FÖREDRAGNINGSLISTA. Produktionsstyrelsens sammanträde den 29 april 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde den 29 april 2014 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 34. Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 35. Ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden PS Återinläggningar och uppföljning vårdskador informationsärende PS Erfarenhetsåterföring från Psykiatrins hus under byggtiden och efter färdigställande PS Återrapportering kring vårdplatsstyrning och dimensionering PS Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering PS Översyn av pågående och tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset PS Förvaltningarnas arkivhantering PS Sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt PS Initiering av upphandling av dos-tjänst PS Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

2 Bilaga Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter för mars månad till handlingarna. Ärendet Förvaltningar under produktionsstyrelsen har inkommit med månadsrapporter per den sista mars vilka redovisas i bilaga till ärendet. Månadsrapporten för Lasarettet i Enköping visar att lasarettet prognostiserar ett resultat på -17 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor sämre än budget. Resultatförsämringen är en konsekvens av den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktion vilket innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. I dagsläget beräknas intäktsförlusten till ca 10 miljoner kronor varav ca 8 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering. Mot bakgrund av detta kommer styrgruppen för ny prismodell inom radiologin, efter det första tertialets ekonomiska utfall 2014, genomföra en uppföljning av den nya modellen. Detta för att utröna kostnadsförskjutningar till följd av införandet av den nya modellen samt orsakerna till detta. Resultatet av denna uppföljning kommer sedan att återrapporteras till produktionsstyrelsen. Kopia till: Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Mars 2014

4 Ekonomi Landstingets årsprognos är miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående prognos med 91 miljoner kronor. Det kraftigt positiva resultatet beror på försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun. Den förbättrade prognosen är även den kopplad till försäljningen 1 av Ulleråker, till följd av en justering av reavinsten. Observera dock att försäljningen hanteras som en balanskravsjustering och ingår därför inte i balanskravsresultatet. Det prognostiserade balanskravsresultatet (det vill säga bortsett från reavinsten från försäljningen av Ulleråker) beräknas efter mars till minus 141 miljoner kronor, vilket ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 2. Avvikelsen mot budget beror främst på det budgetunderskott som finns på Akademiska sjukhuset på 190 miljoner kronor. Balanskravsresultatet på minus 141 miljoner kronor är oförändrat jämfört med föregående prognos. På förvaltningsnivå är det tre förvaltningar där förändringar har skett jämfört med föregående prognos. Lasarettet i Enköping har försämrat prognosen med 10 miljoner kronor medan Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingets resurscentrum har förbättrat sina prognoser med 8 respektive 3 miljoner kronor. Tabell 1: Årsprognos 2014 Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Årets resultat % Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav % Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 7 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Detta är 3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är fortfarande tidigt att dra allt för stora slutsatser av utfallet efter tre månader men det finns fyra poster som vi vill belysa: Det finns en viss osäkerhet huruvida Akademiska sjukhuset kommer att uppnå budgeterad intäktsnivå för riks- och regionvård Personalkostnaderna avviker positivt mot budget Inhyrd personal avviker negativt mot budget De medel som finns avsatta för köpt vård och kösatsningar har hittills inte förbrukats i planerad omfattning Eventuella effekter på intäkterna på grund av ny biljett- och prisstruktur inom kollektivtrafiken. 1 Det pågår fortfarande beräkningar kring reavinsten från försäljningen och ytterligare justeringar kan därför komma att göras. 2 I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr.

5 Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 198 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping har försämrat sin prognos jämfört med föregående rapportering och Landstingets resurscentrum har lämnat en förbättrad prognos. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf budget Förändring jmf föreg prog AS LE PV 0 0 HoH -1 0 FTV 0 0 LSU 0 0 LRC 3 3 Summa Från förvaltningarnas månadsrapporter har nedanstående bedömts viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset prognostiserar ett årsresultat på minus 190 miljoner kronor vilket är i enlighet med den budget som Akademiska arbetar utifrån, men som ännu inte är beslutad. Sjukhuset skriver i sin rapport att läget 2014 är tufft, även beaktat det budgeterade minusresultatet. Sjukhuset bedömer och planerar för effektiviseringar på minst 100 miljoner kronor för att klara budgeterat resultat. Sjukhusets prognos är efter mars månad att de kommer att klara effektiviseringen och det budgeterade resultatet på minus 190 miljoner kronor. Utvecklingen av riks- och regionintäkterna och personalförsörjningen är dock viktigt för sjukhusets resultat och årsprognos. Sjukhuset har fortsatta problem med stängda vårdplatser inom den somatiska vården på grund av sjuksköterskebrist. Situationen är dock bättre i mars jämfört med i början på året och hösten 2013 (mer om detta finns beskrivet under produktionsavsnittet). Sjukhuset har även problem att genomföra upphandlingar i den takt som önskas vilket på sikt kan det leda till produktionsstörningar och ökade kostnader. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett årsresultat på minus 17 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Den försämrade prognosen är enligt lasarettet en konsekvens av den nya landstingsgemensamma prismodellen för Bild och funktion som resulterar i lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Hälsa och Habilitering Hälsa och habilitering är en ny förvaltning från 1 januari Förvaltningen har tagit över stora delar av den av landstingets anslagsfinansierade Primärvården. Förvaltningen prognostiserar med ett underskott på 0,5 miljoner kronor vilket förklaras av utebliven kompensation för ökade hyreskostnader. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum prognostiserar ett årsresultat på plus 3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Intäkterna förväntas öka med cirka 3 miljoner kronor vilket beror på nya uppdrag som förvaltningen fått och som inte fanns medtagna i budgeten. Även personalkostnaderna förväntas öka vilket kan förklaras av att EPJ (elektronisk patientjournal) håller på att rekrytera ny personal. Rekryteringarna kommer att leda till minskade kostnader för konsulter.

6 Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings produktion anges i DRG (diagnosrelaterade grupper). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även måttet antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Habilitering och hjälpmedel mäter sin produktion i antal besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård. Produktionsuppföljning av vård till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till överenskommen produktionsvolym det vill säga den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till sjukhusen. Överenskommen produktionsvolym 2013 är angiven i DRG-poäng, antal vårdtillfällen samt antal läkarbesök och övriga besök. Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av fritt vårdvals patienter. Akademiska sjukhuset Vårdproduktionen för perioden januari till mars är för Akademiska sjukhuset i nivå med budgeten för totalt antal producerade DRG poäng, (+0,2 procent). När det gäller slutenvården är sjukhusets C-länsproduktion 2,4 procent lägre än budget mätt i DRG-poäng samtidigt som sjukhusets riks- och regionvård ligger 3 procent över budget för perioden. Produktionen mätt i antal vårdtillfällen (slutenvård) understiger budgeten för den aktuella perioden med 2,4 procent. Det är riks- och region som är något under budget medan C-län är i nivå med budget för perioden januari till mars. För öppenvården ligger läkarbesök (inkl dagsjukvård) över budget mätt i DRG poäng, 5,4 procent. Antalet disponibla vårdplatser ökar sakta men fortfarande är cirka 8 procent av vårdplatserna stängda (vilket motsvarar cirka 60 vårdplatser). Till följd av stängda vårdplatser är antalet vårddagar färre för den aktuella perioden januari till mars jämfört med samma period föregående år, (-7 procent). Under perioden har sjukhuset vårdat patienter i slutenvården med en högre genomsnitts DRG-vikt på kortare tid. Medelvårdtiden har minskat med 2 procent och medel DRG-vikten har ökat med 6,5 procent jämfört med samma period föregående år. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den kronor för januari till mars jämfört med samma period föregående år då den var kronor. Ökningen motsvarar 4,9 procent. Antal vårdtillfällen ökade lite i mars dock är trenden nedåtgående samt att det ackumulerade utfallet för januari till mars är under 2013 års nivå. Trenden för läkarbesök är dock uppåtgående. En bidragande orsak till detta är en utökning av sjukhusets verksamheter i och med barnspecialistmottagningarna. Se diagrammen nedan.

7 Diagram: Antal kontakter, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion dels på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser dels på grund av en alltför kort kö (patienter vill inte opereras med för kort varsel). Totalt antal producerade DRG-poäng ligger under budget med 2,9 procent. Lasarettet fortsätter att tappa slutenvårdsproduktion och ligger under budget både vad det gäller DRG poäng och antal vårdtillfällen för perioden januari till mars. Inom öppenvården ligger dock läkarbesök över budget mätt i DRG poäng. När det gäller total kostnad per producerad DRG-poäng så är den lägre än budget, men i nivå med föregående år. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till mars har Lasarettet utfört både fler läkarbesök samt övriga besök medan Lasarettet genomfört något färre antal vårdtillfällen. Trenderna för de olika besöken samt vårdtillfällen kan ses i diagrammen nedan. Diagram: Antal kontakter, Lasarettet i Enköping

8 Primärvården Det ackumulerade utfallet för läkarbesök är i nivå med budget och något lägre än samma period föregående år (januari-mars). Beträffande övriga besök så uppvisar de en väsentlig ökning i förhållande till såväl budget (+9 procent) som föregående år (+10 procent). Förklaringen till ökningen är bland annat ett ändrat arbetssätt med breddinförd drop-in verksamhet. När det gäller total kostnad per besök så är den lägre än både budget och föregående år för den aktuella perioden. Folktandvården Det ackumulerade utfallet (januari-mars) för antal besök inom allmäntandvården samt specialisttandvården ligger under budget med 2,4 procent respektive 1,7 procent. Beträffande antal frisktandvårdsavtal så uppvisas en ökning jämfört med samma period föregående år på 565 stycken (+16 procent). Dock är antalet avtal något under budget för perioden januari-mars. När det gäller total kostnad per besök så är den lägre än budget men något högre än föregående år för den aktuella perioden. Hälsa och habilitering Totala antalet besök, inklusive de nya verksamheterna, uppvisar en ökning (+5,7 procent) för perioden januari till mars jämfört med samma period föregående år. Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,8 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden ligger i regel högt i början på ett år då löneöversynen från året innan får en större tyngd. Det förklaras av att den genomsnittliga timlönekostnaden för året innan endast innehåller ny lön för nio månader. I januari betalades resterande beslutade lönepåslag på 500 kronor ut till grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset vilket även påverkar timlönekostnaden. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 236 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med mars i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 2,8 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 174 årsarbetare till årsarbetare varav 25 är en följd av att barnspecialistmottagningarna som numera organisatoriskt tillhör Akademiska. Specialistutbildade sjuksköterskor har ökat med 23 årsarbetare, grundutbildade sjuksköterskor med 22, undersköterskor med 38, ledning med 14 och handläggare med 12 årsarbetare. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare vid samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 6 110, och Landstingets kostnader för inhyrd personal är 18 miljoner kronor till och med mars. Årsbudgeten är 48 miljoner kronor, att jämföra med bokslutet 2013 på 67 miljoner kronor. Akademiska har tillfälligt öppnat en avdelning som bemannas med inhyrd personal och den är tänkt att finnas till april. Lasarettet i Enköping har ökat antalet hyrpersonal jämfört med samma period föregående år på grund av bland annat svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Primärvården, Akademiska och Lasarettet rapporterar inga avvikelser, årsprognos är lika med årsbudget när det gäller inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter mars 4,9 procent och det är en ökning jämfört med 2013 då sjukfrånvaron var 4,7 procent. Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har ökat något, medan sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 18 miljoner kronor efter mars och det är 0,8 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 4,5 procent.

9 7 (8) Diagram: Total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2014, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt År 2012 År 2013 År 2014 Ack nov Årsutfall/mål 2014

10 8 (8) Bilagor Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag % Rörlig ersättning från HSS % Fast ersättning från HSS % Vårdvalsintäkter % Riks-/regionsjukvård % Patientavgifter sjukvård % Intäkter enligt tandvårdstaxan % Trafikintäkter % Övrig finansiering % Övriga intäkter % 1 Skatteintäkter % Generella statsbidrag/utjämning % Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Intäkt försäljning av Ulleråker mnkr

11 Månadsrapport Mars 2014 Akademiska sjukhuset

12 2 (13) Sammanfattning Akademiska sjukhuset har under första kvartalet 2014 fortsatt problem med stängda vårdplatser inom den somatiska vården på grund av sjuksköterskebristen. Jämfört med föregående år motsvarande period har knappt 60 vårdplatser (8 %) varit stängda. Läget i mars är dock bättre än både i början av året och jämfört med hösten 2013 då ytterligare cirka 20 vårdplatser var stängda. De stängda vårdplatserna har lett till att 5 procent färre vårdtillfällen och 7 procent färre vårddagar har producerats jämfört med föregående år. Det pressade läget har medfört att beläggningen inom somatiken har ökat till 94 procent under perioden jämfört med 91 procent föregående år januari-mars. Sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation vad gäller främst allmänsjuksköterskor vilket har fortsatt in i 2014 och påverkar framförallt den elektiva slutenvårdsproduktionen. Personalförsörjningsläget har förbättrats i början av året och planen är att de flesta vårdplatser skall vara öppna igen i april månad. Inom slutenvården öppnades tillfälligt, den 27 januari, en avdelning (70 D2) inom medicin- och thoraxdivisionen där sjuksköterskorna bemannas av ett bemanningsföretag. Denna avdelning planerar att stänga i april då tillräckligt många ordinarie platser ska ha öppnat igen. För närvarande fattas det cirka 40 sjuksköterskor främst specialistsjuksköterskor samt även specialistläkare inom vissa områden såsom inom psykiatrin. För att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor, beslutade Akademiska sjukhuset i mars att införa studielön till höstens utbildningar för specialistutbildning med inriktning mot operationssjukvård och intensivvård. Det ekonomiska resultatet för perioden är plus 4 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet beror på en lägre omkostnadssida (+93 mnkr) som till stor del balanseras av ett motsvarande underskott på intäktssidan (-89 mnkr). Resultatet är fortsatt mycket svåranalyserat till följd av förändrade bokslutsrutiner 2013 som påverkar framförallt kostnaderna i december 2013 (högre än normalt) och januari 2014 (lägre än normalt). Det stora pluset vad gäller avskrivningar i perioden är mycket bekymmersamt då vi fortsatt har stora problem i upphandlingsprocessen och därmed investeringstakten. På sikt kan detta leda till produktionsstörningar och ökade kostnader. I tertialrapportens prognos kommer vi att fokusera särskilt på möjligheten att klara en ökad investeringstakt under året. Sjukhuset har ett tufft ekonomiskt läge 2014, även beaktat det budgeterade resultatet på minus 190 miljoner kronor. Sjukhuset behöver trots det göra effektiviseringar på åtminstone 100 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Prognosen för helåret 2014 är att sjukhuset kommer att klara effektiviseringen och därmed uppnå budgeterat resultat. Ekonomi Senaste månadens utfall (mars) Nettoresultatet i mars är plus 42 miljoner kronor mot budget, varav 27 miljoner kronor återfinns på intäktssidan och 15 miljoner på kostnadssidan. Oförbrukade ALF-medel i perioden belastar resultatet på intäktssidan med minus 6 miljoner kronor, motsvarande belopp återfinns på kostnadssidan vilket innebär att resultatet av oförbrukade ALF-medel inte har någon nettoeffekt på resultatet. Intäkter +27 mnkr (+4 %) Riks- och regionintäkterna visar ett positivt utfall mot budget på 17 miljoner kronor vilket även avspeglar sig i produktionen. Samtliga divisioner visar på en positiv utveckling av riks- och regionintäkterna i förhållande till budget, främst kirurg- och onkologdivisionen och neurodivi-

13 3 (13) sionen. Jämfört med samma period 2013 har snittvikten ökat med 5 procent men antalet vårdade patienter har i stort sett varit oförändrat. Den rörliga C-länsersättningen visar överskott mot budget med 20 miljoner kronor. Övriga intäkter belastar resultatet med ett underskott på drygt 4 miljoner kronor, vilket återfinns främst på diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen och är i huvudsak en periodiseringsfråga samt en effekt av eftersläpningar i faktureringen på grund av införandet av ny prislista på bild- och funktionsmedicinskt centrum. Kostnader +15 mnkr (+2 %) Personalkostnaderna är i balans med budget. Investeringstakten i början av året är inte i fas med avsatta budgetmedel därav ett överskott på avskrivningar med 2 miljoner kronor. Övriga kostnader avviker med plus 10 miljoner kronor mot budget. Negativa avvikelser återfinns inom kostnadsslagen medicinskt material (-2,6 mnkr) och inhyrd personal (-3 mnkr). Kirurg- och onkologdivisionen har under aktuell månad ökat antalet producerade operationsminuter med 7,1 procent medan antalet operationer minskat med 2,3 procent jämfört med mars Detta beror på en förändrad patientmix med ökad vårdtyngd per operation och ökade kostnader för bland annat medicinskt material och kostnader för implantat. Avvikelsen för inhyrd personal återfinns främst inom psykiatridivisionen (affektiva sjukdomar, akut- och konsultpsykiatri). Mnkr Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall (januari-mars) Det ackumulerade resultatet för perioden är plus 4 miljoner kronor. Jämfört med budget avviker resultatet negativt på intäktssidan (-89 mnkr) medan kostnadssidan visar en positiv avvikelse (93 mnkr). Under mars har vissa korrigeringar av divisionernas fördelning av budget över året gjorts, främst för personalkostnader och riks- och regionintäkter, vilket förklarar en del av svängningarna mellan resultatet i aktuell period och föregående rapporteringsperiod. Oförbrukade ALF-medel i perioden belastar resultatet på intäktssidan med minus 39 miljoner kronor, motsvarande belopp återfinns på kostnadssidan vilket innebär att resultatet av oförbrukade ALFmedel inte har någon nettoeffekt på resultatet. Uppbokade kostnader i bokslutet 2013 för leverantörsfakturor motsvarar 28 miljoner kronor, vilket fortfarande påverkar resultatet. Intäkter -89 mnkr (-5 %) På intäktssidan avviker riks- och regionintäkterna med minus 26 miljoner kronor vilket innebär att underskottet har minskat (-54 mnkr). Utvecklingen av riks- och regionintäkterna i förhållande till antalet disponibla vårdplatser ser allt bättre ut, se diagrammet nedan. Jämfört med samma period 2013 är antalet vårdplatser cirka 8 procent färre medan intäkterna avviker med ett par procentenheter. Antalet vårdplatser planeras att successivt öka under våren allt eftersom bemanningssituationen (rekryterade och inskolade sjuksköterskor) förbättras. Detta förväntas enligt plan ge ytterligare intäktsökningar. Samarbetet med Lasarettet i Enköping fungerar bra och avlastar Akademiska sjukhuset med C-läns vård och frigör utrymme för elektiv riks- och regionvård en vinna-vinna-situation för båda parter. Detta scenario bidrar till att årsprognosen för riks- och regionintäkterna ser positiv ut trots underskott i aktuell period. En viss resultatförbättring från föregående rapporteringsperiod får tillskrivas att perioden har fler fakturerade dagar än samma period föregående år.

14 4 (13) Den rörliga C-länsersättningen avviker med minus 8 miljoner kronor mot periodens budget. Avvikelsen beror främst på periodiseringar, eftersläpning i DRG-sättning samt en något lägre C- länsproduktion jämfört med budgeterat. Övriga intäkter avviker med minus 19 miljoner kronor mot budget och är främst en budgetteknisk fråga beroende på ändrade regler i bokslutet kring balansering av driftprojekt. Det finns även en effekt av ändrad brytpunkt för fakturering av medicinsk service i maj Effekterna av detta har inte divisionerna tagits hänsyn till fullt ut i periodiseringen, effekten kommer att plana ut under året. En viss eftersläpning av intäkterna för röntgentjänster kan ses och som sannolikt beror på införandet av ny prislista i januari. Luftburen intensivvård visar en svag intäktsutveckling i början av året. Eventuella framtida ekonomiska effekter av investeringar i intensivvårdshelikoptrar i landstingen i Dalarna och Värmland måste följas noggrant. Kostnader +93 mnkr (+5 %) På kostnadssidan återfinns generellt en positiv avvikelse mot budget för samtliga resultatrader varav merparten återfinns inom övriga kostnader (+83 mnkr). De totala personalkostnaderna visar ett positivt resultat på 3 miljoner kronor, vilket återfinns för lönekostnader läkare. Nettot av lönekostnader övrig personal och övriga personalkostnader är i balans. Detta analyseras mer ingående under medarbetaravsnittet. Övriga kostnader avviker med plus 83 miljoner kronor jämfört med budget. Läkemedel och medicinsk service, medicinskt material, köpt vård och övriga kostnader visar ett positivt resultat i förhållande till budget. Flertalet av dessa kostnader är vårdplatsrelaterat och speglar den något lägre slutenvårdsproduktionen under de tre första månaderna. Inhyrd personal avviker minus 3 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen och medicin- och thoraxdivisionen. Inom psykiatrin pågår ett aktivt arbete med att minska behovet av inhyrd personal medan kostnaden på medicin- och thoraxdivisionen är kopplad till bemanning av den tillfälliga avdelningen, 70 D2. För 2014 har en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterande beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avser investeringar kopplade till Framtidens Akademiska. Utfallet hittills i år uppgår till 37 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än samma period 2013 och 7 miljoner kronor lägre än avsatt budget. I paritet med detta används

15 5 (13) inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med 8 miljoner kronor. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Årsprognos Det prognostiserade årsresultatet efter årets tre första månaderna bedöms bli i nivå med budget. Varje division har definierat det underskott som man för med sig från 2013 samt vilka kostnadsökningar utöver budgetram 2014 som måste hanteras. Detta motsvarar totalt cirka 100 miljoner kronor på sjukhusnivå. Utvecklingen av riks- och regionintäkterna och personalförsörjningen är viktig för sjukhusets resultat och årsprognos. Det är viktigt att neurodivisionen, främst neurokirurgen, kan producera enligt plan under evakueringen av 85-huset. Bemanningssituationen med brist på operationsoch intensivvårdssjuksköterskor och uppsägningar bland barnmorskor är också avgörande för den totala årsprognosen. Prognosen för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Vi kan nu konstatera att upphandlingsprocessen inte fungerar optimalt och att upphandlingsenheten inte har tillräcklig kapacitet att genomföra upphandlingarna i den takt som önskas. Alternativa upphandlingsåtgärder kommer därför att undersökas. En noggrann genomgång kommer att ske i samband med tertial 1 och en bedömning av årsprognosen för investeringar och avskrivningar kommer att göras efter detta. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Senaste månadens utfall (mars) Sjukhusets totala vårdproduktion under mars månad var högre än 2013 mätt i DRG-poäng. Även antalet övriga besök översteg föregående år. Generellt kan en liten del av produktionsökningen förklaras av ett visst produktionsbortfall för den psykiatriska vården föregående år i samband med flytten till psykiatrins hus. En viktig orsak till att produktionen ökar i mars jämfört med 2013 bedöms vara det förbättrade bemanningsläget i kombination med effekten av förbättrad planering av produktionen. Slutenvård Den slutna vårdproduktionen mätt i DRG överstiger 2013 med cirka 500 poäng (+8 %) för mars månad jämfört med samma period föregående år. Detta trots att sjukhuset hade 7 procent färre vårdplatser öppna jämfört med föregående år samma period. Produktionstrycket är fortsatt högt i mars månad med en högre beläggning jämfört med föregående år samtidigt som antalet vårdtillfällen är färre (-4,5 %). Sammantaget innebär det att medelpatienten har en högre DRG-vikt

16 6 (13) jämfört med föregående år, det vill säga att vårdtyngden har ökat per patient. Neurodivisionen, kvinno- och barndivisionen samt medicin- och thoraxdivisionen visar en stark produktionsökning jämfört med Kirurg- och onkologdivisionen har återhämtat sin slutenvårdsproduktion och marsutfallet är i nivå med föregående år. Antalet riks- och regionpatienter ökar för den elektiva vården samtidigt som den akuta vården är i nivå med mars månad Antalet vårdtillfällen för c-länspatienter i den slutna vården minskar något för både den elektiva- och den akuta vården. Öppenvård: I öppenvården ökar antalet läkarbesök och dagsjukvårdbesök i mars med drygt besök eller 7 procent, exklusive barnspecialistmottagningarna och Enköpings psykiatrimottagning verksamheter som är utökningar av Akademiska sjukhusets verksamhet. Även antalet övriga besök ökar med besök eller 11 procent, när hänsyn tagits till organisatoriska förändringar. Antalet akuta läkarbesök och dagsjukvårdsbesök minskar med knappt 2 procent medan de elektiva besöken ökar med cirka 10 procent för såväl riks- och regionpatienter som C-länspatienter. Sammantaget avviker inte mars månad på ett sådant sätt att man kan dra några långsiktiga slutsatser av produktionsutvecklingen däremot ger mars månads utfall en indikation på att sjukhusets satsningar på förbättrad produktionsplanering och personalförsörjning börjar ge effekt. Akademiska sjukhuset Utfall Budget 2) Utfall föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf Total produktion, C-län, Riks&Region samt LOV Mars Mars föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,8% 9,1% DRG-poäng sluten vård ,7% 8,5% DRG-poäng läkarbesök inkl dag-sjukvård, kirurgi, medicin ,1% 10,6% DGR-poäng sjukvårdande behandling (används ej) - Vårddagar, antal ,4% Vårdtillfällen, antal ,7% -4,5% Dagsjukvård, antal ,4% -5,8% Läkarbesök, antal ,0% 12,7% Sjukvårdande behandling, antal (se övriga besök) - Övriga besök, antal ,1% 16,6% Totalkostnad / producerad DRG ,2% -0,4% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare 1,48 1,41 5,2% inkl inhyrd personal 1 Personalkostnad inkl inhyrd personal i kr / antal ,5% producerade DRG-poäng 1) 1) Exkl ALF och driftsansvar. Kan ej jämföras nationellt eftersom det ej följer nationell standard och LUL gemensam verksamhet ingår 2) Produktionsbudget för 2014 är exkl LOV Kömiljarden Sjukhuset uppnådde på totalnivå 75 procent av grundkravet avseende väntande till besök, samt 68 procent av tilläggskravet avseende faktiska besök för mars månad. Totalt var antalet väntande till besök i mars cirka patienter. Divisionerna arbetar för att klara både grundkravet och tilläggskravet vid årets slut. Sjukhuset uppnådde på totalnivå 73 procent av grundkravet avseende väntande till operation/åtgärd, samt 68 procent av tilläggskravet avseende faktiskt utförda operationer/åtgärder i mars månad. Totalt var antalet väntande till operation/åtgärd i mars cirka 2750 stycken. Endast kirurg- och onkologdivisionen har en bit kvar till grundkravets mål, medan medicin- och tho-

17 7 (13) raxdivisionen redan klarat även tilläggskravet med marginal. Divisionerna arbetar för att klara både grundkravet och tilläggskravet vid årets slut. Bedömningen är att sjukhuset har goda förutsättningar att fortsättningsvis klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd under våren. Sjukhusets målsättning är att hitta åtgärder för att på sikt även klara kömiljardens tilläggskrav på ett hållbart sätt. Ackumulerat utfall (januari-mars) Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion till och med mars är i nivå med budgeten för DRG poäng och är i stort i nivå med budgeten för antalet övriga besök, när hänsyn tas till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu ej DRG satts. Antalet läkarbesök ökar med 4 procent jämfört med 2013 och överskrider budgeten samtidigt minskar antalet dagsjukvårdsbesök för perioden med 1 procent. Antalet disponibla vårdplatser ökar sakta, men fortfarande är cirka 8 procent av vårdplatserna stängda (i genomsnitt knappt 60 vårdplatser). Slutenvård Den ackumulerade produktionen för slutenvården till och med mars är i nivå med budget och är 2,3 procent högre mätt i DRG-poäng jämfört med samma period föregående år. Motsatt gäller för antalet vårdtillfällen, där utfallet understiger den ackumulerade periodbudgeten (-2,4 %) och motsvarande period 2013 (-5,4 %). Även antalet vårddagar är färre hittills i år (-7 %), jämfört med 2013 till följd av stängda vårdplatser. Under perioden har sjukhuset vårdat patienter i slutenvården med en högre genomsnitts DRGvikt på kortare tid. Medelvårdtiden har minskat med 2 procent och medel DRG-vikten har ökar med 6,5 procent jämfört med samma period föregående år. Beläggningen inom slutenvården är allt för hög och är för somatiken 94 procent till och med mars. Detta återspeglar sig i överbeläggningar som för perioden är 2,9 procent (3,4 % tom februari), i förhållande till antalet disponibla vårdplatser. Antalet disponibla vårdplatser har ökat med i genomsnitt 3 vårdplatser mellan februari och mars. Men fortfarande är antalet överbeläggningar i somatiken 35 procent högre än föregående år. Inom Psykiatrin är beläggningen till och med mars 86 procent. Sjukhusets C-länsproduktion för den slutna vården är 2,4 procent lägre än budget mätt i DRGpoäng men antalet vårdtillfällen är i nivå med budget. Varje patient har i genomsnitt ett högre DRG vikt jämfört med 2013 men det är ändå lägre än den budgeterade nivån. Det är delvis en

18 8 (13) effekt av att medicin- och thoraxdivisionen samt neurodivisionen ökar sin medelvårdtid samtidigt som psykiatridivisionen minskar sin medelvårdtid med nästan 2 dagar (18 %) men med ett lägre genomsnitts DRG. Det kan tilläggas att DRG-systemet för psykiatrin ännu är outvecklat och visar inte på samma sätt som i den somatiska vården, den faktiska vårdtyngden. Sjukhusets riks- och regionvård inom sluten vården är ackumulerat 3 procent högre än den budgeterade nivån för DRG produktionen för perioden samt även 4,9 procent högre än motsvarande period förra året. Däremot är antalet vårdtillfällen något lägre. Öppenvård: Antalet läkarbesök och dagsjukvårdsbesök ökar med 6,4 procent, (6 012 besök), jämfört med Barnspecialistmottagningarna och psykiatriska mottagningen i Enköping, en utökning av sjukhusets verksamheter, svarar för en ökning med besök. Resterande ökning på (3,4 %) fördelar sig främst mellan verksamhetsområdena affektiva sjukdomar, hematologi-, hud- och könssjukdomar, kirurgi samt handkirurgi. För övriga besök så ökar barnspecialistmottagningarna och psykiatriska mottagningen i Enköping med cirka besök och en lika stor ökning har främst verksamhetsområdena affektiva sjukdomar, onkologi och beroende och neuropsykiatri. Vårdval för läkarbesök inom gynekologi och ögon är till och med mars 162 DRG poäng och besök vilket är i nivå med budget och Inom ögonsjukvård och ljusbehandlingar är antalet övriga besök hittills i år. Akademiska sjukhuset Utfall Budget 2) Utfall föreg Utfall jmf Utfall jmf Total produktion, C-län, Riks&Region samt LOV år budget % ack tom ack tom mars mars föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng ,2% 2,3% DRG-poäng sluten vård ,7% 0,5% DRG-poäng läkarbesök inkl dag-sjukvård, kirurgi, medicin ,4% 7,1% DGR-poäng sjukvårdande behandling (används ej) - Vårddagar, antal ,9% Vårdtillfällen, antal ,4% -5,4% Dagsjukvård, antal ,5% -1,0% Läkarbesök, antal ,6% 7,2% Sjukvårdande behandling, antal (se övriga besök) - Övriga besök, antal ,9% 8,9% Totalkostnad i kr/ producerad DRG ,4% 4,9% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1 Personalkostnad inkl inhyrd personal i kr / antal producerade DRG-poäng 1) 4, , ,0% 4,3% 1) Exkl ALF och driftsansvar. Kan ej jämföras nationellt eftersom det ej följer nationell standard och LUL gemensam verksamhet ingår 2) Produktionsbudget för 2014 är exkl LOV Akut- och elektivvård Sjukhusets akutsjukvård är på samma nivå som föregående år för DRG poängen för C-län och riks- och region. Antalet kontakter har minskat framför allt inom slutenvården (-6,3 %). Andelen C-länspatienter som fått akutsjukvård är något lägre än föregående år vilket delvis beror på att influensan inte har varit lika problematisk samt en mildare vinter med minskat behov av akut ortopedi jämfört med Den elektiva slutenvården ökar med cirka 2,5 procent mätt i DRG poäng. Samtidigt minskar antalet vårdtillfällen med 4,5 procent. Det speglar den ökade vårdtyngden. Framförallt är det den elektiva riks och regionvården som står för ökningen mätt i DRG-poäng. I öppenvården ökar antalet elektiva besök med 9 procent där C-länsvården ökar antalet besök med 10 procent. Att antalet elektiva besök ökar är i linje med den pågående polikliniseringen inom sjukvården.

19 9 (13) Akademiska sjukhuset Utfall 2013 antal kontakter Utfall 2014 antal kontakter Diff Diff i % Akutsjukvård Slutenvård ,3% C-län ,7% Riks&Region ,9% Öppenvård ,6% C-län ,3% Riks&Region ,4% Elektivvård Slutenvård ,5% C-län ,8% Riks&Region ,8% Öppenvård ,0% C-län ,1% Riks&Region ,3% Sammanfattningsvis visar de tre första månaderna 2014 att sjukhusets öppenvård producerar högre jämfört med Produktionen i slutenvården har återhämtat sig starkt unders mars månad och är nu i nivå med Årsprognos Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget och köerna kommer att kortas rejält 2014 förutsatt att sjukhusets personalförsörjning klaras och att investeringar kan genomföras så att produktionsplanerna kan hållas. Sjukhuset har flera områden som man aktivt arbetar med för att säkra produktionen framåt Inrättande av ett vårdplatsråd Operationsråd Värdebaserad verksamhetsstyrning av vårdprocesser Poliklinisering Akademiska sjukhuset Utfall Beställning Utfall Utfall jmf Utfall jmf Beställning C-län exkl LOV ack tom ack tom föreg år beställning mars mars ackum. % föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,5% -2,1% DRG-poäng sluten vård ,4% -2,4% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,2% 5,7% Medarbetare Senaste månadens utfall (mars) Mars månad har för Akademiska sjukhuset har fortsatt en ansträngd personalförsörjningssituation inom slutenvårdsavdelningar och på operationsavdelningar. I mars saknades det fortfarande cirka 40 sjuksköterskor - främst specialistsjuksköterskor. Personalförsörjningssituationen inom slutenvården har successivt bli bättre då sjukhuset har rekryterat nyutexaminerade sjuksköterskor som skolas in och i mars hade sjukhuset i genomsnitt 4 vårdplatser fler öppna än i februari.

20 10 (13) I ett led att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor, beslutade Akademiska sjukhuset i mars att införa studielön till höstens utbildningar för specialistutbildning med inriktning mot operationssjukvård och intensivvård. Studielönen motsvarar 75 procent av grundlönen och kan ges till tillsvidareanställda sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. I mars månad sade 28 barnmorskor upp sig och begärde kr mer i månadslön samt kr i ingångslön. Sjukhuset har en daglig dialog med barnmorskegruppen och arbetar med en plan för en långsiktigt hållbar personalförsörjning samt en kortsiktig plan ifall uppsägningarna blir en verklighet. I mars har fokus legat på löneöversynsarbetet. Generellt är personalnyckeltal under en enskild månad svårbedömda eftersom till exempel sjukfrånvaro och timlönekostnad påverkas av små förändringar som kan vara tillfälliga beroende på till exempel registreringsrutiner. Ackumulerat utfall (mars) och årsprognos Akademiska sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation främst med en brist på sjuksköterskor vilket har fortsatt in i Till följd av detta har sjukhuset därför stängt vårdplatser. Under årets första tre månader har 8 procent färre vårdplatser varit öppna i jämförelse med samma period föregående år. Den fortsatta bristen på medarbetare bidrar starkt till att sjukhuset inte kommer att producera vård i den takt som sjukhuset planerat för det första kvartalet. För närvarande fattas det cirka 40 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor, samt även specialistläkare inom vissa områden främst inom psykiatrin. Personalförsörjningsläget har förbättrats. Inom slutenvården öppnades tillfälligt, den 27 januari, en avdelning (70 D2) inom medicin- och thoraxdivisionen, med 11 vårdplatser, där sjuksköterskorna bemannas av ett bemanningsföretag. Avdelningen planeras stänga i april månad. Att sjukhuset har ett bättre försörjningsläge syns i närvarotiden. Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 174 årsarbetare jämfört med 2013 varav Alf tid och externa projekt motsvarar 2 årsarbetare. I och med att sjukhuset har tagit över barnspecialistmottagningarna från Primärvården ökar närvarotiden med knappt 25 årsarbetare (se tabell nedan). Förändring av antalet årsarbetare mellan ackumulerat tom mars. (exkl Alfprojekt, driftprojekt och externa projekt,) Yrkesgrupp Närvarotid i årsarbetare Förändring i % varav barn specialistmott. Läkare 23 2,5 % Sjuksköterska 45 2,5 % 10 Usk/skötare mfl 54 3,8 % Ledning 14 5,6 % 1 Adm/handläggare 17 2,8 % 3 Psykolog 18 20,3 % 9 Övrigt 7 0,9 % 2 Summa AS 176 ca 25 Timanställda har ökat med 9 årsarbetare jämfört med föregående år. Övertiden är i nivå med föregående år men arbetad tid under jour och beredskap har ökat med 3 årsarbetare.

21 11 (13) Fokus under våren för att säkra bemanningen kortsiktigt och långsiktigt är följande projekt; Lönebildning Individuell och differentierad löneutveckling Analys av löneutveckling Marknad Projekt avseende nya arbetssätt Hur skall vi arbeta givet de nya förutsättningarna inom sjukvården? Analys av dagens arbetssätt, arbete med framtiden Arbetsmiljö Fortsatt arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet Utbildning till chefer Implementering och utveckling av riskbedömningar vid överbeläggningar, handlingsplaner, prioriteringslistor mm Medarbetarskap och ledarskap Framtagande av kriterier och kompetenser för ledarskap och medarbetarskap Implementera kriterierna Utvärdera och utveckla chefer utifrån ledarriktlinjer och ledarkriterier Kompetensförsörjning Årlig process för kompetensförsörjning inklusive nyckeltal Uppföljning av handlingsplaner Timlönekostnaden för perioden är 1,76 procent högre än föregående år. Ökningen är i nivå med lönerevisionernas avtalade nivåer, inklusive den särskilda lönesatsningen på grundutbildade sjuksköterskor, strukturella förändringar samt ökade kostnader för övertid, jour och beredskap. Sjukfrånvaron till och med februari är 5,13 procent vilket är 0,1 procentenheter lägre jämfört med Trenden från 2013 att långtidssjukfrånvaron sakta ökar håller i sig. Sjukhuset förväntas inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,5 procent för Kostnaderna för inhyrd personal för perioden till och med februari är 9,5 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. I januari öppnades en avdelning med 11 vårdplatser som bemannas med inhyrda sjuksköterskor. Tanken är att vårdavdelningen ska finnas tillfälligt till april. Kostnaden för avdelningen kommer att hanteras som en avvikelse i budget 2014 och finansieras genom diverse åtgärder. Akademiska sjukhuset Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,76 % - - Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 2,9% - - Total sjukfrånvaro, % 5,13% 4,50% 4,75% Inhyrd personal, mnkr 9,5 21, 3 21, 3 Bilaga 1. Årsprognos

22 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader ) Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Noter: 1)-2) Detaljerad redovisning per kontogrupp, se nedan.

23 1) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår 2013 Diff Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår 2013 Diff Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resek ostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter oc h övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgånga

24

25 Månadsrapport Mars 2014 Lasarettet i Enköping

26 2 (7) Ekonomi Senaste månadens utfall Mars månads resultat avviker positivt med 11 miljoner kronor vilket är 13 miljoner högre än budget. Intäkter för producerad c-länsvård överstiger budget med 12,7 miljoner kronor i perioden. Brister i faktureringssystem och rutiner medför att dessa intäkter inte blir korrekta och kommer som tidigare år regleras manuellt. Personalkostnader understiger budget till följd av vakanta tjänster både gällande läkare och sjuksköterskor. Detta tjänsteutrymme har till viss del bemannats med inhyrd personal. Förvaltningsexterna röntgenintäkter understiger budget med 0,8 miljoner kronor till följd av ny landstingsgemensam prismodell för Bild och funktion. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall Lasarettets ackumulerade utfall för mars är -8 miljoner kronor vilket är 6 miljoner kronor bättre än budget. Intäkterna balanserar totalt men då rörlig ersättning från HSS inte visar ett rättvisande resultat så exkluderas denna post ur analysen. Riks- och regionvårdsintäkter ligger 1,5 miljon kronor under budget vilket helt förklaras av en högre budgeterad produktion än beställning motsvarande 6,9 miljoner kronor. Förvaltningsexterna röntgenintäkter avviker negativt mot budget med 2,1 miljoner kronor i perioden vilket kommer att öka under året, se årsprognos. Kostnaderna ligger 5,5 miljon kronor under budget i perioden varav 3 miljoner kronor är en följd av vakanta tjänster som delvis bemannats med inhyrd personal. Direkta patientrelaterade kostnader som läkemedel, medicinsk service och medicinskt material ligger 1,4 miljoner kronor under budget till följd av lägre produktion än planerat. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på -17 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor sämre än budget. Resultatförsämringen är en konsekvens av den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktion vilket innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. I dagsläget beräknas intäktsförlusten till ca 10 miljoner kronor varav ca 8 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat %

27 3 (7) Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet uppnår inte produktionsmålet i mars. I förhållande till planering ligger slutenvårdsproduktionen 45 DRG under plan vilket till viss del kompenseras av högre öppenvårdsproduktion. Utfallet för mars är 34 DRG under plan. Se ackumulerat utfall. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,0% 13,0% DRG-poäng sluten vård ,9% 10,6% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,3% 16,1% DGR-poäng sjukvårdande behandling % 0,0% Vårddagar, antal ,8% Vårdtillfällen, antal ,8% 3,4% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,5% 6,9% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,6% 2,9% Totalkostnad / producerad DRG ,2% -3,7% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,79 1,64 9,0% ,2% -4,7% Slutenvård C-län Slutenvårdsproduktion i mars ligger 45 DRG under planerad produktion vilket är 30 DRG sämre än februari månads utfall. Jämfört med motsvarande period föregående år har en produktionsökning skett motsvarande 44 DRG. Varav vårdval: I mars utfördes 12 vårdtillfällen inom vårdval höft- och knäproteser vilket är 43 under plan. En förklaring till månadens utfall är att i perioden har produktionsutrymme för protesoperationer upplåtits för Akademiska sjukhuset patienter. Resterande förklaras närmare under motsvarande rubrik för ackumulerat utfall. Öppenvård C-län: Öppenvårdsproduktionen av läkarbesök har ökat med 49 DRG och 256 besök i perioden jämfört med motsvarande period föregående år. I förhållande till plan är utfallet 11 DRG över periodiserad planering. Varav vårdval: 30 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under mars vilket är 93 färre än planerad produktion. Inom vårdval gynekologi har 260 läkarbesök utförts vilket är 83 fler än plan.

28 4 (7) Ackumulerat utfall Lasarettet har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion dels på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser samt dels på grund av en allt för kort kö till operationer inom ortopedi och kirurgi. Jämfört med motsvarande period föregående år har lasarettet en betydande högre produktionstakt vilket förklaras av att 2013 års produktion låg med tyngd på senare delen av året med anledning av ombyggnation på operationsenheten som färdigställdes sensommaren Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng ,9% 7,2% DRG-poäng sluten vård ,7% 3,0% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin ,1% 13,0% DGR-poäng sjukvårdande behandling ,0% 0,0% Vårddagar, antal ,0% Vårdtillfällen, antal ,9% -1,3% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal Läkarbesök, antal ,8% 3,5% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal ,3% 11,4% Totalkostnad / producerad DRG ,2% 0,1% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,72 1,68 2,2% ,5% 0,0% Slutenvård C-län: Lasarettet fortsätter att tappa slutenvårdsproduktion. Fram till mars har 142 DRG och 174 färre vårdtillfällen utförts än planerat men 38 DRG fler än motsvarande period föregående år. Varav vårdval: Inom vårdval slutenvård är lasarettet en aktör i vårdval höft- och knäproteser. Utfallet avviker negativt med 120 tillfällen mot plan. Antalet ligger förhållandevis lågt och förklaras dels av att vårdåtagandet initierades innan vårdval infördes 1/ samt bristfälligt remissunderlag och därmed felregistreringar under hösten. Remissregistreringen förbättrades under senhösten och informationen till remmittententerna har nyligen kompletterats av Hälsooch sjukvårdsavdelningen. Ett arbete med att identifiera och rätta upp de felaktiga registreringarna ska påbörjas omgående. Öppenvård C-län: Antal läkarbesök ligger 70 DRG över plan och 122 DRG över motsvarande period föregående år. Trenden mot minskad slutenvård till förmån för ökad öppenvård fortsätter i högre utsträckning än den justering som lasarettet gjorde inför fastställande av produktionsplan. Antal övriga besök ligger i paritet med plan. Varav vårdval: 85 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under året vilket är 280 färre än planerad produktion. Förklaring se ovan Inom vårdval gynekologi har 669 läkarbesök utförts vilket är 165 fler än plan.

29 5 (7) Årsprognos Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Bristen på specialistläkare innebär en ökad osäkerhet om produktionsmålet kommer att uppnås men en översyn av arbetsuppgifter samt rekrytering av logistiker för schemaplanering pågår varvid lasarettet inte reviderar ursprunglig plan i detta skede. Produktionseffekten av lasarettets samarbete med Akademiska sjukhuset kommer att utvärderas under våren. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Utfall jmf Utfall jmf Utfall föreg Beställning C-län ackum. ackum. år ackum. beställning föreg år % % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök ,1% 2,7% DRG-poäng sluten vård ,2% -1,9% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal ,7% -0,5% Medarbetare Senaste månadens utfall Den genomsnittliga timlönekostnaden har minskat jämfört med föregående månad och är på samma nivå som i mars 2013 (212,9). Ett ökat användande av hyrpersonal är en anledning till att timlönekostnaden minskat. Antalet årsarbetare i mars ligger i paritet med februari, ca 450. Sjukfrånvaron har ökat från 5,3 procent i februari till 5,6 procent i mars. Analys pågår och kommer att redovisas i tertialrapporten. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 221,7 och är till viss del en konsekvens av löneöversynen 2013 samt att kostnaden för övertid ökat markant jämfört med samma period föregående år. Vi räknar med att den genomsnittliga timlönekostnaden ökar ytterligare som en följd av årets löneöversyn men den kan också komma att förändras med anledning av förändringar i personalstrukturen. I nuläget är det mycket svårt att prognostisera vilken effekt den typen av förändringar kan ge. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 439 till 456 årsarbetare jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 3,9 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 5,8 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 3,9 årsarbetare per månad. Ökningen beror till största del på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men också på långtidssjukskrivningar i läkargruppen. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och ligger till och med mars på 5,6 procent. Det är långtidssjukfrånvaron som ökat och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för den största ökningen. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Flera av de långa sjukskrivningarna har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 5,7 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversynen 2013, men också på att antal årsarbetare har ökat. Kostnaderna för inhyrd personal är 2,5 miljoner kronor, vilket är 830 tusen kronor högre än för samma period föregående år. Sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera specialister är huvudorsaken till ökningen. Tabell:

30 6 (7) Lasarettet i Enköping Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,3 6,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 17 3, Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 5,6 4,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr 2,5 6 6 Thomas Eriksson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos

31 7 (7) BILAGA 1 Årsprognos Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

32

33 Dnr PV Månadsrapport mars 2014 Primärvården

34 2 (4) Ekonomi Senaste månadens utfall Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Månadsutfallet är i nivå med budget. Intäkterna är något bättre än budget vilket främst förklaras av en ökning av den rörliga besöksersättningen. Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Primärvården redovisar ett ackumulerat utfall för perioden januari till februari som är bättre än budgeterad nivå. Per verksamhetsområde förklaras avvikelsen mot budget av vårdcentralsuppdraget med +7,8 miljoner kronor, anslagsfinansierad övrig vård +1,0 miljoner kronor och i anslagsfinansierad övrig länsövergripande verksamhet med +1,0 miljoner kronor. Det ackumulerade utfallet inkluderar fortsatt vissa återförda periodiseringar från årsbokslut Utredning pågår av händelser 2014 som matchar dessa uppbokningar vilka eventuellt har belastat annan förvaltning. Målsättningen är att detta skall vara åtgärdat per den 30 april. Förklaringen till det positiva periodutfallet finns främst i verksamhetens kostnadssida. I förhållande till budget är det en positiv budgetavvikelse för såväl personalkostnader som övriga kostnader. Vissa rekryteringar för vakanta tjänster bedöms komma att uppväga en del av den positiva budgetavvikelsen för personalkostnader. En baktung effekt på kostnaderna finns inom bland annat Primärvårdens utvecklingsverksamhet där insatser kommer att ske under hösten Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Mnkr Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Primärvården lämnar en årsprognos i enlighet med årsbudget. Utfallet till och med mars rymmer en viss säkerhetsmarginal eller buffert vilket är en situation som Primärvården verkat för under en längre tid. Prioriteringar av utvecklingsinsatser och andra prioriteringar inom detta utrymme beslutas av primärvårdsdirektör.

35 3 (4) Produktion Senaste månadens utfall Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf Primärvården månad månad föreg år budget % föreg år % Läkarbesök % 5% -varav läkarbesök vc-uppdrag % 5% Telefonrådgivning/receptförnyelse % 6% Övriga besök % 19% -varav övriga besök vc-uppdrag % 20% Telefonrådgivning % 31% Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse. Det är samma tendens efter mars utfall där läkarbesöken ligger i nivå med budget och status samma period föregående år samtidigt som övriga besök ökar kraftigt. Ökningen står för en ökad tillgänglighet till verksamheten och förklaras bland annat av ändrat arbetssätt. Samtliga vårdcentraler har i successivt införande från hösten 2013 en drop-in verksamhet. Till skillnad från rapporteringen av periodutfallet i februari ger mars utfall en mer korrekt bild av produktivitetsutvecklingen. I februari förklarades det högre måttet av att januarikostnader slog igenom först i februari. Ackumulerat utfall Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf Primärvården ackum. ackum. föreg år budget % föreg år % Läkarbesök % -1% -varav läkarbesök vc-uppdrag % -1% Telefonrådgivning/receptförnyelse % 1% Övriga besök % 10% -varav övriga besök vc-uppdrag % 10% Telefonrådgivning % 17% Totalkostnad/produktion Not: Läkarbesöken är summan av fysiska läkarbesök och telefonkontakter/receptförnyelse. Det ackumulerade utfallet visar att läkarbesöken är i nivå med budgeterad volym och lite lägre än föregående år. Av produktionen läkarbesök står vårdcentralsuppdraget för cirka 95 procent och resterande 5 procent är företrädesvis läkarbesök vid akutmottagningarna i Tierp och Östhammar samt primärvårdsjouren i Enköping. De övriga besöken har ökat väsentligt i förhållande till såväl budget som i jämförelse med föregående år. Förklaringen är som nämnts ovan ett breddinförande av ett nytt arbetssätt med dropin verksamhet. Per roll är ökningen störst för sjuksköterska, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker och för psykolog. Den procentuellt största ökningen uppvisas för psykologbesök vilket delvis förklaras av den organisationsmässiga omställning som gjordes i december 2012 men som hade effekt även under inledningen av 2013.

36 4 (4) Årsprognos En fördjupad analys av produktionen i förhållande till budget kommer att lämnas i förvaltningens tertialrapport. I prognosen som baseras på utfall till och med mars har ingen justering gjorts av den rörliga besöksersättningen. Fortsätter den volymökning som nu noteras kommer sannolikt verksamhetens bruttointäkt att justeras upp. Till och med mars noteras att en stor del av ökad produktion har skett inom befintliga produktionsresurser. Medarbetare Senaste månadens utfall Inget specifikt att rapportera gällande enskilt månadsutfall. Ackumulerat utfall och årsprognos Timlönekostnaden ligger fortsatt lågt jämfört med föregående år. Förklaringen är främst kopplad till viss förändring i personalmixen. Allt annat lika kan det finnas ett utrymme för en årsprognos som blir bättre än riktvärdet 2,0 procent för En fördjupad analys av detta görs i anslutning till tertialrapporteringen i april. Utvecklingen av antalet årsarbetare innebär att verksamheten har ett visst behov av tjänstetillsättningar. När det gäller allmänläkare så är målsättningen att kunna ersätta nuvarande cirka 10 hyrläkarlinjer. Bedömningen att målet för sjukskrivning kommer att kunna överträffas kvarstår vid marsrapportering. Detta även om det noteras en viss försämring under senaste månaden. Utfallet för hyrläkare i mars ger indikationer på ett årsutfall i nivå med föregående år. Det kan medföra att ett något bättre utfall än prognostiserade 20 miljoner kronor ska vara inom räckhåll. Primärvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % -0,44 2,0 2,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 4,6 4,8 4,5 Inhyrd personal, mnkr Riktade frågor Primärvården har inte erhållit några riktade frågor i anslutning till månadsrapporteringen gällande utfall mars. Primärvården har initierat frågan om gemensam arkivresurs samt behovet av en utvecklat styrmodell kring konsultläkare i ärenden som överlämnats till produktionsstyrelsen. Den första skrivelsen har upprättats gemensamt av förvaltningscheferna vid Primärvården och Landstingets resurscentrum. Per Elowsson Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Samlad resultatrapport och årsprognos.

37 BILAGA Årsprognos Primärvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvals intäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

38

39 Månadsrapport mars 2014 Folktandvården

40 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall Resultatet för mars månad är i nivå med budget. Mars månads intäkter är drygt 1 MSEK under budget, vilket i huvudsak beror på lägre intäkter än budgeterat för Frisktandvården. Personalkostnaderna ligger 0,5 MSEK under budget där hälften beror på mindre lönekostnader och den andra halvan härrör från lägre utbildningskostnader. Övriga kostnader ligger under budget med drygt 1 MSEK, underförbrukning av medicinskt material samt IT och telefoni är anledningen. Avskrivningarna ligger på budgeterad nivå. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall Mars månads ackumulerade resultat är 4 MSEK bättre än budget, vilket beror på lägre kostnader framför allt på personal. Ackumulerat utfall till och med mars månad för intäkter är i paritet med budget, utfallet är något under budget för Frisktandvården. Personalkostnaderna för perioden ligger 2,7 MSEK under budget. Avvikelsen beror främst på att lönekostnaderna var låga under årets två första månader, vilket till viss del beror på något sned periodiseringskurva. Utbildningskostnaderna är hälften mot budgeterat och även hälften av utfallet föregående år motsvarande period. I ett helårsperspektiv bedöms budgeterade personalkostnader rimliga. Övriga kostnader ligger under budget med 2 MSEK där underförbrukningen härrör från medicinskt material, lokalkostnader samt IT och telefoni. I budget antogs de privata hyresvärdarna höja hyrorna mer än vad som blivit fallet. För IT förväntas kostnaderna uppstå senare under året. Telefoni har prissatts på annat sätt än vad som budgeterats. Avskrivningarna är i paritet med budget. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Årsprognos Ackumulerat resultat är bättre än vad som är budgeterat för perioden, en effekt av lägre kostnader. Osäkerhet finns angående periodiseringskurvorna samt att januari och februari har varit korta månader. Budget kvarstår och eventuell prognosförändring görs i samband med bokslut tertial 1.

41 3 (5) Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Senaste månadens utfall Antal besök under mars månad i allmäntandvården överstiger antalet för samma månad föregående år med 2,6% och ligger 4,2% över budget. Även inom specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har fler besök ägt rum. Både jämfört med februari 2013 och budget är ökningen 1,7%. Nettotillskottet för nya frisktandvårdsavtal är lägre än budgeterat och även jämfört med föregående år. Frisktandvårdens nettotillskott varierar över tid, vilket gör att enskilda månaders resultat kan avvika mot trend. Totala antalet frisktandvårdsavtal ligger nära budget. Folktandvården Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,2 2,6 Antal besök, specialistvård ,7 1,7 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan ,2-41,6 fg månad Totalkostnad / antal besök ,6 3,4 Ackumulerat utfall Till och med mars månad har allmäntandvården haft drygt patientbesök vilket innebär en minskning med 3,8% jämfört med samma period 2013 och 2,4% under budget. Specialisttandvården inklusive sjukhustandvården har haft drygt besök, något fler än förra året men 1,7% under budget. Antalet besök hos allmäntandvården och specialisttandvården senaste månaden överstiger budget. År 2014 har beräkningarna för besök ändrats genom att sjukhustandvården inte längre inkluderas i allmäntandvården utan i specialisttandvården. Vid jämförelse mellan åren har rapporterade värden justeras för att uppnå jämförbarhet. Antalet patienter i kö till specialisttandvården har ökat senaste månaden, från 374 till 487 patienter. Detta har inneburit att väntetiden för oprioriterade patienter nu är 4 mån för endodonti och bettfysiologi samt 5 månader för protetik och tandlossning. Tillströmningen av remisser har ökat med 44% inom endodonti. Till det kommer att flera vakanser inom specialisttandvården uppkommit under året där rekrytering pågår. Antalet patienter i kö till specialisttandvården budgeteras inte, målet är att inga patienter skall vänta mer än tre månader på specialistbehandling. I frisktandvården är nettotillskottet 565 avtal under årets första tre månader. Detta är en ökning med ca 16 % jämfört med samma period 2013, dock är ökningen under budgeterat antal.

42 Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård ,4-3,8 Antal besök, specialistvård ,7 1,1 Antal i kö, specialistvård 487 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan ,7 16,0 årets början Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång ,5 6,9 Totalkostnad / antal besök ,9 4,1 4 (5) Årsprognos Årets ackumulerade utfall består av endast tre månader samt att avvikelsen mot budget är marginell. Sammantaget gör det att budget kvarstår och eventuell prognosförändring görs efter april månads utgång. Medarbetare Senaste månadens utfall Det totala sjuktalet är detsamma som månaden innan, 4,38 %. Antal årsarbetare har ökat med 4 årsarbetare jämförelse med februari och uppgick till 396 för mars. Timlönekostnaden har ökat marginellt från föregående månad. Ackumulerat utfall jämfört med föregående år Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 396. Det är en minskning med en årsarbetare, 0,2 %. Antalet årsarbetare väntas öka då rekryteringar är på gång. Timlönekostnader Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,25 procent jämfört med helår Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 200,20 SEK vilket kan jämföras med 2013, då timlönekostnaden uppgick till 197,73 SEK. Timlönekostnaden bedöms öka i samband med den årliga löneöversynen. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 4,38 %. Det innebär en minskning med -0,29%, målet för 2014 är 4,4 %. Orsaken till minskningen förklaras främst av att den långa sjukfrånvaron minskat med 0,44% och uppgår nu till 1,77 %. Den korta sjukfrånvaron har ökat marginellt 0,05 procentenheter och uppgår till 1,67 %. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns inom Folktandvården Folktandvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1, Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -0,2 Total sjukfrånvaro, % ,4 4,4 Inhyrd personal, mnkr 0 0

43 5 (5) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

44

45 Månadsrapport Mars 2014 Hälsa och habilitering

46 2 (5) Ekonomi Senaste månadens utfall I tabellen nedan redovisas resultatet för mars månad. Utfall Budget Föreg. år Utfall jmf Mnkr månad månad månad budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar -0,4-0,4 0-15% Resultat 0,1-1, % Månadens utfall består bl.a. av korrigering av ersättning från HSA samt hyreskostnader för 3 månader. Denna korrigering innebär ingen större förändring för utfallet för månaden. Summan för intäkten och kostnaden tar ut varandra. Ackumulerat utfall Ackumulerade utfallet är för jan-mars. Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Mnkr Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat 4,3-1, % I posten övriga kostnader ingår bl.a. budget för övriga köpta sjukvårdstjänster. Det är köpta tjänster från kommunen på ca tkr som har budgeterats och som vi inte har haft kostnader för. Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Mnkr Summa intäkter ,0% Summa personalkostnader ,1% Summa övriga kostnader ,3% Summa avskrivningar/nedskrivningar ,0% Resultat Vi prognostiserar ett underskott av 500 tkr i utebliven kompensation för hyresökningar. Med utfallet för de första 3 månaderna som underlag, har vi redovisat till LLK en årsprognos enbart för de verksamheter som kom till vår förvaltning 1 januari. Prognosen visar på ett nollresultat. Det som skulle kunna göra att budgeten inte håller är ökade kostnader för inkontinenshjälpmedel. Förvaltningen gör en helhetsbedömning att alla förvaltningens verksamheter, förutom audionommottagningarna, kommer att vid årets slut hamna på ett nollresultat. Produktion Förvaltningen har inte budgeterat produktion. Det är tyvärr även omöjligt att jämföra med år 2013 eftersom vi inte kan få med vilka kostnader verksamheterna har haft som kommit till vår förvaltning från PV. Däremot kan vi jämföra produktionen mellan åren. Vi ska försöka under våren att även få med kostnader och årsarbetare för att kunna göra jämförelser.

47 3 (5) Senaste månadens utfall Hälsa och habilitering Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,5% Total kostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 31 Personalkostnad/antal besök Produktionen har ökat under mars månad i jämförelse med februari. Kostnaden per besök har ökat något under mars p.g.a. bokförda hyreskostnader för 3 månader. Ackumulerat utfall Hälsa och habilitering Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök ,7% Total kostnad/antal besök Antal besök/årsarbetare 29 Personalkostnad/antal besök Det är glädjande att se att produktionen har ökat i jämförelse med året innan. Några enheter har dock minskat se tabellen nedan. Små differenser kan ge hög procent om produktionen är liten. Tolkcentralens produktion finns inte med i landstingets analysverktyg och redovisas endast i tabellen nedan. Hälsa och habilitering Utfall ackum år Utfall ackum år - 13 Utfall jmf föreg år % Utfall ackum år - 12 Habiliteringen för barn och vuxna ,25% Syncentralen ,85% 1621 Hjälpmedelscentralen ,42% 206 Hörcentralen ,78% 1407 Hörcentralens audionommottagning ,15% 1395 Tolkcentralen ,20% Mobila äldreakuten ,52% 427 Husläkarmottagning för hemlösa ,75% 234 Äldrevårdsenheten ,12% 2658 Cosmos ,36% 887 Habiliteringens husläkarmottagning ,88% 583 Årsprognos Även om förvaltningen inte budgeterar besök, kan vi dock se att kostnaden inte överskrider budget och att produktionen har ökat för flertalet av förvaltningens verksamheter. Det är svårt att efter tre månader prognostisera ett utfall för hela året. Den positiva avvikelsen för flertalet av verksamheterna är så pass markant att produktionen för hela året bör öka i jämförelse med året innan. Kommentarer för verksamheterna med minskad produktion kommer lämnas i nästa månadsrapport. Medarbetare Senaste månadens utfall Den totala sjukfrånvaron har ökat något mot föregående månad, från 3.16 % till 3.30%, Det är både den korta som längre sjukfrånvaron som ökat något, men är fortfarande betydligt lägre jämfört med helår Antalet årsarbetare har minskat från 53 till 52 om man jämför februari

48 4 (5) med mars. Timlönekostnaden har minskat marginellt jämfört med föregående månad, från 5.4% till 5.32%. Ackumulerat utfall och årsprognos Målet för den totala sjukfrånvaron för 2014 är 4.2%. Mars månads utfall visar att vi har goda förhoppningar att nå upp till målet. Även om antalet årsarbetare minskat något mellan februari och mars är prognosen ändå att antalet kommer att öka under året på grund av nya uppdrag som medför nyrekryteringar. Trots att timlönekostnaden har minskat lite mellan februari och mars anser vi att vår tidigare prognos stämmer. Förvaltningens organisationsförändring samt nya uppdrag medför att timlönekostnaden kommer att öka framöver. Detta på grund av att timlönekostnaden för de medarbetare som vi nyrekryterar framöver, sannolikt kommer vara högre än den genomsnittliga timlönekostnad vi har i dag. Tabell: Hälsa och habilitering Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 5,32% Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % % Total sjukfrånvaro, % 3.30% 4.2% 4.2% Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas)

49 Årsprognos Hälsa och habilitering tkr Utfall Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog (5) Budgetavvikelse Not årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Det är fortfarande utebliven kompensation för hyresökningarna i samband med omläggningen av hyresmodellen som gör att förvaltningen redovisar ett underskott.

50

51 Månadsrapport Mars 2014 Landstingsservice

52 2 (9) Ekonomi Utfall mars 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat för mars månad som uppgår till minus 24 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelserna består till största delen av periodiseringsdifferenser som bl a domineras av kostnader för inhyrda lokaler avseende perioden april-juni och kostnader för media från februari månad. Resultatet jämfört med budget är även påverkat av lägre intäkter med anledning av försäljningen av Ulleråkersområdet och av en felaktig reservation för media avseende Ulleråker. Årets resultat för mars månad är 166 miljoner kronor lägre beroende på att hyror för januarimars 2013 fakturerades först i mars 2013 och hade inte reserverats för perioden januari-februari Dessutom hade inte mediakostnader för mars 2013 reserverats. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Ackumulerat utfall per mars 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat per mars månad som uppgår till minus 7 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än budget. De största positiva avvikelserna kan hänföras till lägre kostnader för fastighetsdrift och planerat underhåll. Förbättringarna möts av högre kostnader för inhyrda lokaler där bl a vissa inhyrningskostnader för perioden april-juni har bokförts, en felaktig periodisering som justeras till nästkommande månadsrapport. Även en felaktig reservation för media avseende Ulleråkersområdet kommer att justeras till nästkommande månad. Jämfört med föregående år är årets resultat 27 miljoner kronor lägre. Hyresintäkterna liksom intäkterna för fastighetsdrift är tillsammans 10 miljoner kronor högre. Personalkostnaderna är högre med anledning av den årliga lönejusteringen och effekten av gällande bemanningsplan. Övriga kostnader är 26 miljoner kronor högre med anledning av att mediakostnader ej var reserverade för mars månad föregående år. Avskrivningar är 7 miljoner kronor högre än föregående år, vilket är en effekt av aktiveringar för avslutade investeringsprojekt. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat %

53 3 (9) Årsprognos Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2014 som är i balans och enligt budget. Inför tertialbokslutet per april månad 2014 genomför Landstingsservice en ingående prognos för alla verksamheter inom förvaltningen. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat % Produktion Utfall mars 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är knappt 43 procent högre än budget påverkat av en periodiseringsdifferens för inhyrda lokaler och media samt att basen för beräkning, förvaltad yta, minskat med drygt m 2 BRA i och med försäljningen av Ulleråkersområdet. Justerat för dessa poster så är utfallet i paritet med budget. Ovan påverkar även utfallet jämfört med föregående år. Mediaförbrukningen är knappt 17 procent lägre än budget och knappt 29 procent lägre än föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall, men graddagsjusterad för värmen. Utfallet för mars är beräknad på en ytbas som exkluderar Ulleråker medan budget innehåller densamma. Utfallet för mars jämfört med budget och föregående år är dels påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet och dels av en gynnsam väderlek. Mediakostnad kr/m 2 BRA överskrider budget med 105 procent och föregående år med 22 procent. Budgeteffekten är påverkad av en periodiseringsdifferens och en felaktig reservation för mediakostnader avseende Ulleråker samt en förändrad ytbas, medan avvikelsen mot föregående år kan förklaras av en annorlunda ytbas och en felaktig reservation för mediakostnader för Ullleråker. Effekten av den lägre energiförbrukningen återspeglas inte i kostnaden, vilket till viss del är förklarat av att mars månads kostnad är reserverad där hänsyn inte är tagen till effektuttaget. Processen för reservation för en mer relevant kostnadsnivå i förhållande till energiförbrukningen ska ses över. Driftkostnader överskrider budget med 50 procent, vilket till största delen är påverkat av en förändrad bas för förvaltad yta. Motsvarande effekt redovisas även vid en jämförelse med föregående år tillsammans med effekten av en högre faktureringsgrad jämfört med föregående år. Landstingsservice Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,7 29,0 Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) ,7-28,6 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,3 21,9 Driftkostnader kr/kvm ,0 114,3 1) Avser el och värme Ackumulerat utfall per mars 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är 2 procent högre än budget påverkat av periodiseringsdifferenser för inhyrda lokaler, planerat underhåll, fastighetsdrift, felaktig reservation i mars 2014 för media avseende Ulleråker samt en förändrad ytbas i och med försäljningen av Ulleråkersområdet per februari Justerat för ovan är utfallet väl i paritet med budget. Jämfört med föregående år och justerat för periodiseringsdifferensen för inhyrda lokaler samt effekten från en annorlunda ytbas så är utfallet i nivå med föregående år.

54 4 (9) Mediaförbrukningen är drygt 12 procent lägre än budget och knappt 18 procent lägre än föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall, men graddagsjusterad för värmen. Utfallet per mars är beräknad på en justerad ytbas i o m att Ulleråkersområdet såldes per februari 2014 medan budget innehåller densamma. Utfallet per mars jämfört med budget och föregående år är dels påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet och dels av en gynnsam väderlek. Mediakostnad kr/m 2 BRA är i nivå med budget vid en jämförelse med oförändrad ytbas och är dessutom lägre än föregående år. Effekten av den lägre energiförbrukningen återspeglas inte helt i kostnadsutfallet, vilket till viss del är förklarat av att den senaste månadens kostnad är reserverad där hänsyn inte är tagen till effektuttaget. Processen för reservation för en mer relevant kostnadsnivå i förhållande till energiförbrukningen ska ses över. Driftkostnader uppgår inte till budgeterad nivå p g av att faktureringsgraden inte kommit upp till budgeterad nivå. Jämfört med föregående år är ger effekten av en högre faktureringsgrad ett högre kostnadsutfall. Landstingsservice Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm ,0 10,2 Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) ,2-17,7 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm ,7-4,1 Driftkostnader kr/kvm ,2 41,2 1) Avser el och värme Medarbetare Utfall mars 2014 Förvaltningens timlönekostnad har sjunkit något, i mars är den 2,45 procent jämfört med februari som redovisades till 2,77 procent. Ökning av antalet årsarbetare är 15 per mars 2014, jämfört med februari som var 16. Antalet nyanställda specialister har saktat ner något. Sjukfrånvaron vid förvaltningen är per mars 3,69 procent jämfört med februari som var 3,53. Under våren är som regel sjukfrånvaron hög, på grund av influensa. Vår inriktning är att sjukfrånvaron under året inte kommer att överstiga vårt mål på 4,0 procent. Antalet långtidssjukskrivna har minskat något i antal. Ackumulerat utfall per mars och årsprognos för 2014 Antalet årsarbetare har ökat med 15 jämfört med mars 2013, totalt är antalet 234 årsarbetare, vilket innebär en ökning med 7 procent. Den största ökning beror i huvudsak på fler handläggare, vilket krävs för planering av stora byggprojekt. Antalet handläggare har ökat med sju årsarbetare, administratörer har ökat med två, tekniker har ökat med fyra, vaktmästare och ledning har ökat med en årsarbetare vardera. Timlönekostnaden uppgår 195,59 kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,45 procent jämfört med mars Förvaltningens sjukfrånvaro är 3,69 procent, vilket är 0,28 procent högre jämfört med mars Målet för sjukfrånvaron är 4,0 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och längre, uppgår till 1,26 procent vilket är en minskning med 0,19 procent jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,64 procent, vilket är en ökning med 0,08 procent jämfört med Ingenjörer har det högsta sjuktalet, 5,94 procent, ledning 4,13 procent, vaktmästare 4,37 procent, tekniker 2,87 procent, handläggare 2,61 procent, administratörer 1,33 procent och för förrådsarbetare redovisas 1,11 procent. Kompetensnivån är föremål för prövning vid varje avgång. Kraven på specialistkompetens anpassas till den tekniska utvecklingen och planeras inför stora byggprojekt.

55 5 (9) Tabell: Landstingsservice Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 2,45 2,2 2,2 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 15 7, Total sjukfrånvaro, % 3,69 4,0 4,0 Inhyrd personal, mnkr 0,4 0,2 0,8 Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilagor 1. Årsprognos Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

56 6 (9) Bilaga 1 Årsprognos 2014 Årsprognos Landstingsservice tkr Utfall Budget Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

57 7 (9) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet totalt Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING RESULTAT LANDSTINGSSERVICE

58 8 (9) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet fastighet Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 4,5% 14,5% -10,0 4,5% 14,5% 7,2% HYRESINTÄKT 454,20 381,03 73, , , ,80 MEDIA -78,85-64,93 13,93-247,29-206,34-209,90 DRIFTKOSTNAD -27,36-29,17-1,82-139,85-116,70-109,15 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -8,91-21,29-12,38-102,05-85,15-116,03

59 9 (9) Bilaga 2 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet övrig verksamhet Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

60

61 Månadsrapport mars 2014 Landstingets resurscentrum

62 2 (6) Ekonomi Senaste månadens utfall Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat Intäkter Intäkterna för mars månad är 5,3 mnkr mer i utfall än budget. Differensen kan förklaras av två större poster. Samordningsprojekt R7E, ett gemensamt elektroniskt arkiv för 9 landsting, har en månadsbudget på 0,7 mnkr och ett utfall på 7,4 mnkr. Utfallet avser årets fakturering till de deltagande landstingen. För perioden ger det 6,7 mnkr mer än vad som är budgeterat för perioden. Verksamheten för asylsamordning övertogs från Akademiska sjukhuset vid årsskiftet. Kostnaden för verksamheten är budgeterad som en kostnad för 1 mnkr och Övrig intäkt 0,9 mnkr i mars. Utfallet för perioden är bokad på ett intäktskonto för Riks-/regionsjukvård -1,1 mnkr och 0,5 mnkr är bokfört för perioden. Bokningen av utfallet följer den princip som tillämpades när asylsamordningen tillhörde Akademiska sjukhuset och en ny rutin för denna hantering håller på att tas fram. Sammanlagt ger detta minskade intäkter för perioden med 1,5 mnkr i förhållande till budget. Kostnader Övriga kostnader i mars månad är 2 mnkr mindre i utfall än budget. Det är flera olika anledningar till differensen för månaden men det finns ett antal större poster. Men det är några större poster som sticker ut. Försenade projektstarter och mindre nyttjande av konsulttjänster från MSI för ABIS (bild- och informationssystem) och Multimediarkiv 0,6 mnkr. EPJ (Elektronisk patientjournal) får in fakturor från systemleverantörer senare än beräknat 0,7 mnkr. Kostnaderna för Asylsamordning bokförs som en intäktspost vilket gör att kostnaderna för asylsamordningen är 0,8 mnkr mindre än budgeterat. Se kommentar under intäkter. Ackumulerat utfall Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat

63 3 (6) Intäkter Ackumulerade intäkter i mars är 3 mnkr mer i utfall än budget. Differensen består av två stora poster. Asylverksamhetens kostnader vilka bokats som en intäkt -3,3 mnkr. Ny rutin för bokföring av kostnader för asylverksamheten håller på att tas fram. Mer utförlig kommentar finns under rubriken Senaste månadens utfall. Samordningsprojekt R7E, ett gemensamt elektroniskt arkiv för 9 landsting, har en periodubudget 1,8 mnkr och ett utfall på 8,2 mnkr. Utfallet avser årets fakturering till de deltagande landstingen 7,4 mnkr och tidigare års överskott vilket är 0,8 mnkr. Totalt för den ackumulerade perioden ger det en differens på 6,4 mnkr. Personalkostnader Flera enheter LRC gemensamt, arkivenheten, multimediaarkivet har budgeterat för tjänster som ännu ej är tillsatta. Kostnader Ackumulerade kostnader i februari är 11 mnkr mindre än budgeterat. Differensen kan förklaras av ett antal större poster: Kostnaden för Asylverksamheten budgeteras som en kostnad 3,2 mnkr bokförs som en intäkt 3,3 mnkr. Det ger en avvikelse på 2,6 mnkr för Köpt vård. Se kommentar under månadens utfall. Elektroniskt journalsystem har 4,9 mnkr mindre i utfall än i budget. Större delen av den summan avser kostnader för kostnader till systemleverantörer vilket faktureras senare än vad som var känt vid budgettillfället. Kostnader för Projekt R7E arkivet har 1 mnkr mindre i utfall än budget. Eventuellt överskott balanserar över till nästkommande år. Köpta tjänster för porto och skanning av journaler motsvarar ca 1 mnkr mindre i utfall än budget och kommer att faktureras senare under året. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter % Summa personalkostnader % Summa övriga kostnader % Summa avskrivningar/nedskrivningar % Resultat Intäkter Prognostiserade intäkterna för 2014 förväntas öka med 2,4 mnkr för LRC utöver vad som är budgeterat. EPJ (elektronisk patientjournal) har fått 0,6 mnkr för dedikerade uppdrag från Hälsooch sjukvårdsstyrelsen för att arbeta med bland annat intygstjänster. Utöver detta kommer EPJ även att få ersättningar från kommunerna för arbetet med Prator motsvarande 0,6 mnkr.

64 4 (6) Patientadministrationens arbete med Bårhusorganisationen får ytterligare 1,2 mnkr utöver det det som togs upp i samband med budgetarbetet. Det är 0,6 mnkr från smittskyddsenheten samt 0,6 mnkr från Primärvården. Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas öka med 4 mnkr utöver budgeterade kostnaderna, förändringen består både av ökade och minskade personalkostnader. EPJ (elektronisk patientjournal) anställer mer personal och kommer att öka sina personalkostnader med 5 mnkr. Rekryteringarna kommer att leda till att EPJ tar in färre konsulter och man beräknar få 4 mnkr mindre konsultkostnader och viss del av personalökningen täcks av dedikerade medel från HSS 0,6 mnkr samt intäkter från kommunerna med 0,6 mnkr. LRC beräknas få minskade personalkostnader i förhållande till budget med 0,9 mnkr på grund av vakanta tjänster (0,6 mnkr) och på grund av att anställdas personalkostnader på utdataenheten bokförs direkt på datalagerprojektet (0,3 mnkr). Kostnader Kostnaderna beräknas minska i förhållande till budget med totalt 4 mnkr. Den största förändringen är EPJ:s förflyttning av budgetmedel från konsultkostnader till personalkostnader, se under rubriken Personalkostnader. Produktion LRC rapporterar nyckeltal i samband med tertialrapporten. Senaste månadens utfall Landstingets resurscentrum Antal kundfakturor/ årsarbetare Antal lev.fakturor/ årsarbetare Antal lönespecar/ årsabetare Totalkostnad/antal årsarbetare Total kostnad/total personalkostnad Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Ackumulerat Landstingets resurscentrum Antal kundfakturor/ årsarbetare Antal lev.fakturor/ årsarbetare Antal lönespecar/ årsabetare Totalkostnad/antal årsarbetare Total kostnad/total personalkostnad Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Årsprognos

65 5 (6) Medarbetare Senaste månadens utfall Antalet årsarbetare har ökat med 4 sedan föregående månad. Den ökningen beror på att EPJ har rekryterat nya medarbetare dels för arbete med uppgraderingen av Cosimc (R8), men också till satsningen på att arbeta med vårdsystemens användarvänlighet. Timlönekostnaden har minskat något sedan föregående månad. Sedan föregående månad har sjukfrånvaron minskat med 0,29 %. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,76 procent jämfört med helår Utifrån planerade rekryteringar och löneöversynen bedöms årsprognosen till en ökning med 4 procent. Uppföljningen visar att det genomsnittliga antalet årsarbetare till och med mars 2014 är 139, vilket är en ökning med 9 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Ökningen finns i huvudsak inom EPJ och ekonomienhetens systemförvaltning. Utifrån det arbete som pågår med Resurscentrums handlingsplan, ytterligare utökning av vårdgarantienheten och att EPJ intensifierar sitt arbete med vårdsystemens funktionalitet, bedöms årsprognosen för ökningen av antalet årsarbetare till 8. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 3,54 procent till 2,8 procent. Minskningen har skett för både frånvaro 2-14 dagar och för den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer. Riktvärdet för sjukfrånvaron är satt till 4 procent, samma nivå som för Landstingets resurscentrum Utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2014 Budget Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,76 % 4% Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 9 6,9 % Total sjukfrånvaro, % 2,8 % 4 % 3,7 % Inhyrd personal, mnkr Bilagor 1. Årsprognos

66 6 (6) Bilaga 1 Årsprognos 1) Prognos: Intäkter för intygstjänster och VSS till EPJ (elektronisk journalhantering) från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 2) Utfall: Köpt vård asylsökande, utreds om hur intäkter och kostnader mellan Akademiska och LRC ska bokas. 3) Prognos: Intäkter bårhusorganisationen från Primärvården i anslag 572 tkr och 579 tkr bidrag från smittskyddsenheten. EPJ får ersättning från kommuner för Prator (579 tkr). 4) Prognos: EPJ nyrekryterar och ökar sina personalkostnader med 5000 tkr (minskar konsultkostnader 4000 tkr). Minskade personalkostnader, 300 tkr tjänst som kommunikatör tillsätts ej, personal på utdata bokförs direkt på datalagerprojektet 300 tkr. Minskade personalkostnader med 225 tkr på grund av vakanta tjänster på enheten ABIS (bild- och informationsarkiv). 5) Utfall: Kostnader för asylverksamheten bokas mot intäktskonto. Se punkt 2. 6) Prognos: Kostnad för bårhusorganisationens labbprover flyttad från extern kostnad till intern kostnad tkr. 7) Prognos: Ökade kostnaderna för lokaler på grund av nyrekryteringar hos EPJ. 8) EPJ minskar sina konsultkostnader med tkr. Multimediaarkivet minskar inköpet av tjänster från MSI med 250 tkr. Ekonomienheten och LRC-gemensamt minskar sina övriga kostnader med 600 tkr i förhållande till budget. Minskad övrig kostnad med 1857 tkr, bårhusorganisationen, tillkommande kostnad 572 tkr som övrig kostnad och 2429 tkr flyttas från extern kostnad till intern kostnad (punkt 6) 9) Minskade avskrivningar beroende på att projekt drar ut på tiden för multimediaarkivet.

67 Produktionsdirektörens rapport April 2014 Landstingets ledningskontor

68 Agenda Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar Fastighetsutvecklingsplan efter FAS Studielön till vissa specialistsköterskeutbildningar Administrativt stöd till kärnverksamheten - rapport Övrigt Landstingets ledningskontor

69 Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård Syftet med programmet är att ange en tydlig strategi för fortsatt konkurrensutsättning av landstingets hälso- och sjukvård med långsiktig inriktning, ambitioner och spelregler. Spelregler Inför beslut om nya vårdval eller annan konkurrensutsättning skall en analys av förutsättningarna ske av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Analysen ska genomföras i samverkan med produktionsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om egen regi får delta i upphandling ( LOV eller LOU ). Om en eller flera av landstingets förvaltningar ska medverka i en upphandling beslutar produktionsstyrelsen. Landstinget är huvudman för all verksamhet som konkurrensutsätts och har därmed ett sista handsansvar för verksamheten. Handlingsplan För att konkretisera vad som kan konkurrensutsättas ska hälso- och sjukvårdsstyrelsen utarbeta en handlingsplan med förslag på åtgärder för fortsatt konkurrensutsättning de närmaste åren. Landstingets ledningskontor

70 Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar Föreslagen process som skulle ersätta den av lanstingsfullmäktige beslutad processen från april 2004 har nu återremmitterats till produktionsstyrelsen. Nytt beslutsdatum för fullmäktigebeslut troligen november Landstingets ledningskontor

71 Fastighetsutvecklingsplan efter FAS Landstingsstyrelsen har givit landstingsdirektören i uppdrag att, senast under våren 2015, ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för landstinget, med delrapport hösten Landstingets ledningskontor

72 Studielön till vissa specialistsköterskeutb Sjukhusledningen för Akademiska sjukhuset fattade i mars beslut om studielön till sjuksköterskor som söker till specialistutbildning med inriktning mot operationssjukvård och intensivvård. Studielönen motsvarar 75 % av grundlönen. Den som får studielönen förbinder sig att arbeta på Akademiska sjukhuset två år efter avslutad utbildning. Landstingets ledningskontor

73 Fastighetsutvecklingsplan efter FAS Landstingsstyrelsen har givit landstingsdirektören i uppdrag att, senast under våren 2015, ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för landstinget, med delrapport hösten Landstingets ledningskontor

74 Administrativt stöd till kärnverksamheten Landstingets ledningskontor

75 Erfarenhetsåterföring Psykiatrin hus April 2014 Landstingets ledningskontor

76 Erfarenhetsåterföring Psykiatrin hus Förändrade hyresläget Hyreskostnaden ökade med + 47 mnkr varav verksamheten fick stå för + 25 mnkr. Direkt räknat på psykiatrins omsättning så motsvarade detta ett effektiviseringskrav på ca - 3,7 %. Övriga kostnader föranledda av flytt till nya lokaler Flytt och kostnader för omställning av verksamheterna till nya lokaler var 32,7 mnkr fördelade under Verksamhet stod för dessa kostnader i sin helhet. Landstingets ledningskontor

77 Dnr PV Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i mars. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 93 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Vårdcentralerna Gottsunda och Årsta redovisar mätvärden under regelböckernas målnivå om 90 procent. Tillgängligheten till läkare för nybesök inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 90 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är procent. Vårdcentralerna Svartbäcken, Gottsunda, Storvreta, Årsta, Tierp, Gimo och Kungsgärdets vårdcentraler redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Såväl gruppaktiviteter som individuell rökavvänjning är planlagd för samtliga vårdcentraler under Primärvården klarar som vårdgivare tillgänglighetskraven i den ordinarie marsmätningen. Fördjupade insatser pågår för att stärka en stabil tillgänglighet för exempelvis Gottsunda, Svartbäcken och Årsta vårdcentraler. Bo Strömquist Chefscontroller

78

79 Bilaga Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 80 procent beträffande nybesök årets första tre månader trots att en positiv utveckling skett under mars där målnivån uppnår 79 procent. Beträffande operation/behandling ligger utfallet på en oförändrad nivå, ca 90 procent. Antal väntande till nybesök fortsätter att minska och i mars omfattade väntelistan 1731 patienter. Måluppfyllelsen har förbättrats och ligger på strax under 80 procent. Det är inom området ortopedi som måluppfyllelsen inte uppnås. Övriga specialiteter ligger mellan procent. Inom specialitetområdet ortopedi har antal väntande minskat med 445 patienter jämfört med årets början och av de 777 patienter som i mars väntade på ett nybesök till ortopedspecialist hade 491 patienter väntat mindre än 90 dagar 63 procent. Antal väntande till operation/behandling är i mars 712 patienter och av dessa hade 644 patienter väntat mindre än 90 dagar - 90 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 80 procent. Se utfall för 2014 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i mars. Varken grundkravet eller prestationskravet klaras men målnivån för antal väntande (grundkravet) har förbättrats med 11 procentenheter under mars. Av 1731 totalt väntande patienterna var det 1171 som väntat mindre än 60 dagar vilket ger en andel på 67,5 procent jämfört med 56,5 procent föregående månad. Inom specialiteterna ortopedi och hud uppnås varken grundkravet eller prestationskravet medan urologi och ögon uppnår grundkravet men inte prestationskravet. Nästan 45 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter där antal väntande < 60 dagar uppnår ca 51 procent. Medicinmottagningen och verksamhetsområdet kardiologi, har under föregående år kommit tillrätta med kön av patienter som väntar på sitt första nybesök till läkare. Det har skett genom omfördelning av kardiologiresurser och extrasatsningar för att minska antalet patienter som väntat mer än 60 dagar, vilket bidragit till att mottagningen ligger i fas med nybesöken. Vid senaste mätningen väntade 33 patienter på sitt första läkarbesök, där samtliga patienter har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 100 procent. Medicinskt centrum prioriterar arbetet med kardiologisk öppenvård, genom t ex att införa logistikbaserad schemaläggning för att förbättra tillgängligheten till mottagningarna. Det pågår rekrytering av produktionslogistiker för att matcha de krav Kungsgatan Box 908 tfn vx fax org nr

80 som förbättrad produktions- och resursplanering ställer, avseende schemaläggning av såväl personella som anläggningsmässiga resurser. ProVer har införts vid medicinmottagningen men används med stora hänsyn tagna till de begränsningar som systemet uppvisat vad gäller t.ex vårdtjänst. Medinet har implementeras fr. o m 1 mars och schemaläggningen kommer att innefatta vårdproduktion, administration och utbildning. Under 2014 beräknas planerade åtgärder med produktions- och resursplanering vara genomförda, i vilket ingår tillräckligt med läkarresurser för att täcka behovet utan att behöva ta in hyrläkare. När mottagningen nu är i fas och har kontroll över nybesök, kommer fokus att vara på att förbättra resursplaneringen vad gäller våra återbesök, samt öka dess produktion. Mottagningen når kömiljardens grundkrav och bedömer möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationsmål som goda. Ögonmottagningens ökade tillgänglighet under 2013, från 2 till 3 läkardagar per vecka, har tillsammans med ett ökat fokus på produktionsplanering inkl uppföljning, medfört att antalet sena avbokningar minskat. Vid senaste mätningen väntade totalt 144 patienter på sitt första läkarbesök. Merparten, 123 stycken, av de patienter som väntar på sitt första besök har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 85 procent. Sett över tid är det ett jämnt remissinflöde och det pågår en kontinuerlig uppföljning av produktionsoch resursplaneringen där all personal är involverad. Fr o m februari månad har det varit ett produktionstapp pga en dags mindre kapacitet per vecka, som innebär ett bortfall på 18 besök per vecka. Detta har delvis kompenserats genom en timanställning, och kortsiktigt påverkas inte produktionsplanen på årsbasis, under förutsättning att en lösning kommer till stånd under april/maj månad. Mottagningen når kömiljardens grundkrav, men har i dagsläget svårigheter att bedöma möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationsmål. Hudmottagningens remissinflöde fortsätter att öka, och för närvarande är det cirka remisser per vecka. Vid senaste mätningen väntade totalt 195 patienter på sitt första läkarbesök, varar 129 stycken har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 66 procent, en förbättring med 6 procentenheter jmf med föregående period. Det har kunnat ske med hjälp av att Akademiska sjukhuset planerat in extra konsultläkardagar under våren, d v s tre mottagningsdagar vissa veckor, för att på så sätt kompensera för bortfallet när en mottagningsdag infaller på en röd dag. Om trenden på inkommande remisser fortsätter att öka, behövs troligen en utökning från två till tre läkardagar per vecka i framtiden. Väntelistan till Kirurgmottagningen med specialiteterna ortopedi, kirurgi och urologi har minskat med nära 200 patienter jämfört med februari och uppgår nu till drygt 1200 patienter. Måluppfyllelsen har vad gäller grundkravet förbättrats med 11 procentenheter till 62 procent. I förhållande till prestationskravet har också en förbättring skett med 5 procentenheter till 36 procent. Målet uppnås alltså inte och det är främst inom ortopedi och urologi väntetiderna finns. Orsaken till väntesituationen är en tidigare ökad remisstillstömning 2013 och en viss underbemanning med läkare, en situation som kommer att förbättras under året. Kapaciteten på mottagningen ses nu över och en värdeflödesanalys kommer att aktualiseras under våren i kombination med en produktionsplanering med syfte att uppnå en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. En mottagningslogistikgrupp har etablerats. Situationen förbättras sannolikt också av

81 samarbetet med Akademiska vilket frigör läkarresurser som kan omdisponeras från operation till mottagning. För att kortsiktigt förbättra situationen görs förstärkning vissa veckor med hyrläkare. Även ordinarie läkare tjänstgör extra kvällspass. Den kösatsning som inleddes 2013 genom att via Vårdgarantienheten slussa patienter till andra vårdgivare fortsätter under Hittills har ett 50-tal artrospatienter, 10-tal axelpatienter och 30-tal knäpatienter slussats vidare. Lasarettet önskar avlastas c:a 150 artrospatienter till vårdgivare i Stockholm inom ramen för fritt vårdval proteskirurgi men benägenheten från patienternas sida att acceptera ett vårdgivarbyte är låg. Prognosen är att Kirurgmottagningen efter sommaren i bästa fall kan komma i nivå med tillgänglighetsmålet men prognosen är synnerligen osäker. Se utfall 2014 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har klarat målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samtliga tre månader och i mars uppnåddes även prestationsmålet. Den samlade väntelistan utgörs nu av 712 patienter varav 589 patienter väntat i mindre än 60 dagar. Av dessa 712 väntande finns 301 patienter, eller ca 42 procent inom ortopedi som i mars når en måluppfyllnad på 88 procent vilket är i paritet med föregående månad. Både grundkravet och prestationsmålet uppnås inom samtliga specialiteter förutom kirurgi som når grundkravet men inte prestationsmålet. Operationskön har nu en rimlig längd och är till och med inom vissa typer av ingrepp i kortaste laget för att planeringen ska kunna göras effektiv. Prognosen är att klara kömiljardmålet resten av året. På grund av vakanta läkartjänster på Kirurgiskt centrum, vilket innebär att operationskapaciteten inte kan utnyttjas fullt ut, har en samarbetsöverenskommelse tecknats med Akademiska fram till sommaren. Syftet är att reducera väntetiden för patienterna till behandling/operation inom landstinget. Akademiska väljer ut lämpliga operationspatienter och överlämnar dessa till lasarettet som svarar för bokning och kallelse samt ställer en operationssal med bemanning till förfogande. Akademiska sjukhuset svarar för bemanning med operatör. Avtalet kommer med stor sannolikhet att förlängas från och med vecka 34 resten av hösten Se utfall 2014 i bifogade grafer Thomas Ericson Sjukhuschef

82 Utfall vårdgaranti 2014 Bilaga 37.

83 Utfall kömiljard 2014

84 Utfall operationsväntelista och väntetid 2014

85 1(13) AS Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin mars 2014 Sjukhuset klarar grundkravet för både besök och operation/åtgärd med marginal i mars. Dessutom närmar sig sjukhuset även måluppfyllelsen enligt prestationskraven. Nu ser vi en stabilisering över 70% avseende grundkravet i kömiljarden - de patienter som står i köerna till nybesök och operation/åtgärd har i allmänhet inte behövt vänta mer än 60dgr. Även på divisionsnivå klarar samtliga nu grundkravet avseende besök. Inom operation/behandling har Kirurgi och onkologidivisionen någon procent kvar till 70%-gränsen den här månaden. Divisionen brottas med långa väntetider inom framförallt ortopedi som är ett så stort verksamhetsområde att det även slår igenom på divisionsnivån. Intressant är att konstatera att sjukhuset nu också närmar sig gränsen för prestationskravet i kömiljarden på både besök och operation/behandling, där måluppfyllelsen i mars når 68% ur båda perspektiven. När vi jämför mot vårdgarantin klarar sjukhuset 82% respektive 81% av prestationskravet. Måluppfyllelse för kömiljarden och vårdgaranti samt antal väntande patienter i Februari och Mars. 1 Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal väntande patienter Antal väntande patienter Februari Mars Februari Mars Februari Mars Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 72% 76% 88% 88% >70% varav C-län 74% 77% 87% 89% varav Riks och region 60% 67% 73% 81% Operation/åtgärd 73% 74% 84% 86% > 70% varav C-län 74% 76% 85% 88% varav Riks och region 69% 65% 80% 79% Avseende besök klarar samtliga divisioner grundkravet för kömiljarden i mars månad. Kvinnabarndivisionen klarar även prestationskravet, 71% av deras patienter som varit på sjukhuset för nybesök i mars hade inte väntat mer än 60 dagar. Avseende operation/åtgärd klarar samtliga divisioner utom Kirurg och onkologdivisionen grundkravet för kömiljarden. Medicin och thorax divisionen klarar även prestationskravet, 86% av deras patienter som varit på sjukhuset för operation/behandling i mars hade inte väntat mer än 60 dagar. Detta gäller framförallt verksamhetsområde Thoraxkirurgi, samt vissa diagnoser och behandlingar inom Kardiologi och klinisk fysiologi samt godartade hudtumörer. Inom verksamhetsområdena medicin, lunga, allergi, hud etc som också ingår i divisionen gör man inga operationer eller behandlingar som räknas med i den här statistiken till SKL. Kirurg och onkologdivisionen har fortsatt ett antal vårdplatser stängda på grund av sjuksköterskebristen, men situationen ser ut att 1 Data för februari är hämtat ur Business Objects den 12 mars Data för mars är hämtat ur Business Objects den 15 april. Slutdatum för rapportering till Väntetider i Vården och SignE är den 20:e varje månad, detta blir därför en preliminär rapport.

86 2(13) förbättras under våren, dels för att de lyckats rekrytera sköterskor till vårdavdelningarna, men också för att de arbetat aktivt med optimering av vården och att de fått tillskott av operationsresurs i bland annat Enköping och nu även på försök på Thoraxoperation här på sjukhuset. Den sammantagna bedömningen är att sjukhuset skall klara grundkravet för både besök och operation/åtgärd under andra kvartalet Med hjälp av de kösatsningar som sjukhuset äskat från landstinget kan sjukhuset också sikta på att se fler divisioner, som i sin helhet klarar prestationskravet före sommaren. Sen vet vi erfarenhetsmässigt att den elektiva vården går ner mycket under sommaren och då byggs köerna upp på nytt, vilket också tydligt syns i grafen nedan för både 2012 och Akademiska sjukhusets måluppfyllelse för kömiljarden för besök resp. operation/åtgärd. Januari 2012 Mars En anledning till att sjukhuset sedan oktober 2013 håller sig kring målstrecket 70% är att sjukhuset överlag är bättre på att administrativt underhålla sina köer, dvs rensa bort de patienter som inte vill ha eller inte behöver vård längre. För övrigt har också ett antal initiativ tagits för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå. På sjukhusövergripande nivå har ett operationsråd inrättats för att öka samordning och styrning av operationsverksamheten, säkerställa ett effektivt resursutnyttjande av operationssalar och optimera operationskapaciteten. En liknande lösning för sjukhusets vårdplatser ska inrättas med syftet att optimera användandet av sjukhusets tillgängliga vårdplatser. Sjukhuset har behov av att få en sammanhängande bild över in- och utskrivningar på vårdplatser över dygnet, samt hur stor andel akutpatienter som skrivs ut eller placeras vidare efter operation eller behandling. Genom att bättre planera utnyttjandet av vårdplatserna ska sjukhuset skapa förutsättningar för en bättre helhet och effektivitet i sjukhusets patientprocesser. Det pågår också initiativ för att analysera mottagningsverksamheten och remissinflödet. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Personalförsörjningssituationen inom sjukhuset är bekymmersam och det gäller framförallt specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa områden. Effekten av personalbristen är att sjukhuset inte kan riktigt kan möta vårdbehoven i länet eller från regionen och riket. Inför andra kvartalet 2014 ser det mer positivt ut inom vissa divisioner där sjukhuset lyckats nyanställa sjuksköterskor som är under inskolning i verksamheterna. På andra håll har vi ett antal barnmorskor och sjuksköterskor som sagt upp sig i protest mot för låga löner, vissa har nu accepterat det bud som sjukhuset kunna ge, men det är fortfarande flera som inte bestämt sig för hur de skall göra. Ifall dessa konflikter inte löser sig kommer vi ha stora bekymmer på dessa verksamhetsområden när uppsägningstiden går ut inför sommaren. Bemanningen är fortsatt skör och sjukhuset har ett högt vårdtryck vilket gör sjukhuset sårbart för små förändringar. Intresset från externt sökande till sjukhuset har ökat något och rekryteringsläget av

87 3(13) nyutexaminerade sjuksköterskor bedöms bättre. Det är dock fortfarande svårt att rekrytera vidareutbildade sköterskor, exempelvis operationssjuksköterskor. Här har bland annat en satsning på vidareutbildning med lön lanserats för att få fler sökande till operationssjuksköterskeprogrammen. Ytterligare ett antal långsiktiga projekt och aktiviteter pågår för att både attrahera och behålla våra medarbetare, och då inte minst sjuksköterskorna. Sjukhuset räknar med att i princip vara ikapp med bemanningen på vårdavdelningarna till sommaren 2014, med undantag för de konfliktdrabbade vårdenheterna, ifall inte konflikterna löser sig under våren. Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i mars var ca 7 500, samma nivå som föregående period. Av de väntande patienterna var knappt 950 utomlänspatienter medan cirka var c-länspatienter. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. Antalet patienter som väntat på besök i 60 dagar eller kortare ökar marginellt jämfört februari och ligger i nivå med samma period föregående år. Detta kan sannolikt röra sig om normala säsongsvariationer. Sjukhusets antal producerade besök ökar i mars, medan rullande-12 för producerade besök har en svag nedåtgående trend. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till nybesök och produktion av nybesök. Januari 2012 till mars 2014 Kirurg- och onkologdivisionen har framförallt bekymmer inom verksamhetsområde ortopedi vad gäller måluppfyllelse för kömiljarden men klarar grundkravet för nybesök på divisionen som helhet. Inom Neurodivisionen är det framförallt neurokirurgin, smärtcentrum samt neurologi och strokevård som har problem med att klara grundkravet för kömiljarden. Neurokirurgin har kapacitetsproblem vad gäller sjuksköterskor. Divisionen som helhet klarar dock grundkravet för kömiljarden på nybesök. Baserat på divisionernas redovisningar är den samlade bedömningen att sjukhuset har förutsättningar för att även fortsättningsvis klara grundkravet för Nybesök under andra kvartalet Det krävs dock att verksamhetsområdenas och divisionernas planerade åtgärder, exempelvis speciella kösatsningar, ger avsedd effekt - inte minst för att komma i kapp snabbt efter sommaren igen.

88 4(13) Operation/åtgärd Antalet patienter som stod i kö till operation/åtgärd var preliminärt i mars Av dessa var ca 654 utomlänspatienter medan var c-länspatienter. I mars genomfördes totalt sett flest operationer/ behandlingar på en månad sedan oktober Vilket också syns i kurvorna för totalt antal väntande och de som väntat mindre än 60dgr. Det innebär att fler patienter kommer till operation snabbare i förhållande till sitt beslut om behandling och att köerna sjunker en aning. Värt att notera igen är att SKL fr.o.m februari inkluderat nya diagnoser från verksamhetsområde hud i underlagen för kömiljarden. På grund av förberedelser för denna omställning fick vi ofullständiga data från medicin- och thorax-divisionen i januari inom både verksamhetsområde kardiologi och klinisk fysiologi samt verksamhetsområde hud. Detta föranleder dippen i kurvorna i januari och sedan full återhämtning och lite till när data blev kompletterat och fullständigt igen i februari. Kurvan för utförda operationer på rullande tolv månader ligger stilla, vilket innebär att det är för tidigt att säga något om vi kommer kunna se en ökande trend framöver på antalet utförda operationer/åtgärder. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer 2. Januari 2012 till mars Kirurg- och onkologdivisionen har framförallt ett ansträngt läge inom verksamhetsområde ortopedi, även om ryggsektionen den här månaden har ett bättre läge jämfört vid starten av året. Även verksamhetsområde kirurgi har bekymmer. Divisionen uppger att det blir svårt att se någon större förändring under första kvartalet mot bakgrund av vårdplatsproblematiken, men ser ljusare på situationen i andra kvartalet då fler sjuksköterskor är rekryterade och under inskolning. Divisionen klarade inte måluppfyllelsen vad avser operation/åtgärd i februari. Neurodivisionen når målet för operation/åtgärd totalt sett, samtliga verksamhetsområden blir bättre jämfört med tidigare. Arbetet med produktionsplanering och läkarscheman som matchar behovet fortsätter, men divisionen står inför flera utmaningar under 2014 med bland annat ombyggnationerna i Hus 85. Medicinoch thoraxdivisionens samtliga verksamhetsområden når måluppfyllelsen i mars. Thoraxkirurgi och hud klarar måluppfyllelsen med mycket god marginal för de diagnoser som ingår i SKL:s definition av köer. Inom Kvinno- och barndivisionen klarar barnkirurgin i nuläget inte måluppfyllelsen för kömiljarden. Endast en diagnos ingår i SKL:s krav på statistik och denna diagnos skall i många fall inte behandlas inom gränsen för vårdgarantin. Antalet väntande patienter är dock litet och från inledningen av januari fick barnoperation ett tillskott av en operationssköterska. Kvinnosjukvården har en måluppfyllelse om 80% den här månaden, vilket är samma som föregående månad. 2 I januari 2013 tillkom de operationer som benämns Utan närmare specifikation. Det totala antalet operationer 2012 har tagits fram med hjälp av antalet operationer som benämns som övriga i Business Objects rapporter för respektive månad Datamaterialet t.o.m. mars 2014 kommer från Väntetider i Vården och Business Objects (data uttaget ).

89 5(13) Nybesök per division Nybesök Kirurg- och onkologdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar feb Kömiljard andel inom 60 dagar mar Vårdgaranti andel inom 90 dagar feb Vårdgaranti andel inom 90 dagar mar Antal väntande patienter feb Antal väntande patienter mar Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Handkirurgi 75% 74% 95% 88% % Kirurgi 69% 71% 87% 81% % Ortopedi 60% 58% 79% 76% % Urologi 75% 74% 95% 91% % Onkologi 94% 93% 97% 95% % Totalt kirdiv 70% 69% 87% 87% % 1.Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Under mars månad har läget försämrats något sedan februari och divisionen faller just under grundkravet på 70 % (642 patienter har väntat mer än 60 dagar). I förhållande till mars 2013 ser vi en förbättring med 10% Vi ser fortsatt goda förutsättningar för att klara det högre målkravet (80 procent) under senare delen av året. Tre av verksamhetsområdena klarar grundkravet, onkologi klarar tom prestationskravet. Kirurgi når åter över 70%. Vi ligger fortfarande efter i köerna inom ortopedi, dock kan vi se en förbättring på 4 % från januari i år. Handkirurgin har under månaden haft problem med sjukdom i läkargruppen vilket slår hårt på en liten klinik och kön ökar snabbt, vi hoppas dock kunna komma till rätta med kön under april. 2.Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Ortopeden har börjat med extra ST-läkarmottagningar på fredagar viket har gett en positiv effekt på produktionen. I nuläget är det inte aktuellt med extra mottagningar kvällar/helger. 2) Ökat arbete med genomlysning av väntelistor främst på ortopeden där vi har störst problem. 3) Fokus på mottagningarnas produktionsstyrning för att möjliggöra produktionsökningar. 4) Extra insatser inom ortopeden( rygg- och fotsektion), urologen samt kirurgen, extra pengar är äskade för detta ändamål. 3.När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? 1) Ger löpande effekt utifrån antalet planerade extramottagningar. Ytterligare extra mottagningar är beroende av att särskild finansiering skapas för detta ändamål. 2) Genomgång av väntelista pågår kontinuerligt. 3) Produktionsstyrning pågår kontinuerligt och ger löpande effekt. 4.Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. 5.Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Målet är att vi kommer att förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden under Då utgångsläget är bättre än föregående år siktar divisionen fortsatt på att under 2014 att även klara prestationskravet (80 %) i kömiljardssatsningen.

90 6(13) Nybesök Neurodivisionen Kömilja rd andel inom 60 dagar februari Kömiljard andel inom 60 dagar mars Vårdgaran ti andel inom 90 dagar februari Vårdgaran ti andel inom 90 dagar mars Antal väntande patienter februari Antal väntand e patienter mars Neurokirurgi 43% 56% 54% 68% Neurologi och strokevård 47% 54% 63% 69% Plastik- och käkkirurgi 79% 89% 93% 95% Smärtcentrum 58% 60% 84% 82% Ögonsjukdomar 76% 77% 89% 91% ÖNH 80% 79% 92% 95% Totalt div 67% 71% 82% 86% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Neurokirurgi: En förbättring jämfört med februari. Utfallet förklaras främst av fortsatt sköterskebrist. Neurologi och strokevård: Bättre utfall i mars jämfört med februari. Utfallet förklaras främst av speciella arbetsförhållanden vid pågående ombyggnation och nya rutiner vid remisshanteringen. Plastik- och käkkirurgi: Kömiljardsmålet uppnås med mycket god marginal. Arbete har sedan hösten pågått kontinuerligt för en ökad tillgänglighet genom gemensamma möten över discipliner vilket har givit resultat. Tydlighet finns också vad gäller när besök ska ske och för vilken läkare. Utmaningen för verksamhetsområdet är en stor del återbesök och ett antal besök inför operativa ingrepp. Smärtcentrum: Ökat antal remisser och sämre läkarbemanning än beräknat förklarar utfallet i februari och mars. Detta bedöms som temporärt och en förbättring beräknas slå igenom under året. Ögonsjukdomar: Kömiljardsmålet uppnås med god marginal. ÖNH: Kömiljardsmålet uppnås med god marginal. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Arbete pågår med omprioriteringar i väntelistan för att kunna reducera kön och resultat av detta arbete beräknas påverka utfallet under våren. Neurologi och strokevård: Ett förändrat arbetssätt på mottagningen med förändrade schemarader i förhållande till den nu anställda personalstyrkans kompetens kommer att genomförs under våren. Detta kommer att skapa ett långsiktigt hållbart förbättrat förhållningssätt till inkommande remisser inom kliniken. Smärtcentrum: Diskussion pågår i ledningsgruppen om lämpliga och möjliga åtgärder. Förstärkning av läkare är på gång men först senare i vår. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Under våren. Smärtcentrum: Tidigast till sommaren eller tidigare om någon extraordinär åtgärd kan vidtas. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se ovanstående frågor. Smärtcentrum: Se ovanstående frågor. 5. Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december 2014 då det bedöms för osäkert att lämna en prognos på så lång sikt. Prognos lämnas i nästa statusrapport då första tertialet är genomfört.

91 7(13) Nybesök Medicin-och thoraxdivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar v.9 Kömiljard andel inom 60 dagar v.14 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.9 Vårdgaranti andel inom 90 dagar v.14 Antal väntande patienter v.9 Antal väntande patienter v14 Prognos över antal väntande per Prognos över andel väntande < 60 dgr per Hematologi, hud. reumatologi 82% 90% 88% 98% % Intern- och lungmedicin 82% 82% 93% 95% % Kardiologi och klin fys 72% 75% 85% 91% % Specialmedicin 83% 80% 93% 91% % Totalt divisionen 82% 87% 89% 96% Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI: Hud: Har ökat produktionen pga. bättre läkarbemanning och extramott samt strategiskt processarbete. INTERN- OCH LUNGMEDICIN: Lung och allergi: Kösituationen har avsevärt förbättrats. KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS: Klarar målet. SPECIALMEDICIN: De flesta fall av väntande som inte kommer inom 60 dgr är patientvald väntan. 2.Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI: Hud: Pågående process ang. remissflödet. Fortsatt diskussion om ytterligare ssk-mott under våren. INTERN- OCH LUNGMEDICIN: Lung och allergi: Produktionsplanerar enl ProVer och har med det uppnått jämnare flöde. Arbetar med att försöka skapa ytterligare ett rum för läkarmottagning. KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS: Fortsatt god tillgång på läkare till arytmimottagningen har gett förväntad effekt. SPECIALMEDICIN: Fokus blir att bibehålla aktuella nivåer. Möjligen öka verksamheten till sommaren för att inte ha för stor bulk att ta hand om till hösten. 3.När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI: Effekten har uppnåtts. INTERN- OCH LUNGMEDICIN: Effekten har uppnåtts. KARDIOLOGI OCH KLIN.FYS: SPECIALMEDICIN: Har uppnått effekt 4.Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI Hud: Alla förändringar som gjorts, förutom punktinsatserna med extra mott och anställning av en underläkare, kommer att vara permanenta. Ytterligare ssk-mott kommer att börja planeras under VT Arbetet med remissflödet fortsätter och målet är att klara köerna på ett hållbart sätt. INTERN- OCH LUNGMEDICIN Lung- och allergi: Svårighet att ha en jämn läkarbemanning då ST-läkarnas placeringar och kurser är svåra att styra. KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS: Nej. SPECIALMEDICIN: Nej 5.Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december HEMATOLOGI, HUD OCH REUMATOLOGI: Når 80% INTERN- OCH LUNGMEDICIN: Klarar KARDIOLOGI OCH KLIN. FYS: Målet är 80 % om inget oförutsett händer. SPECIALMEDICIN: Att nå en högre andel än den vi har är inte möjligt eftersom en stor andel av de väntande utgörs av patientvald väntan.

92 8(13) Nybesök KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 76% 83% 89% 93% % Pediatrik 76% 80% 87% 93% % Totalt 76% 82% 88% 93% % 1. Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Kvinnosjukvård: Vi har haft ovanligt långa helger i år, jul-nyår vilket orsakat längre väntetider för elektiv kirurgi. Pediatrik: Vi uppfyller målen. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enligt Pro-Ver plan. Pediatrik: - 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi har bra resultat och försöker behålla det. Pediatrik: - 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Gynekologi ingår nu januari 2014 i Landstingets vårdval. Det är för tidigt att säga hur detta kommer att påverka vår verksamhet volymmässigt. Vi förväntar oss att kunna se trenden i slutet av våren Pediatrik: - 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Om vi lyckas att rekrytera de läkare vi behöver, kommer vi att uppnå målet (på 90% 60 och 90 dagar vårdgaranti) i slutet av året. Pediatrik: Vi har sedan föregående månad förbättrat oss i alla parametrar. Följer utvecklingen noga. Åtgärder vid trendbrott.

93 9(13) Nybesök Psykiatridivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående februari Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande mars Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående februari Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande mars Antal väntande patienter föregående februari Antal väntande patienter innevarande mars Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Vuxenpsykiatri 75% 71 % 86% 85% % BUP (inom dagar) 93% 98% 97% 98% 95% 1. Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Kraftigt ökat patienttryck som trots kraftigt ökad produktion ändå inte motsvarar inflödet. Se bilaga Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Verksamheten söker ständigt förbättra och öka sin produktion. Den kraftiga patienttillströmningen som psykiatrin upplever är dock beroende på orsaker som ligger utanför divisionens kontroll. (nationella undersökningar visar samma ökning avseende psykisk ohälsa/sjukdom i hela landet. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Se ovan. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? För att möta den ökade patientökningen behöver verksamheten resursförstärkning. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Se ovan 6. Övrig kommentar Psykiatridivisionen ska utöver dessa frågor uppge om de tror sig klara den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa (besök och start av fördjupade utredningar och behandling) samt vad måluppfyllelsen idag är. Ja, vi klarar denna satsning.

94 10(13) Operation/åtgärd Operation/Åtgärd Kirurg- och onkologidivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar feb Kömiljard andel inom 60 dagar mar Vårdgaranti andel inom 90 dagar feb Vårdgaranti andel inom 90 dagar mar Antal väntande patienter feb Antal väntande patienter feb Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kirurgi 61% 62% 80% 78% % Ortopedi (exkl 55% 56% 72% 71% rygg) 70 % Urologi 67% 69% 70% 77% % Ryggkirurgi 62% 75% 72% 85% % Handkirurgi 75% 73% 87% 89% % Totalt kirdiv 63% 64% 76% 77% % 1. Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Vi kan i mars se en fortsatt positiv trend och måluppfyllelsen har ökat med 1%-enheter i förhållande till föregående månad och med 7%-enheter i förhållanden till mars Detta trots att divisionen fortsatt har stora problem med stängda vårdplatser (-26 vpl, 11,5 % jmf. föregående år). Den totala kön är konstant. Verksamhetsområde kirurgi har fortfarande problem med vårdplatser, vilket innebär att kön inte minskar och man klarar inte längre målen. Under början av året har ett flertal sjuksköterskor som rekryterats påbörjat sin anställning. Dessa börjar nu avsluta sin inskolning vilket ger effekt och ytterligare vårdplatser öppnas under april. Verksamhetsområden Ortopedens ryggsektion som tidigare haft stora problem passerar nu grundkravet även Urologen fortsätter att öka och når nästan upp till 70%.Ortopeden har från 1a april utökat antalet vårdplatser med 4 st vilket väntas ha en positiv effekt. Dock löser detta inte hela problemsituationen inom ortopedin (exklusive rygg) och här krävs ytterligare insatser. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? 1) Samarbetet med Enköping pågår under hela våren för att möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av hela landstingets operations- och vårdplatskapacitet. Enköping har en utökad operationskapacitet och kan med vår hjälp ta hand om en del av operationskön. 2) Väntelistan genomlyses kontinuerligt inom samtliga områden. 3) Fokus på produktionsstyrning för att få ut ännu mer produktion per sal och tillgänglig personalresurs. Nytt produktionsstyrningsverktyg (ProVer) håller på att införas och är obligatoriskt för samtliga sektioner. 4) Genom extra insatser på kirurgen kan vi minska köerna för patienter med åderbråck, genom serie av 13 schemalagda pass kvällstid, dock skulle ytterligare fyra extra pass krävas, pengar är äskade för detta. 3. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? I nuläget ej aktuellt. 4. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter per den 31 december 2014 Målet är att förbättra måluppfyllelsen för kömiljarden under Då utgångsläget är bättre än föregående år siktar divisionen under 2014 på att klara grundkravet (70 %) i kömiljarden.

95 11(13) Operation/ Åtgärd Neurodivisionen Kömiljard andel inom 60 dagar februari Kömiljard andel inom 60 dagar mars Vårdgaranti andel inom 90 dagar februari Vårdgaranti andel inom 90 dagar mars Neurokirurgi 61% 59% 75% 75% Antal väntande patienter februari Antal väntande patienter mars Plastik- och % 65% 72% 74% käkkirurgi Ögonsjukdomar 77% 80% 90% 94% ÖNH 94% 88% 99% 96% Totalt div 75% 76% 87% 88% Prognos antal väntande patienter Andel inom 60 dagar Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Neurokirurgi: Utfallet i mars är i nivå med utfallet i mars. Utfallet förklaras främst av fortsatt sköterskebrist. Plastik- och käkkirurgi: Tillgängligheten har ökat men trots intensivt arbete verkar det vara svårt att nå 70%. Utredning pågår avseende tekniska oklarheter i Cosmic när det gäller bl. a registreringar som kan påverka utfallet negativt. Ögonsjukdomar: Målet uppnås med god marginal. ÖNH: Målet uppnås med mycket god marginal. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Fortsatt arbete med produktionsplanering för att kunna matcha behovet av både elektiv och akut vård. Resultatet av detta arbete förväntas under våren. Plastik- och käkkirurgi: Målet på 70% kan nås men ovanstående oklarheter måste bli besvarade. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Vårt mål är att ha en bättre tillgänglighet under andra kvartalet Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående frågor. 5. Prognos antal väntande patienter och andel inom 60 dagar 31 december 2014 Ingen prognos lämnas i denna rapport avseende 31 december 2014 då det bedöms för osäkert att lämna en prognos på så lång sikt. Prognos lämnas i nästa statusrapport då första tertialet är genomfört.

96 12(13) Kömiljard Kömiljard Prognos Prognos Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal Operation/Åtgärd andel andel över antal över andel andel inom andel inom väntande väntande Medicin- och thoraxdivisionen inom 60 inom 60 väntande väntande < 90 dagar 90 dagar patienter patienter dagar dagar per dgr per v.9 v.14 v.9 v.14 v.9 v Kardiologi och klin fys 74% 83% 84% 91% % Thoraxkirurgi och -anestesi 96% 93% 100% 100% % Hud 99% 83% 100% 100% ca % Totalt divisionen 89% 85% 96% Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? THORAX: Minskad kö relaterad till återupptagen normalproduktion. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? THORAX: Ökat produktionen med 1 fall/vecka. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? THORAX: Har uppnått effekt 4. Föranleder köns utveckling någon permanent långsiktig förändring i vårdproduktionen - i så fall vilka? THORAX: Oförändrad prognos. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december THORAX: Har uppnått effekt.

97 13(13) Operation/behandling KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Prognos antal väntande patienter Prognos andel inom 60 dagar Kvinnosjukvård 80% 80% 94% 93% % Barnkirurgi 63% 55% 73% 83% % Totalt 78% 76% 91% 91% % 1. Anledning till köns utveckling, förändrad patientinströmning eller produktion? Kvinnosjukvård: Via produktionsstyrning har vi uppnått mycket bra resultat som vi planerar att kunna bibehålla under året. Barnkirurgi: Vi har kunnat operera en del av tidigare kön, men kan konstatera att de fyller på sig av fall från framförallt från regionen. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Det behövs inga nya åtgärder utan målet är att bibehålla arbetssättet och uppnå produktionsmålet under året. Barnkirurgi: Vi har nu fått besked om att öka den operativa kapaciteten på dagvård och barnoperation, genom anställning av ny personal. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi planerar att kunna behålla resultaten under året. Barnkirurgi: På grund av den tid det tar att rekrytera och sedan introducera ny personal så förväntas full effekt under senhösten Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Nej Barnkirurgi: Ja, översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs, är nu beslutat, och kommer att inplementeras. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december Kvinnosjukvård: Målet är att klara av 60-dagars kravet på 80 och vårdgarantin på 85% i slutet av året. Barnkirurgi: Prognosen för 2014 december är 80% inom R/R och inga patienter i kö för C län Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

98 Bilaga 37. Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall Nybesök = enl SKL:s grund- o prestationskrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grund- o prestationskrav Landstingets ledningskontor

99 Primärvården Telefontillgänglighet: 93 % (februari 92 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 % Tillgänglighet läkarbesök: 90 % (februari 85 %) Variationen: % Nivå för målrelaterad ersättning är 90 % Landstingets ledningskontor

100 Privat primärvård Telefontillgänglighet: 92 % (februari 88 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Tillgänglighet läkarbesök: 89 % (februari 86 %) Variationen: % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Landstingets ledningskontor

101 Kömiljard 2014 Grundkrav (väntande) & Prestationskrav (genomförda) Landstingets ledningskontor

102 Kömiljard 2014 GRUNDKRAV VÄNTANDE till: första besök & operation/åtgärd Andel patienter som väntat 60 dgr eller kortare till första besök eller operation/åtgärd skall uppgå till minst 70 % Landstingets ledningskontor

103 GRUNDKRAV besöksgaranti specialist: Väntande till första besök Landstingets ledningskontor

104 74,7 %* Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

105 GRUNDKRAV besöksgaranti specialist: Väntande till första operation/åtgärd Landstingets ledningskontor

106 76,2 %* Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

107 Kömiljard 2014 PRESTATIONSKRAV GENOMFÖRDA/FAKTISKA: första besök & operation/åtgärd Minst 70 % av patienterna har genomfört första besök eller operation inom högst 60 dagar från det att beslut om första besök eller operation fattats. Minst 80 % av patienterna har genomfört första besök eller operation inom högst 60 dagar från det att beslut om första besök eller operation fattats. Landstingets ledningskontor

108 KRAV FÖR PRESTATIONSERSÄTTNING behandlingsgaranti specialist: Faktiska/genomförda första besök Landstingets ledningskontor

109 PRESTATIONSKRAV Besök: Faktiska/genomförda Landstingets ledningskontor

110 KRAV FÖR PRESTATIONSERSÄTTNING behandlingsgaranti specialist: Faktiska/genomförda första operation/åtgärd Landstingets ledningskontor

111 PRESTATIONSKRAV Operation/åtgärd: Faktiska/genomförda Landstingets ledningskontor

112 Kömiljard 2014 Grundkrav (väntande) & Prestationskrav (genomförda) Landstingets ledningskontor

113 Kömiljard grundkrav och prestationskrav Landstingets ledningskontor

114 Väntetider i vården landstinget totalt - sammanfattning Tillgänglighet till offentlig Primärvård: 93% till telefontillgänglighet och 90% till första besök inom sju dagar. Nivån för den målrelaterade ersättningen är 90%. Tillgänglighet till privat primärvård: 92% telefontillgänglighet och 89% tillgänglighet till första besök inom sju dagar. Kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60 dagar uppnås för väntande till första besök (74,7 %) och för väntande till operation/åtgärd (76,2%). Kömiljardens prestationskrav på 70 % inom 60 dagar uppnås inte för faktiskt utförda besök (64,6%). För faktiskt utförda operationer uppnås emellertid prestationskravet (71,2%). Antal väntande till första besök är för andra månaden i rad under I mars uppgick antal väntande till första besök till 9 614, (februari 9 676). Antal väntande till operation låg på samma nivå i mars (3 574) som februari (3 580). Akademiska sjukhuset klarar grundkravet för både första besök till läkare (76,0%) och operation (73,5%). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet varken för faktiska första besök (68,0%) eller för faktiska operationer (68,3%). Lasarettet i Enköping klarar grundkravet för operation (83,5%), men ej för första besök till läkare (67,8%). Lasarettet i Enköping klarar prestationskravet för faktiska operationer (78,5%) dock inte för faktiska första besök (50,9%). Antal utförda operationer/åtgärd i mars, st, är den högsta siffran någonsin inom perioden 2011-mars Landstingets ledningskontor

115 - Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

116 Extra material: diagram Landstingets ledningskontor

117 BESÖK: VÄNTANDE (grundkrav) FAKTISKA/GENOMFÖRDA (prestationskrav) Landstingets ledningskontor

118 OPERATION/ÅTGÄRD: VÄNTANDE (grundkrav) FAKTISKA/GENOMFÖRDA (prestationskrav) Mars 2014: Både grundkravet och prestationskravet klarades för operation/åtgärd. Landstingets ledningskontor

119 BESÖK & OPERATION/ÅTGÄRD: Grundkrav (väntande) & Prestationskrav (genomförda) Landstingets ledningskontor

120 Vårdskador och återinläggningar inom slutenvård Produktionsstyrelsen 29 april 2014 Anders Dolk Chefläkare Landstinget i Uppsala Län Landstingets ledningskontor

121 Presentationen idag adresserar fyra perspektiv och ett take home message Vad är patientsäkerhet? Vad är en vårdskada? Statens Patientsäkerhetssatsning Lite om akuta återinläggningar Ett take home message Landstingets ledningskontor

122 Vad är en vårdskada? En vårdskada är ett ogynnsamt resultat som ligger utanför det normala vårdförloppet för viss sjukdom eller tillstånd I Patientsäkerhetslagen(SFS 2010:659) definieras vårdskada som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall, som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso-och sjukvård. Landstingets ledningskontor

123 Vad är en allvarlig vårdskada? Skadan är bestående och inte ringa Skadan har lett till väsentligt ökat vårdbehov (t.ex. om-operationer) eller dödsfall Distinktion mellan vårdskada och allvarlig vårdskada är ibland svår att exakt definiera Landstingets ledningskontor

124 Vanligaste vårdskadorna Vårdrelaterade infektioner (VRI) Fall Trycksår Läkemedelsrelaterade skador Landstingets ledningskontor

125 Basfakta om vårdskador Vid 15% av alla vårdtillfällen uppstår en vårdskada Hälften av vårdskadorna är övergående 44%(nästan hälften) av vårdskadorna medför förlängd sjukhusvistelse 5,3% av skadorna medför bestående skada eller död Landstingets ledningskontor

126 Uppföljning av vårdskador Väl fungerade rutiner för identifikation, rapportering och analys av vårdskador är etablerat. Uppföljningen på förvaltningsnivå bedömer jag också som etablerad och välfungerande Överblick på landstingsnivå är mer svårgripbart och sammanställning och förenkling av systemstöd för att enkelt erhålla utdata behövs Landstingets ledningskontor

127 Vad kostar vårdskadorna? 1,3 miljoner extra vårddagar/år på Sveriges 63 akutsjukhus Kostnad 11,5 miljarder kronor/år Kostnad för undvikbara vårdskador beräknas till cirka 7-8 miljarder/år Landstingets ledningskontor

128 Vad kostar vårdskadorna i Uppsala Län? Befolkning i LUL cirka 4% av landets befolkning Cirka extra vårddagar/år Kostnad: cirka 460 miljoner kr/år Kostnad undvikbara vårdskador: cirka 300 miljoner kr/år Landstingets ledningskontor

129 Patientsäkerhetskulturen Nyckelfaktor för framgång i säkerhetsarbetet är att alla har förståelse och kunskap om vad säker vård innebär Ledningens engagemang är avgörande! Kanske (?) det område där vi har längst väg kvar Landstingets ledningskontor

130 Skottland patientsäkerhetssatsning its all about people Landstingets ledningskontor

131 Patientsäkerhetsarbetet Utgår från Statens patientsäkerhetssatsning Prestationsbaserad ersättning Inleddes 2011, nu sannolikt sista året SKL driver patientsäkerhetsarbetet med utgångspunkt från Statens Patientsäkerhetssatsning Landstingets ledningskontor

132 Patientsäkerhetssatsning grundkrav 6 indikatorer Landstingets ledningskontor

133 Patientsäkerhetssatsning Grundkrav Alla vårdgivare skall upprätta patientsäkerhetsberättelse Delta i nationell patientenkät (SKL samordnar) Patientsäkerhetskulturmätning och handlingsplaner för förbättrad patientsäkerhetskultur Strukturerad journalgranskning inom all slutenvård Bred användning av nationell Patientöversikt(NPÖ), att både lämna ut och ta emot information Landstingets ledningskontor

134 Resultat Uppsala 2013 Alla skrev patientsäkerhetsberättelse Vi deltog i nationell patientenkät enligt plan Patientsäkerhetskultur mätning genomfördes ej 2013, kommer att genomföras april/maj 2014 Strukturerad journalgranskning används fullt ut NPÖ-kraven godkända Landstingets ledningskontor

135 Landstingets ledningskontor Patientsäkerhetssatsning indikatorer Basala hygienrutiner och klädregler Antibiotikaanvändning, minskad förskrivning och följsamhet till riktlinjer nationellt och lokalt Läkemedelsanvändning; läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgångar Trycksår; minskad förekomst och handlingsplan för riskpatienter Överbeläggningar; mäta och handlingsplaner med åtgärder Infektionsverktyget skall införas och data systematiskt utvärderas

136 Resultat Uppsala 2013 Basala hygienrutiner/klädregler godkänd Antibiotikaanvändning godkänd Läkemedelsanvändning godkänd Trycksår godkänd Överbeläggningar(dvs. rapportering av) godkänd Infektionsverktyget godkänd, Uppsala långt framme Landstingets ledningskontor

137 Hur har ekonomiska utfallet blivit för LUL? 2012 cirka 16 miljoner 2013 drygt 21 miljoner Landstingets ledningskontor

138 Oplanerad återinläggning inom 30 dagar december 2012 februari 2014 Landstingets ledningskontor

139 Återinläggning inom 30 dagar (%) Landstingets ledningskontor

140 Återinläggning inom 30 dagar (%) Landstingets ledningskontor

141 Återinläggning inom 30 dagar, Landstingets ledningskontor

142 Återinläggning inom 30 dagar, 65+ Landstingets ledningskontor

143 Landstingets ledningskontor

144 Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring Bil. 39. Rapport

145 Erfarenhetsåterföring har genomförts i flera forum. De viktigaste punkterna har redovisats i denna rapport. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

146 Plus Projektmålen sattes upp tidigt och har varit en viktig parameter som styrverktyg inför olika beslut. God invändig och utvändig gestaltning. Provhuset gav mycket värdefull information som innebar förbättrade lösningar för verksamheten samt kostnadsbesparingar för projektet. Genomförandeformen med delade entreprenader och en stark beställarorganisation innebar flexibilitet och goda möjligheter till styrning för beställaren. Projektinformationen fungerade bra på flera områden. T ex till verksamhet, ambulans, politiker. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

147 Plus Bra samspel mellan parterna i ekonomistyrningen och i arbetet med förbättringar och besparingar i projektet. Väl fungerande organisation hos hyresgästen för att hantera frågor från/till produktionen. Väl fungerande byggskedes-planering med tydlig information till berörda bl a genom veckobrev och informationsmöten under produktionstiden. Riskhanteringssystemet fungerade bra och var ett viktigt instrument att sätta fokus på att minimera riskerna. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

148 Plus Bra ordning på arbetsplatsen och en hög ambition i arbetsmiljöarbetet har inneburit få olyckor. Samarbete med Skatteverket genom prevision har fungerat bra och har motverkat att oseriösa entreprenörer kom in i projektet. Bra samarbete med drift- och förvaltningsorganisationen efter inflyttningen för att hantera inkörningsfrågor och garantiarbeten. Samarbetet med HSO har fungerat bra och givit ökad förståelse för olika typer handikapp och vilka lösningar som skulle väljas. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

149 Minus Flera byten av chefer, deltagare i olika grupper gav informationsglapp och kostsamma omtag. Strategiarbetet med sjukhusets framtida försörjning hann inte med. Respekt för tagna beslut saknades många gånger, innebar omtag. Samarbetet gnisslade tidvis mellan den vinnande arkitekten och projekterande konsulter. Lös inredning och utrustning handlades upp för sent. Om upphandling utförts tidigare hade inredning och utrustning bättre kunnat samordnas med byggnaden och installationer. Sakkunnig för tillgänglighet bör vara en oberoende konsult. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

150 Minus Hyresgästen inte nöjd med golvmaterialet (Life Line). Även om det uppfyller krav på friktion så upplevs det som halt. LSU drift har upplevt att utbildning för driftspersonal inför överlämnandet inte varit tillräckligt bra även om den genomförts enligt planering. Arbetet med ritningsdokumentation har inte fungerat optimalt. Uppläggning och genomförande av CAD-samordningen fungerade inte tillräckligt bra. Valt låssystem för bl a vårdrum Assa Aperio fungerar inte tillfredsställande. Alltför många garantianmärkningar förekommer. Alltför många brister förekom i Styrentreprenaden vid tiden för inflyttningen pga organisationsproblem hos entreprenören. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

151 Att ta med till FAS-projektet Provutföranden rekommenderas. Arbetet med typrum kan vidareutvecklas. RFP-arbetet bör kompletteras med mer medicintekniska uppgifter och avstämning med vårdhygien. Underlag för förrådshållning och sophantering arbetas fram tidigt. Lös inredning, AV-utrustning och IT lösningar projekteras parallellt med projekteringen för att samordnas med främst installationer. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

152 Att ta med till FAS-projektet Beställaren ska ha goda möjligheter till ekonomisk och kvalitativ styrning genom hela projektet. Dokumentavdelningen deltar tidigt med underlag för driftoch skötselanvisningar samt utformning av relationsritningar. Respekt för satta tider gäller alla deltagare. Tidplan bör upprättas så att utrymme finns för överklagande av upphandlingar. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

153 Ta med till FAS - om miljöarbetet Förankra miljömål tidigt hos LSU och verksamheten. Sätt realistiska och uppföljningsbara miljömål för projektet. Tydliggör organisation och beslutprocess för hantering av miljöfrågor i projektet. Viktigt för hantering av t ex avvikelser, undantag för inbyggda material, förorenat material, ev förändrade miljömål för Landstinget. Sträva mot kontinuitet för medarbetarna som jobbar med miljöfrågor. Ställ krav redan inför upphandling av konsulter och entreprenörer att de ska svara för inrapportering i SundaHus-databasen. Sätt in expertis för: - riskanalys på omgivning samt kontroll (vibrationer, buller, avgaser, vattenskydd) - hantering av miljöfarligt material vid schakt och rivning - fuktskyddsprogram/ kontroll. Köp separat entreprenör för avfalls- och återvinningshantering. Psykiatrins hus - erfarenhetsåterföring

154 Bilaga Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn E-post Produktionsstyrelsen Återrapportering kring vårdplatsstyrning och dimensionering vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga sjukhusdirektörens rapport över pågående och planerade åtgärder för förbättrad styrning av patientflöden och dimensionering av vårdplatser vid Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Produktionsstyrelsen beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att återrapportera införandet av de fem planerade åtgärderna i presenterad åtgärdsplan till sammanträdet i september Ärendet I juni presenterade Landstingets revisorer resultatet av en utredning angående Landstinget I Uppsala läns vårdplatsdimensionering, Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering. Landstingets revisorer bedömde att dimensionering och styrning av vårdplatser I landstinget inte är ändamålsenlig. I granskningen framkom att det totala antalet vårdplatser I landstinget är rimlig men att dessa sannolikt inte är fördelade på ett tillfredställande sätt mellan olika kliniker. Mot bakgrund av detta beslutade produktionsstyrelsen att ge sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag att under våren 2014 återkomma med en rapport över pågående och planerade åtgärder avseende vårdplatsstyrning- och vårdplatsdimensionering. I bilaga till detta ärende återfinns Akademiska sjukhuset rapport som svar på det uppdrag som gavs sjukhusdirektören. Akademiska sjukhuset har under en tid haft en utmanande vårdplatssituation som under det senare året blivit alltmer ansträngd. Under 2013 minskade antalet fastställda och disponibla vårdplatser och beläggningsgraden ökade, vilket resulterade i utlokaliseringar och minskat intag av riks- och regionvårdspatienter. Ett förbättringsarbete kring slutenvårdssituationen har initierats och kommer att intensifieras under våren 2014, med utgångspunkt i ett antal prioriterade förbättringsmöjligheter: Prioriterade förbättringsmöjligheter: Inom Akademiska sjukhuset är de prioriterade förbättringsmöjligheterna följande: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

155 2 (3) - slutenvårdsflöde - vårdplatsdimensionering - ledning och styrning Inom omgivande vårdstruktur är samspelet mellan landstinget och länets kommuner viktigt. Åtgärdsplan: Sjukhusledningen har tagit ett inriktningsbeslut om en övergripande arbetsplan för våren 2014 och ett första åtgärdspaket för implementering före sommaren. Det finns därutöver en idébank som grund för andra åtgärdspaket som kommer att utformas före sommaren för implementering senast under hösten Åtgärdspaket (I) består av fem delar, varav två fokuserar på förbättrad ledning och styrning och tre på förbättrat slutenvårdsflöde. Dessa är: 1. Inrättande av ett sjukhusövergripande slutenvårdsråd, med uppdrag att löpande analysera och följa upp slutenvårdssituationen samt driva ett kontinuerligt förbättringsarbete, som omfattar alla faktorer som påverkar slutenvårdssituationen, inklusive slutenvårdsflöden och vårdplatsdimensionering. 2. Inrättande av sjukhusgemensamma nyckelindikatorer, som möjliggör en kontinuerlig uppföljning av nuläge och resultatet av genomförda åtgärder. Produktionsstaben arbetar också med att utveckla ett SAS-verktyg för att underlätta uppföljningen av nyckelindikatorerna. 3. Inrättande av en korttidsadelning i anslutning till den sjukhusgemensamma akutmottagningen. Denna kommer att ge möjlighet till observation och mottagande av prov- och labbsvar innan beslut om eventuell inläggning på vårdavdelning. En första prioritet är att öppna sex vårdplatser. 4. Förstärkning av de vårdkoordinerade funktionerna, med målet att förenkla den process som säkerställer att patienter som kommer in med akuta sjukdomstillstånd läggs in på den avdelning där bästa omhändertagande kan ges. Detta kommer att inkludera förtydligande av ansvar och mandat för vårdplatskoordinatorn på akuten, förbättrad överblick över antalet tillgängliga vårdplatser, inrättande av vårdplatsansvarig bakjour per division och säkerställande av en vårdplatskoordinator på divisionsnivå för vardera av de fyra mest berörda divisionerna (KIR, KB, Mth och Neuro). 5. Förbättrande rutiner för utlokaliserade patienter, med målet att minska resursbehovet från mottagande avdelning och för att säkerställa att vårdtiden inte förlängs i onödan på grund av undvikbara väntetider. En pilot kommer att geniomföras inom verksamhetsområde vid Mth-divisionen, eftersom denna division står för majoriteten av dagens utlokaliseringar. Bilagor - Rapport över pågående och planerade åtgärder för förbättrad styrning av patientflöden och dimensionering av vårdplatser vid Akademiska sjukhuset.

156 Kopia till: Landstingstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset 3 (3)

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197 Bilaga Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att i samråd med sjukhusets rehabiliteringsverksamheter utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet - att utredningen ska inkludera en värdering av vilka verksamheter som skulle kunna inkluderas i en samlad rehabiliteringsverksamhet - att utomläns- och utlandsrehabilitering inom existerande budgetramar kan genomföras i den utsträckning den bedöms nödvändig av behandlande rehabiliteringsläkare - att återrapporteringen sker till produktionsstyrelsens sammanträde i mars Ärendet I ett beslut i Landstingsstyrelsen daterat beslutades: "att nästan all utlandsrehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar upphör och att berörda patienter erhåller rehabilitering i andra former, bl.a. genom hemrehabteam och köpt vård som ej kan erbjudas av landstinget. De ekonomiska effekterna innebär ingen besparing utan enbart omfördelning av medel. En landstingsbaserad specialistvård kommer att byggas upp för att på hemmaplan tillgodose de behov som finns." De hemrehabteam som åsyftades byggs upp i samarbete med kommunerna, men har ännu inte helt kommit i hamn. Hemrehabiliteringen för hjärnskadepatienter har sedan en tid upphört och eftersom avdelning 170 numera ligger på kommunal mark kommer sannolikt inte heller lokalerna för dagrehabilitering att kunna utnyttjas i framtiden. Till detta kommer att Uppsala läns patienter skulle gynnas av en mer utvecklad vårdkedja för inte minst ortopedisk dagvårdsrehabilitering. En samordning mellan ortopedisk, neurologisk, geriatrisk och andra lämpliga rehabiliteringsformer skulle potentiellt kunna gynna patienterna, minska landstingets kostnader och även potentiellt öka utomlänsintäkterna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

198 2 (2) Produktionsstyrelsen vill därför ge sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag, att i samråd med sjukhusets rehabiliteringsverksamheter, utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet. Utredningen ska inkludera en värdering av vilka verksamheter som skulle kunna ingå i en samlad rehabiliteringsverksamhet. Utredningen ska också i möjligaste mån innehålla en uppskattning av vilka kostnadseffekter detta skulle innebära. Återrapporteringen ska senast ske till produktionsstyrelsens sammanträde i mars Den neurologiska rehabiliteringen har sedan verksamheten lämnade sina slutenvårdslokaler på Ulleråkerområdets avdelning 170 betydligt färre slutenvårdplatser än då beslutet i Landstingsstyrelsen togs. Slutenvårdrehabilitering kan i vissa fall utgöra ett mer praktiskt alternativ för det fåtal patienter som har lång resväg och stort behov av intensiv dagvårdsbehandling. Därför ser produktionsstyrelsen att det minskade antalet slutenvårdsplatser kan innebära ett ökat behov av utomläns- och utlandsrehabilitering, så kallad klimatvård, inom existerande budgetramar. Det är styrelsens uppfattning att sådan rehabilitering i särskilda fall ska genomföras i den utsträckning den bedöms nödvändig av den medicinska professionen, t.ex. behandlande rehabiliteringsläkare. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

199 Bilaga Dnr PS-0032 Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Översyn av pågående och tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att lämna en redovisning över pågående och tänkbara direktinläggningsspår vid Akademiska sjukhuset. Uppdraget ska redovisas vid produktionsstyrelsens möte i december Ärendet Socialstyrelsens utvärdering av akutmottagningarna vid landets sjukhus 2012 visade att patienter över 80 år vistas längre än andra åldersgrupper på akuten, trots att de flesta ändå måste läggas in på sjukhuset för fortsatt vård. Socialstyrelsen förordar därför att landstingen inför direktinläggningar, även kallade snabbspår, för de mest sjuka äldre så att de direkt kan slussas till rätt plats inom vården. Direktinläggningar görs idag runtom i landet efter mobila hembesök, via primärvård, kommunal hemsjukvård, ambulanssjukvård och även efter triagering på akutmottagning. De senaste tio årens erfarenheter visar på vinster både för verksamheten och patienterna. Skånes universitetssjukhus i Malmö har i det så kallade NISSE-projektet givit distriktsläkare möjlighet till direktinläggning sedan I projektets slutrapport konstaterades att vårdtiden för direktinlagda patienter var tre dagar kortare än för kontrollgruppen. Ett ytterligare framgångsrikt exempel på direktinläggningar är Åldersstigen vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets geriatriska klinik i Göteborg. Åldersstigen innebär att en distriktsläkare eller ambulanspersonal efter samråd med ansvarig läkare kan ge patienter över 80 år ett snabbspår. Snabbspåret är väsentligt bekvämare för patienterna och har visat sig leda till en tidsvinst på ca fem timmar. Det har i utvärderingar visat sig avlasta akutmottagningen samtidigt som det är medicinskt säkert, ger kortare väntetider och färre omflyttningar. Med anledning av Socialstyrelsens rekommendation vill produktionsstyrelsen se en redovisning över Akademiska sjukhusets möjligheter till direktinläggning. Översynen ska innefatta nuvarande direktinläggningsspår och deras utformning och omfattning, samt eventuellt ytterligare tänkbara kliniker och patienturval. I tillämpliga fall vill Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

200 2 (2) styrelsen gärna att redovisningen omfattar inläggningsindikationer, åldersgränser, tider på dygnet och ansvarig för att initiera direktinläggning. Uppdraget ska redovisas vid produktionsstyrelsens möte i december. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset

201 Bilaga Dnr PS Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn E-post Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas arkivhantering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra åt produktionsdirektören, att i samråd med förvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum, tillsätta en utredning som ser över möjligheten att förvaltningarna gemensamt kan tillsätta en funktion som arkivarie. Detta i syfte att kvalitetssäkra och säkerställa rationell hantering av förvaltningarnas arkiv. Produktionsstyrelsen beslutar vidare att undersöka möjligheten att arkivhanteringen av landstingets räkenskapsmaterial samlokaliseras på ett ställe inom landstinget. Utredningen redovisas för produktionsstyrelsen i september Ärendet Hantering av landstingets arkiv regleras i arkivregler, arkivhandbok samt i lag. Det innebär att varje landsting ansvarar för sitt arkiv men det praktiska ansvaret vilar på de enskilda förvaltningarna. Kvalitén på de olika förvaltningarnas hantering av arkiv varierar. En förbättringspotential vad gäller följsamheten till gällande lagstiftning genom en aktiv, kontinuerlig och sakkunnig arkivhantering bedöms föreligga. Landstingsarkivet, som organisatoriskt tillhör Landstingets resurscentrum, är arkivmyndighetens och därmed Landstingsstyrelsens verkställande och beredande organ med bland annat till uppgift att bedriva tillsynsverksamhet. Genom att Landstingsarkivet är tillsynsmyndighet kan de inte utföra denna form av uppgifter själva men de kan bidra med utbildning och rådgivning i dessa frågor, vilket också görs. Landstingsarkivets möjligheter att stödja förvaltningarna i deras löpande arbete med arkivhantering är dock begränsad. Mot bakgrund av detta föreslås produktionsstyrelsen besluta att uppdra åt produktionsdirektören, att i samråd med förvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum, tillsätta en utredning som ser över möjligheten att förvaltningarna gemensamt kan tillsätta en funktion som arkivarie. Detta i syfte att kvalitetssäkra och säkerställa rationell hantering av förvaltningarnas arkiv. Förvaltningarnas möjligheter att förvara handlingar för arkivering, t.ex. förvaltningarnas räkenskapsmaterial, är också begränsad. Dessutom finns särskilda föreskrifter som re- Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

202 2 (2) glerar hur förvaltningarnas arkivlokaler ska vara utformade för att räknas som godkända arkivlokaler. Produktionsstyrelsen föreslås därför vidare besluta att undersöka möjligheten att arkivhanteringen av landstingets räkenskapsmaterial samlokaliseras på ett ställe inom landstinget. Utredningen föreslås redovisas för produktionsstyrelsen i september Bilaga: - Inkommen skrivelse från Primärvårdsdirektören och förvaltningsdirektören för Landstingets resurscentrum, Förvaltningarnas arkivhantering Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingets resurscentrum

203

204 Bilaga Dnr PS Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Tfn E-post Produktionsstyrelsen Sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra till produktionsdirektören att tillsammans med företrädare för landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ta fram en sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt - att produktionsdirektören tillsammans med landstingsservice beräknar framtida ekonomiska konsekvenser med beaktande av ovanstående - att återrapportering sker till produktionsstyrelsen senast 30 september 2014 Ärendet Framtidens Akademiska (FAS) är ett stort projekt inom Landstinget i Uppsala län som innebär omfattande ny- och ombyggnationer av fastigheter på sjukhusområdet. Samtidigt som stora resurser investeras i FAS pågår annan investeringsverksamhet inom Akademiska sjukhuset och inom andra områden i landstingets verksamhet vilka i sammanhanget kräver mindre resurser men ändock väsentliga resurser. Produktionsstyrelsen vill se en samlad bild över beslutade investeringar samt de framtida ekonomiska konsekvenserna av investeringarna inom styrelsens ansvarsområde. Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Ekonomidirektören, Gustaf af Ugglas Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

205 Dnr PS Annika Bremer Hälso-och sjukvårdsdirektör Produktionsstyrelsen Initiering av upphandling av dos-tjänst Förslag till beslut Produktionsstyrelsen uppdrar till produktionsdirektören att i samråd med upphandlingschefen och enhetschefen kunskapsstyrning samt representanter för landstingen i Uppsala/Örebroregionen genomföra en upphandling av dostjänsten. Ärendet Initieringen rör upphandling av dostjänsten, dvs. administrering av läkemedel i påsar/motsvarande för patienter som inte själva kan hantera sin läkemedelsdosering. Värdet på upphandlingen beräknas för landstinget i Uppsala län uppgå till ca. 15 miljoner kronor per år. Upphandlingen kommer att påbörjas under våren Upphandlingen görs i samarbete med landstingen i Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Värmland, Örebro, Sörmland och Uppsala med Västmanland som värdlandsting. Avtalstiden är ännu inte helt fastställd men kommer troligtvis att omfatta 4 år med möjlighet till förlängning. Kopia till: Upphandlingschefen Chef för enheten för kunskapsstyrning, Agneta Eklund Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax org nr

206

207 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN ORDFÖRANDEBESLUT Beslut om deltagande vid kurser/konferenser enligt produktionsstyrelsens delegationsordning Produktionsstyrelsens ordförande har den 15 april 2014 beslutat om deltagande vid kurser/konferenser enligt nedan: Öppet seminarium om rapporten Våld och hälsa den 7 maj 2014, kl Akademiska sjukhuset. Landstinget i Uppsala län (1+1). Papperslös i Sverige den 18 juni Växjö (1+1). Vägen framåt nationell konferens den 10 juni 2014, kl Stockholm. Barnombudsmannen (1+1). Strategidagen 2014 Vem sätter spelreglerna för sjukvårdens styrning? Den 16 maj, kl Stockholm. Dagens medicin (2+2). Blir sjukvårdspolitiken bättre med hälsoekonomi? Den 8 maj, kl Stockholm. Dagens medicin (1+1). Lina Nordquist Produktionsstyrelsens ordförande Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

208 LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län April 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Inhyrda lokaler Extern förhyrning Uppsala Science Park hyr ut lokal på Dag Hammarskjölds väg 14B, 1A25 Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler Intern förhyrning Uppsala Clinical Research hyr lokal på Dag Hammarskjölds väg 14B, 1A Landstingsservice säger upp Rikshems Intern förhyrning lokaler på fastigheten Svartbäcken 36:14, 4A16 LSU Avtal inom Beställar- och controllerfunktionerna Avtalstecknare Tilläggsavtal med TDC för telefoni som tjänst Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Beviljade fastighetsinvesteringar LSU Programarbete hus P4 som del i projekt Fastighetsinvesteringar Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Programarbete hus N2 som del i projekt Fastighetsinvesteringar Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Byte DUC för hus B17 akademiska Fastighetsinvesteringar sjukhuset Olle Henriksson, chef Systemförvaltning LSU Byte autoklav på Gynekologiska 4.1 anestesi- och operationsavdelningen Fastighetsinvesteringar hus F15 Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU Utbyte ställverk hus A5 Enköpings Fastighetsinvesteringar lasarett Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Utbyte ställverk hus A3 Enköpings Fastighetsinvesteringar lasarett Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Programarbete hus P2 som del i projekt Fastighetsinvesteringar Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Installation av sprinkler garage hus B8 Fastighetsinvesteringar Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Översyn av system med Windows XP Olle Henriksson, chef Systemförvaltning

209 LSU LSU LSU LSU LSU LSU Lsu LSU LSU LSU LSU LSU Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Akademiska sjukhuset Åtgärder brand efter tillsyn hus P1 Akademiska sjukhuset Brandbesiktning inför försäljning Ängeby vårdcentral Åtgärder brand efter tillsyn hus F15 Akademiska sjukhuset Ny väg mellan F-byggnaden och ambulansvägen Akademiska sjukhuset Åtgärder brand efter tillsyn hus F15 Akademiska sjukhuset Renovering fasad hus C5 Akademiska sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rolf Nilsson, tf chef Teknik Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Henriksson, chef Systemförvaltning Thord Hägg, förvaltningsdirektör Installation av fiber till samtliga hus Wik Rolf Nilsson, tf chef Teknik Åtgärder efter OCABS utredning hus C plan 2 Kungsgärdets sjukhus Inventering samt åtgärder av brister i taksäkerhet Akademiska sjukhuset Inventering samt åtgärder av brister i taksäkerhet Enköpings lasarett Fönsterrenovering hus A1 Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rolf Nilsson, tf chef Teknik Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Initiering av upphandling Initiering av upphandling Initiering av upphandling av ramavtal för vitvaror Thord Hägg, förvaltningsdirektör

210 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Anställning (Kontorsvaktmästare) Jens Larsson, Chefsjurist

211 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för DAT, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Handläggare IT Per Adolfsson, Verksamhetschef Biomedicinsk analytiker Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård Andra specialiteter inom hälso- och sjukvård Åke Gustafsson, Ledning hälso- och sjukvård Undersköterska Ann Engström Pirilä, Avdelningschef Undersköterska Ann Engström Pirilä, Avdelningschef Röntgensjuksköterska Ifran Subasic, Avdelningschef Sjukhusfysiker Alexander Englund, Avdelningschef Sjukhuskemist Gunnar Antoni, Ledning hälso- och sjukvård Undersköterska Rabi Mehho, Ledning hälso- och sjukvård Läkare legitimerad Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård specialiseringstjänstgöring Läkare legitimerad Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård specialiseringstjänstgöring Läkare legitimerad Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård specialiseringstjänstgöring Administratör Per Andersson, Ledning hälso- och sjukvård Personalenheten LRC

212 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Folktandvården mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Tandsköterska Jane Engelmark klinikchef Tandhygienist Henrik Raber klinikchef Tandläkare Jane engelmark klinikchef Tandläkare Jane Engelmark klinikchef Tandsköterska Jane Engelmark klinikchef Tandsköterska Henrik Raber klinikchef Tandhygienist Lena Wagenuis, klinikchef Personalenheten LRC

213 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Habilitering och Hjälpmedel Mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Tillsvidare Ledning, Funktionshindrade Lena Sagström, verksamhetschef Tillsvidare Handläggare, IT Anna Ek, enhetschef Tillsvidare Arbetsterapeut Elisabeth Hedberg,enhetschef Personalenheten LRC

214 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Kvinno- och barndivisionen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Sjuksköterska,barn Katarina Grzechnik,Ledning,hälso- och sjukvård Undersköterska,vård- /specialavdelning Ing-Mari Emilsson,Ledning,hälso- och sjukvård Läkare,legitimerad Ajlana Mulic Lutvica,Ledning,hälso- och sjukvård specialiseringstjänstgöring Barnmorska,vårdavdelning Ann Båth,Ledning,hälso- och sjukvård Barnmorska,vårdavdelning Ann Båth,Ledning,hälso- och sjukvård Barnmorska,vårdavdelning Hanna Waerner,Ledning, hälso- och sjukvård Sjuksköterska,annan Ing-Mari Emilsson,Ledning,hälso- och sjukvård Specialistläkare Erik Sköldenberg,Ledning,hälso- och sjukvård Specialistläkare Kristina Kask, Ledning,hälso- och sjukvård Administratör, vård Anna Sundequist Steén, Ledning, administration Administratör, vård Anna Sundequist Steén, Ledning, administration Sjuksköterska,annan Katarina Grzechnik,Ledning,hälso- och sjukvård Sjuksköterska,annan Katarina Grzechnik,Ledning,hälso- och sjukvård Sjuksköterska,annan specialistinriktning Katarina Grzechnik,Ledning,hälso- och sjukvård Barnmorska,vårdavdelning Hanna Waerner,Ledning, hälso- och sjukvård Undersköterska,vård- /specialavdelning Carin Holmqvist,Ledning,hälso- och sjukvård Personalenheten LRC

215 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Kirurg- och onkologdivisionen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Anestesisjuksköterska Gunilla Solander, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Undersköterska, vård/-special avd Margareta Eidenert, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Sjusköterska, annan Annika Norstedt, ledning hälso o sjukård Anställning 2.5 Undersköterska, vård/special avd Christina Axelsson, handledare personal Anställning 2.5 Sjuksköterska, annan Annika Norstedt, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Anestesisjuksköterska Margareta Eidenert, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Anestesisjuksköterska Margareta Eidenert, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Specialistläkare Karin Berhoff, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Undersköterska, vård/special avd Marie Claesson, bitr Ac Anställning 2.5 Sjuksköterska, annan Zohreh Khosh Bakht, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Undersköterska, vård/special avd Gunilla Högman, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Operationssjuksköterska Margareta Eidenert, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Operationssjuksköterska Margareta Eidenert, ledning hälso o sjukvård Anställning 2.5 Sjuksköterska, annan Sofia Sundbom, ledning hälso o sjukvård Personalenheten LRC

216 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Lasarettet i Enköping mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2,5 Överläkare Gunilla Enlund, administratör annan Sjuksköterska, annan Helena Gustavsson ledning hälso o sjukvård Röntgen sjuksköterska Caroline Nyberg, ledning hälso o sjukvård Undersköterska, vård-/specialavd Carina Brunnberg Dagervik, ledning hälso o sjukvård Undersköterska, vård-/specialavd Anne Johansson, ledning hälso o sjukvård Undersköterska, mottagning Caroline Nyberg, ledning hälso o sjukvård Undersköterska, vår -/specialavd Anne Johansson, ledning hälso o sjukvård Anestesisjuksköterska Christina Gunnarsson, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan Helena Gustavsson, ledning hälso o sjukvård Administratör, vård Ann Ritella, ledning annan Undersköterska vård-/specialavd Helena Gustavsson, ledning hälso o sjukvård Undersköterska vård-/specialavd Helena Gustavsson, ledning hälso o sjukvård Personalenheten LRC

217 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Ledningskontoret, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Tillsvidare Handläggare, annan Carina Bäckström, Ledning annan Personalenheten LRC

218 Anmälan av delegationsbeslut för Landstingets Resurscentrum, mars 2014 Datum för beslut Diarienummer/ Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning referensnummer ärendegrupp Anställning Tillsvidare Handläggare, it Annemieke Ålenius, Ledning annan Tillsvidare Handläggare, it Peter Olsson, Ledning annan Personalenheten LRC

219 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Landstingsservice mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Tillsvidare Tekniker, drift Erik Sporrong, ledning teknik Personalenheten LRC

220 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för MTh- divisionen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning Överläkare Mikael Köhler, Divisionschef Sjuksköterska,annan Roland Söderberg, Ledning, hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan Roland Söderberg, Ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan Roland Söderberg Ledning hälso o sjukvård Specialistläkare Inger Dahlén, Ledning, hälso o sjukvård Specialistläkare Inger Dahlén, Ledning, hälso o sjukvård Överläkare Torbjörn Linde, Ledning, hälso o sjukvård Ul, leg läk Torbjörn Linde, Ledning, hälso o sjukvård ST-läkare Torbjörn Linde, Ledning, hälso o sjukvård Undersköterska, mottagning Anders Manell, avdelningschef Sjuksköterska, specialfunktion Anders Manell, avdelningschef Sjuksköterska,annan Karin Johansson, Gruppchef Sjuksköterska, annan Karin Johansson, Gruppchef Sjuksköterska, annan Roland Söderberg. Ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska Roland Söderberg, Ledning hälso o sjukvård Specialistläkare Gunnar Frostfeldt, Tf Verksamhetschef Intensivvårdssjuksköterska Marie Foconi, Ledning, Hälso o sjukvård Personalenheten LRC

221 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Neurodivisionen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Administratör, vård Susanne Källberg, Administration, 1:a linjens chef Intensivvårdssjuksköterska Tracey Koo Clavensjö, Ledning, hälso och sjukvård Sjuksköterska, annan Karin Andersson, Ledning, hälso och sjukvård Sjuksköterska, annan Karin Andersson, Ledning, hälso och sjukvård Undersköterska, vård- Tracey Koo Clavensjö, Ledning, hälso och sjukvård /specialavdelning Administratör, vård Susanne Källberg, Administration, 1:a linjens chef Personalenheten LRC

222 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Psykiatridivisionen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Skötare, vårdavdelning Ulrika Lindelöf, ledning hälso o sjukvård Psykiatrisjuksköterska Maria Bruhn Lundblad, ledning hälso o sjukvård Specialistläkare Helena Salonen Ros, överläkare Sjuksköterska, annan specialist Ulrika Lindelöf, ledning hälso o sjukvård Skötare, vårdavdelning Maria Bruhn Lundblad, ledning hälso o sjukvård Psykiatrisjuksköterska Ann-Sofie Stadell, ledning hälso o sjukvård Psykiatrisjuksköterska Tony Bengtsson, ledning hälso o sjukvård Administratör, annan Maria Holstad Högberg, ledning annan ST läkare Åsa Hagberg, ledning hälso o sjukvård Administratör, vård Lena Petersson, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan Tony Bengtsson, ledning hälso o sjukvård Ledning, personal Åsa Hagberg, ledning hälso o sjukvård Psykiatrisjuksköterska Eeva Böök, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan specialist Ann-Sofie Stadell, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, annan Britt-Marie Hansson, ledning annan Personalenheten LRC

223 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Primärvården, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Distriktsköterska Torun Hall, Ledning hälso- sjukvård Anställning 2.5 Sjuksköterska Monica Pettersson Ulfsdotter, Ledning hälso- sjukvård Anställning 2.5 Sjuksköterska Mats Gulliksson, Ledning hälso-sjukvård Anställning 2.5 Sjuksköterska Petra Vogt Ledning hälso-sjukvård Anställning 2.5 Barnmorska Eva Hammarin, Ledning hälso-sjukvård. Personalenheten LRC

224 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Administration Akademiska sjukhuset. Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp * Anställning 2.5 Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef * Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef * Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef * Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef * Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef Handläggare annan Inger Ekman, sektionschef # Sjuksköterska specialfunktion Inger Ekman, sektionschef # Sjuksköterska specialfunktion Inger Ekman, sektionschef Administratör, annan Inger Ekman, sektionschef Sjuksköterska, specialfunktion Inger Ekman, sektionschef *Befattningsövergång från Administratör övergripande verksamhet till Handläggare, annan. Befattningsövergång från Biomedicinsk analytiker till Handläggare, annan. # Befattningsövergång från Sjuksköterska annan till Sjuksköterska specialfunktion. Personalenheten LRC

225 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Varuförsörjningen, mars 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 Ledning, annan Per-Erik Sjögaard Ledning Annan Personalenheten LRC

226