Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodul

Transkript

1 Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu Version juni juni 2016 Nordisk Mijömärkning

2 Innehå Innehå 2 Vad är Svanens modusystem för papper? 3 Vad är ett Svanenmärkt papper? 4 Varför väja Svanenmärkning? 4 Hur söker man? 5 1 Information om produktionen 5 2 Myndighetskrav 7 3 Kvaitets- och mijösäkring 7 4 Fiberråvara 8 5 Kemikaier 10 6 Energi och CO Utsäpp ti vatten och uft 11 8 Avfa 13 9 Årig rapportering 13 Efterkontro 14 Basmoduens gitighetstid 14 Kommande basmodu 14 Ordista 14 Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Biaga 1B Intyg om procedur/rutin för kontroerad råvara Biaga 1C Riktinjer för skogscertifiering, CoC-certifiering och ekoogisk oding Biaga 1D Sammanstäning av certifierad trä- och fiberråvara Biaga 2 Energi och CO 2 Biaga 3 Utsäpp ti vatten och uft Biaga 4 Årig rapportering Biaga 5 Intyg för kvaitets- och mijösäkring Basmodu för pappersprodukter, version 2.1, 19 juni 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon Fax E-post: info@ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE Stockhom Teefon Fax E-post: svanen@svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN Hesingfors Teefon Fax E-post: joutsen@motiva.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon Fax E-post: info@svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon Fax E-post: svanurinn@ust.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

3 Vad är Svanens modusystem för papper? Svanenmärkta pappersprodukter kan vara tiverkade av träfiber, fibrer från andra växter samt av returfiber. Kriterierna för Svanenmärkning av pappersprodukter omfattar många oika krav, varav de festa reaterar ti produktionen av massa och papper. Basmoduen, d.v.s. detta dokument, innehåer generea krav som behandar skogsbruk, utsäpp, energi samt avfa vid massa- och pappersproduktion. Kemikaiemoduen behandar generea krav på kemikaier som används vid framstäning av massa och papper. Tiäggsmoduen är det styrande dokumentet vid ansökning av Svanenicens för oika papperstyper. Kravnivåerna i tiäggsmoduerna kan vara strängare eer ättare än i basmoduen och kemikaiemoduen. Om kravnivåerna är oika, är det nivåerna i tiäggsmoduen som gäer. För att bi tidead en Svanenicens ska reevanta krav i basmoduen och kemikaiemoduen, samt kraven i tiäggsmoduen för aktue pappersprodukt, vara uppfyda. Ti version 1 av modusystemet finns föjande dokument i modusystemet för pappersprodukter: Generea kriterier Basmodu (Svanenmärkning av pappersprodukter basmodu) Kemikaiemodu (Svanenmärkning av pappersprodukter kemikaiemodu) och föjande tiäggsmoduer Svanenmärkning av kopierings- och tryckpapper tiäggsmodu Svanenmärkning av mjukpapper tiäggsmodu Svanenmärkning av fettäta papper tiäggsmodu Svanenmärkning av kaffefiter tiäggsmodu Svanenmärkning av papperskuvert - tiäggsmodu I nya version 2 av modusystemet finns föjande dokument: Basmodu (Svanenmärkning av pappersprodukter basmodu) Kemikaiemodu (Svanenmärkning av pappersprodukter kemikaiemodu) I andra Svanen kriterier kan det också hänvisas ti modusystemet, som ti exempe i kriterierna för kopierings- och tryckpapper, version 4, kriterierna för mjukpapper, version 5 eer kriterierna för hygienprodukter. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

4 Vad är ett Svanenmärkt papper? Svanenmärket är ett officiet mijömärke med absouta krav. Ett Svanenmärkt papper hör ti de minst mijöbeastande inom sin grupp och Svanenmärket visar att produkten uppfyer stränga mijökrav. Detta innebär att pappret är tiverkat så att mijöbeastningen vid produktion, användning och avfa är minskad. Det uppnås genom att använda utvada råvaror, begränsa användningen av mijöfariga kemikaier, åga utsäpp ti uft och vatten samt minskad energianvändning. Genom Svanens mijökrav kan enskida producenter få vägedning i hur de kan bidra ti utveckingen mot ett ekoogiskt håbart samhäe. Att en produkt är Svanenmärkt betyder att resurser används effektivt och att produktionsmetoderna är mijöanpassade. Råvaror som ingår i produkten är granskade av Nordisk Mijömärkning och bara de råvaror som är av mijömässigt bästa kvaitet får ingå i pappersprodukten. Varför väja Svanenmärkning? Svanenmärket är en nivåstandard med absouta krav. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang. Svanenmärket har hög kännedom och trovärdighet i Norden. Kännedomen om Svanen år 2010 var i Sverige 98 %, i Norge 95 %, i Finand 88 %, i Danmark 93 % och på Isand 73 %. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en hjäp för detta arbete. Svanenmärkningen innehåer även krav på kvaitet och återvinningsmöjigheter. Det gör att en Svanenicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Genom Svanenmärkning når producenter inköpare, både inom den offentiga och privata sektorn, som vi ta hänsyn ti mijön. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

5 Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Bifoga dokumentation Instruktioner om hur man ansöker om en Svanenicens är angivna i tiäggsmoduen för respektive papperstyp. Kopior av aa dokument ska atid finnas tigängiga hos sökanden. För vissa krav finns det biagor som kan användas som hjäp vid dokumentationen. Dessa biagor finns i sutet av detta dokument. A information som skickas ti Nordisk Mijömärkning behandas konfidentiet. Detta gäer även namn på ansökare och produkter under den tid ansökan behandas fram ti det att icensen har bevijats. Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning vanigen på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys kunna uppvisas. 1 Information om produktionen Uppfys kraven? I denna basmodu stäs krav på pappers- och massaproduktionen. a) Föjande krav ska uppfyas av pappersproducenten: K1-K6, K7 (vissa dear), K8-K10, K12, K17-K18 samt K11 b) Föjande krav ska uppfyas av massaproducenten: K1-K6, K7 (vissa dear), K8-K10, K12, K17-K18 samt K13-K16 Observera att för vissa krav såsom för kravet på CO 2 -utsäpp från transporter (K11), måste pappersproducenten sama information från massaproducenten för att kunna uppfya kravet. Observera att för att få icens för en Svanenmärkt pappersprodukt måste förutom dessa krav även kraven i reevant tiäggsmodu samt kemikaiemoduen uppfyas. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

6 K1 Generet om dokumentation Massa- och pappersproducenten ska skicka in dokumentation som visar att aa krav som gäer produktion av massa/papper i denna basmodu uppfys. Om producenten inte är samma som den sökande, ska producenten underteckna i rutan för producent på ansökarens ansökningsbankett. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning kan användas för beräkning och dokumentation av utsäpps- och energikrav. För marknadsmassa som redan har kontroerats av Nordisk Mijömärkning behöver pappersproducenten inte skicka in ytterigare dokumentation. Om producenten använder andra rapporteringssystem (som ti exempe EMAS, ISO eer rapportering ti myndigheter) kan uppgifter i dem godkännas som bevis om de är tiräckigt produktspecifika och om beräknings grunden är den samma som används av Nordisk Mijömärkning. Dokumentation från andra rapporteringssystem måste visa tydiga hänvisningar ti de aktuea kraven. ( Översikt över punkterna ovan. Ja Nej Biaga nr K2 Massa- och papperstyp Massa- och pappersproducenter ska ämna information om massa- och papperstyper. Pappersproducenten. En teknisk beskrivning av pappret, dess användningsområde samt sammansättning ska ämnas. Beskrivningen ska inkudera namn och produktionspats för samtiga ingående massor, ande ingående massor (ton 90 % massa/ton papper) samt namn på de kvaiteter som pappret kan evereras i. Det ska framgå om pappret är bestruket eer obestruket och viken ytvikt det kan evereras med. Uppgifter om fiberråvaran i massorna ska också framgå, se K7. Massaproducenten. Uppysningar ska ämnas om massatyp. Det kan stäas särskida krav på enskida massatyper. ( Beskrivning av ovan. Ja Nej Biaga nr K3 Produktionsteknik Massa- och pappersproducenter ska ämna information om den produktionsteknik som används för mijömärkta produkter. Ange om massan kommer från integrerad produktion. Pappersproducenten. En beskrivning av produktionstekniken för pappersmaskinen ska innehåa samtiga processteg som förekommer från det att massaråvaran/returpappret sås upp tis pappret igger på ruen (t.ex. uppsagning av massa, förmaning, tisättning av kemikaier, torkning, bestrykning, konvertering, beskrivning av vattensystemet, däriband provtagningspositioner för utsäpp, teknik för intern och extern vattenrening o.s.v.). Massaproducenten. Produktionstekniken som används i produktionen ska beskrivas. Beskrivningen ska omfatta ingående deprocesser från det att vedråvaran/returpappret passerar fabriksgrinden ti dess massan ämnar massafabriken. Reningsteknik och provtagningspositioner beskrivs för avoppsvatten och uftutsäpp. Avsvärtning av returfiber anses här vara en massaprocess. ( Beskrivning av ovan. Ja Nej Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

7 2 Myndighetskrav Uppfys kraven? K4 Myndighetskrav Massa- och pappersproducenten har ansvar för att produktionen av massa och papper ti mijömärkta produkter uppfyer aa krav på säkerhet, arbetsmijö och mijöagstiftning samt produktionsspecifika vikor och tistånd i respektive produktionsand. Ja Nej Det krävs ingen dokumentation, men icensen kan dras in om kravet inte uppfys. 3 Kvaitets- och mijösäkring Uppfys kraven? K5 Kvaitets- och mijösäkring Massaproducenten ansvarar för sin de, och pappersproducenten ansvarar för sin de att kvaiteten på massan respektive pappret som ingår i den mijömärkta produkten inte ändras under icensens gitighetstid, eer så änge massan eer pappret ingår i Svanenmärkta pappersprodukter. Massa- och pappersproducenten ska säkra att: aa krav i mijömärkningskriterierna som gäer massa- och pappersproducenten uppfys och är kontroerbara under kriteriernas gitighetstid eer så änge massan och pappret ingår i Svanenmärkta pappersprodukter. det finns spårbarhet genom hea produktionsprocessen, från råvara ti färdigt papper. oförutsedda avvikeser eer panerade ändringar i produktionen som kan ha betydese för produktens möjighet att uppfya mijömärkningskraven rapporteras ti Nordisk Mijömärkning utan dröjsmå. det ska finnas en person i organisationen som har ansvar och befogenhet att garantera att kraven i mijömärkningskriterierna uppfys. det ska finnas en kontaktperson som är ansvarig för rapporteringen ti Nordisk Mijömärkning. Massa- och pappersproducenten ska ha Nordisk Mijömärknings skriftiga godkännande innan några ändringar av produkten genomförs. Exempe på sådana förändringar är t.ex. ändring i recept (massabanding), utbyte av råvara eer ändrad produktionsmetod. ( Massa- och pappersproducenten ska intyga ovanstående genom att fya i biaga 5. Ja Nej Biaga nr K6 Kvaitetsmanua Massa- och pappersproducenten ska föja skriftiga rutiner som är inskrivna i företagets kvaitetsmanua vad gäer produktion av massa/papper ti Svanenmärkta pappersprodukter. Dessa rutiner är: Ja Nej rutin för hur spårbarhet genom hea produktionsprocessen uppnås. rutiner för hur avvikeser och ändringar i produktionen behandas och rapporteras ti kontaktpersonen och vidare ti Nordisk Mijömärkning. rutin för journaföring och årig rapportering. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

8 ( Massa- och pappersproducenten ska intyga ovanstående genom att fya i biaga 5. Vid den första ansökan ska även en kopia på rutinerna skickas ti Nordisk Mijömärkning. Föjande dokument ska finnas tigängiga vid ett eventuet kontrobesök: kopia av ansökan inkusive dokumentationen. beräkningsunderag för den dokumentation som är inskickad i samband med ansökan. journaer för oförutsedda avvikeser och panerade produktionsförändringar i produktionen. kvaitetsmanua med rutiner för produktion av massa/papper som ingår i mijömärkta produkter. aa rekamationer och kagomå angående papper som ingår i mijömärkta produkter. Biaga nr 4 Fiberråvara Uppfys kraven? Detta krav gäer för vedfibrer, bambu, bomusinter, hampa och in. Andra typer fiberråvaror än ovan nämnda får inte ingå i fiberråvaran. Besut om eventuea andra typer av fiberråvara kan inkuderas i produktgruppen tas av Nordisk Mijömärkning. K7 a) Certifierad spårbarhet och kontro av träråvara Massa- och pappersfabriken ska vara spårbarhetscertifierad, CoC (Chain of Custody)-certifierad, efter skogcertifieringssystem som uppfyer riktningsinjerna i biaga 1C. Kravet gäer också för integrerade massa- och pappersfabriker. ( Kopia på reevanta spårbarhetscertifikat. Ja Nej Biaga nr b) Spårbarhet och kontro av trä- och fiberråvara Kravet gäer för såvä certifierad som ocertifierad trä- och fiberråvara Massa- och pappersproducenten ska: 1. uppge namn (på atin och ett nordiskt språk), mängd samt geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) för de trä- och fiberråvaror som används. Biaga 1A kan användas. 2. ha spårbarhet på aa trä- och fiberråvaror 3. ha en nedskriven procedur/rutin för håbart trä- och fiberråvaruförsörjning 4. säkra att at trä och aa fiberråvaror kommer från agiga käor. Trä och fiberråvaror får inte komma från: skyddade områden eer områden som är under utredning för att bi skyddade områden områden med okara ägarförhåanden eer nyttjanderättsförhåanden iegat avverkat virke eer träråvara genmodifierat trä och pantor Dessutom får inte driften av skogen förstöra: Naturskog, biodiversitet, speciea ekosystem och viktiga ekoogiska funktioner. Sociaa och kuturea bevarande värden. Spårbarhetscertifikat (Chain of Custody certificate) kan användas för att dokumentera punkt 2 ovan. Ja Nej Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

9 ( Namn (på atin och ett nordiskt språk), mängd samt geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) för de trä- och fiberråvaror som används. Biaga 1A kan användas. System för spårbarhet på aa trä- och fiberråvaror. En nedskriven procedur/rutin från massa- och pappersproducenten som beskriver hur kravet uppfys. Proceduren ska innehåa uppdaterade istor över aa everantörer av fiberråvara som ingår i det mijömärkta pappret. Biaga 1B kan användas. c) Certifiering av trä- och fiberråvara Årigen ska minst: % av fiberråvaran i pappret komma från områden där driften är certifierad efter skogsstandard och certifieringssystem angivna i biaga 1C eer vara certifierad som ekoogiskt odat eer att odingen är under omstäning mot en ekoogisk produktion, eer % av fiberråvaran i pappret ska vara returfiber, kutterspån eer sågspån, eer 3. en kombination av 1 och 2. Om fiberråvaran i pappret består av mindre än 75 % returfiber, ska andeen fiberråvara som kommer från certifierade områden beräknas utifrån föjande forme: Krav på ande fiberråvara från certifierade områden i pappret (Y): Y (%) 30-0,4x där x = ande returfiber, kutterspån eer sågspån. Andeen certifierade fibrer i pappret ska uppdateras och rapporteras årigen under icensens gitighetsperiod och skickas in för föregående år ti Nordisk Mijömärkning före den 1 apri, se K18. Ande fiberråvara från certifierade områden respektive andeen returfiber, kutterspån eer sågspån i pappret, beräknas som en viktad summa av andeen i varje ingående massa. ( Massaproducenten ska dokumentera andeen fiberråvara från certifierat skogs- och antbruk, andeen returfiber, kutterspån och sågspån i varje ingående massa enigt biaga 1D. Pappersproducenten ska bifoga beräkningar som visar att fiberkravet har uppfyts vid ansökan och ska rapportera ett uppdaterad värde för andeen certifierade värden i pappret årigen under icensens gitighetsperiod för föregående år ti Nordisk Mijömärkning före den 1 apri. Kopia på reevanta skogbrukscertifikat som ever upp ti de riktningsinjer för skogscertifiering och ekoogisk oding som finns beskrivna i biaga 1C. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att granska om kraven inom den aktuea skogsstandarden och certifieringssystemet kan godkännas för Svanen. Sådan dokumentation kan t.ex. bestå av en kopia av certifieringsorganets sutrapport, kopia av skogsstandarden (inkusive namn, adress och teefonnummer för den organisation som utformat standarden) samt referenser ti personer som representerar parter och intressegrupper som varit inbjudna att deta i arbetet med att ta fram standarden. Biaga nr Ja Nej Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

10 5 Kemikaier Uppfys kraven? K8 Kemikaier De kemikaier som används vid produktionen av massa och papper ska uppfya kraven i Kemikaiemoduen, version 2. ( Massa- och pappersproducenten ska ämna en ista över de kemikaieprodukter som används och dokumentation som visar att de uppfyer kraven i Kemikaiemoduen version 2. Listan ska innehåa uppgifter om everantörer och produktens funktion. Om dokumentationen har ämnats tidigare, ange då när, ti viket sekretariat och av vem. Ja Nej Biaga nr 6 Energi och CO 2 Uppfys kraven? Krav stäs på användning av energi i form av bränsen och e samt utsäpp av CO 2. Utgångspunkten är information om verkig energiåtgång vid tiverkningen i förhåande ti ett i dokumentet angivet referensvärde. Kvoten mean verkig energiåtgång och referensvärdet utgör energipoäng. Energiberäkningarna omfattar hea pappersprodukten; både pappersproduktionen och massorna som används. För papper utförs beräkningarna utan att fymede beaktas. Energiförbrukning för transporter av råvaran samt konvertering och förpackning ingår inte i energiberäkningen. K9 Tota energipoäng Föjande krav ska uppfyas för pappret om inte annat är angivet i tiäggsmoduen för den specifika pappersprodukten: P e(tota) < 1,25 P bränse(tota) < 1,25 I P e(tota) och P bränse(tota) ingår energipoängen från både pappersproduktionen och massorna som används. ( Massa- och pappersproducenten ska ämna beräkning enigt biaga 2 som visar att poänggränsen uppfys. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Ja Nej Biaga nr K10 Utsäpp av CO 2 Utsäpp av CO 2 från inköpt eektricitet* och från förbränning av fossia bränsen för både värmeproduktion och egen eproduktion får inte överstiga föjande gränsvärden: 1000 kg CO 2 /ton papper för papper tiverkat av 100 % DIP/returfibermassa 900 kg CO 2 /ton papper för papper tiverkat av 100 % kemisk massa kg CO 2 /ton för papper tiverkat av 100 % mekanisk massa. För papper som är tiverkat av bandningar av kemiska, returfibrer och mekaniska massor beräknas ett viktat gränsvärde från andeen av de oika massatyperna. * CO 2-utsäpp från inköpt e ska beräknas med faktorn 385 g CO 2/kWh. ( Massa- och pappersproducenten ska ämna beräkning enigt biaga 2 som visar att kravet uppfys. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Ja Nej Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

11 K11 Transporter Papperstiverkaren ska beräkna och uppysa om den totaa CO 2 -beastningen från transportkedjan från skog ti pappersbruk. Beräkningen ska innehåa: Transport av råmateria Transport av avverkat virke (astningsstäet) från skogen ti massafabriken Transport av avverkat virke ti såg/fisfabrik (genomsnitt av data) Transport av träfis ti massafabrik (genomsnitt av data) Transport av inköpt marknadsmassa Transport av föjande råmateria från everantören: fymede, pigment och stärkese (om mängden överstiger 10 kg/ton producerad massa/papper) Transport av returfiber ti massafabriken från centraager för returpapper ( Beräkning som är gjort vid första ansökan på årsbasis uppyst som kg CO 2 /ton producerat papperskvaitet eer kg CO 2 /ton från fabrikens totaa årsproduktion. Beräkning som visar hur CO 2 -beräkning är gjord med angivese av förutsättning för beräkning, användande av databaser mm. Transportsträckan mean pappersbruk och konvertering av pappret behöver inte dokumenteras. Ja Nej Biaga nr 7 Utsäpp ti vatten och uft Uppfys kraven? Kraven för utsäpp ti vatten och uft är utformade så att pappersproducenten beräknar det totaa utsäppet från massa- och pappersproduktionen. Därför ska pappersproducenten få uppysningar om storeken av de specifika utsäppen från massaproduktion. För papper utförs beräkningarna utan att fymede beaktas. De utsäppsvärden som ska rapporteras in grundar sig i huvudsak på uppmätta utsäpp. Anvisningar om hur utsäppen ska mätas finns i biaga 3 om anayser. Där finns krav på aboratoriet, mätmetoderna och hur ofta man ska mäta. Kriterierna för utsäpp ti vatten och uft är uppbyggda på föjande sätt: Uppmätta utsäpp jämförs med referensvärden för utsäpp. Referensvärdena finns i biaga 3, Tabe 3.1, som det hänvisas ti vid beräkning av utsäppspoäng för enskida utsäppsparametrar. Utsäppsvärdena för kemisk syreförbrukning (COD), fosfor (P), svave (S), och kväveoxider (NO X ) ingår i en tota poängberäkning. K12 Utsäpp av COD, P, S och NO X ti vatten/uft Utsäpp ti uft och/eer vatten från produktionen av pappersmassa och färdigt papper ska anges som utsäppspoäng (P COD, P P, P S, P NOx ) för var och en av de fyra parametrarna enigt nedanstående. De uppmätta utsäppen jämförs med referensvärden för de aktuea produktionsmetoderna (Biaga 3, Tabe 3.1). De enskida utsäppspoängen för P COD, P P, P S, P NOx får inte överstiga 1,5. Summan av utsäppspoängen, P utsäppstota, P utsäppstota = P COD + P P + P S + P NOx får inte överstiga 4,0. Se också räkneexempe i biaga 3. ( Pappersproducenten ska ämna beräkning enigt biaga 3 som visar att kravet uppfys. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15) Ja Nej Biaga nr

12 K13 AOX Den viktade medevärdet av AOX som säpps ut från massor som används ti den Svanenmärkta pappersprodukten, får inte överstiga 0,17 kg/ton papper. Utsäppet av AOX från varje enskid massa som används får inte överstiga 0,25 kg/ton. ( AOX från varje massa dokumenteras av massaproducenten. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas vid beräkningen. Ja Nej Biaga nr K14 Korgasbekning Massor ti Svanenmärkt papper får inte vara bekta med korgas. De restmängder som skapas vid framstäning av kordioxid från korat definieras inte som en komponent i korgasbekning. ( Massaproducenten ska intyga att korgas inte används vid bekning av massan. Ja Nej Biaga nr K15 Utsäpp av kompexbidare Massaproducenten ska redogöra för mängden använd kompexbidare per ton 90 % massa utsäpp av DTPA/EDTA ti recipienten, om det används 1,0 kg DTPA/ EDTA (aktiv substans)/ton 90 % massa en pan för minskad användning av EDTA/DTPA samt redogörese (t.ex. i form av testresutat av provkörning) för ersättning av DTPA ti mindre mijöskadiga produkter. ( Redovisning avanvändning och utsäpp av DTPA/EDTA från massaproduktionen, mätresutat, anaysmetod, mätfrekvens, aboratoriets namn samt information om aboratoriet uppfyer kraven på aboratorier ska anges (se biaga 3). Om DTPA/EDTA används, ska en pan för minskad användning samt eventue ersättning av DTPA ti mindre mijöskadiga produkter redovisas. Ja Nej Biaga nr K16 Utsäpp av korat Utsäpp av korat vid kemisk massaproduktion ska mätas och rapporteras varje år ti Nordisk Mijömärkning. Mätningarna behöver inte ske om kordioxid inte framstäs vid massafabriken eer om avoppsvattnet från kordioxidframstäningen genomgår koratreduktion. ( Massaproducenten ska visa resutat av mätningar eer aternativt intyga/ ge beskrivning som dokumenterar de två sistnämnda omständigheterna. Ja Nej Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

13 8 Avfa Uppfys kraven? K17 Avfa Massa- och pappersproducenten ska redogöra för att at avfa inom fabriksområdet ska käsorteras, och de oika fraktionerna ska återanvändas i så stor utsträckning som möjigt. Avfasfraktionerna och hanteringen av dem ska redovisas. Om avfaet räknas som farigt avfa enigt nationea reger, ska det anges. Brännbart avfa som innehåer trä med positivt värmevärde ska inte deponeras. Är massabruket/pappersproduktionen certifierad med ISO behövs ingen dokumentation. ( Massaproducenten/pappersproducenten ska redogöra för föjande: Hur käsorteringen går ti. Sorteringsfraktioner. Hantering av de enskida fraktionerna (återanvändning internt och externt, energiutnyttjande, deponering eer annat). Årig mängd av de oika fraktionerna. Mängderna kan eventuet räknas ut för en kortare period och räknas om ti årsbasis. Ja Nej Biaga nr 9 Årig rapportering Uppfys kraven? K18 Årig rapportering Massa- och pappersproducenten ska årigen rapportera de specifika utsäppen för massa/pappersproduktionen, energiförbrukning, ande certifierad trä- och fiberråvara samt ämna en uppdaterad ista över produktionskemikaier ti Nordisk Mijömärkning. Rapportering ska ske senast den 1 apri efterföjande år, under icensperioden eer så änge massan och pappret används för Svanenmärkta produkter. Ändringar som berör mijömärkningskraven ska meddeas även utanför den åriga uppföjningen, se kapitet om Mijö- och kvaitetssäkring. ( Årig rapportering enigt ovan (använd gärna biaga 4). Årsredovisning som evereras ti myndigheter kan aternativt accepteras som dokumentation om den innehåer de uppgifter som Nordisk Mijömärkning kräver. Mijö märkningen har atid rätt att kräva in ytterigare dokumentation, ti exempe uppgifter om energiförbrukning. Ja Nej Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

14 Efterkontro Produkter, som har bivit tideade en Svanenicens, kan, på begäran av Nordisk Mijömärkning, kontroeras av en opartisk testinstitution. En sådan kontro kan utföras på oika sätt, ti exempe kan stickprov tas från en produkt som är inköpt ute i handen och testas av en opartisk testinstitution. Licensinnehavaren får sjäv stå för kostnaderna för ett sådant test om det visar sig att produkten inte överensstämmer med den information som igger ti grund för Svanen icensen. Basmoduens gitighetstid Denna basmodu, version 2, har faststäts av Nordiska Mijömärknings nämnden den 22 juni Sekretariatsedarmötet besutade den 15 maj 2013 att föränga basmoduens gitighet. Den nya versionen heter 2.1 och är gitig t.o.m. den 30 juni På sekretariatsedarmötet den 19 juni 2013 besutade Nordisk Mijömärkning att justera krav K15 (Utsäpp av kompexbidare). Massaproducenten ska redovisa (t. ex. i form av testresutat av provkörning) ersättning av DTPA för mindre mijöskadiga produkter. Den nya versionen heter 2.1. Moduen revideras regebundet med ca 5 års meanrum. Nordisk Mijömärkning meddear aa kunder om eventuea justeringar, ändringar eer revideringar av basmoduen, version 2. Kommande basmodu Vid nästa revision bör föjande punkter ses över och föjas upp: Energi- och CO 2 -kravens nivåer Krav om mängden certifierad fiberråvara Emissionkravens nivåer ti uft och vatten Krav på transporter (CO 2 ) Ordista AOX: COD: EDTA/DTPA: Adsorberbart organiskt haogen. Ett mått för mängden kor (och andra haogener) knutet ti organiska föreningar. Kemisk syreförbrukning (danska: oxygenforbrug, norska: oxygenforbruk). Mått för mängden syre som förbrukas vid kemisk nedbrytning av organiska materia. Kompexbidare som används för att binda metaer som eventuet finns i råmateriaet och i processvattnet. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

15 NO X: Kemisk samingsbeteckning för kväveoxider (danska och norska: nitrogenoxider), (NO, N 2O och NO 2 ). I detta dokument betyder NO X summan av NO och NO 2 mätt som NO 2. P: Kemisk beteckning för fosfor. I detta dokument betyder P fosfor föreningar ti vatten. S: Kemisk beteckning för eementärt svave. I detta dokument betyder S aa former av svaveföreningar i gasform ti uft. Certifierad ekoogisk oding: Certifierat skogsbruk: Certifierad träråvara: Icke certifierad träråvara: Lagiga käor: Returfiber: Tensider: Utskott: Vedfiber: Vegetabiiska råvaror ska vara framstäda och kontroerade i överensstämmese med EUs förordning 2092/91 eer 834/2007, eer framstät och kontroerat på motsvarande sätt av motsvarande kontrosystem såsom KRAV, SKAL, IMO, OCIA m.f., se biaga 1C. Ett skogsbruk som sköts enigt de standarder som uppfyer Nordisk Mijömärknings krav på ett håbart skogsbruk, se biaga 1C. Fibrer från träd, som är fäda i en skog, som vid av verk ningen omfattades av ett certifikat från skogs för vat ningen, d.v.s. ett certifikat som som visar att träråvaran uppfyer Nordisk Mijömärk nings krav på ett håbart skogsbruk, se biaga 1C. Fibrer från träd, som är fäda i en skog, som vid avverk ningen inte omfattades av ett certifikat från skogs förvatningen, d.v.s. ett certifikat som uppfyer Nordisk Mijömärknings krav på ett håbart skogsbruk, se biaga 1C. Legay sourced means in this context timber that meets the requirements for Legay harvested timber in the (upcoming) EU timber reguation, i.e. timber harvested in accordance with the appicabe egisation in the country of harvest. Appicabe egisation means [cf. upcoming reguation]: The egisation in the country of harvest covering the foowing matters: - rights to harvest timber within egay gazetted boundries; - payments for harvest rights and timber incuding duties reated to timber harvesting, incuding environmenta and forest egisation incuding forest management and biodiversity conservation, where directy reated to timber harvesting; and - third parties ega rights concerning use and tenure that is affected by timber harvesting; and - trade and customs egisation, in so far as the forest sector is concerned. Fibrer insamade från konverterings- och konsumentedet. Inköpt utskott och utskott från egen produktion definieras som nyfiber om fiberråvaran är nyfiber, och som returfiber om råvaran är returfiber. Avsvärtning av returfiber anses i dokument vara en massaprocess. Tvättaktiva ämnen. Skräp från produktionen (sidobanor, remsor etc.). Träfiber; kan bestå av nyfiber från timmer eer sågverksfis. Sågverksfisen deas vidare in i huggfis och biprodukter. Biprodukter är kutterspån och sågspån (eng. sawdust). Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu (15)

16 Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis) av fiberråvara använd i massa- och pappersproduktionen Kopia av certifikat för skogscertifiering/ -certifikat för ekoogisk oding Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/ande (%) vegetabiiska naturfibrer från certifierad ekoogisk oding Vid fera produkter per everantör kan tabeen nedan användas: Träråvara/ Vegetabiisk naturfibrer Träsag/ Växt Geografiskt ursprung Skogsstandard/ Ekoogistandard Ande (%) trävirke/ vegetabiiska naturfibrer från certifierat skogsbruk/ ekoogisk oding i produkten Massaproducentens/pappersproducentens underskrift: Datum Företagsnamn Ansvarig persons underskrift Teefon Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

17 Biaga 1B Intyg om procedur/rutin för kontroerad råvara Massaproducent/ pappersproducent Massa- och pappersproducenten ska beskriva hur kravet K7 b) om agig, bärkraftig trä- och fiberråvaruförsörjning säkras. Rutiner eer avta med undereverantör kan bifogas. Beskrivning: Massaproducentens/ pappersproducents underskrift Datum Företagsnamn Ansvarig persons underskrift Teefon E-post Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

18 Biaga 1C Riktinjer för skogscertifiering, CoC-certifiering och ekoogisk oding Krav på skogsstandard Nordisk Mijömärkning stäer krav på standarden som skogsbruk certifieras i förhåande ti. Kraven beskrivs nedan. Varje enskid natione skogsbruksstandard och varje certifieringssystem gås igenom av Nordisk Mijömärkning för att säkra att aa kraven uppfys. När skogbruksstandarden revideras, bir standarden genomgången igen. Krav på standard Standarden ska baansera ekonomiska, ekoogiska och sociaa intressen och överensstämma med FNs Rio-dokument Agenda 21 och Skogsprinciperna, samt respektera reevanta internationea konventioner och avta. Standarden ska innehåa absouta krav och den ska främja och bidra ti ett håbart skogsbruk. Nordisk Mijömärkning ägger specie vikt på att standarden har effektiva krav som skyddar skogen mot iega avverkning och att de absouta kraven skyddar skogens biodiversitet. Standarden ska vara offentig. Den ska vara utveckad i en öppen process där ekoogiska, ekonomiska och sociaa intressenter har varit inbjudna att deta. Kraven på skogsstandard är formuerade som processkrav, där utgångspunkten är att om ekonomiska, sociaa och mijöintressen i en process är eniga om en skogsstandard, så säkras en acceptabe nivå på skogsstandarden. Om en skogsstandard är utveckad eer accepterad av ekonomiska, ekoogiska och sociaa intressen, så är det möjigt att standarden upprätthåer en god kravnivå. Därför stäs kravet på att standarden ska baansera de tre intressena och att aa intressegrupper ska ha bivit inbjudna ti att vara med och utvecka skogsstandarden. Standarden ska innehåa absouta krav som måste uppfyas innan skogsbruket certifieras. Detta säkrar att skogsbruket uppfyer en acceptabe nivå på mijöarbetet. När Nordisk Mijömärkning kräver att standarden ska främja och bidra ti bärkraftigt skogsbruk, krävs det att standarden utvärderas och revideras regebundet så att processen utveckas och mijöpåverkan minskas successivt. Krav på certifieringssystem Certifieringssystemet ska vara öppet, ha stor natione eer internatione trovärdighet och ska kunna verifiera att kraven i skogsbruksstandarden är uppfyda. Krav på certifieringsorgan Certifieringsorganet ska vara opartiskt och trovärdigt och ska kunna kontroera att kraven i standarden är uppfyda. Certifieringsorganet ska också kunna kommunicera resutaten och vara ämpat för effektivt genomförande av standarden. Syftet med certifieringen är att kvaitetssäkra att kraven i skogsstandarden är uppfyda. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

19 Certifieringssystemet ska vara ämpat för att verifiera att kraven i skogsstandarden uppfys. Metoden som används i certifieringen, ska vara repeterbar och användbar för skogsbruk, och certifieringen ska ske i förhåande ti en specifik skogsstandard. Det ska ske kontro av standarden i skogen innan certifikat utfärdas. Krav på CoC (Chain of Custody) certifiering Chain of Custody-certifiering ska utföras av en ackrediterad kompetent tredje part iksom krav på skogscertifiering. Systemet ska stäa krav på CoC-kedjan, som säkrar spårbarhet, dokumentation och kontro genom produktionskedjan. Om det används återvunnen fiber, kutterspån eer sågspån ska massafabriken kunna verifiera att det härstammar från återvunnet materia. Krav på ekoogisk oding För fiberråvara certifierad som ekoogiskt odad eer om odingen är i en omstäningsfas mot ekoogisk produktion ska de vegetabiiska råvarorna vara framstäda och kontroerade i överensstämmese med EUs förordning 2092/91 eer 834/2007, eer framstät och kontroerat på motsvarande sätt av motsvarande kontrosystem såsom KRAV, SKAL, IMO, OCIA m.f. Obs: Bambu kan vara certifierad enigt en håbar skogsbruksstandard eer vara certifierad som ekoogiskt odad. Dokumentation Kopia av skogs-/fiberråvarastandarden, namn, adress och teefon ti den organisation som har utformat standarden, samt certifieringsorganets suttrapport. Det ska anges referenser ti de personer som representerar de parter och intresse grupper som är inbjudna att deta i utveckingen av skogs-/fiberråvarastandarden. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att granska om kraven inom standard och certifieringssystem är uppfyda. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

20 Biaga 1D Sammanstäning av certifierad trä- och fiberråvara Ande certifierad trä- och fiberråvara i pappersmassan kan beräknas med en av föjande tre metoder: 1. Att använda den totaa andeen fiberråvaror från certifierade områden/ ekoogisk oding inköpt på årsbasis ti fabriken, under förutsättning att fiberråvaror från certifierade områden/ -ekoogisk oding ingår i aa massatyper. I detta sammanhang bir andeen ika för aa massor från fabriken. 2. Beräkning av vad som ingår i den enskida massan på årsbasis. Här ska systemet för spårbarhet av fiberråvaror från certifierade områden/ekoogisk oding inom fabriken dokumenteras. För massor som innehåer fera träsag/vegetabiiska fibrer beräknas andeen fiberråvaror från certifierade områden/ ekoogisk oding som summan av viktad ande för varje träsag/ växter baserat på årsgenomsnittet. (Andeen fiberråvaror från certifierade områden/ ekoogisk oding mutipiceras med andeen av det aktuea träsaget/växten i massan, innan taen för aa träsag/växter summeras.) 3. Att använda den totaa andeen fiberråvaror från certifierade områden/ ekoogisk oding inköpt på årsbasis ti virkesomsättningsföretaget (företaget eer koncernen) inom det aktuea andet, under förutsättning att fiberråvaror från certifierade områden/ekoogisk oding ingår i den aktuea massan. Spårbarheten för fiberråvaran från avverkningsstäet ti virkesomsättningsföretaget ska kunna bekräftas av en oberoende tredjepartskontro. Biaga 1C ger riktinjer som den Nordiska Mijömärkningsnämnden använder som grund för bedömningar av certifieringsstandarder, -system och -organ. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

21 Biaga 2 Energi och CO Riktinjer för energiberäkning Krav stäs på användning av energi i form av bränsen och e. Utgångspunkten är information om verkig energiåtgång vid tiverkningen i förhåande ti ett i dokumentet angivet referensvärde. Kvoten där emean utgör energipoäng. Energiberäkningarna omfattar hea pappersprodukten; både pappersproduktionen och massorna som används. För papper utförs beräkningarna utan att fymede beaktas. Energiförbrukning för transporter av råvaran samt konvertering och förpackning ingår inte i energiberäkningen. Använd energi: Ange den totaa energiförbrukningen för processerna vid pappers- eer massaproduktionen per ton produkt uppdeat på bränsen och e. Bränse: Avseende bränsen ska både inköpta bränsen, internt producerade bränsen och restprodukter anges. Det betyder att t.ex. ut, bark och fis ska räknas med i det omfång som deras värmevärden bidrar ti processens energiförsörjning. Bränsen som används ti både värmeproduktion och intern eproduktion ska anges. Bränseförbrukningen beräknas utifrån torrsubstansens effektiva värmevärde. Beräkningarna kan utgå från egna uppmätta värmevärden aternativt värden enigt biaga 2.5. Om bränset är fuktigt kan beräkningsmetoden angiven i biaga 2.6 användas. Eftersom bränse även kan användas för eproduktion internt dras i sådana fa motsvarande mängd bränse från den verkiga bränseförbrukningen (=1,25 * internproducerad e). På så sätt undviks att energiuppgifter för det bränse som går åt ti intern eproduktion räknas dubbet. E: Både inköpt och egenproducerad e ska inkuderas i beräkningarna. ( Beräkning av förbrukningen av e och bränse ska vara baserad på fakturor och aväsning av egna emätare. De beräknade poängen ska sedan vidarebefordras av massaproducenten ti pappersproducenten och ti Nordisk Mijömärkning. Pappersproducenten kan därefter utföra beräkningen av den totaa energipoängen för det färdiga pappret. I beräkningen ingår energipoängen för samtiga använda massor och energipoäng för papperstiverkningen. Internt producerad e kan dokumenteras genom aväsning av egen emätare. För inköpt bränse ska den inköpta mängden vara avstämd i förhåande ti mängderna vid början och sutet av gäande år. Intern förbrukning av restprodukter som ut, bark, fis, etc. beräknas utifrån beräknade värmevärden för de använda bränsena (se tabe 2.3 i kapite 2.5). Rapporteringen omfattar såedes den totaa eförbrukningen och förbrukningen av bränse. Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

22 Ånga: Om överskottsånga från annan produktion används (t.ex. annan industri) ska energiinnehået för ångan ingå i beräkningen. I det faet används ångtabeen i biaga 2.5. Om ånga från epannor används ska energiinnehået beräknas om ti bränse på samma sätt, dock ska energiinnehået mutipiceras med 2.5. Aokering: Om pappers- eer massaproducenten både framstäer produkter som ska Svanenmärkas samt sådana som inte ska Svanenmärkas och inte kan skija på energibehovet för processtyperna finns behov av aokering. Energiförbrukningen ska aokeras ti pappret ti den Svanenmärkta produkten. För de processtyper som inte används för Svanenmärkt produktion finns de reevanta referensvärdena i tabe 2.1 och 2.2. Det antas att bidraget från dessa processtyper utgör en ika stor ande av totaenergibehovet som referensvärdet för processtyperna utgör av det totaa referensvärdet för energi. Det ska anges tydigt vika processinjer som inte används ti produktion av Svanenmärkt papper. Undantagsvis kan genomsnittsvärden för mijömärkta produkter och produkter som inte mijömärks användas. Produkterna ska dock vara av motsvarande kvaitet och ha producerats med jämförbara processer inom samma produktionsenhet. Integrerad produktion: Energireferensvärdena för både papperstiverkning och massativerkning ska användas för integrerad produktion (tabe 2.1 och 2.2). För integrerade verksamheter som både fungerar som undereverantörer av avsaumassa och pumpmassa för Svanenmärkta produkter ska referensvärdet för torkning för avsaumassan användas för avsaumassan men inte för pumpmassan. Energiöverskott: Energiöverskott som säjs i form e, ånga eer värme dras av från den totaa förbrukningen. Beräkning av den bränsemängd som används ti att framstäa eektricitet eer värme som säjs sker genom att den såda eektriciteten eer värmen divideras med 0,8. Det motsvarar en genomsnittig verkningsgrad för den totaa produktionen av e och värme. Aternativt kan anäggningens verkiga verkningsgrad för omvanding av bränse ti värmeenergi användas om den dokumenteras ti Nordisk Mijömärkning. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

23 2.2. Energiberäkning, pappersproducenten Energipoäng för pappersproduktionen Energipoängen P p(e) och P p(bränse) för pappersproduktionen på pappersmaskinen beräknas enigt formen nedan: och Värdena för E referens och Bränse referens hämtas från tabeen 2.1 nedan. Tabe 2.1. Energi för papperstiverkning Processer FBB* (foding box board) SBS* (soid beached suphate) SBB* (soid beached board) SUB* (soid Unbeached Board) WLC* (white ined chipboard) Bränse kwh/t Referensvärde News LWC SC Obestruket finpapper Bestruket finpapper * Endast en av processerna som är markerad ska användas E kwh/t Referensvärde ( Beräkning av poäng med hjäp av ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Biaga nr Energipoängen för en bandning av oika massatyper För en bandning av oika massatyper används föjande former för beräkning av energipoängen, P m(e) och P m(bränse) : och där m i är den enskida massans ande av den totaa massamixen, d.v.s. ton enskid massa använd per ton massa. På grund av spi och skinader i vatteninnehå kan summan av m i vara större än 1. P m(e)i är energipoängen för e för massa nummer i och P m(bränse)i är energipoängen för bränse för massa nummer i. En mer detajerad beskrivning av hur energipoängen beräknas (ti exempe för integrerad produktion) ges i kapite 2.1 i riktinjer för energiberäkning. ( Beräkning av poäng med hjäp av ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Biaga nr Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

24 2.2.3 Tota energipoäng för pappers- och massativerkning Den totaa poängen för både e- och bränseförbrukningen beräknas från massa- och pappersbrukets poäng genom viktning av referensvärdena (X = vikt av massans eer pappersproduktionens referensvärde): där där För en bandning av massor ska referensvärdena för e och bränse viktas med massaande, mi, i uttrycken för X. ( Beräkning av poäng med deresutat ska visas i dokumentationen. Det ska kart framgå vika utgångsvärden som har använts för använda bränsen och e. Ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Biaga nr 2.3 Energiberäkning, massaproducenten Energipoängen P e,mi och P bränse,mi för produktionen av en massa, i, beräknas enigt formen nedan: och Värdena för E referens och Bränse referens hämtas från tabe 2.2 nedan. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

25 Tabe 2.2 Energi för massativerkning Processer Bränse kwh/t Referensvärde Bekt kemisk massa Torkad, bekt kemisk massa Obekt kemisk massa Torkad obekt kemisk massa CTMP n.a Torkat CTMP DIP torkat DIP TMP n.a 2200 torkat TMP Sip n.a 2000 Torkat Sip E kwh/t Referensvärde ( Beräkning av poäng med hjäp av ett beräkningsark framtaget av Nordisk Mijömärkning ska användas för beräkning. Biaga nr 2.4 CO 2 utsäpp Utsäpp av CO 2 från pappersproduktion beräknas från inköpt eektricitet och från förbränning av fossia bränsen för både värmeproduktion och egen eproduktion. Pappersproducenten. Utsäpp av CO 2 från inköpt eektricitet och från förbränning av fossia bränsen för både värmeproduktion och egen eproduktion får inte överstiga 1000 kg CO 2 /ton papper för papper tiverkat av 100 % DIP/returfibermassa, 900 kg CO 2 /ton papper för papper tiverkat av 100 % kemisk massa och 1600 kg CO 2 /ton för papper tiverkat av 100 % mekanisk massa. För papper som är tiverkat av bandningar av kemiska, returfirer och mekanisk massor beräknas ett viktat gränsvärde från andeen av de oika massatyperna. Beräkningarna utförs utan att fymede beaktas. I beräkningarna ska det viktade genomsnittet av aa i massamixen ingående massors CO 2 -utsäpp ingå och det ska summeras med papperstiverkningens CO 2 -utsäpp. Pappersproducenten ska redogöra för de mängder fossia bränsen som används för värmeproduktion och tiverkning av egen e. Pappersproducenten visar beräkningen av CO 2 -utsäpp för pappret och massorna genom att använda värdena från tabe 2.5 i kapite 2.5 nedan. Utsäpp av CO 2 som härstammar från energiöverskott som säjs i form e, ånga eer värme kan dras av från de totaa utsäppen. CO 2 -utsäpp från inköpt e beräknas genom att mutipicera den i energikravet redovisade verkiga förbrukningen av inköpt e, kwh/ton papper, med 385 g CO 2 /kwh. För inköpt värmeenergi ska information om CO 2 -utsäppet begäras från värmeeverantören. CO 2 -utsäppet från den inköpta een adderas sedan ti CO 2 -utsäppet från det använda fossia bränset ti egenproducerad/inköpt värme samt egentiverkad e. Massornas CO 2 -utsäppsvärden erhås från massativerkaren. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

26 Massaproducenten. Utsäpp av CO 2 från mängden fossit bränse använt ti värmeenergi och egentiverkning av e ska beräknas med värdena från tabe 2.5 i kapite 2.5. CO 2 -utsäpp från inköpt e beräknas genom att mutipicera den verkiga förbruk ningen av inköpt e, kwh/ton massa, med 385g CO 2 /kwh. För inköpt värmeenergi ska information om CO 2 -utsäppet begäras från värmeeverantören. CO 2 -utsäppet från den inköpta een adderas sedan ti CO 2 -utsäppet från det använda fossia bränset ti egenproducerad/inköpt värme samt egentiverkad e. Massaproducenten kan beräkna CO 2 -utsäpp med värdena från tabe 2.5 i kapite 2.5. Massaproducenten skickar information om det totaa CO 2 -utsäppet angett som kg/ton 90 % massa ti pappersproducenten och direkt ti Nordisk Mijömärkning. 2.5 Värmevärde, ångtabe och CO 2 -tabe Tabe 2.3 Effektiva (nedre) värmevärden för bränsets torrsubstans Bränse Värmevärde (Nedre) Enhet Träbriketter 10,0 GJ/m 3 stjäpt Träpeets 10,0 GJ/m 3 stjäpt Träpuver 3,80 GJ/m 3 stjäpt Träfis 3,55 GJ/m 3 stjäpt Sågspån 2,90 GJ/m 3 stjäpt Bark 2,22 GJ/m 3 stjäpt Stycketorv 4,50 GJ/m 3 stjäpt Fräst torv 3,75 GJ/m 3 stjäpt Sufatut 12,7 GJ/ kg TS Sufitut 14,7 GJ/ kg TS Tabeckoja 36,8 GJ/m 3 Naturgas 38,9 MJ/m 3 Lätt edningsoja 36,0 GJ/m 3 Tung edningsoja 38,7 GJ/m 3 Gaso 46,1 MJ/kg Ko 26,5 MJ/kg De angivna värmevärdena i tabeen är riktinjer. Tiverkare kan använda egna uppmätta värden om så önskas. Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1

27 Tabe 2.4 Ångtabe (Damp). Enthapi vid uppmätt ånga, h som funktion av absouttryck, p eer temperatur, t. Enthapin divideras med en verkningsgrad på 0,9 och äggs ihop med värmeförbrukningen. p Bar t 0C h KJ/kg P bar t 0C h KJ/kg 0,50 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 11,00 12,00 13,00 14,00 15,00 81,3 86,0 93,5 99,6 104,8 109,3 113,3 116,9 120,2 127,4 133,5 138,9 143,6 147,9 151,8 158,8 165,0 170,4 175,4 179,9 184,0 188,0 191,6 195,0 198,3 2646,0 2653,6 2665,8 2675,4 2683,4 2690,3 2696,2 2701,5 2706,3 2716,4 2724,7 2731,6 2737,6 2742,9 2717,5 2755,5 2762,0 2767,5 2772,1 2776,2 2779,7 2782,7 2785,4 2787,8 2789,9 16,0 17,0 18,0 19,0 20,0 22,0 24,0 26,0 28,0 30,0 32,0 34,0 36,0 38,0 40,0 45,0 50,0 55,0 60,0 65,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 201,4 204,3 207,1 209,8 212,4 217,2 221,8 226,0 230,1 233,0 237,5 240,9 244,1 247,3 250,3 257,4 263,9 269,9 275,6 280,8 285,8 295,0 303,3 311,0 318,1 2791,7 2793,4 2794,8 2796,1 2797,2 2799,1 2800,4 2801,4 2802,0 2802,3 2802,3 2802,1 2801,7 2801,1 2800,3 2797,7 2794,2 2789,9 2785,0 2779,5 2773,5 2759,9 2744,6 2727,7 2709,3 Käa: Therma Engineering Data, som refererar Schmidt, E.: Properties of water and Steam in S.Units, Springer-Verag and R. Odenbourg Tabe 2.5 Bränsets teoretiska CO 2 - innehå Bränse Specifik vikt 1) Ton CO 2 per ton bränse Ko (stenko) - 2,42 - Koks (av ko) - 3,19 - Råoja 0,85 3,2 2,72 Naturgas 0,85 2,75 2,34 LPG 0,51 3 1,53 Bensin 0,74 3,13 2,32 Paraffin 0,79 3,15 2,49 Lätt edningsoja 0,84 3,17 2,66 Diese 0,84 3,17 2,66 Marin gasoja 0,84 3,17 2,66 Tungoja 0,97 3,2 3,10 1) Aa värden är angivna i ton med undantag för naturgas där de är angivna i kg per Normakubikmeter (kg/nm 3 ). 2) Naturgas i kg/nm 3. Ton CO 2 per m 3 2) Käor: Statistiska Centrabyrån; Energistatistik SFT rapport 9513; Förbränningsanäggning. Vägedning för projektedare. SFT: Utsäppskoefficienter (Audun Rosand, 1997). Svanenmärkning av Pappersprodukter - Basmodu 2.1