Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni 2016

Transkript

1 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni 2016 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni Lokal: Landstingets konferenscentrum Tid: Kl Kl Kl Kl Kl Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Information kring revidering av förfrågningsunderlag för vårdcentral, barnmorskemottagningar och privat psykoterapi Vårdstyrelsens sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 13 juni 2016 kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 80. Månadsrapporter för maj 2016 VS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport VS Friare val av hjälpmedel VS Utveckling av förstärkt hemsjukvård med mobila team VS Beviljande av anstånd gällande översyn av förvaltningsorganisation VS Revisionssvar avseende Granskning av styrning av primärvården VS Fördjupad uppföljning av fysioterapi som tilläggsuppdrag till vårdcentraler enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem VS Fokusområden för landstingets folkhälsomedel 2016 och 2017 VS Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 2016 VS Samsjuklighet neuropsykiatri VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län avseende vårdcentral 91. Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för barnmorskemottagning 2016 VS VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok privat psykoterapi VS Beviljande av anstånd gällande utformning av Cosmos uppdrag i asyl- och integrationsmottagandet i Uppsala län 94. Avgiftsfri gynekologisk hälsokontroll samt förbättring av vårdkedjan vid screening för livmoderhalscancer CK VS Revidering av vårdstyrelsens delegationsordning VS

3 96. Lokalbehov för Primärvård och Folktandvård i Östervåla VS Revidering av vårdstyrelsens interkontrollplan för 2016 VS Anmälan av delegationsbeslut VS Anmälan av inkomna skrivelser

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Val av justerare Vårdstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 79 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Månadsrapporter för maj 2016 Dnr VS Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för maj 2016 till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 80, kompletteras! Ärendet Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Månadsrapporter för maj 2016 Dnr VS Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för maj 2016 till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 80 Ärendet Vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna under vårdstyrelsen prognostiserar ett resultat för hela verksamheten som uppgår till + 6,6 miljoner kronor vilket är i enlighet med budget. Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 18 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Folktandvården redovisar i maj en rapport med ett förbättrat resultat inom perspektiven medborgare och kund, produktion och ekonomi. Produktionen ökar och är nu i nivå med budget vilket har påverkat tillgängligheten så att kötiderna kortats. Primärvården har fortsatt problem med bemanningen vilket gör att de inte når upp till den produktion som de har planerat för vilket i sin tur påverkat tillgängligheten negativt. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Månadsrapport maj 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 18 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Folktandvården redovisar i maj en rapport med ett förbättrat resultat inom perspektiven medborgare och kund, produktion och ekonomi. Produktionen ökar och är nu i nivå med budget vilket har påverkat tillgängligheten så att kötiderna kortats. Dessutom är det ekonomiska resultatet 4,1 miljoner kronor bättre än budget. Primärvården har fortsatt problem med bemanningen vilket gör att de inte når upp till den produktion som de har planerat för vilket i sin tur påverkat tillgängligheten negativt. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Totalt för hela primärvården är tillgängligheten under vårdgarantin och under nivån för att uppnå målrelaterad ersättning. Vårdcentralerna i privat regi når även denna månad ett högre resultat än de i offentlig regi men det är fortsatt stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården når upp till 85 procent på läkarbesök och 89 procent på telefontillgänglighet vilket är en förbättring av tillgängligheten jämfört med föregående månad. För de privata vårdcentralerna är motsvarande siffror 86 respektive 93 procent. De privata vårdcentralernas tillgänglighet har inte förändrats sedan föregående månad. Det är framförallt bristen på läkare, specialister inom allmänmedicin, men även andra yrkeskategorier som exempelvis sjuksköterskor som påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården fortsätter arbetet med att finna nya arbetssätt för att bättre kunna möta patienternas behov. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser görs inom den offentliga primärvården och till privata vårdgivare erbjuder förvaltningen Hälsa och habilitering stöd till vårdcentraler från förvaltningens samordnare för tillgänglighet. Inom Folktandvården finns tillgänglighetsproblemen inom specialisttandvård och allmäntandvård för vuxna men inom båda dessa områden ses en klar förbättring jämfört med föregående månad och det är färre patienter som väntat mer än 3 månader. Längst är väntan inom bettfysiologi där vakanser gör att den förväntade väntetiden just nu är 9 månader. Hälsa och habiliterings Asyl- och integrationshälsa har en fortsatt hög produktion av hälsosamtal även om besöken minskat jämfört med kvartal På NÄVA (närvårdsavdelningen) var beläggningen 90 %.

8 2 (7) PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården når inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari till maj. Detta gäller för såväl läkarbesök som övriga besök. Fortsatta svårigheter med att rekrytera kärnkompetens råder vilket påverkar såväl produktionen som tillgängligheten negativt. Inom övriga besök ligger emellertid telefonrådgivning väsentligt över budgeterad produktionsvolym. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden är lägre än budget på grund av lägre produktion inom övriga besök. För att komma upp i planerad produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser samt vidtar övriga åtgärder. Folktandvårdens produktion har varit hög under maj månad och den ackumulerade avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym har reducerats sedan föregående månadsrapportering. Allmäntandvården ligger över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall medan specialisttandvården inte riktigt når upp till budget. Rekryteringsarbetet fortgår och flera specialister har rekryterats. Störts personaltillskott sker i allmäntandvården i samband med att åtta nya behandlingsrum tas bruk under juni-november.

9 3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården skriver i sin månadsrapport att den enskilt största utmaningen är att säkra kompetensförsörjningen, för att kunna upprätthålla planerad verksamhet. Antalet årsarbetare 1 ligger under planerad nivå och det är läkargruppen som står för den största minskningen. Primärvården rapporterade i tidigare månadsrapport att det saknas 35 distriktsläkare. Under maj månad har 17 nya ST-tjänster inom allmänmedicin utlysts. Inhyrd personal har ökat något till 14 årsarbetare i genomsnitt under våren. Vid jämförelse samma period föregående år var det 11 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron ligger på 5,9 procent vilket är en ökning jämfört med föregående månad. År 2015 var sjukfrånvaron 5,5 procent. Målvärdet för i år är 5,3 procent. En särskild genomgång av pågående ärenden för att säkra adekvata rehabiliteringsplaner pågår. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare för att klara genomförandet av ett ökat antal hälsosamtal vid Asyl och integrationshälsan Cosmos samt på grund av att antal vakanta tjänster har minskat. Antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka bland annat vid Närvårdsavdelningen där antalet vårdplatser ökar samt för sprutbytesmottagningen som startar i september. Förvaltningen har inhyrd personal och behovet finns främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är 4,1 procent och det är något lägre jämfört med föregående månad. Målet är att sjukfrånvaron inte överstiger föregående års utfall på 3,9 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare vilket är en medveten strategi för att öka tillgängligheten. I arbetet att säkra kompetensförsörjningen har en översyn av lönebilden skett och ett långsiktigt arbete att höja lönerna inom vissa svårrekryterade yrkesgrupper har påbörjats. Den totala sjukfrånvaron är 5,3 procent och har minskat något jämfört med utfallet för helår 2015 och den har även minskat jämfört med samma period Riktvärdet för sjukfrånvaron är 4,4 procent Folktandvården har ingen inhyrd personal. Tabell: Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare är för Primärvården. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogno s 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,6% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

10 4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med maj månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 18 miljoner kronor. Intäkterna är lägre än budget då framförallt Primärvården haft en låg produktion vilket innebär lägre intäkter. Personalkostnaderna har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Övrig kostnader understiger budget då vårdstyrelsen har ett budgetutrymme för nya beslut inom hälsooch sjukvård som för helår 2016 uppgår till 42 miljoner kronor, reserverade verksamhetsmedel. Kostnaderna för journalsystemet Cosmic, som används av samtliga sjukvårdsförvaltningar och många privata vårdgivare, har ökat med 17,8 mnkr och då denna kostnad inte tidigare varit känd bekostas detta 2016 av reserverade verksamhetsmedel. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter maj månad ett ackumulerat resultat som är 15 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter fem månader avviker positivt mot budget med 4,1 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med föregående månad och motsvarande period föregående år. Hälsa och habiliterings resultat är i nivå med budget men resultatet har påverkats negativt av en eftersläpning av utbetalning från Migrationsverket avseende Hälsosamtal. Om dessa hade ingått i resultatet hade även Hälsa och habiliterings resultat avvikit positivt. Primärvårdens resultat efter fem månader är i nivå med periodens budget. Samtliga förvaltningar och vårdstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat för 2016 i enlighet med budget. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

11 5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

12 6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet maj 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa

13 7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

14 Dnr: PV Månadsrapport maj 2016 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig- eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter fem månaders verksamhetsutfall är en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms ändå vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar även fortsättningsvis för att upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi just nu är läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av de nationella målet att förskrivningen inom läkemedelsgruppen NOAK (Non-vitamin K Orala AntiKoagulantia ) skall öka, på bekostnad av läkemedlet Waran. Vilket innebär stora kostnadsökningar. Vidare ser Primärvården kostnadsökningar till följd av införandet av fria läkemedel för barn mellan 0-17 år för vilket Primärvården har kostnadsansvaret för från och med Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas väl. Vidare finns inom Primärvården en oro för ytterligare produktionsminskningar till följd av uppgradering av journalsystemet till en ny version under hösten Kostnadsökningar kan också bli följden av nytt system för kvalitetsdokument Doc + och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet Maj månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89% 85% Vårdgarantin är lagstadgad. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar. Telefontillgängligheten har under de senaste två månaderna förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 89 %, dvs straxt under nivån för målrelaterad ersättning. Flera mottagningar har dock svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering

15 mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar har marginellt förbättrats. Hälften av Primärvårdens mottagningar har svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. 2 (6) Variationerna mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten ytterligare kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter fem månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till den lägre produktionen än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkt konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet på nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Läkarkontakter, antal* % % 446 Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget % % 472 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård % % -216 Övriga kontakter, antal** % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** % % Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** % % 207 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

16 Läkarkontakterna följer det budgeterade värdet på en lägre men jämn nivå. Övriga kontakter följer också det budgeterade värdet väl, men på en lägre nivå. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvårdens enskilt största utmaning är att säkra kompetensförsörjningen för att kunna upprätthålla planerad verksamhet. Närvarotiden ligger även fortsättningsvis under planerad nivå och det är läkargruppen som står för den största minskningen. Primärvården har under maj månad utlyst 17 nya ST-tjänster inom allmänmedicin. Det är av yttersta vikt att landstinget säkerställer en långsiktig ökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin för att på sikt säkra kompetensförsörjningen av distriktsläkare. Den totala sjukfrånvaron ligger över målvärdet för Jämfört med samma period föregående år är det sjukfrånvaro överstigande 60 dagar som ökar samtidigt som sjukfrånvaro understigande 60 dagar minskar. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % -0,3% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -0,6% Inhyrd personal, antal årsarbetare 14 2) 11 3) Inhyrd personal, mnkr 11,3 22 8,8 25 Total sjukfrånvaro, % 5,9% 5,3% 5,4% 5,3% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

17 Svag ökning av närvarotiden jämfört med föregående månadsrapportering. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaron negativt. Då sjukfrånvaro överstigande 60 dagar är den grupp som ökar jämfört med föregående år pågår en särskild genomgång av pågående ärenden för att säkerställa adekvata rehabiliteringsplaner föreligger. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 7 Mnkr och utfall - 7 Mnkr.

18 5 (6) Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,7% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,8% Nettokostnad ,5% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens intäkter uppvisar en högre ökningstakt än verksamhetens kostnader för perioden.

19 6 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Läkemedelskostnaden har ökat markant ( tkr per månad) främst på grund av nya blodförtunnande medel (NOAK). Denna ökning var inte känd när budgeten fastställdes.

20 Månadsrapport maj 2016 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstingets ledningskontor har precis gjort en uppföljning av förvaltningsindelningen mellan Hälsa och habilitering och offentlig primärvård. Bakgrunden är att i samband med att Hälsa och habilitering bildades 2014 fick förvaltningen ansvar för merparten av den anslagsfinansierade vården från landstingets primärvård, vilket nu utvärderats i samband med uppföljningen. Förvaltningens målsättning är att få möjlighet att fortsätta arbetet med att utveckla och ha ansvar för hälso- och sjukvård till de grupper i samhället som behöver ett speciellt stöd och omhändertagande. Under maj månad har arbetet med att utforma sprutbytesverksamheten fortsatt. Rekryteringar är slutförda, en plan för lokalernas färdigställande har gjorts och invigningen av verksamheten är planerad till september månad. Under maj månad har förvaltningen genomfört tertialuppföljningar med samtliga verksamhetsområden. Detta för att höra hur det fungerat, vilka problem man stött på och vilka utmaningar som finns identifierade under resten av året. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är god och att resurserna har används effektivt. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden Uppfylld andel/antal 674 st besök 90% Antal väntande till besök Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Primärvård i egen regi 89% 85% Primärvård i privat regi 93% 86% Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Vårdgarantin är lagstadgat. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar.

21 2 (5) PERSPEKTIV: PRODUKTION Under perioden januari-maj ligger förvaltningens totala produktionsutfall något lägre än vad som har budgeterats. Utfallet för slutenvård och läkarbesök överstiger periodens budget och kategorin övriga besök understiger budgeten. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i planerad produktion. Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal % % 79 Läkarbesök, antal % % 817 Övriga besök, antal % % Utfallet för slutenvård ligger över både budget och utfallet i maj föregående år. Det är Närvårdsavdelningen i Uppsala som har ökat beläggningen. Ökningen av antalet läkarbesök förklaras till största delen av att Asyloch integrationshälsan Cosmos har ökat sin produktion. Utfallet för övriga besök ligger något under budget och utfall föregående år. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i planerad produktion. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE En spännande del i bildandet av Region Uppsala är att personalen vid regionförbundets FoU-stöd flyttar över till Hälsa och habilitering Tillsammans med vår FoU-avdelning ska de vara lokaliserade på Kungsgärdet i de tidigare studentbostäderna som beräknas vara inflyttningsklara i december. Redan i oktober påbörjar vi tillsammans med personalen på FoU-stöd arbetet kring samordning av FoU- och samverkansfrågor. Förvaltningen har påbörjat förberedelserna för detta under maj månad.

22 3 (5) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den ökade timlönekostnaden beror till största delen på att förvaltningen fr o m 15 januari 2016 tog över Beredskapsjouren från Primärvården. Vi vet i dagsläget inte vad effekten av övertagandet blir på årsbasis och hur det kommer att påverka timlönekostnaden under året. Förvaltningens uppdrag att genomföra ett ökat antal hälsoundersökningar, påverkar fortfarande att antalet årsarbetare ökat. Att andelen vakanta tjänster har minskat är ytterligare en anledning (se nedan). Antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under året. En av anledningarna är att Närvårdsavdelningen under april ökade antalet vårdplatser och därmed nyrekryterade. Förvaltningen kommer även att starta en sprutbytesmottagning i början på september vilket medför nyrekryteringar. Förvaltningen har inhyrda sjuksköterskor vid Närvårdsavdelningen (1 886 tkr) och läkare vid Äldrevårdsenheten (629 tkr). Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,19 % 2.1% 2.5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,6% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 4,1 % 3,88 % 3,9 % Årsarbetare, rullande 12 månader År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - febr- Apr-14 - mars-15 Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj-15 Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug-15 Okt-14 - sept-15 Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - febr- Apr-15 - mars-16 Maj-15 - apr-16 Juni-15 - maj-16 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,5% 4,0% 4,2%4,1% 3,9% Jan Ack Ack febrmars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug År 2016 År 2015 Ack Ack sept okt >60dgr 2016 >60dgr 2015 Ack nov Ack dec Ökningen av antalet årsarbetare beror till stor del på de extra medarbetare som rekryterats till Asyl- och integrationshälsan Cosmos för att klara av uppdraget att genomföra ett ökat antal hälsosamtal. Antalet årsarbetare påverkas även av att antalet vakanta tjänster minskat i förvaltningen. Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen är högre än motsvarande period 2015, däremot mindre än föregående månad. Långtidssjukfrånvaron är det som ökat jämfört med föregående år. Det är 18 personer som är helt eller delvis sjukskrivna och där ett aktivt rehabiliteringsarbete pågår. Den kortare sjukfrånvaron är däremot mindre än samma period föregående år. Förvaltningens mål för 2016 är att sjukfrånvaron inte överstiger 3,94 som var helårsvärdet för 2015.

23 4 (5) PERSPEKTIV: EKONOMI Förvaltningen gör bedömningen att verksamheten kommer att bedrivas inom budgeterad ram Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Förvaltningens ackumulerade resultat ligger i paritet med periodens budget. Förvaltningens minskade intäkter förklaras av eftersläpningar av bl a ersättning av hälsosamtal på Cosmos från Migrationsverket. Bruttokostnaden har minskat något under maj månad och ligger inom budgetram aktuell period. Nettokostnaden minskar aktuell period. Detta förklaras bl a av eftersläpningar i statsbidrag (hälsosamtal) samt att full bemanning/återbesättning av vakanser ännu ej fullt ut har genomförts. Avvikelsen mot föregående år har sin främsta förklaring i ett större antal vakanser/ej återbesatta tjänster

24 5 (5) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

25 Månadsrapport maj 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens resultat är mycket gott för perioden, 8,5 MSEK, vilket är 4,1 MSEK bättre än budget och även bättre än motsvarande period föregående år. Intäkterna för styckeprisbetalande vuxna är lägre än budget och det är också personalkostnaderna, således bibehålls en god balans även om omslutningen är mindre än budgeterat. Antalet besök överträffar föregående års utfall och ligger i nivå med budget, något som återspelas i intäkterna. Mängden vuxna patienter som väntat mer än tre månader på kallelse har reducerats kraftigt, både inom allmäntandvård och specialisttandvård. Antalet årsarbetare har ökat, vilket är i linje med budget och den förbättring av tillgänglighet som planerats. Från första januari i år har Folktandvården ansvaret för munhälsobedömningar i hela länet. För att klara uppdraget har en mobil klinik skapats, där personal söker upp äldre på boenden och i hemmet. Mobila kliniken ska förutom munhälsobedömningar också bedriva mobil tandvård. Verksamheten är under uppbyggnad och en hel del arbete kvarstår innan den mobila kliniken är en effektiv produktionsenhet. Arbetet med att strukturera om specialistverksamheten har inletts och en gemensam chef för den samlade specialistverksamheten har rekryterats som tillträder första september. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning, detta är en minskning med 25% sedan föregående månad. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 6 månader. Variationen mellan klinikerna är 0-21 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Av cirka listade barn är det 53 som har en försenad kallelse, vissa barn är svåra att nå. Specialisttandvård: tandreglering, specialiserad barntandvård och sjukhustandvård har inga patienter som väntat mer än tre månader. Inom vuxenspecialiteterna är väntetiderna längre. Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Väntetiderna inom tandlossning, protetik och endodonti är 2-4 mån, en minskning jämfört med förra månaden. Även inom bettfysiologi har väntetiden minskat sedan föregående månad. Längst är väntetiden inom bettfysiologi där flera tillfälliga vakanser gör kösituationen svår.

26 2 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Allmäntandvården haft fler besök jan-maj 2016 jämfört med både budget och föregående år. I specialisttandvården ligger antalet besök 15% över förra årets resultat, men 4% under budget. Flera nya specialister har rekryterats och rekryteringsarbetet fortsätter. Störst personaltillskott i allmäntandvården sker i samband med att åtta nya behandlingsrum tas i bruk under juni till november. Antal besök jan-maj ligger 1% över budget och 3% över föregående år. Antal besök jan-maj ligger 4% under budget och 15% över föregående år. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: En mobil tandvårdsklinik startade januari 2016 för uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården genomförs fyra forsknings-/utvecklingsprojekt. Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV har påbörjats. En arbetsgrupp som utvärderar teknik och arbetssätt inom endodonti har tillsatts.

27 3 (6) PERSPEKTIV: MEDARBETAR Den största utmaningen för Folktandvården under 2016 är att säkra kompetensförsörjningen. Lönebilden inom Folktandvården har setts över och ett långsiktigt arbete med att höja lönerna inom vissa svårrekryterade yrkesgrupper har påbörjats, något som ses i ökningen av timlönekostnader. Under året kommer timlönekostnadernas ökning att plana ut då ökningen i maj även innehåller retroaktiva löner. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 3,0% 2,7% 2,7% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,4% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,3% 4,4% 5,8% 4,4% Årsarbetare, rullande 12 månader År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - febr-15 Apr-14 - mars-15 Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj-15 Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug-15 Okt-14 - sept-15 Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - febr-16 Apr-15 - mars-16 Maj-15 - apr-16 Juni-15 - maj-16 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 5,3%5,3%5,4%5,3% 5,4% 3,0% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Ökningen av antalet årsarbetare är en effekt av ökad rekrytering, en medveten strategi för att öka tillgängligheten. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Även den långa sjukfrånvaron har minskat, om än marginellt. PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvården visar ett resultat på 8,5 MSEK ackumulerat perioden och överträffar därmed budgeterad nivå med 4,1 MSEK. Orsaken till det mycket goda resultatet kan härledas till april månad som var betydligt bättre än motsvarande period föregående år och budget. Innevarande period är intäkterna 1,6 MSEK lägre än budget, styckeprisbetalande vuxna når inte upp till budgeterad nivå. Personalkostnaderna är 3,0 MSEK lägre än budget, en direkt effekt av att planerade rekryteringar ännu inte fått genomslag i utfallet. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under budgeterad nivå beroende på det nya städavtalet samt kommande klinikflyttar och nyetablering där hyresnivån är högre än i befintliga lokaler. Med lägre intäkter följer en underförbrukning av vårdrelaterade inköp.

28 4 (6) I periodens resultat ingår kostnader för asyltandvård som inte täcks via sedvanlig åtgärdsdebitering Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatet är bättre än både budget och föregående år, kostnaderna är lägre än budgeterat något som påverkar resultatet positivt. Resultatet är bättre än både budget och föregående år, kostnaderna är lägre än budgeterat något som påverkar resultatet positivt Bruttokostnad 10,0% 5,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,3% Avskrivningar ,5% Nettokostnad ,5% 0 Jan FebMarAprMajJun Jul AugSepOktNovDec 0,0% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Bruttokostnaden är i nivå med budget i maj månad. Nettokostnaden är lägre än både budget och utfall föregående år. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Produktionstabell

29 5 (6) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

30 6 (6) BILAGA 2 PRODUKTIONSTABELL Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök Totalsumma

31 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga landstingsdirektörens- och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapporter till handlingarnar enligt bilaga. Bilaga 81 Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar rapporter angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport vid mötet. Bilderna biläggs därefter protokollet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport maj 2016 Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva Även personer som varit döva länge bör erbjudas cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat. Brännskadecentrum på Akademiska nominerat till Guldskalpellen Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. Landstingets patientsäkerhetsberättelse, 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet, under 2015, sammanfattas nedan. Landstingets framgångsfaktorer i patientsäkerhetsarbetet: - Nollvision för undvikbara vårdskador har beslutats av landstingsstyrelsen. - Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. - Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. - Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. - Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

33 2 (8) - Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbetssätt som bidrar till att minska vårdskador Värdebaserad- och personcentrerad vård, lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges fastställa mål för patientsäkerhet 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Etablerade strukturer för att ta del av privata utförares patientsäkerhetsarbete Branschrådet för primärvården leds av företrädare för ledningskontoret och där möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsa och habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas av varje vårdgivare senast den 1 mars varje år enligt patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar att ta del av den och följande information ska framgå: - hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, - vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, - vilka resultat som har uppnåtts. Av avtalsuppföljningar och fördjupade uppföljningar framgår även områden som berör patientsäkerhet. Nytt avtal med Kommunal HÖK 16 SKL och Kommunal har tecknat ett nytt avtal för de kommande tre åren. Avtalet innebär att löneutrymmet i löneöversyn 2016 för Kommunals medlemmar bestäms till 520 kr för samtliga anställda exklusive undersköterskor. För undersköterskor bestäms det ekonomiska utrymmet för löneöversyn till 1020 kr per undersköterska. Av dessa 1020 kr ska 220 kr

34 3 (8) fördelas till 25 % av undersköterskorna i syfte att öka lönespridning och premiera kompetens. All lönesättning ska ske individuellt och differentierat och det finns inga individgarantier. Överläggningar med Kommunal om hur löneöversynen ska hanteras lokalt i landstinget har påbörjats. För att kunna leva upp till avtalets krav och för att hinna genomföra processen på ett kvalitativt sätt kommer löneutbetalning av den nya lönen för Kommunals medlemmar att ske efter sommaren års strategiska chefsprogram Nomineringen till 2016 års strategiska chefsprogram är nu avslutad. Årets kandidater är 19 stycken och representerar sju förvaltningar Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården, Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Kollektivtrafikförvaltningen och Landstingsservice. Programmet startar den 30 maj och består av sex moduler a 2 dagar, totalt 12 dagar, och löper under ett år. Målgruppen är chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde, vårdcentral/klinik eller motsvaranfr. Genom utbildningen ska deltagarna få kunskap för att styra sin verksamhet med effektivitet och kvalitet. Introduktionsseminarium för nya chefer Ett Introduktionsseminarium för nya chefer hölls den 22 april med en god anslutning av 26 deltagare. Information gavs både av HR-direktör Eva Wikström och Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg. Syftet med seminariet är att ge en landstingsgemensam bild av hur landstinget styrs och vad som är landstingets uppdrag samt hur det är att vara chef i en politiskt styrd organisation. Tillgängligheten april 2016 Tillgängligheten för nybesök till läkare i den totala primärvården är i april 84 %, oförändrat mot föregående månad. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningar medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet.

35 4 (8) Specialiserad vård Den preliminära vårdgarantisiffran ( ) för besök beräknas till 74 %. Resultatet varierar de senaste månaderna med ett par procent, både för besök och operationer. Efterfrågan av vård vid Akademiska är fortsatt hög och Lasarettet i Enköping har en fortsatt hög tillgänglighet. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping

36 5 (8) Folktandvården Köer inom allmäntandvården är oförändrade medan specialisttandvårdens köer ökar något. Väntetiden inom specialisttandvården utgörs främst av de som behöver hjälp med bettfysiologi. Köerna inom bettfysiologi är orsakade av vakanser. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten fortsätter att ta emot ett stort antal samtal under 2016 jämfört med tidigare år. Den proaktiva slussningen minskade i april medan antal patienter som åberopar vårdgaranti ökade under april.

37 6 (8) Trafikverksamheten Under valborgsfirandet i Uppsala gjordes trafikomläggningar på liknande sätt som de senaste åren. Det innebar att ingen busstrafik kördes på Stora Torget, Drottninggatan och Carolinabacken mellan kl. 9 och kl. 18 den 30 april. På kvällen den 7 maj kolliderade ett av Upptågen med en bil i närheten av Furuvik. Det innebar att tågtrafiken på sträckan Gävle-Skutskär ersattes av bussar unders stor del av kvällen. I övrigt har trafiken fungerat normalt april. DocPlus-projektet Arbetet med införandet av landstingets nya dokumenthanteringssystem DocPlus fortskrider. Under våren har en omfattande pilot genomförts där projektet har flyttat samtliga landstingsoch sjukhusövergripande styrande dokument från den nuvarande kvalitetshandboken till DocPlus. Målbilden är att hela den nuvarande kvalitetshandboken för hälso- och

38 7 (8) sjukvårdsverksamheterna med totalt cirka dokument, ska vara överflyttad till DocPlus till midsommar. Under sommaren kommer de två systemet ligga uppe parallellt. Efter semestrarna kommer en riskanalys att genomföras innan den gamla kvalitetshandboken stängs. I DocPlus kommer man, förutom att ta del av landstingets styrande dokument, även att kunna arbeta tillsammans med kollegor med dokument på tre olika typer av samarbetsplatser, bland annat projektplatser och arbetsgrupper. Mediebilden av landstinget 1 30 april 2016 Större nyheter Det personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor fortsatte att uppmärksammas av medierna. Rapporteringen var neutral. Mottagningen för unga män fick positiv uppmärksamhet i samband med att beslut togs om att permanenta den. Ett justerat busslinjeförslag presenterades tillsammans med ett förslag om att höja priset på månadskortet i kollektivtrafiken. Media rapporterade om detta i neutrala ordalag. UNT publicerade en serie artiklar om Akademiska sjukhuset med fokus på ekonomi och styrning. Artiklarna tog upp problem, men lyfte också fram åtgärder för att komma till rätta med dem. Helhetsintrycket var neutralt. Beslutet att ta bort avgifterna för cellprovtagning skildrades på ett positivt sätt. Akademiska sjukhuset hamnade på sista plats bland universitetssjukhusen i Dagens Medicins rankning, vilket gav en negativ bild. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny mottagning hjälper drabbade Hälsofrämjande dygn fullspäckat med kultur Miljonsatsning på språkutbildning ska hjälpa vården Den nya blodtrailern ger nytt blod till länsborna Så ska anställda lära sig möta döden Uppsala toppar i miljöfordonsrankning Fler extremt tidigt födda barn ska försöka räddas

39 8 (8) Negativt: Flugor i köket på Akademiska Flera vårdcentraler saknar akuttider Svårt att få loss tid till introduktion Vårdcentral missade cancerprov En stängd dörr som upprör Ackis missade blodprov i två år får skarp kritik Svårt att få tid på vårdcentraler Årsta vårdcentral saknar specialister Neutralt: Klart för befruktning men i Uppsala dröjer det BUP läggs inte ner Höjt glasögonbidrag för alla under 19 år Resepolicy ska ses över Akut blodbrist i länet Landstinget i Uppsala satsar på mobila sjukvårdsteam Ytterligare ett steg mot att landstinget blir region P-ilska får nämnd att backa Ingen ambulansjour i Tierp Helt ny vårdcentral föreslås Asylsökande barn ska få privat tandvård Parkeringen blir gratis för nattpersonalen Kultursatsning för asylsökande Läkare misstänks ha sålt narkotika på svarta marknaden Akademiska sjukhuset måste betala tillbaka 8 miljoner kronor Vårdval för öronläkare slopas Akutmottagningen förbereder sig inför Valborg Landstingets chefsjurist utreds inte Ackis ska ha servémodell Bidragen höjs för smås glasögon Nya biljetter för pendlare

40 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Översyn av friare val av hjälpmedel Förslag till beslut Dnr VS Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen rörande friare val av hjälpmedel till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 82 Ärendet Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen information rörande reformen Friare val av hjälpmedel som infördes i landstinget den 1 maj Styrelsen får också en genomgång av för reformen relevant utveckling inom hjälpmedelsområdet sedan denna infördes. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

41 Henrik Andréasson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdstyrelsen Friare val av hjälpmedel information till vårdstyrelsen den 13 juni 2016 Firare val infördes i landstinget den 1 maj Nedan följer statistik kring antalet förskrivningar enligt Friare val under denna period, samt kortare genomgång av för reformen relevant utveckling inom hjälpmedelsområdet sedan reformen infördes. Kort om Friare val av hjälpmedel i Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län erbjuder Friare val av hjälpmedel till den som behöver syneller kommunikationshjälpmedel samt till den som är under 21 år och behöver hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition. Inför en förskrivning ska behovet av insats bedömas och patient/brukare ska även bedömas ha tillräcklig insikt och erfarenhet om sin funktionsnedsättning, rehabilitering eller habilitering och hjälpmedelsbehov för att kunna göra ett bra val. Vid förskrivning enligt Friare val ges patient/brukare en rekvisition för en typ av hjälpmedel. Beloppet på rekvisitionen motsvarar kostnaden för det hjälpmedel som förskrivaren annars skulle ha erbjudit. Vid val av en dyrare produkt än rekvisitionen medger, får patient/brukare själv stå för merkostnaden. I vårdöverenskommelsen med Hälsa och habilitering 2016 är en resurs avsatt att på 20 % för att ansvara för informationsinsatser som rör Friare val av hjälpmedel, såväl inom landstinget som till brukare, samt hantera interna frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. Antal förskrivningar av Friare val Under perioden till hade 32 unika patienter förskrivits 45 rekvisitioner för Friare val. Av dessa har 24 stycken gått vidare till fakturering av landstinget. Denna siffra kan jämföras med antalet förskrivna hjälpmedel, totalt för synoch hjälpmedelscentralerna, som under 2015 uppgår till drygt stycken. Utveckling sedan 2012 ökad valfrihet och delaktighet genom Patientlagen och riktlinjer I den nya Patientlagen finns följande paragrafer: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

42 2 (2) Kap 7 2 : När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Kap 3 1 : Patienten ska få information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning I landstingets allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning definieras inte hjälpmedel, utan avgörande för om en produkt kan förskrivas som hjälpmedel är att den är säker att bruka och kan användas i en insats för att avhjälpa ett aktuellt hälsoproblem. Ett grundsortiment ska finnas upphandlat, men i de fall det ordinarie grundsortiment inte tillgodoser en individs behov av hjälpmedel enligt landstingets ansvar, ska andra möjligheter, i form av andra produkter eller alternativa åtgärder, utredas. Bedömningen ska göras på individnivå och valet av produkt ska så långt som det är möjligt göras i samråd med patienten/brukaren Med Patientlag och policy och riktlinjer för hjälpmedelsförskrivningen i landstinget ges därmed förutsättningar för ökad valfrihet och delaktighet. Utveckling sedan 2012 utlåtande från Statens medicinetiska råd (Smer) Statens medicinetiska råd (Smer) kom i december 2014 med rapporten Med och egenfinansiering i vården etiska aspekter. Statens medicinsk-etiska råd är ett av regeringen tillsatt organ som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga. Friare val är en form av medfinansiering och berörs därmed av Smer:s utlåtande. Smer menar att det utifrån ett etiskt perspektiv finns fler argument som talar emot medfinansieringsmodeller än som talar för, men menar samtidigt att vilka former av egen- och medfinansiering som är förenliga med den etiska plattformen kan fastställas först efter granskning av enskild tjänst eller produkt och att det är upp till respektive landsting att fatta besluten. Rådet har arbetat fram ett antal aspekter/frågor som bör vara vägledande vid bedömningen.

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Utveckling av förstärkt hemsjukvård med mobila team Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 83 Ärendet Vårdstyrelsen beslutade vid sammanträdet i april 2016 att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av förstärkt hemsjukvård med mobila team på primärvårdsnivå, i samverkan med länets kommuner. Styrelsen gav vidare landstingsdirektören i uppdrag att utforma uppdrag, mål och indikatorer för uppföljning samt att föreslå finansieringsmodell för verksamhet. Av beslutet från april framgår att en första lägesrapport ska ges vid möte i juni Vid dagens sammanträde erhåller styrelsen en muntlig lägesrapport som sedan biläggs protokollet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

44

45

46

47

48

49 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Beviljande av anstånd gällande översyn av förvaltningsorganisation Förslag till beslut Vårdstyrelsen beviljar anstånd med slutredovisning av uppdraget rörande översyn av förvaltningsorganisation och uppgiftsfördelning mellan Primärvården och Hälsa och Habilitering. Uppdraget ska redovisas för styrelsen under hösten Vårdstyrelsen lägger i övrigt den muntliga information som ges i ärendet till handlingarna. Ärendet Vårdstyrelsen uppdrog vid sammanträdet i mars 2016 till landstingsdirektören att se över fördelningen av uppdrag mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering. Med anledning av förändringar i landstingets styrmodell fr.o.m. årsskiftet 2015/2016 beslutades att se över gränssnittet mellan Hälsa- och habiliterings uppdrag och förvaltningen Primärvårdens uppdrag. I och med den organisationsförändring som genomfördes 2014 har Hälsa och habilitering fått ett utökat uppdrag för vissa anslagsfinansierade delar av primärvården, liksom för att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet och ett nav i utvecklingen av närvården. Av beslutet från marssammanträdet framgår att uppdraget ska återrapporteras till styrelsen senast den 13 juni Vid dagens sammanträde ges en muntlig lägesrapport rörande översynsarbetet. Vårdstyrelsen föreslås bevilja anstånd med slutredovisning av uppdraget till hösten Kopia till: Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

50

51 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Revisionssvar avseende Granskning av styrning av primärvården Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att överlämna bifogat svar till landstingets revisorer. Vårdstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda möjligheten att komplettera styrning och uppföljning av primärvården inom vårdvalet enligt revisionens förslag. Genomgången ska inkludera en analys avseende resursbehov för ökad administration hos vårdgivare och Landstingets ledningskontor. Resultatet ska återrapporteras till vårdstyrelsen i december Bilaga 85 Ärendet Landstingets revisorer har uppdragit åt EY att genomföra en granskning av primärvårdens styrning avseende år Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer underlag för att bedöma om landstinget säkerställer att primärvården utformats på ett ändamålsenligt sätt och bedrivs på konkurrensneutrala grunder. Revisionens bedömning är att primärvården inom vårdvalet har utformats på ett sådant sätt att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten på konkurrensneutrala grunder. Granskningen visar dock på flera potentiella förbättringsområden avseende utformningen, såsom underlag, kvalitetssäkring och uppföljning av modellen. Landstingets revisorer har i revisionsskrivelsen framfört rekommendationer, vilka redovisas i det bilagda svaret med kommentarer från vårdstyrelsen. Kopia till: Revisionschef, Ulrika Mårtenson Landstingets revisorer Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn E-post Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning av styrning av primärvården Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att överlämna bifogat svar till landstingets revisorer. Vårdstyrelsen uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda möjligheten att komplettera styrning och uppföljning av primärvården inom vårdvalet enligt revisionens förslag. Genomgången ska inkludera en analys avseende resursbehov för ökad administration hos vårdgivare och Landstingets ledningskontor. Resultatet ska återrapporteras till Vårdstyrelsen i december Ärendet Landstingets revisorer har uppdragit åt EY att genomföra en granskning av primärvårdens styrning avseende år Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer underlag för att bedöma om landstinget säkerställer att primärvården utformats på ett ändamålsenligt sätt och bedrivs på konkurrensneutrala grunder. Revisionens bedömning är att primärvården inom vårdvalet har utformats på ett sådant sätt att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten på konkurrensneutrala grunder. Granskningen visar dock på flera potentiella förbättringsområden avseende utformningen, såsom underlag, kvalitetssäkring och uppföljning av modellen. Landstingets revisorer har i revisionsskrivelsen framfört rekommendationer, vilka redovisas i det bilagda svaret med kommentarer från vårdstyrelsen. Kopia till: Revisionschef, Ulrika Mårtenson Landstingets revisorer Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

53 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende Granskning av styrning av primärvården Vårdstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har uppdragit åt EY att genomföra en granskning av primärvårdens styrning avseende år Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer underlag för att bedöma om landstinget säkerställer att primärvården utformats på ett ändamålsenligt sätt och bedrivs på konkurrensneutrala grunder. Revisionens bedömning är att primärvården inom vårdvalet har utformats på ett sådant sätt att det finns förutsättningar att bedriva verksamheten på konkurrensneutrala grunder. Granskningen visar dock på flera potentiella förbättringsområden avseende utformningen, såsom underlag, kvalitetssäkring och uppföljning av modellen. Revisorernas rekommendationer redovisas nedan med kommentar från vårdstyrelsen. Den interna styrningen och kontrollen av primärvården enligt vårdvalsmodellen bör ses över (som exempel nämns att det saknas en formaliserad överenskommelse med primärvården i egen regi). Den interna styrningen bör så långt som möjligt baseras på en dokumenterad riskanalys. Det bör utarbetas rutiner för regelbunden uppföljning av ingångna avtal och att kraven för att bli godkänd efterlevs. Systematiska uppföljningar bör göras av att vårdcentralerna har tillämpade ledningssystem och kraven för att bli godkänd bör inkludera en redovisning av vårdgivarens ledningssystem för kvalitet. Nuvarande regelbok bör ses över och förtydligas för att möjliggöra en mer ändamålsenlig styrning och uppföljning. Det bör övervägas om dagens ersättningsmodell på ett mer ändamålsenligt sätt ska ta hänsyn till lokalisering och vårdtunga patienter. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

54 2 (3) Styrande dokument bör ses över och tydliggöras avseende vilken nämnd eller styrelse som företräder huvudmannaskapet för primärvården inom vårdvalet i den nya politiska organisationen. Kommentarer till revisorernas rekommendationer Vårdstyrelsen delar revisorernas uppfattning om behovet att se över intern styrning, uppföljning och kontroll av primärvården inom vårdvalet. Vårdstyrelsen avser att uppdra åt landstingsdirektören att utreda möjligheten att: formalisera styrningen inom vårdvalet av primärvården i egen regi, komplettera krav för godkännande avseende ledningssystem för kvalitet, utöka den regelbundna uppföljningen enligt revisionens förslag, inklusive systematiska uppföljningar av ledningssystem. Genomgången ska inkludera en analys avseende resursbehov för ökad administration hos vårdgivare och Landstingets ledningskontor. Parallellt med revisionen har en översyn gjorts av primärvårdens ersättning och uppdrag (HSS ). Ett antal förändringar planeras inför Bland annat fördelningen av fast och rörlig ersättning, vilket påtalas i revisionsrapporten som en faktor där Landstinget i Uppsala län avviker från de flesta andra landsting. Via branschrådet har det påbörjats en dialog om vilka faktorer vårdgivarna anser bör vägas in avseende lokalisering. Även vårdtyngd har diskuterats. Vårdgivare inom vårdvalet har framfört önskemål om att inte göra alltför många förändringar av ersättningen samtidigt. Regelböckerna ses över årligen och frågorna om ersättning utifrån lokalisering och vårdtyngd föreslås beaktas inom ramen för framtida revideringar. Vårdstyrelsen noterar att granskningsrapportens avsnitt om bedömning av landstingets ersättningsmodell endast innehåller en referens. Det hade varit önskvärt att de påståenden som görs i rapporten tydligare hade gått att härleda till faktaunderlag. I nuvarande reglemente framgår att vårdstyrelsen ansvarar för primärvården, vilket bedöms tillräckligt för att klargöra att huvudmannaskapet ligger hos vårdstyrelsen. För Landstinget i Uppsala län Malena Ranch Ordförande Kerstin Westholm Hälso- och sjukvårdsdirektör

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Fördjupad uppföljning av fysioterapi som tilläggsuppdrag till vårdcentraler enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av den fördjupade uppföljningen av fysioterapi som tilläggsuppdrag till vårdcentraler verksamma enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem enligt bilaga. Bilaga 86 Ärendet Fördjupade uppföljningar har tidigare genomförts av fysioterapeuter verksamma enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. För att kunna få en helhetsbild av hur fysioterapiverksamheterna fungerar i länet beslutade därför hälso- och sjukvårds-avdelningen att även granska fysioterapeuter verksamma på vårdcentraler, vilket för närvarande är ett frivilligt tilläggsåtagande. En fördjupad uppföljning av fysioterapiuppdraget genomfördes därför under våren 2016 av konsultföretaget HiQ AB (se bilaga). Landstinget planerar även att från och med 2017 införliva tilläggsåtagandet kring fysioterapi som en obligatorisk verksamhet inom vårdcentralsuppdraget. Förändringen av vårdcentralsuppdraget är därför ytterligare en viktig anledning till att se över tilläggsåtagandet avseende fysioterapi inom vårdcentralerna inför kommande revidering av förfrågningsunderlaget (regelboken). Uppdraget bestod dels av en journalgranskning, dels en intervjudel. Den fördjupade uppföljningen avsåg såväl granskning av medicinsk kvalitet som faktureringsunderlag och utbetald ersättning. Granskningen har omfattat åtta vårdgivare varav fyra drivs i offentlig regi och fyra i privat regi. Journalgranskningen har baserats på 30 slumpmässigt utvalda patientbesök hos respektive vårdgivare. Av dessa patientbesök har 10 varit nybesök, 10 återbesök och 10 av besöken har varit gruppbesök. För dessa besök har journalanteckningarna inhämtats och avidentifierats på plats i samband med intervjubesöken. Det är viktigt att poängtera att resultaten av uppföljningarna ska användas inom ramen för landstingets kvalitetssäkringsarbete så att iakttagelser och slutsatser bidrar till en ökad patientsäkerhet och ökad medicinsk kvalitet, stödjer vårdgivarnas interna förbättringsarbete Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen och bidrar till att utveckla uppdragsstyrningen i landstinget. Efter granskningen kommer därför hälso- och sjukvårdsavdelningen att ha en återkopplingsdialog med respektive vårdgivare om de identifierade bristerna i syfte att utföraren ska kunna använda resultaten i det interna kvalitets- och förbättringsarbetet. Sammanfattningsvis anser granskarna att med utgångspunkt i det material som de tagit del av finner de ingen anledning att rikta några anmärkningar mot de granskade verksamheterna. Den behandling patienterna erbjudits har bedömts vara i allt väsentligt adekvat. Fakturering har skett enligt villkoren i avtalet. Dokumentation av behandlingsinsatserna i journalsystemet Cosmic bedöms vara adekvat och i god ordning. Granskarna har inte funnit några systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrivs i offentlig respektive privat regi. HiQ AB har inte heller funnit tillräckliga skäl som talar för att tilläggsuppdraget ska fortsätta i sin nuvarande form. Flertalet av de intervjuade anser att tilläggsuppdraget kan ingå som en del i grunduppdraget för vårdcentraler. En sådan integrering av uppdragen anses även underlätta den ekonomiska redovisningen och medelshanteringen. Det bör dock enligt granskarnas uppfattning närmare undersökas om de mindre vårdcentralerna kan undantas från kravet på att integrera fysioterapin i den ordinarie verksamheten. Granskarna anser även att det är lämpligt att landstinget redovisar en bedömning av de konsekvenser som en ändrad fördelning mellan kapitering och prestationsersättning kan innebära för verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsavdelningen bedömer, mot bakgrund av ovanstående, att fysioterapiverksamheterna vid de granskade vårdcentralerna huvudsakligen lever upp till de krav och åtaganden som står i avtalet/tilläggsuppdraget. Den medicinska kvaliteten är överlag god och ingen indikation finns på att det skulle förekomma patientsäkerhetsrisker i de verksamheter som granskats. Vissa förtydliganden kan komma att behöva göras i den kommande revideringen av förfrågningsunderlaget, som exempelvis att tydliggöra målgrupperna för fysioterapiverksamheten, vad som ska kunna utgöra gruppverksamhet och var gränserna bör gå för långa behandlingsserier för vissa skador/sjukdomar med mera. Det är vidare lämpligt att i det fall beslut tas om att införliva fysioterapi i grunduppdraget för vårdcentralerna analysera vilka konsekvenser detta kan få för ersättningarna till de större vårdcentralerna som i dagsläget har en väl utvecklad fysioterapiverksamhet samt vilka konsekvenser det kan komma att medföra för de mindre vårdcentralerna. Kopia till: Primärvårdens ledningskontor, förvaltningschefen Primärvårdens ledningskontor, chefsläkaren Enheten för vårdavtal, enhetschefen HiQ AB, Bo Anderson, konsult Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen HiQ AB, Peter Lager, uppdragsansvarig Capio vårdcentral Liljeforstorg, verksamhetschefen Ekeby hälsocenter, verksamhetschefen Hälsohuset i Enköping, verksamhetschefen Brukshälsan Söderfors, verksamhetschefen Svartbäckens vårdcentral, verksamhetschefen Knivsta vårdcentral, verksamhetschefen Eriksbergs vårdcentral, verksamhetschefen Östervåla vårdcentral, verksamhetschefen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108 Dnr VS Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Verksamhetscontroller Tfn E-post Vårdstyrelsen Fördjupad uppföljning av fysioterapi som tilläggsuppdrag till vårdcentraler enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av den fördjupade uppföljningen av fysioterapi som tilläggsuppdrag till vårdcentraler verksamma enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Ärendet Fördjupade uppföljningar har tidigare genomförts av fysioterapeuter verksamma enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. För att kunna få en helhetsbild av hur fysioterapiverksamheterna fungerar i länet beslutade därför hälso- och sjukvårdsavdelningen att även granska fysioterapeuter verksamma på vårdcentraler, vilket för närvarande är ett frivilligt tilläggsåtagande. En fördjupad uppföljning av fysioterapiuppdraget genomfördes därför under våren 2016 av konsultföretaget HiQ AB (se bilaga). Landstinget planerar även att från och med 2017 införliva tilläggsåtagandet kring fysioterapi som en obligatorisk verksamhet inom vårdcentralsuppdraget. Förändringen av vårdcentralsuppdraget är därför ytterligare en viktig anledning till att se över tilläggsåtagandet avseende fysioterapi inom vårdcentralerna inför kommande revidering av förfrågningsunderlaget (regelboken). Uppdraget bestod dels av en journalgranskning, dels en intervjudel. Den fördjupade uppföljningen avsåg såväl granskning av medicinsk kvalitet som faktureringsunderlag och utbetald ersättning. Granskningen har omfattat åtta vårdgivare varav fyra drivs i offentlig regi och fyra i privat regi. Journalgranskningen har baserats på 30 slumpmässigt utvalda patientbesök hos respektive vårdgivare. Av dessa patientbesök har 10 varit nybesök, 10 återbesök och 10 av besöken har varit gruppbesök. För dessa besök har journalanteckningarna inhämtats och avidentifierats på plats i samband med intervjubesöken. Det är viktigt att poängtera att resultaten av uppföljningarna ska användas inom ramen för landstingets kvalitetssäkringsarbete så att iakttagelser och slutsatser bidrar till en Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

109 2 (3) ökad patientsäkerhet och ökad medicinsk kvalitet, stödjer vårdgivarnas interna förbättringsarbete och bidrar till att utveckla uppdragsstyrningen i landstinget. Efter granskningen kommer därför hälso- och sjukvårdsavdelningen att ha en återkopplingsdialog med respektive vårdgivare om de identifierade bristerna i syfte att utföraren ska kunna använda resultaten i det interna kvalitets- och förbättringsarbetet. Bedömning och resultat Samtliga granskade vårdkontakter har bedömts avse vård på grund av skada eller sjukdom. Journaldokumentationen för de granskade besöken visar även vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning och den utbetalda ersättningen överensstämmer med vad som framgår av journalanteckningarna. Bedömningen är att den fakturerade ersättningen och arvodesnivån är i enlighet med gällande regler och överensstämmer med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning. Mindre felregistreringar förekommer, men verkar inte alltid ha varit till vårdcentralernas fördel. Redovisade behandlingsinsatser bedöms i huvudsak vara adekvata. Då det bara finns en enda anteckning per patient kan detta vara svårt att bedöma. Behandlingen kan ändras i ett senare skede. Det har inte varit möjligt att bedöma om det finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar då endast en anteckning per patient har granskats. Enligt granskarnas bedömning finns det dock inte några tecken som tyder på behovet av att undersöka detta närmare för att få underlag till att besvara frågeställningen. Gränsdragningen mellan fysioterapeutisk behandling och patientens egen träning för att förebygga återfall är inte tydlig. Vid samtliga granskade verksamheter uppges att patienter inte behandlas i återfallsförebyggande syfte utan att detta är patientens ansvar. Gruppträning föregås enligt uppgift från vårdcentralerna alltid av en individuell bedömning av fysioterapeut. I en del fall görs även bedömning av läkare, psykolog och/eller av annan medicinsk kollega. Dokumentationen vid gruppbesök är sparsam, men det har under intervjubesöken uppvisats att det finns riktlinjer och träningsprogram för gruppbehandlingarna. Vid flertalet vårdcentraler finns ambitionen att utöka antalet gruppbehandlingar för exempelvis KOL/astma. Gruppverksamheten vid samtliga vårdcentraler leds normalt av fysioterapeut eller sjukgymnast. Sammanfattningsvis anser granskarna att med utgångspunkt i det material som de tagit del av finner de ingen anledning att rikta några anmärkningar mot de granskade verksamheterna. Den behandling patienterna erbjudits har bedömts vara i allt väsentligt adekvat. Fakturering har skett enligt villkoren i avtalet. Dokumentation av behandlingsinsatserna i journalsystemet Cosmic bedöms vara adekvat och i god ordning. Granskarna har inte funnit några systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrivs i offentlig respektive privat regi. HiQ AB har inte heller funnit tillräckliga skäl som talar för att tilläggsuppdraget ska fortsätta i sin nuvarande form. Flertalet av de intervjuade anser att tilläggsuppdraget kan

110 3 (3) ingå som en del i grunduppdraget för vårdcentraler. En sådan integrering av uppdragen anses även underlätta den ekonomiska redovisningen och medelshanteringen. Det bör dock enligt granskarnas uppfattning närmare undersökas om de mindre vårdcentralerna kan undantas från kravet på att integrera fysioterapin i den ordinarie verksamheten. Granskarna anser även att det är lämpligt att landstinget redovisar en bedömning av de konsekvenser som en ändrad fördelning mellan kapitering och prestationsersättning kan innebära för verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsavdelningen bedömer, mot bakgrund av ovanstående, att fysioterapiverksamheterna vid de granskade vårdcentralerna huvudsakligen lever upp till de krav och åtaganden som står i avtalet/tilläggsuppdraget. Den medicinska kvaliteten är överlag god och ingen indikation finns på att det skulle förekomma patientsäkerhetsrisker i de verksamheter som granskats. Vissa förtydliganden kan komma att behöva göras i den kommande revideringen av förfrågningsunderlaget, som exempelvis att tydliggöra målgrupperna för fysioterapiverksamheten, vad som ska kunna utgöra gruppverksamhet och var gränserna bör gå för långa behandlingsserier för vissa skador/sjukdomar med mera. Det är vidare lämpligt att i det fall beslut tas om att införliva fysioterapi i grunduppdraget för vårdcentralerna analysera vilka konsekvenser detta kan få för ersättningarna till de större vårdcentralerna som i dagsläget har en väl utvecklad fysioterapiverksamhet samt vilka konsekvenser det kan komma att medföra för de mindre vårdcentralerna. Bilagor Fördjupad uppföljning av sjukgymnaster/fysioterapeuter verksamma vid vårdcentraler, HiQ Stockholm AB Kopia till Primärvårdens ledningskontor, förvaltningschefen Primärvårdens ledningskontor, chefsläkaren Enheten för vårdavtal, enhetschefen HiQ AB, Bo Anderson, konsult HiQ AB, Peter Lager, uppdragsansvarig Capio vårdcentral Liljeforstorg, verksamhetschefen Ekeby hälsocenter, verksamhetschefen Hälsohuset i Enköping, verksamhetschefen Brukshälsan Söderfors, verksamhetschefen Svartbäckens vårdcentral, verksamhetschefen Knivsta vårdcentral, verksamhetschefen Eriksbergs vårdcentral, verksamhetschefen Östervåla vårdcentral, verksamhetschefen

111 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA VID VÅRDCENTRALER Slutrapport 16 maj 2016

112 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län INNEHÅLL 1 UPPDRAGET BAKGRUND FRÅGESTÄLLNINGAR KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING PROJEKTORGANISATION JÄVSPRÖVNING METOD OCH AVGRÄNSNING REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING REDOVISNING AV INTERVJUER ORGANSATION OCH VERKSAMHET BESÖK OCH BEHANDLING LOKALER OCH UTRUSTNING PATIENTSÄKERHET ÖVRIGA FRÅGOR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FAKTURERAD OCH UTBETALD ERSÄTTNING BEHANDLINGSINSATSER BEHANDLINGAR I GRUPP SLUTSATSER OCH KOMMENTARER

113 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län UPPDRAGET 1.1 BAKGRUND Fördjupade uppföljningar har genomförts tidigare av fysioterapeuter verksamma enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. För att kunna få en helhetsbild av hur fysioterapiverksamheterna fungerar i länet har landstinget beslutat att tilldela HiQ uppdraget att även granska fysioterapeuter verksamma på vårdcentraler, vilket för närvarande är ett frivilligt tilläggsåtagande. Landstinget planerar även att från och med 2017 införliva tilläggsåtagandet kring fysioterapi att bli en obligatorisk verksamhet inom vårdcentralsuppdraget. Förändringen av vårdcentralsuppdraget är en viktig anledning till att se över tilläggsåtagandet avseende fysioterapi inom vårdcentralerna inför kommande revidering av förfrågningsunderlaget (regelboken). Uppdraget består av dels en journalgranskning, dels en intervjudel. Den fördjupade uppföljningen ska avse granskning av såväl medicinsk kvalitet som faktureringsunderlag och utbetald ersättning. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR De frågeställningar som ska besvaras är följande: Har ersättning utbetalats endast för behandlingar orsakade av skada eller sjukdom? Förekommer det att begärd ersättning inte avser sjukvårdande behandling? Är behandlingen adekvat i förhållande till patientens skada eller sjukdom? Visar journaldokumentationen vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning? Är fakturerad ersättning och arvodesnivå i enlighet med gällande regler med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning? Finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar? Hur sker gränsdragningen mellan fysioterapeutisk behandling och egen träning hos de vårdcentraler som erbjuder gymträning/egen träning i samma lokaler? Avseende gruppverksamheten; sker bedömning av patienterna innan gruppbehandlingen, eller kan patienten anmäla sig direkt? Sker gruppverksamheten under ledning av fysioterapeut? 1.3 KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Med bedömningskriterier avses här de kriterier som bildar underlag för slutsatser och bedömningar. Kriterierna har hämtats ur lagar, föreskrifter och från interna landstingskommunala regelverk, policies, beslut m.m. Förutom uppdragsteamets samlade kunskap och erfarenhet har följande bedömningskriterier tillämpats i den här uppföljningen: Lagstiftning Kommunallagen (1991:900) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientlag (2014:821) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Lag (1998:204) om personuppgifter (PUL) Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), (2009:400) Skattebrottslagen (1971:69), skattebrott 2 m.fl., försvårande av skattekontroll 10 Brottsbalken (BrB), 9 kap. 1 bedrägeri, 15 kap. 11 osant intygande och 11 kap. 5 bokföringsbrott) Bokföringslagen (1999:1078) 2

114 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län Nationella föreskrifter och riktlinjer Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvård Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Interna riktlinjer Samverkansavtal med privata fysioterapeuter och övriga överenskommelser samt riktlinjer och regler som varit relevanta för granskningen. Riktlinjer och rutiner för uppföljning och intern kontroll. Förfrågningsunderlag. Regelbok för vårdcentraler Vidare har uppföljningen utgått från gällande avtal och överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och anlitade vårdgivare, centrala rutiner, anvisningar för registrering och riktlinjer för fakturakontroll samt de krav och riktlinjer som gäller för vårdgivarnas verksamhet i övrigt. I övrigt har uppdraget genomförts med tillämpning av vedertagna standarder, riktlinjer och vägledning vad gäller uppföljning och kontroll av avtal och överenskommelser. Vid granskningen och bedömningen har föreskrifter och riktlinjer tillämpats, som gäller för den aktuella perioden. 1.4 PROJEKTORGANISATION Den fördjupade uppföljningen har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län. De konsulter och experter från HiQ som har medverkat i den fördjupade uppföljningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Gunilla Corp, leg. sjukgymnast och granskningsansvarig Niklas Föghner, leg. sjukgymnast Bengt Larsson, civilekonom, seniorkonsult Både Gunilla Corp och Niklas Föghner har lång och gedigen erfarenhet av kliniskt arbete. Gunilla Corp är verksamhetscontroller vid vårdvalsenhet. Niklas Föghner är specialist i idrottsmedicin och har också erfarenhet som vårdcentralschef, verksamhetsutvecklare samt genomförare av flera liknande granskningsuppdrag. Från hälso-och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län har Maj Sölvesdotter medverkat som projektledare. 1.5 JÄVSPRÖVNING Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte har funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Fältarbetet och substansgranskningen har bestått av en genomgång av relevanta styr-och stödjande dokument och en journal- och fakturagranskning samt bearbetning och analys av produktionsuppgifter och annan relevant statistik. Därtill har intervjuer och diskussion förts med samtliga berörda vårdgivare utifrån ett semistrukturerat frågeformulär. De som har intervjuats hos vårdgivarna är verksamhetschefen och en eller flera fysioterapeuter, verksamma vid vårdcentralen. Granskningen har omfattat åtta vårdgivare varav fyra drivs i offentlig regi och fyra i privat regi. 3

115 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län I journalgranskningen har vårdgivarnas följsamhet till gällande avtal och regler avseende journalföring och ersättning granskats. Syftet har varit att besvara frågorna om utförd vård är korrekt fakturerad, om fakturerad vård överensstämmer med journalförd vård samt om ett avvikande debiteringsmönster förekommer. Även frågor avseende den medicinska kvaliteten i behandlingarna har ingått i granskningen. Journalgranskningen har baserats på 30 slumpmässigt utvalda patientbesök hos åtta vårdgivare. Av dessa patientbesök har 10 varit nybesök, 10 återbesök och 10 av besöken har varit gruppbesök. För dessa besök har journalanteckningarna inhämtats och avidentifierats på plats i samband med intervjubesöken. Granskningen har avgränsats till att innefatta fysioterapin, enligt tilläggsuppdraget, på vårdcentralen och inte den enskilde fysioterapeuten. Vid flera av de granskade vårdcentralerna har flera fysioterapeuter varit anställda vilket innebär att enstaka besök inte ger tillräckligt underlag för att bedöma journalföringen hos den enskilde fysioterapeuten. Journalgranskningen har genomförts av två legitimerade sjukgymnaster, där den ena först har granskat journalanteckningarna för de utvalda patientbesöken och därefter stämt av iakttagelserna med den andre. Med utgångspunkt i uppdragsfrågorna har ett särskilt anpassat granskningsprotokoll för journalgranskningen tagits fram. Avidentifieringen av journalerna har, som nämnts ovan, skett på plats hos respektive vårdgivare som har granskats. Sekretessförbindelse har tecknats mellan ansvariga vårdgivare och berörda granskare. Uppdraget har genomförts under våren REDOVISNING AV JOURNALGRANSKNING Skyldigheten att föra journal vid vård av patienter regleras i 3 kap. patientdatalagen (2008:355). Skyldigheten gäller legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården såsom bl.a. legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster. Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I patientdatalagen finns detaljerade föreskrifter om vad en journal ska innehålla. Journaldokumentationen bedöms över lag vara tillfredsställande. Mål samt en tydlig plan saknas i dokumentationen. Det är också otydligt dokumenterat hur man väljer behandling och varför. Dokumentationen innehåller bedömningar av patientens hälsotillstånd (form av diagnos, funktionsdiagnos) men bedömningarna skulle kunna vara mer utvecklade och ha en tydligare koppling till anamnes och undersökning. Uppföljningar är ofta ospecifika och i det här materialet förekommer få objektiva kriterier. Vi har dock noterat att exempelvis Svartbäckens vårdcentral använder EQ-5D. Vanligtvis används annars subjektiva skattningar t.ex. VAS för smärtskattning och goniometer för att mäta rörelseomfång. I sammanhanget bör nämnas att några av verksamhetscheferna ifrågasatt fysioterapeuternas dokumentation som i en del fall alltför omfattande. Med begränsade resurser och krav på hög tillgänglighet är det viktigt att finna en väl avvägd balans mellan vad som ska dokumenteras och vad som kan ses som överdokumentation. Ökande krav på dokumentation och registrering ställer samtidigt allt större krav på effektivisering av de administrativa uppgifterna så inte tiden för patientarbetet blir lidande. 4

116 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län En sammanställning av det resultat som kommit fram i journalgranskningen redovisas i sammanställningen nedan. Huruvida journaldokumentationen är tillfredsställande har bedömts utifrån nybesöken. Ersättningar och arvoden har bedömts utifrån alla besök som ingår i granskningen. Frågan om "Ersättning utbetalats endast för behandlingar som är orsakad av skada eller sjukdom" har markerats röd. Patienter som ingår i "graviditetsgruppen" blir inte behandlade på grund av skada eller sjukdom. Behandlingen har dock bedömts höra till gruppen skada eller sjukdom eftersom det i Regelverk för vårdcentral", tilläggsåtagande fysioterapi, framgår att ersättning utgår för föräldragrupp BMM/BVC. Vi har även bedömt att hälsogrupper ingår i uppdraget även om det inte är behandling för skada eller sjukdom då det i samma regelverk, punkt 4.6 tilläggsåtagande framgår att fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Vidare är frågan om "Begärd ersättning avser sjukvårdande behandlingar (dvs. ej egenträning i gym utan personligt möte mellan sjukgymnast och patient)" svår att besvara entydigt. Vissa återbesök har enbart dokumenterats med en KVÅ-kod, muskelfunktions- och styrketräning. Det framgår inte av anteckningen om patienten har träffat fysioterapeut eller tränat på egen hand. Capio Vårdcentral Liljeforstorg har två anteckningar där det endast finns en kontaktorsak och en åtgärdskod för muskelfunktions- och styrketräning. Knivsta har fyra sådana anteckningar och Ekeby har tre. Vi har dock inte avräknat dessa anteckningar i sammanställningen ovan. 4 REDOVISNING AV INTERVJUER Under detta avsnitt redovisas vad som framförts under intervjuerna med berörda verksamhetschefer och fysioterapeuter. I granskningen ingår som tidigare redovisats fyra vårdcentraler i offentlig regi och fyra som drivs i privat regi. Samtliga av dessa har fysioterapin som ett frivilligt tilläggsuppdrag med särskild ersättning. 5

117 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län Redan vid tidpunkten för granskningen var fysioterapeuterna inordnade i de granskade vårdcentralernas verksamhet. Fysioterapin är samlokaliserad med vårdcentralen och fysioterapeuterna är enligt uppgift anställda vid vårdcentralen. Vårdgivaren får besöksersättning för kostnaderna för fysioterapin genom tilläggsuppdraget. Verksamhetschefer och fysioterapeuter vid de granskade vårdcentralerna har, som tidigare redovisats, intervjuats vid besök på plats. Redovisningen av intervjuerna följer intervjuformulärets struktur. Intervjusvaren visar inte på några systematiska skillnader mellan fysioterapin vid privata respektive offentligt drivna vårdcentraler. 4.1 ORGANSATION OCH VERKSAMHET Fysioterapin uppfattas av de intervjuade som väl integrerad i vårdcentralens verksamhet. I något fall uppges att vårdcentralen sedan lång tid bedriver fysioterapi. Omfattningen av fysioterapin varierar med vårdcentralernas storlek och antal listade patienter. Genom att fysioterapin ingår i vårdcentralerna verksamhet och fysioterapeuterna inte är fristående företagare ansvarar ledningen för vårdcentralen också får debiteringen till landstinget. Flertalet av de granskade verksamheterna anser sig ha en väl utbyggd triagefunktion där fysioterapin har egen mottagningstid med direktval via telefon. Flera av vårdcentralerna erbjuder även en s.k. Drop-in -verksamhet dit patienter kan komma utan förbokning. Oftast erbjuds tid hos fysioterapeuterna mellan kl. 8-9 samtliga helgfria dagar. Fysioterapeuterna vid vårdcentralerna har framfört att de har tillgång till den kompetens som behövs. Endast i undantagsfall redovisas behov av att underleverantörer anlitats. I intervjuerna redovisas omfattande intern samverkan med andra yrkeskategorier (läkare, psykolog, kurator m.fl.) men också samverkan med utomstående aktörer som kommuner, sjukhus, försäkringskassa, arbetsförmedling m.m. Samtliga personer som har intervjuats menar att integreringen av fysioterapin med vårdcentralens övriga verksamheter har skapat förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig vård. 4.2 BESÖK OCH BEHANDLING Samtliga granskade verksamheter använder landstingets journalsystem Cosmic för sin dokumentation. I det systemet görs också registrering av besök och kassaregistrering. Alla utom en av de granskade enheterna redovisar att de bedriver någon form av behandling i grupp under ledning av fysioterapeut. Vanligast är artrosskola men det förekommer även gruppbehandling av exempelvis gravida, stressbehandling etc. Vid samtliga granskade enheter görs enligt intervjusvaren en individuell bedömning av en fysioterapeut innan patienten påbörjar sin gruppbehandling. När behandlingen av en patient ska avslutas bedöms detta, enligt intervjusvaren, av fysioterapeut i samråd med patienten. Insatser för att förebygga återfall varierar mellan vårdcentralerna. Vanligast är att fysioterapeuten ger råd till patienten och kallar till återbesök efter viss tid. Vid två av de privat drivna vårdcentralerna har patienten enligt uppgift, möjlighet till återfallsförebyggande träning genom att kunna köpa träningskort. Ingen sådan möjlighet redovisas från de offentligt driva vårdcentralerna i vårt underlag. Samtliga tillfrågade verksamheter utom en som drivs i privat regi uppger att de vid mer än tio behandlingar för varje enskilt fall tar fram dokumentation som stöder behovet av långvarig behandlingsinsats. Vid samtliga åtta verksamheter uppges att fysioterapeuten i sådana fall kontaktar läkare och/eller andra kollegor för att rådgöra om kompletterande behandlingsinsatser behövs. 6

118 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län LOKALER OCH UTRUSTNING Vid tre av de offentligt drivna vårdcentralerna uppges att lokalerna är ändamålsenliga, vilket även konstaterats vid besöket. Vid en av vårdcentralerna framförs behov av fler behandlingslokaler. Vid samtliga privat drivna vårdcentraler uppges lokalerna vara ändamålsenliga. Det bör dock noteras att Hälsohuset i Enköping saknar lokaler för träning i grupp och att lokalerna vid Brukshälsan inte är helt handikappanpassade. Vid samtliga granskade enheter uppges att regler och rutiner finns för service och kontroll av utrustning genom bland annat avtal med serviceleverantörer som genomför årliga genomgångar av utrustningen, vilket även gäller stötvågsutrustning. 4.4 PATIENTSÄKERHET Samtliga intervjuade uppger att de känner till och tillämpar reglerna i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Företrädare för de privat drivna vårdcentralerna uppger att de därutöver tillämpar företagens egna regler och rutiner för kvalitetskontroll. I flera fall har noterats att det finns särskilda rutiner vid klagomål rörande exempelvis bemötandefrågor. Vanligtvis hänvisas då patienten till verksamhetschefen som hanterar dessa frågor. Samtliga intervjuade uppger att de hanterar avvikelser och klagomål genom systemet MedControl. Dessa rutiner kompletteras med lokala genomgångar och återföring av information vid personalmöten. I flera fall har även noterats att patientsäkerheten är en stående punkt på agendan för personalmöten. På frågan hur det säkerställs att behandling sker enligt bästa tillgängliga kunskap svarar samtliga ett de tillgodoser delta krav genom att enbart anlita legitimerad personal och genom att tillhandahålla erforderlig fortbildning för personalen. 4.5 ÖVRIGA FRÅGOR Vid sidan av de frågor som angivits i intervjuformuläret har de intervjuade ombetts att ta upp frågor som de finner angeläget att föra fram. Ett ämne som återkommer i flera intervjuer är den förestående förändringen av fysioterapins ställning i landstingets verksamhet. Ett orosmoment är den föreslagna förändringen av fördelningen mellan kapitering och prestationsersättning. Eftersom flera verksamheter inom fysioterapi nu är starkt beroende av prestationsbaserad ersättning finns en oro för att en förändring av ersättningssystemet ska slå väldigt olika och vålla problem som verksamheterna kan få svårt att balansera. Det anses viktigt att landstinget snarast tar fram en konsekvensanalys av hur de föreslagna förändringarna av regelverket och ersättningarna kommer att påverka de olika enheterna och primärvården i stort. En sådan konsekvensanalys bör enligt vad som framförts i intervjuerna innehålla en uträkning som visar hur omfördelningen av medel slår på verksamhetsnivå samt hur detta kan komma att påverka tillgänglighet och vårdutbud. Andra aspekter som tagits upp är bland annat önskemål ersättning för gruppterapi och för telefonrådgivning. Minskningen av ersättningen för gruppbesök anses ha medfört kännbara effekter i verksamheten både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Återkoppling via telefonrådgivning anses viktigt också inom fysioterapi och borde, enligt intervjusvaren, vara ersättningsgrundande. Ett viktigt argument för att ersätta tid för telefonrådgivning anses vara att fler patienter hinner behandlas och att okynnesbesöken sannolikt kommer att minska. 7

119 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län SAMMANFATTANDE BEDÖMNING I detta avsnitt redovisas svar på de granskningsfrågor som anges i uppdragsbeskrivningen. Svaren på de nio frågorna har sammanförts till tre större områden. 5.1 FAKTURERAD OCH UTBETALD ERSÄTTNING Samtliga granskade vårdkontakter har bedömts avse vård på grund av skada eller sjukdom. I Regelverk för vårdcentral", tilläggsåtagande fysioterapi, framgår att ersättning utgår för föräldragrupp BMM/BVC. Vi har även bedömt att hälsogrupper ingår i uppdraget även om det inte är behandling för skada eller sjukdom då det i samma regelverk, punkt 4.6 tilläggsåtagande framgår att fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Journaldokumentationen för de granskade besöken visar vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning och den utbetalda ersättningen överensstämmer med vad som framgår av journalanteckningarna. Vår bedömning är att den fakturerade ersättningen och arvodesnivån är i enlighet med gällande regler och överensstämmer med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning. Mindre felregistreringar förekommer men verkar inte alltid ha varit till vårdcentralernas fördel. 5.2 BEHANDLINGSINSATSER Redovisade behandlingsinsatser bedöms i huvudsak vara adekvata. Då det bara finns en enda anteckning per patient kan detta vara svårt att bedöma. Behandlingen kan ändras i ett senare skede. Det har inte varit möjligt att bedöma om det finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar då endast en anteckning per patient har granskats. Anledningen till att det inte går att dra några slutsatser kring detta är följden av det slumpmässiga urvalet som begränsar granskningen av antalet besök per patient och år. Enligt vår mening finns det dock inte några tecken som tyder på behovet av att undersöka detta närmare för att få underlag till att besvara frågeställningen. Gränsdagningen mellan fysioterapeutisk behandling och patientens egen träning för att förebygga återfall är inte tydlig. Vid samtliga granskade verksamheter uppges att patienter inte behandlas i återfallsförebyggande syfte utan att detta är patientens ansvar. Någon av de intervjuade vid en av vårdcentralerna har angett en träningsperiod på 2-3 månader innan patienten hänvisas till egen träning. De övriga menar att varje patient måste bedömas individuellt då många faktorer påverkar behovet av insatser. 5.3 BEHANDLINGAR I GRUPP Gruppträning föregås enligt uppgift alltid av en individuell bedömning av fysioterapeut. I en del fall görs även bedömning av läkare, psykolog och/eller av annan medicinsk kollega. Dokumentationen vid gruppbesök är sparsam, men det har under intervjubesöken uppvisats att det finns riktlinjer och träningsprogram för gruppbehandlingarna. Vid flertalet vårdcentraler finns ambitionen att utöka antalet gruppbehandlingar för exempelvis KOL/astma. Gruppverksamheten vid samtliga vårdcentraler leds normalt av fysioterapeut eller sjukgymnast. 8

120 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler Landstinget i Uppsala län SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Med utgångspunkt i det material vi tagit del av finner vi ingen anledning att rikta några anmärkningar mot de granskade verksamheterna. Den behandling patienterna erbjudits har bedömts vara i allt väsentligt adekvat. Fakturering har skett enligt villkoren i avtalet. Dokumentation av behandlingsinsatserna i journalsystemet Cosmic bedöms vara adekvat och i god ordning. Vi har inte funnit några systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrivs i offentlig respektive privat regi. Vi har inte heller funnit tillräckliga skäl som talar för att tilläggsuppdraget ska fortsätta i sin nuvarande form. Flertalet av de intervjuade anser att tilläggsuppdraget kan ingå som en del i grunduppdraget för vårdcentraler. En sådan integrering av uppdragen anses även underlätta den ekonomiska redovisning och medelshanteringen. Det bör dock, enligt vår mening, närmare undersökas om de mindre vårdcentralerna kan undantas fån kravet på att integrera fysioterapin i den ordinarie verksamheten. En fråga som vi också anser lämplig att lyfta till landstingets ledning är att redovisa en bedömning av de konsekvenser som en ändrad fördelning mellan kapitering och prestationsersättning kan innebära för verksamheterna. 9

121 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Fokusområden för landstingets folkhälsomedel 2016 och 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fokusområden för folkhälsomedel 2016 och 2017 är psykisk hälsa med tonvikt på barn och unga, fysisk aktivitet samt stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor. Inom fokusområdena ska aktiviteter som syftar till ökad jämlikhet i hälsa prioriteras. Ärendet Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 om en utvecklad hantering av landstingets folkhälsomedel. Folkhälsomedlen syftar till, att genom stöd till insatser som sker utöver ordinarie verksamhet, skapa extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete. För att ytterligare stärka dessa syften ska fokusområden för insatser tas fram, utifrån analys av kunskapsunderlag och omvärldsbevakning. Kunskapsunderlagen innefattar exempelvis befolkningsundersökningarna Liv och hälsa och Liv och hälsa ung. Omvärldsbevakningen ska säkerställa att prioriterade områden går i linje med andra inom området aktuella eller långsiktiga satsningar, i landstinget, i länet och nationellt och sker i samråd med relevanta grupperingar som programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Analys och fokusområden redogörs för i rapportbilaga. Fokusområden 2016 och 2017 föreslås vara: Psykisk hälsa, med fokus på barn och unga. Fysisk aktivitet. Stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor. Områdena går i linje med aktuella satsningar inom landstinget och länet. De föreslagna områdena har avstämts med representanter för programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Övergripande målsättning för landstinget, regionen och nationellt, är en god och jämlik hälsa. Avgörande för att lyckas nå målsättningen är att hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter och insatser lyckas nå även de grupper i befolkningen som har de största riskerna att utveckla ohälsa eller redan har drabbats av ohälsa, fysisk såväl som psykisk. Därför bör aktiviteter som beaktar ökad jämlikhet i hälsa prioriteras inom identifierade fokusområden. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

122 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Beslut om fördelning av folkhälsomedel för 2017 bör tas runt årsskiftet för att verksamheter ska kunna få tidiga besked om eventuella medel och därmed kunna ha framförhållning i sin planering. För att möjliggöra detta bör de föreslagna fokusområdena gälla för åren 2016 och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

123 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Tfn E-post Vårdstyrelsen Fokusområden för landstingets folkhälsomedel 2016 och 2017 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslutar att fokusområden för folkhälsomedel 2016 och 2017 är psykisk hälsa med tonvikt på barn och unga, fysisk aktivitet samt stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor. Inom fokusområdena ska aktiviteter som syftar till ökad jämlikhet i hälsa prioriteras. Ärendet Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 om en utvecklad hantering av landstingets folkhälsomedel. Folkhälsomedlen syftar till, att genom stöd till insatser som sker utöver ordinarie verksamhet, skapa extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete. För att ytterligare stärka dessa syften ska fokusområden för insatser tas fram, utifrån analys av kunskapsunderlag och omvärldsbevakning. Kunskapsunderlagen innefattar exempelvis befolkningsundersökningarna Liv och hälsa och Liv och hälsa ung. Omvärldsbevakningen ska säkerställa att prioriterade områden går i linje med andra inom området aktuella eller långsiktiga satsningar, i landstinget, i länet och nationellt och sker i samråd med relevanta grupperingar som programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Analys och fokusområden redogörs för i rapportbilaga. Fokusområden 2016 och 2017 föreslås vara: Psykisk hälsa, med fokus på barn och unga. Fysisk aktivitet. Stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor. Områdena går i linje med aktuella satsningar inom landstinget och länet. De föreslagna områdena har avstämts med representanter för programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Övergripande målsättning för landstinget, regionen och nationellt, är en god och jämlik hälsa. Avgörande för att lyckas nå målsättningen är att hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter och insatser lyckas nå även de grupper i befolkningen som har Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

124 2 (2) de största riskerna att utveckla ohälsa eller redan har drabbats av ohälsa, fysisk såväl som psykisk. Därför bör aktiviteter som beaktar ökad jämlikhet i hälsa prioriteras inom identifierade fokusområden. Beslut om fördelning av folkhälsomedel för 2017 bör tas runt årsskiftet för att verksamheter ska kunna få tidiga besked om eventuella medel och därmed kunna ha framförhållning i sin planering. För att möjliggöra detta bör de föreslagna fokusområdena gälla för åren 2016 och Bilagor Rapportbilaga Fokusområden för landstingets folkhälsomedel 2016 och 2017

125 Fokusområden för landstingets folkhälsomedel 2016 och 2017 rapportbilaga Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 om en utvecklad hantering av landstingets folkhälsomedel. Folkhälsomedlen syftar till att, genom stöd till insatser som sker utöver ordinarie verksamhet, skapa extra kraft, synergieffekter och långsiktiga vinster i länets folkhälsoarbete. För att ytterligare stärka dessa syften ska årligen fokusområden för insatser tas fram, utifrån analys av kunskapsunderlag och omvärldsbevakning. Kunskapsunderlagen innefattar exempelvis befolkningsundersökningarna Liv och hälsa och Liv och hälsa ung. Omvärldsbevakningen ska säkerställa att prioriterade områden går i linje med andra inom området aktuella eller långsiktiga satsningar, i landstinget, i länet och nationellt och ske i samråd med relevanta grupperingar som programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Jämlik hälsa övergripande mål I Landstingsplan och budget står att läsa att landstingets målsättning är att Uppsala län ska ha Sveriges friskaste befolkning. Studier visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Även det strategiska regionala folkhälsoarbetet har byggts kring åtgärder för jämlik hälsa och på nationell nivå har regeringen satt som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Avgörande för att lyckas nå dessa målsättningar är att hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter och insatser lyckas nå även de grupper i befolkningen som har de största riskerna att utveckla ohälsa eller redan har drabbats av ohälsa, fysisk såväl som psykisk. Därför bör insatser som beaktar ökad jämlikhet i hälsa prioriteras inom identifierade fokusområden. Tre områden har identifierats där analys visar på ojämlikhet idag och där extra insatser kan göra stor nytta. Områdena går i linje med aktuella satsningar inom landstinget och länet. De föreslagna områdena har avstämts med representanter för programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård och regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff). Psykisk hälsa, med fokus på barn och unga Liv och hälsa ung innefattar från 2015 ett instrument (SDQ - Strengths and Difficulties Questionnaire) som tillförlitligt mäter fem olika aspekter av ungdomars självskattade psykiska hälsa. Analys av resultatet från Liv och hälsa ung bekräftar andra undersökningar och forskning som visar på att den psykiska hälsan är ojämlik. Här återfinns exempelvis geografiska skillnader mellan kommuner och stadsdelar, skillnader mellan könen, mellan ungdomar födda i Sverige eller födda i ett annat land, samt skillnader beroende av socioekonomi. I överenskommelsen mellan staten och SKL, Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016, lyfts förebyggande och främjande arbete för psykisk hälsa fram som ett fokusområde. Här nämns barn och unga som en viktig grupp då främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa har särskilt stor effekt innan ohälsan har debuterat. I överenskommelsen är också ett fokusområde arbetet med utsatta grupper med ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Civilsamhället har en stor betydelse i att skapa strukturer och samhällen som främjar psykisk hälsa och frivilligorganisationers aktiviteter är ett viktigt komplement till samhällets övriga

126 insatser för att förebygga psykisk ohälsa. Ett fokusområde för folkhälsomedel 2016 bör av dessa anledningar vara förebyggande och hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa, där aktiviteter riktade mot barn och unga ses som särskilt positiva. Fysisk aktivitet Regionförbundets styrelse gav uppdraget att i samverkan inom den regionala arbetsgruppen för folkhälsa (Raff) ta fram ett begränsat antal prioriterade samverkansinsatser mellan kommuner, landsting, länsstyrelse och andra aktörer i länet. Avsikten var att fokusera det regionala strategiska folkhälsoarbetet och ge avläsningsbara effekter på hälsan bland barn och unga. Processen har identifierat tre områden: insatser för föräldrastöd, för tobaksfri skoltid och för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på den psykiska hälsan och förbättrar även kondition och styrka, minskar risken för en rad sjukdomar, ger bättre och starkare skeletthälsa, ökat immunförsvar, bättre sömn, och minskar risken för övervikt. Undersökningar visar emellertid att andelen barn och ungdomar som exempelvis ägnar sig åt idrott utanför föreningar så kallad spontanidrott har sjunkit samtidigt som stillasittandet ökar. Det finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller fysisk aktivitet/inaktivitet, visar länets befolkningsundersökningar och forskning. För att arbeta för en ökad fysisk aktivitet finns en rad olika åtgärder, både på samhällsnivå och på grupp- och individnivå. De ideella organisationerna och föreningslivet har en mycket viktig roll för främjande av fysisk aktivitet, där exempelvis en stor andel av befolkningen är med i en idrottsförening (55 % av ungdomarna i länet, enligt Liv och hälsa ung). De prioriterade insatser som identifierats för samverkan utgår från redan initierade uppdrag/initiativ och identifierade behov och aktörer. Utöver detta har landstinget exempelvis tecknat ett partnerskap med Upplands Idrottsförbund. För att skapa synergieffekter med dessa satsningar och fokuserad kraft i länets folkhälsoarbete kan aktiviteter för ökad fysisk aktivitet hos länets invånare vara ett fokusområde för folkhälsomedel Stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor För att stödja länets invånare till förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet, spelar hälso- och sjukvården en viktig roll. Landstinget är från och med 2015 medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård som helt landsting, vilket innebär ökade krav på det hälsoinriktade arbetet av samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer, både i egen och privat regi. Inom landstinget ska Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet. I en personcentrerad och hälsofrämjande hälso- och sjukvård är personalens roll i samtal om levnadsvanor framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än i dag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom landstinget. Den kvalitet landstinget eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Befolkningsundersökningarna visar på stora skillnader beroende på bakgrundsfaktorer vad gäller ovanstående levnadsvanor. För ökad kraft i detta kvalitets- och utvecklingsarbete bör insatser som sker utöver ordinarie verksamhet inom detta område vara ett fokusområde för folkhälsomedel Landstinget har i år ställt sig bakom det nationella initiativet Tobacco

127 Endgame, Rökfritt Sverige Tobacco Endgame är en strategi som har antagits av flera länder, mot bakgrund av WHO:s tobakskonvention. Strategin innebär ett perspektivskifte som bidrar till ett ökat fokus på kraftfulla åtgärder för ett minskat tobaksbruk. I linje med detta bör insatser för minskat tobaksbruk ses som prioriterade.

128 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att anpassa bedömningen av tillgänglighetsmålen i regelboken för vårdcentralerna 2016 i enlighet med nedanstående förslag. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde förfrågningsunderlag för vårdcentral Förfrågningsunderlaget innehåller två mål avseende vård i rimlig tid. Målen omfattar telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar, båda utifrån ett genomsnitt av SKLs nationella mätningar i mars och oktober. Avdrag från vårdcentralernas målrelaterade ersättning görs med 10 procent vid måluppfyllelse mellan procent och med 15 procent vid måluppfyllelse under 80 procent. Under slutet av oktober 2016 tas en ny version av journalsystemet Cosmic i drift i primärvården. Den nya versionen är den mest omfattande uppdateringen hittills. Det är möjligt att införandet, åtminstone under en period, kan påverka produktionen. Med anledning av detta föreslås att bedömningen av måluppfyllelse av tillgänglighetsmålen för 2016 görs enligt följande: Resultatet för genomsnittet för mars och oktober jämförs med resultatet för endast marsmätningen. Om marsmätningen ger ett mer fördelaktigt utfall används marsmätningen vid bedömning av målrelaterad ersättning Annars används det ursprungliga målet i bedömningen. Kopia till: Primärvården Privata vårdcentraler, verksamhetschefer Hälsa- och habilitering, Inger Lindgren Samordnare väntetider i vården, Marianne Pira Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

129 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sofie Schwan Tfn E-post Vårdstyrelsen Ändring avseende bedömning av tillgänglighetsmål för vårdcentral 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att anpassa bedömningen av tillgänglighetsmålen i regelboken för vårdcentralerna 2016 i enlighet med nedanstående förslag. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde förfrågningsunderlag för vårdcentral Förfrågningsunderlaget innehåller två mål avseende vård i rimlig tid. Målen omfattar telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar, båda utifrån ett genomsnitt av SKLs nationella mätningar i mars och oktober. Avdrag från vårdcentralernas målrelaterade ersättning görs med 10 procent vid måluppfyllelse mellan procent och med 15 procent vid måluppfyllelse under 80 procent. Under slutet av oktober 2016 tas en ny version av journalsystemet Cosmic i drift i primärvården. Den nya versionen är den mest omfattande uppdateringen hittills. Det är möjligt att införandet, åtminstone under en period, kan påverka produktionen. Med anledning av detta föreslås att bedömningen av måluppfyllelse av tillgänglighetsmålen för 2016 görs enligt följande: Resultatet för genomsnittet för mars och oktober jämförs med resultatet för endast marsmätningen. Om marsmätningen ger ett mer fördelaktigt utfall används marsmätningen vid bedömning av målrelaterad ersättning Annars används det ursprungliga målet i bedömningen. Kopia till: Primärvården Privata vårdcentraler, verksamhetschefer Hälsa- och habilitering, Inger Lindgren Samordnare väntetider i vården, Marianne Pira Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

130 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Samsjuklighet neuropsykiatri Dnr VS Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att, i enlighet med handlingsplanen för psykisk ohälsa, förstärka vården för patienter knutna till Hälsa och habilitering som har psykiatrisk samsjuklighet. Medel om högst kr överförs till sjukhusstyrelsen för 2016 för behandling av patienter med psykiatrisk samsjuklighet, från ansvar För 2017 överförs kr från vårdstyrelsen till sjukhusstyrelsen och uppdraget införs i ordinarie verksamhetsuppdrag. Vårdstyrelsen omber sjukhusstyrelsen att under 2017 säkerställa att tillgången till läkar- och sjuksköterskeresurser till Hälsa och habilitering verkställs. Ärendet Produktionsstyrelsen uppdrog 2014 åt dåvarande psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och Primärvården att utveckla förslag på länsövergripande arbetssätt avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Bakgrunden var kraftigt ökade patientvolymer och långa köer till utredning och behandling. Jämfört med 2002 har antalet patienter med diagnostiserad neuropsykiatrisk diagnos tiodubblats. Uppdraget redovisades i juni 2015 för produktionsstyrelsen, se bilaga. Ett av förslagen rör patienter med svårare samsjuklighet. En del patienter har sina vårdkontakter på Hälsa och habilitering utifrån diagnoser som aspergers syndrom eller utvecklingsstörning men har även behov av psykiatrisk kompetens. För denna patientgrupp är det lämpligt att man får sitt samlade behov av specialistkompetens på en förvaltning. En resursförstärkning rekommenderades avseende psykiatriker och sjuksköterska. Produktionsstyrelsen överlämnade ärendet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med önskemål att man särskilt skulle beakta förslag om resursförstärkning Aktuell frågeställning lades in som en av många frågeställningar i handlingsplanen för psykisk ohälsa. Landstinget skulle ta ett helhetsgrepp och ta fram ett politiskt beslut om vad som ska prioriteras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2015 att anta en handlingsplan om psykisk ohälsa. Omhändertagande av neuropsykiatriska patienter lyfts fram som prioriterat område. Under 2016 har frågan diskuterats i arbetsgrupp kring neuropsykiatri där Verksamhetsområde Psykiatri vid Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Primärvården och brukarföreningen Attention deltagit. Arbetsgruppen ställer sig bakom beslutsförslaget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

131 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Resursbehovet uppskattas i nuläget sammantaget till ca 50 % psykiatriker, 75 % sjuksköterska och 10 % läkarsekreterare. Huvudsakliga arbetsuppgifter blir behandling med centralstimulantia och allvarlig psykiatrisk samsjuklighet hos patienter på Hälsa och habilitering. Verksamheterna ser det som väsentligt att man har sin yrkesmässiga koppling till andra inom professionen på Akademiska sjukhuset. Läkaren och sjuksköterskan kommer vara placerade på Hälsa och habilitering. Kopia till: Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Föreningen Attention Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

132 VS Enheten för analys och utveckling Cecilia Ulleryd Tfn E-post Vårdstyrelsen Samsjuklighet neuropsykiatri Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att, i enlighet med handlingsplanen för psykisk ohälsa, förstärka vården för patienter knutna till Hälsa och habilitering som har psykiatrisk samsjuklighet. Medel om högst kr överförs till sjukhusstyrelsen för 2016 för behandling av patienter med psykiatrisk samsjuklighet, från ansvar (vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel). För 2017 överförs kr från vårdstyrelsen till sjukhusstyrelsen och uppdraget införs i ordinarie verksamhetsuppdrag. Vårdstyrelsen omber sjukhusstyrelsen att under 2017 säkerställa att tillgången till läkaroch sjuksköterskeresurser till Hälsa och habilitering verkställs. Ärendet Produktionsstyrelsen uppdrog 2014 åt dåvarande psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och Primärvården att utveckla förslag på länsövergripande arbetssätt avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Bakgrunden var kraftigt ökade patientvolymer och långa köer till utredning och behandling. Jämfört med 2002 har antalet patienter med diagnostiserad neuropsykiatrisk diagnos tiodubblats. Uppdraget redovisades i juni 2015 för produktionsstyrelsen, se bilaga. Ett av förslagen rör patienter med svårare samsjuklighet. En del patienter har sina vårdkontakter på Hälsa och habilitering utifrån diagnoser som aspergers syndrom eller utvecklingsstörning men har även behov av psykiatrisk kompetens. För denna patientgrupp är det lämpligt att man får sitt samlade behov av specialistkompetens på en förvaltning. En resursförstärkning rekommenderades avseende psykiatriker och sjuksköterska. Produktionsstyrelsen överlämnade ärendet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med önskemål att man särskilt skulle beakta förslag om resursförstärkning Aktuell frågeställning lades in som en av många frågeställningar i handlingsplanen för psykisk ohälsa. Landstinget skulle ta ett helhetsgrepp och ta fram ett politiskt beslut om vad som ska prioriteras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2015 att anta en handlingsplan om psykisk ohälsa. Omhändertagande av neuropsykiatriska patienter lyfts fram som prioriterat område. Under 2016 har frågan diskuterats i arbetsgrupp kring Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 2 (2) neuropsykiatri där Verksamhetsområde Psykiatri vid Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Primärvården och brukarföreningen Attention deltagit. Arbetsgruppen ställer sig bakom beslutsförslaget. Resursbehovet uppskattas i nuläget sammantaget till ca 50 % psykiatriker, 75 % sjuksköterska och 10 % läkarsekreterare. Huvudsakliga arbetsuppgifter blir behandling med centralstimulantia och allvarlig psykiatrisk samsjuklighet hos patienter på Hälsa och habilitering. Verksamheterna ser det som väsentligt att man har sin yrkesmässiga koppling till andra inom professionen på Akademiska sjukhuset. Läkaren och sjuksköterskan kommer vara placerade på Hälsa och habilitering. Bilaga: Redovisning till produktionsstyrelsen, juni 2015 (PS ) Viljeinriktning och handlingsplan psykisk ohälsa, december 2015 (HSS ) Kopia till: Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Föreningen Attention

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län avseende vårdcentral Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågnings-underlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande vårdcentral enligt förslag. För att förstärka primärvården avseende omhändertagande av psykisk ohälsa gäller ökade besöksersättningar för psykolog och kurator från och med Övriga revideringar gäller från och med den Beslut om avsnittet läkemedelsersättning inklusive dess bilaga samt den gemensamma IT-bilagan senareläggs till vårdstyrelsen i oktober Vårdstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag, att inför revidering till 2018, utreda frågorna som berörs i ärendet under rubriken Fortsatt utredning. En delredovisning av arbetet ska göras till vårdstyrelsen i december Bilaga 90 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag för vårdcentral den Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag. Bland annat avser revideringarna implementering av vissa förändringar utifrån handlingsplanen avseende psykisk ohälsa (HSS 205, ) och slutrapporten för översynen av primärvårdens uppdrag (VS 16, ). Avsnitten Inbjudan, Villkor för godkännande, Avtal, Allmänna villkor, Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län och bilagorna IT-bilaga, Listningsregler, Funktionshyra samt bilagor avseende sammanhållen journalföring och PUL biträdesavtal är lika för regelböckerna inom vårdcentral och barnmorskemottagning. Barnavårdscentral är sedan mars 2016 ett tilläggsåtagande för vårdcentral (VS 16, ). Det föreslås att en satsning påbörjas redan under hösten 2016 avseende förstärkning av primärvården för omhändertagande av psykisk ohälsa. Därmed föreslås att de förändrade besöksersättningarna för psykolog och kurator gälla från och med Övriga revideringar som beskrivs föreslås gälla från och med den och tills vidare. Förutom beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. I Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

150 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen bilaga till ärendet beskrivs revideringarna i detalj. I bilagan återfinns även förfrågningsunderlag samt bilaga avseende tilläggsåtagande BVC. Kopia till: Vårdgivare vårdval vårdcentral Hälsa och habilitering, samordningschef Monica Jonsson Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomisupport funktionsbrevlåda PV/IT, Bodil Aksén Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

151 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn E-post Vårdstyrelsen Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende vårdcentral Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande vårdcentral enligt nedanstående förslag. För att förstärka primärvården avseende omhändertagande av psykisk ohälsa gäller ökade besöksersättningar för psykolog och kurator från och med Övriga revideringar gäller från och med den Beslut om avsnittet läkemedelsersättning inklusive dess bilaga samt den gemensamma IT-bilagan senareläggs till vårdstyrelsen i oktober Vårdstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att inför revidering till 2018 utreda frågorna som berörs i ärendet under rubriken Fortsatt utredning. En delredovisning av arbetet ska göras till Vårdstyrelsen i december Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag för vårdcentral den Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag. Bland annat avser revideringarna implementering av vissa förändringar utifrån handlingsplanen avseende psykisk ohälsa (HSS 205, ) och slutrapporten för översynen av primärvårdens uppdrag (VS 16, ). Avsnitten Inbjudan, Villkor för godkännande, Avtal, Allmänna villkor, Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län och bilagorna IT-bilaga, Listningsregler, Funktionshyra samt bilagor avseende sammanhållen journalföring och PUL biträdesavtal är lika för regelböckerna inom vårdcentral och barnmorskemottagning. Barnavårdscentral är sedan mars 2016 ett tilläggsåtagande för vårdcentral (VS 16, ). Det föreslås att en satsning påbörjas redan under hösten 2016 avseende förstärkning av primärvården för omhändertagande av psykisk ohälsa. Därmed föreslås att de förändrade besöksersättningarna för psykolog och kurator gäller från och med Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

152 2 (5) Övriga revideringar som beskrivs nedan föreslås gälla från och med den och tills vidare. Förutom nedan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Avtal: Tillägg av att vårdgivaren ska anmäla ändring av mottagningsnamn och överenskomma om datum för bytet med landstinget, samt at vårdgivaren ansvarar för systemtekniska kostnader till följd av bytet. Föreslagna revideringar gällande avsnittet Allmänna villkor: Avsnittet om kvalitet och patientsäkerhet har omarbetats och kompletterats, samt fått en ny rubrik Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård. Avsnittet om patientens ställning har kompletterats med text avseende kallelser och dess utformning och innehåll. I avsnittet Hälsoinriktat arbete har ett tillägg gjorts om att journaltabell för levnadsvanor ska användas. Avsnittet utbildningsplatser har uppdaterats bland annat avseende den nya modellen för ST-läkare. Ett nytt avsnitt om revision har lagts till. Föreslagna revideringar gällande uppdrag: Fysioterapi övergår från att vara ett frivilligt tilläggsåtagande till att ingå i vårdcentralers grunduppdrag. Fysioterapi kan erbjudas genom fysioterapeut vid mottagningen eller genom tillgång till underleverantör. Med anledning av förändringar av vårdval privat psykoterapi från 2017 (VS ) upphör möjligheten för vårdcentralens psykolog att remittera direkt till privat psykoterapi. Dietist: tidigare motsägelsefull text (jämfört med skrivelse i förfrågningsunderlag för BMM) avseende medverkan i föräldragrupper på barnmorskemottagning har justerats. Dietist kan medverka i föräldragrupp vid BMM och landstinget finansierar det via besöksersättning. Avsnitt 4.9 har i enlighet med slutrapporten för primärvårdsöversynen setts över och uppdrag avseende samverkan, rehabilitering, sjukskrivning och koordinerande insatser har förtydligats. Avsnitt 4.11 om läkemedel har omarbetats och förtydligats av enheten för kunskapsstöd.

153 3 (5) Tilläggsåtagande uppdrag: Inom BVC-uppdraget pågår en översyn av modellen för hörselscreening. Resultatet av det kommer att beaktas i framtida revidering av uppdrag för BVC. En rättelse har gjorts av antal läkartimmar per vecka (från 3 till 4), vilket är en följdändring av det extra läkarbesök som lades till när BVC-programmet gjordes om till Rättelsen påverkar inte ersättning eller budget då detta redan är inlagt i ersättningen sedan Föreslagna revideringar gällande uppföljning: Målrelaterad ersättning: Antalet mål som kopplas till målrelaterad ersättning reduceras, för att möjliggöra för vårdgivaren att fokusera på ett fåtal mål. Mot bakgrund av detta samt att andelen kapitering också ökar något 2017 justeras andelen målrelaterad ersättning ned till 2 procent. En omfördelning görs så att tillgänglighetsmålen får större tyngd än målet med KVÅkoder. Målet om antibiotikarecept kvarstår med målrelaterad ersättning, medan övriga läkemedelsmål kommer att följas utan att avdrag görs i ersättning. Målet om registrering i nationella diabetesregistret NDR utgår på grund av mätproblem. Se nytt diabetesmål under rubriken Övriga mål. Övriga mål: Tillägg av mål avseende förskrivning av Fysisk aktivitet på recept till sjukskrivna samt fråga till sjukskrivna om våld i nära relation. Tillägg av mål kopplat till Programråd diabetes. Besök inom fysioterapi kommer att följas löpande av landstinget. Föreslagna revideringar gällande ersättning: Uppräkning: nettouppräkning 2,1 procent (bruttouppräkning 3,1 procent samt effektiviseringskrav om 1 procent). Hela uppräkningen (kapitering, besöksersättning) läggs in i kapiteringen. Ökning av andel av vårdcentralens kapitering som viktas enligt CNI (Care Need Index) från 15 procent till 20 procent. Ersättning för fysioterapi ändras från helt rörlig ersättning till kapitering samt en besöksersättning motsvarande besök hos läkare (313 kr). Besöksersättningen blir den samma oavsett ny- eller återbesök. Grupp dietist inom ramen för föräldragrupper på BMM har lagts till i enlighet med ovanstående resonemang under Föreslagna revideringar gällande uppdrag. Samma ersättning som Grupp fysioterapeut inom BMM föreslås. Till den befintliga besöksersättningen för psykolog och kurator (313 kr) läggs en förstärkning om 250 kr per besök från 2017, för att stimulera till fler besök och förstärka vårdcentralerna avseende omhändertagande av psykisk ohälsa.

154 4 (5) Satsningen kommer att följas upp utifrån produktion och verksamheterna kommer att tillfrågas om väntetider till psykolog och kurator påverkats. Besöksartiklarna för tolkbesök samt telefon/receptförnyelse läkare utgår och läggs istället in i kapiteringen, baserat på uppskattad volym för Texten i avsnittet besöksersättning har generellt kortats ned då tillräcklig information ges i tabellen. Tillägg i tabellen av besöksersättning för besök av asylsökande i enlighet med tidigare beslut VS 16, Tilläggsåtaganden ersättning: Kapiteringen för tilläggsåtagandet BVC viktas till 20 procent enligt CNI. Samma CNIvärde används som för den vårdcentral till vilken respektive BVC är knuten. Den tidigare extra kapiteringsersättningen för patienter med tolkbehov, som tidigare registrerats separat, överförs till grundkapiteringen. Extra besöksersättning för tolk överförs också till kapiteringen. Tillägg i tabellen av besöksersättning för besök av asylsökande i enlighet med tidigare beslut VS 36, Kapiteringsersättning läkemedel: Enligt rekommendation från Läkemedelsteamet föreslås att läkemedelsersättningen (inkl bilaga) fastslås först hösten 2016, för att få ett så bra underlag som möjligt för 2017 års ersättning. Föreslagna revideringar bilagor: Bilaga Justerat CNI-värde samt bilaga Funktionshyra är nya versioner för 2017 och visas ej med synliga ändringar (eftersom hela bilagan då blir markerad). Den gemensamma IT-bilagan (gemensam för vårdval inom primärvård och specialistvård) föreslås fastslås först hösten 2016, eftersom förfrågningsunderlag för specialistvården revideras då. Tillägg har gjorts av bilagor för sammanhållen journalföring respektive PUL biträdesavtal. Detta är nya dokument och visas ej med synliga ändringar (eftersom hela bilagan då blir markerad). Fortsatt utredning Ovanstående revideringar motsvarar en del av de förslag som presenterades i slutrapporten för översynen av primärvården (HSS ). Det föreslås att vårdcentralernas ersättning fortsätter att utredas inför 2018 avseende ytterligare omfördelning av rörlig ersättning till kapitering, listningsmodell/områdesansvar samt ersättning avseende lokalisering/strukturersättning. Det föreslås att möjligheten att vikta läkemedelskapiteringen enligt CNI utreds inför 2018.

155 5 (5) Ersättning för videobesök eller andra åtgärder inom ehälsa behöver fortsätta utredas och definieras. Enheten för kunskapsstöd har under revideringsarbetet framfört förslag om att tillföra uppdrag avseende arbetsterapi i primärvården. Det föreslås att den frågan ses över inför nästa revidering. Inom BVC-uppdraget pågår en översyn av arbetssätt för hörseltest. Resultatet av det föreslås beaktas i framtida revidering av uppdrag för BVC. Bilagor Förfrågningsunderlag med markerade ändringar (undantag se ovan). Bilaga avseende tilläggsåtagande BVC med markerade ändringar Kopia till: Vårdgivare vårdval vårdcentral Hälsa och habilitering, samordningschef Monica Jonsson Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, ekonomisupport funktionsbrevlåda PV/IT, Bodil Aksén

156 sida 1 (104) HSSVS VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR VÅRDCENTRAL Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 1320 junioktober Gällande från den 1 januari

157 sida 2 (104) HSSVS Innehållsförteckning 1. VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE EKONOMISK STABILITET INTYG FRÅN MYNDIGHETER... 7 BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet Bedömning av affärsplan UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG OCH REGELBOK MOTTAGNING TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN ÄNDRAD AVTALSFORM ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN MEDDELARFRIHET FÖRTIDA UPPHÖRANDE FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER TILLSTÅND LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Säker hälso- och sjukvård Jämlik och jämställd vård PATIENTENS STÄLLNING PATIENTENKÄTER TOLK PATIENTNÄMNDEN

158 sida 3 (104) HSSVS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI HÄLSOINRIKTAT ARBETE PERSONAL UTBILDNINGSPLATSER Verksamhetsförlagd utbildning Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring inom Allmänmedicin FORSKNING OCH UTVECKLING INFORMATIONSTEKNOLOGI, JOURNALER OCH JOURNALSYSTEM REMISSHANTERING LISTNINGSREGLER MEDICINSK SERVICE Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA LOKALER OCH UTRUSTNING FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING INFORMATIONSMÖTEN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING KATASTROFSITUATIONER UPPDRAG VÅRDCENTRAL MÅL OCH INRIKTNING PRIORITERADE VÅRDBEHOV OCH MÅLGRUPPER UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST Bemanning Hembesök Gruppverksamhet Smittskyddsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Närområdesansvar Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Palliativ vård Övriga ansvarsområden: UNDANTAG FRÅN VÅRDTJÄNSTEN TILLÄGGSÅTAGANDEN ÖPPETTIDER KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN Utveckling av närvård Nationella rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR Samordnad individuell plan (SIP) LÄKEMEDEL Läkemedelsförskrivning och hantering Läkemedel på rekvisition Vaccinationer Läkemedel och äldre Antibiotika och resistensproblematik Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Aktuell läkemedelslista Palliativa läkemedel Läkemedel och miljö

159 sida 4 (104) HSSVS UPPFÖLJNING LÖPANDE UPPFÖLJNING INNEHÅLL I VÅRDGIVARENS ÅRLIGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE MÅLBILAGA Sjukgymnastik ERSÄTTNING ERSÄTTNINGSMODELL KAPITERINGSERSÄTTNING Grundkapiteringsersättning CNI-kapiteringsersättning Total kapiteringsersättning BESÖKSERSÄTTNING Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral Besöksersättning för olistade patienter Besöksersättning för tolkbesök Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län Besöksersättning för patienter från andra länder Utbetalning av besöksersättning Gula taxan ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Ansvarig läkare vid MVC Fysioterapi KAPITERINGSERSÄTTNING FÖR BASLÄKEMEDEL INKLUSIVE STRUKTURERSÄTTNING MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ERSÄTTNING SMITTSKYDDSVERKSAMHET VID UTBROTT OCH EPIDEMIER KOSTNADSANSVAR FÖR SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA INKONTINENSHJÄLPMEDEL TOLKKOSTNADER VACCIN MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VÅRDTUNGT MATERIAL UTBILDNINGSPLATSER JOUR- OCH BEREDSKAP PATIENTAVGIFTER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE LOKALISERING ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN KRAV FÖR GODKÄNNANDE BILAGA 1 BILAGA JUSTERAT CNI-VÄRDE VÅRDCENTRALER BILAGA 2 ERSÄTTNINGSNIVÅER FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNSKOSTNADER BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD BILAGA 4 IT-BILAGA LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.74 Generella obligatoriska krav... Fel! Bokmärket är inte definierat.74 IT-infrastruktur... Fel! Bokmärket är inte definierat.74 Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA)... Fel! Bokmärket är inte definierat Vårdguidens e-tjänster... Fel! Bokmärket är inte definierat.75 SITHS-kort med plats för landstingets certifikat (HCC)... Fel! Bokmärket är inte definierat.75 ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.75 Landstingets datanät... Fel! Bokmärket är inte definierat.75

160 sida 5 (104) HSSVS Landstingets programportal... Fel! Bokmärket är inte definierat.75 IT-SYSTEM OCH TELEFONI... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.75 Vårdinformationssystem och patientadministration (COSMIC)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Skanning (Kovis)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Laboratorieinformationssystem (FlexLab-Kemi)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Antikoagulantiabehandling (Auricula)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Samordnad vårdplanering (Prator)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 EKG (Muse)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Verktyg för rehabilitering (Mobilus professional)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 RIS/PACS radiologi (Carestream)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Radiologibilder (Carestream Vue Motion)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Befolkningsregister (Master)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Listningssystem (Huldra)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Statistik vaccinationer inom Barnhälsovård (Basta)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Avvikelserapportering (MedControl)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 Kontorsprogram (Office 365 Business)... Fel! Bokmärket är inte definierat.76 e-learning (Pingpong och Smart Assistans)... Fel! Bokmärket är inte definierat.77 Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics)... Fel! Bokmärket är inte definierat.77 Landstingets webbplats (Extranät på lul.se)... Fel! Bokmärket är inte definierat.77 Telefoniplattform (TDC)... Fel! Bokmärket är inte definierat.77 Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe)... Fel! Bokmärket är inte definierat.77 BILAGA 5 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING SYFTE FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL SERVICENIVÅ Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM LABORATORIEVERKSAMHET DATORARBETSPLATS Stationär dator Bärbar dator AVGRÄNSNING TILLÄGGSTJÄNSTER FINANSIERING

161 sida 6 (104) HSSVS Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Hälso- och sjukvårdsvårdstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral, och barnmorskemottagning och barnavårdcentral. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Vårdcentral, och/eller UPPH Mödrahälsovård och/eller UPPH Barnhälsovård. Kommenterad [SS1]: Uppdatera Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

162 sida 7 (104) HSSVS VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare skall få bedriva vårdcentral och/eller barnmorskemottagningmödrahälsovård (BMMMVC) och/eller barnhälsovård (BVC) inom ramen för Landstinget i Uppsala län (Landstinget), krävs att Vårdgivaren godkänns av Landstinget. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall varje mottagning godkännas av Landstinget. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall uppnå nedanstående krav för att mottagningen skall godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Landstinget. Om en Vårdgivare bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Landstinget. 1.2 Intyg från myndigheter Vårdgivare skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Landstinget skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Landstinget: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Landstingets bedömning av huruvida en vårdgivare skall godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av

163 sida 8 (104) HSSVS denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare skall ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er skall erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Bedömning av affärsplan Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. 1.3 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.4 Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som skall godkännas av Landstinget. 1.5 Förfrågningsunderlag och regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som skall bedrivas.

164 sida 9 (104) HSSVS Mottagning Vårdgivaren skall i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet skall mottagningens adress anges. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. 1.7 Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren skall i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart skall ske senast 6 månader efter erhållet beslut om godkännande av driftstart. Om mer än 6 mån passerar skall ny ansökan göras. 1.8 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Landstinget att Vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

165 sida 10 (104) HSSVS AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter Landstinget Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Sofie Schwan sofie.schwan@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: 2.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelboken enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlag/regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlag/regelbok för [ange verksamhetstyp] fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009 och gällande från den 1 juli 2009 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

166 sida 11 (104) HSSVS Ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken skall Landstinget skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Landstinget inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Landstinget angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Landstinget att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlag/regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Landstinget förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 2.6 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 2.7 Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 2.8 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande.

167 sida 12 (104) HSSVS Ändrade ägarförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Landstinget. På begäran av Landstinget skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Landstinget skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp. Landstinget skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till landstinget och datum för bytet ska överenskommas med landstinget. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn Ändrad avtalsform Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av avtalsform under pågående avtalsperiod, t ex byte från filial (tilläggsåtagande) till eget vårdavtal. Skriftlig information om ovan ska inkomma till Landstinget senast 3 månader innan ändringen Ändrade lokaler Om Vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar Vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte, som till exempel nätdragning, konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Landstinget (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader) Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

168 sida 13 (104) HSSVS Landstinget skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som Vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även avsnitt i regelboken om Försäkringar Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Landstinget framställt begäran härom till Landstinget lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen skall lämnas i skriftlig form. Det åligger Landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Landstinget enligt första stycket skall ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Landstinget rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning;

169 sida 14 (104) HSSVS (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Landstinget enligt avsnitt Ändrade ägarförhållanden ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av Landstinget, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse, som t ex förändringar/konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl) Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist med anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken gäller dock vad som har stadgats i avsnitt Ändringar i förfrågningsunderlag/regelbok ovan.

170 sida 15 (104) HSSVS Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Landstinget rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Landstinget härför samt vidare till Landstinget utge ersättning för de merkostnader Landstinget fått vidkännas Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

171 sida 16 (104) HSSVS ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets policys, riktlinjer och handlingsplaner, som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Landstinget ansvarar för att på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.5 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Landstinget rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.6 Kvalitet och patientsäkerhetkunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

172 sida 17 (104) HSSVS Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet regleras i SOSFS 2011:9. Där anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9.nedanstående områden. Vårdgivaren skall även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. God vård är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer och policys samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) samt föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS :1519) och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister.

173 sida 18 (104) HSSVS Vårdgivaren skall medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren skall, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör egenkontrolleget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Patientsäkerhet Säker hälso- och sjukvård Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdgivaren har ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete för att uppnå hög patientsäkerhet. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Säker hälso- och sjukvård innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård. Den information som verksamheten får genom systematiska riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål och synpunkter ska ligga till grund för förbättringar av processer och rutiner. Vårdgivaren ska följa landstingsövergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med landstingets vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien.

174 sida 19 (104) HSSVS Vårdgivaren ska medverka i enskilda patientärenden och biträda patientnämnden med de uppgifter som nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser med mera som begärs vid granskning av enskilda ärenden. Vårdgivaren ska, enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vårdgivaren ska bedriva ett långsiktigt och systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Arbetet ska också medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn, det vill säga säkerheten ska byggas in i vårdens strukturer, rutiner och processer. Vårdgivaren ska systematiskt identifiera och förebygga risker i sin verksamhet och ansvara för att uppkomna negativa händelser hanteras på ett korrekt sätt. Vårdgivaren ska följa den av landstinget beslutade patientsäkerhetspolicyn och handlingsplanen. Vårdgivaren ska delta i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. Vårdgivaren ska också, utifrån antagen patientsäkerhetspolicy, medverka i arbetet med att ta fram ett landstingsövergripande ledningssystem för patientsäkerhet samt i upprättandet av landstingets patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren skall medverka i insatser och åtgärder som krävs för att förhindra spridning av resistenta bakterier. Vårdgivaren skall bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset, som har till uppgift att medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet så att antalet vårdrelaterade infektioner hålls på en låg nivå. I ett vårdhygieniskt arbete ingår vårdhygienisk egenkontroll, hygienrond, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla.

175 sida 20 (104) HSSVS Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen 2008:567: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Policyn och planen ska vara vägledande för Utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Vårdgivare i Landstinget i Uppsala län ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Faktorer som socioekonomisk bakgrund skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos, behandling och prevention mellan könen ska inte förekomma. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 3.7 Patientens ställning Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska även informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3 kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, t ex genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. informera om patientens rätt att på Vårdgivarens bekostnad få tillbaka erlagd patientavgift när väntan på läkare/vårdgivare vid ett planerat besök överstiger 15 minuter, enligt landstingets avgiftshandbok. Information om detta ska finnas i väntrummen. tillgodose att patienten får rätt information inför sitt besök genom att kallelsen är tydlig, skriven på ett enkelt språk samt innehåller information om vart besöket äger rum, vem ska patienten träffa samt information om av- och ombokning. Kallelsedokumentet ska inte innehålla marknadsföring eller uppmaning om listning

176 sida 21 (104) HSSVS Patientenkäter Landstinget äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som landstinget bestämmer. När landstinget ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Landstinget äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Tolk Vårdgivaren skall beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk personal med aktuell språkkompetensanvändas. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Upphandling Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett så kallat LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård om kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning.

177 sida 22 (104) HSSVS Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av asylsamordningen vid landstingets resurscentrum. För asylsökande finns en särskild mottagning som heter Cosmos. De erbjuder hälsoundersökningar till länets alla asylsökande och varje asylsökande som kommer till länet kallas. Migrationsverket tillhandahåller landstinget relevanta uppgifter. Cosmos ansvarar också för hälsoundersökningar av länets alla nyanlända, exempelvis anhöriginvandrande och kvotflyktingar. Hälsokontroller för anhöriginvandrande barn och ungdomar, s.k. anknytningsfall, sker på Cosmos eller barnspecialistmottagningarna. Cosmos tar även ansvar för hälsoundersökningar av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare som man kommit överens med och/eller till Sjukvårdsrådgivningen (ring 1177, eller Det skall även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen. Vårdgivare inom primärvård skall ha ett datoriserat telefonisystem (callbacksystem/uppringningssystem) som kan rapportera till SKL: s nationella väntetidsmätning av telefontillgänglighet (gäller ej barnmorskemottagningarmödrahälsovård och barnavårdscentralej barnhälsovård). Landstinget ansvarar för rapportering till SKL. Inställningar i Callbacksystem/uppringningssystem ska säkerställa att: - Mätning sker av vårdcentralens telefontillgänglighet för rådgivning/tidbokning. - Mätningen sker av återuppringda samtal under vårdcentralens öppettider (samma dag som patienten ringer in). - Inkommande samtal utanför vårdcentralens öppettider exkluderas från rapporteringen.

178 sida 23 (104) HSSVS Vårdgivaren skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren skall medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren skall också sträva efter att göra verksamheten tillgänglig för t ex personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Landstingets anvisningar. Den nationella vårdgarantin ( ), innebär att alla ska få telefonkontakt med primärvården samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Alla som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården ska erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Alla ska få operation eller behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren ska följa landstinget i Uppsala läns beslutade besöks- och behandlingsgarantier, som bland annat innebär att: Vårdsökande ska kunna nå Vårdgivaren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då erbjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet. Vårdgivaren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag. Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överenskommes med patienten. Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Vårdgivaren att samverka med länssjukvården och Landstinget kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under Vårdgarantienheten.

179 sida 24 (104) HSSVS Hälsoinriktat arbete Vårdgivaren ska bedriva hälsoinriktade insatser samt medverka i kunskapsförmedling om hälsoriskfaktorer och riskbeteenden. Det förebyggande arbetet ska riktas mot identifierade riskgrupper. Införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. Grunden för merparten av alla åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Vårdgivaren ska se till att medarbetare får utbildning i motiverande samtal och även får tillgång till landstingsgemensam handledning. Till hjälp i införandet finns det landstingsgemensamma kunskapsunderlaget för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, se Med stöd av hälsoplanerare på Hälsa och habilitering skaunder 2016 ska vårdgivaren skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet. Det inkluderar med rutiner för och dokumentation av åtgärder samt, där det är möjligt, effekter av insatta åtgärder enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget godkända journalmallarna och journaltabell för levnadsvanor. I samband med förskrivning av FaR till patienter som behöver extra stöd för fysisk aktivitet ska vårdgivaren samarbeta med landstingets friskvårdslotsfunktion. Vårdgivaren ska utse en hälsokoordinator på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ärska vara ansvarig för att sprida information om hälsoinriktat arbete till ledning och personal vid vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska därutöver delta i obligatoriska nätverksträffar som Folkhälsoenheten vid Hälsa- och habilitering kallar till 2 ggr/år. Vårdgivaren ansvarar för att hålla Folkhälsoenheten uppdaterad med namn- och kontaktuppgifter till hälsokoordinatorn Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det skall finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren skall fortlöpande hålla Landstinget informerad om vem som är verksamhetschef. I de fall verksamhetschef delegerat uppgifter t.ex. medicinskt ledningsansvar skall detta också meddelas Landstinget. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren och dennes personal kommer att erbjudas deltagande i vissa av landstingets fortbildningsaktiviteter. Vårdgivaren svarar för kostnader avseende personal, resor, eventuella kursavgifter etc.

180 sida 25 (104) HSSVS Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Patienter skall under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Utbildningsplatser VerksamhetsförlagdKlinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter är ett krav som gäller både offentliga och privata vårdcentraler för att upprätthålla landstingets utbildningsuppdrag. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan landstinget och utbildande organisationför verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och Uppsala läns landstinget. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygienregler. Centrum för verksamhetsförlagdkansliet för klinisk utbildning samordnar och fördelar utbildningsplatser för VFU hos alla vårdgivare i primärvården. Fördelningen av utbildningsplatser sker enligt fördelningsnyckel där antalet listade patienter avgör hur många studenter varje vårdcentral ska ta emot. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuella reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirkaom 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ska ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer medfinns enligt gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål.. Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringsttjänstgöring inom Allmänmedicin Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringsttjänstgöring inom Allmänmedicin (ST) för läkare. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till utbildningsläkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygienregler.

181 sida 26 (104) HSSVS Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning ST-läkare i allmänmedicin är anställda före är anställda av Landstinget i Uppsala län, som svarar för rekrytering, placering på vårdcentral och för den utbildning som ingår i tjänstgöringen. ST-läkare anställda efter anställs på respektive vårdcentral, som blivit tilldelat ett ST-block från Landstingets ledningskontor. ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. För att kunna ta emot ST i allmänmedicin måste det på vårdcentralen finnas minst två specialister i allmänmedicin, minst 3000 listade patienter samt godkända handledare som gått en av studierektorn godkänd handledarutbildning. De krav som ställs på vårdcentralen finns beskrivna i dokumenten KBaskrav på vårdcentral som utbildningsenhet samt Arbetstider förkontrakt ST- läkare. Dessa dokument finns på Forskning och utveckling Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall följa landstingets vid var tid gällande rutiner för bio-banker. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och landstinget i Uppsala län. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Hälsa- och habiliteringens FoU avdelning svarar för samordning av FoU-frågor inom primärvården med fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive fördelning av FoUmedel. Barnhälsovårdens länsavdelning samt mödrahälsovårdsenheten svarar för stöd, fortbildning och information till alla vårdgivare i bland annat kvalitets- och metodfrågor. Vårdgivaren skall samverka med ovan nämnda forsknings- och utvecklingsenheter samt andra enheter/aktörer som arbetar med FoU så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, en evidensbaserad praktik åstadkoms och kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning Informationsteknologi, journaler och journalsystem Vårdgivaren skall använda samma IT-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom landstinget, se bilaga om System/Informationsteknologi (IT) och telefoni.

182 sida 27 (104) HSSVS Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras via så kallad Funktionshyra. Landstinget förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling inom IT-området. Ambitionen är att gemensamt utveckla och nyttja landstingets IT-system. Den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. Vårdgivaren skall tillse att dess personal för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Varje patientbesök ska dokumenteras i vårdgivarens journalsystem enligt gällande lagstiftning. Journalanteckningen ska vara dokumenterad och signerad inom 14 dagar från vårdkontakten. Vårdgivaren skall följa de villkor och föreskrifter, som landstinget meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som Vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Landstinget kommer att vara behjälplig med att låta Vårdgivaren ta del av journalhandlingar samt tidigare journaler under förutsättning av patientens samtycke. Vårdgivaren utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården i landstinget och Vårdgivaren skall därför använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. För BVC skall dokumentation även ske i datasystemet Basta. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration, och Vårdgivaren skall använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska utse en vårdsystemskoordinator samt ett administrativt IT-stöd som utgör kontakt mot landstingets vårdsystemssamordnare och IT-samordnare. Det rekommenderas att vårdsystemkoordinatorn är vårdpersonal Remisshantering Vårdgivaren skall följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar skall finnas hos Vårdgivaren Listningsregler Vårdgivaren ska följa landstingets listningsregler, se bilaga. I de fall listning sker på mottagningen ska vvårdgivaren eller patienten ska ombesörja att underskriven blankett skickas per post eller via mail (inscannad blankett med underskrift) till Husläkarkansliet på landstinget för inregistering i Huldra. Husläkarkansliet ansvarar för att ny-/om- och avlistning skett till den 15:.e varje månad. Husläkarkansliet skickar inte ut bekräftelsebrev till patienten vid ny-/om- eller avlistning om patienten inte särskilt bett om det. Vårdgivaren är fri att använda egna blanketter för listning under villkoret att samma uppgifter tas in från patienten som återfinns på landstingets listningsblankett.

183 sida 28 (104) HSSVS Medicinsk service Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vissa smittskyddsprover är en fri nyttighet för vårdgivaren, enligt beslut HSS Vilka smittskyddsprover det gäller framgår av separat förteckning som publiceras av Smittskyddsenheten på deras hemsida. Vid beställning av proverna hamnar kostnaden automatiskt (baserat på analyskod) på centralt konto. Vårdgivaren skall ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar skall Vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser skall utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan Vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar skall användas, se vidare IT-bilaga. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom primärvården i landstinget (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att Vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet till FlexLab och därmed rätten att utföra analys av prover lokalt på vårdenhetencentralen. Landstinget kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från övrig primärvårds nyttjandemönster, skall parterna på Landstingets begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret. Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig desinfektions- och sterilgodshantering och ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter och standarder uppfylls inom området Vårdgivaren ansvarar för att rent, desinfekterat och sterilt gods hanteras i förråd enligt gällande lagar, föreskrifter och standarder.

184 sida 29 (104) HSSVS Hantering av autoklav och instrument ställer tydliga krav på användaren och mindre enheter som inte kan uppfylla gällande lagar, föreskrifter och standarder ska anlita en sterilteknisk enhet på ett sjukhus för sterilgodshantering med kvalitetssäkrade och ackrediterade metoder. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren skall ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar, - egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren.

185 sida 30 (104) HSSVS Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB) Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Landstinget för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Logotypen för Landstinget i Uppsala län ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig.

186 sida 31 (104) HSSVS Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler 3.28 Informationsmöten Vårdgivaren skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten, branschråd, och Primärvårdsråd som Landstinget kallar till Fördjupad uppföljning Landstinget ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Landstinget äger rätt att på egen bekostnad med av landstinget anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, så kallad fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget, biträda landstinget i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå landstinget med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarnade granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra kompletterande fördjupad uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Revision Landstingets revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för landstinget biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter.

187 sida 32 (104) HSSVS Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen. UPPDRAG VÅRDCENTRAL 4.1 Mål och inriktning Vårdgivaren åtar sig att tillhandahålla en säker, nära och basal hälso- och sjukvård till länsinvånarna utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper, och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Vårdgivaren skall utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den övergripande målsättningen för verksamheten är att de insatser som erbjuds invånarna skall främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Detta arbete skall utgöra en naturlig del i Vvårdgivarens verksamhet och samordnas med det hälsoinriktade arbete som bedrivs såväl inom landstingets övriga verksamheter som inom kommunens verksamheter. Verksamheten skall kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service med korta väntetider och goda kontakter med samarbetspartners. 4.2 Prioriterade vårdbehov och målgrupper Vårdgivaren skall prioritera följande vårdbehov: vara tillgänglig för personer med akuta sjukdomar vård av svåra kroniska sjukdomar palliativ (lindrande) vård och vård i livets slutskede i samarbete med sjukhusen, kommunens hemsjukvård samt övriga berörda vårdinstanser vård av människor med nedsatt autonomi Vidare skall vårdgivaren:

188 sida 33 (104) HSSVS utreda, behandla eller följa upp personer med sjukdomar eller skador samt vid behov vidareremittera personer som kräver länssjukvårdsresurser eller andra specialistkunskaper, rehabilitera personer i samverkan med andra huvudmän, främja hälsa och förebygga ohälsa och skador genom individ- och samhällsinriktade åtgärder. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag för listade och olistade består av en bemannad mottagning under vårdcentralens öppettid. Bemanning och uppdrag framgår enligt nedan. Bemanning - Läkarmottagning. Vårdgivaren ska kunna erbjuda patienter en fast läkarkontakt/husläkare. Husläkaren/läkaren ska vara patientens förstahandsval vid planerade läkarbesök för åkommor som inte kräver sjukhusets resurser eller insatser av annan specialist. - Husläkaren/läkaren skall hålla sig informerad om sina patienters hälsotillstånd och arbeta för att förbättra hälsoläget för dem. Husläkaren/läkaren skall samordna patientens vårdbehov och samverka med andra vårdgivare och huvudmän när det är av betydelse för patientens hälsa, behandling och rehabilitering Vårdgivaren ska därutöver erbjuda läkartider för akuta besök. Distriktssköterskeverksamhet. Kurator vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Psykolog vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Psykologen har rätt att remittera till psykoterapeut verksamma inom vårdval för privat psykoterapi. Psykologen ska även vara behjälplig i patientens val av psykoterapeut. Hänvisa patienter till fysioterapeut vid behov. Fysioterapi är en så kallad fri nyttighet och utan kostnad för vårdgivaren. Fysioterapi kan även vara ett tilläggsåtagande inom vårdcentralsuppdraget. Fysioterapeut vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Vårdgivaren ska tillhandahålla fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser för patienter som har funktionshinder/funktionsvisa störningar som begränsar eller kan komma att begränsa individen. Det åligger vårdgivaren att förmedla vikten av att patienten efter avslutade insatser själv ansvarar för återfallsförebyggande träning. Sådan träning är att betrakta som friskvård och omfattas inte av detta avtal. Fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Viktiga områden för insatser är: Smärta, skador och/eller sjukdomar i rörelsesystemet. Sjukdomar eller skador i nervsystemet.

189 sida 34 (104) HSSVS Sjukdomar eller skador i andningsorganen eller cirkulationssystemet. Psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem. Fysioterapi kan utföras på mottagning, i hemmet, eller i föräldragruppsverksamhet på barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Patienter under 65 år med förvärvad hjärnskada hänvisas från hjärnskaderehabiliteringen, öppenvård, på Akademiska och avd 170, slutenvårdsrehabilitering, till fysioterapeut på Samariterhemmets vårdcentral. De har ett uppdrag benämnt hjärnskadesamverkan som är ett samverkansarbete mellan olika verksamheter inom landstinget (f.d. portalprojektet). Barn med stressrelaterade besvär och långvarig smärta remitteras till barnfysioterapeuter som är knutna till länets barnspecialistmottagningar. Dietist vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Primärvårdsdietist ordinerar och förskriver sondmat och tillbehör till patienter i ordinärt boende. Om vårdtagare flyttar från ordinärt boende till korttidsplats ansvarar primärvårdsdietist för förskrivning. Dietisten eventuella deltagande i föräldragrupp vid BVC eller BMM får ske efter särskild överenskommelse mellan vårdgivarna och finansieras inte av landstinget. Hembesök Vårdgivaren ska planera och genomföra vårdcentralens verksamhet på ett effektivt sätt där besök kan ske antingen vid mottagningen eller i hemmet. Hembesök ska göras när det är medicinskt motiverat eller av andra särskilda skäl. Främst skall kroniskt sjuka och vård i livets slutskede prioriteras. Gruppverksamhet Vårdgivaren ska identifiera riskgrupper och arbeta förebyggande mot dessa genom exempelvis gruppverksamhet. Gruppbesök ska utgå från definitionen i Socialstyrelsen termbank Öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. Gruppbesök kan vara t.ex. rökavvänjning i grupp, gruppbehandling inom psykiatrin eller hos fysioterapeutsjukgymnast, profylaxkurser och diabetesutbildning. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen. Smittskyddsverksamhet Smittskyddsverksamhet enligt gällande lagstiftning och riktlinjer från smittskyddsläkare. I åtagandet för vårdcentral ingår att vårdgivaren ska ha en utsedd lokal smittskyddsansvarig läkare och en lokal smittskyddsansvarig sjuksköterska i enlighet med riktlinjer om lokalt smittskyddsansvar, se åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården på Smittskyddsenheten hemsida under fliken Smittskyddsansvar på Extranätet eller direkt via I åtagandet ingår:

190 sida 35 (104) HSSVS att sprida information angående nyheter inom smittskyddet inom sitt område - att medverka i den epidemiologiska övervakningen - att fungera som rådgivare till den egna vårdcentralens personal - att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning i enlighet med Stramas riktlinjer och mål Den lokala smittskyddsansvariga läkaren och den lokala smittskyddsansvariga sjuksköterskan ska delta i seminarier och utbildningar anordnade av Smittskyddsenheten. Vårdgivaren skall därutöver bistå vid utbrott och epidemier. Smittskyddsläkaren leder arbetet och bedömer vilka resurser som ska ställas till förfogande. Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier enligt åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården. Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamheten under veckans alla dagar, vardagar kl 17-08, lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet. Förvaltningen Hälsa och habilitering har ett samordningsansvar för beredskapsverksamheten. I beredskapsjoursuppdraget ingår att under jourtid, ge råd till kommunala sjuksköterskor i särskilt boende och vid behov hembesök i särskilt boende, fastställa dödsfall utanför sjukhusinrättning samt genomföra vårdintygsbedömningar. Fördelning av beredskapsjourpass på länets två beredskapsjourlinjer sker i förhållande till listningstal. Vårdgivaren ansvarar för bemanning av de pass som vårdgivaren har tilldelats. Närområdesansvar Vårdcentralerna har ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan enligt landstingets listningsregler. Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara. Gäller även folkbokförda i länet som är listade i på vårdcentral i annat landsting. - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende - Smittskyddsåtgärder enligt beskrivning för lokalt smittskyddsansvariga samt provtagningar, speciellt för allmänfarlig sjukdom, vid misstänkt smitta på befolkning som vistas inom närområdesansvaret. Hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel Vårdgivaren skall ordinera/förskriva hjälpmedel och medicintekniska hjälpmedel. Vid förskrivning skall i övrigt vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar. Det åligger Vårdgivaren att tillse att förskrivarna äger förskrivarkompetens. Vårdgivaren har kostnadsansvar för enklare hjälpmedel för utlåning som t.ex. kryckkäppar.

191 sida 36 (104) HSSVS Vårdgivaren skall följa överenskommelse mellan landstinget och länets kommuner gällande samverkan kring vissa inkontinensfrågor. Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel. Landstinget kan under avtalsperioden komma att följa Vårdgivarens förskrivningsmönster. Palliativ vård Vårdgivaren ska ge patienter i livets slutskede vård eller behandling som ska vara symtomlindrande och inriktad på en för patienten så god livskvalitet som möjligt. Vården ska ges i samarbete med sjukhusen och/eller kommunal hemsjukvård. Vården ska ges antingen på vårdinrättning eller i hemmet. Vårdgivaren ska ge patienten och deras anhöriga en individuellt anpassad information om patientens hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen om patienten ska delges övrigt vårdteam runt patienten. Ett brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, ska ledas av behandlingsansvarig läkare. Förutom patient och närstående bör också ansvarig sjuksköterska närvara vid detta samtal för att säkerställa kontinuiteten. Samtalets innehåll och konsekvenser dokumenteras i journaltext och kommuniceras i vårdkedjan. Övriga ansvarsområden: Vårdgivaren ska erbjuda provtagning av venösa och kapillära prover på patienter från öppen och sluten vård samt utomlänspatienter (undantaget prover som kräver speciell hantering, ex kylcentrifugering eller nedfrysning i -70 C). Ersättning utgår för dessa provtagningar. Hemsjukvård som utförs av kommunal distriktssköterska ska ske med stöd av vårdcentralens läkare. Landstinget har ansvar för alla läkarinsatser. I och med Ädelöverenskommelsen 1992 fick kommunerna i länet ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende för personer som fyllt 17 år och som har behov av insatser mer än 14 dagar samt all hemsjukvård kvällar, nätter och helger. Detta innebär att insatser som från första dagen bedöms vara av långvarig karaktär tar kommunen ansvar för under hela vårdperioden. Se uppdatering och förtydligande av ädelöverenskommelsen Utfärdande av obligatoriska intyg till myndigheter. Undersökning för vårdintyg. Legitimerad läkare som är anställd av Vårdgivaren vid vårdcentraler har i förekommande fall till arbetsuppgift att utföra undersökning inför eventuellt vårdintyg i enlighet med bestämmelserna i 4 LPT. Detta medför även rätt att besluta om omhändertagande av den som skall undersökas för vårdintyg samt möjlighet att begära biträde av polis om det behövs för att kunna genomföra undersökningen. Deltagande i möjligaste mån i aktiviteter inom vårdhygien för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Deltagande i aktiviteter inom katastrofberedskap/civilförsvar enligt gällande lagstiftning och i landstinget fastställd katastrofplan.

192 sida 37 (104) HSSVS Undantag från vårdtjänsten Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Dessa besök definieras i den så kallade gula taxan, se Avgiftshandboken Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Vårdgivare som ansöker om att bli godkänd som leverantör inom vårdcentralsuppdraget eller som redan är godkända som leverantörer inom vårdcentralsuppdraget kan ansöka om att utföra tilläggsåtaganden. Landstinget förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtagande om behovet inte redan är tillgodosett. Barnavårdscentral Uppdrag och ersättning beskrivs i separat bilaga (Bilaga till förfrågningsunderlag vårdcentral avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral). Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Landstinget ansvarar för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden i enlighet med gällande riktlinjer, se Kvalitetshandboken, Vård i samverkan (ViS) Hälsa- och habilitering har samordningsansvaret för läkarinsatser i särskilda boenden. Läkaren vid särskilt boende skall tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska akuta hembesök av läkare görs vid behov årliga läkarkontroller görs medicinska vårdplaneringar görs årligen samt vid behov årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs läkarjournal finns tillgänglig för omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunens hälso-och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal. göra fasta besök enligt lokal överenskommelse För patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning kvarstår ansvaret för planerad vård och behandling hos patientens ordinarie läkare. Ansvarig läkare på boendet ansvarar för att tillgodose behov av medicinsk vård för akuta problem som behöver åtgärdas inklusive medicinsk vårdplanering inför livets slut under vistelsetiden samt ansvar för Waranordination.

193 sida 38 (104) HSSVS Vårdgivaren ska tillse att god läkarkontinuitet erbjuds patienterna på boendet. Vid läkarbrist ska fast läkarkontakt på de boenden som vårdgivaren ansvarar för prioriteras i möjligaste mån. Filial Utifrån invånarnas behov kan vårdcentralen bedriva en del av sin verksamhet vid filialer på annan adress. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för vårdcentral gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård som saknas på filialen erbjuds vård på huvudmottagningen. Om filialen inte har öppet i samma omfattning som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård erbjuds vård på huvudmottagningen under ordinarie öppettider. Vårdgivaren ska tillse att nödvändig utrustning för filialens verksamhet finns i lokalen som exempelvis utrustning för provtagning och EKG om det bedrivs husläkarverksamhet på filialen. Vårdcentralen ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt på huvudmottagningen. Filialens adress, vårdutbud samt öppettider ska framgå på vårdgivarens hemsida. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagningmvc Vårdgivaren kan utföra läkarinsatser vid barnmorskemottagningmödravårdscentral som tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska, i enlighet med mödrahälsovårdens basprogram och det kvalitetsprogram som finns för mödrahälsovården rapport nr 59, Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, svara för läkarinsatser i samband med hälsoövervakning, under och efter graviditet, vid barnmorskemottagningar som Vvårdgivaren vid var tid har överenskommelse med. Vårdgivaren skall utföra läkarinsatser vid mödravårdscentral med fokus på medicinska frågeställningar inom preventiv, diagnostisk och behandlande verksamhet. Läkaren ansvarar för medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala förloppet vid graviditet och ordinerar och prioriterar därefter medicinska åtgärder. Vid behov skall remiss ställas till specialistmödrahälsovården vid Akademiska sjukhuset. I arbetet ingår: - vårdplanering enligt lokala vårdprogram - graviditetsbesök och eftervårdsbesök - hantering av remisser och avvikande provsvar (t ex avvikande cytologsvar, urinodlingar, blodprovssvar, värdera sköldkörtelprover) - preventivmedelsbesök vi komplicerade frågeställningar - utfärda sjukintyg Vårdgivaren skall även bidra med medicinsk handledning till barnmorskorna och bör därför ha en bred erfarenhet och intresse av obstetrik och gynekologi.

194 sida 39 (104) HSSVS Läkarinsatsen skall utföras i barnmorskemottagningens lokaler, om inte annat överenskommits, och dokumentationen skall föras i barnmorskemottagningens journaler i landstingets journalsystem Cosmic. Fysioterapi Vårdgivaren åtar sig att tillhandahålla fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser av hög kvalitet för patienter som har funktionshinder/funktionsvisa störningar som begränsar eller kan komma att begränsa individen och som bor eller vistas i Uppsala län. Patienter under 65 år som drabbas av stroke eller annan hjärnskada hänvisas från hjärnskaderehabiliteringen, öppenvård, på Akademiska och avd 170, slutenvårdsrehabilitering, till sjukgymnast på Samariterhemmets vårdcentral. Sjukgymnasten har ett specialiserat uppdrag inom neurologi benämnt hjärnskadesamverkan som är ett samverkansarbete mellan olika verksamheter inom landstinget kring rehabilitering av personer under 65 år med förvärvad hjärnskada (f.d. portalprojektet). Fysioterapi kan utföras på mottagning, i hemmet, eller i föräldragruppsverksamhet på barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Barn med stressrelaterade besvär och långvarig smärta remitteras till barnfysioterapeuter som är knutna till länets barnspecialistmottagningar. Det åligger fysioterapeuten att förmedla och betona vikten av att patienten efter avslutade insatser själv ansvarar för återfallsförebyggande träning. Sådan träning är att betrakta som friskvård och omfattas inte av detta avtal. Diagnosgrupper Fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Viktiga områden för insatser är: Smärta, skador och/eller sjukdomar i rörelsesystemet. Sjukdomar eller skador i nervsystemet. Sjukdomar eller skador i andningsorganen eller cirkulationssystemet. Psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem. 4.7 Öppettider Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård.

195 sida 40 (104) HSSVS Kompetens och kompetensutveckling Primärvårdens verksamhet grundas på läkare med allmänmedicinsk kompetens som tillsammans med övrig vårdpersonal inom primärvården skapar förutsättningar för en helhetssyn på enskilda individers och familjers situation. Vårdgivaren skall kunna behandla flera hälsoproblem och diagnoser såväl över tiden som vid varje besök. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i vårdgivarens basåtagande. Vårdgivaren ska tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i obligatoriska fortbildningsdagar som landstinget kallar till. Hälsa- och habilitering har ett specifikt uppdrag att ombesörja fortbildningsdagar för primärvården. Läkare Merparten av de ordinarie läkarna skall vara specialister i allmänmedicin och kan kompletteras med specialist i geriatrik och/eller pediatrik, förutom läkare under utbildning. Ordinarie läkare är listningsbara. Vikarie skall vara minst legitimerad läkare. Om vikarien ej är specialist i allmänmedicin, geriatrik eller pediatrik så ska vikarien handledas av specialist i allmänmedicin. Läkare under AT-tjänstgöring får arbeta inom uppdraget under adekvat handledning.läkare som har huvudansvaret för läkarinsatser i kommunens särskilda boenden ska vara specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. En läkare under ST-tjänstgöring i allmänmedicin eller geriatrik kan utföra läkarinsatser i särskilt boende, under en period som en del i sin utbildning, under förutsättning att handledning ges av specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. Läkare vid barnmorskemottagningar skall vara specialist i allmänmedicin eller specialist i obstetrik och gynekologi. Läkare vid barnavårdscentraler skall vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik. Läkare som tjänstgör i beredskapsjouren ska vara minst legitimerad läkare. Distriktssköterska Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska. Laboratoriepersonal Laboratoriepersonal ska vara undersköterska, sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker. Fysioterapeut Fysioterapeut ska vara legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut. Fysioterapeuten ska behärska fysioterapeutiska åtgärder vid de vanligast förekommande folksjukdomarna, hjärtkärlsjukdomar, obesitas, osteoporos, KOL, neurologi, reumatisk sjukdom, ångest, depression samt stressrelaterad ohälsa och dess kroppsliga uttryck.

196 sida 41 (104) HSSVS Övrig vårdpersonal Övrig vårdpersonal ska inneha legitimation där så krävs. Telefonmottagning Personal som svarar i mottagningens telefon ska vara legitimerad vårdpersonal. 4.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren skall i samarbete med Landstinget kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Landstinget har rätt att varje år utan kostnad avropa 10 timmar från varje läkare och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor eller programrådens arbete. I Landstingsplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka landstingets möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Vårdgivaren ska implementera aktuella nationella riktlinjer i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstöd. Vårdgivarens ska i dialog med Hälsa och habilitering säkerställa nödvändig medverkan. Vårdcentralen ska ha en kontaktperson som deltar i landstingets nätverksträffar avseende hälsofrämjande insatser/levnadsvanefrågor (hälsokoordinator). Vårdgivaren ska registrera i aktuella kvalitetsregister som till exempel Svedem och NDR. Överenskommelsen mellan staten och SKL avseende Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård ställer krav på huvudmännen att möta patienter utifrån deras olika preferenser och behov. Detta är särskilt viktigt för patienter med omfattande och återkommandekontinuerliga vårdbehov. Vården bör undersöka möjligheterna till nya utåtriktade arbetssätt för förbättrad tillgänglighet inom öppna vårdformer. Vårdgivaren ska utveckla möjligheten till hembesök av läkare till sköra äldre och skapa former för ett strukturerat samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Landstinget har som målsättning att minska antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Vårdgivaren ska som ett led i detta systematiskt arbeta med att minska antalet oplanerade återinläggningar genom bland annat en förstärkt utskrivningsprocess. Vårdgivaren ska efterfråga och ta del av sjukhusets rehabiliterings-/vårdplan vid överrapportering och medverka till säker digital kommunikation. Arbete med att införa en förstärkt utskrivningsprocess inom slutenvård och primärvård pågår inom landstinget. Utveckling av närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs i nära samverkan mellan kommunerna och landstinget i länet, inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialtjänst och skola. Utvecklingen av närvård skapar incitament för kostnadseffektiva vård- och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet. Utföraren ska medverka i länets närvårdsutveckling genom att;

197 sida 42 (104) HSSVS medverka i styrgrupper för närvård med uppdrag att representera vårdnivån primärvård. Representationen innebär ett ansvar att, inom den länsdel som berörs, inhämta synpunkter från och informera andra primärvårdsaktörer, oavsett om de är privata eller offentliga. Representationen kan utgöras av läkare, sjuksköterska eller annan personal utifrån styrgruppens behov. Representation ska ske proportionellt från privat och offentligt driven primärvård, - berörd personal medverkar i arbetsgrupper avseende närvård, - aktivt samverka med slutenvården och kommunerna för att a) korta väntetiderna för utskrivningsklara patienter att lämna slutenvården b) minska återinläggningar inom 30 dagar c) minska den undvikbara slutenvården, - inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) delta i det pågående utvecklingsarbetet. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Vårdcentralen ska arbeta med tidiga insatser och erbjuda bedömning och behandling av team för individer med risk för långvarig sjukskrivning i syfte att ta tillvara deras arbetsförmåga. Ett rehabiliteringsteam ska bestå minst av fysioterapeut, psykolog och/eller kurator samt läkare. Vårdgivaren ska följa landstingets riktlinjer för sjukskrivning och koordinera sin process internt och externt för sjukskrivning och rehabilitering. Vårdgivaren ska delta i utbildnings- och utvecklingsinsatser inom försäkringsmedicin som anordnas för läkare och de professioner på vårdcentralen som involveras i patienternas sjukskrivning. Prioriterade medarbetare är nyanställda läkare, läkare med utländsk utbildning och hyrläkare. Innan dessa får utfärda intyg till grund för sjukskrivning ska de som en lägsta nivå ha tagit del av landstingets digitala utbildning på lärplattformen. Vårdgivaren ska erbjuda evidensbaserad rehabilitering för de sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna. För patienter som har en arbetsgivare ska patientens samtycke inhämtas för att etablera en kontakt för att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringsprocessen. Nationella rehabiliteringsgarantin I syfte att optimera kvalitet och patientflöden för de två sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna kan vårdgivaren ta del av den nationella rehabiliteringsgarantin. Vårdgivaren ska då i god samverkan bedriva evidensbaserad rehabilitering enligt kriterier för rehabiliteringsgarantin. Se Sjukskrivningsmiljarden Vårdgivaren ska tillse en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och följa övergripande riktlinjer för detta. Berörd personal ska som lägstanivå genomgå försäkringsmedicinsk kompetensutveckling på lärplattformen. Prioriterade medarbetare är nyanställda läkare, läkare med utländsk utbildning och hyrläkare. Vårdgivaren förväntas medverka i det kontinuerliga utvecklingsarbetet inom området t.ex. införande av intygstjänst/statistiktjänst, differentierade intyg och rutiner på vårdenheten i syfte att tillvara patienternas arbetsförmåga. Se

198 sida 43 (104) HSSVS Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren ska, med beaktande av gällande författningar, samverka med andra vårdgivare inom den privata såväl som inom den offentliga sektorn i Uppsala län, primärkommunal service, försäkringskassan samt i förekommande fall med andra myndigheter. Vårdinsatserna ska utformas och ges i samverkan med andra aktörer så att effektiva vårdkedjor åstadkoms. Viktiga delar i detta är att undvika onödiga besök inom akutsjukvård, medverka till snabb utskrivning från akutvården och att undvika onödig sjukskrivning. Vårdgivaren skall ha ett strukturerat och regelbundet samarbete med patient-, anhörigoch handikapporganisationerna samt utveckla nya samverkansformer när så behövs. Erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbete skall aktivt tas tillvara.i gällande lagstiftning betonas helhetssyn och samverkan kring den enskilde patienten. Vårdens olika insatser ska samordnas på ett för patienten ändamålsenligt sätt och vården är skyldig att utse en samordningsansvarig personal. Samverkan är en förutsättning när man arbetar förebyggande och rehabiliterande. Det är särskilt viktigt för patienter som har kroniska eller svåra sjukdomar med livslång funktionsnedsättning och komplexa behov. Det är även viktigt för de två sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna, långvarig smärta och psykisk ohälsa. Många av dessa patientgrupper har svårt att utföra egenvård vilket riskerar leda till att de inte får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter. Vårdgivaren ska koordinera sina insatser internt inom hälso- och sjukvården och externt med andra berörda aktörer för att möjliggöra god samverkan kring patienten och jämlik rehabilitering, t.ex. genom en rehabiliteringskoordinator. Vårdgivaren ska tillsammans med patienten gemensamt formulera en individuell rehabiliteringsplan. Arbetssättet ska motverka att patienter faller mellan förvaltningsgränser och även uppmärksamma de patienter som finns i gränslandet mot egenvård. Samordnad individuell plan (SIP) I gällande lagstiftning betonas värden som helhetssyn och samverkan kring den enskilde individen. I praktiken finns dock brister i samordningen av olika insatser, både internt inom landstinget och i relation till länets kommuner. Socialstyrelsen har genom en särskild föreskrift stärkt individens rätt att få sina insatser samordnade (SOSFS 2008:20). Samverkan ska förbättras genom att erbjuda den enskilde en Samordnad individuell plan. Planen, som utarbetas tillsammans med den enskilde, ska tydliggöra hur olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs Vårdgivaren ska, i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet, delta i och vid behov initiera framtagandet av samordnad individuella planer och utveckla samordning för individer som har komplexa behov Läkemedel Vårdgivaren har kostnadsansvar för basläkemedel.vårdgivaren har fullt kostnadsansvar för läkemedel som beställs till verksamheten. För varor som förskrivs har vårdgivaren ett begränsat ansvar för förmånskostnaden, med ett tak för under- respektive överskott. Mer information om kostnadsansvar, ersättningsnivåer och hantering finns i bilaga X.

199 sida 44 (104) HSSVS Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. Blankett för ansökan av arbetsplatskod erhålls via Enheten för kunskapsstöd, e-post Vårdgivaren ska använda Pascal vid dosordination, se Landstingets riktlinjer för dosförskrivning ska följas. ( Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdgivaren ska i största möjligaste mån följa Läkemedelskommitténs, programrådens, beställarens och Strama Uppsala läns rekommendationer avseende läkemedel. Vårdgivaren ska delta i utbildningar anordnade av Läkemedelskommittén (inkl. Strama m fl) och Landstinget. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till Läkemedelskommittén och Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska efter förfrågan och i rimlig omfattning samverka med Enheten för kunskapsstöd avseende framtagning av gemensamma rutiner, riktlinjer m.m. Vårdgivaren ska utvärdera sin förskrivning när det gäller kostnadsuppföljningen och kvalitet i form av följsamhet till behandlingsrekommendationer. Vårdgivaren ska använda sig av LIS (eller motsvarande framtida system) för att följa vilka läkemedel/ varor som försäljs via egen arbetsplatskod. För att kunna följa försäljningen per förskrivare nyttjas e-hälsomyndighetens rapporter Min förskrivning se Om förskrivningen avviker från rekommendationer ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder. Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kan Läkemedelskommittén och Landstinget besluta om årliga förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Uppnådda förskrivningsmålen kan i vissa fall premieras med en ersättning. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas Läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett säkert och miljömässigt korrekt sätt. Läkemedelsförskrivning och hantering Läkemedelshanteringen ska ske på ett rationellt, patientsäkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdgivaren ska beakta landstingets läkemedelskommittés, aktuella programråds samt Strama Uppsala läns rekommendationer avseende läkemedel. Detta gäller speciellt vid nyinsättning av läkemedel. Vårdgivaren ska medverka i uppföljning av läkemedelsförskrivning på mottagningen, t ex när det gäller kostnadsuppföljning, kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning, miljökrav, patientsäkerhet mm. Kraven uppdateras årligen av enheten för kunskapsstöd och Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska vara beredd att redovisa dokumentation avseende skäl vid avvikelser. Om läkemedelsförskrivningen avviker från mönstret i länet ska en dialog föras mellan parterna för att analysera orsaker och överenskomma om eventuella åtgärder.

200 sida 45 (104) HSSVS Vårdgivaren ska delta i seminarier och utbildningar och andra åtaganden anordnade av läkemedelskommittén eller Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska också vid förfrågan i rimlig omfattning samverka med enheten för kunskapsstöd avseende framtagning av gemensamma rutiner, riktlinjer mm. Vårdgivaren ska för vårdcentralen utse en läkemedelsansvarig läkare som meddelas enheten för kunskapsstöd och Strama Uppsala län. Nya läkemedelsprövningar ska meddelas enheten för kunskapsstyrning innan start sker. Vårdgivaren ska använda av landstinget tilldelad arbetsplatskod för personal med förskrivningsrätt vid all förskrivning inom förmån eller annan landstingssubventionering. Arbetsplatskoden ska användas för kvalitetssäkring och uppföljning på samma sätt som för landstingets egna verksamheter. Vårdgivaren ska använda sig av LIS för att följa upp den egna läkemedelsförskrivningen. Vårdgivaren ska använda sig av Pascal i samband med dosordination.( Landstingets riktlinjer för dosförskrivning ska följas. ( Läkemedel på rekvisition Vårdgivaren svarar för dessa läkemedelskostnader. Vårdgivaren har möjlighet att avropa landstingets avtal för upphandlade läkemedel. Läkemedelshantering och läkemedelsförråden skall kvalitetsgranskas av oberoende part minst vartannat år. Kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt. Vaccinationer Vaccinationer som ingår i nationella program och är kostnadsfria för patienten ingår i Vårdgivarens åtagande. Läkemedel och äldre Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att minska dygndoser av följande olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre: Se även landstingets hemsida under fliken äldre och läkemedel. antikolinerga preparat Ttramadol långverkande bensodiazepiner Ppropiomazin NSAID-preparat Antibiotika och resistensproblematik Vårdgivaren ska verka för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen. Vårdgivaren ska bidra till att minska antalet förskrivna antibiotikarecept per 1000 invånare jämfört med föregående år. Vårdenhet ska förse sina förskrivare med en översikt av den personliga förskrivningen. Detta arbete ska bedrivas i samråd med den lokala Stramagruppen.

201 sida 46 (104) HSSVS Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Socialstyrelsens läkemedelsföreskrift gäller från och med den 1 september I föreskrift 2000:1 samt 2012:9 framkommer bland annat följande i kap 3: En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkare ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. En vårdgivare ska erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. Besök hos läkare i öppen vård 2. Inskrivning i sluten vård 3. Påbörjad hemsjukvård 4. Inflyttning i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 i hälso- och sjuk vårdslagen Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. När en patient undersom efter vårdtillfället har fått en läkemedelsgenomgång på sjukhuset ska läkaren på vårdcentralen beakta de föreslagna åtgärderna. Remiss för detta kan skickas från sjukhusets kliniska apotekare. (Läs mer i Kvalitetshandboken samt på Aktuell läkemedelslista I samband med ordinationsändringar (även per telefon) ska en aktuell läkemedelslista lämnas till patienten. Palliativa läkemedel Vårdgivaren ska ordineraförskriva palliativa läkemedel vid behov för vård i livets slutskede. Mallar för rekommenderade läkemedel finns i Cosmic. Dokument om läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns i Kvalitetshandboken. Läkemedel och miljö Vårdgivaren ska begränsa förskrivningen av vissa läkemedel som kan vara skadliga för miljön diklofenak samt fluorokinoloner - Förskrivning av diklofenak (andel dygnsdoser, DDD) i förhållande till alla NSAIDläkemedel ska inte öka. - Förskrivningen av fluorokinoloner (andel dygnsdoser, DDD) i förhållande till alla antibiotika ska inte öka.

202 sida 47 (104) HSSVS Stramaarbete Genom lokalt smittskyddsansvarig läkare och sköterska (se 4.4 Vårdtjänster) har vårdcentralen ett definierat ansvar "att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning. Vårdcentralen ska ha kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, gällande behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och sin antibiotikaförskrivning. Lokalt smittskyddsansvarig läkare och sköterska skall, i samråd med Strama Uppsala län, ansvara för att riktlinjer och ny kunskap implementeras. Arbetet skall återrapporteras årligen till Strama Uppsala län.

203 sida 48 (104) HSSVS UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Landstinget meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. 5.1 Löpande uppföljning Vårdgivaren och landstinget ska löpande under året följa: Produktionsstatistik vårdcentral Produktionsstatistik hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Landstinget har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Uppgifterna är för närvarande tillgängliga för vårdgivaren via landstingets ledningsinformationssystem (LIS). Nyckeltal Följande nyckeltal ska följas av vårdgivaren och landstinget. Landstinget ansvarar för att nyckeltalen redovisas till vårdgivaren minst en gång per år. Målsättningen är att nyckeltalen ska kunna följas i landstingets kommande lagrings- och rapporteringssystem. - Medicinsk service, kr per listad (undantag: detta nyckeltal ansvarar vårdgivaren för) - Andel besök per obligatorisk yrkeskategori av totalt antal besök - Andel diagnossatta besök av totalt antal besök - Andel signerade journalanteckningar av totalt antal anteckningar - Andel obesvarade remisser av alla inkommande remisser Årlig uppföljning fysioterapi Antal besök/individ/år: För vårdgivaren totalt antal behandlingar genom antal unika behandlade individer, riktvärde 8. Tas ur befintliga system dit vårdgivaren rapporterar och kommer att följas kontinuerligt. Antal besök och gruppbesök inom fysioterapi följs löpande av Landstinget under året.

204 sida 49 (104) HSSVS

205 sida 50 (104) HSSVS Innehåll i vårdgivarens årliga verksamhetsberättelse Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år via en webb-enkät. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Öppettider - Redovisa mottagningens och eventuell filials öppettider. Kvalitet - Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts vid vårdcentralen under året. - Redovisa implementeringen av nationella riktlinjer utifrån programrådens arbete i diabetes, astma/kol, stroke, osteoporos samt hjärtsvikt. Personal - Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad. - Redovisa antal hyrläkare och timanställda läkare under året. - Kommentar till läkarkontinuiteten. Hälsoinriktat arbete - Beskriv det systematiska arbetssättet med rökstopp inför planerade operationer. Läkemedelsbehandling vid osteoporos - Vårdgivaren ska årsvis redovisa antal patienter som är nyinsatta på Aclasta och Proliabehandling. Forskning och utveckling - Redovisa genomförd forskning enligt anvisningar för kommande forskningsbokslut. Kommentera utfall av nyckeltal - Vårdgivaren ska kommentera utfallet av nyckeltalen, samt om möjligt jämföra och analysera mot föregående år. Kommentera utfall av målbilagan

206 sida 51 (104) HSSVS Vårdgivaren ska kommentera orsaken till eventuell bristande måluppfyllelse för de mål som är uppställda i målbilagan. Vad avser de fyra måtten under Hälsoinriktat arbetet ska vårdgivaren även analysera utfallet i jämförelse med föregående år. 5.3 Målbilaga Följande kvalitetsmått är till grund för bedömning av målrelaterad ersättning. Landstingets ansvarar för redovisning av respektive vårdgivares resultat. Gäller dock inte vårdgivare som inte har Cosmic. Dessa vårdgivare får själva rapportera in sitt resultat till landstinget. Den målrelaterade ersättningen utgör 25 % av respektive vårdgivares totala kapitering per år. Om målen inte uppfylls görs ett procentuellt avdrag på den målrelaterade ersättningen enligt nedan. Undantag för läkemedel där avdraget sker med ett fast belopp från läkemedelskapiteringen. Rapportering av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen. Rapportering sker avseende perioden 1 januari till och med 31 december Vårdgivaren ska i sin verksamhetsberättelse senast den 25 januari kommentera eventuella brister i måluppfyllelsen. Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV113. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV122. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV132 och DV200. Redovisa ökning eller minskning jämfört med föregående år. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅkod DV143. Redovisa ökning eller minskning jämfört 510 procent 510 procent 510 procent 510 procent

207 sida 52 (104) HSSVS Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård med föregående år. Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats Vårdgivaren ska rapportera till nationella diabetesregistret (NDR). För varje diabetespatient skall minst ett värde registreras för var och en av följande indikatorer: - HbA1c - Blodtryck - LDL-kolesterol - Albuminuri - Datum för fotundersökning Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januarioktober. Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Antal patienter för vilka uppgift om samtliga indikatorer registrerats under året, dividerat med totalt antal patienter med diabetes som är listade hos vårdgivaren. Nämnaren beräknas utifrån antagandet att 4 % av de listade har diabetes. - Vid full måluppfyllelse > 70 % - Vid > 70 procent men < 50 procent - Vid < 50 procent - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 10 procent 15 procent 0 procent 2010 procent 3015 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 0 procent 2010 procent

208 sida 53 (104) HSSVS Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag januari-oktober. 90 procent - Vid < 80 procent 3015 procent Läkemedel Vårdgivaren ska för patienter 75 + fortsätta arbetet med att minska förskrivningen jämfört med föregående år av följande läkemedel: - antikolinerga preparat - tramadol - långverkande bensodiazepiner - propiomazin - NSAID-preparat Vårdgivaren ska minska antalet antibiotikarecept per listad patient jämfört med föregående år. Följande kvot ska vara mindre för 2017 jmf med 2016: Antalet från vårdcentralen förskrivna och på apotek uthämtade antibiotikarecept (varurader) delat med antal unika personer som hämtat ut minst ett recept på ett från vårdcentralen förskrivet läkemedel. Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. Redovisa arbete med att minska förskrivningen. Landstinget hämtar resultaten ur LIS.Redovisa antal recept per listad patient i jämförelse med föregående år. Redovisa kvoten i jämförelse med föregående år. Redovisa kvoten i jämförelse med föregående år kr kr kr kr Övriga mål (ej kopplade till målrelaterad ersättning): Mål avseende sjukskrivning: Landstinget ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Antal utfärdade FaR till sjukskrivna män och kvinnor. - Andel sjukskrivna som fått frågan om våld i nära relation.

209 sida 54 (104) HSSVS Mål kopplat till Programråd diabetes: Landstinget ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Vårdgivaren ska registrera patienter i NDR: andel registrerade i NDR. - Andel diabetespatienter med blodtryck <140/85 mmhg. Målnivå minst 40 procent. - Andel diabetespatienter med HBA1c >70mmol/mol. Målnivå högst 20 procent. - Kontroll av fotstatus under året. Målnivå minst 20 procent. Mål avseende läkemedel: Vårdgivaren ska under året arbeta aktivt med följande läkemedelsmål. Läkemedelsteamet vid Enheten för kunskapsstöd kan bistå vårdgivaren med stöd och råd kring läkemedelsmålen. Landstinget ansvarar för att tillhandahålla statistik. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. Sjukgymnastik Löpande uppföljning Antal nybesök: Antal besök inom definitionen för nybesök: Patient söker för första gången eller för samma hälsoproblem där behandling tidigare avslutats och där ny fullständig sjukgymnastisk/medicinsk bedömning krävs. Antal återbesök: Antal besök inom definitionen: Besök där individen är bedömd och behandling pågår eller återupptas. Gruppbesök: Antal besök inom definitionen: Planerad aktivitet i grupp. Årlig rapportering Antal besök/individ/år: För vårdgivaren totalt antal behandlingar genom antal unika behandlade individer, riktvärde 8. Tas ur befintliga system dit vårdgivaren rapporterar och kommer att följas kontinuerligt. Andel nybesök av totalt antal besök:

210 sida 55 (104) HSSVS Nyckeltal för omsättningen av patienter. Diagnospanorama: I uppdraget finns fyra viktiga diagnosgrupper angivna. Fördelningen mellan dessa diagnosgrupper skall följas. I Cosmic kommer det att hanteras via sökord. För patienter med flera diagnoser registreras flera sökord, dvs. ett sökord per diagnosgrupp. Rapporteras av vårdgivaren.

211 sida 56 (104) HSSVS ERSÄTTNING 6.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI) 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för vissa extra resurskrävande besök (hembesök och besök med tolk) och besök av patienter som ej är listad på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden 6.2 Kapiteringsersättning För uppdraget utgår en kapiteringsersättning. Grundbeloppet är totalt kronor. Från och med 2015 ingår grundåtagande för smittskydd i kapiteringsersättningen. Åldersviktningen för vårdcentralsuppdraget ser ut enligt följande: 0-5 år (vikt 1,0), 6-64 år (vikt 1,0), år (vikt 2,5) och 75 år (vikt 3,5). En strukturersättning utgår till vårdcentraler i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per listad person och år. Ålder 0-5 år 6-64 år år 75 år - Kapiteringsbelopp ersättning per listad kr kr kr kr Strukturersättning 15 % per listad kr kr kr kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade per den 15:e månaden innan * åldersvikt * angiven kapiteringsersättning), betalas ut av Landstinget med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning 805 procent av kapiteringsbeloppet utgörs av en viktad kapiteringsersättning per listad person. Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 805 procent av kapiteringsbeloppet CNI-kapiteringsersättning Resterande 2015 procent av kapiteringsersättningen baseras på CNI. Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL (Se bilaga 1 för justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI sker enligt:

212 sida 57 (104) HSSVS Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 2015 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde Justerat CNI tas fram en gång per år. Detta sker i samband med framtagande av regelboken. Förändringar under året tas inte hänsyn till. För vårdcentraler som tillkommer under ett år finns inget justerat CNI-värde. För nytillkomna vårdcentraler används istället den relativa snittvikten, vilken alltid är 1,0000ett genomsnittligt justerat CNI-värde under första året(se bilaga 1 för justerat CNI-värde per vårdcentral). År två används det specifika CNIvärdet för den nya vårdcentralen. Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 6.3 Besöksersättning Besöksersättning ges för besök på vårdcentralen oavsett om patienten är listad eller ej. Vårdgivaren är skyldig att ta emot asylsökande. Besöksersättning ges för läkarbesök, sjukvårdande behandlingar och för journalförda telefonkontakter hos läkare. Samma besöksersättning utgår för läkarbesök och för besök hos psykologer, kuratorer och dietister. Besök hos distriktssköterskor och sjuksköterskor ersätts med 90 procent av ersättningen för ett läkarbesök. Besök hos undersköterskor ersätts med 60 procent av ersättningen för ett läkarbesök. Ersättningen för journalförda telefonkontakter hos läkare ersätts med 20 procent av ersättningen för ett läkarbesök. För hembesök ges en extra ersättning motsvarande besöksersättning gånger 0,75. Gruppbesök ger en halverad besöksersättning. Ersättning utgår endast för gruppbesök enligt Socialstyrelsen definition och inte för grupper som hålls utanför vårdcentralsuppdraget som t ex öppna mindfulnesspass, yoga, zumba, allmänna föreläsningar etc. Patientavgift får endast tas ut av patienten för de grupper som ingår i Socialstyrelsen definition och ingår vårdcentralsuppdraget. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen för att ersättning ska utgå. Mellanliggande provtagning (provtagning utan samband med besök på den egna mottagningen) ersätts med 90 procent av ersättningen för ett läkarbesök. Besöksersättning utgår inte för andra besök än besök på grund av sjukdom eller misstanke om sjukdom. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut - extra ersättning psykolog, kurator (förstärkning avseende psykisk hälsa) Kr/besök extra ersättning per besök i hemmet 235

213 sida 58 (104) HSSVS extra ersättning per tolkbesök 157 Gruppbesök läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut extra ersättning per tolkbesök 79 Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC 1017 Grupp dietist föräldragrupp BMM 1017 Distriktssköterska, sjuksköterska extra ersättning per besök i hemmet extra ersättning per tolkbesök 141 Gruppbesök distriktssköterska, sjuksköterska extra ersättning per tolkbesök 71 Undersköterska extra ersättning per besök i hemmet extra ersättning per tolkbesök 94 Gruppbesök undersköterska 94 - extra ersättning per tolkbesök 47 Mellanliggande provtagning (provtagning utan samband med besök på den egna mottagningen) 282 Telefonkontakter läkare 63 Besök av asylsökande, läkarbesök 1850 Besök av asylsökande, sjukvårdande behandling 620 Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral För besök av patienter som är listade på annan vårdcentral erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2. För listade patienter finansieras den extra besöksersättningen av den vårdcentral där patienten är listad och som har erhållit kapiteringsersättning för patienten. När Vårdgivarens listade patienter gör besök på annan vårdcentral görs avdrag på Vårdgivarens kapiteringsersättning med besöksersättning gånger 1.

214 sida 59 (104) HSSVS Besöksersättning för olistade patienter För besök av patienter som är olistade (inklusive asylsökande, utomlänspatienter, EUmedborgare enligt nedan) erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2 plus 33% av en besöksersättning. BeställarenLandstinget betalar besöksersättningarna för olistade. Besöksersättning för tolkbesök Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk användas. Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län För listade som är folkbokförda i annat län utgår kapitering och besöksersättning enligt Landstinget i Uppsala läns förfrågningsunderlag/regelbok. Besöksersättning för patienter från andra länder Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i landstingets Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Landstinget. Utbetalning av besöksersättning Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Landstinget med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån, besöksersättningen för alla besök av patienter som inte är listade på vårdcentralen dubbleras, egna listade patienters besök hos andra vårdcentraler inom primärvården dras ifrån. Gula taxan Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ersätts inte av den allmänna försäkringen och för dessa besök utgår ingen besöksersättning. Patienten betalar avgift enligt den så kallade gula taxan (landstingsdrivna mottagningar) eller av privat vårdgivare fastställd taxa. I gula taxan regleras avgifter för t ex hälsokontroller, intyg, vaccinationer och övrig förebyggande vård. Hel avgift uttas även för barn och ungdom under 20 år.

215 sida 60 (104) HSSVS Ersättning för tilläggsåtaganden Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Varje särskilt boende med permanenta platser erhåller ett visst antal läkartimmar per vecka utifrån platsantal (fördelningsnyckel är 5 platser/iäkartimme). För korttidsboende är fördelningsnyckeln 3 platser/läkartimme. Äldreboenden eller enskilda avdelningar inom ett boende där de boende har psykiska funktionshinder har en fördelningsnyckeln 4 platser/läkartimme. Timersättningen för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden är: 1000 kronor. Beloppet 1000 kronor/timme ersätter för läkartiden. Läkartiden ska förläggas minst 50 % på boendet max 50 % till administration. Administrationen kan till viss del skötas av läkarsekreterare. Provtagningskostnader samt röntgen betalas av landstinget centralt. Vårdgivaren måste ange "annan betalare" i Cosmic vid journalförning av patienter på särskilt boende. Läkemedel ersätts i särskild ordning. Timersättning för läkarinsatserna faktureras till landstingets förvaltning Hälsa och habilitering: Hälsa och habilitering, FE 74, Box 6363, Uppsala. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagningmvc Timersättningen för ansvarig läkare vid BMMMVC är: 750 kronor. Faktureras Landstinget, se fakturaadress nedan. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM. Barnmorskemottagningen svarar för Kkostnader för medicinsk service som uppstår inom ramen för tilläggsåtagandet. läkarinsatser vid mödravårdscentral tillfaller inte Vårdgivaren utan respektive barnmorskemottagning svarar för dessa kostnader. Fysioterapi Ersättning utgår för utförd prestation. Nybesök ger en högre ersättning. Gruppbesök ersätts per individ med halv ersättning. Gruppbesök inom föräldrautbildning vid BMM/BVC ersätts med 1017 kronor per grupptillfälle. Antalet behandlingar per individ och kalenderår bör i medeltal för vårdgivaren vara under 8. Ersättningsnivå: 346 kronor Besökstyp Nivå Kronor Nybesök Återbesök Gruppbesök Föräldragrupp BMM/BVC Besök där tolk medverkar Hembesök

216 sida 61 (104) HSSVS Avstämningsmöte FK Patientavgifter tillfaller vårdgivaren och dras av från ersättningen. Definitioner Nybesök: Patient söker för första gången eller för samma hälsoproblem där behandling tidigare avslutats och där ny fullständig sjukgymnastisk/medicinsk bedömning krävs. Återbesök: Besök där individen är bedömd och behandling pågår. Gruppbesök: Planerad aktivitet i grupp där varje gruppmedlem ger en ersättning upp till max 10 per gång. Gruppbesök föräldrautbildning BMM/BVC: Gruppaktivitet som ingår i ordinarie BMM/BVC program för föräldrautbildning. Antal grupptillfällen faktureras Beställaren enligt faktureringsadress nedan. Hembesök: Kan utföras i hemmet eller på annan plats där individen vistas. Avstämningsmöte FK Ersättning utgår för deltagande i möte med FK och andra aktörer i patientens nätverk. Utgår per individ och tillfälle. 6.5 Kapiteringsersättning för basläkemedel inklusive strukturersättning Text och ersättning för 2017 beslutas av Vårdstyrelsen under hösten 2016, då tillräckligt underlag för bedömning av lämpliga nivåer saknas i maj Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 25 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. 6.7 Ersättning smittskyddsverksamhet vid utbrott och epidemier Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier. Ersättning ges för provtagning, smittspårning och eventuella läkemedel samt för personalinsatser enligt överenskommen timtaxa. 6.8 Kostnadsansvar för sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor.

217 sida 62 (104) HSSVS Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel betalas direkt av landstinget och är en fri nyttighet, det vill säga vårdgivaren har inget kostnadsansvar för dessa hjälpmedel Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar auktoriserade tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Faktisk tolkkostnad faktureras till Landstinget enligt faktureringsadress nedan. På fakturan ska eventuellt LMA-kortnummer alternativt Asylsökande uppges för varje asylsökande som gjort ett besök Vaccin mot influensa och pneumokocker Vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper ersätts via besöksersättning. En fast ersättning för varje vaccinationsstick, så kallad stickavgift, utgår med 75 kr. Kompensation ges också för vaccinkostnaden med en ersättning som motsvarar det pris som landstinget köper in vaccin för. Ersättningen för vaccination mot influensa och pneumokocker kan årligen ändras. Vårdgivaren kan använda landstingets avtal för inköp av vaccin. Ersättning för vaccin mot pneumokocker för barn ingår i kapiteringsersättningen inom barnhälsovården. Ersättning för vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper till särskilda boenden (SÄBO) ersätts via faktura till landstinget, se avsnitt Faktureringsrutiner. Fakturering görs av enbart vaccinkostnaden Vårdtungt material Vissa förbrukningsmaterial som initialt förskrivits av Akademiska sjukhuset till patienter som vårdas i ordinärt eller särskilt boende har en hantering och kostnadsfördelning enligt nedan: 1. Material för näringsintag och trakeostomi material för patienter med sonder, pegar, knappar etc. för näringsintag eller patienter med trakeostomi och tillhörande material. Materialet beställs av vårdcentralen från av LUL upphandlad leverantör Mediq. Akademiska sjukhuset attesterar beställning och har kostnadsansvaret. 2. Andningshjälpmedel - CPAP-förbrukningsmaterial - består av förbrukningsmaterial till CPAP- masker. Beställs och bekostas av Akademiska sjukhuset. 3. Sårbehandlingsmaterial olika typer av förbandsmaterial för sårvård. Förskrivs av behandlande läkare/sjuksköterska inom såväl akademiska sjukhuset som primärvården. Beställs och bekostas av respektive vårdcentral (kostnaden för detta material ingår i kapiteringsersättningen).

218 sida 63 (104) HSSVS Utbildningsplatser Beslut om ersättning för ST-läkare fattas av landstinget och sker i samma omfattning och på samma villkor hos både offentliga och privata vårdgivare. Uppsala universitet svarar för ersättning för den verksamhetsförlagda läkar- och sjuksköterskeutbildningen Jour- och beredskap Ersättningen för bundenhet och aktiv tjänstgöring vid jour och beredskap följer det kollektivavtal som är tecknat mellan Upplands allmänna läkarförening, Privatläkarföreningen och landstinget. Det är olika ersättning på bundenhet och aktiv tjänstgöring. Ersättningen utbetalas av Hälsa- och habilitering vid landstinget efter inkommen lista över tjänstgöring Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Landstinget ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Landstinget ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 15 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler) Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget dvs på ersättningarna från landstinget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Landstinget beslutar. Manuell fakturering ska ske till: Landstingets kansli, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara landstinget tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda.

219 sida 64 (104) HSSVS Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2015 Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med diarienummer UPPH (vårdcentralsuppdraget) och/eller UPPH (barnmorskemottagningmödrahälsovård) och/eller UPPH (barnhälsovård).

220 sida 65 (104) HSSVS Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera vårdområden eller för flera mottagningar lämnas en ansökan per vårdområde och per mottagning. Nedanstående ansökan ska även användas av befintligt vårdgivare som ansöker om förnyat godkännande. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen ska även denna adress anges (endast aktuellt för ansökan för vårdcentralsuppdraget). Planerad verksamhet vid filialen ska anges.

221 sida 66 (104) HSSVS Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde VÅRDCENTRAL Tilläggsåtaganden: Läkarinsatser i särskilda boenden (Intresseanmälan) Hela länet Ange kommuner: Ange boenden: Ansvarig läkare vid BMM Sjukgymnastik Filial (Verksamhet vid filialen ska anges) Barnavårdscentral Tillägg för VC med BVC: Familjecentral (Intresseanmälan) BARNMORSKEMOTTAGNING Tilläggsåtaganden: Ungdomsmottagning (Intresseanmälan) Familjecentral (Intresseanmälan) BARNAVÅRDSCENTRAL Tilläggsåtaganden: Familjecentral (Intresseanmälan) Planerad driftstart Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Landstinget skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Landstinget. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

222 sida 67 (104) HSSVS Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på gällande F-skattsedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

223 sida 68 (104) HSSVS Bedömning av affärsplanen Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. Vid ansökan om förnyat godkännande ska affärsplanen även innehålla analys och utvärdering av den föregående affärsplanen. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Uteslutning av leverantörer Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i förfrågningsunderlaget/regelboken och därvid följa förfrågningsunderlaget/regelboken för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad Vårdgivare skall försäkra Landstinget att Vårdgivaren är medveten om att Landstinget kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas.

224 sida 69 (104) HSSVS Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit. I beslut om godkännande framgår det av parterna överenskomna driftsstartsdatumet. Ansökan skickas till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets kansli, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

225 sida 70 (104) HSSVS BILAGA 1 BILAGA JUSTERAT CNI-VÄRDE VÅRDCENTRALER Justerat CNI-värde vårdcentraler Vårdcentraler Justerat CNI-värde ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1,3738 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0,8051 ALUNDA VÅRDCENTRAL 0,7909 AROS LÄKARMOTTAGNING 0,7128 BOLÄNDERNAS VÅRDCENTRAL 1,3714 BRUKSHÄLSAN 1,0013 BÄLINGE VÅRDCENTRAL 0,9521 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0,6876 CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING 1,2943 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1,7040 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1,1086 DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING 1,1355 EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL 1,0016 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 0,9498 ENKÖPINGSHÄLSAN AB 0,9609 ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL 1,1055 FAMILJEDOKTORN 0,8801 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 0,9670 FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN 1,2288 FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL 0,8281 FLOGSTA VÅRDCENTRAL 1,1511 FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL 0,7924 GIMO VÅRDCENTRAL 0,9633 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1,8068 GRÄNBY VÅRDCENTRAL 1,3525 HEBY VÅRDCENTRAL 1,1171 HUSLÄKARGRUPPEN 0,8160 HÄLSOHUSET I ENKÖPING 0,8714 KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST 0,6460 KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0,9349 KNUTBY VÅRDCENTRAL 0,7764 KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL 0,9168 KÅBOHÄLSAN 0,7392 LÄNNA VÅRDCENTRAL 0,7301

226 sida 71 (104) HSSVS RASBO VÅRDCENTRAL 0,7128 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 1,2079 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1,2171 STORVRETA VÅRDCENTRAL 0,7759 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0,9465 TIERPS VÅRDCENTRAL 1,0820 TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK 1,1199 VÅRDCENTRALEN CENTRUM 0,9955 ÅRSTA VÅRDCENTRAL 1,0444 ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST 0,8067 ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL 0,7567 ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL 1,0030 ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL 0,9506 ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL 0,9079

227 sida 72 (104) HSSVS BILAGA 2 ERSÄTTNINGSNIVÅER FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNSKOSTNADER Läkemedelskapitering för vårdcentral Beslutas av Vårdstyrelsen hösten 2016

228 sida 73 (104) HSSVS BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade 3 mars 2008 ( 28) om att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari Följande listningsregler är en reviderade version av de då fastställda reglerna. Listningsreglerna är fastställda av landstingsdirektören. Syftet med det listningssystemet är, att invånare fritt ska kunna välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till såväl offentliga som externa vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler. Från den 1 januari 2015 gäller ny Patientlag som reglerar patientens rätt till listning i samtliga landsting. Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmonisera med det nya lagkravet. Se Huldra Landstinget tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Landstingets Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Valfrihet - att invånarna får välja Alla invånare i landet får från och med den 1 januari 2015 fritt välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral inom det landsting invånaren själv önskar. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa landstingets marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Landstingets bistår inte med uppgifter om listade eller olistade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen.

229 sida 74 (104) HSSVS Att välja vårdcentral Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms. - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de vårdcentraler som landsting anvisar till, dvs. de som landsting driver själv eller de som landsting har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en smslistning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Vänligen fyll i alla fält markerade med en stjärna (*) Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare, Nyfödda barn blir inte automatiskt aktivt listade. För barn under 18 år (fram till och med den dag personen fyller 18 år) är det vårdnadshavarna som är ansvariga för val av mottagning. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress, telefonnummer samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift eller annan typ av verifiering (till exempel e-legitimation) av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Länsinvånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Invånare som inte gör något val - olistade Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare. Personer som inte gör något val blir olistade. Olistade invånare har samma möjligheter att få hälso- och sjukvård som listade. Det är inte tillåtet att neka vård för en olistad patient eller för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte heller behöva lista om sig för att få vård. Byte av vårdcentral/husläkarmottagning eller husläkare

230 sida 75 (104) HSSVS Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller om de flyttar till en annan kommun. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. En person som flyttar och folkbokför sig i ett annat län avlistas från sin aktuella listning och får göra ett nytt val om de flyttar tillbaka in i länet. Det är tillåtet för listade invånare att avsluta sin listning, det vill säga avlista sig. Personen övergår då från listad till olistad. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler och husläkarmottagningar så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att både olistade och listade alltid kan lista sig på en vårdcentral, dvs. varken olistade eller listade ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att både olistade och listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare alternativt fortsätta vara olistad. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. Närområdesansvar Vårdcentralerna har även ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Landstinget har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till vårdcentralerna när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning

231 sida 76 (104) HSSVS När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket) - Hur omlistning går till - Att om ingen omlistning sker så är personen/patienten automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta - Hur omlistning går till - Vad som händer om ingen omlistning sker Att välja barnavårdscentral Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en aktiv listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom:

232 sida 77 (104) HSSVS Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de barnavårdcentraler som landsting anvisar till, dvs. de som landsting driver själv eller de som landsting har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en smslistning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Närområdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Landstinget har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade. Närområdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla olistade barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdcentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. Att välja Barnmorskemottagning (BMM) - Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Man kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting anvisar till, det vill säga de BBM som landsting driver i egen regi eller de som landsting har avtal med. Permanent särskilt boende och korttidsboende Patienten ska vid flytt till ett permanent särskilt boende avlistas från sin ordinarie husläkare. Husläkarkansliet informeras om detta genom att en omlistningsblankett skickas med

233 sida 78 (104) HSSVS uppgifter på den person som ska avlistas från sin tidigare vårdcentral/husläkare och omlistas på det särskilda boendet. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och använder särskild anvisad blankett för detta. I Uppsala kommun sker en samordning av inskickandet av blanketter till husläkarkansliet av en boendesamordare när patienten tackat ja till platsen. I övriga kommuner skrivs en lokal rutin som beskriver hur detta ska gå till. Information till patienten om den automatiska avlistningen ges vid inflyttning. Patienten har dock möjlighet att behålla sin husläkare. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och ska använda anvisad blankett för detta. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie husläkare. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till permanent särskilt boende ska patienten erbjudas avlistning och läkaren på korttidsboendet övertar läkaransvaret. Det vårdboende som sedan tar emot patienten för en permanent plats ansvarar för att patienten listas på boendet, enligt rutin för permanent särskilt boende ovan. Hemvårdsenheten för äldre För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Hemvårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun - landsting) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet på Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare. Habiliteringshusläkarmottagningen För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listade på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, t.ex. inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

234 sida 79 (104) HSSVS BILAGA 4 IT-BILAGA BESLUTAS AV VÅRDSTYRELSEN HÖSTEN 2016

235 sida 80 (104) HSSVS BILAGA 5 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING FUNKTIONSHYRA Primärvård i Landstinget i Uppsala Län Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende IT-, vård- och laboratoriesamordning. Tjänsterna avseende IT- och vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, den verksamhetsnära IT-avdelningen, nedan kallad PV/IT. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2017.

236 sida 81 (104) HSSVS Syfte Syfte med funktionshyra är att fastställa kostnad för datorarbetsplats samt att tydliggöra därtill knutna tjänster och servicenivåer. Funktionshyrans innehåll Funktionshyra omfattar: verksamhetsnära service och support utveckling genom PV/ITs deltagande och/eller projektledning i projekt, arbets-, systemförvaltnings-, samordnings-, och utvecklingsgrupper inom området datorarbetsplats (hård- och mjukvara, licenser och systemförvaltning) anskaffning och installation av hård- och mjukvara drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) utbildning Cosmic och FlexLab, metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner tillgång till personlig och gemensam disk i landstingets lagringslösning drift och förvaltning av landstingsgemensam hård- och mjukvara drift och förvaltning av landstingsnätet (LUL-net) tekniska tester av landstingsgemensam hård- och mjukvara ekonomi- och verksamhetsutdata som beskrivs i Förfrågningsunderlag/Regelbok systemförvaltning i enlighet med Landstingets systemförvaltningsmodell (Pm3) Servicenivå Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) Laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara hanteras av Akademiska laboratoriet, se punkt 3.3. Generell beskrivning Installation, och utbyte med jämt intervall, av dator, kringutrustningen och program som beskrivs under avsnitt 4. Åtaganden: rådgivning och beställningar leverans och installation garantihantering och återvinning (skrotning) licenshantering Omfattar inte: rådgivning och beställning av specialprodukter som inte ingår i Funktionshyra beställning av förbrukningsvaror, t ex toner Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL (it.pv@lul.se)

237 sida 82 (104) HSSVS Åtagandetid: Ärenden påbörjas/sker enligt överenskommelse Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Laboratorieverksamhetens support, felsökning och åtgärd hanteras av Akademiska laboratoriet, se punkt 3.3. Generell beskrivning Verksamhetsnära kontaktpunkt för service och support avseende IT och vårdsystem. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov användaradministration och kontohantering kontaktlänk till annan 2:a linjens supportorganisation och/eller systemförvaltningsorganisation Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL Åtagandetid: felsökning och åtgärd påbörjas snarast. Vid behov förmedlas ärendet vidare till 2:a linjens support. Återkoppling ska ske inom 24-timmar. direktservice/support via telefon och fjärranslutning. Vid behov på plats hos kund efter överenskommelse. användaradministration enligt inrapporterade personalförändringar Laboratorieverksamhet Generell beskrivning Kontaktpunkt för service och support avseende laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara. Drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamhet. Mer information finns i Kvalitetsmanualen för Primärvårdens laboratorieverksamhet. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov rådgivning vid beställning av analysutrustning konfiguration och kalibrering av analysutrustning kontroll och kalibrering vid misstänkt metodglidning produktbevakning, representation vid upphandling och kontakt med leverantörer Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: support.pna.kkf@akademiska.se

238 sida 83 (104) HSSVS Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse Datorarbetsplats 2017 Stationär dator Omfattar följande standarddator och kringutrustning: stationär dator, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras via PV/IT: BoS-etikettskrivare kvittoskrivare bärbar/mobil skrivare betalkortsterminal handscanner färgskrivare/multimaskin sekretessfilter rollermouse Omfattar följande mjukvara (applikationer): enligt förfrågningsunderlag/regelbok IT-bilaga för Landstinget i Uppsala län. Där beskrivs landstingets testade och godkända system som beroende på etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Formaterat: Indrag: Vänster: 0 cm Bärbar dator Omfattar följande standardhårdvara och kringutrustning: bärbar dator inkl dockningsstation, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus ryggsäck lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras av PV/IT: se beskrivning för stationär dator Omfattar följande mjukvara (applikationer): se beskrivning för stationär dator Formaterat: Ingen numrering

239 sida 84 (104) HSSVS Avgränsning Funktionshyra omfattar inte kostnader för: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med landstingets befintliga IT-regler (faktureras enl. gällande timtaxa 8 ) hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra teknisk test av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra support, rådgivning, beställning, frakt och installation av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra telefoner/mobiltelefoner/surfplattor, teleabonnemang och samtalsavgifter sms-inloggning till landstingets programportal nätverks- eller teleuttag, hårdvara för WiFi och mobilt bredband MT-utrustning och digitalkamera serviceavtal avseende medicinskteknisk utrustning instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) förbrukningsmaterial, ex toner, reagens lokalt stöd vid introduktion av nya användare Tilläggstjänster Tjänster som verksamhetschef kan avropa faktureras enligt timtaxa, á 665kr/tim. Exempel på sådana tjänster är: enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t.ex dokumentationsmallar, enhetsspecifika kallelser. Observera att enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och landstingets krav flytt av hårdvara vid omorganisation och/eller lokalförändring teknisk test och paketering av mjukvara som ej ingår i Funktionshyra Finansiering Funktionshyra är kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter, tjänster samt en prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2017: Stationär dator kronor per år, exklusive moms. Bärbar dator kronor per år, exklusive moms. Debitering sker 1 gång/månad.

240 sida 85 (104) HSSVS BILAGA 6 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING 1 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Detta kapitel reglerar parternas ansvar och skyldigheter vad gäller tillgång till information, behörighetshantering och uppföljning i samband med åtkomst till vårddokumentation hos respektive part. Kapitlet äger bara tillämpning för privat vårdgivare som använder Landstingets journalsystem, Cambio Cosmic, nedan kallat Cosmic. 1.1 BAKGRUND Patientdatalagen (2008:355), ger olika vårdgivare möjlighet att med hjälp av IT få till stånd en bättre samverkan mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och skapa en starkare patientorientering i vården. Syftet med lagstiftningen är att skapa en reglering som möjliggör både en ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd. Ytterligare anvisningar lämnas i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:14 med tillhörande handbok Vårdgivare som har för avsikt att ingå i sammanhållen journalföring har ett behov av att säkerställa en grundnivå innebärande att behandlingen av personuppgifter uppfyller de krav som ställs i Patientdatalagen (PDL), Personuppgiftslagen (PUL), Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Tryckfrihetsförordningen (TF). 1.2 DEFINITIONER Vårdgivare Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet, som myndigheten landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (Privat vårdgivare) Vårdenhet Vårdenhet är en organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård och som leds av en verksamhetschef eller motsvarande. Vårdgivare måste på förhand definiera sina vårdenheter då de påverkar behörighetssystem och spärrar. Inom Landstinget utgör en verksamhet en vårdenhet till exempel vårdcentral eller specialistklinik som ortopedklinik Stark autentisering Begreppet stark autentisering innebär att identiteten kontrolleras på två olika sätt till exempel e-id-kort kombinerat med PIN-kod. 2 1 Patientdatalagen och Socialstyrelsens termbank 2 SOSFS 2008:14

241 sida 86 (104) HSSVS Samtycke Begreppet samtycke innebär frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att fått information, godtar det frågan gäller Direktåtkomst Direktåtkomst innebär elektroniskt utlämnande där den som är ansvarig för information inte har kontroll över vilka uppgifter som mottagaren vid ett visst tillfälle tar del av genom så kallad automatiserad tillgång och där mottagaren inte kan påverka innehållet i det informationssystem eller register som informationen lämnas ut från FÖRUTSÄTTNINGAR En i detta kapitel grundläggande förutsättning är att de vårdgivare som deltar i sammanhållen journalföring använder det gemensamma journalsystemet Cosmic (i Landstingets installation) och de tillhörande e-tjänster som används av motsvarande verksamhet inom Landstinget. Landstinget kommer, tillsammans med övriga landstingskunder till Cosmic, att driva vidareutveckling av Cosmic för att förbättra stöd för en god tillämpning av PDL, både för enskilda vårdgivare och för sammanhållen journalföring. Vårdgivare som använder Cosmic i Landstingets installation kommer fortlöpande att informeras om utvecklingsarbetet och beredas tillfälle att lämna synpunkter på planerna. När Cosmic har förändrats i frågor som kan beröra de rutiner som anges i avsnitt nedan så ansvarar Landstinget för att initiera en översyn av dessa rutiner. Varje vårdgivare är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. Vårdgivarna har även ansvar för respektive patientjournal som förs inom vårdgivaren. Vårddokumentationen avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på Landstingets uppdrag, framför allt av patientsäkerhetsskäl, men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren ska i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. Vårdgivaren ansvarar för att inom Cosmic följa patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrift 2008:14, som reglerar kraven på informationssäkerhet och hur/när spärrar och samtycken ska hanteras i patientjournalföringen. Den praktiska hanteringen av spärrar, samtycke, behörighet, loggning etc. beskrivs i respektive rutin, se punkt Vårdgivaren får genom detta kapitel tillgång till patientuppgifter lagrade i Cosmic och tillhörande IT-system, under förutsättning att patienten ger sitt samtycke till det. De tillhörande IT-systemen som avses finns i en förteckning.detta omfattar såväl journaler från landstingsdriven verksamhet som från övriga privata vårdgivare som valt att ingå i sammanhållen journalföring. 3 Socialstyrelsens termbank 4 Prop. 2007/08:126, s. 105 ff

242 sida 87 (104) HSSVS INFORMATION OM SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Parterna är skyldiga att så långt möjligt och i god tid informera motparten om tillfälliga eller permanenta förändringar i den egna verksamheten till exempel stängningar eller strukturella förändringar. Vårdgivaren måste informera patienter och personal om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. En begäran från patient om att inte ingå i sammanhållen journalföring, ska hanteras enligt överenskommen rutin Spärrad journal mellan vårdgivarna, sammanhållen journalföring, där skriftligt undertecknande av patienten ingår. Vårdgivare som väljer att utträda ur systemet sammanhållen journalföring måste medverka vid utredning avseende händelser som inträffat under tid då vårdgivaren ingått i systemet. 1.5 SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING Privat vårdgivare uppdrar åt Landstinget att företräda privat vårdgivare vid tecknande av avtal med andra vårdgivare avseende sammanhållen journalföring samt tillhörande e- tjänster. Information om vilka som deltar i sammanhållen journalföring finns på landstingets sidor på 1177.se 1.6 EXIT I vårdavtalet förutsätts att privat vårdgivare ska delta i sammanhållen journalföring samt att om verksamheten upphör så ska journalerna finnas kvar i minst 10 år. För uppgifter som finns lagrade i Landstingets Cosmicinstallation, ansvarar Landstinget för detta. I de fall Vårdgivaren ersätter Cosmic med annan lösning, står Vårdgivaren för de kostnader som då uppstår. 1.7 SEKRETESS Vårdgivaren ansvarar för att all personal som ges tillgång till information i landstingets ITsystem har kännedom om de lagar, föreskrifter, upprättade regler och fastställda rutiner som reglerar sådan tillgång. 1.8 SKADESTÅNDSANSVAR För det fall att tredje part framställer anspråk gentemot någon av avtalsparterna (part 1), på grund av att den andra parten (part 2) inte uppfyllt sina skyldigheter, åtar sig part 2, som brustit i åtagande att hålla part 1 skadelös för ersättningar och skadestånd som part 1 genom förlikning eller dom åläggs att erlägga för till exempel sekretessbrott eller dataintrång. Landstinget ska svara för uppkommen skada direkt förorsakade av landstingets system om sammanhållen journalföring eller av landstingets IT system, även om Vårdgivaren känt till bristerna i landstingets system. Skadeståndet ska vara baserat på det skadestånd vilket Landstinget erhåller från journalsystemsleverantören i händelse av skada. Enligt gällande förslag till avtal mellan Landstinget och Cambio kan Landstinget erhålla 25 procent av underhållsavtalet med Cambio (cirka kr i 2010 års nivå). För att räkna ut Vårdgi-

243 sida 88 (104) HSSVS varens andel i detta skadestånd, ska skadeståndet multipliceras med antalet heltidstjänster för läkare vid Vårdgivarens mottagning, dividerat med motsvarande drabbade för Landstinget samt andra drabbade vårdgivare inom sammanhållen journalföring inom Uppsala län. 1.9 AVSTÄNGNING Landstinget äger rätt att, i anledning av inträffad incident rörande patientsäkerhet eller patients integritet, besluta om avstängning av privat vårdgivare från system för sammanhållen journalföring. Landstinget äger också rätt att besluta om avstängning av privat vårdgivare från system för sammanhållen journalföring vid ägarbyte av vårdgivare utan att landstinget givits tillfälle att dessförinnan granska och godkänna nya ägare. Avstängning innebär dock inte att privat vårdgivare förlorar åtkomst till egen vårddokumentation. Vid avstängning äger privat vårdgivare rätt att begära att partssammansatt utredning följt av genomförd handlingsplan som säkerställer såväl basnivå som patientsäkerhet och patienters integritet. När landstinget bedömer att utredning och vidtagna åtgärder är tillfredsställande får landstinget besluta om återanslutning HÄVNING AV AVTAL Landstinget äger rätt att med omedelbar verkan häva avtalet om motparten efter avstängning inte iakttar avtalets bestämmelser. Detta innebär att privat vårdgivare inte får åtkomst till Landstingets och övriga privata vårdgivares vårddokumentation.

244 sida 89 (104) HSSVS KRAV PÅ GEMENSAMMA RUTINER Parterna förbinder sig att gemensamt arbeta utifrån utarbetade rutiner. Vid avtalets tidpunkts gällande rutiner finns angivna nedan: Rutiner för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården i Landstinget Enligt SOSFS 2011:9 (M+S) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska rutiner finnas som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för utförandet samt hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. I det systematiska förbättringsarbetet ingår Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Förbättrande åtgärder i verksamheten samt förbättring av processerna och rutinerna Syfte Utredning av risker, avvikelser, klagomål och synpunkter ska leda till ökad säkerhet i vården av patienterna samt i arbetsmiljön för verksamhetens medarbetare genom att kvaliteten i verksamheten fortlöpande utvecklas och säkras. Arbetssätt Fokus ligger på att hitta och åtgärda systemfel i verksamheten för att en risk eller skada inte ska upprepas. Alla medarbetare bidrar till detta förbättringsarbete genom att rapportera risksituationer eller tillbud som inträffat. Även patienterna bidrar med sina synpunkter. Verksamhetschef ansvarar för att utredning och åtgärder sker. Ansvar Verksamhetsansvariga fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar målen, ger direktiv och säkerställer att ledningssystemet är ändamålsenligt med mål, organisation, rutiner och metoder. Verksamhetschef fastställer rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas på enheten. Rutinerna ska vara nedskrivna och kända av samtliga medarbetare. Inrapporterade och utredda avvikelser redovisas löpande för medarbetarna på arbetsplatsträffar. Mål Alla enheter har kända lokala riktlinjer för avvikelsehantering Alla rapporterade avvikelser utreds, åtgärdas, följs upp, avslutas och publiceras Alla avvikelser, inklusive patientsynpunkter, dokumenteras i MedControl eller motsvarande system Händelseanalyser och riskanalyser genomförs enligt gällande rutin

245 sida 90 (104) HSSVS Uppföljning av mål Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Verksamhetschef analyserar och sammanställer årsvis de avvikelserapporter som inkommit och utretts inom verksamheten och vilka åtgärder som vidtagits. Vidtagna och planerade förbättringsåtgärder samt uppnådda resultat sammanfattas av utsedd ansvarig. Lokala rutiner ska finnas på varje arbetsplats som beskriver - när och hur en avvikelse eller förbättringsförslag skall rapporteras - vem som tar emot ärendet - vem som utreder orsaken till det som hänt - vem som är ansvarig för att åtgärder med anledning av händelsen utförs - hur uppföljning ska göras - hur resultat av granskningar och förbättringsåtgärder återförs till berörda Vad är en avvikelse? Avvikelse är en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört skada eller risk för skada, eller en händelse som inte uppfyller verksamhetens krav och/eller kvalitetsmål. Klagomål och synpunkter från patienter/närstående, vårdgrannar eller andra samarbetspartners jämställs med avvikelser. I avvikelsehanteringssystemet registreras såväl avvikelser som förbättringsförslag. Exempel på avvikelser som ska rapporteras: - Undersökningar/behandlingar som uteblivit eller blivit fel utförda - Felaktig provtagning, felaktig provsvarshantering - Vårdrelaterade infektioner - Läkemedelsavvikelser (förväxlingar, feldoseringar, fel förskrivningar) - Felaktig användning eller felaktigt underhåll av medicinteknisk produkt - Felaktig information till patient/anhörig/personal - Självmord som begåtts i samband med vård och behandling eller inom fyra veckor efter vårdkontakt - Arbetsskador och tillbud - Stick- och skärskador - Hot och våld - Brister i allmän säkerhet (brand, stöld, inbrott) - Stöld och skadegörelse - Driftstörningar - Miljöavvikelser/risker MedControl Landstinget använder MedControl för dokumentation av avvikelsearbetet. MedControl fungerar samtidigt som diarium för avvikelser och patientsynpunkter. Riskmatris i systemet Ärendeansvarig anger allvarlighetsgrad (katastrofal, betydande, måttlig, mindre). Orsaksutredare ska ange sannolikhet för upprepning (mycket stor, stor, liten, mycket liten). Sy-

246 sida 91 (104) HSSVS stemet räknar därefter ut ett riskvärde som innebär att ett mindre allvarligt fel som händer ofta kan tillmätas stor betydelse och ska prioriteras i förbättringsarbetet Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter Regelbundna uttag av loggrapporter Bakgrund Behandlingshistorik (logg) ska finnas för att kontrollera åtkomsten till personregister. Cambio Cosmic är ett personregister. Kontrollen ska säkra att systemet används i enlighet med lagar och föreskrifter samt de regler som beslutats inom landstinget. Loggen ska vara så detaljerad att den kan användas för att utreda felaktig eller obehörig användning av personuppgifterna (spårbarhet). Det ska vara möjligt att i efterhand reda ut vilken information som användaren har haft tillgång till, vad som har gjorts och när det har gjorts. Systemägaren ansvarar för att det finnas dokumenterade regler för vad som ska loggas i varje system. Loggarna ska sparas i minst tio år. Vem ska kontrollera? Verksamhetschefen fördelar uppgiften till den befattningshavare vilken har bäst kännedom om vilka personer som haft anledning att ta del av patiens vårddokumentation. Verksamhetschefen ansvarar också för att informera sina anställda om att loggar regelbundet kontrolleras. Varje vårdgivare ansvar själva för att upprätta rutiner för systematisk återkommande loggkontroller. Landstinget i Uppsala län förser på begäran vårdgivaren med loggrapporter som underlag för denna kontroll. Utförande enhet för utlämning av loggrapporterna är Enheten för patientadministration, (CESÅ) Principiellt tillvägagångssätt Huvudregeln är att kontroll av åtkomster ska utföras av den befattningshavare vilken har bäst kännedom om vilka personer som haft anledning att ta del av patiens vårddokumentation. Kontrollen ska inte enbart begränsas till den egna enheten. För att få tillräcklig kännedom om vilka enheter patienten varit aktuell på senaste året, kan exempelvis journalsystemets vårdöversiktsinformation ge en bra information. Uppföljningen ska inte ske slentrianmässigt, utan med kreativitet och inlevelse av typen: Var åtkomsten rimlig med avseende på tiden för åtkomsten? Hade personen i sin befattning, rimligtvis behov av att göra åtkomsten? I det fall tiden för åtkomsten avviker från tiden för patientens vårdkontakt, kan exempelvis frågan ställas om skälet för åtkomsten var en naturlig del i uppföljning av patientens vård och behandling eller om det enbart var för statistik eller rent utbildningssyfte. Den som följer upp åtkomsterna, förutsättes givetvis väl känna till gällande regelverk för tillåten och otillåten åtkomst för uppföljning, lärande samt statistikbearbetning. Den som kontrollerar åtkomsterna förutsätts också i lämplig omfattning ha direktkontakt med berörd enhets ansvariga för att bättre kunna avgöra en enskild individs åtkomst.

247 sida 92 (104) HSSVS Extra loggkontroller som åligger verksamhetschefen Förutom att vårdgivaren centralt utför en systematisk loggkontroll har respektive verksamhetschef ansvar för att i följande situationer själv initiera en loggkontroll. - När vårdkontakten avslutas för en patient som har skyddade personuppgifter. - När en patient med högt nyhetsvärde vårdas inom verksamheten. Exempel kan vara politiker, artister eller andra offentliga personer där man kan anta att allmänhetens intresse är högt. - När en hotbild mot patienten identifierats. - När en anställd vårdats inom samma verksamhet som denne normalt arbetar inom. Loggkontrollen sker genom att verksamhetschefen från CESÅ begär ut aktuell loggrapport och kontrollerar denna. Avvikelser hanteras enligt rutin om misstänkt dataintrång Rutin angående personer med sekretesskydd från skatteverket Inledning Denna handlingsplan ger instruktion om vilka rutiner som gäller inom Landstinget i Uppsala län för patienter med skyddade personuppgifter och rutiner för hantering av gömda personer. Normalt är personuppgifter i folkbokföringsregistret offentliga. Olika hotbilder kan emellertid föranleda att en persons uppgifter måste skyddas. Tre nivåer av skydd förekommer: Sekretessmarkering så kallad sekretesskyddad adress Regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid ansökan kan skattemyndigheten besluta om sekretessmarkering. Denna löper under ett år, därefter görs ny prövning. Sekretessmarkering innebär en så kallad markering för särskild prövning i folkbokföringsdatabasen. Den sekretesskyddade är informerad om att i sina kontakter med myndigheter kunna uppvisa ett meddelande från skattemyndigheten om erhållet skydd. I Cosmic redovisas personer med sekretessmarkering med termen Skyddad identitet. Kvarskrivning Regleras i folkbokföringslagen. Om det finns särskilda skäl kan man enligt 16 folkbokföringslagen vid flyttning bli kvarskriven på den gamla orten. Detta används då det föreligger allvarliga hot/förföljelser och då sekretessmarkering inte ger tillräckligt skydd. Personens gamla adress tas bort och registreras som på församlingen skriven, på den gamla orten, skatteverkets adress anges som postadress. Vissa typer av samhällsservice är knuten till folkbokföringsdatabasen. Den som är kvarskriven är i folkbokföringsregistret registrerad med sitt personnummer men den nya adressen blir aldrig registrerad i folkbokföringen och

248 sida 93 (104) HSSVS sprids därmed inte till andra myndigheter. Kvarskrivning löper i högst tre år, därefter görs ny prövning av Skattemyndigheten. Den som är kvarskriven har rätt att få vård var han/hon än befinner sig och är informerad om att kunna uppvisa kvarskrivningsbeslutet i kontakter med myndigheter t.ex. vården. Fingerade personuppgifter så kallat identitetsbyte Regleras i Lagen om fingerade personuppgifter och hanteras av Rikspolisstyrelsen. Personen kan leva med nytt personnummer och nytt för- och efternamn under begränsad tid alternativt under hela sin livstid. Om patient väljer att röja sin identitet så kan sjukvården, om det finns skäl, i samråd med patient inhämta uppgifter baserade på tidigare personuppgifter. Ytterligare information om skyddsnivåerna finns att läsa på skatteverkets hemsida Gömda personer som vistas i Sverige Gömda personer är de som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd. Det kan vara personer som fått avslag på sin uppehållsansökan men också de som tagit sig till landet utan att ha någon avsikt att ansöka om uppehållstillstånd. Dessa människor har rätt till akut vård vid behov. Detta regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. Riktlinjer Vid sekretessmarkering/sekretesskyddad adress och kvarskrivning: Personer med skyddad identitet har själva ansvaret för att informera avdelning/mottagning om att de har skyddade personuppgifter. Registrera eller dokumentera inte adressuppgifter vare sig i patientjournal eller i register. Upprätta anpassade rutiner för varje enskild patient under aktuell vårdtid som till exempel att utse kontaktpersoner och att aldrig ropa upp patientens namn i samband med besök. Begränsa antal personal som är involverad i patient. Prata aldrig om aktuell patient annat än med berörd personal i enrum. Det går inte att använda e-recept. Se därför till att det finns möjlighet att skriva ut pappersrecept. Vid utskrivning och hemresa ska patienten åka enskilt om behov av sjukresetransport föreligger. För att underlätta och säkerställa kontakt mellan patienten och sjukvården ska patienten tilldelas telefonnummer till vårdenheten, dit han eller hon kan vända sig för besked om provsvar, inläggning, epikris med mera. Informera patienten om möjlighet att få sin journal spärrad. Meddelande till patient som saknar adress skickas till Skattekontorets förmedlingsservice, på adress: Skatteverket

249 sida 94 (104) HSSVS Förmedlingsuppdrag Stockholm För att undvika felsändning och fördröjning av post till adressaten gör så här: 1) Lägg försändelsen i ett kuvert och förslut detta. 2) Skriv personnummer utanpå detta kuvert. 3) Observera att innerkuvertet även ska vara försett logotyp och myndighetsadress 4) Lägg därefter kuvertet i ett annat kuvert och skicka till Skatteverkets adress enligt ovan. Det ska vidare observeras att skattemyndigheten inte har med innehållet att göra, varför ett innerkuvert alltid ska vara väl förslutet. Vid allvarlig hotbild Sekretessmarkering eller kvarskrivning innebär inte att personnummer är skyddat. Reservpersonnummer för att skydda identiteten vid registrering i Cosmic kan därför bli aktuellt. Beslut om detta tas av överläkare. I första hand skapar enheten själv ett reservpersonnummer. Om detta inte fungerar kontaktas Cosmic support för hjälp att skapa numret, dygnet runt på Minicall Observera att patientens riktiga personnummer eller namn under inga omständigheter får registreras i något personregister eller journalsystem. De lämnade personuppgifterna ska förvaras på säker plats och hanteras av utsedd person. Upprätta anpassade rutiner för varje enskild patient under aktuell vårdtid för textidbokning, att utse kontaktperson och att aldrig ropa upp patientens namn isamband med besök. Kontakt med annan sjukvårdsinrättning eller myndighet ska alltid ske av utsedd kontaktperson. Motring vid förfrågan från annan sjukvårdsinrättning eller myndighet. Återgår person till sin ursprungliga personidentitet ankommer det på personen i fråga att kontakta myndigheter för att få de händelser som finns registrerade i datorsystem under skyddade personuppgifterna sammankopplade med de ursprungliga personuppgifterna. För gömda personer Personer som saknar LMA-kort har endast rätt till akut vård. (Som bevis på att person är inskriven vid en mottagningsenhet och har rätt att vara i Sverige får hon/han under väntetiden ett LMA-kort med namn och foto.) Kontaktpersoner för ytterligare information Inom landstinget lämnas ytterligare information om dessa rutiner av följande personer: Verksamhetschef Kvinnofridsenheten Landstingsjuristen Chefsläkare Akademiska sjukhuset

250 sida 95 (104) HSSVS Säkerhetssamordnare Akademiska sjukhuset Cosmic support minicall Rutin för signering av journalanteckningar Journalanteckningar ska signeras så snart möjligt efter att de är skapade/utskrivna. Detta gäller även för låsta anteckningar. Medarbetare som avslutar sin anställning ska innan anställningen avslutas - signera hela sin signeringslista på enheten - vidimera laboratorie- och röntgensvar För studerande - utsedd handledare ska signera anteckning som är skapad av student. Verksamhetschefen ansvarar för att enheten har rutiner för: - att journalanteckningar signeras - att inkommande svar och utgående remisser bevakas vid frånvaro eller avslutad

251 sida 96 (104) HSSVS Spärrar och sammanhållen journalföring Rutin för spärrad journal mellan vårdgivarna, sammanhållen journalföring Grunden för sammanhållen journalföring är att alla användare, efter aktiva val, kan ta del av alla uppgifter av en patient. Detta oberoende av vårdgivare (huvudman) för kontakten, se bild 1. (Exempel på vårdgivare) Bild 1 I de fall patienten så begär går det att spärra åtkomsten till uppgifter i Cosmic från andra vårdgivare. Det innebär att en användare inte har möjlighet att ta del av uppgifter hos en annan vårdgivare där en spärr är lagd, se bild 2.

252 sida 97 (104) HSSVS (Exempel på vårdgivare) Bild 2 Om man som patient inte vill ingå i sammanhållen journalföring kallas detta att begära en Yttre spärr När patienten meddelar att denne inte vill ingå i sammanhållen journalföring ska detta administreras av utsedd vårdpersonal. För Landstinget i Uppsala län görs detta av enheten CESÅ. Enligt Socialstyrelsen måste varje vårdgivare själv ta beslut när en av deras patienter har begärt att inte ingå i sammanhållen journalföring och att det då ska effektueras. Således måste en patient ta kontakt med samtliga vårdgivare där man vill säga nej till sammanhållen journalföring. CESÅ utför sedan det administrativa arbetet att lägga in spärrarna, både åt Landstinget i Uppsala län åt och de privata vårdgivare med vilka vi har avtal med och om det så önskar. När spärrbegäran lagts in i det centrala spärrsystemet reagerar respektive inkopplat vårdsystem med att där spärra den information som specificerats i begäran. Patienter som vill begäran en yttre spärr eller har frågor kring detta kan hänvisas till telefonnummer för spärrhantering inom LUL: En yttre spärr kan hävas under förutsättning att orsaken uppfyller kraven för detta enligt Patientdatalagen. Möjliga orsaker till en tillfällig hävning är via patientens samtycke alternativt som sk nödöppning. För att begära en tillfällig hävning av en yttre spärr måste den vårdgivaren där spärren är lagd kontaktas. Denne får sedan ta beslut om den tillfälliga hävningen och se till att den effektueras.

253 sida 98 (104) HSSVS Rutin för spärrad journal inom vårdgivaren, mellan verksamheterna Om man som patient vill spärra uppgifter inom en vårdenhet kallas detta att begära en Inre spärr När patienten meddelar att denne vill spärra information inom en vårdgivare ska detta administreras av utsedd vårdpersonal. För Landstinget i Uppsala län görs detta av enheten CESÅ. När spärrbegäran lagts in i det centrala spärrsystemet reagerar respektive inkopplat vårdsystem med att där spärra den information som specificerats i begäran. Patienter som vill begäran en inre spärr eller har frågor kring detta kan hänvisas till telefonnummer för spärrhantering inom LUL: En inre spärr kan hävas av personal från andra vårdenheter under förutsättning att de uppfyller kraven för detta enligt Patientdatalagen. Möjliga orsaker till en tillfällig hävning är via patientens samtycke alternativt som sk nödöppning. Båda orsakerna registreras i Cosmic vid hävning. I de journalvyer som verksamheten har idag finns två landstingsövergripande vyer, Läkaranteckningar LUL samt Alla anteckningar LUL. Alla användare har inte dessa vyer. Dessa vyer skall endast användas efter ett aktivt val gjorts att man i vårdsituationen behöver se anteckningar från hela landstinget.

254 sida 99 (104) HSSVS Rutin för styrning av behörigheter i vårdsystem Verksamhetschef ska ansvara för att varje användare tilldelas en egen behörighet och att tilldelningen föregås av en behovs- och riskanalys. För att tilldelningen inte ska bli schablonmässig finns ett stort antal behörighetsprofiler att välja mellan. Profilerna är baserade på: Organisatorisk tillhörighet Befattningens art Den aktuella befattningsinnehavarens behov Verksamhetschef ansvarar även för att en medarbetares behörighet ändras eller upphör vid förändrade arbetsuppgifter eller att befattningen frånträds. Det åligger dessutom verksamhetschefen eller av denne utsedd person inom verksamheten att årligen följas upp alla användares behörighet med avseende på behov och risk Arkivering av avlidna patienters journaler Elektroniska journalhandlingar tillhörande avlidna patienter kommer att föras över till landstingets slutarkiv. Därefter raderas journalhandlingarna i originalsystemet. Radering sker efter ett formellt gallringsbeslut som tas av Landstingsarkivet.

255 sida 100 (104) HSSVS BILAGA 7 PUL BITRÄDESAVTAL 2 PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM Mellan Landstinget i Uppsala län, personuppgiftsbiträdet nedan kallad PuB, och nedan angiven Vårdgivare, personuppgiftsansvarige nedan kallad PuA, gäller nedanstående avseende behandling av personuppgifter. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter kan komma att göras tillgängliga av PuB för andra vårdenheter och vårdgivare genom sammanhållen journalföring. 2.1 Grundläggande förutsättningar PuB ska, i egenskap av personuppgiftsbiträde behandla personuppgifter för vilka PuA är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). PuB äger enligt 30 PuL endast rätt att behandla personuppgifter för PuA;s räkning i enlighet med instruktioner från PuA, vilka närmre anges i punkt 3 nedan. PuB är vidare skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som anges i 31 PuL, vilka närmre anges i punkt 4 nedan. PuB är utöver detta skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som tillsynsmyndigheten kan komma att besluta med stöd av 32 PuL, och i övrigt vidta de åtgärder som vid var tid är påkallade utifrån gällande rätt. Ovanstående gäller oaktat de formkrav som anges i punkt 9 nedan. 2.2 Instruktioner PuA har ansvar för all behandling av personuppgifter i enlighet med kapitel om sammanhållen journalföring. Detta reglerar tillsammans med detta kapitel hur PuB ska utföra sina åtaganden åt PuA i sin roll som personuppgiftsbiträde. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter endast får göras tillgängliga av PuB i enlighet med Patientdatalagen (2007/08:126) och SOSFS 2008:14 regelverk om sammanhållen journalföring. Personuppgifter lagrade i det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic där PuA är personuppgiftsansvarig får inte flyttas, göras tillgängligt eller hanteras av PuB utanför det patientadministrativa systemet utan separat överenskommelse. 2.3 Säkerhetsåtgärder PuB får inte yppa konfidentiell information rörande de personuppgifter som PuA ansvarar för. IT-utrustning som PuB använder för behandlingen av personuppgifter ska ha ett skydd mot stöld och händelser som kan möjliggöra att utomstående kan komma åt personuppgifterna. Endast behörig personal hos PuB har tillgång till personuppgifterna. Om ITutrustning med personuppgifterna ansluts till internet eller annat öppet nät ska anslutningen skyddas för att förhindra obehörigt intrång.

256 sida 101 (104) HSSVS Vid reparation och service av IT-utrustning med personuppgifter ska ett avtal träffas mellan PuB och serviceföretaget om vilka säkerhetsrutiner samt sekretessregler som ska tillämpas i samband med service. 2.4 Övrigt PuA ska ensamt bestämma ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter och således ensamt var personuppgiftsansvarig. Vidare kan PuA under avtalets löptid ge instruktioner för hur PuB som personuppgiftsbiträde ska behandla personuppgifterna och PuA ska även tillse att PuB:s behandling sker i enlighet med PuL. Om PuB anlitar någon annan juridisk person så måste PuB försäkra sig om att villkoren i detta avtal är kända, accepterade och att de följs av dessa juridiska personer. 2.5 Personuppgiftsbiträdesavtal samt FULLMAKT för såväl DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt Personuppgiftslagen (1998:204) Bakgrund Inera AB, org. nr , är ett bolag som ägs gemensamt av samtliga landsting och regioner i Sverige med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Uppdraget innebär bland annat att system innebärande sammanhållen journalföring skapas. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB huvudsakligen, på uppdrag av vårdgivarna, uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter för vårdgivarnas räkning, på ett sådant sätt att driftleverantörerna därmed blir personuppgiftsbiträden (PuB) åt vårdgivarna. Inera AB kan också komma att skapa tekniska lösningar innebärande att Inera AB behandlar personuppgifter för vårdgivarnas räkning på ett sådant sätt att Inera AB i dessa fall blir personuppgiftsbiträde åt vårdgivarna. När vårdgivare ansluts indirekt till dessa system via annan, direktansluten, vårdgivare, kan också direktansluten vårdgivare bli personuppgiftsbiträde i förhållande till den indirekt anslutna vårdgivaren. Denna personuppgiftsbiträdesdel innefattar fullmakt för direktansluten vårdgivare att företräda indirekt ansluten vårdgivare vid tecknande av uppdragsavtal jämte fullmakt för Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal med driftleverantörer. Då direktansluten vårdgivare också kan komma att behandla personuppgifter för indirekt ansluten vårdgivares räkning omfattar personuppgiftsbiträdesavtalet även denna personuppgiftsbehandling Parter Personuppgiftsansvarig (PuA): Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) tillika utfärdare av fullmakt, och

257 sida 102 (104) HSSVS Personuppgiftsbiträde (PuB) (direktansluten vårdgivare), tillika befullmäktigat ombud för PuA vid tecknande av PuB-avtal med Inera AB, Instruktioner PuB får behandla de personuppgifter som är nödvändiga för att fullgöra sitt uppdrag för PuA, t.ex. innebärande skapandet av system innebärande sammanhållen journalföring i enlighet med 6 kap Patientdatalag (2008:355). Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till sådana personer som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Direktansluten vårdgivare skall för PuAs räkning genom avtal förpliktiga Inera AB att löpande tillhandahålla en lättillgänglig information om vilka vårdgivare som ingår i system innebärande sammanhållen journalföring genom Inera AB PuAs ansvar PuA skall tillse att behandlingen sker i enlighet med PuL, PDL, samt Datainspektionens från tid till annan tillämpliga regler och rekommendationer. PuA skall utan dröjsmål informera de driftleverantörer som är PuB genom avtal som Landsting/regioner samt Inera AB tecknat med stöd av fullmakt, om förändringar i behandlingen vilken påverkar PuBs skyldigheter enligt detta avtal. PuA skall tillika informera PuB om tredje parts, däribland Datainspektionen och Registrerades, åtgärder med anledning av behandlingen Direktansluten vårdgivare åtager sig att, dels för egen del och dels i egenskap av befullmäktigat ombud, att i förekommande fall i egenskap av PuB, följande, dels att genom avtal säkerställa PuBs åtaganden enligt följande

258 sida 103 (104) HSSVS PuB ska följa gällande lagstiftning, egna riktlinjer för informationssäkerhet - som ska följa Datainspektionens direktiv - samt hålla sig informerad om dessa. PuA ansvarar för bl. a. behörighetsstyrning och åtkomstkontroll enligt PDL och föreskrifter; PuB skall ge PuA fysiskt tillträde respektive tillgång till uppgifter som innebär att PuA kan fullgöra sitt ansvar. Vidare skall PuB vidta de åtgärder som av PuA bedöms lämpliga, i tekniskt och organisatoriskt hänseende för att skydda personuppgifter mot obehörig åtkomst, förstörelse och ändring PuB och den eller de personer som arbetar under dennes ledning får endast behandla personuppgifter, i enlighet med de instruktioner som från tid till annan lämnas av PuA. För det fall PuB saknar instruktioner som PuB bedömer är nödvändiga för att genomföra det uppdrag PuB erhållit från PuA skall PuB, utan dröjsmål, informera PuA om detta och invänta de instruktioner som PuA bedömer behövs För det fall att Registrerad eller annan tredje man begär ut information från PuB som rör behandling av personuppgifter skall PuB hänvisa till PuA. Om myndighet begär information från PuB skall PuB omedelbart informera PuA PuB skall utan dröjsmål informera PuA om eventuella kontakter från Datainspektionen som rör eller kan vara av betydelse för behandling av personuppgifter. PuB har inte rätt att företräda PuA eller agera för PuAs räkning gentemot Datainspektionen eller annan tredje man Pulas kontrollansvar enligt 31 Personuppgiftslagen såvitt avser PuBs uppfyllelse av detta avtal förutsätter att kontrollen dels sker på PuAs bekostnad, dels kan ske genom anlitande av tredje man, dels att PuB är skyldig att lämna PuA den assistans som behövs PuB skall vid behov assistera PuA med att ta fram information som begärts av Datainspektionen eller Registrerad PuB skall följa en av PuA från tid till annan tillämplig procedur för incidenthantering. PuB ska följa även sin egen incidenthanteringsprocedur. 2.6 Sekretess Direkt ansluten vårdgivare skall dels för egen del och dels i egenskap av ombud, att genom avtal säkerställa att såväl Inera AB som PuB förpliktigas följa Patientdatalagen och Personuppgiftslagen, samt iakttar absolut sekretess innebärande att patientinformation inte får röjas i strid med detta. Detta skall gälla såväl för den juridiska personen som för dess medarbetare och konsulter. 2.7 Ansvar gentemot tredje man Direktansluten vårdgivare förbinder sig dels för egen del och dels i egenskap av ombud att genom avtal säkerställa att, för den händelse Registrerad, eller annan tredje man, riktar krav mot PuA på grund av PuBs behandling av personuppgifter, så skall PuB hålla PuA

259 sida 104 (104) HSSVS skadeslös för sådana krav som följer av att PuB inte efterföljt detta avtal. PuB ska biträda PuA i hantering av ärenden eller mål om skadestånd. 2.8 Upphörande av behandling av personuppgifter Vid upphörande av PuBs behandling av PuAs personuppgifter ska PuB återlämna alla data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på. 2.9 Fullmakt Såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB befullmäktigas genom detta avtal att för PuAs räkning träffa PuB-avtal med annan fysisk eller juridisk person. Det personuppgiftsbiträdesavtal som direktansluten vårdgivare och Inera AB kan komma att ingå med stöd av denna fullmakt ska omfatta de punkter och i den lydelse som framgår av detta avtal, d.v.s. vara likalydande med detta avtal när det gäller skyldigheter för PuB och instruktioner i detta avtal. Direktansluten vårdgivare förbinder sig, att i egenskap av befullmäktigat ombud för PuA, att för PuAs räkning teckna PuB-avtal, samt att för PuAs räkning uppdra åt Inera att teckna PuB-avtal med andra PuB. Vidare förbinder sig direktansluten vårdgivare att dels genom uppdrag till Inera, dels för egen del, löpande informera PuA om tecknade avtal och att säkerställa att PuA alltid är informerad om vem som är PuB i förhållande till varje PuA. Informationen skall finnas tillgänglig för PuA på Inera ABs, hemsida. Av informationen skall framgå vem som är PuA och vem som är PuB.

260 sida 1 (18) VS HSS VÅRDVAL UPPSALA LÄN BILAGA TILL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG VÅRDCENTRAL avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den Gällande från den 1 januari

261 sida 2 (18) VS HSS Innehållsförteckning 1 UPPDRAG BARNHÄLSOVÅRD MÅL OCH INRIKTNING MÅLGRUPPER VÅRDTJÄNST BARNHÄLSOVÅRDENS NATIONELLA PROGRAM RIKTADE INSATSER TILL BARN/FAMILJER MED BEHOV AV EXTRA STÖD TILLÄGGSÅTAGANDEN Familjecentral ÖPPETTIDER KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR UPPFÖLJNING PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING Kvalitet Hälsoinriktat arbete Samverkan Redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning Redovisning av övriga kvalitetsmått ERSÄTTNING ERSÄTTNING PER LISTAT BARN BESÖKSERSÄTTNINGAR ERSÄTTNING FÖR UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER SKRIVNA I ANNAT LAND MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN Familjecentral ERSÄTTNING FÖR TOLK PATIENTAVGIFTER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER

262 sida 3 (18) VS HSS UPPDRAG BARNHÄLSOVÅRD 1.1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt upptäcka och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern. Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Ovanstående mål uppnås genom att BVC erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ger individuell utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuder hälsoövervakning av alla barn uppmärksammar förhållanden i barnets hemmiljö se Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014, för ytterligare information. Vårdgivarens verksamhet och arbete ska präglas av helhetssyn, kontinuitet, tillgänglighet i samverkan med andra vårdgivare, myndigheter och frivilligorganisationer. Vårdgivaren ska följa FN:s barnkonvention och därtill hörande artiklar samt följa landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 1.2 Målgrupper Vårdgivaren ska aktivt erbjuda barn och föräldrar barnhälsovård enligt denna uppdragsbeskrivning tills hälsovårdsansvaret för barnen överlämnas till elevhälsan. Målgrupper för barnhälsovården (BVC) är:

263 sida 4 (18) VS HSS Barn från sjunde levnadsdagen till 5 år och deras föräldrar som väljer BVC-insatser från Vårdgivaren, och som är folkbokförda i Uppsala län. Uppdraget gäller även barn som fyllt 6 år och där hälsovårdsansvaret ännu inte har överlämnats till elevhälsan. Asylsökande och gömda barn 0 5 år och deras föräldrar som kontaktar Vårdgivaren. Barn 0 5 år och deras föräldrar som inte är folkbokförda i Uppsala län och som kontaktar Vårdgivaren. 1.3 Vårdtjänst Vårdgivaren ska: Aktivt erbjuda barnhälsovård enligt angivna målgrupper, i enlighet med Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården och Rikshandboken ( Barnhälsovård ska erbjudas nyblivna föräldrar och deras barn inom en vecka efter överlämnandet från eftervården. Vårdgivaren ska kalla de barn som blivit listade hos barnavårdscentralen. Erbjuda hembesök till alla föräldrar med nyfödda inom normalfallet 1 vecka efter barnhälsovårdens första kontakt med vårdnadshavaren. Hembesök ska också erbjudas till familjen när barnet är 8 månader. Hembesök kan även ske efter behov eller efter önskemål från familjen. Hembesök ska även erbjudas, inom 30 dagar efter inskrivning, till föräldrar med barn som inte tidigare haft kontakt med någon BVC i Uppsala län eller övriga landet. Genomföra hälsoundersökningar utifrån fastställda riktlinjer och dokument som framgår av Rikshandboken. Erbjuda vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet och av landstinget beslutade riktlinjer. EPDS-screening innefattar att kvinnan fyller i ett EPDS-formulär kombinerat med ett bedömningssamtal och erbjudande av åtgärd vid behov då barnet är 6-8 veckor. För mödrar som inte behärskar det svenska språket används i första hand översatt och accepterat/validerat formulär på moderns hemspråk. Om det inte finns något översatt och accepterat formulär på moderns hemspråk tolkas frågorna i det svenska EPDS-formuläret för modern. I kombination med bedömningssamtal och åtgärd vid behov räknas även dessa som genomförd depressionsscreening med EPDS. Medverka till tidig upptäckt av barn som far illa. Erbjuda utökat individuellt stöd och insatser vid behov efter bedömning i varje enskilt fall. Aktivt samverka med barnpsykolog i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnet eller i familjen samt vid behov lotsa till annan vårdgivare. Erbjuda tandhälsoövervakning i samarbete med tandvården. Förmedla kunskap om barns utveckling och behov samt risker i barnets hemmiljö. Förmedla kunskap om egenvård och hälso- och sjukvårdsutbudet för barn.

264 sida 5 (18) VS HSS Ge råd vid ohälsa och sjukdom samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå. Erbjuda samtliga föräldrar att delta i föräldragrupp initierad av BVC för att stödja och motivera ett aktivt föräldraskap. Verksamheten ska utformas och bedrivas så att samtliga föräldrar har möjlighet att delta i gruppverksamheten. Information och stöd ska anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Stöd ska även ges individuellt och kan vara såväl psykologiskt som informativt. Samarbeta med närområdets förskolor, socialtjänst, elevhälsa och tandvård. Rutin för att säkerställa informationsöverföring mellan barnhälsovården och elevhälsan ska finnas. Avsätta särskild tid för aktivt kvalitetssäkringsarbete och dokumentation/registrering. I slutet av året ska genomgång av fullständigheten i de egna data som lämnats till kvalitetsregistret ske och avslutas senast vid det datum som Barnhälsovårdsenheten i förväg specificerar. Erbjuda 10 mikrogram D-vitamin rekommenderas till alla barn från en veckas ålder fram till att barnet fyller två år. Till riskbarn (se rikshandboken) rekommenderas 10 mikrogram D-vitamin från en veckas ålder och under hela förskoleperioden.

265 sida 6 (18) VS HSS Barnhälsovårdens nationella program Universellt program som erbjuds till alla. Ålder Kontakt Insatser utöver hälsoundersökning och hälsosamtal* 1-3 veckor Minst 2 besök, varav ett hembesök helst inom 2 veckor efter födseln och senast inom 30 dagar efter födseln. 4 veckor Teambesök (Läkare och sjuksköterska) 6-8 veckor 3 månader 5 månader 6 månader 8 månader 10 månader 12 månader 18 månader 2½ år Sjuksköterska, 2 besök varav ett för EPDS Sjuksköterska Sjuksköterska Teambesök (Läkare och sjuksköterska) Sjuksköterska hembesök Sjuksköterska Teambesök (Läkare och sjuksköterska) Sjuksköterska Sjuksköterskebesök för språkscreening 3 år Teambesök (Läkare och sjuksköterska) Information Barnhälsovårdsprogrammet, barnsäkerhet, SIDS. Ögonspegling katarakt Uppföljning av EPDS-formulär Utvecklingsbedömning Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Utvecklingsbedömning Barnsäkerhet Utvecklingsbedömning Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio- Hib+Pneumokocker+Hepatit B Utvecklingsbedömning Vaccination: Mässling-Påssjuka-Röda hund Utvecklingsbedömning Språkscreening Utvecklingsbedömning 4 år Sjuksköterska Syntest, Hörseltest. Kommunikation/språk. Utvecklingsbedömning. 5 år Sjuksköterska Vaccination: Difteri-Tetanus- Pertussis-Polio Sammanfattning till elevhälsa

266 sida 7 (18) VS HSS * Hälsoundersökning genomförs vid varje nyckelålder enligt anvisning i Rikshandboken. Utöver ovanstående vaccinationer ska alla föräldrar till nyfödda barn tillfrågas angående risk för tuberkulos och barn med ökad risk ska erbjudas vaccination med tuberkulos (BCG) och hepatit B. Uppdaterad information om riskländer finns att hämta via Rikshandboken. 1.5 Riktade insatser till barn/familjer med behov av extra stöd I barnhälsovårdens nationella program ingår behovsbaserade insatser som ska vara anpassade till varje barn/familj. Detta beskrivs utförligt i Rikshandboken.

267 sida 8 (18) VS HSS Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Beställaren förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtaganden om behovet inte redan är tillgodosett. Familjecentral Vårdgivare som bedriver barnavårdscentral kan ha familjecentral som ett tilläggsåtagande om det finns en familjecentralsverksamhet i det område som barnavårdscentralen etableras inom. Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. På en familjecentral samverkar ofta flera parter/olika yrkeskategorier i syfte att ge stöd åt föräldrar och barn. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. I uppdraget ingår: - arbetstid i den öppna verksamheten på öppna förskolan - följa med förälder för introduktion på öppna förskolan - särskilda riktade föräldragrupper t ex Ung mamma-grupp, Copegrupp - deltagande i arbetsgruppsmöten - deltagande i öppna förskolans interna planeringsdag en dag/halvår - deltagande i den obligatoriska fortbildningen för länets familjecentraler 1/2 dag/halvår (anordnad av Hälsa- och habilitering och Uppsala kommun) Vårdgivaren ska anmäla intresse till beställaren och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. 1.7 Öppettider Vårdgivaren ska bedriva verksamhet med tillgänglighet under vardagar minst mellan klockan året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. Av informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård. 1.8 Kompetens och kompetensutveckling Verksamheten ska bedrivas av sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten ska det inte vara färre än 200 barn inskrivna, fördelade på åldrarna 0 5 år. Kravet om 200 inskrivna barn ska vara uppnått senast 1 år efter avtalstecknandet, om inte så sker ska särskild prövning ske av kompetenskravet.

268 sida 9 (18) VS HSS Kontinuitet i bemanningen avseende både sjuksköterska och läkare på BVC ska eftersträvas. Läkare som tjänstgör vid BVC bör se BVC som ett profilområde. I detta ingår bland annat deltagande i utbildningar som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Ett lägstamått är 25 nyfödda barn per heltidssjuksköterska eller att arbete sker minst 50 % av en heltidstjänst med barnhälsovård. Läkare som utför läkarundersökningar enligt barnhälsovårdsprogrammet ska vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik alternativt ST-läkare med handledning inom någon av dessa specialiteter. Läkarbehovet beräknas till 43 timmar per vecka (40 veckor per år) per 60 nyfödda barn/år inklusive fortbildning. Vårdgivaren ska ha tillgång till pediatriker från barnspecialistmottagningarna för konsultation i barnhälsovårdsfrågor och för mottagning vid BVC. Vårdgivaren ska remittera barn med behov av utredning på specialistnivå till landstingets barnspecialistmottagningar. Barnspecialistmottagningarna är så kallad fri nyttighet och utan kostnad för Vårdgivaren. MBHV-psykolog vid Sektionen för barns vård och hälsa Kvinno-Barndivisionen vid Akademiska sjukhuset är så kallad fri nyttighet och utan kostnad för Vårdgivaren. Tid ska avsättas för både sjuksköterska och läkare att delta en heldag eller två halvdagar per termin på obligatoriska utbildningstillfällen som barnhälsovårdens länsavdelning kallar till. Personalen bör därutöver, i så hög grad som möjligt, ges möjlighet att delta i fortbildning som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Nyanställda läkare och sjuksköterskor inom BVC ska delta i första möjliga Basutbildning i barnhälsovård anordnat av Barnhälsovårdens länsavdelning. Basutbildningen består av en heldags introduktionsutbildning samt 13 utbildningstillfällen, totalt 7,5 arbetsdagar fördelat över ett kalenderår enligt nedan. All personal på BVC som har behov av uppdatering och påfyllnad av kunskap kan delta i delar av basutbildningen. Basutbildning i barnhälsovård Introduktionsdag* Vaccinationer. Tillväxt* Att undersöka barn teori och praktik. Det för tidigt födda barnet* Vanliga hälsoproblem på BVC 1; infektioner, astma och allergi* Vanliga hälsoproblem på BVC 2; hud, mag- och tarmproblem* Amning. Späd- och småbarnskost. Mat- och sömnproblem Språkscreening Samspel och anknytning. Joller och kommunikation Utvecklingsbedömning (ffa barnets motoriska utveckling) Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Barn/familjer som är i behov av utökat stöd heldag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag halvdag

269 sida 10 (18) VS HSS Föräldrastöd i grupp: barnsäkerhet, ANDT frågor, fysisk aktivitet Datainsamling för kvalitetsuppföljning BHVQ Syn. Hörsel. Tandhälsa halvdag halvdag halvdag * Uppfyller kraven för formell BVC-utbildning för ST läkare i allmänmedicin 1.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren ska i samarbete med Beställaren kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Landstinget har rätt att varje år utan kostnad avropa max 10 timmar från varje distriktssköterska/sjuksköterska och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor. I Landstingsplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka landstingets möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Landstinget arbetar för närvarande tillsammans med kommunerna med att utveckla närvård i hela länet. Vårdgivaren ska delta i detta utvecklingsarbete Samverkan och vårdkedjor Barnhälsovårdens länsavdelning vid Akademiska barnsjukhuset ger service till alla som jobbar med barnhälsovård genom att finnas till hands som konsult i olika barnhälsovårdsfrågor, till exempel vaccinationer och metodfrågor. Vårdgivaren ska samverka med barnhälsovårdens länsavdelning. Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns hälsa. Det är av särskild vikt att Vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete mellan mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården för att få en sammanhållen vårdkedja. Dokumenterade rutiner ska finnas för samverkan med vårdcentral, barnläkarmottagning, tandvården, socialtjänsten, BUP, förskola och skola. Särskild inriktning mot samverkan för föräldrastöd via familjecentrerat arbetssätt ska eftersträvas.

270 sida 11 (18) VS HSS UPPFÖLJNING 2.1 Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på registrering i Cosmic och Basta (vaccinationer). Uttag ur systemen åligger landstinget. Följande statistik och nyckeltal ska följas av Vårdgivaren och Beställaren. Volymer System för utdata Ansvarig Totalt antal barn 0 år, 1-5 år och 0- Cosmic Landstinget 6 år Genomsnittligt antal besök per barn 0+1 år per sjuksköterska, barnläkare och allmänläkare. Antal hembesök BVC under redovisningsåret. Antal sjuksköterskebesök BVC under redovisningsåret Antal läkarbesök BVC, pediatriker, under redovisningsåret Antal läkarbesök BVC, allmänmedicinare, under redovisningsåret Cosmic Cosmic Cosmic Cosmic Cosmic Landstinget Landstinget Landstinget Landstinget Landstinget 2.2 Årlig rapportering Följande delar ska ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Rapportera elektroniskt till beställaren senast den 25 januari varje år. Rapporteringen ska ske per mottagning. Kvalitet Förutom redovisning av nedan angivna kvalitetsmått ska även beskrivning av hur verksamheten arbetar med föräldragrupper och föräldrautbildning samt hur verksamheten arbetar för att nå ett så stort antal föräldrar (både män och kvinnor) som möjligt.

271 sida 12 (18) VS HSS Hälsoinriktat arbete Beskrivning av hur verksamheten systematiskt arbetar med hälsosamtal om barns utveckling och behov, amning, kostfrågor, olycksfallsprofylax samt skadeverkningar av alkohol och tobak. Samverkan Redovisa samverkan med mödrahälsovården, kommunerna, barnmedicinska kliniken på Akademiska sjukhuset och andra samarbetspartners. Redovisa antal timmar som avropats av Beställaren för utvecklingsarbete och samverkan med kommuner, försäkringskassa, specialistsjukvården och andra samarbetspartners. Redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning Rapportering ska ske avseende perioden 1 januari till och med 31 december senast den 25 januari 2017 och samma datum nästkommande år under avtalsperioden. Mått som ska redovisas Rapportering Ersättning Vårdgivaren ska, per mottagning, redovisa andelen barn födda under redovisningsåret som fått hembesök inom 30 dagar efter födseln. (De barn som skrivs ut från BB/barnklinik efter dag 14 är exkluderade i statistiken.) Vid täckningsgrad > 85% Vid täckningsgrad > 65% < 85% Vid täckningsgrad < 65 % 100 % 50 % 0 %

272 sida 13 (18) VS HSS Redovisning av övriga kvalitetsmått Uttag ur systemen åligger landstinget. I den årliga rapporteringen ska avvikelser från måluppfyllelsen analyseras av vårdgivaren. Mått som ska rapporteras Hälsoövervakning Andel övervakade barn 0 år Andel nyfödda barn som fått hembesök inom 30 dagar efter födseln Andel 1-åriga barn som under de senaste två redovisningsåren fått minst ett hembesök Andel övervakade barn per årskull 1, 3, 4, 5 år Andel språkbedömda barn 2½ år Andel synbedömda barn 4 år Andel barn med tillväxtuppgift vid 3, 4 och 5 år Måluppfyllelse 99 % 85% 85 % 95 % 95 % 95 % 90 % Hälsosamtal Andel ammande vid 4 månader Andel ammande vid 6 månader Andel moder respektive fader som erhållit hälsosamtal om rökning vid 4 veckor respektive 8 månader. Andel mödrar som erhållit screening enligt EPDS 87 % 77 % 95 % 85 % Vaccinationer Andel 2-åringar som erhållit 3 doser vaccin mot DTP, polio, hib 3 doser vaccin mot hepatit B 1 dos vaccin mot MPR 98 % 98 % 95 % Andel 2-åriga barn med ökad risk för tuberkulos som erhållit 1 dos vaccin mot tuberkulos 3 doser vaccin mot hepatit B Andel barn som saknar uppgift om BCG- indikation 95 % 95 % <1,5 %

273 sida 14 (18) VS HSS Mått som ska rapporteras Kvalitetsuppföljning Måluppfyllelse Andel folkbokförda barn som helt saknar data < 3 %

274 sida 15 (18) VS HSS ERSÄTTNING Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI).. 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för vissa extra resurskrävande besök (hembesök och besök med tolk) och besök av patienter som ej är listad på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden 3.1 Ersättning per listat barn De vårdcentraler som bedriver BVC-verksamhet ersätts med en kapiteringsersättning per listat barn 0-5 år. Kapiteringsersättningen har två åldersindelningar: 0 år (0-365 dagar) och 1-5 år. Det utgår inte någon besöksersättning till BVC för listade barn. En extra strukturersättning utgår för; Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner, med 15 procent per listat barn. När barnet/familjen har behov av tolk utgår också en extra ersättning per listat barn. I kapiteringsersättningen för 0 år ingår kompensation för vaccinering mot hepatit B. I kapiteringsersättningen ingår inte kompensation för hembesök då det istället ersätts genom en besöksersättning per hembesök, se nedan. Kapiteringsersättningar 0 år (0-365 d) 1-5 år Ersättning per listad kr kr Strukturersättning 15 % per listad kr kr Tolkersättning per listad kr 577 kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade barn per åldersgrupp per den 15:e månaden innan * åldersvikt * angiven kapiteringsersättning) betalas ut av Beställaren med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning Beräkningen av grundkapiteringsersättningen per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per åldersgrupp * 80 procent av kapiteringen CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen viktas enligt CNI (Care Need Index). Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL. Till BVC används samma CNI-värde som vårdcentralen har (Se bilaga justerat CNI-värde per vårdcentral).

275 sida 16 (18) VS HSS Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per åldersgrupp * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 3.2 Besöksersättningar Besöksersättningar Kr/besök Hembesök 423 Extra ersättning per tolkbesök 212 Utomlänsbesök 564 Extra ersättning per tolkbesök 282 Besök av asylsökande Ersättning för utomlänspatienter och patienter skrivna i annat land Ersättning för utomlänspatienter utgår enligt landstingets regelverk. Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i landstingets Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Beställaren. 3.4 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. Rapportering och bedömning av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen

276 sida 17 (18) VS HSS Ersättning för tilläggsåtaganden Familjecentral Timersättningen för barnavårdscentralens insatser i familjecentral är: 320 kronor (exklusive momskompensation om tre procent). Timersättningen täcker även administrativa kostnader samt eventuella förflyttningar från och till familjecentraler. Ersättning ges för max 4 timmar/vecka under ca 48 veckor per år för distriktssköterska som deltar i familjecentralsarbete. Timersättningen betalas ut av Beställaren månadsvis utan anmodan från Vårdgivaren. 3.6 BesökseErsättning för tolkbesök Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personal med aktuell språkkompetenstolk användas. Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av landstinget godkänd tolk. Faktisk tolkkostnad faktureras till Beställaren enligt faktureringsadress nedan. 3.7 Patientavgifter Vårdgivaren skallska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från ska revisor faktura bifogas. 3.9 Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Landstinget beslutar. Fakturering ska ske till: Landstingets kansli, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skallska faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara landstinget tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skallska utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skallska Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

277 VS HSS sida 18 (18)

278 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval avseende barnmorskemottagning Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågnings-underlag/regelbok för vårdval barnmorskemottagning enligt förslag. Revideringarna gäller från och med Bilaga 91 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa gällande regelbok för barnmorskemottagning Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag. Avsnitten Inbjudan, Villkor för godkännande, Avtal, Allmänna villkor, Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län och bilagorna IT-bilaga, Listningsregler, Funktionshyra samt bilagor avseende sammanhållen journalföring och PUL biträdesavtal är lika för regelböckerna inom vårdcentral och barnmorskemottagning. Förutom nedan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna föreslås gälla från och med den och tills vidare. Föreslagna revideringar gällande uppdrag: Kompetens: förtydligande av allmänläkare och specialistläkares roll vid barnmorskemottagning, enligt redan existerande rutiner (PM). Föreslagna revideringar gällande ersättningen: Uppräkning: Besöksersättning samt kapitering: nettouppräkning 2,1 procent (bruttouppräkning 3,1 procent samt effektiviseringskrav om 1 procent). Care Need Index (CNI) ska utgöra 20 % av den totala kapiteringen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

279 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Tolkersättning per listad gravid stryks och läggs in i kapiteringen eftersom fördelningsmodell enligt CNI införs. Kapiteringsersättningen för samtliga gravida höjs med motsvarande totalsumma. Tillägg i tabellen av besöksersättning för besök av asylsökande i enlighet med tidigare beslut VS 16, Ersättning för tilläggsåtagande Ungdomsmottagning: Läkarinsatser vid ungdomsmottagning får faktureras separat enligt samma taxa som läkarinsatser vid barnmorskemottagning. Föreslagna revideringar gällande uppföljning: Förtydligande av andel i förhållande till totala antal inskrivna. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med och tills vidare. Kopia till: Vårdgivare Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, Upphandlingschef Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, Ekonomisupport funktionsbrevlåda Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ansvarig publicerare Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

280 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval barnmorskemottagning Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval barnmorskemottagning enligt nedanstående förslag. Revideringarna gäller från och med Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa gällande regelbok för barnmorskemottagning Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag. Avsnitten Inbjudan, Villkor för godkännande, Avtal, Allmänna villkor, Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län och bilagorna IT-bilaga, Listningsregler, Funktionshyra samt bilagor avseende sammanhållen journalföring och PUL biträdesavtal är lika för regelböckerna inom vårdcentral och barnmorskemottagning. Förutom nedan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna föreslås gälla från och med den och tills vidare. Föreslagna revideringar gällande uppdrag: Kompetens: förtydligande av allmänläkare och specialistläkares roll vid barnmorskemottagning, enligt redan existerande rutiner (PM). Föreslagna revideringar gällande ersättningen: Uppräkning: Besöksersättning samt kapitering: nettouppräkning 2,1 procent (bruttouppräkning 3,1 procent samt effektiviseringskrav om 1 procent). Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

281 2 (2) Care Need Index (CNI) ska utgöra 20 % av den totala kapiteringen. Tolkersättning per listad gravid stryks och läggs in i kapiteringen eftersom fördelningsmodell enligt CNI införs. Kapiteringsersättningen för samtliga gravida höjs med motsvarande totalsumma. Tillägg i tabellen av besöksersättning för besök av asylsökande i enlighet med tidigare beslut VS 16, Ersättning för tilläggsåtagande Ungdomsmottagning: Läkarinsatser vid ungdomsmottagning får faktureras separat enligt samma taxa som läkarinsatser vid barnmorskemottagning. Föreslagna revideringar gällande uppföljning: Förtydligande av andel i förhållande till totala antal inskrivna. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna gäller från och med och tills vidare. Kopia till: Vårdgivare Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, Upphandlingschef Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, Ekonomisupport funktionsbrevlåda Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ansvarig publicerare

282 sida 1 (83) HSS201VS VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR BARNMORSKEMOTTAGNING Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 1420 oktobejunir Gällande från den 1 januari

283 sida 2 (83) HSS201VS Innehållsförteckning 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE EKONOMISK STABILITET INTYG FRÅN MYNDIGHETER BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet Bedömning av affärsplan UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE AVTAL FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG OCH REGELBOK MOTTAGNING TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN ÄNDRAD AVTALSFORM ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man Ansvar gentemot landstinget ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN MEDDELARFRIHET FÖRTIDA UPPHÖRANDE FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER TILLSTÅND LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Säker hälso- och sjukvård Jämlik och jämställd vård PATIENTENS STÄLLNING PATIENTENKÄTER TOLK PATIENTNÄMNDEN... 20

284 sida 3 (83) HSS201VS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND TILLGÄNGLIGHET VÅRDGARANTI HÄLSOINRIKTAT ARBETE PERSONAL UTBILDNINGSPLATSER Verksamhetsförlagd utbildning Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring inom Allmänmedicin FORSKNING OCH UTVECKLING INFORMATIONSTEKNOLOGI, JOURNALER OCH JOURNALSYSTEM REMISSHANTERING LISTNINGSREGLER MEDICINSK SERVICE Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA LOKALER OCH UTRUSTNING FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV SÄKERHETSKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING INFORMATIONSMÖTEN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING KATASTROFSITUATIONER UPPDRAG BARNMORSKEMOTTAGNING MÅL OCH INRIKTNING MÅLGRUPPER UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET VÅRDTJÄNST Graviditetsövervakning och eftervård Insatser för familjeplanering TILLÄGGSÅTAGANDE Familjecentral Ungdomsmottagning ÖPPETTIDER KOMPETENS MÖDRAHÄLSOVÅRDSENHETEN UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR MEDICINSK SERVICE ÖVRIGA KOMPETENSER UPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER PRODUKTIONSSTATISTIK ÅRLIG RAPPORTERING ERSÄTTNING ERSÄTTNINGSMODELL KAPITERINGSERSÄTTNING BESÖKSERSÄTTNING BESÖKSERSÄTTNING FÖR TOLKBESÖK ERSÄTTNING FÖR UTOMLÄNSPATIENTER OCH PATIENTER SKRIVNA I ANNAT LAND ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN Ungdomsmottagningar Familjecentraler TOLKKOSTNADER

285 sida 4 (83) HSS201VS ANALYSKOSTNADER CELLPROVER OCH HPV-PROVER PATIENTAVGIFTER MOMSKOMPENSATION FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE LOKALISERING ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN KRAV FÖR GODKÄNNANDE Ekonomisk stabilitet Intyg från myndigheter: FINANSIELL OCH EKONOMISK STÄLLNING: Bedömning av kreditvärdighet Bedömning av affärsplanen Uteslutning av leverantörer BILAGA 1 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD Bakgrund och syfte Huldra Valfrihet - att invånarna får välja Marknadsföring och etiska riktlinjer Att välja vårdcentral Familjemedlemmar Uppgifter som behövs Vid vilken tidpunkt görs val? Invånare som inte gör något val - olistade Byte av vårdcentral/husläkarmottagning eller husläkare Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning Närområdesansvar Närområdesansvaret omfattar: När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en mottagning stänger Att välja barnavårdscentral Listning till barnavårdscentral sker genom: Närområdesansvar barnavårdscentral Att välja Barnmorskemottagning (BMM) Permanent särskilt boende och korttidsboende Hemvårdsenheten för äldre Habiliteringshusläkarmottagningen BILAGA 2 IT-BILAGA LANDSTINGETS INFORMATIONSTEKNOLOGI (IT)-STRUKTUR Generella obligatoriska krav IT-infrastruktur Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) Vårdguidens e-tjänster SITHS-kort med plats för landstingets certifikat (HCC) ÅTKOMST TILL LANDSTINGETS IT-SYSTEM Landstingets datanät Landstingets programportal IT-SYSTEM OCH TELEFONI Vårdinformationssystem och patientadministration (COSMIC) Skanning (Kovis) Laboratorieinformationssystem (FlexLab-Kemi) Antikoagulantiabehandling (Auricula) Samordnad vårdplanering (Prator) Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) EKG (Muse) Verktyg för rehabilitering (Mobilus professional)

286 sida 5 (83) HSS201VS RIS/PACS radiologi (Carestream) Radiologibilder (Carestream Vue Motion) Befolkningsregister (Master) Listningssystem (Huldra) Statistik vaccinationer inom Barnhälsovård (Basta) Avvikelserapportering (MedControl) Kontorsprogram (Office 365 Business) e-learning (Pingpong och Smart Assistans) Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics) Landstingets webbplats (Extranät på lul.se) Telefoniplattform (TDC) Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe) BILAGA 3 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING SYFTE FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL SERVICENIVÅ Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Laboratorieverksamhet DATORARBETSPLATS Stationär dator Bärbar dator AVGRÄNSNING TILLÄGGSTJÄNSTER FINANSIERING

287 sida 6 (83) HSS201VS Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdcentral. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH Vårdcentral, UPPH Barnmorskemottagning och/eller UPPH Barnhälsovård. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

288 sida 7 (83) HSS201VS VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare skall få bedriva vårdcentral och/eller barnmorskemottagning och/eller barnhälsovård inom ramen för Landstinget i Uppsala län (Beställaren), krävs att Vårdgivaren godkänns av Beställaren. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall varje mottagning godkännas av Beställaren. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall uppnå nedanstående krav för att mottagningen skall godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Beställaren. Om en Vårdgivare bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 8.0 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren Intyg från myndigheter Vårdgivare skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Beställaren skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare skall godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare skall ha en stabil ekonomisk bas. Vård-

289 sida 8 (83) HSS201VS givare och eventuell/-a underleverantör/-er skall erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut Bedömning av affärsplan Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare skall ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 1 uppfylls. Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOU (2007:1091) kap 10 2 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som skall godkännas av Beställaren Förfrågningsunderlag och regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som skall bedrivas.

290 sida 9 (83) HSS201VS Mottagning Vårdgivaren skall i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet skall mottagningens adress anges. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren skall i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart skall ske senast 6 månader efter erhållet beslut om godkännande av driftstart. Om mer än 6 mån passerar skall ny ansökan göras Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att Beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om förtida upphörande i avtalet.

291 sida 10 (83) HSS201VS AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Kontaktpersoner: Peter Jansson Peter.jansson@lul.se Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Telefax: Telefax: 74.0 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelboken enligt punkt nedan Förfrågningsunderlag/regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlag/regelbok för [ange verksamhetstyp] fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009 och gällande från den 1 juli 2009 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning

292 sida 11 (83) HSS201VS Ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken skall Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlag/regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Beställaren förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande.

293 sida 12 (83) HSS201VS Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande Ändrad avtalsform Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av avtalsform under pågående avtalsperiod, t ex byte från filial (tilläggsåtagande) till eget vårdavtal. Skriftlig information om ovan ska inkomma till Beställaren senast 3 månader innan ändringen Ändrade lokaler Om Vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar Vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte, som till exempel nätdragning, konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Beställaren (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader) Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

294 sida 13 (83) HSS201VS Ansvar gentemot landstinget Vårdgivaren svarar gentemot landstinget enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som Vårdgivaren orsakar landstinget genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till SEK. Se även avsnitt i regelboken om Försäkringar Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Beställaren framställt begäran härom till Beställaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen skall lämnas i skriftlig form. Det åligger Beställaren att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Beställaren enligt första stycket skall ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt avsnitt Ändrade ägarförhållanden ovan.

295 sida 14 (83) HSS201VS Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse, som t ex förändringar/konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl) Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist med anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken gäller dock vad som har stadgats i avsnitt Ändringar i förfrågningsunderlag/regelbok ovan Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker.

296 sida 15 (83) HSS201VS Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Beställaren rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Beställaren härför samt vidare till Beställaren utge ersättning för de merkostnader Beställaren fått vidkännas Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

297 sida 16 (83) HSS201VS ALLMÄNNA VILLKOR Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och landstingets policys, riktlinjer och handlingsplaner, som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Beställaren ansvarar för att på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom landstinget. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se Underskriften ger Beställaren rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs Kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående områden. Vårdgivaren skall även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård.

298 sida 17 (83) HSS201VS Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) samt föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) och (SOSFS 2014:11) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. Vårdgivaren skall medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Vårdgivaren skall, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet Medcontrol.

299 sida 18 (83) HSS201VS Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Vårdgivaren ska rapportera utförda lex Maria-anmälningar till landstingets ledningskontor genom att bifoga en kopia av anmälan som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vårdgivaren ska bedriva ett långsiktigt och systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Arbetet ska också medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn, det vill säga säkerheten ska byggas in i vårdens strukturer, rutiner och processer. Vårdgivaren ska systematiskt identifiera och förebygga risker i sin verksamhet och ansvara för att uppkomna negativa händelser hanteras på ett korrekt sätt. Vårdgivaren ska följa den av landstinget beslutade patientsäkerhetspolicyn och handlingsplanen. Vårdgivaren ska delta i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. Vårdgivaren ska också, utifrån antagen patientsäkerhetspolicy, medverka i arbetet med att ta fram ett landstingsövergripande ledningssystem för patientsäkerhet samt i upprättandet av landstingets patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren skall, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars. Mallar finns att tillgå på Sveriges kommuner och landstings hemsida. Landstinget kan komma att kräva in patientsäkerhetsberättelsen. Vårdgivaren skall medverka i insatser och åtgärder som krävs för att förhindra spridning av resistenta bakterier. Vårdgivaren skall bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset, som har till uppgift att medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet så att antalet vårdrelaterade infektioner hålls på en låg nivå. I ett vårdhygieniskt arbete ingår vårdhygienisk egenkontroll, hygienrond, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen 2008:567: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Policyn och planen ska vara vägledande för Utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Vårdgivare i Landstinget i Uppsala län ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård.

300 sida 19 (83) HSS201VS Faktorer som socioekonomisk bakgrund skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos, behandling och prevention mellan könen ska inte förekomma. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Patientens ställning Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska även informera om rätt till fast läkarkontakt inom det egna landstinget eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3 kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, t ex genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. informera om patientens rätt att på Vårdgivarens bekostnad få tillbaka erlagd patientavgift när väntan på läkare/vårdgivare vid ett planerat besök överstiger 15 minuter, enligt landstingets avgiftshandbok. Information om detta ska finnas i väntrummen Patientenkäter Beställaren äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som beställaren bestämmer. När beställaren ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från landstinget. Beställaren äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år Tolk Vårdgivaren skall beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk användas.

301 sida 20 (83) HSS201VS Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med, se Upphandling Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett så kallat LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård om kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla landstingets frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Landstinget ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av asylsamordningen vid landstingets resurscentrum.

302 sida 21 (83) HSS201VS För asylsökande finns en särskild mottagning som heter Cosmos. De erbjuder hälsoundersökningar till länets alla asylsökande och varje asylsökande som kommer till länet kallas. Migrationsverket tillhandahåller landstinget relevanta uppgifter. Cosmos ansvarar också för hälsoundersökningar av länets alla nyanlända, exempelvis anhöriginvandrande och kvotflyktingar. Hälsokontroller för anhöriginvandrande barn och ungdomar, s.k. anknytningsfall, sker på Cosmos eller barnspecialistmottagningarna. Cosmos tar även ansvar för hälsoundersökningar av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare som man kommit överens med och/eller till Sjukvårdsrådgivningen (ring 1177, eller Det skall även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen. Vårdgivare inom primärvård skall ha ett datoriserat telefonisystem (callbacksystem/uppringningssystem) som kan rapportera till SKL: s nationella väntetidsmätning av telefontillgänglighet (gäller ej mödrahälsovård och ej barnhälsovård). Landstinget ansvarar för rapportering till SKL. Inställningar i Callbacksystem/uppringningssystem ska säkerställa att: - Mätning sker av vårdcentralens telefontillgänglighet för rådgivning/tidbokning. - Mätningen sker av återuppringda samtal under vårdcentralens öppettider. - Inkommande samtal utanför vårdcentralens öppettider exkluderas från rapporteringen. Vårdgivaren skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren skall medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren skall också sträva efter att göra verksamheten tillgänglig för t ex personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar. Den nationella vårdgarantin ( ), innebär att alla ska få telefonkontakt med primärvården samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Alla som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården ska erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Alla ska få operation eller behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren ska följa landstinget i Uppsala läns beslutade besöks- och behandlingsgarantier, som bland annat innebär att:

303 sida 22 (83) HSS201VS Vårdsökande ska kunna nå Vårdgivaren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då erbjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet. Vårdgivaren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag. Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överenskommes med patienten. Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Vårdgivaren att samverka med länssjukvården och Beställaren kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under Vårdgarantienheten Hälsoinriktat arbete Vårdgivaren ska bedriva hälsoinriktade insatser samt medverka i kunskapsförmedling om hälsoriskfaktorer och riskbeteenden. Det förebyggande arbetet ska riktas mot identifierade riskgrupper. Införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. Grunden för merparten av alla åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Vårdgivaren ska se till att medarbetare får utbildning i motiverande samtal och även får tillgång till landstingsgemensam handledning. Till hjälp i införandet finns det landstingsgemensamma kunskapsunderlaget för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, se Under 2016 ska vårdgivaren skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet med rutiner för och dokumentation av åtgärder samt effekter av insatta åtgärder enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i landstinget godkända journalmallarna för levnadsvanor. I samband med förskrivning av FaR till patienter som behöver extra stöd för fysisk aktivitet ska vårdgivaren samarbeta med landstingets friskvårdslotsfunktion. Vårdgivaren ska utse en hälsokoordinator på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska vara ansvarig för att sprida information om hälsoinriktat arbete till personal vid vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska därutöver delta i obligatoriska nätverksträffar som Folkhälsoenhet-

304 sida 23 (83) HSS201VS en vid Hälsa- och habilitering kallar till 2 ggr/år. Vårdgivaren ansvarar för att hålla Folkhälsoenheten uppdaterad med namn- och kontaktuppgifter till hälsokoordinatorn Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det skall finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren skall fortlöpande hålla Beställaren informerad om vem som är verksamhetschef. I de fall verksamhetschef delegerat uppgifter t.ex. medicinskt ledningsansvar skall detta också meddelas Beställaren. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren och dennes personal kommer att erbjudas deltagande i vissa av landstingets fortbildningsaktiviteter. Vårdgivaren svarar för kostnader avseende personal, resor, eventuella kursavgifter etc. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Patienter skall under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Utbildningsplatser Verksamhetsförlagd utbildning Att ta emot studenter är ett krav som gäller både offentliga och privata vårdcentraler för att upprätthålla landstingets utbildningsuppdrag. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och Uppsala läns landsting. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande hygienregler. Centrum för verksamhetsförlagd utbildning samordnar utbildningsplatser för VFU hos alla vårdgivare i primärvården. Fördelningen av utbildningsplatser sker enligt fördelningsnyckel där antalet listade patienter avgör hur många studenter varje vårdcentral ska ta emot. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuella reservation av utbildningsplatser visas i KliPP from 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ska ansvara för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen finns enligt gällande kvalitetskriterier för respektive program.

305 sida 24 (83) HSS201VS Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring inom Allmänmedicin Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) och specialisttjänstgöring inom Allmänmedicin (ST) för läkare. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till utbildningsläkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande hygienregler. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning ST-läkare i allmänmedicin är anställda av Landstinget i Uppsala län, som svarar för rekrytering, placering på vårdcentral och för den utbildning som ingår i tjänstgöringen. STtjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. För att kunna ta emot ST i allmänmedicin måste det på vårdcentralen finnas minst två specialister i allmänmedicin, minst 3000 listade patienter samt godkända handledare som gått en av studierektorn godkänd handledarutbildning. De krav som ställs på vårdcentralen finns beskrivna i dokumenten Krav på vårdcentral som utbildningsenhet samt Arbetstider för ST läkare. Dessa dokument finns på Forskning och utveckling Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall följa landstingets vid var tid gällande rutiner för bio-banker. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och landstinget i Uppsala län. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Hälsa- och habiliteringens FoU avdelning svarar för samordning av FoU-frågor inom primärvården med fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive fördelning av FoUmedel. Barnhälsovårdens länsavdelning samt mödrahälsovårdsenheten svarar för stöd, fortbildning och information till alla vårdgivare i bland annat kvalitets- och metodfrågor. Vårdgivaren skall samverka med ovan nämnda forsknings- och utvecklingsenheter samt andra enheter/aktörer som arbetar med FoU så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och an-

306 sida 25 (83) HSS201VS vänds inom verksamheten, en evidensbaserad praktik åstadkoms och kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning Informationsteknologi, journaler och journalsystem Vårdgivaren skall använda samma IT-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom landstinget, se bilaga om System/Informationsteknologi (IT) och telefoni. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras via så kallad Funktionshyra. Landstinget förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling inom IT-området. Ambitionen är att gemensamt utveckla och nyttja landstingets IT-system. Den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. Vårdgivaren skall tillse att dess personal för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Varje patientbesök ska dokumenteras i vårdgivarens journalsystem enligt gällande lagstiftning. Journalanteckningen ska vara dokumenterad och signerad inom 14 dagar från vårdkontakten. Vårdgivaren skall följa de villkor och föreskrifter, som landstinget meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör landstinget och som Vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Beställaren kommer att vara behjälplig med att låta Vårdgivaren ta del av journalhandlingar samt tidigare journaler under förutsättning av patientens samtycke. Vårdgivaren utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården i landstinget och Vårdgivaren skall därför använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. För BVC skall dokumentation även ske i datasystemet Basta. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration, och Vårdgivaren skall använda de moduler som används inom landstinget. Mer information om Cosmic finns på Vårdgivaren ska utse en vårdsystemskoordinator samt ett administrativt IT-stöd som utgör kontakt mot landstingets vårdsystemssamordnare och IT-samordnare. Det rekommenderas att vårdsystemkoordinatorn är vårdpersonal Remisshantering Vårdgivaren skall följa landstingets vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar skall finnas hos Vårdgivaren Listningsregler Vårdgivaren ska följa landstingets listningsregler, se bilaga. I de fall listning sker på mottagningen ska vårdgivaren eller patienten ombesörja att underskriven blankett skickas per post eller via mail (inscannad blankett med underskrift) till Husläkarkansliet på landstinget för inregistering i Huldra. Husläkarkansliet ansvarar för att ny/om och avlistning skett till den 15.e varje månad. Husläkarkansliet skickar inte ut bekräftelsebrev till patienten vid ny/om eller avlistning om patienten inte särskilt bett om det.

307 sida 26 (83) HSS201VS Vårdgivaren är fri att använda egna blanketter för listning under villkoret att samma uppgifter tas in från patienten som återfinns på landstingets listningsblankett Medicinsk service Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vissa smittskyddsprover är en fri nyttighet för vårdgivaren, enligt beslut HSS Vilka smittskyddsprover det gäller framgår av separat förteckning som publiceras av Smittskyddsenheten på deras hemsida. Vid beställning av proverna hamnar kostnaden automatiskt (baserat på analyskod) på centralt konto. Vårdgivaren skall ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för landstinget gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar skall Vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Lokala analyser skall utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan Vårdgivaren anlita landstingets egna utförare. Landstingets system för dokumentation samt remisser och svar skall användas, se vidare IT-bilaga. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom primärvården i landstinget (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att Vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd fråntas behörighet till FlexLab och därmed rätten att utföra analys av prover lokalt på vårdcentralen. Beställaren kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från övrig primärvårds nyttjandemönster, skall parterna på Beställarens begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret.

308 sida 27 (83) HSS201VS Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig desinfektions- och sterilgodshantering och ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter och standarder uppfylls inom området Vårdgivaren ansvarar för att rent, desinfekterat och sterilt gods hanteras i förråd enligt gällande lagar, föreskrifter och standarder. Hantering av autoklav och instrument ställer tydliga krav på användaren och mindre enheter som inte kan uppfylla gällande lagar, föreskrifter och standarder ska anlita en sterilteknisk enhet på ett sjukhus för sterilgodshantering med kvalitetssäkrade och ackrediterade metoder. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området Sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren skall ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV). De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningsed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE). Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Landstingets lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Landstinget. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras.

309 sida 28 (83) HSS201VS Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar, - egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB) Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Landstinget har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i landstingets miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt landstingets riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från landstingets sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att landstingets säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Beställaren för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län.

310 sida 29 (83) HSS201VS Logotypen för Landstinget i Uppsala län ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från landstinget. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler Informationsmöten Vårdgivaren skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten, branschråd, och Primärvårdsråd som Beställaren kallar till Fördjupad uppföljning Beställaren ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Beställaren äger rätt att på egen bekostnad med av beställaren anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, så kallad fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från landstinget. Vårdgivaren ska utan kostnader för beställaren, biträda beställaren i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå beställaren med information som är nödvändig för de granskningar som görs. Om landstinget i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan landstinget besluta om att genomföra kompletterande fördjupad uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i landstingets krishanterings- och krisledningssystem. Landstinget behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot landstinget, men landstinget har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då landstinget utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela landstinget. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom landstinget.

311 sida 30 (83) HSS201VS Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för landstingets planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på landstinget efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen.

312 sida 31 (83) HSS201VS UPPDRAG BARNMORSKEMOTTAGNING Mål och inriktning Ett hälsoinriktat perspektiv, som innefattar livsstilsfrågor och förebyggande av psykosocial ohälsa, skall genomsyra verksamheten och vara en självklar del i all vård och behandling. Verksamheten utgör en viktig del i arbetet för en god reproduktiv hälsa och har stor betydelse för folkhälsan. Barnmorskemottagningarnas (BMM:s) mål är att: Befrämja hälsan hos kvinnan under graviditet genom att: - minska dödlighet, sjuklighet och skada hos mor och barn genom att tidigt upptäcka avvikelser och bidra till att behandla sjukdomstillstånd, - ge goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap genom psykosocialt stöd. Det psykosociala stödet skall även bidra till en positiv upplevelse av graviditet och förlossning tillsammans med uppföljningen av graviditetsoch förlossningsupplevelsen. Förebygga cervixcancer genom att utföra gynekologisk cellprovtagning enligt landstingets riktlinjer för organiserad screening för cervixcancerprevention. Ge tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering. Minska antalet oönskade graviditeter. Minska antalet sexuellt överförbara sjukdomar. Arbeta utåtriktat med hälsoinformation och samtal om livsstilsfrågor Målgrupper Verksamheten riktar sig till kvinnor som omfattas av Landstinget i Uppsala läns ansvar enligt Patientlagen 3 eller 3c, asylsökande eller gömda flyktingar samt kvinnor som väljer en BMM i Uppsala län. Målgrupperna är: gravida och nyligen förlösta kvinnor kvinnor som är i behov av rådgivning/förskrivning/utprovning/applicering samt instruktion om familjeplanering. I kommun som inte har ungdomsmottagning gäller detta även skolungdom som inte har tillgång till annan mottagning för preventivmedel, STI och sexuell hälsa. kvinnor som behöver STI-förebyggande insatser kvinnor som kallas för kontroll inom ramen för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention skolungdomar m fl föremål för riktad hälsoinformation och samtal om livsstilsfrågor Undantag från uppdraget Gravida kvinnor med Fföljande tillstånd ingår inte i detta uppdrag: gravid kvinna som kräver akutsjukhusets resurser Formaterat: Färgöverstrykning Kommenterad [BS1]: Behöver det stå något om detta nu? Alla kommuner har ju UM Kommenterad [BS2]: kanske ta bort detta och skriva som jag föreslår i varje rad? Formaterat: Färgöverstrykning

313 sida 32 (83) HSS201VS gravid kvinna med insulinkrävande diabetessjukdom gravid kvinna som lever med HIV gravid kvinna med svåra maternella sjukdomar som förväntas kräva täta kontroller på specialistmödravården vid Obstetriken Akademiska sjukhuset (fastställs av specialistmödravården) gravid kvinnaor med svåra missbruksproblem Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag består av: mödrahälsovård fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossning för BMBM utanför Uppsala och Knivsta kommuner rådgivning förskrivning, utprovning/applicering och instruktion om familjeplanering, samt STI-förebyggande arbete gynekologisk cellprovkontroll, för kvinnor upp till 50 år, enligt den organiserade screeningen för förebyggande av cervixcancer samt cellprovskontroller på kvinnor som genomgått behandling för cellavvikelser och som kallas enligt den s.k. Kontrollfilen via avdelningen för klinisk patologi och cytologi. Kvinna i ålder år erbjuds cellprov med cytologi, kvinna år erbjuds cellprov med HPV analys HPV-provtagning, humant papillomvirus, för kvinnor i åldern 50 till 60 år, inom ramen för den organiserade screeningen för cervixcancerprevention Hälsoinformation och samtal om levnadsvanefrågor Graviditetsövervakning och eftervård Hälsovård i samband med graviditet och inför förlossning innebär att stödja en naturlig process, att stärka det friska samt att förebygga, tidigt uppmärksamma och lindra sådana problem av medicinsk, psykologisk och social karaktär som är av betydelse för den gravida kvinnan och den blivande familjen. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten mellan de blivande föräldrarna/kvinnan och barnmorskan. Vårdgivaren skall: Utföra graviditetsövervakning i enlighet med Basprogram för graviditetsövervakning samt PM/riktlinjer, framtagna av mödrahälsovårdsenheten och obstetriken vid Akademiska sjukhuset. Tidigt hälsosamtal ska erbjudas inom 7-10 dagar från det att kvinnan ringt till mottagningen. Detta gäller även om kvinnan ringer senare än 8 grav veckor. Syftet med detta samtal är att tidigt ge information om göra en bedömning av livsstilsfaktorer och ge rådgivning om dess eventuella inverkan på graviditeten. Kvinnan ska tillfrågas om hon/paret önskar information om fosterdiagnostik och i så fall erbjudas ges en kortfattad information för att kvinnan/paret ska få möjlighet att ta ställning till utökad fosterdiagnostik.

314 sida 33 (83) HSS201VS Ha ett dokumenterat program för föräldrastöd i grupp. Föräldrastöd ska erbjudas samtliga förstagångsföräldrar och bör ta hänsyn kulturella och socioekonomiska förutsättningar och olika former av familjekonstruktioner. Gruppverksamheten bör förläggas så att samtliga föräldrar bereds möjlighet att delta. Individuell vårdplanering ska dokumenteras med hänsyn till eventuella bakomliggande medicinska och/eller psykosociala faktorer i enlighet med PM/riktlinjer för vårdnivå av gravida Vårdplaneringen ska dokumenteras utifrån om övervakningen följer basprogram eller kräver särskild planering i samråd med specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset. Aktivt samverka med Mödra- barnhälsovårdspsykologer i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos kvinnan samt vid behov lotsa till adekvat insats hos annan vårdgivare. Vårdgivaren skall utföra fortsatt vård i hemmet första veckan efter förlossningen vid barnmorskemottagning som är lokaliserad utanför Uppsala och Knivsta kommuner. Uppdraget innefattar daglig telefonkontakt till och med dagen före återbesöket, samt hembesök efter behov. Detta ska erbjudas till kvinnor som fött barn på Akademiska Sjukhuset och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen. Telefonkontakten och hembesöket sköts enligt PM i Akademiska sjukhusets kvalitetshandbok. ( BB vård i hemmet telefonkontakt, Barnläkarundersökning/screening av nyfödda barn på BB/förlossning, samt BB vård i hemmet Hembesök ). Notera bland annat rutiner för bilirubinscreening med BILICHECK. Om barnmorskemottagningen är stängd ska kvinnor med behov av telefonkontakt i första hand hänvisas till annan näraliggande mottagning och i andra hand till till BB på-väg. Vårdgivaren ska dokumentera graviditeten i Nationella Graviditetsregistret (Mödrahälsovårdsregistret) i syfte att verka för en god och likvärdig mödrahälsovård nationellt och vara ett verktyg för verksamhetsutveckling, uppföljning och kvalitetsutveckling lokalt. Utförande av ultraljudsundersökningar av olika slag under graviditeten ingår inte i barnmorskemottagningens uppdrag Insatser för familjeplanering Vårdgivaren skall: Ge ppreventivmedelsrådgivning samt förskrivning ska ske enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för Antikonception och i samråd med Mödrahälsovårdsenheten. Samråda med gynekolog vid Akademiska Sjukhuset gällande de kkvinnor som har bakomliggande sjukdom eller förväntas ha en ökad risk för komplikation. ska barnmorskan samråda med gynekolog vid Akademiska Sjukhuset Ge information om, och erbjuda provtagning gällande STI. Utföra STI-förebyggande arbete samt utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Kommenterad [BS3]: Detta måste diskuteras. Det finns ju knappast vid AS. omformulera på något vis?

315 sida 34 (83) HSS201VS Följa landstingsövergripande riktlinjer och rutiner för behandling samt samverkan vid smittspårning. Ge sex- och samlevnadsinformation. Utföra graviditetstest samt ansvara för uppföljning utifrån provsvarets resultat. Erbjuda information inför och efter abort inklusive preventivmedelsrådgivning Tilläggsåtagande Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Beställaren Landstinget förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtaganden om behovet inte redan är tillgodosett Familjecentral Vårdgivaren kan ha familjecentral som ett tilläggsåtagande om det finns en familjecentralsverksamhet i det område där mottagningen etablerats. Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. På en familjecentral samverkar ofta flera parter/olika yrkeskategorier i syfte att ge stöd åt föräldrar och barn. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. I uppdraget ingår: - arbetstid i den öppna verksamheten på öppna förskolan - följa med förälder för introduktion på öppna förskolan - särskilda riktade föräldragrupper t ex Ung mamma-grupp, Copegrupp - deltagande i arbetsgruppsmöten - deltagande i öppna förskolans interna planeringsdag en dag/halvår - deltagande i den obligatoriska fortbildningen för länets familjecentraler 1/2 dag/halvår (anordnad av Hälsa och habilitering och Uppsala kommun) Vårdgivaren ska anmäla intresse till beställaren landstinget och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande Ungdomsmottagning Vårdgivare som bedriver barnmorskemottagning kan ha ungdomsmottagning som ett tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska anmäla intresse till beställaren landstinget och en separat överenskommelse tecknas mellan parterna om detta tilläggsåtagande. Målsättningen är att minst en ungdomsmottagning ska finnas i varje kommun. För att kallas ungdomsmottagning bör personalen bestå av minst barnmorska, läkare och kurator eller psykolog 1. Mottagningarna riktar sig till alla ungdomar upp till 20 år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venerologiskavenereologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för ungdomar med psykisk ohälsa. 1 Enligt Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningars riktlinjer (FSUM).

316 sida 35 (83) HSS201VS Öppettider Under alla vardagar ska kvinnor ha möjlighet att få råd angående akuta problem och vid behov hänvisas samt få tid för besök på mottagningen. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider, t ex kvällstid med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Stängning av mottagningen får vidare ske vid obligatoriska utbildningstillfällen som hålls av mödrahälsovårdsenheten. Vid stängning skall hänvisning ske i telefonsvarare till gynmottagningen och till förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Vårdgivaren äger därutöver inte rätt att utan Beställarens landstingets medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. I sådana fall skall överenskommelse göras med annan mottagning om att fullgöra uppdraget. Kommenterad [BS4]: Ska det konsekvent stå "Landstinget" i dokumentet eller..? Kompetens Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra den verksamhet som detta avtal anger. Barnmorskemottagningen skall vara bemannad med legitimerade barnmorskor. Barnmorska på mottagningen ska ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Barnmorskan ska ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel enligt Socialstyrelsens författning 1996:21. På mottagningen ska det även finnas läkarkompetens i form av samt med antingen allmänläkare som har ansvar för basal mödravård enligt PM. Rekommendation är 3 läkartimmar/100 inskrivna och vecka.. ellervidare ska mottagningen samverka med specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi vid Kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset. Barnmorska på mottagningen ska ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Barnmorskan ska ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel enligt Socialstyrelsens författning 1996:21. Läkare vid mottagningen ansvarar för alla medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala. Vårdgivaren ska tillhandahålla läkare på mottagningen i sådan omfattning att vårdgivaren kan garantera att basprogram och riktlinjer efterlevs. Läkarens arbetsuppgifter inom mödrahälsovården består i vårdplanering (planeringsrond) för nyinskrivna gravida enligt landstingets vårdprogram, graviditetsbesök och eftervårdsbesök, hantering av remisser och provsvar, konsultation till barnmorskor i medicinska frågor samt preventivmedelsbesök vid komplicerade frågeställningar. 2 PM Graviditetsövervakning bedömning av vårdnivå för gravida med behov av planerad eller akut läkarkontakt ska följas. 2 Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi; Rapport nr , Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa

317 sida 36 (83) HSS201VS För att upprätthålla kompetensen och en god kvalitet i verksamheten är det viktigt att varje befattningshavare tar hand om ett tillräckligt antal gravida varje år. Riktvärdet är 45 gravida per heltidsbarnmorska och år. Vårdgivaren ska senast inom 24 månader efter avtalsstart ha uppnått detta antal. En första uppföljning sker 18 månader efter verksamhetsstart. Uppföljningen görs av ansvarig avtalshandläggare tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten vid Kvinnokliniken. För att minska sårbarhet och ge möjlighet till kompetensutveckling bör bör en barnmorskemottagning bestå av minst två barnmorskor. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i barnmorskemottagningens basåtagande. Vårdgivaren skall tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i det fortbildningsprogram som Mödrahälsovårdsenheten årligen erbjuder. Den obligatoriska fortbildningen uppgår för närvarande till 40 timmar per helår och per barnmorska. Mödrahälsovårdsenheten har i uppdrag att tillse att kompetensen vid varje mottagning är fullgod. Detta innebär bland annat att tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställd barnmorska. Vidare ska möjligheter ges till auskultation vid Akademiska Sjukhusets mottagningar och verksamheter vilka ingår i vårdkedjan Graviditet Förlossning. Bemanningsfrågan vid utbildningstillfällen kan exempelvis lösas med samverkansavtal mellan flera enheter Mödrahälsovårdsenheten Mödrahälsovårdsöverläkare och samordnande barnmorska har en övergripande funktion för samtliga barnmorskemottagningar oavsett driftsform. Mödrahälsovårdsenheten arbetar på uppdrag av Beställarna.Vårdstyrelsen. Enhetens uppdrag innehåller bl.a. att samordna fortbildningsinsatser, utveckla och uppdatera vårdprogram och riktlinjer för hantering av alla grenar inom barnmorskemottagnings verksamheten. Vidare har MHV-enheten i uppdrag att fortlöpande följa kvaliteten i barnmorskemottagningarnas verksamhet samt i särskilda fall vara delaktig i medicinsk revision av verksamheter inom mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk cellprovskontroll. Kommenterad [BS5]: Landstinget? Landstingsdirektör? Utveckling av vårdtjänsten Mödrahälsovårdsenheten ansvarar för metodutveckling för mödrahälsovården och initierar till utvecklingsarbete samt ansvarar för genomförandet. Vårdgivaren skall i samarbete med Beställaren landstinget kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Landstinget har rätt att varje år utan kostnad avropa max 10 timmar från varje barnmorska och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten. Detta kan till exempel röra vårdprogramsarbete av större karaktär, avtals- och ersättningsfrågor. Vidare finns till MHV-enheten kopplat referensgrupper som deltar i olika utvecklingsprojekt, och vårdprogram arbeten. Referensgruppen utses i samråd mellan Beställarelandstinget och Mödrahälsovårdsenheten. Formaterat: Färgöverstrykning Formaterat: Färgöverstrykning

318 sida 37 (83) HSS201VS Timmarna utgör en pott för mottagningen och i dialog mellan verksamhet och Mödrahälsovårdsenheten med avseende på behov av kompetens i aktuellt projekt Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren skall aktivt delta i planeringsronder där specialist eller ST obstetrik och gynekologi skall närvara. Planeringsronderna bör hållas med ett intervall om var 14:e dag /BMM. Vårdgivaren har vid behov möjlighet att konsultera Kvinnosjukvården, Akademiska Sjukhuset rörande mottagningens patienter. Vårdgivaren skall därutöver samverka med andra vårdgivare och försäkringskassa om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, till exempel vårdprogram Medicinsk service Alla kostnader för medicinsk service ingår i uppdraget ersättningen, förutom alla ultraljudskontroller under graviditet som skall utföras på Akademiska sjukhuset och utan kostnad för Vårdgivaren. Vårdgivaren skall använda Akademiska sjukhusets laboratorier för de analyser och undersökningar som blir aktuella under graviditet Övriga kompetenser Mödra- barnhälsovårdspsykologer, sjukgymnast, arbetsterapi och dietist är s.k. fri nyttighet för Mödrahälsovården och utan kostnad för Vårdgivaren UPPFÖLJNING Övergripande principer Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Produktionsstatistik kommer att hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren, enligt kapitel 7, åtar sig att rapportera till. Beställaren Landstinget har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Beställaren Landstinget meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga inrapporterade uppgifter. Beställaren Landstinget avser att tillsammans med vårdgivarna utveckla fler kvalitetskriterier för mödrahälsovård enligt de förslag som bl.a. beskrivs i SFOG rapport När förutsättningar finns kommer nya kriterier successivt att introduceras.

319 sida 38 (83) HSS201VS Produktionsstatistik Den löpande uppföljningen bygger på kontaktregistrering i Cosmic. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling från barnmorskemottagningarnas alla verksamhetsområden. Uppföljning och redovisning av verksamhetsstatistik skall presenteras i en årsrapport för återkoppling till verksamheterna och Beställarenheten. Följande statistik och nyckeltal ingår i den årliga verksamhetsuppföljningen: Statistikmått - Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska - Andel inskrivna som erbjudsfår tidiga hälsosamtal per BMM i förhållande till antal inskrivningar - Andel efterkontroller efter avslutad graviditet per BMM - Andel deltagare i gynekologisk cellprovkontroll av antalet kallade - Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid BM

320 sida 39 (83) HSS201VS Årlig rapportering Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras av respektive mottagning till Beställaren avtalshandläggare vid ledningskontoret elektroniskt senast den 25 januari varje år. Patientsäkerhetsberättelse för 2016 ska upprättas senast 1 mars Instruktioner för patientsäkerhetsberättelse finns på Formaterat: Färgöverstrykning Personal Redovisa personalsituationen avseende vakanser. Samverkan Redovisa samverkan med olika samarbetspartners. Redovisa antal timmar som avropats av Beställaren för utvecklingsarbete och samverkan med kommuner, försäkringskassa, specialistsjukvården och andra samarbetspartners. Forskning och utveckling Redovisa forskningsprojekt som bedrivs och som avslutats under året och även uppgift om vem som är/varit huvudman för forskningsprojekten.

321 sida 40 (83) HSS201VS ERSÄTTNING Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad gravid, tolkersättning och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI). 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för besök med tolk. 3. Målrelaterad ersättning Ersättning för tilläggsåtaganden Kapiteringsersättning Barnmorskemottagningar som bedriver mödrahälsovård får en årlig kapiteringsersättning per listad gravid kvinna för graviditetsövervakning och föräldrastöd. Kapiteringsersättning utgår i tre perioder; period A (0-v24), period B (v25-v31), period C (v32 12 v efter förlossning) 3. Ingen besöksersättning utgår för listade gravida kvinnor. En strukturersättning utgår med 15 procent per listad gravid kvinna till BMM/MVC i Heby, Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Håbo kommuner. En högre kapiteringsersättning utgår också vid tolkbehov. Graviditetsperioder Period A Period B Period C Totalt Formaterad tabell Grundersättning per listad gravid kr kr kr Strukturersättning 15 % per listad 377 kr 403 kr 639 kr kr Graviditetsperioder Period A Period B Period C Totalt Ersättning per listad gravid kr kr kr kr Strukturersättning 15 % per listad 369 kr 395 kr 626 kr kr Tolkersättning per listad gravid kr kr kr kr Registrering av de gravida kvinnornas val av barnmorskemottagning och utbetalning av respektive periods ersättning sker via en MVC-modul i Huldra (datasystem för listning). Ersättning för period A utgår då kvinnan skrivits in hos Vårdgivaren i samband med ett individuellt tidigt hälsosamtal enligt basprogram för graviditetsövervakning. Ersättning för period B och C utgår automatiskt till den vårdgivare där kvinnan är listad. 3 Period A: från anmälan till barnmorskemottagning till 24 fulla veckor dvs 24+0, Period B: 24+1 till 31 fulla veckor dvs 31+0, Period C: 31+1 till 12 veckor efter förlossning.

322 sida 41 (83) HSS201VS Avbryts graviditeten under någon av perioderna A och B utgår ingen ersättning för efterföljande period/er. Sker förlossning under period B räknas denna period till 12 veckor efter förlossningen och Vårdgivaren får ingen ersättning för period C. Kapiteringsersättningen (faktiskt antal gravida listade per den 15:e månaden* angiven kapiteringsersättning per graviditetsperiod) betalas ut av Beställaren Landstinget den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Formaterat: Färgöverstrykning Grundkapiteringsersättning Beräkningen av grundkapiteringsersättningen per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per period * 80 procent av kapiteringen CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen viktas enligt CNI (Care Need Index). Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL. Till BVC används samma CNI-värde som vårdcentralen har (Se bilaga justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI per åldersgrupp sker enligt: Antal listade per period * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning Besöksersättning För preventivmedelsrådgivning, insättning av kopparspiral vid preventivmedelsrådgivning, gynekologisk cellprovkontroll, HPV-prov, efterkontroll och STI-besök/smittspårning utgår en besöksersättning per besök. Till mottagningar som ligger i kommuner där BB på väg inte erbjuds så utgår en besöksersättning vid hembesök (vid tidig hemgång). En extra besöksersättning utgår vid tolkbesök med 0,5 gånger besöksersättningen. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Ersättning per besök preventivmedelsrådgivning Ersättning per besök, kopparspiral Extra ersättning per tolkbesök prev. och kopparspiral 18582

323 sida 42 (83) HSS201VS Ersättning per besök cellprovtagning Ersättning per besök HPV-provtagning Formaterat: Färgöverstrykning Formaterat: Färgöverstrykning Extra ersättning per tolkbesök cellprov och HPV 1142 Ersättning smittspårning Extra ersättning per tolkbesök Utomlänspatienter (gravida kvinnor) Extra ersättning per tolkbesök Ersättning vid hembesök tidig hemgång Extra ersättning per tolkbesök Ersättning efterkontroll Extra ersättning per tolkbesök 1852 Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Beställaren landstinget med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån. För gynekologisk hälsokontroll inom organiserad screening kommer landstinget att ersätta BMM för uteblivna intäkter till följd av beslut att ta bort patientavgiften fr.o.m Formaterat: Färgöverstrykning Besöksersättning för tolkbesök Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personaltolk användas Ersättning för utomlänspatienter och patienter skrivna i annat land Ersättning för utomlänspatienter utgår enligt landstingets regelverk. Besök av gravid utomlänspatient vid barnmorskemottagning: kr (motsvarar sjukvårdande behandling dsk/ssk-besök x 2). Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i landstingets Avgiftshandbok ( Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Beställaren. Landstinget. Formaterat: Färgöverstrykning

324 sida 43 (83) HSS201VS Ersättning för tilläggsåtaganden Ungdomsmottagningar De barnmorskemottagningar som bedriver ungdomsmottagning får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. Betalas ut av Beställaren Landstinget med 1/12 en gång per månad enligt överenskommelse utan anmodan från Vårdgivaren. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM.en. Formaterat: Färgöverstrykning Familjecentraler Timersättningen för mödravårdscentralens insatser i familjecentral är: 320 kronor (exklusive momskompensation om tre procent). Timersättningen täcker även administrativa kostnader samt eventuella förflyttningar från och till familjecentraler. Ersättning ges för max 4 tim/vecka under ca 48 veckor per år för barnmorska som deltar i familjecentralsarbete. Timersättningen betalas ut av BeställarenLandstinget månadsvis utan anmodan från Vårdgivaren. Formaterat: Färgöverstrykning Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av landstinget godkänd tolk. Faktisk tolkkostnad faktureras till Beställaren enligt faktureringsadress nedan Analyskostnader cellprover och HPV-prover Analyskostnaden för gynekologiska cellprover och HPV-prover är så kallade fria nyttigheter för vårdgivaren och betalas av Beställaren.Landstinget Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Beställaren Landstinget ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Beställaren ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. Den patientavgift som eventuellt skall återbetalas till patienten på grund av att väntetiden för ett planerat besök överstigit 15 minuter, ersätts inte heller av Beställaren. Formaterat: Färgöverstrykning Formaterat: Färgöverstrykning

325 sida 44 (83) HSS201VS Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Landstinget beslutar. Fakturering ska ske till: Landstingets kansli, FE 73, Box 6363, UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara landstinget tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

326 sida 45 (83) HSS201VS ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med diarienummer UPPH (vårdcentralsuppdraget) och/eller UPPH (mödrahälsovård) och/eller UPPH (barnhälsovård). Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera vårdområden eller för flera mottagningar lämnas en ansökan per vårdområde och per mottagning. Nedanstående ansökan ska även användas av befintligt vårdgivare som ansöker om förnyat godkännande Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm

327 sida 46 (83) HSS201VS E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen ska även denna adress anges (endast aktuellt för ansökan för vårdcentralsuppdraget). Planerad verksamhet vid filialen ska anges. Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa

328 sida 47 (83) HSS201VS Ansökan omfattar nedanstående vårdområden A n s ö ka n av se r Vårdområde Planerad driftstart VÅRDCENTRAL Tilläggsåtaganden: Läkarinsatser i särskilda boenden (Intresseanmälan) Hela länet Ange kommuner: Ange boenden: Ansvarig läkare vid BMM Sjukgymnastik Filial (Verksamhet vid filialen ska anges) BARNMORSKEMOTTAGNING Tilläggsåtaganden: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa

329 sida 48 (83) HSS201VS A n s ö ka n av se r Vårdområde Planerad driftstart Ungdomsmottagning (Intresseanmälan) Familjecentral (Intresseanmälan) Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa BARNAVÅRDSCENTRAL Tilläggsåtaganden: Familjecentral (Intresseanmälan) Krav för godkännande Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Ekonomisk stabilitet För att Beställaren skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

330 sida 49 (83) HSS201VS Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på gällande F-skattsedel. Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa

331 sida 50 (83) HSS201VS Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm: Ifylls om tillämpligt: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm:

332 sida 51 (83) HSS201VS Ifylls om tillämpligt: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm: Bedömning av affärsplanen Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. Vid ansökan om förnyat godkännande ska affärsplanen även innehålla analys och utvärdering av den föregående affärsplanen. Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm:

333 sida 52 (83) HSS201VS Uteslutning av leverantörer Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm Anm: Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Håll ihop med nästa Undertecknad Vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i förfrågningsunderlaget/regelboken och därvid följa förfrågningsunderlaget/regelboken för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad Vårdgivare skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att Beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift

334 sida 53 (83) HSS201VS Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit. I beslut om godkännande framgår det av parterna överenskomna driftsstartsdatumet. Ansökan skickas till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets kansli, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e- post till: upphandling@lul.se

335 sida 54 (83) HSS201VS Formaterat: Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa, Tabbstopp: Inte vid 3,9 cm + 8,9 cm + 13,5 cm

336 sida 55 (83) HSS201VS BILAGA 1 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade 3 mars 2008 ( 28) om att införa ett nytt listningsoch ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari Följande listningsregler är en reviderade version av de då fastställda reglerna. Listningsreglerna är fastställda av landstingsdirektören. Formaterat: Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm Formaterat: Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm Syftet med det listningssystemet är, att invånare fritt ska kunna välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till såväl offentliga som externa vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler. Från den 1 januari 2015 gäller ny Patientlag som reglerar patientens rätt till listning i samtliga landsting. Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmonisera med det nya lagkravet. Se Huldra Landstinget tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Landstingets Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen.

337 sida 56 (83) HSS201VS Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Valfrihet - att invånarna får välja Alla invånare i landet får från och med den 1 januari 2015 fritt välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral inom det landsting invånaren själv önskar. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa landstingets marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Landstingets bistår inte med uppgifter om listade eller olistade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen. Att välja vårdcentral Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms. - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare.

338 sida 57 (83) HSS201VS Man kan endast lista sig på de vårdcentraler som landsting anvisar till, dvs. de som landsting driver själv eller de som landsting har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en sms-listning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Vänligen fyll i alla fält markerade med en stjärna (*) Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare, Nyfödda barn blir inte automatiskt aktivt listade. För barn under 18 år (fram till och med den dag personen fyller 18 år) är det vårdnadshavarna som är ansvariga för val av mottagning. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress, telefonnummer samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift eller annan typ av verifiering (till exempel e-legitimation) av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Länsinvånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Invånare som inte gör något val - olistade Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare. Personer som inte gör något val blir olistade. Olistade invånare har samma möjligheter att få hälsooch sjukvård som listade.

339 sida 58 (83) HSS201VS Det är inte tillåtet att neka vård för en olistad patient eller för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte heller behöva lista om sig för att få vård. Byte av vårdcentral/husläkarmottagning eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller om de flyttar till en annan kommun. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. En person som flyttar och folkbokför sig i ett annat län avlistas från sin aktuella listning och får göra ett nytt val om de flyttar tillbaka in i länet. Det är tillåtet för listade invånare att avsluta sin listning, det vill säga avlista sig. Personen övergår då från listad till olistad. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler och husläkarmottagningar så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att både olistade och listade alltid kan lista sig på en vårdcentral, dvs. varken olistade eller listade ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att både olistade och listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare alternativt fortsätta vara olistad. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. Närområdesansvar

340 sida 59 (83) HSS201VS Vårdcentralerna har även ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Landstinget har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till vårdcentralerna när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket) - Hur omlistning går till - Att om ingen omlistning sker så är personen/patienten automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen

341 sida 60 (83) HSS201VS Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta - Hur omlistning går till - Vad som händer om ingen omlistning sker Att välja barnavårdscentral Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en aktiv listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom:

342 sida 61 (83) HSS201VS Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de barnavårdcentraler som landsting anvisar till, dvs. de som landsting driver själv eller de som landsting har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en sms-listning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Närområdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Landstinget har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade. Närområdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla olistade barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdcentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. Att välja Barnmorskemottagning (BMM)

343 sida 62 (83) HSS201VS Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Man kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting anvisar till, det vill säga de BBM som landsting driver i egen regi eller de som landsting har avtal med. Permanent särskilt boende och korttidsboende Patienten ska vid flytt till ett permanent särskilt boende avlistas från sin ordinarie husläkare. Husläkarkansliet informeras om detta genom att en omlistningsblankett skickas med uppgifter på den person som ska avlistas från sin tidigare vårdcentral/husläkare och omlistas på det särskilda boendet. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och använder särskild anvisad blankett för detta. I Uppsala kommun sker en samordning av inskickandet av blanketter till husläkarkansliet av en boendesamordare när patienten tackat ja till platsen. I övriga kommuner skrivs en lokal rutin som beskriver hur detta ska gå till. Information till patienten om den automatiska avlistningen ges vid inflyttning. Patienten har dock möjlighet att behålla sin husläkare. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och ska använda anvisad blankett för detta. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie husläkare. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till permanent särskilt boende ska patienten erbjudas avlistning och läkaren på korttidsboendet övertar läkaransvaret. Det vårdboende som sedan tar emot patienten för en permanent plats ansvarar för att patienten listas på boendet, enligt rutin för permanent särskilt boende ovan. Hemvårdsenheten för äldre För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Hemvårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun - landsting) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet på Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare.

344 sida 63 (83) HSS201VS Habiliteringshusläkarmottagningen För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listade på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, t.ex. inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket. Formaterat: Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm

345 sida 64 (83) HSS201VS BILAGA 2 IT-BILAGA IT-bilaga Formaterat: Nivå 1, Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa Landstinget i Uppsala län Dokumentet är en beskrivning av Landstinget i Uppsala läns IT-struktur och ITsystem som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2016.

346 sida 65 (83) HSS201VS

347 sida 66 (83) HSS201VS Landstingets informationsteknologi (IT)-struktur Generella obligatoriska krav Vårdinformation, avseende enskild patient, skall vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det skall finnas en gemensam informationsstruktur och informationen skall vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Dessa krav gäller all vård som utförs på landstingets uppdrag. Detta framför allt av patientsäkerhetsskäl men även för att underlätta och stödja vårdprocesserna. Vårdgivaren skall i samverkan med landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning. All användning av information skall ske med beaktande av gällande lagstiftning och patientens rätt till integritet. Patienterna skall tillfrågas om de godkänner att information används av andra vårdgivare, patientsamtycke. För att få åtkomst till journaluppgifter/patientinformation i landstingets IT-stöd krävs följande: Vårdgivaren måste ha en vårdrelation till patienten. Patienten måste ge sitt samtycke till att man tar del av informationen i landstingets IT-stöd. Privata liksom offentliga vårdgivare är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Privata liksom offentliga vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket innebär bland annat hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Privata liksom offentliga vårdgivare skall tillse att åtagandeavtal delges egen personal för att säkerställa att åtkomst till landstingets patientdatabaser sker enligt av landstinget utfärdade föreskrifter regelverk.

348 sida 67 (83) HSS201VS Under den tid avtalet gäller kommer utveckling av landstingets IT-system att ske. Vårdgivaren skall använda samma IT-system som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom landstinget. Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för landstingsdriven verksamhet och skall regleras i tilläggsavtal. Landstinget förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling. Ambitionen är att gemensamt utveckla och utnyttja IT-systemen. Formerna för detta överenskommes i särskild ordning. Även den nationella ITstrategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. IT-infrastruktur Vårdgivaren ingår i och får tillgång till landstingets IT-infrastruktur och förbinder sig att följa samma regler som gäller för landstinget. IT-infrastrukturen förvaltas av Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). Vårdgivaren nyttjar IT-tjänster på samma villkor som landstinget. Landstinget tilllämpar Funktionshyra, se bilaga Funktionshyra (bilaga till regelböcker). Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA) HSA är en nationell elektronisk katalogtjänst som används för att lagra och hitta adress- och kontaktinformation över organisationsgränser. I HSA finns information om organisation, enheter, funktioner och personer. HSA utgör även underlag för olika säkerhetslösningar (ex SITHS). Ansvar för underhåll och uppdatering av information ligger på respektive vårdgivare Vårdguidens e-tjänster För en säker kommunikation med befolkningen ska 1177 Vårdtjänster användas. SITHS-kort med plats för landstingets certifikat (HCC)

349 sida 68 (83) HSS201VS Användaren ska identifiera sig med ett SITHS-kort som kan anskaffas via valfri kortutgivare. Efter anskaffning av kort läggs Landstingets HCC in på det befintliga kortet. Se vidare information: Åtkomst till landstingets IT-system Landstingets datanät Landstingets datanät LULnet ger tillgång till Internet och Sjunet (nationellt nät för vård och omsorg). För åtkomst via landstingets datanät ska landstingsdatorer användas. Anslutning till LULnet sker i central avlämningspunkt i fastigheten. Landstinget tillhandahåller och bekostar förbindelsen till denna punkt samt aktiv kommunikationsutrustning för anslutning av fastighetsnät. Vårdgivaren svarar för att fastighetsnät och nätuttag finns samt svarar för dessa kostnader. För landstingsägda fastigheter och av landstinget hyrda lokaler ingår det i verksamhetens hyreskostnad. Vid behov av trådlöst nätverk, bekostas det av vårdgivaren. Aktiv utrustning beställs genom Landstingets försorg. Vid behov av nätanslutning mot annan part skall samråd ske med Landstinget. Beroende på geografisk placering av etableringen har landstinget tolkningsföreträde av vilken IT- lösning som ska gälla (ex portallösning). Landstingets programportal Landstingets programportal ger tillgång till extern inloggning landstingets system. Krav för åtkomst till programportalen se vidare information: Vid anslutning via programportalen kan privata datorer eller landstingets datorer användas. IT-system och telefoni

350 sida 69 (83) HSS201VS Beskrivning av landstingets testade och godkända system som utifrån etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Vårdinformationssystem och patientadministration (COSMIC) Vårdinformationssystem för administration, dokumentation, remiss-,, prov- och läkemedelshantering med flera funktioner. Skanning (Kovis) System med koppling mot Cosmic för skannade pappersjournalhandlingar. Laboratorieinformationssystem (FlexLab-Kemi) System för remiss- och provresultatshantering. Antikoagulantiabehandling (Auricula) System för antikoagulantiahantering samt kvalitetsregister. Samordnad vårdplanering (Prator) System för meddelanden mellan slutenvård, primärvård och kommun. Spirometri och 24-timmars blodtrycksmätning (Welch Allyn) System för registrering och lagring av lungfunktionstest och 24-timmars blodtrycksmätning. EKG (Muse) System för registrering och lagring av EKG. Verktyg för rehabilitering (Mobilus professional) Mobilus innehåller i sitt grundutförande ett basbibliotek med illustrationer av övningar.

351 sida 70 (83) HSS201VS RIS/PACS radiologi (Carestream) RIS, PACS och ARKIV används för bildhantering och arkivering av bilder. Radiologibilder (Carestream Vue Motion) System för visning av bilder från Multimediaarkivet. Befolkningsregister (Master) Personuppgifter från befolkningsregistret. Listningssystem (Huldra) System för listning av patienter i primärvård. Statistik vaccinationer inom Barnhälsovård (Basta) System för statistik av vaccination för barnhälsovård inom länet och nationellt. Avvikelserapportering (MedControl) Avvikelsesystem för patientärenden. Kontorsprogram (Office 365 Business) E-post (Outlook), Officepaket (word, excel, power point) med flera funktioner. e-learning (Pingpong och Smart Assistans) Lärplattform med ett utbud av elektroniska utbildningar. Beslutsstöd och rapportverktyg (SAS Visual Analytics)

352 sida 71 (83) HSS201VS System för statistik och uppföljning är beslutstödet. Data från olika källsystem lagras i ett datalager som via fasta och/eller verksamhetsanpassade rapporter visas för slutanvändaren. Landstingets webbplats (Extranät på lul.se) Landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. Telefoniplattform (TDC) Teleadministration och växel. Callbacksystem/återuppringningstjänst (CallMe) Webbaserat systemet för telefonköhantering. Formaterat: Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm

353 sida 72 (83) HSS201VS BILAGA 3 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING Formaterat: Höger: 0,75 cm, Avstånd Före: 13 pt, Efter: 12 pt, Flernivålista + Nivå: 1 + Numreringsformat: 1, 2, 3, + Starta vid: 1 + Justering: Vänster + Justerad vid: 0 cm + Indrag vid: 0,71 cm, Håll ihop med nästa FUNKTIONSHYRA Primärvård i Landstinget i Uppsala Län Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende IT-, vård- och laboratoriesamordning. Tjänsterna avseende IT- och vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, den verksamhetsnära IT-avdelningen, nedan kallad PV/IT. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet. Dokumentet är gällande från den 1 januari 2016.

354 sida 73 (83) HSS201VS

355 sida 74 (83) HSS201VS Syfte Syfte med funktionshyra är att fastställa kostnad för datorarbetsplats samt att tydliggöra därtill knutna tjänster och servicenivåer. Funktionshyrans innehåll Funktionshyra omfattar följande: verksamhetsnära service och support datorarbetsplats (hård- och mjukvara, licenser och systemförvaltning) anskaffning och installation av hård- och mjukvara drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) utbildning Cosmic och FlexLab, metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner tillgång till personlig och gemensam disk i landstingets lagringslösning drift och förvaltning av landstingsgemensam hård- och mjukvara drift och förvaltning av landstingsnätet (LUL-net) tekniska tester av landstingsgemensam hård- och mjukvara ekonomi- och verksamhetsutdata (beskrivs i Förfrågningsunderlag/Regelbok) systemförvaltning i enlighet med Landstingets systemförvaltningsmodell (Pm3) Servicenivå Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer)

356 sida 75 (83) HSS201VS Laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara hanteras av Akademiska laboratoriet, se avsnitt Laboratorieverksamhet. Generell beskrivning Installation, och utbyte med jämt intervall, av dator, kringutrustningen och program som beskrivs under avsnitt Datorarbetsplats Åtaganden: rådgivning och beställningar leverans och installation garantihantering och återvinning (skrotning) licenshantering Omfattar inte: rådgivning och beställning av specialprodukter som inte ingår i Funktionshyra beställning av förbrukningsvaror, t ex toner Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon:

357 sida 76 (83) HSS201VS e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL post/besöksadress: Ulleråkersvägen 21, 2tr,, Uppsala Åtagandetid: Ärenden påbörjas/sker enligt överenskommelse Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Laboratorieverksamhetens support, felsökning och åtgärd hanteras av Akademiska laboratoriet, se punkt 3.3. Generell beskrivning Verksamhetsnära kontaktpunkt för service och support avseende IT och vårdsystem. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov användaradministration och kontohantering kontaktlänk till annan 2:a linjens supportorganisation och/eller systemförvaltningsorganisation Tillgänglighet:

358 sida 77 (83) HSS201VS vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: IT-avdelningen/PVLK/PV/LUL post/besöksadress: Ulleråkersvägen 21, 2tr, Uppsala Åtagandetid: felsökning och åtgärd påbörjas snarast. Vid behov förmedlas ärendet vidare till 2:a linjens support. Återkoppling ska ske inom 24-timmar. direktservice/support via telefon och fjärranslutning. Vid behov på plats hos kund efter överenskommelse. användaradministration enligt inrapporterade personalförändringar Laboratorieverksamhet Generell beskrivning Kontaktpunkt för service och support avseende laboratorieverksamhetens hårdoch mjukvara. Drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamhet. Mer information finns i Kvalitetsmanualen för Primärvårdens laboratorieverksamhet. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov rådgivning vid beställning av analysutrustning konfiguration och kalibrering av analysutrustning kontroll och kalibrering vid misstänkt metodglidning produktbevakning, representation vid upphandling och kontakt med leverantörer

359 sida 78 (83) HSS201VS Tillgänglighet: vardagar kl via: servicetelefon: e-post till funktionsbrevlåda: post/besöksadress: Klinisk kemi och farmakologi, ing 61, 2tr, Akademiska sjukhuset, Uppsala Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse Datorarbetsplats 2016 Stationär dator Omfattar följande standarddator och kringutrustning: stationär dator, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras av PV/IT: BoS-etikettskrivare

360 sida 79 (83) HSS201VS kvittoskrivare bärbar/mobil skrivare betalkortsterminal handscanner färgskrivare/multimaskin sekretessfilter rollermouse Omfattar följande mjukvara (applikationer): enligt förfrågningsunderlag/regelbok IT-bilaga för Landstinget i Uppsala län. Där beskrivs landstingets testade och godkända system som beroende på etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Bärbar dator Omfattar följande standardhårdvara och kringutrustning: bärbar dator inkl dockningsstation, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus ryggsäck lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat)

361 sida 80 (83) HSS201VS hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning - beställningar hanteras av PV/IT: se beskrivning för stationär dator Omfattar följande mjukvara (applikationer): se beskrivning för stationär dator

362 sida 81 (83) HSS201VS Avgränsning Funktionshyra omfattar inte kostnader för: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med landstingets befintliga IT-regler (faktureras enl. gällande timtaxa 8 ) hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra teknisk test av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra support, rådgivning, beställning, frakt och installation av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra telefoner/mobiltelefoner/surfplattor, teleabonnemang och samtalsavgifter sms-inloggning till landstingets programportal nätverks- eller teleuttag, hårdvara för WiFi och mobilt bredband MT-utrustning och digitalkamera serviceavtal avseende medicinskteknisk utrustning instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) förbrukningsmaterial, ex toner, reagens lokalt stöd vid introduktion av nya användare Tilläggstjänster

363 sida 82 (83) HSS201VS Tjänster som verksamhetschef kan avropa faktureras enligt gällande timtaxa 4 för arbetstid och eventuellt restid. Exempel på sådana tjänster är: produktionsrapporter från COSMIC enligt specifika önskemål från verksamhetschef eller motsvarande enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t.ex dokumentationsmallar, kallelser, m.m. OBS! Enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och landstingets krav. beställning och installation av hårdvara som inte ingår i Funktionshyra flytt av hårdvara vid omorganisation och/eller lokalförändring synkronisering av mobiltelefoner/surfplattor (gäller endast standardmodeller) teknisk test av mjukvara som ej ingår i Funktionshyra installation av mjukvara som ej ingår i Funktionshyra men godkänts genom teknisk test Finansiering Funktionshyra är kostnader för angiven utrustning, programvaror, licenser, service/årsavgifter, tjänster samt en prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2016: Stationär dator kronor exklusive moms per år. Bärbar dator kronor exklusive moms per år. Debitering sker 1 gång/månad 4 Timtaxa 665 kr, exkl. moms (2016)

364 sida 83 (83) HSS201VS

365 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval avseende privat psykoterapi Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi enligt nedanstående förslag. Revideringarna gäller från och med Bilaga 92 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag, samt att fortsätta revidera enligt de rekommendationer som har givits i granskningsrapporten från utvärderingen av vårdvalet (HealthNavigator 2014) samt i den viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa i landstinget i Uppsala län som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antog 2015 dnr HSS Den politiska viljeinriktningen innebär en stor satsning på första linjens psykiatri som förstärks med fler psykologer och kuratorer för att kunna erbjuda mer psykologisk behandling i primärvården. Att förstärka psykologisk behandling på vårdcentralerna förbättrar möjligheterna att tidigt erbjuda en sammanhållen helhet för patienter med psykisk ohälsa. Psykologer, läkare, fysioterapeuter, kuratorer och andra yrkesgrupper kan arbeta i team för att på bästa sätt hjälpa patienterna på ett integrerat och sjukdomsförebyggande sätt. Vårdval privat psykoterapi förändras för att bli en del av specialistpsykiatrin, för de patienter med diagnoser där psykoterapi har bäst evidens, exempelvis ångestsyndrom. Psykoterapin ska utgöra en del i en helhet där patienten ses i ett helhetsperspektiv. För att möta de kliniska behoven finns även möjlighet till något längre behandlingsserier när det anses nödvändigt. Genom överenskommelsen mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom finns redan idag rutiner för hur handläggning och bedömning ska ske mellan primärvård och specialistvård. Genom att bygga på redan existerande strukturer som regleras av överenskommelser mellan landstingets förvaltningar kan de upprättade rutiner som finns användas för att garantera patientsäkerhet, jämlikhet och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

366 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen resurseffektivitet. Det skapar även förutsättningar för en tydligare styrning och uppföljning av den vård som Landstinget finansierar. Metod och utredning En referensgrupp bestående av representanter för privata psykoterapeuter med vårdavtal, brukarföreningar, representant från psykiatrin samt privata psykiatriker på nationella taxan har haft tre möten där syftet har varit att belysa olika aspekter av de föreslagna förändringarna i avtalet gällande vårdval privat psykoterapi. Utöver referensgruppens diskussioner har även övriga psykoterapeuter som idag har LOV-avtal med landstinget haft möjlighet att framföra erfarenheter och synpunkter på förslaget via mail, telefon samt vid ett informations- och dialogmöte anordnat av hälso- och sjukvårdsavdelningen den 25 januari Vid det sista referensgruppsmötet reserverade sig representanter från de privata psykoterapeuterna emot förslaget att avgränsa målgruppen för privat psykoterapi till aktuella diagnosgrupper. Avgränsning Revidering av regelboken för Vårdval privat psykoterapi omfattar enbart det uppdrag som Landstinget upphandlat med privata aktörer enligt LOV. Revideringen rör främst Kapitel 3 Uppdrag psykoterapi i regelboken, men även kapitel 4 Uppföljning och kapitel 5 Ersättning berörs i viss mån av förändringarna. Huvudsakligen rör förändringarna i uppdraget följande områden: - Målgrupp för behandling - Remisshantering Parallellt med revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för Vårdval privat psykoterapi sker en resursförstärkning i Vårdval vårdcentral. En del av patientunderlaget som tidigare ingått i målgruppen för Vårdval privat psykoterapi kommer framöver att istället ingå i målgruppen för första linjens psykiatri inom Vårdval vårdcentral. För att bedömningsteamet vid psykiatrin ska kunna ta det utökade uppdraget att bedöma alla remisser till vårdval psykoterapi kommer ett förslag om att förstärka bedömningsteamet att hanteras i verksamhetsuppdraget för Akademiska sjukhuset för Sammanfattning av föreslagna revideringar De föreslagna revideringarna sammanfattas nedan. Kapitel 1 och 2: - Reviderade utifrån ändringar i övriga förfrågningsunderlag/regelböcker Kapitel 3 Uppdrag psykoterapi: Uppdrag: uppdragets omfattning och inriktning sammanfattas. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

367 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Målgrupper: definieras efter psykiatriska diagnoser där Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det finns stark evidens för behandling i form av psykoterapi, i linje med rekommendation från utvärdering av vårdval psykoterapi samt viljeinriktning psykisk ohälsa Remisser och remittenter: stycket får ny rubrik: Hantering av remisser till bedömningsteamet och därmed även delvis nytt innehåll Remittenter: stycket får ny rubrik: Remissförfarande, och remittenter inom primärvården stryks Vårdtjänst: Antal behandlingstillfällen ändras från minst 10 behandlingstillfällen/patient till 20 behandlingstillfällen som grund. Dessutom görs tillägg om att upp till 40 behandlingstillfällen kan beviljas av bedömningsteamet för vissa diagnoser/behandlingar. Text om nedtrappning av vårdgivarens ersättning efter 20 besök tas bort Utveckling av vårdtjänsten: Borttagen text om möjlighet att delta i nationella rehabiliteringsgarantin. Kapitel 4 Uppföljning: Årlig uppföljning: förtydligande av hur årsredovisning skall inlämnas och till vem (word-dokument via till avtalshandläggaren). Kapitel 5 Ersättning: Ersättningsmodell: Nedtrappning av ersättning tas bort, nedtrappning av strukturersättning tas bort. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna föreslås gälla från och med och tills vidare. I bilaga till ärendet beskrivs revideringarna mer ingående i en PM. I bilagan återfinns även förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi med revideringar. Kopia till: Psykoterapeuter med avtal Vårdgivare inom primärvården Psykiatrin, Akademiska sjukhuset Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

368 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi enligt nedanstående förslag. Revideringarna gäller från och med Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi Syftet med de nu föreslagna revideringarna är att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag, samt att fortsätta revidera enligt de rekommendationer som har givits i granskningsrapporten från utvärderingen av vårdvalet (HealthNavigator 2014) samt i den viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa i landstinget i Uppsala län som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antog 2015 dnr HSS Den politiska viljeinriktningen innebär en stor satsning på första linjens psykiatri som förstärks med fler psykologer och kuratorer för att kunna erbjuda mer psykologisk behandling i primärvården. Att förstärka psykologisk behandling på vårdcentralerna förbättrar möjligheterna att tidigt erbjuda en sammanhållen helhet för patienter med psykisk ohälsa. Psykologer, läkare, fysioterapeuter, kuratorer och andra yrkesgrupper kan arbeta i team för att på bästa sätt hjälpa patienterna på ett integrerat och sjukdomsförebyggande sätt. Vårdval privat psykoterapi förändras för att bli en del av specialistpsykiatrin, för de patienter med diagnoser där psykoterapi har bäst evidens, exempelvis ångestsyndrom. Psykoterapin ska utgöra en del i en helhet där patienten ses i ett helhetsperspektiv. För att möta de kliniska behoven finns även möjlighet till något längre behandlingsserier när det anses nödvändigt. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

369 2 (6) Genom överenskommelsen mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom finns redan idag rutiner för hur handläggning och bedömning ska ske mellan primärvård och specialistvård. Genom att bygga på redan existerande strukturer som regleras av överenskommelser mellan landstingets förvaltningar kan de upprättade rutiner som finns användas för att garantera patientsäkerhet, jämlikhet och resurseffektivitet. Det skapar även förutsättningar för en tydligare styrning och uppföljning av den vård som Landstinget finansierar. Metod och utredning En referensgrupp bestående av representanter för privata psykoterapeuter med vårdavtal, brukarföreningar, representant från psykiatrin samt privata psykiatriker på nationella taxan har haft tre möten där syftet har varit att belysa olika aspekter av de föreslagna förändringarna i avtalet gällande vårdval privat psykoterapi. Utöver referensgruppens diskussioner har även övriga psykoterapeuter som idag har LOV-avtal med landstinget haft möjlighet att framföra erfarenheter och synpunkter på förslaget via mail, telefon samt vid ett informations- och dialogmöte anordnat av hälso- och sjukvårdsavdelningen den 25 januari Vid det sista referensgruppsmötet reserverade sig representanter från de privata psykoterapeuterna emot förslaget att avgränsa målgruppen för privat psykoterapi till aktuella diagnosgrupper. Avgränsning Revidering av regelboken för Vårdval privat psykoterapi omfattar enbart det uppdrag som Landstinget upphandlat med privata aktörer enligt LOV. Revideringen rör främst Kapitel 3 Uppdrag psykoterapi i regelboken, men även kapitel 4 Uppföljning och kapitel 5 Ersättning berörs i viss mån av förändringarna. Huvudsakligen rör förändringarna i uppdraget följande områden: Målgrupp för behandling Remisshantering Parallellt med revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för Vårdval privat psykoterapi sker en resursförstärkning i Vårdval vårdcentral. En del av patientunderlaget som tidigare ingått i målgruppen för Vårdval privat psykoterapi kommer framöver att istället ingå i målgruppen för första linjens psykiatri inom Vårdval vårdcentral. För att bedömningsteamet vid psykiatrin ska kunna ta det utökade uppdraget att bedöma alla remisser till vårdval psykoterapi kommer ett förslag om att förstärka bedömningsteamet att hanteras i verksamhetsuppdraget för Akademiska sjukhuset för Målgrupper En stor andel av de patienter som idag remitteras från primärvården till extern psykoterapeut i vårdvalet har en depressionsdiagnos. Den föreslagna revideringen av vårdvalet innebär att dessa patienter istället ska tas omhand inom primärvården. De målgrupper som föreslås vara aktuella för remittering till extern psykoterapi är de

370 3 (6) psykiatriska diagnoser där Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det finns stark evidens för behandling i form av psykoterapi. En avgränsning som även går i linje med rekommendationerna från utvärderingen av vårdval psykoterapi samt viljeinriktning psykisk ohälsa. För de patienter som inte ingår i diagnosgrupperna som har möjlighet att behandlas med psykoterapi hos extern utförare kommer primärvården att genomföra en rad satsningar för att förstärka den psykologiska behandlarkompetensen och kapaciteten så att dessa patienter garanteras behandling. Patienter som behandlats i primärvården, i den omfattning som regleras i överenskommelsen mellan primärvård och psykiatri, men inte erhållit tillräcklig återhämtning, remitteras till specialistvården i enlighet med den existerande överenskommelsen. Detta innebär att det gränsland som vårdgivarna inom vårdval psykoterapi ibland utgör försvinner och ansvaret för patienten tydliggörs både för patient och för vårdgivare. Nuläge och behov Vårdgivare med avtal inom vårdval privat psykoterapi utförde under besök till en kostnad av 20,6 mkr besök remitterades från primärvårdsverksamheter, vilket motsvarar 700 patienter (räknat på genomsnitt 20 ggr/individ). Cirka 74 procent av samtliga besök (remisser från primärvård och specialistvård) gjordes av kvinnor och cirka 26 procent av män. Åldersfördelningen har inte förändrats väsentligt sedan vårdvalet inrättades Under 2014 fördelades besöken enligt följande: 31 procent av åringar 24 procent av åringar 20 procent av åringar 14 procent av åringar 6 procent av åringar Cirka 5 procent av besöken görs inom åldersgrupperna år samt 0-20 år 95 procent av samtliga besök görs av vuxna mellan år. 55 procent av samtliga besök görs av åldersgruppen år. 23 procent av samtliga besök görs av kvinnor mellan år. Tillgänglighet och kvalitet Idag styrs möjligheten att remitteras till en extern psykoterapeut av den remitterande läkaren/psykologens kontaktnät. Många av de privata psykoterapeuterna har dålig tillgänglighet för att ta emot nya patienter. En ojämlik situation skapas där en ny remittent, utan upparbetade kontakter, måste leta efter en tillgänglig tid hos extern psykoterapeut för att kunna erbjuda patienten en remiss. Patientens valfrihet kommer i andra hand, då utbudet av terapeuter begränsas till remittentens kontaktnät. För att säkra en mer jämlik fördelning av remisser till vårdgivarna kommer bedömningsteamet vid psykiatrin att hantera samtliga remisser till vårdval psykoterapi. Remittenten ska vara behjälplig i val av psykoterapeut när patienten så önskar.

371 4 (6) Konsekvenser Ekonomi Patienter som idag har pågående behandling måste garanteras att de får fullfölja behandlingen. Det kommer att innebära en övergångsperiod för vårdgivarna där de samtidigt måste arbeta enligt det gamla uppdraget och hitta former för det nya uppdraget. Remittering enligt de gamla kriterierna får ske till och med , vilket kommer att innebära att patienter från det gamla systemet finns kvar i behandling hos vårdgivarna under hela Det kan innebära att tillströmningen av patienter till primärvården inte kommer igång förrän under Besöksstatistiken kommer att vara svårtolkad ett tag framöver. Initialt kan kostnaderna för vårdval psykoterapi komma att öka eller ligga kvar på samma nivå som En uppföljning av kostnadsutvecklingen bör ske under andra halvåret 2017 för att försäkra sig om att förändringarna har slagit igenom. Tillgänglighet Privata vårdgivare inom specialistpsykiatrin har uttryckt viss oro för en grupp patienter mellan år, med varierande psykiska svårigheter som idag hamnar inom målgruppen för privat psykoterapi. Då dessa patienter inte har de diagnoser som föreslås för behandling med psykoterapi enligt detta avtal, kommer de istället att hänvisas till primärvården, som rustas för att ta emot dessa och erbjuda behandling, alternativt sker en remittering till specialistvården. Med tanke på andelen unga patienter i vårdvalssystemet (31 procent är år) finns det anledning att titta närmare på åldersgruppens behov och nuvarande utbud av öppenvård. Valfrihet Förutsättningarna för patienten att välja utförare kommer att vara desamma som idag, remittenten ska vara behjälplig i val av psykoterapeut när patienten så önskar. Förhoppningsvis kommer fördelningen till terapeuterna att ske mer jämlikt, vilket skulle skapa större valfrihet för patienten, då fler terapeuter kommer att ha ledig kapacitet. Farhågor har uttryckts från några vårdgivare att bedömningsteamet kommer att favorisera ett antal privata utförare med en viss behandlingsinriktning. Eftersom bedömningsteamet består av roterande roller där olika kompetenser och personer ingår borde detta inte ske i större utsträckning än det gör idag. Rutinerna för bedömningsteamet kommer även att utformas så att den behandling som passar patienten bäst kommer att förordas, oavsett behandlingsinriktning. Kontinuitet En sammanhållen vård där patienten hör hemma på ett ställe och inte skickas runt mellan vårdinstanser förordas av brukarföreningarna, av psykiatrin och av primärvården. Att primärvården stärker kompetensen och får bättre behandlingsmöjligheter av patienterna är ett viktigt steg i att skapa en tydlig och säker vårdkedja för psykisk ohälsa, där primärvården och specialistvården ingår. En sammanhållen journalföring är också en viktig del av detta arbete. Idag ställs inte krav på att vårdgivarna inom vårdval psykoterapi ska använda Cosmic.

372 5 (6) Styrning I och med att remisshanteringen läggs på bedömningsteamet vid psykiatrin kommer både kostnadskontroll och jämlikheten i remitteringen att öka. För att möjliggöra en framtida överföring av resurser till primärvården är det nödvändigt att kunna kontrollera kostnaderna för remittering till extern vårdgivare/psykoterapeuter. Genom att låta remisshanteringeringen ske hos bedömningsteamet vid psykiatrin får landstinget bättre möjligheter till uppföljning av behandlingsresultat och av kostnaderna för vårdvalet. Förslag De föreslagna revideringarna sammanfattas nedan. Kapitel 1 och 2 - Reviderade utifrån ändringar i övriga förfrågningsunderlag/regelböcker Kapitel 3 Uppdrag psykoterapi Uppdrag: uppdragets omfattning och inriktning sammanfattas Målgrupper: definieras efter psykiatriska diagnoser där Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det finns stark evidens för behandling i form av psykoterapi, i linje med rekommendation från utvärdering av vårdval psykoterapi samt viljeinriktning psykisk ohälsa Remisser och remittenter: stycket får ny rubrik: Hantering av remisser till bedömningsteamet och därmed även delvis nytt innehåll Remittenter: stycket får ny rubrik: Remissförfarande, och remittenter inom primärvården stryks Vårdtjänst: Antal behandlingstillfällen ändras från minst 10 behandlingstillfällen/patient till 20 behandlingstillfällen som grund. Dessutom görs tillägg om att upp till 40 behandlingstillfällen kan beviljas av bedömningsteamet för vissa diagnoser/behandlingar. Text om nedtrappning av vårdgivarens ersättning efter 20 besök tas bort Utveckling av vårdtjänsten: Borttagen text om möjlighet att delta i nationella rehabiliteringsgarantin. Kapitel 4 Uppföljning Årlig uppföljning: förtydligande av hur årsredovisning skall inlämnas och till vem (word-dokument via till avtalshandläggaren). Kapitel 5 Ersättning Ersättningsmodell: Nedtrappning av ersättning tas bort, nedtrappning av strukturersättning tas bort. Förutom ovan beskrivna förändringar har mindre redaktionella och språkliga förändringar gjorts. Revideringarna föreslås gälla från och med och tills vidare.

373 Kopia till: Psykoterapeuter med avtal Vårdgivare inom primärvården Psykiatrin, Akademiska sjukhuset 6 (6)

374 UPPH sida 1 (43) VS VÅRDVAL UPPSALA LÄN FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/ REGELBOK FÖR PRIVAT PSYKOTERAPI Regelbok reviderad 14 juni 2016 av VS Revideringar gällande från 1 januari 2017

375 UPPH sida 2 (43) VS Innehållsförteckning VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE INTYG FRÅN MYNDIGHETER BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING Bedömning av kreditvärdighet Uteslutning av leverantör AVTAL REGELBOK MOTTAGNING ÖPPETTIDER TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE AVTAL AVTALSPARTER AVTALETS OMFATTNING REGELBOKEN ÄNDRINGAR I REGELBOKEN/FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET AVTALSPERIOD KONTAKTPERSONER ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET ÄNDRADE ÄGAREFÖRHÅLLANDEN ÄNDRADE LOKALER VÅRDGIVARENS ANSVAR Ansvar för krav av tredje man FÖRTIDA UPPHÖRANDE ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN

376 UPPH sida 3 (43) VS FORCE MAJEURE ÖVERLÅTELSE TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR I AVTALET BESTÄMMELSES OGILTIGHET AVSTÅENDE FULLGÖRANDE EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE UNDERSKRIFTER ALLMÄNNA VILLKOR ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER TILLSTÅND LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT LANDSTINGETS RIKTLINJER OCH POLICYS SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT UPPFÖRANDEKOD KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering PATIENTENS STÄLLNING TOLK PATIENTNÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND LIKABEHANDLINGSSPOLICY VÅRDGARANTI PERSONAL MEDDELARFRIHET VÅRDINFORMATIONSSYSTEM OCH PATIENTJOURNALER

377 UPPH sida 4 (43) VS SJUKRESOR LOKALER OCH UTRUSTNING FÖRSÄKRINGAR MILJÖKRAV INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING INFORMATIONSMÖTEN MEDICINSK OCH EKONOMISK REVISION UPPDRAG PSYKOTERAPI UPPDRAG UPPDRAGET OMFATTAR PSYKOTERAPIBEHANDLING INOM DEN ÖPPNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOM EN AVGRÄNSAD INSATS EFTER BEDÖMNING OCH BESLUT AV NÅGON AV DE VÅRDGIVARKATEGORIER SOM HAR RÄTT ATT REMITTERA TILL BEHANDLING ENLIGT DETTA AVTAL (SE ÄVEN 3.4 REMISS OCH REMITTENTER) PRIMÄRVÅRDEN HAR ETT BASANSVAR FÖR PSYKISK OHÄLSA. SPECIALISTPSYKIATRIN HAR HUVUDANSVAR VID ALLVARLIG PSYKISK STÖRNING/SJUKDOM UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET MÅLGRUPPER REMISSER OCH REMITTENTER Remittenter VÅRDTJÄNST BEHANDLARKOMPETENS SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR TILLGÄNGLIGHET Rapportering av ledigt utrymme UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN UPPFÖLJNING LÖPANDE UPPFÖLJNING ÅRLIG UPPFÖLJNING ERSÄTTNING ALLMÄNNA PRINCIPER ERSÄTTNINGSMODELL

378 UPPH sida 5 (43) VS UTOMLÄNSPATIENTER OCH UTOMLÄNSVÅRD TOLKKOSTNADER PATIENTAVGIFTER FAKTURERINGSRUTINER ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL FÖR PRIVAT PSYKOTERAPI UPPSALA LÄN VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE LOKALISERING PLANERAD DRIFTSSTART ÖPPETTIDER KRAV FÖR GODKÄNNANDE UTESLUTNING AV LEVERANTÖRER NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ AKTUELL PSYKOTERAPEUT BILAGA 1. MARKNADSFÖRINGSETISKA RIKTLINJER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

379 UPPH sida 6 (43) VS Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att bedriva vård inom vårdval gällande psykoterapi i omfattning och på villkor enligt fastställd regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i november 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom psykoterapi samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för vårdvalssystem för psykoterapi. Förfrågningsunderlag /regelbok Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Regelbok för psykoterapi gäller från och med 1 januari Kapitel 6 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt men måste skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till landstingets Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med LOV Psykoterapi. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Landstinget i Uppsala län Organisationsnummer: Upphandlingsenheten Box 602 Fax: UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se OBSERVERA Frågor och svar samt uppdaterade information angående regelbokens innehåll publiceras på Landstinget i Uppsala läns hemsida och kan nås via samma länk som regelboken. Vårdgivaren ansvarar själv för att uppdatera sig med ny information.

380 UPPH sida 7 (43) VS

381 UPPH sida 8 (43) VS VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare ska få bedriva psykoterapi inom ramen för Landstinget i Uppsala län (Beställaren), krävs att Vårdgivaren godkänns av Beställaren. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar ska varje mottagning godkännas av Beställaren. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall svara för att samtliga psykoterapeuter som omfattas av avtalet har den enligt regelboken krävda kompetensen. Vårdgivaren ska uppnå nedanstående krav för att mottagningen ska godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Beställaren. Om en Vårdgivare, som har flera psykoterapeuter anställda, bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning för sig. Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Intyg från myndigheter Vårdgivare ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. För att Beställaren ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Beställaren: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

382 UPPH sida 9 (43) VS Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare ska godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare ska ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er ska erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt redovisa referens till bank eller annan finansiär. För företag under bildande ska Vårdgivaren beskriva hur företagsbildningen är planerad, t ex företagsform, aktiekapital för aktiebolag. Förväntat antal anställda och ägare. Av ansökan ska dessutom framgå nuläge, samt förutsättningar och tidplan för att företaget ska kunna etableras. Uteslutning av leverantör Vårdgivare kommer uteslutas från deltagande i upphandlingen om man: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande enheten kan visa detta, inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker, i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av ovanstående. Avtal Vårdgivaren ska åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 1 i regelboken för varje mottagning som ska godkännas av Beställaren.

383 UPPH sida 10 (43) VS Regelbok Vårdgivaren ska åta sig att följa den vid varje tid gällande regelbok för den eller de verksamheter som ska bedrivas. Mottagning Vårdgivaren ska i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet ska mottagningens adress anges. Öppettider Vårdgivaren ska i ansökan ange öppettider för mottagningen. I avtalet ska mottagningens öppettider anges. Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren ska i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Planerad driftstart ska vara tidigast 1 månad och senast 6 månader efter erhållet godkännande från Beställaren. Villkor för återkallelse Vårdgivaren ska försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att Beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt punkt 1.10 i avtalet.

384 UPPH sida 11 (43) VS AVTAL Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal. 1.1 Avtalsparter Beställare Landstinget i Uppsala län Box UPPSALA Org nr: Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Ylva Tottmar ylva.tottmar@lul.se Telefax: Telefax: Avtalstexten nedan kommer att slutligt justeras beroende på om avtalspart är ett vårdföretag med flera psykoterapeuter eller en ensamföretagare. 1.2 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av psykoterapi ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i Regelboken enligt punkt 1.3 nedan. 1.3 Regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av Regelboken för psykoterapi gällande från den 1 mars (Ursprungligen fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 18 april 2011 och gällande från den 1 maj 2011.) Regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och Regelbokens olika delar, ska de tolkas i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag 6. Kapitel om Uppföljning 1.4 Ändringar i Regelboken/förfrågningsunderlaget Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Landstinget i Uppsala län, ändra villkoren i Regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år.

385 UPPH sida 12 (43) VS Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken ska Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Beställaren förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 1.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkända inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera 1177 sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 1.6 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. 1.7 Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 1.8 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskiljd från verksamheten avseende detta åtagande.

386 UPPH sida 13 (43) VS Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 1.10 (f) nedan. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet Ändrade lokaler Om vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras i god tid innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Beställaren (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader) Vårdgivarens ansvar Den verksamhet som vårdgivaren bedriver enligt detta avtal sker på vårdgivarens eget ansvar såväl medicinskt som ekonomiskt Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren ska hålla landstinget skadeslös om krav väcks mot landstinget som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och landstinget ska inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Landstinget är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot landstinget framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: (a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller (b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om:

387 UPPH sida 14 (43) VS (c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning; (e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller (f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt punkt 1.7 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sitt godkännande för mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Beställaren framställt begäran härom till Beställaren lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger Beställaren att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Beställaren enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ).

388 UPPH sida 15 (43) VS Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Uppsala tingsrätt som första instans Tillägg och ändringar i avtalet Tillägg och ändringar i detta avtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i punkt Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Beställaren rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Beställaren härför samt vidare till Beställaren utge ersättning för de merkostnader Beställaren fått vidkännas Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, ska parterna samråda om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal.

389 UPPH sida 16 (43) VS För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

390 UPPH sida 17 (43) VS ALLMÄNNA VILLKOR 2.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren ska tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren ska anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom landstinget i Uppsala län. Överenskomna gemensamma indikationskriterier ska följas. Struktur- och verksamhetsförändringar inom landstinget kan påverka landstingets behov av den verksamheten som tillhandahålls av vårdgivaren, vilket innebär att landstinget inte kan garantera några volymer under avtalsperioden. 2.2 Tillstånd Vårdgivaren ska ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 2.3 Lagar och förordningar samt landstingets riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter, såväl som landstingets riktlinjer, policys och handlingsplaner som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Beställaren ansvarar för att på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera landstingets riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 2.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 2.5 Uppförandekod Landstinget i Uppsala län har antagit en uppförandekod för leverantörer som är ett särskilt kontraktsvillkor och som gäller för vårdgivare med avtal inom detta vårdval. Se bilaga 2. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i kontraktsvillkoret. Underskriften ger Beställaren rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs.

391 UPPH sida 18 (43) VS Kvalitet och patientsäkerhet Vårdgivaren ska ha en modell/system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9.) Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren ska i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta nedanstående områden 1 : Vårdgivaren ska även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Patientfokuserad vård Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid Innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med följsamhet till Socialstyrelsens nationella riktlinjer, SBU-rapporter och liknande samt landstingsgemensamma vårdprogram, direktiv och riktlinjer. Vårdgivaren ska följa Socialstyrelsens vid varje tid gällande föreskrifter och allmänna råd om bland annat verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) samt samverkan vid in- och utskrivningar av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:22). Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler), dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet. 1 Kvalitetsområden/definitioner som innefattas i begreppet God Vård enligt SOSFS 2005:12, Socialstyrelsen

392 UPPH sida 19 (43) VS Avvikelsehantering Vårdgivaren skall ha rutiner för avvikelsehantering i samband med åtagandet, det vill säga icke förväntade händelser som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient (SOSFS 2005:28). Avvikelser, såväl interna som externt inkommande, skall registreras och utredas i Medcontrol. Utförda Lex Maria-anmärkningar skall rapporteras av vårdgivaren i form av en kopia som skickas till landstinget. 2.7 Patientens ställning Vårdgivaren ska tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska vidare informera om landstingets regler om valfrihet. informera om landstingets vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, till exempel genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. 2.8 Tolk Vårdgivaren ska beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren kan anlita tolk med vilken landstinget vid var tid har avtal med. Information om gällande avtal finns på Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för, se landstingets hemsida Vårdgivaren ska snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Vårdgivaren skall följa landstingets beslut och policy angående vård till vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. 4.

393 UPPH sida 20 (43) VS Med gömda flyktingar avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag 2013:407 om hälsooch sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande som kommer till Sverige får ett LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälsooch sjukvård och tandvård. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och bosatt inom landstinget. För läkarbesök (ej mödravård) betalar den asylsökande 50 kronor, samma avgift gäller för recept. Landstinget svarar enligt överenskommelse med staten för hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och ersätts med en schablonersättning för alla asylsökanden från Migrationsverket. Schablonersättningen och eftersökning av ersättning för vård som överstiger en viss summa administreras av landstinget Likabehandlingsspolicy Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslag 2008:567: etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder, som ska vara vägledande för Vårdgivarens arbete med mångfaldsfrågor Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa landstingets vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar. Detta innebär att vårdgivaren ska följa den nationella vårdgarantin (079090), vilket innebär att alla ska få behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. För insatser till barn och unga med psykisk ohälsa gäller den förstärkta vårdgarantin (073030) vilket innebär att alla barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska få behandling inom 30 dagar om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier Personal Vårdgivaren ska ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det ska finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret.vårdgivaren ska fortlöpande hålla Beställaren informerad om vem som är verksamhetschef.

394 UPPH sida 21 (43) VS Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens, samt får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren ska till Beställaren rapportera antal psykoterapeuter som är verksamma enligt avtalet samt när det sker ändringar av antalet psykoterapeuter i verksamheten. Om psykoterapeuten på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet får en annan psykoterapeut med adekvat utbildning och behandlarkompetens 2 anlitas som vikarie. Om behov av vikarie föreligger skall vårdgivaren kontakta beställarens kontaktperson som tillhandahåller blankett för vikarieansökan. Det åligger vårdgivaren att begära handlingar som styrker att vikarien har, enligt avtalet korrekt utbildning och kompetens. I det fall vårdgivaren anlitar vikarie ansvarar vårdgivaren för vikariens verksamhet som för sin egen i enlighet med avtalet. Personal med patientkontakt ska tala och förstå svenska. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården Vårdinformationssystem och patientjournaler Vårdgivaren ska tillse att personalen för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig och förbinder sig att följa Personuppgiftslagen (PUL), Patientdatalagen samt andra lagar och föreskrifter då det gäller behandling av personuppgifter. Vårdgivare måste informera sina patienter om hur behandlingen av personuppgifter sker, vilket bland annat innebär hur de journalförda uppgifterna hanteras, inhämtande av samtycke samt information om säkerhet och sekretess. Beställaren kommer att vara behjälplig med att låta vårdgivaren ta del av journalhandlingar under förutsättning att patienten samtycker Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om samt tillämpa landstingets regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på landstingets hemsida, Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för sjukresor Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. 2 Se regelboken för privat psykoterapi, punkt 3.5

395 UPPH sida 22 (43) VS Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter ska vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Eventuellt byte av mottagningslokal ska godkännas av landstinget i god tid före planerad flytt Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar-, egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Landstingets patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren. Vårdgivaren har samma skyldighet som landstinget att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB) Miljökrav Följande miljökrav gäller om vårdgivaren har fler än fyra anställda Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat enligt ISO samt registrerat enligt EMAS. Avfallshantering, kemikaliehantering, transporter och energiförbrukning utgör alla viktiga miljöaspekter, vars negativa konsekvenser landstinget försöker minimera så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De styrande dokument som anger hur man vid landstinget arbetar med miljöfrågor finns att hämta från landstingets hemsida I perspektivet av ovanstående ska vårdgivaren ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart ska vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete, öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner Enligt ISO från Landstingets sida. Vårdgivaren ska också från driftstart ange en kontaktperson i miljöfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i Landstingets miljöprogram uppnås se och miljöpolicy se efterlevs. Arbetet ska dokumenteras och ständiga förbättringar kunna påvisas vilket innebär att det ska finnas mätbara och tidsatta mål med en tydlig ansvarsfördelning. Miljöarbetet ska följas upp internt minst en gång per år. Det är ett önskemål från Landstingets sida att vårdgivaren certifierar sin verksamhet enligt ISO Vårdgivaren ska årligen i samband med verksamhetsredovisning också lämna en miljöredovisning. Miljöredovisningen ska beskriva hur verksamheten bidrar till att uppfylla Landstingets miljöprogram. Speciellt ska utsläpp av koldioxid från energiförbrukning och transporter samt förbrukning av kemiska produkter redovisas Information och marknadsföring Landstinget ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården.

396 UPPH sida 23 (43) VS Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Beställaren för informationsinsatserna. Landstinget är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa landstingets gällande marknadsföringsetiska regler för hälso- och sjukvården, se bilaga 1. Vid entré till verksamhet och marknadsföringsmaterial ska anges att verksamheten drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län. Det ska tydligt framgå av skyltning och informationsmaterial att mottagningen som drivs i lokalen är godkänd av landstinget. I Landstinget i Uppsala läns grafiska manual, riktlinjer för skyltning finns rekommendationer för tillgänglighet. Vårdgivaren äger ej rätt att utan landstingets skriftliga medgivande använda sig av landstinget i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Beställaren. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i landstingsägda informationskanaler Informationsmöten Vårdgivaren ska i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten som Beställaren kallar till Medicinsk och ekonomisk revision Beställaren ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i allt arbete Vårdgivaren utför enligt detta avtal. Beställaren äger rätt att på egen bekostnad med av Beställaren anlitad medicinsk expertis, företa medicinsk revision avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet. Beställaren äger rätt att på egen bekostnad genom av beställaren utsedd revisor hos Vårdgivaren företa ekonomisk revision, som omfattar underlagen för intäktssidan gällande verksamhet som omfattas av detta avtal, samt ha en dialog med vårdgivarens egna revisorer. Vårdgivaren ska utan kostnader för Beställaren biträda beställaren eller de av beställarna utsedda granskarna enligt ovan bland annat genom att ställa erforderlig dokumentation till förfogande.

397 UPPH sida 24 (43) VS Om landstinget finner det nödvändigt att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt kronor per genomförd fördjupad uppföljning. En kompletterande fördjupad uppföljning genomförs i det fall landstinget misstänker att det förekommer ekonomiska oegentligheter eller allvarliga medicinska brister hos vårdgivaren.

398 UPPH sida 25 (43) VS UPPDRAG PSYKOTERAPI 3.1 Uppdrag Uppdraget omfattar psykoterapibehandling inom den öppna hälso- och sjukvården som en avgränsad insats på specialistnivå efter bedömning av specialistvårdgivare och beslut av bedömningsteamet vid verksamhetsområde psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset. och beslut av någon av de vårdgivarkategorier som har rätt att remittera till behandling enligt detta avtal (se även 3.4 Remiss och remittenter) Formaterat: Teckenfärg: Röd Primärvården har ett basansvar för psykisk ohälsa och ingår i första linjens psykiatri. Specialistpsykiatrin har huvudansvar vid allvarlig psykisk störning/sjukdom. Ansvarsfördelningen framgår av den överenskommelse om principer och riktlinjer för samarbete och samverkan mellan primärvården och den psykiatriska specialistvården i Uppsala län som upprättats mellan primärvården och psykiatrin avseende personer med psykisk ohälsa. 3 Den övergripande målsättningen för verksamheten är att de insatser som erbjuds vårdsökande ska främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Verksamheten ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service med korta väntetider och goda kontakter med samarbetspartners. 3.2 Undantag från uppdraget detta kapitel. I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i Patienter med mycket uttalade besvär eller omfattande konsekvenser på livsföringen, eller som har besvär som lett till mycket lång sjukskrivning, eller som kräver utökad teamsamverkan, eller där tidigare behandling inte varit framgångsrik, ska Vårdgivaren aktualisera för bedömning eller behandling inom specialistvård. 3.3 Målgrupper Behandling enligt detta avtal får enbart ges till remitterade patienter. Patienterna ska i första hand prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning. Patientgrupper aktuella för ställningstagande för extern psykoterapibehandling är: Gravida eller nyförlösta kvinnor där läkemedelsbehandling inte är rekommenderat. Formaterat: Sidhuvud, Tabbstopp: 4,6 cm, Till vänster + 9 cm, Till vänster + 15 cm, Till vänster + 16,19 cm, Till vänster Formaterat: Genomstruken Formaterat: Sidhuvud, Tabbstopp: 4,6 cm, Till vänster + 9 cm, Till vänster + 15 cm, Till vänster + 16,19 cm, Till vänster Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Avstånd Före: Auto Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Kursiv, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Liststycke, Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 1,27 cm + Indrag vid: 1,9 cm Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Kursiv, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:Kursiv, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) 3 Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning av psykiatrisk sjukdom,

399 UPPH sida 26 (43) VS Vuxna och /barn med diagnostiserbara4 psykiska besvär och lidanden.definierat behov av specialistvårdsinsatser där huvuddiagnos är en av följande: - Tvångssyndrom. - PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. - Panikångest. - Social fobi. - Generaliserat ångestsyndrom. Ytterligare kriterier som ska vara uppfyllda, för varje individ, är: - Vuxna/barn däratt det inte bedöms riskfyllt att sprida behandling på flera vårdgivare.. - att patienten ska kunna tillgodogöra sig psykoterapi och inte vara i omedelbart behov av andra behandlingsinsatser. - att psykoterapibehandlingen inte anses riskera ytterligare nedsättning av funktionsförmågan. Vuxna/barn för vilka mindre intensiv behandling inte bedöms tillräckligt (t.ex. enbart konsultation, självhjälpslitteratur/program, kort psykologisk behandling i primärvården exempelvis kristerapi, stödsamtal). Vuxna/barn vars psykoterapibehandling förhindrar risk för ytterligare nedsättning av funktionsförmågan. Det kan bli aktuellt med förändringar avseende indikationer för behandling under avtalsperioden Remisser och remittenterhantering av remisser till bedömningteamet Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas alltid av bedömningsteamet vid Affektiva sektionen, verksamhetsområde mottagninge psykiatrin, Akademiska sjukhuset, efter rekommendation från läkare med specialistkompetens psykiatri eller legitimerad psykolog. Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Kursiv, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:Kursiv, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Liststycke, Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 1,27 cm + Indrag vid: 1,9 cm Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart Formaterat: Indrag: Vänster: 1,27 cm, Avstånd Före: Auto, Ingen numrering Formaterat: Avstånd Före: Auto, Ingen numrering Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Teckenfärg: Svart Formaterat: Indrag: Vänster: 1,27 cm, Ingen numrering Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, 12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Liststycke, Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 1,27 cm + Indrag vid: 1,9 cm Formaterat: Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, 12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:12 pt, Teckenfärg: Svart, Svenska (Sverige) Formaterat: Teckensnitt:(Standard) Arial, Svenska (Sverige) Formaterat: Indrag: Vänster: 1,27 cm, Ingen numrering Formaterat: Indrag: Vänster: 1,27 cm 4 Enligt DSM-IV

400 UPPH sida 27 (43) VS Remisser från primärvården till bedömningsteamet handläggs enligt överenskommelsen mellan psykiatri och primärvård. Detta innebär att patienter som genomgått tre behandlingsförsök, med utebliven eller otillfredsställande effekt, inom primärvården, där psykologisk behandling utgör minst ett av detta, remitteras till psykiatrin för ställningstagande och utformning av fortsatt behandling. Remisser från mödra- och barnhälsovårdspsykologer vid barnspecialistmottagningar i länet samt från specialistmödravården vid Akademiska sjukhuset handläggs enligt gemensamt framtagen rutin. Remiss till bedömningsteamet för bedömning om psykoterapibehandling enligt detta avtal utfärdas av följande psykiatriska verksamheter inom landstinget i Uppsala län: Akademiska sjukhusets verksamhetsområde psykiatri Upphandlad psykiatrisk verksamhet via lagen om offentlig upphandling eller lag om vårdvalssystem Läkare med specialistkompetens psykiatri verksamma enligt nationella taxan (lag om läkarvårdsersättning) Formaterat: Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,63 cm + Tabb efter: 1,27 cm + Indrag vid: 1,27 cm Formaterat: Inte Genomstruken I bedömningen ingår att kontrollera att patienten ingår i målgruppen för behandling hos privat psykoterapeut enligt detta avtal. Då patienten bedömts ha behov av landstingsfinansierad privat psykoterapi upprättar remittenten en remiss till den psykoterapeut inom vårdvalssystemet som patienten själv väljer. Remittenten ska vara behjälplig i val av psykoterapeut när patienten så önskar. På remissen ska framgå preliminär diagnos, bedömning av svårighetsgrad, längd på behandlingen samt rekommenderad behandlingsmetod. Remissen skickas till bedömningsteamet där den hanteras enligt Rutin för bedömningsteam.p Bedömningen kan också resultera i hänvisning till psykologisk behandling inom primärvård, psykiatri eller annan instans, t ex familjerådgivning, socialtjänst et.c. Bedömningen kan i undantagsfall resultera i ingen åtgärd. Vårdgivaren ska följa landstingets vid var tid gällande riktlinjer och regler om remisshantering för privat psykoterapi. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos vårdgivaren RemittenterRemissförfarande Rätt att remittera till psykiatrin har alla remissinstanser samt patienten själv. Vuxna patienter 18 år och äldre

401 UPPH sida 28 (43) VS Remitteras från landstingsfinansierade primärvårdsverksamheter 5 och psykiatriska verksamheter 6 inom landstinget i Uppsala län. Följande vårdgivarkategorier inom ovanstående verksamheter har rätt att remittera vuxna patienter för psykoterapibehandling hos privat psykoterapeut inom vårdvalssystemet: - läkare med specialistkompetens psykiatri anställd av eller underleverantör till Akademiska sjukhusets psykiatridivision ELLER upphandlad psykiatrisk verksamhet via lagen om offentlig upphandling/lag om valfrihetssystem. - legitimerad psykolog anställd av eller underleverantör till vårdcentral och husläkarmottagning med avtal med Landstinget i Uppsala län ELLER verksam vid landstingets ungdomsmottagningar 7. - legitimerad psykolog anställd av eller underleverantör till Akademiska sjukhusets psykiatridivision ELLER upphandlad psykiatrisk verksamhet via lagen om offentlig upphandling/lag om valfrihetssystem. Barn yngre än 18 år Remitteras från landstingsfinansierade barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter 8 och primärvårdsverksamheter 9 inom Landstinget i Uppsala län. Följande vårdgivarkategorier inom ovanstående verksamheter har rätt att remittera barn till psykoterapibehandling hos privat psykoterapeut inom vårdvalssystemet: - läkare med specialistkompetens inom barn- och ungdomspsykiatri anställd av eller underleverantör till Akademiska sjukhusets psykiatridivisions barn- och ungdomspsykiatri ELLER verksamma enligt nationella taxan (lag om läkarvårdsersättning). Formaterat: Ingen numrering - legitimerad psykolog med barnkompetens anställd av eller underleverantör till vårdcentraler och husläkarmottagningar med vårdavtal med landstinget i Uppsala län ELLER verksamma inom landstingets ungdomsmottagningar. 5. Vårdcentraler och husläkarmottagningar med vårdavtal med landstinget 6 Akademiska sjukhusets psykiatridivision, upphandlad psykiatrisk verksamhet via lagen om offentlig upphandling eller lag om vårdvalssystem samt läkare med specialistkompetens psykiatri verksamma enligt nationella taxan (lag om läkarvårdsersättning) 7 Ungdomsmottagningarna (inklusive Ungdomshälsan) tar emot unga vuxna upp till 20 år. Ungdomsmottagningspsykologerna har rätt att remittera de unga vuxna som faller inom deras uppdrag. 8 Akademiska sjukhusets psykiatridivisions barn- och ungdomspsykiatri, barnspecialistmottagningar, Ungdomshälsan samt läkare med specialistkompetens barn- och ungdomspsykiatri verksamma enligt nationella taxan (lag om läkarvårdsersättning) 9 Vårdcentraler och husläkarmottagningar med vårdavtal med landstinget samt ungdomsmottagningar.

402 UPPH sida 29 (43) VS legitimerad psykolog med barnkompetens anställd av eller underleverantör till Akademiska sjukhusets psykiatridivisions barn- och ungdomspsykiatri ELLER verksam vid landstingets barnspecialistmottagningar och ungdomsmottagningar Vårdtjänst Beslut om lämplig psykoterapeutisk insats enligt detta avtal fattas av remittent vid någon av de verksamheter inom landstinget som listas under punkt Remittenter. Utgångspunkten för valet av behandling är en medicinsk och psykologisk bedömning och utredning av patientens behov, situation och tillstånd. Vårdgivarens uppdrag består av psykoterapibehandlingar i form av individual- eller gruppterapi med behandlingsserier som omfattar minst 10 behandlingstillfällen/patientomfattar 20 behandlingstillfällen som grund. För vissa diagnoser/behandlingar kan bedömningsteamet bevilja upp till 40 sessioners behandlingsserie. Patienter som genomgått en behandlingsserie inom avtalet kan tidigast 24 månader efter sista behandling beviljas ny behandlingsserie hos extern psykoterapeut.psykoterapibehandling ska dock vara en avgränsad insats med behandlingsserier mellan 10 och maximalt 20 behandlingstillfällen/patient. Målsättningen ska vara att patienten ska vara färdigbehandlad efter 20 besök. I det fall vårdgivaren bedömer att patienten har behov av fler behandlingar/besök än 20 så kan vårdgivaren i samråd med remittenten 10 utöka behandlingsserien för patienten. Om behandlingsserien uppnår 40 behandlingar utan önskat resultat ska Vårdgivaren återremittera patienten till remittenten för att eventuellt aktualiseras för bedömning eller behandling inom specialistvård. Patienter som genomgått en behandlingsserie inom avtalet kan 24 månader efter sista behandling, efter ny medicinsk och psykologisk bedömning av remittent få ytterligare en behandlingsserie beviljad. Formaterat: Genomstruken Upp till 20 besök erhåller vårdgivaren full ersättning från landstinget. För besök som överstiger 20 sker en nedtrappning av vårdgivarens ersättning. Ett behandlingstillfälle för individualterapi ska omfatta minst 45 minuter direkt patientarbete. Vårdgivaren har även möjlighet att erbjuda psykoterapibehandling i grupp. Gruppterapi ska bestå av minst tre patienter. Ett behandlingstillfälle för gruppterapi ska omfatta minst 90 minuter direkt patientarbete. 10 Remittenten behöver skriva en ny remiss på antalet behandlingar som överstiger 20.

403 UPPH sida 30 (43) VS Behandlarkompetens Psykoterapibehandlingar ska utföras av psykoterapeut med giltig legitimation som psykoterapeut utfärdad av Socialstyrelsen. Psykoterapeut anlitad av vårdgivaren ska - bedriva psykoterapibehandling i enlighet med den inriktning/metod (påbyggnadsutbildning) som psykoterapeutens legitimation grundar sig på. Psykoanalys ingår ej i vårdtjänstens uppdrag. - ha minst tre (3) års klinisk erfarenhet som legitimerad psykoterapeut under de senaste fem (5 åren). - under de tre (3) åren av klinisk erfarenhet varit minst halvtidsverksam som psykoterapeut Samverkan och vårdkedjor Vårdgivaren ska, för egen del samt tillse att psykoterapeut verksam inom avtalet, samverka med berörda offentligt finansierade vårdproducenter inom landstinget för att effektiva vårdkedjor ska kunna åstadkommas och för att patienten ska kunna tas om hand på bästa effektiva vårdnivå. Vårdgivaren ska däribland delta i samordnad vårdplan när så är lämpligt. Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och försäkringskassa om enskilda patienter och deltagande i utveckling av vårdrutiner, till exempel vårdprogram. Vårdgivaren ska samverka med landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning i frågor som rör uppföljning och analys av verksamhet samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet Tillgänglighet Vårdgivaren ska anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren ska medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Vid de tider då vårdgivaren inte har öppet eller finns tillgänglig på telefon ska telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare. Den som lämnar meddelande till vårdgivaren på telefonsvarare ska bli uppringd så snart som möjligt. Psykoterapeut ska i huvudsak, minst på halvtid, arbeta som psykoterapeut under den tid som avtalet omfattar. Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider annat än enligt ovan.

404 UPPH sida 31 (43) VS Vårdgivaren ska göra verksamheten tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket. Patienter ska under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård Rapportering av ledigt utrymme Psykoterapeuten ska rapportera ledigt utrymme för nya patienter enligt rutiner som landstinget beslutar. Rutiner tillhandahålls på Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren ska i samarbete med Beställaren kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Vårdgivaren kan ansöka om att delta i den nationella rehabiliteringsgarantin och ska då bedriva evidensbaserad rehabilitering enligt riktlinjer och kriterier för rehabiliteringsgarantin, medverka till uppföljning och utvärdering av rehabiliteringen för dessa sjukdomsgrupper samt aktivt delta i samarbete med vårdgrannar och samverka med andra aktörer, i syfte att optimera kvalitet och patientflöden för utvalda sjukdomsgrupper. Den vårdgivare som ger den faktiska behandlingen/rehabiliteringen erhåller stimulansmedel. Vårdgivaren ska ha kännedom om, och efterleva landstingets handlingsplan för psykisk ohälsa. På finns mer information om nationella rehabiliteringsgarantin och om landstingets handlingsplan för psykisk ohälsa.

405 UPPH sida 32 (43) VS UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken/förfrågningsunderlaget. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen skall även ge underlag för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system, som vårdgivaren åtar sig att rapportera till, åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av samtliga de inrapporterade uppgifterna. Beställaren Landstinget avser att tillsammans med vårdgivarna utveckla fler kvalitetskriterier. När förutsättningar finns kommer nya kriterier successivt att introduceras. 4.1 Löpande uppföljning Vårdgivaren ska kontinuerligt mäta uppnådd servicenivå i enlighet med av landstinget ställda krav. Vårdgivaren ska mäta och dokumentera behandlingseffekter för varje patient. Inför start av psykoterapibehandling samt efter avslutad psykoterapibehandling ska vuxna patienters globala funktionsförmåga skattas med hjälp av GAF-skalan (global assessment of function) Barn/ungdomspatienternas globala funktionsförmåga skattas med C-GAS (children s global assessment scale). Vårdgivaren ska därutöver på individnivå kvalitetssäkra behandlingseffekterna genom etablerade skattningsformulär och/eller kliniska intervjuer. I de fall remittenten önskar uppföljning med specifikt etablerat skattningsformulär ska vårdgivaren tillse att detta sker och återkoppla resultaten till remittenten vid behandlingsavslut. 4.2 Årlig uppföljning Vårdgivaren ska varje kalenderår lämna årsredovisning enligt nedanstående uppföljningsvariabler. Samtliga delar rapporteras elektroniskt i ett word-dokument som skickas till avtalshandläggaren via senast den 25 januari varje år utan anmodan. Vård i rimlig tid

406 UPPH sida 33 (43) VS Redovisa tillgängligheten (väntetider för behandling, öppettider, semesterstängningar) och vad som gjorts under året för att öka tillgängligheten Säker hälso- och sjukvård Redovisa sammanställning och analys av registrerade avvikelser, inklusive patientklagomål och synpunkter liksom vidtagna/planerade åtgärder. Redovisa deltagande i vårdplanering. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Beskriv rutiner för hur ny kunskap tas in, omsätts i praktiskt handlande och utmönstring av gammal kunskap Effektiv vård Antal patienter som genomgått eller genomgår en psykoterapeutisk behandling. Genomsnittligt antal behandlingstillfällen för genomförda individualterapier. Sammanställning på individnivå av GAF-före och GAF-efter (C-GAS för barn) behandling Redovisning av samverkan med olika samarbetspartners. Redogör för hur vårdgivarens kvalitetssystem används för att utveckla tjänsten och genomföra kontinuerliga kvalitetsförbättringar. Redovisa antal patienter som efter 20 behandlingar fått ytterligare psykoterapeutisk behandling på återremiss. Jämlik vård Antal patienter där tolk anlitats. Utöver avtalad rapportering skall vårdgivaren på anmodan från landstinget leverera in statistik och uppgifter, både på individnivå och aggregerade uppgifter, som är relevanta för landstingets styrning och uppföljning av hälso- och sjukvård.

407 UPPH sida 34 (43) VS ERSÄTTNING 5.1 Allmänna principer Ersättningsmodellen gäller från och med den 11 mars 2015januari 2017 och innebär ersättning för vårdtjänst. Vårdgivaren ansvarar för samtliga med verksamheten förenade kostnader (kostnader för personal, fortbildning/utbildning, utrustning, lokaler mm) Ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna kan under avtalsperioden komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande för vårdgivaren. 5.2 Ersättningsmodell Besöksersättning utgår för utförd prestation. Ersättning per patient och behandlingstillfälle Individualterapi behandlingstillfällebehandlingstillfälle 1-20 Gruppterapi 11 (per patient) behandlingstillfälle 1-20 Individualterapi behandlingstillfälle (endast återremiss) Individualterapi behandlingstillfälle ( endast återremiss) 900 kr 600 kr 450 kr 225 kr Utöver fastställda ersättningsnivåer utgår en extra strukturersättning till vårdgivare som utför sitt uppdrag lokalt i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per besök vilket innebär: kr per individualterapi och behandlingstillfälle kr per individualterapi behandlingstillfälle kr per individualterapi behandlingstillfälle kronor per patient i gruppterapi De ovan angivna beloppen inkluderar patientavgifter och avses täcka samtliga kostnader för behandlingen, dvs direkt patientarbete, indirekt patientarbete i form av erforderlig administration, förberedelser, journalföring och uppföljning. 11 Gruppbesök definieras som planerad aktivitet i grupp med minst tre patienter och där ett behandlingstillfälle omfattar minst 90 minuter direkt patientarbete.

408 UPPH sida 35 (43) VS Utomlänspatienter och utomlänsvård Vårdgivare äger rätt att ta emot utomlänspatienter inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård och eventuella gränsavtal. Riksavtal för utomlänsvård omfattar samtliga landsting och regioner: Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. För närvarande har Landstinget i Uppsala län gränsavtal med Stockholms läns landsting, Landstinget Västmanland och Landstinget Gävleborg. Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i landstingets Avgiftshandbok, se landstingets hemsida Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, till exempel medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Beställaren. 5.4 Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar en av landstinget godkänd tolk. 5.5 Patientavgifter Vårdgivaren ska följa de av landstinget fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se landstingets hemsida Vårdgivaren förbinder sig att anteckna i kort för högkostnadsskydd samt utfärda frikort enligt landstingets regler. Frikorten, plastfickor samt högkostnadskort kan köpas från Kronans droghandel och ska bekostas av vårdgivaren. Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning vårdgivaren erhåller. Beställaren ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller p.g.a. högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad för skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Beställaren ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt landstingets regler. återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 15 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler).

409 UPPH sida 36 (43) VS Faktureringsrutiner Besöksersättning utbetalas månadsvis till plusgiro. Underlag för besöksersättning ska lämnas till Landstinget elektroniskt via en visitfil kompatibel till landstingets system PRIVERA. Underlag som inkommit till Landstinget senast den 5: e i månaden utbetalas senast den 20: e samma månad under förutsättning att alla lämnade uppgifter är kompletta och korrekta. Infaller den 20: e en lördag, söndag eller annan helgdag sker utbetalningen senast den närmast efterkommande vardagen. Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock ska faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara landstinget tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning ska utgå. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om landstinget inte i tid erlägger ersättning till vårdgivaren ska vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635).

410 UPPH sida 37 (43) VS ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL FÖR PRIVAT PSYKOTERAPI UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med LOV Psykoterapi. Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. 6.1 Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer 6.2 Lokalisering Vårdgivaren ska ange adress inom Uppsala län där mottagningen planeras vara lokaliserad. 6.3 Planerad driftsstart Vårdgivaren ska ange önskat datum för driftsstart. Handläggning och godkännande av ansökan sker i regel inom två månader efter det att ansökan är inkommen till Landstinget. Driftsstart kan först ske när det finns ett påskrivet avtal

411 UPPH sida 38 (43) VS Öppettider Vårdgivaren ska ange öppettider för veckans vardagar nedan 6.5 Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Beställaren ska kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet ska följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare ska insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket), högst sex månader gammalt. Kravet gäller inte för enskild firma som istället ska lämna kopia på F-skattesedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Den ska vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget ska inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: 6.6 Uteslutning av leverantörer Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt ovan inte föreligger vid anbudslämnandet. Ja Nej Anmärkning/kommentar:

412 UPPH sida 39 (43) VS Namn och personnummer på aktuell psykoterapeut Vårdgivaren ska ange vilken/vilka psykoterapeuter som är aktuella för uppdraget samt ifylla och intyga för varje aktuell psykoterapeut på nästa sida angivna uppgifter Namn på psykoterapeut personnummer Denna sidas uppgifter ifylles och intygas för varje aktuell psykoterapeut Psykoterapeutens namn: Övriga intyg: Till ansökan ska, för berörd psykoterapeut, kopia av giltig legitimation som psykoterapeut utfärdad av Socialstyrelsen, bifogas. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Till ansökan ska, för berörd psykoterapeut, kopia på påbyggnadsutbildning med examensrätt, bifogas. (följande är aktuella för uppdraget: psykodynamisk individualterapi, kognitiv psykoterapi, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi, familjeterapi, gruppsykoterapi, barn-föräldraterapi och existensiell terapi): Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ange psykoterapeutens grundutbildning (dvs grundyrke): Grundutbildning: Aktuell psykoterapeut för uppdraget enligt avtalet har minst tre (3) års klinisk erfarenhet som psykoterapeut under de senaste fem (5 åren) efter erhållen legitimation. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker yrkeserfarenheten för berörd psykoterapeut. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Aktuell psykoterapeut för uppdraget enligt avtalet ska under de tre (3) åren av klinisk erfarenhet varit minst halvtidsverksam (20 timmar i snitt/vecka) som psykoterapeut. Till ansökan ska handlingar/dokument bifogas som styrker yrkeserfarenheten för berörd psykoterapeut. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Presentation

413 UPPH sida 40 (43) VS Till ansökan om deltagande i valfrisystemet ska för berörd psykoterapeut bifogas en presentation som patienten kan använda som stöd vid valet av psykoterapeut. Presentationen ska innehålla nedan angivna rubriker och får inte överstiga 100 ord per rubrik. Rubriker - kort personlig presentation - yrkeserfarenhet - presentation av den behandling psykoterapeuten utför och vilka problem/symtom/tillstånd samt målgrupp (vuxen/barn) som psykoterapeuten är specialiserad att arbeta kring Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

414 UPPH sida 41 (43) VS Undertecknad Vårdgivare åtar sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i kapitel 1 i regelboken och därvid följa regelboken för den verksamhet som ska bedrivas. Undertecknad Vårdgivare försäkrar Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att Beställaren kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom två månader (tre månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Upphandlingsenheten Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@lul.se

415 UPPH sida 42 (43) VS BILAGA 1. MARKNADSFÖRINGSETISKA RIKTLINJER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 1. Syfte Riktlinjerna har som syfte att klargöra vad som gäller för samtliga vårdgivare i frågor som rör marknadsföring av hälso- och sjukvård. Riktlinjerna ska bidra till att ansvariga tjänstemän, chefer och medarbetare har ett enhetligt förhållningssätt. Riktlinjerna gäller all information och marknadsföring av verksamhet som landstinget finansierar eller ansvarar för. 2. Bakgrund Landstingets ställning som offentlig organisation huvudsakligen finansierad av skattemedel ställer stora krav på integritet och opartiskhet. De marknadsföringsetiska riktlinjerna utgår från Landstingets i Uppsala läns kommunikationspolicy. I den sägs att landstingets externa kommunikation ska hjälpa medborgarna att få tillgång till information som främjar en god hälsa, samt att hitta rätt när de behöver vård. I kommunikationspolicyn sägs även att landstingets externa information ska göra det möjligt för omvärlden att identifiera vilken verksamhet landstinget ansvarar för. Det ska också vara möjligt att få kontinuerlig och saklig information om tjänster och service som landstinget ansvarar för och hur man lämnar synpunkter på dessa. Alla marknadsföringsåtgärder bör ha samma utgångspunkter och syften. 3. Lagar och regler Grundläggande bestämmelser om marknadsföring i allmänhet finns i marknadsföringslagen. Lagen innehåller ett generellt förbud mot marknadsföringsåtgärder som är otillbörliga mot konsumenter eller mot andra näringsidkare. Som otillbörlig marknadsföring räknas till exempel vilseledande reklam, aggressiva och negativa säljmetoder, misskreditering och renommésnyltning. Lagen säger också att marknadsföraren ska kunna visa att de påståenden som gjorts i marknadsföringen är riktiga. Frågor om marknadsföringslagen och dess tillämpning kan ställas till konsumentverket och konsumentombudsmannen. Förutom politiska beslut, mål och intentioner påverkar vissa andra lagar och regler de marknadsföringsaktiviteter som genomförs av verksamheter som landstinget ansvarar för. Det finns regler om marknadsföring för olika yrkesgrupper, till exempel Sveriges läkarförbunds Regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Dessa regler ska givetvis i tillämpliga delar också beaktas vid marknadsföring av hälso- och sjukvård. 4. Ansvar och skyldigheter Som huvudman för länets hälso- och sjukvård är landstinget skyldigt att lämna information om det sjukvårdsutbud och den övriga verksamhet som landstinget finansierar.

416 UPPH sida 43 (43) VS Informations- och samrådsansvar Både landstinget och övriga vårdgivare har ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar. Det gäller vid åtgärder som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter, liksom vid förändringar i vårdgivarens organisation. 4.2 Informations- och marknadsföringsansvar Landstinget ansvarar för att informera om det landstingsfinansierade vårdutbud som finns i länet. Ansvaret gäller förändringar i vårdutbudet men inte förändringar i de enskilda vårdgivarnas verksamhet. Vårdgivaren/entreprenören ansvarar för att marknadsföra och informera om sin verksamhet till länsinvånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Vårdgivaren/entreprenören ansvarar för att de egna uppgifterna i Hälso- och sjukvårdens adresskatalog (HSA) är korrekta och aktuella. Vårdgivaren/entreprenören ska i sin marknadsföring av och information om verksamheten ange att vårdavtal slutits med landstinget. 5. Riktlinjer 5.1 Marknadsföring ska vara sann, saklig och korrekt All information i marknadsföringen ska vara sann. Innehållet i marknadsföringen ska vara sakligt och korrekt. Uppgifter som bygger på värderingar ska vara väl underbyggda och vila på saklig grund. 5.2 Ansvarsfull marknadsföring All marknadsföring ska utformas och genomföras med stort hänsynstagande till mottagaren. Marknadsföringen får inte missbruka allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvård eller dra nytta av bristande kunskaper. 5.3 Tillgänglighet för personer med kommmunikationshinder Information och marknadsföring ska möta behov av tillgänglighet som grupper med olika typer av kommunikationshinder har. 5.4 Väntrumsinformation Vårdgivaren ska följa riktlinjer för landstingets offentliga rum.

417 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr CK Beviljande av anstånd gällande utformning av Cosmos uppdrag i asyl- och integrationsmottagandet i Uppsala län Förslag till beslut Vårdstyrelsen beviljar anstånd med slutredovisning av uppdraget rörande utformning av Cosmos uppdrag i asyl- och integrationsmottagandet i Uppsala län. Uppdraget ska redovisas för styrelsen under hösten Ärendet Vårdstyrelsen uppdrog vid sammanträdet i februari 2016 till förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering att återkomma med förslag på utformning av Cosmos uppdrag i asyl- och integrationsmottagandet i Uppsala län. Hälsa och habilitering har ansvar för Cosmos, en anslagsfinansierad primärvårdsverksamhet. Cosmos har i huvuduppdrag att utföra hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända. I verksamhetsuppdraget för Hälsa och habilitering står att Cosmos uppdrag ska ses över under året. Av beslutet från februarisammanträdet framgår att uppdraget ska återrapporteras till styrelsen i juni Vårdstyrelsen föreslås vid dagens sammanträde bevilja anstånd med slutredovisning av uppdraget till hösten 2016, då ärendet ännu inte är färdigberett. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

418

419