Kvalitetsredovisningen fastställd av Sandra Sinclair, förskollärare och Kerstin Johansson, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Hedängsgårdens förskola Bollebygds kommun
1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Hedängsgårdens förskola ligger i nedre botten på ett hyreshus. Det är gångavstånd till centrum och förskolan har närhet till skog och mark. Vi har 20 barn mellan 1-5 år samt några fritidshemsbarn som har kvällsomsorg hos oss. Öppettiderna kan variera från 5 30 23 00 för hos oss har barn till föräldrar med annorlunda arbetstider möjlighet att få placering efter särskild prövning i barn och utbildningsnämnden. Hedängsgården öppnar kl. 6.00. Vi har flexibel frukost 7.15-8.00. Efter frukosten gör barnen sina egna smörgås-lådor som tas fram till vårt flexibla mellanmål 14.30-15.30. Barnen får själva avgöra var de vill äta sitt mellanmål. Syftet är att slippa bryta leken samt att personalen finns mer i barngruppen istället för att ta tid till diskning. Vi arbetar mycket i smågrupper, ålder och behovsrelaterat och använder oss mycket av utemiljön som finns runt omkring oss. Våra arbetspass innebär fyra skift, samt en resurs på 50%. Två av skiften måste vara flexibla och på grund av våra öppettider, läggs schemat om varannan vecka. Då skolan/fritids stänger kl. 17.30 har vi även fritidsbarn. Kl. 18.00 serverar vi kvällsmat. Då barnen stannar längre kvällar följer kvälls och omsorgsrutiner, samt läggning. Barnen hämtas kl. 23.00. 1.2 Personal Vi som arbetar i barngrupperna på Hedängsgården är 5 personer varav en är förskollärare, tre barnskötare och en vikarie som har estetisk utbildning inom bild. En av barnskötarna är extra resurs i barngruppen. Arbetslaget är förstärkt med en extra barnskötartjänst för att täcka våra förlängda öppettider. Huset har mottagningskök med en ansvarig kökspersonal vilket innebär att totalt 6 personer arbetar tillsammans i huset. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. 1.3 Materiella resurser Förskolan ligger i ombyggda lägenheter mitt i bostadsområdet. Lokalerna är ljusa och trivsamma men trånga. Gården är liten och där finns ingen lekutrustning utöver en sandlåda och en gunghäst. Förskolan har tillgång till dator och digitalkamera. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete.
Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ-arbete, likabehandling, barnolycksfall. All personal har fått brandskyddsutbildning. Datautbildning har påbörjats i personalgrupperna utefter var och ens grundkunskaper. Vi har också fått utbildning i miniröris. Nätverksträffar tillsammans med pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsår har varit likabehandling, pedagogisk dokumentation och barns lärande. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin.på Hedängsgårdens förskola finns en utvecklingssamordnare (USAM)som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbete tillsammans med rektor. Framtida kompetensutveckling som behövs är fortbildning i uppföljning och utvärdering. 2. Viktiga händelser under året Vi har under våren infört flexibelt mellanmål, där barnen har sin egen smörgåslåda. I samband med frukosten gör barnen i ordning sin mellanmålslåda och ställer i kylskåpet. Det blir då mer tid för personalen att ägna sig åt barnen istället för att diska efter mellanmålet. Barnen behöver inte avbryta sin lek utan kan ta sitt mellanmål när det passar. Föräldrarna ser till att matlådan blir rengjord innan barnen går hem för dagen. Förskollärare från Hedängsgården har deltagit i kommunens representationsdag på Göteborgs universitet, i syfte att locka fler förskollärare till Bollebygd. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. Tillsammans med barnen arbeta med likabehandlingsplanen och göra den synlig, genom att ta ner den på barnens nivå, göra den förståelig genom samtal i framför allt mindre barngrupper. Personalen ska arbeta för att vara mer delaktiga, observanta och rörliga. Vi ska arbeta med EQ Personalen ska vara goda förebilder och ha ett positivt förhållningssätt mot varandra, barnen och föräldrarna.
Våra föräldrar ska bli mer delaktiga i likabehandlingsarbetet genom diskussionsforum på våra föräldramöten då detta ämne diskuteras. Mycket av specialpedagogens arbete består av förebyggande arbete för att kunna möta en del av de svårigheter som finns eller uppstår på förskolorna på ett tidigare plan. Verksamhetsbesök görs regelbundet i förebyggande syfte för att etablera en god kontakt mellan specialpedagog och de barn och den personal som finns i verksamheten. 3.1.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse I våra barnenkäter och föräldraenkäter kan vi se att det råder stor trivsel bland både barnen och deras föräldrar, gällande personalens bemötande, information, kompisrelationer, verksamhetsmål och arbetssätt. Det som visat missnöjdhet är vistelsen utomhus, förskolans gård och måltiderna. Varför det visats negativa svar på utemiljön kan bero på att vi har en tråkig gård att leka på. Däremot är vi ofta och besöker andra uterum, skogen, andra lekplatser och promenader eller upptäcktsfärder till olika platser. Något vi vet uppskattas av både barn och föräldrar. Angående missnöjet av måltid kan bero på att Hedängsgården får mat i kantiner från skolköket. Maten är då alltså i många fall anpassad till skolbarn. Det kan även finnas ett missnöje hos föräldrarna att personalen ibland inte äter tillsammans med barnen i så stor utsträckning på grund av att den pedagogiska måltiden inte subventioneras helt och hållet. För pedagogisk måltid betalar personalen ca halva kostnaden. Vi har startat en diskussion med de större barnen om hur man är en bra kompis, hur gör man någon glad och hur gör man någon ledsen? Barnen har haft många tankar och funderingar som vi vuxna har spunnit vidare på. Med de mindre barnen har det varit lättare att utgå från en eller flera böcker där olika känslor kommer fram. Vi känner att detta är en god start och att vi kommer att fortsätta arbeta med detta. Att vi vuxna deltar eller finns till hand i barnens lek är viktigt för deras trygghet. Det blir lättare att snabbt ta del i konflikter som uppstår, som konfliktlösare och medlare. I en grupp där det finns barn i behov av särskilt stöd är det extra viktigt att en vuxen finns nära, som en trygghet för hela barngruppen då det kan uppstå konflikt och utanförskap. Vår förskola är relativt liten vilket gör det möjligt att finnas nära till hand för barnen. Vi har också provat på att den personal som har en speciell arbetstid( sen ) skall lägga mer tid i stöttning kring det barnet som har behov av särskilt stöd. Det fungerade till en början men har nog upplevts som punktmarkering, vilket inte var meningen ifrån början. Förhållningssättet/ diskussionen har försvunnit på vägen. All personal på avdelningen har nu gått utbildningen EQ. Detta har bidragit till mer kunskap och idéer kring detta ämne. Vi startade med att arbeta med olika känslor genom att använda oss av ett känsloträd, där barnen får berätta hur de mår. Vi personal ställer frågor. Efter ett tag kunde vi se att barnen kunde ändra sin känsla under dagen och visade det genom att ändra färg på sin prick. Vi ville efter ett tag utveckla EQ arbetet och började i liten skala med en Berättarsten. Detta är något som vi planerade att starta med, men på något sätt har vi inte gjort det så mycket som vi önskade i början. Trots att vi alla var delaktiga i beslutet så har det glömts bort. Vi har inte så många samlingar längre, det kan vara en av anledningarna till varför det inte funnits så många tillfällen för berättarstenen. Att ha ett gemensamt gott förhållningssätt gentemot varandra, barnen och föräldrarna känns mycket viktigt. Vi har en öppen dialog, stöttar varandra och kan ta emot och ge varandra
konstruktiv feedback. Det känns som barnen verkligen ser att vi har ett gott arbetsklimat och det gör dem genast tryggare och ökar deras trivsel. Även för föräldrarna är detta av stor vikt. Märker de att arbetslaget mår bra känner de stor trygghet och trivsel. Att föräldrarna har känt delaktighet är vi övertygade om. Föräldramötena har förvandlats från informationsmöte till ett diskussionsforum. De verkar mer och mer intresserade av verksamheten och vågar ta del i diskussionen om vad de har för synpunkter på vårt arbete och barnens lärande. Som personal är det roligt att ta del av föräldrarnas idéer och tankar. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor Måluppfyllelse: God 3.1.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill fortsätta samtala och göra barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vi har startat en diskussion bland personalen om genuspedagogiken, hur kan vi gå vidare? Vi behöver arbeta mer med de frågorna. Personalen känner dock att det fortfarande finns för lite kunskap kring detta ämne. Vi vill bejaka och uppmärksamma de olika språken som finns i vår barngrupp Vi ska utveckla vårt EQ arbete tillsammans med barnen genom fortsatta diskussioner och samtal om känslor. Vi vill göra känsloteckningar till olika musikstycken och olika färgsättningar. Vi kommer att arbeta med sagor och berätta samma saga från olika synvinklar och diskutera vidare med barnen hur de olika karaktärerna känner sig. Personalen ska repetera EQ pärmen för att få inspiration och se möjligheter. Vi kommer att ha flexibelt mellanmål, där barnen har sin egen smörgåslåda och personalen kan ägna sig åt barnen istället för att diska efter mellanmålet. 3.2 Barninflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över Sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. Arbeta med portfolio för barnets eget lärande. Våga säga ja till barnens idéer och vara medupptäckande pedagoger. Arbeta mer gruppindelat, i olika konstellationer, bland annat utifrån IUP.
Vid inköp av nytt material får barnen vara delaktiga både när det gäller inne och utemiljö. Vid planering av verksamheten vara lyhörda och observanta på vad barnen vill göra. 3.2.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse I barnenkäten kan man se att det är mer åt det negativa hållet i år. Enligt svaren i jämförelse från förra årets enkät får de inte lika mycket bestämma själva om vad de vill leka på förskolan. De får heller inte vara i fred lika mycket som förra året visade på. Det första svaret förvånar oss lite eftersom barninflytande har varit ett av de prioriterade målen i år, men vi personal kan fortfarande behöva arbeta på att våga ändra den planerade verksamheten och utgå ifrån barnets önskemål, ibland vill man ju bara leka! På vår förskola har vi ont om rum och små vrår, vi kan förstå om barnen har svårt att gå undan för sig själv ibland, men vi gör så gott vi kan om vi märker att det behovet finns. Vi känner att vi är på väg ifrån det gamla portfolioarbetet, där vi samlat alster och material från barnen. Kunskapen har ökat med hjälp av litteratur och diskussioner mellan oss och andra kollegor i våra nätverksgrupper. Vi har också insett att det är dags att förändra portfolioarbetet. Nu vill vi fokusera på barnet och vad hon/han vill ha med i sin portfoliopärm. Vi vill få med barnets tankar och kommentarer. Förskolorna i Bollebygds kommun arbetar för att få fram en gemensam grundplåt för hur portfolioarbetet skall gå till. Vi ser fram emot denna och tycker i samma stund att det är viktigt att avsätta tid för detta dokumentationsarbete. Vi märker att vi alla blivit bättre på att lyssna på barnen, blivit mer lyhörda och vågar prova på barnens förslag. Vi ser att barnen blir gladare och känner stolthet. Fortfarande kan vi känna trots vår förändring att det kan av enkelhet bli ett och annat nej för mycket, i situationer som t.ex. barnet ska snart gå hem eller personalen har planerat något som känns besvärligt att ändra på. Vi vill fortfarande ha en JA-dag i månaden för att ytterligare träna på att bemöta barnen mer lyhört och positivt. Att arbeta med smågrupper har vi verkligen anammat. Eftersom vi har en grupp mellan 1-5 år ser vi det som mycket viktigt att kunna dela upp oss i mindre grupper på grund av olika behov. I en liten grupp är det lättare för barnen att ta plats och komma fram. Dessa grupper har varit både kontinuerliga och spontana. Våra temagrupper är de kontinuerliga, med stora och lilla gruppen. Spontana grupper har blivit mer i andra syften, som t.ex. om man märker att det varit någon konflikt eller utanförskap. I en liten grupp känner man lättare tillhörighet och kan skapa kompisrelation lättare. Vi kan lättare föra samtal med mindre barn åt gången. Att arbeta med smågrupper utifrån IUP har fungerat dåligt. För vår del känns det som om vi haft dåligt med planeringstid och reflektionstid. Kanske har vi även haft svårt att prioritera denna biten. Vi tycker dock att det är viktigt att få med IUP:n, här kan vi på ett enkelt sätt se vad barnen vill och har för behov och göra grupper utifrån det. Vi gör barnen delaktiga i inköp av material genom samtal observationer. Vi uppmärksammade att våra leksaker skapade mest klassiska pojklekar. Avdelningen var i behov av mer typiska flickleksaker för att öka möjligheten till båda typer av lek. Detta visade sig vara ett bra inköp då det välkomnade både flickor och pojkar till lek. Leksakerna var fler Ken-dockor och annat Barbietillbehör. För oss känns det positivt att utgå från barnen, deras förslag och behov är betydelsefulla. Genom att utgå från deras intresse så finner vi också nyfikenheten hos dem. Måluppfyllelse: God
3.2.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utgå mer och kontinuerligt från barnens IUP för att lättare kunna planera utifrån barnens behov och önskemål. Vi behöver kontinuerligt utvärdera IUP på specifika planeringstillfällen, då glöms det inte bort och det blir en struktur. Fortsätter arbeta gruppindelat, främst i tema grupper. Kommande termin behöver vi 3 grupper istället för 2 på grund av barn i behov av särskilt stöd. Starta pojk- och flickgrupp för att få in ett mer utvecklat genuspedagogiskt arbete. Vi fortsätter att vara positiva till barnens delaktighet och förmåga att komma med idéer. Vi planerar tillsammans med barnen en fest med tema var 6:e vecka. Personalen vill ha en JA- dag var 6:e vecka. 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. 3.3.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Synliggöra verksamheten genom lättillgänglig dokumentation. Enkät från inflytanderådet. Stärka och synliggöra inflytanderådets roll i verksamheten. Föräldramöten där föräldrarna får framföra sina förväntningar på verksamheten. Personalen ska ge tydlig information i alla lägen. Personalen ger ett positivt bemötande. Ha föräldravecka, dropp-in kafé. Kontinuerliga utvecklingssamtal och uppföljningssamtal. 3.3.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Hedängsgården har börjat arbeta mycket mer med dokumentation, framförallt utifrån våra utvecklingsmål. På ett tydligt sätt har vi genom foton och text dokumenterat barnens utveckling och lärande, genom att alltid ha våra utvecklingsmål och styrdokument nära till hands. Föräldrarna har fått ett större intresse och har på ett enkelt sätt kunna ta del av barnens vardag samt verksamhetens utveckling. Dokumentationen har satts upp lättillgängligt och det har varit enkelt för föräldrarna och barnen att uppmärksamma den. Det har även varit roligt och givande för oss personal där vi får en tydlig bild på vad vi faktiskt gör och att vi följer både utvecklingsmålen och läroplanen. Vi känner dock att detta arbete skulle kunna fungera bättre om vi hade mer planeringstid, under våren har vi endast haft planeringstid till våra verksamhetsmöten varannan vecka. En bra idé skulle vara att ge varandra tid och möjlighet att gå undan och arbeta med dokumentation och reflektion, även tillsammans med barnen.
Enkäterna är viktiga men vi kan känna att det i vissa fall kan vara svårt att tyda och känna motivation till förändring då vi inte vet om föräldrarna som svarat är från vår förskola eller någon annan. Det skulle kännas lättare att tyda enkäterna om vi visste att missnöje eller positiva åsikter handlade om oss på vår förskola. Vi har alltid haft en representant och ett föräldraintresse för inflytanderådet. Att få de andra föräldrarna till att ställa frågor och visa intresse har varit svårt. Detta året har vi varit extra tydliga och i god tid informerat om inflytanderådets möten och gett föräldrarna möjlighet att lämna synpunkter, tankar och idéer i en låda som är placerad i tamburen. Vi har alltid gett ut ett protokoll efter mötet och även bett föräldrarna delta i en skrivelse gällande förskolans utegård, få föräldrar har hört av sig. Vi kommer dock fortsätta arbeta på liknande vis i framtiden då vi ändå märker att föräldrarna är nöjda. På våra föräldramöten har vi som punkt på vår dagordning att diskutera pedagogiska frågor i smågrupper, vilket har visat sig vara mycket positivt. Föräldramötet har under året ändrat karaktär, det är inte längre ett informationsmöte utan ett diskussionsforum. För oss på Hedängsgården är det mycket viktigt att föräldrarna blir positivt bemötta. Känner de sig välkomna trivs både de och deras barn bra hos oss. Att rätt och viktig information kommer fram till föräldrarna är av stor betydelse. Vi har månadsbrev och informationsvägg, samt vid snabb information känns det okej både från personal och föräldrar att ha telefonkontakt. Våra utvecklingssamtal och uppföljningssamtal fungerar mycket bra. Personalen och föräldrarna känner att det är ett bra tillfälle att prata om barnets utveckling, samt om det finns annat som är viktigt att prata om. Vi vill dock göra barnen mer delaktiga och där vet vi att portfolio arbetet har stor betydelse. Att ha haft en föräldravecka har varit mycket uppskattat av både föräldrarna och barnen. Barnen har fått möjlighet att få visa upp sin arbetsplats. Detta vill vi gärna utveckla till att ha 1dag/månad istället. Dropp-in kafé vill vi helst sluta med på grund av att vi ställer oss frågan, varför sitta och fika med sin förälder medan andra barn tittar på? Nej, då tror vi istället på föräldradagar. Måluppfyllelse: Mycket God 3.3.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill fortsätta utveckla dokumentationen genom att ha mer tid för reflektion tillsammans med barnen. Utveckla portfolioarbetet och göra föräldrarna delaktiga Fortsätta ha föräldramötena som ett diskussionsforum, där olika pedagogiska frågor ställs. Föräldradag 1 gång i månaden. Utvecklingssamtal 2 gånger / år. Uppföljningssamtal efter inskolning och avslutningssamtal för de barn som slutar på förskolan. Ha ett fortsatt positivt och tryggt bemötande och vara lyhörda för ett fortsatt gott samarbete.
3.4 Barns hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Använda utemiljön som ett uterum. Smågrupper för en mindre stressad miljö. Skapa en harmonisk innemiljö. Få kontinuerlig handledning av specialpedagog, psykolog, logoped eller socionom. 3.4.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Enkäten från föräldrarna visar ett missnöje med barnens utemiljö. Detta kan bero på vår dåliga och intetsägande utegård. Enligt kommunen skall det ej läggas några pengar på den på grund av att Hedängsgården om några år skall flytta till ett nybygge. Det vi här på förskolan hr gjort i stället är att bege oss ut flera dagar i veckan på promenader, skogsutflykter och besök på andra mer äventyrliga lekplatser som finns runt om i Bollebygd. Detta märker vi har varit av stort tycke av både barnen och föräldrarna. Att vara mycket ute gör att barnen vid innelek har ett mycket lugnare tempo, vilket minskar på stressen. Vi har arbetat mycket med smågrupper, vilket har varit bra från flera synvinklar. För att få en mer harmonisk grupp och för att tillgodose barn med behov av särskilt stöd. Vi i personalen trivs med att arbeta i smågrupper. Barnen mår bättre på grund av större möjligheter att ta plats och synas. Det är bra för självkänslan och ger barnen möjlighet att komma till tals och kunna uttrycka sig. Genom att arbeta med likabehandlingsplanen, EQ, barninflytande och föräldrainflytande kan man se en röd tråd i det hela. Barnen mår bättre, är gladare och trivs med sig själva och varandra. Föräldrarna känner gott förtroende för personal och verksamhet vilket gör att det blir ett gott klimat som genomsyrar hela verksamheten. Förskolans specialpedagog har varit hos oss 3 gånger under årets lopp på verksamhetsbesök. Vi har dock inte haft några uppföljningsamtal. Vi har i arbetslaget varit 4 heltider och 1 halvtid. Halvtidspersonalen är en extra resurs för ett barn med behov av särskilt stöd. Trots att vi har haft ökad personalstyrka och mycket kunskap och erfarenheter, hade det kanske varit positivt om hela arbetslaget fått handledning och stöttning i ett pågående arbete, för att på ett ännu bättre sätt utvecklas för ett gemensamt förhållningssätt. Måluppfyllelse: God 3.4.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Kommande år kommer vi prioritera hälsa och livsstil ännu mer
Fortsätta med kontinuerliga utevistelser. Ha fler heldagar ute, ca var 6:e vecka. Ha mini-röris mer kontinuerligt inomhus och utomhus. Mer strukturerat med mindre grupper och ett planerat program dvs. längre eller kortare pass på grund av barnens behov, ålder och ork. Fortsätta arbeta i smågrupper för ett lugnare och harmoniskt tempo. 3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 3.5.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.2 Eventuella delmål/mål för enheten. 3.5.3 Insatser Större delen av vår fastanställda personal har under vårterminen 08 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att ett aktivt arbete har bedrivits på förskolan. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns också synlig för alla i tamburen. Nätverksträffar och arbetsplatsträffar har varit personalens diskussionsforum i likabehandlingsfrågor. Fallbeskrivningar har använts som diskussionsunderlag. Varje hemvist har också utformat en enkel utvecklingsplan över likabehandlingsarbetet. 3.5.4 Resultat och bedömning av måluppfyllelse God 3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi skall arbeta med att få med likabehandlingsarbetet i vardagen och utforma en egen plan för förskolan med den gemensamma som grund. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, avdelningarnas utvärderingar och spontana telefonsamtal, brev och kommentarer från föräldrar. Förskoleverksamheten totalt i kommunen har expanderat kraftigt under senare år och nybyggnationen av förskolor har inte hängt med i samma takt som utökningen av förskoleavdelningar. Detta har bidragit till att vi i kommunen har många provisoriska lokaler för förskoleverksamhet. 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliteten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildning till förskollärare ht 2007 och ytterligare två barnskötare kommer att påbörja utbildning ht 2008. Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på att aktivt arbeta med rekrytering. Kvalitetsredovisningen sammanställd av Sandra Sinclair, förskollärare och Kerstin Johansson, rektor