Svanenmärkning av Golv

Transkript

1 Svanenmärkning av Gov Version oktober oktober 2015 Nordisk Mijömärkning

2 Innehå Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5 1 Råvarukrav Krav på träråvara och bambu Krav på textifiber och skumgummi 6 2 Krav på kemiska produkter 9 3 Råvaru- och energikrav 12 4 Krav på avfashantering i govproduktionen 14 5 Produktkrav 15 6 Kvaitets- och myndighetskrav 16 Svanenmärkets utformning 18 Efterkontro 18 Hur änge gäer icensen? 18 Nya kriterier 19 Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Biaga 5a Biaga 5b Biaga 6 Marknadsföring av Svanenmärkta gov Anays- och testaboratorier Energiinnehå i bränsen Krav på skogscertifiering Redovisning av träråvara och bambu (everantör) Redovisning av träråvara och bambu i gov (sammanstäning) Lista över azo-baserade färgämnen som kan ge upphov ti en eer fera cancerframkaande aryaminer 029 Gov, version 5.2, 12 november 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon Fax E-post: info@ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE Stockhom Teefon Fax E-post: svanen@svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN Hesingfors Teefon Fax E-post: joutsen@motiva.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon Fax E-post: info@svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon Fax E-post: svanurinn@ust.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

3 Varför väja Svanenmärkning? Govtiverkaren och govförsäjaren får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. En mer mijöanpassad verksamhet ger ofta möjigheter ti minskade kostnader genom att ti exempe sänka förbrukningen av energi samt minska mängden embaage och avfa. En mer mijöanpassad drift förbereder govtiverkaren sig på framtida mijökrav. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Vad kan Svanenmärkas? Exempe på gov som kan Svanenmärkas är bambugov, massiva trägov, parkettgov, aminatgov, inoeumgov och textigov. Govet ska vara avsett för inomhusbruk och ska kunna äggas på t.ex. ett underag av betong eer träbjäkag. Govet ska inte ha en bärande funktion. Gov med inbyggd uppvärmning kan inte Svanenmärkas. Fogfria gov, som äggs på i fytande form och sedan härdar kan inte mijömärkas. Mineraiska gov som stengov och kinkergov kan inte mijömärkas med Svanen, men de kan mijömärkas med det europeiska mijömärket EU Ecoabe. Svanenmärkning av Gov (19)

4 Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa reevanta krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Kravdeen kan även användas som en checkista då varje krav föjs av kryssrutor, och, för om kraven uppfys. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur kravet ska styrkas. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Anger viket underag/dokumentation som ska bifogas ansökan. Kravet kontroeras på pats Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and govet ska säjas, se adresser på sidan 2. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven uppfys (finns specificerat i kraven). Mer information och hjäp vid ansökan kan finnas. Gå in på respektive ands hemsida för att få information. Försäjning i övriga Norden Om icensen registreras i något annat nordiskt and ges möjigheten att använda Svanenmärket på en större marknad. Då behöver föjande skickas in ti Nordisk Mijömärkning: Bankett för försäjning i aktuet and. Produktinformation på aktuet språk, se K26. Registreringsnummer för nationet retursystem för produkter och embaage eer annan dokumentation som visar att krav för retursystem uppfys, se K33. Registreringen är kostnadsfri men årsavgifter måste betaas enigt respektive ands avgiftsreger. Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys, kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på det Svanenmärkta govets omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Svanenmärkning av Gov (19)

5 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 1 Råvarukrav K1 Förnybar råvara Minst 50 viktprocent av govet ska utgöras av förnybar råvara. Förnybar råvara definieras som en råvara som kommer från bioogiskt materia som kontinuerigt nyproduceras i naturen. Beskriv produkten och vika materia govet är tiverkat av. ( Sammanstäning över vika råvaror som ingår i govet där de oika råvarornas viktande redovisas (viktprocent). Ange vika råvaror som är förnybara. Uppfys kraven? 1.1 Krav på träråvara och bambu K2 Träråvara och bambu Licensinnehavaren ska säkra att träråvaror och bambu är agigt fäda/ skördade och ska inte stamma ifrån skogsmijöer, naturmijöer eer antbruksområden med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Om det visar sig att man använder träråvara eer bambu som stammar från sådana skogsmijöer naturmijöer eer antbruksområden kan Nordisk Mijömärkning dra in icensen. ( Namn (på atin och ett nordiskt språk) samt geografiskt ursprung (and/ destat och region/provins/kommun) för de träsag som används. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation om det råder osäkerhet om träråvaran eer bambun stammar från skogsmijöer, naturmijöer eer antbruksområden med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Biaga 5a och 5b är avsedda för dokumentering av träråvara och bambu. Uppfys kraven? K3 Träråvara från certifierat skogsbruk Kravet gäer för gov som består av minst 10 viktprocent träråvara. Kravet omfattar trävirke men inte bambu. På årsbasis ska minst 30 % av ingående trävirke komma från certifierat håbart skogsbruk. Certifieringen ska vara utförd av tredje part enigt gäande skogsbruksstandard som uppfyer kraven på standard och certifieringssystem enigt biaga 4. Spårbarhet av träråvaran ska säkras. Skivor/materia som är Svanenmärkta enigt Svanens kriterier Nordisk Mijömärkning av Patemateriaer ti bygnings-, innrednings- og møbeindustrien uppfyer kravet på träråvara. ( Redovisning av andeen trävirke från certifierat skogsbruk samt beräkningsunderag. Biaga 5a kan användas av everantörer och 5b kan användas för sammanstäning av govets träråvara. Kopia av certifikat för skogscertifiering som är undertecknat och godkänt av certifieringsorganet ska skickas in. Namnet på skogstandarden och certifieringssystemet ska framgå. Redovisning av mijömärkta skivmateria räcker som dokumentation. ( Mijömärkningsorganisationen har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att värdera om kraven ti standard, certifieringssystem och certifierad ande är uppfyda. T.ex. kopia av certifieringsorganets sutrapport, kopia av skogsstandarden inkusive namn, adress och teefonnummer ti organisationen som utformat standarden samt referenser ti personer som representerar parter och intressegrupper som är inviterade ti att deta i utveckingen av skogsstandarden. Uppfys kraven? Svanenmärkning av Gov (19)

6 1.2 Krav på textifiber och skumgummi Uppfys kraven? Kraven gäer för textifibrer i gov som ingår med mer än 15 viktprocent. Detta är normat mattor. Minst 80 % av fiberinnehået ska uppfya nedanstående krav. K4 Växtfiber (in, hampa, kokos och iknande) Vid rötning ska utsäppet av syreförbrukande ämnen reduceras med minst 75 %: a) i förhåande ti obehandat utsäpp mätt i TOC eer COD i intern/ extern reningsanäggning eer b) genom interna åtgärder som begränsar utsäppet. Kravet gäer inte för markrötning (dagrøtning) och mekaniska metoder. Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Reducering av utsäpp ska intygas med aboratorierapport. För aternativ b) accepteras intyg från oberoende organ som intygar de interna åtgärdernas reningseffekt. Om växtfibern uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier är detta krav uppfyt. K5 Ufiber, bekämpningsmede Innehået av bekämpningsmede får inte överstiga 0,5 ppm för totaa mängden av ämnen i grupp A, 2 ppm för totaa mängden av ämnen i grupp B, 0,5 ppm totaa mängden av ämnen i grupp C och 2 ppm för totaa mängden ämnen i grupp D. Grupp Bekämpningsmede CAS-nr A α- hexachorocycohexane A β- hexachorocycohexane A γ- hexachorocycohexane (indane) A δ- hexachorocycohexane A Adrine A Diedrin A Endrin A P, p -DDT A P, p -DDD B Propetamphos B Diazinon B Dichofenthion B Fenchorphos B Chorfenvinphos C Cyhaothrin C Cybermethrin C Detamethrin C Fenvaerate C Fumetrin D Difubenzuron D Trifumuron Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Kravet ska dokumenteras antingen med intyg om att ovanstående bekämpningsmede inte används eer med dokumentation från ueverantören. Svanenmärkning av Gov (19)

7 ( Leverantör av u: Dokumentation av innehået av pesticider är avhängig producentens kännedom och kontro av ueveransen. För pesticider kan kraven dokumenteras på två sätt: ( Anaysrapport (se Biaga 2) för ovan nämnda ämnen sänds ti mijömärkningsorganisationen en gång om året och då everantör ersätts. ( Har icensinnehavaren fu kontro över uproduktionen räcker det med en anaysrapport och en beskrivning hur bekämpningsmede undgås. Mijömärkningsorganisationen avgör när intyg är tiräckigt. ( Är produktionen av u fri från bekämpningsmede men inte certifierad, ska uppysningar om everantör, område för djurhåning samt tiräckig information som visar att uproduktionen är fri från bekämpningsmedes bifogas. Detta gäer även djurhåning som är under omstäning ti ekoogisk produktion. ( Är uproduktionen/djurhåningen ekoogisk ska certifikat eer transaktionscertifikat från kompetent certifieringsorgan bifogas. ( Om textimattan uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier eer för tyska GUT mijömärkning är detta krav (K5) uppfyt. K6 Ufiber, utsäpp Utsäpp av syreförbrukande ämnen (COD) i spivatten från avfettning ti avoppssystemet får inte överstiga 60 g/kg obearbetad u. Spivattnet ska renas från syreförbrukande ämnen med minst 75 % i årsmedevärde. Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Intyg om rening av syreförbrukande utsäpp samt uppysning om anäggningens årsproduktion av u. Om uen uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier är detta krav uppfyt. K7 Syntetiska fibrer Syntetiska fibrer ska bestå av 50 % återvunnen råvara eer uppfya krav för den specifika fibersorten i K8-K10. Återvunnen råvara ska komma från en uttjänt produkt (s k postkonsument). K8 Poyesterfiber Mängden antimon i poyesterfiber får inte överstiga 260 ppm. I det fa antimon inte använts, får sökanden uppge antimonfri (eer motsvarande text) bredvid Svanenmärket. Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Sökanden ska antingen intyga att ingen antimon använts eer tihandahåa en anaysrapport som visar förekomsten av antimon. Om poyestern uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier är detta krav uppfyt. K9 Poyamidfiber Det åriga genomsnittiga utsäppet ti uften av dikväveoxid (N 2 O) vid tiverkning av monomer får inte överstiga 10 g/kg tiverkade poyamid 6-fibrer och 50 g/kg tiverkade poyamid 6.6-fibrer. ( Sökanden ska intyga att kravet uppfys. Om poyamiden uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier är detta krav uppfyt. Svanenmärkning av Gov (19)

8 K10 Poypropyenfiber Bybaserade pigment får inte användas. Utsäppen vid produktion av PP (vid monomerframstäning, poymerisation och granuering) av NO x och SO 2 får maximat vara enigt tabe nedan. NO X SO 2 12 kg/ton PP 11 kg/ton PP ( Fiberproducenten ska mäta eer beräkna utsäppen av NO X och SO 2 för PP-tiverkningen. K11 Hjäpkemikaier ti texti Detta krav gäer för kemikaier som används för behanding av fiber. Övriga kemikaier (t.ex. för rengöring av produktionsutrustning) behöver inte uppfya kravet. Akyfenoetoxyater (APEO), injära akybensensufonater (LAS), dimetybis (hydrogenerad tagaky)ammoniumkorid (DHTDMAC), distearydimetyammoniumkorid (DSDMAC), ditagakydimetyammoniumkorid (DTDMAC), etyendiamintetraacetat (EDTA) och dietyentriaminpentaacetat (DTPA) får inte användas och får inte ingå i något av de preparat eer någon av de beredningar som används. ( Kemikaieproducenten ska intyga att kravet uppfys. Om textien uppfyer kraven för Svanenmärkning eer EU Ecoabes märkning av textiier är detta krav uppfyt. K12 Skumgummi (naturatex och syntetisk atex), utsäpp Utsäpp ti vatten från skumgummiproduktion ska vara reducerat med 90 % med avseende på syreförbrukande ämnen mätt som COD eer TOC. Detta kan ske internt eer externt i reningsverk. Är atexproduktionen ansuten ti externt reningsverk gäer reningsverkets genomsnittiga reningsgrad för COD eer TOC. Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Uppgifter om reningsgrad för reningsanäggning. K13 Skumgummi (naturatex och syntetisk atex), 1,3-butadien Innehået av 1,3-butadien ska vara mindre än 1 mg/kg atex. ( Testprotoko ska ämnas för test av innehå av 1,3-butadien i atex. K14 Skumgummi (poyuretan) CFC, HCFC, HFC (hydofuorkarboner) eer metyenkorid får inte användas ti uppskumning. ( Sökanden ska intyga att kravet uppfys. Svanenmärkning av Gov (19)

9 2 Krav på kemiska produkter Uppfys kraven? Aa krav gäer kemiska produkter och ämnen som används i eer på govet. T.ex. im och ytbehanding. K15 Häso- och mijöfariga ämnen Kemiska produkter, som är kassificeringspiktiga, enigt EU s direktiv 1999/45/EEC med anpassningar, som cancerframkaande (R45, R49, R40), reproduktions skadiga (R60, R61, R62, R63), mutagena (R46, R68) eer giftiga (R23-28) får inte aktivt tisättas govet. Råvaror, som är kassificeringspiktiga som aergiframkaande och som tisätts govet, får inte återfinnas i det färdiga govet med mer än 0,1 viktprocent. Kemiska produkter eer ämnen ska uppfya krav a) eer b) a) Kemiska produkter som är kassificeringspiktiga som mijöfariga (R50, R50/R53, R51/53, R52/R53, R52, R53, R54, R55, R56, R58, R59) får inte ingå i govet. b) Summan av kemiska ämnen som tisätts govet och som är kassificeringspiktiga som mijöfariga (R50, R50/R53, R51/53, R52/R53, R52, R53, R54, R55, R56, R58, R59) får maximat utgöra 2 viktprocent av govet. Varje enskit ämne får maximat utgöra 1 viktprocent av govet. Kassificeringen gäer enigt Ämnesdirektivet 67/548/EEG och Preparatdirektivet 1999/45/EG med senare ändringar och anpassningar. Uppmärksamma att det är producenten av kemiska produkten som är ansvarig för kassificeringen. Korerade/bromerade paraffiner, haogenerade famskyddsmede, organiska tennföreningar, ftaater och fuorerade föreningar får inte aktivt tisättas govet. Kadmium (Cd), by (Pb) eer kvicksiver (Hg) får inte aktivt tisättas govet. ( Vissa azo-baserade färger som avspatar cancerframkaande aryaminer (se biaga 6) får inte användas. Säkerhetsdatabad/produktbad för ingående kemiska råvaror enigt direktiv 2001/58/EC. ( Producent eer everantör av kemiska produkter ska bifoga 16-punkters säkerhetsdatabad. ( Govproducent och kemikaieproducent ska intyga att mängden mijöfariga ämnen underskrider gränsvärdet. ( Färgproducent ska intyga att Azo-baserade färger som avspatar cancerframkaande aryaminer inte används. ( Intyg från govproducent och kemikaieeverantör att det inte aktivt tisätts ovanstående ämnen i govet. K16 Kemiska produkter för ytbehanding Kemiska produkter som används ti ytbehanding (t.ex. spacke, bets, ack) ska uppfya kravaternativ a) eer b). a) Summan av kemiska ämnen i ytbehandingsprodukten som kassificeras som mijöfariga (R50, R50/R53, R51/53, R52/R53, R52, R53, R54, R55, R56, R58, R59) får maximat utgöra 5 viktprocent. b) Summan av kemiska ämnen i ytbehandingsprodukten som kassificeras som mijöfariga (R50, R50/R53, R51/53, R52/R53, R52, R53, R54, R55, R56, R58, R59) får maximat påföras govet med 7 g/m 2. Beräknas i vått tistånd. Kassificeringen gäer enigt Ämnesdirektivet 67/548/EEG och Preparatdirektivet 1999/45/EG med senare ändringar och anpassningar. Svanenmärkning av Gov (19)

10 ( Säkerhetsdatabad/produktbad för kemiska produkter för ytbehanding enigt direktiv 2001/58/EC. ( Kemikaieproducent eer everantör ska intyga att ytbehandingsprodukten underskrider gränsvärdet för mijöfariga ämnen i ytbehandingsprodukten. För aternativ b) krävs uppgifter om hur mycket ytebehandingsmede som påförs govet. K17 Antibakterie behanding Inga biocider i form av rena verksamma ämnen eer i form av biocidprodukter får tisättas govet i syfte att åstadkomma en desinficerande eer antibakterie behanding eer en desinficerande eer antibakterie yta. ( Redogörese ifrån govproducenten som visar att kravet uppfys. K18 Nanopartikar Nanometaer, nanomineraer, nanokarbon- eer nanofuorföreningar får inte aktivt tisättas govet. Nanopartikar definieras här som mikroskopiska partikar med minst en av dimensionerna under 100nm. Nanometaer är ti exempe nanosiver, nanogud och nanokoppar. Spår av partikar i nanostorek, som inte tiförts för att uppnå en specifik funktion i produkten om fattas inte av kravet. ( Redogörese ifrån govproducenten att nanopartikar inte används eer bifogad dokumentation som tydigt visar att kravet uppfys. K19 Gov som avger formadehyd Gov som innehåer tisättningar innehåande formadehyd eer ämnen som avger formadehyd ska uppfya kravaternativ a) eer b). a) Kontro av formadehydemission från det färdiga govet. Emission av formadehyd ska vara mindre än 0,13 mg/m 3 uft. Kontro ska göras enigt kammarmetod enigt EN b) För gov innehåande spån- eer träfiberskivor (t.ex. MDF) kan formadehydkrav uppfyas med test enigt Perforatormetoden EN120. Föjande gränsvärden ska uppfyas: Enskida mätvärden: 8 mg/100 g torrt test Havårdsmedevärde: 6,5 mg/100 g torrt test Information om anaysaboratoriet och testmetoder finns i biaga 2. ( Testprotoko från test enigt ovan. Svanenmärkta skivor uppfyer kravet. Produkter godkända för Dansk eer Norsk Indekimamerke, finsk innekimatmärkning kass M1, eer Dansk Padekontro kass E1 uppfyer kravet med godkänd icens/certifikat. K20 Utsäpp av organiska ösningsmede Om govet utgörs av mer än 75 viktprocent trä, samt om im och ytbehanding innehåer maximat 1 viktprocent organiska ösningsmede gäer inte kravet. Organiska ösningsmede definieras som organiska föreningar som vid 293,15 K har ett ångtryck på 0,01 kpa eer mer. Utsäpp av organiska ösningsmede får maximat vara 2g/m 2 gov. Utsäppet av organiska ösningsmede kan mätas eer beräknas med en materiabaans. Svanenmärkning av Gov (19)

11 Årsgenomsnitt av utsäpp av organiska ösningsmede beräknas som metanekvivaenser som kan påvisas med famjondetektor (FID). Utsäpp av organiska ösningsmede omräknas ti årsgenomsnitt per m 2 producerat gov. Om det endast uppstår utsäpp av organiska ösningsmede från ytbehandingsmede kan mängden organiska ösningsmede beräknas med hjäp av forme nedan. Påförd ytbehanding (g/m 2 ) x ande organiska ösningmede i ytbehandingen (%) Verkningsgrad för ytbehandingen Verkningsgrad för ytbehandingen Sprutautomat utan återvinning 50 % Sprutautomat med återvinning 70 % Sprutning, eektrostatisk 65 % Sprutning, kocka/skiva 80 % Vasackering 95 % Ridåackering 95 % Vakuumackering 95 % ( Beräkningar som visar att kravet uppfys. Svanenmärkning av Gov (19)

12 3 Råvaru- och energikrav Uppfys kraven? Kraven K21-K23 är utformade specifikt för oika govtyper. Kraven består av två dear. Den ena deen består av en forme där det ska uppnås en viss poängsumma. Kraven är i form av ekvationer där oika mijöparametrar divideras med en faktor och sås ihop ti en poängsumma. För att uppfya kravet måste poängsumman för govet överstiga ett gränsvärde. I tiägg stäs det även specifika krav/gränsvärden på parametrar i formen. Råvarukrav För gov tiverkade av träråvaror premieras användning av träråvara från certifierat håbart skogsbruk. Består govet av minst 30 viktprocent trä ska minst 30 % av träråvaran komma från certifierat håbart skogsbruk (se K3). Andeen träråvara från certifierad håbar skog beräknas som ett årsmedevärde. För inoeumgov och textigov premieras användning av förnybar råvara och återvunnen ej förnybar råvara. Det stäs dock krav på att minst 50 % av govet ska utgöras av förnybara råvaror. Återvunnen råvara definieras som restprodukt från annan industri och återvunnet materia från uttjänta produkter (postkonsument). Energiförbrukning (e och bränsen) Kraven premierar åg energiförbrukning och användning av förnybara bränsen. Förnybara bränsen definieras som bränsen som inte är fossia (torv definieras som fossit bränse). Energiförbrukning räknas som ett årsgenomsnitt. Energiförbrukning räknas från råvaran i bukform och fram ti den färdiga produkten och omfattar bara produktionsprocessen för govet (inte uppvärmning av okaer). Detta betyder t.ex. att energiberäkningen för träbaserade råvaror startar från trästocken. För syntetiska (ej förnybara) råmateria startar energiberäkningen från framstäningen av pastmonomeren. Beräkningen ska inte inkudera energiinnehået i råmateriaet. Vid beräkning av energiförbrukning ska minst 95 viktprocent av råmateriaens energiförbrukning tas med i beräkningen. Energiåtgången vid framstäning av im och ack ska inte ingå i beräkningen av energiförbrukning. Nordisk Mijömärkning har för energi vat enheten kwh/m 2, men det går att räkna om ti MJ/m 2 (1kWh=3,6MJ). Energiinnehå i oika bränsen finns i biaga 3. Har producenten överskott på energi och säjer denna i form av e, ånga eer värme dras den såda mängden av från bränseförbrukningen. Endast bränset som faktiskt förbrukas ti govproduktionen ska medräknas i beräkningen. Eförbrukning är e som köps in av extern everantör. Svanenmärkning av Gov (19)

13 K21 Bambugov, trägov och aminatgov Mijöparameter Krav A = Träråvara från certifierad håbar skog (%) Minst 30 % B = Ande återvunnen träråvara (%) - C = Ande förnybart bränse (%) - D = Eförbrukning (kwh/m 2 ) Max 20 kwh/m 2 E = Bränseförbrukning (kwh/m 2 ) Max 50 kwh/m 2 P = A + B + C + (4 - D ) + (4 - E ) ,5 Krav: P ska vara minst 8,5 för bambugov P ska vara minst 11,5 för aminatgov P ska vara minst 10,5 för trägov ( Bifoga beräkning av P enigt ovan. Träråvara: Träråvaran dokumenteras som i K3. Om Svanenmärkta träbaserade skivor används uppfys minikravet för mijöparameter A. Vi man tigodoräkna sig mer än 30 % ska detta dokumenteras som i K3 Återvunnen träråvara: Ange ande återvunnen träråvara i govet och viken typ av träråvara det är. Träråvara kan bara räknas som återvunnen eer från certifierat håbart skogsbruk, inte både återvunnen och certifierad. E- och bränseförbrukning: Ange vika typer av bränsen som använts i produktionen av govet det senaste året, och vika bränsen som är förnybara. I biaga 3 finns schabonvärden för oika bränsen. Ange hur mycket e som använts samt hur mycket gov (m 2 ) som producerats det senaste året. K22 Linoeumgov Mijöparameter Krav A = Ande förnybar råvara/återvunnen ej förnybar råvara (%) Minst 50 % B = Ande förnybart bränse (%) - C = Eförbrukning (kwh/m 2 ) Max 20 kwh/m 2 D = Bränseförbrukning (kwh/m 2 ) Max 50 kwh/m 2 P = A + B + (4 - C ) + (4 - D ) ,5 Krav: P ska vara minst 9,0 ( Bifoga beräkning av P enigt ovan. Förnybar råvara/återvunnen ej förnybar råvara: Redovisa govets råvaror enigt K1, och ange vika råvaror som är förnybara och vika ej förnybara råvaror som är återvunna. Redogör för hur återvinningen sker. E- och bränseförbrukning. Ange vika typer av bränsen som använts i produktionen av govet det senaste året. I biaga 3 finns schabonvärden för oika bränsen. Ange hur mycket e som köpts in och hur mycket gov (m 2 ) som producerats det senaste året. Uppge vika bränsen som är förnybara. Svanenmärkning av Gov (19)

14 K23 Textigov Mijöparameter Krav A = Ande förnybar råvara/återvunnen ej förnybar råvara (%) Minst 50 % B = Ande förnybart bränse (%) - C = Eförbrukning (kwh/m 2 ) Max 20 kwh/m 2 D = Bränseförbrukning (kwh/m 2 ) Max 50 kwh/m 2 P = A + B + (4 - C ) + (4 - D ) ,5 Krav: P ska vara minst 9,0 ( Bifoga beräkning av P enigt ovan. Förnybar råvara/återvunnen ej förnybar råvara: Redovisa govets råvaror enigt K1, och ange vika råvaror som är förnybara och vika ej förnybara råvaror som är återvunna. Redogör för hur återvinningen sker. E- och bränseförbrukning: Ange vika typer av bränsen som använts i produktionen av govet det senaste året. I biaga 3 finns schabonvärden för oika bränsen. Ange hur mycket e som köpts in och hur mycket gov (m 2 ) som producerats det senaste året. Uppge vika bränsen som är förnybara. Beräkningsexempe för ett trägov: A = Träråvara från certifierat håbart skogsbruk: 55 %. B = Återvunnen träråvara: 0 %. C = Ande förnybart bränse: 95 %. D = Förbrukad eektricitet: 5 kwh/m 2. E = Förbrukade bränsen: 15 kwh/m 2. P = (4-5 ) + (4-15 ) = 11,8 Govet uppfyer kravet! ,5 4 Krav på avfashantering i govproduktionen K24 Avfashantering Spi från produktionen som har ett energiinnehå över 10 MJ/kg (2,78 kwh/kg torrt test) ska återvinnas. Återvinning kan ske genom att spiet återgår ti produktionen eer att det används som energiråvara. Govet ska vara utformat så att det kan omhändertas enigt myndigheters bestämmeser i de nordiska änderna. Govet får inte betraktas som speciaavfa när det bir ti avfa eer kräva särskid avfashantering i något nordiskt and. ( Intyg från govproducenten att de återvinner produktionsspi. Intyg från govproducent att govet inte ger upphov ti speciaavfa eer kräver särskid avfas hantering i något nordiskt and. Uppfys kraven? Svanenmärkning av Gov (19)

15 5 Produktkrav Uppfys kraven? K25 Sitstyrka Endast de krav som är knutna ti den specifika govtypen ska uppfyas. Om govet testats enigt annan testmetod än nedan kan detta accepteras om testmetodernas resutat är jämförbara, enigt värdering av oberoende instans. Användningskasser för havhårda, textia och aminatgov (EN685:2007): privat: Kass 21: Moderat (sovrum). Kass 22: Privat/medium (andra rum i bostad, vardagsrum). Kass 23: Tungt (entré). professione/offentig: Kass 31: Moderat bruk (t.ex. kontor, hoterum, konferensrum) Kass 32: Normat/medium persontrafik (t.ex. kassrum, hote). Kass 33: Hög persontrafik (t.ex. skoor, korridorer, varuhus). Kass 34: Intensiv persontrafik. ätt industri: Kass 41: Moderat (t.ex. eektronisk verksamhet). Kass 42: Medium (t.ex. ager). Kass 43: Tungt (t.ex. ager, andra produktionshaar). Användningskasser för hårda gov: Kass 1: Sovrum (privat). Kass 2: Andra rum i bostad (privat). Kass 3: Kontor, Kassrum, biograf, restauranger. Kass 4: Vestibuer, korridorer, varuhus. Linoeumgov Govet ska minst kunna kassificeras som Kass 22 (Privat/medium). Om govet har en kombination av transparent och mönstrat/pigmenterat sitskikt, räknas dessa som ett sitskikt. Textimattor Kassificeras enigt EN1307. Minst kass 2 ska uppfyas (genera use). Fabriksackerade trägov och parkettgov Uppmätt enigt NS3506/SS (även kaat Frick-Taber test). Anta varv ska räknas ti dess att 50 % av acken är avnött i nötningsområdet. Kass 2: Under 600 varv Kass 3: 600 (1 000) varv Kass 4: (1 600) varv Kass 5: (2 400) varv Kass 6: (3 600) varv Kass 7: (7 200) varv Kass 8: Minst varv Aternativt kan ASTM D 4060:2007, Standard Test Method for Abrasion Resistance of Organic Coatings by the Taber Abraser eer ISO Paints and varnishes Determination of resistance to abrasion Part 2: Rotating abrasive rubber whee method användas, om de anpassas ti ovanstående kravnivåer. Svanenmärkning av Gov (19)

16 Fabriksojade och obehandade trägov och parkettgov Produkten ska medföjas av en rekommendation för hur govet ska underhåas för att sitstyrkan ska bibehåas. Laminatgov Genomsitning av sitskiktet mäts enigt EN13329: Govets bruksområde kassificeras enigt standarden, som hänvisar ti EN 685:2007 Govet ska ägst kassificeras som Kass 22 (Privat/medium). Andra gov Sitstyrkan för andra gov än de som nämns ovan ska testas enigt testmetod som väjs av ett opartiskt testinstitut med kompetens för sitagetester av gov. Testmetoden ska väjas med hänsyn tagen ti det titänkta användningsområdet för govet. ( Testprotoko från opartiskt testinstitut. K26 Produktinformation Föjande produktinformation ska bifogas det Svanenmärkta govet: Rekommenderat underag för govet. Rekommenderad övre gräns för underagets reativa fuktighet och temperatur vid äggning av govet. Viket im som rekommenderas för att sammanfoga govet samt imma det mot underaget. Om det finns ämpiga Svanenmärkta im ska dessa rekommenderas. Det ska även rekommenderas metoder för äggning och fogning av govet. Om govet ska sammanfogas med svetsning ska en metod för detta anges. Rekommenderad rengöringsmetod inkusive rengöringsmede. Om det finns ämpiga Svanenmärkta rengöringsmede ska dessa rekommenderas. Rekommenderade underhåsmetoder inkusive underhåsmede. Om det finns ämpiga Svanenmärkta underhåsmede ska dessa rekommenderas. Behanding ska rekommenderas för ojade och obehandade trägov (typ/mängd oja eer ack) för att tänkt sitstyrka uppnås. Govets användningsområde ska uppges. Se kasser i krav K25 eer i standard EN 685:2007. Govproducenten ska informera kunden om hur govets ivsängd kan förängas genom renovering, t.ex. sipning och ytbehanding. ( Bifoga kopia av produktinformation som kunderna får. 6 Kvaitets- och myndighetskrav Uppfys kraven? För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om govproducenten har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade räcker det att den ackrediterade revisorn intygar att kraven impementerats. Svanenmärkning av Gov (19)

17 K27 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att gäande bestämmeser för säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/koncessioner föjs på samtiga tiverkningsstäen av den Svanenmärkta produkten. Ingen dokumentation krävs men Nordisk Mijömärkning kan dra in icensen om kravet inte uppfys. K28 Ansvarig för Svanen Det ska finnas en ansvarig på företaget för att Svanens krav uppfys samt en kontaktperson mot Nordisk Mijömärkning. ( Organisationsschema som visar ansvariga för ovanstående. K29 Dokumentation Licensinnehavaren ska kunna uppvisa kopia av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. K30 Panerade ändringar Panerade ändringar som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ( Rutiner som visar hur panerade ändringar hanteras. K31 Oförutsedda avvikeser Oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska skriftigen rapporteras ti Nordisk Mijömärkning samt journaföras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. K32 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på det Svanenmärkta govet i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys. K33 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för produkter och embaage ska uppfyas i de nordiska änder där de Svanenmärkta govet marknadsförs. ( Intyg från sökanden om ansutning ti befintiga avta om återvinning/ omhändertagande. K34 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkta govet ska ske enigt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. ( Ifyd biaga 1. Svanenmärkning av Gov (19)

18 Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: icensnummer Varje icens får ett unikt sexsiffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att gov uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att govet inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och anayseras av ett opartiskt aboratorium. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde version 5.0 av kriterierna för Govbeäggningar den 12 oktober 2010 och de gäer ti och med 31 december Mijömärknings icensen gäer så änge kriterierna uppfys och ti dess att kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. På Sekretariatsedarmötet den 15 november 2012 besutades att föränga gitighetstiden för kriterierna med 12 månader. Den nya versionen heter 5.1 och gäer ti 31 december På Sekretariatsedarmötet den 12 november 2013 besutades att föränga gitighetstiden för kriterierna med 10 månader. Den nya versionen heter 5.2 och gäer ti 31 oktober Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Svanenmärkning av Gov (19)

19 Nya kriterier Vid nästa revision av kriterierna kommer föjande områden bi utvärderade: Formadehydemission Utsäpp under användningsfasen Krav ti kemiska produkter och ingående kemiska ämnen Ande förnybara råvaror och användning av recirkuerade råvaror Kraven ti energi Svanenmärkning av Gov (19)

20 Biaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta gov Vi bekräftar härmed att vi känner ti regerna för användning av det nordiska mijömärket Svanen enigt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner och vi försäkrar att marknadsföringen av det Svanenmärkta govet ska genomföras enigt dessa reger. Vi bekräftar också att vi har kunskap om innehået i kriterierna för Svanenmärkning av gov. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför det Svanenmärkta govet ska informeras om kriterierna för Svanenmärkning av gov samt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Ort och datum Företag Underskrift, kontaktperson Namnförtydigande Teefon Underskrift, marknadsföringsansvarig Namnförtydigande Teefon Vid personabyte ska ett nytt intyg skickas in ti Nordisk Mijömärkning. Svanenmärkning av Gov 5.2

21 Biaga 2 Anays- och testaboratorier Krav ti anaysaboratoriet Anaysaboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. Sökandens anaysaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: myndigheterna övervakar provtagnings- och anayseringsprocessen, eer om producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9001 eer ISO 9002, eer om producenten kan visa att det finns överensstämmese mean ett förstagångstest utfört som ett paraetest mean en opartisk testinstitution och producentens eget aboratorium samt att producenten tar prover enigt en fastagd provtagningspan. Testmetoder Formadehyd Test enigt kammarmetod för träskivor ska utföras enigt EN Innehået av formadehyd kan även bestämmas med Perforatormetoden enigt EN120. Perforatormetoden är en korreation för innehået av fritt formadehyd uttryckt som mg/100 g, med emissionsnivå, uttryckt i ppm eer mg/m 3. Krav i K17 gäer för träskivor med ett fuktinnehå H = 6,5%. När träskivorna har ett annat fuktinnehå inom området 3-10 %, ska det anayserade perforatorvärdet mutipiceras med faktor F, som beräknas enigt forme: För spånskivor: F = -0,133H + 1,86 För MDF: F = -0,121 H + 1,78 Syreförbrukande ämnen (COD eer TOC) Utsäpp av syreförbrukande ämnen beräknas som årsmedevärde och baseras på minst ett representativt dygnsmedeprov per vecka, om inte annan metod krävs enigt myndigheters vikor för spivatten. Prov på spivatten ska tas under den aktiva produktionstiden på dygnet. Det ska därför bifogas en beskrivning av när proven är tagna. Det ska finnas data för tester med avseende på syreförbrukande ämnen i spivatten i två månader innan ansökningen kan godkännas. På grundva av dessa två månader kan ett årsmedevärde beräknas. TOC: ISO 8245 Water quaity eer motsvarande testmetod. Guideines for the determination of tota organic carbon (TOC) (bestämning av totat organiskt ko i vatten). COD: ISO 6060 Water quaity eer motsvarande testmetod. Determination of the chemica oxygen demand (bestämning av COD i vatten). Svanenmärkning av Gov 5.2

22 Anays av bekämpningsmedesrester Ej ekoogiskt producerade fibrer: Bestämning av bekämpningsmede med modifierade metoder av US EPA 3540A Soxhet extraction, US EPA 3640A Ge-permeation cean up och US EPA 8270A Semivoatie organic compounds by gas chromatography/mass spectrometry (GC/MS): capiary coumn technique. Anays av antimon Antimon ska anayseras med föjande anaysmetod: direktbestämning med atomabsorptionsspektrometri. Anaysen ska göras på obearbetade råfibrer före eventue våtbehanding. Anays av butadien Bestämning av 1,3-butadien i atex: Finfördening och vägning av proven. Provtagning med headspace samper. Anays med gaskromatografi och detektion med famjoniseringsdetektor. Svanenmärkning av Gov 5.2

23 Biaga 3 Energiinnehå i bränsen Energiinnehået i bränse beräknas utifrån tabeen nedan. Om det framstäs eektrisk energi internt kan man väja mean föjande metoder för att beräkna bränseförbrukningen: Faktisk förbrukning av bränse beräknas på årsbasis Förbrukningen av internt producerad e mutipiceras med 1,25 Schabonvärden för bränsens bränsevärde 1 (1 kwh = 3,6 MJ) Bränse Bränsevärde MJ/kg Bränsevärde kwh/kg Ham (Strå) (15%W) 14,5 4,0 Peets (7%W) 17,5 4,9 Träavfa (20%W) 14,7 4,1 Fis (45%W) 9,4 2,6 Torv 20 5,6 Avfa 10 2,8 Naturgas 48,6 13,5 Gaso (LPG) 46 12,8 Eo1 oja 42,7 11,9 Eo5 oja 40,4 11,2 Everksko 24,5 6,8 Ko övrigt 26,5 7,4 Naturgas 39,3 MJ/m 3 10,9 kwh/m 3 Eo1 oja 35,9 MJ/iter 10,0 kwh/iter (%W) är viktprocent vatten i bränset, f i nedanstående former. Där inte annat anges är värdet på f = 0 %W och med genomsnittigt askinnehå. Forme för beräkning av energiinnehå i träfis 2 : Energiinnehået i träfis beror på innehået av vatten i fisen. Nedan föjer ett exempe på beräkning av energiinnehå i fis. Energiinnehået i torrt trä är 19,0 MJ/kg. Det krävs energi för att förånga vatteninnehået i trä. Denna energimängd reducerar bränsevärdet i träfisen. Formen för beräkning av energiinnehå kan stäas upp på föjande sätt: 19,0 MJ/kg - 21,442 * f /100 = MJ/kg, f är vatteninnehået i %W i trä. Faktorn 21,442 är summan av vattnets förångningsvärme (2,442 MJ/kg) och energiinnehået i torrt trä (19,0MJ/kg). Om ansökaren kan hänvisa ti aboratorieanayser av bränsevärden av ett använt bränse kan Nordisk Mijömärkning överväga att använda aboratorieanaysens bränsevärde för beräkning av energiinnehå. 1 Statistisk Sentrabyrå: Energistatistikk SFT-rapport 9513: Forbrenningsanegg. Veiedning for saksbehandere og SFT: Utsippskoeffisienter (Audun Rosand, 1987). 2 Referens: Videncenter for Ham- og Fisfyring, c/o dk-teknik (tf ): Videnbad nr af 29/6-98, revideret 26/3-99. Svanenmärkning av Gov 5.2

24 Biaga 4 Krav på skogscertifiering Trävirke som ingår ska vara certifierat av tredje part enigt en gäande skogbruksstandard som uppfyer kraven på standard och certifieringssystem. Föjande krav gäer för standarder, certifieringssystem och certifieringsorgan som kan accepteras av Nordisk Mijömärkning. Standarder 1. Standarden ska baansera ekonomiska, ekoogiska och sociaa intressen och stämma överens med FN:s Riodokument: Agenda 21 och Skogsprinciperna samt respektera reevanta internationea konventioner och avta. 2. Standarden ska innehåa absouta krav samt främja och syfta ti ett bärkraftigt skogsbruk. 3. Standarden ska vara amänt tigängig. Standarden ska vara utveckad i en öppen process där ekoogiska, ekonomiska och sociaa intressenter har inbjudits att deta. Certifieringssystem Certifieringssystemet ska vara öppet, ha bred natione eer internatione trovärdighet och ska kunna verifiera att kraven i skogbruksstandarden (se ovan) är uppfyda. Certifieringsorgan Certifieringsorganet ska vara opartiskt, trovärdigt och kunna kontroera att kraven i standarden är uppfyda, kunna kommunicera resutatet samt vara ämpigt för ett effektivt genomförande av standarden. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation för att bedöma om kraven på standard och certifieringssystem är uppfyda. Svanenmärkning av Gov 5.2

25 Biaga 5a Redovisning av träråvara och bambu (everantör) Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av träråvara och bambu: Träsag/bambusag och geografiskt ursprung (and/destat och region/ provins/kommun) (gäer K2): Kopia av certifikat för skogscertifiering (gäer K3): Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten (gäer K3): Vid fera produkter per everantör kan tabeen nedan användas: Träråvara/ bambu Träsag/ bambusag Geografiskt ursprung Skogsstandard Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten Leverantörens namnteckning Datum Företagsnamn Ansvarig handäggare Teefon Svanenmärkning av Gov 5.2

26 Biaga 5b Redovisning av träråvara och bambu i gov (sammanstäning) Tabe 1: Använda trämateria och bambu (tabeen används vid behov) Träråvara/ bambu Leverantör Träsag/ bambusag Geografiskt ursprung Tabe 2: Trävirke från certifierat skogsbruk Träråvara Leverantör Mängd Ande (%) trävirke från certifierat skogsbruk Mängd trävirke från certifierat skogsbruk Totat % trävirke från certifierat skogsbruk = mängd trävirke från certifierat skogsbruk/tota mängd trävirke i produkterna = Leverantörens namnteckning Datum Företagsnamn Ansvarig handäggare Teefon Svanenmärkning av Gov 5.2

27 Biaga 6 Lista över azo-baserade färgämnen som kan ge upphov ti en eer fera cancerframkaande aryaminer Namn * CAS-nr. 4-Aminobipheny Benzidine Choro-o-touidine Naphthyamine o-aminoazotouene Nitro-o-touidine p-choroaniine Methoxy-m-phenyenediamine ,4 -Methyenedianiine ,3 -Dichorobenzidine ,3 -Dimethoxybenzidine ,3 -Dimethybenzidine ,4 -Methyenedi-o-touidine Methoxy-m-touidine ,4 -Methyenebis(2-choroaniine) ,4 -Oxydianiine ,4 -Thiodianiine o-touidine Methy-m-phenyenediamine ,4,5-Trimethyaniine o-anisidin, 2-methoxyaniin amino-azobenzen * aa namn ges på engeska Pigment C.I.Basic Red 9 C.I.Disperse Bue 1 C.I.Acid Red 26 C.I.Basic Vioet 14 C.I.Disperse Orange 11 C.I.Direct Back 38 C.I.Direct Bue 6 C.I.Direct Red 28 C.I.Disperse Yeow 3 Svanenmärkning av Gov 5.2