Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Transkript

1 Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber i Stckhlm Intrduktn - Clara Hellner Gumpert 80 representanter för ledningen i psykiatrin i Sverige samlades på Blu Radissn Htell på Arlanda. Clara Hellner Gumpert hälsade deltagarna välkmna, presenterade mycket krt Natinella självskadeprjektet ch intrducerade dagens tema. Hn redvisade resultatet av den prevalensmätning prjektet genmfört. Syftet med dagen var att fkusera på vården för dem allra störst vårdbehv. Vad bör karakterisera vården för denna grupp? Hur kan vi utveckla nya ch bättre vårdfrmer? Under dagen behöver vi kmma framåt i hur vi kan arbeta tillsammans. Över gränsen mellan öppen vård ch heldygnsvård, över rganisatinsgränser ch inm landet. Detta är en liten grupp persner kring vilka det behövs hittas gemensamma lösningar. Syftet är att skapa en arbetsgrupp sm frtsätter efter dagens möte sm arbetar fram knkreta förslag. Tydlig signal från regeringen- Anders Printz Anders Printz, regeringens samrdnare inm PRIO, psykiatri-satsningen frtsatta med pängtera att det aldrig har funnits så gda möjligheter sm nu att mbilisera kring mråden sm är viktiga. Han lyfte upp tre saker sm är psykiatrins ödesfrågr Kunskap Det är viktigt att fkusera mer på frågan m evidensbas, kunskapsbas kring insatserna vi gör. Fkus behöver vara på utredning/bedömning ch bättre diagnstik. Ordentlig diagns, rdentlig utredning är grundläggande ch centralt för patientsäkerhetsfrågan. Bra att pröva nya behandlingsfrmer ch sätt för rdnat införandet. Attityder. Vi har sett knkret resultat de senaste 5 åren. En nyckel är de 350 ambassadörer sm berättar m sina erfarenheter ch driver frågr. Attityderna har ändrats i Sverige, de senaste 5 åren. Psykiatrin måste ta på sig ch ckså vara en drivande kraft i detta.

2 Tvångsåtgärder. Vi behöver tänka ännu mer specifikt på att fasa ut vissa tvångsåtgärder. Arbetet i prjektet Bättre vård mindre tvång är helt centralt. Vi behöver tänka på ett helt annat sätt kring tvångsåtgärder. Vårdnivåer Avslutningsvis pängterade han att persner med allvarliga självskadebeteenden inte skall få vård vid rättspsykiatriska kliniker. Det blir en sammanblandning av lika uppdrag ch perspektiv. Prjektet kmmer leda fram till flera saker. Helt nya kmpetenser i allmänpsykiatrin, nya metder ch mdeller i vården. Men inte minst, vi behöver högspecialiserad vård någn annanstans än i rättspsykiatrin. Ing-Marie Wieselgren Ing-Marie Wieselgren pängterade att alla ni behöver kraftsamla ch bidra i prcessen att snabbt hitta en bra lösning. Den lilla gruppen svårast sjuka behöver mer. Hn påminde m vårdnivåerna ch att dagens diskussin skulle fkusera på de med allra störst behv sm idag fta får vård inm rättspsykiatrin. Det är detta vi vill ha hjälp med idag. Hur vi ska gå från prat till verkstad Det behövs nya frmer ch att vi gemensamt använder våra resurser. Nu måste vi kmma framåt i snabb takt. Då måste ni hjälpa till! Klckan är 10 över 12 - Anita Åkessn, Anita Åkessn, chef för Rättspsykiatriska kliniken i Växjö inledde med att bekräfta att hn inte heller ser att de ska vårdas inm rättspsykiatrin. En natinell samling kring hur alternativen ska utvecklas är nödvändigt det är en natinell fråga. Hn efterlyste fkus på den här gruppen. Hn pängterade att det är nt m tid. Vi är 10 över 12. Men man bör bygga vidare på det sm finns idag. Grunden i en väl uppbyggd öppenvård - Magnus Skg Magnus Skg är enhetschef inm psykiatrin i Södra Älvsbrg berättade hur de har arbetat för att undvika dysfunktinella inläggningar. Krta inläggningar för att ge patientens skydd är nödvändigt. För att det hela ska fungera krävs att man fkuserar på patientens ansvar ch delaktighet genm hela vårdkedjan. Dagvårdens uppgift är att leda ut patienten från slutenvård, ch man har gda erfarenheter av den intensiva dagvårdsbehandling sm erbjuds. Magnus betnade att det finns stra utbildningsbehv ckså på den kmmunala sidan. Han sammanfattade i några punkter vad sm behövs i öppenvård för att undvika slutenvård. Bemötandekmpetens ch kultur Tillgänglighet till beprövad behandling Intensiv dagvård med generalisering Familjeband stöd till patientens nätverk

3 Synkad öppenvård-akutverksamhet ch slutenvård Samarbete med kmmunpsykiatrisk verksamhet Ett väl utbyggt utbud av behandlingsmetder lyftes ckså fram. I Södra Älvsbrg har de en täckning med 1 DBT-team per invånare. I Brås finns ett specifikt mvårdsteam för de sm inte blir bättre. Dessa har mycket kmmunal samverkan, bland annat med medarbetare vid gruppbenden m tydliga krisplaner mm. Bättre vård mindre tvång Catrin Hägerhlm ch Anna Thurang Prjektet Bättre vård mindre tvång deltg via film ch berättade krt m prgrammet Gamma/Delta ch Theta. Kritiska framgångsfaktrer för förbättringar ch minskade tvångsåtgärder i prgrammen är. - Aktivt ledarskap. Att överläkare ch chefer varit drivande, så att team ch medarbetare blivit drivande. - Patient ch brukardelaktighet på riktigt sm deltagare i, eller knsulter i teamen eller sm bllplank på hemmaplan. - Hpp det går att hitta lösningar, det går att hitta ch genmföra förbättringar - Att kunskap m metder i förbättringsarbete sprids att fler lär sig arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Dessa lärdmar bör inspirera även övrigt arbete kring självskadebeteende. Temagrupper Deltagarna frmulerade ett antal delteman med utgångspunkt i dagens övergripande tema; Vården för de med allra störst behv av heldygnsvård. Dessa redvisas i en bilaga. Frtsättning- aktivt ledningsarbete i hela landet Ledningsknferensen den 7:e maj var en nystart för det mer knkreta arbetet att utveckla ch förankra nya specialverksamheter för de med allra störst behv av heldygnsvård. En av dagens slutsatser var att alla landsting/reginer behöver ha vård med hög tillgänglighet på lika vårdnivåer ch med lika evidensbaserade/ väl underbyggda, metder för att nå det övergripande målet att minska inläggningarna av unga i slutenvården ch att minska antalet tvångsåtgärder. Ledningarna för psykiatrin natinellt behöver enas kring hur man ser rganisering av vården för de med allra störst behv heldygnsvård. Natinella självskadeprjektets uppdrag är att stödja ledningarna i denna prcess ch ge ett beslutsunderlag baserat på bästa tillgängliga kunskap. Behvet av vård ska till största möjliga mån mötas hemlandstinget. Först när detta inte gett önskat resultat skall den natinellt specialiserade heldygnsvården kunna bli aktuell. En bedömning är att det behövs specialenheter i Sverige. Dessa skall vara rganiserade utanför rättspsykiatrin ch ha ett natinellt uppdrag.

4 Under mötet bildades en arbetsgrupp vars uppdrag är att ge förslag vad gäller vårdinnehållet ch vårdmiljö. Denna har en tydlig uppdragsbeskrivning ch skall lämna preliminär rapprt till Nätverket för lednings ch styrning den 25-26:e september ch slutrapprter den 1:e december Ytterligare en arbetsgrupp kmmer arbeta med frågan m finansiering, viss rganisatinsfrågr ch huvudmannaskap. Uppföljande natinell ledningsknferens inm psykiatrimrådet är planerat till den 14:e ktber. Målgrupp är deltagarna vid knferensen på Arlanda 7 maj men även representanter från ledningspersner inm verksamheter sm inte deltg Under hösten arbetar ledningsnivåerna inm psykiatrin med deras förmåga att möta behven hs de med allra störst behv av heldygnsvård ch vilket behv av hjälp de kan behöva av en specialenhet. Dagen visade på ett frtsatt strt engagemang för frågrna. Prjektet har i strt mötts av ett strt engagemang bland ledning ch medarbetare ch det finns en stark vilja inm psykiatrin att vidareutveckla bättre vårdfrmer för de med allra störst behv.

5 Bilaga Under eftermiddagen arbetade deltagarna i sju lika grupper för att fördjupa teman sm de lyft innan lunch. Tema: Utveckling av metder ch vårdmiljöer I gruppen betnades följande teman: Utveckla bemötande ch människsyn. All persnal behöver få samma utbildning Viktigt att medarbetarna är trygga i sina team Autnmi Man ska inte bara ha patienten i centrum utan utgå från patientens centrum Knsekvent uppmuntra ch förstärka all kmmunikatin sm stärker autnmin ch beteenden sm är alternativa till självskadebeteende. Premiera alla friska alternativ ch vistelse utanför avdelningen Samverkan: Överbrygga svårigheter i övergångar mellan vårdfrmer, ex. från sluten till öppenvård eller vid utskrivning från reginpsykiatri. Rutiner för samverkan ex SIP behöver användas Vårdutveckling Utveckla behandlingar ch vårdmiljöer för persner med autism ch utvecklingsstörning ch självskadebeteende Förbättra de fysiska vårdmiljöerna ex skapa lugna rum där patienten själv bestämmer över allt Erbjud alternativ till farmaklgisk ångestlindring dygnet runt Knkreta råd till verksamhetschefer utifrån patientens fkus: Utbildning Ordna gemensamma ch samtidiga utbildningar i bemötande för all persnal (inkl. läkare, chefer, sekreterare) Organisatin Skapa multiprfessinella utredningsteam sm tillsammans med patienten:

6 Utreder diagns, begåvning, funktinsnivå, neurpsykiatri, behandlingshistrik samt behv av kmmunala insatser Utifrån utredningen upprättar vårdplan, SIP ch en arbetshyptes. Ödmjukt ch regelbundet utvärderar vanstående ch är beredda på att bilden kan förändras Avsätt medel för gränsöverskridande verksamheter sm kan följa patienter i övergångarna mellan vårdfrmer Uppmuntra dina medarbetare att gå genm murarna, dvs arbeta verksamhetsövergripande ch sök upp varandra inm sluten-, öppen-, rättspsyk-, BUP ch Vuxenpsykiatrisk vård. Avsätt medel för vård baserad på kvalitetsmått ch vårdtyngd Investeringar/ verksamhetsutveckling Samverka till natinella riktlinjer för behandling ch utredning De svårast sjuka kräver hög persnaltäthet Ge utrymme för att skapa vårdinnehåll på avdelningarna sm: Lugna rum/ fysisk vårdmiljö Psykedukatin m tex ångestlindring Blltäcken Patientråd Yga, keramik, gym, läsning mm Spegling

7 Tema: Specialiserad enhet I diskussinen kring en särskild enhet för behandling av dem med allra störst vårdbehv knstaterades att det sannlikt behövs flera lika tidshrisnter för åtgärder, krtare sikt ch längre sikt. På längre sikt var de flesta överens m att det sannlikt behövs någn srts specialiserade enheter med möjlighet att ta emt de patienter sm idag behandlas inm rättspsykiatrin. Vård inm rättspsykiatrin ansågs inte ptimalt, samtidigt sm man idag inte ansåg sig ha möjligheten att möta alla patienters behv. På krtare sikt kunde det, enligt några gruppdeltagare, vara nödvändigt att även frtsättningsvis vårda patienter vid rättspsykiatrisk klinik. - För att svara mt det långsiktigare behvet framkm i gruppen synpunkter på att mellan 1-8 enheter kunde behövas. Dessa brde upprättas sm samarbeten mellan lika intressenter (ex flera landsting) ch eventuellt ckså med särskilda eknmiska ch kmpetensmässiga tillsktt. Enheterna brde upprättas utifrån en helhetssyn (enhetligt behandlingskncept) ch dessa enheter kunde ckså utgöra en generell (ambulerande) kmpetensresurs för andra enheter inm vården. Landstingsdrivet behandlingshem var en liknelse sm ansågs kunna fånga den typ av verksamhet sm behövdes. Det framhölls ckså att ett bra förslag kring detta tidigare frmulerats inm natinella självskadeprjektet (av Stenmark & Alleskg). - Behv av en utökad diskussin kring hur verksamheter hanterar avvägningen mellan patientens behv av skydd ch behandling att man ibland inte kan erbjuda behandling eftersm man upplever sig tvingad att fkuserar allt för mycket på skydd av patienten. Detta trde ckså vara en fråga sm kräver särskild diskussin för en ev specialistmttagning. - En synpunkt vara att mer utförligt använda sig av case-management ch lika försök med intensiv vårdplanering ch intensiva behandlingsinsatser innan patienten hänvisades till mer specialiserad vård. Här trdde man ckså att mer samarbete i frm av vidareremittering av patienter mellan enheter på samma vårdnivå m samarbetet mellan vård/patient inte fungerar. - En särskilt viktig fråga för en specialistenhet skulle vara att nggrant frmulera kritiker för vilka patienter/målgrupp sm verksamheten fkuserade på. - Risker med högspecialiserade mttagningar ansågs dels vara att kmpetensnivån i vården i övrigt kunde minska (man behöver inte ta lika strt ansvar längre) ch att den gegrafiska centraliseringen skulle minska tillgängligheten.

8 Tema: Samverkan ch Omvårdnad. Diskussinspunkter redvisas nedan - Det kan finnas vinster med att persnal sm arbetar i öppenvårdens DBT-team ckså tjänstgör inm heldygnsvården ch där fungera sm kulturbärare mellan HDV ch öppenvård. - Det finns på många håll stra kunskapsluckr vad gäller arbetssätt ch kmpetens inm kmmunpsykiatrisk verksamhet, för att överbrygga detta behövs lkala samverkansarenr ch kmpetensutveckling - Inm sjukvården är det av vikt att det är kntinuitet i vårdprgrammen i vårdens lika mråden. Det finns psitiva erfarenheter från Östergötland där PAL i öppenvården även är det i heldygnsvården. - Det finns skäl att öka lika prfessiners mandat, fr.a mvårdnaden inm HDV. - Idag arbetar fta den persnal med lägst kmpetens närmast patienten. - Gruppen menar att HDV aldrig kan vara en uppbygglig miljö på sikt för målgruppen. - Erfarenheter av ACT-team (ACT, FACT, RACT) diskuterades sm ett möjligt sätt att arbeta med de mer vårdkrävande. - Gruppen diskuterade när sluta vårda ch hur arbeta med att knkurrera ut destruktiva beteende med hälsfrämjande beteenden. - Tvinga ss att samverka via SIPar eller avtal. - Det framhölls i gruppen att det är lättare att få till gd samverkan m man har en dialg med kmmunen kring funktinsnedsättning än kring symtm ch diagns. - Samverkan med häls- ch sjukvården smatiska del finns gda erfarenheter av sjuksköterskeknsultatiner efter sm det är dem inm både psykiatrin ch smatiken får hantera situatinen. - Våga sluta behandla? Tidigt upptäcka när HDV försämrar tillståndet. Viktigt att ge patienten en karta för periden på HDV. Viktigt att utvärdera m öppenvårdskntakt ger effekt. Hur? Bättre sluta behandla än att skicka patienten på LRV-vård. - Patientstyrd inläggning diskuterades i gruppen, vårddygn på recept? - Samverkan med anhöriga diskuterades. Gda erfarenheter av familjeband finns från flera mråden. ERITA prjektet visar ckså på strt behv hs anhöriga i att bli delaktiga. Knkreta förslag: - Jbba med arbetssätt sm knkurrerar ut destruktiva beteende med hälsfrämjande beteenden - Behålla tänket att patienten behandlas bäst inm öppenvården ch att acceptans ch respekt finns att vårdplanera tillsammans med öppenvården ch att den planeringen sm öppenvården står för är den långsiktiga. Viktigt med säkrad dialg mellan HDV ch öppenvården. - Testa sjuksköterskeknsultatin mellan psykiatri ch smatik i samband med suicidförsök ch självskadebeteende. - Vi måste hitta enkla samverkansfrmer på lika nivåer. - Utöka samverkan med anhöriga, gärna i frmer sm familjeband eller liknande. Sekreterare ch gruppledare: Magnus Skg

9 FUU Subtema utbildning Behövs grundkmpetens hs alla sm ska jbba minst 50% ska ha högskleutbildning grundläggande mvårdnadskmpetens alla får utbildning i DBT-förhållningssätt Hur förvalta ch upprätthålla kmpetens Utnyttja den kmpetens sm finns på avdelningen Bergenmdellen = bra förvaltningsmdell Låt persnal gå i samma färdighetsträningsgrupp sm patienter? Subtema handledning Kntinuerlig handledning i samma arbetsmetd sm den utbildning man får Bra att filma sessiner man skärper sig när kameran är på Subtema utvärdering Att börja mäta påverkar kulturen på avdelningen Har förändrat hela arbetet T m de sm jbbat likadant länge har ändrat sig Långtidsuppföljning ch uppföljning över vårdnivåer behövs Subtema frskning Vi trr mycket sm behöver prövas inte bra med x-vak inte bra med långa vårdtider Vi behöver förstå mer m vad sm är verksamt Orsak-verkan i vårdprcessen? Är det relatinen eller metden? Ska vi engagera patienterna mer eller på någt annat sätt? Smittar beteenden? Subtema förstå patienten Utredning =bas för att kunna anpassa mvårdnadsarbetet Frtfarande brister Systematik med flexibilitet Generella mdeller behövs det var nästan behagligt att se teatern man känner igen sig! Individuell anpassning behövs

10 Alla patienter är inte lika Vissa kan behöva sådant sm vi idag inte ger för att det är fel (t ex lång vård)

11 Kunskapsstyrning I gruppen diskuterades följande: Skapa ett Kunskapscentrum (se bild nedan) Behåll ndstrukturen ch frtsätt samarbeta utifrån den ckså efter prjektets slut. Ha en tydlig kppling mellan Kunskapscentrum enligt nedanstående mdell ch högspecialiserad enhet/enheter (eventuellt en enhet per nd, för närhet ch med tanke på återanpassning till hemrt).

12 Bemötande Gruppen sm samlades kring temat bemötandet berörde frågan ur många perspektiv. För det första behöver bemötandet lyftas upp fram sm den centrala del av vårdinsatsen sm den förtjänar. Det kan vara helt avgörande för patientens prgns ch ska inte betraktas bara sm en mjuk fråga. Flera delade erfarenheten av att medarbetare inte klarar av detta idag, speciellt i slutenvårdsmiljöer. Det kräver förutm förmåga till inlevelse ch men en ckså intellektuell kapacitet för att själv få perspektiv på, ch utmana de prcesser sm kan uppstå i institutinsliknande miljöer, där några har en rll att hjälpa andra sm just för tillfället har behv av det. Förmågan ch kapacitet till att i pressade situatiner ge ett gtt bemötande behöver lyftas in redan i rekryteringsprcessen betnade en deltagare. Bemötande en ledarskapsfråga. Chefen behöver på flera sätt ta ansvar för bemötandet sm aspekt i verksamheten. Tydliga signaler, ett ledarskap sm självt är ett föredöme ch knkreta insatser för att utveckla bemötandet behövs. Det finns ingen enskild metd sm kan garantera att persnalen ger ett gtt bemötande. Detta behöver man arbeta med på lika sätt. Men några exempel lyftes fram i gruppen. I Östersund utbildas stre delar av medarbetarna i psykiatrin i bemötande, i Stckhlm har man testat Värdskapet, en utbildning ch prcess för att förbättra sin förmåga till välkmnande ch bemötande. Dialgutbildning är en frm sm är testad i Skåne ch Jönköping. Södra nden i Natinella självskadeprjektet, har knceptet Att möta självskadebeteende, Att möta självskadebeteende. Kunskap, förståelse ch färdigheter för hjälpande insatser. 22 utbildningar kmmer genmföras under 2014 i de sju södra länen. Exempel gavs på hur avdelningar med hjälp av prjektet Bättre vård mindre tvång hittade gda strateger. Behvet av lika insatser för att utveckla, värdegrund ch bemötande lyftes fram ch prjektet uppmanades hjälpa till att sprida erfarenheter av

13 Ledning, styrning ch rganisatin Gruppens slutsatser i fet ch kursiverad stil. Gruppen diskuterade värdet av en sammanhållen vårdkedja ch berättade m hur det var på de lika klinikerna. Fanns dagvård på flera ställen med gda erfarenheter ch gruppen frågade sig varför det inte finns överallt? Tydlig åsikt från gruppen är att för att minimera behvet av en str specialiserad HDV krävs att man utbildar ch stärker i hela vårdkedjan ch för alla yrkeskategrier på ett långsiktigt sätt. Behövs metd mellan traditinell öppenvård ch fullskalig DBT, diversifierat utbud. L-L berättade m ERGT sm inm ramen av ndarbetet prövats för användning i Sverige. Kan ng bli det efterfrågade alternativet när det är färdigt för att spridas. Självskadeprjektet behöver beskriva stepped care för den här gruppen. Grundläggande diagnstik, ex basutredning fr Sthlm en förutsättning för att kunna erbjuda rätt vård. Behövs kunskapsstyrning för att kunna ge stöd till ledningsstyrning. Det sk Kunskapsdkumentet är efterlängtat. Vi mvärldsspanar för lite ch är för mycket upptagna med att lösa gårdagens brister sm gett dagens prblem. I detta sammanhang berättades m s.k. egen-inläggning sm har sitt ursprung i Stavanger i Nrge men nu kmmer att prövas bl a i Stckhlm. Tips att ta hjälp av patientföreträdare, ex attitydambassadörer, när vi utbildar. Vi måste våga pröva nya kmpetenser inm HDV för denna patientgrupps ex specialpedagger ch/eller scialpedagger. Här berättade man m erfarenheter på några ställen i Sverige av detta.