antal väntande kvar till 70% inom 60dgr april Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 87% 78% 94% 91% % Pediatrik 89% 88% 96% 95% % Totalt 88% 84% 95% 93% % Nybesök - Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april Antal faktiska patienter mars Antal faktiska patienter april Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr april Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 89% 90% 95% 96% % Pediatrik 83% 82% 94% 96% % Totalt 87% 87% 94% 96% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Mycket bra siffror tack vare ihärdigt arbete! Pediatrik: Vidtagna åtgärder har gett resultat. Vi har nu lite kvar att hämta igen på vårdgarantin 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enligt Pro-Ver plan. Pediatrik: Vi fortsätter med samma strategi. Städar listor, kallar in patienter och lägger in extramottagningar 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi har uppnått uppsatta mål! Pediatrik: Vi kommer att klara våra prognoser innan årsskiftet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Behövs ju inte! Pediatrik: Långsiktigt kan vi få problem då vi saknar finansiering för återväxt. 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande respektive faktiska patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Bra jobbat! Pediatrik: Vi kommer att klara våra prognoser innan årsskiftet. Målet är 95% inom 90 dagar och 80% inom 60 dagar.

136 17(20) KB - Operation/behandling Operation/behandling väntande KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar mars Kömiljard väntande andel inom 60 dagar april Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar april Antal väntande patienter mars Antal väntande patienter april Antal väntande kvar till 70% inom 60dgr april Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 72% 78% 86% 90% % Barnkirurgi 47% 57% 67% 85% ,82 60% Totalt 70% 77% 85% 90% % Operation/behandling Faktiska (utförda) KB-divisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar mars Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar april Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar mars Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar april Antal faktiska patienter mars Antal faktiska patienter april Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr april Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 72% 49% 87% 76% ,45 60% Barnkirurgi 0% 100% 100% 100% % Totalt 69% 50% 88% 77% 67% 46 9,2 60% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Stor brist på operations sjuksköterskor, fler inställda operationer pga sjukdom hos personal. Brist på narkos personal har också varit en bidragande orsak. Dessutom mycket hög belastning på vårdplatser som led till indragning av planerade operationer. Barnkirurgi: Stark produktion, förbättrad kösituation. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Anledningen till köns utveckling är att gynoperation fått stryka fler patienter under april månad pga platsbrist inom slutenvården på sjukhuset och sjukfrånvaro hos operationspersonalen. Barnkirurgi: Redan beslutad produktionsökning ger effekt. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Kvinnosjukvården opererar på central operation (robotkirurgi) och resten på gyn-op. Tyvärr styr vi inte över personalen och kan inte göra något. Barnkirurgi: Nu i effekt. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Vi undersöker möjligheten att kunna operera på Samariterhemmet en dag/vecka. De har inte kunnat tillhandahålla utrymme än men planen är att det ska bli de närmaste månaderna. Barnkirurgi: Ja översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten i hela vo genomförd.

137 18(20) 5. Kommentarer till prognosen på andel väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Det finns inga extra lediga resurserser Om gyn-op och central operation får större flexibilitet och personal kan vi operera fler patienter och klara av alla uppsätta mål som vi gjorde Vi har lite svårare med väntetiderna för cancer patienter ibland, då antalet patienter kan variera över tiden. När det kommer fler cancerfall samtidigt blir det svårare att erbjud tid till alla på en gång och det oftast leder till omflyttningar och omprioritering av icke akuta och godartade operationerna. Det kan leda till att siffrorna/ statistiken påverkas på slutet av året. Barnkirurgi: Prognosen för 2015 december är 80% inom R/R och inga patienter i kö för C län.

138 19(20) Psyk - Nybesök Nybesök - väntande Psykiatridivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående mars Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande april Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande april Antal väntande patienter föregående mars Antal väntande patienter innevarande april Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande april Prognos andel inom 60 dagar Affektiva sjukdomar 71% 65% 84% 81% 50 % Beroende- och N 70% 64% 85% 85% % Psykos- och R 100% 80% 100% 80 % % Vuxenpsykiatri totalt 71% 65% 85% 89% % BUP (inom 30 dagar) % 100% 100% 100% % Nybesök - faktiska Psykiatridivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående mars Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande april Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående mars Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande april Antal faktiska patienter föregående mars Antal faktiska patienter innevarande april Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr innevarande april Prognos andel inom 60 dagar Affektiva sjukdomar 57% 53% 85% 83% 40 % Beroende- och N 34% 34% 78% 73% % Psykos- och R 100% 45% 86% 55% % Vuxenpsykiatri totalt 52% 58% 84% 95% % BUP (inom 30 dagar) % 97% 100% 99% % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Affektiva sjukdomar: Brist på läkare och sjuksköterskor. Beroende- och Neuropsykiatri: Neuropsykiatrin -inflödet är fortfarande stort, vilket resulterar i ett oförändrat läge. LARO - Ökat inflöde av remisser under 2014 som verkar fortsätta. Vårdplatser för C-län, metadoninsättning är en brist. Beroendemedicinska mottagningen har inga problem. Totalt sett så är den officiella bilden att verksamhetsområdet klarar vårdgarantin men det är långa köer till utredning och specifika behandlingar. Psykos- och Rättspsykiatri: Återbesök har felaktigt registrerats som nybesök av personal som själv inte träffat patienten förut. Barn- och Ungdomspsykiatri: För närvarande ser situationen god ut.

139 20(20) 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Affektiva sjukdomar: Organisationsgenomgång med fokus på analys av patientflöden pågår. Genomgång av väntelistor för avslut av patienter pågår. Prognosen är dock att vi inte kommer att klara vårdgarantin Beroende- och Neuropsykiatri: Pågår utredning om omorganisation gällande neuropsykiatrin på divisionsnivå och åtgärder har och kommer även vidtas på enhetsnivå för bättre flöden.. LARO utvecklar utredningsförfarandet. Psykos- och Rättspsykiatri: För att undvika fel utför endast sekreterarna registreringarna numer. Barn- och Ungdomspsykiatri: Vi har utvecklat ett system för bevakning av samtliga remisser för att i god tid identifiera de ärenden som riskerar gå över garantitiden och boka in dem. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Affektiva sjukdomar: Trots åtgärder bedömmer vi att vi inte klarar vårdgarantin Beroende- och Neuropsykiatri: Hösten 2016 för neuropsykiatrin. Under året för LARO. Psykos- och Rättspsykiatri: Under året Barn- och Ungdomspsykiatri: fr o m februari. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Affektiva sjukdomar: Utökad gruppverksamhet för att behandla flera patienter. Beroende- och Neuropsykiatri: Personalbemanningen på neuropsykiatrin minskar under året pga budgetnedskärningar vilket innebär minskad produktion. Psykos- och Rättspsykiatri: noggrann uppföljning hur registreringarna görs. Barn- och Ungdomspsykiatri: fortsätter patientströmmarna som hittills, innebär detta att mer arbete behöver utföras av färre individer. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Affektiva sjukdomar: De ekonomiska förutsättningarna ger en personalminskning som medför en lägre produktion. Beroende- och Neuropsykiatri: Handlar om patienter som ej kommer på erhållna tider av olika orsaker, befinner sig på behandlingshem, missbrukar eller har en livssituation som gör att de avvaktar. Psykos- och Rättspsykiatri: Målsättningen är att inte ha väntelista Barn- och Ungdomspsykiatri: Sjukskrivningar och vakanser. Ökat patientflöde skulle äventyra vårdgarantin.

140 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i april. Utfallet för både nybesök och operation/behandling ligger på ca 97 procent. Totalt antal väntande till nybesök i april är 1225 patienter där 71 patienter väntat mer än 90 dagar varav 12 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 71 patienter som väntat mer än 90 dagar är 35 patientvald väntan. Antal väntande har minskat med 90 patienter jämfört med föregående månad och med drygt 340 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent. En återhämtning har skett under årets tre första månader och april månads måluppfyllelse ligger i nivå med föregående mätperiod. Samtliga specialitetområden ligger över 90 procent där hud ligger lägst med 91,4 procent. Antal väntande inom ortopedi är i april 385 patienter och måluppfyllnaden 99,5 procent. Kösituationen inom urologin har förbättrats genom insatser på kirurgmottagningen. Under april har andel patienter som fått besök inom 90 dagar ökat från 42 % till 83 %. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla specialiteter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 91 procent, vilket är en försämring med 2 procentenheter jämfört mot tidigare mätning. Detta beroende på att det under mars månad varit fem tillfällen/dagar utan läkare. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Dock har maj månad en bättre prognos då kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll. Från och med maj månad kommer också remisser som ej har förtur att styras över till Akademiska Sjukhuset. Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 95 procent, vilket är en förbättring jämfört med tidigare mätperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

141 Antal väntande till operation/behandling är i april 595 patienter och av dessa hade 31 patienter väntat längre än 90 dagar varav 11 är patientvald väntan. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent förutom kardiologi där underlaget består av två patienter varav en patient väntat längre än 90 dagar. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden 2 (7) Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i april. Grundkravet når 82 procent vilket är något lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 67,3 procent vilket är en förbättring med 4,6 procentenheter jämfört med föregående månad. Av 1225 totalt väntande patienterna var det 1005 som väntat mindre än 60 dagar och av de 822 utförda besöken hade 553 patienter väntat mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet medan prestationskravet endast nås inom specialitetområdena gynekologi och kardiologi. 31,4 procent av alla väntande i april utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 90,1 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 53,6 procent. Måluppfyllelsen för Kirurgmottagningen vad gäller grundkravet har ökat från 82 procent i mars till 83 procent i april och för prestationskravet är ökningen från 47 procent i mars till 56 procent i april. Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet med god marginal och har förbättrat resultatet från 90 procent till 93 procent respektive 96 procent till 98 procent. Prognosen är att Gynekologimottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela För Kirurgmottagningen bygger prognosen att klara tillgänglighetsmålet att minst 70 procent får ett nybesök inom 60 dagar, på tillgång till läkare. Vi kan inte säkert prognostisera att vi kommer att klara detta under maj månad pga. brist på läkarresurser. Medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 94 procent eller 30 stycken av totalt 32 väntande patienter, prognostiseras även fortsättningsvis att resterande del av året att ligga kvar på samma nivå. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 70 procent vilket är en försämring jämfört med föregående period. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de remisser som ej klassas som förtur. Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 80 procent eller 74 stycken av totalt 81 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Ytterligare förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet uppnås senare under året.

142 3 (7) Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar både målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samt prestationsmålet i april. 417 operationer/ behandlingar genomfördes i april och av dessa hade 308 patienter väntat mindre än 60 dagar, 73,9 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 595 patienter varav 511 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 85,9 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom kardiologi som har ett ytterst begränsat underlag samt kirurgi som når grundkravet men endast når 57,3 procent måluppfyllnad gällande prestationskravet. Under våren pågår möten med Akademiska sjukhuset i syfte att förbättra samarbetet och utnyttja operationssalstiden fullt ut. Prognosen är att klara prestationsmålet 70 procent för genomförda operationer under året. Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

143 Utfall vårdgaranti 2015 (April preliminär)

144 5 (7)

145 Utfall kömiljard 2015 (April preliminär) 6 (7)

146 7 (7) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Vårdgarannybesök Utfall andel väntande <90 dagar (%) 84% 87% 94% 94% Antal väntande total VIV nybesök Antal väntande > 90 dagar nybesök Antal väntande >180 dagar nybesök Antal utförda total nybesök Utfall andel väntande <60 dagar 62% 73% 84% 82% nybesök Utfall andel utförda <60 dagar 54% 50% 63% 67% nybesök Antal väntande > 60 dagar nybesök Antal utförda total <60 dagar operation Totalt antal väntande Vårdgaranoperation Utfall andel väntande <90 dagar 87% 87% 94% 95% Antal väntande total VIV operation Antal väntande > 90 dagar operation Antal väntande >180 dagar operation Antal utförda total operation Utfall andel väntande <60 dagar 71% 74% 84% 86% operation Utfall andel utförda <60 dagar 61% 55% 73% 74% operation Antal väntande <60 dagar operation Antal utförda total <60 dagar

147

148

149 Väntetider i vården april 2015 Primärvård, specialiserad vård Vård inom 60 dagar Vårdgaranti Landstingets ledningskontor

150 Nationell mätning av primärvård vår 2015 Besvarade samtal 90 % (riket 87%, variation 68% -100%) Nybesök till läkare inom 7 dagar 90% (riket 91%, variation 81% - 94%) Landstingets ledningskontor

151 Landstingets ledningskontor

152 Landstingets ledningskontor Primärvård april 2015

153 Vårdgaranti - Vård inom 60 dagar LUL VIV diagnoser besök exl MOV Lul flaggan denna månad Lul flaggan föregående månad Utveckling april Vårdgarantin för besök är oförändrad och för behandling stärkt med 1 % inom landstinget mot förgående månad. Landstingets ledningskontor

154 Landstingets ledningskontor

155 Landstingets ledningskontor Väntande intervall LUL inkl. MOV och PVV

156 Landstingets ledningskontor

157 Vård inom vårdgaranti och 60 dagar VIV diagnoser Primärvården har i april en fortsatt stabil tillgänglighet sammantaget, men med stora avvikelser på vissa enskilda utsatta enheter Vårdgaranti inom specialiserade vården april: 81% besök 88% operation/behandling Landstingets ledningskontor

158 Landstingets ledningskontor

159 Landstingets ledningskontor

160 BILAGA PS 2015, 77 Produktionsdirektörens rapport Maj 2015 Landstingets ledningskontor

161 Agenda Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi Städ- och vaktmästeriupphandling Ny kirurgisk verksamhet i Samariterhemmets lokaler Antalet frisktandvårdsavtal ökar inom Folktandvården Folktandvården inför SMS - kallelse Förberedelserna för bildande av regionkommun i full gång Landstingets ledningskontor

162 Konklusion produktion, tillgänglighet och ekonomi Produktion Tillgänglighet Ekonomi Landstingets ledningskontor

163 Städ- och vaktmästeriupphandling Tre överklaganden i förvaltningsrätten LUL vann alla tre Nytt avtal från och med den 1 november 2015 Därefter kommer det nya avtalet att gälla i 4 år, med möjlighet till förlängning ytterligare 2 år. Landstingets ledningskontor

164 Ny kirurgisk verksamhet i Samariterhemmets lokaler Den 17 april 2015 invigdes Akademiska sjukhusets dag- och kortvårdskirurgiska sektion och bröstmottagning med lokalisering på Samariterhemmet. Bröstmottagning Bröstkirurgi Obesitaskirurgi Handkirurgi Evakuering i samband med genomförandet av Framtidens Akademiska Landstingets ledningskontor

165 Antalet frisktandvårdsavtal ökar inom Folktandvården Uppsala har fjärde flest frisktandvårdsavtal i landet Av Folktandvårdens revisionspatienter så har 40 % frisktandvårdsavtal. Det långsiktiga målet för Folktandvården är att 50 % av revisionspatienterna skall ha frisktandvårdsavtal Den 1 april 2015 så uppgick antalet avtal till Landstingets ledningskontor

166 Folktandvården inför SMS - kallelse Nu slopar Folktandvården i Uppsala kallelser med brev och blir först ut i landet med att kalla sina patienter via SMS. Minskad pappershantering med tusentals brev per år men fram för allt en ökad service. Om Du vill boka om tiden gör själv detta med mobilt band-id direkt i systemet eller ringer Folktandvården Landstingets ledningskontor

167 Regionkommunbildning i Uppsala län Regionkommun = Landstinget i Uppsala län + Regionförbundet Uppsala län Landstingets ledningskontor

168 Regionkommunbildning i Uppsala län Landstingsfullmäktige Regionfullmäktige Landstingsstyrelse Regionstyrelse Landstingsdirektör Regiondirektör Landstingets ledningskontor

169 Regionkommunbildning i Uppsala län Regionkommunens uppdrag från Landstingets nuvarande uppdrag Statligt uppdrag Fd medlems uppdrag Landstingets ledningskontor

170 Regionkommunbildning i Uppsala län Statligt uppdrag FD medlemsuppdrag Regionalt utvecklingsansvar i enlighet med SFS 2010:630 Regionalt tillväxtarbete Regional transportinfrastruktur Samverkans och samrådsansvar Statliga myndigheter FoU-stöd till socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Näringslivsfrågor inkl besöksnäringen EU-frågor Folkhälsa Kompetensförsörjning Lag ( 2010:630 ) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Landstingets ledningskontor

171 Regionkommunbildning i Uppsala län Bärande argument för regionkommunbildningen: En regional aktör för regionalutveckling och tillväxtfrågor i regionen En regional aktör som är utsedd genom direktval En regional aktör som har beskattningsrätt Rollen som regional företrädare med för ett särskilt ansvar att skapa bred delaktighet i arbetet med länets utveckling. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar av länet. Landstingets ledningskontor

172 Regionkommunbildning i Uppsala län Kommunernas delaktighet och inflytande måste säkerställas. I det nuvarande Regionförbundet är länets kommuner representerade. Det blir därför en framgångsfaktor att säkra kommunernas fortsatta inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna och de frivilliga medlemsåtagandena. Det är också en framgångsfaktor att ta vara på tretton års erfarenhet från regionförbundets arbete. Landstingets ledningskontor

173 Regionkommunbildning i Uppsala län Vår utmaning! + 1,0 1,0 1,0 1,2 Landstingets ledningskontor

174 Regionkommunbildning i Uppsala län Tidplan 2015 Januari Landstinget har genom träffar med länets kommuner konstaterat att det finns förutsättningar att bilda en regionkommun i Uppsala län 2015 Mars Politisk styrgrupp utsedd bestående av regionförbundets arbetsutskott förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande 2015 Maj-juni Remiss till länets kommuner tillstyrker eller tillstyrker ej November Ansökan lämnas till regeringen 2016 Maj Regeringsbeslut 2016 December Regionförbundet upphör 2017 Januari Regionkommunen träder i kraft Landstingets ledningskontor

175 Regionkommunbildning i Uppsala län 2015 Blått = regioner/regionkommuner Ljusgrönt = regionförbund Mörkgrönt = länsstyrelselän 2019 Region alt länsstyrelse Landstingets ledningskontor

176 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Akademiska sjukhuset den 11 maj 2015 Åtgärder för budget i balans 2015 Vid mötet presenteras pågående åtgärder för att Akademiska sjukhuset ska uppnå budget i balans Åtgärdsprogrammet redovisades i sin helhet för produktionsstyrelse vid aprilmötet. Programmet är att se som ett levande dokument. Detta innebär att nya åtgärder kan tillkomma om genomförda åtgärder inte leder till förväntat resultat. Sjukhusets nya organisation fr.o.m. 1 maj innebär att åtgärdsprogrammet följs upp och styrs sjukhusövergripande via administrativa ledningsgruppen (ALG). Samtliga åtgärder har utsedda ansvariga och måldatum. Programmet innehåller åtgärder på både intäkts- och kostnadssidan. Intäktsåtgärder uppgår till 122 mnkr och kostnadsåtgärder till 73 mnkr. Programmet innehåller sammanlagt åtgärder uppgående till 200 mnkr för På intäktssidan är det i första hand ökade intäkter från riks- och regionvården som förväntas ge störst ekonomisk effekt (99 mnkr). På kostnadssidan handlar är det om åtgärder för minskade personalkostnader, t.ex. produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande (personal), minskning av inhyrd personal inom psykiatrin m.m. När det gäller åtgärder för att minska övriga kostnader är det viktigt att minska sjukhusets kostnader för medicinskt material. Sjukhuset arbetar också för en minskad användning av extern röntgen. Ett utökat samarbete med Lasarettet i Enköping inom röntgenverksamheten är därför välkommet. Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus Vid mötet presenteras preliminära resultat från en jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus vad gäller vårdproduktion, medelvårdtider, kostnad per DRG, vårdkvalitet m.m. Sjukhusets arbete för att klara tillgängligheten Det finns idag stor variation mellan olika verksamhetsområden vad gäller måluppfyllelse för tillgänglighet men också rörande arbetssätt för remisshantering, Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

177 2 (2) genomgång av väntelistor m.m. Mot bakgrund av detta har inrättats en produktionsstab på sjukhuset. Staben ska arbeta med en sammanhållen tillgänglighetsstrategi för sjukhuset och med riktade insatser till verksamheter med behov av stöd och hjälp för förbättrad tillgänglighet. En ny modell för uppföljning med definierade delmål och rapportering håller på att tas fram i samarbete med Landstingets ledningskontor. Modellen förväntas vara klar innan sommaren. Produktionsstaben har identifierat verksamhetsområden med tillgänglighetsproblem. En plan har tagits fram hur sjukhuset ska arbeta med riktade insatser till dessa verksamheter. Produktionsstaben kommer att hjälpa till med genomgång av väntelistor, indikationer, produktionsplanering m.m. Utredning vårdnära service (VNS) Vid förvaltningsträffen redogör sjukhuset för den utredning av vårdnära service (VNS) som sjukhuset inkommit med till produktionsstyrelsen. Utredningen innehåller en beskrivning av effekter av konceptet på de avdelningar i 70 huset som har ingått i piloten. Utredningen innehåller också rekommendationer för nästa steg. Sjukhusledningen delar i stort utredarens rekommendationer om ett stegvis införande av konceptet. Sjukhusledningen ser att VNS konceptet ger en kvalitetshöjning av vården och arbetsmiljön. Framförallt städtjänsten (patientnära städ) ger betydande fördelar. Sjukhusledningen ser däremot inga produktivitetsvinster till följd av konceptet som kan finansiera pilotavdelningarna. Sjukhusledningen önskar därför extern finansiering vid ett eventuellt breddinförande. Attitydmätning Vid mötet presenteras preliminära resultat från en attitydundersökning som sjukhuset låtit genomföra om allmänhetens kännedom och uppfattning (attityder) till Akademiska sjukhuset. Resultatet från undersökningen kommer att användas i arbetet med att ta fram en ny varumärkesplattform och kan användas som utgångpunkt i internt förändringsoch förbättringsarbete på sjukhuset.

178 BILAGA PS 2015, Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inge Bruce Medicinsk rådgivare Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen avger härmed följande yttrande angående motionen om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter. Ärendet I en motion av Folkpartiet (fp) föreslås att utreda förutsättningarna för att få till stånd en tillgängligare sjukvård närmare länets patienter. Det första förslaget i motionen är att utreda förutsättningarna för att låta läkare från andra specialiteter än allmänmedicin arbeta som konsulter på länets vårdcentraler. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att ta ställning till ett ärende (dnr HSS ) angående utredning av mobila team för äldre. Ett uppdrag i det ärendet är att bedöma lämplig vårdnivå. I den bedömningen kan värdet av att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler ingå. Även motionens andra förslag om att utreda förutsättningarna för hembesök från husläkare och distriktssköterskor i länets kommuner bör inkluderas i utredningen om mobila team. Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att tas i april Motionens tredje förslag är att utreda fördelarna med att införa ekonomisk ersättning för astma/kol-sjuksköterskors och diabetessjuksköterskors telefonbesök. Det är lämpligt att denna fråga beaktas i den översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering som beslutades av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 12 februari 2015 (dnr HSS ). Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

179 2 (3) I ärendet har samråd skett med Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och Primärvården. Lasarettet i Enköping anser att lasarettansluten hemsjukvård kan utgöra ett viktigt stöd för och komplement till såväl primärvård som länets kommuner. Hälsa- och habilitering anser att mobila team är viktiga och kan komma att bli ett välbehövligt resurstillskott till första linjens vård. Primärvården anser att man bör utreda behovet av specialistkonsulter i primärvården som ett led i närvårdsarbetet samt att förslaget om att utvidga mobila team till hela länet är utmärkt och bör utredas grundligt. Akademiska sjukhuset har inte inkommit med några synpunkter. Bilaga Yttrande angående motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter Svar på inbjudan att inkomma med synpunkter kring förslag till svar ang. motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter, Lasarettet i Enköping Svar från Hälsa och habilitering, e-postmeddelande Svar från Primärvården, e-postmeddelande Kopia till Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Lasarettet i Enköping, sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektören Primärvården, förvaltningsdirektören

180 FÖRSLAG Dnr PS 2015-xxxx Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inge Bruce Medicinsk rådgivare Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande angående motion om tillgänglig sjukvård närmare länets patienter I en motion av Folkpartiet (fp) föreslås - att utreda förutsättningarna för att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler, - att utreda förutsättningarna för hembesök från husläkare och distriktssköterska i länets kommuner, - att utreda fördelarna med att införa ekonomisk ersättning för astma/kolsjuksköterskors och diabetessjuksköterskors telefonbesök. Tidigare har det funnits specialistläkare från andra specialiteter än allmänmedicin på vårdcentraler. Den sista mottagningen var ögonmottagningen i Tierp. Det var egentligen inte konsultmottagningar utan utlokaliserad specialistvård. Det var svårt att få läkare att åka ut från Akademiska sjukhuset och det var svårigheter med finansieringen av lokaler, medicinsk utrustning, kringresurser och medicinsk service. Systemet var sårbart då det vid sjukdom inte fanns någon vikarie vilket gjorde att patienterna drabbades. Nu har det tillkommit specialistvårdsupphandlingar via LOV av gynekologi, ögon och öron-näsahalssjukdomar. Detta gör att det finns ett större utbud av specialistvård ute i länet än tidigare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att ta ställning till ett ärende (dnr HSS ) angående utredning av mobila team för äldre. Ett uppdrag i det ärendet är att bedöma lämplig vårdnivå. I den bedömningen kan värdet av att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler ingå. I sammanhanget bör också nämnas den planerade vidareutvecklingen av den lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH) vid Lasarettet i Enköping för att säkerställa god tillgång till vård och behandling för framförallt äldre och kroniskt sjuka patienter. Vidareutvecklingen baseras bland annat på goda erfarenheter från Lasarettets befintliga mobila team riktade mot södra länsdelens äldre patienter och patienter med hjärtsvikt. Dessa och de planerade nya teamen är multidisciplinära och vid behov ingår läkare med specialistkunskaper inom t.ex. allmän internmedicin, kardiologi och palliativ medicin. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

181 2 (2) En väl utvecklad LAH kan ev. som ett komplement till utlokaliserade konsultmottagningar på detta sätt få den specialiserade sjukvården att komma närmare patienterna, ge ett mer kostnadseffektivt utnyttjande av den lasarettsbundna slutenvården och utgöra ett viktigt stöd för och komplement till såväl primärvård som länets kommuner. Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 mars 2015 lämnade oppositionen ett yrkande angående utredning av möjligheter till hembesök från husläkare och distriktssköterskor i länets kommuner. Även den frågeställningen inkluderas i utredningen om mobila team. Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att tas i april Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 12 februari 2015 (dnr HSS ) att göra en översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering. Det är lämpligt att frågan om ersättning för telefonkontakter med astma/kol- och diabetessjuksköterskor beaktas i denna översyn. Samråd har skett med sjukhusdirektör Lennart Persson, Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Thomas Eriksson, Lasarettet i Enköping, förvaltningsdirektör Lena Dahlman, Hälsa och habilitering och förvaltningsdirektör Per Elovsson, Primärvården.

182

183 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om Sveriges bästa kvinnoklinik och ett sjukhus för barn, inrett för barn Fullmäktigeledamöterna Lina Nordquist (FP), Jenny Gavelin (FP) och Kajsa Dovstad (FP) har i motionen, Sveriges bästa kvinnoklinik och ett sjukhus för barn, inrett för barn, påtalat behovet av moderna och ändamålsenliga lokaler för Akademiska sjukhusets Kvinnoklinik och Akademiska barnsjukhuset. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag: - att i samråd med Akademiska sjukhusets kvinno- och barnsjukvård genomföra en fördjupad analys av behovet av moderna, mer ändamålsenliga lokaler - att då verksamhetens lokalbehov klarlagts fatta beslut om förstudie för att närmare studera lämpliga handlingsalternativ Motionen har överlämnats till Akademiska sjukhuset för yttrande. Sjukhusdirektören har avgett yttrande enligt nedan. Av yttrandet framgår att Akademiska sjukhuset delar motionärernas uppfattning att kvinno- och barnsjukvården är i behov av lokaler som är bättre anpassade för dagens vårdbehov och patientens och anhörigas förväntningar. Den medicinska vården och omvårdnaden, liksom synen på patienten och dennes anhöriga, särskilt när det gäller barn, föräldrar och syskon, har utvecklats en hel del sedan de nuvarande lokalerna byggdes. Samtidigt är lokalfrågorna en del i ett tämligen komplicerat pussel av sjukhusets samlade vårdproduktion, utvecklingsbehov och samband mellan verksamheter. På sjukhuset pågår flera större byggnationsprojekt och samtidigt som det byggs, ska verksamheten i allt väsentligt fortgå som vanligt. Vad gäller ändamålsenliga lokaler för kvinno- och barndivisionen är status följande: Våren 2014 tog Landstingsservice och Kvinno- och barndivisionen fram ett utredningsmaterial med flera alternativ för disposition av verksamheterna. I det alternativ som bedömdes ge bäst förutsättningar för verksamheterna, valde man att gå Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

184 2 (2) vidare med en förstudie för den neonatala intensivvården, kopplat till operationsresurser och därtill med uppdrag att skapa handlingsutrymme vad gäller barnintensivvårdsverksamhet, BIVA. Utredningen beräknas vara klar under hösten 2015 och frågan blir då föremål för politisk behandling. Den andra delen man valde att gå vidare med, är byggnation av snittsal för förlossningen. Den beräknas kunna vara färdigbyggd under våren Den faktiska byggtiden är preliminär och beror på den politiska beslutsgången, upphandlingsprocessen och andra byggplaner, som kan kollidera med denna. Produktionsstyrelsen kan sålunda konstatera att arbetet med en utveckling av lokalerna för kvinno- och barnsjukvården är påbörjad, utifrån de alternativ som bedömts skapa bäst förutsättningar för verksamheten.

185 Yttrande över motion om lokaler för kvinno- och barnsjukvården Fullmäktigeledamöterna Lina Nordquist (FP), Jenny Gavelin (FP) och Kajsa Dovstad (FP) lämnade i en motion den 29 januari 2015 förslag om att uppdra landstingsstyrelsen följande: att i samråd med Akademiska sjukhusets kvinno- och barnsjukvård genomföra en fördjupad analys av behovet av moderna, mer ändamåls-enliga lokaler, samt att då verksamhetens lokalbehov klarlagts fatta beslut om förstudie för att närmare studera lämpliga handlingsalternativ. De befintliga lokalerna uppfattas som icke ändamålsenliga, vare sig för personal eller patienter och anhöriga. Motionen har överlämnats till sjukhuset för yttrande. Från sjukhusets sida delas uppfattningen att kvinno- och barnsjukvården är i behov av lokaler som är bättre anpassade för dagens vårdbehov och patien tens och anhörigas förväntningar. Den medicinska vården och omvårdnaden, liksom synen på patienten och dennes anhöriga, särskilt när det gäller barn, föräldrar och syskon, har utvecklats en hel del sedan de nuvarande lokalerna byggdes. Samtidigt är lokalfrågorna en del i ett tämligen komplicerat pussel av sjukhusets samlade vårdproduktion, utveck lingsbehov och samband mellan verksamheter. På sjukhuset pågår flera större byggnationsprojekt och samtidigt som det byggs, ska verksamheten i allt väsentligt fortgå som vanligt. Vad gäller ändamålsenliga lokaler för just kvinno- och barndivisionen är status följande: Våren 2014 tog Landstingsservice och Kvinno- och barndivisionen fram ett utredningsmaterial med flera alternativ för disposition av verksamheterna. I

186 det alternativ som bedömdes ge bäst förutsättningar för verksamheterna, valde man att gå vidare med en förstudie för den neonatala intensivvården, kopplat till operationsresurser och därtill med uppdrag att skapa handlingsutrymme vad gäller barnintensivvårdsverksamhet, BIVA. Utredningen beräknas vara klar under hösten 2015 och frågan blir då föremål för politisk behandling. Den andra delen man valde att gå vidare med, är byggnation av snittsal för förlossningen. Den beräknas kunna vara färdigbyggd under våren Den faktiska byggtiden är preliminär och beror på den politiska beslutsgången, upphandlingsprocessen och andra byggplaner, som kan kollidera med denna. Sålunda är arbetet med en utveckling av lokalerna för kvinno- och barnsjukvården igång och vi ser fram emot att kunna ta dem i bruk. AKADEMISKA SJUKHUSET Hans- Olov Hellström Bitr. sjukhusdirektör Lennart Persson Sjukhusdirektör

187

188 BILAGA PS 2015, Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Redovisning av utredningsuppdrag avseende vårdnära service (VNS) vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att återkomma med en kompletterande utredning där piloterna i 70-huset jämförs med motsvarande vårdavdelningar som ej ingått i konceptet vårdnära service. Detta för att utreda och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden, kostnadsutveckling, mm. Vidare skall i denna utredning ske en redovisning över vilka aktiva ledningsbeslut som bedöms vara möjliga på kort- respektive lång sikt för omfördelning av personal för att uppnå en kostnadseffektivisering av konceptet. Den kompletterande utredningen skall presenteras skriftligen för produktionsstyrelsen i augusti Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade att ge sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag att efter första kvartalet 2015 utreda och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden vid de enheter som ingått i projektet under Utredning av vårdnära service VNS, tidigare benämnt FM-pilot effekter och rekommendationer för nästa steg, har genomförts. Av sammanfattningen av utredningen framgår att konceptet vårdnära service avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men ger inga besparingseffekter i personalkostnad. För att uppnå detta krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av personal för besparingseffekt. Vidare framgår av utredningen att genomförandet inte finansierar sig själv genom besparingar i personal och materialkostnader. Av utredningen framgår att det snarare redovisas kostnadsökningar. Dock redovisas konceptet tydlig potential att ge direkta kostnadsbesparingar i form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning. Utredningens slutgiltiga rekommendation är att: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

189 2 (2) Fatta beslut om breddinförande av implementerad städtjänst och basera ersättningen gör genomförande av städtjänsten till 1) uppnådda krav på renhet och 2) besparingar i kostnad för vårdrelaterade infektioner. Exakt mätmetod behöver dock utvecklas. Fatta beslut om förberedelse för konceptet vårdnära service på materialhantering och textilhantering under 2015 för att möjliggöra ett breddinförande under Avvakta med införande av kost, provtransporter och avfall tills en för sjukhuset kostnadsneutralt införande kan uppvisas. Produktionsstyrelsen tar till sig utredningens rekommendationer men vill samtidigt få en tydligare belysning av vilka aktiva ledningsbeslut som bedöms vara möjliga på kortrespektive lång sikt för omfördelning av personal för att uppnå en kostnadseffektivisering av konceptet vårdnära service. Produktionsstyrelsen ser vidare att sjukhuset kompletterar utredningen med en jämförelse med motsvarande vårdavdelningar som ej ingått i konceptet vårdnära service för att utreda och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden, kostnadsutveckling, mm. Denna utvecklade utredning skall presenteras skriftligen för produktionsstyrelsen i augusti månad Bilagor: - Utredning av vårdnära service (VNS, tidigare benämnt FM) pilot, effekter och rekommendationer för nästa steg, Anders Andersson, Akademiska sjukhusets syn på utredningen vårdnära service (VNS), Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice

190

191 Utredning av vårdnära service (VNS, tidigare benämnt FM) piloter Effekter och rekommendation för nästa steg Anders Andersson

192 Sammanfattning och slutsats Genomförandet har i praktiken omfattat städ och material, övriga delar utförs i stort som före genomförandet. Konceptet ger betydande fördelar genom städtjänsten. Ökad kvalitet enligt ATP (mätmetod för städkvalitet), vilket kan vara en indikation för minskad risk för vårdrelaterade infektioner, är tydligt mätbart. Till detta kommer en mycket stor nöjdhet bland personalen i och med minskad belastning och förbättrad arbetsmiljö. Även en flexibilitetsfördel för in- och utskrivningar lyfts fram och att detta skapar ett bättre flöde på vårdavdelningarna. Den förändrade materialhanteringen ger en fördel för vården både inom tidsavlastning och vårdhygien, men implementeringen har inte genomförts bra. Bättre förberedelser och involvering av vårdpersonal krävs. Det är även oroväckande att personalen upplever en sämre insyn och möjlighet till kostnadskontroll efter genomförandet. En tydlig ökning av kostnad för medicinskt material påvisar att bättre kontroll över materialkostnad och lagernivåer krävs vid införande av konceptet. Konceptet avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men det ger inga besparingseffekter i personalkostnad. För att uppnå detta krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av personal för besparingseffekter. Genomförandet finansierar sig inte självt genom direkta besparingar i personal och materialkostnad. Tvärt om, redovisas en kostnadsökning. Dock uppvisar konceptet tydlig potential att ge indirekta kostnadsbesparingar i form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning, vilket även starkt styrks av vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Utredarens slutgiltiga rekommendation är att 1. Fatta beslut om breddinförande av implementerad städtjänst och basera ersättning för genomförande av städtjänsten till 1) uppnådd kravnivå på renhet och 2) besparingar i kostnad för vårdrelaterade infektioner. Exakta mätmetoder behöver dock utvecklas. 2. Fatta beslut om förberedelser för VNS på materialhantering och textilhantering under 2015 för att möjliggöra eventuell breddinförande under Avvakta med införande inom kost, provtransporter och avfall tills ett för sjukhuset kostnadsneutralt införande kan uppvisas. Metod för utredning Avgränsning Endast avdelningarna 70A1, 70A2, 70B1 och 70B2 har beaktats i denna utredning. För utvärdering av effekter har i de fall möjligt trenddata för åren använts. Beskrivning av metod för utredning av effekter Kommentarer från avdelningschefer Enskilda intervjuer med avdelningschefer Produktion och ekonomi Bygger på statistik från modeller i Divern 1

193 Tid Uppbyggnad av detaljerad aktivitetsmodell tillsammans med personalen. Bedömning av tidsåtgång genom praktiskt deltagande på avdelningarna när aktiviteterna utfördes. Kvalitet Analys av genomförda ATP mätningar och studie av tidigare rapporter runt kvalitetsvinster samt intervju med vårdhygien. Redovisning av effekter Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer än implementeringen av VNS. Kommentarer från avdelningschef 1. Städtjänsten. Samtliga avdelningschefer uppger denna del som den absolut största vinsten med implementeringen. I synnerhet det patientnära städet lyfts fram som en stor fördel. Städningen uppges nu vara av högre kvalitet, utförandet mer flexibelt och bidrar till bättre flöde genom flexibiliteten. Samtidigt har tjänsten bidragit positivt till undersköterskors arbetsmiljö. 2. Materialhantering i nuläget. Uppackning av och påfyllning av material uppges fungera bra på avdelningarna 1. Materialhantering implementeringsfas. Stora brister uppges under det första året i form av att kritiskt material tagit slut, inte varit påfyllt, etc. Huvudorsakerna uppges vara bristande förarbete innan start och ett allt för forcerat genomförande utan att VNS personal satt sig in i verksamhetens behov. 2. Materialhantering insyn. Man upplever en mindre insyn i materialhanteringen och ser en risk/känner av en minskad kostnadsmedvetenhet 1. Kosthantering. Ingen skillnad mot före då avdelningarna har haft köksor anställda som redan innan utförde de flesta uppgifterna kopplade till kosten. 2. Provtransporter. Ingen skillnad mot före, mycket av samma anledning som för kosthantering. 3. Textil. Vissa skillnader, men inga som egentligen märks av på avdelningarna För ytterligare kommentarer från avdelningschefer för de berörda avdelningarna finns även rapporten Avdelningarnas utvärdering FM-projektet. Utredaren bedömer att ovan beskrivna positiva och negativa punkter väl sammanfattar denna rapport. 2

194 Effekter på produktion och ekonomi Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många bakomliggande faktorer utanför ramen för FM/VNS. I figur 1 redovisas utveckling av produktion i absoluta tal. Nivån är relativt stabil för antal kontakter, men för en markant nedgång ses för Antal vårddygn uppvisar en fallande trend under perioden I figur 1 påvisas även en nedåtgående trend för genomsnittlig vårdtid med en stor skillnad mellan år 2012 och 2013, och en mindre skillnad mellan år 2013 och Figur 1: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt för berörda avdelningar (källa: Diver) Den största orsaken till de nedåtgående trenderna i figur 1 är att antalet disponibla vårdplatser har gått från ca 23 till 17 under tidsperioden. Samtliga avdelningschefer uppger dock en ökad flexibilitet i att mottaga och skriva ut patienter, vilket bör ha en positiv effekt på produktionen. Detta kan vara en av orsakerna till den minskade snittvårdtiden. 3

195 I figur 2 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser. I denna ser man en viss produktivitetsökning i antal kontakter per vårdplats. Antal vårddygn per vårdplats har ett mer varierat utfall. Figur 2: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser för berörda avdelningar (källa: Diver) Aktiviteter som överförts till avdelningsextern personal har tidigare utförts av personal som redovisas som övrig personal i ekonomiuppföljningen. Därför har en jämförelse av tidigare år och 2014 gjorts för detta kostnadskonto. Från tidsuppföljningen ges ett entydigt resultat att aktiviteter och tid har överförts från avdelningspersonal till VNS/ISS personal, men övrig personal kostnaden uppvisar en stigande trend. Normaliseras kostnadsutvecklingen för produktion så är den relativa kostnadsökningen ännu större. 4

196 Figur 3: Utveckling av personalkostnad övrig personal för berörda avdelningar (källa: Diver) Kostnad för relevant medicinskt material uppvisar en ökning 2014 jämfört med Det bör noteras att det totalt sker en nedgång i kostnad för medicinskt material under åren på grund av ändrad metod, som resulterar i att kontering av dyrt röntgenmaterial sker i andra verksamheter. Figur 4: Utveckling av kostnad för medicinskt material för berörda avdelningar (källa: Diver) Effekter på tid för vårdpersonal Vid analys av tid så sammanfaller resultatet mycket väl med avdelningschefernas kommentarer. 1. Den stora förändringen är inom städ där ca timmar per år har lyfts bort från personalen 2. En förändring syns även tydligt inom material där ca timmar per år lyfts bort 3. Prover, avfall och kost uppvisar en marginell skillnad. Observera att köksan här redovisas som avdelningspersonal 5

197 Tidsestimaten, som beräknas bottom-up har noggrant jämförts mot de faktiska resurser som utför aktiviteterna och överensstämmelsen är mycket god. detta medför att tillförlitligheten i tidsanalysen för efter är stor. Huvudfokus i denna utredning är att påvisa huruvida implementeringen har gett en tidsbesparing för avdelningarna eller inte, vilket framgår tydligt att så är fallet av figur 5. Även den tidsbedömning som gjordes inför start som en del av FM-projektet har beaktats i analysen. Främst har det från denna jämförelse noterats att genomsnitts tiden per avdelning för städaktiviteter bedömdes mycket högre (227 % högre) än vad denna tidsstudie visar. I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 94 % att införandet frigjort tid för vården och att denna använts till mer omvårdnad men även till kompetensutveckling och ombuds-/ansvarsuppdrag. Figur 5: Omfördelning av tid före och efter införande av konceptet för berörda avdelningar (källa: Tidsstudie) Effekter på kvalitet Renhetsnivå enligt ATP Inledningsvis understryks att ATP metoden är ifrågasatt som mätmetod för att bedöma renhetsnivå och slutsatser från resultaten skall göra med försiktighet. Implementeringen visar dock en mycket stor förbättring av kvaliteten på både patientnära städ och slutstäd. Diagrammen visar både medel i nivå före och efter ett antal mätpunkter städats och variationen i utfall efter städning. Resultatet är tydligt; både renhetsnivå och variation i renhetsnivå är mycket bättre med nuvarande städtjänst. I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 53 % att införandet har ökat kvaliteten på det patientnära städet, vilket måste ses som en förvånansvärt låg andel givet resultaten nedan. 6

Ekonomi- och verksamhetsrapporter

Ekonomi- och verksamhetsrapporter Bilaga PS 2014-06-24, 68. 2014-06-24 Dnr PS2014-0001 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post tord.jansson@lul.se Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 november 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid för

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3)

Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar 2014 (T3) BILAGA PS 2015, 7. 2014-02-23 Dnr PS 2014-0001 Ledningskontoret Ann Hammarstrand Tfn 018-611 60 71 E-post ann.hammarstrand@lul.se Produktionsstyrelsen Sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar

Läs mer

Dagens kostnad jämfört med ny modell

Dagens kostnad jämfört med ny modell Dagens kostnad jämfört med ny modell OBS ingen ekonomisk effekt av gemensam upphandling är beräknad! Landsting Nuvarande kostnad antal timmar Diff nuvarande kostnad och modell 50 yta/50inv Diff nuvarande

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 26 mars 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde tisdagen den 21 maj 2013 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Johnny Svahn (S) Föredragande Dnr Tid

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MÅNADSRAPPORT 2009. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport 2009 Nya Karolinska Solna INNEHÅLLSFÖRTECKNING STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Månadsrapport MÅNADSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 1 2 UPPFÖLJNING AV HUVUDMÅL... 1 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL... 2 4 VERKSAMHETENS

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

31 Stockholms läns landsting i (i)

31 Stockholms läns landsting i (i) 31 Stockholms läns landsting i (i) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE SLL Ekonomi och Finans 2014-11-04 LS 1410-1089 Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2014-11-

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr. MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd November 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Produktion Sammanfattning och analys Produktionen ligger, totalt sett,

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl. 13.00 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 1. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: Fastställelse

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 MÅNADSRAPPORT 1(8) Datum 2014-02-10 vers 2 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Beläggningen på

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Ekonomisk rapport efter februari månad

Ekonomisk rapport efter februari månad TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin 2015-03-16 ON 2015/0023 0480-453510 Omsorgsnämnden Ekonomisk rapport efter februari månad Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner budgetrapporten

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Åtgärder för att förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 70 Dnr PS 2011-0035 Åtgärder för förbättra det byggnadstekniska brandskyddet vid Akademiska sjukhuset

Läs mer

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011.

2011-08-17 LS 1106-0985. Tf landstingsdirektören har överlämnat delårsrapport för Skadekontot för perioden 1 januari - 30 juni 2011. Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-17 LS 1106-0985 Ankom Dnr: 2011-08- 1 7 i, Landstingsstyrelsen i ANDSTtNGSST YRE t SEN 1 1-08-17* 010 för Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl ÄRENDET

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 Landstingsstyrelsen Skadekontots tertialrapport 2015 Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Skadekonto överlämnar

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning)

Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning) 01054 Datum -06-09 01054 Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning) MÅNADSRAPPORT MAJ Nämnd: DN ADH (Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik) Period: Jan-Maj Kort sammanfattning Resultatet

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING Textkommentar Landstingsstyrelsens förvaltning Juli 2006 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare

Läs mer

Verksamhetsrapport Februari 2015

Verksamhetsrapport Februari 2015 Verksamhetsrapport Februari 215 8-123 132 Datum: 215-3-3 Innehållsförteckning SLL-koncernen 1 Trafiknämnden 2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 Stockholms läns sjukvårdsområde 4 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Rapport från dialog med förvaltningarna kring åtgärder för att nå budgetmålen

Rapport från dialog med förvaltningarna kring åtgärder för att nå budgetmålen Bilaga PS 2013-04-26, 30. 2013-04-11 Dnr PS 2013-0001 Landstingets ledningskontor Produktionsavdelningen Produktionsdirektören andreas.endredi@lul.se Produktionsstyrelsen Rapport från dialog med förvaltningarna

Läs mer

Folktandvården Västmanland AB 2014-09-15 Till Landstingsfullmäktige Tertialrapport 2 år 2014 Folktandvården Västmanland AB:s tertialrapport 2 för år 2014 bifogas. Investeringsberedskap år 2015-2017 Folktandvården

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

Uppföljning per augusti 2007

Uppföljning per augusti 2007 2007-09-18 Uppföljning per augusti 2007 1 Sammanfattning Det prognostiserade resultatet för 2007 beräknas till 0,0 mkr. Förvaltningens kostnadskontroll är god. Bruttokostnadsutvecklingen är 4,4 % (justerad

Läs mer

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 50 Dnr PS 2011-0032 Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Läs mer

AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013

AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013 AS2012-0272 1(6) Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet 2012 2013 augusti 2013 2(6) 1. Sammanfattning Sjukhusets kostnadsanpassningsprogram omfattar sammantaget 412 mnkr under 2012-2013.

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-03-10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 10 mars 2014, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT

Månadsrapport Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT Augusti månad KULTURNÄMNDENS MÅNADSRAPPORT 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 3 2. UTFALL FÖR PERIODEN JANUARI - AUGUSTI 2007... 4 2.1. INTÄKTER PERIODENS UTFALL... 4 2.2.

Läs mer

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 74 Dnr PS 2013-0038 Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping Förslag

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

Månadsuppföljning 2012 - helår

Månadsuppföljning 2012 - helår 2013-02-19 LJ 2013/168 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Månadsuppföljning 2012 - helår Bakgrund Landstingets utgångspunkt för styrning är att tillgängliga resurser används så att en god hushållning

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Beslut om renovering av hus A1

Beslut om renovering av hus A1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 108 Beslut om renovering av hus A1 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: Dnr PS 2012-0059

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 155 Dnr PS 2012-0059 Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Landstingets Tertialrapport januari april 2012

Landstingets Tertialrapport januari april 2012 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-05-28 4 (26) Dnr CK 2012-0001 94 Landstingets Tertialrapport januari april 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område

Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 73 Dnr PS 2013-0037 Rivning av hus V1 på Akademiska sjukhusets område Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Månadsbokslut Blekingesjukhuset November 2014 1

Månadsbokslut Blekingesjukhuset November 2014 1 Månadsbokslut Blekingesjukhuset November 2014 1 Blekingesjukhuset 2014-12-11 Dnr Landstingsdirektörens stab Sammanfattning Prognosavvikelse Prognosavvikelse Förändring oktober november Intäkter 86 296

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 RehabCentrum Innehållsförteckning 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 2. ÅRETS BOKSLUTSGRANSKNING... 2 2.1 ÅRSANALYS ENLIGT BALANSERAT STYRKORT... 2 Strategiska mål... 3 3. PERSPEKTIV... 3

Läs mer

Integrerade verksamhetssystem

Integrerade verksamhetssystem Integrerade - Exempel på användning från hälso- och sjukvården Program Vilka är vi? Magnus Sjöberg, produktionsenhetschef Resurscentrum Karin Åhlén, enhetschef verksamhetsekonomi Inramning s organisation,

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Genomförande av ombyggnad av M1/M2

Genomförande av ombyggnad av M1/M2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 53 Genomförande av ombyggnad av M1/M2 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar Dnr PS 2013-0029

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015

Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015 KALLELSE 2015-09-27 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015 Tid: Tisdagen den 6 oktober

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-414 91 Ändrat tjänsteutbud med nytt ägandeskap för personalbostäder i Nyköping Arbetsutskottets förslag till beslut

Läs mer

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

KS 2014-250. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 388 Kommunstyrelsens månadsrapport för november 2014. KS 2014-250 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus november 2014

Månadsrapport Hallands sjukhus november 2014 MÅNADSRAPPORT 1(11) Datum 141209 slutversion Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Hallands sjukhus november 2014 Sammanfattning Produktion Patientsäkerhet och kvalitet

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008 Prioritering av landstingets verksamheter Pressinformation 7 februari 2008 1 Deltagare Svante Lönnbark, landstingsdirektör, 070-559 28 19 Berit Fredricsson, chef Division Primärvård, 070-655 94 31 Gunnar

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Primärvårdsnämnden i Halmstad

Primärvårdsnämnden i Halmstad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-02-03 Primärvårdsnämnden i Halmstad Tid: Tisdagen den 3 februari 2004 kl. 14:00 Plats: Primärvårdsförvaltningen, Torsgatan 1 1 Justering Primärvårdsnämnden i Halmstad

Läs mer

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 2013-04-08 1(10) Plats och tid Beslutande Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 Ewa-May karlsson, (c), ordförande Tomas Nilssson, (m) Mathias Haglund,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer