NY EKONOMI Införande av ny ekonomimodell och nytt ekonomisystem
|
|
- Jan-Olof Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan 1 NY EKONOMI 2016 Införande av ny ekonomimodell och nytt ekonomisystem Upprättad av: Agneta Sjöfors Datum: Mall version 1.4 Postadress Box LUND Besöksadress xx, xx Växel Telefax xxxx E-post xx@xx.lu.se Internet
2 SAMMANFATTNING Syftet med detta projekt är att införa en ny ekonomimodell och ett nytt ekonomisystem med utgångspunkt i det som förstudien Ny ekonomi - Översyn ekonomimodell och förberedelse inför byte/uppgradering av ekonomisystem kommit fram till. 2 Arbetet kommer att pågå februari 2014 december 2016, med sikte på ny ekonomimodell och nytt ekonomisystem i skarp drift den 1/ GODKÄNNANDE: Uppdragsgivare Projektledare.. Susanne Kristensson Agneta Sjöfors REVISIONSINFORMATION: Utgåva Datum Kommentar Ver Dokumentet upprättat AS Ver Redigerat AS
3 UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare för projektet är förvaltningschef Susanne Kristensson. 3 BAKGRUND Universitetets nuvarande ekonomisystem måste ersättas. Under de närmaste åren kommer systemleverantören att succesivt minska systemsupport och underhållsfunktionen för nuvarande uppsättning vilket innebär att det kommer att fungera att behålla nuvarande systemversion i endast några få år. Nästa utvecklingssteg med befintlig systemleverantör motsvarar en uppsättning av ett helt nytt ekonomisystem. Oavsett om vi väljer att fortsätta med befintlig leverantör eller avropa/upphandla står vi således inför ett byte av ekonomisystem. Lunds universitet har på grund av de nya förutsättningarna inlett med en förstudie med syfte att, utifrån behov och krav för en effektiv ekonomistyrning av Lunds universitet, utreda vilket behov som finns av förändring i universitetets ekonomimodell. Med det som utgångspunkt har inom förstudien underlag tagits fram för beslut om införande av förändringar i ekonomimodell och byte/uppgradering av ekonomisystem. Ett underlag med fokus på ekonomimodell har varit ute på internremiss 7/11-16/ Svaren på denna remiss har påverkat hur effekt- och leveransmålen är utformade. Remissvaren innehåller även många synpunkter på en mer detaljerad nivå och de tas med i det fortsatta projektarbetet, bl a genom att de kopplas till projektets aktiviteter. SYFTE Syftet med detta projekt är att införa en ny ekonomimodell och ett nytt ekonomisystem. MÅL Effektmål En ekonomimodell och ett ekonomisystem som ger förutsättningar för en effektivare och mer värdeskapande ekonomihantering genom att de ger följande: Ett effektivt och tillförlitligt beslutsstöd o Målgruppsanpassat rapportstöd o Adekvat legal rapportering o En ändamålsenlig struktur för den interna rapporteringen o Stringent kontering som ger en bättre tillförlitlighet i utdata o Tydligt ägarskap och en tillförlitlig hantering av masterdata o Kortare ledtider En grund för välfungerande flerårig ekonomisk verksamhetsplanering o Det ska gå att enkelt och överskådligt planera, simulera och följa upp fleråriga projekt, per kontrakt och summerat till projekt/projektgrupp o Ta höjd för att på sikt möjliggöra flerårig ekonomisk verksamhetsplanering, t ex bemanningsplanering för utbildning, forskning och annan verksamhet o Både planering, simulering och uppföljning ska vara möjlig att göra med olika detaljeringsgrad
4 Enhetlighet och enkelhet o Förenkling och automatisering av den interna rapporteringen o Enhetliga rutiner för hur löneombokningar ska hanteras och konteras o Enhetliga rutiner för hur interna transaktioner ska hanteras och konteras o Förenklad hantering av interndebitering o Samordning/förenkling av kundfaktureringen, såväl intern som extern o Viss förenkling av full kostnadstäckningsmodellen o Översyn av attesthanteringen 4 Kommentar: Målet om enkelhet ska genomsyra allt arbete, medan målet om enhetlighet ska tillämpas med större försiktighet. Båda ska vägas mot ändamålsenlighet. Flexibilitet och anpassningsbarhet o Ökad flexibilitet avseende kodningsmöjligheter inom rimliga gränser (med tanke på målet om enhetlighet och enkelhet) o I största möjliga utsträckning använda standardfunktionalitet för att inte bli inlåst i dyra speciallösningar Ett ekonomisystem o En kundreskontra. Med bl a order/lagerfunktionalitet i ekonomisystemet reduceras behovet av kompletterande ekonomisystem o Pröva om det går att ersätta hela eller delar av Lupos o Om möjligt ersätta ekontrakt o Ersätta LUPP genom funktionalitet i nya ekonomisystemet och/eller i något av BI-systemen (Kuben och EOS) Kommentar: I många remissvar framförs önskemål om färre ekonomiadministrativa system och/eller enhetligare åtkomst till systemen. Leveransmål Kvalitetssäkring Detaljmodellerad kodplan Tydligt ägarskap och en tillförlitlig hantering av masterdata Principer och rutiner för upplägg/avslut av koddelar Tydlighet avseende ekonomisk organisation och ekonomiskt ansvar Identifierade gränssnitt avseende vad som görs på vilken nivå Genomförd samverkan med berörda projekt-, process- och systemledningar Översyn ekonomiska rutiner/processer Förbättrat ekonomistöd till forskning/projekt Kartläggning av behov och krav gällande ekonomisk verksamhetsplanering Enhetliga rutiner för hur internhandel generellt ska hanteras och konteras Definition av interna köp- och säljtransaktioner samt enhetliga rutiner för hanteringen och konteringen av dem Enhetliga rutiner för hur intäkts- och kostnadsfördelningar ska hanteras och konteras Förenkling av full kostnadstäckningsmodellen inklusive samfinansiering
5 Översyn av metod för fördelning och kontering av lönekostnader Enhetliga rutiner för hur löneombokningar ska hanteras och konteras Översyn av hanteringen av löpande semesterkostnad Samordnad/förenklad kundfakturering Samordning/förenkling av fler ekonomirutiner Översyn av attesthanteringen 5 Uppföljning/rapportering Adekvat legal rapportering En ändamålsenlig struktur för den interna rapporteringen Stöd/information Nya hemsidor, manualer etc framtagna och publicerade Användare utbildade i nya ekonomimodellen Användare utbildade i nya ekonomisystemet Användare utbildade i nya funktioner i andra system Utreda i vilken utsträckning universitetsgemensamma kodplaner, rapporter, manualer, hemsidor, utbildningar etc ska finnas på både svenska och engelska Systemrelaterat Genomförd verifiering och prioritering av insamlade krav och behov Detaljerad kartläggning av ny ekonomimodells påverkan på ekonomisystem och andra system Definition av vilka funktioner som ska finnas i nytt ekonomisystem och hur det påverkar systemkartan Detaljerad kartläggning av nytt ekonomisystems påverkan på andra IT-system Ekonomisystem anskaffat Ekonomisystem testat och installerat Ekonomisystem i skarp drift, inklusive integrationer med andra system Påverkade system anpassade Kodplaner konverterade Historisk data lagrad och åtkomlig i rimlig omfattning Driftssäkring Driftsatt förvaltningsorganisation Färdigt utbildningspaket inklusive fortbildningsplan för användare Färdig plan för uppföljning av projektets effektmål Leveransmålen kommer löpande att stämmas av med styrgruppen. Leveransmålen specificeras ytterligare och tidssätts i tidplanen (se nedan). AVGRÄNSNINGAR I detta projekt fokuserar vi avseende ekonomimodell på: Redovisningsplanen, d v s kodplanens uppbyggnad och funktion Ansvar och befogenheter avseende ekonomiska frågor Redovisningsprinciper Ekonomiadministrativa krav och rutiner, t ex Bokslut på institution När det gäller projekthantering avses ekonomiadministrativt stöd för planering/budgetering, uppföljning, rapportering, diarieföring och annan löpande ekonomiadministration av projekt. Främst för forskningsprojekt men även för övriga projekt och annan verksamhet med liknande
6 planerings- och uppföljningsbehov. På detaljnivå görs löpande avstämningar mot LUCRIS (projekt Gemensamt forskningsinformationssystem för Lunds universitet, LS 2013/326). 6 Under början av införandeprojektet kommer även ett antal avgränsningar att göras avseende funktioner och vilka av dessa som ska finnas i vilka system. Kommentar: Många av remissvaren har högst upp på sin prioriteringslista satt projekthantering (även långtidsplanering mer generellt), kontraktshantering och hantering av lönekostnader. Högt upp bland prioriteringarna ligger även internhandel/internfakturering, översyn attestordning, rapportöversyn, användarvänlighet, bokföring av löpande semesterkostnad och förenkling av full kostnadstäckningsmodellen. Att avgränsa alltför hårt inom dessa områden vore därför kontraproduktivt. RISKER Exempel på risker som allvarligt kan påverka tidplanen för projektet är bemanningsproblem samt förseningar i samband med upphandling. Riskanalys framgår av bilaga b (bifogas). Riskerna kommer att revideras regelbundet under projektets gång. ORGANISATION Uppdragsgivare Susanne Kristensson Styrgrupp Lise Bröndum (ordf) Birgitta Carlsson Gert Paulsson Jan-Inge Månsson Karin Ekborg Persson Karin Salomonsson Klas Malmqvist Stina Ahlenius Torun Forslid Viktor Öwall ekonomidirektör lönechef, Personal prefekt, Företagsekonomi, EHL avd chef, LDC avd chef, Utveckling, Universitetsledningens stab prefekt, Kulturvetenskaper, HT sektionschef, Forskning, samverkan och innovationer adm chef, Laboratoriemedicin Lund, M kanslichef, N prefekt, Elektro- och informationsteknik, LTH Projektgrupp Agneta Sjöfors (projektledare), Elisabeth Pupp (bitr projektledare), Helena Jönsson (bitr projektledare), Eva Stengard, Gun-Britt Dahnér, Johanna Fridqvist, Karin Olandersson med flera. Till projektet kommer att finnas ett antal referensgrupper. Projektet kommer dels att använda befintliga samverkansgrupper eller dylikt, t ex fakultetsekonomgruppen och SamIT, dels ett antal olika referensgrupper och arbetsgrupper som sätts samman utifrån vilken representation som behövs i de olika frågorna. Mer detaljer kring organisation och bemanning finns i bilaga c. Bilagan är ett levande dokument (bifogas ej).
7 DEFINITIONER Se appendix A. 7 KOMMUNIKATIONSPLAN Kommunikationsplan framgår av bilaga d. Planen är ett levande dokument som i nuläget är på en övergripande nivå. Detaljer utformas efterhand och går in i planeringen och uppföljningen av projektets aktiviteter. INTRESSENTANALYS De som påverkas mest inom Lunds universitet är de som arbetar med ekonomifrågor samt chefer och beslutsfattare, d v s de som använder den output som ekonomimodell och ekonomisystem genererar. I båda fallen avseende såväl projekt, avdelning och institution som fakultets- och universitetsförvaltning. Utanför Lunds universitet är det främst universitetets finansiärer samt myndigheter såsom Utbildningsdepartementet, Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket som berörs. Hantering av olika intressenter i projektets olika faser ingår i kommunikationsplanen. BUDGET Budgeten har tre beslutsperioder: Period 1: från projektstart t o m avtal är tecknat avseende ekonomisystem Period 2: från avtal till och med leveransprov av ekonomisystem Period 3: från leveransprov till och med projektavslut Beslut som har stor ekonomisk påverkan ska däremellan stämmas av med uppdragsgivaren. För period 1 krävs ca 5 Mkr. För period 2-3 estimeras kostnaderna till ca 20 Mkr. Revidering av budgeten görs i övergången mellan period 1 och 2, och inför period 3 fattas ett go/no go-beslut, inklusive eventuell revidering av budgeten. Estimerat takbelopp för projektet före revideringar är således ca 25 Mkr. Större delen finansieras av särskilt avsatta medel som prognostiseras uppgå till ca 22,5 Mkr per och ca 2 Mkr kan tas på sektionen Ekonomis driftbudget. Målsättningen är att framtida driftkostnad, givet samma funktionalitet som idag, ska hålla sig inom befintliga ramar. Detaljerad kalkyl tas fram efter period 1. Ambition finns att även göra en bedömning av möjliga effektivitetsvinster för de berörda processerna. Detaljerad budget finns i bilaga e. TIDPLAN Projekttid februari december 2016, med måldatum för ny ekonomimodell och nytt ekonomisystem i skarp drift 1/ Grov tidplan, med milstolpar finns i bilaga a. Detaljerad tidplan med leveransmål, aktiviteter och milstolpar görs i separat dokument. Tidplanen uppdateras kontinuerligt.
8 Appendix A. DEFINITIONER 8 Affärssystem Affärssystem är informationssystem som stöder medarbetare inom flera funktioner i en verksamhet (till exempel order, produktion, distribution, marknadsföring och administration) med information på ett sätt som utnyttjar modern tekniks möjligheter till integrerad informationsförsörjning. Ekonomimodell En modell som utformas för att bidra till en effektiv och ändamålsenlig ekonomihantering, och i enlighet med de krav som regelverket ställer. Modellen ska tillgodose: interna ekonomiska informationsbehov och ge underlag för beslutsfattande/styrning externa intressenters krav på information legala krav Komponenter i ekonomimodellen är till exempel: Kodplanen: kostnadsställe, konto, aktivitet etc Redovisningsrutiner Ekonomiskt ansvar Förändringar i modellen påverkar: Ekonomi-, planerings-, uppföljnings-, personalprocesser System: redovisning, inköp, lön, budget, uppföljning m fl Ekonomistyrning Ekonomistyrning är formaliserade, informationsbaserade rutiner, strukturer och processer som en organisations ledning använder för att formulera strategier och genomföra dem genom att påverka beteenden i organisationen. Ekonomisystem Ett affärssystem som endast innehåller de moduler etc som utgör kärnan i ekonomihantering, såsom huvudbok, leverantörsreskontra, kundreskontra, anläggningsredovisning etc. Ofta även budget- och uppföljningsfunktionalitet samt moduler för tid- och projekthantering. Projekthantering I detta projekt avses ekonomiadministrativt stöd när det gäller planering/budgetering, uppföljning, rapportering, diarieföring och annan löpande ekonomiadministration av projekt. Främst för forskningsprojekt men även för övriga projekt och annan verksamhet med liknande planerings- och uppföljningsbehov. Redovisning Information om ekonomiska förhållanden och transaktioner uttryckt i monetära termer. Redovisningsplan Redovisningsplanen är en föreställningsram för redovisningens syften, principer och instruktioner Den består av två delar, kontoplan och objektplan. Kontoplanen klassificerar typer av ekonomiska händelser (t.ex. inköp av kontorsmaterial) medan de redovisningsobjekt som händelserna avser klassificeras i objektplanen (t.ex. verksamhet och projekt). Den ekonomiska redovisningen kan sägas bestå av två delar: externredovisningen och internredovisningen. Externredovisningen återspeglar vad som händer mellan organisationen och dess omvärld, medan internredovisningen speglar fördelning och förbrukning av resurser inom organisationen. Den senare är ofta en förfinad nedbrytning av externredovisningen. En huvuduppgift för redovisningen är att samla in, klassificera och lagra sådana data som behövs för intern och extern styrning av en organisations verksamhet. Rapporter om resultat,
9 ställning och likviditet för organisationen totalt, budgetuppföljning (jämförelse mellan budget och redovisade värden) för en avdelning på organisationen eller kostnader för ett särskilt projekt är exempel på information som måste kunna tas fram med hjälp av organisationens redovisning. Redovisningsplanen är en modell för klassificering av redovisningsdata och således ett verktyg för en god ekonomistyrning. 9 Redovisningsprinciper Inom bokföringen och redovisningen finns det ett antal viktiga principer som har styrt utvecklingen av bokföringen och som fortfarande är till hjälp vid utvecklingen av standarder (allmänna råd och rekommendationer) för bokföringen och redovisningen. Här förklaras några principer för bokföring och redovisning. Enhetsprincipen En redovisningsenhet antas vara en enhet (egen enhet) skild från andra intressenter. Enhetsprincipen innebär att ett företags redovisning skall vara särskild från den privata ekonomin och därmed skall inte händelser i den privata ekonomin inkluderas i företagets redovisning. Enhetsprincipen har även betydelse för koncernredovisningen där en koncern utgör en redovisningsenhet som inkluderar flera enskilda företag. Fortlevnadsprincipen Ett företag antas leva och fortsätta sin verksamhet för evigt. Principen har betydelse för hur tillgångar och skulder värderas. Om inte företaget förväntas fortleva skulle värdering ske till försäljningsvärden (likvidationsvärden). Väsentlighetsprincipen Principen innebär att man inte skall lägga ned för mycket arbete på obetydliga poster och värden. Har betydelse för klassificering av affärshändelser och periodisering. Matchningsprincipen Principen innebär att kostnader skall matchas mot intäkter. Det vill säga, kostnader uppstår för att intäkter skall kunna förvärvas. Har betydelse för bokföring av varulager och varukostnad (Kostnad för sålda varor) exempelvis. Försiktighetsprincipen Principen innebär att försiktighet skall iakttagas vid värdering av tillgångar. Värdering får inte bygga på allt för osäkra antaganden. Anskaffningsvärdet är oftast grunden för värdering av tillgångar. Lägsta värdets princip är en princip som kommer från försiktighetsprincipen som innebär att omsättningstillgångar skall värderas till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Det är svårt att motivera uppskrivningar av tillgångar men lättare att motivera nedskrivningar enligt försiktighetsprincipen. Jämförbarhetsprincipen Principen innebär att företag skall tillämpa samma redovisningsprinciper från år till år i så stor utsträckning som möjligt. Jämförbarhetsprincipen finns för att man skall kunna jämföra resultat och ställning mellan år i samma företag. Vid byten av redovisningsprincip skall företag räkna om tidigare års resultat och ställning enligt den nya redovisningsprincipen så att man kan jämföra siffrorna mellan åren. Kontinuitetsprincipen Principen innebär att det via balansräkningen skall finnas en koppling mellan åren. Utgående balans i balansräkningen år 1 skall in som ingående balans år 2. Post för post principen Principen innebär att de ingående delarna i en redovisningspost skall värderas var för sig. Exempelvis så skall de obetalda fakturorna i posten kundfordran värderas var för sig. Produkterna i posten varulager skall värderas var för sig i lagervärderingen.
Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN
Ny ekonomi 2016 2014-11-26 EKONOMIDAGEN Innehåll Bakgrund / repetition Vad är på gång? Vad ändras? Hur förbereder vi oss? Svar på frågan: Hur påverkas jag? Vad går projektet ut på? Att byta ekonomisystem
Läs merNy Ekonomi AGNETA SJÖFORS OCH LISE BRÖNDUM, LUNDS UNIVERSITET
Ny Ekonomi AGNETA SJÖFORS OCH LISE BRÖNDUM, LUNDS UNIVERSITET Introduktion och syfte LU bytt ekonomisystem och ekonomimodell från och med 2016. Projektet har pågått sedan början 2014 och slutförs i slutet
Läs merNy ekonomi LISE BRÖNDUM
Ny ekonomi LISE BRÖNDUM Lise Bröndum Fd ekonomidirektör Projektägare till projektet Ny Ekonomi Lunds universitet Grundat 1666 42 000 studenter (individer/år) 7 400 anställda - 800 professorer - 4 000 lärare/forskare
Läs merNy ekonomi 2016 hur påverkar det dig?
1 2015-10-22 Anställda vid Lunds universitet Projekt Ny ekonomi 2016 Agneta Sjöfors, projektledare Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig? Bättre ekonomiadministrativt stöd till forskningsprojekt Nytt sätt
Läs merNy Ekonomi 2016 AGNETA SJÖFORS, LUNDS UNIVERSITET
Ny Ekonomi 2016 AGNETA SJÖFORS, LUNDS UNIVERSITET Lunds universitet Grundat 1666 41 000 studenter (individer/år) 7 500 anställda - 800 professorer - 4 200 lärare/forskare och doktorander Omsättning 7,5
Läs merRemissvar ny ekonomimodell och ekonomisystem
YTTRANDE 1 2013-12-12 Diarienummer Remissvar ny ekonomimodell och ekonomisystem Naturvetenskapliga fakulteten lämnar följande synpunkter på remiss om ny ekonomimodell och ekonomisystem. Det är ett mycket
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merFörvaltningschefen, Susanne Kristensson Utvecklingskategori: Ansvarig i linjen för projektet: Kristine Widlund Projektledare:
Projektplan SSC - Lönetjänster 2016-08-30 SSC - Lönetjänster BASINFORMATION Projektnummer: 43007 Dnr: Sponsor: Förvaltningschefen, Susanne Kristensson Utvecklingskategori: Ansvarig i linjen för projektet:
Läs merEkonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (12) Ekonomiavdelningen Karolina Pihlblad Utgåva 3.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merUtbildning NY EKONOMI ht 2015 STARTSKOTTET
Utbildning NY EKONOMI ht 2015 STARTSKOTTET Vi som håller i dagens utbildningspass: Agneta Sjöfors, projektledare Elisabeth Pupp, biträdande projektledare Helena Jönsson, biträdande projektledare Utbildningen
Läs merHantering av personuppgifter inom Lunds universitet
PROJEKTPLAN 1 2017-09-25 Dnr STYR 2016/1173 Förvaltningschefen Hantering av personuppgifter inom Lunds universitet Upprättad av: Kristina Arnrup Thorsbro Datum: 2016-10-20 version 1 2016-12-15 version
Läs merEkonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (7) Ekonomiavdelningen Bilaga 3 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Läs merClaes Nilsson, ekonomidirektör Projektägare till projektet EASY
Claes Nilsson, ekonomidirektör Projektägare till projektet EASY Uppsala universitet i siffror Sveriges första universitet - grundat 1477 Rankning: bland de 100 bästa universiteten i världen i de tre största
Läs merIntern styrning och kontroll
Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag
Läs merProjektdirektiv Budgetverktyg
Diarienr: Y 2017/3 Budgetverktyg Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare Peter Tellberg/Anna Lindholm och projektledare om förutsättningarna för förberedelsearbetet Filnamn: Budgetverktyg
Läs merSLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet
Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs merVi som håller i dagens utbildningspass: Syfte med dagens utbildning. Utbildning NY EKONOMI ht Karin Olandersson.
Utbildning NY EKONOMI ht 2015 ANSKAFFA RESURSER Vi som håller i dagens utbildningspass: Karin Olandersson Kerstin Larsson Syfte med dagens utbildning Förståelse och övergripande kunskap om ekonomimodellen
Läs merFöreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
Läs merInrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan
2018-08-2116 DNR:2018/1313 PROJEKTPLAN Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan Projektledare Beställare Delprojektledare redovisas under avsnitt 4 Lotten Glans organisation
Läs merHantering av personuppgifter inom Lunds universitet
PROJEKTPLAN 1 2018-05-09 Dnr STYR 2016/1173 Förvaltningschefen Hantering av personuppgifter inom Lunds universitet Upprättad av: Kristina Arnrup Thorsbro Datum: 2016-10-20 version 1 2016-12-15 version
Läs merGranskning av lönesystem
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...
Läs merWorkshop ekonomimodell LNU. Hfr 12-13 nov 2015
Workshop ekonomimodell LNU Hfr 12-13 nov 2015 Joakim Karlsson, redovisningschef LNU Ny ekonomimodell för att möta förbättringsbehoven i en föränderlig organisation Innehåll Om Linnéuniversitetet Fusion/sammanslagning
Läs merOBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar
Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merPROJEKTDIREKTIV Dokumentdatum Ev. diarienummer Skapat av Victor Forsberg. Version Datum Kommentar Skapat av
PROJEKTDIREKTIV Dokumentdatum Ev. diarienummer 2014-12-10 Skapat av Projektdirektiv Införande av Ladok3 Version Datum Kommentar Skapat av 0.1 0.2 0.3 0.4 2014-10-06 2014-12-04 2014-12-10 2016-12-08 Ändring
Läs merOBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar
Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.
Läs merBilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Läs merVälkomna till information ang. förändringsarbetet inom kansli EMV
Välkomna till information ang. förändringsarbetet inom kansli EMV Tid: Tisdagen den 4 december kl. 14.15 15.15 Plats: GK-salen Inledning: Eva Särbring Presentation av vårt KIA-arbete: Karin Ekborg-Persson
Läs merProjektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Läs merBilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Läs merPresentation IT i Staden
Presentation IT i Staden Aktuellt från projektet nytt ekonomikoncept i Göteborgs Stad 2012-11-21 Tillbakablick från introduktionsstudie till idag Övergripande vision Behov framtida ekonomikoncept Konkretiserad
Läs merProjektplan GIS STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN (9) Dnr STN-1121/2015
STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN 2015-09-01 1 (9) Dnr STN-1121/2015 Projektplan GIS 1. Mål Staden ska ha ett väl fungerande GIS med lättillgänglig och logisk åtkomst till geografisk information. GIS
Läs merÄndring i delegationsordning / attestordning
RÄTTELSEBESLUT 1 2010-09-30 (Korrigerat 2010-12-20) Dnr EK 2010/43 Ändring i delegationsordning / attestordning Bakgrund 2009-01-01 infördes en ny organisation för gemensam förvaltning och service, under
Läs merFrån och med 2017 finns nya rutiner för de föreningar som har sitt bankkonto genom Stockholms arbetarekommun.
Från och med 2017 finns nya rutiner för de föreningar som har sitt bankkonto genom Stockholms arbetarekommun. För att kunna teckna bankkonto via Stockholms arbetarekommun ska föreningen: Teckna konto och
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merSystemägande och systemförvaltning vid Lunds universitet
BESLUT 1 2017-06-22 Dnr STYR 2017/946 Rektor Systemägande och systemförvaltning vid Lunds universitet Bakgrund Universitetet genererar och hanterar stora mängder information. Denna information måste hanteras
Läs merDatum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson
Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig
Läs merVälkomna till årets ekonomidag!
Ekonomidag 2011 Välkomna till årets ekonomidag! Mötesplats för oss som arbetar med ekonomifrågor! Information och diskussion Nyheter Möjligheter till direktkontakter och ställa frågor Träffa varandra och
Läs merByta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Läs merINFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Läs merUppföljning verksamhetsplan för ekonomiavdelningen 2012 (per augusti)
HÖGSKOLAN I BORÅS Gemensamma förvaltningen Ekonomiavdelningen Linda Sörensen, Ekonomichef UPPFÖLJNING 2012-09-12 GEA 69 1 (8) Enhetschef för gemensamma förvaltningen Uppföljning verksamhetsplan för ekonomiavdelningen
Läs merRubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
Läs merModernisering av föreningsstödet i Norrköpings kommun
PROJEKTPLAN 1(8) 2016-06-02 KS 2015/0490 Handläggare, titel, telefon Per Grundtman, projektledare 011-15 19 69 Projektplan Modernisering av föreningsstödet i Norrköpings kommun Ändringshantering Version
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merBeslutsstöd för Lärosäten
Innehållsförteckning Ett sammanhållet beslutsstöd för verksamhetsstyrning... 3 Applikationer som stödjer lärosätets hela verksamhet... 4 Hypergene Verksamhetsplan... 6 Hypergene Budget & Prognos... 7 Hypergene
Läs merProjektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola
Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie
Läs merAnalys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10
KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merRutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet
1 (15) Beslut 2014-06-19 Dnr SU FV-1.1.5-1936-14 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Detta beslut ersätter tidigare beslut
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merExternt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merProjektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund
Projektdirektiv Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund Dokument: Projektdirektiv Version: 20190114 Författare: Åda Ab Sida: 1 (10) författare: Åda Ab Sida: 2 (10) Innehåll
Läs merEkonomistyrregler vid Umeå universitet
Ekonomistyrregler vid Umeå universitet Föredragande Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson Sammanfattning Ekonomistyrregler vid Umeå universitet infördes och fastställdes
Läs merPROJEKTPLAN. Införande av studieavgifter vid Umeå universitet. Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn
Sid 1 (10) PROJEKTPLAN vid Umeå universitet Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn vid Umeå universitet Fastställt av Rektor Dokumentansvarig Dokumentidentitet Projektplan
Läs merUniversitetsgemensam ITverksamhet
Dnr UFV 2018/1682 Universitetsgemensam ITverksamhet vid Uppsala universitet Fastställt av rektor Beredning har gjorts med vicerektorerna, universitetsdirektören och överbibliotekarien. Innehållsförteckning
Läs merInternrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall 2009-02-18 Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009 1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet med internrevisionsförordningen
Läs merGranskning av klassificering drift/investering
Revisionsrapport Granskning av klassificering drift/investering Botkyrka kommun 2010-05-31 Anders Petersson Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund/syfte,
Läs merRegionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv
Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala
Läs merLE3 REDOVISNING & BOKFÖRING
LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...
Läs merEKONOMISTYRREGLER VID UMEÅ UNIVERSITET
EKONOMISTYRREGLER VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Ekonomi Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten Ersätter dokument: Ekonomistyrregler
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merÅrsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion
Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets
Läs merRegler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag
Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merNytt leasingsystem. Förslag till beslut
Nytt leasingsystem Förslag till beslut Förslag till beslut Styrelsen i Göteborgs Stads Leasing beslutade att inleda processen med att byta leasingsystem enligt bifogat underlag i form av budget, tidplan,
Läs merMinikurs Ekonomitips och användbara rapporter
Minikurs Ekonomitips och användbara rapporter Föreläsare: Örjan Brolin och Stefan Hylenius, (i Jönköping föreläser Claes Groening) I denna minikurs får du ta del av ett antal ekonomirelaterade tips. Vi
Läs merProcess för intern styrning och kontroll
UFV 2015/612 Process för intern styrning och kontroll Fastställd av universitetsdirektören 2015-11-09 Innehållsförteckning Uppdraget 3 Genomförande 3 Resultat från intervjuer 3 Process för ISK 4 Riskanalyser
Läs merAttestinstruktion för servicenämnden
Malmö stad Serviceförvaltningen STYRDOKUMENT Dokumentets rubrik (samma som textrubrik) Attestinstruktion för servicenämnden Diarienummer SN-2017-618 Organisation (förv./ avdelning/ enhet) Servicenämnden
Läs merLunds universitets handläggningsordning för forskningsprojekt inom Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020 (2014-2020)
BESLUT 1 2014-03-27 STYR 2014/203 Rektor Lunds universitets handläggningsordning för forskningsprojekt inom Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020 (2014-2020) Bakgrund Denna handläggningsordning
Läs merInternrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag Dnr B 5 350/08
Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2008 Christina Wannehag 2008-02-20 Dnr B 5 350/08 REVISIONSPLANEN FÖR ÅR 2008 1. Inledning Internrevisionen vid Göteborgs universitet bedrivs i enlighet
Läs merSkrivelse gällande stiftelsen Gräsöfondens administration och ekonomi
Sidan 1 av 7 Strategienheten Datum Dnr Sid 2016-02-03 2015 KS 895 1 (3) Gräsöfondens styrelse Skrivelse gällande stiftelsen Gräsöfondens administration och ekonomi Bakgrund Gräsöfonden har sedan bildandet
Läs merPROJEKTPLAN. Upphandling Ekonomisystem DNR: 2018/887. Beställare Mikael Ward, Ekonomichef
2018-04-23 DNR: 2018/887 PROJEKTPLAN Upphandling Ekonomisystem -19 Projektledare Thomas Nilsson Ansvarig avdelning Namn:EKO Projekttid Beställare Mikael Ward, Ekonomichef Start: 2018-03-18 Avslut: 2018-12-31
Läs merOlle Lindström 08-523 031 10 olle.lindstrom@sodertalje.se
1 (2) 2011-03-07 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Olle Lindström 08-523 031 10 olle.lindstrom@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Förslag till internkontrollplaner för
Läs merPROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Läs merProjektplan Facility Management inom Medicinska fakulteten
2019-03-04 Projektplan Facility Management inom Medicinska fakulteten BASINFORMATION Dnr/projektnummer: DFS STYR 2019/412 Projektägare: Erik Renström, Dekan, Medicinska fakulteten Projektansvarig: Mattias
Läs merStadsledningskontorets system för intern kontroll
Bilaga Stadsledningskontorets system för intern kontroll Inledning I dokumentet redovisas de grundläggande lagarna och reglerna som styr den interna kontrollen samt en definition av begreppet intern kontroll
Läs merProjektplan: Internwebben
1 (5) Projektplan: Internwebben Uppdragsgivare: Ulf Heyman Projektledare Maria Hart Uppdaterad projektplan vid teknikbyte: 2009-10-26 Bakgrund och motiv Nuvarande intranät MittSLU - håller inte måttet,
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Teknikprojekt mobilitet 1 Dokumentbeskrivning: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna
Läs merTillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Tillförlitlighet i ekonomiska prognoser Anneth Nyqvist, certifierad kommunal revisor Februari 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS Linda Sörensen, projektledare AKTIVITETSPLAN 2013-12-02. 1 Dnr 665-13 Bilaga 1. Linda Sörensen. Klart. Klart Klart.
Fas 3 - Implementering ny organisation Projektstyrning Etablera projektorganisation för fas 3 Utforma principer för bemanning Implementeringsgrupp Boka erforderliga möten Definiera roller och ansvar Beställargrupp
Läs merSP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren
SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut
Läs merFörstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun
Linköping 2007-11-21 Kommunens revisorer Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Inledning och bakgrund Om anläggningstillgångar ska bibehålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande
Läs merFör att fakturera och hantera övrig ekonomi som reskontror och bokföring användes ett traditionellt ekonomisystem.
Om Pressinfo Media AB Pressinfo arbetar med tryckta och digitala medier, t ex produktion och annonsförsäljning till tidningar, på uppdrag av företag och organisationer. Läs mer om Pressinfo på www.pressinfo.se
Läs merImplementation av ifenix. En översikt
Implementation av ifenix En översikt 2 (6) Implementation Innehållsförteckning Projektstart 3 Resursanpassad implementation 3 Personlig implementation 3 Masterdata 3 Artiklar 4 Leverantörer 4 Kunder 4
Läs merREVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012
Internrevisionen Till styrelsen vid Göteborgs universitet Jan Sandvall 2012-02-20 Dnr V 2012/89 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012 Styrelsesammanträde 2012-02-20, punkt 8 1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merRevisionsrapport Bokslutsprocessen
www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2
Läs merÖvergång till komponentavskrivning
INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har
Läs merPROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering
MAH/ Bibliotek och IT 1(6) IT-ledningsgruppen 2012-06-26 Version 1.0 PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Bibliotek och IT 205 06 Malmö
Läs merLunds universitet / Avdelning budget och uppföljning/hfr Budget och prognos i EOS
Budget och prognos i EOS Effekter av en gemensam budgetprocess Universitetsgemensam syn på budget och prognos Kvalitetshöjning Kortare ledtider Minskat personberoende Användarupplevelse Stöd i budgetarbetet
Läs merVälkomna till utbildning i internfakturor och omföringar!
EKONOMIENHETEN Välkomna till utbildning i internfakturor och omföringar! Inställningar i Agresso Redovisningsplan: ansvar, verksamhet, motpart och finansiär mm Söka begreppsvärden Omföringar, reversering
Läs merLadok3 SamIT 2013-05-24
Ladok3 SamIT 2013-05-24 Kort om Ladok och Ladok3 Ladok är ett gemensamt nationellt system för studiedeltagande, resultat och examina. Ägs och drivs av medlemslärosätena (i princip samtliga svenska UoH,
Läs merRevisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan
Revisionsplan 2016 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan 0 Sammanfattning Förslaget till revisionsplan baseras på en risk- och väsentlighetsanalys som internrevisionen genomfört. Analysen bygger
Läs merSyften och särart. Processen. Olika informationsbehov. Den interna redovisningen kan vara. AJK kap 15 - Vad är intern redovisning?
AJK kap 15 - Vad är intern? Syften och särart Jämförelse mellan intern och extern Syften Ge interna intressenter underlag för bedömning av resultat och prestationer att följa upp planer Bättre styrning
Läs merLöpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner
www.pwc.se Revisionsrapport Simon Lindskog Dennis Hedberg Löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2
Läs merKapitel 1 Tillämpning
Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)
Läs merGEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER
GEMENSAM ANVISNING OM BUDGET OCH REDOVISING FÖR INTEGRERADE INSTITUTIONER Ekonomiavdelningarna 2009-09-16 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2. B UDGET... 4 2.1 Budget kärnverksamhet...
Läs merFöreskrifter för inköp vid Lunds universitet
BESLUT 1 (3) 2013-12-12 Dnr EK 2012/103 Rektor Föreskrifter för inköp vid Lunds universitet Bakgrund Lunds universitet beslutade 2010-09-30 Dnr EK 2010/26 om Föreskrifter för inköp. Inköpspolicy Universitetsstyrelsen
Läs mer