Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Transkript

1 Datum: Rev: Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena Ervenius Per Jhanssn Per Fröling Ulrik Strömberg Mattias Svanld Patrik Sandgren Per Hagehammar Mats Devert Mikael Philipssn Jimmy Andreasssn Maria Aust Peter Bryne Ac-Net Jrdbruksverket Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Östergötland PTS Reginsförbundet Kalmar Tillväxtverket Västerås stad HSSL BBF BBF Härryda kmmun Skanva/SSAB IP-Only IP-Only PTS / Bredbandsutredningen N4M Bredbandsfrum, PTS, Bx 5398, Stckhlm. Telefn: Webbplats: E-pst: bredbandsfrum@pts.se

2 Tidplan Anteckningar skickas ut senast Kmplettetring av anteckningar senast: Förslag på uppgifter sm en bredbandskrdinatr ska ha senast: Förslag på tentativa förslag sm kan lyftas i slutrapprt senast: Utkast till gruppen på slutrapprt skickas ut senast: Nästa möte: Öppnande av mötet Eva-Marie Marklund öppnade möte med att förklara syftet med dagen. Därefter gjrdes en presentatinsrunda. Marknadsaktörernas syn på samverkan ch förslag på förbättringar Skanvas syn Skanva finns i 290 kmmuner, estimerar utbyggnatin till villr i år (2014). Samarbetet med kmmunerna är det sm möjliggör utbyggnad. En gemensam infrmatinsinsats höjer anslutningsgraden ch möjliggör därmed utbyggnad på fler platser. Det krävs en miniminivå av anslutningar för att en utbyggnad ska påbörjas. Kmmuner bör ställa upp på ett samverkansavtal där viktiga förutsättningar sätts på pränt ch en överenskmmelse fattas. Den kmmunala varseblivningen av bredbandsfrågan har varit påtagligt mindre än den reginala. Det är bra m kmmunen har en bredbandssamrdnare, men det sm är ett abslut krav är förenkling vad gäller grävtillstånd ch samförläggning. Dålig kunskap m alternativa förläggningsmetder. Ibland kan det vara svårt att få tillstånd för spårfräsning, det finns en traditinell inställning på kmmuner med starka gatuchefer. Bredbandsfrum 2/14

3 Plitiskt kan en kmmun vara med på banan, men det tar tid längre ner i tjänstemannarganisatinen. Trts att vi (Skanva) får tillstånd för spårfräsning kan t ex andra prblem föreligga så sm allt för hårda krav på återställning. En utbyggnad kanske ändå kmmer till stånd men med andra schaktmetder, vilket blir ineffektivt. Viktigt med samplanering med kmmunerna, gemensam infrmatinsinsats ger mervärde. Exempel på en prblematisk situatin där samarbetet med kmmunen inte fungerar: Skanva har markavtal med Kmmun X Betalar Y kr per invånare ch år Avtalet beskriver förutsättningar för förläggning, grävtillstånd etc Skanva nekas sedan grävtillstånd, kmmunen kräver samförläggning med kmmunala stadsnätet. Stadsnätet nekar samförläggning. Går det till så här så låter man lkal knkurrens negativt påverka utbyggnaden. Skanvas inställning till Byalag Vad gäller den stödfinansierade utbyggnaden behövs enhetlighet, tydlighet, ch enkelhet i tlkning av regelverk såväl på riks, reginal ch lkal nivå Tydliga ensade krav på rbusthet, ställer krav på central rganisatin med riktlinjer Reginalt ch kmmunalt engagemang Finns gda exempel på kmmuner sm ställt krav på att byalag ansluter sig till ett centralt nät. Gärna en central Byanätsrganisatin enligt Bredbandsfrums förslag. Neutral ch inte kpplad till kmmersiella intressen Stödjande rll Viktigt att kmmersiella, reginal, kmmunala aktörer är invlverade eftersm vi har mycket att lära av varandra. Vilka exempel finns på kmmuner där ni har fungerande samverkansfrum? Vara ch Nynäshamn, Lahlm Kmmentar: I Östergötlands län finns ett prjekt på gång sm ska ensa kmmunernas villkr för grävtillstånd ch kstnader för detta. Bredbandsfrum 3/14

4 Ip-Onlys syn Blaget uppdelat i två affärsmråden Enterprise slutins tar hand m stamnät, hanterar större affärer sm myndigheter landsting, datahallar. Affärsmråde stadsnät, verksamhet i 13 kmmuner, varav 11 är strskaliga satsningar. IP-nly skriver samverkansavtal med kmmuner ch förbinder sig att bidra till att nå kmmunens bredbandsmål. Målet för Ip-Onlys kncepts är att överföra kunskap ch fungerande lösningar från en kmmun till annan. Ledrd: Lkal affärsutveckling Reginal kunskapsöverföring Natinell samrdning Kmmun, regin LST, samt SKL, behöver vara invlverade ch engagerade Knceptet kräver lkal förankring ch ett flexibelt affärskncept. Knceptet smart fiberstad går ut på att förlägga bredbandsinfrastruktur med ett helhetstänk i kmmunen, ch sm tar hela kmmunens nutida ch framtida behv i åtanke. Kppla infrastrukturen till den ffentliga tjänsteanvändningen. När man skiftar fkus från teknik ch börjar prata t ex M2M, välfärdstjänster, allt sm kan kapa kmmunens framtida kstnader eller driva tillväxt, blir det mycket enklare att få med kmmunen på banan. Härryda stadsnät Var tidigare sämst i Strgötebrg m a p fiber. Ip-nly förvärvade kmmunens förvaltningsnät för ett år sedan, ch skrev ett samverkansavtal. Nu är en strsatsning initierad Ingredienser för framgång: Gda villkr för marktillträde, förläggningsmetder ch återställning En bredbandssamrdnare sm håller ihp helheten Helhetperspektiv. Utbyggnadsplanen behandlar både tätrt ch landsbygd, samt är tidsatt. Plitiskt engagemang till 100 % Bredbandsfrum 4/14

5 Resultat: Med en lkal förankring (Ip-Only på plats lkalt) blir ckså anslutningsgraden högre. Ett intensivt infrmatins- ch försäljningsarbete i samarbete med kmmunen har gjrt att Ip-Only har 60-70% anslutningsgrad vid byggnatin. I kmmunikatinen fkuserar IP-nly på framtida tjänster: Miljö/energi, M2m Vård ch msrg Trafik ch infrastruktur Kultur ch evenemang Ökad tillgänglighet av e-tjänster WiFI Möjligheter för småföretagare Scialtjänst ch hemtjänst erbjuds vara tjänsteleverantörer Efterfrågan ökas genm att lkalt anpassa innehållet i nätet, funktiner ch tjänster skräddarsydda efter den specifika kmmunens behv. F: Hur fungerar knceptet med upphandling? S: Man måste se planeringen ch samverkan sm separat från utbyggnad av fibernät. Inga transaktiner sker i det första steget. F: Vad skulle detta ksta att skala upp till alla kmmuner? Lkal förankring i 290 kmmuner kan inte vara billigt? S: De sm tar ansvar för den lkala kntakten är samtidigt fältsäljare. Många har ckså ansvar för fler kmmuner ch större mråden. Men investeringen betalar igen sig direkt i ch med den höga anslutningsgraden, alltså finns inga skalprblem. F: Kan man driva marknadskrafterna längre ut i ch med denna metd? S: I vissa kmmuner driver vi nästan hela vägen ut i med vårt kncept, vi bygger ut på landsbygden med kmmersiella medel ch mtiv. Dck ser det så erhört ut på lika ställen i landet så det går inte att svara generellt. Däremt kan vi säga att det på flera håll i landet delas ut bidrag trts att marknadskrafterna själva skulle klara det. Bredbandsfrum 5/14

6 Net4Mbilitys syn N4M har nu ett mbilt bredbandsnät sm täcker hela landet, men det behövs nu mer kapacitet särskilt ute på landsbygden nya master kmmer byggas. Detta innebär 1500 nya bygglv, med allt mellan 1-3 år för tillståndsgivning. Detta gör att utbyggnaden tar tid. N4M har försökt initiera samarbete med kmmuner - genm länsstyrelserna. Företaget har börjat i Nrrland ch gått neråt landet, nu senast i Dalarna. I dialgen med länen ch kmmunerna har N4M framhållit vad företaget faktiskt bidrar med: bredbandstäckning på landsbygden. För N4M är sambandet tydligt: tar fibersatsningar längre tid, tar det ckså längre tid för det mbila att kmma ut. 4g är till skillnad från 3g ett datanät, kräver 20% fiber. Av 6000 master behöver minst 1200 fiberförbindelser för att kunna leverera kapacitet. Mbilmaster kan vara en katalysatr för att nå längre med fibern. F: Kan man från N4M få en översikt av hur era behöv kmmer se ut framöver, t ex länsvis? S: Vid byggnatin går N4M ut till alla nätägare (i närheten där de planerar byggnatin) ch frågar m det kmmer gå att ansluta till någt befintligt nät. Det vre önskvärt att rdna en översikt med krdinater även länsvis. N4M skulle hellre föra samtal med reginala sammanslutningar än kmmuner. Ofta finns denna möjlighet inte. Det mbila bredbandet är erhört jämlikt i Sverige. Statistiken (sm mäter överföringshastighet) i Sverige ser bara bra ut eftersm några platser sm är exceptinellt bra, inte för att nätet har en jämn nivå. På vissa platser i landet är alla våra master fiberanslutna, på andra håll är det radilänk sm gäller. I senare fall kan en anledning vara att det är möjligt att samarbeta med kmmunerna. Byalag N4M bedömer att det inte går att ge hela ansvaret för planering ch rganisatin till små lkala aktörer. Företaget kan inte teckna avtal m t ex mbilmaster med alla byanätsföreningar, utan behöver kunna prata med en större aktör. Det spelar ingen rll vem sm äger eller hur rganisatinen ser ut, men det behövs någn typ av stadsnät att prata med. Bredbandsfrum 6/14

7 Gruppdiskussin I Framgångsfaktrer för bättre samverkan Infrastruktur ch IT är inte samma sak, bredband är en samhällsinfrastruktur. Bredbandssamrdnare bör därför var placerad på samhällsplanering, eller rätt ställe, inte IT-avdelningen. Riva murar mellan kmmuner, man måste hjälpas åt över kmmungränser. Finns gda exempel sm behöver spridas. Inm kmmun behöver ckså samarbete pririteras. Skapa hål i marken - grupper på kmmunerna. Det gäller att invlvera alla sm har någt att göra med gräveri, exempelvis fiberaktörer, fjärrvärmenätsägare, elblag, gatuchefer, plan- ch bygglvsansvariga. Bredbandssamrdnarens lika rller behöver beaktas, ska hen vara en der, en tänkare (strateg), eller mix? Bredbandssamrdnare måste även ansvara för mbil utbyggnad, inte bara den fasta infrastrukture. Kanalisatinssamrdnare ett annat spår, en funktin sm har ansvar för el, tele, fiber, larmnät. Plitiska engagemanget viktigt, hur åstadkmmer man det? Sättet att prata, tjänster förstår plitiker, men infrastruktur kanske man inte är intresserad av. Index, rankingar, saker sm ger plitiskt tryck underifrån eller i jämförelse med grannkmmun. Gruppdiskussin II - Län vs reginer - Hur fungerar ansvarsfördelningen idag? - Vilka resurser finns var? - Vilka åtgärder behöver vidtas? - Hur skulle uppdraget kunna bli tydligare? - Vilken utveckling är önskvärd? Grupp 1: 1. Det ser lika ut, inte alltid rganisatin sm är nyckeln eller mtgången, utan engagemang ch plitisk förankring samt att alla berörda aktörer är med på banan. a. Kmmuners rll mycket viktigt Bredbandsfrum 7/14

8 b. Planeringsansvaret ligger på lika nivåer, behövs samarbete på strategisk genmförande/ praktisk nivå. c. Strategier blir ingenting m man inte har ett ramverk för genmförande, levandegöra strategin. 2. Kmmunal, reginal, strukturfnd, LBP, privata medel. Samarbete privat/ ffentligt blir alltmer värdefullt ch måste beaktas. 3. Byar ch kmmuner behöver stöd ch hjälp. Strategisk nivå via t ex bredbandsstrateg. Samrdnare ch strateg är inte samma sak. Två funktiner behövs. a. Diskutera nytta ch funktin istället för att bara prata m den fysiska infrastrukturen. Gemensam förståelse för behv kan vara en katalysatr för mer engagemang. b. Bidrag får inte vara det primära incitamentet, det ska vara nytta ch behv sm styr, inte bara att det finns pengar att söka. 4. Plitiken kan ge tydligare uppdrag a. Kppla till tidplan b. Kppla till ett tydligt genmföraransvar. Grupp 2 1. Fungerar lika, ch det är inte heller entydigt att det blir bättre m det är regin eller län sm har ansvaret. Dalarna lyftes upp sm ett gtt exempel. 2. Om LST själva hanterar så är risken att det blir paragrafrytteri, intresserad av att inte få anmärkningar snarare än att bygga. Om reginerna tar det så kan de priritera brt frågan, satsa på annat. 3. Tydligare uppdrag skulle inte nödvändigtvis hjälpa, se Västerås sm exempel där länsstyrelsen trts tydligt uppdrag ch ansvar fått se en våg av aktiviteter rganiserade av kmmunerna sm upplever att bredbandsarbetet går för långsamt. 4. Någn srts krdinatr skulle behövas, sm kmplement till handläggare. Bredbandskrdinatr, någn sm ska jbba tillsammans med kmmunerna strategiskt ch hinner vara ute på fältet. 5. När man hamnar hs lkala plitiker så finns det ett kunskapsglapp, frtfarande finns många beslutsfattare sm inte tycker bredband är viktigt. 6. Det måste finnas en flexibilitet, ch flexibiliteten frdrar samsyn hs aktörerna. Eftersm regelverken ändå sätter ribban ch det kan bli fram ch tillbaka från kmmissinen, då gäller det att vi har ett bra samarbete, för att kunna hantera svängningarna. Bredbandsfrum 8/14

9 Grupp 3 1. Prjektkntr med länsstyrelse ch regin, fkus på driva frågr, istället för psitinering. 2. Reginala bredbandsstrategier bör beaktas. Prblematiskt att vi inte får ställa reginala urvalskriterier. Natinell basnivå sm sen kan preciseras reginalt i större utsträckning än idag. 3. Tydligare direktiv från regeringen, vad man vill ha från reginer. T ex att man ska ha en reginal DA istället för dagens signatärskap. 4. Det kan behövas en reginal planeringsnivå, sm bättre tar tillvara på lkala planeringsdkument. Det bör finnas en överensstämmelse mellan lkala ch reginal strategier, där förstnämnd tillåts inspirera ch prägla sistnämnda (ch inte enbart tvärtm). Sammanfattning Peka med hela handen m vilken förväntningen är på länen ch reginerna Oavsett frm så behövs prjektkntrsfunktin / kansli Påverka genm att prata funktin ch nytta, gärna med räkneexempel Är kmpetensen m bredbandet jämnt fördelad? (Bredbandsutredningens förslag) Maria Aust, utredningssekreterare i Bredbandsutredningen, berättar m resultat från utredningen. Viktiga slutsatser från utredningen: Bredbandsstrategier är viktiga Lkala ch reginala bredbandsstrategier utgör en viktig del i förverkligandet av regeringens bredbandsstrategi Bredbandsguiden bör kunna utgöra ett underlag vid framtagande av bredbandsstrategier En rganisatin för att stimulera kmmunernas engagemang för digitalisering ch utbyggnad av bredbandsinfrastruktur behövs. Regeringen bör sluta en överenskmmelse m SKL:s rll i förhållande till rganisatinen Bredbandsfrum 9/14

10 En rganisatin behöver arbeta på tre nivåer, den natinella, den reginala, den kmmunala. Viktigt at samverkan går på alla ledder: Bredbandsfrum, PTS, SKL viktiga natinella nivåer Reginala nivån är främst tillsättande av bredbandskrdinatrer med lite större mandat än tidigare förslag Kmmuner bör ha kmmunala bredbandssamrdnare, någn med helhetsperspektiv i kmmunen. Bredbandsfrums mandat utökas ch ska fungera sm stöd för lkal ch reginal nivå. Kntinuerligt erfarenhetsutbyte ch kmmunikatin Kmpetensutveckling Uppdatera ch sprida kunskap m Bredbandsguiden Sprida gda exempel m bredbandsutbyggnad Vara till gänglig för frågr från krdinatrer Regelbunden kntakt med natinella myndigheter Årligen samla in ch vidarerapprtera till regeringen. PTS ska ansvara för samrdning ch samverkan mellan natinella myndigheter, t ex Bverket ch Lantmäteriet, PTS ska ansvara för kmpetensstöd till den reginala nivån avseende bredbandsstöd Reginala bredbandskrdinatrer ska ligga hs den sm har det reginala utvecklingsansvaret, Slutbetänkande kmpletterar delbetänkande med reginala bredbandsstrategier, kmmunala bredbandsstrategier, regelbunden kntakt med kmmuner, samrdna ch krdinera reginer ch LST, kntinuerlig kntakt med PTS & BBF. Även förslag på att tillskjuta ytterligare 17½ mkr per år för denna rganisatin. Bredbandsfrum 10/14

11 Gruppdiskussin III - Bredbandsutredningens förslag Kan utredningens förslag fungera? 1. Bedömning av utredingens förslag kan mdellen fungera? 2. Kmpletteringar för att lösa balansen i kmpetensen behövs det någt mer? 3. Vilken rll ska tillskrivas bredbandskrdinatrer? Grupp 1 - Mdellen kan fungera, det är särskilt bra med statlig samrdning av de natinella aktörerna - Reginsförbunden ch länen behöver ckså samverka - Det finns en naturlig kppling mellan reginer ch kmmuner - Den föreslagna mdellen är i viss utsträckning fyrkantig ch bygger på ett traditinellt tänkande. - Det finns mfattande balanser i systemet både vertikalt ch hrisntellt med Sverige 290 kmmuner. - Länssamverkan bredband fungerar för stöddiskussiner men bör kmpletteras med ett frum för reginal utveckling. - Den pririterade uppgiften för bredbandskrdinatrer är att få kmmunerna med på banan. Grupp 2 Delad krdinatrrll kräver samsyn hs kmmunerna Bredbandsfrum har rllen sm avrapprtering ch stödfkus, snarare än strategiskt. LSB skulle kunna knytas hårdare till Bredbandsfrum, det skulle behövas tydligare samarbete. Idag upplevs att det sker visst dubbelarbete gentemt det arbetsgrupper. LD21, LSB, PTS/BBF pratar alla med SJV utan att krdinera sinsemellan Jrdbruksverkets regler tar mycket energi vilket kan kmma rättas till genm PTS expertfunktin. Det krävs ett trvärdigt, partiskt remissfrum för att svara på frågr angående Jrdbruksverkets regeltlkningar. Förslaget till samrdningsmdell i utredningen leder inte nödvändigtvis till större tydlighet. Det finns en massa aktörer idag ch de behåller alla sitt uppdrag ch får i vissa fall utökat mandat i mdellen. Bredbandsfrum 11/14

12 Avsaknad av tydliga direktiv, instruktiner till alla lika aktörer innebär ckså prblem. SKLs rll är viktig för att skapa legitimitet gentemt kmmunerna. Kmmunerna brde ta en större rll ch söka bredbandsstöd inm Landsbygdsprgrammet Tidigare har vi pratat m att det behövs en gemensam utbildning för bredbandskrdinatrer. Bra tanke att ge krdinatrer en gemensam kunskapsgrund. Hur mäter man effektivitet på bredbandskrdinatr? - Viktigt att inte mäta för mycket effektmål, sm tar tid att kunna mäta. Initialt mäta antal möten, kntakter et c. - Bredbandsfrum index, PTS kmmunenkät kan vara bra sm mäter bl a engagemang. - Lärdmen från Dalarna är att det har tagit tid innan strukturen km på plats. - Det skulle behöva listas vad en bredbandskrdinatr bör göra. Grupp 3 Mdellen kräver en bra synkrnisering. Mellan t ex SKL ch RK. Förslaget har rätt i att en ny rganisatin måste arbeta inm den befintliga strukturen, viktiga att hitta rätt samarbetsfrmer 21 länsstyrelser är för många. Kluster m 8-10 reginer behövs, ex via NUTS2 reginerna (8 st) Handskakning mellan regering, regin, LST är viktigt Strt ansvar för den sm får krdinatrrllen att driva på ch skapa relatiner. Samtidigt sm ledningen behöver driva på ch se till att krdinatr får den rll ch den plats sm behövs. Se över rllen för kmmunalförbund i mdellen. Handskakning mellan Regeringen ch SKL att bredbandssamrdnare ska få den plats de behöver. Behövs det någt mer? (för att lösa balans i kmpetens) Tydligare direktiv, arbetsbeskrivning, för krdinatrerna Vilken rll ska tillskrivas krdinatrer? Missinerande m bredband Kntinuitet i kntakt med marknadsaktörer Bredbandsfrum 12/14

13 Finns eventuellt vinst med en gränsöverskridande sammanhållning, samma funktin ansvar för fler län. T ex att en krdinatr ansvarar för större reginer än ett län. Behöver ha någn typ av rll gentemt byanäten, men kntakter bör främst gå via kmmuner. Tvistlösning t ex. Vilka frum behövs? LSB fyller sin funktin, de hanterar i första hand stöd. Även i denna mdell är det viktigt att krdinera handläggare sm arbetar med bredbandsstöd. Det behövs en utbildningsfunktin ch ett frum för uttlkning av stödregler. De reginala bredbandskrdinatrerna hör inte naturligt hemma där dck. Erfarenhetsutbyte mellan länen kan rganiseras på lika sätt. Ursprungligen rganiserade länen själva sina möten. Nu är inriktningen vanifrån, utbildningen har ett infrmatinssyfte uppifrån ch ned. Då lämnar ckså länen ifrån sig sitt ansvar. Båda typer av inriktningar ger lika resultat i frm av engagemang. LSB får inte mycket utrymme i utredningen, utan man säger att man ska bygga vidare på den befintliga strukturen. Här skulle man kunna förändra strukturen, LSB får inte samma funktin m Bredbandsfrum får utökat mandat. Lkala bredbandskrdinatrer behöver sitt eget frum, sm man själva äger. Det är centralt att beskriva vilken typ av mandat en krdinatr behöver för att faktiskt kunna tycka till i de lika prcesserna. Kmmande möten 21 augusti ändrat till den 20 augusti Bredbandsfrum 13/14

14 Bredbandsfrum 14/14