Kvalitetsredovisning förskola 2015

Transkript

1

2 Södermalms stadsdelsförvaltning DNR Sida 1 (10) Förskoleavdelningen Strukturella förutsättningar och organisation Förskoleverksamheten består av 12 förskoleenheter med tillsammans 56 förskolor och fyra familjedaghem. Varje förskoleenhet leds av en förskolechef. För att barn i behov av särskilt stöd ska få den hjälp och det stöd de har rätt till finns en stödenhet som främst arbetar med att ge konsultativt stöd till förskolans medarbetare. Barnen på Södermalms kommunala förskolor delas under dagen in i mindre grupper vilket är ett verktyg för att möjliggöra god kvalitet i verksamheten. Förskolorna har 4,4 barn per årsanställd och 11,7 barn per grupp. Vid redovisning i verksamhetsberättelsen uppgår andelen förskollärare till 43 %. I jämförelse med 2014 har antal barn per årsanställd minskat, antal barn per grupp minskat och andel förskollärare ökat med 5 procentenheter. Stadsdelsförvaltningen erbjuder vårdnadshavarna plats inom angivna tidsgränser. Vid avläsningen den 31 december 2015 var barn inskrivna inklusive familjedaghemmen, en ökning med 126 barn jämfört med årsskiftet 2014/2015. Förskolorna redovisar 20,5 % flerspråkiga barn och 30 % flerspråkig personal. Barnen har 60 olika språk som modersmål och pedagogerna talar 37 olika språk. Södermalms stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Medborgarplatsen 25 Box 4270, Stockholm Växel 08/ stockholm@stockholm.se stockholm.se Kvalitetsarbetets genomförande Enligt skollagen ska huvudmän och förskoleenheter systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten och skapa rutiner och former för dokumentation av kvalitetsarbetet. Förskolorna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Vilka krav, mål och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas dokumenteras i förskoleenheternas verksamhetsplaner. I verksamhetsplanen finns indikatorer som mäter hur väl verksamheten når läroplanens

3 Sida 2 (10) målområden. På både förvaltnings- och förskolenivå görs en analys av måluppfyllelsen utifrån vilken utvecklingsinsatser planeras. Uppföljningarna dokumenteras. Avdelningschef för förskoleavdelningen är ansvarig för att driva och leda det övergripande kvalitetsarbetet och fatta beslut om hur det ska genomföras. På enhetsnivå har förskolechef motsvarande ansvar. För att underlätta arbetet med analys av måluppfyllelsen har förvaltningen utarbetat ett underlag där enheter i diagramform kan jämföra olika resultat i förskolornas egna uppföljningar med vårdnadshavarnas uppfattning. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande För att få en överblick över hur insatserna i förskolorna leder till uppfyllelse av de nationella målen bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär bland annat att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Förvaltningen har för varje mål en indikator som mäter måluppfyllelsen. Indikatorerna mäter dels vårdnadshavarnas bedömning och dels medarbetarnas bedömning. Utveckling av förskoleverksamheten grundas på uppföljningar och utvärderingar. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras på: Förskolornas verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser i ILS-webben GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm), ett uppföljningsverktyg som tagits fram inom förvaltningen. Medarbetarna använder det som underlag för att följa upp hur väl verksamheten når läroplanens målområden. Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder medarbetarna bland annat pedagogisk dokumentation (innefattande observation, dokumentation och reflektion) och barnintervjuer Medarbetarnas självvärdering utifrån stadens kvalitetsindikator avseende utveckling och lärande Stockholms stads förskoleundersökning Resultatdialoger med förskolechefer vid verksamhetsbesök och/eller utvecklingssamtal Statistik Externa granskningar och inspektioner som till exempel Skolinspektionen och stadens förskoleinspektörer.

4 Sida 3 (10) Enheternas bedömning av måluppfyllelsen Förskoleenheterna har upprättat mål respektive åtaganden inom läroplanens fem målområden normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem. Alla enheter har samma åtaganden som nämndens mål, men arbetssätten för att nå målen varierar utifrån varje förskoleenhets förutsättningar. Pedagogiska nämndmål/åtaganden 2016 Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk. Alla barn ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom- och utomhus Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar Vårdnadshavare och förskola har goda former för samverkan Måluppfyllelsen 2015 är hög. Stockholms stads förskoleundersökning visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten i förskolan. Södermalms förskolor ligger väl till i jämförelse med övriga stadsdelsförvaltningar i staden. Medarbetarna är också nöjda med verksamheten och bedömer i stort att målen har nåtts. Nöjdheten har ökat något sedan Vårdnadshavarna och förskolans medarbetare ger ungefär samma bedömning av måluppfyllelsen. Under området barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud gör medarbetarna en högre bedömning än vårdnadshavarna. Det visar på att kulturbegreppet behöver förtydligas. Dock har nöjdheten ökat från 55 % 2014 till 64 % Ytterligare satsningar kommer att genomföras under 2016.

5 Sida 4 (10) Relation mellan nämndens årsmål och resultat (indikatorerna) Resultat 2015 Mål Nämndmål Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Nämndmål Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Nämndmål Barnen är delaktiga och har inflytande Nämndmål Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Likabehandling Förskolorna har en plan, Plan mot diskriminering och kränkande behandling, som beskriver hur förskolan ska arbeta för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkningar och diskriminering. Planen följs upp och analyseras varje år, en kartläggning görs som ligger till grund för nästkommande års plan. Det finns en medvetenhet hos medarbetarna att ett likabehandlingsoch genusperspektiv även bör påverka miljö och material och verksamhetens utförande. Fyra anmälningar rörande kränkande behandling och bristande tillsyn har gjorts till Skolinspektionen. Skolinspektionen har i dagsläget svarat på en anmälan och beslutat att det inte handlat om kränkande behandling eller att stadsdelsnämnden brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling.

6 Sida 5 (10) Kvalitetsindikatorn Kvalitetsindikatorn är en självskattning bland medarbetarna av hur förskolan, utifrån läroplanen, skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Självskattningen utgår från en skala med sex kriterier från 1-6. Nivå 3 innebär att läroplanens mål uppfylls i tillräcklig omfattning och nivå 5 innebär att läroplanens intentioner uppfylls helt och hållet. I skattningen ingår nedanstående fem områden. Totalt för förskolorna ligger nivån på 3,69 (3,42 år 2014), vilket innebär att intentionerna i läroplanen uppfylls i tillräcklig omfattning men det finns enstaka arbetsgrupper som inte uppnår läroplanens intentioner i indikatorns delområden. En bedömning under nivå 3 ska åtföljas av förskolechefens beskrivning av åtgärder för att höja verksamhetens kvalitet till en acceptabel nivå utifrån läroplanen. En bedömning under nivå 3 bör åtföljas av en beskrivning av vad som bör göras för att verksamheten ska utvecklas under området. Nivåerna per förskoleenhet Pedagogisk miljö och material Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Barns språkliga och kommunikativa utveckling Barns matematiska utveckling Naturvetenskap och teknik Förskoleenhet 1 5,0 Totalt sdf 4,5 Förskoleenhet 2 4,0 3,5 Förskoleenhet 12 3,0 Förskoleenhet 3 2,5 2,0 1,5 1,0 Förskoleenhet 11 0,5 Förskoleenhet 4 0,0 Förskoleenhet 10 Förskoleenhet 9 Förskoleenhet 8 Förskoleenhet 5 Förskoleenhet 6 Förskoleenhet 7 Det finns skillnader mellan förskoleenheterna i självskattningen. Det kan vara så att en lägre skattning beror på att medarbetarna är mer självkritiska i sin bedömning. Pedagogisk miljö och material Genomsnitt Variation 3,76 3,10-4,34 Materialet är rikligt, varierat, tillgängligt för barnen och berikar barnens lek. Barnen är delaktiga i miljöns utformning. Exempel på arbetssätt är att den pedagogiska miljön byggs och förändras utifrån

7 Sida 6 (10) barnens intressen. Olika teman i verksamheten syns i den pedagogiska miljön. Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Genomsnitt Variation 3,68 3,0 4,56 Skapande verksamhet och olika uttrycksformer är varierade och återkommande samt berikar barnens lek. Barnen har möjlighet att själva utveckla sina förmågor med skapande vilket ökar deras inflytande. Exempel på arbetssätt är att barnen inbjuds till att uttrycka sig på olika sätt, till exempel genom att samtala och reflektera, sjunga, spela instrument, dansa, titta på film, spela teater, läsa, måla, rita, bygga och konstruera. Arbetet kopplas också samman med det utbud som finns i Stockholm och inspirerar till besök på museer och bibliotek för att söka mer kunskap. Barns språkliga och kommunikativa utveckling Genomsnitt Variation 3,80 3,21 5,0 Olika aktiviteter används för att berika barnens språk och kommunikation. Barnen har tillgång till material som uppmuntrar till dialog och kommunikation. Medarbetarna använder ett rikt och nyanserat språk. I barnens lek utvecklas språket. Exempel på arbetssätt inom förskolan att främja barnens möjligheter att utveckla förmågan att använda sig av olika sätt att kommunicera och förstå sin omgivning är att medarbetarna i alla situationer under dagen sätter ord på saker, tankar, känslor och skeenden samt läser böcker tittar på film och använder digitala medier. Barns matematiska utveckling Genomsnitt Variation 3,63 3,15 4,01 Barnen har tillgång till ett varierat material som stimulerar till lek med matematiskt tänkande och aktiviteter som sorterande, klassificerande, jämförande och till bygg- och konstruktionslek. Exempel på arbetssätt i förskolan är att medarbetarna använder matematiska begrepp och synsätt i dagens alla aktiviteter för att utveckla barnens förmåga att räkna, lokalisera, mäta, konstruera. Ett annat arbetssätt är att arbeta med problemlösning genom att reflektera över något och låta barnen själva tänka ut sina lösningar.

8 Sida 7 (10) Naturvetenskap och teknik Genomsnitt Variation 3,60 3,0 4,07 Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter och djur samt teknik genom experimenterande. Barnen har tillgång till olika verktyg för sitt utforskande och ett varierat material för byggande och konstruerande. Exempel på arbetssätt i förskolan är att medarbetarna är inspiratörer och medforskare och tar tillvara på barnens nyfikenhet och utforskande. På förskolegården och på utflykter i naturen ges barnen möjlighet att lära om djur, växter och naturens kretslopp. Utvecklingsområden inom enheterna Under har enheterna arbetat med att utveckla barnens språkutveckling med hjälp av ett läsprojekt. Förskolorna redovisar att naturvetenskap, matematik och teknik är områden man vill utveckla ytterligare. Förskoleundersökningen visar att förskolorna kan utveckla den pedagogiska dokumentationen för att bättre synliggöra utveckling och lärande. Det finns en viss variation mellan förskoleenheterna i medarbetarnas bedömning samtidigt som vårdnadshavarnas nöjdhet är hög och jämn. Förskoleundersökning 2015 per förskoleenhet Södermalm Förskoleenhet 12 Förskoleenhet 11 Förskoleenhet 10 Förskoleenhet Förskoleenhet Förskoleenhet Förskoleenhet 4 0 Förskoleenhet 5 Förskoleenhet 9 Förskoleenhet 8 Förskoleenhet 7 Förskoleenhet 6 Andel nöjda föräldrar Utveckling o lärande Normer och värden samt barns inflytande Samverkan med hemmet

9 Sida 8 (10) Medarbetarnas bedömning 2015 i GUF per förskoleenhet Förskoleenhet 1 Södermalm totalt 100 Förskoleenhet 2 Förskoleenhet 12 Förskoleenhet 11 Förskoleenhet Förskoleenhet 3 Förskoleenhet 4 Förskoleenhet 5 Förskoleenhet 9 Förskoleenhet 8 Förskoleenhet 6 Förskoleenhet 7 Normer och värden Barns inflytande Utveckling och lärande Samverkan med hemmet Vårdnadshavares och medarbetares bedömning av verksamheten

10 Sida 9 (10) Gemensamma insatser Det finns ett utvecklat samarbete mellan förskolorna med bland annat barnombud, miljöombud, läsombud, genusnätverk, köksnätverk samt nätverk för pedagogisk dokumentation. I samarbete med Stockholms Universitet satsar förvaltningen på att utbilda samtliga förskollärare till VFU-handledare (7,5 högskolepoäng). VFU-handledarna har efter utbildningen kompetens att handleda de studenter som gör sin praktik i stadsdelen (130 studenter 2015). Stadsdelen satsar också på utbildning av barnskötare till förskollärare samt utbildning av outbildad personal till barnskötare. En satsning har också gjorts för att fördjupa förskollärarnas kompetens i ett projekterande arbetssätt Förskola i förändring. Alla förskolor ingår i Läsprojektet Läsa mera i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. Som stöd för de utvecklingsområden som redovisades i 2014 års kvalitetsredovisning har förvaltningen tillsammans med förskolechefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska ledare startat ett arbete med en gemensam pedagogisk plattform. Alla förskollärare har fyra timmar pedagogisk utvecklingstid per vecka. Analys av kvaliteten Totalt sett är kvaliteten hög i förskolorna. Resultaten i förskoleundersökningen och medarbetarnas bedömningar visar att vårdnadshavarna är nöjda och att barnen visar grundläggande förmågor. Medarbetarnas självskattning når ett högre resultat 2015 (3,69) än 2014 (3,42). Det finns nödvändiga materiella resurser för att nå syftet med verksamheten. Lokalerna är anpassade för sitt ändamål med utrymme för lek och lärande. Barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter och de vuxna lyssnar på dem. Miljön i förskolan planeras utifrån sådant som barnen gett uttryck för och är intresserade av. Det finns förskollärare som kan ta ansvar för att följa upp och analysera verksamheten så att det blir möjligt att utvärdera förskolans arbete med barnens utveckling och lärande. Utvecklingsområden Stadsdelsförvaltningen kommer att stödja förskolorna i sin utveckling genom: Riktad och kollektiv kompetensutveckling såsom matematik och naturvetenskap, språk och kommunikation

11 Sida 10 (10) Riktat nätverk och gemensamt IT-verktyg (Skolplattformen) för att stödja och utveckla den pedagogiska dokumentationen Utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna om förskolans pedagogiska processer för att stödja barns utveckling och lärande Ge barn och vårdnadshavare större utrymme att vara delaktiga i förskolans utvärderings-, utvecklings och reflektionsarbete Fortsätta utveckla den pedagogiska miljön och material både inom- och utomhus Framtagande av en gemensam pedagogisk plattform.