Vegetationsövervakning längs Kalmar läns kust.

Transkript

1 Institutionen för Biologi och Miljö Vegetationsövervakning längs Kalar läns kust. Årsrapport Stefan Tobiasson Mars 213 ISSN Rapport 213:1

2 Vegetationsövervakning längs Kalar läns kust Årsrapport PÅ UPPDRAG AV: Kalar läns kustvattenkoitté ANALYS OCH RAPPORT: Stefan Tobiasson GRANSKAD AV: Susanna Andersson FÄLTARBETE: Stefan Tobiasson Susanna Andersson Jonas Nilsson Roland Engkvist ILLUSTRATIONER: Stefan Tobiasson FOTO: Susanna Andersson Linnéuniversitetet, Institutionen för Naturvetenskap Stefan Tobiasson Rapport 213:1 TELEFON: TELEFAX: EPOST: stefan.tobiasson@lnu.se HEMSIDA: ISSN FRAMSIDA: Frodig blåstång vid Skallö, Kalar. Foto Susanna Andersson Institutionen för naturvetenskap

3 Innehåll Saanfattning Artrik del av Östersjön 1 Undersökning geno dykning 1 Mycket tång har försvunnit 2 Tången har ökat i norr 3 Mest god status 4 Grönslick ökar i sluprutor 4 Ålgräs en viktig biotop 5 Mycket ålgräs i Kalarsund 5 Orådesvisa beskrivningar Västerviks koun 6 Misterhult och Sipevarp 6 Figehol 7 Oskarshans koun 7 Södra Cell, Mönsterås Bruk 8 Ölandskusten 8 Kalar koun 9 Bergkvara 1 Referenser 1 Bilagor 11

4 Saanfattning Växtsahällen längs Kalar läns kust har studerats sedan 1984 geno årlig dykinventering längs utlagda transekter. Under besöktes totalt 22 transekter ed tillhörande stödprofiler. Enligt bedöningsgrunderna var den ekologiska statusen överlag god eller hög. Undantag utgörs av orådet utanför Södra Cell, Mönsterås Bruk sat några skyddade vikar där statusen bedös vara åttlig. Utanför Mönsterås Bruk beror den åttliga statusen fräst på frånvaro av blåstång edan det i övriga oråden finns tecken på hög näringsnivå. Under de senaste åren har tångens utveckling varit positiv, speciellt i norra länsdelen där några stationer haft er tång än någon gång tidigare. Det har också skett en viss återhätning för tångsahällena i orådet norr o Kalar. Även utanför Mönsterås Bruk ärks en tydlig förbättring av tångens situation de senaste två åren. Trots en viss återhätning i länet so helhet så har blåstången överlag inte lika stor utbredning och täckning so när ätningarna startade på 8-talet. Vid Oskarshan var tången ärkbart skadad av betning en i övrigt var skillnaderna ot så och est till det bättre. Analys av sårutor visar att såväl fintrådiga grönalger so rödalger har ökat. Speciellt tydlig är ökningen av grönslick närast ytan. Studier på ålgräs visar att det finns täta och fina ängar i Kalarsund ner till 5 eters djup edan det är svårare att hitta ålgräs på östra sidan av Öland. Utvecklingen för ålgräsets täckning har estadels varit positiv under de tolv år so undersökningarna har pågått och det finns inga tydliga tecken so antyder påverkan från förorening. Ålgräsbestånden i Kalarsund var lite tätare än och överlag var skottätheten högre än edelvärdet för perioden -12.

5 Vegetationsövervakning i Kalar län Kalar läns kustvattenkoitté saordnar sedan 1984 recipientkontrollen längs Kalar läns kust. Kontrollen sker enligt ett fastställt progra so eellanåt revideras. Alltsedan starten har biologiska undersökningar, so t ex vegetationsstudier, varit en viktig del av kontrollprograet. I provtagningsprograet finns stationer såväl inne i vikar och fjärdar so ute i Kalarsund. Saa station har i ånga fall undersökts årligen ända sedan början av 8-talet. Artrik del av Östersjön Östersjöns bräckta vatten har ett jäförelsevis artfattigt växt- och djurliv. Grunda vegetationsklädda bottnar har dock en för brackvatteniljö ovanligt rik biologisk ångfald och brukar därför betraktas so de artrikaste ekosysteen i Östersjön. Vegetationen på grunda jukbottnar doineras ofta av fröväxter, so borstnate (Potaogeton pectinatus) och nating (Ruppia), och i skyddade fjärdar längs svenska ostkusten kan inslaget av kransalger (Chara) och lösliggande blåstång (Fucus vesiculosus) vara stort. På grunda sand- och jukbottnar i lite er vågexponerade lägen ner till ca 6 djup växer ofta ålgräs (Zostera arina), ibland i täta ängar. På hårdare substrat so klippor, block och sten finns ett er eller indre utvecklat algsahälle. Generellt kan an säga att i skvalpzonen, från edelvattenlinjen och ner till ungefär en halveters djup, doinerar grönalger och ibland fintrådiga brun- eller rödalger. Algerna i skvalpzonen är est ettåriga och uppvisar ofta en stor säsongsässig variation. Lite djupare, från,5 till 4 eter, intar ofta blås- och ibland sågtång (Fucus serratus) en doinerande och viktig roll so bältesbildande alger. I vågexponerade lägen ed klart vatten kan tången förekoa i täta bälten ända ner till 8 djup och i ån av läpligt substrat kan den finnas ner till över 12 djup. Vanligtvis doinerar blåstång i de grundare delarna edan sågtång har sin huvudutbredning lite djupare. Översiktskarta för vegetationsstudier. Bruna punkter är algtransekter och gröna är stationer för ålgrässtudier. Provtagningsprograet var reducerat ed sex stationer vid provtagningen. På djupare vatten doinerar rödalgerna. De har oftast sin högsta täckning ellan 4 och 8 eters djup en förekoer längs vår del av kusten ända ner till 3 o det finns läpligt substrat. Studier av såväl algtransekter so ålgräsängar genoförs ed hjälp av dykning. Foto Susanna Andersson. Undersökning geno dykning Det finns flera olika sätt att utföra undersökningar av växtsahällen i vatten. I Kalar län, likso längs ånga andra kuststräckor i Östersjön, utförs undersökningarna på hårda bottnar (häll, block och sten) geno att dykare siar längs ett utlagt åttband och skattar täckningsgraden av olika växtarter i en korridor på 5-1 bredd beroende på sikten i vattnet. Skattningarna görs kontinuerligt längs transekten och nya noteringar görs vid 1

6 FAKTA för en art kan beräknas geno att kobinera uppgifter o artens täckningsgrad i % ed dess utbredning längs utlagda transekter. Ex vis får en transekt ed tångtäckningen 5% längs 2 av transektens längd ett index på,5x2=1. Detta index ger ett bra ått på hur ycket tång det finns på en station. Det fungerar bra för att studera utvecklingen över tid edan jäförelser ellan olika lokaler blir indre relevanta efterso indexet påverkas av sådant so bottenlutning, substrattillgång. förändringar av arternas täckningsgrad och vid förändring av substratet. Djup och avstånd från nollpunkt noteras vid varje ny skattning. Täckningsgraden anges i en sjugradig skala; 1, 5, 1, 25, 5, 75 och 1 %. Speciellt intresse ägnas tången och av detta skäl har varje ordinarie transekt förstärkts ed två stödprofiler där tångens utbredning och täckning studeras. Föruto studier längs transekter görs även undersökningar av olika algers täckningsgrad i utslupade rutor (,5 x,5 ) på tre olika djup. För närvarande ingår 28 ordinarie stationer för kontroll av algsahällen i Kalar län. Tolv av dessa har undersökts sedan den saordnade provtagningen inleddes 1984 och ytterligare 16 av stationerna har undersökts årligen sedan. Utöver detta undersöks sedan totalt 64 stödprofiler för att ge ett bättre underlag för att bedöa o eventuella förändringar på de 28 ordinarie stationerna är allänna och representativa för ett större oråde. I den statistiska trendanalysen ingår 21 stationer ed ett existerande tångbestånd so undersökts sedan djuputbredning, 1, 3, 5, eller längre. Tångens täckning, bältesutbredning och täckningsindex (se faktaruta) har analyserats statistiskt. För att ett tångbestånd ska bedöas so bälte krävs en täckningsgrad på inst 25 %. De statistiska analyserna har gjorts dels för längsta tillgängliga provtagningsperiod på respektive station dels för perioden -. Trendanalys har gjorts ed linjär regression och 5 % (p<5) har använts so gräns för vad so ska betraktas so signifikant. Det innebär att risken är indre än 5 % att en identifierad trend orsakas av av slupen. fastställdes svenska bedöningsgrunder för växtklädda bottnar enligt krav i radirektivet (Naturvårdsverket ). Ekologisk status för ett vattenoråde ska anges i någon av klasserna Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig. För varje lokal beräknas ett sk EQR-värde (Ecological Quality Ratio) ed utgångspunkt i olika växters förekost och djuputbredning. Ekologisk status beräknas sedan för respektive vattenförekost och för det behövs data (EQR-värden) från inst tre lokaler. Efterso antalet lokaler inte är tillräckligt för att klassa er än ett fåtal vattenförekoster i Kalar län redovisas också varje enskild lokals EQR-värde översatt till otsvarande statusklass. En förutsättning för att den ekologiska statusen ska kunna beräknas är att det är ljustillgången och inte brist på substrat so begränsar växternas djuputbredning. Ålgräsundersökningar återupptogs i kontrollprograet för Kalar län under. Sedan dess undersöks ålgräs tångens djuputbredning i Kalar län Medelvärden för tångens djuputbredning på 12 stationer sat på 72 stationer -. Spridningsåttet är standarderror (SE). 2 bältets utbredning n=12 total utbredning n=12 bältets utbredning n=72-83 total utbredning n= RefH4Me4 - Kvädöfjärden djup index Exepel på en algtransekt so utvecklats positivt och so under åren - haft er tång än tidigare. Grått raster i övre diagraet betyder att tången täcker >25% av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer i lägre täckningsgrad. Mängden tång anges so täckningsindex, se förklaring i faktarutan här intill. på tre lokaler i Kalarsund och två på Ölands östra sida. Undersökningarna utförs i augusti varje år i tre 1x1 stora rutor på varje lokal. Ino rutorna bedös täckningsgraden av olika växtarter och i en av rutorna räknas antalet ålgrässkott ino 1 utslupade sårutor (25x25 c). Skotträkningen utförs i ålgräsängens tätaste del. På varje lokal bestäs o öjligt även ålgräsets djuputbredning. Mycket tång har försvunnit Under (22 aug-12 sept) besöktes totalt 92 algstationer i Kalar län. Antalet stationer so undersöktes ed transektutläggning var reducerat ed 6 stationer utanför Södra Cell, Mönsterås Bruk till totalt 22 stationer. Resultaten av tångens utbredning redovisas i bilaga 1. Efter en gynnsa utveckling för tången i Kalar län under 8-talet förlorade flera av de undersökta stationerna stora delar av sitt ursprungliga tångbestånd under första halvan av 9-talet. Både tångens djuputbredning och dess täckningsgrad inskade vilket innebar att den totala ängden tång blev betydligt indre. Analys av insalade data visar att fra till inskade ängden tång i länet för att sedan under några år fra till återhäta sig på flera stationer och då speciellt i den norra delen av länet. 2

7 Medelvärden för ängden tång på 21 stationer -. Mängden tång anges so tångindex (se faktaruta). Spridningsåttet är standarderror (SE). Djuputbredningen för både tångbälte och djupaste tångplanta, likso ängden tång (ätt so täckningsindex, se faktaruta) ökade under perioden. Under åren till har tångbältets djuputbredning och täckningsgraden på en eters djup varierat en del. Även o det skett en klar förbättring på flera stationer sedan så har tångsahället inte riktigt lika stor utbredning och täckning i Kalar län so på 198-talet då ätningarna startade. Utvecklingen de senaste åren visar dock att tången verkar vara på väg tillbaka, speciellt i norra delen av länet där några av stationerna under senare år uppvisat den hittills största tångutbredningen sedan ätningarna påbörjades. Tången har också utvecklats positivt i vattenorådet norr o Kalar vilket inneburit ökad djuputbredning och tätare tångsahällen. tångens täckningsindex Värden visas ed spridningsåttet standarderror (SE) Även utanför Mönsterås Bruk har en tydlig förbättring av tångens situation skett de senaste två åren och antalet stationer ed förekost av tång var rekordhög. Dock åste understrykas att tångens situation i detta oråde är riktigt dålig. Saantaget visar resultaten från att tången hade i stort sett saa utbredning och täckning so, en däreot ökade antalet stationer ed tång. På de 28 ordinarie stationerna var tångbältets utbredning i stort sett oförändrad jäfört ed. Däreot kan an se att tångens täckning ner till en dryg eters djup fortfarande var reducerad, ed stor sannolikhet beroende på isskav efter två förhållandevis kalla vintrar ed ycket is. O alla 92 undersökta stationer inkluderas i analysen ger det ungefär saa bild. På 16 av de 28 ordinarie stationerna fanns likso ett er eller indre väl utvecklat tångbälte (>25% täckning). Av de 92 lokalerna i länet so besöktes under var det 56 so hade tångbälte vilket är en er än. På nio stationer saknades tång helt och hållet vilket är en klar förbättring sedan, fräst beroende på att flera stationer vid Södra Cell Mönsterås utvecklats positivt. På stationer ed tångbälte sträckte sig detta i edeltal ned till 2,1 djup vilket är ungefär so. Täckningsgraden på 1 djup var oförändrad. I figuren nedan visas tångens täckningsgrad vid olika vattendjup på satliga ordinarie algtransekter i Kalar län. Både täckningsgrad och djuputbredning varierade stort ellan olika transekter och oråden. I några fall är djuputbredningen begränsad av substratbrist, ex vis vid Bergkvara och i Kalarorådet. Tången har ökat i norr Resultatet av statistiska analyser fragår av bilaga 5. Analyserna visar att sex stationer har haft en positiv utveckling av ängden tång (täckningsindex) under perioden - edan åtta haft en negativ utveckling. På sju stationer ökar tångbältets djuputbredning edan det inskar på fe. Analyserar an tångens täckningsgrad på 1 djup ser an att den har ökat på sju stationer och inskat på åtta. Generellt kan an säga att stationer ed en positiv utveckling under de senaste 24 åren fräst ligger i norra länsdelen. 2 RefH1 K17HMe K16H RefH2Me2 MB16HI MB15I MB12HI MB11I MB1I MB9HI MB8I MB6H MB5HI MB4I MB3HI O12H O14H O1H FB3H OKG3H OKG2H OKG1H RefH3 V17H V16H V15H RefH4Me4 MlB1H enstaka % % % % Tångens täckningsgrad på olika djup vid de 28 transekterna i Kalar län. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). 3

8 relativt höga EQR-värden (Ecological Quality Ratio) vid undersökningen. En station vid Västervik och en i Kalarorådet hade åttligt höga värden. I snitt för hela länet låg EQRvärdena ändå på en ganska god nivå. Dessvärre kan några stationer inte utvärderas på rätt sätt efterso det inte finns läplig botten so sträcker sig tillräckligt djupt, eller beroende på att vi inte fann tillräckligt ånga arter att använda vid klassningen. I dessa fall har klassningen istället gjorts ed en sk. expertbedöning utifrån erhållna resultat, dels från den aktuella stationen, en också från närliggande stationer. EQR (Ekologisk kvalitetskvot) uttryckt i otsvarande ekologiska status (se text) för algtransekter i Kalar län. På några stationer kan inte EQR beräknas p g a substratbrist. Dessa stationer har istället expertbedöts och är i kartan arkerade ed ett e. Grönslick ökar i sluprutor Resultaten från utslupade rutor (,5 x,5 ) i grön-, brun- och rödalgsbältena redovisas i bilaga 7. Mängden fintrådiga grönalger ökade under perioden -, en har de senaste tre åren inskat igen. Noterbart är också att ängden så tångplantor nära ytan var lägre än /1, vilket troligen är en effekt av er is under de senaste två vintrarna. Täckningsgraden i rödalgsbältet inskade något på flera stationer, en på längre sikt har det ändå skett en ökning. Fraför allt har ängden fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och gaffeltång (Furcellaria lubricalis) ökat. Rödalgerna har även blivit vanligare i tångbältet, på lite grundare vatten, en här är det istället ullsläke (Ceraiu tenuicorne) so står för ökningen. Noterbart är också att ängden tångplantor i rödalgsrutorna har Mest god status Statusklassning av vegetationsklädda bottnar ska enligt fastställda bedöningsgrunder ske på vattenförekostnivå ed resultat från inst tre av varandra oberoende lokaler/transekter Efterso detta inte låter sig göras i er än Sipevarpsorådets vattenförekost har vi istället valt att redovisa resultaten från varje enskild transekt enligt saa klassindelning. Vid Sipevarp vad den ekologiska statusen hög. Resultatet av statusklassning och EQR-beräkning fragår av bilaga 6. Statusklassning av de undersökta stationerna visar att flertalet platser hade Täckning i % GRÖNALGSBÄLTE BRUNALGSBÄLTE RÖDALGSBÄLTE rödalger fintr bruna tång grönalger Täckning av olika alggrupper i utslupade rutor i tre olika djupintervall. Medelvärden av satliga 28 ordinarie stationer för åren -. Observera att täckningen för och endast beräknats på 22 stationer. 4

9 ökat de senaste åren, viket sannolikt är en effekt av att tångens djuputbredning har ökat något. Beijershan Z4 Stora rör (Z6) Köpingsvik (Z7) Kårehan (Z8) Bröttorpsören (Z9) Ålgräs en viktig biotop Ålgräs anses ha stor ekologisk betydelse i grundare havsoråden ed jukbotten. Biotopen erbjuder föda och livsru för ånga organiser och är även lekoråde för flera fiskarter. Geno sitt rika rotsyste binder ålgräset dessuto bottenaterialet vilket gynnar växtens vidare utbredning och förhindrar sedienterosion (Rasussen 1973, Fonseca et al 1983). Ålgräset finns huvudsakligen ellan 2 och 6 eters djup och begränsas i de djupa delarna av tillgången på ljus eller substrat. Studier har visat att ålgräsets areella utbredning på svenska västkusten har inskat ed närare 6 % de senaste 15-2 åren. Längs Finlands kust har däreot ingen ätbar förändring skett under de senaste 5 åren trots draatiskt ökade skottantal/2 halter av näringsänen och försärat siktdjup (C. Boströ, Åbo Akadei, pers koentar). Längs svenska ostkusten har väldigt få studier av ålgräs gjorts, varför otsvarande analys är oöjlig att göra. I Kalar län gjordes ålgräsundersökningar på ett par platser utanför Mörbylånga ellan 1982 och 1988 varvid en ycket tydlig inskning noterades (Persson et al, ). Ålgräsets skottäthet på de fe stationerna runt Öland under åren -. Medelvärde för alla ätvärden respektive år sat edelvärde för alla år visas. Spridningsåttet är standarderror (SE) Bejershan Kårehan Stora rör Ålgräsets edeltäckning på de fe stationerna runt Öland under åren -. Signifikanta trender har arkerats ed heldragen linje Bröttorpsören R² =, Köpingsvik långtidsedel I figurerna anges edelvärden för ålgräsets täckning från tre undersökta rutor i respektive oråde. Varje ruta hade storleken 1 x 1. ålgräsets axiala djuputbredning Ålgräsets djuputbredning - på fe lokaler runt Öland. Djupen är fastställda ed djupätare och korrigerade för vattenstånd. Mycket ålgräs i Kalarsund Täckningen av olika växter i de stora rutorna (1 x 1) fragår av bilaga 8 och 9. Resultatet av tolv års undersökningar visar att det finns gott o ålgräs längs den västra ölandskusten i Kalarsund. På de tre stationer so undersöks här förkoer ålgräsbestånd ed en täckning på er än 5 % ner till nästan 5 djup. Huvudutbredningen är annars ellan 2,5 och 4 djup. Den axiala djuputbredningen på de tre stationerna i Kalarsund varierade ellan 6,3 och 7,2. Andra undersökningar, so basinventeringen -, har visat att det i Kalarsund finns ålgräs ner till 8,3 eller er. På en del platser ed så hög täckning so 25 % ända ner till 7,7 djup och 5 % ner till 6,2. Analys av de 12 årens undersökningar visar att ängden ålgräs har ökat vid Köpingsvik, åtinstone o an jäför ed de tre första åren. Överlag hade ålgräsets täckning i Kalarsund ökat något jäfört ed. För lösliggande fintrådiga alger finns det en ökande trend vid Beijershan även o de föreko i ganska åttliga ängder. På östra sidan av Öland undersöks två stationer ed avseende på ålgräsets utbredning och status, Kårehan och Bröttorpsören. Det har varit betydligt svårare att hitta välutvecklade ålgräsbestånd här och såväl utbredning so täckning verkar dessuto variera ycket ellan åren. Antagligen påverkar såväl förekost av lösdrivande algattor so kraftig vågexponering ålgräsängarnas utveckling. Fra till ökade ängden ålgräs på båda stationerna en vid besöket kunde vi konstatera att nästan allt ålgräs vid Kårehansstationen hade försvunnit. hade lite ålgräs återetablerats och till hade ängden ökat yt- 5

10 terligare och fortsätter den positiva utvecklingen är täckningen snart lika hög so före. Vid Bröttorpsören var täckningen den högsta under hela provtagningsperioden och även o det var något lägre täckning uppvisar denna station en signifikant ökning av ängden ålgräs sedan. Djuputbredningen på de båda stationerna är väldigt svårbedöd beroende på substratbrist och vi fann ålgräs ner till ca 6 djup vid Kårehan. Likso var förekosten av fintrådiga alger vid Bröttorpsören något lägre än, en jäfört ed övriga lokaler fortfarande relativt hög. Ålgräsets skottäthet var överlag högre än tidigare år. Vid Kårehan fanns väldigt lite ålgräs kvar och skottätheten var då låg. Till hade tätheten i de återetablerade ålgräsfläckarnas tätaste delar åter ökat till saa nivå so före ålgräset försvann och var den nästan lika hög so rekordåret. Detta tyder på att ålgräset koer fortsätta att öka sin utbredning i orådet. Jäför an årsedelvärden för satliga lokaler under de tolv åren ser an att års ätning av skottäthet ligger högst hittills, betydligt över långtidsedelvärdet på 625 skott/2. och var skottätheten låg vilket åtinstone för saanföll ed en ovanligt blåsig och ostadig soar. Orådesvisa beskrivningar Nedan följer en genogång av de olika recipientorådena och deras undervattenslevande vegetationssahällen. Västerviks koun Stationerna i Västerviks koun har överlag utvecklas positivt vad avser ängden tång sedan 199-talet. Det gäller fräst referensstationen Ref H4Me4 på gränsen till Östergötland, där tången var helt försvunnen ellan åren 199 och. Under noterades en svag återetablering av nya tångplantor so sedan dess har utvecklats till ett tångbälte so täcker 5 % av bottnen från,5 till nästan 4 eters djup (jfr figur sidan 2). Täckningen var i stort sett oförändrad jäfört ed även o tången i djupare delar var tydligt betningsskadad. De två stödprofilerna i orådet uppvisade också tydliga tecken på betning och på en fanns inte längre något bälte kvar. Tången på station V17H vid Krokö hade tydliga skador och inskad ängd tång och till hade de djupaste plantorna försvunnit. Stödprofilerna i orådet uppvisade inte saa önster. På stationen V16H i Lusärnafjärden var tångens utbredning svårbedöd beroende på tjocka attor av fintrådiga brunalger. En viss utglesning i tångbältet har skett senaste åren edan djuputbredningen däreot har blivit något bättre än tidigare. Stödprofilerna uppvisade ingen större förändring av tångens utbredning. Vid V15H i Skeppbrofjärden finns inget tångbälte utan endast enstaka tångplantor. Såväl tång so underlag är tätt bevuxen ed näringsgynnade växt- och djurarter so tartång och havstulpaner. En liten ökning av tångens täckning kan an dock se under de senaste åren och på sikt kanske ett tångbälte kan utvecklas på stationen. De båda stödprofilerna hade något indre tång än. Saantaget utvecklas de flesta stationer i Västerviks koun i en positiv riktning då det gäller ängden tång, även o de två senaste åren inneburit V16H 3 6 Mängden tång uttryckt so täckningsindex på stationerna V16H i Lucärnafjärden utanför Västervik en viss försäring. Den ekologiska statusen på stationen i Skeppsbrofjärden (V15H) var enligt bedöninsgrunderna åttlig, vid Krokö (V17H) var den god edan den på de två övriga stationerna var hög. Misterhult och Sipevarp Stationen RefH3 vid Kälö i Misterhults skärgård har i otsats till de nordligaste lokalerna utvecklats negativt i flera år, åtinstone vad avser tångens status. Senaste åren har vi kunnat se en liten tendens till förbättring, en var tångens utbredning åter dålig och stationen uppvisar en signifikant försäring av tångens täckning och utbredning under perioden enstaka % % % % Tångens täckningsgrad på olika djup på station V17H utanför Västervik. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). 6

11 Ref H Mängden tång uttryckt so täckningsindex på station RefH3 i Misterhult De båda stödprofilerna uppvisar däreot en viss ökning av ängden tång de senaste åren en har sedan ändå varit relativt oförändrade. Utslupade sårutor i staprofilen visar också att ängden tång har inskat och även att de fintrådiga rödalgerna har inskat senaste åren. Trots att stationens tångbälte hade begränsad utbredning var ändå EQR-värdet högt vid provtagningen. Strax norr o Sipevarp (OKG1H) hade ängden tång i ytan ökat en aning på staprofilen såväl so på norra stödstationen, en fortfarande visade tången tydliga tecken på isskav. Trots att ängden tång och utbredning på OKG1H har varierat en del de senaste åren finns ändå en inskande trend under de 24 år stationen provtagits. Utanför Sipevarp (OKG2H) var situationen i stort sett densaa ed något bättre situation för den isskadade ytnära tången. Däreot var tångens täckning lite djupare i profilen (1-1,5 ) säre än. Det djupa tångbeståndet (6 ) var så tätt att det bildade ett bälte (>25% täckning). Söder o Sipevarp, på den tredje stationen i orådet (OKG3H), hade tångens täckning och utbredning i ytan också ökat. Dessuto var tångens täckning i djupare delar av profilen över 5%. Jäfört ed början av 9-talet har ängden tång dock inskat signifikant på lokalen. Trots den förbättrade situationen för ytnära tång var täckning och utbredning utanför Sipevarp totalt sett oförändrad sedan. Resultaten från utslupade rutor i grön-, brun- och rödalgsbältena visar att den fintrådiga grönalgen grönslick (Cladophora gloerata) ökade under perioden - en föreko den i betydligt lägre täckning igen. I tångbältet på ca 1 djup har ullsläke (Ceraiu tenuicorne) ökat edan tången har inskat en aning de senaste tre åren. Mängden rödalger på 5-6 djup ökade fra till en har sedan dess inskat betydligt. Fraförallt är det fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och gaffeltång (Furcellaria lubricalis) so har varierat. Statusklassning av de tre stationerna utanför Sipevarp visar att orådet hade hög ekologisk status vid undersökningen. EQR-värdena låg på ax-värdet 1. vid alla stationerna. OKG3H Mängden tång uttryckt so täckningsindex på station OKG3H vid Sipevarp. Figehol Stationen vid Figehol (FB3H) har utvecklats positivt både vad avser tångens djuputbredning och täckningsindex under ånga år. och var situationen dock avsevärt säre än på ånga år ed utglesat tångbestånd i hela transekten. Det är dock värt att notera att tång växer ända ner till de djupast liggande blocken på nästan 7 djup. Trots de senaste årens utglesade tångbestånd uppvisar stationen en signifikant ökning av både tångens täckning och utbredning sedan början av 199-talet. Stödprofilerna har under de senaste åren haft en betydligt bättre utveckling än staprofilen. Den ekologiska statusen var enligt nya bedöningsgrunderna god, trots att stationen ligger en bit in i skärgården och uppvisar tecken på hög näringsnivå enstaka % % 5 75 % % Tångens täckningsgrad på olika djup på station FB3H vid Figehol. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). 7

12 O12H 3 6 Mängden tång uttryckt so täckningsindex på station O12H vid Påskallavik. Resultaten från utslupade rutor (,5 x,5) visar att ängden fintrådiga grön- och brunalger var fortsatt hög. Täckningen av alger djupare än 4 är däreot väldigt liten i orådet vilket innebär att välutvecklade rödalgsbestånd i stort sett saknas. Djupare hårdbottnar doineras istället av fintrådiga brunalger vilket antyder hög näringsnivå. De ligger ibland er eller indre lösa på botten och täcker vissa år nästan hela botten. Oskarshans koun De två stationerna utanför Oskarshan (O1H och O14H) förlorade stora ängder tång i slutet på 198-talet. Nu, drygt tjugo år senare finns fortfarande inga välutvecklade tångbälten på stationerna. På stationen O1H håller visserligen ett tångbälte på att utvecklades ellan 1 och 3,1 djup en kraftig betning i djupare delar innebär att tången åter kan försvinna. På stödprofilerna ledde kraftig betning senaste åren till att ingen hade sitt tångbälte kvar. Stationen O12H utanför Påskallavik har haft en liknande utveckling so stationerna utanför Oskarshan och uppvisar en inskande trend för såväl tångens utbredning so dess täckning. Både på O12H och på den ena av två stödprofiler i orådet observerades ycket tång ed betskador edan tången åter ökat ärkbart på den andra. Sannolikt koer det att ta några år innan tångsahällena i orådet hätar sig helt. Trots liten utbredning för tångbältena i orådet var den ekologiska statusen hög enligt bedöningsgrunderna. De utslupade sårutorna visar att täckningen av fintrådiga grönalger i ytan var ovanligt låg på satliga tre stationer. Av de tre undersökta stationerna i Oskarshansorådet är det bara O14H so har ett någotsånär välutvecklat rödalgsahälle, och detta har ökat sin täckningsgrad under flera år även o det varit något glesare senaste tre åren. Saantaget uppvisar algsahällena i Oskarshans-trakten inte någon positiv bild av hur kustiljön utvecklas. Södra Cell, Mönsterås Bruk I orådet utanför Mönsterås Bruk och ner till Utterskär utanför Tiernabben finns 11 ordinarie dyktransekter och 29 stödprofiler so ingår i kontrollprograet för Södra Cell, Mönsterås Bruk. Bara fe av de ordinarie stationerna undersöktes geno transektutläggning, en på satliga gjordes %-andelen stationer ed tång Mönsterås Bruk S (n=9) Mönsterås Bruk C (n=13) Mönsterås Bruk N (n=11) Andelen stationer ed tång utanför Södra Cell Mönsterås Bruk. C anger att stationen ligger i närheten av utsläppspunkten, S att de ligger söder o och N att de ligger norr o utsläppspunkten. dykningar ed bestäning av tångens täckning och djuputbredning. Det är väldigt dåligt ed tång i princip i hela det aktuella orådet. På 2 av 11 ordinarie stationer saknades tång helt och endast 2 av stationerna hade ett saanhängande tångbälte vid undersökningen. På de 29 extrastationerna saknades tång helt på 7 stationer edan 14 hade ett saanhängande tångbälte. Närast avloppstuben var situationen lite bättre än edan den var i stort sett oförändrad norr och söderut. Även o tångens situation fortfarande är väldigt dålig i orådet har det trots allt skett en tydlig förbättring under de senaste åren, speciellt i det centrala orådet närast utsläppspunkten. Antalet stationer ed tång har här ökat från tre till nio. Täckningsgraden är dock fortfarande väldigt låg och de enstaka plantor so lyckats etablera sig kan snabbt försvinna. Det är bara en av stationerna i närheten av utsläppet so har er än 5 % täckning av tång. Tydligast förändring under senare år har enstaka % % % % Tångens täckningsgrad på olika djup på station O1H utanför Oskarshan. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). 8

13 det varit på Stora Sillekroks nordsida (MB4I) där täckningen inskat arkant under flera år. fanns endast enstaka hårt betade plantor på 1 djup och även på de näraste stödprofilerna var tången hårt betad. Längre västerut ot Kungsholen (MB3HI) var tångbestånden fortfarande fina. De utslupade sårutorna bekräftar att det är väldigt dåligt ed tång. Orådet saknar i princip läpligt substrat för alger djupare än 4 vilket innebär att rödalgssahällena inte är så välutvecklade. På grund av att tång saknas har rödalgerna dock ganska hög täckningsgrad på 2-3 djup. Med något undantag är det fraförallt rödalgen ullsläke (Ceraiu tenuicorne) so doinerar bland rödalgerna utanför Mönsterås bruk. Flera av profilerna vid Mönsterås Bruk är svåra att klassa enligt de nya bedöningsgrunderna efterso djupet inte är tillräckligt stort. En uppskattning är att det sannolikt finns profiler ed hög eller god status likaväl so ed åttlig status i orådet. En salad bedöning blir att den ekologiska % Bröttorpsören R² =,81 Ålgräsets edeltäckning vid Bröttorpsören på Ölands ostkust under åren -. Signifikant trend har arkerats ed heldragen linje stn ed bälte stn ed tång,5 1 1,5 2 2,5 3 bältesbredd () totalutbredning () Antalet stationer ed tång sat tångens djuputbredning på åtta stationer norr o Kalar åren - statusen är åttlig eller öjligen god. Den lägre statusen beror fräst på att tången ännu inte lyckats återetablera sig i orådet. Ölandskusten Stationerna vid Bröttorpsören på östra sidan av Öland hade likso tidigare endast sparsat ed tång och uppvisade inga förändringar. Såväl egna studier so rapporter från fiskare och andra antyder dock att tången är på väg att återetablera sig längs delar av Ölands ostkust. Vid basinventeringen fann vi tång ner till er än 1 djup strax söder o Bröttorpsören och på ett par platser var täckningen av sågtång så hög so närare 75% på drygt 6 djup. Långa strandsträckor saknade tångbälte på grunt vatten (,5-1,5 djup) en på andra sträckor täckte tången uppeot 75% av bottnarna. Vid en vegetationsinventering utanför Öland södra udde hösten konstaterades tång (sågtång) ed en täckning på närare 25 % ner till 1 djup. De djupaste plantorna fanns på er än 12 djup (Tobiasson ). Djuputbredningen för både tång och andra algarter var god vid Bröttorpsören och den ekologiska statusen klassas so hög, trots nästan total avsaknad av tång. Längs västra ölandskusten i Kalarsund växer gott o ålgräs. Maxialt finns ålgräs ner till inst 8 djup ed en täckning på upp till 5 % ner till nästan 5. På de tre undersökta platserna gjordes undersökningar på 3-4 djup. Ålgräsets täckningsgrad var runt 5% på satliga platser. På östra sidan av Öland finns det betydlig indre ålgräs, en de senaste åren har täckningen ökat ärkbart. Vid Bröttorpsören har exepelvis edeltäckningen ökat från 1 till ca 5%. Kalar koun Vid Revsudden (RefH2Me2) försvann tångbältet i itten av 199-talet. Den återetablering so ägde ru i början av 2-talet hade fra till inte gett några täta tångbestånd. Vid undersökningen hade dock nyrekryteringen sedan vuxit till sig och där fanns er tång än något annat år sedan enstaka % % % % Tångens täckningsgrad på olika djup på Station RefH2Me2 vid Revsudden. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). 9

14 Får tången utvecklas utan att den blir betad eller isskavd koer det täta tångbältet sannolikt att utvidgas ytterligare under de näraste åren. På stödprofilen strax norr o Revsudden fanns likso tidigare ett ycket välutvecklat tångbestånd ed bälte ner till 3,4. De djupaste plantorna växte på enstaka så stenar nere på sandbotten ner till 5,4. I orådet från Revsudden ner till Kalar fann vi under tångbälten på 7 av de 8 besökta stationerna vilket innebär en tydlig ökning under perioden -. Dessuto har det gradvis skett en ökning av tångens djuputbredning. Många av stödprofilerna har tidigare endast haft enstaka plantor en sala tångbälten har efterhand utvecklats på flera lokaler. Antalet nyetablerade plantor var relativt stort vilket gör att tången, o den får stå kvar, koer att kunna täcka stora arealer o några år. Stationen vid Skallö (K16H) hade likso tidigare år ett ycket välutvecklat tångsahälle, även o täckningen i ytan var något lägre till följd av isskrap. Substratbrist gör att tångens djuputbredning är svår att bedöa ed säkerhet. De djupaste plantorna fann vi på 4,8 och från 4,5 täckte tången ca 5% viket är det esta av tillgängligt substrat. Både på den ordinarie stationen i Västra sjön söder o Kalar (K17H) och på stödprofilerna i orådet var såväl djuputbredning so täckningsgrad för tången i stort sett oförändrad sedan även o den ytnära tången uppvisade tydliga skador, troligtvis av isen. Tången var till stor del täckt av fintrådiga alger vilket antyder god tillgång på näring. De utslupade sårutorna visar att ängden grönalger i vattenbrynet varit indre de senaste åren. Vid Revsudden bestod rödalgsahället fräst av ullsläke (Ceraiu tenuicorne) i grundare delar och fjäderslick (Polysiphonia fucoides) djupare än 2 eter. Saantaget har täckningen av rödalger ökat under den gångna 1-årsperioden. Beroende på substratbrist hade ingen av de båda andra stationerna nänvärda ängder rödalger. Bristen på substrat gör att de tre profilerna är svåra att klassa enligt de nya bedöningsgrunderna. I Västra sjön (K17H) var statusen sannolikt åttlig edan den ute i sundet bedös vara god. Bergkvara På stationen utanför Bergkvara (RefH1) fanns fra till ett välutvecklat tångbälte ner till ungefär 4 eters djup. Trots en liten förbättring under några år är den långsiktiga trenden tydligt negativ även o en del av den återetablering av tång i ytan so vi kunde se fanns kvar. återstod däred indre än 3 % av den ängd tång so fanns. Även de båda stödprofilerna har utvecklats negativt under de senaste åren en likso på staprofilen har situationen varit något bättre vid de senaste besöken. Enligt bedöningsgrunderna är den ekologiska statusen på stationen god trots det klena tångbeståndet. Hade det funnits substrat djupare kunde det rent av ha varit hög status. De utslupade sårutorna visar att täckningen av grönslick (Cladophora) inskat i ytan de senaste åren edan cyanobakterier (Rivularia) ökat. Däreot har rödalgernas täckning lite djupare i profilen åter ökat en aning enstaka % % % % Tångens täckningsgrad på olika djup på station RefH1 utanför Bergkvara. Föruto tångens täckningsgrad anges också till vilket djup det finns läpligt substrat för tång att växa på (rött streck). Referenser Fonseca, M.S., Ziean, G.W., Thayer, G.W. & Fischer, J.S The role of current velocity in structuring eelgrass (Zostera arina L.) eadows. Est.Cost.Shelf Sci. 17: Lindvall B The condition of a Fucus -counity in a polluted archipelago area on the east coast of Sweden. Ophelia 3: Naturvårdsverket,. Bedöningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon ; Bilaga B till handbok :4. Persson, L-E., Engkvist, R. & Tobiasson, S.. Saordnad recipientkontroll i Kalar län. Resultat Delrapport Mörbylånga Sockerbruk AB. Högskolan i Kalar. Rasussen, E Systeatics and ecology of the Isefjord arine fauna (Denark) with the the survey of the eelgrass (Zostera) vegetation and its counities. Ophelia 11: Tobiasson, S.. Vegetationsövervakning längs Kalar läns kust. Årsrapport Kalar läns kustkontroll. Linneuniversitetet Rapport :1. Tobiasson, S.. Marin inventering i orådena Ottenby, Grankullavik och Viråns ynningsoråde. Linneuniversitetet. 1

15 Bilagor BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 BILAGA 9 BILAGA 1 Stationer för tångstudier i Kalar län hösten. Suatabell för tångstudier i Kalar län hösten. Mängden tång längs dyktransekter i Kalar län -. Tångens djuputbredning vid dyktransekter i Kalar län Trendanalys av tångens täckningsindex, tångbältets djuputbredning och tångens täckning på 1 djup för åren -. Tabell ed uträknade EQR-värden (Ecological Quality Ratio) för 28 transekter i Kalar län -. Täckning av växter i utslupade rutor i tre olika djupintervall. Täckning av växter i utlagda provrutor på fe ålgrässtationer runt Öland -, tabell. Täckning av växter i utlagda provrutor på fe ålgrässtationer runt Öland -, diagra. Antal ålgrässkott i provrutor på fe ålgrässtationer runt Öland -. 11

16 Bilaga 1. Tångstudier på 92 stationer i Kalar län hösten. Gråarkerade rader är staprofiler edan övriga är stödprofiler. Positioner anges i WGS84. station läge oråde position datu ax-t dj f ax T-1 ögb ugb ugf ugs an lat long (%) () (%) () () () () = ordinarie profiler RefH1 Kårö Kl Bergkvara 56 23, , ,3 1,1,6 5,2 5,3 Ref11 Kårö S-sida Bergkvara 56 23, , ,4 5,1,6 2,9 4,7 Ref12 Svartaskär S-sida Bergkvara 56 23, , ,3 5,2,6 2,9 5,8 K17HMe V Stensö V sjön, Kalar ,4 25,2 1, 1,7 2,3 K171 V Stensö V sjön, Kalar 56 38, , ,4 1,2,9 2,8 2,7 K172 V Stensö V sjön, Kalar 56 37, , ,6 75,2 1,5 3,1 3,3 K16H Skallö N-sida Kalar ,4 3,2 4,8 3,5 substratbegränsning K161 Svinö N-sida Kalar 56 41, , ,6 75,2 2,9 >3,8 >3,8 substratbegränsning K162 Björkenäs o-sida Kalar ,5 1,2,8 3,6 3,8 K163 Nordannen NV-sida Kalar , ,5 4,5 K164 Kalvholen N-sida Kalar ,4 1,3,6 1,6 >1,9 RefH2Me2 Revsuddens S-sida Skäggenäs , ,2 1 2,1 2,6 Ref21 vid kabel N Revsudden Skäggenäs 56 46, , , 1,2 3,3 5,3 >5,3 även sågtång Ref22 Ispeudde N-sida Skäggenäs ,5 5,2,8 2 3,5 er tång österut MlB1H Bröttorpsören Ö Öland 56 37, , ,9 >1,5 lång profil MlB11 Holsudd Ö Öland 56 38, , , ,1 >1 lång profil MB16H Utterskär NV-sida Tiernabben 56 57, , ,3 - -,5 1,8 MB161 St Väderöns N-spets Tiernabben 56 56, , ,7 5,4 1 1,9 2,8 ngt betat MB162 liten ö S Matge Kl Tiernabben 56 57, , ,6 1,3 2,6 4,9 4,7 MB15I St Svartören O-sida Mönsterås , ,9 5,7 MB151 liten ö V L Svartören Mönsterås 57, , ,7 25,3 1,1 3,8 4,5 substratbegränsning i ytan MB152 Törneskär SO-sida Mönsterås 57, , ,5 - -,5 1,6 1 planta MB153 liten ö S L Svartören Mönsterås 57, , ,2 MB12HI Ekö O-sida Mönsterås Bruk ,8 5,3 1,5 2,3 3,2 MB121 Hästö NO-hörn Mönsterås Bruk 57 2, , ,7 75-1,2 1,5 3,2 2,9 MB122 Ekö S udde Mönsterås Bruk 57 1, , ,6 75,2 1,4 1,5 2,3 MB123 lilla ön S Ekö Mönsterås Bruk 57 1, , ,6 MB124 avlång ö SV Ekö Mönsterås Bruk ,6 1,2,7 3,8 4 ganska nya plantor MB125 Y Långskär NV-sida Mönsterås Bruk 57 1, , ,6 25,2 1 4,5 3,8 MB11I Busken S-sida Mönsterås Bruk ,9 MB111 lilla ön V Svartingskär Mönsterås Bruk 57 2, , ,3 MB112 såöar N Busken Mönsterås Bruk 57 2, , ,7 MB1I Svartingskär N-sida Mönsterås Bruk 57 2, , ,4 - -,4 >2,7 flera nya plantor nära ytan MB11 Svartingskär NV-udde Mönsterås Bruk 57 2, , ,2 MB12 Såöar S Soleskär Mönsterås Bruk 57 2, , ,4 - -,4 >2,1 nya plantor MB9HI Soleskär N-sida Mönsterås Bruk ,4 - -,8 3,9 MB91 Dösö Mönsterås Bruk 57 3, , , ,4 ngt betat MB92 Ödängla udde Mönsterås Bruk 57 3, , ,4 1,3 1,4 1,8 2,3 er tång västerut MB8I Vargeskär O-sida Mönsterås Bruk ,4 - -,4 1,8 1 ny planta MB81 St Äspeskär O-sida Mönsterås Bruk MB82 Skäret S St Äspeskär Mönsterås Bruk ,8 MB83 ö V St Äspeskär Mönsterås Bruk , ,2 6,7 flera nya plantor MB6H Gåsö S-sida Mönsterås Bruk ,8 MB61 Gåsö O-sida Mönsterås Bruk , ,2 1,8 nya plantor MB62 Gåsö V-sida Mönsterås Bruk ,5 - -,5,7 nya plantor MB5HI Gåsö N-sida Mönsterås Bruk , ,4 5,4 MB51 Gåsögrund N-sida Mönsterås Bruk 57 4, , ,5 1,3,5 1,6 4,8 ngt betat MB52 lilla ön SW Gåsögrund Mönsterås Bruk 57 4, , ,6 - -,9 MB4I St Sillekrok N-sida Mönsterås Bruk ,1 4,8 nästan all tång borta MB41 L Sillekrok O-sida Mönsterås Bruk ,6 1,2 2,1 >5 MB42 lilla ön NV L Sillekrok Mönsterås Bruk , ,4 >3 MB43 Vållörop S-sida Mönsterås Bruk ,5 1,4,9 2,1 MB44 ön Ö Pinneholen Mönsterås Bruk ,5 75,2 1,3 4,1 6,1 MB3HI Kungsholen S udde Mönsterås Bruk ,4 25,2 1 2,1 3,3 MB31 lilla ön O Kungsholen Mönsterås Bruk ,6 75,2 2,1 3,1 3,5 MB32 Bokö S-sida Mönsterås Bruk ,8 5,3 1,1 1,9 2,7 O12H ö S Tjudö (S-sidan) Påskallavik 57 1, , ,7 5 1,3 1,9 4,1 7,3 O121 ö SO Storö Påskallavik 57 11, , ,8 1,1 2,6 5,8 6 O122 ö O Kuggö Påskallavik 57 1, , ,3 1,8 2,2 5,3 ngt betat O14H Tällskär O-sida Oskarshan , ,6 9,4 O141 St Äggholen O-sida Oskarshan ,5 25,3 2,1 5,4 6,2 betat O142 Griskallen S-sida Oskarshan ,7 2,1 4,3 1 betat O1H S Bergholen V udde Oskarshan ,9 3,1 4,3 1,5 betat O11 Fallebo Bergh N udde Oskarshan , ,2 7, hårt betat O12 Stångskär V-sida Oskarshan 57 16, , ,6 5,9 hårt betat FB3H ö S Grytsholen Figehol ,2 5,6 2,3 6,5 6,6 betat FB31 Noransgrund SV-udde Figehol , ,5 5,1,8 3,8 >5,6 betat FB32 Fågelö V-sida Figehol 57 21, , ,8 1,2 2,3 4,2 >6,2 OKG3H St Rönnen N-sida Sipevarp ,4 25,2 5,8 12,6 9,7 även sågtång, sliten tång i ytan OKG31 ö V St Rönnen Sipevarp 57 22, , ,6 1,3 2,9 4,1 5, även sågtång OKG32 ö O Björkskär Sipevarp 57 23, , ,4 1,3,6 5,3 8,8 även sågtång OKG2H Sipevarps udde Sipevarp ,7 5,5 5, ,3 även sågtång OKG21 Gröttlans fyr Sipevarp 57 24, , ,7 1,1 1,9 4,8 5 även sågtång OKG32 Ävrö O-sida Sipevarp 57 25, , ,7 4,2 7,6 11,5 >11,5 även sågtång, er tång västerut OKG1H ö S Enudden (S udden) Sipevarp ,9 1,9 2,4 1,4 1,2 även sågtång OKG11 ö NO Sillholen (O udden) Sipevarp 57 26, , , ,3 11 även sågtång OKG12 Enudden Bk Sipevarp 57 26, , ,2 5,2 1,4 9,1 11 även sågtång RefH3 Kälö V-sida Misterhult ,2 2,6 5,9 >11,8 betat Ref31 Klåvskär N-sida Misterhult 57 36, , ,3 1,3 5,7 6,9 >7 även sågtång Ref32 Söreskäret O-sida Misterhult 57 37, , ,1 2,8 3,5 6, V17H Krokö V udde Västervik ,4 75,2 3,2 4 8,5 V172 Krokö NV-sida Västervik 57 43, , ,4 75,3 2,6 6,5 6, V173 ö ellan Krokö o Spårö Västervik 57 42, , ,4 75,3 3,2 4,9 7,8 V16H Ö Korpholen O-sida Västervik ,9 5,8 2,4 4,6 1,3 V161 S Korpholen Västervik 57 43, , ,7 5,5 3,5 4,7 6,8 V162 Korphällan O-sida Västervik 57 43, , , ,4 >6 er tång österut V15H Lusärna N udde Västervik , ,5 3,7 V151 Lusärna V-sida Västervik 57 45, , ,6 - -,6 5,3 V152 St Ringholen S-sida Västervik , ,4 4,3 RefH4Me4 Göklabben V-sida Kvädöfjärden ,2 75,4 3,9 5,9 11,2 Ref41 Kalven V udde Kvädöfjärden 58 2, , , ,1 >6 betat Ref44 ön N Kvädö Rotskär Kvädöfjärden 58 2, , ,8 1,6 2,1 4,5 >7 12

17 Bilaga 2. I övre tabellen anges antalet lokaler i respektive oråde so hade tång eller tångbälte sat edelvärde för tångens täckning på 1 djup vid undersökningen. Även edelvärden för tångens djuputbredning redovisas. Utbredningsgränserna är beräknade enbart för de lokaler so hade tångbälten. Nedre tabellen redovisar skillnaden ellan och. Totalt antal stationer Stn ed tång Stn ed bälte Täckning på 1 övre gr bälte undre gr bälte undre gr tång Hela länet ,4 2,1 3,9 Bergkvara ,1,6 3,7 Kalar ,2 1,6 3, Ö Öland , Tiernabben ,4 1,8 2,4 Mönsterås ,3 1,1 2,1 önsterås Bruk S ,2 1,2 3,1 önsterås Bruk C ,2 önsterås Bruk N ,3 1,2 2,1 Påskallavik ,5 2,1 Oskarshan ,6 2,4 4,7 Figehol ,3 1,8 4,8 Sipevarp , 3,6 8,6 Misterhult ,9 3,7 5,4 Västervik ,4 3, 4,1 Kvädöfjärden ,5 3, 4,8 Skillnad - Totalt antal stationer Stn ed tång Stn ed bälte Täckning på 1 övre gr bälte undre gr bälte undre gr tång Hela länet 5 1 -,1 -,1 -,3 Bergkvara 1 -,1-1, -,1 Kalar 2 -,1,2 Ö Öland Tiernabben 8 -,1,1 Mönsterås -19 -,4 -,3 önsterås Bruk S 1 1 -,1 -,2,2 önsterås Bruk C 4 1 -,5 önsterås Bruk N 8 -,1,1 Påskallavik -2,1-1, Oskarshan -1-1,1,3 -,1 Figehol -2 -,1-1,3 Sipevarp 1-4 -,4 -,1 -,1 Misterhult -2 -,1 -,1,2 Västervik 2,1 -,1 Kvädöfjärden ,1,5,2 13

18 Bilaga 3. Mängden tång längs dyktransekter i Kalar län -. Mängden uttrycks so täckningsindex (se faktaruta). Ref H4Me4 V15H V16H V17H ,1,2, Ref H OKG1H 1 2 OKG2H 1 2 OKG3H FB3H O1H O14H O12H

19 MB3HI MB5HI MB9HI MB12HI ,5 1, 1,5 1 2 MB16HI 6 12 RefM2Me2 3 6 K16H 15 3 K17H RefH FAKTA för en art kan beräknas geno att kobinera uppgifter o artens täckningsgrad i % ed dess utbredning längs utlagda transekter. Ex vis får en transekt ed tångtäckningen 5% längs 2 av transektens längd ett index på,5x2=1. Detta index ger ett bra ått på hur ycket tång det finns på en station. Det fungerar bra för att studera utvecklingen över tid edan jäförelser ellan olika lokaler blir indre relevanta efterso indexet påverkas av sådant so bottenlutning, substrattillgång. 15

20 Bilaga 4. Tångens djuputbredning vid dyktransekter i Kalar län Grått raster betyder att tången täcker er än 25 % av botten (=bälte). Prickade ytor betyder förekost (<25 %). 6, 8, Ref H4Me4 6, 8, V15H 6, 8, V16H 6, 8, V17H 6, 8, Ref H3 6, 8, 1 1 OKG2H 6, 8, 1 1 OKG3H 6, 8, FB3H 6, 8, O14H 6, 8, O12H 1, 3, 5, 6, MB3HI 1, 3, 5, 6, MB4I 1, 3, 5, 6, MB5HI 6, 8, O1H 6, 8, 1 1 OKG1H 16

21 > 25% tång < 25% tång ingen tång 1, 3, MB9HI 1, 3, MB12HI 1, 3, MB15I 1, 3, MB16HI 1, 3, Ref H2Me2 1, 3, K16H 1, 3, K17H 6, Ref H1 17

22 Bilaga 5. Trendanalys av tångens täckningsindex, tångbältets djuputbredning och tångens täckning på 1 djup för åren - (För 12 stationer finns data på bältesutbredning ända tillbaka till 1984). Antalet ättillfällen sat r-värde anges under respektive stations ätserie. Signifikanta trender (p<5) anges ed fet stil. trendanalys (korrelation) för tångens täckningsindex REFH1 K17H K16H REFH2Me2 MB16HI MB12HI MB9HI MB5HI MB3HI O12H O14H O1H FB3H OKG3H OKG2H OKG1H REFH3 V17H V16H V15H REFH4Me4 26,5 2,36 24,31 4,56 5,35 4,69 8,63 3,69 13,69 21,74 1,76 3,94 5,69 8, ,94 24,31 4,38 2,51,16 3,56 1,12 11,79 17,44 9,8 3,8 1, , 1,91 24,56 2,88 11,8 12,58 1,25 1,65 6,25 1,66,98 1,2 64,95 1,9 18,48 6,85 2, ,45 1,86 18,75 2,63 6,28 12,56,95 3,51 6,78 1,15,11,21 2,63 6,95 9,99 13,54 5,13 5,53, ,25 1,98,56 13,15,5 3,51 6,65,75,23,17 2,38 71,85 12,89 13,24 6,88 6, ,45 1,9 26,75 1,13 1,13 11,85 1,23 4,63 6,95,56 7 2,44 47,65 9,44 1,18 6 7, ,38 1,46 17,35 1,13 1,88 11,88 1,23 11,24 8, ,65 25,23 9,39 2,53 3,56 7,7,1 11,83,94 22,51 2,5 1,88 9,7 1, 2,95 9, 1,88 16,6 1, 1,68 3,75 4,75,3 9 5,15 1,43 2,24 5 4,55,28 3,6 7,26,98 16,28 2,34 2,15 4,58 6, ,25 1,59 24,38 13,75,1 1,73 6,73,45,16 2,68 17,18 4,44 7,25 1,38 4,5, ,74 1,1 23,33,15 13,39,1 3,4 9,9,49,1 1, ,88 7,65 1,68 3,8 4,72,73 7,31 2 8, ,83,28 12,98,1 2,89 11,3,75,32 2,49 4,36 34,78 8,47 12,65 1 5,7 1,3 9,84 6,15 2,36 25,4,1 11,15,1 2,6 5,93,87,45 2,2 5,84 39, 15,88 12,15 6,21 6,48 2,75 9 1,5 9,31 2,43 2,41,58 16,95 9 4,3 1,58,63,67 1,46 5,47 39,15 13,26 6,8 6,81 2,12 7 1,17 5,72 1,56 24,14,26,18 9,49 3,67 7,6,32,52 1,58 5,43 32,77 1,14 4,32 5,53 7,35 2,28,13 1,42 5,37 1,95 25,341,3,25 12,45 5,68 13,567, ,79 29,455 11,35 1, ,169 3,645,26 3,31 6,745 1,53 19,8235,295,115 8,975,16,67 2,765,515,815 1,947 5,545 3,91 8,315 6,27 3,13 7,622 5,68 5 3,46 4,695 2,19 34,58,25 1,61,29,7 9,16,557,175 2,44 6,667 38,56 13,86 8,38 1,83 7,57 3,336,35 5,962 3,825 2,175 26,49, ,79 43,58 7,64,21,255 7,29 25,94 9,82 9,34 1,556 3,5 3,594,216 4,595 3,95 2,439 27,964,64 5 9,67 9,37 4,985,638 36,55 7, ,8 16,735 8,91 6 6,83 1,483,25 8,15 8,2 2,625 3,44, ,75 5,56 6,6,625,4 1,83 5,815 32,3 14,29 11,88 4,6 8,36 2,23,165 9,12 11,26 1,755 23,63 4,44,18,695,43,19 3,77 8,35 24,585 13,48 8,665 5,1 5,9 3,185,265 7,34 6,84 1,525 29,976 2,64,135 13,575,32,515 6,49,565,13 2,54 5,35 23,26 12,115 7,61 4,58 6,67 2,27,17 7,17 7,965 1,935 31,76 5,885,31,89,83,575,15 4,22 3,75 25,15 1, ,885 6,775 2,45,25 7,355 n kor -,83,158,513 -,193 -, ,558 -,65 -,128 -,491 -,269 5,752 -,521,275 -,43 -,59,459,44,713,875 trendanalys (korrelation) för tångbältets djuputbredning REFH1 K17H K16H REFH2Me2 MB16HI MB12HI MB9HI MB5HI MB3HI O12H O14H O1H FB3H OKG3H OKG2H OKG1H REFH3 V17H V16H V15H REFH4Me4 1984,8 1,9 1,1 1,4 3,4 1,7, ,,9 1,7 1,3 1,4 1,3 2,3 2,5 1, ,,8 1,9,7 2,1 1,8 2,4 3,4 1,9 1,3 1, ,3,9 1,5 3,4 2,2 2,6 1,7 1, ,1 1,1 1,8 3,5 2,5 2,6 3,9 2,1 1,5 3,6,7 2,2 1 3,3 2,1 2,6 1,6 2,8 5,2 2,8 1,6 1, ,2,8 2,2,6 2,8,2 3 5,9 2,6 1,6,7 3,5,7 2,2,5,7 1,7 1,7,2,5 5,5 2,5 5, ,8,7 2,2,5,8 1,1,3,7 1,2,6 5,5 2,3 2,9 2 1,8 2,8,7 2,2,2,4 1,1,3,7 1,2,8 5,7 3,1 2,9 2,1 2,1 2,8,5 2,2,4,2,6,3,8 1,1,8 4,2 2,3 1,7 1,6 2,6 2,8,7 2,2,4,2,6,8,8,9 4,4 2,4,4 2 2,8,2,6 2,25,5,3,6,3,8,7 4 2,2 2,3,2,6 2,3,6,4,7,4,6,1 1 2,2 2,7,2,7 2,3,6,3,8 1,8,7,4 1,6 1,5 2,1,2,2,7 2,4,6,3,83 1 1,3,9 2,3 5, ,8,7 2,5,6,2,8 1,1,8 1,2 1,2 2,3 6 2,3 1,8,6,4,7 2,3,6 1,1 1,2,3,7 1,8 4,4 2,9 2,5 2,4 1,5 1,8,6,3,7 2,6,6 1,1,9,8 1,7 5,3 5,5 1,5 1,9 1,4,8 2,1,7 2,4,5 1,1,8,4,7 2,8 5,2 5,5 1,7 3,3 2,1 1,5,6,5,7 2,4,7 1,1 1,1,5,7 2,6 4,5 5,6 1,8 1,7 2,5 1,8 2,3,3,9 1,7,6,8,9,5,5 2,2 4,5 5,4 1,7 1,7 2,3 2,1 1,6,1,7 2,3,8 1,7 2,2 2,9 4,9 5,4 1,2 1,1 2,8 2,2 2,2,1,8 2,8,7,7 2,6,8 2 1,6 1,3 1,9 2,1 2,3,1,8 2,6,6,7,7 2,2 1,2 3 1,7 1,9 2,7,7 3,3,9 2,6,7,6,3 2,5 2,4 4,6 3 2,1 2 2,6 1,9 3,4,3,8 2,1,4,6,5 2,2 2,6 4,6 3,3 1,3 2,7 2,3 1,8 3,1,6,5 2,3,5 1,6 1 2,6 2 5,1 2,6 1,2 2,7 3,2 1,8 3,1,5,8 2,8,8 1,2,8,6 2,2 1,7 5,6 5,3,9 1,4 3 1,6 3,5 n kor -,747,313,421 -,346 -, , ,54 -,262,465,785 2,417 -,52 -,192,551,669 -,94 n kor -,773 -,189,651 -,659 -,694 -,262 79,413 -,527,468,486 -,676 trendanalys (korrelation) för tångens täckning på 1 djup REFH1 K17H K16H REFH2Me2 MB16HI MB12HI MB9HI MB5HI MB3HI O12H O14H O1H FB3H OKG3H OKG2H OKG1H REFH3 V17H V16H V15H REFH4Me4 87,5 87,5 87,5 1 87,5 62,5 87,5 62,5 87,5 1 87,5 62, ,5 62,5 87,5 1 87, ,5 87,5 87,5 62,5 1 87,5 37,5 87,5 1 62,5 37,5 5 17,5 37,5 62, ,5 87,5 87,5 87,5 87,5 1 67,5 37,5 87,5 1 37,5 37,5 5 37,5 37,5 37, ,5 87,5 87,5 62,5 87,5 1 37,5 37,5 87, ,5 5 37,5 37,5 37, ,5 87,5 87,5 87,5 62,5 87,5 1 87,5 87,5 1 17,5 5 62,5 37,5 37, ,5 87,5 87,5 1 62,5 87,5 37,5 87, ,5 37, ,5 67,5 87,5 1 37,5 87,5 37,5 87, ,5 62, ,5 37, ,5 87,5 1 37,5 87, ,5 62, ,5 17,5 37,5 87,5 5 37,5 87, ,5 37,5 37,5 1 87,5 1 62,5 62,5 37,5 87, ,5 87, ,5 87,5 37, ,5 17,5 87,5 17,5 87,5 87, ,5 87, ,5 37,5 17,5 37,5 87,5 87,5 87,5 87,5 87,5 87,5 1 17, , , , , , , , , , n kor -,696 -,495,425,556 -,497,417 -,867 -,76 -,416 -,628 -,178 64,549 -,21, ,74-74,751,63, gräns för signifikans n r n r n r 18,456 22,414 26,386 19,444 23,46 27,381 2,435 24,399 28,377 21,423 25,392 29,374