Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Stora fleråriga alger som med sitt buskartade växtsätt är så kallade krontaksbildande alger är viktiga för Göteborgs kustvatten. Dessa arter utgör värdefulla miljöer på klippbottnar där deras grenade uppbyggnad ger växtplats åt många organismer. De tjänstgör även som uppväxt- och födosöksplats för många fiskar och andra marina arter. Utöver detta är de viktiga primärproducenter som framförallt i grunda områden tar upp delar av den näring som släpps ut i havet via landavrinning. Eftersom de krontaksbildande arterna är fleråriga och förhållandevis långsamväxande, har de svårt att konkurrera med snabbväxande ettåriga alger vid till exempel ökad näringstillförsel, och de riskerar därför att minska i utbredning. På grund av såväl potentiella hot som deras grundläggande roll i den marina miljön är det viktigt att undersöka och övervaka de krontaktsbildande algernas utbredning. Utbredningen av marina krontaksbildande alger har tidigare inte kartlagts i Göteborgs kommun, och undersökningen har utformats för att utgöra en grund för framtida övervakning. Utöver detta är resultaten även menade att ligga till grund för en övergripande modellering av de krontaksbildande algernas utbredning inom kommunen. Undersökningen utfördes av Marin Miljöanalys AB, som också är ansvariga för rapporten, under september Göteborg Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Områdesbeskrivning...4 Syfte...5 Metoder...5 Lokaler...5 Fotografering...5 Fotoanalys...6 MarTrans och Artportalen...6 Resultat...6 Täckningsgrad...6 Täckningsgrad krontaksbildande alger...6 Skräppetare (Saccharina latissima)...7 Fingertare (Laminaria digitata)...8 Ektång (Halidrys siliquosa)...8 Sågtång (Fucus serratus)...8 Slutsatser...8 Referenser Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning Mellan den 16 och 23 september 2010 tog Marin Miljöanalys AB 605 bilder vid 121 lokaler med droppkamera. Objektet för fotograferingen var alger på hårdbotten i Göteborgs skärgård och havet utanför denna. Bilderna togs på mellan 1,5 och 27 m djup. Undersökningen utfördes på uppdrag av Göteborgs Stads miljöförvaltning i syfte att utgöra en grund för övervakning av utbredningen av krontaksbildande alger inom Göteborgs kommun. Det sammanställda materialet kommer även att tjäna som underlag för en modellering av de krontaksbildande algernas utbredning i kommunen. De tagna bilderna analyserades med avseende på vilka arter av makroalger som kunde urskiljas och vilken täckningsgrad algerna hade. Även bottensubstratet registrerades med typ (häll, block, sten eller grus) och täckningsgrad. Vid sammanställningen av analysen framkom att den totala täckningsgraden av alger på hårdbotten inom Göteborgs kommun uppgår till 56 %. I den siffran ingick samtliga typer av makroalger, både perenna och annuella arter. De krontaksbildande algernas täckningsgrad var 12,4 % i undersökningen. Av dessa 12,4 % stod skräppetare (Saccharina latissima) för 7,5 %, fingertare (Laminaria digitata) för 2,1 %, sågtång (Fucus serratus) för 1,7 % och ektång (Halidrys siliquosa) för 1,1 %. Rödalgerna dominerade täckningsgraden i undersökningen. Den taxa som hade störst täckningsgrad var rödslick (Polysiphonia spp) med 32,1 % och på andra plats kom obestämda rödalger (Rhodophyceae) med 11,1 %. Samtliga taxa fördes in i databasmallen MarTrans. Göteborgs miljöförvaltning rapporterade sedan MarTrans-datan till SMHI som är nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska och marinbiologiska data. Insamlad data rapporterades även i Excelmallar för vidare rapportering av miljöförvaltningen till Artportalen där SLU står för datavärdskapet. Båda dessa datasamlingar är offentliga och öppna för allmänheten att använda. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Bakgrund Vegetationstäckta hårdbottnar är en av de artrikaste och mest produktiva som finns i våra vatten. Täta bestånd av storvuxna krontaksbildande alger bildar komplexa, heterogena tredimensionella miljöer som utgör habitat för en mängd olika organismer, både flora och fauna. Dessa miljöer fungerar både som uppväxtplats, skydd mot predatorer och som födosöksområde för många djur. Många organismer, såsom fintrådiga alger, mossdjur och hydror, växer på de stora tångplantorna. Andra betar av påväxten men även av själva plantorna. De senaste decennierna har utbredningen av algskogar minskat längs delar av Sveriges kust. Det finns flera troliga anledningar till detta. I Blekinge har en ökad betning av tånggråsuggan ansetts vara den omedelbara anledningen till den drastiska minskning i utbredning som började i mitten av 1990-talet (Tobiasson et al. 2010). Längs västkusten är en minskad djuputbredning en anledning till tillbakagången. Vad denna minskning beror på är inte klarlagt men en faktor som kan ha betydelse är en hög näringsämnesbelastning. Denna leder till ökad produktion av växtplankton i ytvattnet. När planktonen sedan dör faller de mot botten och ger en ökad sedimenteringsbelastning. Detta missgynnar stora perenna makroalger (B. K., Eriksson, G., Johansson, 2005). Områdesbeskrivning Undersökningen utfördes i Göteborgs kommuns skärgård och kustvatten, från Göta älvs utlopp till Vinga. Det undersökta området består av vattenområdena Rivö fjord, Dana fjord, Asperöfjorden, Askims fjord, Styrsö - Vrångöområdet, Brännö Styrsöområdet samt Göteborgs södra skärgårds kustvatten ( Figur 1. Inom det undersökta området togs bilder på 121 stationer med droppkamera. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Syfte Eftersom sammanhängande bestånd av krontaksbildande alger är så ekologiskt viktiga vill Göteborgs miljöförvaltning skapa ett underlag för uppföljning av dessa algers utbredning inom kommunen över tiden. Undersökningen ska också fungera som underlag till en modellering av habitat av krontaksbildande alger. Metoder Lokaler Med SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) bottenkartering som grund slumpades 121 lokaler ut på hårdbotten mellan 1 och 20 m djup i Göteborgs kommuns kustvatten. Lokalen avgränsades av en kvadrat med m. Fotografering Undersökningen genomfördes med en droppkamera monterad på en rigg av rostfritt stål (se bild 1). Kameran monterades så att den höll en rät vinkel mot botten och var centrerad till riggens mitt vid fotograferingstillfället. Riggen utgjordes av en konstruktion med måtten 0,5 0,5 0,8 m. Riggens botten var graderad med decimeterskala som syntes i de tagna bilderna. Bredvid kameran satt en lampa för belysning av den fotograferade ytan. Både kameran och lampan styrdes via kabel från ytan. Riggen med kameran och lampan hängdes med en tamp i ett block från en ställning i båtens akter. Därifrån sänktes kamerariggen ner till botten där den ställdes ner för att bilden skulle kunna tas. När bilden tagits drogs riggen upp till ytan igen med hjälp av en lindragare. Bild 1. Kamerariggen hängande i fartygets akter. 121 lokaler besöktes och vid varje lokal togs fem bilder av botten. För varje bild togs en position med dgps. Vid samtliga fototillfällen filmades även en sekvens, från nedsättning till upptagning av riggen. Vid de tillfällen kameran hamnade på ett djup som överskred 20 m togs en bild ändå i de fall det växte makroalger på nedslagsplatsen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Fotoanalys Vid analysen av fotografierna importerades bilderna i bildredigeringsprogrammet GIMP. I programmet lades ett rutnät med 100 noder över bilden. Förekomsten av alger och bar botten kontrollerades sedan i varje nod vilket resulterade i en sammanlagd täckningsgrad på 100 % för de olika algarterna och barbotten. Algerna bestämdes så långt det var möjligt till artnivå. I noderna kontrollerades även vilket substrat botten bestod av. MarTrans och Artportalen Samtliga taxa fördes in i databasmallen MarTrans för att senare kunna rapporteras till SMHI som är nationell datavärd för marina fysikaliska, kemiska och marinbiologiska data. Även koordinater, djup, substrat, vind- och vågförhållanden samt övriga observationer fördes in i databasen. Den insamlade datan rapporterades även till Artportalen där SLU står för datavärdskapet. Båda dessa datasamlingar är offentliga och öppna för allmänheten att använda. Resultat Sammanlagt i undersökningen togs 605 bilder på 121 lokaler mellan 1,5 och 27 m djup i Göteborgs skärgård och i havet utanför denna. Av dessa bilder togs 497 stycken på hårdbotten. De 121 lokalerna fördelade sig enligt följande efter exponeringsgraden: Tabell 1. Fördelningen av lokaler efter exponeringsgrad. De kategorier som är skrivna i ljusgrått återfanns inte i undersökningen. Ultraskyddat Extremt skyddat Mycket skyddat 2 Skyddat 23 Måttligt exponerat 76 Exponerat 20 Extremt exponerat Täckningsgrad Den totala täckningsgraden av alger på hårdbottensubstrat uppgick i undersökningen till 56 %. Detta tal innefattar alla alger, både stora fleråriga arter och fintrådiga annuella arter. Täckningsgraden för de fyra stora krontaksbildande algerna i undersökningen; Skräppetare, fingertare, ektång och sågtång, uppgick sammanlagt till 12,4 % av den totala hårdbottenarean. Störst andel av hårdbottenarean i undersökningen upptogs av rödalger. Dels alger som inte gick att bestämma längre än som just rödalger, Rhodophyceae, med en täckningsgrad på totalt 11,1 %. Dels av rödalgssläktet Polysiphonia vilket upptog överlägset störst yta med 32,1 %. Täckningsgrad krontaksbildande alger Den sammanlagda täckningsgraden på hårdbottensubstrat var i undersökningen 12,4 % för de krontaksbildande arterna. De arter som räknades in i denna 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 kategori var skräppetare (Saccharina latissima), fingertare (Laminaria digitata), ektång (Halidrys siliquosa) samt sågtång (Fucus serratus). SKRÄPPETARE (SACCHARINA LATISSIMA) Skräppetarens täckningsgrad i undersökningen var 7,5 % av den totala hårdbottenarean. Arten växte i både skyddade och exponerade lägen, samt på alla typer av hårdbotten (häll, block, sten och grus). Det största djup vid vilket skräppetare återfanns i undersökningen var 18 m, och det minsta djupet var 2 m. I de tre grundaste djupintervallen fanns skräppetaren i en stor andel av proverna (62,96 % - 86,84 %), medan förekomsten minskade drastiskt i de djupare proverna (16,67 %, se tabell 2). Tabell 2. Tabellerna visar i ordning uppifrån: min- och maxdjup; täckningsgraden (TG) beroende av exponeringsgrad; TG beroende av substrat; total TG beroende av djupet (beskriver hur många % av artens totala % TG som återfanns inom ett visst djupintervall); TG inom djupintervall (medel-tg för arten inom djupintervall); procentuell förekomst inom ett intervall (förekomst i % av totala antalet prover inom intervallet). Min och S. latissima H. siliquosa L. digitata F. serratus Maxdjup (m) Min 2 3,5 3,5 2 Max TG/Exp. grad (%) Skyddat 2, ,35 Måttligt exponerat 4,39 1,08 1,73 0,40 Exponerat 0,43-0,37 - TG/Substrat (%) Häll 5,41 0,96 1,82 1,19 Block 0,37-0,05 - Sten 1,10 0,12 0,06 0,05 Grus 0,27-0,10 0,24 TG totalt/djup (%) 0-5 m 1,51 0,01 0,17 1, m 3,63 0,80 0,43 0, m 1,69 0,26 0,74 0, m 0,55-0,75 - TG/ inom djupintervall 0-5 m 16,67 1,20 5,67 17,27 (%) 5-10 m 12,88 7,27 6,14 9, m 9,88 13,00 8,22 4, m 9,17-10,71 - Förekomst inom 0 5 m 69,23 7,69 23,08 46,15 intervall 5-10 m 86,84 28,95 18,42 15,79 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 (%) m 62,96 7,41 33,33 11, m 16,67-19,44 - EKTÅNG (HALIDRYS SILIQUOSA) Ektångens täckningsgrad i undersökningen var 1,1 % av den totala hårdbottenarean. Arten återfanns endast på måttligt exponerade lokaler, och endast på häll och sten. Ektångens största djup i undersökningen var 15 m och minsta djupet var 3,5 m. Arten återfanns i ungefär lika stor andel av proverna i djupintervallen 0 5 m och m men hade en betydligt större förekomstandel mellan 5 och 10 m (se tabell 2). FINGERTARE (LAMINARIA DIGITATA) Fingertarens täckningsgrad i undersökningen var 2,1 % av den totala hårdbottenarean. Arten återfanns endast på måttligt exponerade samt exponerade lokaler, men på alla typer av hårdbottensubstrat. Dock representerades sten och grus endast av ett prov (en bild) vardera. Det största djup vid vilket fingertare återfanns i undersökningen var 19 m och minsta djupet var 3,5 m. Arten återfanns i ungefär lika stor utsträckning i alla djupintervall med en något större förekomstandel i proverna mellan 10 och 15 meter (se tabell 2). SÅGTÅNG (FUCUS SERRATUS) Sågtångens täckningsgrad i undersökningen var 1,7 % av den totala hårdbottenarean. Arten återfanns på alla substrat utom block, och på skyddade till måttligt exponerade lokaler. Sågtångens största djup i undersökningen var 15 m och minsta djupet var 2 m. Den största förekomstandelen återfanns i det grunda djupintervallet (0 5 m). Förekomstandelen i intervallen 5 10 m och m var ungefär lika stor (se tabell 2). Slutsatser Eftersom Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för klassificering av makroalgers ekologiska status (Naturvårdsverket, Handbok 2007:4 Bilaga B) utgår från att undersökningen är utförd som dyktransekter gick det inte att utföra någon sådan bedömning i den här undersökningen. En uppskattning av det sammanlagda läget ger dock intrycket att även om området är tydligt påverkat av mänskliga aktiviteter är ändå tillståndet för makroalgerna ganska gott. Samtliga fyra arter i undersökningen återfanns både djupt och grunt och i förhållandevis normala tätheter. Ektång och sågtång fanns inte i det djupaste intervallet, m vilket dock inte heller förväntades för dessa arter. Samtliga arter har högst täckningsgrad på substratet häll, vilket även det var ett väntat resultat. Några arter kan verka som om de fattas i undersökningen, till exempel knöltång (Ascophyllum nodosum) och blåstång (Fucus vesiculosus). Detta beror på att de växer så grunt att det inte gick att komma åt dem med utrustningen som användes i undersökningen. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Referenser Tobiasson, S., Karlsson, J., Kautzky, H., (2010). Ett år för biologisk mångfald. Havet 2010 s B. K., Eriksson, G., Johansson, (2005). Effects of sedimentation on macroalgae: species-specific responses are related to reproductive traits. Oecologia 143: Naturvårdsverket, (2007). Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 Bilaga B. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12

13 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

14