Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro



Relevanta dokument
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

30 REKLISTAN

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Hur högt är för högt blodtryck?

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Familjär Hyperkolesterolemi

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

VÄLKOMNA till Ullinge!

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

BESLUT. Datum FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box Sollentuna

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Lipidbehandling med statiner ger god prevention vid typ 2-diabetes Interventionsstudier stärker stödet för aktiv behandling av riskpatienter

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

livsmedels effekt på LDL-kolesterol

Hälsoeffekter av motion?

Information till dig som har kranskärlssjukdom

En resa för livet! ... en helt overklig framgångssaga för Pfizer och alla de patienter som kunnat få del av denna behandling.

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Delområden av en offentlig sammanfattning

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Dyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala

Behandling av Hyperlipidemi

Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral

Lipider i tiden. En exposé över state of the art Vad är sanningen????

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Olov Wiklund, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Jan Håkansson, Krokoms hälsocentral, Krokom

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

-ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag Statinbehandling av sköra äldre patienter

Aterosklerosens olika ansikten

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

också påtagligt få biverkningar. Statinbehandling

Kardiovaskulär prevention vid typ 2-diabetes med sikte på lipidsänkning Det är statiner som gäller, visar FIELD

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Delområden av en offentlig sammanfattning

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Blodtryck och statiner

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni

PCSK9-hämmare åt folket?

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Stillasittande & ohälsa

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Målblodsocker vid typ 2 diabetes

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

10 Vad är ett bra HbA1c?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Transkript:

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10

Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete med företag som utvecklar läkemedel mot hjärtkärlsjukdomar, f.n. Amgen, AstraZeneca, Genzyme, KaroBio, MSD, Roche, Sanofi-Aventis Konsultuppdrag med AstraZeneca, MSD, Pfizer, Roche Aktier i EDIO Health Care

Dödlighet per 100000 i cirkulationsorganens sjukdomar i Sverige 1987-2010 i Sverige 1987-2010 Män 1000 900 Kvinnor 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Dödsorsaker i Sverige 2009, % Kvinnor Män Andningsorganen 6,4 6,3 Hjärt- och kärlsjukdomar 40,6 39,6 Matsamältningsorganen 3,2 3,2 Psykiska störningar 4 6,9 Skador och förgiftningar 3,8 6,7 Symtom och sjukdomstecken 2,8 1,1 Tumörer 23,2 26,7 Övriga 13,1 12,4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 1-diabetes En konsensuspanel fick ta ställning till påståendet För patienter med typ 1-diabetes och LDL-kolesterol över 2,5 mmol/l ger behandling med statin en patientnytta som är större än olägenheten. Konsensus uppnåddes.

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 2-diabetes primär prevention Vid typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom minskar statinbehandling risken för akut hjärtkärlkomplikation (död i koronarsjukdom, hjärtinfarkt, stroke och koronar revaskularisering) (hög evidensstyrka).

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Typ 2-diabetes sekundärprevention Hos patienter med typ 2-diabetes och tidigare hjärtkärlsjukdom medför behandling med statiner större patientnytta än olägenhet (etablerad praxis).

Årsrapport NDR 2011

Årsrapport NDR 2011

SEPHIA årsrapport 2010 Figur 33. Andel patienter med LDLkolesterol < 2,5 mmol/l eller ApoB/ApoAlkvot under 0,7 (män) eller 0,6 (kvinnor), av patienter vid 1:a uppföljningen 2010, per år och sjukhus med minst 10 patienter. Genomsnitt 2010 (tidigare år inom parentes).

FRAMINGHAM: CHD RISK 3 CHD RISK 2 1 0 2,5 4,0 5,5 LDL- cholesterol (mmol/l) 2,2 1,2 1,7 0,6 HDL-C (mmol/l) * Men aged 50-70 Gordon, Castelli et al. Am J Med 1977;62:707 714

FRAMINGHAM: CHD RISK! 3 CHD RISK 2 1 0? 2,5 4,0 5,5 LDL- cholesterol (mmol/l) 2,2 1,2 1,7 0,6 HDL-C (mmol/l) * Men aged 50-70 Gordon, Castelli et al. Am J Med 1977;62:707 714

Diabetes Care 1997 Apr;20(4):614-20. Cholesterol lowering with simvastatin improves prognosis of diabetic patients with coronary heart disease. A subgroup analysis of the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) Pyŏrälä K, Pedersen TR, Kjekshus J, Faergeman O, Olsson AG, Thorgeirsson G. Effektmått Diabetiker n=202 Icke-diabetiker n=4242 RR p RR p Total dödlighet 0,57 0,087 0,71 0,001 Stora hjärthänd. 0,45 0,002 0,68 0,0001 All ateroskleros 0,63 0,018 0,74 0,0001

Diabetes i Heart Protection Study Lancet 361, 2003; 2005 Absolut effekt av 5 års simvastatinbehandling på första stora kärlutfallsmåttet hos patienter med enbart diabetes, kärlsjukdom eller båda.

Diabetes i Heart Protection Study Den totala riskminskningen med c:a ¼ som åstadkommes med en mmol/l minskning av LDL-kolesterol kan efter fem års behandling förväntas leda till omkring 30 färre stora kranskärlshändelser per 1000 diabetiker utan kärlsjukdom jämfört med omkring 90 per 1000 hos dem som har både diabetes och kärlsjukdom. Lancet 361, 2003; 2005

Aim of CARDS To evaluate the effectiveness and safety of atorvastatin 10mg daily versus placebo in the primary prevention of cardiovascular disease (major coronary events, revascularisation and stroke) in patients with type 2 diabetes without raised cholesterol levels www.thelancet.com Vol 364;2004:685

Lipid Levels by Treatment 6 Total cholesterol (mmol/l) Average difference 26% 1.4 mmol/l (54mg/dL) p<0.0001 4 LDL cholesterol (mmol/l) Average difference 40% 1.2 mmol/l (46mg/dL) p<0.0001 4 2 3 2 1 0 0 0 1 2 3 4 4.5 0 1 2 3 4 4.5 Years of Study Years of Study Placebo Atorvastatin www.thelancet.com Vol 364;2004:685

Cumulative Hazard for Primary Endpoint Relative Risk Reduction 37% (95% CI: 17-52) Cumulative Hazard (%) 15 10 5 P=0.001 Placebo 127 events Atorvastatin 83 events Placebo Atorva 0 0 1 2 3 4 4.75 1410 1428 1351 1392 1306 1361 1022 1074 651 694 305 328 Years www.thelancet.com Vol 364;2004:685

Efficacy of cholesterol-lowering therapy in 18,686 people with diabetes in 14 randomised trials of statins: a meta-analysis. 14 behandlingsstudier med statin med 18 686 (1 466 typ 1) deltagande diabetiker Medeluppföljningstid: 4,3 år Antal effektmått: 3 247 Effekt på totalmortaliteten: 9%, p=0,02 per mmol/l sänkning av LDL-k Effekt på vaskulär mortalitet: 13%, p=0,008 per d:o Effekt på stora kärlhändelser: 21%, p=0,0001 per d:o Efter 5 års behandling hade 42 (95% CI 30-55) färre stora kärlhändelser per 1000 Effekter på icke-diabetiker av samma storleksordning Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM,Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet. 2008 Jan 12;371(9607):117-25.

Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by clinical condition in participants with or without diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet. 2008 Jan 12;371(9607):117-25.

Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by baseline plasma lipids in participants with diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet. 2008 Jan 12;371(9607):117-25.

Proportional effects on major vascular events per mmol/l reduction in LDL cholesterol by baseline LDL cholesterol in participants with or without diabetes Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators Kearney PM, Blackwell L, Collins R, Keech A, Simes J, Peto R, Armitage J, Baigent C. Lancet. 2008 Jan 12;371(9607):117-25.

Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a metaanalysis of data from 170 000 participants in 26 randomized trials Cholesterol treatment trialists (CTT) Collaboration. Lancet 2010, vol. 376, 1670-1681

CTT 2010: Cancer

Effekt påmce per 1.0 mmol/l LDL-K-minskning, jämfört med baseline LDL-K I mindre intensiv el kontrollgrupp CTT Collaboration. Lancet, 2010 vol 376, 1670

Sambandet mellan lipidriskvariabler och kärlhändelser vid LDL-K under 2,0 mmol/l i IDEAL-studien Increase of 1 SD in the variable ApoB ApoB/A1 Non-HDL-C HR 1.12 1.22 1.18 95% CI 1.09,1.29 1.12,1.33 1.09,1.27 P χ 2 0.001 0.0001 0.0001 Olsson AG & al. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2011 Apr;18(2):262-9

Rekommenderade behandlingsmål för patienter med diabetes and CAD (enligt European Guidelines for Cardiovascular Disease Prevention) Lipidprofil, mmol/l Totalkolesterol<4.5 LDL-kolesterol 1.8 HDL-kolesterol Män>1.0 Kvinor>1.2 Triglycerider<1.7 TC/HDL<3 Eur Heart Journal Suppl (2007) 9,C3-C74

Nya ESC/EAS riktlinjer 2011: Riskberäkning Total kärlsjukdomsrisk Sannolikheten att en person får aterosklerotisk sjukdom under en definierad tid Mycket hög risk Känd kärlsjd Typ 2 diabetes Type 1 diabetes med mikroalbuminuri Kronisk njursjd 10 års risk-score 10% Hög risk Kraftigt förhöjda enskilda riskfaktorer 10-årsSCORE risk 5% och < 10% Måttlig risk SCORE 1% och <5% Eur Heart Journal (2011) 32, 1769-1818

Nya ESC/EAS riktlinjer 2011: Jämfört med tidigare rekommendationer Nytt Nya målvärden för LDLkolesterol <3.0 mmol/l måttlig risk <2.5 mmol/l hög risk <1.8 mmol/l mycket hög risk Och/eller minst 50% minskning om inte denna nivåkan nås vid mycket hög risk Tidigare skulle LDLkolesterol vara <3.0 mmol/l generellt <2.5 mol/l vid högsta risk Med möjligheten <2.0 om möjligt Eur Heart Journal (2011) 32, 1769-1818

Atorvastatin generiskt 6 maj 2012

Förbättrad kardiovaskulär prevention vid diabetes utöver glukoskontroll Fortsatt kraftiga åtgärder beträffande livsstilen Undvika rökning Förbättra kosten Motion Motarbeta övervikt Adekvat blodtrycksbehandling Följa uppställt mål om LDL-kolesterol under 2,5 mmol/l Vid mycket hög risk (kärlsjukdom) sikta på LDLkolesterol under 1,8 mmol/l