Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB"

Transkript

1 Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB

2 Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL 2 HUSELIIHAREN 6 LOKAL NR 3 GRANSKÄR 7 LOKAL 4 ASKHAREN 8 LOKAL 5 ORARNA 1 9 LOKAL 6 ORARNA 2 10 LOKAL 9 GRÅSJÄLSBÅDAN 13 LOKAL 10 LÖVGRUND 1 14 LOKAL 11 LÖVGRUND 2 15 LOKAL 12 VITGRUND 16 LOKAL 13 UTVALNÄS UDDE 17 LOKAL 14 GRÅBERGET 18 ARTFÖREKOMSTER VID LOKALERNA 19 TACK 20 1

3 Sammanfatting Yttre fjärdens 6 lokaler visar på tydlig sötvattenpåverkan med dominans av fanerogamer och frånvaro av de flesta marina arter. Siktdjupet varierar mellan 1,5 och 3,2 m. Lägst siktdjup och störst avsättning av finsediment observerades vid lokal 5 och 6 vid Orarna. Lokal 1 vid Borgvik hade med sina 9 arter störst diversitet i Yttre fjärden. Anmärkningsvärt här är den förhållandevis rika förekomsten av kransalgen Chara aspera. Lägst antal arter fanns vid lokal 4, Askharen. Totalt 13 arter observerades i Yttre fjärden. Vid grundområdena intill Holmuddsrännan har bottenvegetationen låga naturvärden med fintrådiga alger vid ytan och mindre förekomster av borstnate och ålnate vid 2 till 3 m djup. Lokalerna utanför Yttre fjärden, lokal 7 till 14, har betydligt fler marina inslag. Blåstång/smaltång växte på alla dessa lokaler. Rikliga förekomster fanns vid Lövgrunds lokaler, Vitgrund och Utvalnäs udde. Totalt 19 arter observerades vid lokalerna De fintrådiga rödalgerna dominerade i täckning vid dessa lokaler, utom vid lokal 12, Vitgrund. Den lokal som visade högst kvalitet gällande miljötillstånd är nr 12 vid Vitgrund. Blåstång och smaltång har hög täckningsgrad och djuputbredning. Vid samtliga lokaler observerades totalt 22 arter vid denna inventering. Lokalerna vid Lövgrund, Vitgrund och Utvalnäs udde har höga naturvärden. Vid sydlig och västlig vind bör dumpning av muddermassor ske i den södra delen av det tänkta dumpningsområdet (karta sid 3) för att minimera risken för höjd sedimentation vid dessa lokaler. Inledning Gävle Hamn står inför en expansion där muddringar och anläggandet av hamnpirar finns på programmet. Muddermassorna vid Holmuddsrännan, som främst består av moränmassor och kalkberg, är tänkt att dumpas i ett djupområde väster om Lövgrund. Den muddring som kommer att ske i Yttre fjärden är tänkt att genomföras med sugmuddring och grävning med sk miljöskopa. Dessa massor består av kontaminerade finsediment. Massorna är tänkt att deponeras på tre föreslagna platser, där avvattning och tätning för att minimera risken för läckage kommer att genomföras. Gävle Hamn AB har beställt denna undersökning för att kartlägga förekommande arter av makroflora, dess täckningsgrad och djuputbredning, på bottnarna i det område som kan påverkas av verksamheterna i den planerade expansionen. Undersökningen har av Kustfilm Nord AB genomförts som profilinventering med dykare ( Se metodik). Lokalerna 1 och 2 inventerades redan hösten 2007 men finns även med i denna rapport tillsammans med övriga lokaler.( lokal 3 14) Till rapporten bifogas digitalt data med täckningsgrader och djuputbredningar för alla lokaler. Rapport och data är granskade av Fil.dr. Hans Kautsky, universitetslektor vid Systemekologiska Institutionen, Stockholms universitet. 2

4 Diskussion I påverkansområdet skiljer sig Yttre fjärden kvalitativt från området utanför Holmuddsrännan. Den shelf som löper längs Norrlandet är flack och grund, och gränsar till en djupbrant mot den övriga fjärden. På detta grundområde växer på många platser stora bestånd av borstnate. Området kan ha stor betydelse som lekområde för flera fiskarter. Grundområdet på Lövgrunds västsida har höga naturvärden. Med en omfattande areal, i lämpligt djupintervall för många arter, finns här makrovegetation med en betydande biomassa. Här finns bl a stora inslag av blåstång och smaltång. Mängder av kräftdjur och fiskyngel observerades vid inventeringen. Redan på försommaren växte rikligt med fintrådiga alger i vikarna på öarna i Gävle skärgård. Det var främst trådslick, Pylaiella littoralis, som låg och flöt längs stränderna. Trådslicken brukar ha en tidig tillväxt i våra vatten, men inte så omfattande som denna. Den isfria vintern kan ha gynnat ljusinsläppet och därför gynnat tillväxten. De ymniga förekomsterna av fintrådiga rödalger var påfallande fram till slutet av juli. Efter tre dagars ostlig kuling förändrades bilden drastiskt. Vid dykningarna därefter var bottnarnas block renspolade. Tångens epifyter var bortspolade, de lösliggande alger som tidigare täckte stora bottenarealer var borta, och höga strandvallar med uppspolade rödalger syntes på många platser, bl a i badviken på Limön. Profillokaler i påverkansområdet Planerat dumpningsområde för Holmuddsrännans muddermassor 3

5 Metodik Metoden följer svensk standard: Undersökningstyp vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) Vid varje lokal lägger dykare ut en graderad lina längs botten i en på förhand angiven kompassriktning. I en ca 3 m bred korridor på vardera sidan om linan beskrivs bottentyp och eventuell sedimentpålagring. De mer iögonfallande arternas djuputbredning och täckningsgrad skattas. Bottentypens och arternas utbredning anges med avstånd från transektens början och djupet, som avläses på kalibrerad djupmätare. Skattningen görs kontinuerligt längs hela profilen. Bottenytans täckning av växter görs i en sjugradig skala, + för förekomst, 5, 10, 25, och 100 % täckning. Arter överskuggar ibland varandra, varför täckningsgrader högre än 100 % ibland förekommer. Påväxten ( epifyterna) skattas på samma sätt. Bottentypen skattas i grupperna häll, block, sten, grus, sand och mjukbotten, eller kombinationer av dessa. Sedimentpålagringen ( dammet på växter och bottenyta) skattas i en fyragradig skala: ingen (1), liten (2), mer/mycket (3) = lätt uppvirvelbart med handen, lägger sig efter ett tag, kraftig (4) = kraftig siktförsämring så fort dykaren rör sig, förblir i vattnet och sikten minskar. Varje profil videofilmas. Position för transektens början bestäms med GPS. Symboler i redovisningen Följande symboler användes i redovisningen av lokalernas bottentyper och vegetationens täckning: gr grönalger br brunalger Fu Fucus re rödalger char kransalger fanerog - fanerogamer 4

6 Lokal 1 Borgvik Datum: Position: Lat Long Riktning: 126 º Siktdjup: 3,2 m Profil-Borgvik Profilen börjar 5 m väster om den långa bryggan vid Borgviksbadets västra sida. Den sandiga bottnen sluttar flackt ut till 120 m på linan. Här finns ett blockrikt krön som efterföljs av en brant sluttning med grus, enstaka block och sand ner till en sandblandad mjukbotten vid profilens slut på 9 m djup. Blocken vid profilens början är till 100 % täckt med grönslick, Cladophora glomerata, strax under ytan. Därunder växer den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 25 % täckning ner till 0,8 m djup, tillsammans med tarmtång, Enteromorpha intestinalis, som täcker 10 % av blocken. På den flacka sandbottnen vid profilens början täcks botten till 25 % av kransalgen borststräfse, Chara aspera. 25 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, 25 %, och ålnate, P. perfoliatus, 5 %. Vid 1 m djup, 35 m ut på linan, ökar borstnatens täckningsgrad till 75 %. Den fortsätter med samma täckningsgrad ner till 2,3 m djup, tillsammans med det sparsamma inslaget av ålnaten. I djupintervallet 2,2 till 3,3 m djup finns axslinga, Myriophyllum spicatum, med 10 % täckning. Här finns också enstaka exemplar av tarmtång. Den fintrådiga brunalgen brunslick, Pylaiella littoralis växer epifytiskt på fanerogamerna med 5 % täckning i djupintervallet 0,8 till 3,0 m. På block, 75 m ut på linan, hittades enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. Flera av blocken vid krönet, 120 m ut på linan var täckta av sötvattensvampen Ephydatia fluviatilis. 5

7 Lokal 2 Huseliiharen Datum: Position: Lat Long Riktning: 151º Siktdjup: 3,1 m Profil- Profilen börjar på en stenklädd strand strax väster om en privat hamn, väster om inloppet till båthamnen vid Huseliiharen. Nedanför en kort brant med mindre block tar en flack botten vid. Den domineras av en sandslätt, som mot slutet av profilen blandas med lera. På blocken i djupintervallet 0,8 till 1,6 m, växer grönalgen tarmtång, Enteromorpha intestinalis, med 5 % täckningsgrad. I samma intervall finns den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 75 % täckning. På den flacka bottnen i djupintervallet 1,6 till 2,1 m, finns fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus,75 %, ålnate, P. perfoliatus, 5 %, och kotteslinga, Myriophyllum sibiricum, 5 %. Ålnaten fortsätter sedan med 10 % täckningsgrad ner till 2,9 m djup 26 m ut på linan. Vid 3,1 m djup hittades enstaka exemplar av kotteslinga. Från 16m till 26 m ut på linan finns lösliggande vegetation som täcker botten med 10 till 25 %. I intervallet 30 till 50 m på linan täcks botten till 10 % av en filt med blågrönalger. 30 till 37 m ut på linan finns enstaka block med havstulpaner, Balanus improvisus, och sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis. 6

8 Lokal nr 3 Granskär Datum: Position: X Y Riktning: 14º Vind: Ost 4 m/s Våghöjd: 0,3 m Siktdjup: 3 m Profilen börjar vid norra udden på Granskär. Grus och sten täcker botten vid profilens början. Block täcker med % mellan 5 och 15 m på linan. Inslaget av grus och sten ökar sedan för att på 6,5 m djup successivt övergå till naken mjukbotten med enstaka block. Ner till 0,3 m djup saknas vegetation. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker sedan blocken med 75 % ner till 0,6 m djup. I samma intervall finns enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis, samt hårsärv, Zannichellia palustris, 10 %. Tarmtången täcker sedan 75% ned till 1,2 m djup. Därefter tunnar den ut och upphör vid 3,3 m djup. I djupintervallet 1,2 till 2 m växer fanerogamerna hårsärv och ålnate, Potamogeton perfoliatus, med vardera 10 % täckning. Ålnaten har kraftig påväxt av grönslick och fintrådiga rödalger. De fintrådiga rödalgerna, som finns med från 0,6 till 4 m djup, domineras av fjäderslick, Polysiphonia fucoides. Blocken under 3,3m djup är täckta av en filt med blågrönalger. Vid 6 m djup hittades ett exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. 7

9 Lokal 4 Askharen Datum: Position: X Y Riktning: 265º Vind: 0-4m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 2,7 m Profilen börjar nedanför ett större block nära sydudden på Askharens sydvästra sida. Block täcker botten ner till 2,3 m djup. Här börjar en flack sandbotten med enstaka stenar ner till 2,5 m djup. Sandflaket är % täckt av ett tunt lager med lösliggande alger. Enstaka partier är täckta med en filt av blågrönalger. Ett ymnigt bestånd av grönslick, Cladophora glomerata, täcker blocken till 100 % ner till 1,1 m djup. I djupintervallet 1,1 till 2,3 m finns även tarmtång, Enteromorpha sp, med 10 % täckning. Den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, växer med 5 % täckning i blocksluttningen i samma djupintervall. Enstaka exemplar av ålnate, Potamogeton perfoliatus, fanns på 2,5 m djup vid sanbottnens början. Flera ex av mindre havsnål, Nerophis ophidion, påträffades ute på sandflaket bland de lösliggande algena. 8

10 Lokal 5 Orarna 1 Datum: Position: X Y Riktning: 252º Vind: Ost 5m/s Våghöjd: 0,3 m Siktdjup: 2,5 m Profilen börjar vid den västra sidan av en liten rabbe vid Orarnas nordvästra sida. Profilen är flack med block ock grus ner till 3,6 m djup. Därefter tar en flack sandbotten vid. I det grunda partiet, ut till 6 m på linan, täcker grönslick, Cladophora glomerata, block och grus till 100%. Enstaka ex av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, finns i samma avsnitt. 6-9 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, och ålnate, P. perfoliatus, med vardera 10 % täckning. Dessa är kraftigt påväxta av epifytiska rödalger. Övriga botten i detta avsnitt är helt täckt med lösliggande alger. I intervallet 9 17 m på linan täcker tarmtång och fintrådiga rödalger, Ceramium/Polysiphonia, blocken med vardera 50 %. Mellan blocken i samma avsnitt finns enstaka exemplar av axslinga, Myriophyllum spicatum. De fintrådiga rödalgerna och tarmtången följer med ner till sandbottnens början. På blocken i djupintervallet 2,7 till 3,6 m finns enstaka ex av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. Blocken på 1,5 m djup och neråt är täckta av filtrerare: havstulpaner, Balanus impovisus, sötvattensvampar, Ephydatia fluviatilis, och hydroider. 9

11 Lokal 6 Orarna 2 Datum: Position: X Y Riktning: 202º Vind: Ost 2 m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 1,5 m Profilen börjar vid ett spetsigt block i vattnet nära den västra sidan av en liten rabbe vid Orarnas nordvästra del. Profilen är grund, med stora och små block med grus under. 22 m ut på linan tar en naken mjukbotten vid. Svackorna mellan blocken är täckta med lösliggande alger. Blockens sidor är täckta av filtrerare: havstulpan, Balanus improvisus, och sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis. Vid profilens början är blocken täckta med grönslick, Cladophora glomerata, och tarmtång, Enteromorpha intestinalis, med vardera 50 %. Tarmtången följer sedan med ner till 2,1 m djup. De fintrådiga rödalgerna, Ceramium/Polysiphonia, dominerar på blocken under 0,6 m djup. Enstaka täckning med havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, påträffades vid 1 m djup. I gruset mellan 1 och 11 m på linan växte fanerogamerna ålnate, Potamogeton perfoliatus, borstnate, P. pectinatus, samt enstaka ex av hårsärv, Zannichellia palustris. Vid profilens början fanns enstaka exemplar av den bredbladiga varianten av borstnate, P. pectinatus var. Interuptus. På de små blocken under 2 m djup fanns ett centimetertjockt lager av finsediment. Stubb simmade kring på den nakna mjukbottnen vid profilens slut. 10

12 Lokal 7 Lokal 7 Limön Datum: Position: X Y Riktning: 9º Vind: Syd 4 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar vid stranden strax ost om fyrbåken på Limöns norra sida. Block och kalkgrus täcker profilen ner till 5,3 m djup. Här ökar inslaget av sand, och vid 6,7 m djup övergår botten i sandbotten med grusinslag. Denna del av botten täcks till 100 % av lösliggande alger. I profilens början täcks botten till 100 % av grönslick, Cladophora glomerata. Grönslicken följer med ner till 1,5 m djup. Enstaka exemplar av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, växer ner till 3,3 m djup. Brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis, finns som enstaka exemplar mellan 0,5 och 1,5 m djup. Smaltång Fucus radicans, finns som enstaka exemplar i djupintervallet 1,5 till 3,7 m. De fintrådiga rödalgerna dominerar profilen mellan 1 och 6,7 m djup. De växer ymnigt, främst representerad av fjäderslick, Polysiphonia fucoides. Mindre inslag av ullsläke, Ceramium teunicorne, fanns också bland rödalgerna. Gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, täcker med 5 % botten i djupintervallet 5,3 till 6,7 m. Havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, skymtade på blocken på 1 m djup. Enstaka exemplar av fanerogamen hårsärv, Zannichellia palustris, fanns på 2m och 2,5 m djup. Näckmossa, Foninalis dalecarlica, växte enstaka i djupintervallet 1,5 till 5,3 m. En kraftig ål simmade mellan blocken på 4 m djup. 11

13 Lokal 8 Storbådan Datum: Position: X Y Riktning: 80º Vind: Ost 1 m/s Våghöjd: 0,1 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar på 1,8 m djup nedanför ett stenblock som når över ytan. Block täcker den underliggande grusbottnen ut till 50 m på linan. Här blir blocken mindre och ligger glesare. Profilen slutar strax ovanför ett stup, där ordovis-kalkstenen bildar en klint ner till 27 m djup. Grönslick, Cladophora glomerata, och fintrådiga rödalger, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, täcker med 50 % var de inledande 18 meterna på profilen. Grönslicken följer med ner till 3,6 m djup. I samma intervall finns enstaka exemplar av tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Fjäderslicken tar sedan över helt och dominerar resten av profilen. Rödalgen gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, växer med 5 % täckning mellan 9 och 10 m djup. Brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, växer med 5 % täckning i djupintervallet 1,8 till 2,5 m. Brunborstingen, Sphacelaria arctica, börjar på 6,2 m djup och fortsätter profilen ut, med 10 % täckning vid dess slut. Näckmossa Fontinalis dalecarlica, finns med upp till 5 % täckning i djupintervallet 2,5 och 5 m. 12

14 Lokal 9 Gråsjälsbådan Datum: Position: X Y Riktning: 198º Vind: 0 m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 4,8 m Profilen börjar rakt nedanför den radarreflektor som står på Gråsjälsbådans sydöstra udde. Botten är inledningsvis täckt med block. Blocken, som till stor del är ortocerkalk, glesnar 25 m ut på linan, och kalkgruset ligger öppet mellan blocken. 65 m ut på linan blir gruset uppblandat med sand, som sedan dominerar botten vid profilens slut. Sanden täcks upp till 50% av lösliggande alger. Grönslick, Cladophora glomerata, växer ner till 2 m djup, med små inslag av tarmtång, Enteromorpha intestinalis. På blocken mellan 0,5 och 1 m djup finns den fintrådiga brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, med 5 % täckning. Mellan 2 och 3 meters djup växer snärjtång, Chorda filum, mellan de större blocken. Smaltång, Fucus radicans växer med 5 % täckning i djupintervallet 1,8 till 2,7 m djup. Det djupaste exemplaret av fucus fanns på 3,4 m djup, och var den bredbladiga blåstången, Fucus vesiculosus. Rödalgerna dominerar, och består till allra största delen av den fintrådiga fjäderslicken., Polysiphonia fucoides. Som mest täcker den 100 % i djupintervallet 3,1 till 4,7 m. På blocken i det grunda avsnittet vid 1 m djup täcks stora delar av blocken av havsstenhinna, Hildenbrandia rubra. Fanerogamerna täcker som mest 10 % av botten vid 2,4 till 2,7 m djup. Här finns hårsärv, Zannichellia palustris, trådnate, Potamogeton filiformis, och enstaka borstnate, P. pectinatus. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växer i djupintervallet 1,5 till 4,7 m djup med upp till 10 % täckning. 13

15 Lokal 10 Lövgrund 1 Datum: Position: X Y Riktning: 283º Vind: Ost 4 m/s Våghöjd: 0,2 m Siktdjup: 5,5 m Profilen börjar intill ett konglomeratblock ca 20 m från stranden. Blocket sticker upp över ytan. Stora och små block täcker större delen av botten. Sand och grus syns där blocken ligger glesare. 60 till 80 m ut på linan finns en samling med större block. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker blocket vid profilens början till 100 % närmast ytan. Ut till 12 m på linan täcks översidan på blocken till 50 % av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, medan blockens sidor är täckta med fintrådiga rödalger, Ceramium/ Polysiphonia. Rödalgerna dominerar med ökad täckning under resten av profilen. Från ca 1 m djup är de flesta blocken även täckta med havsstenhinna, Hildenbrandia rubra. Gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, växte som enstaka exemplar från 3,1 m djup och ner till profilens slut vid 5,4 m djup. De första tångruskorna visar sig 10 m ut på linan. Tången längs profilen består till 4/5 av smaltång, Fucus radicans, och med 1/5 av blåstång, F. vesiculosus. Tången har sin största täckning, 50 %, på blocken vid 3 m djup 60 till 80 m ut på linan. Runt ruskorna växte trådslick, Pylaiella littoralis, med upp till 10 % täckning. Den växte också epifytiskt på en del tångruskors äldre delar. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte som enstaka exemplar längs hela profilen från 1,2 m djup och neråt. Ett enda exemplar av fanerogamen hårsärv, Zannichellia palustris, växte på 3,1 m djup 45 m ut på linan. Längs hela profilen växte vegetationen ymnigt och mängder av fiskyngel observerades. 14

16 Lokal 11 Lövgrund 2 Datum: Position: X Y Riktning: 292º Vind: Ost 2 m/s Våghöjd: 0,2 m Siktdjup: 5,5 m Profilen börjar vid ett stort undervattensblock ca 20 från land, där Lövgrunds norra udde och ön Käringen ligger i enslinje. Stora och små block följer profilen ut. Grus börjar synas mellan blocken 21 m ut på linan. Vid profilens slut består botten huvudsakligen av grus och små stenar. På blocket vid profilens början, och 10 m ut på linan växer grönslick, Cladophora glomerata, med 25 % täckning. Den tunnar ut ner till 2,1 m djup. I samma intervall finns enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Grönalgerna representeras sedan av grönborstingen, Cladophora rupestris, som växer som enstaka exemplar ner till 5,5 m djup. De fintrådiga rödalgerna, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, dominerar profilen med största täckning, 100 %, i djupintervallet 4,8 till 7,2 m. I samma intervall observerades gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, med 5 % täckning. Havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, täckte en stor del av blocken från 1,5 till 6 m djup. Smaltång, Fucus radicans, och blåstång, F.vesiculosus, fanns med från profilens början. Den största koncentrationen fanns i djupintervallet 2,1 till 3,1 m djup, där täckningen på blocken var 50 %. I tångens fördelning stod F.radicans för 4/5. Den djupaste förekomsten (F. radicans) observerades på 6,8 m djup. Många av de äldre ruskorna var döende och en generationsväxling var på gång. Den fintrådiga brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, växte epifytiskt, och runt tångruskorna på blocken. Snärjtång, Chorda filum, fanns som enstaka exemplar i djupintervallet 2 till 3 m. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte med 5 % täckning i djupintervallet 2 till 7,4 m. 15

17 Lokal 12 Vitgrund Datum: Position: X Y Riktning: 157º Vind: Nord 6 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4,5 m Profilen börjar nedanför en häll på Vitgrunds sydöstra sida. Stora block ligger i sluttningen ner till 6 m djup. Här planar botten ut och blocken blir mindre och glesare. Grus och sand breder ut sig vid profilens slut. Omedelbart under ytan täcks hällen helt av en grön bård med grönslick, Cladophora glomerata. Grönslicken tunnas snart ut och försvinner vid 1,5 m djup. Vid 1m djup växer enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Nästa grönalg som visar sig är grönborstingen. Den sitter som enstaka exemplar i djupintervallet 2,5 till 5 m. De fintrådiga rödalgerna består av fjäderslick, Polysiphonia fucoides, och ullsläke, Ceramium teunicorne. Ceramium växer som unga tofsar i den grundaste delen, medan fjäderslicken helt dominerar de djupare förekomsterna. Den fleråriga rödalgen gaffelången, Furcellaria lumbricalis, växer som enstaka exemplar från 3,5 m djup ner till de sista blocken vid 7,5 m djup. På många block hittar man havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, under tångruskorna. Vid 2 m djup växer brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis. De täcker blocken med 5 % vardera. Trådslicken försvinner vid 3 m djup. Smaltång, Fucus radicans, och blåstång, F.vesiculosus, växer rikligt på denna lokal och täcker 75 % av blocken i djupintervallet 2,6 till 6 m. Den djupaste förekomsten observerades på 7,5 m djup. Enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte i djupintervallet 1 till1,5 m. 16

18 Lokal 13 Utvalnäs udde Datum: Position: X Y Riktning: 95º Vind: Syd 3 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4,5 m Profilen börjar vid ett block ca 5 m från stranden. En blockrik botten sluttar svagt ut till 55 m på linan. Här blir lutningen kraftigare och inslaget av grus ökar successivt ner mot profilens slut. En flack grusbotten breder sedan ut sig. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker botten till 100 % vid profilens början. Brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis, finns med ner till 2,1 m djup. Den första smaltången, Fucus radicans, fanns redan på 0,5 m djup. Den djupaste förekomsten hittades på 5,8 m djup. Där emellan växte smaltång och blåstång, F.vesiculosus, i lika stora proportioner med en gemensam största täckning av 25 % i djupintervallet 1 till 2,6 m. All fucus såg frisk och fin ut. De fintrådiga rödalgerna, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, dominerade profilen. De täckte botten till 100 % i djupintervallet 3,6 till 5,8 m djup liksom vid profilens slut. Kransalgen havsrufse, Tolypella nidifica, växte med enstakla exemplar vid 3,8 och 5,5 m djup. Ett exemplar av hårsärv, Zannichellia palustris, observerades vid 3 m djup. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, fanns med från 1 m djup ner till 5 m djup, med en största täckning av 5 % vid 1,3 till 1,5 m djup. 17

19 Lokal 14 Gråberget Datum: Position: X Y Riktning: 153º Vind: Syd 3 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar intill hällen som stupar ner i vattnet vid Grubban. Nedanför hällen börjar ett parti med stora block med underliggande grus. Vid 8 m djup börjar en ren sandbotten. Vid 8,9 till 10,6 m djup täcks botten till 75 % åter av block. Därefter börjar en ren sandotten som till 25 % var täckt med lösliggande alger vid inventeringstillfället. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker hällen vid ytan till 100 %. På 0,5 m djup tar de fintrådiga algerna, Ceramium/Polysiphonia, vid. De kommer att dominera resten av profilen. Brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, täcker 10 till 25 % i djupintervallet 1,1 till 2,3 m djup. Några få tångruskor, Fucus radicans och F. vesiculosus, växer på hällen vid 2 m djup. På en häll strax öster om linan täcker F. radicans botten med 50 %. Det djupaste fyndet av F.radicans gjordes på 3,8 m djup. Enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica, observerades på 3,4 m djup. Blocken nedanför hällen hade många filtrerare: havstulpaner, Balanus improvisus, och mossdjur, Electra custulenta. En blåmussla, Mytilus edulis, hittades på 7 m djup. 18

20 Artförekomster vid lokalerna 19

21 Tack Ett tack riktas till Matti Hansson som varit min assisterande dykare, och till Kerstin Röstlund och Håkan Sterner som jobbat över ytan. Ett stort tack till Hans Kautsky vid Systemekologiska institutionen, Stockholms Universitet, för genomgång av denna rapport. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Tredje Tvärgatan 11 C Gävle tel:

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3 AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster

Läs mer

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2009 DNR 2061/320 Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk Fältarbetsrapport Axmar bruk Hamrånge socken Gävle kommun Gästrikland 2009 Jim Hansson Peter Hansson

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010: 23 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av områdena kring Björköfjärden och Ulvön i Västernorrland Inventeringen utfördes

Läs mer

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 2 Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014 Författare: Anders

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Rapport 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 Författare: Susanne Qvarfordt,

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit). Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötsel-

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005 Mars 2006 Jonas Nilsson & Olof Lövgren

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003 Jonas Edlund Eva Siljeholm 2003-12-01 Sammanfattning Sommaren 2003 inventerades undervattensvegetationen på fem platser i Sankt Anna skärgård.

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster

Läs mer

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 29 Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November 29 Framsidebild: Blåstång (Fucus vesiculosus)

Läs mer

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader Martin Gullström (Institutionen för ekologi, miljö och botanik, SU)

Läs mer

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Rapport Rapport 2005:3 2004:9 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 En rapport från Miljöövervakningsenheten Besöksadress:

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Nacka kommuns marina kustområde:

Nacka kommuns marina kustområde: Nacka kommuns marina kustområde: Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning Författare: Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2008 Granskad av: Hans Kautsky 1

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota som en del av projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet

Läs mer

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård Bildtext till omslaget På kartan visas två av de inventerade delområdena - Runö i norr och Bränd-Hallskär i söder. Fotografierna

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008 Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2009-02-15 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 52 40-2 Box 43 Hedagatan 5 kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

Marin dykinventering 2009

Marin dykinventering 2009 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2010:13 Marin dykinventering 2009 En undervattensinventering av Sundsvallsbukten Inventeringen utfördes av Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn

Läs mer

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering

Läs mer

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11 Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Rapport 2014:11 Titel: Marin vegetationsinventering i Södermanlands skärgård 2010 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands ln Utgivningsår: 2014

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning AquaBiota Rapport 2011:02 Författare: Karl Florén & Hanna Mossfelt AquaBiota

Läs mer

Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden

Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Meddelande 11 2009 Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden Marinbiologisk inventering och naturvärdesbedömning

Läs mer

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering

Läs mer

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2008:04 Fiskrekrytering och undervattensvegetation En fortsatt studie av grunda vikar i Södermanlands län sommaren 2007 samt eftersök av raggsträfse (Chara horrida) Regional miljöövervakning

Läs mer

Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 1974-1986

Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 1974-1986 Naturvårdsverket Vegetationen i Biotests jon, Forsmark 974986 Sammanfattning Staffan Renström Roger Svensson Marita WigrenSvensson Avdelningen för miljöövervakning 990 Vegetationen i Biotestsjön, Forsmark

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav

Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav OMSLAGET: Trödjefjärden, sedd från Långmaren INLAGANS FÖRSTASIDA: Chara tomentosa i Långmaren (t.v. upptill) Chara aspera, hanplantor (t.v. nedtill) Gloflada,

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV

SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV SOTENÄS KOMMUN Reviderad 2013-06-17 RAPPORT 677 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3 Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Rapport 2011:3 Länsstyrelsen Västernorrland Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands

Läs mer

Naturvärdesbedömning

Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning avmarin Vaxholms kustvatten naturvärdesbedömning i Vaxholm AquaBiota Report 2014:05 Författare: Henrik Schreiber, Karl Florén Naturvärdesbedömning av Vaxholms kustvatten STOCKHOLM,

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP. KAL HÖGS K O L A N MAR Y ISSN: 1402-6198 Rapport 2004:6 U N I V E S R T I HÖGSKOLAN I KAL MAR Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen november 2003 Susanna Andersson Institutionen för BIOLOGI

Läs mer

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Rapport från workshop 10-11 december 2012 Rapport från projekt Hav

Läs mer

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 119 (2007) Riikka Puntila Basinventering av potentiellt viktiga Chara-vikar på norra Åland (Fundamental research of potentially important Chara-bays

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:5. Marin basinventering i södra Västernorrland 2007

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:5. Marin basinventering i södra Västernorrland 2007 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:5 Marin basinventering i södra Västernorrland 2007 Rapport 2008:5 Inventeringen utfördes av: Tång och Sånt HB, Cecilia Wibjörn och Sara Hallén. Ansvarig båtförare

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

P-03-68. Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp. Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar. Juni 2003

P-03-68. Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp. Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar. Juni 2003 P-03-68 Tolkning av undervattensfilm från Forsmark och Simpevarp Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Juni 2003 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG

MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG HYDROGIS AB MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG MARINBIOLOGISK BEDÖMNING 2012-01-23 RAPPORT 662 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 MARIN FLORA OCH FAUNA

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Pilotstudie av visuella metoder i Uppsala län. Genomförd i Gräsö östra skärgård augusti 2013

Pilotstudie av visuella metoder i Uppsala län. Genomförd i Gräsö östra skärgård augusti 2013 Pilotstudie av visuella metoder i Uppsala län Genomförd i Gräsö östra skärgård augusti 2013 Författare: Nicklas Wijkmark, Carolina Enhus och Martin Ogonowski Okt 2013 STOCKHOLM, oktober 2013 Beställare

Läs mer

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013

Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2013 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 1 2 Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård år 2012 Författare: Susanne

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län.

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Institutionen för biologi och miljö Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län. Susanna Fredriksson Nov 215 ISSN 142-6198 Rapport 215:7 Undersökning av undervattensmiljöer

Läs mer

Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde

Rapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde Rapport 2012 Marin inventering av Malmös havsområde Författare: Martin Karlsson, martin@sea- u.se Michael Palmgren, michael@sea- u.se SEA- U Marint Kunskapscenter Ribersborgsstigen 6, 216 13 Malmö Telefon:

Läs mer

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Rapport 2007:02 Rassa vikar. Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning Författare: Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Rapport 2007:02 Rassa vikar Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Rapport 2011:8 Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson & Mikael Borgiel

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn 2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i

Läs mer

Under ytan i Värmdö kommun

Under ytan i Värmdö kommun Bilaga 2 Under ytan i Värmdö kommun Inventering av bottenvegetation 2005-2006 Rapport 2007-09-01 VÄRMDÖ KOMMUN Projektgrupp Ann Hagström Projektledare / ekolog Anna Edström Ekolog Medverkande konsulter

Läs mer

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie rapport 5817 maj 2008 Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön En modelleringsstudie NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008

Rapport 2011:3. Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Rapport 2011:3 Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 Omslagsbild: Skorv (Saduria enthomon) bland borststräfse (Chara aspera). Foto. S. Qvarfordt. Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Inventering av makrofyter 2010. Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön

Inventering av makrofyter 2010. Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön Inventering av makrofyter 2010 Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön Inventering av makrofyter 2010 - Edssjön, Fjäturen, Gullsjön,

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson

Läs mer

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård

Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands skärgård LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 502-16998-06 Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Båtlivets påverkan i naturhamnar i Östergötlands

Läs mer