VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
|
|
- Per Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
2 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten. - Energin för detta får växterna från solljuset som fångas in av det gröna klorofyllet i bladen. - Syret som blir över lämnar växten ifrån sig som syrgas. - koldioxid + vatten + ljusenergi druvsocker + syre
3 DRUVSOCKER - Druvsocker innehåller energi och kan användas som bränsle. - Till skillnad från ljusenergi kan druvsocker sparas tills det behövs. - Druvsockret kan omvandlas till exempelvis rörsocker, stärkelse och cellulosa.
4 VÄXTCELLEN - Flercelliga. - Cellväggar av cellulosa. - Klorofyllkorn = kloroplaster = små korn av det gröna färgämnet klorofyll. - Vakuoler = vattenfyllda blåsor som gör cellerna stela. - Detta gör att växten kan stå upprätt. - Celler i trädstammar är förstärkta med vedämnen.
5 VÄXTENS DELAR - Rötterna suger upp vatten och närsalter från jorden och håller fast växten i marken. - Bladen fångar in solenergi och koldioxid. - Vissa växter har blad som är omvandlade till klätterarmar = klängen. - Stjälken ger stöd och transporterar vatten och näringsämnen i kärlsträngar. - Stjälken hos träd och buskar kallas stam. blad stjälk rot
6 blomma FORTPLANTNING frukt med frön - Sexuell förökning = könlig förökning. - Hos fröväxter sker befruktningen inuti blomman. - I blomman finns växtens könsorgan ståndare (hane) och pistill (hona). - Efter befruktningen förvandlas blomman till en frukt med frön. - Övriga växter förökar sig med sporer. - Könlös förökning genom utlöpare. blad stjälk rot utlöpare
7 NÄRSALTER - Behöver mer än koldioxid och vatten. - Närsalter = gödningsämnen. - Finns i marken och kommer från berggrunden och döda organismer. - Följer med vattnet som rötterna suger upp från marken. - De viktigaste är nitrat, fosfat och kalium.
8 KLYVÖPPNINGAR - Små öppningar på undersidan av bladen. - Tar upp koldioxid. - Släpper ut syre. - Förlorar vatten på grund av avdunstning. - Öppna på dagen och stängda på natten.
9 VÄXTERNA PÅ VINTERN - Vattnet i marken fryser till is. - Växterna kan inte suga upp något vatten, vilket kan leda till uttorkning. - En del växter dör på hösten och övervintrar som frön. - Andra växter gör sig av med bladen på hösten för att spara sitt vatten. - Lövträden fäller sina löv efter att de sparat klorofyllet i grenarna. - En del barrträd och ljungväxter behåller sina barr eller blad eftersom de har ett skyddande vaxskikt.
10 VARIATION - Dvärgandmat = 1 millimeter. - Redwoodträd = 120 meter. - Det finns beskrivna arter. - Man räknar med att det finns över arter.
11 750 miljoner år sedan 475 miljoner år sedan 420 miljoner år sedan 320 miljoner år sedan 130 miljoner år sedan grönalger mossor lummerväxter ormbunksväxter nakenfröiga växter gömfröiga växter en bladnerv rötter flera bladnerver frön blommor kärl landväxter miljoner år sedan encelliga cyanobakterier
12 ALGER - Encelliga och flercelliga organismer med fotosyntes som lever i fuktiga miljöer. - Nästan alla alger lever i vatten. - Nästan alla växter i havet är alger. - Könlös förökning genom delning. - Sexuell förökning med sporer.
13 PLANKTONALGER - Kallas också växtplankton. - Encelliga alger som svävar fritt i vattnet. - Kiselalger. - Räknas till protisterna. - Tillverkar det mesta av sjöarnas och havens näring. - Tar upp stora mängder koldioxid genom fotosyntesen. - Tillverkar det mesta av sjöarnas, havens och atmosfärens syre.
14 STORALGER - Kan bli upp till 100 meter långa. - Många sitter fast på klippor och stenar. - Saknar rötter och stjälk. - Kallas tång om de lever i havet. - Grönalger (ner till 5 meters djup). - Brunalger (ner till 20 meters djup). - Rödalger (ner till 30 meters djup).
15 BRUNALGER - Flercelliga. - De flesta lever fastsittande i havet. - Räknas till protoktisterna(protister+ flercelliga alger). - Blåstång är viktig som skydd och föda för organismer i havet. - Kelp växer snabbt och kan bli mycket stor. - Kan användas som energikälla, gödning och föda.
16 RÖDALGER - Flercelliga. - De flesta lever fastsittande i havet. - Räknas till växterna eller till protoktisterna. - Det gelébildande ämnet agar framställs ur rödalger.
17 GRÖNALGER - Encelliga, kolonibildande eller flercelliga. - Förekommer i sötvatten, saltvatten och i fuktiga miljöer på land. - Lever som plankton eller fastsittande. - Grönalgerna räknas till växterna. - De gröna landväxterna har utvecklats från grönalgerna. - Utvecklades från cyanobakterierna för 750 miljoner år sedan. - Kan användas som föda.
18 SPORVÄXTER - Första växterna på land. - Sexuell förökning med sporer. - Saknar blommor och frön. - Syre i luften nödvändigt för landväxternas förbränning av socker. - Mossor. - Lummerväxter. - Ormbunksväxter.
19 MOSSOR - Utvecklades från kransalger för 475 miljoner år sedan. - Saknar kärl och rötter. - Stjälk med små blad. - Stödjande stjälk och att de växer tätt ihop gör att de kan växa upprätt. - Växer långsamt.
20 BEROENDE AV VATTEN - Tunna trådar håller dem i marken. - Kan inte suga upp vatten från marken. - Kan inte transportera vatten och näringsämnen. - Bladen tar upp vatten och närsalter direkt från vattendroppar. - Känsliga för luftföroreningar.
21 FORTPLANTNING - Könlös förökning genom delning. - Sexuell förökning som är beroende av vatten. - Sporkapsel på honplantan. - Där en spor landar kan en ny mossa växa upp.
22 VITMOSSA - Växer där det är riktigt blött. - Kan suga upp vatten som en tvättsvamp. - Torv kan grävas upp från myrar ochbestår främst av död vitmossa. - Används som bränsle eller blandas i jord.
23 DE FÖRSTA KÄRLVÄXTERNA - Rötter som kan suga upp vatten och närsalter ur marken. - Stjälk och blad med kärl för transport av vatten och näringsämnen. - Utvecklades för 420 miljoner år sedan. - Lummerväxter. - Ormbunksväxter: - Ormbunkar. - Fräkenväxter.
24 LUMMERVÄXTER - Stjälkarna växer utmed marken. - Grenar som sticker upp med små barrliknande blad. - Växer långsamt. - Gröna hela vintern. - Sporax i grentopparna. - Revlummer. - Mattlummer. - Nikt = sporer från lummerväxter.
25 ORMBUNKAR - Stora flikiga blad som växer upp från liggande stammar i marken. - De unga bladskotten är hoprullade. - Sporgömmen på bladens undersida. - För 300 miljoner år sedan bildade ormbunksväxter skogar.
26 FRÄKENVÄXTER - Smala grenar i kransar runt en ihålig stjälk. - Brungul utan klorofyll, men med sporaxpå våren. - Grön med klorofyll och fotosyntes på sommaren.
27 NAKENFRÖIGA VÄXTER - Utvecklades för 320 miljoner år sedan. - Barrträd. - Fröämnen sitter nakna. - Fröämnen och frön är oftast samlade i kottar.
28 GÖMFRÖIGA VÄXTER - Utvecklades för 130 miljoner år sedan. - Blomväxter. - Fröämnen gömda i frukt % av alla landlevande växter. - Lövträd, buskar, örter och gräs.
29 frövita FRÖVÄXTER - Fröskalet skyddar fröet. - Frövitan är fröets näringslager. - Rot, stjälk och blad liksom ormbunksväxterna. - Blommor och frön till skillnad från ormbunksväxterna. - Blommorna ser till att växten kan föröka sig och spridas. - Kronbladen kan vara skilda eller sammanvuxna. - Foderbladen skyddar knoppen innan blomman slagit ut. grodd fröskal
30 FORTPLANTNING - Sexuell förökning. - Könsorganen inne i blomman. - Pistill = honorgan. - Märke = pistillens övre del. - Fruktämne = pistillens nedre del. - I fruktämnet finns fröämnen med äggceller. - Ståndare = hanorgan. - På ståndarknappen bildas pollen med hanceller.
31 POLLINERING MED DJUR - Pollen förflyttas från ståndare till pistill. - Många fröväxter tar hjälp av djur. - Lockar med nektar, färg och doft. - I Sverige är det oftast insekter som pollinerar blommor. - I tropikerna även fladdermöss och fåglar. - Mer träffsäker metod än pollinering med vind. - Samarbetet har bidragit till den stora artrikedomen av blomväxter.
32 POLLINERING MED VIND - Gräs och många träd som björk och hassel. - Små blommor utan färgglada kronblad. - Hanblommor med pollen i hängen. - Mer slösaktig metod än pollinering med djur. - Vanligt med pollenallergi.
33 SJÄLV- OCH KORSPOLLINERING - Självpollinering = pollen från den egna blomman. - Korspollinering = pollen från en annan blomma. - Fördelen med korspollinering är att arvsanlagen blandas. - Förbättrade egenskaper driver utvecklingen.
34 BEFRUKTNING - När pollenkornet landat på pistillens märke förs två hanceller ner genom en pollenslang. - Den ena hancellen befruktar äggcellen och det bildas en grodd i fröet. - Den andra hancellen bildar frövitan. grodd frövita
35 FRUKT OCH FRÖ - Efter befruktningen vissnar blommorna. - Kronblad och ståndare faller av. - Pistillens fröämne utvecklas till ett frö. - Pistillens fruktämne omvandlas till en frukt runt ett eller flera frön.
36 FRÖSPRIDNING - Frön kan spridas med: - Vind. - Vatten. - Djur. - Spridningen minskar konkurrensen om plats, ljus och näring.
37 FRÖGRONING - Frövitans näringslager behövs innan plantan kan tillverka sin egen näring. - När fröet gror bildas en liten rot med rothår. - De första bladen kallas hjärtblad. - Fröet gror om det hamnar på ett lämpligt ställe som är lagom varmt och fuktigt.
38 FRÖVÄXTENS LIVSCYKEL
39 KÖNLÖS FÖRÖKNING - Förökning utan frön. - Stickling = avklippt växtdel som bildar rötter och utvecklas till en ny planta. - Utlöpare = reva = liggande stjälkar längs marken. - När utlöparen hittar en lämplig plats slår den rot och bildar en ny planta. utlöpare
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merVad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs merBiologi A på Netkurs
Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merVäxter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merSYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merDel 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan
Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merLiv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava
Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merVÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI
VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merLiv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen
Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som
Läs merOrmbunkar anteckningar från filmen
Ormbunkar anteckningar från filmen Ormbunksväxter som hör till vår tids äldsta växter bildade under karbontiden stora sumpskogar tillsammans med fräkenväxter och lummerväxter. I dessa sumpskogar växte
Läs merAllt som lever. Vad är biologi?
Allt som lever Vad är biologi? Ordet biologi betyder läran om livet. Biologi handlar om allt som är levande Vad är liv? att svara på frågan måste vi fundera på egenskaper som alla levande har. 1. Alla
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merBlombiologi och genetik Lärarhandledning
Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merPlanering i biologi år 7 del 2
Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs mer443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs mer! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merTänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merDomän Eukarya. Endosymbiontteorin
Bildserien visar ciliaten Ophrydium versatile. De stora ringarna markerar framdelen med cilier. De små ringarna visar en födopartikel som individen försöker fånga. Domän Eukarya En eukaryot cell är betydligt
Läs merAllt om årstiderna - Sommaren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs mer21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merUtvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad
Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merHär växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merBiologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019
Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019 Uppgift 1. 1. (i) Det finns ingen målsättning med naturligt urval, men det gynnar de dugligaste/ bästa individerna och leder på längre sikt till
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merNÄRA NATUREN. Lärarhandledning
NÄRA NATUREN Lärarhandledning 1 Den svenska naturens ekosystem är fullt av tjänster som gör oss människor gott. Vi kan vistas i skog och mark tack vare allemansrätten och njuta av frukt och bär tack vare
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merExempeluppgift. Förutsättningar för liv
Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna
Läs merDomän Eukarya. Endosymbiontteorin
Bildserien visar ciliaten Ophrydium versatile. De stora ringarna markerar framdelen med cilier. De små ringarna visar en födopartikel som individen försöker fånga. Domän Eukarya En eukaryot cell är betydligt
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merFritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merSeparation av plastidfärgämnen
Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom
Läs merLinné, som var så fascinerad av växternas fortplantning,
Växternas kärleksliv Alstringen av djur och växter utgör naturens förnämsta och mest fördolda fenomen. Alla naturforskare ha intill denna dag ivrigt sökt livets ursprung och källan till allt levande, men
Läs merBoken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merGRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla
GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merHej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.
PAPPRETS KRETSLOPP Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2016/2017 Kemi Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merFrån urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution
Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Namn: Datum: Ta med: mobil alt. GPS och kamera denna guide penna Välkommen till en GPS-stödd tidsresa genom Botaniska trädgården! Om ni använder
Läs merEvolution 1 lärarhandledning + elevuppgift
Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merTenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15
Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA
Läs merFrån frö till planta. Jeanette Blom
Från frö till planta Jeanette Blom 2011 ETT FRÖ BLIR TILL Ett frö bildas när befruktning, sexuell förening, ägt rum mellan en hanlig och honlig könscell vilket sker i en växts blomma. Ståndare och pistiller
Läs merPlankton i dammar och sjöar
Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs mer4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln
Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve
Läs merBlommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet
Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merNaturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360
Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)
Läs merInstuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016
Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016 Dessa instuderingsfrågor är avsedda som förberedelse för E,C,A-provet i Biologi. Den omfattar Läroboken
Läs mer4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Läs merUTBILDNINGSKLIPP HÖSTEN 2017
UTBILDNINGSKLIPP HÖSTEN 2017 Så bra filmer - äntligen slipper man leta bra, tydliga, informativa klipp på Youtube!!! - Linda, lågstadielärare i Österåker (som tidigare letat efter klipp på Youtube) Eduklips
Läs mermen - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.
EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men
Läs mer