Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 för förskolenämnden

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-12 FSN-2015/31.182 1 (5) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny Jenny.Schonning@huddinge.se Förskolenämnden Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 för förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse för år 2014 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner förvaltningens förslag om saldoöverföring för förskoleområdena. Begär hos kommunstyrelsen 1. Nämnden begär hos kommunstyrelsen om resultatöverföring av tidigare års överskott på 6,9 mnkr enligt ekonomistyrningsprinciperna. Sammanfattning Det totala resultatet för förskolenämnden blev ett överskott om 6,9 mnkr under 2014. Inom nämnd och ledning fanns ett överskott om 0,5 mnkr. Förskolorna, familjedaghemmen och de öppna förskolorna hade ett överskott om 6,5 mnkr, stödverksamheten inom förskolan hade ett nollresultat medan verksamhetschefen med ansvar för resursfördelningen gav ett underskott om 0,1 mnkr trots färre barn i verksamheten än beräknat. Det finns andra underskott som förklaringar. Beskrivning av ärendet Efter årets slut ska nämnderna lämna en verksamhetsberättelse för det gångna året med beskrivning av uppfyllelse av mål, åtaganden och uppdrag. Fokus ska ligga på redovisning av resultat och analys av resultat. Verksamhetsberättelsen ska särskilt följa upp de mål och uppdrag som respektive nämnd lyft fram i verksamhetsplanen 2014. Verksamhetsberättelsen biläggs tjänsteutlåtandet. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-12 FSN-2015/31.182 2 (5) Förvaltningens synpunkter Nämndens resultat 2014 Förskolenämnden redovisar ett överskott om 6,9 mnkr. Fördelningen av resultatet inom verksamhetsområdena, se nedanstående tabell 1. Tabell 1. Fördelning av resultat Bokslut 2014 Avvikelse mot budget Bokslut 2013 Förändr. 2014/2013 (%) Nämnd och ledning 7,8 0,5 8,0-2,3 Förskoleverksamhet 715,9 6,4 686,4 4,3 Summa netto 723,8 6,9 694,4 4,2 Nämnd och ledning Nämnd och ledning hade ett överskott om 0,5 mnkr. Resultatenheternas utfall Resultatenheterna inom förskolan, det vill säga förskolorna, familjedaghemmen, de öppna förskolorna och specialförskolorna har ett överskott om 6,5 mnkr. Stödverksamheten inom förskolan har ett nollresultat. I övrigt finns det centralt hos verksamhetschefen ett underskott om 0,1 mnkr. Det har funnits 86 färre barn i verksamheten än beräknat vilket ger ett överskott men det finns andra underskott som väger upp. Förslag till resultatöverföring för nämnden Enligt ekonomistyrprinciperna har nämnden rätt att föra med sig över-/underskott till nästa år. Över-/underskott som ska överföras till nästa år prövas och beslutas av kommunstyrelsen, varvid hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det överförda beloppet redovisas under posten eget kapital i balansräkningen, vilket innebär att nämndens ordinarie driftbudget inte förändras. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen tar ställning till överskottet i förskolenämndens ekonomi. Det fanns 86 färre barn i verksamheten men barnen vistades mer tid i förskolan än beräknat vilket ger ett överskott om 5,7 mnkr. Vidare får kommunstyrelsen ta ställning till Nattviolen överskott om 1,5 mnkr.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-12 FSN-2015/31.182 3 (5) Nämndens interna regler för resultatöverföring för enheter Från 2004 beslutade dåvarande förskole- och grundskolenämnden att enheterna ska ta med sig hela resultatet oavsett över- eller underskott till nästa år. I enlighet med dessa regler ska enheterna för år 2014 ta med sig ett totalt resultat för samtliga enheter inklusive specialförskolorna ett överskott om 6501 tkr vilket också inkluderar Nattviolen. Det nya saldot för hela perioden för förskoleområdena är ett underskott om 4375 tkr. Det finns stora variationer mellan enheterna. Enheter med överskott har rätt att använda överskottet enligt ekonomistyrprinciperna, men det är nämnden som beslutar om nivån i uttaget. Övriga förskolenämnden förutom förskoleområena har sedan tidigare ett överskott om 23,9 mnkr och med ett överförande av hela resultatet för 2014 blir det ett överskott om 25,5 mnkr. Förskoleområdenas resultat för 2014 Förskoleområdena hade ett överskott på 6,5 mnkr under 2014. Sammanlagt fem förskoleområden hade ett underskott medan 15 förskoleområden hade ett överskott.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-12 FSN-2015/31.182 4 (5) Tabell 2: Förskolornas resultat 2014 samt tidigare års över-/underskott (tkr) Förskolor Överskott/ underskott inför 2014 Resultat 2014 Justering på grund av överskott Totalt inför 2015 Snättringe förskolor -1 216 407-809 Vårby förskolor -2 522 1750-772 Smista förskolor -480 1112 632 Utsälje förskolor 116 309 425 Segeltorp förskolor 184-15 169 Visättra förskolor 731-155 576 Centr Flemingsberg Kästa Glömsta Vista förskolor -1 438 199-1 239 516-208 308 Sjödalens förskolor -520 823 303 Huddinges centrala förskolor -1 084 842-242 Fullersta 1 förskolor 57-933 -876 Fullersta 2 538 78 616 Stuvsta -182 37-145 Kräppla förskolor 841 321-586 576 Mörtviks förskolor -2 568 93-2 475 Österled förskolor -1 323 960-363 Trångsund förskolor -771-237 -1 008 Familjedaghem, öppna förskolor FC Specfsk, Atlas Vihem -2 449 1449-1 000 1 844-331 -565 948 SUMMA -9 725 6501-1151 -4 375 Verksamhetschef inkl nämnd och ledning 23 933 445 1151 25 529 Totalt 14208 6946 0 21 154 exkl 86 färre barn, 5,7 mnkr 15 454

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-12 FSN-2015/31.182 5 (5) Investeringar Investeringar, mnkr Bokslut 2014 Budget Avvikelse 2014 mot budget Väktaren 0,8 1,4 0,6 Talldalen 0,6 1,0 0,4 Atlas 0 0,4 0,4 Spiran 0,2 0-0,2 Övrigt 2,0 1,4-0,6 Summa netto 3,6 4,2-0,6 Totalt hade förskolenämnden en investeringsbudget på 4,2 mnkr. Under året användes 3,6 mnkr och det blev därmed ett överskott om 0,6 mnkr. Talldalens förskola öppnade i slutet av mars och under hösten öppnade Väktarens förskola succesivt. Spirans förskola öppnar i januari 2015 och inför starten har förskolan köpt in en del nya inventarier som inte beräknades inför 2014. Bland de övriga investeringarna ingår en investering i ny utrymningsväg på familjecentralen i Vårby för motsvarande 0,1 tkr. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan Bilagor Bokslut och verksamhetsberättelse 2014 för förskolenämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

FSN-2015/31.182 Verksamhetsberättelse 2014 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen FEBRUARI 2015

Innehåll Huddinges styrmodell...3 Måluppfyllelse...4 Förbättringsområden...4 Årets händelser...5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län 5 Förskolenämndens mål och resultat...6 Nöjda invånare...7 Hållbar samhällsutveckling... 11 Attraktiv arbetsgivare... 21 Sund ekonomi... 23 Ekonomi... 25 Processorientering... 30 Intern kontroll... 31 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 33 Uppdrag från kommunfullmäktige... 34 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I verksamhetsberättelsen för 2014 följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan 2014. I verksamhetsberättelsen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Utifrån resultat och bedömning föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Verksamhetsberättelsen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl nämnden har lyckats nå de mål för året som sattes i verksamhetsplanen. Underlag för bedömning är både resultat, utvecklingsåtaganden och uppdrag från kommunfullmäktige. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o o o Jämfört med etappmål Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella uppdrag Analyser i verksamhetsberättelsen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Annat som förvaltningen/nämnden väljer som viktigt för bedömning av måluppfyllelsen FÖRSKOLENÄMNDEN 3

Måluppfyllelse Nöjda invånare Den samlade bedömningen för målområdet Nöjda invånare blir god. En majoritet av de vårdnadshavare som har en förskoleplats är nöjda med sitt barns förskola och under året har samtliga förskolechefer vidtagit åtgärder för att förbättra föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete. Förvaltningen har under några månader och i vissa områden haft stora svårigheter att erbjuda förskoleplatser utifrån vårdnadshavares önskemål och behov av plats. Tillgången till platser har inte motsvarat efterfrågan av plats i vissa områden. Detta är ett utvecklingsområde som kvarstår från tidigare år och som förvaltningen intensivt arbetar med på olika sätt, dels genom förbättrad information på hemsidan, dels genom en effektivare lokalplaneringsprocess. Hållbar samhällsutveckling Den samlade bedömningen för målområdet Hållbar samhällsutveckling blir God på gränsen till Mycket god då målområdena Normer och värden och Ekosystem i balans uppnår bedömningen Mycket god. Mycket har hänt inom förskolan under året och flera av de utbildningsinsatser som genomförts har gett resultat i verksamheterna. Projektet Små barns lärande och utbildningen Yrkesroll i förändring har bidragit till en ökad medvetenhet och kompetens hos förskolans medarbetare. Utvecklingsområden som förskolorna arbetar vidare med under 2015 är insatser kring modersmålsstödet, likabehandlingsarbetet och barn i behov av särskilt stöd. Attraktiv arbetsgivare Förskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, ligger för tredje året i rad på en mycket god nivå. Resultatet för året är 75,8 vilket är ordentligt över riktvärdet och ska ses som ett mycket gott resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Sjukfrånvaron inom förskolan har ökat under året med 0,9 procent jämfört med tidigare år. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Sund ekonomi En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Förskolenämnden har ett positivt resultat om 6,9 mnkr för 2014. Förskoleområdena står för ett överskott om 6,5 mnkr. Det har funnits 86 färre barn i verksamheterna under året. Bedömningen av måluppfyllelsen är god på grund av förskoleområdenas positiva resultat. Sammanvägd bedömning Den sammanvägda bedömningen för målområdena blir God. Uppdragen genomförs enligt plan och flera av uppdragen är ständigt pågående vilket innebär att de kommer fortgå i det dagliga arbetet. Inom målområdena Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare blev den samlade bedömningen god vilket innebär att det finns utvecklingsområden, vilka förvaltningen kommer att arbeta med under 2014. Målområdet Attraktiv arbetsgivare bedömdes som god. Förbättringsområden Utifrån bedömningen av årets måluppfyllelse redovisas här förbättringsområden som identifierats för ökad måluppfyllelse för kommande planeringsperioder. Under 2015 fortsätter arbetet utifrån de prioriterade områdena språkutveckling, matematikutveckling och IT i undervisningen. Matematik är ett område där Sverige allt tydligare halkar efter när det gäller elevernas resultat i internationella jämförelser. Språket är grunden för allt lärande och har en särskild betydelse inom all undervisning. Läsförståelse har också nationellt, i samband med redovisning av PISA-resultat, pekats ut som ett förbättringsområde. Förskolan har en viktig uppgift att stimulera och utveckla läs- och språkutvecklingen. Modersmålsstödet och den modersmålsbaserade undervisningen är områden som behöver utvecklas. Dessa är nycklar till att ge alla barn bra förutsättningar för att lära sig svenska, behålla och utveckla sitt modersmål. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Arbetet med den pedagogiska plattformen är fortsatt prioriterat. Under 2015 ska varje skolledning tillsammans med sina medarbetare arbeta med tre kännetecken ur den pedagogiska plattformen per termin. Under 2014 har förvaltningen haft svårt att erbjuda förskoleplats utifrån vårdnadshavares önskemål och behov i vissa områden. Under 2015 kommer förvaltningen följa upp placeringsarbetet och regelbundet redovisa andelen familjer som fått den förskola de önskat samt fortsätta arbetet med att synliggöra kön till förskolan på webben. Andra förbättringsområden är att följa upp förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandling, arbeta med en giftfri förskolemiljö, fortsätta arbetet med pedagogisk dokumentation och kompetensutvecklingsinsatser för chefer och personal på tal- och språkavdelningarna. Rekryteringen av förskollärare har fortsatt hög prioritet under 2015, då förvaltningen också kommer att öppna nya förskolor som påverkar rekryteringsbehovet ytterligare. Årets händelser För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet med att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, och att utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa forum är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Varje år lyfter kommunen fram och belönar de pedagoger och chefer som utvecklat verksamheten på en förskola eller skola. Årets pedagog och Årets chef utses vid en gala som hålls i januari, varje år. Årets pedagog 2013 blev Lisa Hielle, förskollärare och pedagogisk handledare på Hagens förskola i Segeltorp. Under 2014 omorganiserades förskolans stödverksamhet. Beslutet om omorganisation innebar att den tidigare tal- och språkförskolan Huddinge tal- och språk och specialförskolan Spiran avvecklades. Fyra inkluderade tal- och språkavdelningar i kommunens olika geografiska delar bildades och specialpedagogerna som tidigare varit centralt organiserade flyttades till respektive förskoleområde. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambition att nå en andel om 50 procent till 2020. Varje förskola skulle under året avropa lägst 45 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. De ekologiska inköpen av livsmedel har ökat för hela kommunen under 2014 jämfört med 2013. Huddinge utsågs under 2014 till den andra bästa kommunen i Stockholms län vad gäller inköp av ekologiska livsmedel 2013. Det stod klart när priset EKO-matsligan 2014 delades ut. Sett till alla kommuner i Sverige ligger Huddinge på en tionde plats. Inom Förskolenämnden nådde 29 förskolor upp till 45 procent ekologiska livsmedel, som var målet 2014. Genomsnittet för förskolorna var 44,3 procent. Förskolan Svalan i Skogås ingår tillsammans med kulturskolan och Galleri Lyktan i Skogås i ett samarbete med Huddinges danska vänort Lyngby- Taarbæk, utanför Köpenhamn. Som en del i samarbetet hölls under hösten en barnkostutställning på Galleri Lyktan, Konst går runt, Utveckla Kreativa Språkkunskaper genom Konstnärliga uttryck. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. Vi uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och vi arbetar systematiskt för att ständigt utveckla vårt arbete. Föräldrar, barn och elever ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. Vi ska rekrytera och behålla professionella pedagoger och skolledare och vi ska skapa stödjande lärmiljöer. På det sättet ska Huddinge vara en av de tre mest populära skolkommunerna i Stockholms län. För att uppnå detta har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram en pedagogisk plattform där vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och FÖRSKOLENÄMNDEN 5

driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen lagt stort fokus på arbetet med den pedagogiska plattformen som tydliggör vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi har arbetat med workshops och lyft fram goda exempel kring den pedagogiska plattformen på våra chefsmöten under året. Alla skolledningar har fått i uppdrag att arbeta med tre kännetecken i den pedagogiska plattformen per termin på den egna enheten. Detta arbete kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet och på kommande chefsmöten. Arbetet med den pedagogiska plattformen bedöms ha fortlöpt enligt plan och nå önskade effekter på sikt. Förskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014. Målen är sammanställda i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt nämndens bedömning av måluppfyllelsen för året. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver måluppfyllelse och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Nöjda invånare Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor Fristående förskolor Kommunala förskolor INFLYTANDE I VARDAGEN FÖRSKOLA HEM (1.3) Delaktighet Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete Förskoleenkät till vårdnadshavare 1 Jag får den information jag behöver om förskolans verksamhet Förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för mig Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling och lärande Styrtal 3 8,0 (7,9) F: 7,9 (7,9) P: 8,0 (7,9) Styrtal 8,3 (8,1) F: 8,3 (8,1) P: 8,3 (8,1) Styrtal områdesperspektiv 5 Flemingsberg och Segeltorp 8,3 Vårby 6,9 Värdering förskolechef 2 Formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Styrtal 7,9 (7,8) -- 4 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET (1.2) Nöjdhet Föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola Förskoleenkät till vårdnadshavare 1 Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola Styrtal 8,1 (8,1) F: 8,1 (8,2) P: 8,1 (8,0) Styrtal 8,5 (8,4) F: 8,6 (8,5) P: 8,5 (8,4) Styrtal områdesperspektiv Flemingsberg och Segeltorp 8,4 Vårby 6,8 VALFRIHET (1.4) Alla föräldrar kan fritt välja förskola Uppgifter från ProCapita Förstahandsval Procent 56 % (50,9) 1 Senaste förskoleenkäten till vårdnadshavare genomfördes november 2014. 2 Senaste värderingen gjordes av (de kommunala) förskolecheferna november 2014. 3 Styrtal är ett sammanvägt resultatmått på påståenden som belyser samma nämndmål. Värdet varierar från 0 till 10, där 10 utgör högsta möjliga resultat. På enkäten till vårdnadshavare kan värdet 6,7 erhållas exempelvis om samtliga vårdnadshavare uppgett svarsalternativ tre (instämmer ganska mycket) på en fyrgradig skala. På förskolechefernas värdering kan värdet 6,0 erhållas om alla chefer uppgett svarsalternativ fyra på en sexgradig skala och värdet 8,0 vid svarsalternativ fem. 4 Mätningen genomförs enbart i kommunala förskolor. 5 Här uppges kommunområdet med högsta respektive lägsta resultat. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

Måluppfyllelse nöjda invånare Den samlade bedömningen för målområdet Nöjda invånare blir god. En majoritet av de vårdnadshavare som har en förskoleplats är nöjda med sitt barns förskola och under året har samtliga förskolechefer vidtagit åtgärder för att förbättra föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete. Förvaltningen har under några månader och i vissa områden haft stora svårigheter att erbjuda förskoleplatser utifrån vårdnadshavares önskemål och behov av plats. Tillgången till platser har inte motsvarat efterfrågan av plats i vissa områden. Detta är ett utvecklingsområde som kvarstår för tidigare år och som förvaltningen intensivt arbetar med på olika sätt, dels genom förbättrad information på hemsidan, dels genom en effektivare lokalplaneringsprocess. Systematiskt kvalitetsarbete Som en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete genomförs årligen undersökningar som redovisas i delåren och verksamhetsberättelsen. En central del i detta utgörs av de kommunala förskolechefernas dokument över de delar av deras systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen begär in. Nya texter sammanställs tre gånger per år och analyser av dessa har beskrivits i delåren och redogörs även här i verksamhetsberättelsen under respektive delmål. Ett annat underlag till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgörs av de kommunala förskolechefernas värderingar av den egna verksamheten i relation till deras ansvarsområden i läroplanen. De av dessa resultat som har direkt bäring mot de kommunala målen redovisas i tabellerna. Vid en jämförelse med tidigare år framkommer det att cheferna värderar den egna verksamheten högre inom samtliga målområden i år. Det område där cheferna värderat sina verksamheter högst är i vilken grad formerna för samarbete med hemmen utvecklats och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta. Det har ökat för andra året i rad. Chefernas värdering av i vilken grad deras personal känner till och aktivt arbetar utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling har höjts radikalt sen förra året, men utgör fortfarande det lägst värderade området. Dessutom genomförs en förskoleenkät som vårdnadshavare till alla barn i Huddinges förskolor och familjedaghem besvarar. Det är en attitydundersökning som mäter vårdnadshavarnas upplevelse av verksamheten, men där vårdnadshavarna också representerar sina barn. Den senaste undersökningen genomfördes i november 2014 och resultaten var klara i slutet av december. Dessa nya resultat presenteras i verksamhetsberättelsens mål- och resultatbild och ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse, men analyseras mer detaljerat i förskolenämndens delårsrapport 2015. Där kompletteras de även med eventuella förslag till förbättringsåtgärder. Svarsfrekvensen är högre i år jämfört med förra året, vilket kan vara en följd av att den då nyinförda rutinen har satt sig. För att säkerställa anonymiteten och arbeta smartare registrerar inte längre förskolepersonalen enkätsvaren. Enkätsvaren skickas istället i obrutna kuvert till förvaltningen som arrangerar en automatiserad avkodning. Svarsfrekvensen i kommunal förskola blev 84 procent (jämfört med 78 år 2013), 85 procent i fristående förskola (jämfört med 81 år 2013). Annan pedagogisk omsorg har i år en avsevärt högre svarsfrekvens, vilket förklaras av att de förra året på försök besvarade en webenkät. I år är svarsfrekvensen 94 procent i annan kommunal pedagogisk omsorg och 91 procent i annan fristående pedagogisk omsorg (jämfört med 58 år 2013). Totalt har i år vårdnadshavare till 5440 barn besvarat enkäten. I förra årets enkät sänktes även själva resultatet nästan genomgående. Troligen berodde detta delvis på att vårdnadshavarna kände sig tryggare med anonymiteten och svarade mer ärligt, men insatser vidtogs ändå för att höja kvaliteten och i årets enkät ser vi generellt högre resultat. I likhet med tidigare år svarar vårdnadshavare till barn i fristående förskola mer positivt än de i kommunal förskola. När det gäller annan pedagogisk omsorg svarar istället vårdnadshavarna till barn i kommunal verksamhet mer positivt. Genusskillnaderna är som vanligt små, men i kommunal förskola svarar i år pojkarnas vårdnadshavare mer positivt än flickornas, vilket överraskar eftersom motsatsen brukar råda. Nedan följer en bedömning av måluppfyllelsen för kommunal förskola med kommentarer om annan pedagogisk omsorg. Tillsyn av fristående förskola och annan pedagogisk omsorg beskrivs i särskilt avsnitt. Bra att leva och bo i Huddinge Förskolors dimensionering och etablering Under det gångna året har samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningens lokalenhet, kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen intensifierats. Regelbundna möten i syfte att tydliggöra markbehov för en både kort- och långsiktig planering av nya förskolor pågår. För att få en helhetsbild över planerad bostadsutbyggnad och därmed kunna bedöma behov av nya förskolelokaler sker dialog i ett tidigt skede av planprocessen så utbyggnad av nya förskolor ligger i fas med bostadsutbyggnad och inflyttning. God kommunal verksamhet Föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola En majoritet (88 procent) av de vårdnadshavare som besvarat den enkät som genomförs i förskola och pedagogisk omsorg uppger att de är nöjda med den verksamhet som bedrivs i de kommunala förskolorna. Lika stor andel uppger att de kan rekommendera sitt barns förskola. Resultatet är detsamma som föregående år. För de kommunala familjedaghemmen är nöjdheten högre och 98 procent har uppgett att de är nöjda med verksamheten och samtliga som besvarat enkäten kan rekommendera sitt barns familjedaghem. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Säkra platstillgången Trots den utbyggnad av förskolor som genomförts har förvaltningen haft svårt att erbjuda platser på de förskolor som föräldrarna önskat under 2014. För att kvalitetssäkra placeringarna har förvaltningen sett över placeringsprocessen. Det som framkommit är att det finns en strukturerad process men att den inte är tillräckligt ändamålsenlig, vilket förvaltningen arbetar vidare med. Utvecklingsområden som förvaltningen identifierat är förbättringar i verksamhetssystemet, information på hemsidan till vårdnadshavare samt arbetsrutiner. En arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att kartlägga processen för kommunikationen och informationen mellan förvaltning och föräldrar. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Utifrån kartläggningen kan informationen till vårdnadshavare kring förskoleplats, regler och avgifter förbättras. En annan del i arbetet med att säkra platstillgången handlar om utbudet av förskoleplatser vilket beskrivs mer under rubrikerna Förskolor och skolors dimensionering och Valfrihet. Sociala medier Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, och Huddinges sätt att hantera dessa kanaler speglar i hög utsträckning hur vi lever upp till våra kärnvärden. Under våren har förvaltningens ledningsgrupp fått en genomgång i hur kommunikationsenheten planerar för och arbetar med sociala medier. Detta för att skapa en samsyn i hur vi hanterar sociala medier samt för att skapa förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i desamma. Målet var att under hösten genomföra en utbildning/genomgång för samtliga chefer inom förvaltningen som istället kommer att genomföras under våren 2015. I september lanserades Pedagog Huddinge en ny webbplats som är för pedagoger i Huddinge kommun. På webbplatsen samlar förvaltningen information om utvecklingsprojekt och forskning som sker i kommunen och ute i världen, men också berättelser om konkreta metoder, synsätt, arbetssätt och projekt som kommunens pedagoger med god framgång driver. Detta för att på sikt jobba för en kultur och en vi-känsla som uppmuntrar till att dela med sig och inspireras av andra och varandra. Under året har 10 bloggar startas upp på webbplatsen. Det är pedagoger och skolledare inom förskola som grundskola som bloggar, samt andra medarbetare inom förvaltningen. Dessutom finns artiklar, filmer samt länkar till dokumentation på webbplatsen. Arbetet med att lyfta Huddinge skolors arbete inom de prioriterade områdena fortsätter under 2015. Synpunkter och klagomål Under 2014 har 48 synpunkter och klagomål skriftligt inkommit till förvaltningen. Under 2013 var det 39 klagomål som inkommit så det är något fler klagomål under 2014. Klagomålen berör bland annat förskolans regelverk, webbansökningen, fristående förskolor och pedagogisk omsorg och kommunala förskolor. Klagomålen och synpunkterna har återkopplats till berörda. Åtagande för god kommunal verksamhet 1. Förvaltningen åtar sig att förbättra informationen och kommunikationen till vårdnadshavare kring förskoleplats, regler och avgifter. Uppföljning 1. Arbetet har påbörjats och fortsätter under 2015. Inflytande i vardagen Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete Förskolecheferna arbetar aktivt med att väcka vårdnadshavarnas intresse för deltagande och delaktighet i verksamheten. Bland annat nämns pedagogisk dokumentation som på olika sätt kan ge vårdnadshavarna texter och bilder kring deras barns lärande utifrån förskolans styrdokument. Flera förskolechefer använder lärplattan i samband med utvecklingssamtalen för att visa bilder och filmsekvenser från verksamheten som levandegör det som sägs i samtalet. Förskolecheferna nämner att de ska förbättra rutinerna för information i samband med att barnen hämtas och lämnas på förskolan. Andra former för att öka vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet är genom kontinuerliga informationsbrev, postlåda för att ta emot synpunkter och förslag, gemensamma aktiviteter och workshop. Ett förskoleområde arbetade med delaktighet under ett föräldramöte där föräldrarna med tre ord beskriva vad som utmärker förskolans arbete med barnen. Alla föräldrars svar sammanställdes i ett ordmoln för varje förskola, där de största orden representerar de ord som användes oftast. De ord som oftast omnämndes var trygghet, engagemang, glädje och utveckling. Exempel från Stuvsta förskoleområde. Valfrihet Alla föräldrar kan fritt välja förskola Förvaltningen fortsätter arbetet utifrån målet att alla föräldrar ska kunna välja förskola, i såväl kommunal som fristående regi. Andelen som fått sitt förstahandsval redovisas i verksamhetsberättelsen. FÖRSKOLENÄMNDEN 9

Förstahandsval på kommunnivå mellan 1 januari till och med den 31 december 2014 Antal placerade Antal som fått sitt förstahandsval Förstahandsval i procent 2589 1445 56 Det är 56 procent som har fått sitt förstahandsval vid nyplacering och vid omplacering till den förskola de önskat i första hand. Resultatet inkluderar barn som går i kommunal och fristående förskola i kommunen. Föregående år (2013) var det 50,9 procent som fick sitt förstahandsval av förskola. Åtagande för valfrihet 1. Förvaltningen åtar sig att se över möjligheterna att synliggöra kösituationen för vårdnadshavare på hemsidan. 2. Förvaltningen åtar sig att se över möjligheterna att kvalitetssäkra uppgifterna om förstahandsvalet vid nyplacering. Uppföljning 1. Arbetet har påbörjats och fortsätter under 2015. 2. Med förvaltningens verksamhetssystem är det inte möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter avseende förstahandsvalet på områdesnivå. Förvaltningen arbetar vidare med detta under 2015. Tillsyn av fristående verksamheter Förskolenämnden är godkännande myndighet för fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt tillsynsmyndighet för dessa. 26 kap. Skollagen (2010:800). I Huddinge finns i decmber 2014 35 fristående förskolor och 40 fristående pedagogisk omsorg, familjedaghem Under 2014 har tillsynsarbetet tydliggjorts och strukturerats upp. Alla fristående förskolor och pedagogisk omsorg har deltagit i någon form av tillsyn under året 2014. Av sammanlagt 75 fristående verksamheter har 17 deltagit i regelbunden tillsyn, nio i tillsyn på grund av klagomål, sju i förstagångstillsyn, 14 i tillsyn inför nystart i samband med ansökan, två i tillsyn på grund av verksamhetsförändring och 47 stycken har lämnat in den årliga kvalitetsdeklarationen. De verksamheter som deltagit i typen regelbunden tillsyn under året lämnar inte in den årliga kvalitetsdeklarationen. Arbetet med att förtydliga Riktlinjerna för godkännande och rätt till bidrag till fristående förskolor och pedagogisk omsorg har pågått under året. Arbetet kommer att färdigställas under våren 2015. I förskolenämndens verksamhetsplan 2014 var planen att 20 regelbundna tillsyner skulle genomföras, men på grund av det höga antalet ansökningar om nystart genomfördes 17 av dessa planerade tillsyner. Under 2014 har tio fristående familjedaghem och en fristående förskola startat. Ytterligare en förskoleverksamhet godkändes i förskolenämnden under hösten 2014 och verksamheten beräknas starta i april 2015. Förskoleinspektören har genomfört 44 verksamhetsbesök under året 2014. Antal tillsynsbesök 2014 Friståstående Förskolor Friståstående Familjedaghem SUMM A Vid ansösökan Först agån gstillsyn Verksamhetsförändring På grund av klagomål Regel gelbunden Planerad i VP 2 2 8 10 12 5 2 1 7 14 7 4 7 17 Tillsynen delas upp i sex områden. I samband med ansökan för att starta fristående verksamhet. Regelbunden tillsyn som är en mer ingående tillsyn där verksamheten granskas med hjälp av verksamhetsbesök och observationer av det pedagogiska arbetet, intervjuer med vårdnadshavare, personal och förskolechef, granskning av dokumentation samt barnsäkerhet. I den regelbundna tillsynen ingår även den årliga kvalitetsdeklarationen. Underlag för årlig tillsyn/kvalitetsdeklaration skickas ut i september månad. I tillsyn som genomförs på grund av klagomål ingår att ta emot och utreda synpunkter/anmälningar från vårdnadshavare eller andra medborgare. Förstagångstillsyn genomförs 6 12 månader efter nystart. Tillsyn i samband med verksamhetsförändring genomförs vid till exempel byte av lokal. Uppföljande tillsyn genomförs när förskolan eller pedagogiska omsorgen uppvisat brister som ska åtgärdas inom en bestämd tid. Denna form av tillsyn sker löpande både som verksamhetsbesök men även genom att till exempel reviderade dokument skickas in till förvaltningen. Resultatet av årets tillsyner visar att de fristående verksamheterna generellt håller en god kvalitet. Där tillsyn genomförts bedrivs ett kvalitetsarbete även om det råder en osäkerhet kring området och kvalitetsskillnaderna i kvalitetsarbetet mellan verksamheterna är stora. Förskoleinspektör har gett råd och stöd gällande kvalitetsarbetets genomförande till de verksamheter som haft det behovet. Arbetet med jämställdhet och genus samt modersmål är under utveckling i flera av verksamheterna. Det finns brist på utbildade förskollärare i de fristående förskolornas verksamheter. I de fall en förskola inte har någon förskollärare anställd i verksamheten får de till förvaltningen redovisa hur förskollärartätheten ska ökas samt hur arbetet organiseras för att klara av förskollärarens ansvarsområden. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Förskolenämnden har utifrån barn- och utbildningsförvaltningens bedömning beslutat om att tilldela två fristående förskolor anmärkningar med stöd av 26 kap. 11 Skollagen (2010:800). En förskola fick anmärkning på grund av att verksamheten inte bedömdes uppfylla kraven om barngruppernas sammansättning och storlek (8 kap 8 skollagen 2010:800). En annan förskola fick anmärkning för brister gällande dokumentation av klagomål enligt 4 kap. 8 Skollagen (2010:800) och för att huvudmannen brustit i att se till att de yngre barnen erbjuds en god miljö enligt 8 kap. 8 Skollagen (2010:800). De förskolor som fått anmärkningar har vidtagit åtgärder utifrån anmärkningarna. Hållbar samhällsutveckling Hållbar samhällsutveckling Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) UTVECKLING OCH LÄRANDE (2.5) Kommunala förskolor Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Fristående förskolor Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor Lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Förskoleenkät till vårdnadshavare 6 Förskolan tar till vara mitt barns lust att lära Förskolan utmanar mitt barn att lära sig nya saker Innemiljön är lärorik för mitt barn Utemiljön är lärorik för mitt barn Styrtal 7 8,0 (7,9) F: 7,9 (7,9) P: 8,0 (7,8) Styrtal: 7,2 (7,2) F: 7,1 (7,3) P: 7,2 (7,2) Styrtal 8,3 (8,2) F: 8,4 (8,2) P: 8,2 (8,1) Styrtal: 7,3 (7,2) F: 7,3 (7,3) P: 7,2 (7,2) Styrtal områdesperspektiv 8 Segeltorp 8,4 Vårby 6,8 Flemingsberg och Segeltorp 7,4 Vårby 6,3 Statistik från SCB Andel personal med förskollärarutbildning Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Procent 31,15 % Procent 32,57 % Barn i behov av särskilt stöd Alla barn i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram som stödjer deras utveckl- Värdering förskolechef 9 Alla barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver Styrtal 7,7 (7,5) --- 10 6 Senaste förskoleenkäten till vårdnadshavare genomfördes november 2014. 7 Styrtal är ett sammanvägt resultatmått på påståenden som belyser samma nämndmål. Värdet varierar från 0 till 10, där 10 utgör högsta möjliga resultat. På enkäten till vårdnadshavare kan värdet 6,7 erhållas exempelvis om samtliga vårdnadshavare uppgett svarsalternativ tre (instämmer ganska mycket) på en fyrgradig skala. På förskolechefernas värdering kan värdet 6,0 erhållas om alla chefer uppgett svarsalternativ fyra på en sexgradig skala och värdet 8,0 vid svarsalternativ fem. 8 Här uppges kommunområdet med högsta respektive lägsta resultat. 9 Senaste värderingen gjordes av (de kommunala) förskolecheferna november 2014. 10 Mätningen genomförs enbart i kommunala förskolor. FÖRSKOLENÄMNDEN 11

Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor Fristående förskolor Kommunala förskolor ing och lärande BARNS INFLYTANDE Inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Förskoleenkät till vårdnadshavare Förskolan tar tillvara mitt barns tankar och idéer Värdering förskolechef Förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas Styrtal 7,6 (7,5) F: 7,6 (7,6) P: 7,6 (7,5) Styrtal 7,5 (7,4) Styrtal 7,9 (7,8) F: 8,0 (7,9) P: 7,8 (7,8) --- Styrtal områdesperspektiv Segeltorp 7,8 Vårby 6,4 NORMER OCH VÄRDEN Trygghet Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Förskoleenkät till vårdnadshavare När mitt barn är på förskolan känner jag mig trygg Mitt barn känner sig tryggt på förskolan Styrtal 8,5 (8,5) F: 8,5 (8,7) P: 8,6 (8,4) Styrtal 8,9 (8,8) F: 8,9 (8,8) P: 8,8 (8,7) Styrtal områdesperspektiv Segeltorp och Stuvsta 8,7 Vårby 7,4 JÄMLIKHET (2.3), LIKVÄRDIG BEHANDLING (1.5) Likabehandling Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Förskoleenkät till vårdnadshavare Mitt barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor Värdering förskolechef All personal i mitt förskoleområde känner till och arbetar aktivt utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling Styrtal 8,8 (8,8) F: 8,8 (8,8) P: 8,9 (8,7) Styrtal 7,2 (6,4) Styrtal 9,0 (8,9) F: 9,1 (9,0) P: 9,1 (8,9) --- Styrtal områdesperspektiv Segeltorp 9,1 Vårby 7,6 EKOSYSTEM I BALANS (2.1) Statistik från verksamhetssystem Andel ekologiska livsmedel Procent 44,3% Procent 40,8 Måluppfyllelse hållbar samhällsutveckling Den samlade bedömningen för målområdet Hållbar samhällsutveckling blir God med gränsen till Mycket god då målområdena Normer och värden och Ekosystem i balans uppnår bedömningen Mycket god. Mycket har hänt inom förskolan under året och flera av de utbildningsinsatser som genomförts har gett resultat i verksamheterna. Projektet Små barns lärande och utbildningen Yrkesroll i förändring har bidragit till en ökad medvetenhet och kompetens hos förskolans medarbetare. Utvecklingsområden som förskolorna arbetar vidare med under 2015 är insatser kring modersmålsstödet, likabehandlingsarbetet och barn i behov av särskilt stöd. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

Utveckling och lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Måluppfyllelsen inom utveckling och lärande bedöms som God. Detta är det målområde som av förskolecheferna fått högst måluppfyllelse och där störst positiv förändring skett sen förra året. Fem förskolechefer uppger att måluppfyllelsen är Mycket god och övriga bedömer den vara God. Samtidigt anger allt fler förskolechefer att alla barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Även vårdnadshavarna svarar mer positivt jämfört med förra året när det gäller utveckling och lärande. 89 procent av vårdnadshavarna instämmer helt eller ganska mycket i att förskolan tar till vara deras barns lust att lära. Däremot får påståendena om lärandemiljön vårdnadshavarnas lägsta skattningar. Det gäller särskilt utemiljön, där enbart 74 procent instämmer helt eller ganska mycket med att den är lärorik för deras barn. Förskolecheferna själva gör dock en högre värdering av miljöns utformning i år jämfört med förra året. De positiva resultaten har troligen uppnåtts genom att samtliga förskoleområden har vidtagit åtgärder inom målområdet utveckling och lärande. Fördjupningen av pedagogisk dokumentation med fokus på olika metoder för observation, reflektion och analys samt att allt fler arbetar allt mer med lärplattor som verktyg för reflektion ihop med barnen verkar ha fått effekt. Då man valt att allt mer använda begreppet lära istället för till exempel hjälpa eller göra, har barnen fått lättare att se och sätta ord på sitt lärande. De berättar t.ex. att de lär genom att de övar och ofta uppger de att de lär genom olika fysiska aktiviteter, till exempel kullerbyttor, klättra, skriva och läsa. Lärplattan uppges genomgående vara ett bra stöd för att dokumentera och tillsammans reflektera kring vardagens aktiviteter. Den används för att söka information, till exempel när barngruppen är ute i skogen och frågor om olika djur och växter väcks. Åtgärderna med att utveckla lärmiljöerna verkar dock behöva kommuniceras mer om vårdnadshavarna ska se skillnad. De verkar inte ha sett det pågående arbetet med att utifrån barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och barngruppens sammansättning utveckla lärmiljöerna utifrån barnens perspektiv, intressen och behov. Majoriteten av förskoleområdena har satt in åtgärder som syftat till att utveckla lärmiljöerna, men det är de som också lyft att de arbetat med att kommunicera sitt arbete som fått höga resultat på enkäten till vårdnadshavarna. Exempel på en lärandemiljö som tagits fram med hjälp av pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande. (Trångsunds förskoleområde). Stärka den pedagogiska verksamheten Arbetet med förvaltningens prioriterade områden, språk-, matematik- och IT-utveckling bidrar till att kartlägga utvecklingsområden och de insatser som behövs för att stärka den pedagogiska verksamheten. En del förskolor har arbetat med den språkutvecklande metoden Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Förvaltningen har fortsatt med utbildningen Yrkesroll i förändring. Utbildningen är uppdelad och vänder sig till de olika yrkeskategorier, förskollärare och arbetslaget, som arbetar i förskolan. Syftet med utbildningen är bland annat att stärka yrkesrollen, öka förståelsen för uppdraget enligt läroplanen, våga leda och värna professionalismen. Under hösten 2014 har förvaltningen inlett ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen, KUF, som innebär att förskoleområdena lånar en musiklåda, Klånjklåda, med olika instrument. Klåjnklådan lånas i ett antal veckor och föregås av en introduktionskurs för medarbetare. Syftet är att ge barnen möjligheter att hitta olika kommunikativa uttryckssätt. Flera insatser för att stärka den pedagogiska verksamheten är att inrätta förste förskollärartjänster och tal- och språkavdelningar i fler områden. Läs även under Attraktiv arbetsgivare och rubriken Utvecklingstjänster. Barn och elever i behov av särskilt stöd I februari 2014 fattades beslut om en organisationsförändring av stödverksamheten. Bland annat har förskoleområdena förstärkas med specialpedagoger från förskolans stödverksamhet och specialförskolan Spiran. Specialpedagogerna ingår i ett nätverk som träffas en gång i månaden och kommer att få handledning av chefen för förskolans stödverksamhet en gång i månaden. Den handlingsplan som förskolecheferna använder för att beskriva och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd har reviderats. En ny pedagogisk kartläggning har också utformats med syftet att öka förståelsen för barnets förutsättningar och behov i förskolan. Under 2014 har totalt 102 barn fått extrastöd i form av tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet beslutades på grund av olika svårigheter: 27 barn med en autismdiagnos, 31 barn med medicinska svårigheter (till exempel diabetes, sondmatning, hjärtfel, etcetera), 8 barn med down syndrom, 7 barn hade neuropsykiatriska svårigheter som till exempel svår ADHD och autismliknande tillstånd, 7 med en hörselnedsättning, 4 barn med en synnedsättning, 11 barn med en utvecklingsstörning, 2 barn med trauma. För närvarande finns fyra inkluderade tal- och språkavdelningar för barn med tal- och språksvårigheter, placerade i centrala Huddinge, Flemingsberg, Skogås och Vårby. FÖRSKOLENÄMNDEN 13

Barn med en grav tal- och språksvårighet kan också erbjudas plats på en tal- och språkförskola. Personal på flera förskolor har deltagit i teckenstödutbildning, detta gäller även för de som inte har inkluderade tal- och språkavdelningar. Små barns lärande Forsknings- och utvecklingsprogrammet Små barns lärande, som bedrivs tillsammans med tio andra kommuner, Linnéuniversitetet och Ifous (ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola) har fortlöpt enligt plan under året. Licentiandernas forskarutbildning har bedrivits under hela året, forskaren Jan Håkansson inledde under hösten den seniora forskningen genom studien Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan - hinder och möjligheter för professionellt lärande och kvalitetsutveckling. I Huddinge har forskarna Jan Håkansson och Inger Fält genomfört varsin föreläsning för förskolecheferna och utvecklingsarbete på pilotförskolorna Glömsta och Linnean pågår fortlöpande. För att underlätta att kunskaper och inspiration sprids har intranätets information om programmet kompletterats med information på den externa webbsidan Pedagog Huddinge. Dessutom har en blogg startats upp för att både sprida information och skapa dialog kring utvecklingsarbetet. Pedagogisk plattform Förvaltningen fortsätter arbetet med den pedagogiska plattform som baseras på aktuell pedagogisk forskning, se även beskrivningen under Kommunens vision. Förvaltningens tre prioriterade områden Förvaltningens tre prioriterade områden fram till och med 2016 är språkutveckling, matematikutveckling och IT i undervisningen. En projektorganisation för arbetet har bildats. Under 2014 har fokus för projekten varit att inventera verksamheternas arbeten inom de tre prioriterade områdena. Förskolecheferna har i uppdrag att särskilt beskriva arbetet med de tre områdena i dokumentet för det systematiska kvalitetsarbetet. Språkutveckling och Matematikutveckling Språkutveckling och matematik är två av kommunens prioriterade områden och under 2014 startade två följeprojekt som ska följa, stödja och sprida arbetet med språkutveckling och matematik i och mellan verksamheterna. Syftet med arbetet i de treåriga projekten är att bidra till att våra förskolor har arbetssätt som på bästa sätt stödjer barnens utveckling och lärande. Det långsiktiga målet är att alla Huddinges pedagoger ska få tillgång till de arbetssätt och metoder som är utmärkande för ett arbete som utvecklar barnens språk, matematiska begrepp och förståelse, och som är forskade, prövade och ger goda resultat. En projektplan för de båda områdena har under våren tagits fram och under året har en kartläggning genomförts för att undersöka hur förskolorna arbetar med språkutveckling med fokus på läsning och läsförståelse samt på vilka sätt man arbetar med matematik. Kartläggningen genomfördes av de två språk- och matematikutvecklare som utsetts inom förskolan och de har intervjuat förskolechefer och pedagogisk personal på samtliga förskolor. I slutet på hösten påbörjades arbetet med att sammanställa och analysera det insamlade materialet. De arbetsformer och de metoder som kartläggningen visar kommer att värderas mot forskning och andra källor. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas inom projektet under 2015 och kommer att vara underlag för planeringen av det fortsatta arbetet. Ett samarbete har inletts med Södertörns högskola som kommer att vara behjälplig i analysen av det insamlade arbetet. IT i undervisningen Förvaltningens IT-pedagoger har etablerat nätverk för förskolornas IT-inspiratörer och arbetar aktivt för att stötta och inspirera enheterna i sitt arbete med att utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av lärplattor samt initierar och hjälper till med IT-relaterad kompetensutveckling. Det är 40 olika lärplatteprojekt som är på gång ute i verksamheterna. Flera av projekten handlar om implementering av lärplattan som pedagogiskt verktyg, språk, matte och barn i behov av särskilt stöd. IT i Undervisningsprojektet löper på och vi har nu fått in enheternas IT-handlingsplaner samt den årliga enkäten för att se hur förvaltningens e-strategi implementerats i verksamheten. Åtagande för Utveckling och lärande 1. Förvaltningen åtar sig prioritera arbetet med språk och språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande 2014 till 2016. Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. 2. Förvaltningen åtar sig att se över behovet av insatser inom autismspektrumområdet. 3. Förvaltningen åtar sig att se till att all personal i förskolan talar god svenska. 4. Förvaltningen ger förskolecheferna i uppdrag att öka antalet lärplatteprojekt i förskolan. Uppföljning 1. Projektgrupperna för språkutveckling och matematik har arbetat fram projektplaner för projekten. En kartläggning har genomförts och håller på att sammanställas och analyseras. Projektet IT i Undervisningen, löper på enligt plan. Förvaltningen har inventerat IT-aktiviteter i de enheter som är representerade i projektgruppen. Läs mer under rubriken Språk- och matematikutveckling samt IT-utveckling för lärandet. 2. Som en del i att tillfredställa behovet av insatser inom autismspektrumområdet har förskolecheferna tillsammans 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

med förskoleområdenas specialpedagoger fått en genomgång av metoden tydliggörande pedagogik. 3. I samverkan med VUX Huddinge har medarbetare som saknar utbildning erbjudits lärlingsutbildning till barnskötare. Det finns också möjlighet att läsa svenska som andra språk, vilket några medarbetare genomför. 4. Det är cirka 40 lärplatteprojekt igång, det är cirka 20 fler än förra året.. Barns inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Måluppfyllelsen inom utveckling och lärande bedöms som God. Ingen av förskolecheferna bedömer att måluppfyllelsen ökat sen förra året, men tre bedömer att den är lägre. Samtidigt är det fler som gör en högre skattning av att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas. Vårdnadshavarna svarar aningen mer positivt jämfört med förra året. I syfte att stärka barnens inflytande och få insikter om barnens synpunkter och tankar genomförs årligen barnintervjuer med minst 70 procent av alla 4 5-åringar i kommunal förskola och annan pedagogisk omsorg. I år intervjuades 80-100 procent, vilket innebär ungefär 1600 barn. Dessutom intervjuar förskolans verksamhetschef och förvaltningens kvalitetschef årligen blivande förskoleklassbarn i syfte att få reda på hur de upplevt sin förskoletid. I år intervjuades barn från Stuvsta, Segeltorp, Fullersta och Visättra förskoleområden. Överlag finns en överensstämmelse mellan det barnen tycker är roligt och vill lära om och vad de uppger att de lär sig i förskolan. Samtidigt ansåg sig barnen främst ha inflytande över sig själva och den egna leken, något som överensstämmer med tidigare forskning. Mer sällan får barn möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten. Förvaltningen uppdrog till förskolecheferna att under året fortsätta fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation samt att utveckla de pedagogiska miljöerna i syfte att öka barns inflytande. Nästan två tredjedelar av förskoleområdena arbetade under året med åtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Alla förskolechefer har arbetat med att fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation. Förskolecheferna upplever att personalens reflektionstid tillsammans med barnen ökat vilket uppges bero på användningen av lärplattor. Flera förskolechefer nämner även att barnens intressen och behov får styra projekten och verksamheten. Genom arbetet med pedagogisk dokumentation kan både barnens direkt och indirekta inflytande öka. När barnen ser att våra intressegrupper bygger på deras förslag så har de blivit mer aktiva i grupperna. Det gäller allt från att ordna material till att få med sig kompisarna på ett bra sätt. Vi har sett att barnen blir glada när de ser hur deras idéer leder projekten framåt. Detta berättat av pedagoger i Visättra, men många förskolechefer vittnar om liknande. Barn som initierar allt från projektämnen, som till exempel maskar, till omarrangerande av matsituationen. Alla förskolechefer beskriver någon form av arbete för att utveckla den pedagogiska miljön och barnens inflytande i miljön utvecklas inom ramen för arbetet med pedagogisk dokumentation, observationer och barnintervjuer. Flera förskolechefer lyfter att pedagogernas tankesätt kring miljöns betydelse har förändrats samt att konkreta förändringar genomförts i miljön. Vanligt är att mötesplatser utformats utifrån barnens behov och intressen och att tydliga miljöer eftersträvas för att öka barnens möjligheter att agera självständigt och med mer inflytande över sin dag. Exempel på strävan att skapa förutsättningar för självständiga barn genom en tydlig miljö (Mörtviks förskoleområde) Åtagande för barns inflytande 1. Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att fortsätta fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation. 2. Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna i syfte att öka barns inflytande. Uppföljning 1. Arbetet har pågått enligt plan. Alla förskolechefer beskriver att de arbetar för att fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation, vilket är ett verktyg som rätt använt kan öka barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten. Arbetet med pedagogisk reflektion beskrivs ha haft ett flertal positiva effekter, bland annat att barnens reflektionstid ökat, vilket kan underlättas av den ökade användningen av lärplattor. Läs mer under Utveckling och lärande samt Barns inflytande. 2. Arbetet har pågått enligt plan. Alla förskolechefer beskriver någon form av arbete med den pedagogiska miljön Flera förskolechefer lyfter att pedagogernas tankesätt kring miljöns betydelse har förändrats samt att konkreta förändringar genomförts i miljön. Vanligt är att mötesplatser utformats utifrån barnens behov och intressen och att tydliga miljöer eftersträvas för att öka barnens möjligheter att agera självständigt och med mer inflytande över sin dag. Läs mer under Utveckling och lärande. FÖRSKOLENÄMNDEN 15