Landstingets månadsrapport. maj 2012

Transkript

1 1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets månadsrapport maj

2 2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter maj månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 185 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 84 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring med 195 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Den väsentliga förbättringen beror på främst på två saker. AFA försäkring beslutade i juni att återbetala premier för kollektivavtalade sjukförsäkringar till arbetsgivare i kommuner och landsting för åren 2007 och För Landstinget i Uppsala län innebär detta en återbetalning på 135 miljoner kronor. Dessutom så har det efter en analys av till förvaltningarna schablondebiterade pensioner framkommit att de varit för lågt budgeterade. På kostnadssidan har hänsyn redan tagits till detta. Konsekvensen blir en förbättring mot budget med 60 miljoner kronor Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 33 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos miljoner kronor (Exklusive återbetalning AFA-försäkring som är en jämförelsestörande post). Detta är en negativ avvikelse mot budget med 151 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen nu ligger på 3,2 procent (Exklusive jämförelsestörande poster). Föregående månad låg den på 4,1 procent. År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi för utvalda verksamheter Här redovisas ekonomin för de verksamheter där det har skett förändringar mot föregående prognos eller om det ändå bedöms vara intressant information för läsaren. HSS lämnar en prognos på 3 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 2 miljoner kronor jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos är det en försämring med 13 miljoner kronor. Försämringen beror framför allt på ökade kostnader inom vårdcentralsuppdraget. Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos jämfört med föregående månad. Jämfört med budget är det en negativ avvikelse med 82 miljoner kronor. Ökade omkostnader och ett stort antal utskrivningsklara patienter som tränger undan behandling av patienter från regionen är främsta orsaken till 50 miljoner av underskottet. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av målrelaterad ersättning från Landstingsservice lämnar en prognos på minus 11 miljoner kronor. Detta är en förbättring med 9 miljoner kronor jämfört med budget och 1 miljon kronor jämfört med föregående prognos. Avvikelsen på 9 miljoner kronor avser främst ökade hyresintäkter, lägre räntekostnader och lägre avskrivningar på grund av förskjutning av investeringar Kollektivtrafikförvaltningens helårsprognos pekar mot ett underskott på 45 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre än föregående prognos. Största anledningen till underskottet är ökade trafikkostnader med 37,5 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på ökade trafikkostnader för stadstrafiken med 31,5 miljoner kronor, vilket hänför sig till att det avtalatde vagntimmepriset är betydligt högre än budgeterat. Resterande beror på ökade kostnader för upptåget. Kollektivtrafikförvaltningen har under året fått överta ansvaret för infrastruktur ovan mark. Konsekvensen blir en ökad kostnad på 5 miljoner kronor. Finansförvaltningen lämnar en förbättrad prognos jämfört med budget på 234 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring mot föregående prognos med 205 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på

3 3 (8) beslutet från AFA att återbetala sjukförsäkringspremier för 2007 och Den andra orsaken är den förbättrade prognosen för schablondebiterade pensioner. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Produktionsutfallet till och med maj omfattar felaktigt vårdvalsproduktionen inom kataraktoperationer (från april månad) samt ögonbottenfotografering och ljusterapi (från februari månad). Denna produktion utgör dock en marginell del hos såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping och bedöms inte påverka analysen. Avvikelse utfall/budget C-län Lasarettet jan-maj 25 22,51 20 Avvikelse utfall/beställning ,5 6,78 7,74 4, ,00 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Nervsystemet Hud Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv ,91-3,59 De stora MDC-grupperna Lasarettet ligger liksom tidigare under året klart över den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppenoch slutenvård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 7,5 procent över grundbeställningen. Inom MDC-gruppen som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser ligger ökningen på över 20 procent. MDC-gruppen för matsmältningsorganen (inom vilken koloskopier hamnar) ligger nästan sju procent över beställningen. Bakgrunden till dessa stora avvikelser är den aktiva satsningen för att förbättra lasarettets egen kösituation och påbörjandet av att ta emot extra patienter inom protes- och koloskopiområdet enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS ). Det beslutet ökar lasarettets beställning med cirka 200 DRG-poäng vilket utgör cirka 2,5 procent av grundbeställningen.

4 4 (8) Avvikelse utfall/budget Akademiska c-län jan-maj Procentuell avvikelse 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00-6,00 3,00-3,50-2,81-2,09-1,62 4,20 4,40 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Cirkulationsorganen Graviditet, förlossning Matsmältningsorganen Psykiska sjukdomar Muskler, skelett och bindväv Andningsorganen -8,00-7,03 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset ligger över sin överenskomna produktionsvolym med drygt tre procent (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök). Så här tidigt på året försvåras Akademiskas analys på MDCnivå av att de ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesöken utgör en relativt stor andel av den ackumulerade produktionen. Variationerna är stora mellan de olika MDC-områdena (baserat på produktionen exklusive ej DRG-satta). Stora negativa avvikelser finns inom MDC-områdena nervsystemet, cirkulationsorganen och inom förlossningsvården medan andningsorganen och muskler, skelett och bindväv ökar. Ökningen inom den sistnämnda gruppen, som bland annat omfattar ortopedi, ska ses mot bakgrund av att produktionen inom det området var låg under 2011 på grund av bland annat ombyggnationer av operationssalar samt ansträngningarna att förbättra kösituationen inom detta område. Det senaste politiska beslutet om att, genom att ta bort det ekonomiska taket, satsa på särskilt utpekade områden med köer vid båda sjukhusen har inte hunnit ge utslag till och med maj. Det beslutet möjliggör extra produktion av 467 poäng för lasarettet, motsvarande nästan åtta procent av grundbeställningen, och poäng för Akademiska sjukhuset motsvarande cirka 2,5 procent av grundbeställningen. En sammantagen bedömning är att sjukhusens utfall för C-länsvården hittills väl följer förväntad produktion inklusive beslutade kökortningssatsningar och att produktionen ligger inom de finansiella ramar som finns till hands. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,7 procent jämfört med I maj månad har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn. Förändringen är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 132 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med maj i år med samma period i fjol. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit med ett genomsnittligt antal årsarbetare om 61 till och med maj. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 83 och Lasarettet i Enköping med 27 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 39 årsarbetare. Även Folktandvården har minskat antalet årsarbetare med motsvarande 12. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av beslutade verksamhetsförändringar och kvalitetsförbättringar som akutsjukvården, intermediäravdelning och psykiatrins hus. Ytterligare har övertagandet av GE Healthcares personal vid PET-centrum samt externt finansierad verksamhet bidragit till ökningen. Lasarettets ökning förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgin samt rekrytering till den nya Närvårdsavdelningen. Det är grup-

5 5 (8) pen sjuksköterskor som har ökat mest. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av förändringar Primärvården har som mål att öka närvarotiden för distriktsläkare med hänvisning till att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Utifrån rådande marknadssituation bedömer Primärvården att målsättningen är svår att uppnå. Vid Folktandvården beror minskningen bland annat på sjukdom och avvaktan att ersättningsrekrytera. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras även efter maj till 64 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Primärvården redovisar i sin månadsrapport att inhyrningen är på en fortsatt hög nivå och nödvändig för att klara vårdcentralsuppdraget. Bristen på hyrpersonal inför sommaren kan komma att medföra problem bemanningsmässigt. Vid Akademiska är bristen på läkare inom psykiatrin fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antalet ST-block och målet är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Vid Lasarettet beror ökningen av inhyrd personal till största delen på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden men även en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen. Att minska inhyrd personal bedömer Lasarettet skulle innebära negativa konsekvenser för bland annat kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter maj 4,8 procent vilket är 0,3 procentenheter högre än helår Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är i stort oförändrad jämfört med 2011 och är 2,5 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är 1,5 procent och har ökat jämfört med 2011 då den var 1,2 procent. En jämförelse mellan samma perioder (januari maj) 2011 och visar för flertalet förvaltningar att den korta sjukfrånvaron är högre i år än i fjol men att en minskning ses i maj. Den korta sjukfrånvaron har ökat på grund av influensa och vinterkräksjuka. Vid Akademiska ses en ökning av den korta sjukfrånvaron framför allt för yrkesgrupperna specialistläkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 25 miljoner kronor efter maj och det är 2,1 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 9 procent. Diagram1: Utvecklingen av total sjukfrånvaro 2010 Uppföljning total sjukfrånvaro, LUL mål 4,5 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År

6 6 (8) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

7 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget Nettokostn prognos 7 (8) Förgående prognos Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län Likviditet Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING mnkr Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling (mnkr) Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos 600 Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

8 8 (8) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 50, ,90 SEB 50, ,80 SEB 25, ,65 SEB 25, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 SEB 50, ,75 Totalt SEB 300,0 Nordea 75, ,95 Nordea 50, ,95 Nordea 50, ,80 Nordea *** 75, ,30 Nordea/Plusgirot 265,4 Löpande 1,49 Totalt Nordea Plusgirot 515,4 *** Räntekompensation ehållits p g a hanteringsfel av Nordea. Omplacerats 0615 ett år framåt till 2,82 % ränta. Övrigt 14,6 SUMMA 830,0 Genomsnittsränta % exkl. Plusgirot 2,37 Genomsnittsränta % inkl. Plusgirot 2,08 Långa placeringar ( över 1 Anskaffning, Aktuellt värde, mnkr, % april, % Förfall, år Avkastning Avkastning år) mnkr Nordea obligation 50,0 51, ,0-2,0 Nordea obligation 100,0 111, ,0-1,0 Agenta Hedgefond 300,0 320, ,1-0,7 SEB obligation 100,0 109, ,1-0,3 Nordea obligation* 150,0 154, * 1,0 1,0 SEB strukturerad produkt 101,0 91, ,1-0,1 SEB strukturerad produkt 150,0 154, ,5 0 Totalt 951,0 993,5 *Avkastning per sista april Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar cirka 3 år. Indexjämförelser per 31 maj ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, mnkr Nordea lån depå kollektivtrafik 455,8