Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10

Transkript

1 KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4 diskuterade vi olika principer som redovisningen vilar på och som styr dess utformning. I detta avslutande kapitel är vår ambition att sätta ihop resultaträkningen, balansräkningen och företagets kassaflöde och visa på hur olika redovisningsprinciper styr deras utformning. Vår ambition är att skapa en förståelse för hur de olika rapporterna hänger ihop och hur deras utformning påverkas av redovisningsprinciper. Den uppställningsform vi valt för resultaträkning och balansräkning skiljer sig från den som företag publicerar. Kapitlet använder sig av ett fiktivt företag där vi bortser från skatt för att i stället låta sambanden mellan resultaträkning och balansräkning stå i förgrunden. En grundläggande idé är att företag antas fortsätta sin verksamhet för en överskådlig framtid, den s.k. fortlevnadsprincipen. Den kommer vi att bryta emot här och antar i stället att företaget endast kommer att existera i fem år. Företaget startas genom att ägaren betalar in i aktiekapital. På företagets första dag ser dess balansräkning ut på följande vis: Balansräkningen för Technology (första dagen) Kassa () Eget kapital och skulder Eget kapital ()

2 2 ANALYS OCH SAMBAND Aktieägarens insats återfinns på skuldsidan då det utifrån företagets synvinkel är kapital som det fått till låns, i så måtto att aktieägaren önskar avkastning på det. Det egna kapitalet är i sig inte pengar som existerar på ett enskilt konto, utan det motsvaras av tillgångar i företaget, i detta fall tillgången kassa. Kassan är en tillgång då den har förvärvats historiskt, företaget kontrollerar den och vi förväntar oss framtida ekonomiska fördelar av den de tre kriterierna för en tillgång. För de köper företaget en maskin som bedöms hålla i fem år och som behöver en årlig service om Vad som sker i och med att företaget köper maskinen är att det ger upp en tillgång (kassa) mot en annan tillgång, en maskin. Balansräkningen får då följande utseende: Reviderad balansräkning för Technology Kassa 0 Maskin ( Äger ) Eget kapital och skulder Eget kapital ( Skyldig ) Ingenting har skett med företagets förmögenhet: de i eget kapital exi sterar dock numera i form av en maskin. na är lika stora som företagets skyldigheter. Under det första året sker följande: (1) företaget säljer för vilket skapar kostnader om , och (2) det betalar service om Om vi ska beskriva företagets kassaflöde så har flutit in till företaget och har betalats ur företaget med andra ord är effekten av rena penningtransaktioner 0. Tidigare i boken har vi nämnt att ett företags resultat är skillnaden mellan intäkter och kostnader. För år 1 var intäkterna , medan kostnaderna var , då maskinens årliga avskrivning är Avskrivningen görs av två skäl: För det första önskar vi ge en rätt visande bild av företagets ställning. Då vi här antar att maskinen kommer att producera ekonomiska fördelar för företaget under fem år, förväntar vi oss efter år 1 ytter ligare fyra års ekonomiska fördelar av maskinen. Därav periodiserar vi en årskostnad för att spegla den förbrukning av resursen som skett. Det andra skälet är att vi önskar matcha de intäkter ett företag har under en period med de kostnader som det har under den perioden. För att företaget skulle kunna producera i intäkter krävdes det med andra ord i förbrukning av maskinen, då det var denna som skapade produkterna som sålts. Att vi väljer att periodisera utgiften för maskinen för att kunna matcha intäkterna med kostnaderna kan innebära en konflikt mellan försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. Konflikten mellan principerna kan förstås genom att matchningsprincipen i sig bygger på ett antagande om att tillgången kommer att generera intäkter för fem år framöver, vilket i sig är ett allt annat än försiktigt antagande. I vårt fall förklaras skillnaden mellan företagets kassaflöde och resultat med avskrivningen om , vilket gör att företaget redovisar ett resultat om En titt på företagets resultaträkning år 1 ger då följande:

3 3 KAPITEL 10 RESULTATRÄKNING ÅR 1 Försäljning Kostnad sålda varor Förlust Resultaträkningen summerar transaktioner under ett år medan balansräkningen är en summering av företagets ställning och innehåller företagets samlade historia. Vi inledde med att nämna att resultaträkningen och balansräkningen hänger ihop. I detta fall innebär det att förlusten om förs direkt över till balansräkningen och minskar ägarnas förmögenhet med summan. För att åskådliggöra detta visar vi balansräkningen vid slutet av år 1 nedan: Balansräkning slutet av år 1 Kassa 0 Maskin Eget kapital Förlust Summa tillgångar Summa eget kapital En förlust om innebär att företaget endast skulle kunna betala tillbaka till sina ägare vid årets slut. Omvänt äger företaget endast tillgångar för Trots att nettot av kassaflödet för året var 0 blev resultatet , där skillnaden förklarades av avskrivningen, som i sin tur avspeglar det faktum att företaget använt maskinen ett år. Under år 2 ökar företagets försäljning, vilket ger en resultaträkning som ser ut så här: RESULTATRÄKNING ÅR 2 Försäljning Kostnad sålda varor Förlust Om vi ska beskriva kassaflödena under år 2 så har kommit in från kunder och har betalats ut, vilket ger ett nettoinflöde av pengar om Till följd av avskrivningarna så blir det rapporterade resultatet Från år 1 vet vi att förlusten kommer att minska aktieägarens förmögenhet i företaget det egna kapitalet. På tillgångssidan kommer företagets tillgångar att minska med samma summa. Ett annat sätt att visa sambandet mellan resultaträkningen och

4 4 ANALYS OCH SAMBAND balansräkningen är genom bilden nedan, där vi lyft in företagets resultaträkning för år 2 på skuldsidan i balansräkningen. Balansräkning slutet av år 2 Kassa ( ) Maskin Ingående eget kapital Försäljning Kostnad sålda varor Förlust Summa tillgångar Summa eget kapital Om vi visar balansräkningen på detta vis kan vi analysera orsakerna till att det egna kapitalet minskat till från Trots att företaget genererar ett positivt kassaflöde om så är resultatet negativt. Antingen måste försäljningen öka med utan att kostnaderna ökar, eller så måste kostnaderna minskas med med bibehållen försäljning för att företaget ska nå ett nollresultat och på så sätt hindra att företagets egna kapital urgröps ytterligare. I början av år 3 lyckas företaget köpa ett konkurslager av produkter som det tror sig kunna sälja till ett högre pris under året. För lagret betalar det Utöver dess vanliga verksamhet lyckas företaget sälja hälften av lagret för , vilket vi kallar för produkt b nedan. Vid en försäljning om för företagets första produkt blir resultaträkningen för år 3 följande: RESULTATRÄKNING ÅR 3 Försäljning Försäljning b Kostnad sålda varor Kostnad sålda varor b Vinst Innan företaget köpte in konkurslagret hade det inte haft ett lager. Efter år 3 finns det dock ett lager, eftersom företaget inte lyckades sälja alla produkterna. Frågan blir då hur mycket lagret blir värt i balansräkningen. Sedan tidigare har vi nämnt att lagret ska värderas till sitt anskaffningsvärde, vilket för de resterande produkterna blir 3 000, även om vi har goda skäl att tro att produkterna kan säljas för ett avsevärt högre pris. Att företaget tar upp lagret till anskaffningspriset ger i

5 5 KAPITEL sin tur en konflikt mellan två principer: relevans- kontra försiktighetsprincipen. Anledningen till att lagervärderingen ger oss en konflikt mellan de två är att enligt försiktighetsprincipen ska lagret tas upp till det pris vi köpte det för, medan relevansprincipen syftar till att spegla ett korrekt värde för alla som har ett intresse av företaget. För företaget skulle en värdering till försäljningspriset öka dess tillgångar, men i och med att lagret nu tas upp till ett lägre värde än det verkar kunna säljas för, blir betydelsen av att relevansprincipen skuffas undan till förmån för försiktighetsprincipen att företaget per definition snedvrider informationen om lagrets verkliga värde. Försiktighetsprincipen betyder per definition att vi tar upp lagret till ett lägre värde än det varorna betingar på marknaden. Balansräkningen för företaget kommer vid utgången av år 3 att ha följande utseende: Balansräkning slutet av år 3 Kassa Maskin Lager Eget kapital (initialt) Förlust år Förlust år Vinst år Summa tillgångar Summa eget kapital Uppgift 10:1 a Skapa resultaträkning och balansräkning för år 4 och 5. För år 4 finns följande information: försäljningen är totalt , varav är för produkt b, kassaflödet är och lagret är 0. För år 5 finns följande information: försäljningen är och företagets resultat är b Fyll i följande tabell över kassaflöden och resultat. Kassaflöde År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Vinst/förlust

6 358 6 FACIT Fv långfristiga gsverksamheten skulder K Facit 10:1 a ÅR 4 OCH 5 Försäljningen årets utbetalningar = kassaflödet x = x = Av dessa vet vi att är för service: alltså blir kostnad såld vara Resultaträkning år 4 Försäljning Försäljning b Kostnad sålda varor Kostnad såld vara b Vinst Vilket ger följande balansräkning för år 4: Balansräkning slutet av år 4 Kassa Maskin Lager 0 Summa tillgångar Eget kapital (initialt) Förlust år Förlust år Vinst år Vinst år Summa eget kapital För år 5. Utnyttja det faktum att resultat + avskrivningar = kassaflödet, vilket ger Försäljningen årets utbetalningar = kassaflödet x = x =

7 359 FACIT Av dessa vet vi att är för service alltså blir kostnad såld vara Detta ger oss följande resultaträkning för år 5: Resultaträkning år 5 Försäljning Kostnad sålda varor Vinst Vilket ger följande balansräkning för år 5: Balansräkning slutet av år 5 Kassa Summa tillgångar Eget kapital (initialt) Förlust år Förlust år Vinst år Vinst år Vinst år Summa eget kapital b År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Kassaflöde Vinst/förlust