Undersökning av växtsamhällen. Kalmar län 2008

Transkript

1 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 1 av 20 Undersökning av växtsahällen. Kalar län Östersjöns bräckta vatten har ett täligen artfattigt växt- och djurliv. Grunda vegetationsklädda bottnar har dock en för brackvatteniljö ovanligt rik biologisk ångfald och brukar därför betraktas so de artrikaste ekosysteen i Östersjön. Vegetationen på grunda jukbottnar doineras ofta av fröväxter, so borstnate (Potaogeton pectinatus) och nating (Ruppia sp.), och i skyddade fjärdar längs svenska ostkusten kan inslaget av kransalger (Chara sp.) och lösliggande blåstång (Fucus vesiculosus) vara stort. På grunda sand- och jukbottnar i lite er vågexponerade lägen ner till ca 6 djup växer ofta ålgräs (Zostera arina), ibland i täta ängar. På hårdare substrat so klippor, block och sten finns ett er eller indre utvecklat algsahälle. Generellt kan an säga att i skvalpzonen, från edelvattenlinjen och ner till ungefär en halveters djup, doinerar grönalger och ibland fintrådiga brun- eller rödalger. Algerna i skvalpzonen är ettåriga och uppvisar ofta en stor säsongsässig variation. Lite djupare, från 0,5 till 4 eter, intar ofta blås- och ibland sågtång (Fucus serratus) en doinerande roll. I vågexponerade lägen ed klart vatten kan tången förekoa i täta bälten ända ner till 8 djup och i ån av läpligt substrat kan den finnas ner till över 12 djup. Vanligtvis doinerar blåstång i de grundare delarna edan sågtång har sin huvudutbredning lite djupare. På djupare vatten doinerar rödalgerna. De har oftast sin högsta täckning ellan 4 och 8 eters djup en förekoer ända ner till 30 o det finns läpligt substrat. Metod för undersökning av växtsahällen i Kalar län Det finns givetvis flera olika sätt att utföra undersökningar på växtsahällen. I Kalar län, likso längs ånga andra kuststräckor i Östersjön, utförs undersökningarna geno att dykare siar längs ett utlagt åttband och skattar täckningsgraden av olika växtarter i en korridor på 5-10 bredd beroende på sikten i vattnet. Skattningarna görs kontinuerligt längs transekten och nya noteringar görs vid förändringar av arternas täckningsgrad och vid förändring av substratet. Djup och avstånd från nollpunkt noteras vid varje ny skattning. Täckningsgraden anges i en sjugradig skala; 1, 5, 10, och 100 %. Speciellt intresse ägnas tången och av detta skäl har varje ordinarie transekt förstärkts ed två stödprofiler där tången utbredning och täckning studeras. Föruto studier längs transekter görs även undersökningar av olika alger täckningsgrad i utslupade rutor (0,5 x 0,5 ) på tre olika djup. Under fastställdes bedöningsgrunder för växtklädda bottnar enligt krav i radirektivet. Ekologisk status för ett vattenoråde beräknas ed utgångspunkt i olika växters förekost och djuputbredning. Indelning sker i statusklasserna Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. En förutsättning för att den ekologiska statusen ska kunna beräknas enligt denna odell är bl a att det är ljustillgången och inte brist på substrat so begränsar växternas djuputbredning. Metoden testas nu under några år och ska sedan utvärderas och vid behov oarbetas. Högskolan i Kalar

2 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 2 av 20 Utbredning och förekost av tång i Kalar län Den viktigaste bältesbildande algen längs Kalar läns kust är blåstång en även sågtång förekoer, speciellt i södra delen av länet, på utsidan av Öland och vid Sipevarp. Växtligheten på grunda hårdbottnar i egentliga Östersjön har, efter vad an vet, tidigare doinerats av just tångsahällen. I takt ed förändringar i bland annat vattenkvalitet har tången inskat både sin areella utbredning och utbredningen i djupled. Satidigt ed denna inskning har fintrådiga grön-, brun- och rödalger ökat sin förekost. Tångbältet har stort ekologiskt värde so uppväxtplats och skafferi för ånga djur och vi finner här ett av Östersjöns artrikaste växt- och djursahälle. Negativa förändringar av denna biotop kan därför leda till stora förluster av viktiga ekosystetjänster. Tångens utbredning påverkas av en ängd faktorer. Ökad närsaltbelastning ger ett inskat siktdjup geno intensivare planktonbloningar, vilket i sin tur påverkar tångens djuputbredning geno att ljustillgången blir säre och att ängden sedienterat sla ökar på djupare hårdbottnar (Kautsky et al, Eriksson & Johansson, ). Även ängden fintrådiga alger ökar ed ökad närsalttillgång. När dessa snabbväxande fintrådiga alger har fått fäste och täcker bottnen eller o bottnen är täckt av sla hindrar detta nyrekryteringen av nya blåstångplantor, so är beroende av att de befruktade äggen kan fästa på en hård yta (Andersson.fl. ). Det kan dock vara fel att relatera alla förändringar i tångsahället till föroreningar. Tångbältets övre gräns styrs fraförallt av hårda isvintrar och av uttorkning i saband ed långvarigt lågvatten. Ett annat exepel på en regleringsekanis so troligtvis spelar en viktig roll i tångsahällets dynaik, och so inte ed självklarhet kan kopplas till en ökad belastning av närsalter, är betning av tånggråsuggor (Idothea spp.). Undersökningar visar att det finns ett signifikant saband ellan antalet tånggråsuggor och en inskning av ängden tång (Engkvist, Nilsson et al. ). Det går således inte alltid att ed säkerhet koppla försäringar i tångsahället till de punktkällor so finns i närheten. Däreot kan an se en allän förändring av Östersjöns strandnära ekosyste so sannolikt har en koppling till utsläpp av olika slag. Övergödningen anses vara det största hotet ot dessa iljöer (Gabric & Bell ). Andra hot ot den naturliga floran och faunan kan vara verksahet so uddring, tippning av udderassor, olika typer av byggnation och bedrivande av sandtäkt (Short & Wyllie-Echeverria ). Under (21 aug-29 sept) besöktes totalt 92 algstationer i Kalar län geno dykning. Tolv av dessa har undersökts sedan den saordnade provtagningen inleddes och ytterligare 16 av stationerna har undersökts årligen sedan. De övriga 64 undersöktes även - och är stödprofiler so ska ge ett bättre underlag för att bedöa o förändringar på de 28 ordinarie stationerna är allänna och representativa. Ordinarie algstationer i Kalar län Högskolan i Kalar

3 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 3 av 20 Efter en gynnsa utveckling för tången i Kalar län under 80-talet RefH4Me4 - Kvädöfjärden förlorade flera av de undersökta stationerna stora delar av sitt 0 ursprungliga tångbestånd under 90-talet. Såväl tångens 1 2 djuputbredning so dess täckningsgrad inskade vilket innebar att 3 den totala ängden tång blev betydligt indre. Analys av insalade 4 5 data visar att fra till inskade ängden tång i länet för att 6 sedan under några år fra till återhäta sig på flera stationer och då speciellt i den norra delen av länet. Både tångbältets 8 djuputbredning och den totala djuputbredningen likväl so 6 ängden tång (ätt so täckningsindex, se faktaruta) ökade under 4 perioden. Under åren till har tångbältets djuputbredning 2 och täckningsgraden på en eters djup åter inskat något. Även o 0 Täck ningsindex det skett en klar förbättring på flera stationer sedan så har tångsahället inte saa utbredning och täckning i Kalar län Exepel på en algstation so utvecklats so för 20 år sedan. Det finns dock några stationer i norra delen av positivt och so åren till hade er tång än tidigare under perioden länet so till uppvisade den hittills största -. Grått raster i övre tångutbredningen sedan ätningarna påbörjades. diagraet betyder att tången täcker < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. Förklaring av På de 28 ordinarie stationerna ökade tångbältets utbredning något täckningsindex ges i faktarutan. jäfört ed. Det var speciellt i orådet ellan Västervik och Sipevarp tången ökade sin utbredning. O alla 92 undersökta stationer inkluderas i analysen ger det ungefär saa resultat. Speciellt tångens totala djuputbredning ökade tydligt. På 14 av de 28 ordinarie stationerna fanns ett er eller indre väl utvecklat tångbälte (>25% täckning) vilket är en er än vid undersökningen. Av de 92 lokalerna i länet so besöktes under var det 52 so hade tångbälte och på 17 stationer saknades tång helt djuputbredning, 5,0 tångens djuputbredning i Kalar län bältets utbredning n=12 total utbredning n=12 bältets utbredning n=92 total utbredning n= tångens täckningsindex (n=21) Medelvärden för tångens djuputbredning på 12 stationer - sat på 92 stationer -. Spridningsåttet är standarderror (SE). Medelvärden för ängden tång på 21 stationer -. Mängden tång uttrycks so tångindex (se faktaruta). Spridningsåttet är standarderror (SE). Högskolan i Kalar

4 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 4 av 20 och hållet vilket är ungefär saa situation so (18 stationer helt utan tång). På stationer ed tångbälte sträckte detta sig i edeltal ned till 1,8 djup och edel för täckningsgraden på 1 hade ökat från 23 till 28 %. Saantaget visar resultaten från att tångens situation var något bättre än. (Statistisk) trendanalys av tångutbredning i Kalar län För närvarande ingår 28 stationer för kontroll av algsahället i Kalar län. I den statistiska trendanalysen ingår 21 stationer ed ett existerande tångbestånd so undersökts sedan eller längre. Statistisk analys har skett på variablerna tångens täckning på 1 djup, bältesutbredning och täckningsindex (se faktaruta). Analysen har skett dels för längsta tillgängliga provtagningsperiod på respektive station dels på perioden -. Trendanalys har gjorts ed vanlig linjär regression och 5 % (p<5) har använts so gräns för vad so ska betraktas so en signifikant trend. Det innebär att risken är indre än 5 % att en identifierad trend är ett resultat av slupen. FAKTARUTA Det saknas ätningar av tångens bioassa för flertalet år en geno att kobinera uppgifter o tångens täckning och utbredning längs utlagda profiler kan ett täckningsindex räknas fra för varje besök. Detta index ger ett bra ått på hur ycket tång det finns på en station. Profilutläggning påbörjades och tångindex för tidigare undersökningar är därför osäkra. Tabell 1. Signifikanta trender på tångens utbredning vid 21 ordinarie algstationer i Kalar län. Trendanalysen är gjord på data fr o för respektive station. För bältesutbredning har beräkningen på en del stationer även utförts på data fr o. Trender är beräknade ed vanlig linjär regression ed p<5. Pilens riktning anger ökande resp inskande trend och toa rutor innebär att det inte finns någon signifikant trend. period antal år Täckning på 1 djup Bältets vertikalutbredning - Bältets vertikalutbredning Längsta period täckningsindex RefH4Me4-19/24 V15H - 19/24 V16H - 19/24 V17H - 19/24 RefH3-18/23 OKG1H - 19 OKG2H - 19 OKG3H - 17 FB3H - 19/24 O10H - 19/24 O14H - 19 O12H - 19/24 MB3HI - 17 MB5HI - 17 MB9HI - 17 MB12HI - 17 MB16HI - 17 RefH2Me2-19/24 K16H - 19/24 K17H - 19/24 RefH1-19/24 Högskolan i Kalar

5 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 5 av 20 Analysen visar att fyra stationer har haft en positiv utveckling av ängden tång (täckningsindex) under perioden - edan nio haft en negativ utveckling. På tre stationer ökar tångbältets djuputbredning edan det inskar på sju. Analyserar an istället tångens täckningsgrad på 1 djup ser an att den har ökat på sex och inskat på lika ånga stationer. Utvidgar an analysen att gälla de 12 stationer so besökts under - så har tångbältets djuputbredning inskat på fe av dessa en bara ökat på två. Generellt kan an säga att stationer ed en positiv utveckling fräst ligger i orådet från Figehol och norrut. Stationer ed en negativ utveckling ligger, föruto två stationer utanför Sipevarp och referensstationen i Misterhult (RefH3), från Påskallavik och söderut. En utvärdering av de undersökta stationerna enligt de nya bedöningsgrunderna visar att flertalet algstationer hade god eller hög ekologisk status. En station vid Västervik, tre vid Mönsterås Bruk och ett par i Kalarorådet hade åttlig ekologisk status. I snitt för hela länet var den ekologiska statusen god. Dessvärre kan några stationer inte utvärderas efterso det inte finns läplig botten so sträcker sig tillräckligt djupt, alternativt att vi inte fann tillräckligt ånga arter so används vid klassningen. I några fall har klassningen istället gjorts ed en sk. expertbedöning utifrån erhållna resultat dels från den aktuella stationen och dels från närliggande stationer. Ekologisk status för akroalgstationer i Kalar län. Bedöningen har gjorts enligt de nya bedöningsgrunderna (Naturvårdsverket ). På några stationer kan ingen status beräknas efterso profilerna inte går tillräckligt djupt eller att antalet funna algarter är för lågt. Dessa stationer är i kartan endast arkerade ed en ring Till höger visas klassningen av ekologisk status i ett diagra. Där fragår att flera av de stationer so bedös ha god resp. åttlig status i själva verket ligger på eller strax under gränsen att hana i en högre klass. I några fall har det bedöts att den ekologiska statusen kan flyttas upp till den högre klassen. Högskolan i Kalar

6 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 6 av Täckning i % GRÖNALGSBÄLTE BRUNALGSBÄLTE RÖDALGSBÄLTE rödalger fintr bruna tång grönalger Täckning av olika alggrupper i utslupade rutor i tre olika djupintervall. Medelvärden av satliga 28 stationer för åren -. Algers täckningsgrad i utslupade rutor Resultaten från utslupade rutor (0,5 x 0,5) i grön-, brun- och rödalgsbältena visar att ängden fintrådiga grönalger ökade under perioden -. Täckningen för grönslick (Cladophora gloerata) var högre än den varit tidigare år, speciellt i ytan en även i djupare delar av profilerna. Däreot var ängden fintrådiga brunalger åter något lägre, såväl i ytnära delar so djupare. Täckningsgraden i rödalgsbältet ökade något på de flesta stationer. Fraför allt ökade ängden fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och gaffeltång (Furcellaria lubricalis). Mängden tång var större än en i ett längre tidsperspektiv oförändrad. Algsahällenas utveckling i olika delar av Kalar län Nedan följer en genogång av de olika recipienorådena och hur algsahällena har utvecklats i dessa. Västerviks koun Några stationer i länet fortsatte att utvecklas positivt vad avser ängden tång sedan den allänna återhätningen i länet i slutet av -talet. Flera av dessa stationer ligger i Västerviks koun. Det gäller fräst referensstationen RefH4Me4 i Kvädöfjärden på gränsen till Östergötland. Där var tången helt försvunnen ellan åren och. Under registrerades en svag återetablering av nya tångplantor so nu har utvecklats till ett tångbälte so täcker över 75 % av bottnen från 0,5 till nästan 2,5 eters djup (jfr figur sidan 3). Täckningen var högre än vilket resulterade i det högsta täckningsindexet sedan starten. Den två stödprofilerna i orådet uppvisade också en viss positiv utveckling ed flera nya tångplantor och en viss ökning av tångens V16H V17H Mängden tång uttryckt so täckningsindex (se faktaruta) på stationerna V16H i Lucärnafjärden och V17H vid Krokö utanför Västervik Högskolan i Kalar

7 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 7 av 20 täckning. En station so uppvisade tydliga skador och inskad ängd tång var V17H vid Krokö där ycket av det välutvecklade tångbältet då försvann geno betning. Även stödprofilerna i orådet uppvisade en viss inskning av ängden tång. Till hade dessa stationer återhätat sig något. På stationen V16H i Lusärnafjärden utanför Västervik var bältets djuputbredning däreot betydligt indre än vilket resulterade i ett halverat täckningsindex. Jäfört ed fanns bara en fjärdedel av tången kvar. Stödprofilerna uppvisade otsvarande inskning av tångens utbredning. På V15H i Skeppsbrofjärden - den innersta av stationerna vid Västervik - har det inte skett några större förändringar sedan provtagningarna började. Här finns inget tångbälte utan endast enstaka tångplantor. En viss ökning av tångens täckning kan an dock se under de senaste åren och på sikt kanske ett tångbälte kan utvecklas på stationen. Även på de båda stödprofilerna har en viss förbättring skett senaste åren. Saantaget utvecklas alltså de flesta stationer i Västerviks koun i en positiv riktning då det gäller ängden tång. Utslupade sårutor visar att täckningen av rödalger var i stort sett oförändrad en att ängden fintrådiga grön- och brunalger hade ökat. Enligt de nya bedöninsgrunderna var den ekologiska statusen på stationen i Skeppsbrofjärden (V15H) åttlig, vid Krokö (V17H) god, edan den på de övriga stationerna var hög. Misterhult och Sipevarp Fortsätter an söderut från Västervik är RefH3 vid Kälö i Misterhults skärgård nästa ordinarie station. Denna station har i otsats till de nordligaste utvecklats i en negativ riktning i flera år, åtinstone vad avser tångens utbredning och status. Tångens täckning ökade visserligen något sedan en stationen är ändå en av de so uppvisar tydligast försäring under -talet. De båda stödprofilerna uppvisar också en 1 Ref H3 viss ökning av ängden tång sedan en har sedan ändå varit relativt oförändrade. Utslupade sårutor i staprofilen visar att ängden rödalger har ökat under perioden -. Statistisk analys visar att både tångens täckning och utbredning har inskat signifikant OKG3H under de år stationen provtagits. Trots att stationens tångbälte har utarats var ändå den ekologiska 1 statusen hög vid provtagningen. Tångens utbredning på station Strax norr o Sipevarp (OKG1H) hade situationen inte förändrats Ref H3 i Misterhult och OKG3H vid Sipevarp. Grått särskilt ycket på staprofilen. Däreot försvann ycket tång på de raster betyder att tången täcker båda tillhörande stödprofilerna, sannolikt p g a betning. Den ena profilen < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. hade förlorat hela sitt tångbälte edan det på den andra bara var ett glest och salt bälte kvar. Trots att OKG1H har varit relativt oförändrad de senaste åren har ändå ängden tång Högskolan i Kalar

8 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 8 av 20 inskat signifikant under de 20 år stationen provtagits. Vid stationen utanför Sipevarp (OKG2H) ökade täckning i ytan en aning edan det djupa tångbeståndet fortfarande inte var så pass tätt att det bildade ett bälte (>25% täckning). På de båda stödprofilerna hade tångbältenas utbredning inskat avsevärt. Söder o Sipevarp, på den tredje stationen i orådet (OKG3H) var tångens täckning och utbredning i stort sett oförändrad, såväl på staprofilen so på de båda stödprofilerna. Likso nådde tångens täckning i djupare delar av profilen inte so tidigare upp till 25% täckning. Jäfört ed början av 90-talet har ängden tång inskat signifikant på lokalen. Totalt sett var situationen för tångens täckning och utbredning utanför Sipevarp något bättre än, åtinstone på staprofilerna. Den ekologiska statusen i orådet var hög enligt de nya bedöningsgrunderna. Mängden grönalger närast ytan, fräst grönslick (Cladophora sp), har ökat de senaste åren runt Sipevarp. Även täckningen av rödalger på 5-6 djup har ökat, fr a ökade gaffeltång (Furcellaria lubricalis) och fjäderslick (Polysiphonia fucoides). FB3H Figehol Den undersökta stationen vid Figehol (FB3H) har utvecklats positivt både vad avser tångens djuputbredning och täckningsindex speciellt sedan då situationen var so säst. var tångbältets djuputbredning den största sedan starten. Bältets utbredning var något indre och en i gengäld bedödes täckningen i tångbältet so något högre. So en konsekvens var ängden tång (täckningsindex) högre än något tidigare år. Mängden tång har alltså ökat betydligt sedan i början av -talet. Stödprofilerna har under de senaste åren utvecklats på ungefär saa sätt so staprofilen. Den ekologiska statusen var enligt nya bedöningsgrunderna god, trots att stationen ligger en bit in i skärgården och uppvisar tecken på hög näringsnivå. Resultaten från utslupade rutor (0,5 x 0,5) i grön-, brun- och rödalgsbältena Mängden tång uttryckt so visar att ängden fintrådiga grönalger ökat under perioden -. Det är täckningsindex (se faktaruta) på stationen FB3H vid fräst grönslick (Cladophora gloerata) so ökat. Mängden blåstång har varit Figehol. i stort sett oförändrad under de senaste åren, undantaget då vi uppätte förvånansvärt låg täckning i de utslupade rutorna, ett resultat so inte alls avspeglar sig i övriga resultat. Täckningen av alger djupare än 4 är väldigt liten i orådet vilket innebär att välutvecklade rödalgsbestånd i stort sett saknas. Djupare delar doineras istället av fintrådiga brunalger vilket kan antyda hög näringsnivå. De ligger ibland er eller indre lösa på botten och täcker vissa år nästan allt substrat. Oskarshans koun De två stationerna utanför Oskarshan (O10H och O14H) förlorade stora ängder tång i slutet på 1980-talet. Tio år senare kunde vi glädjande notera att det återigen utvecklats tångbälten på stationerna. Dessa bälten fanns Högskolan i Kalar

9 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 9 av 20 O14H visserligen er ytnära än förut en utvecklingen pekade ändå ot en återetablering av tången. Senaste åren har dessvärre tången åter inskat draatiskt och fanns likso inte något tångbälte kvar på de båda stationerna. Stödprofilerna uppvisar också en tydligt negativa förändring även o här fortfarande fanns tångbälten ner till ca 2 djup. På station O12H utanför Påskallavik, so har haft en otsvarande negativ utveckling so stationerna utanför Oskarshan, noterades en kraftig nyrekrytering under ed såplantor ända ner till 3 eters djup. De nyetablerade plantorna var dock borta vid undersökningen och tångbeståndet har inte utvecklats nänvärt efter det. Stationen uppvisar signifikant avtagande trend för såväl tångens utbredning so dess täckning. Både på O12H och på de två stödprofilerna i orådet observerades ycket tång so var betskadad och det koer sannolikt att ta flera år innan tångsahällena i orådet hätar sig. Mängden tång uttryckt so täckningsindex (se faktaruta) på stationen O14H vid Trots den väldigt negativa utvecklingen Oskarshan. för tångbältet i orådet var den ekologiska statusen god enligt de nya bedöningsgrunderna, på stationen O10H var den t o hög. O10H De utslupade sårutorna visar att täckningen av fintrådiga grönalger i ytan var hög på satliga tre stationer. Av de tre undersökta stationerna i Oskarshansorådet är det bara O14H so har ett någotsånär välutvecklat rödalgsahälle och detta var i stort sett oförändrat sedan. På övriga stationer var fr a ängden fintrådiga brunalger lägre än. Tångens utbredning på station O10H vid Oskarshan. Grått raster betyder att tången täcker < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. antal stationer ed tång Mönsterås Bruk S (n=9) Mönsterås Bruk C (n=13) Mönsterås Bruk N (n=11) Antalet stationer ed tång vid undersökningen utanför Mönsterås Bruk. C anger att stationerna ligger i närheten av utsläppet, S att de ligger söder o och N att de ligger norr o utsläppet. Mönsterås Bruk I orådet utanför Mönsterås Bruk och ner till Utterskär utanför Tiernabben finns 11 ordinarie dyktransekter och 29 stödprofiler so ingår i kontrollprograet för Södra Cell, Mönsterås Bruk. Det är väldigt dåligt ed tång i princip i hela det aktuella orådet. På 3 av 11 ordinarie stationer saknades tång och endast 2 av stationerna hade ett saanhängande tångbälte vid undersökningen. På de 29 extrastationerna saknades tång helt på 14 stationer och endast 11 hade ett saanhängande tångbälte. Saantaget var tången situation oförändrad sedan en något säre än. Även o tångens situation fortfarande är väldigt dålig i orådet har det trots allt skett en liten förbättring under de senaste åren, åtinstone i det Högskolan i Kalar

10 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 10 av 20 centrala orådet närast utsläppspunkten. Antalet stationer ed tång har här nästan fördubblats, från tre till fe. Täckningsgraden är dock fortfarande väldigt låg och de enstaka plantor so lyckats etablera sig kan snabbt försvinna. Det finns ingen station i närheten av utsläppet so har er än 5 % täckning av tång. Söder o utsläppet hade det bara skett arginella förändringar sedan edan tången i orådet norr o utsläppet hade inskat på flera stationer. Tydligast förändring har det varit på Stora Sillekroks nordsida (MB4I) där täckningen inskat arkant under flera år. återstod endast enstaka hårt betade plantor från 0,5 till 1 djup och även på de näraste stödprofilerna var tången nästan helt bortbetad. 5,0 MB4I Tångens utbredning på station MB4I vid Stora Sillekrok. Grått raster betyder att tången täcker < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. De utslupade sårutorna bekräftar att det är väldigt dåligt ed tång och att ängden har inskat norr o Gåsö. Analysen visar också att ängden grönalger på grunt vatten inskade under några år en att de åter har ökat i hela orådet och var täckningen den högsta hittills. Likso var täckningen av taralgen (Enteroorpha) avsevärt högre än tidigare år. Orådet saknar i princip läpligt substrat för alger djupare än 4 vilket innebär att rödalgssahället inte är så välutvecklat. Tack vare avsaknaden av tång har rödalgerna dock ganska hög täckningsgrad på 2-3 djup. Till hade fraför allt rödalgen Ceraiu tenuicorne (ullsläke) ökat och ed något undantag är det den art so doinerar bland rödalgerna utanför Mönsterås bruk. Några av profilerna vid Mönsterås Bruk är svåra att klassa enligt de nya bedöningsgrunderna efterso djupet inte är tillräckligt stort. En uppskattning visar att det sannolikt finns profiler ed såväl hög eller god status so några ed åttlig ekologisk status i orådet. Ref H2Me2 Tångens utbredning på station RefH2Me2 vid Revsudden. Grått raster betyder att tången täcker < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. Kalar koun Vid Revsudden (RefH2Me2) försvann tångbältet i itten av -talet. Den återetablering so ägde ru i början av -talet har hittills inte gett några täta tångbestånd. Vid undersökningen var dock nyrekryteringen av tångplantor på ca 1 djup väldigt ofattande. O inte betande djur eller en sträng vinter ed ycket isskrap får dessa plantor att försvinna koer ett tätt tångbälte att utvecklas under de koande åren. Stationen har haft en signifikant inskning av såväl tångens utbredning so dess ängd. På stödprofilen strax norr o Revsudden fanns likso tidigare ett ycket välutvecklat tångbestånd ed bälte ner till 3,5 djup. Det finns en liten tendens till att tångens täckning inskar på stationen p g a betning i djupare delar av profilen. På den andra stödprofilen vid Ispeudde har tången under de senaste tre åren ökat sin täckning och djuputbredning och strax öster o Högskolan i Kalar

11 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 11 av 20 K17H profilen finns nu ett ytnära tångbestånd (25 % täckningsgrad) so också blivit något uttunnat geno betning. I orådet ellan Revsudden och Kalar fann vi tångbälten på 4 av de 5 besökta lokalerna vilket är en tydlig förbättring för perioden -. Flera av stödprofilerna har tidigare endast haft enstaka plantor en har på flera lokaler utvecklats sala tångbälten och antalet nyetablerade plantor var relativt stort vilket gör att tången, o den får stå kvar, koer att kunna täcka stora arealer o några år. Överlag var såväl täckningsgrad so djuputbredning dock något säre än synbarligen p g a betning av kräftdjur. Stationen vid Skallö (K16H) hade likso tidigare år ett ycket välutvecklat tångsahälle. Även vid stödprofilen på nordsidan av Svinö hade tångens utbredning i djupare delar inskat något sedan en trots detta var nästan alla stenar bevuxna ed tång. Både på den ordinarie stationen i Mängden tång uttryckt so täckningsindex (se faktaruta) på stationen K17H i Västra sjön vid Kalar. Västra Sjön söder o Kalar (K17H) och på stödprofilerna i orådet var såväl djuputbredning so täckningsgrad för tången i stort sett oförändrad sedan. En viss nedgång i ängden tång noterades även på dessa stationer i itten på 90-talet en trendanalys visar att de båda Kalarstationerna inte har förändrats signifikant under de senaste 20 åren edan däreot stationen vid Revsudden har fått såväl säre täckning so djuputbredning för blåstången. De utslupade sårutorna visar att ängden grönalger i vattenbrynet var indre än de senaste åren även o ängden taralger (Enteroorpha) ökat något. Vid Revsudden består rödalgsahället fräst av Ceraiu tenuicorne (ullsläke) so föreko i högre täckningsgrad än tidigare. Ingen av de båda andra stationerna har nänvärda ängder rödalger, bl a beroende på brist på substrat. Bristen på substrat gör att de tre profilerna är svåra att klassa enligt de nya bedöningsgrunderna. I västra sjön (K17H) var statusen sannolikt åttlig edan den ute i sundet var god. Bergkvara På stationen utanför Bergkvara (RefH1) fanns fra till ett välutvecklat tångbälte ner till ungefär 4 eters djup. Därefter tunnades bältet ut i sina ellersta delar för att efterhand delas upp i ett ytnära och ett lite djupare tångbälte. Nu 15 år senare har även det djupa bältet försvunnit och det ytnära består endast av en sal bård av fräst så plantor. Trenden är tydligt negativ och nu återstår indre än 15 % av den ängd tång so fanns. Även de båda stödprofilerna har utvecklats negativt under de senaste åren och fanns där bara ett salt ytnära tångbälte so dessuto var Ref H1 Tångens utbredning på station RefH1 vid Bergkvara. Grått raster betyder att tången täcker < 25 % av botten. Prickade ytor betyder att den förekoer. Högskolan i Kalar

12 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 12 av 20 tydligt skadat av betare. Enligt de nya bedöningsgrunderna är den ekologiska statusen på stationen trots detta god. Hade det funnits substrat djupare kunde det rent av ha blivit hög status. De utslupade sårutorna visar att täckningen av grönslick (Cladophora) i ytan var hög edan rödalgernas täckning lite djupare i profilen hade inskat något till förån för fintrådiga brunalger. Kusten utanför Öland Stationerna vid Bröttorpsören på utsidan av Öland hade likso tidigare endast sparsat ed tång och uppvisade inga ytterligare förändringar. Såväl egna studier so rapporter från fiskare och soarturister visar dock att tången är på väg att återetablera sig längs delar av Ölands ostkust. Vid basinventeringen strax söder o Bröttorpsören fann vi tång ner till över 10 djup och på ett par platser var täckningen av sågtång så hög so närare 75% på drygt 6 djup. Långa strandsträckor saknade tångbälte på grunt vatten (0,5-1,5 djup) en på andra sträckor täckte tången upp eot 75% av bottnarna. Såväl djuputbredningen för tång so andra algarter vid Bröttorpsören var god och den ekologiska statusen klassas däred so hög. Högskolan i Kalar

13 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 13 av 20 Utbredning och förekost av ålgräs runt Öland Ålgräs har stor ekologisk betydelse i grundare havsoråden. Biotopen erbjuder föda och livsru för ånga organiser och är även lekoråde för flera fiskarter, varav en del koersiellt intressanta. Geno sitt rika rotsyste binder ålgräset partikulärt organiskt aterial vilket gynnar dess vidare utbredning och förhindrar sedienterosion (Rasussen 1973, Fonseca et al 1983). Ålgräset finns huvudsakligen ellan 2 och 6 eters djup och begränsas i de djupa delarna av tillgången på ljus eller substrat. Studier har visat att ålgräsets areella utbredning på svenska västkusten har inskat ed närare 60 % de senaste åren. Längs Finlands kust har däreot ingen ätbar förändring skett under de senaste 50 åren trots draatiskt ökade halter av näringsänen och försärat siktdjup. Längs svenska ostkusten har väldigt få studier på ålgräs gjorts varför otsvarande analys är oöjlig att göra. I Kalar län gjordes ålgräsundersökningar på ett par platser utanför Mörbylånga ellan 1982 och varvid en ycket tydlig inskning noterades. Ålgräsundersökningar återupptogs i Kalar län under. Sedan dess undersöks ålgräs på tre lokaler i Kalarsund och två på utsidan av Öland. Undersökningarna utförs i augusti varje år i tre 10x10 stora rutor på varje lokal. Täckningsgraden av olika växtarter ino rutan uppskattas och i en av rutorna räknas antalet skott ino 10 utslupade sårutor (25x25 c). På varje station bestäs också o öjligt ålgräsets djuputbredning. Resultatet av de åtta årens undersökningar visar att det finns gott o ålgräs längs ölandskusten i Kalarsund. På satliga tre stationer förkoer ålgräsbestånd ed en täckning av er än 50 % nästan ner till 5 djup. Huvudutbredningen är annars ellan 2,5 och 4 djup. Den axiala djuputbredningen på de tre stationerna i Kalarsund var 6,2 till 6,5. Andra undersökningar, ex vis basinventeringen, visar att ålgräs finns till 8,3 eller er. På en del platser ed så hög täckning so 25% ända ner till 7,7 djup och 50% ner till 6,2. Det finns en liten tendens till inskad ängd ålgräs vid Beijershan under de 8 gångna åren en annars ingen utvecklingstendens för ålgräsets utbredning eller täckning på de tre lokalerna i sundet. skottantal/2 På utsidan av Öland har det varit betydligt svårare att hitta ålgräsbestånd och såväl utbredning so täckning verkar dessuto variera ycket ellan åren. Antagligen påverkar såväl förekost av lösdrivande algattor so kraftig vågexponering ålgräsängarnas utveckling. Fra till ökade ängden ålgräs på båda stationerna en vid besöket kunde vi konstatera att nästan allt ålgräs vid Kårehansstationen (Valsnäs) hade försvunnit. hade lite ålgräs återetablerats en täckningen var fortfarande väldigt låg. Vid Bläsinge var täckningen oförändrad sedan Ålgräsets skottäthet på de fe stationerna runt Öland under åren -. Medelvärde ed spridningsått (standarderror SE). Högskolan i Kalar

14 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 14 av 20. Djuputbredningen på de båda stationerna är väldigt svårbedöd beroende på substratbrist och vi fann inget ålgräs djupare än drygt 3. Resultaten bekräftas av genoförda basinventeringstransekter hösten. Ålgräsets skottäthet var ungefär noral sett till den senaste 8 åren. Vid Kårehan fanns väldigt lite ålgräs kvar, bara svarta rotrester. Täckningen av olika växter i de stora rutorna (10 x 10) fragår av bilaga 6. Vid Kårehan hade ängden ålgräs ökat något likso vid Bejershan. Dessuto var förekosten av lösa fintrådiga alger hög vid Bläsinge edan de inskat i Kalarsund skottantal/ inga data inga data Bejershan Själgrund Köpingsvik Valsnäs Bläsinge inga data Ålgräsets skottäthet på de fe stationerna runt Öland under åren -. Medelvärde ed spridningsått (standarderror SE). Högskolan i Kalar

15 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 15 av 20 Bilaga 1. I tabellen anges antalet lokaler i respektive oråde so hade tång eller tångbälte sat edelvärde för tångens täckning på 1 djup vid undersökningen. Även edelvärden för tångens utbredning i vertikalled redovisas. Utbredningsgränserna är beräknade enbart för de lokaler so hade tångbälten. Totalt antal Stn ed tång Stn ed bälte T-1 övre gr bälte undre gr bälte undre gr tång Hela länet ,5 1,8 3,9 Bergkvara ,2 0,4 Kalar ,3 1,6 2,6 Ö Öland ,2 Tiernabben ,4 1,4 2,3 Mönsterås ,3 1,6 2,5 Mönsterås Bruk S ,3 2,2 Mönsterås Bruk C ,9 Mönsterås Bruk N ,3 2,2 Påskallavik ,3 1,6 4,5 Oskarshan ,5 4,4 Figehol ,3 1,8 5,0 Sipevarp ,5 8,2 Misterhult ,8 3,8 4,9 Västervik ,4 2,2 4,5 Kvädöfjärden ,5 2,4 3,7 Högskolan i Kalar

16 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 16 av 20 Bilaga 2. Tångens djuputbredning vid stationer från den nordligaste stationen (RefH4Me4)och söderut till Påskallvik (O12H). Grått raster betyder att tången täcker > 25 % av botten (=bälte). Prickade ytor betyder förekost (<25 %). Ref H4Me4 V15H V16H V17H Ref H3 OKG1H 1 1 O10H O14H OKG2H OKG3H FB3H O12H Högskolan i Kalar

17 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 17 av 20 Bilaga 3. Tångens djuputbredning vid stationer från Kungsholen (MB3HI) utanför Mönsterås Bruk till Bergkvara (RefH1). Grått raster betyder att tången täcker > 25 % av botten (=bälte). Prickade ytor betyder förekost (<25 %). MB3HI MB4I MB5HI 5,0 5,0 5,0 MB9HI MB12HI MB15I MB16HI Ref H2Me2 K16H K17H Ref H1 Högskolan i Kalar

18 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 18 av 20 Bilaga 4. Mängden tång på stationer från den nordligaste stationen (RefH4Me4)och söderut till Påskallavik (O12H). Mängden tång uttrycks so tångindex (se faktaruta). Ref H4Me V15H 0,1 0,2 0,3 V16H V17H Ref H OKG1H OKG2H OKG3H FB3H O10H O14H O12H Högskolan i Kalar

19 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 19 av 20 Bilaga 5. Mängden tång på stationer från Kungsholen (MB3HI) utanför Mönsterås Bruk till Bergkvara (RefH1) i söder. Mängden tång uttrycks so tångindex (se faktaruta). MB3HI MB5HI MB9HI 0,5 1,5 MB12HI MB16HI RefM2Me K16H K17H RefH Högskolan i Kalar

20 Kalar läns kustkontroll Växtsahällen Sidan 20 av 20 Bilaga 6. Täckning av olika växter i de utlagda provrutorna på fe ålgrässtationer runt Öland -. Varje stapel utgör ett edelvärde av bedöningen i tre 10x10 stora rutor Bejershan (Z4) Själgrundet (Z6) ålgräs borstnate övr fanerogaer fintr alger ålgräs borstnate övr fanerogaer fintr alger 10 Köpingsvik (Z7) 10 Valsnäs (Z8) stationen flyttad ålgräs borstnate övr fanerogaer fintr alger ålgräs borstnate övr fanerogaer fintr alger 10 Bläsinge (Z9) ålgräs borstnate övr fanerogaer fintr alger Högskolan i Kalar