Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar"

Roger Bernt Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN

2 Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktperson: Beställningsadress: Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Stefan Tobiasson, institutionen för naturvetenskap, Högskolan i Kalmar Miljöövervakningen, länsstyrelsen i Blekinge län och Kalmar län Ingemar Andersson, länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län Miljö/Plan Karlskrona Tel: Fax: Internet-hemsida: ISBN Dnr: Framsida: Tryck: Upplaga: Ålgräsäng på fyra meters djup utanför Rakö i västra Hanöbukten. Foto: Stefan Tobiasson Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 160 ex

3 FÖRORD Grundområdena längs våra kuster är oerhört värdefulla som lek- och uppväxtområden ( barnkammare ) för de marina organismerna. De vegetationsklädda mjukbottnarna hör till de artrikaste och mest produktiva områdena i havet. En följd av detta är att de även är av stor betydelse för bl.a. fåglar vid flyttning, övervintring och häckning. I aktionsplanen för biologisk mångfald framhålls Zosteraängar (ålgräsängar) och övriga grundområden som viktiga biotoper för den biologiska mångfalden i havet. De grunda mjukbottnarna utgör även växtplats för kransalger, varav flera är hotade, sällsynta eller hänsynskrävande. Hoten mot de grunda vegetationsklädda mjukbottnarna är främst effekter av övergödning, muddring/utfyllning och småbåtstrafik. Utsläpp av näringsämnen ökar förekomsten av alggrumling och tillväxten av fintrådiga fastsittande, vanligen, grönalger. Alggrumling ger sämre ljusförhållanden (minskat siktdjup) och därmed minskat växtdjup för brunalger och andra undervattensväxter. Fintrådiga alger växer över andra vattenväxter och hindrar deras fotosyntes. Vid algernas nedbrytning kan sedan syrebrist uppstå och närsalter bundna i sedimenten åter komma i cirkulation i vattnet och i sin tur orsaka ökad algtillväxt (s.k. intern gödning). Länsstyrelsen har ansvar för den regionala miljöövervakningen. Detta arbete omfattar även att ta fram lämliga metoder för övervakningen. Föreliggande rapport innehåller a) en genomgång av tillgänglig litteratur över metoder för övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar, b) resultat av en workshop samt c) en fälttest. I rapportens bilaga redovisas ett förslag till undersökningstyp (metod) för övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar med avseende på högre växter. Rapporten har sammanställts av Stefan Tobiasson, institutionen för naturvetenskap, Högskolan i Kalmar. Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som framförs i rapporten och dessa kan inte åberopas som länsstyrelsens ställningstagande. Ingemar Andersson vid Länsstyrelsen i Blekinge län (projektledare) och Anders Johansson vid Länsstyrelsen i Kalmar län har för länsstyrelsens räkning arbetat med projektet. Arbetet har finansierats med medel för specialprojekt inom regional miljöövervakning, Naturvårdsverket. Tack vare alla inblandade personers engagerade arbete har projektet kunnat genomföras. Ett varmt tack riktas till samtliga inblandade, såväl nämnda som onämnda, inom och utom länsstyrelsen. Tack! Avdelningsdirektör Länsstyrelsen Blekinge län KARLSKRONA Tel: Fax: Besöksadress: Ronnebygatan 22

5 ISSN: Rapport 2000:1

16 % / $ ' 7, / / 9 b ; 7 P P P P G D J % / $ ' ) g 5 / P P P P G D J % 45% 30% 15% 1 ( % / $ ' 7, / / 9 b ; 7 P P P P G D J /-861,9 c

19 KONTROLL PO NO NO 3 +PO ÃÃÃÃÃÃ$ÃÃÃÃÃÃÃ0ÃÃÃÃÃÃ-ÃÃÃÃÃÃÃ-ÃÃÃÃÃÃÃ$ÃÃÃÃÃÃÃÃ6 NH 4 +PO 4

20 ( 6 Ã G D Q O O L N V O H G H P PHGHOVNRWWWlWKHWÃÃP

21 ZOSTERA (LTE) ZOSTERA HALODULE RUPPIA SKOTTÄTHET (% FÖRÄNDRING) KONTROLL 10 um NO3-N

23 Övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar - utveckling av metod för övervakning av högre växter

26 3.5 3 PHGHODQWDOHWÃDUWHUÃLÃÃXQGHUV NWDÃUHSOLNDW Ã[ÃÃFPÃUDP 7 6 PHGHODQWDOHWÃDUWHUÃLÃROLNDÃVWRUDÃ\WRU REVHUYHUDWÃDYÃG\NDUHÃ dykare 1 dykare 2 dykare x25 cm 50x50 cm 10x10m

27 S S S S S PS PS PS PS PS l l l l l pl pl pl pl pl S S S S S S S S S S PS PS PS PS PS PS PS PS PS PS l l l l l l l l l l pl pl pl pl pl pl pl pl pl pl

28 1.0 Power som en funktion av antalet prover (Pot. pect) Oneway analysis of variance 1.0 Power som en funktion av antalet prover (Zost. mar) Oneway analysis of variance Pow er Pow er Number of cases per cell Factor A, f= 0,193 Levels= 5 Alpha=,05 Tails= Number of cases per cell Factor A, f= 0,421 Levels= 5Alpha=,05 Tails=2

29 ±Std.Dev. ±Std.Err. Mean Dykare1 Stor ram Skotträkning i ålgräsängen Dykare2 Stor ram Dykare3 Dykare1 Stor ram Liten ram Dykare2 Liten ram Dykare3 Liten ram

30 BRAY-CURTIS SIMILARITY

Relevanta dokument

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på