PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER



Relevanta dokument
PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk djurproduktion

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Regional balans för ekologiskt foder

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Förord. Uppsala i december Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box Uppsala

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

NÖT

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Seminarium: Nyheter inom Foder

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

FRAMGÅNGSRECEPTET. - Så ökar du lönsamheten i din grisproduktion. Christine Andersson, LRF Konsult

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

mjölk och nöt producenter nr 4

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

När är optimal skördetidpunkt?

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Datainsamling för djurgård

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Sida 2 av

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Djurhållning 5.4 Grisar

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Svensk djurhållning utan soja?

Utfodringspraxis Mjölby nov

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

Växtnäring i stallgödseln

Nötköttsproduktion i Frankrike

Ny foderstrategi en lönsam historia

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Nya tider nya strategier

RAPPORT Datum för utfärdandet

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Ekologisk nötköttsuppfödning

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Produktionsrapport - förklaringar

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Transkript:

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU.

1 Innehållsförteckning Sida Inledning... 2-6 Ekogrisar, sugga integrerad produktion 7 Ekogrisar, sugga... 9 Ekogrisar, slaktsvin... 11 Eko mjölkko, lösdrift... 13 Eko mjölkko, lösdrift fullfoder.. 15 Eko kviga, mjölkras... 17 Eko ungtjur 19 månader, mjölkras... 19 Eko stut 24 månader, mjölkras... 21 Eko stut 22 månader, köttras... 23 Eko diko, köttraskorsning... 25 Eko kviga - dikalv, köttras... 27 Eko ungtjur - dikalv, köttras... 29 Eko tacka, korsning... 31

2 Kommentarer till EKO produktionsgrenskalkyler Husdjur 2005 Vad är en produktionsgrenskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler för konventionell och ekologisk produktion bygger på den stora bas av rådgivningserfarenhet som finns inom Hushållningssällskapet, både inom djurhållning, växtodling och ekonomi. Den samlade kompetensen har gjort det möjligt att specialanpassa produktionsgrenskalkylerna efter våra sydsvenska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas hur mycket produktionsgrenen bidrar till att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra produktionsgrenskalkyler på varje produktionsgren och lägga till samkostnaderna erhålles en plan över produktionsgrenarnas ekonomi. En driftsplan har skapats. För att göra en bra driftsplan måste kalkylerna anpassas efter det enskilda företagets förutsättningar! Vad kan utläsas ur kalkylen? Bruttoresultatet är en första indikation på resultatnivån i driften. Intäkter minus de kostnader som direkt belastar driften såsom exempelvis foder och rekrytering. Detta resultat skall användas med en viss försiktighet då även övriga rörliga kostnader har en stor betydelse för driften. I nivån TB1 finns en resultatnivå som beskriver intäkter minus alla rörliga kostnader. På denna resultatnivå kan olika företag jämföras oavsett maskinpark eller arbetseffektivitet, förutsatt att alla delar i produktionen görs med egna maskiner. I TB2-nivån har arbetstiden lagts in vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. I TB2 skall även de fasta kostnaderna för maskiner beräknas. Eftersom de fasta kostnaderna varierar mycket från gård till gård har vi inte lagt in dessa i kalkylerna. I den slutliga nivån i kalkylen, TB3, beräknas de fasta kostnaderna för stallplats. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar såsom arrondering, storlek, jordart och byggnader. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta troligen sjunkande djurpremier, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror. Intäkter Produktionsresultat är uppskattade efter rådgivarnas erfarenheter samt med hjälp av Ekokötts årliga sammanställning av slaktresultat för ekologiska djur. Priset är satt till ett genomsnitt under 2005, där ej annat anges. Till intäkterna kan efterlikvider komma i vissa kalkyler. Köttpriserna i kalkylen motsvarar medelpris och medelklassning under 2005 från Swedish Meats, om inget annat anges. Merbetalningen för KRAV-godkänt kött betalas ut i föreningsslakten som ett tillägg på ordinarie avräkningspris förutsatt att djuren klassat sig vid slakt enligt uppställda kvalitetsgränser. För 2005 gällde följande kvalitetskrav och med genomsnittliga tillägg för KRAV-godkänd produkt, Swedish Meats.

3 Djurslag Kvalitetskrav Tillägg till ordinarie avräkningspris Ungnöt 250-399,9 kg, 2- - 4-, E-O- 4:00 Ungnöt Övriga 0 Ko och tjur 250-399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 0:75 Första Andra halvåret Lamm 14-25,9 kg, 2-3, E-O 3:00-5:00 1:50-4:00 Slaktsvin > 54 kött-%, 73-94,9 kg 7:00-8:00 7:00-9:00 Slaktsvin > 54 kött-%, 68-72,9 kg -0,50 kr lägre/kg motsvarande Slaktsvin > 54 kött-%, 95-99,9 kg -0,50 kr högre/kg motsvarande Slaktsvin 53-54 kött-% 73-94,9 3:25 3:50 3:50 Slaktsvin övriga 1:00 1:00 Livdjur: Målsättningen i KRAV-godkänd djurhållning är att inga djur ska förmedlas, utan de ska födas upp på gården från födsel till slakt. Efter prövning godkänns dock långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt inköp från tre besättningar per år. Ekologiska kalvar förmedlas sällan via slakteriet, utan går oftast via privata kontakter, i de fall de förmedlas. Betesintäkt: Beroende på ökad efterfrågan på betesdjur till betesmarker med miljöstöd har betesmarken belastats med dels en rörlig beteskostnad på 0,50 kr per kg torrsubstans (ts) samt dels en fast kostnad beroende på ersättningsnivån på miljöstöd. I djurkalkylerna för betande djur tas endast hänsyn till den rörliga intäkten räknat på per kg ts då förhållande varierar kraftigt. Gödselvärde: Värdering av all gödsel bör ske på grundval av analys. Gödselvärdet här finns med som ett nettovärde, det vill säga växtnäringsvärdet reducerat för spridningskostnad. Värdering av gödsel baseras på priset för fast broilergödsel (200 kr/ton fritt gården). Det organiskt bundna kvävet har värderats till 25 % av NH 4 N. Med dessa antaganden har växtnäringsvärdet i stallgödsel för N, P och K beräknats till 8 kr /kg NH 4 -N, 12 kr/kg P och 3,50 kr/kg K. Följande värden ligger till grund för flytgödselvärderingen. Näringsinnehåll per ton nötflyt vid vårspridning: N: 1,4 kg NH 4 -N á 8,00 kr vid 70 % effekt, N-tot 4,5 kg/ton. P: 0,6 kg P á 12,00 kr vid 80% effekt. K: 3,6 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 31 kr/ton nötflyt. Spridningskostnaden för nötflyt ligger mellan 10-17 kr beroende på var man bor. Ett medel på 16 kr/ton har använts, vilket resulterar i ett nettovärde på ca 15 kr per ton nötflyt. Näringsinnehåll per ton nötfast vid vårspridning: N: 1 kg N á 8,00 kr vid 70 % effekt. N-tot 5 kg/ton. P: 1,2 kg P á 12,00 kr vid 80 % effekt. K: 3,2 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 34 kr/ton nötfast. Spridningskostnaden ligger då på ca 20 kr/ton enligt uträkning i konventionella bidragskalkyler, vilket ger ett nettovärde på 14 kr/ton nötfast. Djupströgödsel varierar mycket i näringsinnehåll. Därför har endast P och K prissatts, ty kväveeffekten är högst osäker pga stor skillnad i C/N-kvot.

4 Näringsinnehåll per ton djupströ vid vårspridning: N: N-tot 5 kg/ton. 0 kr P: 1,3 kg P á 12,00 kr vid 80 % effekt. K: 8 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 44 kr/ton. Spridningskostnaden, ca 30 kr per ton, är högre beroende på lägre volymvikt jämfört med övrig gödsel Detta ger ett nettovärde på 14 kr/ton. Regler för aktuella stöd 2005 Handjursbidraget betalas ut till handjur (tjurar och stutar) som slaktas under året. Slaktvikten måste vara minst 185 kg för tjurar och handjuren måste ha hållits i producentens besättning i viss tid (2 alternativt 4 månader). Stutar måste ha uppnått en ålder på minst 9 månader för att berättiga till ett bidrag och 22 månader för att berättiga till två bidrag. Inom miljöstödsprogrammet kan man få stöd för ekologisk djurhållning, vilket innebär 5-åriga beslut. Stödet lämnas som en extra ersättning för ekologiskt odlad slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. Grönfodergrödor får dock inte ingå i ansökan om arealersättning. Ersättningen baseras på antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter och suggor inom företaget. En djurenhet (DE) berättigar till stöd på 1 ha med ersättning på 1700 kr. Observera att ofta är vallarealen begränsad, vilket innebär att alla djur inte får fullt stöd! Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet DE 1 mjölkko, am- och diko 1 1 Ungnöt, 6-24 månader 1,67 0,6 Suggor 2,00 0,5 Tackor, getter (hondjur över 1 år) 6,67 0,15 Djurantalet får variera mellan stödåren. Dock förbinder sig jordbrukaren att minst hålla ett djur i ekologisk produktion under hela stödperioden. Rörliga kostnader priser: Det hemmaproducerade fodret får ett pris efter vad alternativvärdet är, det vill säga det avräkningspris som funnits på marknaden De köpfodermedelspriser som finns med speglar vad medelpriset varit under 2005, inklusive frakt. Spannmål: Spannmålen till nöt, där ej annat angivits, blandsäd med 20 % rågvete och 80 % korn. Bete: Där betespriset angivits till 0:50 kr/kg ts rör det sig om åkermarksbete. Däremot betas extensiva betesmarker eller hagmarksbete får djuren en ersättning, en betesintäkt, för skötseln av markerna. Detta pga att det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur vilket leder till att många marker inte kommer att kunna fullfölja sina miljöåtagande. Grovfoder: Var observant på att varierande grovfoderkvalitet kan ge stora skillnader i produktionsresultat. I dessa produktionsgrenskalkylerna finns ett ensilage med följande värden till grund för beräkningarna: 10,5 MJ, 160 g råprotein, 71 g AAT och 30 g PBV (per kg ts), förutom hos ungtjur-dikalv som kräver ett bättre foder vid hög tillväxt. stater: staterna ska visa normala sydsvenska foderstater anpassade till KRAVs regelverk.

5 Maximal andel icke KRAV-godkänt foder i staten, baserat på torrsubstans-intaget. Djurslag Daglig andel Årlig andel De två första åren* Idisslare 25 % 5 % 10 % Gris 25 % 15 % 20 % * Under de två första åren skall de extra 5 % konventionellt foder produceras på den egna gården. Maximal andel foder som får vara inköpt på gården är 50 % beräknat på ts-basis. Gårdar med en produktion under 10 djurenheter är undantaget. (KRAV- regler 2005) åtgången för de olika djurslagen är beräknad efter energiåtgången. Därefter omräknas energiåtgången till foderåtgång och prissätts per kg foder eller per kg ts för grovfoder. Övriga rörliga kostnader Semin, tjur och galtkostnad är beräknade efter respektive branschs taxor. Veterinär och medicinkostnader är uträknat med hjälp av veterinärtaxor. Kostnaderna är baserade på ett normalt stall, med genomsnittlig stallmiljön. Diverse husdjursposter består av allt som kommer till i de olika produktionsgrenarna. Det kan vara försäkringar, vatten, järn till smågrisar o s v. Energikostnaden för uppvärmning, motorer och ljus kommer antingen från olja eller el. Underhåll av stallinventarier baseras på erfarenhetsmässiga kostnader. Räntan på rörelsekapitalet beräknas på det kapital som under året behövs för att betala löpande driftskostnader, det vill säga rörliga kostnader och löner. Då kostnaderna är fördelade över året används en faktor för att beräkna en genomsnittlig räntekostnad. I kalkylerna har en kalkylmässig ränta på 5 % använts. Ränta djurkapital beräknas på två olika sätt beroende på om djuret är produktionsmedel eller produkt. Är djuret produktionsmedel ( t ex mjölkko) sätts djurvärdet till medelvärdet av djurets värde vid produktionstidens början och slaktvärdet. Är djuret däremot produkt (t ex ungtjur) sätts djurvärdet lika med det värde som djuret har vid produktionstidens början. I båda fallen multipliceras djurvärdet med produktionstiden i år. Arbetskostnader: I dessa kalkyler ligger inte arbetskostnaden i de rörliga kostnaderna (TB1) utan i TB 2. Detta beror på att arbetet anses som ett mellanting mellan rörliga och fasta kostnader beroende på vilken beslutssituation lantbrukaren står i. Om det finns en fast anställd som inte har full sysselsättning kan arbetskraften räknas som fast kostnad. Rör det sig däremot om timanställning under säsong är arbetet en rörlig kostnad. Arbetskostnaderna är uppdelade på dagliga rutiner, veckojobb och arbete underhåll samt administration. Fasta kostnader För att få en bild av företagets totala ekonomi måste även de fasta kostnaderna belasta driftsplanen. En del av de fasta kostnaderna tas upp i den produktionsgrenskalkyl som den belastar (arrende, avskrivning och ränta på maskinerna), medan andra får bli en restpost som belastar företaget som helhet (t ex kontorskostnader). Att beräkna de fasta kostnaderna i djurproduktionen kan man göra genom att använda återuppbyggnadsvärdet på anläggningen som man belastar med ränta och avskrivning. Erfarenheten visar att kostnaden för produktionsanläggningar varierar högst väsentligt, även för ganska likvärdiga anläggningar. Produktionsgrenskalkyler för husdjur stannar beräkningarna vid TB 2 och det som

6 återstår skall täcka fasta kostnader såsom t ex ränta och avskrivningar på byggnader och inventarier. Detta måste bedömas i varje enskilt fall. Ny jordbrukspolitik med frikopplade jordbruksstöd! Den viktigaste förändringen är en frikoppling av stöden från produktionen, dvs att utbetalningen inte längre baseras på djurproduktion och växtodling. Detta betyder att EU-stödet inte längre skall ses som en intäkt i produktionsgrenen utan som en samintäkt!!! Det frikopplade stödet består av två delar, dels grundbeloppet och dels ett tilläggsbelopp som baseras på djurhållningen under referensperioden 2000-2002. Grundbeloppet är lika för all åkermark inom regionen, men olika mellan de fem ersättningsregionerna. För betesmarkerna är stödnivån lika för hela landet. Stödrätter tilldelas den som anmäler areal i SAM 2005. Utbetalning förutsätter alltså att man har både stödrätter och areal. Åker- och betesmarken måste skötas för det frikopplade stödet. För den åkerareal som man odlar eller skördar anses hävdkravet vara uppfyllt genom brukandet. För obrukad åker gäller dagens trädeskrav, dvs krav på insådd fånggröda, men inte på putsning. För att få ut frikopplat stöd för betesmark, måste marken betas varje år. Man måste ha träda motsvarande de utdelade trädesrätterna för att få frikopplat stöd, men trädeskravet är sänkt för 2006 med ca 0,5 % gentemot 2005 års nivå (se nedan). Tilläggsbeloppet baseras på ett medeltal av djurbidragen för år 2000-2002. Tilläggsbeloppet fördelas på den areal som företaget anmäler i SAM 2005. Grundbelopp och tilläggsbelopp bakas ihop till ett enhetsbelopp per ha. Nivån kan skilja mellan företag. Företag som inte haft dikostöd, extensifieringsbidrag eller slaktpremier under 2000-2002 får bara grundersättning. Tidigare djurpremier har frikopplats. Kvar finns endast.. Handjursbidrag. 75 % av gamla handjurspremien betalas ut till och med år 2009 för stut och tjur. Mjölkpremien betalas efter innehavd mjölkkvot, fram till att stödet frikopplas 2007. Därefter läggs stödbeloppet ut på ägda stödrätter. Miljöstöden De flesta miljöstödsavtalen löper från 2001 till 2005. De miljöstödsavtal som löper ut under 2005, förlängs sannolikt med ett extra år på oförändrade villkor, till att omfatta även 2006. Arrenden som upphör inför 2006, kan lyftas ut ur det förlängda avtalet, annars gäller samma regler som tidigare. Kontakta Din rådgivare om Du vill räkna mer exakt efter Dina specifika krav och förutsättningar. Hushållningssällskapet kan erbjuda dig kompetent hjälp med omläggningsanalyser till ekologisk produktion samt att kalkylera inför driftsomläggning och / eller nybyggnation samt av bedömning av investeringsstöd. FAKTARUTA 2005 GRUNDERSÄTTNING Region Ersättning åker Ersättning betesmark Uttagsprocent 1 2332 kr/ha 1091 kr/ha 7,8% 2 2173 kr/ha 1091kr/ha 8,4% 3 1809 kr/ha 1091 kr/ha 7,3% 4 1380 kr/ha 1091 kr/ha 5,8% 5 1091 kr/ha 1091 kr/ha 4,0%

Hushållningssällskapet Kristianstad PRODUKTIONSGRENSKALKYL Sida 7 EKO GRIS integrerad 2005 Sugga och slaktsvin 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år 24 suggor i besättningen Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg 1 530 0,00 0 kr 1 700 0,00 0 kr Slaktsvin högt Eko-tillägg kg 1 223 19,08 23 335 kr 1 360 19,08 25 949 kr Eko-tillägg 15 % kg 230 14,20 3 259 kr 255 14,20 3 621 kr Eko-tillägg 5 % kg 77 11,61 888 kr 85 11,61 987 kr Integrationsstillägg kg 1 530 0,50 765 kr 1 700 0,50 850 kr Kött utslagssugga % 40% 976 390 kr 40% 976 390 kr Gödselvärde m³ 17,22 0 0 kr 18,50 0 0 kr Ekologisk djurhållning st 0,5 1 700 850 kr 0,5 1 700 850 kr Summa intäkter 29 487 32 647 kr ( totala intäkter 19,27 kr/kg) 19,20 kr/st) Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% 3 295 1 318 kr 40% 3 295 1 318 kr Suggkoncentrat kg 130 5,16 671 kr 141 5,16 728 kr Spannmål kg 1250 1,19 1 488 kr 1 310 1,19 1 559 kr beredning och lagring kg 1250 0,10 125 kr 1 310 0,10 131 kr Ärtor kg 0 1,64 0 kr 0 1,64 0 smågrisar kg 720 3,10 2 232 kr 800 3,10 2 480 kr Slaktsvinskoncentrat kg 888 5,08 4 511 kr 985 5,08 5 004 kr Spannmål kg 3910 1,19 4 653 kr 4347 1,19 5 173 kr beredning och lagring kg 3910 0,10 391 kr 4347 0,10 435 kr Hö/Ensilage kg 600 1,00 600 kr 620 1,00 620 kr Betesareal ha 1,3 0 0 kr 1,3 0 0 kr Summa direkta kostnader 15 988 kr 17 447 kr Bruttoresultat 13 499 kr 15 200 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Leveranskostnad st 1 6,90 7 kr 1 6,25 6 kr Strömedel kg 1200 0,40 480 kr 1200 0,40 480 kr Semin och galtkostnad st 1 430 430 kr 1 430 430 kr Svinhälsovård, veterinär st 1 500 500 kr 1 550 550 kr Övrigt st 1 130 130 kr 1 130 130 kr KRAV-avgift st 18 20 360 kr 20 20 400 kr KRAV-avgift, sugga st 1 60 60 kr 1 60 60 kr Underhåll inventarier st 1 300 300 kr 1 300 300 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,4 25 810 5,0% 516 kr 27 544 5,0% 551 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1,0 2 136 5,0% 107 kr 2 136 5,0% 107 kr Summa övriga prod.kostnader 2 883 kr 3 008 kr (rörlig prod.kostnad 12,33 kr/st 12,03 kr/st Täckningsbidrag 1 10 616 kr 12 193 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 48,0 185 8 880 kr 49 185 9 065 kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 48,0 8 880 kr 49,0 9 065 kr Täckningsbidrag 2 1 736 kr 3 128 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 1 736 kr 3 128 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 7 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO GRISAR 2005 Integrerad uppfödning med 24 suggor, utomhusdrift. Omgångsgrisning med 6 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 levererade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Slaktsvinspris Genomsnittspris (v 1-52) SM 2005 för konventionella SCAN-grisar med tillägg för EKO- betalning där inkl 80 % av slaktkropparna har köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 52 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst EKO-merbetalning (55- kött-%) gav ett genomsnitt EKO-gris för år 2005 SM; 7,97; 53-54 köttprocent gav 3,49 resp < 53 köttprocent gav tillägg på 1,00 kr/kg. Kött utslagssugga Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 6,65 kr/kg för 2005. SM Stallgödseln från utegrisar kan ej samlas upp, dvs värdet 0 kr i kalkylen. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1700 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2005 fr v 1 till v 44 med tillägg för uppskattad prisutveckling resten av året, inkl förmedlingsavgift 440 kr/leverans á 6 djur. Transportavgift 136 kr/st SM. Konventionellt uppfödd. Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas in. Suggan äter ca 1390 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, varav korn utgör 80 % och rågvete 20 % av spannmålsdelen. Koncentrat levereras i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen 2005. Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad 1 kr/dt och månad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 25 kg levande vikt 40 kg /gris. Färdigfoder, i bulk. Pris Lantmännen 2006. Slaktsvinsfoder Bete Leveranskostnad Slakt vid 114 kg levande vikt. Det åtgår 280 kg torrfoder under slaktsvinsperioden inkl 10 % spill. Exkl vallfoder. Beräknat på 39,3 MJ per kg tillväxt. Slaktsvinskoncentrat och korn. Leverans i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen 2005. Kostnaden är gårdsrelaterad 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. Semin 2 doser/dräktighet. 100 % av doserna förbeställda, á 34 kr/st. Övrigt betäcker galt. Leveransavgift 280 kr/leverans (exp avg 120 kr + 160 kr/leverans då sperman hämtas på utlämningsplats) 4 grupper * 2 grisningar. Totalt 5504 kr, dvs 229 kr/sugga. Galtkostnad Intäkter: Utslagsgalt 0,33*170 kg*2,15kr kr/kg=120 :- Galt betäckning 50 % Rekrytering 0,33*7000 kr = 2310 kr : 365dagar*2,5 kg*2 kr/kg=1825 kr Strö samt div.: 300 kg*0,35 kr=105 kr + 500kr Ränta rörelse (+ djurkapital) (5%): 12 kr ( + 178 kr) Täckningsbidrag: - 4810 kr, dvs 200 kr per sugga. Beräkningen av kostnader för galt bygger på att kostnader för hyddor, arbete mm och tas inte med i galtkalkyl utan fördelas ut på suggorna. Total semin/galtkostnad: 10 314 kr dvs 430 kr/sugga. Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Uh inv. Arbete HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer: rödsjuka 2 ggr per gris á 12 kr, samt till suggan rödsjuka (2 ggr) o parvo (1 ggn) á 34 kr för kombivacc. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 20 kr per slaktsvin och 60 kr/sugga i rörlig kostnad. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. Egen bedömning. 48 timmar per sugga och år.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 9 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO SUGGA 2005 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Smågrisvikt vid förmedling 25 kg 48 suggor i besättningen i 4 grupper. Grisning i stall. Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Smågrisar KRAV st 18 586 10 548 kr 20 586 11 720 kr Lastningstillägg st 18 8,50 153 kr 20 8,50 170 kr Kontraktspremie st 18 5,00 90 kr 20 5,00 100 kr Kött utslagssugga % 40% 976 390 kr 40% 976 390 kr Gödselvärde ton 2,4 25 60 kr 2,4 25 60 kr Ekologisk djurhållning st 0,5 1 700 850 kr 0,5 1 700 850 kr Summa intäkter 12 091 13 290 kr ( totala intäkter 671,74 kr/st) 664,52 kr/st) Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% 3 295 1 318 kr 40% 3 295 1 318 kr Suggkoncentrat kg 123 5,16 635 kr 134 5,16 691 kr Spannmål kg 1210 1,19 1 440 kr 1 270 1,19 1 511 kr beredning /lagring 1210 0,10 121 kr 1 270 0,10 127 kr Ärtor kg 0 1,64 0 kr 0 1,64 0 smågrisar kg 720 3,10 2 232 kr 800 3,03 2 424 kr Hö/Ensilage kg 395 1,00 395 kr 395 1,00 395 kr Betesareal ha 0,4 0 0 kr 0,4 0 0 kr Summa direkta kostnader 6 141 kr 6 467 kr Bruttoresultat 5 951 kr 6 824 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strömedel kg 650 0,40 260 kr 650 0,40 260 kr Semin och galtkostnad st 1 430 430 kr 1 430 430 kr Svinhälsovård, veterinär st 1 150 150 kr 1 150 150 kr Övrigt st 1 100 100 kr 1 100 100 kr KRAV-avgift, sugga st 1 60 60 kr 1 60 60 kr Underhåll inventarier st 1 300 300 kr 1 300 300 kr Energi kwh 200 0,55 110 kr 200 0,55 110 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,1 9 453 5,0% 47 kr 9 964 5,0% 50 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1,0 2 136 5,0% 107 kr 2 136 5,0% 107 kr Summa övriga prod.kostnader 1 564 kr 1 567 kr (rörlig prod.kostnad 428,03 kr/st 401,67 kr/st Täckningsbidrag 1 4 387 kr 5 257 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 18,0 185 3 330 kr 19 185 3 515 kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 18,0 3 330 kr 19,0 3 515 kr Täckningsbidrag 2 1 057 kr 1 742 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 1 057 kr 1 742 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 9 FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SUGGA 2005 Specialiserad smågrisuppfödning med 48 suggor. Omgångsgrisning med 12 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 leverade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Smågrispris Lastningstillägg Kontraktspremie Kött utslagssugga Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Genomsnittspris för ekologiska KRAV smågrisar under 2005 var 23,36 per kg upptill 24 kg.tillägg för övervikt mellan 24-28 kg var i genomsnitt 13 kr, mellan 29-34 kg 10 kr och över 35 kg 8 kr enl SM. 48 suggor. 18 grisar per sugga ger 864 levererade smågrisar per år resp 20 grisar per sugga ger 960 st. Grupptillägg vid leverans av 30-39 grisar 5 kr/st, 40-49 st ger 12 kr/st samt 50-59 st ger 16 kr/st. Maximalt tillägg 36 kr vid leveranser > 400 st per veckoleverans. 1 av 3 leveranser ger 12 kr per gris, övriga 5 kr/st. Uppskattat till 50 % av antalet per nivå. Kontrakt tecknat för 2 år ger 5 kr per gris, för 3 år 8 kr per levererad gris. 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 6,65 kr/kg för 2005. SM Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1700 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2005 fr v 1 till v 44 med tillägg för uppskattad prisutveckling resten av året, inkl förmedlingsavgift 440 kr/leverans á 6 djur. Transportavgift 136 kr/st SM. Konventionellt uppfödd. Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas in. Suggan äter ca 1335 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, varav korn utgör 80 % och rågvete 20 % av spannmålsdelen. Koncentrat levereras i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen 2005. Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad 1 kr/dt och månad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 25 kg levande vikt 40 kg /gris. Färdigfoder, i bulk. Pris Lantmännen 2006. förbrukning ca 490 MJ till 25 kg lev vikt. Bete Kostnaden är gårdsrelaterad Semin 2 doser/dräktighet. 100 % av doserna förbeställda, á 34 kr/st. Övrigt betäcker galt. Leveransavgift 280 kr/leverans (exp avg 120 kr + 160 kr/leverans då sperman hämtas på utlämningsplats) 4 grupper * 2 grisningar. Totalt 5504 kr, dvs 229 kr/sugga. Galtkostnad Intäkter: Utslagsgalt 0,33*170 kg*2,15kr kr/kg=120 :- Galt betäckning 50 % Rekrytering 0,33*7000 kr = 2310 kr : 365dagar*2,5 kg*2 kr/kg=1825 kr Strö samt div.: 300 kg*0,35 kr=105 kr + 500kr Ränta rörelse (+ djurkapital) (5%): 12 kr ( + 178 kr) Täckningsbidrag: - 4810 kr, dvs 200 kr per sugga. Beräkningen av kostnader för galt bygger på att kostnader för hyddor, arbete mm och tas inte med i galtkalkyl utan fördelas ut på suggorna. Total semin/galtkostnad: 10 314 kr dvs 430 kr/sugga. Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Uh inv. Energi Arbete HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer till suggan rödsjuka (2 ggr) o parvo (1 ggn). Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 60 kr/sugga i rörlig kostnad. Ingen KRAV-avg. för grisar som säljs för vidareuppfödning. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. Egen bedömning. HS bedömning på elförbrukning. 18 resp 19 timmar per sugga och år.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 11 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO SLAKTSVIN 2005 Mellangårdsavtal. Smågrisvikt vid förmedling 26 kg 39,3 MJ/ kg tillväxt 37,4 MJ/ kg tillväxt Slaktad vikt 85 kg Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg 85 Slaktsvin Eko-tillägg kg 68 19,08 1 297 kr 68 19,08 1 297 kr Eko-tillägg 15 % kg 13 14,20 185 kr 13 14,20 185 kr Eko-tillägg 5 % kg 4 11,61 46 kr 4 11,61 46 kr Integreringstillägg kg 85 0,50 43 kr 85 0,50 43 kr Leveranstillägg st 0,5 5,00 3 kr 0,5 5,00 3 kr Anmälningsersättning st 1,0 3,00 3 kr 1,0 3,00 3 kr Kontraktspremie st Gödselvärde ton 0,15 25 4 kr 0,20 25 5 kr Summa intäkter 1 580 1 581 ( totala intäkter 18,59 kr/kg 18,61 kr/kg Direkta kostnader Inköp djur Smågris KRAV st 1 586 586 kr 1 586 586 kr Lastningstillägg st 1 26 26 kr 1 26 26 kr Förmedling och transport st 1 20 20 kr 1 20 20 kr Slaktsvinskoncentrat kg 49 5,08 249 kr 47 5,08 239 kr Spannmål kg 222 1,19 264 kr 210 1,19 250 kr beredning /lagring kg 222 0,10 22 kr 210 0,10 21 kr Hö/Ensilage kg 23 1,00 23 kr 22 1,00 22 kr Mineraler kg 0,0 0,00 0 kr 0,0 0,00 0 Betesareal ha 0,0 0 0,0 0 Summa direkta kostnader 1 190 kr 1 164 kr Bruttoresultat 390 kr 418 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Leveranskostnad st 1 2,00 2 kr 1 2,00 2 kr Dödlighet, kassation st 1,6% 689 11 kr 1,6% 687 11 kr Strömedel kg 40 0,40 16 kr 40 0,40 16 kr Svinhälsovård, veterinär st 1 30 30 kr 1 30 30 kr Övrigt st 1 10 10 kr 1 10 10 kr KRAV-avgift st 1 20 20 kr 1 20 20 kr Energi kwh 19 0,55 10 kr 19 0,55 10 kr Underhåll inventarier st 1 20 20 kr 1 20 20 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,14 804 5,0% 6 kr 758 5,0% 5 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 0,3 293 5,0% 4 kr 293 5,0% 4 kr Summa övriga prod.kostnader 116 kr 116 kr (rörlig prod.kostnad 15,37 kr/st 15,05 kr/st Täckningsbidrag 1 274 kr 302 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 0,75 185 139 kr 0,65 185 120 kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 0,8 139 kr 0,7 120 kr Täckningsbidrag 2 135 kr 182 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 135 kr 182 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 11 FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SLAKTSVIN 2005 Ekologisk slaktsvinsuppfödning. Mellangårdsavtal med max tre KRAV-godkända besättningar. Tillväxt 770 g per dag ger 114 foderdagar + rengöring 2,6 omg per år resp 800 g/dag med 2,9 omg /år Produktion av ca 950 slaktsvin per år. Tillgång till stall året runt. Betesareal i anslutning till stall. INTÄKTER Slaktsvinspris Genomsnittspris (v 1-52) SM 2005 för konventionella SCAN-grisar med tillägg för EKO- betalning där inkl 80 % av slaktkropparna har köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 52 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst EKO-merbetalning (55- kött-%) gav ett genomsnitt EKO-gris för år 2005 SM; 7,97; 53-54 köttprocent gav 3,49 resp < 53 köttprocent gav tillägg på 1,00 kr/kg. Integreringsstillägg Tillägg med 0,50 kr/kg för integrerade slaktsvin, SM 2005. Leveranstillägg Anmälningsersättning Kontraktspremie Gödselvärde Tillägget beräknas på veckoleveranser av godkända grisar på en produktionsplats. Leverans av 60-109 grisar/vecka ger 5 kr/gris, 110-199 st ger 7 kr/gris och 200 eller fler ger 10 kr/gris, SM 2005. Extra tillägg om 2 kr/gris utbetalas vid leverans av full bil = minst 60-100 grisar. 50 % av leveranserna klarar > 60 grisar/vecka. Anmälan via internet ger 3 kr per gris. En premie för uppnådd volymsgräns där 1500-1999 grisar per år ger 4 kr/gris, 2000-2499 grisar ger 5 kr/st, SM 2005. Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. KOSTNADER Inköp smågris Genomsnittspris för ekologiska KRAV smågrisar under 2005 var 23,36 per kg upptill 24 kg.tillägg för övervikt mellan 24-28 kg var i genomsnitt 13 kr, mellan 29-34 kg 10 kr och över 35 kg 8 kr enl SM. Genomsnittlig förmedlingsvikt ca 26 kg Lastningstillägg Genomsnittlig leverans per leverantör: 100st. Lastningstillägg 26 kr/gris. SM 2005. Enligt säljarens ersättningsnivå. Förmedlingsavgift Transport 16,80 kr + administration 3 kr, SM. Slaktsvinsfoder Slakt vid 113 kg levande vikt. Det åtgår 280 kg torrfoder resp 260 kg under slaktsvinsperioden inkl 10 % spill Exkl vallfoder.beräknat på 39,3 MJ per kg tillväxt. Slaktsvinskoncentrat och korn. Leverans i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen 2005. Mineraler Monocalciumfosfat 2,80 kr/kg och foderkalk 0,40 kr/kg. Pris KLF 2006. Inget behov av mineraler i dessa foderstater. Bete Kostnaden är gårdsrelaterad. Behovet av betesareal är beronde av årstid och slaktsvinens ålder. Leveranskostnad Dödlighet, kassation Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Energi Uh inv. Arbete 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. 1,6 % på summan av hela smågrisvärdet och 22 % på övriga rörliga kostnader (inkl arbete) fram till slakt. Eftersom de flesta dödsfall inträffar de första tre veckorna. HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer: rödsjuka 2 ggr per gris á 12 kr. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 20 kr per slaktsvin i rörlig kostnad. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. 19 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. HS bedömning. 0,75 resp 0,65 timme per slaktsvin och år.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 13 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO 2005 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, egen spannmål, 10 % överutfodring Låg 7000 kg ECM Medel 8000 kg ECM Hög 9000 kg ECM Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg 6 240 2,74 17 098 kr 7 180 2,74 19 673 kr 8 120 2,74 22 249 kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% 4 503 1 576 kr 35% 4 503 1 576 kr 35% 4 503 1 576 kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr Mjölkbidrag kg 6240 0,140 874 kr 7180 0,140 1 005 kr 8120 0,140 1 137 kr Livkalv inkl 5 % dödl st 1 1665 1 665 kr 1 1665 1 665 kr 1 1665 1 665 kr Mjölk till kalven kg -450 2,50-1 125 kr -450 2,50-1 125 kr -450 2,50-1 125 kr Ekologisk djurhållning st 1 1 700 1 700 kr 1 1 700 1 700 kr 1 1 700 1 700 kr Gödselvärde netto ton 20 21,00 420 kr 21 21,00 441 kr 22 21,00 462 kr Merbetalning EKO-mjölk kg 6240 0,50 3 120 kr 7180 0,50 3 590 kr 8120 0,50 4 060 kr Summa intäkter 25 327 kr 28 525 kr 31 724 kr ( totala intäkter ) 4,06 kr/kg 3,97 kr/kg 3,91 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 9 500 35% 3 325 kr 9 500 35% 3 325 kr 9 500 35% 3 325 kr Ensilage, hö kg ts 2800 1,00 2 800 kr 3000 1,00 3 000 kr 3200 1,00 3 200 kr Bete på åkermark kg ts 1200 0,50 600 kr 1200 0,50 600 kr 1200 0,50 600 kr Spannmål egen kg 1019 1,19 1 213 kr 1 483 1,19 1 765 kr 1 641 1,19 1 953 kr Toppfoder KRAV-tillåtet kg 275 3,95 1 086 kr 320 3,95 1 264 kr 340 3,95 1 343 kr Ärtor, egenproducerade kg 408 1,64 669 kr 494 1,64 810 kr 616 1,64 1 010 kr Mineralfoder kg 35 6,29 220 kr 40 6,29 252 kr 42 6,29 264 kr lagring 1 427 0,06 86 kr 1977 0,06 119 kr 2257 0,06 135 kr beredning/kg spm-ärt kg 1 427 0,10 143 kr 1 977 0,10 198 kr 2 257 0,10 226 kr Summa direkta kostnader 10 141 kr 11 332 kr 12 056 kr Bruttoresultat 15 186 kr 17 194 kr 19 667 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 400 0,40 160 kr 400 0,40 160 kr 400 0,40 160 kr Semin och kokontroll st 1 860 860 kr 1 860 860 kr 1 860 860 kr Veterinär, medicin st 1 350 350 kr 1 375 375 kr 1 400 400 kr Div. husdjur, rådgivning st 1 1 280 1 280 kr 1 1 280 1 280 kr 1 1 280 1 280 kr KRAV-avgift st 1 105 105 kr 1 105 105 kr 1 105 105 kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Drivmedel traktor st 1 228,0 228 kr 1 228,0 228 kr 1 228,0 228 kr Underhåll stallinventarier st 1 500 500 kr 1 500 500 kr 1 500 500 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,2 18 185 5,0% 182 kr 19 718 5,0% 197 kr 20 828 5,0% 208 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1 2 252 5,0% 113 kr 2 252 5,0% 113 kr 2 252 5,0% 113 kr Summa övriga prod.kostnader 4 257 kr 4 298 kr 4 334 kr (rörlig prod.kostnad) 2,31 kr/kg 2,18 kr/kg 2,02 kr/kg Täckningsbidrag 1 10 928 kr 12 896 kr 15 333 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 40 185 7 400 kr 42 185 7 770 kr 44 185 8 140 kr Ränta kvot kr 4680 5,00% 234 kr 5385 5,00% 269 kr 6090 5,00% 305 kr Summa arbetskostnader 7 634 kr 8 039 kr 8 445 kr Täckningsbidrag 2 3 294 kr 4 857 kr 6 889 kr Fasta kostnader Stallplats st 1 0 0 kr 1 0 0 kr 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 3 294 kr 4 857 kr 6 889 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 13 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO 2005 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35 % rekrytering. Egen spannmål INTÄKTER Mjölk Medelpris under året vid Skånemejerier, baspris vid 4,0 % fetthalt och 3,3 % proteinhalt Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Leveransindex 94 % av kokontrollavkastning. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Pris 16,93 kr/kg medelpris under 2005 SM, inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för kor som har minst 250 kg slaktvikt Ingen efterlikivid är inräknad. Beräknad efter 280 kg slaktad vikt och klassning P+. 5 % kassation inkluderat. Merbetaln. KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänd kött i genomsnitt för året 0,00 kr/kg för ko klass P+ SM 2005 Mjölkbidrag Livkalvar Mjölk till kalven Ekologisk djurhållning Gödsel Merbetalning EKO-mjölk KOSTNADER Rekryteringsdjur För år 2005 betalas ett mjölkstöd på 14 öre/ kg kvot Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pri på 2000 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet Mjölktilldelning på 6 liter/dag, 5 liter/dag respektive 4 liter/dag under 1, 2 och 3 månad. Mjölk från kor me hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 2,50 kr per liter (HS-bedömning). En mjölkko (en djurenhet) berättigar till 1700 kr / ha vall. Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter p gårdsnivå, vilket minskar stödbeloppet för andra djurkategorier, ex. rekryteringsdjur (se inl.kommentarer). Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Se detaljerad uträkning i inledande kommentare Merbetalning på 60 öre/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. Merbetalning på 30 öre/kg, om inte kvalitetskraven är uppfyllda. 50 öres merbetalning används som genomsnitt i kalkylen. Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga 2005, leukos- och BVD-fria djur I kalkylen är ca 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 200 ca 5,2 MJ/kg mjölk. Underhåll 23 690 MJ/år, dräktighet 1400 MJ/år. Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (ca 65 kg kraftfoder) Grovfoder Kostnad för egenproducerat ensilage och hö med 10,5 MJ/kg ts och 160 g råprot/kg ts. 10-13 kg ts per dag 1200 kg ts bete på åkermark under 120 dagars betesperiod. Ärter Alternativvärde för egna foderärtor. 12,0 MJ/kg och 69 g AAT/kg Spannmål Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ/kg och 80 g AAT/kg. Givan är anpassad efter avkastning. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 %. Toppfod. KRAV-tillåtet Toppfoder, KRAV-tillåtet men ej Kravgodkänt med 14,3 MJ och 226g AAT/kg. Givan ä anpassad efter avkastning. Andelen konventionellt högmjölkarfoder får maximalt utgöra 5 % av årliga ts konsumtionen. lagring Gällande lagerkostnad, medel över året beredning Kostnad för foderberedning enligt databok 1996. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Kvantiteten är anpassad efter avkastning. Mineraler 110 g låg mineral per dag året om. Pallpris, KLF GUL exkl. frakt Strö 1,6 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad Semin Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörj djur. En dos 150 kr och 10 min per seminering. Kokontroll Kurirhämtning med 11 besök/provningar 15,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgi Div. Husdjur, rådgivning Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko rådgivningskostnad årligen. KRAV-avgift Rörlig avgift, fast avgift för djurhållning (700 kr) tillkommer Veterinär och medicin Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad Energi 800 kwh per koplats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårda Drivmedel traktor Kostnad för att grovfodret ska komma från silo till foderbord. Beräknad med 0,5 traktortimme/dag Underhåll Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall Arbete För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsk Kvot Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. I uppbundet stall för 50 kor kan de dagliga rutiner uppskattas till 44 timmar, veckojobb 2,5 timmar. Värdet på kvoten är beräknad till 0,75 kr/kg producerad mängd.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 15 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO/FULLFODER 2005 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, fullfoder, egen spannmål, 15 % överutfodring Låg 8000 kg ECM Medel 9000 kg ECM Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg 7 180 2,75 19 745 kr 8 120 2,75 22 330 kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% 4 503 1 576 kr 35% 4 503 1 576 kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr Mjölkbidrag kg 7180 0,14 1 005 kr 8120 0,14 1 137 kr Livkalv inkl 5 % dödl st 1 1665 1 665 kr 1 1665 1 665 kr Mjölk till kalven kg -450 2,50-1 125 kr -450 2,50-1 125 kr Ekologisk djurhållning st 1 1 700 1 700 kr 1 1 700 1 700 kr Gödselvärde netto ton 21 15,00 315 kr 22 15,00 330 kr Merbetalning EKO-mjölk kg 7180 0,50 3 590 kr 8120 0,50 4 060 kr Summa intäkter 28 471 kr 31 673 kr ( totala intäkter ) 3,97 kr/kg 3,90 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 9 500 35% 3 325 kr 9 500 35% 3 325 kr Bete kg ts 1200 0,50 600 kr 1200 0,50 600 kr Fullfoder (hög) kg ts 1805 1,51 2 726 kr 2540 1,51 3 835 kr Fullfoder (låg) kg ts 3320 1,13 3 752 kr 2669 1,13 3 016 kr Halm kg 350 0,40 140 kr 300 0,40 120 kr lagring (spm/ärt/) kg 1 617 0,06 97 kr 1745 0,06 105 kr beredning (mix) kg ts 5 125 0,10 513 kr 5 209 0,10 521 kr Summa direkta kostnader 11 152 kr 11 522 kr Bruttoresultat 17 320 kr 20 151 kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 400 0,40 160 kr 400 0,40 160 kr Semin och kokontroll st 1 860 860 kr 1 860 860 kr Veterinär, medicin st 1 350 350 kr 1 375 375 kr Div. husdjur, rådgivning st 1 1 280 1 280 kr 1 1 280 1 280 kr KRAV-avgift st 1 105 105 kr 1 105 105 kr Drivmedel traktor st 1 228 228 kr 1 228 228 kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Underhåll stallinventarier st 1 500 500 kr 1 500 500 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,2 19 829 5,0% 198 kr 20 629 5,0% 206 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1 2 252 5,0% 113 kr 2 252 5,0% 113 kr Summa övriga prod.kostnader 4 274 kr 4 307 kr (rörlig prod.kostnad) 2,15 kr/kg 1,95 kr/kg Täckningsbidrag 1 13 046 kr 15 844 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 42 185 7 770 kr 44 185 8 140 kr Ränta kvot kr 5385 5,00% 269 kr 6090 5,00% 305 kr Summa arbetskostnader 8 039 kr 8 445 kr Täckningsbidrag 2 5 006 kr 7 400 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 5 006 kr 7 400 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 15 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO/FULLFODER 2005 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35 % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Medelpris under året vid Skånemejerier, baspris vid 4,0 % fetthalt och 3,3 % proteinhalt Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Leveransindex 94 % av kokontrollavkastning. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Pris 16,93 kr/kg medelpris under 2005 SM, inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för kor som har minst 250 kg slaktvikt Ingen efterlikivid är inräknad. Beräknad efter 280 kg slaktad vikt och klassning P+. 5 % kassation inkluderat. Merbetaln. KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött i genomsnitt för året 0,00 kr/kg för ko klass P+, SM 2005. Mjölkbidrag Livkalvar Mjölk till kalven Ekologisk djurhållning Gödsel Merbetalning EKO-mjölk KOSTNADER Rekryteringsdjur För år 2005 betalas ett mjölkstöd ut motsvarande 14 öre/ kg kvot. Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2000 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölktilldelning på 6 liter/dag, 5 liter/dag respektive 4 liter/dag under 1, 2 och 3 månad. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 2,50 kr per liter (HS-bedömning). En mjölkko (en djurenhet) berättigar till 1700 kr / ha vall. Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter på gårdsnivå, vilket minskar stödbeloppet för andra djurkategorier, ex. rekryteringsdjur (se inledande kommentarer). Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Se detaljerad uträkning i inledande kommentarer. Merbetalning på 60 öre vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktio Merbetalning 30 öre, om inte kvalitetskraven är uppfyllda. 50 öres merbetalning används som genomsnitt i kalkyle Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga 2005, leukos- och BVD-fria djur behov I kalkylen är ca 15 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 200 ca 5,2 MJ/kg mjölk. Underhåll 23 690 MJ/år, dräktighet 1400 MJ/år. Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (65 kg kraftfode Fullfoder Fullfodermix kan göras på många olika sätt. I dessa beräkningar är utgångspunkten att två blandningar mixas per dag. En blandning för högmjölkare som täcker behovet för 35 kg ECM och innehåller: 65% ensilage (TS = 30%) 18% HP-massa (TS = 27%), 13,5% spm/ärt, 3% proteinmix och 0,5% mineraler. (11,7MJ/kg ts, 7,6 g AATkg ECM, 53,5 kg mix/ko/dag, ts(mix) = 39 %, 21 kg ts/ko/dag, 1,51kr/kg ts eller 59 öre/kg). En blandning för lågmjölkare som täcker behovet för 25 kg ECM och innehåller: 83% ensilage (TS = 30%), 9 % HP-massa (TS=27%), 7,7 % spm/ärt, 0,3 % mineraler (11,1 MJ/kg ts, 6,8 g AAT/kg ECM, 18,6 kg ts/ko/dag). (1,13 kr/kg ts eller 39 öre/kg). Proteinmix KRAV-tillåtet men ej KRAV-godkänt, högst 5% av årliga intaget. Laktationsperiod 305 dagar. Kon som mjölkar 9000 kg ECM är 140 dagar i höggruppen och 165 dagar i låggruppen Kon som mjölkar 8000 kg ECM är 105 dagar i höggruppen och 200 dagar i låggruppen Råvarupriser: Ensilage 1,00 kr/kg ts, HP-massa 1,60 kr/kg ts, spm 1,19 kr/kg, ärter 1,64 kr/kg, mineraler 5,89 kr/kg proteinmix 4,00 kr/kg. Spannmålsblandningen innehåller 20 % ärtor. Under betessäsongen minskar behovet av fodermix med 800 kg ts. Bete på åkermark ca 1200 kg ts. Korna går på bete i sinperioden (betesintag = 400 kg ts) eller utfodras med låg-mix utspädd med halm lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Strö Semin Kokontroll Div. Husdjur, rådgivning KRAV-avgift Veterinär och medicin Energi Drivmedel traktor Underhåll Arbete Kvot Kostnad för foderberedning enligt databok 1996, kostnader för fodermix uppskattas att ha samma kostnad. 1,6 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörj djur. En dos 150 kr och 10 min per seminering. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 15,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgi Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko rådgivningskostnad årligen. Rörlig avgift, fast avgift för djurhållning (700 kr) tillkommer Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad 800 kwh per koplats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårda Kostnad för att grovfodret ska komma från silo till foderbord. Beräknad med 0,5 traktortimme/dag Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsk Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. I uppbundet stall för 50 kor kan de dagliga rutiner uppskattas till 44 timmar, veckojobb 2,5 timmar. Värdet på kvoten är beräknad till 0,75 kr/kg producerad mängd.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 17 PRODUKTIONSGRENSKALKYL- EKOMJÖLKRASKVIGA 2005 Förutsättningar: 200 dagars stallperiod. 2 till 2,5 betesperioder Djupströbädd Inkalvning 27 månader Inkalvning 30 månader Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kalvfärdig kviga st 80% 9 500 7 600 kr 80% 9 500 7 600 kr Slaktkviga kg 20% 5 194 1 039 kr 20% 5 194 1 039 kr Gödselvärde netto ton 7,0 14,0 98 kr 9,0 14,0 126 kr Bete, skötselintäkt kg ts 1320 0,50 660 kr 1770 0,5 885 kr Ekologisk djurhållning kr 1,2 1 700 1 955 kr 1,4 1 700 2 380 kr Merbetalning KRAV-kött kg 26,00 4,00 104 kr 26,00 4,00 104 kr Summa intäkter 11 456 kr 12 134 kr (totala intäkter) 11456 kr/st 12134 kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kvigkalv 1 1500 1 500 kr 1 1500 1 500 kr Koncentrat, Kravtillåtet kg 30 3,95 119 kr 30 3,95 119 kr Ensilage, hö kg ts 2 400 1,00 2 400 kr 2 850 1,00 2 850 kr Bete på naturbetesmark kg ts 1320 0,00 0 kr 1770 0,00 0 kr Bete på åkermark kg ts 660 0,50 330 kr 660 0,50 330 kr Spannmål egen kg ts 360 1,19 428 kr 180 1,19 214 kr lagring kg 360 0,06 22 kr 180 0,06 11 kr bered/kg spm kg 360 0,08 30 kr 180 0,08 15 kr Mineraler kg 20 5,64 113 kr 25 5,64 141 kr Summa direkta kostnader 4 941 kr 5 179 kr Bruttoresultat 6 515 kr 6 955 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strö kg 1600 0,40 640 kr 2000 0,40 800 kr Semin st 1 435 435 kr 1 435 435 kr KRAV-avgift st 2,25 37 83 kr 2,5 37 93 kr Veterinär, medicin st 1 125 125 kr 1 125 125 kr Div. husdjur st 1 200 200 kr 1 200 200 kr Energi kwh 200 0,6 120 kr 200 0,6 120 kr Underhåll stallinventarier st 1 170 170 kr 1 170 170 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1,25 7 897 5,0% 494 kr 8 767 5,0% 548 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 2,1 1 500 5,0% 156 kr 1 500 5,0% 219 kr Summa övriga prod.kostnader 2 423 kr 2 709 kr (rörlig prod.kostnad) 7364 kr/st, 7888 kr/st Täckningsbidrag 1 4 092 kr 4 245 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14,5 185 2 683 kr 17 185 3 145 kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader 2 683 kr 3 145 kr Täckningsbidrag 2 1 410 kr 1 100 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag 3 1 410 kr 1 100 kr

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 17 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKRASKVIGA 2005 SLB, 200 foderdagar på stall. 27 och 30 månaders inkalvningsålder. Lösdrift i djupströbädd m. skrapad gång. INTÄKTER Kalvfärdig kviga Uppskattat livdjurspris 2005 för kalvfärdig SLB-kviga efter leukos och BVD fria djur. Slaktkviga 20 % utslagning. Slaktvikt 260 kg (75 %), klassning O-, slaktvikt 250 kg (25 %) P+. Medelpris 20,13 kr/kg inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för ungnöt och kor med minsta slaktvikt 250 kg för 2005 SM. Merbetal. KRAV-kött Merbetalning för KRAV-kött 4 kr/kg för ungnöt 250-399,9 kg, E till O-, 2- till 4+. Gödselvärde Se inledande kommentarer angående värdering av djupströbädd Bete skötselintäkt Eftersom det krävs att naturbetesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Ekologisk djurhållning Ungdjur mellan 6 och 24 mån räknas som 0,6 DE, stöd = 1700 kr/ha o DE. (6-12 mån = 0,3 DE, 12-24 mån = 0,6 DE, 24-27 mån = 0,2 DE (24-30 mån = 0,5 DE)) Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter på gårdsnivå. Detta innebär ofta att stöden för ekologisk djurhållning inte räcker till alla djurkategorier på en gård med mjölkproduktion. KOSTNADER Kvigkalv Kvigkalv vid 12 veckors uppfödning på helmjölk. (Se mjölkkokalkyl). Från egna besättningen. Koncentrat Kravtillåtet Grovfoder Bete på naturbetesmark Bete på åkermark Spannmål lagring beredning I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 2003, SLU. 27 mån - tillväxt o underhåll, 41 451 MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl överutf. 30 mån - tillväxt och underhåll 44 279 MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl. överutf.. Beräknad tillväxt ca 620 g/dag och inkalvning vid 27 mån ålder (500 kg lev vikt). Beräknad tillväxt ca 610 g/dag och inkalvning vid 30 mån ålder ( 550 kg lev vikt). Koncentrat KRAV-tillåtet med 14,3 MJ och 226 g AAT/kg. (samma koncentrat som i mjölkkokalkylen) Kostnad för egenproducerat grovfoder. Cirka 6 kg ts ensilage per dag under stallperiod. 10,5 MJ och 120 g smb råprotein per dag på stall. I denna kalkyl antas att de äldre kvigorna betar på naturbetesmark med ett intag på ca 8 kg ts per dag. Naturvårdsnyttan av denna konsumtion innebär att kostnaden är 0 kr/kg ts. Förstaårsbetande rekryteringsdjur behöver parasitfritt bete på åkermark. Beteskonsumtionenen uppskattas till 4 kg ts/djur/dag. Alternativvärde egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT/kg. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 %. Gällande lagerkostnad, medel över året. Kostnad för foderberedning enligt databok 1996. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Mineraler Pallpris, Lantmännen, Eko-normal, 2005. Strö KRAV-avgift Semin-kontroll Div. husdjur Energi Underhåll Arbete 4,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Djupströ med skrapad gång. Rörlig avgift, fast avgift för besättning tillkommer. Medelkostnad för kviga 2005. Beräknat efter 1,7 semineringar i snitt och dospris på 150 kr. Kostnad för tillbehör i produktionen. 200 kwh per plats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. 27 mån - lösdrift 14,5 timmar, vid uppbundna djur + 10 tim. 30 mån- lösdrift 17 timmar, vid uppbundna djur + 15 timmar.

Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 19 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO UNGTJUR 19 MÅN 2005 Förutsättningar: Tillväxt: 900 g 1:a stallperioden, 1000 g bete, 1200 g/dag 2:a stallperioden 16,5 mån uppfödningstid. Född aug och slaktas i mars året därpå. Djupströbädd, lösdrift Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Tot kvant. Tot kronor Kött tjur kg 307 20,96 6 435 kr Merbetalning EKO-kött kg 280 4,00 1 120 kr Leverans tillägg kg 307 0,20 61 kr Gödselvärde netto ton 4,8 14,0 67 kr Handjursbidrag st 1,0 1 415 1 415 kr Ekologisk djurhållning st 0,65 1 700 1 105 kr Summa intäkter 10 398 kr (totala intäkter) 33,87 kr/kg (varav bidrag) 10,15 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt st 1 2 000 2 000 kr Ensilage, hö kg ts 2010 1,00 2 010 kr Bete på åkermark kg ts 1 012 0,50 506 kr Spannmål kg 780 1,19 928 kr Koncentrat kg 46 3,98 183 kr lagring och beredning kg 780 0,10 78 kr Mineral kg 15 5,34 80 kr Summa direkta kostnader 5 785 kr Bruttoresultat 4 613 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg 1680 0,40 672 kr Veterinär, medicin st 1 55 55 kr KRAV-avgift st 1 37 37 kr Div. husdjur st 1 70 70 kr Energi kwh 317 0,55 174 kr Underhåll stallinventarier st 1 150 150 kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0,7 7 534 5,0% 264 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1,4 2 000 5,0% 138 kr Summa övriga prod.kostnader 1 560 kr (rörlig prod.kostnad) 23,93 kr/kg Täckningsbidrag 1 3 053 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14 185 2 590 kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr tim 0 kr Summa arbetskostnader 14,0 2 590 kr Täckningsbidrag 2 463 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 1 0 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag 3 463 kr