Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs"

Transkript

1 Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm

2 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering av ålgräs. Fältarbetet bestod i dykinventering av 3 friliggande transekter samt en test med länsstyrelsens UV-kamera. Fältarbetet har bedrivits i Gjusklabbssundet i yttre delen av Missjö naturreservat under augusti och oktober Dessutom har resultat från inventeringar inom samma område sommaren 2005 används i arbetet. Följande metoder har jämförts: Översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare Inventering med UV-kamera Dykning efter sökmönster Transektinventering Översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare Metoden användes när beståndet hittades under augusti Resultatet finns beskrivet i bilaga A. Det är en snabb metod som ger förhållandevis grova data om artsammansättning, bottenmaterial samt yt- och djuputbredning. Vi har använt metoden under flera år och tycker att den är mycket lämplig för en snabb, översiktlig skanning av större områden. Den är särkilt lämplig för att inventera områden med platta, vegetationsklädda bottnar dominerade av finsediment eller sand, t ex ålgräs- eller kransalgsbestånd. Fältarbetet går snabbt (i storleksordningen områden per fältdag) och det går också åt relativt lite tid till förberedelser och efterarbeten. Nackdelarna är att det är svårt att exakt bedöma täckningsgrader (kvalitén varierar dessutom med siktförhållandena) samt yt- och djuputbredningar. Risken är också förhållandevis stor att t ex ovanliga eller småvuxna arter förbises. Mindre, hårdbottenlevande arter är särskilt svåra att hitta. Metoden är också relativt väderkänslig. Inventering med UV-kamera Länsstyrelsens UV-kamera testades i Gjusklabbssundet under oktober Vid tillfället fungerade inte GPS-mottagningen varför kontinuerlig lagring av position och djupuppgifter parallellt med film inte skedde. Området inventerades genom att 5 transekter filmades. Transekterna filmades från båt som genomkorsade sundet från norr till söder. Positionsbestämning gjordes vid 28 platser längs transekterna, främst i samband med bestånds- eller substratgränser. Filmerna har tolkats med avseende på beståndsbildande ålgräs. Enstaka plantor eller småbestånd har inte tolkats. Totalt filmades 860 meter på drygt 70 minuter film. Resultatet finns redovisat i bilaga B. Metoden tar betydligt längre tid i anspråk än en översiktlig inventeringen med lutherräfsa och vattenkikare. Jämfört med en transektinventering går fältarbetet sannolikt snabbare, men efterarbetet (tolkningen av filmen) tar åtminstone lika lång tid. På samma sätt som en översiktlig inventeringen med lutherräfsa och vattenkikare är metoden lämplig för att skapa sig en 1

3 överblick om beståndets yt- och djuputbredning. Det går dock att uppnå en betydligt högre noggrannhet med UV-kameran, särskilt om en exaktare positioneringsteknik används. Liksom vid översiktsmetoden är risken dock stor att t ex ovanliga eller småvuxna arter förbises. I likhet med transektinventeringar är filmningen en teknikintensiv metod. Det är lätt att något strular i fält som i värsta fall kan innebära att arbetet måste avbrytas. Detta visades inte minst av problemen med GPS:en under vårt fältarbete. Metoden är också relativt väderkänslig. Är syftet att snabbt skaffa en översiktlig bild av ett större område fungerar tekniken bra som den är idag. Tolkningen av filmen bör dock ske i fält. Utbredningen av det inventerade området syftas lämpligen in och ritas in på papperskartor eller digitaliseras direkt i fältdator. Är syftet att skaffa mer detaljerad information avseende yt- och djuputbredning om t ex ett ålgräsbestånd bör tekniken förbättras. För det första bör en exaktare positioneringsteknik användas. Dessutom bör möjligheten att tolka filmen i realtid förbättras. Detta dels för att undvika det tidsödande efterarbetet med filmtolkningen, men också för att direkt kunna få en bild av beståndet. Kombineras detta med någon lämplig teknik för att grafiskt åskådliggöra resultatet i fält minskar risken att man först på kontoret upptäcker att man saknar kunskap inom vissa områden av beståndet (detta hände oss). Dykning efter sökmönster Apparatdykning efter sökmönster testades kort under augusti Syftet med dykningarna var i första hand att hitta lämpliga positioner för transektpassager. Positionerna skulle utgöras av gränser för ålgräsets utbredning som ej berodde på substratbrist. En transekt skulle sedan passera positionen i djupgradienten och vinkelrätt mot beståndsgränsen. För att finna lämpliga positioner med utbredningsgränser användes ett enkelt sökmönster med kompassorientering och räkning av fensparkar. Utbredningsgränser markerades med en uppblåsbar flytboj (avsedd för säkerhetsstopp under sportdykning) förankrad i blysänke. Efter dyket mättes flytbojens position in med GPS och en transektlina lades ut som passerade bojen. En liknande teknik skulle kunna nyttjas för att avgränsa ett helt bestånd. Svårigheterna jämfört med sommarens försök ligger dels i att orientera sig över större ytor under vattnet samt att positionsbestämma en större mängd punkter. Orienteringen bör vara möjlig att klara av, men kräver sannolikt en mer utvecklat metod än den vi tillämpade. Positionsbestämningarna kräver sannolikt också en annan metod. Ett förhållandevis enkelt sätt skulle kunna vara att dykaren har med sig en flytboj som släpps upp på alla platser där en positionsbestämning önskas. En person i en båt kan sedan mäta in flytbojens position med GPS. 2

4 Metoden bör kunna ge en mycket bra avgränsning av beståndets ytutbredning och maximala djuputbredning och även ge värdefull kringdata om t ex bottenbeskaffenhet och andra arter. Fältarbetet tar dock lång tid och kräver omsorgsfull planering av dyket och goda kunskaper i orientering under vattnet. Även förberedelser och efterarbete tar relativt lång tid. Beståndets ytutbredning bör också vara översiktligt känt innan arbetet påbörjas. Dessutom bör en exaktare positioneringsteknik än vanlig GPS användas. Metoden kan vara lämplig för noggrannare avgränsning av mindre bestånd (kanske upp till några 1000 m 2 ). Fördelen jämfört med UV-kamera från båt är att mer kringdata om t ex bottenbeskaffenhet och andra arter kan samlas in. Man har också en bättre överblick under vattnet och kan aktivt söka efter t ex ovanliga arter, enstaka plantor eller småväxta arter. Transektinventering Gjusklabbssundet har transektinventeras både 2005 och Inventeringarna följer i stort den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation på grunda bottnar längs ostkusten (Kautsky, H. 1999: Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster) inventerades 2 transekter (se bilaga D) och 2006 inventerades 3 (se bilaga C) års inventeringar skedde utifrån en landposition och i en väl definierad riktning. Detta innebär att möjligheten att återbesöka exakt samma transekt är mycket god. Ingen av transekterna passerade dock någon beståndsgräns som kunde bedömas som ålgräsets nedre utbredningsgräns placerades 3 transekter ut där syftet var att de skulle passera ålgräsets nedre utbredningsgräns. För att hamna någorlunda parallellt med djupgradienten var det inte möjligt att låta transekterna utgå från en landposition och gå i en väl definierad riktning. Transekterna har istället lagts fritt från land och start- och slutposition mätts in med GPS i fält. Detta innebär att det är mycket svårt att återfinna exakt samma transekt vid en återinventering. Fördelen med transektinventeringar är att de bygger på en vedertagen metod som är väl lämpad för uppföljning. Ett krav för exakt uppföljning är dock att transekten utgår från en väl preciserad startposition och går åt i en väl definierad riktning. Metoden ger information med hög detaljeringsgrad avseende bland annat växtarter, bottensubstrat och position i djup- och längdled. Varken överiktsinventering med vattenkikare och lutherräfsa eller filmningen med UV-kamera kan mäta sig med transektinventering i detta avseende. Till metodens nackdelar hör att den är att den är tidskrävande och prylintensiv. Den ger också information om ett relativt litet område. Metoden bygger på att transekten ligger i en tydlig djupgradient, men ålgräsbestånd finns ofta på relativt flacka bottnar. Lämpliga djupgradienter kan vara svåra att hitta utan detaljerad kunskap om området. Ännu svårare kan det vara att hitta djupgradienter förbi ej substratbegränsade beståndsgränser med djupast växande ålgräs. Dessa platser är dock viktiga att hitta om syftet är att följa beståndsutvecklingen hittade vi 2 sådana platser genom dykning efter sökmönster. 3

5 Översiktlig jämförelse mellan metodernas resultat För att åskådliggöra de olika metodernas resultat har delar av inventeringsresultaten lagts på varandra i nedanstående karta. Karta 1. Karta över Gjusklabbssundet med resultat från de olika inventeringsmetoderna. De tjocka heldragna linjerna markerar de delar av transekterna från 2005 och 2006 där beståndsbildande ålgräs påträffades. De streckade tjocka linjerna markerar enstaka eller spridda förekomster av ålgräs inom transekterna. De rastrerade ytorna markerar den uppskattade utbredningen av beståndsbildande ålgräs utifrån data från 2006 års UVfilmning. Den streckade tunna röda linjen markerar det inventerade och beskrivna området från 2005 års översiktliga inventering med lutherräfsa och vattenkikare. 4

6 BILAGA A. Resultat från översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare 2005 Utdrag ur rapporten Undervattensvegetationen i Missjö naturreservat 2005 (Edlund & Siljeholm 2005) Gjusklabbssundet Datum Mittkoordinater Grundområdet ligger sydväst om Gjusklabb. Det ingår i ett större grundområde som sträcker sig från Gjusklabb i söder och upp mot Gråskär och stångklabbarna i norr. Grundområdet ligger i yttre delen av mellanskärgården. Exponeringen är måttlig till hög. Djupet varierar från 4 till 6 meter. Botten domineras av finsediment med ett litet inslag av block och häll. Vegetationen dominerades av ålgräs men även borstnate förekom i riklig mängd. Axslinga, hårsärv, hornsärv och blåstång hittades i måttlig mängd i området. Sudare förekom i enstaka exemplar. Ålgräs var vanligast i väster där det var mer eller mindre heltäckande. I öster var utbredningen mer fläckvis. Dominerande vegetationstyp: Ålgräsdominerat kärlväxtsamhälle på finsedimentbotten. Natura 2000-habitat: Delar av området kan klassas som sublittoral sandbank och rev. Karta 2. Karta över Gjusklabbsområdet med det översiktligt inventerade området markerat. Skala 1:

7 BILAGA B. Resultat från inventering med UVkamera 2006 Karta 3. Karta över Gjusklabbsundet. De 5 filmade transekterna är markerade med streckade linjer. Svarta ofyllda cirklar markerar waypoint med GPS-inmätt position. Siffror avser nummer på respektive waypoint. Röda cirklar markerar tolkade uppgifter om älgräs (bestånd start, bestånd samt bestånd slut) från film. Läget för ej inmätta positioner (de utan svart cirkel runt) har uppskattats utifrån tidsuppgifter från filmen. Grönrastrerade ytor markerar uppskattad utbredning av beståndsbildande ålgräs. 6

8 Transekt Waypoint Koordinater Djup Film Tid Ålgräsbestånd , Bestånd start , Bestånd Bestånd slut , Bestånd start Bestånd slut , , , , , Bestånd start Bestånd slut Bestånd start Bestånd slut , Bestånd start Bestånd slut , Bestånd start Bestånd slut , , , , , , Bestånd start , Bestånd , Bestånd slut , , , Bestånd start , Bestånd , , Bestånd start , Bestånd , Bestånd , Bestånd slut , Tabell 1. Data från UV-filmning av Gjusklabbsundet. 7

9 BILAGA C. Resultat från transektinventering 2006 Gjusklabbsundet norra friliggande transekten Datum Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater Slutkoordinat Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,2 Finsediment 100%, block +, sten ,2 Finsediment 100%, block Ålgräs 25%, Hårsärv +, borstnate +, axslinga +, hornsärv + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar +. Djup vid 10 m: 5,4 m Djup vid 20 m: 5,7 m Djup vid 30 m: 5,7 m Djup vid 40 m: 5,7 m Djup vid 45 m: 5,8 m Djup vid 50 m: 5,9 m Boj vid 45 m 3 Ålgräs +, hårsärv +, borstnate +, Stort block på vänster sida vid 64:6,4 m. Röda bakterie- På det stora blocket: fläckar +, ishavstofs 25%, kräkel +, fjäderslick + blåmussla varierar från + till 25%. På stora blocket 75% Djup vid 70 m: 6,5 m Djup vid 80 m: 6,7 m 83 6,8 Finsediment 100%, 3 Hårsärv + Sista ålgräsplantorna på 83:6,8 (boj) Djup vid 90 m: 6,9 m Djup vid 100 m: 7,0 m Gjusklabbsundet mellersta friliggande transekten Datum Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater Slutkoordinat Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,2 Finsediment 100% 3 Ålgräs 25%, hårsärv 5%, borstnate +, hornsärv +, axslinga + Röda bakteriefläckar + Djup vid 10 m: 5,4 m Djup vid 20 m: 5,6 m Djup vid 30 m: 5,9 m (bergvägg 2-3 m åt vänster) 35 6,1 Finsediment 50%, häll 50% (lodyta på vänster sida) 3 Hornsärv +, hårsärv + På lodyta: ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke +, kräkel +, rödblad + På lodyta: 50% blåmussla 40 6,4 Finsediment 50%, 3 Ålgräs + Röda bakteriefläckar + häll 50% (lodyta på vänster sida) 45 6,4 Häll 100%, block + 3 ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke + Djup vid 50 m: 6,5 m

10 55 6,5 Finsediment 50%, block 25%, sten 10%, grus 10% 3 Ålgräs + (flera små bestånd på vänster sida till 6,6 m) 60 6,6 Finsediment 100% 3 Boj 72 7,5 Häll 100% 3 Fjäderslick +, Blåmussla 10% ullsleke +, ishavstofs ,5 Finsediment 100% 3 Djup vid 90 m: 7,7 m Djup vid 100 m: 7,8 m Gjusklabbsundet södra friliggande transekten Datum Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater Slutkoordinat Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,5 Häll 100% 3 Fjäderslick +, Blåmussla 10% ullsleke +, ishavstofs ,9 Finsediment 100%, block +, sten ,9 Finsediment 50%, block 25%, sten 10%, grus 10% 35 6,6 Finsediment 100%, block 5%, sten +, grus ,3 Finsediment 100%, block ,6 Finsediment 75%, block 25% 70 7,6 Finsediment 100%, häll 5%, block ,5 Häll 75%, block 10%, finsediment 10% 80 6,7 Häll 100%, block 10% (stort block till höger) 90 6,4 Finsediment 100%, block 10% 100 7,1 Finsediment 100%, block + 3 Ålgräs 25%, hårsärv 5%, borstnate +, hornsärv +, axslinga + 3 Ålgräs 10%, hårsärv +, borstnate +, hornsärv + 3 På block: fjäderslick +, ishavstofs + Röda bakteriefläckar +, blåmussla + Djup vid 20 m: 5,2 m Boj 35:6,6 På block: blåmussla 10% 3 Djup vid 50 m: 7,6 m Djup vid 60 m: 7,6 m 3 På block: På block: blåmussla Fjäderslick +, 10% ullsleke +, Svampdjur + ishavstofs + 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke +, kräkel +, rödblad + 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Ålgräs + (1x1 m stort bestånd vid transektslut) På hårdbotten som ovan. Svampdjur + Blåmussla 75% 9

11 BILAGA D. Resultat från transektinventering 2005 Utdrag ur rapporten Undervattensvegetationen i Missjö naturreservat 2005 (Edlund & Siljeholm 2005): Gjusklabbssundet norra transekten Datum Vattenstånd +1 dm Startkoordinater Profilens riktning 120º Orientering Gjusklabb ligger i yttre delen av Missjö naturreservat, drygt en kilometer nordväst om Tallskär. Dyklokalen var belägen i sundet mellan Gjusklabb och den namnlösa kobben drygt hundra meter västerut. Transekten döks från en punkt nära mitten av kobbens östra strand i riktning mot den sydvästra av de båda hällarna nära söder om Gjusklabb. De innersta tjugo metrarna av transekten inventerades inte. Karta 4. Karta över Gjusklabbssundet med transekternas startpunkter och riktningar markerade. Skala 1:5000. Bild 8. Östra stranden av kobben drygt 1oo meter väster om Gjusklabb. Foto Eva Siljeholm. 10

12 Beskrivning Profilen är 52 meter lång då de innersta, ej inventerade 20 metrarna är borträknade. Botten är flack och exponeringsgraden är låg till måttlig. Botten utgörs helt av finsediment. Djupet varierar från 4,5 till 5,5 meter. Växtsamhället kan karaktäriseras som en ålgräsäng. Ålgräs växte med 50 procents täckningsgrad utefter hela transekten. Plantorna var upp till 1,3 meter höga. Påväxten dominerades av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmusslor noterades. Tillsammans med ålgräset växte också kärlväxterna borstnate, hårsärv och hornsärv samt rödalgerna rödblad och friliggande kräkel. Bild 1. Ålgräs i Gjusklabbssundet. Foto Jonas Edlund. Blåmussla förekom med upp till 10 procents täckningsgrad. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Siktdjupet uppmättes till 6,0 meter. Totalt påträffades 6 växtarter, av vilka 2 var makroalger och 4 kärlväxter. Artlista växter Rödalger Kräkel Furcellaria fastigata Rödblad Coccotylus trunkatus/phyllophora pseudoceranoides Kärlväxter Ålgräs Zostera marina Hornsärv Ceratophyllum demersum Borstnate Potamogetan pectinatus Hårsärv Zannicellia palustris 11

13 Fältdata Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 72 5,5 Finsediment 100% 3 Ålgräs 50%, bortsnate 5%, hornsärv +, hårsärv + rödblad +, friliggande kräkel + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar 40 4,5 Finsediment 100% 3 Ålgräs 50%, bortsnate 10%, hornsärv +, hårsärv + rödblad +, friliggande kräkel + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar. Transekten slutar på 20/4,5 m, precis innan linan går tvärs över en långsmal häll. Övrigt: Mossdjur fanns på blåmusslor. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Ålgräs upp till 1,3 meter långt. Påväxt dominerad av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmussla noterades. Djupuppgifter är korrigerade mot aktuellt vattenstånd. Gjusklabbssundet södra transekten Datum Vattenstånd +1 dm Startkoordinater Profilens riktning 101º Orientering Gjusklabb ligger i yttre delen av Missjö naturreservat, drygt en kilometer nordväst om Tallskär. Dyklokalen var belägen i sundet mellan Gjusklabb och den namnlösa kobben drygt hundra meter västerut. Transekten döks från en punkt nära mitten av kobbens östra strand i riktning mot Gjusklabbs södra udde. De innersta tjugo metrarna av transekten inventerades ej. Bild 10. Östra stranden av kobben drygt 1oo meter väster om Gjusklabb. Foto Eva Siljeholm. 12

14 Beskrivning Profilen är 52 meter lång då de innersta, ej inventerade 20 metrarna är borträknade. Botten är flack och exponeringsgraden är låg till måttlig. Botten domineras av finsediment. Dessutom förekommer några hällar och enstaka block. Djupet varierar från 4,2 till 5,7 meter. Växtsamhället karaktäriseras som en ålgräsäng. Ålgräs växte med 50 procents täckningsgrad utefter större delen transekten. En kortare sträcka växte arten med 25 procents täckning. På hällarna fanns naturligtvis inte ålgräs. Plantorna var upp till 1,3 meter höga. Påväxten dominerades av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmusslor noterades. Tillsammans med ålgräset på mjukbotten växte också kärlväxterna borstnate, hårsärv och hornsärv, rödalgerna rödblad samt friliggande kräkel. På häll och block noterades brunalgerna ishavstofs och blåstång och rödalgerna kräkel, ullsläke och fjäderslick. Blåstång växte ner till 4,2 meters djup. Blåmussla förekom rikligt med upp till 25 procents täckning. Havsstenhinna och brunhudar var vanliga på häll och block. Även rödplysch noterades. Mossdjur fanns bland annat på häll och blåmusslor. Svampdjur noterades. Havstulpaner växte på hällar och block. Det var gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Siktdjupet uppmättes till 6,0 meter. Totalt påträffades 12 växtarter, av vilka 8 var makroalger och 4 kärlväxter. Artlista växter Brunalger Ishavstofs Sphacelaria arctica Brunhudar Pseudolithoderma sp Blåstång Fucus vesiculosus Rödalger Havsstenhinna Hildenbrandia rubra Ullsläke Ceramium tenuicorne Fjäderslick Polysiphonia fucoides Kräkel Furcellaria fastigata Rödblad Coccotylus trunkatus/phyllophora pseudoceranoides Rödplysch Rhodochorton pupureum Kärlväxter Ålgräs Zostera marina Hornsärv Ceratophyllum demersum Borstnate Potamogetan pectinatus Hårsärv Zannicellia palustris 13

15 Fältdata Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 72 5,7 Finsediment 100%, block +, häll ,7 Häll 75%, finsediment 25%, block 5% 3 Ålgräs 50%, borstnate +, hårsärv +, hornsärv + rödblad +, friliggande kräkel + På block: ishavstoffs 10%, ullsläke 10%, fjäderslick 10% 3 På häll: ishavstoffs 25%, kräkel 5%, blåstång 5% (plantor ner till 4,2 m) På finsediment: hårsärv 75% Blåmussla 25% (på block 75%), hjärtmusslor +, röda bakteriefläckar Svavelväte nedanför hällen, gröna bakteriefläckar 34 4,2 Finsediment 100% 3 Ålgräs 25% (linan Blåmussla 10%, längs beståndgräns, hjärtmussla +, åt vänster försvinner östersjömussla +, arten, högerut 50%), svampdjur, hårsärv 10%, bortsnate+, svavelväte, röda bakteriefläckar hornsärv +, rödblad +, friliggande kräkel ,6 Häll 75% (under linan och vänsterut), finsediment 25% (någon halvmeter höger om linan och vidare högerut). 3 På häll: ishavstoffs 10%, kräkel 5%, ullsläke 5%, fjäderslick 5% På finsediment: Ålgräs 50%, hårsärv 10%, bortsnate+, hornsärv + Blåmussla 25%, svampdjur. Transekten slutar på 20/4,0m Övrigt: Havsstenhinna och brunhudar var vanliga på häll och block. Även rödplysch noterades. Mossdjur fanns på bl a häll och blåmusslor. Havstulpaner växte på hällar och block. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Ålgräs upp till 1,3 meter långt. Påväxt dominerad av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmussla noterades. Djupuppgifter är korrigerade mot aktuellt vattenstånd. 14

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007

Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Miljöövervakning av grunda hårdbottnar i norra delen av Södra Östersjöns vattendistrikt 2007 Jonas Edlund Norrköping Eva Siljeholm 2008-02-06 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar resultatet från det första

Läs mer

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14

Läs mer

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2017 Jonas Edlund - Litoralis Natur AB Eva Siljeholm - Zostera 13 december 2017 Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten

Läs mer

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2018-01-24 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2018-01-24

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4

Läs mer

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet SVEAB R-071005 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet Peter Plantman, Sveriges Vattenekologer AB Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET... 5 UNDERSÖKNINGENS

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012 Författare: Anders

Läs mer

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken

Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken Marina naturvärden och bottenförhållanden inom den planerade vindkraftparken vid Marviken Jonas Edlund - Litoralis naturvårdskonsult www.litoralis.se 30 oktober 2014 Sammanfattning På uppdrag av ReWind

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

fjord och Styrsö-Vrångö

fjord och Styrsö-Vrångö Rapport 2019:02 Miljöförvaltningen Inventering av hårdbotten i vattenförekomsterna Askims fjord och Styrsö-Vrångö ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Inventering av ålgräsängarnas utbredning Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2012 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2012 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2009:4 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008 Medveverkanande

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden

Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden Publiceringsdatum Maj 2009 Granskningsperiod År 2008 Under augusti-september 2008 inventerades Huvudskärs och Fjärdlångs Natura 2000

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Undersökning av undervattensmiljöer vid Gotlands södra kust Rapportnummer: 2017:9 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Nicklas Wijkmark Foto omslagsbild framsida:

Läs mer

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet

Läs mer

Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012

Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2011 1 2 Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012 Framsidesbild: En grund

Läs mer

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Fauna och flora utanför Silletorpsån Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Miljö- och vattenenheten Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5 Titel: Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län Rapportnummer:

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna

Läs mer

I vindarnas och vågornas rike

I vindarnas och vågornas rike kartering av Bottniska vikens utsjöbankar Jan Albertsson Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet De grunda utsjöbankarna står inför en möjlig exploatering för havsbaserad vindkraft. För att förbättra

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6 Marin basinventering i norra Västernorrland 2007 Rapport 2008:6 Eva Stensland, Staffan Grenklo och Martin Isæus AquaBiota Water Research Svante Arrheniusväg

Läs mer

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio Strandsandjägare vid Stavre, Ljustorspån Foto: Sven Halling, Scandi Natur Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland 2007 Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Läs mer

Gummarpsnäs, Edshult

Gummarpsnäs, Edshult Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman

Läs mer

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,

Läs mer

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Del 3. Skarpösundet, Vindö

Del 3. Skarpösundet, Vindö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 3. Skarpösundet, Vindö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* & Micke

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Littoralundersökning i Valleviken

Littoralundersökning i Valleviken UPPSALA UNIVERSITET CAMPUS GOTLAND Littoralundersökning i Valleviken Lina Fransson, Emily Montgomerie och Emelie Nilsson 2014-01-01 Samtliga bilder i denna rapport är tagna av Emelie Nilsson Litoralundersökning

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Bilaga 1. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Bilaga 1. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Bilaga 1 Redovisning av vattenståndet vid färjeläget vid Lilla Varholmen vid ett förhöjt vattenstånd på +12.5 meter. Det blåscrafferade området kommer att ligga under vatten vid ett sådant scenario. Västsvenska

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Marin naturinventering av Stora Nassa

Marin naturinventering av Stora Nassa Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2008:04 Marin naturinventering av Stora Nassa Omslag: Skorv (Saduria

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2012

Makrofytinventering i Ringsjön 2012 Makrofytinventering i Ringsjön 2012 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2012 Under september och oktober 2012 har förekomsten av makrofyter i Ringsjön inventerats längs 72 transekter från stranden

Läs mer

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013. Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013. Robert Rådén Martin Mattsson Jonatan Johansson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S). ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter

Läs mer

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun 2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie rapport 5817 maj 2008 Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs -14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön

Läs mer

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet

Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1 UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21

Läs mer

Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen

Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen 426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn

Läs mer

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-16998-06 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 1 2 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne

Läs mer