Uppdaterad 25.10.2011 DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1. Värderingar 2 2. Inlärningsmiljön 3 3. Fostringsgemenskapen 4 4. Språket 6 5. Leken 8 5.1 Fysiska lekmiljön 5.2 Psykiska och sociala lekmiljön 6. Strandbodens dagsrytm 10 6.1 Matrosernas rutiner 6.2 Styrmännens rutiner 7. Verksamhetens former 12 7.1 Stegvis 7.2 Fysisk aktivitet 7.3 Skapande verksamhet och musik 7.4 Skogsmulleverksamhet 7.5 Kristen fostran 8. Barn i behov av särskilt stöd 9. Samarbetspartners 10. Utvärdering Bilagor s.
1. VÄRDERINGAR - Pedagogiskt tänkande Verksamheten baseras på pedagogiskt tänkande, allt vi gör skall kunna motiveras ur en pedagogisk synvinkel och personalen ges möjlighet att gå på kurser och utbildningar för att kunna utveckla verksamheten och sin professionalitet. - Trygghet Rutinerna och verksamhetsformerna planeras med tanke på den fysiska och psykiska tryggheten. Det är viktigt att barnen känner sig trygga i förhållande till varandra och vuxna, och att föräldrarna känner att de tryggt kan lämna sina barn på daghemmet. - Pålitlighet Rutinerna, reglerna och verksamhetens innehåll planeras av hela personalen så att alla är medvetna om dem, kan samarbeta och lita på varandra och så att barnen känner att de kan lita på de vuxna. Information mellan personal och föräldrar ökar pålitligheten. - Fostringsgemenskap För att barnen skall känna sig trygga och trivas i dagvården är det viktigt att föräldrarna och vårdpersonalen samarbetar, att man informerar varandra om händelser i barnens vardag och att man diskuterar fostringsprinciper och metoder. 2
2. INLÄRNINGSMILJÖN Daghemmet Strandboden är beläget i det mångkulturella området Havsrastböle i Nordsjö. Närmiljön är naturnära med skog, parker och hav. Daghemmet har två grupper, Matroser för 1-3 åringar och Styrmän för 3-5 åringar. Inlärningsmiljön i grupperna planeras årligen utgående från barnens ålder och gruppens behov. Miljön bör stöda språkutvecklingen, ge möjlighet till mångsidig lek i smågrupper. Miljön skall även stöda barnets finmotoriska utveckling genom möjlighet till bordsaktiviteter som t.ex. spel, pussel, rita, måla, modellera mm. Vi strävar till positiv växelverkan genom beröm. Vi lockar barnen till att pröva på nya aktiviteter, utgående från deras behov och intressen. Daghemmet har en egen sal där vi tränar barnens grovmotoriska färdigheter. Daghemmets gård, med sitt stora berg, är utmanande och motoriskt aktiverande. 3
3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de som känner sitt barn allra bäst. Vårdpersonalen lär känna barnet som individ och planerar verksamheten utgående både från barnens individuella och gruppens förutsättningar och behov. För att barnen skall känna sig trygga och trivas i dagvården är det viktigt att föräldrarna och vårdpersonalen samarbetar, att man informerar varandra om händelser i barnets vardag och att man diskuterar fostringsprinciper och metoder. Från hösten 2007 har vi börjat med egenvårdarsystemet på Matroserna. Egenvårdarsystemet Egenvårdarsystemet innebär att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök ca 1-2 veckor före barnet börjar på dagis. Målet med hembesöket är att egenvårdaren lär känna barnet i dess egen trygga miljö. När barnet börjar på daghemmet har vi en tid för mjuklandning (i allmänhet 1-2 veckor, beroende på barnets ålder och behov), som är viktig för att barnet tillsammans med sina föräldrar skall få en möjlighet att lära känna daghemmets rutiner och bekanta sig med de andra barnen och vårdpersonalen. Då är barnet till en början tillsammans med mamma eller pappa under förmiddagen på daghemmet och får leka ute och inne. Efter några dagar får barnet bli en stund på gården utan föräldern, senare får hon/han äta lunch i gruppen och sedan vila. Efterhand förlängs dagen så att den motsvarar det som kommer att vara barnets normala vårdtid. Egenvårdaren och föräldrarna diskuterar och kommer överens om den exakta tidtabellen för mjuklandningen beroende på barnets och familjens behov. Under mjuklandningen kommer barnet till dagis då egenvårdaren är på plats. Egenvårdaren tar emot barnet, barnet känner sig välkommet, någon väntar på just mig. När barnet lär känna egenvårdaren och daghemmets rutiner i lugn och ro ökar trygghetskänslan hos barnet och det är lättare att stanna på daghemmet utan föräldrar. Det dagliga samarbetet På morgonen hälsar de vuxna på varje barn och förälder. När barnet hämtas strävar personalen till att berätta bl.a. om hur dagen har varit, om barnet har ätit och sovit, hurdana lekar och andra aktiviteter barnet har varit med om. Vi anser också att det är viktigt att barnet får vara med och höra när vi berättar något positivt om barnet, eftersom vi vill stöda barnets självförtroende, men om vi diskuterar problemsituationer med föräldrarna behöver inte barnet vara närvarande eftersom vi då redan tidigare har behandlat t.ex. konfliktsituationer med barnen när det har hänt något. Om det finns behov ordnar vi tid för samtal i enrum. Under verksamhetsåret bokar vi in minst ett vårdsamtal med varje 4
barns föräldrar där vi går igenom barnets plan för vård och fostran. Då diskuterar vi mera ingående barnets personlighet, erfarenheter och kunnande, vad barnet behöver stöd i, hur barnet har utvecklats, vad barnet tycker/inte tycker om, familjens vanor och principer och hur vi gör på daghemmet i olika situationer. Föräldrarna får också gärna kommentera daghemmets verksamhetsplan och komma med förslag. Samtalen förs in på Effica, som är Utbildningsverkets kundregister. Båda grupperna skriver infobrev till föräldrarna och har också ett veckoschema på anslagstavlan i tamburen. Dessutom har vi föräldramöte en gång under höstterminen där vi berättar om daghemmets värderingar, metoder och aktiviteter och där föräldrarna också har en möjlighet att träffa och lite lära känna varandra, och berätta hurdana önskemål de har ifråga om dagvården. På Strandboden firar vi jul- och vårfest tillsammans med föräldrarna, i december ordnar vi ett pepparkaksbakningstillfälle för mor- och farföräldrar på Styrmännen och så bjuder vi på fars- och morsdagskaffe. 5
4. SPRÅKET Barnet erövrar sin omvärld genom språket. Språket är det som binder oss vid den egna kulturen och samhället. Språk och lärande hänger ihop, liksom även språk och identitetsutveckling. Språk är kommunikation. Barnets språk både då det gäller det muntliga och det skriftliga, utvecklas och växer fram i sociala situationer med kompisar och vuxna, i vardagliga och funktionella sammanhang och i leken. För att kunna stöda barnet i dess språkutveckling krävs öppenhet inför dess nyfikenhet och lust att lära. Vad vi som vuxna har för förväntningar på barnet har stor betydelse för både barnets identitets- och språkutveckling. Genom att intressera sig för och lyssna på barnet och respektera barnets åsikter visar den vuxna att barnet är en människa att räkna med. Det är alltså viktigt att tala med barnet inte till barnet. På daghemmet skall barnet ha möjlighet att utveckla ett rikt talspråk, förmåga att kommunicera med andra, att uttrycka sina tankar, utveckla begrepps- och ordförråd, förmåga att leka med ord och väcka intresse för skriftspråk och förståelsen av symboler. Det är pedagogens uppgift på daghemmet att skapa tillfällen där barnet kan samtala och utveckla sin språkliga förmåga i de dagliga rutinerna, t.ex. i tamburen och vid måltiderna, vid sagostunderna och när barnen leker. I tambursituationerna samtalar vi om kläder, färger, vädret, pratar om vad barnen vill leka och med vem. Vid måltiderna pratar vi om vad vi äter, om barnen vill ha mycket eller litet, helt eller halvt knäckebröd mm och olika artighetsfraser. Det är också pedagogens uppgift att möta och utmana varje barn där just hon/han befinner sig i sin språkliga utveckling. Daghemmets pedagogiska verksamhet har alltså en stor betydelse för hur barnets tal stimuleras och utvecklas. Det är viktigt att pedagogen låter barnen få en känsla av att de är kompetenta och duger, just där de befinner sig i sin utveckling. När intresset för skriftspråket börjar visa sig i barns tankar och lek är det lämpligt att ta fram det på ett konkret och i ett för barnet meningsfullt sammanhang. Med intresse för språk menar man då barn börjar fråga, kommentera, använda sig av symboler, börjar rimma etc. Pedagogen kan planera stunder där man jobbar för barns språkutveckling, men hon skall även möta barns språkliga nyfikenhet varhelst den än visar sig. Språket betonas starkt i Strandbodens plan för småbarnsfostran eftersom det är så viktigt för människans utveckling och lärande. De flesta barn på vårt daghem kommer från tvåspråkiga familjer och behöver även stöd i det svenska språket. På vårt daghem skall barnen 6
ha möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga och de skall komma i kontakt med det skrivna och talade språket på ett lekfullt sätt. På Strandboden sätter vi stor vikt på sagor. Vi läser böcker dagligen för barnen. Via sagan stimulerar vi språket. I sagan får barnen uppleva olika känslotillstånd t.ex. spänning, glädje och sorg. Barnen skapar sina egna inre bilder av sagan och tar den till sig i leken. Händelseförloppet i sagorna hjälper barnen att förstå sitt handlande och sina reaktioner samt att förstå orsak och följd. Vi brukar även dramatisera sagor för barnen med hjälp av handdockor och bordsteater. På Strandboden ger vi barnen möjlighet att samtala och resonera kring det vi läser och pratar om. Även de minsta barnen är delaktiga i läsandet och dialogen och efterhand blir de alltmer språkaktiva i samtalen. När barn börjar uttrycka sig i mer än ett ords meningar blir de ofta fascinerade av språket. De fastnar gärna för rim och ramsor, något som vi använder oss mycket av på Strandboden. Vi har också tillfällen på vårt daghem där barnen kan lära sig språket genom att sjunga, berätta historier och hitta på egna berättelser. Dessutom har vi skaffat en hel del språkstödande material t.ex. spel som utökar ordförrådet, sekvenskort och andra bildkort där barnen skall förklara handlingen, bildkort som hjälper att träna munmotoriken. Matrosbarnen har sagostunder efter mellanmålet i grupper på ca 4 barn, då vi bl.a. läser rim och ramsor, sagor, diskuterar, leker och sjunger eller har bordsteater. De vuxna läser högt också vid andra tidpunkter om barnen önskar det. Vid måltiderna och i alla andra rutinsituationer och under lekstunderna samtalar de vuxna med barnen, berättar och frågar. Eftersom Matrosbarnen håller på att lära sig tala är det viktigt att använda tillräckligt korta meningar och upprepningar i förkortad form och att konkretisera t.ex. valsituationer med hjälp av bildstöd. Styrmännen har varje dag en samling i tre grupper då vi sjunger, läser ramsor, leker ringlekar, gör munmotorikövningar och samtalar med barnen. Vi leker språkstödande lekar i smågrupper, läser böcker och samtalar med barnen. Vi på Strandboden försöker skapa en språklig miljö för barnen, där de dagligen omges av det skrivna och lästa språket. Barnen har riklig tillgång till böcker, pennor och papper. Vi har skriftbilder som visar text och bild på dagens händelser och program. Barnen har egna pärmar och lådor med eget namn, i vilka de förvarar sina alster, som hjälper dem hitta sin egen pärm eller låda, samtidigt som de lär känna igen sitt eget namn i skrift. Vi har ett eget bibliotek på Strandboden, och i båda grupperna har vi en läshörna där barnen fritt kan välja böcker och sätta 7
sig ner och läsa i lugn och ro. Vi besöker även stadens bibliotek och barnen har möjlighet att ta med egna böcker hemifrån. För att stöda läsintresset hemma lånar vi ut daghemmets böcker i en bokkasse. Bokkassen innehåller fem böcker som barnen är intresserade av och som personalen anser vara språkstimulerande samt en pedagogisk bok för vuxna. 5. LEKEN Leken är väldigt viktig för barn för det är genom den som de utvecklas socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I leken utforskar barnen världen de lever i, de bearbetar sina erfarenheter och kommunicerar med andra. Med tanke på barns lärande är leken väldigt betydelsefull. 5.1 Fysiska lekmiljön På Strandboden har vi en fysisk miljö där barnen har möjlighet till eget skapande och lek. Vi har mycket lekmaterial för barn i olika åldrar och för olika sorters lekar. Vi varierar leksaker som vi håller framme, och köper nya vid behov. Vi har många olika utrymmen att dela upp leken i. Styrmännen har leksakerna placerade så att barnen kommer åt dem själva. På Styrmännens sida har vi olika lekutrymmen, där barnen kan få leka i lugn och ro, t.ex. sovrummet, läshörnan, matrummet, salen, loftet med hemlek, ateljén... På en anslagstavla har vi bilder på olika lekstationer som man kan välja mellan. En del av lekstationerna byts ut varannan vecka. Barnen väljer en lek och fäster en bykpinne med sitt namn på en lekstationsbild. Barnen kan leka i grupper på 2-4 st, och i mån av möjlighet kan de spara leken. I Matrosernas grupp har vi en del saker tillgängliga för barnen så att de själva kan plocka fram det de vill leka med, t.ex. pussel, pennor & papper, böcker, bilar & bilmatta, duplo, dockor & dockhus. Vi byter ut en del av leksakerna 2-3 ggr/termin. Barn i den här åldern leker bredvidlek, de leker alltså bredvid varandra med likadana leksaker, och därför har vi dubbletter av leksakerna. Vi har delat upp lekrummet så att det stimulerar till lek. Vi har avgränsat lekutrymmen med hjälp av mattor. Vi har även en bokhörna och ett rithörn och hemlek i biblioteket. Vi har en fantastisk och stor gård på Strandboden, som ger möjlighet till olika lekar och motoriska övningar. Den ojämna gården, med berget som finns i mitten, stimulerar barnens motorik då de klättrar, balanserar 8
och hoppar på och från berget. Det finns också klätterställning, cyklar, två sandlådor, rutschbanor och många olika uteleksaker. På gården finns också svartvinbärsbuskar där barnen får smaka på c-vitaminrika bär i augusti. 5.2 Psykiska och sociala lekmiljön Personalen ordnar utrymme och tid för barnen att leka ostört. Vi observerar leken och hjälper barnen då det uppstår problem. Vi vill att alla barn skall ha en möjlighet att delta i leken, men barnen får också lära sig att respektera en påbörjad lek och får inte alltid gå med mitt i leken. Personalen försöker stöda alla barn i leken. Det gör vi genom att vid behov delta i barnens lek på lekens villkor. Vi lär även barnen lekregler, barnen får lära sig fråga: Får jag låna din leksak? Får jag komma med i leken? Alla 5-6 åringar får även lära sig flera lekregler och social träning genom stegvis lektioner som vi har en gång i veckan. Målet med leken är att barnen skall lära sig samarbeta, planera leken tillsammans, dela på saker och slutföra leken. Leken är viktig för språkets utveckling och fantasin. Genom leken lär sig barnen även känna empati och respektera andra. Då barn leker prövar de olika roller, olika sätt att uttrycka sig och agera. För att de skall kunna göra det så försöker vi ge dem tid till lek utan avbrott. För att barnens lek skall kunna utvecklas så ger vi dem även upplevelser, möjlighet att lära sig olika saker och mycket sagor här på Strandboden. Personalen dramatiserar en saga för barnen en gång per termin. 9
6. STRANDBODENS DAGSRYTM Daghemmet öppnar kl. 7, (vid behov kl. 6.15). Barnen brukar samlas på morgonen i Matrosernas utrymmen. Morgonmålet serveras kl.8.00 8.30. Efter morgonmålet har grupperna egen ute- och inneverksamhet. Lunchen serveras kl. 11.00 i Matrosernas grupp och kl.11.15 i Styrmännens grupp. Efter lunch är det dags för vila till kl. 14. Mellanmålet serveras kl. 14.15 och daghemmet stängs kl. 17.30. 6.1 Matrosernas rutiner Matrosbarnen har egna sittplatser vid matbordet. Principen är att alla smakar på allting och äter så mycket de orkar. Den som ätit sitt morgonmål får gå till sovrummet och leka, på det sättet får de barn som fortfarande äter matro. Barnen går sedan några åt gången till toaletten där de sitter antingen på byttan eller på egen potta. De får också lära sig var de har sina egna blöjor som de vuxna sedan sätter på dem. I Matrosernas grupp är alla de vuxna på jobb kl.9, då kan vi dela upp barnen i mindre grupper i olika utrymmen för att de skall få leka i lugn och ro. Före vi går ut så plockar barnen tillsammans med de vuxna undan leksakerna. Vi har en ramsa som vi läser alla dagar innan vi börjar städa, Nu skall vi städa leken är slut, sen klär vi på oss och går ut. Då leksakerna är undanplockade börjar barnen klä på sig utekläderna i grupper på två eller tre barn. Då får barnen i lugn och ro göra så mycket som möjligt själva och de vuxna hjälper till enligt individuella behov. På förmiddagen brukar Matroserna vara ute ungefär en timme. Efter uteleken hjälper alla till att städa undan leksakerna och går sedan in och klär av sig själva med hjälp av vuxna. Före maten sjunger vi matsången varefter de vuxna delar ut maten. Egenvårdaren sitter alltid i samma bord som sina barn. De vuxna pratar med barnen under måltiderna och barnen får också öva sig att säga kan jag få mera, tack och tack för maten. Två och tre- åringarna tränar på att äta med kniv och gaffel samt skära sin mat med kniven. De skrapar själva bort matresterna från sin tallrik och dukar av. Efter maten går barnen till tamburen där de uppmuntras att klä av sig själva så långt de kan, sedan går de till toaletten och får hjälp med att tvätta ansikte och händer. Därefter tar de sina gosedjur och tuttar och lägger sig i sina egna sängar. Alla vuxna är med dem i sovrummet tills barnen somnat och då blir en vuxen kvar och övervakar. När barnen vaknar tas de emot av de andra vuxna. Efter mellanmålet är det tid för sagostund, sånger, ramsor och frilek. Därefter går barnen på toaletten för att sedan klä på sig och gå ut och leka på gården där de hämtas av föräldrarna. 10
6.2 Styrmännens rutiner Styrmännen går på toaletten och börjar klä på sig utekläderna när de har ätit morgonmål. Då får de som kommer lite senare genast bli ute på gården och leka fritt tills de vuxenledda aktiviteterna eller innelekarna börjar kl. 10. På så sätt behöver inte alla klä av och på sig många gånger under förmiddagen. Innan barnen går in får de hjälpa till att städa undan uteleksakerna och sedan går de in i grupper på två eller tre. Barnen uppmuntras att klä av sig och hänga upp kläderna så långt de kan själva och de får också gärna hjälpa varandra. Före lunchen har styrmännen samling i smågrupper. Lunchen äter de i 3 olika rum, för att matsituationen skall hållas lugn och barnen få matro. 5- åringarna tar maten själva. Alla barn övar på att hälla mjölken själva i glaset och bre smör på sina knäckebröd. De vuxna samtalar med barnen under måltiderna och barnen får också öva sig att säga kan jag få mera, tack och tack för maten. Efter lunchen klär barnen av sig och viker kläderna och sätter dem på sin hylla. Efter att ha varit på toaletten får de ta en bok eller två och sitt gosedjur med sig till sängen. När alla är i sovrummet läser en vuxen högt ur kapitelböcker och en annan vuxen sitter och smeker eller masserar ett barn i gången en liten stund. De barn som inte somnar får stiga upp kl. 13 för att leka, rita eller spela. Efter mellanmålet är det tid för högläsning i tre grupper. Efter det får barnen välja om de vill rita, lägga pussel, titta i böcker m.fl. bordsaktiviteter och efter hand som de blir färdiga med det de gör plockar de undan och går för att klä på sig utekläderna. Då är det inte fler än fyra barn åt gången i tamburen. De som först blir färdiga väntar utanför ytterdörren tills en vuxen kan komma ut på gården med dem. 11
7. VERKSAMHETENS FORMER 7.1 Stegvis Stegvis är ett program vars syfte är att främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barn. I programmet fokuseras barns utveckling av empati (barnen får lära sig om känslor för att förstå varandra bättre), impulskontroll och problemlösning (barnen får lära sig att lösa problem på nya sätt, de tränar på att avbryta på ett artigt sätt, be om ursäkt och skaffa sig nya vänner) och självkontroll (barnen får lära sig hantera sin ilska utan att såra andra). På styrmännens sida har vi insatt stegvis lektioner i veckoschemat. Vi samarbetar med Mysboden så att alla 5-åringar har Stegvis tillsammans på tisdag förmiddag i biblioteket. 7.2 Fysisk aktivitet Barn behöver dagligen få möjligheter att röra på sig på många sätt för att utvecklas motoriskt. Fysisk aktivitet stöder också alla former av inlärning. På Strandboden ger gården bra möjligheter för barnen att klättra, springa, hoppa, balansera, gunga och cykla. När vi går till t.ex. skogen och lekparken ökar barnens kondition. Vi har också en rymlig sal med ribbstolar och många olika redskap. Båda grupperna har salen till sitt förfogande en förmiddag i veckan då vi kan ha innegymnastik. Då planerar vi aktiviteterna enligt olika teman, t.ex. balansövningar eller bollekar, motorikbanor, regellekar, sagogympa, för att öka kroppsmedvetenheten och koordination. Samtidigt övar vi också andra färdigheter som att lära färger och att räkna. Styrmännen har också vuxenledd idrott utanför daghemmet, vi kan gå till den närliggande parken för rörelselekar som kräver mera utrymme. På vintern går vi dit för att skrinna med 5- åringarna och så gör vi utflykter till en pulkabacke i närheten av daghemmet. Personalen observerar varje barn för att kunna erbjuda dem olika aktiviteter och uppmuntra dem att använda redskap som hjälper dem att träna sådana färdigheter som de ännu är osäkra på. Gymnastikredskapen kan utnyttjas också andra tider än vid den planerade gymnastikstunden. Styrmännen kan då välja fysisk aktivitet som en av lekaktiviteterna. 7.3 Skapande verksamhet och musik Barn behöver möjligheter att uttrycka sig mångsidigt och olika former av skapande verksamhet och musik är några sätt att uttrycka känslor och tankar på. På Strandboden har vi konst- och pysselmaterial; man kan måla, rita, klippa, limma, sy, modellera mm. Pennor, kritor, papper, 12
saxar och lim finns på hyllor där barnen själva kan ta dem när de vill. Andra material får de använda med hjälp av vuxna. I båda grupperna sjunger vi så gott som varje dag tillsammans med barnen, i allmänhet före lunch och efter mellanmål. Vi har dessutom planerade sångstunder i egna grupper, det är roligt att alla tillsammans sjunga, klappa i händerna, stampa och röra på sig och att spela på olika instrument. Strandboden har ett piano, taktpinnar, maracas, trummor, trianglar, bjällror, en xylofon, ett regnrör och en guiro, alla av god kvalitet. Vi sjunger både gamla, traditionella barnsånger - speciellt då ringlekar - och nya, roliga och rytmiska sånger. 7.4 Skogsverksamhet En del av personalen har gått på Skogsmulleledarkurs och därmed kan vi ha mulleverksamhet. Till Mulleskogen går styrmännen under våren och hösten och några gånger under vintern. Matroserna går till skogen på våren, då de yngsta vuxit till sig så pass mycket att de orkar gå hela vägen, leka i skogen och gå tillbaka. Vi har hittat en fin plats i Havsrastböle friluftsterrängen där vi med hjälp av tygband på träden har avgränsat ett område med varierande terräng, stenar och stubbar och olika sorters träd, alltså nästan allt som finns i en skog. Där får barnen forska och upptäcka, springa, hoppa, klättra, bygga, leka, sjunga, samla mm. Vi använder alla sinnen och många olika lekar och uppgifter för att lära känna naturen och få en nära kontakt till den. Alla barn har egen ryggsäck med, där de har matsäck, sittunderlag och reservsockor och vantar. Då lär de sig också att utrusta sig för skogsutflykter och att hålla reda på sina egna saker. Det är också roligt att leta efter Skogsmulledockan och hjälpa Skogsmulle att hålla skogen ren från skräp. 7.5 Kristen fostran På Strandboden tar vi fasta på de kristna högtiderna som t.ex. jul och påsk. Vi samarbetar med Matteus församling, Catharina Bärlund-Palm från församlingen kommer till oss med jämna mellanrum. Då sjunger hon med barnen och berättar religiösa berättelser. Kring jul ordnar församlingen en julvandring. Julvandringen är en dramatisering som vi får titta på och barnen får en djupare insyn i varför vi firar jul. Kring påsk går vi till församlingen på påskvandring. Där har vi fått följa med en dockteater som berättar vad som hände Jesus före påsken och vi får lära oss varför vi firar påsk. Före jul- och påskvandringarna brukar Catharina Bärlund-Palm komma och förbereda barnen om vad som kommer att ske och lära dem sånger. 13
8. BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD För varje barn görs en individuell plan för småbarnsfostran. Om föräldrarna eller personalen känner oro för barnet kan man ta kontakt med special barnträdgårdsläraren. Personalen konsulterar spec. btgl alltid med föräldrarnas tillåtelse. Då personalen känner oro för ett barn och har tagit upp det med kollegerna och föreståndaren, talar man med föräldrarna om sin oro. Tillsammans kan man funder på vilken sorts konsultation familjen och daghemmet skulle behöva. T.ex. spec. barnträdgårdslärare, barnrådgivningen, familjerådgivningen, barnskyddet, enheten för tidigt stöd... Med familjens samtycke ordnas ett inledande samarbetsmöte. 14
9. SAMARBETSPARTNERS Andra svenska daghem i östra Helsingfors. Vi ordnar en sportdag tillsammans en gång i året och dansar kring julgranen på senatstorget en gång om året Rastis förskola, vi har ingen förskola på Strandboden utan 6-åringarna far till Rastis. Vår ambulerande specialbarnträdgårdslärare besöker oss regelbundet. Vi rekommenderar familjerådgivningen för familjer och konsulterar dem. Barnrådgivningen Enheten för tidigt stöd (VARTU-teamet) Barnskyddet kontaktar vi vid behov. Matteus församling Folkhälsan Talterapeuter Biblioteket Nordens institut i Finland Kulturcentralen Gruppfamiljedaghemmet Mysboden som finns i samma hus. 15
10. UTVÄRDERING Vi gör en kontinuerlig utvärdering av verksamheten, i samband med gruppernas egna veckoplaneringsmöten och hela husets gemensamma möten samt under de pedagogiska kvällarna en gång i månaden. 16