ATT VARA SPECIALLÄRARE

Transkript

1 ATT VARA SPECIALLÄRARE Linnéuniversitetet, nätverk specialpedagogik 19 oktober 2018 Barbro Bruce Leg. logoped, bitr. prof. utbildningsvetenskap/specialpedagogik

2 MIN VÄG TILL DE TANKAR SOM JAG VILL DELA MED ER 1. Som logoped & lärare i logopedi 2. Som forskare & författare 3. Som lärare i specialpedagogik 2

3 ATT BYTA STOL OCH PERSPEKTIV Olika roller olika uppdrag, alla behöver inte göra samma men ha samsyn Kanske fokuserar vi för mycket på att utreda, kartlägga, bedöma? Fokuserar vi mest på att identifiera svårigheter? Hinner vi med att jobba med möjligheter i undervisningen? 3

4 VAD ÄR SPECIALPEDAGOGIK? SPECIELLA PROFESSIONER? PROFESSIONALITET I MÖTE MED UTMANINGAR? FÖRUTSÄTTNING FÖR EN INKLUDERANDE SKOLA?

5 SPECIALPEDAGOGIKENS ROLL Ett demokratiuppdrag Ett värdegrundsarbete Stödja, ge hopp, inte upp Anpassa, erbjuda möjligheter Möjliggöra självständighet 5

6 SPECIALPEDAGOGEN HANDLEDER LÄRARE I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP PÅ VÄG MOT EN INKLUDERANDE PEDAGOGIK

7 SYNSÄTT, FÖRHÅLLNINGSSÄTT FÖREBILDLIGHET NERV OCH NÄRVARO I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL! 7

8 PROAKTIV PEDAGOGIK göra-rätt-från-början-pedagogik innan någon hunnit tappa intresset, misslyckas, hamna efter eller utanför 8

9 ATT FÖRSTÅ OCH FÖRHÅLLA SIG TILL SÅRBARHET Barn har olika förutsättningar: arv och miljö Barnet Språket hjälper och stjälper Språket Pedagogiken Lgr11 ställer höga krav på språklig förmåga, språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt hjälper

10 10

11 HUR SPRÅKLIG SÅRBARHET KAN KÄNNAS OCH UPPLEVAS Jag orkar inte läsa det är tråkigt? Jag kan inte jag vill inte Ingen fattar vad jag menar - nån annan får svara Om jag inte säger eller skriver så mycket, så blir det inte så många fel Jag säger att jag glömde boken Varför säger dom alltid: Vad sa du? och Kan du säga det en gång till! 11

12 OLIKA TYPER AV SPRÅKLIG SÅRBARHET Fonologisk: de betydelseskiljande språkljuden Grammatisk: ord- & satsbygge, berättande, förståelse Semantisk: begreppsförståelse, ordmobilisering Generell: både språklig produktion och förståelse Pragmatisk: språkande i sociala sammanhang 12

13 VARFÖR ETT NYTT BEGREPP SPRÅKLIG SÅRBARHET? Diagnoser är inte ett pedagogiskt redskap (!) de säger inget om pedagogik, undervisning den måste översättas, tolkas Diagnoser ger en felaktig förväntan om att svårigheter skulle vara individburna och kanske till och med statiska, när de i stället varierar med sammanhang, relation och språkliga krav Det är lätt att tro att svårigheter har försvunnit om de inte längre hörs i talspråket Ökade krav på språklig förmåga kan trigga igång en språklig sårbarhet 13

14 DET BEHÖVDES EN BOK OM VAD SPECIALLÄRARE MED SPECIALISERING KAN BIDRA MED

15 MEDFÖRFATTARE Annette Byström (examensordningen, specialiseringen språk/skriv/läs, elevhälsa) Linda Plantin Ewe (språkliga test, samtal) Ingemar Holgersson (matematik) Catarina Wästerlid (matematik) Maria Kragh (samtal) Catarina Grahm (elevhälsa) Helena Sjunnesson (samarbete med logoped, elevhälsa) Peter Berry (nyanlända) Anna-Karin Svensson (intervjuer med speciallärare) Anna Henningsson Yousif (ledarskap) Barbro Bruce (specialiseringen språk/skriv/läs, samarbete med logoped)

16 UNDERVISNING ATT FÖRSTÅ OCH GE MODELLER FÖR HUR NYA SPECIALLÄRARE KAN ARBETA I KLASSRUMMET MED ELEVER OCH KLASSLÄRARE! INTE FALLA TILLBAKA PÅ GAMLA MÖNSTER! EXTRA (?) ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD: VEM-VAR-NÄR-HUR

17 De utmaningar som klassläraren kan uppleva i möte med elever i sårbarhet utvecklar hela klassens undervisning och Det som är absolut nödvändigt för elever i sårbarhet gagnar ALLA UTMANINGAR DRIVER UTVECKLING

18 UTREDNING JA, MEN INTE FASTNA I KARTLÄGGNINGAR, SCREENINGAR, TESTER OCH BEDÖMNINGAR AV ELEVER FOKUSERA PÅ LÄRMILJÖN, PEDAGOGIKEN, MÖJLIGHETERNA!

19 Bekräfta och utveckla det som finns, fungerar och bär Inte bara det som fattas, felar och brister 19

20 Sårbarhet Duglighet 20

21 UTVECKLING FÖRSTÅ BAKGRUNDEN TILL OCH PEDAGOGISKT MÖTA SÅRBAR SPRÅK-, SKRIV-, LÄS- OCH MATEMATIKUTVECKLING FÖLJA OCH TILLÄMPA NYA FORSKNINGSRÖN

22 SÅRBAR BEDÖMNING VAD mäter proven? Kunskaper? Motivation? Koncentrationsförmåga? Uthållighet? Språk-, skriv- och läsförmåga? Språklig förståelse och/eller språklig uttrycksförmåga? VEM (relation) och VAR (kontext) kan ha betydelse! 22

23 OLIKA SÄTT ATT VISA SIN KUNSKAP PÅ EGEN HAND OCH TILLSAMMANS - PRAKTISKESTETISKA ÄMNEN 23

24 SAMVERKAN ELEV/VÅRDNADSHAVARE, ELEVHÄLSA, KLASSLÄRARE, SPECIALLÄRARE Möjliggöra Visualisera Förankra Förklara Förstärka Förtydliga Inte ge upp! Coacha Inte ge upp Komma runt Chans att lyckas Dela upp i nåbara delmål Olika bedömningspraktiker 24

25 UNDERVISNING - ATT VISA UNDER LÄRANDE - ATT SE SAMMA MEN TÄNKA NYTT

26 SPRÅKET ÄR BÅDE LÄRARNAS OCH ELEVERNAS ARBETSVERKTYG 26

27 LÄRA-RE ÄR ALLA SOM LÄR! JMF FORSKA-RE, ARBETA-RE, UTREDA-RE Hur lär du själv? Hur medveten är du om ditt eget LÄRANDE? Det kan hjälpa dig att hjälpa andra!

28 DITT EGET LÄRANDE NÄR, VAR, HUR?

29 OCH NÄR LÄR DU DIG INGET?

30 DÅ LÄR DU DIG NÅGOT ÄNDÅ! INGEN IDÉ ATT BE OM HJÄLP INLÄRD HJÄLPLÖSHET

31 VAD LÄR VI OSS AV DETTA? Få försöka själv Lust Motivation Aktivitet Olika sinnen Tid att tänka Få göra många ggr Känna igen Erfarenhet

32 VAD KAN LÄRAREN LÄRA AV BARNEN?

33 MYCKET! Hållbart lärande: vad kommer jag ihåg? Lärandets drivkrafter: lust, nyfikenhet Metakognition: hur jag lär

34 OLIKA TEORIER OM LÄRANDE Medfödd eller förvärvad förmåga? Inifrån och ut eller utifrån och in? Begränsad eller obegränsad? (tid, mängd)

35 VARIATION I LÄRANDE

36 KONTEXTER FÖR LÄRANDE

37 ENSAM ELLER TILLSAMMANS? SOCIOKULTURELL TEORI: INTERAKTION

38 KAN MAN LÄRA NÅGON NÅGOT? HUR KAN MAN FÖRSTÅ LÄRARUPPDRAGET?

39 SPECIALLÄRARUPPDRAGET?!

40 ATT MATCHA MÅNGA OLIKA SÄTT UNIVERSAL DESIGN FOR LEARNING

41 HUR MÖJLIGGÖRA ALLAS LÄRANDE? Bekräfta och bygga på det som bär Utreda och bedöma det som brister

42 DRIVKRAFT OCH UTHÅLLIGHET Jmf. Ross Greene Jag kan Jag vill Jag vågar försöka Det gick! Jag kunde! Jag gör

43 SPRÅKET BEMÄSTRAS GENOM ATT ANVÄNDA DET, ATT SPRÅKA, LÄSA, SKRIVA, RÄKNA Fundera Fråga Ifrågasätta Undra Utforska Undersöka Uppleva Upptäcka Benämna Berätta Begripa Upptäcka 43

44 SKOLSPRÅKET SNUBBLAR MÅNGA PÅ Kontextfritt, mindre situationsbundet Skriftspråksliknande Abstrakt och ämnesspecifikt 44

45 FÖRBERED OCH FÖRANKRA SKOLSPRÅKET MED: Sammanhang och mening Bilder och föremål Erfarenheter och förförståelse Modersmål och talspråk Samtal Språklig stöttning 45

46 DET MESTA I LGR11 FÖRUTSÄTTER OCH UTMANAR SPRÅKLIG FÖRMÅGA 46

47 VAD HAR FÅTT STÖRST UPPMÄRKSAMHET I SKOLANS SPRÅK-, SKRIV- OCH LÄSPRAKTIK? 47

48 Läsa & skriva Fonologisk medvetenhet Fonologi och grammatik Begrepp och ordförråd Samspel och joller 48

49 TAG HJÄLP AV DEN MODERNA TEKNIKEN! Lässtöd: talsyntes, talböcker, Skrivstöd: rättstavningsprogram, tal till text (Dragon dictation, Say Hi), ordprediktion (Saida, CD-ORD) Översättning: digitala ordböcker (Gustavas ordböcker), Google translate Appar för anteckningsstöd: Evernote, Audionote, mind map-program, fickminne/diktafon 49

50 VAD ÄR TEKNIKEN INTE BRA PÅ?? Tänka självständigt och tillsammans Ifrågasätta, kritiskt granska?? Tänka nytt Skapa nytt 50

51 Läsa & skriva Leka & granska Uttala & uttrycka Utforska & benämna Samspela & samtala 51

52 METAKOGNITION ATT UTFORSKA SITT LÄRANDE Vad jag kan själv Vilket stöd jag behöver 52

53 LEXIGRAM BRUCE (2010) Eleven får prova på en rad olika språkliga aktiviteter Efter varje smakprov görs en självskattning av hur lätt hon/han tycker att det går på en skala 1-10 Fokus på resurser/styrkor - de kan kompensera för svårigheter/brister Underlag för fortsatt utredning, åtgärder, utvärdering och uppföljning 53

54 Lätt Svårt 0 54

55 8 7 Lätt Svårt 0 55

56 TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!