Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2006-78 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY 205 Kursplanen är godkänd och fastställd av styrelsen för Enheten för lärarutbildning 2005-06-07 Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 140 220 p. När ordet lärare används utan precisering i den följande texten avses lärare för förskola och fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare (inklusive lärare inom vuxenutbildningen). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till gymnasieskola. När ordet elev används avses barn, ungdomar och vuxna som deltar i undervisning. Förkunskaper och andra villkor Allmänt utbildningsområde (AUO)Utbildningsvetenskap 1-20 poäng. Minst 75% av poängen, inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/ utbildningsvetenskap 1-20 p Kursens syfte Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig kunskaper om skolan som lärmiljö, om undervisningens komplexitet, dess olika komponenter och variationsmöjligheter, samt utvecklar förståelse för hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers lärande och stimulera kunskapsutveckling. Den studerande skall utveckla kunskaper om hur forskning och skolans verksamhet samverkar och då fördjupa kunskaper om ledarskap och värdegrundsfrågor som hållbar utveckling, mångkultur och jämställdhet i ett kommunikativt perspektiv. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser som integrerar vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet inom ledarskap, undervisning och lärande. VFU ingår med 0,5 p i delkurs 2 och 4 och VFU: n planeras i början av terminen av den studerande i samverkan med högskolan och VFU-lärare. Delkurs 1 och 4 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområden och delkurs 2 och 3 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1: Ledarskap för lärare, (5 poäng) Teacher leadership, (7,5 ECTS-credits) Delkursens mål: Den studerande skall - utveckla kunskaper om skolans samhällsuppdrag, skolan som organisation och organisering - tillägna sig grundläggande begrepp, teorier och forskning inom ledarskap utgående från olika teman
- utveckla kunskaper om skolledares och lärares ledarskap och kompetens - utveckla kunskap om skolledares och lärares ansvar som pedagogiska ledare vad det gäller skolans utveckling, som lärare och handledare i klassrummet och som kollega i ett arbetslag - ha förstått lärarens uppdrag och arbete i klassrummet, i arbetslaget och med skolledningen - utveckla kunskaper om bedömning av elever - utveckla kunskaper om utvärdering av skolans verksamhet - utveckla kunskaper i kommunikation samt konflikthantering på organisations-, grupp- och individnivå. - i ett helhetsperspektiv utveckla kunskaper om hållbar utveckling, etiska, moraliska, demokratiska samt etniska aspekter i lärares arbete Delkurs 2: Specialpedagogik/Undervisning för alla barn, (5 poäng,) Special education: Education for all children, (7,5 ECTS-credits) Delkursens mål: den studerande skall - utveckla kunskaper om olika förhållningssätt inom specialpedagogik - utveckla kunskaper om undervisning av barn med särskilda behov utifrån deras olika psykologiska, sociala och fysiska förutsättningar - tillägna sig kunskaper om hur åtgärdsprogram skrivs, bedömning av särskilda behov och hur diagnoser fastställs. - utveckla kunskaper om olika typer av svårigheter behandlas som t. ex. dyslexi, dyskalkyli, uppmärksamhetsstörning, utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, psykosociala problem och fysiska funktionshinder. - utveckla kunskaper om kulturella och språkliga skillnader på grund av utländsk bakgrund m.m. - utveckla kunskaper om praktiska konsekvenser av elevers kulturella och språkliga skillnader - praktiskt kunna visa hur olika svårigheter kan bemötas inom klassens ram - praktiskt kunna använda åtgärdsprogram - praktiskt visa hur den kan utveckla egna kunskaper om elever i svårigheter Delkurs 3: Estetiska lärprocesser och ämnesövergripande teman, (5 poäng,) Esthethic processes for learning and topic-bridging themes, ( 7,5 ECTS-credits) Delkursens mål: Den studerande skall - utveckla kunskap om estetikbegreppet och dess definition i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter - utveckla kunskap om olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser - utveckla kunskap om olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i skolan - utveckla kunskap om olika former av estetiska lärprocesser i skolan - utveckla kunskap om olika sätt att arbeta ämnesövergripande i skolan - utveckla en förmåga att problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt och ämnesövergripande lärande - utveckla en förmåga att hantera konkreta lärsituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär
Delkurs 4: Lärare och skola i förändring med VFU, (5 poäng), Teachers and schools in change (7,5 ECTS-credits) Delkursens mål: den studerande skall - tillägna sig kunskaper om lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola, - tillägna sig kunskaper om undervisning om hållbar utveckling för skolverksamheterna - tillägna sig kunskaper om lärares yrkeskultur, yrkesspråk och yrkesetik - tillägna sig kunskaper att utveckla den egna kompetensen och ta ansvar för den egna utvecklingen till en professionell lärare - tillägna sig kunskaper om utbildningsrelaterad forskning - tillägna sig kunskaper om skolverksamheters förnyelsearbete med utgångspunkt samhällets mål Undervisning och examination Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt och/eller i grupp. Som betyg används Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För de kurser som innehåller VFU, se särskilda bedömningsgrunder. Antal tillfällen som studenten får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av kurs, är minst fem. För att få godkänt resultat på kurs eller del av kurs, som förutsätter att studenten gjort VFU med godkänt resultat är antalet VFU perioder minst två. För tidsbegränsning för provtillfällen, se studiehandboken. Kursutvärdering I kursen ingår utvärdering. Denna skall vara vägledande för genomförande av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Kursutvärdering ska genomföras gemensamt av lärare och studenter samt därefter redovisas och dokumenteras. lista Delkurs 1: Ledarskap för lärare, 5 p Teacher leadership, (7,5 ECTS-credits) Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002). Coaching och handledning av grupper. Lund: Studentlitteratur. Bergem, Trygve (2002). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Stensmo, Christer (1997) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Tillkommer egensök av artiklar från databaser. Referenslitteratur Persson, Anders (2003). Skola & makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Stockholm: Carlsson. Levi, Daniel (2001). Group dynamics for teams. Thousand Oaks, Calif: Sage Publications.
Delkurs 2: Specialpedagogik/Undervisning för alla barn, 5 poäng Special education: Education for all children, (7,5 ECTS-credits) 1. För lärarstudenter som läser till gymnasielärare och grundskolans senare åldrar. 2. För lärarstudenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare åldrar. Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo, (2002). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier. (125 s.) 2 Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber. (88 s.) Ljungblad, Ann-Louise (2001). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter( Att räkna med barn.) ( Även tryckår 2003). Varberg: Argument. (222 s.) 1 Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur. (100 s.) Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En översikt av aktuell forskning om läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Skolverket: www.skolverket.se (72 s.) Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (160 s.) Skolverket (2001a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. (kan rekvireras från Skolverket gratis, endast fraktkostnad betalas) Gå in under publikationer, om du vill plocka ut den via webbsidan. www.skolverket.se. (18.s.) Skolverket (2001 b) Utvecklingssamtal och skriftlig information De grundläggande bestämmelserna om utvecklingssamtal och betygssättning i obligatoriska skolform.. www.skolverket.se.(8 s.) Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm: Skolverket/Liber förlag. www.skolverket.se, gå in under publikationer, om du vill plocka ut den via webbsidan. (128 s.) Tideman, M, Rosenqvist, J, Lansheim, B, Ranagården, L & Jacobsson, K (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. (Kapitel 5). Trillingsgaard, Anegen, Dalby, Mogens A. & Östergaard, John R.( Red) (1999). Barn som är
annorlunda. Hjärnans betydelse för barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur. (154 s.) Utbildningsdepartementet (2006a). Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Stockholm: Skolverket/Fritzes. (17 s.) Utbildningsdepartementet (2006b). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. (20 s.) Utbildningsdepartementet (2006c). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. (16 s.) En skönlitterär bok ska läsas med anslutning till kursens tema. Förslag på litteratur görs vid introduktionen. Dessutom tillkommer ytterligare material enligt lärares anvisningar. Delkurs 3: Estetiska lärprocesser och ämnesövergripande teman, 5 poäng Esthethic processes for learning and topic-bridging themes, ( 7,5 ECTS-credits) Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. Lindgren, M & Folkestad, G. (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Törnquist, E-M. (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Nilsson, B. (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Thavenius, J. (2002). Skolan och den radikala estetiken. Pedagogiska magasinet nr. 1 (2002). Fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial tillkommer enligt lärares anvisningar. Delkurs 4 : Lärare och skola i förändring, 5 poäng Teachers and schools in change, (7,5 ECTS-credits)
1. 2. För lärarstudenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare åldrar. För lärarstudenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare åldrar. Aili, Carola, Persson, Håkan & Persson, Kerstin (2003). Mentorskap att ta hand om nya lärare. Lund: Studentlitteratur. (20s.) Alerby, Eva, Kansanen, Pertti. & Kroksmark, Tomas. (2000). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur. 3 artiklar, (ca 160 s.). (s. 17-44, 62-74, 103-125, 163-186; 45-61, 77-102, 126-144, 203-214.) Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002). Coaching och handledning av grupper inom universitets- och högskoleutbildning. Lund: Studentlitteratur. (s. 19-65, 99-104) (51 s). Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2006). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Liber. ( Kapitel 5 om mobbning ca 30 s och kapitel 7 om offentlighet, ca 20 s.). Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS. (115 s.) ( 286 s.) Ericsson, Claes (2006). Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s. 57-190). Läggs ut pålut:s hemsida. Menckel, Ewa, (2002). Vänskap vinner. Halmstad: Högskolan i Halmstad. (s. 27-114, 141-155, 178-186) (112 s.). Kan hämtas från Internet: http://www.skolliv.nu Persson, Anders (2003).Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan 1994. Stockholm: Carlssons. (224 s.) 1 Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. www.skolverket.se (68 s.) 2 Skolverket (2004). (Red.) Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. www.skolverket.se (215 s.). 2 Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan. (46 s.) www.skolverket.se 1 Skolverket (2006). Gymnasieskola 2007 (47 s.) www.skolverket.se Skolverkets allmänna råd (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17 s.) www.skolverket.se
1 Tholin, Jörgen. (2003). En roliger dans? Svenska skolors första tolkning av innebörden i lokala betygskriterier i tre ämnen för skolår åtta. (183 s.). Borås: Högskolan i Borås. Ett fall av de föreslagna fallen (Dokumentera vilka i Din portfolio!) för varje verksamhensform Du kommer att undervisa inom: Dahlqwist, Matts (red.)(1998). Fall för gymnasielärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Fall 3, 4, 10, 15, 16 Dahlqwist, Matts (red.) (1998). Fall för förskollärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Fall 3, 8, 10, 12, 13, 15, 17 Dahlqwist, Matts (red.) (1999). Fall för grundskollärare. Uppsala: Kunskapsföretaget. Fall, 2, 4, 9, 10, 14, 16 Fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial tillkommer enligt lärares anvisningar.