SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida1 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Snabbare, högre, mdigare åtgärder för att utveckla FSF:s påverkansarbete Rapprt från FSF:s utvecklingsgrupp 26.10.2015 Inledning FSF:s utvecklingsgrupp tg sig an den ambitiösa utmaning vi fick strax före riksdagsvalet 2015 ch har gjrt en egen bedömning av läget för FSF:s påverkansarbete ch vilka utvecklingsbehv det finns. Våra tankar kan tillspetsat sammanfattas med två meningar: 1. FSF har ett stadigt grepp m mer traditinellt kabinettspel, men den strategiska kmmunikatinen haltar. 2. Verksamhetskulturen ch tillvägagångssätt är viktigare än strategier ch rganisatinsmdeller. I fråga m ch utgående från det första påståendet fkuserade vi snart vår diskussin ch de åtgärder vi föreslår på utveckling av just den så kallade påverkanskmmunikatinen (fi. vaikuttajaviestintä). Vi funderade på hur FSF kunde höjas från att en rll sm studerandes intressebevakare till en bredare rll sm sakkunnig inm högre utbildning. Det andra påståendet fick i sin tur vår grupp att fundera på lika sätt att förändra hur vi gör saker ch FSF:ares sätt att tänka. Vi föreslår förändringar sm kanske inte ger intrycket av att vara så betydande, men sm verkligen leder till stra förändringar. Ofta för rganisatinsutveckling med sig lika rganisatriska lådlekar, men det spåret har vi inte just gett ss in på. Vi ville fundera på en förnyelse av hur saker görs ch av kulturen. Det är även viktigt att kmma ihåg att tvång fta är ett dåligt sätt att förändra en kultur eller sätt att tänka. Det här dkumentet är bara arbetsgruppens rapprt den verkliga förändringen är det FSF:s aktörer sm får till stånd. De åtgärdsförslag sm presenteras i den här rapprten avser vart ch ett att på sitt sätt stöda FSF i förbundets påverkansuppgift. Åtgärderna närmar sig från lika håll bland annat verktyg för kmmunikatinen ch handlingssätt, persnalens ch styrelsens rll, förhållandet mellan centralkansliet ch studentkårerna samt etablerade sätt att kmmunicera ch fatta beslut på centralkansliet. Gruppen har inte glömt att FSF har även andra uppgifter än att påverka, men de uppgifterna har inte stått i fkus för vårt arbete.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida2 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 Om en vill frtsätta spetsa till det kan vi knstatera att det inte finns rganisatiner, det finns bara människr. Förändringen ska inte ske i någn abstrakt rganisatin, utan varje persn sm ser sig sm en del av rganisatinen måste förändra sitt eget sätt att tänka (mindset) ch det hen gör (handlingssätt ch verktyg). Även m den här rapprten i mycket behandlar FSF:s centralkansli så bör förbundet ses sm ett nätverk av centralkansliet ch studentkårerna ett nätverk där vi stöder varandra, delar infrmatin ch strävar mt ett gemensamt mål. Rapprtens åtgärdsförslag har bearbetats i utvecklingsgruppen samt även under träffar med studentkårernas rdförande ch generalsekreterare, FSF:s styrelse ch FSF:s persnal. Sm en del av remissrundans förbundsmötesmaterial hppas vi att vi får fler ch bättre förslag på åtgärder sm kan förbättra FSF:s påverkansarbete. Efter remissrundan går utvecklingsgruppen ch FSF:s styrelse ännu igenm de tankar sm uppkmmit ch finslipar rapprten för diskussin under förbundsmötet. Den här rapprten är inte skriven för att utgöra en enskild beslutspunkt. Enskilda åtgärdsförslag kan föras fram för att verkställas vid lika tidpunkter, m ch när FSF:s beslutsfattare så önskar. En del av punkterna kräver att förbundsmötet fattar beslut m dem, andra är sådana sm styrelsen kan besluta m. Majriteten av de föreslagna åtgärderna rör de fact direkt centralkansliets ledning ch sekretariatet, ch det är ckså deras ansvar att genmföra utvecklingsförslagen. Gruppen rekmmenderar att FSF:s generalsekreterare efter den grundliga diskussin sm förs den här hösten utarbetar ett förslag till styrelsen för verkställighetsplan för att implementera rapprtens åtgärdsförslag. Vår förhppning är att studentkårerna aktivt deltar i diskussinen m på vilka sätt vi kan utveckla FSF:s påverkan ytterligare, såväl under remissrundan sm under förbundsmötet. Vi hppas samtidigt att utvecklingen av vårt förbund inte blir berende av ett prjekt, en arbetsgrupp eller en rapprt, utan att gda idéer förs fram ch tuffa frågr ställs kntinuerligt under sammankmster, per telefn eller exempelvis via Facebkchatten till de sm för tillfället leder FSF. Avslutningsvis vill vi knstatera att det är en myt att studentrörelsen aldrig skulle förnya sig, även m det säkerligen skaver ibland både med ch utan rsak. Organisatinerna inm vår rörelse är red för en snabbare förändring i sin verksamhet än knappt någn annan instans. Till följd av den stra msättningen förlrar studentrörelsen årligen en massa kunskap ch kmpetens, men den nackdelen kmpenserar vi genm att förändras i tiden, utvecklas ch genm att kntinuerligt utmana ss själva. På FSF:s utvecklingsgrupps 2015 vägnar
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida3 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 75 76 77 Jari Järvenpää rdförande Juha Töyrylä sekreterare 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 Arbetsgruppen för rganisatinsutveckling Ordförande: Jari Järvenpää (suppleant Iiris Niinikski) Sakkunnigmedlemmar: Suvi Erikssn, Panu Laturi, Elina Misi, Leena Pihlajamäki, Sim Pöyhönen Studentkårernas representanter: Rauli Elenius, Eer Manninen Persnalens representant: Sini Terävä, från augusti 2015 Sile Kriseva Sekreterare: Juha Töyrylä Omvärldsanalys If yu were ging t be thrwn int a fast-mving river, wuld yu rather have a map r a cane? Enligt den av den walesiska frskaren Dave Snwden skapade Cynefin-ramverket kan vår aktiva värld delas in i fyra lika nivåer: det vi vet, det vi kan veta, det kmplexa ch det katiska. I den värld vi känner till förstås vi vad m händer, vi kan förutse det sm kmmer, identifiera situatinen ch genm att tillämpa gda tillvägagångssätt uppnå det resultat vi önskar. I den värld vi kan känna till är inte allting riktigt lika klart, men vi kan utveckla vår kunskap ch lära ss lika bra sätt att handla. Olika alternativ styr vår verksamhet, men en smidig rganisatin kan utgående från dem frtfarande påverka sin mgivning. I en kmplicerad värld fördunklas förhållandena mellan rsak ch verkan ch den input ch de strömningar sm kmmer utifrån har större inverkan än den egna strategin. I en kmplicerad värld krävs att vi experimenterar, nätverksaktig påverkan ch analyser av experiment. Det är inte säkert att det finns några rätta sätt att handla eller så kan vi inte identifiera dem. En katisk värld för med sig överraskningar ch kanske finns det inte någt förutsägbart handlingssätt, men vi måste göra någt. Tillvägagångssätten är unika ch efter det måste situatinen analyseras på nytt ch vi måste igen handla mer eller mindre utifrån en bra gissning. Varje rganisatin bör känna igen vilken srts värld rganisatinen verkar i ch sträva efter att se till att rganisatinen har de rätta verktygen ch tillvägagångssätten. Det har framförts bedömningar att den befintliga plitiska situatinen ch de allt mer kmplicerade förhållandena mellan rsak ch verkan berättigar till en slutsats att vi lever i en kmplicerad
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida4 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 värld. Ett exempel kunde vara scial- ch hälsvårdsrefrmen (SOTE) där inte ens regeringen sm gav lagförslag till slut hade någn uppfattning m slutresultatet. FSF måste allt mer förändra förbundets verksamhet i en riktning där allt vi gör på ett sätt eller annat är kmmunikatin, där vår verksamhet är nätverksbaserad ch ledningen beredd att analysera ch reagera. Vi måste finna nya lösningar ch stärka FSF:s kmpetens. Gamla mdeller fungerar inte sm sådana. En färdigt ritad karta leder ss inte förbi hindren i frsen, utan det handlar hur hållbar vår kant är. Lbbning i förändring Traditinella plitiska prcesser har både blivit mer kmplicerade ch de effektivitetskrav sm ställs på den har skärpts. Scial ch traditinell media följer frågr ch fenmen över allt krtare tidperider ch nya sensatiner uppstår dagligen. FSF står i sina tillvägagångssätt nära en traditinell nrmerade ch byråkratisk värld genm deltagande i arbetsgrupper ch remissrundr. I en värld av kampanjer, sme-fenmen, flkrörelser ch media behövs nya sätt att handla. Vanligen uppnår vi små delsegrar sm resultatet av mångårigt arbete, men samtidigt får andra grupper i samhället till stånd lagändringar effektfullt genm nya ch inkluderade metder. Samtidigt måste vi medge att alla FSF:s målsättningar inte är intressanta i den ffentliga debatten. En del av plitiken har alltid gått ut på att ta hänsyn till vad väljarna vill. Det innebär både befintliga ch ptentiella väljare. Det har ckså lett till att det i lbbningen har blivit lika viktigt att vid sidan av att förmedla frskningsbaserad infrmatin även infrmera m väljarkåren flkets upplevelser ch syn på frågr. Det väcker frågan m hur FSF framöver sm en del av sitt påverkansarbete ska lyckas förmedla de här perspektiven. Har FSF tillräckligt infrmatin m studerandenas syn på frågr? Studerandenas syn kan innebära frskning, men kan även innebär aktivitet sm ger synlighet via mderna flkrörelser. En plitiker ser vilket stöd en fråga sm FSF driver antingen grundat på data från t.ex. enkäter eller grundat på hur mycket den stöts ch blöts på sciala eller traditinella medier eller andra håll. Vi bör inte glömma de traditinella metderna för intressebevakning. Anpassad masspstning i en specifik fråga fungerar frtfarande vid sidan av annan intressebevakning ch kmmunikatin. Alla instanser sm fkuserar på intressebevakning måste i dagens samhälle vässa sin verksamhet. Det är viktigt att rganisatinen känner till livscykeln för grundläggande lbbning, dess lika stadier ch när lika åtgärder ska vidtas. De sakkunniga, styrelsen ch hela kansliet måste kunna analysera situatinen för att fatta beslut m den aktuella lbbyfrågan kräver mbilisering av massrna, finkänslig lbbning i kulisserna eller en pansarvagn framför riksdagen. Styrelsen ch de sakkunniga måste ckså kunna definiera målsättningar på rätt nivå
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida5 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 samt utarbeta andra möjliga scenarin för hur frågr frtskrider. Till skillnad från tidigare räknas tiden i timmar, inte veckr, för att göra allt det här. Metderna ska alltid väljas berende på situatin. Fenmen i den plitiska miljön Den demgrafiska förändringen inm beflkningen har redan lett till ch kmmer frtsättningsvis att leda till att ungas ch studerandes frågr väger lättare i plitiken. Då beflkningen åldras ch då vårdutgifterna ökar måste vi göra barns ch ungas sak viktigare för föräldrar ch den äldre generatinen. Den utmanande tid sm en åldrande beflkning medför avspeglar sig just nu i beslut. Det gör ckså den längsta recessinen i Finlands histria sm då det här skrivs är inne på sitt sjunde år. De rekrdlåga utsikterna för eknmin ch den åldrande beflkning sm hållbarhetsunderskttet innebär kmmer undvikligen att leda till att FSF:s ch därmed studerandes ch den finländska högskleutbildningen hamnar på undantag. Samtidigt försvagas den andliga kntakten till UNIFI ch de finska universiteten i ch med att det eknmiska läget ch stämningen vid universiteten blir spändare. Intresserganisatinerna bygger allt mer genmträngliga barrikader kring sina egna centrala frågr ch ser varandra sm knkurrenter. Allt ftare ses de pengar sm används på studerande sm ett prblem för högsklrnas finansiering. På så sätt håller den dminerande trenden bland de instanser sm verkar inm högre utbildning på att bli att betna individens ansvar. FSF har framfört krav på lika strukturella refrmer sm m de genmfördes skulle påverka persnalrganisatinernas ställning. Samtidigt träffar nedskärningarna i studiestödet ch terminsavgifterna kärnan av studentrganisatinernas agenda. Till följd av den allt mer trängda eknmiska situatinen ch flera partiers målsättningar kan vi knstatera att strukturella refrmer står kvar i plitikens mitt. Samtidigt har vi sett att kraven på strukturrefrmer är kntinuerliga, att det inte finns någt slut ch att det krävs ett steg till så frt ett steg är taget. Det plitiska systemet i Finland lever i en betydande förändring. Partifältet har förändrats, eventuellt permanent, ch stödet för lika partier kan kasta plötsligt ch mycket. Även arbetsmarknadssystemet förändras bönhörligen. Allmänt taget splittras samhället ch delas allt mer upp. I den ffentliga debatten syns att extrema grupper växer sig starkare. Den eurpeiska dimensinen har blivit vardag i allt beslutsfattande. Även m EU:s mandat inte entydigt sträcker sig till utbildning så pågår en kntinuerlig kmpetensavrinning. Finanskrisen har förrsakat en bred debatt m ungdmsarbetslöshet på eurpeiska nivå. Det leder till att utbildning lätt ses endast sm en frtsättning på arbetskraftsplitiken. På så sätt får Bryssel allt fler befgenheter inm utbildningsplitiken ch allt mer av det strategiska arbetet sker där. I slutändan ser vi det här även i Finland. FSF måste ta sig an den här utmaningen genm att
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida6 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 systematisera sin EU-lbbning ch genm att utmana Eurpean Students Unin till allt bättre intressebevakning. Endast en krtsiktig rganisatin lbbar inte i EU. Vid sidan av utlåtanden, arbetsgrupper ch mer traditinell lbbning har en plattfrm för ffentlig påverkanskmmunikatin uppstått. Snäva medbrgaraktörer såsm Energiaremntti ch Ja2013 har lyft allmän påverkan till en ny nivå. FSF måste ckså allt mer föra fram sina svar ch visiner i den ffentliga debatten, exempelvis hur universiteten brde utvecklas ch hur framtidens högre utbildning ska se ut. Jurnalister ska alltid tänka på FSF ch våra aktörer sm tp f mind -sakkunniga inm (högre) utbildning, dvs. de persner sm de först ringer till. Det räcker inte att flk tänker på FSF endast då det handlar m förmåner för studerande. Målet är att göra FSF till en intressant diskussinspartner för såväl beslutsfattare sm jurnalister. Ibland är det svårt att ffentligt framföra nya tillvägagångssätt. FSF måste fta välja en knservativ linje ch fkusera på att försvara gamla, välbekanta sätt att handla. Det är viktigt att undvika att FSF ses sm en brms i samhället. Genm mer tankesmedjeaktig verksamhet måste vi främja en ffentlig bild av FSF sm en rganisatin sm utvecklar samhället. Vi måste ändå alltid relatera sådan verksamhet till de åsikter sm förbundet valt. En värld där kmmunikatinen sker allt snabbare förutsätter att en påverkansrganisatin har en snabb, framåtdrivande kmmunikatin med tummen på pulsen. Vi måste våga försöka ch våga missa. Det här fungerar dåligt m förbundet tlkar de riktlinjer sm förbundsmötet gett alltför stramt. Samtidigt sm vi bygger upp en tp f mind-psitin för FSF inm högre utbildning är det inte vettigt att invagga ss i en tr på ens FSF:s befintliga psitin sm kmmentatr av utbildningsch studentfrågr. I framtiden kmmer FSF inte alltid vara den sm först tillfrågas m studentfrågr. Yrkeshögsklestuderandes SAMOK ch andra stadiets rganisatiner t.ex. SLL sm fått mycket synlighet i media är allt starkare närvarande på fältet sm förmedlare av ungas åsikter. FSF delar mediasynligheten med de andra rganisatinerna, men samtidigt har betydelsen av nätverksaktig, gemensam intressebevakning tillsammans med andra rganisatiner ökat. Samtidigt måste vi söka nya partnerskap. FSF måste skapa sin en bild av det finländska utbildningssystemet från småbarnsfstran till högskleutbildning med hjälp av tanken m utbildningsvägar. En viktig fråga är ckså att studentfrågrna allt starkare kncentreras till endast ett fåtal ministrar. Det gör att de enskilda ministrarna blir allt viktigare för FSF. Då antalet ministrar ch specialmedarbetare minskar ökar beredningsarbetets betydelse. FSF måste därför allt nggrannare uppmärksamma de kntakter vi har bland beredande tjänstemän. Det här blir extra tydligt i fråga m finansministeriet, till vilket vi inte haft någn stark länk. Det stramare eknmiska läget leder till att de eknmiska mtiveringarna till de frågr sm FSF driver blir allt viktigare. Mtiveringar sm grundar sig på idelgi ch värderingar väger
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida7 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 allt mindre då siffrr betyder allt för plitikerna sm brttas med eknmiska frågr. Spelrummet har minskat i såväl tal sm den eknmiska verkligheten. Ingen talar mer m vad det finns att fördela. Vi behöver anpassa hur FSF arbetar till den här nya, dystrare framtidsutsikten. Sm en del av det här framhävs speciellt betydelsen av beslutsfattande sm grundar sig på frskning. FSF måste allt mer kunna mtivera sina ståndpunkter ch idéer genm en argumentatin sm grundar sig på frskning sm plitikerna har knkret nytta av. För att förenkla det så måste FSF till exempel kunna berätta hur studerandes minskade utkmst påverkar hur mycket studerande jbbar eller hur knsekvenserna av refrmen av studerandeantagningen mtiveras med beteendevetenskaplig frskning. Å andra sidan måste vi samtidigt beakta att hur saker ch ting verkar frtfarande är betydelsefullt. Frskning kan inte alltid övertyga plitiker berende m den är sann eller inte. FSF verkar för närvarande i ett läge där traditinell plitisk påverkan ch mdern påverkanskmmunikatin krckar. FSF är sm fisken i vattnet då det gäller mer traditinell plitisk påverkan där sambanden mellan rsak ch verkan är lätta att upptäcka i de frågr sm bereds. De sakkunniga persnalen ch att FSF har många alumner vid ministerierna har gett ch ger frtfarande gda resultat. Vi behöver ändå effektivera vår påverkanskmmunikatin ch FSF bör se uppkmsten av fenmen ch flkrörelser sm en psitiv möjlighet. Vi måste fråga ss vilken rll FSF har sm paraplyrganisatin för studentkårerna. Är FSF en natinell lbbyist, en paraplyrganisatin, en medbrgarrganisatin eller en sammanslutning för den unga generatinen? En djupare förståelse av FSF:s rll definierar hur centralkansliet riktar sina resurser. Sm FSF är för närvarande kan förbundet ses verka inm alla de här mrådena. Utöver det strävar FSF inte bara efter att vara en intressebevakare för studerande, utan ckså bredare en sakkunnig inm högre utbildning ch en samhällelig debattör. Fältet sm FSF rör sig på är dck enrmt. Ju mer förbundets rll är att vara såväl lbbyist, medbrgarrganisatin sm ett sme-fenmen, dest fler intressenter har vi. Förslag på möjliga åtgärder Nedan har vi gjrt en lista på arbetsgruppens idéer för åtgärder sm kan utveckla FSF:s påverkansarbete. Vissa av åtgärderna är mfattande helheter, vissa är enskilda, små förbättringar. Ordningen de listas i avspeglar inte någn genmtänkt priritering. Listan innehåller rätt många förslag, så styrelsen kmmer att vara tvungen att skilt besluta m en verkställighetsplan. De förslag sm faller under förbundsmötets mandat är märkta med (LIKO). Utgående från förslag ch studentkårernas kmmentarer behöver en verkställighetsplan göras upp. Planen specificerar pririteten, belastningen ch tidtabellen för att verkställa åtgärderna. Verkställighetsplanen ska gdkännas i styrelsen respektive år ch diskuteras med
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida8 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 281 282 283 284 285 286 287 288 289 studentkårerna. Förbundet bör årligen rapprtera till studentkårerna hur arbetet framskrider. En realistisk verkställighetsplan kunde till exempel mfatta åren 2016 2018 ch skulle då vara genmförd före nästa riksdagsval. I Mt en bättre påverkanskmmunikatin Mål för utveckling av kmmunikatinen: 1. När högre utbildning diskuteras i media ringer man alltid till någn på FSF (TOP OF MIND) ch vi har många följare. Många budbärare för FSF:s agenda. 2. DEL AV OCH STÖD FÖR BASVERKSAMHETEN Kmmunikatin en del av all verksamhet. Vi har ett budskap sm vi förmedlar. Md att effektivt kmmunicera vårt budskap ch leda det inm hela rörelsen. Vi står eniga bakm budskapet. 3. MAKE THE MOST OF IT Vi utnyttjar resurserna maximalt ch granskar vilka verktyg ch metder vi behöver. Alla kmmunicerar internt ch externt. Smidiga prcesser sm stöder vår målsättning. 4. TAJMING OCH SAKKUNSKAP Vi väljer rätt innehåll i rätt ögnblick ch vi väljer brt det sm inte behövs. Kunskap från frskning ch eknmiska nyckeltal till beslutsfattare ch andra intressenter. Obs! Frskningen är inte budskapet. 5. SLÅ AN KÄNSLOR Vilken berättelse är den rätta för att slå an känslrna i lika situatiner? 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 Ansvaret för strategisk kmmunikatin ch att planera den fördelas genm tydliga rller inm rganisatinen, team ch prjekt. Det räcker inte att tekniskt kmmunicera, utan kmmunikatinen planeras för att stöda påverkansarbetet. Alla förstår 1) vad vi kmmunicerar, 2) varför vi kmmunicerar, 3) hur vi kmmunicerar ch 4) när vi kmmunicerar. Kmmunikatin betnas i all rekrytering. Kunskap ch entusiasm mäts bland annat genm förhandsuppgifter. Förbundet förutsätter kreativitet ch intresse för marknadsföring för att vår målsättning m berättelser ska förverkligas. Vi definierar ett eller flera basbudskap sm avspeglas i alla kmmunikatin. För varje budskap definierar vi målgrupperna. Två gånger årligen rdnar vi en kmmunikatinsdag för hela kansliet. Under den uppdaterar vi våra instruktiner ch vår kunskap samt gör upp nya planer. Vi beskriver de arbetsredskap ch kanaler vi använder ch definierar hur mycket arbetstid vart ch ett av dem tar i anspråk. Persnalen ch styrelsen får utbildning i att använda redskapen.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida9 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 305 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337 Vi vågar sluta använda gamla eller icke-fungerande redskap ch kanaler. Vi tar inte i bruk nya redskap utan att ngsamt övervägande. Förbundet uppdaterar sin kmmunikatinsstrategi under 2016. Den grafiska prfilen uppdateras 2015 ch webbplatsen 2016. Vi förbereder ss på att takten i framtiden ökar visavi förnyelse av kmmunikatinens prfil ch kanaler. Antalet kmmunikatinskanaler ökar ch diversifieras. Förbundet införskaffar den mjukvara sm behövs för att stöda en flerkanalskmmunikatin. Vi rdnar medieutbildningar. Vi gör sekretariatet till tp f mind-sakkunniga för jurnalister inm sina respektive mråden. Vi lär ss hur vi väcker medias intresse ch hur vi skapar relatiner till jurnalister. Jurnalistkntakterna är inte endast rdförandes, generalsekreterarens ch infrmatörens ansvar. Tp f mind-expertisen byggs upp bland annat genm att förbättra mediakntakter samt genm väldigt krta blggpster, vider eller andra meddelanden i stil med vad tänkte jag idag. Sådana publiceras betydligt ftare än nu. Genm de här förbättrar vi FSF:s synlighet, vår agenda ch Ggle-synligheten för år persnal. Varje FSF:are bygger ckså sin egen sakkunnigprfil genm aktiv debatt på sciala medier. Vi använder mer bilder ch gör vår kmmunikatin mer attraktiv genm att värva en AD-civiltjänstgörare. Civiltjänstgöraren kan även utföra tekniska uppgifter inm kmmunikatin, vilket frigör tid för infrmatören att planera kmmunikatinen. Alternativt sammanställer vi en pl av grafiker för att köpa in tjänster. (LIKO) Vi ökar trvärdigheten ch genmslagskraften i vårt budskap genm att ftare använda ss av statistiska ch eknmiska knsekvensanalyser. Då det behövs skaffar vi extern kmpetens exempelvis för exempelvis kstnadsanalyser. Vi tar ss tid att analysera. Vi planerar kmmunikatinen utgående från analyserna. Vi införskaffar rdentliga analysverktyg för bevakning av traditinell ch scial media. Vi uppdaterar kmmunikatinsplanen utgående från analyserna. Vi följer upp jurnalister till exempel med hjälp av ett CRM-system (system för kundvård). Vi definierar FSF:s sme-persnlighets tnalitet (tne f vice). Alla skriver sm FSF ch rganisatinens kmmunikatin lämpar sig för sciala medier. Vi Ggle-ptimerar vår webbplats ch kampanjsidr. FSF:are börjar blgga på till exempel Uusi Sumi. Vi lyfter exempelvis rdförande sm en av de mest lästa blggarna.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida10 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 338 339 340 Vi gör planeringen av kmmunikatinen till en bligatrisk del av prjektplaner. Vi utarbetar en instruktin för datasäkerhet ch rdnar behövlig utbildning. 341 342 343 344 345 346 347 348 349 II Flexibilitet ch delning genm mrganisering av centralkansliet Målsättningarna med att mrganisera centralkansliet: 1. ORGANISATIONEN MÖTER VERKSAMHETENS BEHOV FSF:s rganisatin är flexibel ch mdern, arbetsfördelningen är fungerande ch snabb. 2. SMIDIGHET prjektteamen vidtar snabbt åtgärder ch får till stånd resultat. 3. EN KUNNIG ORGANISATION FSF:are får under arbetet den infrmatin ch de färdigheter sm behövs. 350 351 352 353 354 355 356 Vi slutar definiera FSF:s persnals titlar i den budget sm förbundsmötet antar. I budgeten definieras framöver endast antalet årsverken för den fast anställda persnalen ch förbundet gör det möjligt för styrelsen att till exempel då persnal byts ut eller tillsammans med den anställda fundera på vilken kmpetens ch vad sm behöver göras just under den tiden. (LIKO) Centralkansliet förnyas till mer team- ch prjekt-baserat i hur det agerar. Påverkansarbetet mrganiseras inm sekretariatet: 357 358 359 360 361 362 363 364 365 366 367 368 369 370 Arbetsbeskrivningen för en intressebevakningssekreterare ändras till en anställd sm krdinerar intressebevakning ch påverkanskmmunikatin, arbetsnamn krdinatr för samhällspåverkan. Krdinatrn för samhällspåverkan skulle fungera sm gruppledare för den del av sekretariatet sm jbbar med intressebevakning ch påverkan. I hens arbetsbeskrivning skulle ändå tyngdpunkten ligga på verkliga case, arbetsgrupper ch möten, inte på administrativt ansvar. Chefsrllen ch bland annat HR-uppgifter skulle ligga kvar hs generalsekreteraren ch förvaltningssekreteraren. Krdinatrn för samhällspåverkan deltar i ledningsgruppen till de delar ärenden berör hen. Krdinatrn ansvarar i det praktiska arbetet för den plitiska beredningen för styrelsen samt för att implementera den ståndpunkt styrelsen tagit inm rganisatinen samt speciellt sm stöd för rdförande. I ansvaret ingår att bedöma den plitiska verksamhetsmiljön ch förändringar i den tillsammans med hela kansliet.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida11 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 371 372 373 374 375 376 377 378 379 380 381 382 383 384 385 386 387 388 389 390 391 392 393 394 395 396 397 398 399 400 401 402 403 404 405 406 407 Vi frångår indelningen i scialplitik (sp) ch utbildningsplitik (kp) sm inte mtsvarar vår mvärld. Arbetet fördelas i enlighet med fenmen i världen ch FSF:s målsättningar. Team ch prjektgrupper sätts samman ch bryts upp snabbt vid behv. Arbetsbeskrivningarna utvecklas i enlighet med FSF:s behv ch persnalens önskemål. Förbundet erbjuder frtfarande möjligheten att specialisera sig ch bygga upp sin persnliga sakkunskap. Förbundet inkluderar i verksamheten prjektrganisatinens förmåga att greppa nya frågr ch framförallt ge upp gamla. I takt med att persnalen byts ut ch arbetstagarnas vilja förnyas de grundläggande arbetsbeskrivningarna för intressebevakningssekretariatet för att bättre mtsvara aktuella helheter inm samhällspåverkan. Arbetsfördelningen inm prjekt uppdateras alltid då det behövs ch helheten uppdateras då det sker förändringar i mvärlden. Nedan presenterar vi ett klkt sätt att fördela arbetet i dagens samhälle. I förslaget räknar vi inte upp alla delar i den frtlöpande verksamheten, utan förslaget är avsett att vara ett allmänt förslag sm ger en fingervisning. Krdinatr för samhällspåverkan. Krdinering av påverkansarbete ch relevant påverkanskmmunikatin. Aktuella prjekt enligt behv. Specifika ansvarmråden: generatinsplitik inklusive arbetslivsfrågr, miljö samt generatinsknsekvensbedömning av lagstiftningen. Anställd ansvarig för studenteknmi. Arbetsbeskrivningen mfattar avgiftsfri utbildning, utkmst ch dess kppling till studierna, studerandes inkmster ch utgifter, studiestöd, basinkmst, studiernas frtskridande, skatteplitik, etc. Anställd ansvarig för tjänsteprduktin för studerande. Arbetsbeskrivningen mfattar SHVS, bende, kllektivtrafik, universitets tjänster, kmmunalplitik, etc. Anställd ansvarig för utveckling av utbildningen. Arbetsbeskrivningen mfattar ungefär hälften av den systembaserade utbildningsplitiken (finansiering ch strukturer) ch ungefär hälften av de frågr sm påverkar hur studerande upplever sin högskleutbildning (utveckling av undervisningen, kvalitetsfrågr, etc.). Anställd ansvarig för internatinell intressebevakning. Arbetsbeskrivningen mfattar ungefär hälften av den utbildningsplitiken på systemnivå (högsklesystemet ch strukturerna i en eurpeisk kntext samt i Finland) ch ungefär hälften av övrig internatinell intressebevakning (internatinella rganisatinskntakter,
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida12 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 408 409 410 411 412 413 414 415 416 417 418 419 420 421 422 styrning av ESU samt de frågr sm berör internatinella studerande sm inte ingår i andra arbetsbeskrivningar, etc.). Samtidigt får arbetstagarna uppdaterade titlar för att stöda refrmen. Arbetet fördelas naturligt mellan arbetstagarna ch så att ingen är överbelastad. Krdinatrn för samhällspåverkan kunde sitta i arbetsgrupper ch vara allmän suppleant för andra representatinsuppdrag. Utöver de ansvarsmråden sm definieras van skapas team kring aktuella teman eller årliga spetsprjekt. Vi kan se att arbetslivssektrn redan fungerar så här: teamets uppgifter väljs utgående från den aktuella situatinen. En naturlig rll för styrelsemedlemmarna skulle vara att leda de här sakfråge- eller prjektteamen. Då team skapas måste vi se upp att inte antalet interna möten ökar för mycket. Att mrganisera arbetet sm föreslås här skulle erbjuda persnalen möjligheter att avancera ch att utveckla sin arbetsbeskrivning, vilket persnalen önskat ch hittills varit svårt i FSF. 423 424 425 426 427 428 429 430 431 432 433 434 435 436 437 438 439 440 441 442 Ledarskap är inte endast rdförandens ch generalsekreterarens ansvar. För att stöda prjektrganisatinen utses prjektchefer eller ansvariga. Både anställda ch styrelsemedlemmar kan ha ansvarsrller för prjekt. Speciellt då det gäller påverkansprjekt sm sträcker sig över flera år är det klkt att utse en anställd för det. Priritering ch att leda sig själv underlättas genm att förtydliga ansvar ch rller ch genm att ge ansvariga persner ch teamen mer utrymme att fatta beslut m hur de arbetar. Förbundet utbildar ch utvecklar prjektkunskapen hs både anställda ch styrelse. Nästan allt arbete sker nu i prjekt ch att leda prjekt är en av de vanligaste rllerna för en FSF:are. Förbundet tar hänsyn till ett prjekt-mindset i dess rekrytering. Förbundet erbjuder verktyg ch utbildning för prjektadministratin. Varje team, ansvarsmråde eller prjekt kan vid behv göra upp en egen verkställighetsplan. Dylikt arbete hålls så lätt sm möjligt ch fritt från byråkrati bland annat genm att förbundet har en färdig mdell för verkställighetsplaner. Verkställighetsplanen innehåller knkreta mål ch gås igenm med exempelvis ett par månaders mellanrum. Planen kan ändå lätt användas för att leda ens eget arbete ch följa upp hur delmålen förverkligas. Genm att arbeta planenligt undviker förbundet att göra nödiga saker ch kan priritera med hjälp av planen. Styrelsemedlemmarnas rll i en mer teambaserad prjektrganisatin blir mer inriktad på allmän plitisk påverkan ch analys samt att känna det egna fältet inte lika mycket
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida13 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 443 444 445 446 447 448 449 450 451 452 453 454 455 456 457 458 459 460 461 462 att genast i början av året lära sig substansen i varje sektr. Styrelsemedlemmarna utbildas till prjektledare sm kan utnyttja rganisatinens sakkunnigresurser. Istället för långa presentatiner ch utbildningar rdnar förbundet under årets gång snabba ch lättare pp up-intrduktiner sm alla kan såväl be m sm erbjuda. I styrelsemedlemmarnas rll betnas mer plitiskt ledarskap ch rllen sm budbärare ch mindre substanskunskap. Hela styrelsen kan delta lika mycket i remissdebatter m lika sakfrågr. Att vara styrelsemedlem är redan i sig ett strt uppdrag ch ansvar. Styrelsemedlemmarna väljer fadderintressenter utöver fadderpartier. Förbundet utvecklar den frskningsknsultatinstjänst sm Frskningsstiftelsen för studier ch utbildning används för till en nästintill daglig infrmatinstjänst sm prducerar utredningar ch bakgrundsinfrmatin för de anställda. Styrningen av intressebevakningssekretariatets arbete till att påverka ch analysera prducerad infrmatin lyckas bäst genm att minska den frskande delen i arbetet. Förbundet ökar ytterligare vikten av den representativa infrmatin sm Studentbarmetern ger m studerande. (LIKO) Förbundet införskaffar ett CRM-prgram (kundvårdsprgram) till stöd för påverkansarbetet. Förbundet utarbetar en utbildningsplan för centralkansliet. Planen mfattar både styrelse ch sekretariat. 463 464 465 466 467 468 469 470 471 472 473 III Nätverkstänk i samarbetet mellan centralkansliet ch studentkårerna Målsättningarna för nätverkssamarbetet: 1. ÖPPENHET OCH DELANDE Studentkårerna ch centralkansliet delar öppet, lätt ch kntinuerligt infrmatin ch färdigheter. Infrmatinen är inte enkelriktad utan utbyts mellan de lika delarna i nätverket. 2. SMART ANVÄNDNING AV RESURSER Vi utnyttjar all kunskap ch alla kunniga i vår stra riksmfattande rörelse. 3. BÄTTRE TJÄNSTER Studentkårerna får behövliga tjänster av hög kvalitet av förbundet. Tjänsterna utvecklas tillsammans. 474 475 476 FSF:s centralkansli ch studentkårerna bör i sitt påverkansarbete fungera sm ett verkligt natinellt nätverk sm delar resurser ch infrmatin snabbt ch enkelt. Även n centralkansliets rll i den natinella intressebevakning naturligt ng är tyngst brde
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida14 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 477 478 479 480 481 482 483 484 485 486 487 488 489 490 491 492 493 494 495 496 497 498 499 500 501 502 503 504 505 506 507 508 509 510 511 512 förbundet mycket mer utnyttja en av sina största resurser: det mfattande, aktiva ch intressanta lkala nätverket. Lkala aktörer sm är intresserade av att påverka i samma riktning sm FSF:s målsättningar ch deras kntakter till exempelvis reginens riksdagsledamöter ch ministrar är någt sm skiljer FSF från nästan alla andra lbbyrganisatiner. Centralkansliet ch studentkårerna bör tillsammans hitta de bästa sätten att utnyttja den här resursen. Förbundet förverkligar ett kmpetensgalleri för hela studentkårsrörelsen, vilket gör det lätt att hitta persner sm har en viss kunskap. FSF inleder ett arbetsutbytesprgram. I det kan intresserade anställda vid studentkårerna ch FSF:s centralkansli delta. Genm arbetsutbytesprgrammet utvecklas kmpetensen vid lika kanslier ch hs lika persner, nya perspektiv intrduceras i verksamheten, arbetsuppgifterna blir mer attraktiva, sakkunskap delas ch det byggs en kultur av förtrende ch delande mellan lika kanslier. Ett prjekt för reginal påverkan för FSF etableras. Prjektet kartlägger de bästa sätten för hur studentkårernas reginala påverkansarbete kunde stöda rörelsens gemensamma påverkansmål. Förbundet genmför ett försök där en enskild studentkår eller en grupp studentkårer eller till exempel några styrelsemedlemmar får ansvar för ett helt påverkansprjekt eller delar av det. Lkal sakkunskap utnyttjas speciellt då den kan ha mervärde för prjektteamets kmpetenser. Ett exempel på ett sådant kunde vara frågr kpplade till studentbende. Förbundet utnyttjar Facebkgruppen sm är gemensam för hela fältet. I gruppen delas till exempel sm streamar eller bandningar pp up -intrduktiner ch annat material sm ökar nätverkets kmpetens. Vi utnyttjar ckså andra kanaler för scial media vid behv, men aktar ss för att sprida kmmunikatinen på för många kanaler. Under årets första träffar kmmer deltagarna överens m gemensamma spelregler för den interna kmmunikatinen. Utöver redskap ch kvantitet fkuserar förbundet även på innehåll ch kvalitet. Tillsammans kmmer vi överens m hur FSF:s sakkunnigrådgivning i framtiden ska rganiseras m centralkansliet ändrar sin interna arbetsfördelning. Centralkansliet ska i vilket fall sm helst bemöda sig m att effektivt kmmunicera sin interna arbetsfördelning till studentkårerna. Förbundet prducerar en riksmfattande stödtjänst för evenemangsprduktin sm gemensamt knkurrensutsätter exempelvis Test-kntraktet, försäkringar ch trycksaker. Förbundet utreder även möjligheten att gemensamt knkurrensutsätta andra tjänster. Förbundet diskuterar samarbete med andra natinella paraplyrganisatiner, till exempel SOSTE.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida15 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 513 514 515 516 517 518 519 520 521 522 523 524 525 526 527 528 529 530 531 532 533 534 535 Gemensamt intrduktinsmaterial prduceras. Förbundet frtsätter utveckla distansmöte med via exempelvis prgrammet Adbe Cnnect så att diskussiner på distans blir en vardaglig rutin för alla. Förbundet frångår ändå inte de få träffar där rörelsens anställda ch förtrendevalda har möjlighet att diskutera persnligen ch skapa nätverk. Interaktin bygger förtrende. Träffarna utvecklas systematiskt utgående från insamlad respns. I samband med lika seminarier rdnas alltid en skild studentnätverksträff. Förbundet skapar en pl av utexaminerade jurister ch juridikstuderande sm lika aktörer vid behv kan be m råd ch blla med. Förbundet återinför jämlikeauditeringen för studentkårernas förvaltning ch verksamhetsledning inm vilken generalsekreterarna tillsammans utvecklar tillvägagångssätten vid en studentkår i gången. Förbundet återinför de gemensamma utbildningarna för studentkårernas nya anställda arrangerade av FSF. I ställer för långa e-pstmeddelanden sköts krta genmgångar ch intrduktiner muntligt via distansmöten. Nyhetsbrevet Sylfnen vidareutvecklas ändå ch studentkårernas förbinder sig att läsa det. Olika tillvägagångssätt systematiseras så att det går snabbt att lkalisera persner sm har en viss livssituatin eller studerar inm ett visst mråde för jurnalistkntakter. I det utnyttjas exempelvis facebkgruppen för hela fältet. Förbundet utvecklar alumnnätverkets användning sm stöd i intressebevakningen till exempel genm att skapa en elektrnisk matrikel över före detta studentkårsaktiva. 536 537 538 539 540 541 542 543 IV Ändringar i verksamhetskulturen Målsättningarna med att göra nytt: 1. LOKALERNA OCH SÄTTEN ATT ARBETA STÖDER ANDRA MÅLSÄTTNINGAR Lkalerna, intern kmmunikatin ch möten samt andra sätt att arbeta stöder de utvecklingsåtgärder sm förslagits van. 2. VI STAMPAR INTE PÅ STÄLLET Vi förändrar medvetet kulturen med tiden.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida16 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 544 545 546 3. VI KÄNNER OSS SJÄLVA OCH UTVECKLAS Vi är medvetna m våra arbetssätt samt vilka deras styrkr ch svagheter är. Vi är inte rädda för att förändras. Vi trr att vi kan lära ch bli bättre. 547 Lkaler: 548 549 550 551 552 553 554 555 556 557 558 559 560 561 562 563 564 565 FSF:s centralkansli utvecklas till ett kntr med flerfunktinsrum där alla jbbar i gemensamma rum. Ingen har eget utrymme eller egna brd, utan det finns skåp för att förvara persnlig egendm. Flerfunktinskntret är inte ett skränigt ch tryckande kntrslandskap, utan där finns arbetsutrymme med lika ljudnivåer, prjektrum, mötesrum, telefnhytter, paus- ch scialutrymmen, kök ch vardagsrum, förvaringsrum ch biblitek. Ergnmi i arbetet beaktas ännu bättre än för närvarande. Gemensamma utrymmen hjälper lösa största delen av prblemen med intern kmmunikatin ch skapar en kultur av infrmatinsdelning. De möjliggör ckså slumpmässiga möten ch nya idéer i likhet med Kplan perjantaiprinat. I planeringen av förändringen använder sig förbundet av såväl tid sm yrkeskunniga. Refrmen planeras i samarbete med de andra rganisatinerna på Lappbrinken. Vi planerar msrgsfullt hur kntrsmiljön utnyttjas. Det finns till exempel en intressentvägg med ett krdinatsystem sm gör det lätt att skapa sig en uppfattning m FSF:s intressegrupper sm helhet ch vad var ch en av dem innebär. På en annan vägg finns bilder, namn ch arbetsuppgifter på att de sm arbetar på ch kntret på Lappbrinken 2 sm anställda eller förtrendevalda. Kntret töms på nödigt skräp ch papper. 566 Intern kmmunikatin: 567 568 569 570 571 572 573 574 575 576 577 578 Vi kmmunicerar muntligt så fta ch så mycket sm möjligt. Vi avsätter tid för ad hc-möten ch spradiska snabba diskussiner. Vi utvärderar de redskap vi har för intern kmmunikatin. Vi minimerar mängden e-pst ch sköter sakfrågekmmunikatin via frum eller kanaler sm är snabba, aktuella ch går att arkivera. Utöver sakfrågekmmunikatin finns det en egen chatt eller annan kanal för att skämta ch fåna sig, vilket skapar gemenskap. Förbundet skaffar m det behövs ett mer mfattande tjänstepaket för Ggle, Yammer, Slack eller Trell sm verktyg för den interna kmmunikatinen. Under kmmunikatinsdagarna varje halvår diskuteras även kanalerna ch spelreglerna för den interna kmmunikatinen. De presenteras även under intrduktinen. Alla vet hur ch vad de förväntas kmmunicera m på kansliet.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida17 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 579 580 581 582 583 584 Vi ger respns i stunden. Att ge respns integreras i alla teams arbete. Vi skapar teamspecifika utvecklingssamtal genm att göra dem mer regelbundet återkmmande, mer strukturerade ch genm att kräva att persnerna i sektrn eller teamet msrgsfullt förbereder sig för dem. Vi skapar en gemensam ch heltäckande men ändå tydlig ch lättanvändbar årsplan för verksamheten. 585 Interna möten: 586 587 588 589 590 591 592 593 594 595 596 597 598 Det är inte längre tillåtet att sammankalla interna möten utan ett tydligt mål, en agenda ch en rdförande. Den ursprungligen planerade tiden minskas med hälften. Var ch en avsätter minst ett par minuter för att fundera på temat innan hen stiger in i mötesrummet. Så få människr sm möjligt bjuds in. Samtidigt reserverar vi ch frigör tid för akuta minimöten, pp upintrduktiner ch ad hc-planeringsmöten. Vi skiljer på de stunder då vi tillsammans arbetar på någt under en längre tid (t.ex. mrgnsklr) från andra interna möten. Mötena hålls ftare stående eller gående. Det bästa sättet att minska interna möten är att hela teamet jbbar i samma arbetsrum. Övergången till team- ch prjektrganisatin får inte innebära att varje team ch prjekt har ett eget veckmöte. Gemensamma team- ch prjektmöten tillsammans med SAMOK bör vara vardag. 599 600 601 602 603 604 605 606 607 608 609 610 Vi gör det möjligt att byta arbetsuppgifter mellan centralkansliet ch studentkårerna. Det finns en persnlig plan för utveckling ch utbildning för varje arbetstagare sm följs upp. Varje månad rdnas utbildning i lika ämnen med hjälp av utbildare sm är experter. Den etablerade alumnverksamheten skakas m. Vi överger inte bra ch fungerande lösningar utan stärker alumnnätverket genm att utveckla nya metder. Exempelvis väljer vi ut 10 intressanta alumner ch bjuder dem på middag med rdföranden ch generalsekreteraren. Alla frågr är gemensamma. Vi delar infrmatin ch ansvar. Vi bevakar inte revir utan önskar glatt andra välkmna att kmmentera ch förbättra vårt arbete. Det finns inte dina ch mina frågr, de är alla FSF:s frågr. Vi håller fast vid allas gemensamma övergripande mål. Vi uppdaterar regelbundet lägesöversikten tillsammans.
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 18 Sida18 / 18 Htell Krpilampi, Krpilampivägen 5, Esb 611 612 613 614 615 616 617 618 619 620 621 622 623 624 625 626 627 628 629 630 631 Oftast behövs inte ett möte. Utan att göra någt nummer av det så samlar vi ch delar infrmatin, talar med ch frågar varandra. Att tala m sektrer är typiskt inm studentrörelsen. En arbetsindelning kmmer säkert alltid behövas ch vi är bara vana att kalla en viss arbetsindelning sektrer. Relevanta frågr är hur snabbt ch lyckat arbetsindelningen kan förändras då behv uppstår ch vad FSF:are bygger sin identitet på. Sm värst är sektrn det sm mest styr agendan, den egna tankegången ch pririteringarna. Då begränsar den de sciala nätverken för det egna arbetet. Ett tydligt tecken på hur starka sektrerna är hur snabbt styrelsemedlemmar tillägnar sig rllen sm representant för en sektr. På centralkansliet behöver vi ingående ch regelbundet diskutera 1) hur världen de fact ser ut ch 2) vilka är förbundets egna ch gemensamma målsättningar. Vi frångår en kultur där alla måste hävda sig ch vi är inte rädda att visa vår kunskap. Vi frågar dumma frågr ch lär ss nya saker. Vi reagerar snabbt ch är inte rädda för att misslyckas. Vi minimerar det sm inte är så viktigt ch eliminerar det nödiga. Vi besluter mdigt att använda tid på det vi tycker är viktigt. Vi fäster uppmärksamhet vid hur mycket tid vi lägger på utlåtanden, eftersm det verkliga påverkansarbetet fta gjrts på annat sätt. Utlåtandena är bara ett sätt att utåt ch för histrien kmmunicera vad vi tycker. När vi förstår vad varje sak spelar för rll i verksamheten blir det lättare ch snabbare att göra saker. Vi aktar ss för stra ch dyra kampanjer ch söker alltid den rätta metden för varje målsättning.