Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Transkript

1 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11

2 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014 Författare: Susanne Qvarfordt och Micke Borgiel, Sveriges Vattenekologer AB Foto: Framsida: Blåstång (Fucus vesiculosus) i förgrunden och ullsläke (Ceramium tenuicorne) och grönslick (Cladophora glomerata) på hällen i bakgrunden. Från Aspö, transekt D16. Foto. M. Borgiel. Övriga bilder se under respektive bild. Diarienr: Rapportnr: 2014:11 ISSN-nr Rapporten finns på:

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Syfte... 7 Utförande... 8 Vegetationsinventering... 8 Naturvärdesbedömning... 9 Resultat och Diskussion Transektbeskrivningar Transekt D1, Trullholmen Transekt D2, Mögö Transekt D3, Gröna Lund Transekt D4, Djursvik Transekt D5, Jogersösundet Transekt D6, Myrskär Transekt D7, Sköthällen Transekt D8, Ramnö Transekt D9, Nötudden Transekt D10, Yttre Tallholmen Transekt D11, Skeppsskär Transekt D12, Myrskär Transekt D13, Aspskärsflagen Transekt D14, Furö Transekt D15, Studsvik Transekt D16, Aspö Transekt D17, Yttinge Transekt D18, Strömstugan Transekt D19, Äspskär Transekt D20, Västra Grässkär Transekt D21, Södra Bredskärsklubben Transekt D22, Västerviken Transekt D23, Furholmen Transekt D24, Rudskär Transekt D25, Gälön Transekt D26, Söder om Klubben Transekt D27, Granholmen Transekt D28, Långnäs-Trosa Transekt D29, Näsudden Transekt D30, Gunnarbol Transekt D37, Rödskär Transekt D38, Stråkudden

4 Transekt D39, Östra Lökholmen Transekt D40, Västerklubben Transekt D46, Brännskär Transekt D49, Handsken Sammanfattande beskrivning av vegetationen Djuputbredning av blåstångsbälten och kärlväxtsamhällen Naturvärdesbedömning Tack till Referenser Bilagor Bilaga 1. Utförande Bilaga 2. Provtagningslokaler Bilaga 3. Artlista Bilaga 4. Status enligt bedömningsgrunder Bilaga 5. Naturvärdesbedömning Bilaga 6. Primärdata dyktransekter

5 Sammanfattning Under september 2010 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län, en vegetationsinventering på 36 dyktransekter i Södermanlands län. Inventeringen var en del av ett treårigt projekt där Gis-modelleringar ska användas för att ta fram bl a utbredningskartor av bottenlevande flora. Syftet med denna undersökning var att göra kompletterande vegetationsinventeringar av bottnar i miljöer som inte är så väl representerade i befintliga inventeringar. I denna rapport presenteras resultaten av inventeringen samt naturvärdesbedömningar av transekterna. De inventerade transekterna låg framförallt i inner- och mellanskärgården mellan Bråviken och Tullgarn. Några transekter inventerades i ytterskärgården utanför Oxelösund. Salthalten varierade mellan 4,9 och 5,9 psu. På transekterna observerades totalt 37 växttaxa. De vanligaste algerna på transekterna var brunalgerna blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella), samt grönalgen grönslick (Cladophora glomerata) och rödalgen fjäderslick (Polysiphonia fucoides). Mindre vanliga arter var grovsläke (Ceramium virgatum), korvsnöre (Scytosiphon lomentaria) och näckhår (Cladophora fracta). I kärlväxtsamhällena var borstnate (Potamogeton pectinatus) den vanligaste arten. Andra vanliga arter var axslinga (Myriophyllum spicatum), ålnate (Potamogeton perfoliatus) och hårsärv (Zannichellia palustris) medan t ex hjulmöja (Ranunculus circinatus) och knoppslinga (Myriophyllum sibiricum) var mindre vanliga arter. Den vanligaste kransalgen på transekterna var grönsträfse (Chara baltica) men samtliga fyra observerade kransalger förekom i låga täckningsgrader och på få transekter. Blåstång noterades som djupast på 5,7 m och blåstångsbältets maximala djuputbredning på transekterna var 3,9 m. Även löslevande blåstång var vanlig på transekterna och observerades ned till ca 8 m djup. Kärlväxternas djuputbredning var 6,9 m och kärlväxtsamhället (yttäckning >25 %) växte som mest ned till ca 5,9 m djup. Naturvärdesbedömningen av vegetationen på transekterna gav generellt ett högt naturvärde för länet. Tre transekter bedömdes ha mycket höga naturvärden eftersom de hade artrika växtsamhällen som inkluderade frodiga kärlväxt- och blåstångsamhällen. Fem transekter bedömdes endast ha vissa naturvärden främst p g a att de hade mer artfattiga växtsamhällen med liten yttäckning. Övriga 28 transekter bedömdes ha höga naturvärden oftast för att de hade frodiga kärlväxt- eller blåstångsamhällen. 5

6 Inledning Södermanlands läns skärgård är vidsträckt och omfattar mängder av öar och vikar. Närmast fastlandet finns skyddade innerskärgårdsområden mer eller mindre påverkade av bebyggelse, båttrafik och jordbruk. Längre ut i mellanoch ytterskärgården är människans påverkan mindre uppenbar. De grunda havsbottnarna kring skärgårdens öar, skär och fastland bjuder på skilda förutsättningar för växtlighet i form av bottentyp, salinitet, vågexponering, exploatering och påverkan. Bottenvegetationens sammansättning och utbredning varierar med omvärldsfaktorerna vilket skapar en mängd olika habitat och förutsättningar för djurlivet i vattnet. Länsstyrelserna i Södermanlands och Stockholm län har påbörjat ett treårigt projekt för att med hjälp av Gis-modelleringar ta fram följande: kartor som visar naturvärden i länets kustvatten, kartor som pekar ut nyckelbiotoper, utbredningskartor av bottenlevande flora och fauna, samt eventuellt utbredningskartor för fiskerekryteringshabitat och adult fisk. Gis-modelleringarna kommer att baseras på befintliga undersökningar från både Länsstyrelser och andra aktörer i länet. I länet finns det väl undersökta Askö-området där miljöövervakning av vegetationsklädda bottnar årligen utförs på 30 transekter fördelade i inner-, mellan- och ytterskärgården. I denna undersökning gjordes kompletterande vegetationsinventeringar i miljöer som inte är så väl representerade i dagens befintliga undersökningar. Bild 1. Tejstefisk bland rödalger och blåmusslor på transekt D11. Foto. J. Edlund. 6

7 Syfte Syftet med denna undersökning var att göra kompletterande vegetationsinventeringar av bottnar i miljöer som inte är så väl representerade i de undersökningar som gjorts hittills. I uppdraget ingick även att göra naturvärdesbedömningar av de inventerade transekterna. Inventeringen är en del av Länsstyrelsens arbete med att skapa ett bättre underlag för planering, skydd och förvaltning av havsmiljön. Inventeringen ska tillsammans med tidigare undersökningar utgöra underlag för ett Gismodelleringsprojekt som Länsstyrelsen har påbörjat. Syftet med modelleringsprojektet är att ta fram kartor som visar naturvärden i länets kustvatten och pekar ut nyckelbiotoper, samt utbredningskartor av bottenlevande flora och fauna. Bild 2. Blåstång på grund hårdbotten täckt av ullsläke. Transekt D7. Foto. E. Siljeholm. 7

8 Utförande Vegetationsinventering Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer under perioden 4-7 september Inventeringen genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. I denna undersökning har transektlängden begränsats till 100 m i de fall tillräckligt djupa bottnar inte fanns i närområdet. Figur 1. Översiktskarta som visar de 36 inventerade transekterna (röda punkter) i Södermanlands skärgård. Totalt inventerades 36 dyktransekter (Figur 1). Transekternas ungefärliga positioner bestämdes av Länsstyrelsen och finjusterades i fält. Mer information (t ex startposition, längd, riktning, vågexponering) om dyktransekterna finns sammanfattad i Bilaga 2. Metodiken beskrivs kort i Bilaga 1 och i Bilaga 6 finns tabeller med primärdata från varje transekt. 8

9 Skattningarna från dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till Länsstyrelsen. Inventeringsdyken utfördes av Micke Borgiel, Jonas Edlund och Eva Siljeholm. Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning görs för att identifiera och klassificera områdens naturvärden och kan tjäna som underlag i Länsstyrelsens skyddsarbete och övrig förvaltning av marina miljöer. En naturvärdesbedömning är ingen exakt metod utan baseras på att en rad ekologiska och biologiska aspekter bedöms och värderas (Naturvårdsverket 2007a). Naturvärdesbedömningen baserar sig på följande aspekter: Artrikedom & variation, Raritet, Orördhet/Naturlighet, Representativitet, Ekologisk funktion och Förekomst av prioriterade naturtyper. Även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder av miljöstatus (Naturvårdsverket 2007b) användes som vägledande stöd. För att erhålla en viss objektivitet i bedömningen av naturvärdet har vi för varje aspekt definierat olika naturvärdesnivåer i en 5-gradig skala. Med hjälp av den 5-gradiga skalan poängsätts varje aspekt för transekten/delområdet och en slutsumma beräknas. Slutsumman jämförs med klassgränser och ett naturvärde erhålls. Skalan används som ett stöd i syfte att få en mer objektiv bedömning av naturvärden. Den ger en indikation på naturvärdet, vilket dock kan justeras om motivering finns. Ytterligare information om naturvärdesbedömningen samt vår naturvärdesskala presenteras i Bilaga 5. Bild 3. Transektlinan går upp genom grönalgsbältet bestående av grönslick och tarmalger. Foto. M. Borgiel. 9

10 Resultat och Diskussion I denna del beskrivs och diskuteras resultaten av inventeringen. Artlistor för observerade taxa presenteras i Bilaga 3. Primärdata för dyktransekterna finns i tabellform i Bilaga 6. Transektbeskrivningar Transekt D1, Trullholmen Transekten utgick från en brant häll på södra sidan av den lilla ön Trullholmen på norra sidan av yttre Bråviken. Den långgrunda transekten var 91 m lång och gick ned till 4,5 m djup. Ned till 1,5 m djup bestod bottnarna av häll och block med inslag av sten, grus och sand. Mellan 1,5 och 2,6 m djup var det sandbotten med inslag av grus, därefter följde sedimentrik mjukbotten med lite grus ned till 4,5 m djup. Borstnate (Potamogeton pectinatus) och blåstång (Fucus vesiculosus) dominerade vegetationen på lokalen. Löslevande blåstång täckte en fjärdedel av mjukbotten på den djupaste delen (4,3 4,5 m djup). Här noterades även smalskägg (Dictyosiphon foeniculaceus), rödblad (Phyllophora/Coccotylus) och kräkel (Furcellaria lumbricalis), samt kärlväxterna axslinga (Myriophyllum spicatum), borstnate och hårsärv (Zannichellia palustris). Stora delar av mjukbottnen (75 %) var därtill täckt av ruttnande fintrådiga alger med inslag av cyanobakterier (från 80 m till 26 m, 4,5 3,8 m djup) Dessa ersattes av täta mattor med död blåstång upp till 2,6 m djup. Här växte även glesa bestånd av kärlväxter och även en kransalg, skörsträfse (Chara globularis) observerades. På sandbottnen dominerade borstnate följd av ålnate (Potamogeton perfoliatus) och axslinga. När hårdbotten började vid 1,5 m djup tog blåstångsbältet (>25 % yttäckning) vid. Närmast ytan växte en tät bård av grönslick (Cladophora glomerata) och tarmtång (Ulva spp). På transekten observerades 17 växttaxa, varav nio makroalger, en kransalg och sju kärlväxter. Med taxa menas en kombination av arter och släkten eftersom vissa arter endast bestämdes till släkte, t ex Ulva spp. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde eftersom den var relativt artrik och hade ett blåstångsbälte och ett frodigt kärlväxtsamhälle. Transekt D2, Mögö Transekten utgick från en brant häll på södra sidan av ön Mögö på norra sidan av yttre Bråviken. Denna 100 m långa transekt nådde 5,9 m djup. 10

11 Botten bestod av häll, block och sten första halvmetern. Därefter blev det alltmer sten och grus som övergick till grus och sand. Från 2,6 meters djup dominerade sandbottnen helt ner till 5, 1 m med endast lite sten och en del grus. Därefter blev det sedimentrik mjukbotten. Den djupaste vegetationen utgjordes av rödalgerna rödblad, kräkel och fjäderslick (Polysiphonia fucoides) samt kärlväxten hårsärv, vilken förekom som enstaka individer på 5,9 m djup. På den rena sandbottnen täcktes trefjärdedelar av ytan av lösliggande ruttnande fintrådiga alger. Endast enstaka individer av borstnate, hårsärv och nating (Ruppia spp) observerades under den lösa algmattan. Från 3,5 m djup blev sandbottnen något grusig och ålnate och borstnate täckte stora delar av bottnen (25-75 % yttäckning). Kärlväxterna dominerade upp till 1,5 m djup där blåstången tog över (75 % yttäckning). Den djupaste blåstången noterades dock på 2,6 m men var bältesbildande (>25 % yttäckning) mellan 0,5-1,5 m. Närmast ytan dominerade grönslick men även enstaka tarmalger, brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) och blåstång förekom. På transekten observerades 19 växttaxa, varav 13 makroalger, en kransalg, havsrufse (Tolypella nidifica) och fem kärlväxter. Transekten som hade ett artrikt växtsamhälle med ett kraftigt blåstångsbälte och kärlväxtsamhälle bedömdes ha ett mycket högt naturvärde. Bild 4. Kransalger, löslevande blåstång och kärlväxter på transekt D3. Foto. E. Siljeholm. 11

12 Transekt D3, Gröna Lund Transekten började vid vasskanten på södra sidan av Marsvikens inre del, knappt en kilometer öster om Buskhyttan. Den mycket långgrunda transekten var 100 m lång och nådde endast 2,0 m djup. Vid vasskanten fanns en del block och sten. I övrigt var det mjukbotten längs hela transekten. Borstnate och löslevande blåstång dominerade på lokalen men även hårnating förekom rikligt i täta bestånd. Tät vegetation förekom längs hela transekten och täckte hela vägen upp till 0,7 m djup (vasskanten) % av bottnen. De yttre 50 metrarna dominerades helt av täta bestånd av borstnate. Även ålnate, hårsärv, hårnating, axslinga, hornsärv (Ceratophyllum demersum), löslevande blåstång och kransalgen grönsträfse (Chara baltica) förekom. Därefter följde ett avsnitt (drygt 10 m långt) som dominerades av hårnating (50 %) samtidigt som bestånden av löslevande blåstång ökade. På den resterande delen av transekten täcktes ca hälften av bottnen av löslevande blåstång och täta bestånd av borstnate, ålnate och hårnating. På transekten observerades tio växttaxa, varav två makroalger, två kransalger och sex kärlväxter. Transekten saknade nästan helt hårdbottnar vilket förklarar varför så få makroalger noterades. De två makroalgerna som förekom var löslevande blåstång och ullsläke som växte på epifytiskt dvs på andra växter. Transekten som hade stora bestånd av löslevande blåstång och frodiga kärlväxtsamhällen bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D4, Djursvik Transekten började vid vasskanten på en udde belägen på norra sidan av Marsvikens mellersta del, cirka 500 m öster om ön Trullholmen. Bryggor fanns på cirka 10 meters avstånd på båda sidor om transekten. Transekten var 100 m lång och gick ned till 5,3 m djup. Redan vid vasskanten (1,0 m djup) var det mjukbotten som fortsatte längs hela transekten med sparsamma inslag av grus och sand. Löslevande blåstång dominerade lokalen. Vegetation förekom längs hela transekten och täckte % av botten mellan 3,0 4,6 m djup, vilket motsvarade drygt två tredjedelar av transektens längd. Rödalgen rödblad dominerade på de djupaste bottnarna (4,6 5,3 m djup) men även en del löslevande blåstång förekom tillsammans med enstaka hornsärv. Resterande del av transekten bestod till största delen av löslevande blåstång med lite påväxt av fjäderslick, varav de följande 50 metrarna täcktes till % av tången. Närmare land förekom även ålnate, hårnating, borstnate, skörsträfse och höstlånke (Callitriche hermaphroditica) På transekten observerades tio växttaxa, varav tre makroalger, en kransalg och sex kärlväxter. Transekten saknade hårdbottnar och de makroalger som förekom var antingen löslevande eller epifyter. Transekten som hade stora 12

13 bestånd av löslevande blåstång och frodiga kärlväxtsamhällen bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D5, Jogersösundet Transekten började vid vasskanten på fastlandsidan av Jogersösundet. Bryggor fanns på cirka 10 meters avstånd på båda sidor om transekten. Denna mycket långgrunda sedimentrika transekt var 100 m lång och gick ned till 1,6 m djup. Botten utgjordes av av mjukbotten med lite grusinslag och enstaka stenar. Sikten var mestadels mycket dålig. Löslevande blåstång dominerade lokalen de närmaste tio metrarna utanför vassen och borstnate de sista 60 metrarna av transekten. Vegetation förekom längs hela transekten men ytterst sparsamt ungefär m ut från vasskanten (1,4 1,6 m djup) där en film av cyanobakterier täckte stora delar av bottnen. Längst ut, m (1,6 m djup) täcktes botten nästan helt ( %) av borstnate, axslinga och hornsärv. På kärlväxterna fanns lite påväxt av den lite mindre vanliga brunalgen murkelalg (Leathesia difformis). Längre in på de kala partierna fanns enstaka stenar där lite grönslick observerades. Den löslevande blåstången täckte hälften av botten den sista biten in mot vassen. På transekten observerades sju växttaxa, varav tre makroalger och fyra kärlväxter. Transekten hade bitvis frodiga bestånd av löslevande blåstång och kärlväxter men förhållandevis få arter jämfört med andra transekter med mest mjukbotten. Transekten bedöms ha ett visst naturvärde. Bild 5. Frodigt kärlväxtsamhälle med hornsärv på transekt D5. Foto. J. Edlund. 13

14 Transekt D6, Myrskär Transekten utgick från en oexploaterad häll på ön Myrskärs norra sida. Denna 110 m långa transekt nådde 6,9 m djup. Botten utgjordes av häll ned till 4 m djup där det blev mjukbotten. Vid 4,9 m djup, 74 m ut, började en grundklack av häll, omgiven av lite sten och grus. Den grundade upp till 3,9 m, ytterligare cirka 30 m längre ut varefter djupet ökade till 6,9 m, där mjukbotten tog vid igen. Vegetationen på mjukbottnen längst ut på 6,9 m djup utgjordes enstaka borstnate. I övrigt var botten täckt av ett centimetertjockt lager av algskrufs. På den djupare delen av hällen växte ishavstofs (Sphacelaria arctica), fjäderslick och kräkel. Tillsammans täckte de 25 % av botten. Vid 4,1 m djup tillkom ett glest bestånd av blåstång. Mjukbotten närmare land på 4,9 4,0 m djup dominerades av axslinga, borstnate och en del ålnate, som bitvis täckte upp till 100 % av bottnen. På hällen närmare ytan (0,6-2,2 m djup) bestod vegetationen av ett kraftigt blåstångbälte (75 %) med lite brunslick och grönslick. Närmast ytan fanns ett tjockt bälte av grönslick och även en bård av tarmtång. På transekten observerades 17 växttaxa, varav nio makroalger, en kransalg och sju kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde eftersom den var relativt artrik och hade frodiga kärlväxtsamhällen och ett kraftigt blåstångbälte. Transekt D7, Sköthällen Transekten utgick från en häll på den lilla ön Sköthällens södra udde. Det största djupet på denna 100 m långa transekt var 10,9 m. Häll var den dominerande bottentypen ner till ca 1 m djup. Därefter blev det block- och stenbotten med inslag av grus. Mellan 5,1 5,4 m djup fanns ett ca 25 m långt flackt sand- och grusparti med lite block och sten, varefter block dominerade ner till 9,2 m djup, där återigen blev grus- och sandbotten med spridda block. På de enstaka blocken längst ut på transekten fanns endast sparsam vegetation bestående av fjäderslick, kräkel, rödblad och ishavstofs. Tillsammans täckte de 5 % av botten. När blocken ökade mellan 9,2-5,4 m djup ökade yttäckningen av dessa rödalger till ca %. Här observerades även enstaka exemplar av de lite mindre vanliga violettslick (Polysiphonia fibrillosa) och rosendun (Aglaothamnion roseum). På den flacka grus- och sandslätten noterades enstaka blåstångplantor, som djupast på 5,4 m. Något blåstångbälte fanns inte på lokalen trots lämpligt substrat närmare ytan. Orsaken torde vara det exponerade läget. Istället förekom ganska rikligt med kräkel, fjäderslick, rödblad, som täckte nästan 50 % av botten tillsammans mellan 5,3 1,3 m djup. Närmare ytan tog ullsläke över tillsammans med grönslick. Sista halvmetern upp till ytan fanns nästan bara den stryktåliga grönslicken kvar i ett tätt bälte. 14

15 Blåmusslor var vanliga på transekten och hade sin största utbredning mellan 6 och 9 m djup. På transekten observerades 12 växttaxa, varav elva makroalger och en kärlväxt. Vegetationens utbredning och artsammansättning stämmer överens med en lite mer vågexponerad lokal där kraftiga vattenrörelser begränsar utbredningen av t ex blåstång och kärlväxter. Rödalgsamhället var däremot förväntat artrikt på de hårda substraten. Transekten bedöms ha god ekologisk status men bara ett visst naturvärde. Bild 6. Ensam blåstångsgrodd i rödalgsamhället på transekt D7. Foto. E. Siljeholm. Transekt D8, Ramnö Transekten utgick från en häll på Ramnöns norra sida, söder om Femöre. Denna 100 m långa transekt nådde 6,8 m djup. Botten bestod av häll ned till knappa halvmetern, där det blev blockbotten ner till 4,6 m. Därefter vidtog en mosaikbotten som övergick i sandbotten med enstaka block och stenar längst ut. Den djupaste vegetationen utgjordes av ishavstofs, fjäderslick och smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon), som förekom på block från maxdjupet. På den i övrigt tomma sandbottnen observerades även en kärlväxt, hårsärv. Tillsammans hade de en yttäckning på blott 5 %. På mosaikbottnen steg yttäckningen till drygt 10 % totalt och rosendun, kräkel, sudare (Chorda filum) och brunslick tillkom. När blockbottnen tog vid från 4,6 m ökade vegetationens totala yttäckning till %, där fjäderslick var den dominerande arten (25 %), följd av kräkel och brunslick. Blåstångplantor fanns som djupast på 3,4 m men täckte som mest endast 5 % av bottnen. Mellan ca 1-0,5 m djup täckte fjäderslick och brunslick 15

16 tillsammans med tarmtång drygt halva bottnen. Den sista halvmetern tog grönslicken över och täckte ensam 50 %. På transekten observerades 12 växttaxa, varav elva makroalger och en kärlväxt. Transekten saknade blåstångsbälte och kärlväxtsamhälle men hade ett ganska artrikt makroalgsamhälle och bedömdes ha ett visst naturvärde. Bild 7. Blåstång, tarmalger och grönslick på grund hårdbotten, transekt 8 Foto. E. Siljeholm. Transekt D9, Nötudden Transekten utgick från en slät vacker häll på södra sidan av Nötudden, som hänger ihop med Jogersö. Transekten var 100 m lång och nådde ett djup på 8,2 m. Botten utgjordes av en blandning av häll, block, sten och grus ned till 3,4 m djup. Därefter blev det mer grusbotten, som sedan övergick i flack sandbotten vid ca 5 m djup. Från 6,4 till 8,2 m djup, motsvarade de yttre 80 metrarna av transekten, var det nästan helt ren sandbotten. Sandbottnen var närmast tom på växlighet. Enstaka ishavstofs, fjäderslick och rödblad, täckte tillsammans bara några procent av bottenytan, där de satt på enstaka stenar och block. Den låga yttäckningen förklaras av brist på lämpligt substrat. På 6,4 m observerade den första kärlväxten, hårsärv, och rödalgen kräkel tillkom. Rödalgernas täckningsgrad ökade något tack vare bättre tillgång på hårdbotten. På den mosaikartade botten som sträckte sig från 3,4 m djup nästan upp till ytan dominerade kärlväxten borstnate med % yttäckning. Fläckvis täta bestånd av vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp baudotii) förekom också. Bland rödalgerna var ullsläke den dominerande (5-25 %). Glesa bestånd av blåstång förekom från 3,4 m, vilket även var den djupaste 16

17 förekomsten av tång på denna lokal. Den var dock inte bältesbildande. Vid ytan fanns en kraftig bård av grönslick med inslag av tarmtång och ullsläke. Blåmusslor fanns längs nästan hela transekten och hade sin maximala yttäckning (25 %) mellan 0,4-2,3 m djup. På transekten observerades 12 växttaxa, varav nio makroalger och tre kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett frodigt kärlväxtsamhälle. Transekt D10, Yttre Tallholmen Transekten utgick från en häll på Yttre Tallholmens norra sida, drygt en kilometer väst om Näsets båthamn. Transekten var 100 m lång och nådde ett största djup på 8,2 m. Närmast land bestod botten av häll och enstaka block men 11 m ut på 5,3 m djup blev det mjukbotten med endast enstaka block och stenar. Vegetation saknades helt på den djupaste delen av mjukbottnen (8,2-7 m djup). Vegetationen på den mjuka bottnen mellan 8,2 och 6,1 m djup utgjordes av fjäderslick och ishavstofs på enstaka block och stenar. Mellan 6,1 och 5,3 m djup fanns ett litet bestånd (max 5 % yttäckning) av löslevande blåstång, tillsammans med enstaka ålnate och hornsärv. När hällen började noterades den första fastväxande blåstången på 5,3 m djup, tillsammans med fjäderslick (5 % yttäckning). Blåstångsbältet (>25 % yttäckning) förekom från 2,7 m djup och täckte % av botten från 0,3 m djup, där även brunslick och grönslick var vanliga arter. Närmast ytan ersattes blåstången av grönslick som täckte 25 % av hällen. På transekten observerades tio växttaxa, varav åtta makroalger och två kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett kraftigt blåstångsbälte. Transekt D11, Skeppsskär Transekten utgick från en häll på Skeppsskärs östra sida, söder om Örsbaken, drygt fyra kilometer väster om Oxelösunds järnverk. Transekten nådde 13,6 m djup 100 m från skäret. Botten bestod främst av häll med inslag av block ned till 8,8 m djup där det blev blockbotten med sten, grus och sand. På 11,9-13,6 m djup dominerade sandbotten men även block, sten och grus förekom. Vegetation i form av enstaka rödblad, kräkel och ishavstofs observerades på de djupaste blocken på 13,6 m djup. Vegetationen täckte totalt 1 % av botten. Från 9,1 1,6 m djup ökade vegetationen bestående av främst rödalgen fjäderslick sakta från 10 till 75 %. Här noterades även rosendun och den mindre vanliga grovsläken (Ceramium virgatum). Blåstång noterades som djupast på 4,3 m och var bältesbildande mellan 1,6 och 0,6 m, där även ullsläke var frekvent förekommande. Kring en halvmeters djup täcktes hällarna helt av grönslick (100 % yttäckning). 17

18 Blåmusslor fanns längs nästan hela transekten och hade sin maximala yttäckning (25-50 %) mellan 13,6 1,6 m djup. På transekten observerades 13 växttaxa, varav 12 makroalger och en kärlväxt. Makroalgsamhället var relativt artrikt och blåstångsbältet bitvis kraftigt. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D12, Myrskär Transekten utgick från en häll på Myrskärs norra sida, drygt 3,5 kilometer söder om Oxelösunds järnverk, norr om ön Beten. Denna 100 m långa transekt nådde endast 4,3 m djup. Bottnarna bestod främst av en mosaik av häll, block, sten och grus men även en del sand och mjukbotten. Närmast ytan var det häll och djupare ökade andelen övriga substrat. Vegetation i form av enstaka ishavstofs, fjäderslick, kräkel, sudare, brunslick och blåstång förekom från 4,3 m djup och täckte totalt runt 25 % av bottnarna. Blåstången var bältesbildande mellan 1,7 och 0,6 m, där även löslevande tång förekom spritt (10 %). Närmast ytan bildade grönslick och lite tarmalger en grön bård. Kärlväxtsamhället bestod av arterna axslinga, borst- och ålnate, ålgräs (Zostera marina), hornsärv samt hårsärv. Kärlväxterna förekom från 4,3 m djup och hade störst täckningsgrad mellan 4,3 1,7 m djup. Närmare ytan där hårdbottnarna dominerade begränsades utbredningen av brist på lämpliga substrat. Borstnate var den dominerande arten totalt sett med en yttäckning av 25 %. Ålgräset täckte 10 % av bottenytan på drygt halva transektens längd (21-77 m från land), där djupet låg på 3,0 m På transekten observerades 17 växttaxa, varav elva makroalger och sex kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde eftersom den var relativt artrik och hade både kärlväxtsamhälle och blåstångbälte. Bild 8. Ålgräs och hårsärv i ett hav av lös/halvlös brunslick på transekt D12. Foto. E. Siljeholm. 18

19 Transekt D13, Aspskärsflagen Transekten utgick från en utstickande, låg häll, omgiven av vass, på västra sidan av Aspskärsflagen. Lokalen låg väster om Hasselö, drygt 2,5 kilometer sydost om Oxelösunds järnverk. Denna 100 m flacka transekt nådde blott 1,4 m djup. Botten bestod av häll första metrarna ned till 0,8 m där det blev mjukbotten med enstaka block och sten. Sandbotten med lite block, sten, grus och med inslag av mjukbotten började 25 m från land (1 m djup) och fortsatte resten av transekten. Vegetation fanns längs hela transekten och yttäckningen var 75 %, utom de sista metrarna närmast ytan, där hällen tog vid. Det var dock sparsamt med alger och djupgradient saknades. Löslevande blåstång dominerade algerna med 50 % yttäckning, som mest. Det växte även en del blåstång (5 %) på block och sten ute på sandbottnen, där murkelalg växte epifytiskt på kärlväxterna. Övriga alger som observerades var ullsläke, brunslick och kransalgen, grönsträfse. På hällen närmast ytan växte enstaka tarmtång. Kärlväxterna dominerade och då främst borstnate, som täckte 50 % av botten på stora delar av transekten. Axslinga var vanlig (10-25 % yttäckning) medan hornsärv och ålnate förekom i små bestånd. På transekten observerades tio växttaxa, varav 5 makroalger, en kransalg och fyra kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett frodigt kärlväxtsamhälle. Bild 9. Borstnate med kraftig påväxt av murkelalg och Rivularia på transekt D1. Foto. E. Siljeholm. 19

20 Transekt D14, Furö Transekten utgick från en häll, på norra sidan av Furö, knappt 1 kilometer syd om Oxelösunds järnverk. Denna 100 m långa transekt nådde 5,1 m djup. Bottnarna bestod främst av en mosaik av häll, block, sten, sand och mjukbotten. Närmast ytan var det häll men djupare än 4,3 m fanns endast enstaka block och sten på mjukbotten. Vegetation i form av löslevande blåstång, enstaka ishavstofs och smalskägg/krulltrassel, förekom på 5,1 m djup, där även grönsträfse noterades. Något grundare förekom även enstaka havsrufse (Tolypella nidifica) och rödblad. Den löslevande tången dominerade (10-25 % yttäckning) upp till 2,4 m djup där ishavstofs blev den vanligaste algen. Här observerades även fastväxande blåstång som djupast men tången blev aldrig bältesbildande på denna lokal. Närmare ytan täcktes hällen nästan helt av grönslick och tarmalger. Den höga andelen tarmalger indikerar näringsrika förhållanden. Kärlväxtsamhället bestod av arterna axslinga, hornsärv, hårnating, borstoch ålnate, samt hårsärv. Kärlväxterna förekom sparsamt från 5,1 m djup men hade störst täckningsgrad (50 %) på 2,1 1,4 m djup. Närmare ytan där endast häll förekom begränsades utbredningen av brist på lämpliga substrat. En hel del flaskor och skräp observerades på lokalen. På transekten observerades 18 växttaxa, varav tio makroalger, två kransalger och sex kärlväxter. Transekten var relativt artrik och hade frodiga löslevande blåstångssamhällen och bedömdes ha ett högt naturvärde. Bild 10. Blåstång på block omgiven av sandbotten med borstnate på transekt D15. Foto. M. Borgiel. 20

21 Transekt D15, Studsvik Transekten utgick från en sten och blockstrand, vid Studsvik, i västra delen av Tvären. Den i början långgrunda transekten var 100 m lång och gick ned till 8,3 m djup. Ned till 0,5 m djup bestod botten av block med inslag av sten, grus och sand. Mellan 0,5 och 1,8 m djup var det sandbotten med enstaka block, därefter följde sedimentrik mjukbotten. Vegetation fanns längs hela transekten. Längst ut på 8,3 m djup fanns mattor av löslevande blåstång som bitvis täckte % av botten längs den yttre halvan av transekten. Här noterades även lite krulltrassel och rödblad. Längre in, från 5,1 m djup, täcktes stora delar av bottnarna av halvlös brunslick och övriga alger saknades. På sandbottnarna från 1,4 m djup växte kransalgerna grönsträfse och borststräfse (Chara aspera), som tillsammans täckte % av bottnarna upp till 0,3 m djup. Närmast ytan täcktes blocken nästan helt av tarmalger, blågrönalger (Rivularia atra) och grönslick. Den höga andelen tarmalger indikerar näringsrika förhållanden. Fastväxande blåstång förekom från 1,1 m djup och täckte totalt runt 5 % av bottnarna. Blåstången var bältesbildande mellan 0,5 och 0,2 m djup. Kärlväxtsamhället var välutvecklat med sju arter. Från 6,4 m djup observerades hornsärv och från 5,1 m förekom även knoppslinga (Myriophyllum sibiricum). Mellan 4,2 och 1,1 m djup täckte kärlväxterna % av botten. Dominerande arter var hårnating och ålnate men även axslinga, borstnate och hårsärv var vanligt förekommande. På transekten förekom glest med blåmusslor. Musslorna täckte 5 % av bottnarna på 8,3 0,5 m djup. På transekten observerades 17 växttaxa, varav åtta makroalger, två kransalger och sju kärlväxter. Ett artrikt växtsamhälle och frodiga kärlväxtsamhälle samt stora bestånd av löslevande blåstång och ett kraftigt blåstångsbälte gav transekten ett mycket högt naturvärde. Transekt D16, Aspö Transekten utgick från en häll, vid nordöstra stranden av Aspö, 500 m norr om Västra Stendörren. Transekten var 40 m lång och nådde ett största djup på 14,1 m. Bottnarna bestod av häll ner till 7,1 m djup. Därefter mjukbotten med enstaka block. Den djupaste vegetationen utgjordes av fjäderslick, som förekom på block från 11,9 m djup med en yttäckning på 5 %. Djupare ner fanns inga block så djuputbredningen torde vara substratbegränsad. Från 7,1 m djup förekom även kräkel, brunslick och ishavstofs, vilka tillsammans täckte % av bottnarna upp till 2,5 m djup. Därefter blev ullsläke den dominerande algen (10-50 % yttäckning) ända upp i blåstångsbältet, vars djuputbredning var 1,4 0,6 m djup. På hällen närmast ytan tog grönslicken över och täckte ensam 50 %. 21

22 Frånvaron av kärlväxter förklaras av substratbrist. På transekten fanns gott om blåmusslor. Musslorna täckte % av bottnarna på 11,9 0,9 m djup. På transekten observerades endast sju makroalger men frånvaron av kärlväxter förklaras av substratbrist. Transekten beräknades ha ett högt naturvärde men vår bedömning blir att den har ett visst naturvärde. Det höga naturvärdet berodde på en beräknad god ekologisk status enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder, men eftersom transekten var relativt artfattig och blåstångsbältet hade liten utbredning blir bedömningen av naturvärde lägre. Bild 11. Blåstång nära ytan på transekt D16. Foto. M. Borgiel. Transekt D17, Yttinge Transekten utgick från en sten och blockstrand, sydost om Helgö. Transekten var 100 m lång och nådde ett största djup på 6,6 m. Bottnarna bestod främst av en mosaik av block, sten, sand och mjukbotten. Närmast ytan var det block och sten, djupare än 2,1 m fanns endast enstaka block på sand- och mjukbotten, som övergick helt i mjukbotten 42 m från land. Algvegetation fanns längs hela transekten men var ytterst sparsam till stor del p g a brist på hårt substrat ända upp till 1,0 m djup. Djupaste förekomsten av blåstång var 2,1 m djup. Blåstången var bältesbildande mellan 1,0 och 0,4 m. Närmast ytan bildade främst tarmalger, lite grönslick och brunslick en bård. Kärlväxter fanns längs hela transekten men yttäckningen var låg upp till 4,3 m djup, där hårnating förekom ganska rikligt. Mellan 3,6 2,1 m djup dominerade borstnate bottnarna (50 % yttäckning) och därefter kom 22

23 hårnatingen åter och täckte 5-10 % av bottnarna upp till 0,4 m djup, där lämpligt substrat slutade. Övriga kärlväxter som noterades i små bestånd var hornsärv, ålnate, axslinga. På transekten observerades 15 växttaxa, varav tio makroalger och fem kärlväxter. På transekten förekom både blåstångsbälte och ett relativt frodigt kärlväxtsamhälle. Naturvärdet bedömdes som högt. Transekt D18, Strömstugan Transekten utgick från en sten och grusstrand, 1,5 km ostsydost om Helgö. Denna flacka 100 m långa transekt nådde endast 3,2 m djup. I början bestod bottnarna främst av en mosaik av block, sten, grus, sand och mjukbotten. Mellan 22 och 67 m från land (0,5-1,6 m djup) var det mjukbotten med enstaka block. Därefter blev det sandbotten med inslag av mjukbotten. Vegetation fanns längs hela transekten (totalt % yttäckning). Sand och mjukbottnarna täcktes av löslevande blåstång (25-50 % yttäckning) men även sudare var vanlig (10-50 % yttäckning). På de enstaka blocken på mjukbotten växte enstaka ullsläke och brunslick. Här observerades även fastväxande blåstång som djupast (1,6 m) men den blev aldrig bältesbildande på denna lokal. Enstaka exemplar av kransalgen grönsträfse fanns längs större delen av transekten. Närmare land ersattes den dock av skörsträfse som förekom relativt rikligt (10 % yttäckning). Närmast land var grönslick den vanligaste algen. Kärlväxtsamhället var frodigt längs nästan hela transekten och täckte i regel % av bottnarna. Hårnating var den vanligaste förekommande arten följd av borstnate, ålnate och fläckvis täta bestånd av vitstjälksmöja. Axslinga, hornsärv samt hårsärv förekom sparsamt. På transekten observerades 15 växttaxa, varav sex makroalger, två kransalger och sju kärlväxter. Transekten var relativt artrik och bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D19, Äspskär Transekten utgick från en häll, på norra delen av Äspskär, vid Dragviksfjärden, 1,5 km väster om Västra Stendörren. Transekten var 42 m lång och nådde ett största djup på 6,3 m. Bottnarna bestod av häll med enstaka block ner till 6 m djup. Därefter följde ren mjukbotten utan växtlighet. Den djupaste vegetationen utgjordes av fjäderslick och ishavstofs, som förekom på block på 6,0 1,9 m djup med en yttäckning på 5 %. Djupare ner fanns inga hårda substrat, så djuputbredningen torde vara substratbegränsad. Halvlös brunslick täckte bitvis stora delar av bottnarna (10-75 % yttäckning) mellan 6,0 och 1,2 m djup. Mellan 4,2 och 1,9 m djup fanns ett bestånd av gles löslevande blåstång. Djupaste förekomsten av fastväxande blåstång var 1,9 m. Blåstången var 23

24 bältesbildande mellan 1,2 och 0,2 m, där även brunslick var vanlig. På tången växte ullsläke och smalskägg epifytiskt. Närmast ytan tog grönslicken över och täckte % av hällen. Även tarmtång, brunslick och ullsläke förekom sparsamt. På transekten observerades nio makroalger. Frånvaron av kärlväxter förklaras av brist på lämpligt substrat. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett relativt kraftigt blåstångsbälte. Transekt D20, Västra Grässkär Transekten utgick från en häll, på nordvästra sidan av den lilla ön Västra Grässkär, ungefär halvvägs mellan Oxelösund och Hävringe. Transekten nådde 26,7 m djup 89 m från skäret. Botten bestod mestadels av häll men även block, sten, grus, sand och mjukbotten förekom sparsamt. Vegetation i form av enstaka ishavstofs observerades på 23,8 m djup. På 20,3 m noterades de djupaste individerna av rödblad. Vegetationen täckte cirka 1 % av botten upp till 10,1 m djup där även kräkel förekom och rödalgerna ökade nu successivt både i artantal och i yttäckning (5-25 %). Övriga rödalger utgjordes av ullsläke, violettslick och rosendun. Närmare ytan växte brunalgen brunslick, som ersattes av grönslick och lite ullsläke närmast ytan. En enda ensam planta av blåstång noterades på 3,2 m djup och kärlväxter saknades. Detta kan troligen delvis förklaras av vågexponering, vilket stöds av riklig förekomst av blåmusslor (Mytilus edulis) på hällarna mellan 14,0 och 3,2 m djup. På transekten observerades elva makroalger. Transekten bedömdes ha ett visst naturvärde, trots beräknad hög ekologisk status enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transekt D21, Södra Bredskärsklubben Transekten utgick från en häll, på södra sidan av den lilla ön Södra Bredskärsklubben, även den ungefär halvvägs mellan Oxelösund och Hävringe. Denna 93 m långa transekt nådde 6,7 m djup. Bottnarna bestod i början av häll, därefter främst av en mosaik av häll, block, sten, grus och sand. Därefter blev det alltmer grus och sandbotten med inslag av lite block och sten. Algvegetationen på 6,7 m djup utgjordes av rödalgerna fjäderslick, violettslick, kräkel och rosendun, samt brunalgen ishavstofs. Tillsammans täckte de drygt 10 % av botten, yttäckningen begränsades troligtvis av liten förekomst av hårdbottnar som sten och block. Ullsläke noterades från 4,7 m djup och rödalgerna täckte då runt 50 % av bottnen. Närmare ytan, fanns ullsläke och brunalgen brunslick som ensamma täckte 50 % av bottenytan. Närmast ytan på bestod vegetationen endast av grönalgen grönslick, som täckte halva hällen. 24

25 Blåstång observerades som djupast på 5,7 m men blev aldrig bältesbildande på denna lokal. Den täckte som mest 10 % av bottnarna mellan 2,4 1,6 m djup. Kärlväxterna var ovanliga på lokalen. Endast enstaka exemplar av borstnate och hårsärv noterades på grus och sandbottnarna mellan 6,7 4,7 m djup. Blåmusslor var däremot ganska vanliga på transekten och hade sin största utbredning mellan 6,7 och 2,4 m djup där de i snitt täckte 25 % av botten. På transekten observerades 14 växttaxa, varav 12 makroalger och två kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D22, Västerviken Transekten utgick från en block- och stenstrand, innanför ett tunt bälte av säv på västra sidan av Tullgarnsviken. Denna långgrunda transekt var 100 m lång och nådde ett största djup på 3,4 m. Botten närmast ytan bestod av en mosaik av block, sten, sand och mjukbotten. Vid 0,7 m djup började ren mjukbotten. Algvegetationen var generellt sett sparsam. Mellan 2,4 och 1,2 m djup fanns emellertid ett bestånd av löslevande blåstång som täckte % av mjukbottnen. Närmare ytan fanns endast lite halvlös brunslick och tarmtång. Innanför sävbältet växte kraftig tarmtång som täckte 25 % av bottnen. Kärlväxter förekom från 2,7 m djup men var sparsamma upp till 2,4 m djup, där hornsärv, ålnate, borstnate och axslinga fläckvis förekom ganska rikligt och totalt täckte cirka 25 % av bottnarna. Från 1,2 m upp till 0,7 m djup, nära vasskanten, täckte borstnaten hela botten och hade därtill påväxt av brunslick. Innanför vassbältet fanns inga kärlväxter. På transekten observerades åtta växttaxa, varav tre makroalger och fem kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde p g a bitvis frodiga kärlväxtsamhällen. Transekt D23, Furholmen Transekten utgick från en häll på östra spetsen Furholmen vid Tullgarnsvikens mynning och Mörköfjärdens början. Denna 100 m långa transekt nådde 8 m djup. Bottnarna bestod i början av häll, därefter en mosaik av häll, block, sten, grus och sand som övergick i en mjukbotten med inslag av enstaka block. Algvegetationen på 8,0 m djup utgjordes av löslevande kräkel och ishavstofs. Tillsammans täckte de knappt 5 % av botten. Yttäckningen begränsades delvis av liten förekomst av block. Vid 5,4 m djup tillkom fjäderslick och den totala täckningsgraden av hårdbottnen ökade till 10 %. Halvlös brunslick täckte stora delar av botten mellan 2,8 1,4 m djup. Därefter började blåstångbältet som nära ytan täckte hela botten och i sin tur nästan helt täcktes av epifytisk brunslick. Djupaste förekomsten av blåstång 25

26 var 2,8 m djup. Vid ytan fanns en bård av kraftig tarmtång och grönslick, vilket tyder på näringsrika förhållanden. Kärlväxterna var mindre vanliga på lokalen. Glesa bestånd av borstnate och hårnating noterades på grus och sandbottnarna mellan 2,8 0,7 m djup, där även en ensam knoppslinga observerades. Blåmusslor var ganska vanliga på transekten och hade sin största utbredning mellan 6,7 och 2,8 m djup där de i snitt täckte % av bottenytan. På transekten observerades elva växttaxa, varav åtta makroalger och tre kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett kraftigt blåstångsbälte. Bild 12. Djupare sedimenttäckt häll med blåmusslor och rödalger på transekt D29. Foto. M. Borgiel. Transekt D24, Rudskär Transekten utgick från en häll i inre delen Anderviken innanför Gälöfjärden. Transekten nådde 26,7 m djup 89 m från skäret. Denna 50 m långa transekt nådde 6,5 m djup. Botten i början, nära ytan, bestod av häll, därefter främst av en blandning av block, sten och sand. Vid 1,7 m djup blev det sand- och mjukbotten med inslag av enstaka block, som från 4,2 m djup övergick till ren mjukbotten med något block. Algvegetationen saknades upp till 3,0 m djup där ett bestånd av löslevande blåstång täckte 25 % av botten. På 2,3 m djup fanns även enstaka fastväxande blåstång som vid 1,3 m blivit bältesbildande. Bältet täckte bitvis hela botten och täcktes i sin tur nästan helt av halvlös och epifytisk brunslick samt en del smalskägg. Tångbältet avtog mot ytan och närmast 26

27 ytan fanns endast ett fåtal plantor kvar. Istället växte en kraftig bård av grönslick men även tarmtång och brunslick förekom. Kärlväxter saknades längs stora delar av transekten men förekom ändå ganska rikligt på ett kort avsnitt, mellan 13 och 7 m från land på 3,6 1,3 m djup, där det var en blandning sand och mjukbotten. Hårnating dominerade den djupare delen och borstnate den grundare. Tillsammans täckte de mellan % av botten på avsnittet. På transekten förekom glest med blåmusslor. Musslorna täckte bara bitvis 5 % av bottnarna på 3,6 0,6 m djup. På transekten observerades åtta växttaxa, varav sex makroalger och två kärlväxter. Transekten var artfattig men hade både ett kraftigt blåstångsbälte och frodiga kärlväxtsamhällen och bedömdes därför ha ett högt naturvärde. Transekt D25, Gälön Transekten utgick från en häll på östra sidan av Gälön i Gälöfjärden. Denna 80 m långa transekt nådde som mest 9,2 m djup. Nära ytan bestod botten av häll, därefter främst av en mosaik av block, sten, grus och sand. Från 4,5 m djup blev det alltmer mjukbotten med något enstaka block. Den djupaste vegetationen bestod av rödblad, enstaka kräkel och fjäderslick, som observerades på 9,0 m djup. Något längre in på transekten, mellan 8,1 och 4,5 m djup, ökade rödalgerna markant och den totala täckningsgraden av dessa arter var %. Därefter tillkom brunalger, som ishavstofs, brunslick (halvlös) och blåstång, vars djupaste notering var 4,6 m. Rödalgerna minskade medan brunalgerna ökade sin yttäckning. Blåstången blev bältesbildande från 2,3 m djup och bältet sträckte sig ända upp till 0,2 m djup. Halvlös brunslick täckte bitvis stora delar av bottnen mellan 3,3 1,8 m djup. På hällen närmast ytan växte en tät bård av grönslick och tarmtång, samt lite ullsläke. Kärlväxtsamhället på 4,6 2,3 m djup var frodigt och bestod av borstnate, hårnating, hårsärv, axslinga och ålgräs (hårnating förekom från 5,2 m) och täckte totalt % av botten. Ålgräset täckte maximalt 50 % av botten mellan 4,1 och 3,3 m djup men förekom glest från 4,6 m upp till 2,3 m djup. Blåmusslor var frekvent förekommande på transekten och hade sin största utbredning (10-25 % yttäckning) mellan 8,5 och 2,3 m djup. På transekten observerades 14 växttaxa, varav nio makroalger och fem kärlväxter. Växtsamhället var relativt artrikt och inkluderade både ett kraftigt blåstångsbälte och ett frodigt kärlväxtsamhälle. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D26, Söder om Klubben Transekten började vid en häll på östra sidan av Kolviksudden i Gälöfjärden. Den korta, bitvis branta transekten var 38 m lång och gick ned till 13,6 m djup. Botten utgjordes till större delen av häll men bitvis fanns 27

28 även en del block, sten och lite sandbotten. Från 10,1 m djup var det mjukbotten med något enstaka block. Den djupaste vegetationen bestod av enstaka kräkel och fjäderslick, som observerades på 11,6 m djup. Längre in på transekten (10,1 1,9 m djup) täcktes de hårda substraten av vegetation bestående av kräkel, ullsläke, halvlös brunslick och ishavstofs, vilka tillsammans täckte runt % av botten. Mellan 1,9 m djup och ytan ökande täckningsgraden till %, främst beroende på brunalger. På detta djupavsnitt tillkom blåstång, halvlös och epifytisk brunslick samt grönalgerna, tarmtång och grönslick. Blåstången observerades som djupast på 1,9 m och var bältesbildande mellan 1,9 1,4 m djup. Närmast ytan täcktes hällarna av grönslick, tarmtång, ullsläke och enstaka tångruskor Kärlväxter saknades nästan helt på lokalen. Ett litet bestånd av borstnate observerades dock på 1,9 1,4 m djup. Blåmusslor var talrika på transekten och hade sin största utbredning (25-75 % yttäckning) mellan 11,6 och 1,9 m djup På transekten observerades nio växttaxa, varav åtta makroalger och en kärlväxt. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde, främst p g a förekomst av ett blåstångsbälte. Transekt D27, Granholmen Transekten började vid stora block på Granholmens sydöstra spets, 2,5 km ost om Trosa småbåtshamn. Den ganska flacka sedimentrika transekten var 100 m lång och gick ned till 4,2 m djup. Den blockiga och steniga bottnen närmast ytan övergick alltmer i grus, sand och mjukbotten. Från 1,3 m djup dominerade mjukbotten med endast enstaka inslag av block, sten och grus. Borstnate och löslevande blåstång dominerade lokalen. På de enstaka blocken, 45 m ut på transekten (3,8 m djup), fanns endast sparsam vegetation bestående av fjäderslick och ishavstofs. Tillsammans täckte de 5 % av botten. Längre in mot land tillkom några arter, brunslick, ullsläke och sudare men dessa alger täckte aldrig mer än 5-10 % av bottenytan. Istället var det löslevande blåstång som dominerade algvegetationen på de mjuka bottnarna mellan 2,9 och 0,6 m djup. Sista halvmetern mot ytan fanns dessutom ett kraftigt blåstångbälte som täckte blocken helt. Djupaste förekomsten av fastväxande blåstång var 1,3 m. Grönslick, lite tarmtång, brunslick och bladvass (Phragmites australis) växte också på och mellan blocken vid ytan. Kärlväxtsamhället var välutvecklat med sex arter. Från 4,2 m djup observerades hornsärv och från 4,1 m förekom även axslinga, ålnate och hårsärv. Hårnating tillkom vid 2,9 m djup. Mellan 4,1 och 1,7 m djup täckte kärlväxterna % av botten. Därefter ökade de mot ytan till % yttäckning, där borstnate var dominerande art. Vid 0,6 m djup försvann 28

29 kärlväxterna på grund av att block och stenbotten tog vid. Endast lite gles vass förmådde tränga upp. På transekten fanns sparsamt med blåmusslor. Musslorna täckte 5 % av bottnarna på 4,1 2,2 m djup. På transekten observerades 15 växttaxa, varav nio makroalger och sex kärlväxter. Transekten var relativt artrik och växtsamhället inkluderade ett kraftigt blåstångsbälte på hårda substrat och stora bestånd av löslevande blåstång på mjukbottnarna samt ett frodigt kärlväxtsamhälle. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D28, Långnäs-Trosa Transekten var belägen en kilometer ost om Trosa småbåtshamn i ett område med mycket hus och bryggor. På norra sidan av Fågelöfjärden vid Långnäs-Trosa började transekten på 1,4 m djup vid kanten av ett brett vassbälte. Denna långgrunda och mycket sedimentrika transekt var 50 m lång och gick ned till 1,6 m djup. Botten utgjordes av sedimentrik mycket lös mjukbotten. Hårda substrat saknades helt och sikten var extremt dålig. Ingen algvegetation förekom på transekten. Kärlväxtsamhället bestod av arterna axslinga, borst- och ålnate, hornsärv samt hårsärv. Kärlväxterna förekom från 1,6 m djup (25 % yttäckning) och hade störst täckningsgrad vid 1,4 m djup, där de täckte % av botten. Hornsärv var den dominerande arten följd av axslinga. Blåmusslor saknades helt på transekten. På transekten observerades fem växttaxa, alla kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett visst naturvärde p g a det frodiga kärlväxtsamhället. Bild 13. Löslevande östersjösallat nedanför häll på transekt D29. Foto. M. Borgiel. 29

30 Transekt D29, Näsudden Transekten utgick från en häll på Näsuddens nordvästra sida vid Gupafjärden, 3,5 kilometer nordost om Sävsundet. Denna 80 m långa transekt nådde 12,7 m djup. Ned till 6,0 m djup utgjordes botten av häll med inslag av block och mjukbotten. Djupare än 6 m var det omväxlande häll och mjukbotten med enstaka block. Vegetation saknades på den djupaste delen av transekten. På de enstaka blocken, 35 m från land (8,6 m djup), fanns sparsam vegetation bestående av fjäderslick, krulltrassel och ishavstofs. Tillsammans täckte de 10 % av botten. Närmare land tillkom ullsläke och algerna täckte tillsammans ca 25 % av bottenytan. På 3,9 m djup tillkom brunslick, sudare och blåstång. Blåstången täckte direkt 25 % av bottenytan. Från 2,3 m förekom även smalskägg och halvlös brunslick, som täckte botten och delar av tångbältet. Mellan 2,3 och 0,3 m djup var den totala vegetationstäckningen %. Från 0,3 till 0,1 m djup var den 100 % men där var det grönslick, tarmtång och korvsnöre (Scytosiphon lomentaria) som helt täckte hällen. Kärlväxter saknades nästan helt på lokalen. Endast ett glest bestånd av borstnate noterades på 0,3 m djup. Blåmusslor var däremot talrika på transekten och hade sin största utbredning (25-50 % yttäckning) mellan 8,6 och 2,3 m djup På transekten observerades 13 växttaxa, varav 12 makroalger och en kärlväxt. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a ett kraftigt blåstångsbälte. Transekt D30, Gunnarbol Lokalen Gunnarbol låg på östra sidan av Gunnarbofjärden, 4,5 kilometer nordost om Sävsundet. Transekten utgick från en häll på en skogsstrand. Denna grunda 100 m långa transekt nådde endast 1,6 m djup. Bottnarna nära stranden bestod av häll och block, därefter främst av en mosaik av häll block, sten, grus, sand och mjukbotten, där de mjuka bottnarna dominerade stort. Vegetationen var riklig och täckte % av botten längs nästan hela transekten. Det frodiga växtsamhället inkluderade alger, kransalger och kärlväxter. Rödalgerna representerades av ullsläke som förekom glest (5 % yttäckning) på de yttre 70 metrarna av transekten. Längst ut på 1,6 m djup fanns ett blåstångbälte som täckte % av botten. Blåstång fanns i stort sett längs hela transekten, både som fastväxande och löslevande och hade totalt (löslevande och fastväxande) en yttäckning på runt %. Även mellan 0,8-0,6 m djup var den fastväxande tången bältesbildande på ett 15 m långt avsnitt. Övriga vanliga alger var smalskägg, sudare och brunslick. Lite ovanligare arter var grönalgen näckhår (Cladophora fracta) och murkelalg, som växte 30

31 epifytiskt på kärlväxternas stänglar. Nära ytan täcktes 75 % av hällen av grönslick och lite tarmtång. En obestämd kransalg (Chara sp) noterades också i glesa bestånd på några avsnitt av transekten. Kärlväxtsamhället var frodigt men inte speciellt artrikt. Flertalet arter fanns längs större delen av transekten. De täckte totalt runt 25 % av bottenytan längst ut och ökade successivt in mot land, där de täckte 100 % två meter från land (0,3 m djup). De mest förekommande arterna var borstnate, ålnate, hårnating och axslinga. Hornsärv förekom också men glest. På transekten fanns sparsamt med blåmusslor. Musslorna täckte 5 % av bottnarna på 1,6 0,8 m djup. På transekten observerades 16 växttaxa, varav tio makroalger, en kransalg och fem kärlväxter. Transekten var relativt artrik och hade kraftiga samhällen av både fastsittande och löslevande blåstång samt frodiga kärlväxtsamhällen. Naturvärdet bedömdes som mycket högt. Bild 14. Frodigt blåstångsamhälle bland kärlväxter på transekt D30. Foto. M. Borgiel. Transekt D37, Rödskär Transekten utgick från en häll på södra sidan av den lilla ön Rödskär i Bråvikens kustvatten, drygt en kilometer söder om Femöre. Denna branta transekt var 39 m lång och nådde 25,9 m djup. Häll var den dominerande bottentypen utmed hela transekten. I övrigt förekom lite block och sten. Den djupaste vegetationen bestod av enstaka ishavstofs som observerades på 23,7 m djup. Längre in på transekten (16,6 9,5 m djup) täcktes de hårda substraten av vegetation bestående av rödris, kräkel och ishavstofs, vilka 31

32 tillsammans täckte runt 5 % av botten. Mellan 9,5 0,9 m djup ökande täckningsgraden till ca 25 %. På detta djupavsnitt tillkom rödalgerna rosendun, rödblad, ullsläke, fjäderslick och violettslick, samt brunalgerna blåstång och brunslick. Algsamhället inkluderade även grönalgerna tarmtång och grönslick. Blåstång observerades som djupast på 4,8 m men blev aldrig bältesbildande på denna lokal. Blåstången täckte som mest 5 % av bottenytan på 2,1 0,9 m djup. Närmast ytan täcktes hällarna av grönslick. Kärlväxter saknades på lokalen men blåmusslor var talrika och hade sin största utbredning (50-75 % yttäckning) mellan 23,7 och 4,8 m djup På transekten observerades 15 makroalger. Frånvaron av kärlväxter förklaras av brist på lämpligt substrat. Makroalgsamhället var artrikt men täckningsgraden låg. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a av algernas stora djuputbredning som gav hög ekologisk status, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transekt D38, Stråkudden Transekten utgick från en häll med stora block på södra sidan av den mindre ön Stråkudden i Örsbaken, söder om farleden vid Stora Lökholmen. Denna 78 m långa transekt nådde som mest 22,1 m djup. Nära land bestod bottnarna av häll med block, därefter främst av en mosaik av häll, block, sten, grus och sand. Från 14,2 m djup blev det alltmer mjukbotten med inslag av grus, block och sten. Den djupaste vegetationen utgjordes av enstaka ishavstofs som observerades på 18,2 m djup. Något längre in på transekten (17,6 m djup) tillkom även enstaka rödblad. Något grundare observerades även enstaka kräkel och violettslick. Vid 11,4 m djup var den totala täckningsgraden av dessa arter cirka 5 %. Sin största yttäckning hade rödalgerna i djupintervallet 6,1 0,4 m, där de täckte 75 % av bottnarna. Rödalgsamhället inkluderade då fjäderslick, rödris, rosendun och ullsläke. Blåstång observerades som djupast på 3,8 m men blev aldrig bältesbildande på denna lokal. Blåstången täckte som mest endast 1 % av bottenytan på 3,8 1,5 m djup. Närmast ytan täcktes hällarna främst av grönslick men även ullsläke förekom. Kärlväxterna var ovanliga på lokalen. Endast enstaka exemplar av borstnate och hårsärv noterades på grus- och stenbottnarna mellan 4,7 2,7 m djup. Blåmusslor var frekventa och hade sin största utbredning (25-50 % yttäckning) mellan 13,3 och 3,8 m djup. På transekten observerades 14 växttaxa, varav 12 makroalger och två kärlväxter. Frånvaron av kärlväxter förklaras av brist på lämpligt substrat. Makroalgsamhället var ganska artrikt och rödalgerna hade relativt stor yttäckning. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a av 32

33 algernas stora djuputbredning som gav hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transekt D39, Östra Lökholmen Transekten utgick från en häll på norra sidan av den Östra Lökholmen i Risöområdet. Den 100 m långa transekten gick ned till 7,9 m djup. Ned till 4,1 m djup bestod bottnarna enbart av häll. Därefter var det omväxlande häll och mjukbotten med enstaka block. Längst ut på 7,9 m djup täcktes 50 % av mjukbottnen av ett centimetertjockt lager av ruttnade fintrådiga alger med cyanobakterier. Enstaka ishavstofs observerades på block. Något grundare noterades även enstaka fjäderslick och brunslick. Upp till 5,1 m djup var den sammanlagda täckningsgraden endast 1 %, varefter det ökade till 10 % på hällen mellan 5,1 4,5 m djup. Närmare ytan dominerade brunalgerna. Den djupaste förekomsten av blåstång var 3,5 m. Blåstången var bältesbildande mellan 3,5 och 0,4 m djup, ett avsnitt där även brunslick var vanlig. Enstaka violettslick och ullsläke fanns bland tången liksom sudare. Smalskägg/krulltrassel och tångludd (Elachista fucicola) förekom som påväxt på tången, men i liten mängd. Närmast ytan växte en bård av grönslick På transekten förekom även kärlväxterna borstnate och hårsärv glest mellan 4,5 4,1 m djup. Blåmusslor var generellt sparsamt förekommande på transekten och hade sin största utbredning (25 % yttäckning) mellan 4,1 3,5 m djup på en brant häll. I övrigt täckte de bara någon procent av bottnarna. På transekten observerades 13 växttaxa, varav elva makroalger och två kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a blåstångsbältet. Transekt D40, Västerklubben Transekten utgick från en häll på södra sidan av Västerklubben i Kränkfjärden, fyra kilometer nord om fyren Lillhammarsgrund. Denna 100 m långa transekt nådde som mest 13,1 m djup. Från ytan och ned till 5,1 m djup bestod botten av häll, därefter följde en mosaik av häll block, sten, grus och sand men även partier med nästan enbart hällbotten. Rödblad, kräkel och fjäderslick växte på de djupaste hårdbottnarna på 13,1 m djup och från 12,6 m förekom även rödris. Rödalgsamhället var välutvecklat och täckte % av bottnarna mellan 13,1-2,8 m djup, med den högsta täckningsgraden från 12,6 m djup. Mellan 4,1 2,8 m djup var ullsläke den dominerande rödalgen. Närmare ytan, från 2,8 m djup, var brunalgen brunslick vanligast. Närmast ytan var hällen helt täckt av grönslick. Enstaka blåstångsplantor observerades som djupast på 2,8 m men blåstångsbälte saknades liksom kärlväxter. Blåmusslorna var däremot talrika 33

34 på transekten och hade sin största utbredning (25-75 % yttäckning) mellan 13,1 och 2,8 m djup. På transekten observerades nio makroalger. Makroalgsamhället var inte så artrikt men framförallt rödalgerna hade hög täckningsgrad och djuputbredningen var stor. Frånvaron av kärlväxter förklaras troligen av hög vågexponering, vilket även delvis kan förklara blåstångens låga täckningsgrad. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D46, Brännskär Transekten utgick från en häll på Brännskärs västra sida. Brännskär ligger vid Slottsdjupet två kilometer syd om Sävsundet. Det största djupet på denna 100 m långa transekt var 9,6 m. Bottnarna närmast land bestod av häll med block, därefter främst av en mosaik av häll, block, sten, grus och sand. Från 7,5 m djup blev det alltmer mjukbotten med inslag av block, sten, grus och sand. Den djupaste vegetationen utgjordes av fjäderslick och kräkel som observerades på 9,6 m djup. Något längre in på transekten (9,0 m djup) tillkom även krulltrassel och strax därefter även ishavstofs och rödris. Vid 8,9 m djup var den totala täckningsgraden av dessa arter %. Sin största utbredning hade rödalgerna i djupintervallet 9,6 3,8 m, där de täckte % av bottnarna. Fjäderslick tillkom vid 5,9 m djup och ullsläke vid 4,8 m. Blåstången observerades som djupast på 5,0 m och var bältesbildande i två partier, mellan 4,8 och 3,6 m djup och mellan 2,2 och 0,6 m djup. Däremellan fanns endast enstaka tångruskor. Bland tången fanns bitvis täta bestånd av brunslick. Hällarna och blocken nära ytan täcktes helt av grönslick. Endast två kärlväxter observerades, borstnate och hårnating, vilka förekom rikligt på några avsnitt av transekten. Mellan 5,5 och 5,3 m djup täckte de tillsammans 100 % av botten. Den djupaste förekomsten var på 5,9 m för båda arterna. I ett avsnitt på 3,6 m djup täckte de halva botten för att sedan avta och försvinna helt när hällbottnen tog vid. Blåmusslor förekom sparsamt (5-10 % yttäckning) längs nästan hela transekten. På transekten observerades 14 växttaxa, varav 12 makroalger och två kärlväxter. Transekten hade ett relativt artrikt makroalgsamhälle och ett bitvis frodigt, men artfattigt, kärlväxtsamhälle samt ett glest blåstångsbälte. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde. Transekt D49, Handsken Transekten utgick från en häll på östra sidan av den lilla ön Handsken i Marsvikens yttre del, en kilometer sydväst Näsets båthamn. Denna 100 m långa transekt nådde 6,1 m djup. Botten utgjordes av häll ned till 2,4 m djup där det blev sedimentrik mjukbotten med enstaka block. 34

35 Algvegetation fanns längs hela transekten men var sparsam mellan 6,1 5,1 m djup, där 10 % av bottnen täcktes av rödblad och enstaka fjäderslick. Vegetationen dominerades av löslevande blåstång som täckte stora delar av mjukbottnen ( %), mellan 5,1 3,1 m djup. Närmare ytan (2,4 0,3 m djup) på hällbotten växte ett kraftigt tångbälte, vars nedre gräns också var djupaste förekomsten av blåstång på denna lokal. Blåstångens djuputbredning begränsades av brist på hårt substrat. Närmast ytan bildade grönslick tät bård. Fem kärlväxter observerades, de flesta bara som enstaka observationer. Hornsärv fanns från 6,1 m djup och hårnating från 5,4 m. Dessa arter förekom på nästan hela transekten där det var mjukbotten. Axslinga och borstnate växte grundare och dominerade växtligheten precis nedanför hällen där mjukbottnen tog vid. Blåmusslor förekom generellt sparsamt på transekten och hade sin största utbredning (5-10 % yttäckning) mellan 6,1 4,8 m djup. På transekten observerades 14 växttaxa, varav nio makroalger och fem kärlväxter. Transekten bedömdes ha ett högt naturvärde främst p g a kraftiga bestånd av både fastsittande och löslevande blåstång. Bild 15. Rosendun som tre ljusröda bollar bland blåmusslor och fjäderslick på transekt D7. Foto. E. Siljeholm. Sammanfattande beskrivning av vegetationen Salthalten är en av de viktigaste faktorerna som bestämmer bottenvegetationens artsammansättning och utbredning i Östersjön. 35

36 D22 D23 D24 D25 D26 D27 D28 D15 D16 D17 D18 D19 D29 D30 D38 D39 D40 D46 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 D11 D12 D13 D14 D20 D21 D37 D49 Siktdjup (m) / Salinitet Variationen i salthalt mellan inventerade transekter var liten (min 4,9 och max 5,9) och inom ett intervall som inte begränsar förekommande arter i området (Figur 2). De lägsta salthalterna uppmättes på transekt D28 som låg närmast Trosa och Trosaåns utlopp samt på transekterna D1 och D2 i Bråvikens mynning Siktdjup Salt Trosa Skärgården Oxelösund Figur 2. Uppmätt salinitet och siktdjup vid inventeringen av de 36 transekterna i undersökningsområdet. Transekterna är grupperade efter delområde: Utanför Trosa, skärgården mellan Trosa och Nyköping samt utanför Oxelösund. Siktdjup mättes inte på transekterna D5 och D13. På transekterna observerades totalt 37 taxa av hydrofyter (bottenlevande växter) samt två helofyter (övervattens-/ytväxter) (artlista finns i Bilaga 3). Hydrofyterna utgjordes av 21 makroalger, elva kärlväxter och fyra kransalger. Makroalgsamhället bestod av åtta rödalger, nio brunalger och fyra grönalger. De vanligaste algerna på transekterna var brunalgerna blåstång och brunslick samt grönalgen grönslick och rödalgen fjäderslick. Blåstång noterades på 31 av de 36 inventerade transekterna, framförallt i fastsittande form. Totalt förekom åtta arter på mer än hälften av transekterna. Av övriga 13 taxa förekom fem på färre än fyra transekter. De mindre vanliga arterna var grovsläke, korvsnöre, näckhår, östersjösallat och murkelalg. Blåstång, både fastsittande och löslevande, hade även generellt höga täckningsgrader när den förekom. Andra arter med hög yttäckning och därmed ofta dominerande inslag i makroalgsamhällena var brunslick, grönslick, fjärderslick och kräkel. Kärlväxter förekom på 31 av de 36 inventerade transekterna. I kärlväxtsamhällena var borstnate den vanligaste arten både vad gäller täckningsgrad och frekvens (förekom på 26 transekter). Andra vanliga arter 36

37 var axslinga, ålnate och hårsärv som alla förekom på hälften av transekterna. Mindre vanliga arter var t ex hjulmöja och knoppslinga som endast noterades på en transekt som enstaka individer. Kransalger observerades på tio transekter. Grönsträfse var vanligast men samtliga kransalger förekom i låga täckningsgrader och på få transekter. Djuputbredning av blåstångsbälten och kärlväxtsamhällen Vegetationen på bottnarna skapar viktiga habitat där smådjur som snäckor, räkor och märlkräftor hittar mat och skydd. Storvuxen växtlighet skapar särskilt komplexa miljöer. Blåstångsbälten, ålgräsängar och vegetation i grunda vikar (främst kärlväxt- och kransalgsamhällen) anses vara prioriterade naturtyper och har viktiga ekologiska funktioner som t ex födosöksområden för fågel och fisk samt uppväxtplatser för fiskyngel. Bild 16. Nating på transekt D46. Foto. M. Borgiel. Blåstångens djuputbredning Blåstång är en stor, flerårig brunalg som ofta används som en miljöstatusindikator eftersom den är lätt att känna igen och sitter på samma plats i flera år, vilket ger ett integrerat mått på förhållandena i området, t ex ljustillgång. I undersökningsområdet noterades blåstång som djupast på 5,7 m (Figur 3). Blåstångsbältet maximala utbredning på transekterna var mellan 0,5 och 3,9 m djup. Generellt förekom bältesbildande blåstång från ca 2 m djup. De djupaste observationerna av blåstång under inventeringen gjordes på transekt D21 där blåstång (5,7 m) och på transekt D7 (5,4 m djup) utanför 37

38 Djup (m) Oxelösund. Störst djuputbredning hade blåstångsbältet i skärgården mellan Trosa och Nyköping, på transekterna D29, D39 och D46 (3,5 3,9 m). Blåstång kan även förekomma i löslevande form på mjukbottnar. De löslevande bestånden återfinns på vågskyddade bottnar, ofta tillsammans med kärlväxtsamhällen. Löslevande blåstång var vanlig i undersökningsområdet och observerades mellan 1-8 m djup. 0 Yttäckning (%) , , ,7 Blåstång Figur 3. Samtliga skattningar av fastsittande blåstång (Fucus vesiculosus) under inventeringen av undersökningsområdet. Blåstångens täckningsgrad och transektavsnittets maxdjup visas. I diagrammet anges den djupaste observationen av blåstångsförekomst (1 % yttäckning), blåstångsbälte (> 25 % yttäckning) och heltäckande blåstångsbälte (100 %). Bild 17. Kärlväxtsamhälle på transekt D30. Foto. M. Borgiel. 38

39 Djup (m) Kärlväxtsamhällenas djuputbredning Totalt observerades 11 kärlväxter på de inventerade transekterna i denna undersökning. Kärlväxter noterades som djupast på 6,9 m och kärlväxtsamhället (yttäckning >25 %) förekom från ca 5,9 m djup (Figur 4). De djupaste observationerna av kärlväxter (> 6 m djup) gjordes på flera transekter utanför Oxelösund Yttäckning (%) ,5 5,9 6,9 Kärlväxter Figur 4. Samtliga skattningar av kärlväxter under inventeringen av undersökningsområdet. Summerad täckningsgrad för kärlväxter och transektavsnittets maxdjup visas. I diagrammet anges den djupaste observationen av kärlväxter (1 % yttäckning), > 25 % yttäckning och heltäckande (100 %) yttäckning av kärlväxter. Bild 18. Kransalger på transekt D1. Foto. J. Edlund. 39

40 Djup (m) Kransalgernas djuputbredning Två släkten av kransalger förekom på de inventerade transekterna. Släktet sträfsen (Chara) inkluderade borst- (C. aspera), grön- (C. baltica) och skörsträfse (C. globularis) medan släktet rufsen (Tolypella) representerades av havsrufse (T. nidifica). Kransalger förekom sparsamt på de inventerade transekterna. De noterades endast på tio av de 36 inventerade transekterna och förekom i låga täckningsgrader (< 25 %). Den djupaste observationen av kransalger var 5,1 m men de förekom främst kring 1-2 m djup (Figur 5) Yttäckning (%) ,1 Kransalger Figur 5. Samtliga skattningar av kransalger under inventeringen av undersökningsområdet. Summerad täckningsgrad för kransalger och transektavsnittets maxdjup visas och djupaste förekomsten anges. Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömningen av vegetationen på transekterna gav generellt ett högt naturvärde för länet (Tabell 1). Tre transekter bedömdes ha mycket höga naturvärden eftersom de hade artrika växtsamhällen som inkluderade frodiga kärlväxt- och blåstångsamhällen. Fem transekter bedömdes endast ha vissa naturvärden främst p g a att de hade mer artfattiga växtsamhällen med liten yttäckning. Övriga 28 transekter bedömdes ha höga naturvärden oftast för att de hade frodiga kärlväxt- eller blåstångsamhällen som är viktiga uppväxt- och födosöksplatser för faunan. 40

41 Artrikedom & variation Raritet / ovanliga arter Orördhet / Naturlighet Ekologisk status Ekologisk funktion Förekomst av prioriterade NT NATURVÄRDE Tabell 1. Naturvärdesbedömning av transekterna och undersökningsområdet baserat på vår naturvärdesskala (Bilaga 5). Poäng mellan 1-5 anger en bedömning av naturvärdet, 1 anger högsta naturvärde medan 5 anger lågt naturvärde. Bedömda områden/ transekter D ** 3 2 Högt D ** 3 1 Mkt högt D Högt D Högt D Visst D ** 3 1 Högt D ** 4 5 Visst D ** 3 5 Visst D ** 3 2 Högt D ** 3 2 Högt D Högt D ** 4 2 Högt D Högt D ,5** 4 2 Högt D ** 2 1 Mkt högt D Visst* D ** 3 2 Högt D ** 4 2 Högt D ** 3 2 Högt D Högt D ** 3 4 Högt D Högt D ,5** 3 2 Högt D ,5** 3 1 Högt D ** 3 2 Högt D Högt D ** 3 1 Högt D Visst D ** 3 2 Högt D Mkt högt D Högt D Högt D ** 3 2 Högt D Högt D ** 3 2 Högt D ** 4 2 Högt D-län Högt * Beräknad bedömning justerad, se beskrivning av transekt ** Bedömning av ekologisk status baserad på expertbedömning, se Bilaga 4. 41

42 Tack till Inventerarna Eva Siljeholm och Jonas Edlund samt vår fältassistent Ellen Schagerström. Bild 19. Blåstång och kärlväxter på transekt D30. Foto. M. Borgiel. 42

43 Referenser Isæus, M. (2004) A GIS-based wave exposure model calibrated and validated from vertical distribution of littoral lichens in thesis Factors structuring Fucus communities at open and complex coastlines in the Baltic Sea. Dept. of Botany. Stockholm, Sweden, Stockholm University: 40 pp. Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version Naturvårdsverket (2007a) Skydd av marina miljöer med höga naturvärden vägledning. Rapport Naturvårdsverket (2007b) Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4,

44 Bilagor Bilaga 1: Utförande Bilaga 2: Provtagningslokaler Bilaga 3: Artlistor Bilaga 4: Status enligt bedömningsgrunder Bilaga 5: Naturvärdesbedömning Bilaga 6: Primärdata dyktransekter 44

45 Bilaga 1. Utförande Dykinventering Linjetaxeringen utfördes av dykare som simmade längs transekterna. Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Startpunkt Ny skattning Ny skattning Ny skattning Block Häll Mjukbotten Grönslick Ny skattning Ny skattning Blåstång Trådslick Ålnate Ny skattning Skattning av bottentyp och vegetation. Position anges med avstånd från startpunkt och djup. Figur 1:1. Metodskiss av linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning av bottentyp och vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med avstånd från land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare). Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, dvs. dykarna följer måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten (figur 1:1). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av blåmusslor (Mytilus edulis). Abundans av övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i bottensubstrat eller vegetation. Skattning av 45

46 bottenvegetationen sker vanligtvis i en 6-10 m bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstruktur, vegetationssammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. Metodiken följer standarden för nationella miljöövervakningen (Naturvårdsverket 2004). Under inventeringen samlades och pressades exemplar av observerade alger och växter. Pressarken har levererats till Evolutionsmuseet i Uppsala som beläggsexemplar. Skattningarna från dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till Länsstyrelsen. I Bilaga 6 finns tabeller med primärdata från dyktransekterna. Dykningar och skattningar utfördes av Micke Borgiel, Jonas Edlund och Eva Siljeholm. 46

47 Bilaga 2. Provtagningslokaler Dyklokaler På varje lokal gjordes en dyktransekt. I följande tabeller visas lokalnamn, havsområde mm (Tabell 2:1), transekternas startpositioner (Tabell 2:2) och transekternas riktningar, längder mm (Tabell 2:3). Fotografier på transekternas utgångspunkter har levererats elektroniskt till Länsstyrelsen. Tabell 2:1. Lokalnamn, transektnummer, havsområde, inventeringsdatum samt vem som gjort inventeringen (ES = Eva Siljeholm, JE = Jonas Edlund, MB = Micke Borgiel). Transekt nr Lokalens namn Havsområde Inventerings Datum Inventerare D1 Trullholmen Bråvikens kustvatten 04-sep-10 JE D2 Mögö Yttre Bråviken 04-sep-10 JE D3 Gröna Lund Marsviken 07-sep-10 ES D4 Djursvik Marsviken 07-sep-10 ES D5 Jogersösundet Marsviken 07-sep-10 JE D6 Myrskär Marsviken 07-sep-10 JE D7 Sköthällen Bråvikens kustvatten 04-sep-10 ES D8 Ramnö Bråvikens kustvatten 04-sep-10 ES D9 Nötudden Marsviken 07-sep-10 JE D10 Yttre Tallholmen Marsviken 07-sep-10 ES D11 Skeppsskär Kränkfjärden sek namn 05-sep-10 JE D12 Myrskär Furöområdet sek namn 05-sep-10 ES D13 Aspskärsflagen Furöområdet sek namn 05-sep-10 ES D14 Furö Furöområdet sek namn 05-sep-10 JE D15 Studsvik Tvären 03-sep-10 MB D16 Aspö Ringsöfjärden sek namn 03-sep-10 MB D17 Yttinge Kråkfjärden 06-sep-10 ES D18 Strömstugan Kråkfjärden 06-sep-10 ES D19 Äspskär Dragviksfjärden 03-sep-10 MB D20 Västra Grässkär Kränkfjärden sek namn 05-sep-10 ES D21 Södra Bredskärsklubben Kränkfjärden sek namn 05-sep-10 JE D22 Västerviken Gälöfjärden 04-sep-10 MB D23 Furholmen Gälöfjärden 04-sep-10 MB D24 Rudskär Gälöfjärden 04-sep-10 MB D25 Gälön Gälöfjärden 04-sep-10 MB D26 Söder om Klubben Gälöfjärden 04-sep-10 MB D27 Granholmen Fågelöfjärden 05-sep-10 MB D28 Långnäs-Trosa Fågelöfjärden 05-sep-10 MB D29 Näsudden Gupafjärden 05-sep-10 MB D30 Gunnarbol Gunnarbofjärden 05-sep-10 MB D37 Rödskär Bråvikens kustvatten 04-sep-10 ES D38 Stråkudden Örsbaken 06-sep-10 JE D39 Östra Lökholmen Risöområdet sek namn 06-sep-10 ES D40 Västerklubben Kränkfjärden sek namn 06-sep-10 JE D46 Brännskär Kränkfjärden sek namn 03-sep-10 MB D49 Handsken Marsviken 07-sep-10 ES 47

48 Tabell 2:2. Transekternas startpositioner i X och Y (RT90) samt decimalgrader (WGS84). Transekt nr Latitud (dec.grad.) Longitud (dec.grad.) RT90 (Y) RT90 (X) D1 58, , D2 58, , D3 58, , D4 58, , D5 58, , D6 58, , D7 58, , D8 58, , D9 58, , D10 58, , D11 58, , D12 58, , D13 58, , D14 58, , D15 58, , D16 58, , D17 58, , D18 58, , D19 58, , D20 58, , D21 58, , D22 58, , D23 58, , D24 58, , D25 58, , D26 58, , D27 58, , D28 58, , D29 58, , D30 58, , D37 58, , D38 58, , D39 58, , D40 58, , D46 58, , D49 58, , Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner (Tabell 2:3) har hämtats från vågexponeringskartor framtagna av Martin Isæus för projektet Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö SAKU på uppdrag av Naturvårdsverket. Vågexponeringen är beräknad enligt en metod (Isæus 2004) som ger ett vågexponeringsmått i m 2 /s. Vågexponeringsmåttet (m 2 /s) har sedan översatts till klasser som beskriver vågexponeringen enligt tabell i rapporten 48

49 Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö SAKU (Naturvårdsverket 2006). Klasserna är: 1 = land, 2 = Ultra skyddat, 3 = Extremt skyddat, 4 = Mycket skyddat, 5 = Skyddat, 6 = Mod. (måttligt) exponerat, 7 = Exponerat och 8 = Mycket exponerat. Tabell 2:3. Dyktransekternas riktningar, längder, maxdjup (justerade till normalvattenstånd), siktdjup och salthalt samt vågexponeringsklass. Transekt nr Riktn. ( ) MaxDjup (m) Transekt längd (m) Siktdjup (m) Salthalt (psu) Temp. ( C) Vågexponeringsgrad D ,5 91 3,9 5,1 14 Mycket skyddad D , ,3 5,3 14 Skyddad D ,4 5,7 14 Mycket skyddad D , ,3 5,8 15 Extremt Skyddad D , ,8 15 Extremt Skyddad D6 4 6, ,0 5,9 15 Extremt Skyddad D , ,7 5,9 15 Måttligt exponerad D8 10 6, ,2 5,9 15 Mycket skyddad D , ,0 5,9 15 Mycket skyddad D , ,4 5,9 15 Extremt Skyddad D , ,0 5,6 15 Måttligt exponerad D , ,2 5,7 14 Mycket skyddad D , ,6 13 Ultra Skyddad D14 9 5, ,2 5,7 15 Extremt Skyddad D , ,1 5,9 15 Mycket skyddad D ,1 40 5,5 5,9 15 Mycket skyddad D , ,8 5,7 14 Mycket skyddad D , ,9 5,9 14 Skyddad D ,3 42 4,8 5,9 15 Extremt Skyddad D ,7 89 6,3 5,8 15 Skyddad D ,7 93 4,5 5,7 15 Måttligt exponerad D , ,6 5,6 14 Mycket skyddad D ,7 5,6 15 Mycket skyddad D ,5 50 1,6 5,6 20 Mycket skyddad D ,2 80 3,5 5,7 15 Skyddad D ,6 38 2,6 5,7 13 Skyddad D , ,3 5,6 15 Mycket skyddad D ,6 50 1,1 4,9 17 Extremt Skyddad D ,7 80 4,3 5,9 15 Extremt Skyddad D , ,9 5,9 17 Mycket skyddad D ,9 39 6,0 5,9 15 Skyddad D ,1 78 6,2 5,9 14 Skyddad D , ,5 5,9 14 Extremt Skyddad D , ,1 5,9 14 Måttligt exponerad D ,0 5,9 15 Skyddad D , ,0 5,9 15 Mycket skyddad 49

50 Bilaga 3. Artlista Observerade växttaxa under den marina dykinventeringen i Södermanlands län år I tabellen visas om arten förekom även som epifyt (*) dvs växande på andra växter eller löslevande (**). Latinska namn Beggiatoa Cyanobacteria Rivularia atra * RÖDALGER Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne * Ceramium virgatum Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * Polysiphonia fucoides * Rhodomela confervoides BRUNALGER Chorda filum Elachista fucicola * Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Leathesia difformis * Scytosiphon lomentaria Sphacelaria arctica Stictyosiphon tortilis GRÖNALGER Cladophora fracta Cladophora glomerata * Monostroma balticum ** Ulva * KRANSALGER Chara aspera Chara baltica Chara globularis Tolypella nidifica KÄRLVÄXTER Callitriche hermaphroditica Ceratophyllum demersum Myriophyllum sibiricum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ranunculus circinatus Ranunculus peltatus ssp_ baudotii Ruppia Zannichellia palustris Zostera marina HELOFYTER (ÖVERVATTENSVÄXTER) Phragmites australis Scirpus Svenska namn Svavelbakterier Blågrönalger Rosendun Ullsläke Grovsläke Rödblad Kräkel Violettslick Fjäderslick Rödris Sudare Tångludd Smalskägg/Krulltrassel Brunslick Blåstång Murkelalg Korvsnöre Ishavstofs Krulltrassel Näckhår Grönslick Havssallat Tarmalger Borststräfse Grönsträfse Skörsträfse Havsrufse Höstlånke Hornsärv Knoppslinga Axslinga Borstnate Ålnate Hjulmöja Vitstjälksmöja Nating Hårsärv Ålgräs Bladvass Säv ANTAL Makroalger 21 Kransalger 4 Kärlväxter 11 50

51 Bilaga 4. Status enligt bedömningsgrunder Bedömning av ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 2007b) baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången på ljus. Växterna är beroende av tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel av utsläpp av näringsämnen från reningsverk och landavrinning, vilket leder till en ökad mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är av närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området över en längre tid. Bedömningsgrunderna baseras på jämförelser av referensarters observerade djuputbredning i undersökningsområdet med referensvärden för rätt typområde. Baserat på detta beräknas ett EK-värde som kan användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en fem-gradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Statusbedömningen visar i första hand effekter av övergödning och grumling. För att kunna använda bedömningsgrunderna krävs förekomst av minst tre referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimumdjup specifikt för typområdet. De inventerade transekterna tillhör två typområden. I typområde 12 som har ett djupkrav på 10 m inventerades 27 transekter, men endast tre (D16, D26 och D38) uppfyllde djupkravet. I typområde 14 med ett djupkrav på 12 m inventerades nio transekter, varav fyra (D11, D20, D37 och D40) uppfyllde djupkravet. På de sju transekter som uppfyllde djupkraven baserades bedömningen på tre till fem arters djuputbredning. Referensarterna varierade mellan transekter men utgjordes av kräkel (Furcellaria lumbricalis), rödblad (Phyllophora/Coccotylus), rödris (Rhodomela confervoides), ishavstofs (Sphacelaria arctica) och blåstång (Fucus vesiculosus). Tabell 4.1. Klassgränser för bedömning av status baserat på beräknat EK-värde. Från Naturvårdsverkets handbok för bedömning av kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket 2007). Status EK-intervall Hög status 0,81-1,0 God status 0,61-0,80 Måttlig status 0,41-0,60 Otillfredsställande status 0,21-0,40 Dålig status 0-0,20 51

52 För transekter som uppfyller kraven kan en ekologisk kvalitetskvot (EK) beräknas (Tabell 4.1). Två transekter, D16 och D26, bedömdes ha god status medan övriga fem hade hög status (Tabell 4:2). Tabell 4:2. Ek-värde och status för dyktransekterna beräknade enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder eller baserat på expertbedömning enligt handledning. Transektens maxdjup är angivet samt även typområde och djupkrav. Transektens maxdjup (m) *bedömning baserad på Tabell 4:3a och b. Ej HB = hårdbottnar saknas helt eller nästan helt Djupkrav typområde (m) Transekt nr EK-värde Status Typområde D1 för grund God* 4, D2 för grund God* 5, D3 för grund ej HB D4 för grund ej HB 5, D5 för grund ej HB 1, D6 för grund God* 6, D7 för grund God* 10, D8 för grund God* 6, D9 för grund God* 8, D10 för grund God* 8, D11 0,90 Hög 13, D12 för grund God* 4, D13 för grund ej HB 1, D14 för grund Måttl-God* 5, D15 för grund God* 8, D16 0,67 God 14, D17 för grund God* 6, D18 för grund God* 3, D19 för grund God* 6, D20 0,90 Hög 26, D21 för grund Hög* 6, D22 för grund ej HB 3, D23 för grund Måttl-God* D24 för grund Måttl-God* 6, D25 för grund God* 9, D26 0,73 God 13, D27 för grund God* 4, D28 för grund ej HB 1, D29 <3 ref.arter God* 12, D30 för grund för grund 1, D37 0,84 Hög 25, D38 0,84 Hög 22, D39 för grund God* 7, D40 0,85 Hög 13, D46 för grund God* D49 för grund God* 6,

53 När transekter inte uppfyller kraven för bedömning enligt bedömningsgrunderna kan istället en expertbedömning göras (Tabell 4:2). I handboken finns kvalitativa beskrivningar av vegetation som vägledande stöd när en expertbedömning görs. För egentliga Östersjön gäller de kvalitativa beskrivningarna endast yttre kustvatten (Tabell 4:3a) och mellankustvatten (Tabell 4:3b). Handledningen gäller hårdbottnar, vilket innebar att vissa transekter inte kunde bedömas. 53

54 Tabell 4:3. Kvalitativa beskrivningar av makroalgsvegetation som kan användas som stöd vid expertbedömningar (Naturvårdsverket 2007b). a) Gäller Typ 14 och 15. Yttre kustvatten i Egentliga Östersjön. b) Gäller Typ 8, 10 och 12. Hårdbotten i mellankustvatten i Egentliga Östersjön Tabell 4:3a 54

55 Tabell 4:3b 55

56 Bilaga 5. Naturvärdesbedömning Vår naturvärdesskala (Tabell 5:4) är främst avsedd för att bedöma områden där ett antal transekter har inventerats. Enligt uppdraget skulle emellertid en naturvärdesbedömning göras för varje transekt (Tabell 5:5). Vi har utgått från skalan vid bedömningen av transekterna men kategorin Representativitet ansåg vi inte vara tillämpbar på transektnivå. För att öka objektiviteten vid bedömning av de olika kategorierna i naturvärdesskalan användes följande strategier. Artrikedom & Variation samt Raritet bedömdes framförallt på förekomst och täckningsgrad. Andelen transekter respektive art förekom på beräknades och listan sorterades. Arter som förekom på mer än 50 % av transekterna klassades som vanliga arter i undersökningsområdet. Arter som förekom på mer än 10 % av transekterna klassades som ganska vanliga arter. Resten klassades som ovanliga arter i undersökningsområdet. Samma sak gjordes för summan av respektive arts täckningsgrad per transekt. Därefter beräknades antal vanliga arter (Artrikedom 1), antal ganska vanliga arter (Artrikedom 2) och antal ovanliga arter (Raritet) för varje transekt. För varje transekt gjordes en poängsättning enligt Tabell 5:1 Tabell 5:1. Bedömning av Artrikedom & Variation samt Raritet för transekterna. Artrikedom 1: Artrikedom 2: Raritet: Poäng 1 = alla vanliga arter förekom på transekten Poäng 1 = alla ganska vanliga arter förekom på transekten Poäng 1 = minst 3 ovanliga arter förekom Poäng 2 = >75 % av de vanliga arterna förekom Poäng 2 = >75 % av de ganska vanliga arterna förekom Poäng 2 = 2 ovanliga arter förekom Poäng 3 = >50 % av de vanliga arterna förekom Poäng 3 = >50 % av de ganska vanliga arterna förekom Poäng 3 = 1 ovanlig art förekom Poäng 4 = >10 % av de vanliga arterna förekom Poäng 4 = >10 % av de ganska vanliga arterna förekom Poäng 4 = inga ovanliga arter Poäng 5 = <10 % av de vanliga arterna förekom Poäng 5 = <10 % av de ganska vanliga arterna förekom Poäng 5 = - Slutpoäng beräknades för varje transekt enligt: Artrikedom & Variation = medelpoäng Artrikedom 1+2 beräknat både på förekomst och på täckningsgrad. Raritet = medelpoäng av raritet beräknat både på förekomst och på täckningsgrad. Poängsättningen för transekter utan t ex mjukbotten justerades för att inkludera endast hårdbottenarter. Prioriterade naturtyper är blåstångsbälten, ålgräsängar och grunda vikar med vegetation (kärlväxt- och kransalgsängar). För att räknas som äng/bälte krävs yttäckning >25 %. Poängsättning gjordes enligt Tabell 5:1. För att bedömas till klass 1 krävdes alltså att minst två prioriterade naturtyper förekom med minst 75 % yttäckning i minst ett avsnitt på transekten. 56

57 Tabell 5:1. Bedömning av Prioriterade naturtyper för transekterna. Procenttalen anger yttäckning inom respektive klass för blåstångsbälten, ålgräsängar och kärlväxt-kransalgssamhällen. Klass* Förekomst av prioriterade naturtyper (NT)* Blåstångsbälte Ålgräsäng Kärlväxt- och kransalgssamhälle Förekomst av Täckningsgrad 1 Flera av de prioriterade NT förekommer och det är mkt fina** exempel. >75 % >75 % >75 % minst 2 samtliga i klass 1 2 Prioriterade NT förekommer och samtliga är fina** exempel >50 % >50 % >50 % minst 1 samtliga i klass 2 3 Fina exempel på prioriterade NT förekommer >25% >25% >25% minst 1 minst 1 i klass 3 4 Prioriterad NT kan sannolikt förekomma >10% >10% >10% minst 1 i klass 4 5 Prioriterad NT kan förekomma <10% <10% <10% minst 1 i klass 5 * från Naturvärdesskala, se tabell 5:4 Vid bedömningen av Ekologisk funktion beräknades Cover Index (CI), d v s transektlängd x täckningsgrad, för djupintervallet 0-3 m på varje transekt. Detta är det djupintervall där generellt högst täckningsgrad återfinns. Därefter beräknades täckningsgrad per transekt inom djupintervallet genom att dividera med transektlängd. Detta möjliggör jämförelser mellan transekter då måttet blir täckningsgrad per kvadratmeter. Täckningsgraden för grupperna Makroalger, Kärlväxter, Kransalger, Blåstång, lösliggande Blåstång och Ålgräs beräknades. Ekologisk funktion poängsattes enligt Tabell 5:2. Viktiga miljöer anses vara bälten eller ängar av storvuxen vegetation eftersom dessa fyller funktioner som habitat, födosöksområden etc. Viktigast är blåstångsbälten och kärlväxtängar (inkluderar ålgräs och kransalger). Löslevande blåstång och övriga makroalger bedöms inte som lika viktiga och straffades med extra poäng (en form av viktning). Klassning av transekt gjordes baserat på minsta poängen. Exempel: en transekt har ett blåstångsbälte med 60 % yttäckning och ett kärlväxtsamhälle med 43 % yttäckning medan makroalger (utom blåstång) täcker 80 %. Poängen blir 2 (blåstångsbältet), 3 (kärlväxtsamhället) och 2+1=3 (makroalgssamhället). Minsta poängen är 2, alltså hamnar transekten i klass 2. 57

58 Tabell 5:2. Bedömning av Ekologisk funktion för transekterna. Procenttalen anger yttäckning inom respektive klass för vegetation. Klass* Ekologisk funktion* Poäng Krav Området är "dokumenterat" eller troligen viktigt som t ex 1 1 dokumenterat reproduktions-, rast- uppväxt eller födosöksmiljöer Området är mycket sannolikt viktigt som t ex reproduktions-, rast- uppväxt eller födosöksmiljöer. Området är troligen viktigt som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. Området kan vara viktigt som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. Området kan fylla en funktion som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. * från Naturvärdesskala, se tabell 5:4 2 bälten >50 % täckning finns 3 bälten >25 % täckning finns 4 bälten >10 % täckning finns 5 vegetation finns Bedömningen av Naturlighet/Påverkan gjordes baserat på observationer av marinor, bebyggelse, bryggor och svall från transektens utgångspunkt. Observationerna poängsattes enligt Tabell 5:3. Därefter beräknades en viktad summa av poängen. Marinor och svall viktades med faktorn 1,5 eftersom de ansågs innebära en större påverkan på vegetationen jämfört med bebyggelse och bryggor som fick faktorn 1. Tabell 5:3. Bedömning av Naturlighet/Påverkan. Poängsättning av observerade marinor, bebyggelse, bryggor och svall från transekterna. Poäng Beskrivning Klassgränser 1 = långt till närmaste =4 2 = utom synhåll >4, 8 3 = inom synhåll >8, 12 4 = nära >12, 16 5 = "mkt tydligt" >16 58

59 Tabell 5:4. Vår naturvärdesskala för vegetationsklädda bottnar i Östersjön (används som stöd vid naturvärdesbedömningen). Skala Naturvärde Dvs Artrikedom & variation Raritet / ovanliga arter Orördhet / Naturlighet Ekologisk status* Representativitet Ekologisk funktion Förekomst av prioriterade NT klass 1 Högsta Värden motsvarande referensområden "Alla" arter finns (beror på habitat och region). De har stor djuputbredning och hög täckningsgrad. Många olika typer av habitat, olika bottentyper, exponering etc. Även mindre vanliga arter finns. Mkt liten mänsklig påverkan (inga eller få ankringsskador, skräp, bebyggelse, långt till utsläppskällor etc) Området har hög status En stor del av länets förekommande habitat finns i området alt "unikt"/ovanligt habitat Området är "dokumenterat" eller troligen viktigt som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. Flera av de prioriterade NT förekommer och det är mkt fina** exempel. klass 2 Mkt högt Värden nära referensområden klass 3 Högt Generellt höga värden De flesta arterna finns och har stor djuputbredning och hög täckningsgrad. De flesta arterna finns och har stor, men inte förväntad, djuputbredning och/eller hög täckningsgrad. Några lite mindre vanliga arter förekommer Någon lite mindre vanlig art förekommer Relativt få arter och/eller arterna Endast vanliga klass 4 Visst Högt värde inom något kriterium har liten djuputbredning och/eller arter generellt låg täckningsgrad. klass 5 Lågt Generellt låga värden Få arter, liten djuputbredning och låg täckningsgrad. Endast vanliga arter Liten mänsklig påverkan (få ankringsskador, skräp, bebyggelse, inga utsläppskällor i närheten etc.) Mänsklig påverkan syns (t ex en del ankringsskador, skräp etc.) Tydlig mänsklig påverkan (t ex mycket ankringsskador, skräp etc. ) Kraftig mänsklig påverkan Området har god status Området har måttlig status Området innehåller många olika habitat alt "unikt"/ovanligt habitat Området innehåller olika habitat alt "unikt"/ovanligt habitat Området är mycket Prioriterade NT sannolikt viktigt som t förekommer och ex reproduktions-, rastsamtliga är fina** uppväxt eller exempel födosöksmiljöer. Området är troligen viktigt som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. Området kan vara Området kan Området har viktigt som t ex innehålla olika habitat otillfredställande reproduktions-, rastalt "unikt"/ovanligt status uppväxt eller habitat födosöksmiljöer. Området har dålig status Få habitatstyper i området. Området kan fylla en funktion som t ex reproduktions-, rastuppväxt eller födosöksmiljöer. * enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder **Fina exempel på prioriterade NTs ger högre naturvärde än bara "exempel" (t ex täta ålgräsängar m stor djuputbredning, grunda vikar med riklig artrik vegetation.) Skala Naturvärde Dvs Artrikedom & variation Raritet / ovanliga arter Orördhet / Naturlighet Ekologisk status** Representativitet Ekologisk funktion klass 1 Högsta Värden motsvarande referensområden Fina exempel på prioriterade NT förekommer Prioriterad NT kan sannolikt förekomma Prioriterad NT kan förekomma Förekomst av priorieterade NT =7 klass 2 Mkt högt Värden nära referensområden >7, 14 Poängsumma Klassgränser klass 3 Högt Generellt höga värden >14, 21 klass 4 Visst Högt värde inom något kriterium >21, 28 klass 5 Lågt Generellt låga värden >28 59

60 Tabell 5:5. Resultatet av naturvärdesbedömningen för respektive transekt och delområde. Undersökningsområdets poäng är ett medel av transekternas poäng utom för kategorin Representativitet. Klassgränserna har justerats beroende på antal bedömda kategorier, t ex om sex kategorier bedömts krävs poängsumman = 6 för att få högsta naturvärde, fem kategorier kräver poängsumman 5. Bedömda områden/ transekter Artrikedom & variation Raritet / ovanliga arter Orördhet / Naturlighet *bedömning av naturvärde har justerats, se Resultat och Diskussion. Ekologisk status Representativitet Ekologisk funktion Förekomst av prioriterade NT Poängsumma Naturvärde Transekt D Högt 6 Transekt D Mkt högt 6 Transekt D Högt 5 Transekt D Högt 5 Transekt D Visst 5 Transekt D Högt 6 Transekt D Visst 6 Transekt D Visst 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 5 Transekt D Högt 6 Transekt D Mkt högt 6 Transekt D Visst* 6 Transekt D Högt 5 Transekt D Högt 5 Transekt D Högt 5 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Visst 5 Transekt D Högt 6 Transekt D Mkt högt 5 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 Transekt D Högt 6 D-län 2,9 2,9 2,3 1,8 3,1 2,4 15,4 Högt 6 Antal bedömda kategorier 60

61 Bilaga 6. Primärdata dyktransekter Följande onumrerade tabeller innehåller primärdata från dykinventeringen i Stockholms län år 2010, uppställt i tabellform. I tabellerna finns uppgifter om transektnummer. Varje kolumn representerar en skattning och innehåller avsnittets djup, läge på transekten, bottensubstrat, sedimentgrad och täckning av förekommande arter, lösa alger samt även total vegetationstäckning. Vid de latinska namnen anges även om arten har förekommit som epifyter dvs växande på andra alger (*) eller som löslevande (**). Det svårbestämda artparet Ectocarpus/Pylaiella har skattats även skattats som halvlös, vilket betyder att den lätt lossnat av vattenrörelser. Transektnr D1 D1 D1 D1 D1 D1 D1 D1 Häll Block 25 Sten 10 1 Startdjup -0,1 0,3 1,5 1,9 2,6 3,8 4,5 4,3 Slutdjup 0,3 1,5 1,9 2,6 3,8 4,5 4,3 4,1 Startavst Slutavst Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Ceramium tenuicorne * 1 Coccotylus/Phyllophora ** 1 1 Furcellaria lumbricalis ** 1 1 Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 1 Ectocarpus/Pylaiella * 5 Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev 5 25 Cladophora glomerata * 50 5 Ulva * Chara globularis 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ranunculus circinatus 1 Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 1 1 Ruppia 1 Zannichellia palustris Mytilus edulis

62 Transektnr D2 D2 D2 D2 D2 D2 D2 D2 D2 D2 Startdjup -0,1 0,3 0,5 1,5 2,1 2,6 3,1 3,5 4,6 5,1 Slutdjup 0,3 0,5 1,5 2,1 2,6 3,1 3,5 4,6 5,1 5,9 Startavst Slutavst Häll 100 Block Sten Grus Sand Mjukbotten 100 Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 Ceramium tenuicorne * 1 Coccotylus/Phyllophora ** 1 Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 Polysiphonia fucoides * Elachista fucicola * 1 1 Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica 1 1 Cladophora glomerata * Ulva * Tolypella nidifica 1 Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Zannichellia palustris Mytilus edulis Transektnr D3 D3 D3 D3 D3 D3 Startdjup 0,7 0,7 0,8 1,5 1,8 1,8 Slutdjup 0,7 0,8 1,5 1,8 1,8 2 Startavst Slutavst Häll Block 50 Sten 5 Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 Ceramium tenuicorne * 1 1 Fucus vesiculosus löslev Chara baltica 5 Chara globularis 5 1 Ceratophyllum demersum 1 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Zannichellia palustris 1 Phragmites australis 25 62

63 Transektnr D4 D4 D4 D4 D4 D4 D4 D4 Startdjup 1 1 2,6 3 3,6 3,9 4,4 4,6 Slutdjup 1 2,6 3 3,6 3,9 4,4 4,6 5,3 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Coccotylus/Phyllophora ** Polysiphonia fucoides * Fucus vesiculosus löslev Chara globularis Callitriche hermaphroditica Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton pectinatus 5 1 Potamogeton perfoliatus Ruppia 5 1 Phragmites australis 10 Mytilus edulis Transektnr D5 D5 D5 D5 D5 D5 D5 Startdjup 1,2 1,4 1,4 1,6 1,6 1,6 1,6 Slutdjup 1,4 1,4 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 5 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Fucus vesiculosus löslev 50 Leathesia difformis * 1 1 Cladophora glomerata * Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus 1 Phragmites australis 10 Ephydatia fluviatilis 1 Balanus improvisus

64 Transektnr D6 D6 D6 D6 D6 D6 D6 D6 D6 D6 D6 Startdjup 0 0,6 2, ,4 4,9 4,9 4,1 3,9 6,9 Slutdjup 0,6 2, ,4 4,9 4,9 4,1 3,9 6,9 6,9 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Beggiatoa Cyanobacteria 1 Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 75 5 Ulva * 10 Chara baltica 1 Callitriche hermaphroditica Ceratophyllum demersum 5 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus 25 1 Ruppia 1 5 Zannichellia palustris 10 1 Balanus improvisus 1 Hydrozoa 1 Mytilus edulis

65 Transektnr D7 D7 D7 D7 D7 D7 D7 D7 Startdjup -0,1 0,4 0,9 1,3 5,1 5,4 6,1 9,2 Slutdjup 0,4 0,9 1,3 5,1 5,4 6,1 9,2 11 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 1 Aglaothamnion roseum 1 1 Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 1 Polysiphonia fucoides * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * 1 Zannichellia palustris 1 Balanus improvisus Mytilus edulis Transektnr D8 D8 D8 D8 D8 D8 Startdjup -0,1 0,4 0,9 3,4 4,6 6 Slutdjup 0,4 0,9 3,4 4,6 6 6,8 Startavst Slutavst Häll 100 Block Sten 5 1 Grus 5 Sand Mjukbotten 5 5 Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 5 1 Aglaothamnion roseum Furcellaria lumbricalis ** 25 1 Polysiphonia fibrillosa * 5 Polysiphonia fucoides * Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus 1 5 Sphacelaria arctica 1 1 Cladophora glomerata * 50 Ulva * Zannichellia palustris 5 1 Mytilus edulis

66 Transektnr D9 D9 D9 D9 D9 D9 D9 D9 D9 Startdjup 0 0,3 0,4 0,9 2,3 3,4 3,9 5,1 6,4 Slutdjup 0,3 0,4 0,9 2,3 3,4 3,9 5,1 6,4 8,2 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 5 Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 1 Polysiphonia fucoides * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 50 5 Ulva * 5 Potamogeton pectinatus Ruppia Zannichellia palustris Balanus improvisus 1 Mytilus edulis Transektnr D10 D10 D10 D10 D10 D10 D10 D10 D10 D10 Startdjup 0 0,3 1,2 2,7 4 5,3 5,8 6,1 6,5 7 Slutdjup 0,3 1,2 2,7 4 5,3 5,8 6,1 6,5 7 8,2 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Beggiatoa 1 Cyanobacteria Furcellaria lumbricalis ** 1 Polysiphonia fucoides * Elachista fucicola * 1 1 Ectocarpus/Pylaiella * 10 Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev 5 1 Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 25 5 Ulva * 1 Ceratophyllum demersum 1 1 Potamogeton perfoliatus Ephydatia fluviatilis 1 Balanus improvisus Mytilus edulis

67 Transektnr D11 D11 D11 D11 D11 D11 D11 D11 D11 D11 Startdjup 0 0,6 1,6 2,2 4,3 7,2 8,3 8,8 9,1 12 Slutdjup 0,6 1,6 2,2 4,3 7,2 8,3 8,8 9, Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Beggiatoa Cyanobacteria Aglaothamnion roseum 5 1 Ceramium tenuicorne * 5 26 Ceramium virgatum 1 Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 1 Polysiphonia fucoides * Elachista fucicola * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Zannichellia palustris 1 Balanus improvisus 1 Hydrozoa 1 Mytilus edulis

68 Transektnr D12 D12 D12 D12 D12 Startdjup 0 0,6 1,7 3 3 Slutdjup 0,6 1, ,3 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Furcellaria lumbricalis ** 5 5 Polysiphonia fibrillosa * 1 Polysiphonia fucoides * 5 5 Elachista fucicola * 1 1 Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica 1 Cladophora glomerata * 75 Ulva * 1 Ceratophyllum demersum 1 Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus 1 Zannichellia palustris 10 Zostera marina 10 Balanus improvisus 1 Mytilus edulis Transektnr D13 D13 D13 D13 Startdjup 0 0,8 0,8 1 Slutdjup 0,8 0,8 1 1,4 Startavst Slutavst Häll 100 Block Sten Grus 5 Sand 75 Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 Ceramium tenuicorne * Ectocarpus/Pylaiella * 1 1 Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Leathesia difformis * Ulva * 1 Chara baltica 1 Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus

69 Transektnr D14 D14 D14 D14 D14 D14 D14 D14 D14 D14 Startdjup 0 0,3 0,6 1,4 1,4 2,1 2,1 2,4 4,3 4,9 Slutdjup 0,3 0,6 1,4 1,4 2,1 2,1 2,4 4,3 4,9 5,1 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 5 Sand 75 Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 Coccotylus/Phyllophora ** 1 Polysiphonia fibrillosa * 1 Polysiphonia fucoides * Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * 25 Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * Chara baltica 1 Tolypella nidifica 1 Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum 5 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia 5 1 Zannichellia palustris Balanus improvisus 1 Hydrozoa 1 1 Mytilus edulis

70 Transektnr D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 D15 Startdjup -0,2 0 0,2 0,3 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,8 4,1 4,2 5,1 5,9 6,4 7 Slutdjup 0 0,2 0,3 0,5 0,6 0,8 1,1 1,4 1,8 4,1 4,2 5,1 5,9 6,4 7 8,3 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra Coccotylus/Phyllophora ** 5 Chorda filum 5 5 Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Stictyosiphon tortilis 10 Cladophora glomerata * Ulva * Chara aspera Chara baltica Ceratophyllum demersum Myriophyllum sibiricum 5 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Zannichellia palustris 10 5 Mytilus edulis Transektnr D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 D16 Startdjup -0,2 0,2 0,6 0,9 1,4 1,9 2,5 3 4,9 7,1 8, Slutdjup 0,2 0,6 0,9 1,4 1,9 2,5 3 4,9 7,1 8, Startavst 0 0,3 0,8 1,1 1, Slutavst 0,3 0,8 1,1 1, Häll Block 10 5 Sten 10 Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 5 Ceramium tenuicorne * Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica 5 5 Cladophora glomerata * Hydrozoa 5 Mytilus edulis

71 Transektnr D17 D17 D17 D17 D17 D17 D17 Startdjup 0 0,4 1 2,1 3,6 4,3 5,4 Slutdjup 0,4 1 2,1 3,6 4,3 5,4 6,6 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 10 5 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 1 Ceramium tenuicorne * 1 1 Polysiphonia fucoides * 1 Elachista fucicola * 1 1 Chorda filum 1 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 10 Ulva * Ceratophyllum demersum 1 1 Myriophyllum spicatum 1 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Balanus improvisus 1 1 Hydrozoa 1 Mytilus edulis

72 Transektnr D18 D18 D18 D18 D18 D18 D18 D18 Startdjup 0 0,4 0,5 1,1 1,5 1,6 1,6 2,3 Slutdjup 0,4 0,5 1,1 1,5 1,6 1,6 2,3 3,2 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 10 5 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Ceramium tenuicorne * Elachista fucicola * 1 Chorda filum Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Cladophora glomerata * 25 5 Chara baltica Chara globularis 10 1 Ceratophyllum demersum 1 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ranunculus peltatus ssp_ baudotii Ruppia Zannichellia palustris 5 5 Balanus improvisus 1 1 Hydrozoa Mytilus edulis 1 2 Transektnr D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 D19 Startdjup -0,2 0 0,2 0,3 0,7 1,2 1,9 3 4,2 4,9 6 6,1 Slutdjup 0 0,2 0,3 0,7 1,2 1,9 3 4,2 4,9 6 6,1 6,3 Startavst 0 0,5 1,5 1, Slutavst 0,5 1,5 1, Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 Ceramium tenuicorne * Polysiphonia fucoides * Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica Stictyosiphon tortilis 5 Cladophora glomerata * Ulva * 5 Balanus improvisus Mytilus edulis

73 Transektnr D20 D20 D20 D20 D20 D20 D20 D20 D20 D20 D20 Startdjup 0 0,6 3,2 5, Slutdjup 0,6 3,2 5, Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 5 Sand 25 Mjukbotten 1 5 Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 1 Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 Polysiphonia fucoides * Chorda filum 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus 1 Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 50 1 Balanus improvisus Hydrozoa Mytilus edulis Transektnr D21 D21 D21 D21 D21 D21 D21 D21 Startdjup 0 1,2 1,6 2,4 3,7 4,7 5,7 6,4 Slutdjup 1,2 1,6 2,4 3,7 4,7 5,7 6,4 6,7 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Aglaothamnion roseum Ceramium tenuicorne * Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * Polysiphonia fucoides * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Cladophora glomerata * 50 Potamogeton pectinatus 1 Zannichellia palustris 1 1 Balanus improvisus 1 Mytilus edulis

74 Transektnr D22 D22 D22 D22 D22 D22 D22 D22 D22 D22 Startdjup -0,1 0,1 0,2 0,3 0,7 1,2 1,6 2,1 2,4 2,7 Slutdjup 0,1 0,2 0,3 0,7 1,2 1,6 2,1 2,4 2,7 3,4 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus löslev Ulva * Callitriche hermaphroditica 10 5 Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Scirpus Transektnr D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 D23 Startdjup -0,1 0,2 0,4 0,7 1,4 2,8 4,1 5,4 5,4 5,4 6,1 6,7 Slutdjup 0,2 0,4 0,7 1,4 2,8 4,1 5,4 5,4 5,4 6,1 6,7 8 Startavst 0 0, Slutavst 0, Häll 100 Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Ceramium tenuicorne * Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton pectinatus 5 10 Ruppia 5 5 Balanus improvisus 5 5 Mytilus edulis

75 Transektnr D24 D24 D24 D24 D24 D24 D24 D24 D24 D24 D24 Startdjup -0,1 0,6 0,7 0,8 1,3 1,7 2,3 3 3,6 4,2 5,3 Slutdjup 0,6 0,7 0,8 1,3 1,7 2,3 3 3,6 4,2 5,3 6,5 Startavst , Slutavst , Häll 100 Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica 5 Cladophora glomerata * Ulva * Potamogeton pectinatus Ruppia Balanus improvisus 2 Mytilus edulis Transektnr D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 D25 Startdjup -0,1 0,2 0,6 1,1 1,8 2,3 3,3 4,1 4,5 4,6 5,2 6,7 8,1 8,5 9 Slutdjup 0,2 0,6 1,1 1,8 2,3 3,3 4,1 4,5 4,6 5,2 6,7 8,1 8,5 9 9,2 Startavst 0, Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 5 Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica 5 Cladophora glomerata * Ulva * Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Ruppia Zannichellia palustris 5 5 Zostera marina Mytilus edulis

76 Transektnr D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 D26 Startdjup -0,1 0,2 0,3 0,6 1,4 1,9 2,7 3,4 5,2 5,9 6, Slutdjup 0,2 0,3 0,6 1,4 1,9 2,7 3,4 5,2 5,9 6, Startavst 0,3 1 1, Slutavst 1 1, Häll Block Sten Grus Sand 10 Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra Ceramium tenuicorne * Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * 5 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * Potamogeton pectinatus 10 Mytilus edulis Transektnr D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 D27 Startdjup -0,1 0,2 0,6 0,8 0,9 1,3 1,5 1,7 2,2 2,7 2,9 3,4 3,8 4,1 4,1 Slutdjup 0,2 0,6 0,8 0,9 1,3 1,5 1,7 2,2 2,7 2,9 3,4 3,8 4,1 4,1 4,2 Startavst -0, Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Ceramium tenuicorne * Polysiphonia fucoides * 2 2 Chorda filum 5 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 5 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Sphacelaria arctica 5 5 Cladophora glomerata * Ulva * Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Zannichellia palustris 1 Phragmites australis 10 Balanus improvisus Mytilus edulis

77 Transektnr D28 D28 D28 D28 D28 D28 D28 Startdjup 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 Slutdjup 1,4 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 1,6 Startavst 0 0, Slutavst 0, Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Zannichellia palustris 5 5 Transektnr D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 D29 Startdjup -0,1 0,1 0,3 0,6 1,3 2,3 3,9 6 6,8 7,4 7,7 8,6 10 Slutdjup 0,1 0,3 0,6 1,3 2,3 3,9 6 6,8 7,4 7,7 8, Startavst 1 1, Slutavst 1, Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra Ceramium tenuicorne * Polysiphonia fucoides * Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon * 10 5 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Scytosiphon lomentaria Sphacelaria arctica Stictyosiphon tortilis Cladophora glomerata * Monostroma balticum ** 5 Ulva * Potamogeton pectinatus 5 Mytilus edulis

78 Transektnr D30 D30 D30 D30 D30 D30 D30 D30 D30 D30 D30 Startdjup 0 0,1 0,3 0,5 0,7 0,8 0,6 0,9 1,4 1,4 1,3 Slutdjup 0,1 0,3 0,5 0,7 0,8 0,6 0,9 1,4 1,4 1,3 1,6 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus 5 10 Sand 5 10 Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 Ceramium tenuicorne * Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon * Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus löslev Leathesia difformis * Sphacelaria arctica 5 5 Cladophora fracta 5 5 Cladophora glomerata * Ulva * 5 5 Chara 5 5 Ceratophyllum demersum 5 Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ruppia Mytilus edulis Transektnr D37 D37 D37 D37 D37 D37 D37 D37 Startdjup -0,1 0,9 2,1 4,8 9, Slutdjup 0,9 2,1 4,8 9, Startavst Slutavst Häll Block Sten 5 5 Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria 1 Aglaothamnion roseum 1 1 Ceramium tenuicorne * 11 5 Coccotylus/Phyllophora ** 1 Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * 1 1 Polysiphonia fucoides * Rhodomela confervoides 1 1 Elachista fucicola * 1 Ectocarpus/Pylaiella * 1 1 Fucus vesiculosus 5 1 Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * 1 Balanus improvisus 1 1 Hydrozoa 1 1 Mytilus edulis

79 Transektnr D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 D38 Startdjup 0 0,4 1,5 2,7 3,8 4,7 6,1 7, Slutdjup 0,4 1,5 2,7 3,8 4,7 6,1 7, Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt 75 Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Aglaothamnion roseum 1 1 Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * Polysiphonia fucoides * Rhodomela confervoides 5 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus 1 1 Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * Ulva * 1 1 Potamogeton pectinatus 1 1 Zannichellia palustris 1 Balanus improvisus Hydrozoa Mytilus edulis Transektnr D39 D39 D39 D39 D39 D39 D39 D39 D39 D39 Startdjup 0 0,4 3,5 4,1 4,5 5,1 6,1 7,3 7,6 7,4 Slutdjup 0,4 3,5 4,1 4,5 5,1 6,1 7,3 7,6 7,4 7,9 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Ceramium tenuicorne * 1 1 Polysiphonia fibrillosa * 1 Polysiphonia fucoides * Elachista fucicola * 1 Chorda filum 1 Dictyosiphon/Stictyosiphon * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus 1 50 Sphacelaria arctica Cladophora glomerata * 75 Ulva * 1 1 Potamogeton perfoliatus 5 Zannichellia palustris 1 Balanus improvisus Mytilus edulis

80 Transektnr D40 D40 D40 D40 D40 D40 D40 D40 D40 D40 D40 Startdjup 0 0,3 1,5 2,8 4,1 5,1 6,2 7, Slutdjup 0,3 1,5 2,8 4,1 5,1 6,2 7, Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Cyanobacteria Ceramium tenuicorne * Coccotylus/Phyllophora ** Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fucoides * Rhodomela confervoides 1 1 Elachista fucicola * 1 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus 5 Cladophora glomerata * Mytilus edulis Transektnr D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 D46 Startdjup -0,2 0,2 0,3 0,6 0,8 2,2 3,6 3,8 4,8 5 5,3 5,5 5,9 6,1 6,5 7,3 7,5 8,9 9 Slutdjup 0,2 0,3 0,6 0,8 2,2 3,6 3,8 4,8 5 5,3 5,5 5,9 6,1 6,5 7,3 7,5 8,9 9 9,6 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 5 Ceramium tenuicorne * Furcellaria lumbricalis ** Polysiphonia fibrillosa * Polysiphonia fucoides * Rhodomela confervoides Dictyosiphon/Stictyosiphon * 5 5 Ectocarpus/Pylaiella * Fucus vesiculosus Sphacelaria arctica 5 Stictyosiphon tortilis 5 10 Cladophora glomerata * Ulva * Potamogeton pectinatus Ruppia Mytilus edulis

81 Transektnr D49 D49 D49 D49 D49 D49 D49 D49 D49 Startdjup 0 0,3 2,4 3,1 4,3 4,8 5,1 5,1 5,4 Slutdjup 0,3 2,4 3,1 4,3 4,8 5,1 5,1 5,4 6,1 Startavst Slutavst Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt Sedimentpålagring Total vegetationstäckning Beggiatoa 1 Cyanobacteria Ceramium tenuicorne * 1 Coccotylus/Phyllophora ** Polysiphonia fibrillosa * 1 1 Polysiphonia fucoides * Chorda filum 1 Ectocarpus/Pylaiella * 5 Fucus vesiculosus 1 75 Fucus vesiculosus löslev Cladophora glomerata * 75 Ulva * 1 Ceratophyllum demersum Myriophyllum spicatum Potamogeton pectinatus 1 1 Potamogeton perfoliatus 10 Ruppia Ephydatia fluviatilis 1 1 Balanus improvisus Hydrozoa 1 Mytilus edulis

82 Länsstyrelsen i Södermanlands län ger årligen ut ett stort antal rapporter och publikationer som samlas i Länsstyrelsens publikationsarkiv. Rapporter och andra publikationer kan hämtas på följande webbadress: