Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad

Transkript

1 Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad

2 Sammanfattning av hur arbetsterapeuter, sjukgymnaster ch medaktörer ser på arbetet sm utförs av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik För att patienter/vårdtagare ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan så lyfts följande fram av arbetsterapeuter ch sjukgymnaster: Det är viktigt att ha fungerande överrapprteringsrutiner. Arbetsterapeuter ch sjukgymnaster från såväl sjukhus sm kmmuner deltar vid vårdplaneringar. Ansvarsfördelning ch nivåstrukturering inm arbetsterapi ch sjukgymnastik efterfrågas för att klargöra vem sm gör vad när det gäller sjukhus, primärvård ch kmmuner. Vem ansvarar för vad i rehabiliteringskedjan. Önskemål m tillgång till rehabiliteringspersnal ch ett effektivt kmpetensutnyttjande. Betydelsen av att det finns kmpetens på alla nivåer inm sjukhus, primärvård ch kmmuner när det gäller arbetsterapi ch sjukgymnastik för att på ett ptimalt sätt kunna bedöma ch behandla såväl gamla sm nya patientgrupper. Samverkan med medaktörer ch en fungerande rganisatin avseende kmpetensutnyttjande ch ansvarsfördelning. Följande lyfts fram av medaktörer till Samverkansrådet: Samverkansrådets arbete har inneburit att rutiner tillskapats där rutiner tidigare saknats inm rehabiliteringsmrådet. Rehabiliteringsfrågrna har blivit tydliga ch vårdkedjans betydelse synliggjrts. Större öppenhet ch kmmunikatin mellan vårdgivare. Det arbete sm utförs av Samverkansrådet har lett till att fler blivit delaktiga i utvecklingsarbete på lika sätt. Samverkan har lett till förbättringar på t ex hjälpmedelsmrådet. Gemensamma riktlinjer anses ge en ökad patientsäkerhet, säkrare mhändertagande av patienter/vårdtagare mellan huvudmän. Nivåstrukturering ch rutiner för infrmatinsöverföring är tydliga exempel på förbättringar för patienter/vårdtagare enligt medaktörerna. Svårigheter att veta hur förbättringsarbetet kmmit patienter/vårdtagare till gd. Samverkansrådets arbete är en pågående prcess, har nyss startat ch det är svårt att mäta resultatet på patienter/vårdtagare. Medaktörerna har gett förslag på förändringar ch förbättringar inm mrådena kunskapsspridning, samverkan, patient/vårdtagarperspektiv ch nivåstrukturering/ förbättringsmråden. När det gäller kunskapsspridning föreslås att effektivare kmpetensutnyttjande skulle kunna uppnås med bevakning av aktuell frskning inm rehabiliteringsmrådet ch att Samverkansrådet skulle kunna arrangera seminarier, utbildningar, sprida sin yrkesspecifika kunskap ch infrmatin till andra yrkesgrupper. Samverkan mellan kmmunerna behöver bli bättre så att man inte behöver uppfinna hjulet på varje ställe. Patientperspektivet behöver utvecklas så att de sm behöver verkligen får insatser av rehabiliteringspersnal, inte endast enstaka åtgärd ex hjälpmedel utan även stöd till förbättring. Arbetet med nivåstrukturering behöver frtsätta ch nya förbättringsmråden behöver pririteras sm t ex gemensamma sökrd enligt ICF, rtpedtekniska hjälpmedel, TENS-rutiner, psykisk hälsa samt strkerehabilitering.

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 2 Metd 2 Resultat 3 Fkusgrupper med sjukgymnaster arbetsterapeuter 3 Enkätundersökning till medaktörer 5 Arbetsterapeuters ch sjukgymnasters uppfattningar m hur rehabiliteringskedjan fungerar för patienter/vårdtagare 11 Diskussin 11 Metddiskussin 11 Resultatdiskussin 12 Referenser 13 Bilagr: Inbjudan till fkusgrupp Underlag till webbenkät Följebrev till webbenkät Förfrågan m case/fallbeskrivning Har du en berättelse

4 Inledning ReK Sjuhärad arbetar med vårdsamverkan i Sjuhärad ch för att på lika sätt förbättra rehabiliteringskedjan gavs ett uppdrag 2005 att bilda ett råd för att arbeta med frågrna Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik. Hösten 2008 har Samverkansrådet givit ett uppdrag att med hjälp av lika metder ch skilda målgrupper ta reda på hur de når ut med sitt arbete. I denna rapprt beskrivs hur Samverkansrådets arbete uppfattas idag, av rehabiliteringspersnal ch av dem sm utgör medaktörer till Samverkansrådet. Bakgrund I lagen m Häls- ch sjukvård (SFS 1982: 763) står att läsa betydelsen av samverkan inm häls- ch sjukvårdens mråde. Landstingen ch kmmunerna ska samverka till gagn för den enskilde ch för ett effektivt resursutnyttjande. I ReK Sjuhäradsmrådet startade Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik sitt arbete 1/ med uppdraget att starta ett långsiktigt förbättringsarbete inm rehabiliteringsmrådet. Fem förbättringsmråden identifierades: hjälpmedelsförsörjning, ansvarsfördelning, infrmatinsöverföring, effektivare kmpetensutnyttjande ch psykisk hälsa. Samverkansrådet ska föreslå åtgärder ch leda prcesser inm de fem förbättringsmrådena. Till sin uppgift har rådet att: Identifiera ch stärka rehabiliteringskedjan utifrån den enskildes behv. Arbeta för att integrera rehabilitering i den övriga vården. Skapa knkreta samverkansrutiner avseende arbetsterapi ch sjukgymnastik sm präglas av helhetssyn, kvalitet ch förtrende. Arbeta fram en plan för ett strukturerat kunskapsutbyte för berörda verksamheter. Inrätta gemensamma arenr eller mötesplatser för kmmunikatin, kmpetensutveckling, frskning ch utveckling. Arbeta för att skapa nya gränsöverskridande samverkansfrmer för speciella behvsgrupper. Vid behv fungera sm referensgrupp för ReK Sjuhärad, förbättringsteam ch ÄldreVäst Sjuhärad när det gäller rehabiliteringsfrågr. De sju medlemmarna i Samverkansrådet representerar kmmunerna i Sjuhärad, Samrehab, primärvården samt Södra Älvsbrgs sjukhus. Arbetet bedrivs via en elektrnisk webbplattfrm ch samrdnas genm möten 1 2 g/månad. Ett antal arbetsgrupper med arbetsterapeuter ch sjukgymnaster finns inm angivna förbättringsmråden under ledning av rådet. Pågående arbete bedrivs inm infrmatinsöverföring, palliativ vård, spastiska händer, rtpedisk handrehabilitering, förskrivarkmpetens, kmpressinsbandage, ALS, hjärtrehabilitering, uppföljningsansvar vid persnliga hjälpmedel samt psykisk hälsa. Plan för utvärdering I verksamhetsplanen för Samverkansrådets arbete ingår en plan för utvärdering av det arbete sm utförs genm rådet. Effekter av Samverkansrådets arbete sm syftar till förbättringar på patientnivå inm de fem beskrivna förbättringsmrådena kan bara utvärderas över en längre tid. Utvärderingen avser att besvara m Samverkansrådet sm verksamhet kan leva upp till sitt uppdrag samt m dess arbete leder till bättre rehabilitering för patienter/vårdtagare. I tidplanen ingår att undersöka persnal ch medaktörers uppfattningar samt hur utvecklingsarbetet kmmit patienter/vårdtagare till del bedömt i huvudsak ur arbetsterapeutiskt ch sjukgymnastiskt perspektiv. Persnalens uppfattningar undersöktes med fkusgruppsmetd 2006 ch 2008, medaktörernas genm en enkät 2008 samt hur arbetet nått ut till patienter/vårdtagare genm att insamla beskrivningar av case ifrån den persnal 1

5 sm deltagit i fkusgrupperna I föreliggande rapprt redvisas resultaten ifrån de fkusgrupper, enkäter samt patientcase sm genmförts under hösten Syfte Syftet har varit att ta reda på hur Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik i Sjuhärad når ut med sitt arbete utifrån tre frågeställningar: Hur uppfattar arbetsterapeuter ch sjukgymnaster rehabiliteringskedjrna mellan slutenvård, primärvård ch kmmuner? Hur uppfattas Samverkansrådets arbete av medaktörerna? Hur ser arbetsterapeuter ch sjukgymnaster på hur Samverkansrådets förbättringsarbete kmmit patienter/vårdtagare till del? Metd Metdvalet följer den plan för utvärdering sm Samverkansrådet planerat för, d v s att genmföra utvärdering enligt fkusgruppsmetd på samma sätt sm 2006 för att ta reda på hur arbetsterapeuter ch sjukgymnaster uppfattar rehabiliteringskedjrna mellan slutenvård, primärvård ch kmmuner. Därtill har en enkätstudie gjrts till medaktörer för att undersöka hur Samverkansrådets arbete uppfattas av dem samt casebeskrivningar av arbetsterapeuters ch sjukgymnasters uppfattningar m hur Samverkansrådets förbättringsarbete kmmit patienter/vårdtagare till del. Persnal: Fyra fkusgrupper planerades där medlemmarna valdes ut av Samverkansrådet. I första hand tillfrågades de arbetsterapeuter ch sjukgymnaster sm deltagit Deltagarna hade flerårig yrkeserfarenhet. Sjukgymnasterna ch arbetsterapeuterna representerade str kmmun, liten kmmun, Samrehab ch psykisk hälsa. I varje grupp avsågs sjukgymnast eller arbetsterapeut från slutenvården vara med men vid ett fkusgruppstillfälle (psykisk hälsa) blev det ett brtfall p g a sjukdm vilket medförde att representatin från slutenvården uteblev. Metden sm användes var liksm 2006 fkusgruppsmetden enligt Obert & Frsell (2002). Fkusgruppen fick en frågeställning att bilda påståenden utifrån: Vad är viktigt för att patienter sm behöver det ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan? I nästa steg fick gruppen välja ut en tredjedel av påståendena sm de anser viktigast ch i det sista steget betygssätta de viktade faktrerna med hjälp av en femgradig skala, d v s det sm bäst överensstämmer med hur det fungerar idag. Medaktörer: En länk till en semistrukturerad webbenkät skickades ut till Samverkansrådets medaktörer, femti stycken. Medaktörerna utgörs av chefer inm kmmunal vård- ch msrg, primärvård ch sjukhus. Grunden för val av enkätpersner samt urval gjrdes av Samverkansrådets medlemmar sm ckså distribuerade enkäten. En påminnelse skickades ut. Patienter/vårdtagare: En förfrågan gjrdes såväl muntligt sm skriftligt till de arbetsterapeuter ch sjukgymnaster sm deltg i fkusgrupp m att delge berättelser eller case för att beskriva hur rehabiliteringskedjan fungerar för patienter/vårdtagare i ReK Sjuhäradsmrådet. Avsikten var att försöka ta reda på hur de lika förbättringsåtgärder sm Samverkansrådet arbetar med, har nått ut till patienter/vårdtagare så sm det uppfattas av arbetsterapeuter ch sjukgymnaster. De uppmanades att delge såväl gda sm mindre gda exempel via e-pst, brev- eller telefnledes. Till sin hjälp fick de förslag på delar sm kan ingå i en rehabiliteringskedja t ex hur kmmunikatinen fungerat mellan vårdenheter, infrmatinsöverföring, tillgång till rehabilitering ch kmpetens. En påminnelse skickades ut till gruppdeltagarna. 2

6 Resultat Här presenteras resultaten ifrån fkusgrupper, enkäter samt förfrågan m beskrivning av patientfall, case. Resultaten från fkusgrupperna presenteras gruppvis från 2006 ch 2008 för att möjliggöra jämförelse. Med rehabpersnal avses arbetsterapeuter ch sjukgymnaster. Betygssiffrrna anger i vilken grad gruppdeltagarna angivit att det överensstämmer med idag, en högre siffra innebär att det fungerar i högre grad ch en låg siffra att förutsättningar saknas. Fkusgrupper med sjukgymnaster arbetsterapeuter Liten kmmun För att patienten ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan är det viktigt att: 2006 Det finns möjlighet att få hjälpmedel snabbt 3,14 Överrapprtering sker mellan landsting, kmmun ch primärvård 3,00 Arbetsterapeut/sjukgymnast får kunskap m att persn med rehabbehv finns 2,86 Arbetsterapeut/sjukgymnast får göra rehabbedömningen 2,57 Det finns rutiner för överrapprtering 2,57 Tidig rapprtering sker för att förbereda i hemmet 2,17 Delta i vårdplaneringar med mfattande rehabiliteringsbehv 2,17 Det finns tillräckligt med arbetsterapeuter ch sjukgymnaster på resp. rehabenhet 2, Rehabpersnal på SÄS har bedömt patienten inför vårdplanering 3,17 Överrapprteringsrutiner fungerar för rehabpersnal mellan S/Pv/K 3,00 Vårdplaneringar av patienter genmförs 3,00 Utskrivning av patienter från sjukhuset sker med framförhållning 2,00 Det finns tydliga uppdrag mellan S/Pv/K, vem gör vad 1,91 Str kmmun För att patienten ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan är det viktigt att: 2006 Arbetsterapeut/sjukgymnast får göra bedömning av behv av arbetsterapi/sjukgymnastik 2,25 Det finns utrustning ch lkaler 1,80 Det finns kmpetens på alla nivåer för att kunna möta patientens behv där 1,60 Det finns tydliga riktlinjer vilket ansvar de lika huvudmännen har beträffande rehabilitering 1,60 Det finns arbetsterapeuter ch sjukgymnaster i primärvården, kmmuner ch inm SÄS 1, Det finns rätt kmpetens 2,78 Få kännedm m inneliggande patienter med rehabbehv 2,64 Överrapprtering fungerar mellan S/Pv/K 2,60 Ha kmpetens för att kunna bedöma ch behandla gamla/nya patientgrupper t ex psykisk hälsa 2,45 3

7 Samrehab För att patienter ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan är det viktigt att: 2006 Arbetsterapeut/sjukgymnast; SÄS, primärvård ch kmmun samverkar 4,00 Det finns ett fungerade överrapprteringssystem 3,50 Arbetsterapeut/sjukgymnast har rätt kmpetens för sitt ansvarsmråde 3,50 Det finns en vårdplan 3,20 Patienten får vara delaktig i ett vårdplaneringsmöte 3,20 Samarbete med övriga aktörer fungerar 2,75 Patienten får vara delaktig i målfrmulering 2,60 Arbetsterapeut ch sjukgymnast får göra bedömning av rehabbehv 2,60 Det finns en rehabkedja sm är känd för alla 2, Överrapprteringsrutiner används 3,50 Alla prfessiner vet vad de ska göra i rehabiliteringskedjan 2,69 Det finns tillgång till prfessinella 2,69 Förmedla kunskap till andra vårdgivare inkl. anhöriga, hemtjänst 2,60 Patienterna får upprepad infrmatin m sin sjukdm 2,50 Patienterna får upprepad infrmatin m rehabiliteringsutbudet i hela vårdkedjan 2,33 Anhöriga, patient ch rehabpersnal har samma relevanta målsättning 2,23 Patienten har en rehabplan sm följer med i vårdkedjan 2,09 Psykisk hälsa För att patienten ska få tillgång till alla delar i rehabiliteringskedjan är det viktigt att: 2006 Det frmuleras mål för behandlingen 3,00 Det finns kmpetens för att möta patientgruppens behv 2,80 Patienten inte behöver vänta länge på bedömning 2,60 Samverkan med medaktörer fungerar 2,40 Det finns bra rutiner för kmmunikatin/överrapprtering mm 2,40 Patienten förväntas ta ett eget ansvar i behandlingen 2,20 Det finns ett fungerande team kring patienten 1, Samverka internt inm arbetsplatsen 3,17 Samverka mellan lika vårdnivåer 2,60 Det finns tillräckligt med resurser (persnal, utrustning) 2,25 Det finns kunskap hs andra prfessinella inm vården m vad arbetsterapeuter ch sjukgymnaster 2,25 kan erbjuda Ha kännedm m varandras verksamhet 2,00 4

8 Resultatjämförelse fkusgrupper 2006 ch 2008 Liten kmmun: Överrapprteringsrutinernas betydelse mfrmulerades från att de sker över huvud taget till att de fungerar mellan S/Pv/K. Vårdplaneringar återkmmer 2008 med betydelsen av att arbetsterapeuter ch sjukgymnaster på sjukhusen gör bedömning inför vårdplaneringsmöte samt deltar från både sjukhus ch kmmuner. Nivåstrukturering inm arbetsterapi ch sjukgymnastik efterfrågas vid det senare fkusgruppstillfället för att tydliggöra vem sm gör vad när det gäller S/Pv/K. Ett exempel på detta kan vara patienter sm överrapprteras med önskemål m insatser sm saknar evidens. Str kmmun: Gruppen betygsätter liksm 2006 kmpetensutnyttjandet högst, att det finns tillgång till rehabiliteringspersnal ch att de ges möjlighet att bedöma rehabiliteringsbehvet hs patienter/vårdtagare. Återkmmer gör ckså behvet av kmpetensutnyttjandet i frm av att det anses viktigt att kmpetens finns på alla nivåer för att kunna bedöma ch behandla gamla ch nya patientgrupper t ex psykisk hälsa. Samrehab: I undersökningen 2006 betygssattes det allra högst att rehabiliteringspersnalen samverkar, 2008 ligger fkus på att man använder rutinerna för överrapprtering, det förutsätts att man redan samverkar. Vikten av den välinfrmerade ch delaktiga patienten lyfts fram. Psykisk hälsa: Tg upp betydelsen av gda överrapprteringsrutiner 2006, det finns inte med i gruppens resultat De viktade faktrerna för gruppen sm representerar psykisk hälsa belyser vikten av en fungerande rganisatin med tnvikt på kmpetensutnyttjande, ansvarsfördelning, samverkan med medaktörer. Patient-/vårdtagarrllen lyftes inte fram. I resultaten för 2006 års fkusgrupper tgs vikten av att snabbt få tillgång till hjälpmedel upp. Hjälpmedel finns inte mnämnt i fkusgrupperna sm genmförts Enkätundersökning till medaktörer Enkäten till medaktörerna distribuerades via medlemmarna i Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik sm var ch en skickade länken till persner sm de uppfattar sm medaktörer till rådet. Ttalt femti enkäter skickades ut via e-pstlänk. En påminnelse skickades ut. Tjugen svar inkm vilket utgör en svarsfrekvens på 42 %. Resultaten från enkäten åskådliggörs nedan. 5

9 1. Vilken rganisatin representerar du? 10 8 Antal persner Kmmun Primärvård Länssjukvård Samrehab Annan rganisatin Flertalet respndenter kmmer från kmmunerna, ni stycken. Fyra persner kmmer fån primärvården, fem från länssjukvården ch tre från Samrehab. Ingen representerade någn annan rganisatin t ex privat verksamhet. 2. Vilken funktin/titel har du inm din rganisatin? Medaktörerna utgör chefer på lika nivåer inm kmmunal vård ch msrg, primärvård, sjukhus, rehabilitering, medicinskt ansvariga sjuksköterskr, samrdnare av hjälpmedel respektive samrdnare av rehabiliteringspersnal. 3. Känner du till Samverkansrådets arbete? Antal persner Ja Nej Av de tre persner sm svarar att de inte känner till Samverkansrådets arbete kmmer samtliga från kmmunala verksamheter. De respndenter sm svarat nej har därefter avslutat enkäten, d v s tre persner av de 21 sm besvarat enkäten. 6

10 De sm känner till Samverkansrådets arbete ch därmed har besvarat hela enkäten utgörs av resterande 18 persner av de 21 respndenterna. 4. Har arbetssättet inm rehabiliteringsmrådet förändrats de senaste två åren utifrån ditt perspektiv? Antal persner Ja Nej Vet inte Svaren från de tlv sm svarat ja på frågan kan delas in i nya rutiner ch synliggörande av vårdkedjr. Gemensamma rutiner: I svaren framkmmer att Samverkansrådets arbete innebär att rutiner tillskapats där rutiner tidigare saknats. Arbetet har ckså inneburit mer likfrmighet när det gäller rutiner d v s att flera inm rehabiliteringsmrådet har fått gemensamma rutiner. Mer struktur upplevs inm vissa mråden ch bättre överblick över hur man arbetar inm lika mråden. Det upplevs bra med samma rutiner för alla inm rehabiliteringsmrådet. Ett exempel på detta är hjälpmedelsmrådet där det skett en hel del utveckling. Användningen av hjälpmedel har blivit effektivare. En tydligare ch bättre struktur har uppnåtts inm rehabiliteringsmrådet där det tidigare förelåg tydligheter. I Brås anses många rutiner ha tydliggjrts sedan en MAR (Medicinskt Ansvarig för rehabiliteringsfrågr) tillsattes. Därtill har kmmunikatinen mellan huvudmännen ökat ch förbättrats. Det har uppstått högre krav på kvalitetssäkring när det gäller lika behandlingar ch hjälpmedel. Infrmatinsöverföring ch samverkan med gemensamma mål har underlättats av Samverkansrådets arbete. Synliggörande av vårdkedjr: Rehabiliteringsfrågrna har blivit tydliga ch vårdkedjans betydelse har synliggjrts. Sjukgymnasters ch arbetsterapeuters arbete har kmmit mer i fkus ch arbetssättet har blivit känt. Det har uppstått en större öppenhet ch diskussin över vårdgivargränserna ch det har blivit mycket enklare att ta kntakt med andra vårdgivare ch i samförstånd diskutera det sm är aktuellt. De nya infrmatinsöverföringsrutinerna har medfört en ökad säkerhet ch anses ha lett till bättre överrapprteringar. Arbetsterapeuter ch sjukgymnaster har fått en ökad medvetenhet m att det finns andra världar än den man själv verkar ch vissa medarbetare tar större ansvar till ökad kmmunikatin. 7

11 Två persner har svarat att de inte vet m arbetssättet förändrats inm rehabiliteringsmrådet de senaste två åren ch valt att lämna kmmentarer. En persn uttrycker att det har framkmmit att vi brde arbeta på ett annat sätt men är säker på m vi hunnit med ch att vi går i gamla hjulspår trts att det finns andra ch nya mråden sm vi brde ägna ett större intresse. En annan persn är uppdaterad genm arbetet i ReK beredningsgrupp. Utifrån ämnen sm rådet arbetat med så antas att persnal från rehabiliteringsmrådet är delaktiga i förbättringsmrådena. 5. Har du i ditt arbete påverkats av det arbete sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik genmför? Antal persner Ja Nej Vet inte Trettn persner har svarat ja på frågan m de i sitt arbete påverkats av Samverkansrådets arbete ch svaren kan delas in i att ha tagit del av gemensamma riktlinjer, de sm varit mer delaktiga i utvecklingsarbete ch samverkan. Gemensamma riktlinjer: Samverkansrådets arbete har underlättat arbetet med gemensamma rutiner ch riktlinjer inm rehabiliteringsmrådet för Sjuhäradsmrådet vilket upplevs psitivt ch meningsfullt. Det har arbetats fram gemensamma riktlinjer för t ex förskrivarkmpetens, överrapprtering, arbetsterapeutisk rtpedisk handrehabilitering, TENS samt förskrivarkmpetens vilket kmmer att påverka ch underlätta arbetet. Några har implementerats, andra är under implementering. Delaktighet i utvecklingsarbete: Samverkansrådets arbete har kanske inte påverkat i strt, men väl i mindre frågr sm t ex efter föreläsningen m steprs då man fick med sig tankar sm är användbara i vardagen. Utbildningen med systemiskt möte med patientberättelse gav mycket input ch reflektin. Några respndenter har deltagit eller sammankallat lika grupper på uppdrag av Samverkansrådet samt deltagit i utvecklingsarbete ch sett psitiva resultat av det ch någn har varit uppdragsmttagare för förslag till förbättrande av gemensamma frågr. Samverkan: Det har kmmit mer infrmatin men ibland på ett felaktigt sätt. Till kmmunerna har infrmatinen varit bristfällig ch bättre tydlighet i ReK hade underlättat. 8

12 Det har förts en diskussin m förskrivning av persnliga hjälpmedel. Genm att vara med i ReK får man en ökad förståelse för Samverkansrådets arbete. Någn persn uttrycker att Samverkansrådets arbete har inneburit kntakter inm primärvård ch slutenvård sm vederbörande inte hade förut, vilket påverkat samarbetet i psitiv riktning. 6. Med utgångspunkt från Samverkansrådets arbete, upplever du några förbättringar för patienter/vårdtagare? Antal persner Ja Nej Vet inte På frågan m man upplever några förbättringar för patienter/vårdtagare har ni persner svarat ja ch lika många, ni stycken, att de inte vet men av dessa har fem stycken ändå valt att kmmentera. Ur ja-svaren kan följande grupperingar urskiljas: gemensamma riktlinjer, utbildning av persnal samt avvikelser. Gemensamma riktlinjer: Gemensamma riktlinjer ger en ökad patientsäkerhet ch ett säkrare mhändertagande av patienter/vårdtagare mellan huvudmän. När riktlinjer kmmer från ReK Sjuhärad knkretiseras det av arbetet sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik utför. Det finns viss säkerhet på genmslaget gentemt patienten än så länge men en övertygelse m att rutiner samt infrmatinsöverföring kmmer att ha en psitiv effekt på vårdkvaliteten i framtiden. Någn respndent uttryckte att m vi blir bättre på att se ch kmmunicera vad sm händer inm ch mellan varje enhet så blir det naturligtvis förbättringar för patienten. Det pågående infrmatinsöverföringsprjektet kmmer att få betydelse för patienterna med bättre rapprteringar ch nivåstrukturering inm lika mråden sm t ex arbetsterapeutisk rtpedisk handrehabilitering vilket gör att patienten garanteras bästa tänkbara insatser. Utbildning av persnal: Osteprsföreläsningen gav tankar sm är praktiskt användbara i patientarbetet. Att samverka inm rganisatinen med t ex regelbunden frtbildning, leder till förbättringar för patienterna. Avvikelser: Det skrivs väldigt få avvikelser inm rehabiliteringsmrådet eller patientnämndsärenden vilket brde tyda på att den rehabilitering patienterna får är gd, ansåg någn. 9

13 De sm svarat vet inte men valt att kmmentera har framför allt uttryckt att det är svårt att veta hur förbättringsarbetet kmmit patienter/vårdtagare till gd. Någn har beskrivit att Samverkansrådets arbete är en pågående prcess där effekten kan ses i ett längre tidsperspektiv. Det är ett dilemma att inte på ett enkelt sätt kunna mäta m Samverkansrådets arbete kmmit patienter/vårdtagare till gagn men vi kan bara hppas ch tr att det är så. Överrapprteringsrutinerna brde kmma patienterna till nytta men det är svårt att utvärdera dels för att det nyss startat ch så är det svårt att veta m patienter tidigare missats sm hade haft behv av rehabilitering. En rehabiliteringskedja utan avbrtt medför samrdningsvinster menar någn. Det har uttryckts en förhppning m att arbetsterapeuter ch sjukgymnaster fått mer struktur på sitt arbete vilket i sin tur genererat bättre arbete gentemt patienten. En respndent hade inte haft kntakt med patienter/vårdtagare ch kunde därför inte uttala sig m ifall Samverkansrådets arbete medfört förbättringar eller inte för patienter/vårdtagare. 7. Ge förslag på förändringar ch förbättringar sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik kan genmföra. Ti persner har svarat sm följer inm de dminerande mrådena kunskapsspridning, samverkan, patient/vårdtagarperspektiv, nivåstrukturering/förbättringsmråden: Kunskapsspridning: Ett effektivare kmpetensutnyttjande skulle kunna uppnås med bevakning av aktuell frskning inm rehabiliteringsmrådet ch arrangerande av seminarier. Det upplevs psitivt att det finns ett råd sm håller i aktuella frågeställningar. Spridning av kunskap ch infrmatin till andra arbetsgrupper bör utvecklas liksm att skapa förståelse för varandra inm ReK Sjuhäradsmrådet. Infrmatin behöver nå ut utanför Samverkansrådet ch arbetsterapi- ch sjukgymnastgrupperna. Det kanske kan uppstå en bra dialg t ex genm att använda den metd sm presenterades för chefer inm rehabiliteringsmrådet Systemiskt arbetssätt. Samverkan: Det börjar bli tydligare ch klarare men en bättre samsyn kring vad kmmunerna jbbar med behöver utvecklas för att inte behöva uppfinna hjulet på varje ställe. Arbetssätten i kmmunerna skiftar ch det förvillar. Det är önskvärt med en gemensam syn på vad t ex grundutrustning är ch vad sm ska eller måste köpas in när det gäller hjälpmedel, det sm ev inte kmmer med nya hjälpmedelsupphandlingen behöver utvecklas genm Samverkansrådet. I en kmmun ansågs rehabiliteringsfrågrna eftersatta vilket medför att det finns ett strt behv av det mesta angående upphandling, utbildningar, infrmatinsöverföring, kntaktpersner för kmmunen, representantskap i lika arbetsgrupper ch även intern rganisatin. Deltagande i vårdplanering ch i teamarbete behöver utvecklas av Samverkansrådet. En respndent kmmenterade att det mest intressanta är att Samverkansrådet verkar för ett gemensamt samverkansrgan för hela Södra Älvsbrg. Patientperspektiv: Funderingar kring hur vi i våra rganisatiner garanterar att de sm är i behv av behandling/träning får sina behv tillgdsedda. Det anses idag finnas en gråzn med persner sm inte uppmärksammas, sm får sina hjälpmedel ch sin bstadsanpassning men inget annat stöd till förbättring. 10

14 Nivåstrukturering ch förbättringsmråden: Det behöver utarbetas säkra ch tydliga ansvarsmråden på lika nivåer. Här innefattas även barn, vilka idag inte har varit med. Arbetet med gemensamma riktlinjer ch behandlingsmetder behöver frtsätta. Förbättringsmråden sm bör pririteras är arbete med gemensamma sökrd enligt ICF, rtpedtekniska hjälpmedel, att färdigställa arbetet med rutiner för TENS samt nivåstrukturering ch kmpetensutveckling inm mrådet psykisk hälsa ch strkerehabilitering. Någn uttryckte nyfikenhet på vad arbetet inm psykisk hälsa kmmer fram till. Arbetsterapeuters ch sjukgymnasters uppfattningar m hur rehabiliteringskedjan fungerar för patienter/vårdtagare Endast en persn har skickat in sitt svar av respndenterna ur fkusgrupperna sm tillfrågats m att delta. Respndenten uttryckte att samarbete är viktigt för att patienten ska få en sammanhållen rehabiliteringskedja. Av största vikt är att ha gd kntakt med kllegan på kmmunen så att vi alltid kan nå varandra. Ett förbättrat samarbete mellan arbetsterapeuter ch sjukgymnaster i primärvården ch en bättre kännedm m varandras verksamheter när det gäller sjukhus primärvård skulle ckså leda till förbättringar för patienter/vårdtagare. Diskussin Metddiskussin Metden sm valts ut bygger på Obert & Frsells metd för fkusgrupper ch har valts ut av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik inför utvärderingen Denna variant av fkusgruppsmetd bygger inte på ett vetenskapligt prövat upplägg vilket medför svårigheter att jämföra ch uttala sig m generaliserbarhet. En möjlighet i fkusgrupperna kunde kanske ha varit att låta deltagarna 2008 ta del av tidigare utvärdering (2006) för att betygssätta resultaten igen. Nu får man i stället jämföra det sm framkmmit vid de båda tillfällena ch dra slutsatser utifrån det. Det förefaller även rimligt att i så str utsträckning sm det varit möjligt välja samma deltagare till fkusgrupperna för att de skulle kunna ge sin bild av utvecklingen avseende vårdkedjr inm rehabiliteringsmrådet. Den tid sm avsatts till respektive fkusgrupp har varit någt krt för att ge gruppen möjlighet att diskutera ch föreslå faktrer att vikta ch betygssätta. Framförallt den tid sm avsattes till diskussin ch framtagande av faktrer. Ett förslag inför kmmande utvärdering 2010 skulle kunna vara att avsätta någt längre tid ch låta grupperna ta del av resultaten från föregående fkusgruppsutvärderingar 2006 ch Har valt att presentera 2006 års utvärdering i rapprten i stället för sm bilaga för att underlätta möjligheter för läsaren att jämföra resultaten. Förslaget till case, fallbeskrivning, fick inget genmslag hs planerade respndenter trts påminnelser. Endast en persn skickade in sin upplevelse av hur det fungerar för patienter/vårdtagare ch uttryckte att det fungerar väl med samverkan runt patienter/vårdtagare m det persnliga engagemanget ch kännedm m varandras verksamhet är väl inarbetad. Det finns därmed inte underlag för att via case/fallbeskrivningar 11

15 uttala sig m hur arbetsterapeuter ch sjukgymnaster ser på hur Samverkansrådets förbättringsarbete kmmit patienter/vårdtagare till del. En svårighet finns att ta reda på hur patienterna ser på utvecklingen inm förbättringsmrådena, det är svårt att veta vad man får del av ch inte. Då det handlar m att utvärdera det rganisatriska arbete sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik utför vet inte patienter/vårdtagare patienter vad de kunde ha fått ch det finns därmed en svårighet att försöka ta reda på detta. En semistrukturerad enkät valdes för att besvara frågan hur Samverkansrådets arbete uppfattas av medaktörerna. Att göra den semistrukturerad gav respndenterna möjlighet att på ganska krt tid besvara enkäten men ändå ge persnliga kmmentarer. Svarsfrekvensen var någt låg trts påminnelse ch svaren kan därför endast ge en bild av hur Samverkansrådets arbete uppfattas av en liten grupp respndenter dck representerande skilda verksamheter inm såväl primärvård sm sjukhus ch kmmuner. Resultatdiskussin På frågan hur arbetsterapeuter ch sjukgymnaster uppfattar rehabiliteringskedjrna mellan slutenvård, primärvård ch kmmuner så framgår det att rutiner för överrapprtering, effektivare kmpetensutnyttjande ch ansvarsfördelning med nivåstrukturering uppfattas vara av största vikt ch fått höga betyg ch överensstämmelse med nuläget. När det gäller kännedm m varandras verksamheter ch att ha kmpetens för att ta hand m såväl gamla sm nya patientgrupper så betygssätts de lågt vilket innebär att det inte riktigt fungerar ptimalt i praktiken. Även ansvarsfördelning med nivåstrukturering avseende vem sm gör vad mellan sjukhus, primärvård ch kmmuner har fått ett lågt betyg. Denna utvärdering beskriver nuläget ch analysen av svaren bygger på ett ganska litet underlag avseende enkäten till medaktörerna, det går alltid att fundera över hur representativt det är. Dck framkmmer sm en slutsats att Samverkansrådets arbete uppfattas ha givit tydligare vårdkedjr inm rehabiliteringsmrådet samt uppskattade riktlinjer ch rutiner av dess medaktörer. När det gäller genmslaget för patienter/vårdtagare lyfts vikten av gemensamma riktlinjer ch utbildning av persnal fram liksm att det är svårt att veta m Samverkansrådets arbete verkligen leder till förbättringar för patienter/vårdtagare då det är svårt att mäta dess genmslag. Förbättrad kmmunikatin, infrmatinsöverföring ch nivåstrukturering med tydliggörande av ansvarsfördelning anses ge en psitiv återverkan på vårdkvaliteten till gd för patienter/vårdtagare. 12

16 Referenser Albert, H., Hvmand, B., Lund, H., Winkel, A., Villemes-Sørensen, L. (2008). Caserapprt: att beskriva praktiskt patientarbete- en grundbk. Falun, Nrstedts Akademiska Förlagsgrupp. Obert, C., Frsell, M. (2002). Fkusgrupp: ett enkelt sätt att mäta kvalitet. Höganäs, Bkförlaget Kmmunlitteratur. Wibeck, V. (2000). Fkusgrupper. Om fkuserade gruppintervjuer sm undersökningsmetd. Lund, Studentlitteratur. 13

17 Bilaga 1 Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik Välkmmen till fkusgrupp för utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik! Tid: Måndag 24 nv kl Plats: Knferensrummet, Arbetsterapin plan 2, Rehabkliniken, Brås lasarett Karta: Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik bildades i ktber 2005 ch har sm uppdrag att leda prcesser ch föreslå åtgärder inm fyra förbättringsmråden; hjälpmedelsförsörjning, ansvarsfördelning, infrmatinsöverföring ch ett effektivare kmpetensutnyttjande. Det ingår ckså ett uppdrag att utvärdera Samverkansrådets arbete. Detta kmmer att göras bl a genm fkusgrupper med arbetsterapeuter ch sjukgymnaster. Fkusgrupp är en metd för att fånga upp en grupps uppfattningar ch attityder i en viss fråga ch vid en viss tidpunkt. Här kmmer det att handla m Din uppfattning m patientens möjlighet att få en sammanhängande vårdkedja. Arbetssätt: Gruppen frmulerar ett antal faktrer utifrån ett givet tema. Dessa faktrer ska sedan värderas ch man röstar på så sätt fram ett antal faktrer sm gruppen anser vara de viktigaste. Efter detta betygssätts dessa faktrer. Detta görs individuellt utifrån hur väl Du anser att en faktr stämmer med Din uppfattning m hur det är idag, i den verksamhet där Du arbetar. De lika faktrernas betyg sammanställs sedan. Spelregler: Vi ifrågasätter inte varandras faktrer. Det finns ingen uppfattning sm är mer rätt eller fel än någn annan. Argumentatin är alltså inte tillåten. Vi behöver inte vara överens m en faktr. Allt sm håller sig inm temat ska tas med. Var ch en i gruppen säger till m han eller hn inte riktigt förstår vad någn annan menar. Vi bör undvika att tlka faktrerna i efterhand. Vi kan hjälpa varandra att förtydliga genm att ställa klargörande frågr ch föreslå frmuleringar. Vi använder inga negatiner utan vänder på frmuleringen (jag vill inte jag vill ) Vi använder inte rd sm: varandra, man, ledningen. Tidsramar Presentatin ch intrduktin Faktrer tas fram Paus, vi sammanställer faktrerna ch gör blanketter Värdering ch betygssättning av faktrer Resultat/återkppling För Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik: Angela Bångsb, Leg.arbetsterapeut/Prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad, Högsklan i Brås, Brås

18 Tel Mbil: Bilaga 2 Nedan följer ett antal frågr/påståenden sm jag ber dig att besvara. Frågeställningarna rör de förbättringsmråden sm ReK s Samverkansråd för arbetsterapi ch sjukgymnastik verkar inm ch på vilket sätt förbättringarna kan ha kmmit patienter ch vård-/msrgstagare till del. 1-Vilken rganisatin representerar du? Kmmun Primärvård Länssjukvård Samrehab Annan rganisatin Var vänlig, ange vilken rganisatin:. 2-Vilken funktin/titel har du inm din rganisatin: Jag är.. 3-Känner du till Samverkansrådets arbete? Ja..Nej Om du svarat nej, så behöver du inte fylla i fler frågr. 4-Har arbetssättet inm rehabiliteringsmrådet förändrats de senaste 2 åren utifrån ditt perspektiv? Ja Nej Vet ej Om ja, var vänlig ge exempel på hur arbetssättet förändrats: 5-Har du i ditt arbete påverkats av det arbete sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik genmför? Ja Nej Vet ej Om ja, var vänlig ge exempel på hur arbetet påverkas: 6-Med utgångspunkt från Samverkansrådets arbete, upplever du några förbättringar för patienter/vårdtagare? Ja Nej Vet ej Om ja, var vänlig ge exempel på förbättringar för patienter/vårdtagare:.

19 7-Ge förslag på förändringar ch förbättringar sm Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik kan genmföra: Tack för ditt svar!

20 Bilaga 3 Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik Hej! I höst pågår en utvärdering ch enkätundersökning m hur Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik nått ut ch vilket genmslag arbetet fått. Undersökningen riktar sig till medaktörer inm vård, msrg ch rehabilitering sm på lika sätt kmmit i kntakt med de förbättringsmråden sm Samverkansrådet arbetar med. ReK Sjuhärad är ett strategiskt samverkansrgan på förvaltningsnivå inm Sjuhäradsmrådet i syfte att utarbeta strategier sm skapar förutsättningar för vårdsamverkan. Detta för att ge patienter i Sjuhärad bästa möjliga vård inm ramen för de gemensamma resurserna. ReK s Samverkansråd för arbetsterapi ch sjukgymnastik har till uppgift att föreslå åtgärder ch leda prcesser inm fem identifierade förbättringsmråden: hjälpmedelsförsörjning, ansvarsfördelning, infrmatinsöverföring, psykisk hälsa samt ett effektivare kmpetensutnyttjande. Målet är en utökad rehabiliteringssamverkan med gemensamma mål, en samsyn ch ett gemensamt förhållningssätt till samverkan inm rehabiliteringsmrådet. Hösten 2005 startade Samverkansrådet sitt arbete inm de fem förbättringsmrådena. Under 2006 genmfördes en första utvärdering av arbetet i frm av fkusgrupper med arbetsterapeuter ch sjukgymnaster. Ditt deltagande i undersökningen är naturligtvis frivilligt, men det är mycket betydelsefullt för undersökningens kvalitet att du sm får frågefrmuläret besvarar det. Det tar ca 10 min. att fylla i enkäten. Försök svara så fullständigt sm möjligt på alla frågeställningarna. Skicka sedan tillbaka frågefrmuläret enligt anvisningarna per e-pst före den 21 nvember Dina svar kmmer att behandlas knfidentiellt, vilket innebär att svaren kmmer att databehandlas utan identitetsuppgifter ch kmmer således inte att kunna knytas till dig persnligen. Påminnelser kmmer att skickas ut. Om du har frågr eller synpunkter på frmuläret är du välkmmen att kntakta mig via någn av kntaktvägarna nedan. Trts att undersökningen medför visst besvär för dig är min förhppning att du vill hjälpa till med denna kartläggning. Brås, ktber För Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik Angela Bångsb Leg. arbetsterapeut/prjektledare Högsklan i Brås ÄldreVäst Sjuhärad Brås Tel Mbil: E-pst: angela.bangsb@hb.se

21 Bilaga 4 Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik Brås Har Du en berättelse? Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik bildades i ktber 2005 ch har sm uppdrag att leda prcesser ch föreslå åtgärder inm fyra förbättringsmråden; hjälpmedelsförsörjning, ansvarsfördelning, infrmatinsöverföring ch ett effektivare kmpetensutnyttjande. Det ingår ckså ett uppdrag att utvärdera Samverkansrådets arbete. Fkusgruppen sm Du deltagit i är en del i utvärderingen, liknande fkusgrupp kmmer att genmföras En annan del i utvärderingsarbetet innebär att beskriva hur rehabiliteringskedjan fungerar för patienterna i REKO Sjuhäradsmrådet. Det finns säkert både gda ch mindre bra exempel på detta. Vi är intresserade av berättelser m hur patienter fått, eller inte fått, tillgång till lika delar i rehabiliteringskedjan, hur rehabiliteringen frtlöpt, hur kmmunikatinen mellan lika aktörer fungerat. Har Du någt att berätta, vänligen kntakta mig. Du kan ringa, skriva brev, mejla; vilket sm passar Dig bäst. Det är naturligtvis bra m detta sker så frt sm möjligt, senast före årsskiftet, men spara gärna detta brev sm en påminnelse. Med vänlig hälsning, Angela Bångsb Leg. Arbetsterapeut/Prjektledare Högsklan i Brås ÄldreVäst Sjuhärad Brås Tel , E-pst: angela.bangsb@hb.se