Landstingets Tertialrapport januari april 2012

Transkript

1

2

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) Dnr CK Landstingets Tertialrapport januari april 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att lägga Tertialrapport januari april 2012 med godkännande till handlingarna. Bilaga 94 Ärendet Landstinget beräknar efter april månad att årets resultat kommer att uppgå till minus 10 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en negativ avvikelse med 111 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på negativa prognoser från Akademiska sjukhuset, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingets ledningskontor. I Finansförvaltningens prognos har nu hänsyn tagit till fullmäktiges beslut om den kökortningssatsning som görs Prognosen är en försämring med 51 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att lägga Tertialrapport januari april 2012 med godkännande till handlingarna. Delges: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Dnr CK Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn E-post Landstingsstyrelsen Tertialrapport januari-april 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att lägga tertialrapport januari-april 2012 med godkännande till handlingarna. Ärendet Landstinget beräknar efter april månad att årets resultat kommer att uppgå till minus 10 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en negativ avvikelse med 111 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på negativa prognoser från Akademiska sjukhuset, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingets ledningskontor. I Finansförvaltningens prognos har nu hänsyn tagit till fullmäktiges beslut om den kökortningssatsning som görs Prognosen är en försämring med 51 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 1 (16) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingets första tertialrapport 2012

6 2 (16) Ekonomi Landstinget beräknar efter april månad att årets resultat kommer att uppgå till minus 10 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en negativ avvikelse med 111 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror främst på negativa prognoser från Akademiska sjukhuset, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingets ledningskontor. I Finansförvaltningens prognos har nu hänsyn tagit till fullmäktiges beslut om den kökortningssatsning som görs Dessvärre syns ännu inga kömiljardeffekter från denna varför landstinget inte prognostiserar några större intäkter från kömiljardmedlen. Prognosen är en försämring med 51 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Landstingets nettokostnad Nettokostnaden är enligt prognos miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse mot budget med 217 miljoner kronor. Försämringen innebär att nettokostnadsutvecklingen nu ligger på 4,1 procent (rensat för den kostnad som motsvarar skatteväxlingen för kollektivtrafik). Föregående månad låg den på 2,5 procent. År 2012 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Ekonomi för utvalda verksamheter Här redovisas ekonomin för de verksamheter där det har skett förändringar mot budget eller om det ändå bedöms vara intressant information för läsaren. HSS lämnar en prognos på 16 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 15 miljoner kronor jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos är förbättringen 16 miljoner kronor. Anledningen till den förbättrade prognosen beror dels på att sjukhusen inte nådde alla mål för målrelaterad ersättning 2011(HSS föreslår att återbetalning ska göras och beslutet tas i styrelsen i maj). Sjukhusen räknar även med att vissa mål inte nås för För HSS innebär det en totalt en minskad kostnad med 43 miljoner kronor. Samtidigt har HSS en ökad kostnad för köpt vård. Detta beror på ökad rörlig ersättning till sjukhusen jämfört med budget, att vårdval primär hörselrehab pekar mot ett betydligt högre utfall än budget och att vårdcentralsuppdraget överstiger budget. Efter att ha lämnat en prognos enligt budget i början på året lämnar Akademiska sjukhuset nu en negativ prognos på 182 miljoner kronor vilket är 82 miljoner kronor sämre än budget. Akademiskas intäktsprognos är plus 6 miljoner kronor. Övriga intäkter avviker positivt, framför allt är det försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 29 miljoner kronor vilket förklaras av lägre produktion. Årsprognosen för omkostnader uppgår till minus 50 miljoner kronor. Det är främst kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen som avviker. Akademiska kommer med största sannolikhet bli återbetalningsskyldig till HSS gällande målrelaterad ersättning för Sjukhuset har inte nått upp till alla mål, vilket innebär att 32 miljoner kronor ska återbetalas. Förutom detta beräknar Akademiska att målrelaterad ersättning för 2012 avseende behandling inte kommer att uppnås fullt ut. Beräknat bortfall av målrelaterad ersättning för Akademiska 2011 och 2012 är totalt 37 miljoner kronor. Effekterna av Akademiskas kostnadsanpassningsprogram har förskjutits vilket innebär att en större del av effekten än planerat hamnar på Lasarettet i Enköping lämnar en prognos på minus 7 miljoner kronor efter april. Detta är en försämring med 5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Främsta anledningen till lasarettets underskott är höga kostnader för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Prognosen beräknas överstiga budget med 9,2 miljoner kronor. Främst beror det på svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens, vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal.

7 3 (16) Lasarettet nådde inte vissa mål för målrelaterad ersättning Dessutom beräknas ett intäktsbortfall även för Det totala intäktsbortfallet uppskattas till 2,2 miljoner kronor. Landstingsservice lämnar en prognos på minus 12 miljoner kronor. Detta är en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med budget och 3 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Avvikelsen på 8 miljoner kronor avser främst ökade hyresintäkter, lägre räntekostnader och lägre avskrivningar på grund av förskjutning av investeringar Kollektivtrafikförvaltningens helårsprognos pekar mot ett underskott på 46 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor sämre än föregående prognos. Största anledningen till underskottet är ökade trafikkostnader med 37 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror främst på ökade trafikkostnader för stadstrafiken med 31,5 miljoner kronor, vilket hänför sig till att det avtalatde vagntimmepriset är betydligt högre än budgeterat. Resterande beror på ökade kostnader för upptåget. Kollektivtrafikförvaltningen har under året fått överta ansvaret för infrastruktur ovan mark. Konsekvensen blir en ökad kostnad på 5 miljoner kronor. Prognosen för Landstingets ledningskontor pekar mot ett underskott om 20 miljoner kronor. Underskottet avser i första hand smittskyddsläkemedel inom smittskyddsverksamheten. Finansförvaltningen lämnar en förbättrad prognos jämfört med budget på 28 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring mot föregående prognos med 29 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på ökade skattintäkter men även ökade finansiella intäkter. På minussidan finns kökortningssatsningen på 40 miljoner kronor, ökade pensionskostnader och lägre statsbidragsintäkter. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs här både med den överenskomna produktionsvolymen i vårdavtalen och motsvarande period föregående år. Detta för att möjliggöra en avstämning både mot beställd vårdvolym och utveckling av verksamheten i tiden. Lasarettet ligger över sin periodiserade beställning. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 7,5 procent över grundbeställningen. Inom MDC H som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser ligger ökningen på över 20 procent. Bakgrunden till den stora avvikelsen är den aktiva satsningen för att förbättra lasarettets egen kösituation och påbörjandet av att ta emot extra patienter inom protes- och koloskopiområdet enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (dnr HSS ). Det beslutet ökade lasarettets årsuppdrag med cirka 3 procent.

8 4 (16) Avvikelse utfall/budget C-län Lasarettet jan-apr ,04 Avvikelse utfall/beställning ,0212,04 7,5 5,68 2,39 1-9,44-9,04-15,18 De stora MDC-grupperna Totalt inkl ej drg-satta Ospecificerade hälsoproblem Lever, gallvägar o bukspott Nervsystemet Hud Cirkulationsorganen Andningsorganen Matsmältningsorganen Muskler, skelett och bindväv Akademiska sjukhuset ligger över sin överenskomna produktionsvolym med drygt en procent. Så här tidigt på året försvåras framför allt Akademiskas analys av att de ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesöken utgör en relativt stor andel av den ackumulerade produktionen. Akademiska har drygt vårdtillfällen och cirka 2000 läkarbesök varje månad som ej är DRG-satta och därmed inte kan läggas på rätt MDC-grupp. Variationerna är stora mellan de olika MDC-områdena (baserat på produktionen exklusive ej DRG-satta). Stora negativa avvikelser finns inom MDC-områdena nervsystemet och cirkulationsorganen medan andningsorganen och muskler, skelett och bindväv ökar. Ökningen inom den sistnämnda gruppen som bland annat omfattar ortopedi ska ses mot bakgrund av att produktionen inom det området var låg under 2011 på grund av bland annat ombyggnationer av operationssalar. Avvikelse utfall/budget Akademiska c-län jan-april ,41 Procentuell avvikelse ,03-7,19-4,46-3,60 0,11 3,43 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Cirkulationsorganen Matsmältningsorganen Psykiska sjukdomar Graviditet, förlossning Muskler, skelett och bindväv Andningsorganen ,25 De stora MDC-grupperna

9 5 (16) Det senaste politiska beslutet om att satsa på ytterligare proteser vid lasarettet samt satsningar på särskilt utpekade områden med köer vid båda sjukhusen har inte hunnit ge utslag till och med april. Slutenvården inom riks- och regionvården minskar med 0,6 procent jämfört med föregående år. OTM divisionen minskar stort inom den elektiva vården. Där är det fram för allt onkologin, minus 21 procent som tappar men även thorax, minus 6,7 procent och specialmedicin, minus 15,4 procent. Kirurgdivisionen ökar den elektiva vården med 12,5 procent medan den akuta vården minskar med 14,4 procent. Riks- och regionvården läkarbesök har ökat med 2,0 procent jämfört med samma period föregående år. Total DRG-produktion (SV och ÖV ink ej drg-satta 2012) jan-apr antal drg-poöng Lasarettet Akademiska SV DRG 2012 SV DRG 2011 ÖV DRG 2012 ÖV DRG 2011 När det gäller utveckling i tid så redovisas detta ovan i total DRG-produktion januari till april 2012 jämfört med motsvarande period Sammantaget visar redovisningen en ökad DRG-produktion med 3 procent både för öppenvård och slutenvård. Den markant största ökningen står Lasarettet i Enköping för när det gäller öppenvård i termer av DRG-produktion på 20 procent. Denna ökning är kopplad till beslutade kökortningsinsatser som beskrivits ovan. Jämfört med föregående år rapporteras inom slutenvården vid Akademiska sjukhuset både för c-läns patienter och riks- och regionpatienter att det akuta flödet är i stort sett oförändrat mot föregående år medan det elektiva flödet ökar med i storleksordningen 3 procent. Samma trend syns inom läkarbesöken där den elektiva vården ökar. Ökningen återfinns bland annat inom gynekologi, handkirurgi och onkologi dvs områden med köproblematik. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med en procent jämfört med 2011 och är på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 120 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med april i år med samma period i fjol. Kollektivtrafiknämnden har tillkommit 2012 med ett genomsnittligt antal årsarbetare om 61 till och med april. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med 73 och Lasarettet i Enköping med 28 årsarbetare. Primärvården redovisar en minskning med 44 årsarbetare. Även Folktandvården har minskat antalet årsarbetare med motsvarande 13. Vid Akademiska förklaras ökningen bland annat av beslutade verksamhetsförändringar och kvalitetsförbättringar, övertagandet av GE Healthcares personal vid PET-centrum samt externt finansierad verksamhet. Lasarettets ökning

10 6 (16) förklaras av det utökade uppdraget inom kirurgin samt rekrytering till den nya Närvårdsavdelningen. Det är gruppen sjuksköterskor som har ökat mest. Minskningen vid Primärvården är helårseffekt av förändringar Primärvården har som mål att öka närvarotiden för distriktsläkare med hänvisning till att det för närvarande är drygt 20 vakanta läkartjänster. Utifrån rådande marknadssituation bedömer Primärvården att målsättningen är svår att uppnå. Vid Folktandvården beror minskningen bland annat på sjukdom och avvaktan att ersättningsrekrytera. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 64 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Vid Primärvården är inhyrning nödvändig för att klara vårdcentralsuppdraget. Primärvården flaggar samtidigt i sin rapport att tillgången till hyrläkare stundtals är begränsad. Vid Akademiska är bristen på läkare inom psykiatrin fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antalet ST-block. Vid Lasarettet har kostnaderna för inhyrd personal ökat och årsprognosen har ökat till 13 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med förra månadens rapport. Ökningen beror till största delen på svårigheter att rekrytera överläkare inom vissa specialistområden. Att reducera inhyrd personal bedömer Lasarettet skulle innebära negativa konsekvenser för bland annat kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter april 4,9 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än helår Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är i stort oförändrad jämfört med 2011 och är 2,5 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar är 1,5 procent och har ökat jämfört med 2011 då den var 1,2 procent. Vid flera förvaltningar har den korta sjukfrånvaron ökat orsakat av influensa och vinterkräksjuka. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 20,7 miljoner kronor efter april och det är 1,4 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 7 procent. Diagram1: Utvecklingen av total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2012, LUL mål 4,5 % Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2010 År 2011 År 2012

11 7 (16) Måluppfyllelse Medborgare och kund Redovisa hur arbetet fortgår med införandet av arbetsrutiner för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder för samtliga indikatorer På Akademiska sjukhuset pågår pilotprojekt kring implementeringsarbetet på flera enheter inom flera av sjukhusets divisioner. Arbetet har startats på de enheter som enligt riktlinjerna har prioriterade grupper exempelvis inom psykiatridivisionen. På Lasarettet i Enköping har en grupp tillsatts i syfte är att skapa en struktur för införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, i den dagliga verksamheten på lasarettet. Gruppen har arbetat fram en struktur som innehåller förslag på nya lasarettsövergripande åtgärdsrutiner för levnadsvanearbetet, plan för utbildning (inom sjukdomsförebyggande synsätt, motiverande samtalsteknik och levnadsvanor), spridnings- och kommunikationsplan samt övergripande tidsplan för åren Tillsammans med andra förvaltningar arbetar lasarettet med att uppdatera livsstilsformuläret och tillhörande manual och mall samt utveckla landstingsgemensamma dokumentationsrutiner för åtgärder och uppföljning av åtgärder. Under året ska Habilitering och hjälpmedel har påbörjat införandet av arbetsrutiner - för relevanta grupper - vad gäller riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och otillräcklig fysisk aktivitet. Arbetet med riktlinjernas processindikatorer ska vara genomfört vid årets slut. Dokumentation av utbudet av hälsoinriktade aktiviteter pågår i tema- och programgrupper. Primärvårdens arbete med att införa hälsoinriktade insatser och riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder löper enligt plan och förväntas i huvudsak vara infört under Dokumentationen av levnadsvanor omarbetas för att anpassas till riktlinjerna. Redovisa arbete med tillgänglighet på respektive förvaltning. Redovisa arbete med uppsatta mål kring tillgänglighet. Patienternas bedömning av Akademiska sjukhusets tillgänglighet bedöms i en patientenkät som genomförs under hösten Målet är att förbättra resultaten från föregående mätning. Arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter och andelen patienter där Lasarettet i Enköping klarar vårdgarantin har hittills i år ökat från 79 till 90 procent för nybesök och ligger över 80 procent för behandling, utom i februari då andelen var 73 procent. Vad gäller kömiljarden så klaras målet om 70 procent för nybesök under mars och april och för operation/behandling klaras målet om 70 procent för nybesök under mars. Inom området upplevd tillgänglighet är Lasarettet pilot i projektet "Kallelse som färdbevis". Alla patienter som blir kallade till lasarettet ges nu möjlighet att resa kostnadsfritt till sitt vårdbesök. Tillsammans med patientens kallelse bifogas ett färdbevis som gäller på all UL-trafik inom länet. Projektet kommer att utvärderas under hösten. Lasarettet arbetar också vidare med tjänsten Mina Vårdkontakter och de enheter som ska ansluta sig till tjänsten är Kirurgmottagningen, Gynekologmottagningen, Medicinmottagningen och Operationssektionen (operationskoordinatorerna) Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin, förutom Hörcentralen. Anledningen till detta är att fem audionomer slutade under slutet av förra året i samband med LOV och de vakanta tjänsterna har inte blivit tillsatta fullt ut förrän nyligen. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har numera konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen.

12 8 (16) Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk är 3,8 procent. Andelen är något högre än målsättningen och kan förklaras med att antalet beställda uppdrag ökat med 7 procent i jämförelse med förra året samt att det blivit större konkurrens inom området. Bedömningen är att andelen tillhandahållna tolkar längre fram under året kommer att ligga inom målet. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och förvaltningen uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Primärvården följer månadsvis tillgängligheten inom de vårdgarantiområden som gäller för verksamheten. Målsättningen är att skapa en stabil verksamhet med en uthållig tillgänglighet över tid. För enheter med mer permanenta brister i tillgänglighet upprättas förstärkta handlingsplaner för att komma tillrätta med underliggande problematik. Större insatser har genomförts och det planeras för att bland annan utveckla rutiner för tidböcker och flödena. Primärvården arbetar för att nå den uppställda målsättningen om 90 procents tillgänglighet under Tillgängligheten för tobaksavvänjning förstärks under året och 21 rökslutargrupper är planerade. Beredskap finns för att genomföra ytterligare grupper. Folktandvården har ett mål kring minskade köer - max tre mån väntetid för att komma till vård för alla patienter. Inom allmäntandvården kallas alla barnpatienter inom 3 månader utom på en klinik där väntetiden är fyra månader. Nya vuxna patienter tas emot inom tre månader på alla kliniker förutom tre stycken. Vad gäller specialisttandvården är kötiden för oprioriterade remisser inom vissa specialiteter avsevärt längre än tre månader. Akuta patienter får tid inom några dagar. Inom tandregleringen finns inga köer. Ett annat mål för folktandvården är att antal tider bokade via internet ska öka med 10 procent. Antal bokade internettider januari-mars år 2012 har ökat med 11,6 procent jämfört med samma period Kultur i länet har snabb återkoppling vid förfrågan om rådgivning, bidrag eller samarbete från förvaltningens olika verksamheter, handläggningstiden har kortats. Besöken på Kultur i länets webbplats ökar och sidorna på webbplatsen uppdateras kontinuerligt och fler nyheter läggs ut. Aktivt kontaktsökande med nya avdelningar i vården sker samt ökad marknadsföring för att antalet spelplatser ska öka. I syfte att genomföra fler resor med kulturbuss pågår under våren informationsinsatser om kulturbussarna till förskolor och skolor. Den patientadministrativa enheten på Landstingets resurscentrum arbetar med att öka tillgängligheten för medborgare och kund. Kollektivtrafikförvaltning har flera mål kring tillgänglighet varav några redovisas nedan, måluppfyllelsen mäts i kollektivtrafikbarometern. I mätningen januari-april upplevde 43 procent av kunderna att UL-trafiken är prisvärd. Målet är 45 procent. Anledningen till att målet inte är nått är att busstrafiken körs med bussar som har låg kvalitet samt att en prishöjning genomfördes i mars. Från juni kommer visserligen drygt 130 nya bussar i trafik men med tanke på att en prishöjning 2013 kommer att kommuniceras under hösten är prognosen att årsresultatet hamnar på 43 procent. I mätningen januari-april upplevde 70 procent av kunderna att UL-trafiken är enkel. Målet är minst 76 procent och prognosen för hela året 74 procent. I mätningen januari-april ansåg 72 procent av kunderna att det är tryggt att resa med UL-trafiken. Målet är minst 80 procent. En stor andel av bussarna i regiontrafik saknar idag bälten. Från 11 juni kommer alla bussar i UL:s regiontrafik att ha bälte. Därför är prognosen 76 procent för hela året. I mätningen januari-april var Nöjd- kund- index 66 procent. Målet är minst 67 procent och prognosen för året är 67 procent. Landstingsservice har tagit fram en åtgärdslista och aktiviteterna är prissatta. Insatser planeras och ska genomföras under hösten 2012 Varuförsörjningen har gått igenom sitt sortiment och saknar sortimentsinfor-

13 9 (16) mations om vissa artiklar vilket ska åtgärdas. Under året ska förvaltningen också genomföra en kundundersökning vad gäller logistik av förbrukningsvaror. Kunskap kommer att inhämtas från Örebro läns landsting som har genomfört en liknande kundundersökning. Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Alla förvaltningar har inte specifikt återrapporterat det landstingsövergripande målet varför en mer precis bedömning kan göras först i delårsrapporten. Men med utgångspunkt från det som rapporterats i T1:an bedöms målet delvis uppnås. Målkvalitetsindex i genomförd medarbetarenkät på Akademiska sjukhuset 2012 är oförändrad jämfört med tidigare: 3,6. Alla frågor är inte identiska mellan åren men av det som går att jämföra är det tydliga mål på arbetsplatsen som ökat mest från 55 procent till 63 procent. Arbetet med att ta fram en enkät för att dels mäta hur väl sjukhusets produktionsstyrning är, samt hur tydligheten i ekonomistyrningen upplevs är under utarbetande. Lasarettet i Enköping har tre olika mål som hänför sig till landstingets mål avseende tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning: Förbättra och förtydliga budgetprocessen, Budgetavvikelse < 5 procent per månad: Målet har mätts på totalkostnaden då ersättningsmodellen inte varit klar. Målet har uppnåtts 3 av 4 månader. Avvikelsen i mars uppgick till 5,41 procent. Prognosen är att målet uppnås. Förbättra analysprocessen. Årlig genomsnittsavvikelse < 2 procent: Redovisas i bokslutet. Prognosen är dock att målet uppnås. Kartlagd investeringsbudgetprocess och identifierat bör-läge: Kartläggningen planeras starta i juni och identifierat bör-läge ska vara klargjort i november. Primärvården förväntas nå samtliga mål i ekonomiperspektivet utom det av ekonomidirektören beslutade resultatkravet om 33 miljoner kronor. Habilitering och hjälpmedel och Folktandvården prognostiserar att nå sina mål angående upplevd tydlighet. Målet för Kollektivtrafikförvaltningen är upplevd tydlighet beträffande planering, styrning och uppföljning hos chefer: Arbetet är inlett med att koppla förvaltningens ekonomistyrning till landstingets system. Arbete pågår med att ta fram nya rapporter såväl internt som externt. Målet beräknas att delvis uppnås. Utvecklingen av nettokostnaden för hälsooch sjukvård per invånare är högst 2,3 procent Invånarantalet efter kvartal 1 är för Uppsala län. Nettokostnaden för hälso- och sjukvård 2012 är miljoner kronor. Efter första tertialet är utvecklingen av nettokostnaden för hälso- och sjukvård per invånare 1,8 procent. Nettokostnadens andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 procent Nettokostnadens andel av skatter och bidrag är efter första tertialet 98,7 procent. Förutsatt att skatter och statsbidrag förblir oförändrade framöver så krävs det en nettokostnadsminskning för att landstinget ska kunna klara målet. Soliditet exklusive ansvarsförbindelse är minst 35 procent I bokslutet 2011 minskade soliditeten från 33,6 procent 2010 till 31,4 procent Anledningen till detta är lands-

14 10 (16) tingets negativa resultat Den utgångspunkten inför 2012 gör det svårt att nå det uppsatta soliditetsmålet. Om man dock räknar fram soliditeten efter första tertialet så är den 34,8 procent. Men den baseras på osäkra uppgifter då inget riktigt bokslut har gjorts efter första tertialet. Produktion Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Det övergripande målet att totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre uppnås ej som helhet inom landstinget. Vissa enskilda förvaltningar uppnår dock målet i för av ökad produktivitet. En ökad beläggningsgrad för tillgängliga operationssalar redovisas och där målet + 5 procent förväntas uppnås under året. En generell ökning av produktion av den elektiva vården redovisas medan den akuta vården är oförändrad eller minskar. Tidsgränserna för vårdgaranti eller kömiljarderna uppnås ej under årets första fyra månader. Förnyelse Redovisa arbete med att definiera prioriterade strategiska områden Akademiska sjukhuset har som mål att framtida rikssjukvårdsområden ska vara definierade på sjukhusnivå. Under våren 2012 har rikssjukvårdsnämndens tjänstemannagrupp inom respektive region-/universitetssjukhus gjort en översyn av de 23 tidigare till möjliga rikssjukvårdsområden initierade verksamheterna. Efter översynen kvarstod 11 områden. Från Uppsala läns landsting fanns tidigare 7 verksamheter anmälda. Efter genomgång återanmäldes ingen av dessa som rikssjukvårdsområde. Lasarettet i Enköping har definierat bra vårdkedjor och nya vårdformer för äldre multisjuka som prioriterade områden. Förvaltningen fortsätter att intensifiera närvårdsutvecklingen via gemensamma vårdkedjeprojekt och gemensamt kommun- och landstingsdrivna verksamheter. Andra viktiga områden är inrättande av mobila resurser för sjuka äldre samt närsjukvårdsutveckling primärvård/sjukhus. Habilitering har definierat tre prioriterade strategiska områden, informationsflöde, teknikanvändning och evidensbaserad praktik. Arbete med att beskriva dessa områden har påbörjats. Primärvården har under senare år etablerat en struktur för forskningsverksamhet gällande allmänmedicin tillsammans med Uppsala Universitet. Primärvården ska också arbeta för att få del av de medel som ingår i ALFverksamheten. Detta gäller medel för såväl forskningsprojekt som forskningsutbildning av personal, inklusive andra grupper än läkare. En sammanhållen och stärkt prioritering av verksamhetsnära utvecklingsprojekt, tillsammans med kompetensutveckling av personal samt arbete kring exempelvis värdegrund, ledningsfilosofi och affärsmässighet är andra viktiga förnyelseområden för Primärvården. Folktandvården arbetar med följande strategiska områden, Förebyggande arbete särskilt barn och äldre, ökad tillgänglighet till tandvård för befolkningen och forskning med särskild inriktning på laser och äldretandvård. Kultur i länet arbetar för att öka antalet disputerade medarbetare och ytterligare en disputerad medarbetare har fått tillsvidareanställning under våren. Regional kulturplan är antagen av kulturnämnden och i planen definieras strategiska utvecklingsområden. Vid planering av verksamheten 2013 ska de delar i den regionala kulturplanen som berör kulturenheten lyftas in i verksamhetsplanen. Inom Landstingets resurscentrum pågår ett arbete med att identifiera strategiskt viktiga områden gentemot kärnverksamheten och inom koncernen. Ett arbete med att definiera vad som är basutbudet och tilläggstjänsterna för verksamheten kommer att redovisas under året. Kollektivtrafiken utvecklas och i december 2012 startar tågtrafik Uppsala Heby Sala. Utvecklingsdialog har startat för busstrafiken i södra länsdelen

15 11 (16) Landstingsservice har särskilt fokus på bland annat följande områden, förbättring av trafik- och parkeringssituationen samt logistiken inom Akademiska sjukhusområdet, minskning av tomställda uthyrningsbara ytor, medverkan i arbetet att ta fram en ny internhyresmodell för och medverkan i arbetet med att fastställa vilka fastigheter som landstinget eventuellt ska avyttra. Varuförsörjningen har startat ett besparingsprojekt inom förvaltningens ansvarsområde med stöd av en konsult. Redovisa arbete med att definiera viktiga samarbeten (alla förvaltningar) Arbetet med att identifiera och formatera minst ett nytt comprehensivecenter inom sjukhuset pågår. Det pågår också ett arbete med att identifiera och förstärka redan befintliga samarbeten samtidigt som nya potentiellt viktiga samarbetspartners identifieras. Lasarettet i Enköping planerar ett samarbete med Frölunda Specialistsjukhus. Samarbetet med Enköpings, Håbo- och Heby kommuner är mycket viktiga och det gemensamma utvecklingsarbetet fortsätter. Habilitering och hjälpmedel genomför en kartläggning av viktiga samarbeten tillsammans med samtliga chefer. Primärvårdens viktiga samarbetspartners är vårdgrannar som exempelvis Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt Uppsala Universitet Inom det förebyggande arbetet är kommunen den viktigaste samarbetspartnern för Folktandvården. Under görs en satsning på hälsofrämjande arbete tillsammans med Enköpings kommun. Inom IT och särskilt utvecklingen av den elektroniska patientjournalen finns samarbete med övriga Folktandvårdsorganisationer i Sverige. Inom forskning och utveckling sker samarbete med universitet, högskolor och andra landsting. nya nätverk såväl nationellt som interregionalt och regionalt. Studieresor genomförs under våren till Tyskland, Bosnien/Hercegovina samt Israel/Palestina i syfte att utöka internationella samarbeten Landstingets resurscentrum har påbörjat ett samarbete med Uppsala kommun. Sen tidigare har förvaltningen ett samarbete med Västmanland och Skåneregionen. Upplands lokaltrafik deltar i ett forsknings/doktorandprojekt vid Lunds Tekniska Högskola kring fossilfritt drivmedel. Landstingsservice medverkar i ett antal utvecklande branschanpassade samarbetsfora såväl för fastighets- som serviceverksamheten. Utöver detta förvaltningsövergripande fora så kan nämnas att företrädare för Landstingsservice serviceverksamhet ingår i landstingsövergripande samarbete där servicechefer och förvaltningschefer träffas ett par gånger om året. Varuförsörjningen har ej svarat på detta mål. Medarbetare Målet för den totala sjukfrånvaron 2012 är 4,5 procent. Bedömningen är att det kommer att uppnås. Viss osäkerhet finns dock då Akademiska sjukhuset ligger högre efter april i år jämfört med i fjol och gör bedömningen att de inte kommer att uppnå sitt mål för Även Lasarettet i Enköping bedömer att det blir svårt att klara målet och Folktandvården att målet klaras delvis. Övriga förvaltningar rapporterar måluppfyllelse. Kultur i länet har ett mål som säger att aktiva samarbeten ska öka, framför allt internationellt. Förvaltningen deltar i

16 12 (16)

17 13 (16) Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

18 Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget 2012 Nettokostn prognos 2012 Förgående prognos 2012 Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr Hälso och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Summa hälso och sjukvård Kulturnämnden, Kultur i länet Varuförsörjningsnämnden Landstingsservice Kollektivtrafikförvaltningen Landstingets resurscentrum Centrala funktioner Summa förvaltningar, nämnd och styrelse Finansförvaltningen Summa Landstinget i Uppsala län Likviditet 14 (16) Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING 2012 mnkr Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling (mnkr) Summa likvida medel minus upplåning vid månadens slut (nettolikviditeten) Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos 464 Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från nettolikviditeten per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i nettolikviditeten.

19 15 (16) Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 25, ,10 SEB 50, ,10 SEB 75, ,10 SEB 50, ,10 SEB 50, ,90 SEB 50, ,80 Totalt SEB 300,0 Nordea 75, ,90 Nordea 50, ,30 Nordea 75, ,95 Nordea/Plusgirot 208,3 Löpande 1,51 Totalt Nordea 408,3 Swedbank 50, ,14 Swedbank ,15 Totalt Swedbank 100,0 Övrigt 13,1 SUMMA 821,4 Genomsnittsränta % 2,65 Långa placeringar Anskaffning, Aktuellt Förfall, Avkastning Avkastning ( över 1 år) mnkr värde, mnkr år 2012, % april, % Nordea obligation 50,0 52, ,0 0 Nordea obligation 100,0 113, ,0 0 Agenta Hedgefond 300,0 322, ,7 0,3 SEB obligation 100,0 110, ,4 0,6 Nordea obligation* 150,0 153, * 0,0 0 SEB strukturerad produkt 101,0 92, ,4 0,2 SEB strukturerad produkt 150,0 154, ,5 0 Totalt 951,0 997,7 *Avkastning per sista mars Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 42 % obligationer, 32 % hedgefonder och 26 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar cirka 3 år. Indexjämförelser per 30 april ej publicerade. Långfristiga skulder Skuldbelopp, mnkr Nordea lån depå kollektivtrafik 440,6

20 Resultat fastigheter och övrigt LSU 16 (16) Resultaträkning TKR Landstingsservice Period Helår BESKRIVNING Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år RESULTAT LANDSTINGSSERVICE Resultaträkning Fastigheter TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING HYRESINTÄKTER AVTALSARBETEN ÖVRIGA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIALKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERH ÅLL DRIFTKOSTNADER MEDIAKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER AVTALSARBETEN SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RES FÖRE OVERHEAD ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET RESULTAT FASTIGHETER NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA FÖRVALTAD YTA BRA VARAV OUTHYRD YTA BRA OUTHYRD YTA % 10,4% 10,6% -0,2 10,4% 10,6% 10,6% HYRESINTÄKT 480,05 475,67 4, , , ,09 MEDIA -96,41-101,81-5,41-260,06-271,78-240,66 DRIFTKOSTNAD -36,74-39,25-2,51-119,98-117,75-119,95 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -16,35-40,82-24,47-122,46-122,46-126,82 Resultaträkning Övrig verksamhet Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING FASTIGHETSDRIFT TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING ENTREPRENADER ÖVRIGT SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER MATERIAL-/VARUKOSTNADER HYRESKOSTNADER LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER PLANERAT UNDERHÅLL FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL TELE OCH POST ÖVRIGA TJÄNSTER ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA POSTER RESULTAT FÖRE ARVODE INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (26) Dnr CK Internkontrollplan 2012 för landstingets ledningskontor Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att fastställa dokumenterade planer 2012 för den interna kontrollen inom landstingets ledningskontor. Bilaga 98 Ärendet Landstingsfullmäktige fastställde ( 61) regler för intern kontroll i Landstinget i Uppsala län. Reglerna syftar till att landstinget ska upprätthålla en god intern kontroll genom effektiva processer och rutiner. Intern kontroll kan övergripande ses som en process där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar för att uppnå angivna mål. Plan för internkontroll samt riskanalyser för 2012 har dokumenterats för landstingskontoret inom områdena IT, Ekonomi, Beslutsefterlevnad, Kommunikation, Personal och Upphandling. Delges: Chefsjuristen Lars Olof Fagerström Samtliga direktörer och chefer på ledningskontoret Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 MISSIV Dnr CK Landstingets ledningskontor Peter Helgesson Lars Olof Fagerström Landstingsstyrelsen Plan för intern kontroll 2012 Landstingets ledningskontor I enlighet med bifogade regler för intern kontroll, fastställda av landstingsfullmäktige ( 61), har en plan för den interna kontrollen vid Landstinget ledningskontor upprättats. Kontrollområden och kontrollmoment har valts ut med utgångspunkt i en väsentlighets- och riskbedömning. Med väsentlighet avses de konsekvenser som uppstår vid avvikelse/fel. Konsekvenserna har delats in i fyra nivåer: 0) Konsekvensen av ett fel/avvikelse är obetydlig 1) Konsekvenserna av ett fel/avvikelse är små 2) Konsekvenser av ett fel/avvikelse är av den arten att den uppfattas som "besvärande" 3) Konsekvensen av ett fel/avvikelse är så stor att det inte får inträffa Med risk avses sannolikheten för att ett fel/avvikelse uppstår. Även här har en indelning i fyra nivåer gjorts: 0) Sannolikheten är obefintligt att fel/avvikelse uppstår 1) Sannolikheten är liten för att fel/avvikelse uppstår 2) Det är sannolikt att fel/avvikelse uppstår 3) Det är mycket sannolikt att fel/avvikelse uppstår Nivå (0-3) av väsentlighet och risk anges för respektive kontrollområde i planen. Bilaga Plan för intern kontroll 2012 Landstingets ledningskontor

23 Plan för intern kontroll 2012 Landstingets ledningskontor CK Kontrollområde Rutin/Händelse Nivå för väsentlighet och risk *) Kontrollmål Ansvarig Kontroll utförs av: Metod/frekvens (Kontrollmoment) Avvikelserapportering till: 1. IT Möjlighet för patienter att spärra delar av sin journal via den lokala spärrtjänsten a)... i Kovis, landstingets system för lagring av journaldokumentation i pappersform, resp. b) i Bildsystem, som innehåller RIS/PACS/IMS. a) Väsentlighet: 2 Risk: 2 b) Väsentlighet: 2 Risk: 2 a) Att koppling mellan Kovis och lokala spärrtjänsten finns och om lagda spärrar får genomslag i Kovis. b) Att minst en förstudie gjorts inför koppling av Bildsystem till den lokala spärrtjänsten samt hur det fortsatta arbetet är planerat. Objektägaren Kovis Objektägaren Bildsystem Informationssäkerhetsansvarig Informationssäkerhetsansvarig Kontroll vid årsskiftet. Kontroll vid årsskiftet. IT-direktör 2. Ekonomi a) Ersättningsmodeller b) Budgetställverk c) Reglemente placeringar d) Förskingring a) Väsentlighet: 3 Risk: 2 b) Väsentlighet: 3 Risk: 1 c) Väsentlighet: 3 Risk: 1 d) Väsentlighet: 3 Risk: 1 a) Att rätt ersättning utbetalas enligt ersättningsmodellerna. b) Att inga fel sker i budgetställverket. c) Att reglemente följs vid placeringar. d) Att inga förskingringar sker. Attestansvarig Budgetchef Chef ekonomi LRC Finanschef Ekonom/controller Budgetchef Ekonom/controller Extern Efterkontroll av beräkningar vid uppdatering av modeller. Genomgång innan fastställelse/årligen. Fullständig genomgång/årligen. Stickprov/Årligen. Ekonomidirektör Ekonomidirektör Ekonomidirektör Ekonomidirektör 3. Beslutsefterlevnad (LF/LS/PS/HSS/KTN) Väsentlighet: 3 Risk: 2 Att beslut verkställs. Respektive avdelningschef Sekreterare LF/LS/PS/HSS/KTN Fullständig genomgång/årligen. Förvaltningschef/lt-dir. 4. Kommunikation a) Enkelt och begripligt språk i kanaler till allmänheten. b) Tillgänglighet till landstingets externa webbplatser. c) Ökad kännedom om kontaktkort på Navet. Väsentlighet: 1 Risk: 3 Väsentlighet: 1 Risk: 3 Väsentlighet: 1 Risk: 3 a) Att språket är enkelt och begripligt i kanaler till allmänheten. b) Att landstingets externa webbplatser har hög tillgänglighet. c) Att kännedom om kontaktkort på Navet ökat. Respektive handläggare Respektive publicerare Respektive publicerare Navetredaktör Webbansvarig informatör Webbansvarig informatör Stickprov 2 gånger/år. Löpande kontroll med hjälp av Validerat.se. Mätning vid årets slut Kommunikationsdirektör Kommunikationsdirektör Kommunikationsdirektör

24 Plan för intern kontroll 2012 Landstingets ledningskontor CK Kontrollområde Rutin/Händelse Nivå för väsentlighet och risk *) Kontrollmål Ansvarig Kontroll utförs av: Metod/frekvens (Kontrollmoment) Avvikelserapportering till: 5. Personal Löneutbetalning Väsentlighet: 2 Risk: 2 a) Kvalitetssäkring av att rätt lön utbetalas. Respektive avdelningschef Ekonom LRC Månatligen. HR-direktör 6. Upphandling a) Otillåten direktupphandling b) Överprövning Väsentlighet: 2 Risk: 3 Väsentlighet: 2 Risk: 3 a) Att otillåten direktupphandling inte sker. b) Att överprövning av tilldelningsbeslut inte sker. Respektive avdelningschef Respektive avdelningschef Upphandlingschef Upphandlingschef Stickprov/årligen. Förvaltningschef Rutindokument och mallar: Rutiner och mallar för genomförande av intern kontroll finns för respektive kontrollområde. *) Med väsentlighet avses de konsekvenser som uppstår vid avvikelse/fel. Konsekvenserna har nedan delats in i fyra nivåer: 0) Konsekvensen av ett fel/avvikelse är obetydlig 1) Konsekvenserna av ett fel/avvikelse är små 2) Konsekvenser av ett fel/avvikelse är av den arten att den uppfattas som "besvärande" 3) Konsekvensen av ett fel/avvikelse är så stor att det inte får inträffa Med risk avses sannolikheten för att ett fel/avvikelse uppstår. Även här en indelning i fyra nivåer: 0) Sannolikheten är obefintligt att fel/avvikelse uppstår 1) Sannolikheten är liten för att fel/avvikelse uppstår 2) Det är sannolikt att fel/avvikelse uppstår 3) Det är mycket sannolikt att fel/avvikelse uppstår

25 Fastställda av landstingsfullmäktige REGLER FÖR INTERN KONTROLL I LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 1 Syfte och mål Dessa regler syftar till att Landstinget i Uppsala län ska upprätthålla en god intern kontroll genom effektiva processer och rutiner. Intern kontroll kan övergripande ses som en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar för att uppnå angivna mål. Reglerna har utformats för att med en rimlig grad av säkerhet kunna uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med väl dokumenterade system och rutiner för styrning en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm upprätthållande av systematiskt ordnade interna kontroller av organisationen, redovisningssystem och administrativa rutiner en systematisk kontroll av verksamhetens resultat. 2 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll vidmakthålls inom landstinget och att följa upp att styrning och kontroll fungerar tillfredsställande. Om Landstingsstyrelsen finner brister i kontrollsystemen ska styrelsen vidta åtgärder till förbättringar. 3 Nämnder Nämnd/styrelse har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnd/styrelse ska tillämpa gällande regler upprätta en organisation för den interna kontrollen styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet rapportera resultatet i årsredovisningen. 4 Förvaltningschefen Förvaltningschefen ansvarar för att anvisningar utarbetas för den interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Förvaltningschefen är skyldig att rapportera avvikelser till nämnden/styrelsen samt redovisa de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. 5 Verksamhetsansvariga Verksamhetsansvariga chefer ska följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt informera övriga anställda om gällande regler och anvisningar. De ska verka för att de arbetsmetoder som tillämpas bidrar till en god intern kontroll.