Språklig sårbarhet ett sätt att förstå språkstörning ur ett pedagogiskt perspektiv

Transkript

1 Språklig sårbarhet ett sätt att förstå språkstörning ur ett pedagogiskt perspektiv 1 Barbro Bruce, leg. logoped, bitr. professor i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, Högskolan Kristianstad Helsingfors 23 november November 2017

2 2 17 November 2017

3 3 Svårigheter Möjligheter 17 November 2017

4 4 Från svårigheter till pedagogiska möjligheter! med i ur 17 November 2017

5 5 Barnet Språket Pedagogiken 17 November 2017

6 6 Språkliga snubbeltrådar Fonem de minsta betydelseskiljarna (vokaler, konsonanter) Grammatik regler för satskonstruktioner Semantik begreppens betydelse Pragmatik språket i socialt samspel 17 November 2017

7 Är språket hjälp eller stjälp? Hjälp Språket underlättar förståelse ju mer man frågar desto mer får man veta Ju mer man vet desto mer vill man veta Stjälp Ju mindre man förstår desto mindre utsätter man sig för risken att inte förstå Ju mindre man kan göra sig förstådd desto färre samtal inbjuds man i 17 November 2017

8 Vardagsspråk Konkret, här-och-nu Kontextuellt, relationellt Kroppsspråket kompletterar 17 November 2017

9 Skolspråket - en snubbeltråd för många Kontextfritt, mindre situationsbundet Skriftspråksliknande Abstrakt och ämnesspecifikt 17 November 2017

10 Skolspråkets dubbla spår Bemästra språket Fungera som redskap för lärande Kunskapsutveckling: förstå, minnas, kommunicera Social utveckling: samarbeta, delta i sociala medier, uppleva delaktighet 17 November 2017

11 11 Vad kan skolan göra? VAD: ämnesinnehåll, mening HUR: metakognition, strategier VEM: samtal för lärande 17 November 2017

12 Underlätta klivet mellan vardagsspråk och skolspråk förankra i sammanhang bilder föremål erfarenheter förförståelse alla elevers modersmål är en resurs 17 November 2017

13 13 Vad har fått störst uppmärksamhet? 17 November 2017

14 14 Läsa & skriva Fonologisk medvetenhet Fonologi och grammatik Begrepp och ordförråd Samspel och joller 17 November 2017

15 15 Låt den moderna tekniken hjälpa till med den kan! Lässtöd: talsyntes, talböcker, Skrivstöd: rättstavningsprogram, tal till text (Dragon dictation, Say Hi), ordprediktion (Saida, CD-ORD) Översättning: digitala ordböcker (Gustavas ordböcker), Google translate Appar för anteckningsstöd: Evernote, Audionote, mind map-program, fickminne/diktafon 17 November 2017

16 16 Vad kan den INTE?? Tänka själv Ifrågasätta?? Skapa nytt 17 November 2017

17 17 Läsa & skriva Leka & granska Uttala & uttrycka Utforska & benämna Samspela & samtala 17 November 2017

18 18 Kroppsspråkandets överlägsenhet En blick säger mer än tusen ord Kroppsspråket kommer först Kroppsspråket ljuger inte

19 Olika genrer kan alla stimuleras i samtal! Återgivande Berättande Beskrivande Instruerande Argumenterande Diskuterande Förklarande 17 November 2017

20 20 Bekräfta och använd ALLA barns ALLA språk Medvetandegör kroppsspråk, tal- och skriftspråk, olika språk Ge utrymme för barnens samtal och funderingar Förankra och förstärk språket i erfarenheter, bilder, föremål Ge modeller och strategier 17 November 2017

21 21 Metakognition Medvetenhet: vad, var, hur? Strategier Kritisk konsument 17 November 2017

22 22 Lexigram Bruce (2010) Screening av både muntlig och skriftlig språkutveckling Samtidigt låta eleven skatta sig själv Resurser/styrkor är lika viktigt som av svårigheter/brister Underlag för fortsatt utredning, åtgärder, utvärdering och uppföljning 11/17/2017

23 Specifika läs- och skrivsvårigheter Lätt Svårt 11/17/2017

24 Komplexa språk/läs/skrivsvårigheter Lätt Svårt 0 11/17/2017

25 Sigrid, 9 år, efter att ha bytt skola Hur trivs du på din nya skola? Jättebra! Dom lyssnar på mej och frågar om jag vill vara med. På den gamla skolan sa dom bara Vad sa du? och Vad menar du? och att jag skulle säga allt en gång till för att dom inte hörde vad jag sa. Sen var dom bara tysta när jag sa nåt och ibland fnissade dom eller frågade nån annan som om jag inte sagt nåt.

26 26 17 November 2017

27 27 PROAKTIV PEDAGOGIK att värna om det som bär och har bäring i livslångt lärande 17 November 2017

28 Se till att alla barn bjuds in i lek och samvaro Innehåll och Form: byggstenar och regler: Begrepp/ord, ljud/uttal, grammatik Funktion: genom att använda språket i samspel och lek befästs och utvecklas det barbro.bruce@mah.se

29 29 Läraruppdraget och språkutvecklingen I planeringen Se till att alla barn är aktiva o delaktiga i lek och samtal Försök att alltid finnas tillhands, men undvika att vissa barn blir beroende av vuxenstöd Som samtalspartner Visa följsamhet Medveten närvaro Inte för många frågor, men de ska vara: anknutna till barnets intressefokus, äkta, produktiva och relevanta i sammanhanget 17 November 2017

30 30 Språkbad eller språkdusch? 17 November 2017

31 31 Strategier för att inte drunkna i orden Förankra i förförståelse Förvänta Fråga 17 November 2017

32 Förskolan en möjlighetsarena Mer framför än bakom, proaktivt arbete inte hunnit misslyckas, göra rätt från början Inte endast endimensionell papper/penna-kontext: vardag, variation, verklighet alla sinnen tas i bruk Språk och kunskap är integrerade

33 Barnet som subjekt Kan tilltro till sig själv Vill nyfikenhet Vågar vill utmanas

34 34 Olikhet som möjlighet Olika intressen Olika erfarenheter Olika ålder Olika personligheter Olika roller Olika sammanhang

35 Kunskap måste leva Förankras Förändras Förhandlas

36 Varandras förutsättning EDU CARE

37 Förutsättningar för lärande och utveckling Trygghet & tillit Begriplig värld Känsla av sammanhang Hitta tillbaka Självbild Tillsammans Samvarokompetens Läsa av och förstå andras känslor Lyssna på andra Läsa av andra Tid & tänkande Stanna upp Bearbeta Tänka, förstå Minnas, förvänta Genomföra, fullfölja

38

39 Lekens potential I leken är det barnen som tar initiativ Lek är aktivitet, engagemang Lek är ett tillstånd, jmf på låtsas Var som helst, när som helst, med vem som helst Alla sinnen och uttryckssätt Variation olika lekar och olika lekkamrater barbro.bruce@mah.se

40 Literacy att leka sig in i skriftspråket LEK När grunden i nuet och närvaron är lagd förskjuts intresset till att göra tankar och tankeutbyten beständiga: att lämna och tolka andras spår Rita, måla, skissa, klottra, kladda i lera, spåra i sanden, lägga ut pinnar i mönster SPRÅK Samma som lekutvecklingen, dvs. symbolisering, meningsskapande: uttrycka, tyda, tolka, reflektera Läsa skyltar, namnlappar, loggor Ritskriva, t.ex. skog skrivs genom att rita många träd barbro.bruce@mah.se

41 41 Att dela sin värld med varandra

42 Om det viktigaste inte benämns blir det tyst Många grundläggande kompetenser börjar utvecklas tidigt och lägger grunden för allt fortsatt lärande Men de är så självklara att de inte benämns i annat fall än om de brister då anses de allvarliga och kan gestaltas som bokstavsdiagnoser (ADHD, autismspektrumtillstånd etc.)

43

44 Varför kärnämnen? Kärnan innehåller allt Den utvecklas till grodd, planta, växt Men är beroende av god jordmån, att vattnas Nycklar till livslångt lärande

45 Koherens att förstå sammanhang och orientera sig

46 Koncentration att styra och hålla kvar uppmärksamhet

47 Minne att komma ihåg och uppleva förväntan

48 Intersubjektivitet att läsa av andra och vara tillsammans

49 Självbild att veta vem man är och vad man kan

50 Kommunikation att förstå och göra sig förstådd

51 Exekutiva funktioner att planera, organisera och utföra handlingar

52 Mentalisering att föreställa sig andras perspektiv och känslor

53 Abstraktion att symbolisera och bilda begrepp

54 Generativt lärande att lära sig lära och lösa problem

55 55 Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (2016)

56 56 om vi i en pedagogisk verksamhet vill att barnen ska lära sig något måste vi vara måna om att de både har det bra och mår bra. Omsorgen blir därmed en viktig del av pedagogens professionella uppdrag. (Persson & Gustafsson, 2016, s. 16)

57 57 Kärnan i omsorgsbegreppet är att den som ger omsorg måste göra det på ett sådant sätt att den som är mottagare för omsorgen i sin tur blir förmögen att ge omsorg (Halldén, 2016, s. 40)

58 58 Barnhjärnan formas av gener och vad den är med om (Lagercrantz, 2016, s ) Det handlar om att ta tillvara och förvalta varje barns möjligheter och helt ofattbara kapacitet att utvecklas!

59 59 Anknytning innebär tillit (Hagström, 2016, s ) Barnet ska känna sig säkert på att få skydd och tröst när en fara hotar och anknytningssystemet aktiveras / / kan vara om det är en vikarie, något oväntat händer, föräldern lämnar

60 60 Barns omsorg om varandra (Johansson, 2016, s )

61 61 Omsorgsfullt samspråkande: VARMPRAT (Bruce, 2016, s ) / / inlevelsen kommer före innehållet när man varmpratar / / tilltalet, klangen och tonläget blir viktigare än vad som sägs / / Det vet varje nybliven förälder intuitivt och instinktivt i mötet med sitt nyfödda eller nyanlända barn.

62 62 Konsten att beröra(s) och beröringens konst (Lorvik Waterhouse, 2016, s ) Konstmöten kan uppstå i mellanrummet mellan barn och konst, mellan barn och pedagog eller barnen emellan

63 63 Omsorgen är golvet i varje människas liv, det vi står på, det vi tar stöd av, det som håller oss uppe. (Vetlesen, 2001, s. 27 i Josefsson, 2016, s. 231)