Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen

Transkript

1 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen september 2012

2 2 (6) Ekonomi Landstinget beräknar efter augusti månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 172 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 71 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Övrigt Finansiering Prognosen är en försämring med 29 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det som har påverkat prognosen negativt är minskade skatteintäkter till följd av överskattad skattunderlagsutveckling vid tidigare prognoser. Det som påverkat prognosen positivt är förbättrade prognoser från Primärvården och Folktandvården. Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger nu på 3,2 procent (exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). Detta är en förbättring jämfört med föregående månad då nettokostnadsutvecklingen var 3,3 procent. Anledningen till att nettokostnaden har förbättrats trots att årsprognosen har försämrats beror på att det är minskade skatteintäkter som har påverkat prognosen negativt och dessa påverkar inte nettokostnaden. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 95 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS LE -9 0 PV HoH -1 0 FTV LSU LRC +4 0 Summa Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott mot budget på 102 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Huvudorsakerna till Akademiskas totala underskott mot budget beror främst på att riks- och regionintäkterna ser ut att bli 44 miljoner kronor sämre än budgeterat, återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011 på 32 miljoner kronor och ökningen av omkostnader som är operationsrelaterade. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett underskott mot budget med 9 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Avvikelsen mot budget förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskat antal röntgenundersökningar. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 27 miljoner kronor. Prognosen är 6 miljoner kronor sämre än budget. Prognosen är en förbättring jämfört med föregående prognos med 2 miljoner kronor, vilket hänför sig till den anslagsfinansierade verksamheten. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader.

3 3 (6) Folktandvården Folktandvården lämnar en prognos på 6 miljoner kronor vilket är en förbättring med 1 miljon kronor jämfört mot budget och även mot föregående prognos. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2012 som innebär ett underskott på 2 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor bättre än budget Prognosen är oförändrad jämfört med föregående månadsrapport. Avvikelsen mot budget kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen 2012 för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 4 miljoner kronor. Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar ej de extrasatsningar som beslutats våren 2012 som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 4,6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt på lasarettet. Den relativt stora negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott förklaras av att använd periodisering av beställningen inte passar för denna vård. Produktion Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-sep 2012 inom de största MDC-grupperna 25,0 20,0 20,6 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 4,6-0,3 4,9 1-0,54 12,8 2,9 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-8,8-15,0 De stora MDC-grupperna

4 4 (6) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger totalt något över den överenskomna produktionsvolymen. Sjukhuset bedömer att de ska komma upp i en procents överproduktion vid årets slut vilket motsvarar deras del av den extra kömiljardsatsningen. Avvikelserna för nervsystemet och graviditet och förlossningar förklaras av att använd periodisering inte passar för dessa grupper. Produktionen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, ligger marginellt under grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region fortsätter att minska i förhållande till föregående år. För både C-län och riks- och regionvården ökar den elektiva vården (planerad vård). Ökningarna är störst inom öppenvården (läkarbesök och dagsjukvård). Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-sep 2012 för de största MDC-grupperna 6,0 5,2 Procentuell avvikelse 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 0,4-1,9-2,2-1,6-1,2-0,8 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -6,0-5,6-8,0 De stora MDC-grupperna Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med I september betalades retroaktiv lön och ny lön ut för bland annat Vision och Upplands allmänna läkarförening, vilket förklarar ökningen av timlönekostnaden jämfört med efter augusti. I löneöversyn 2012 återstår utbetalning av retroaktiv lön och ny lön för yrkesgrupperna lärare och skolledare. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 166 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med september i år med samma period i fjol. Ökningen motsvarar 2,1 procent. Kollektivtrafikförvaltningen, KTF har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 58 till och med september. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 65 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år. Enligt Akademiskas månadsrapport uppskattas minskningen motsvara 2 årsarbetare hittills i år. Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor och en åtgärd har varit att utöka antalet ST-block. Målet för psykiatridivisionen är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Vid Lasarettet i Enköping motsvarar inhyrd personal cirka åtta årsarbetare per månad. Det är en ökning och beror bland annat på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Vid Primärvården ökar kostnaderna för inhyrd personal då det är ett fortsatt besvärligt rekryteringsläge när det gäller specialister inom allmänmedicin. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter september 4,4 procent vilket är något lägre än helår Landstingets mål 2012 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 pro-

5 5 (6) cent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i stort oförändrad jämfört med Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 39 miljoner kronor efter september och det är 3,1 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8,6 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

6 6 (6) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos 2012 Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län

7 Ärende Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Produktionsstyrelsen Förvaltningarnas ekonomirapporter Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att: föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att ändra budgetmålet för Akademiska sjukhuset år 2013 från 0 till -100 mnkr. under förutsättning att landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige beslutar enligt ovan att Akademiska sjukhuset kan använda även år 2014 för att skapa balans i sjukhusets ekonomi uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till produktionsstyrelsen resten av år 2012 löpande redovisa status i sjukhusets budgetarbete uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till produktionsstyrelsens sammanträde i november skriftligt redovisa strategin för att reducera personalkostnaderna att delge landstingsstyrelsen detta beslut till sammanträdet i oktober omedelbart justera besluten i detta ärende Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen har inkommit med ekonomirapporter per den sista september De förvaltningar som prognostiserar negativt utfall relativt budgetmål är, i likhet med delårsrapporten, främst Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Produktionsstyrelsen har sedan tidigare meddelat landstingsstyrelsen att dessa förvaltningar inte förväntas klara sina budgetmål och föreslagit budgetjusteringar. Även Habilitering och hjälpmedel prognostiserar ett mindre underskott till följd av oplanerade kostnadsökningar för hjälpmedel. Primärvården har i den senaste rapporten förbättrat sin prognos med två mnkr. De övriga av de ovan nämnda förvaltningarna har i sina senaste månadsrapporter lämnat oförändrade prognoser. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

8 2 (4) Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar en prognos som är 102 mnkr sämre än budget, dvs. oförändrat i förhållande till delårsrapporten. Enligt den produktionsuppföljning som lämnats från sjukhuset och enligt den särskilda köuppföljningen, ligger sjukhusets produktion i linje med den utökade beställningen (dvs. inklusive den extra beställning som ges av kökortningssatsningar). Trots detta förväntas inte landstinget under 2012 komma tillrätta med köerna till första besök och behandling utifrån kömiljardens och vårdgarantins gränser. I den senaste kvartalsrapporten avseende kostnadsanpassningsprogrammet presenterar sjukhuset en prognos som innebär att 152 av de 189 mnkr som produktionsstyrelsen fastställde i juni bedöms klaras Prognosen innebär en negativ avvikelse på 37 mnkr för kostnadsanpassningsprogrammet t.o.m. årsskiftet 2012/2013. Beträffande personalkostnaderna förutsätter denna prognos att den eftersläpning som föreligger per september månad, hämtas hem under årets sista månader. Åtgärder för att klara sjukhusets ekonomi Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under hösten 2011 och våren 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra. Kostnadsanpassningsprogrammet fastställdes ursprungligen i mars och ambitionen var att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av 2013 för att skapa balans. Programmet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. I sjukhusets rapportering har fram till delårsrapporten (produktionsstyrelsen i september) bedömningarna pekat emot att sjukhuset ligger i nivå med den kostnadssänkningstakt som krävs för att klara kostnadsanpassningsprogrammet Vid detta rapporteringstillfälle (d.v.s. på själva styrelsemötet i september) blev det dock uppenbart att sjukhuset ännu inte i tillräcklig grad lyckats få genomslag för åtgärderna ute i verksamheten. Det framstår som att krismedvetandet inte fått fotfäste genom hela organisationen. Detta innebär i sin tur att det nu bedöms som förknippat med stora svårigheter att klara kostnadsanpassningsprogrammet fullt ut Produktionsstyrelsen har hela tiden haft ambitionen att skarpa åtgärder ska komma fram i god tid för att kunna genomföras utan alltför dramatiska effekter i verksamheten. Besluten i styrelsen i december 2011, under våren 2012 och i juni 2012 är exempel på detta. Både i mars och i juni 2012 har styrelsen beslutat om åtgärdsplaner utifrån förslag från sjukhusdirektören för att klara kostnadsanpassningarna. När det nu blir tydligt att dessa planer ännu inte i tillräcklig grad inneburit skarpa åtgärder på och inom sjukhusets divisioner, blir följden att åtgärderna måste realiseras på (för) kort tid.

9 3 (4) Sjukhusledningens bedömning i mitten av oktober är att nettokostnaderna behöver sänkas med knappt 350 mnkr Nuläge, bedömning av möjligheterna att klara ekonomin och förslag Sjukhuset har lämnat en oförändrad prognos vilket innebär ett underskott mot budget på 102 mnkr. Bedömningen är sjukhusets utfall 2012 kommer att hamna ungefär på denna nivå. Som redovisats ovan har Akademiska sjukhuset nyligen gjort bedömningen att nettokostnaderna behöver sänkas med 350 mnkr nästa år. Med denna utgångspunkt bedrivs för närvarande ett budgetarbete som involverar verksamheterna. Budgetarbetet innebär dels att överföra försenade aktiviteter från 2012-års program till 2013 dels om att åstadkomma skarpa åtgärder som ännu inte funnits på divisions- och verksamhetsnivå. Det nu återstår lite drygt två månader av Ännu har inga påtagliga effekter kunnat uppvisas avseende personalkostnadssänkning. Med tanke på den eftersläpning som finns mellan verkställighet och faktisk effekt avseende personalkostnader så är bedömningen att sjukhuset inte kommer klara 0-resultat år För att ett 0-resultat ska kunna klaras krävs att ett klart högre belopp än de bedömda 350 mnkr sparas under Redan att spara 350 mnkr är mycket på den tid som nu står till buds. Erfarenhetsmässigt är det visserligen möjligt att sänka kostnader påtagligt på kort tid. Däremot blir denna typ av besparingar sällan varaktiga. Många som försökt är efter några år tillbaka i samma eller högre kostnadsläge än det man utgick ifrån. Det som långsiktigt ger effekt är t.ex. att upphöra att göra viss verksamhet som inte heller skapar kostnader i något annat led i sjukvårdssystemet. I övrigt är det kostnadssänkningar i form av effektivisering som ger varaktiga effekter. Detta kan handla om att genom bättre arbetsuppläggning, bättre samordning, bättre schemaläggning, effektivare processer etc kunna utföra oförändrad vård men med mindre resurser. Det som i detta läge kan förordas är att skapa realism i kostnadssänkningsarbetet genom att tillåta att det förverkligas under en längre period än till slutet av år Förslaget är därför att: 1. Att utsträcka tiden som står till buds så att även år 2014 kan användas. 2. Att Akademiska sjukhusets budgetmål för år 2013 blir 100 mnkr 3. Att Akademiska sjukhusets budgetmål för år 2014 blir 0. Förslagen ovan förutsätter godkännande från landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige,

10 Andreas Endrédi Produktionsdirektör 4 (4)

11 1 (7) Månadsrapport (201209) Akademiska sjukhuset

12 2 (7) Månadsrapport Ekonomi Årsprognosen till och med september visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi, divisionernas bedömningar i sina tertialrapporter samt sammanställningen av utfallet på åtgärderna inom kostnadsanpassningsprogrammet t.o.m. augusti. Samtliga tre källor visar på ett prognostiserat underskott om 70 miljoner kronor i år. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,4 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Kommentarer till tabellen -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. Divisionerna prognostiserade ett underskott på drygt 70 miljoner kronor i andra tertialrapporten. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- och regionintäkter, dels till effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. Utöver det tillkommer 32 miljoner kronor för återbetalning av målrelaterad ersättning från år För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 92 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr

13 3 (7) Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 150 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 99 miljoner lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter augusti 26 miljoner kronor lägre än plan. Efter augusti skulle åtgärder för 96 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är endast 70 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig till såväl intäkter, personalkostnader som övriga kostnader. De främsta förklaringarna är fortsatt lägre intäkter än planerade, högre kostnader för köpt vård inom bl.a. Psykiatridivisionen samt försenade effekter av olika typer av översyner (ex vis avseende provtagningsrutiner, läkarbemanning och bemanning av avdelningar). Minskat övertidsuttag samt minskade kostnader för timanställda har inte kunnat verkställas enligt plan. Nästa kvartalsrapport (januari-september) avseende kostnadsanpassningsprogrammet föreligger till Produktionsstyrelsens sammanträde i oktober. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 2,0% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,5% Läkarbesök DRG utfall/beställning 0,9% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,4% Övriga besök antal utfall/beställning -0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med september 0,4 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger något under beställningen (-0,2 procent). Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå återfinns ökningen av egna länets slutenvård inom den elektiva vården. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och plastikkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,3 procent). Ökningen återfinns inom öron-näs- och halssjukdomar, kvinnosjukvården samt hud. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,7 procent jämfört mot föregående år. Det är OTM divisionen som minskar kraftigt (-7 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom OTM är det framför allt onkologisk endokrinologi, onkologin och specialmedicin som tappar. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, ögonsjukdomar och urologi. Läkarbesök riks- och region har ökat med 0,4 procent jämfört med samma period föregående år medan dagsjukvården har ökat med 2,9 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi, onkologisk endokrinologi och barnkirurgi. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom gynekologi, handkirurgi och plastikkirurgi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen blir prognosen till och med september att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 67 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,4 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan

14 4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,8 % 97 1,7 % 4,6 % 0,15 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 97 jämfört med samma period Det är 7 årsarbetare mer jämfört med augusti månad. Detta förklaras av; 2 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.2 årsarbetare i augusti) 8 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -6 årsarbetare i augusti) 15 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 14 årsarbetare i augusti) årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 105 årsarbetare i augusti) Personalstrukturen till och med september är något förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar. Det är en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med september månad vilket är 0,15 procent högre än samma period i fjol. För första gången visar långtidssjukfrånvaron en ökning jämfört med föregående år. Korttidssjukfrånvaron är fortsatt ökande (9,8 procent). Framför allt är det yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor som ökar antalet sjukfrånvarotimmar. En effekt av den ökande korttidssjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,9 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 15 årsarbetare. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 22,6 miljoner kronor vilket är 1,6 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara 2 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antal ST-block och divisionens mål är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

15 5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

16 6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

17 7 (7) BILAGA 2 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period ÅR OCH MÅNAD: sep 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget Totalt ,1% ,5% ,9% ,4% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,3% 74,4% 74,3% 72,5% 73,9% 74,5% 73,9% 74,2% 73,5% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,8% ,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,6% ,4% ,2% ,8% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,1% ,5% ,5% ,9% D04 Andningsorganens sjukdomar ,1% ,0% ,1% ,3% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,0% ,0% ,1% ,8% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,5% ,4% ,4% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,6% ,4% ,0% ,0% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,0% ,8% ,1% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,0% ,4% ,6% ,7% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,2% ,0% ,4% ,3% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,8% ,2% ,5% ,7% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,2% ,0% ,7% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,5% ,3% ,4% ,8% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,9% ,3% ,0% ,0% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,5% ,3% ,7% ,3% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,9% ,5% ,8% ,5% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,9% ,5% ,7% ,6% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,1% ,0% ,7% ,7% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,6% ,2% ,4% ,6% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,4% ,9% ,1% ,5% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,7% ,2% ,7% ,4% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,7% ,6% ,8% ,7% V22 Brännskador ,0% ,1% ,8% ,3% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,0% ,9% ,3% ,5% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,3% ,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,2% ,2% ,7% 97 DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO OTM PSYK KFE 550

18 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser september 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst sept 2012 Bettfysiologi 13 mån 6 mån Endodonti 19 mån 19 mån Parodontologi 2 mån 2 mån Protetik 17 mån 15 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under Ekonomi Det ekonomiska utfallet för de första nio månaderna är positivt och överstiger vår interna budget med 3 mkr. Folktandvården ökar sin prognos till 6 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,7% Frisktandvårdsavtal 8,6% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,98% - 8-2,8% 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 368. Det är en procentuell minskning med 2,8 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekryteringar och anpassning av personal utifrån behov. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,17 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 1,98. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90%. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,42 och har ökat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter.

19 2 (3) Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,14 procentenheter och uppgick till 1,68 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,79 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 3,05%. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

20 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

21 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport september-2012

22 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet idag förutom Hörcentralen. Detta beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har dessutom konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Habilitering och hjälpmedel har ökade kostnader för hjälpmedel i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp Årsprognosen för hjälpmedel hamnar på ett underskott av ca 2 miljoner kronor. En del av underskottet kommer att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Under de sista månaderna kommer förvaltningen fortsätta sitt arbete med att hålla nere kostnaderna för om möjligt minska årsprognosen ytterligare. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader ,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) ,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3 Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m september visar på små förändringar jämfört med tertial 2. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 1,4% SynC besök 26% HjälpmedelsC 6,7% Tolkcentralen 11% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,39% 3 1,6% 3,95% -0,24% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med T2 p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6)

23 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

24 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

25 5 (6) Dispenser januari - sept 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 1 1 Övriga Summa