Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken"

Transkript

1 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: Box 43 Hedagatan LJUNGSBRO LJUNGSBRO Telefax: Bg:

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 0 SAMMANFATTNING... 1 INTRODUKTION... 2 UTFÖRANDE... 3 UTRUSTNING... 3 FÄLTINVENTERING... 3 LOKALER... 4 MILJÖKVALITÉTSBEDÖMNING... RESULTAT OCH DISKUSSION... 6 LOKALBESKRIVNINGAR OCH BEDÖMNINGAR... 6 Transekt A, Lilla Grytholmen... 7 Transekt B, Kalven... 8 Transekt C, Svinsta skär... 9 Transekt D, Stenskär...10 Transekt E, Esterön norra...11 Transekt F, Norra stranden...12 Transekt G, Vitskärs kobbe...13 SAMMANFATTANDE BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDET...14 SLUTSATS...16 REFERENSER...17 BILAGOR...18 BILAGA 1. PRIMÄRDATA DYKTRANSEKTER...19 BILAGA 2. NATURVÅRDSVERKETS BEDÖMNINGSGRUNDER...26 BILAGA 3. LOKALFOTON...28 Transekt A...28 Transekt B...29 Transekt C...29 Transekt D...30 Transekt E...31 Transekt F...31 Transekt G...32

3 Sammanfattning En inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken har genomförts. Syftet med undersökningen var att beskriva bottenvegetationen och göra en bedömning av områdets miljökvalité utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav. Undersökningen ska också fungera som referensunderlag i framtida undersökningar om förändringar i bottensamhällen eller effekter vid eventuella störningar. Fältinventeringen utfördes 2-26 september 2007 och inkluderade linjetaxering av dykare på totalt sju transekter. Linjetaxering beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning, samt utgör ett lämpligt underlag vid återbesök. De sju inventerade transekterna gjordes på två nya lokaler och fem tidigare inventerade lokaler. På mjuka bottnar dominerades kärlväxtssamhället av ålnate (Potamogeton perfoliatus). Grunda hårdbottnar täcktes av grönalgerna grönslick (Cladophora glomerata) och tarmalger (Ulva spp.). Grönalgen C. glomerata såg dock brun ut p.g.a. kraftig påväxt av kiselalger. Även kärlväxterna hade rikligt med påväxt, framför allt av brunalgerna trådslick/brunslick (Pilayella/Ectocarpus) men även av grönalgen Ulva spp. och nässeldjur (Hydrozoer). Makroalgssamhället var artfattigt och bestod främst av ettåriga arter (Cladophora glomerata, Ulva spp. och Pilayella/Ectocarpus). Den fleråriga brunalgen ishavstofs (Sphacelaria arctica) förekom endast sparsamt och endast en rödalg (Ceramium tenuicorne) observerades. Blåstång (Fucus vesiculosus) förekom på två lokaler men var bältesbildande endast på en. Frånvaron av många fleråriga arter, speciellt rödalger, kan dock förklaras av den låga salthalten. Den mesta växtligheten återfanns grundare än 2, m djup även om kärlväxternas djuputbredning låg mellan 3,7 och, m och alger observerades ned till 8,3 m. Växtlighetens djuputbredning är beroende av hur djupt ner ljuset når i vattenmassan och indikerar att området är tydligt påverkat av mänskliga aktiviteter. Tillförsel av näringsämnen t.ex. via avrinning eller utsläpp leder ofta till grumligare vatten, vilket förhindrar ljuset från att tränga ned till botten. Båttrafiken i området kan dessutom spä på grumligheten i vattnet då de stora fartygen river upp sediment från bottnarna. I bedömningen av lokalerna och området användes Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som stöd men hänsyn togs till de skyddade förhållanden och låg salthalt. Fem av lokalerna (A, C, E, F och G) bedömdes vara tydligt till kraftigt påverkade och två av lokalerna (B och D) tydligt påverkade. Den sammanvägda bedömningen för undersökningsområdet blir att det är tydligt till kraftigt påverkat. 1

4 Introduktion Bråviken är över mil lång och sträcker sig från yttre kustbandet ända in till Pampusfjärden och Lindö strax utanför Norrköping. Undersökningsområdet i inre Bråviken påverkas av närheten till fastlandet som bildar vikens norra, västra och södra stränder. Med avrinningen från fastlandet tillförs diverse partiklar, närsalter och sötvatten till viken. I sydvästra delen mynnar dessutom Motala ström som står för den största tillförseln av sötvatten. Salthalten i Bråviken varierar under året beroende på tillförseln av sötvatten. I en undersökning i augusti år 2001 uppmättes salthalten i undersökningsområdets ytvatten till 3,7 6,2 promille (Notini & Sangfors, 2001). Salthalten är en av de viktigaste omvärldsfaktorerna som bestämmer bottensamhällenas artsammansättning i Östersjön (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990). En låg salthalt betyder till exempel att många marina arters utbredning begränsas. Andra viktiga faktorer som styr arters utbredning är vågexponering, bottentyp och ljus (djup) (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990). Kring inre Bråviken ligger också flera industrier och många transporter sker med större fartyg i de farleder som går tvärs igenom undersökningsområdet. Syftet med undersökningen var att beskriva bottenvegetationen och bedöma områdets miljökvalité utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav. Undersökningen ska också fungera som referensunderlag i framtida undersökningar om förändringar i bottensamhällen eller effekter vid eventuella störningar som till exempel muddringsarbeten. Bild 1. Utsikt inåt Bråviken från transekt A. Foto: M. Borgiel. 2

5 Utförande Fältinventeringen i Bråviken utfördes 2-26 september Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på totalt sju transekter. Linjetaxeringen beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning samt utgör ett lämpligt underlag vid återbesök, t.ex. i syfte att följa förändringar i bottensamhällena eller söka effekter av störningar. Utrustning Provtagningsutrustningen vid inventeringen kan sammanfattas i en tabell (tabell 1). Utrustningen följer specifikationerna enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket ). Provpunktskoordinaterna angavs med hjälp av GPS (Garmin 272C). Tabell 1. Provtagningsutrustning vid dykinventeringen Typ Specifikation Måttband (totalt 100 m) 2 st 0 m måttband från Biltema Djupmätare Dykdator Uwatec Pro Ultra, noggrannhet +/- 0,1 m Skrivskiva, plastpapper Kompass 360º Digitalkamera Olympus 400 mju Fältinventering Linjetaxeringen utfördes av dykare som simmade längs med transekterna. En dyktransekt är en linje mellan två punkter, där den grundaste punkten är startpunkt, positioner längs linjen anges med avstånd från startpunkten och djup. Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs m h a GPS och måttbandet läggs ut i en bestämd kompassriktning. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Längst ut på måttbandet noterar dykarna avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt) samt vilka alger och växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1,, 10, 2, 0, 7 och 100 %. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av blåmusslor (Mytilus edulis), medan abundans av övrig fauna skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt mot stranden eller transektens grundaste punkt, och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad när vegetation eller bottensubstrat förändras, eller när en större förändring sker i djup. Skattningarna sker i en 6-10 m bred korridor (3- m på vardera sida om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstrukturen samt vegetationens sammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. Metodiken följer standarden för nationella miljöövervakningen (se Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning Vegetationsklädda bottnar, ostkust ). 3

6 Lokaler Bottenvegetationen inventerades på sju lokaler i inre delen av Bråviken (figur 1). Fem av lokalerna ingick i en vegetationskartering av de grunda bottnarna i Bråviken år 2001 (Notini & Sangfors 2001). Dessa fem lokaler hade valts för att täcka in områden på olika avstånd från pappersbrukets utsläppspunkt, samt olika delar av Bråviken med hänsyn tagen till bottentyp och djup. Två nya lokalerna placerades i nordvästra delen av inre Bråviken för att bättre täcka in vikens norra och västra del. Transekternas positioner, riktningar och längder framgår av figur 1 och tabell 2 och 3. Vid återbesöken av de fem tidigare besökta lokalerna visade det sig i flera fall vara svårt att hitta utgångspunkten för transekterna baserat på informationen i rapporten från undersökningen 2001 (Notini & Sangfors 2001). Dykningarna gjordes dock i närområdet och därmed kan observationer av djupgräns och dominerade växtlighet jämföras mellan undersökningarna. Figur 1. Karta över lokalernas placering i inre Bråviken. De fem tidigare besökta lokalerna A-E samt de två nya lokalerna F och G är markerade med röda pilar. Tabell 2. Dyktransekternas positioner, riktningar, längder samt maxdjup (justerade till normalvattenstånd). Positionerna är angivna i WGS84, som grader och decimalminuter. Transekt Position N Position E Riktning Längd (m) Maxdjup (m) A 8º 37,701 16º 16,48 16º 100 4,4 B 8º 38,714 16º 20,99 170º C 8º 38,28 16º 24,874 28º 100 8,3 D 8º 39,68 16º 21, º , E 8º 39,101 16º 19, º F 8º 40,079 16º 16,8 170º 100. G 8º 38,740 16º 17,086 60º 100 4,4 4

7 Tabell 3. Korta beskrivningar av transekternas läge. Transekt Beskrivning A Södra udden på lilla Grytholmen B Innanför SÖ spetsen på Esteröns halvö Kalven C NV spetsen på Svinsta skär D NV spetsen på Stenskär E Esteröns norra udde, väster om spetsen F Bråvikens norra strand mellan St. Hammaren och Getå G Östra sidan av kobbe mellan Vitskär och Sjöstenen Miljökvalitétsbedömning Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vegetationsklädda bottnar gäller i första hand för hårda bottnar men kan även tillämpas på mjuka bottnar. Bedömningsgrunder finns för ett antal typområden men undersökningområdet passar inte in i något av dessa. I denna undersökning gjordes därför en bedömning där Naturvårdsverkets bedömningsgrunder användes som stöd och hänsyn togs till de mer skyddade förhållandena och sötvattenstillförsel. Bild 2. Stim av pungräkor ovanför hällbotten täckt av Ulva spp. och Cladophora glomerata på transekt E. Foto: M. Borgiel

8 Resultat och Diskussion Lokalbeskrivningar och bedömningar Varje transekt beskrivs kort med ord och illustreras med en figur. Figuren baseras på dykarens noteringar och ger en översiktlig bild av transektens lutning, bottentyp och dominerande växtlighet vid olika djup och avstånd från land (för symbolbeskrivningar se figur 2). I figuren visas också täckningen av några utvalda arter/grupper vid olika djup (figur 3). De utvalda arterna/grupperna är: grönalger, Fucus vesiculosus (blåstång), Potamogeton spp. (nate), övriga kärlväxter och lösa alger. För varje transekt görs också en bedömning av miljökvalité baserad på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (bilaga 2). Primärdata från dyktransekterna presenteras i bilaga 1. häll block Cladophora spp. Pilayella / Ectocarpus Ulva spp. Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica sten Potamogeton pectinatus Myriophyllum spp. Skattning grus sand ler-, mjukbotten P. perfoliatus Ceratophyllum spp. Lösa alger/växter Balanus improvisus Figur 2. Symbolbeskrivningar till transektfigurerna. Till vänster bottentypsillustrationer och till höger artillustrationer. %-täckning grö Fuc bru Pot kär lösa gröna alger Fucus vesiculosus bruna alger Potamogeton spp. kärlväxter lösa alger/kärlväxter Figur 3. Förklaringar till förkortningar av utvalda arter/grupper och täckningsgrad i transektbeskrivningarna. 6

9 Transekt A, Lilla Grytholmen grö Fuc bru Pot kär lösa Avstånd på lina (m) Längst ut, 100 m från stranden på 4,4 m djup, var den mjuka lerbottnen täckt av sediment. På spridda stenar växte havstulpaner (Balanus improvisus) och nässeldjur (Hydrozoer) och på den mjuka botten förekom enstaka hornsärv (Ceratophyllum demersum). Från 4 m djup förekom enstaka små nateliknande växter och från 3 m djup enstaka axslinga (Myriophyllum spicatum). Vid 2, m djup blev det sandbotten delvis täckt av ålnate (Potamogeton perfoliatus), tarmalger (Ulva spp.) och trådslick/brunslick (Pilayella/Ectocarpus). Närmare land blev det sedan stenigare och botten täcktes av P. perfoliatus, Ulva spp. och Pilayella/Ectocarpus upp till en halvmeters djup där den blockiga botten täcktes av grönslick (Cladophora glomerata) och lite Ulva spp. Upp till ca 2 m djup täcktes hårda substrat av havstulpaner och det förekom också mycket Hydrozoer, även som påväxt på kärlväxterna. Det var rikligt med storvuxna Ulva spp., en halvmeter långa och cm breda exemplar var inte ovanliga. Närmast stranden var det stora Mysid-stim (pungräkor). Djupgränsen för algerna noterades på 3,9 m djup medan kärlväxter förekom längs hela transekten vilket tyder på att deras djupgräns inte var nådd vid transektens maxdjup på 4,4 m. Under 2, m djup observerades dock endast enstaka växter vilket indikerar att djupgränsen var nära. Jämfört med när lokalen besöktes 2001 (Notini & Sangfors 2001) observerades små förändringar. År 2001 hittades ingen växtlighet under 2, m djup. I årets (2007) undersökning saknades P. pectinatus istället dominerade P. perfoliatus ensam kärlväxtsamhället. Dessutom observerades M. spicatum, C. demersum och en okänd nate-art. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna grunda, mycket skyddade lokal. Vegetation förekom huvudsakligen grundare än 2, m, djupare var det bara enstaka indvider. Grönalgerna Ulva spp. och C. glomerata var mycket vanliga längs transekten. Lokalen bedöms till klass 3-4, tydligt till kraftigt påverkad. Stora mängder filtrerare (havstulpaner och Hydrozoa) indikerade att det finns mycket partiklar i vattnet. 7

10 Bild 3. Kraftig Ulva spp. på sten på transekt A. Foto: M. Borgiel. Transekt B, Kalven grö Fuc bru Pot kär lösa Avstånd på lina (m) Transekten började på en flack, kal sandbotten på 10 m djup, 80 m från stranden. På spridda stenar och enstaka block växte havstulpaner och Hydrozoer. Spridda kärlväxter förekom från m djup, men började täcka botten först vid ca 3 m djup. Till en början dominerade ålnate (Potamogeton perfoliatus) men sedan tog borstnate (P. pectinatus) över. Hårsärv (Zannichellia palustris) och axslinga (Myriophyllum spicatum) förekom också. Från 3 m djup förekom också Ulva spp. och Pilayella/Ectocarpus täckte både hårdbotten och kärlväxter. Nämast ytan täcktes den blockiga bottnen av C. glomerata, Pilayella/Ectocarpus och Ulva spp. samt M. spicatum på sandiga fläckar. En liten Fucus vesiculosus observerades på 0,8 m djup. I undersökningen år 2001 (Notini & Sangfors 2001) observerades färre arter än i årets undersökning, och växtlighet endast ned till 2, m djup. Det verkar som vi inte dök på 8

11 samma ställe eftersom avstånd och maxdjup inte stämde överens mellan undersökningarna. Transekterna låg dock i närheten av varandra och den stora skillnaden i vegetationens djuputbredning kan inte förklaras av läge eller brist på lämplig bottentyp. I årets undersökning observerades kärlväxter ned till,4 m djup men de förekom huvudsakligen grundare än 3, m. Algernas djuputbredning begränsades av att det inte fanns lämpligt substrat djupare än 3,3 m. Det var dock först från 3, m djup som vegetationen täckte mer än 10 % av bottenytan. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna skyddade lokal men lokalen bedöms till klass 3, tydligt påverkad. Transekt C, Svinsta skär grö Fu c bru Po t kär l ösa Avstånd på lina (m) Transekten var 100 m lång och nådde 8,3 m djup. Längst ut bestod botten av lera med spridda stenar och block. De hårda substraten täcktes framförallt av havstulpaner och Hydrozoer men även enstaka tunna brunalgstrådar, antingen Pilayella/Ectocarpus eller ishavstofs (Sphacelaria arctica) samt enstaka blåmusslor förekom. Botten blev närmare land mer grusig och bitvis bestod den av häll. Havstulpaner var vanliga medan övrig fauna och växtlighet endast förekom sparsamt. Från ca m djup började Pilayella/Ectocarpus täcka botten och där förekom även enstaka Ulva spp. Kärlväxterna M. spicatum och P. pectinatus förekom från 3, m djup, men botten täcktes främst av en matta av cyanobakterier (Spirulina sp.). Borstnate (P. pectinatus) täckte 0 % av botten på drygt 2 m djup innan hällbotten tog vid. Hällen täcktes av grönalgerna C. glomerata och Ulva spp. samt en hel del havstulpaner. Enstaka algtrådar noterades redan på 8,3 m djup (transektens maxdjup) vilket innebär att algernas djupgräns inte nåddes på denna lokal. Kärlväxterna förekom ned till 4, m djup, men de var först från 2, m djup de täckte mer än 10 % av botten. Denna transekt hamnade inte heller på riktigt samma ställe som i undersökning år 2001, men i närheten. Även på denna lokal observerades växtlighet på större djup i årets undersökning än i undersökningen år 2001 (Notini & Sangfors 2001). Naturvårdsverkets 9

12 bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna skyddade lokal. Lokalen bedöms till klass 3-4, tydligt till kraftigt påverkad. Transekt D, Stenskär Avstånd på lina (m) 10 grö Fu bru Po t kär l ösa Transekten gick i västlig riktning från Stenskärs nordvästra udde. Längst ut, 100 m från stranden var den leriga bottnen på 13, m djup kal med endast lite lösa alger och skal från östersjömusslor. Närmare land blev det grusbotten och mer och mer stenigt med spridda block. Från ca 6, m djup förekom enstaka algtrådar men först från drygt 4 m djup började Pilayella/Ectocarpus täcka botten. Strax därefter täcktes botten även kärlväxter. Kärlväxtsamhället inkluderade främst Potamogeton pectinatus, P. perfoliatus och Myriophyllum spicatum men bitvis även Zannichellia palustris samt enstaka nating, (Ruppia sp.). Mellan 1 och 3 m djup täckte blåstång 2 % av botten. Blåstångsruskorna var relativt rena från påväxt, speciellt de grundare, trots att det var rikligt med påväxt av Pilayella/Ectocarpus på övrig vegetation. Från 3 m djup var även Ulva spp. vanlig som påväxt. Den blockiga botten närmast ytan täcktes helt av Ulva spp. och C. glomerata samt enstaka små blåstångsruskor. Det decimeterdjupa vattnet närmast stranden var fullt av pungräkor. Detta var den artrikaste lokalen (tabell 4) och även ett glest blåstångsbälte förekom. Alger observerades ner till 6,7 m djup och kärlväxter ned till 3,8 m djup. Den djupaste funna blåstångsruskan observerades på 3,8 m djup och bältet (10-2 % täckning) låg mellan 1-3 m djup. År 2001 observerades blåstång bara mellan 0, och 2,8 m djup, och den var påväxt av andra alger. I årets undersökning noterades blåstångsruskorna vara rena från påväxt. Lokalen verkade vara den minst påverkade av de besökta lokalerna i undersökningen men bedöms ändå som tydligt påverkad (klass 3) baserat bl.a. på blåstångens och på kärlväxternas djuputbredning. 10

13 Bild 4. Blåstång (Fucus vesiculosus) på lokal D i nordöstra delen av undersökningsområdet. Foto: M. Borgiel. Transekt E, Esterön norra Avstånd på lina (m) grö Fu c bru Pot kär l ösa + Denna korta, branta transekt nådde 11 m djup knappt 0 m från stranden. Längst ut var den sedimentrika, leriga bottnen delvis täckt av lösa alger. Bottnen blev snabbt sandigare och mängden lösa alger minskade. Upp till 6, m djup saknades hårdbotten och makrofaunan bestod av enstaka sandmusslor (Mya arenaria) och hjärtmusslor (Cerastoderma spp.) samt skorv (Saduria enthomon). Hårda bottensubstrat i form av sten och block började förekomma från 6, m djup och då förekom även havstulpaner. Först

14 från 4,3 m djup noterades den första växtligheten i form av Pilayella/Ectocarpus. Från ca 3, m djup började både kärlväxter och alger täcka botten. Kärlväxtsamhället bestod av M. spicatum, Z. palustris, P. perfoliatus och P. pectinatus och algerna utgjordes av Pilayella/Ectocarpus, Ulva spp. och C. glomerata. På 1, m djup blev det hällbotten framförallt täckt av grönalgerna C. glomerata och Ulva spp. men även Pilayella/Ectocarpus och rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne). På denna lokal noterades ungefär samma djuputbredningsgräns som i undersökningen år 2001 (Notini & Sangfors 2001). Alger observerades från 4,3 m djup och kärlväxter från 3,4 m djup. Från ca 2, m djup täckte kärlväxterna mer än 10 % av botten. Transekterna låg dock inte på samma ställe eftersom det var stora avstånds- och djupskillnader mellan transekten i undersökningen 2001 och transekten i denna undersökning. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna skyddade lokal. På lokalen gjordes den enda observationen av rödalger. Lokalen bedöms till klass 3-4, tydligt till kraftigt påverkad. Transekt F, Norra stranden Avstånd på lina (m) grö Fu c bru Po t kär l ösa Denna långgrunda transekt nådde endast, m djup 100 m från stranden. Den flacka sandiga lerbottnen längst ut var kal med enstaka M. spicatum. På enstaka stenar och block, samt på bråte i form av t.ex. skräp, träbitar och grenar, växte havstulpaner och Hydrozoer. Vid 4, m djup blev botten sandigare och från 4 m djup började lösa alger täcka botten. Kärlväxterna P. pectinatus, M. spicatum och C. demersum förekom spritt. Vid 3,6 m djup blev botten grusigare och algerna Pilayella/Ectocarpus, Ulva spp och C. glomerata började förekomma. Mellan 1 och 3 m djup täcktes botten helt av lösa alger, kärlväxter och en del Ulva spp. Därefter blev det sten- och blockbotten som täcktes av C. glomerata och Ulva spp. Kärlväxter förekom längs med hela transekten vilket innebär att djupgränsen inte var nådd vid transektens maxdjup, m. Det var dock först från 2, m djup som kärlväxterna täckte mer än 10 % av botten. Algernas djuputbredning begränsades av brist på hårt substrat. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna skyddade lokal. Lokalen bedöms till klass 3-4, tydligt till kraftigt påverkad. 12

15 Bild. Skräp med riklig påväxt av Hydrozoer på transekt F. Foto: M. Borgiel. Transekt G, Vitskärs kobbe Avstånd på lina (m) grö Fu c bru Po t kär l ösa + + Botten planade ut ca 40 m från stranden och det var endast 4,4 m djupt 100 ut. Längst ut på en lerig botten till hälften täckt av lösa alger växte havstulpaner, hydrozoer samt enstaka Ulva spp. och Pilayella/Ectocarpus på spridda stenar. På 3, m djup blev botten sandigare och de första kärlväxterna började förekomma. På stenar och block växte rikligt med Ulva spp. och Pilayella/Ectocarpus. Mellan 1, och 2, m djup täckte kärlväxterna M. spicatum, P. perfoliatus och Z. palustris botten. Därefter blev det hällbotten täckt av Ulva spp., C. glomerata och lite Pilayella/Ectocarpus. En meter från stranden växte M. spicatum i en svacka med grus och sten. I svackan förekom också Ulva spp. och mycket lösa alger. Kärlväxter förekom från 3,7 m djup, men huvudsakligen från 2, m djup. Alger förekom längs hela transekten vilket visade att algernas djupgräns inte var nådd vid transektens maxdjup 4,4 m. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav är svåra att applicera på denna skyddade lokal. Lokalen bedöms till klass 3-4, tydligt till kraftigt påverkad, baserat på kärlväxternas djuputbredning och den stora mängden lösa alger. 13

16 Tabell 4. Sammanfattande tabell över de observerade arterna på de sju transekterna. TAXA LOKAL Latinska namn Svenska namn A B C D E F G Spirulina sp. Cyanobakterier x x x Ceramium tenuicorne Ullsläke x Polysiphonia fucoides Fjäderslick x Phaeophyta sp. Brunalg x x Pilayella / Ectocarpus Trådslick/Brunslick x x x x x x x Sphacelaria arctica Ishavstofs x Fucus vesiculosus Blåstång x x Chlorophyta sp. Grönalg x Ulva spp. Tarmalger x x x x x x x Cladophora glomerata Grönslick x x x x x x x Fanerogam sp. Kärlväxt x x Ceratophyllum demersum Hornsärv x x Myriophyllum spicatum Axslinga x x x x x x x Potamogeton pectinatus Borstnate x x x x x Potamogeton perfoliatus Ålnate x x x x x x x Ruppia sp. Nating x Zannichellia palustris Hårsärv x x x x x x Mytilus edulis Blåmussla x x x x Balanus improvisus Havstulpan x x x x x x x Cerastoderma sp. Hjärtmussla x Hydrozoa spp. Nässeldjur x x x x x x x Macoma baltica Östersjömussla x x Mya arenaria Sandmussla x x Lösa alger x x x x x x ANTAL Alger Kärlväxter Djur Sammanfattande beskrivning och bedömning av området På mjuka bottnar dominerades kärlväxtssamhället av ålnate (Potamogeton perfoliatus). Kärlväxterna hade ofta mycket påväxt av både alger och nässeldjur. Påväxtalgerna utgjordes främst av brunalgerna Pilayella/Ectocarpus men även av grönalgen Ulva spp. På alla lokaler täcktes grundare hårdbottnar av grönalgerna C. glomerata och Ulva spp. C. glomerata såg dock brun ut vilket troligen berodde på kraftigt påväxt av kiselalger. I tidigare växtplanktonprovtagningar i området utgjorde kiselalger en av de dominerande klasserna i växtplanktonsamhället samt var den artrikaste gruppen i Bråviken under provtagningsåret (AnalyCen 2001). Djupgränsen för kärlväxter låg mellan 3,7 och, m medan algerna observerades som djupast på 8,3 m. På fem av lokalerna (A, C, E, F och G) var det dock först från 2, m djup som kärlväxterna täckte mer än 10 % av botten. På de andra två lokalerna (B och D) låg kärlväxternas bältesgräns (>10 % täckning) på ca 3, m djup. Det var också på dessa två lokaler som blåstång observerades. Blåstång förekom dock som bältesbildande (10-2 % täckning) endast på lokal D (Stenskär). 14

17 Frånvaron av många fleråriga arter, speciellt rödalger, kan förklaras av den låga salthalten. Liknande artsammansättning har observerats innanför Oxdjupet i Stockholms innerskärgård (Kautsky, 199), vilket förklaras av den låga salthalten i området (Kautsky 1999). Lokal D, som särskiljde sig från de övriga, låg längst från farlederna och hade även relativt hög salthalt (Notini & Sangfors 2001) vilket skulle kunna förklara förekomsten av bältesbildande blåstång. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön samt Hårdbotten i mellanskärgård i egentliga Östersjön användes som stöd vid bedömningarna av miljökvalitén på lokalerna. Undersökningsområdet passar egentligen inte in på dessa beskrivna typområden eftersom det är ett innerskärgårdsområde som är betydligt mer skyddat och har stor påverkan av sötvattentillförsel. Tillståndsklassningen har därför använts med försiktighet men fem av lokalerna (A, C, E, F och G) bedömdes vara tydligt till kraftigt påverkade och två av lokalerna (B och D) tydligt påverkade. I området saknades kransalger som annars är indikatorer på god vattenkvalité (goda ljusförhållanden och låg närsaltbelastning) (Blindow et al. 2007). Arternas djuputbredning tyder istället på att området är tydligt påverkat av mänskliga aktiviteter. Vegetationens djuputbredninggräns beror av hur djupt ner ljuset når i vattenmassan. Tillförsel av näringsämnen t.ex. via avrinning eller utsläpp leder till en ökad mängd växtplankton i vattenmassan, vilket medför grumligare vatten och en minskad sikt. Båttrafiken i området kan dessutom spä på grumligheten i vattnet då de stora fartygen river upp sediment från bottnarna. Även de relativt stora mängderna filtrerare (framförallt havstulpaner) visar att det finns god tillgång på partiklar i vattnet. I närsaltsbelastade områden ökar också mängden fintrådiga påväxtalger. Bland påväxtalgerna märktes bland annat Ulva spp. som generellt gynnas av närsalter (Wallentinus 1979). Ulva spp. var även vanlig på hårdbotten, och storvuxna exemplar förekom. Den sammanvägda bedömningen för undersökningsområdet blir att det är tydligt till kraftigt påverkat. Bild 6. Block med riklig påväxt av nässeldjur (Hydrozoer) och havstulpaner (Balanus improvisus) samt en enstaka blåmussla (Mytilus edulis), på transekt C. Foto: M. Borgiel. 1

18 Slutsats Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken visade att undersökningsområdet är tydligt till kraftigt påverkat. Kärlväxterna återfanns främst grundare än 2, m djup även om spridda plantor observerades ned till m djup. Makroalgssamhället dominerades av de fintrådiga brunalgerna Pilayella/Ectocarpus och grönalgen Ulva spp. samt grönalgen Cladophora glomerata helt övervuxen av kiselalger. Frånvaron av många fleråriga arter, speciellt rödalger, kan dock till viss del förklaras av den låga salthalten. Havstulpaner och nässeldjur var vanliga på hårdbottnar och även som påväxt vilket visar att det finns god tillgång på partiklar i vattnet. Bild 7. Ålnate (Potamogeton perfoliatus) samt halvlös/lös Pilayella/Ectocarpus på lokal G. Foto: M. Borgiel. 16

19 Referenser AnalyCen (2001) Recipientundersökningar år Bilaga 9. Årsrapport. Motala Ströms Vattenvårdsförbund [accessed ] Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & M. Koistinen (2007) Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift, Volym 102, häfte 3-4: Kautsky, H. (199) Dykinventering av de grunda bottnarnas vegetaion i Stockholms skärgård, Institutionen för Systemekologi, Stockholms universitet, Technical report nr 18. ISSN Kautsky, H. (1999) Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mimeogr. Version , Institutionen för Systemekologi, Stockholms universitet, Stockholm, 33 sidor. Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar. Version ersokn_typ/hav/vegbotos.pdf [Accessed ] Notini, M. & O. Sangfors (2001) Vegetationskartering på grunda bottnar i Bråviken, augusti ÅF-MiljöForskarGruppen Wallentinus, I. (1979) Environmental influences on benthic macrovegetation in the Trosa - Askö area, northern Baltic Proper II. The ecology of macroalgae and submersed phanerogams. Contributions from the Askö laboratory 2, ISBN

20 Bilagor Bilaga 1: Primärdata från inventeringen av dyktransekterna Bilaga 2: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Bilaga 3: Foton från dyktransekterna 18

21 Bilaga 1. Primärdata dyktransekter Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr A A A A A A A A A A A A A Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera Sedimentgrad Arter Spirulina sp. Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. 1 Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. 1 Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum 1 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia sp. Zannichellia palustris Mytilus edulis Balanus improvisus Cerastoderma sp. Hydrozoa spp Macoma baltica 1 Mya arenaria Annat Lösa alger 2 10 Kommentarer Övrigt Cladophoran brun, helt övervuxen m diatomeer?, Mysis 3 Ulva halvmeter långa och cm breda Lera under. Övrigt Cladophoran brun, helt övervuxen m diatomeer? Lera under Övrigt Pilayellan halvlös Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

22 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr B B B B B B B B B B B B Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera Sedimentgrad 2 3. Arter Spirulina sp. Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus 1 Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia sp. Zannichellia palustris 10 Mytilus edulis 1 Balanus improvisus 2 1 Cerastoderma sp. Hydrozoa spp. 1 2 Macoma baltica Mya arenaria Annat Lösa alger 10 Kommentarer Övrigt Mysis 3 Mysis 3 Övrigt Övrigt Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

23 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr C C C C C C C C C C C C C C Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera 7 7 Sedimentgrad Arter Spirulina sp Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. 1 Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica 1 Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton pectinatus 0 1 Potamogeton perfoliatus 1 Ruppia sp. Zannichellia palustris 1 Mytilus edulis 1 1 Balanus improvisus Cerastoderma sp. Hydrozoa spp Macoma baltica Mya arenaria Annat Lösa alger Kommentarer Övrigt brun, övervuxen Clad Övrigt brun, övervuxen Clad Övrigt Brun luddig matta 100; brun, övervuxen Cladophora Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

24 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr D D D D D D D D D D D D D D D Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll 0 Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera Sedimentgrad Arter Spirulina sp. Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides 10 Phaeophyta sp. Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. 1 Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia sp. Zannichellia palustris Mytilus edulis 1 Balanus improvisus Cerastoderma sp. Hydrozoa spp Macoma baltica 1 1 Mya arenaria 2 Annat Lösa alger 1 Kommentarer Övrigt Mysis 3 Pilayella som brunt ludd; brun, övervuxen Cladophora Övrigt Fucus från 3 m djup Övrigt Stor Fucus på knytnävsstor sten. Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

25 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr E E E E E E E E E E E Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera 100 Sedimentgrad Arter Spirulina sp. 10 Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum 2 10 Potamogeton pectinatus 10 1 Potamogeton perfoliatus 2 Ruppia sp. Zannichellia palustris 10 1 Mytilus edulis Balanus improvisus Cerastoderma sp. 1 Hydrozoa spp Macoma baltica Mya arenaria 2 Annat Lösa alger Kommentarer Övrigt Mysis 3 Ulva som påväxt Havstulpaner på sek. hårdbotten; Övrigt brun, övervuxen Clad skorv 1; Stor Mya Övrigt brun, övervuxen Clad Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

26 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr F F F F F F F F F F F F Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera Sedimentgrad Arter Spirulina sp. Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. 1 Ceratophyllum demersum 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus 0 1 Potamogeton perfoliatus 0 2 Ruppia sp. Zannichellia palustris 1 Mytilus edulis 1 1 Balanus improvisus 1 Cerastoderma sp. Hydrozoa spp Macoma baltica Mya arenaria Annat Lösa alger Kommentarer Övrigt skräp skräp lerig sand; sek hårbotten sandig lera, sek hårdbo Övrigt lerig sand; sek hårbotten -10 sandig lera Övrigt lerig sand; sek hårbotten Sammanfattande täckningsgrader Lösa alger Pilayella Pilayella Pilayella Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

27 Primärdata dyktransekter i Bråviken. Skattare: S. Qvarfordt. Transektnr G G G G G G G G G G G G Skattningsnr MaxAvstånd MaxDjup MinAvstånd MinDjup Bottentyp Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Lera Sedimentgrad Arter Spirulina sp. Ceramium tenuicorne Polysiphonia fucoides Phaeophyta sp. Pilayella / Ectocarpus Sphacelaria arctica Fucus vesiculosus Chlorophyta sp. Ulva spp Cladophora glomerata Fanerogam sp. Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia sp. Zannichellia palustris 1 Mytilus edulis Balanus improvisus Cerastoderma sp. Hydrozoa spp. 1 Macoma baltica Mya arenaria Annat Lösa alger Kommentarer Övrigt brun, övervuxen Clad Pilayellan halvlös Övrigt brun, övervuxen Clad; Mysis 3 Pilayellan halvlös Pilayellan Övrigt Lösa alger Pilayella, Ulva halvlös Sammanfattande täckningsgrader Blågrönalger Rödalger Brunalger Blåstång Grönalger Nate-arter Kärlväxter Filtrerare Depositionsätare Lösa alger Summa täckningsgrad

28 Bilaga 2. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Hårdbotten i mellanskärgård i egentliga Östersjön Klass Benämning Beskrivning Opåverkad/ obetydligt påverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Samhället utslaget Kraftiga bältesbildande Fucus-bestånd från ca 0, till 3-4 meters djup under normalvattenstånd; spridd Fucus till 6-7, meters djup. I södra Östersjön (från Kalmarsund) bildar oftast sågtång (F.serratus) tångbältets nedre gräns. Påväxten av brun- och rödalger bör ha minskat i augusti. Undervegetationen består av rödalger och brunalger, närmast ytan även grönalger, senare på säsongen framför allt rödalger (Furcellaria lumbricalis, Polysiphonia fucoides, tidigare synonym = P. nigrescens, Ceramium gobii). Bottenvegetationen upphör på ca 12-1 meters djup med rödalgerna Coccotylus och/eller Phyllophora, Rhodomela confervoides och ev. brunalgerna Sphacelaria spp. Brunalgen Chorda spp. och grönalgen Cladophora rupestris vanliga. Kraftiga Fucus-bestånd från ca 0, till 2-3 meters djup, därefter spridda ned till ca 6 m. Kraftig påväxt av brunalger, oftast kvarsittande under hela växtsäsongen. Även måttlig påväxt av mossdjuret Electra crustulenta och havstulpaner (Balanus improvisus). Undervegetation mest brunalger, men även Ceramium gobii och Polysiphonia fucoides. Coccotylus och/eller Phyllophora mindre vanliga, färre Furcellaria lumbricalis än i klass 1. Glesa Fucus-bestånd från ca 0, till 2-3 meters djup. Fucus-plantor kraftigt överväxta av Electra crustulenta och Balanus improvisus samt blåmusslor. Fintrådiga alger växer även på topparna av blåstången. Fucus-bältet har till stor del ersatts av fingrenade alger (framför allt brunalger). Närmast ytan och några meter ned är grönalger vanliga. Coccotylus, Phyllophora och Spacelaria arctica saknas, minskad mängd Chorda spp, Dictyosiphon foeniculaceus och Cladophora rupestris. Tarmtång ökar i frekvens. Ingen blåstång. Fintrådiga alger som delvis avlöser varandra under växtsäsongen, en hel del lösa alger i sjok på ställen där de inte lätt spolas bort. Grönslick (Cladophora glomerata) och rörhinna/tarmtång (Enteromorpha spp.) vanliga, ibland dominerande. Mängder av lösa alger tar död på fastsittande vegetation, framför allt i vikar och sänkor och på plana ytor där de lösa algerna kan ligga kvar. Fintrådigt fluff av grön- och blågrönalger, delvis löst i sjok över botten. På botten förekommer ofta vitt puder/vita mattor av svavelbakterier.

29 Blandad/mjuk botten i mellanskärgård i egentliga Östersjön Klass Benämning Beskrivning Opåverkad/ obetydligt påverkad Något påverkad Tydligt påverkad Kraftigt påverkad Samhället utslaget Ålgräsängar (Zostera marina) från ca 2 till 6-8 meters djup, där de bildar heltäckande bälten, oftast tillsammans med borstnate (Potamogeton pectinatus) och enstaka ålnate (P. perfoliatus). Undervegetation främst bestående av särv (Zannichellia spp.) och lösa alger (t.ex. Ceramium, Furcellaria, men även Fucus vesiculosus). Nating (Ruppia spp.) förekommer. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) ställer speciella krav på sin omgivning (bottentyp, vågexponering, djup etc.) men förekommer delvis i stora mängder i områden med de rätta förutsättningarna. Zostera-bältet glesare (längre avstånd mellan individerna). Potamogeton tenderar att dominera, även inslag av P. perfoliatus i större mängd. Bältets maximidjup ligger kring 6 m. Nating (Ruppia spp.) förekommer i mindre mängd. Kransalger (Chara spp., Tolypella nidifica) är mindre vanliga. Ålgräs (Zostera marina) förekommer sporadiskt, och natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) finns till ca 4 meters djup. Kransalger saknas. Natearter (P. perfoliatus, P. pectinatus) och eventuellt särv (Zannichellia spp.) förekommer, kraftigt överväxta av fintrådiga grön- och brunalger. Stor mängd lös vegetation på bottnen. Lösa individer i olika faser av nedbrytning. Svavelbakterier på botten och fluff av grön- och blågrönalger. Med viss försiktighet kan sistnämnda tillståndsklassning användas även för motsvarande bottentyp i egentliga Östersjöns inner- och ytterskärgårdar. I innerskärgården saknas dock ålgräs. I ytterskärgården förekommer blandade/mjuka bottnar främst i skyddade vikar. 27

30 Bilaga 3. Lokalfoton a c e b d e Transekt A Figur 2. a) Landbild på transektens utgångspunkt. b) Kraftig Ulva spp. c) Myriophyllum spicatum på mjukbotten. d) Potamogeton perfoliatus. 28

31 Transekt B Figur 3. a och b) Landbilder på transektens utgångspunkt. Transekt C 29

32 Figur 4. a) Landbild över transektens utgångspunkt. b) Närbild på utgångspunkten c) Ulva spp. på häll vid ytan. d) Fintrådiga alger e) Matta av cyanobakterier f) Sedimenttäckt block med havstulpaner och enstaka blåmusslor. Transekt D Figur. a) Landbild över transektens utgångspunkt, b och c) Fucus vesiculosus, d) Cyanobakterier, havstulpaner och hydrozoer på block. 30

33 Transekt E Figur 6. a) Landbild över transektens utgångspunkt, b) Ceramium tenuicorne c) Ulva spp., d) Fintrådiga alger. Transekt F 31

34 Figur 7. a) Landbild över transektens utgångspunkt, b) Kärlväxtsamhället c) Kal mjukbotten. Transekt G Figur 8. a) Landbild över transektens utgångspunkt, b) Potamogeton perfoliatus och fintrådiga alger. 32

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering

Läs mer

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &

Läs mer

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Rapport 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Författare: Susanne Qvarfordt,

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 1 2 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne

Läs mer

Marin naturinventering av Stora Nassa

Marin naturinventering av Stora Nassa Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Omslag: Skorv (Saduria

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-16998-06 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Inventering av vattenväxter i Edsviken

Inventering av vattenväxter i Edsviken Inventering av vattenväxter i Edsviken 2006 Tång och Sånt HB Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Metod 4 Karta 5 Lokaler 1. Åmynningen Edsbergsparken 6 2. Landsnorabäckens mynning 7 3. Nytorp 8 4. Falkberget,

Läs mer

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd

Läs mer

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Martin Gullström (Institutionen för ekologi, miljö och botanik, SU)

Läs mer

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm 2008-02-06 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar resultatet från det första

Läs mer

Marin naturinventering av Nåttarö

Marin naturinventering av Nåttarö Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:03 Marin naturinventering av Nåttarö Foto omslag: Sjustrålig smörbult

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna

Läs mer

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport Rapport 2005:3 2004:9 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress:

Läs mer

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Författare: Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer

Läs mer

Ett år för biologisk mångfald

Ett år för biologisk mångfald Ett år för biologisk mångfald STEFAN TOBIASSON, LINNÉUNIVERSITETET / JAN KARLSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET / HANS KAUTSKY, STOCKHOLMS UNIVERSITET Den biologiska mångfalden är vanligen hög på växtklädda bottnar

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP. KAL HÖGS K O L A N MAR Y ISSN: 1402-6198 Rapport 2004:6 U N I V E S R T I HÖGSKOLAN I KAL MAR Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen november 2003 Susanna Andersson Institutionen för BIOLOGI

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning AquaBiota Rapport 2011:02 Författare: Karl Florén & Hanna Mossfelt AquaBiota

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 1974-1986

Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 1974-1986 Naturvårdsverket Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 974986 Sammanfattning Staffan Renström Roger Svensson Marita WigrenSvensson Avdelningen för miljöövervakning 990 Vegetationen i Biotestsjön, Forsmark

Läs mer

Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU)

Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU) Sammanställning och Analys av Kustnära Undervattenmiljö (SAKU) Redaktörer: Sandra Wennberg, Metria Miljöanalys Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket NATURVÅRDSVERKET Text: Jan Albertsson, Umeå marina forskningscenter

Läs mer

Inventering av grunda havsvikar och åmynningar i Södertälje kommun 2006

Inventering av grunda havsvikar och åmynningar i Södertälje kommun 2006 Inventering av grunda havsvikar och åmynningar i Södertälje kommun 2006 Medins Biologi AB Mölnlycke 2006-12-06 Anders Ternsell Peter Plantman Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Telefon Fax E-postadress

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn 2016-06-17 Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Rapportdatum: 2016-06-17 Version:

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

P-03-68. Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp. Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar. Juni 2003

P-03-68. Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp. Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar. Juni 2003 P-03-68 Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Juni 2003 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden

Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Meddelande 11 2009 Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Marinbiologisk inventering och naturvärdesbedömning

Läs mer

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2009 DNR 2061/320 Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk Fältarbetsrapport Axmar bruk Hamrånge socken Gävle kommun Gästrikland 2009 Jim Hansson Peter Hansson

Läs mer

Undersökningar av vattenvegetation, lekområden, bottenfauna och sediment i Edsviken 2006

Undersökningar av vattenvegetation, lekområden, bottenfauna och sediment i Edsviken 2006 Bilaga 2 Undersökningar av vattenvegetation, lekområden, bottenfauna och sediment i Edsviken 2006 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Rapport 2006:19 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Inventering av ålgräsängarnas utbredning Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar

Läs mer

Inventering av kransalger i den gotländska kustzonen, 2015

Inventering av kransalger i den gotländska kustzonen, 2015 Inventering av kransalger i den gotländska kustzonen, 2015 Magnus Petersson Castor & Pollux Omslagsfotografier tagna av Magnus Petersson. Bilden till vänster visar ytan i det område där nyetablering av

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav

Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav OMSLAGET: Trödjefjärden, sedd från Långmaren INLAGANS FÖRSTASIDA: Chara tomentosa i Långmaren (t.v. upptill) Chara aspera, hanplantor (t.v. nedtill) Gloflada,

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.

Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Lena Carlson LeCa Marin Michael Palmgren Klockargårdens film 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera

Läs mer

Skutvikshagen. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011

Skutvikshagen. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Skutvikshagen Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Skutvikshagen Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011 Författare: Mia Arvidsson & Anna Gustafsson 2011-10-20 Rapport 2011:15

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3 Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Rapport 2011:3 Länsstyrelsen Västernorrland Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands

Läs mer

Under ytan i Värmdö kommun

Under ytan i Värmdö kommun Bilaga 2 Under ytan i Värmdö kommun Inventering av bottenvegetation 2005-2006 Rapport 2007-09-01 VÄRMDÖ KOMMUN Projektgrupp Ann Hagström Projektledare / ekolog Anna Edström Ekolog Medverkande konsulter

Läs mer

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Titel Övervakning av hårdbottenfauna längs med Bohuskusten 1991-2011 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil,

Läs mer

Naturvärdesbedömning

Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning avmarin Vaxholms kustvatten naturvärdesbedömning i Vaxholm AquaBiota Report 2014:05 Författare: Henrik Schreiber, Karl Florén Naturvärdesbedömning av Vaxholms kustvatten STOCKHOLM,

Läs mer

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2008:04 Fiskrekrytering och undervattensvegetation En fortsatt studie av grunda vikar i Södermanlands län sommaren 2007 samt eftersök av raggsträfse (Chara horrida) Regional miljöövervakning

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Rapport 2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson & Mikael Borgiel

Läs mer

Stora vikar och sund

Stora vikar och sund Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Stora vikar och sund Stora grunda vikar och sund Large shallow inlets and bays EU-kod: 1160 Länk: Gemensam

Läs mer

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie rapport 5817 maj 2008 Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB BILAGA M10 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Kvalitetsfaktor Makroalger Sandra Andersson, Marine Monitoring AB 1 Titel Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde

Läs mer

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström 1 Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk S T O C K H O L M, 11 N O V E M B

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 141 (2015) Anniina Saarinen Beräkning av ekologisk status för Ålands ytvattenförekomster utgående från kartering av makrofyter: ett förslag till övervakningsprogram

Läs mer