KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Transkript

1

2 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten består av 13 förskoleenheter med 58 förskolor och fyra familjedaghem. Varje förskoleenhet leds av en förskolechef. Inom förskoleenheterna finns någon form av lednings- eller styrgrupp. Några förskoleenheter har utvecklingsledare/pedagogisk handledare eller biträdande förskolechef. För att barn i behov av särskilt stöd ska få den hjälp och det stöd de har rätt till finns en stödenhet som främst arbetar med att ge konsultativt stöd till personalen. Andel förskollärare är 42 procent, antal barn per årsanställd är 4,8 och antal barn per grupp är i genomsnitt 14,7. Antalet barn i stadsdelsområdets förskolor fortsätter att öka. 31 december 2012 var barn inskrivna i de kommunala förskolorna inklusive familjedaghemmen. Det är en ökning med 142 barn sedan årsskiftet 2011/ kommunala förskoleplatser har tillkommit under året genom utökning av befintliga förskolor och start av nya förskolor. Kvalitetsarbetets innehåll Underlag/källor Stadsdelsnämnden har upprättat mål inom läroplanens fem målområden normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem. Förvaltningens bedömning av måluppfyllelsen grundar sig på: Förskolornas verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser i ILS-webben GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm), ett uppföljningsverktyg som tagits fram inom förvaltningen. Förskolorna använder det som underlag för att följa upp hur väl verksamheten når läroplanens målområden. Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation, stadens kvalitetsindikator och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år. Förskolornas självvärdering utifrån stadens kvalitetsindikator avseende utveckling och lärande Stockholms stads förskoleundersökning Resultatdialoger med förskolechefer inför tertialrapport 2 och bedömning av förskoleenheternas verksamhetsplaner Regelbundna dialoger med förskolechefer och medarbetare

3 SID 2 (7) Verksamhetsbesök Statistik Granskningar av Skolinspektionen och stadens skolinspektörer (2012 har ingen förskola granskats) Övergripande bild av måluppfyllelsen Nämndens mål för verksamheten 2012 Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Barnen är delaktiga och har inflytande Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Förvaltningen bedömer att nämndens verksamhetsmål uppfylls helt. Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar som till exempel ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. De visar intresse och förståelse för tal- och skriftspråk, matematik, naturvetenskap och teknik. Föräldrarna/vårdnadshavarna är fortsatt mycket nöjda med sitt barns förskola. Förskoleundersökningen 2012 visar genomgående högre värden 2012 jämfört med Nämnden fastställer i verksamhetsplan indikator med årsmål för nämnden mål. I bilden nedan visas måluppfyllelsen som relationen mellan resultat och indikatorer. Nämndmål: Barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud Föräldrar: Utveckling av barnens sociala förmåga 0 Barnen visar skapande förmågor Barnen visar demokrati Barnen visar förmågor Föräldrar: Utveckling o lärande 0 Föräldrar: Kulturupplevelser och eget skapande ingår Arb.lag: samverkan för barnens bästa Nämndmål: Föräldrar och förskola samverkar för barnets bästa Nämndmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Nämndmål: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Föräldrar: samverkan för mitt barns bästa Kvalitetsindikatorn Arb.lag: förberedda inför övergång till fsk.klass Barnen visar delaktighet Nämndmål: Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Föräldrar: förbereder övergången till fsk.klass resultat 2012 mål 2012 Föräldrar: Barns inflytande Nämndmål: Barnen är delaktiga och har inflytande Bild 1

4 SID 3 (7) Normer och värden Nämndens mål 2012: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. De visar också förståelse för att alla människor har lika värde. Flertalet föräldrar/vårdnadshavare upplever att deras barn känner sig trygga på förskolan och att förskolan arbetar medvetet med att utveckla barnens sociala förmåga. Utveckling och lärande Nämndens mål 2012: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Barnen visar förståelse för symboler och intresse för skriftspråk, reflekterar, kommunicerar och uttrycker sig i sång och drama och i bild och form. De skapar, experimenterar och konstruerar och förstår sambanden i naturen. Barnen fantiserar och engagerar sig i leken. Föräldrarna/vårdnadshavarna bedömer att förskolan uppmuntrar och stödjer barnen i deras utveckling och lärande. Barns inflytande Nämndens mål 2012: Barnen är delaktiga och har inflytande Barnen gör aktiva val, de deltar i samtal och framför sina synpunkter och är med och påverkar förskolans verksamhet. Föräldrarna/vårdnadshavarna är nöjda med det inflytande deras barn har på förskolan, nöjdheten har ökat med åtta procentenheter jämfört med Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Nämndens mål 2012: Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Barnens övergång från förskola till förskoleklass är planerad. Föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att delta vid överlämnandesamtal mellan förskola och skola. De erbjuds tillsammans med sitt barn ett avslutningssamtal på förskolan. Barnen har en dokumentation av vad förskolan har arbetat med, barnets behov och lärande som överförs till skolan med föräldrarnas/vårdnadshavarnas tillåtelse. Alla barn som deltog i vårens fokusgrupper visste att de skulle börja i förskoleklass till hösten och de allra flesta i vilken skola. Det tyckte att de fick leka i förskolan och att de hade lärt sig nya saker. Förskola och hem Nämndens mål 2012: Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Förskolan har ett förtroendefullt samarbete med föräldrar/vårdnadshavare och erbjuder olika former för samverkan. Förskolan är lyhörd för föräldrar/ vårdnadshavares önskemål. Föräldrarna/vårdnadshavarna är nöjda med samarbetet och känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter. Nöjdheten om hur samverkan sker har ökat med fem procentenheter jämfört med 2011.

5 SID 4 (7) Analys av måluppfyllelsen Att nämndens mål uppfylls helt bedömer förvaltningen beror på ett antal faktorer. Södermalms förskolor är lustfylla, spännande och kreativa. Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. De möter personal som är lyssnande, medvetna och närvarande. Det systematiska arbetet med kompetensutveckling av både förskollärare och barnskötare bidrar till en hög måluppfyllelse. Förskolornas projektinriktade arbetssätt och att dela in barnen i mindre grupper under dagen utifrån barnens intresse och behov har visat sig vara framgångsrika arbetssätt. Det möjliggör ökad måluppfyllelse utifrån läroplanens intentioner och ger barnen bättre möjlighet att komma till tals och bli bekräftade. Det ger också personalen möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån varje barns behov och förutsättningar. Ett annat framgångsrikt arbetssätt är den så kallade föräldraaktiva inskolningen som ger föräldrar/vårdnadshavare en bättre inblick i verksamheten och därmed en större förståelse för den. Andra framgångsfaktorer för en hög måluppfyllelse är implementeringen av den reviderade läroplanen genom förskolornas systematiska kvalitetsarbete med fokus på metoder för uppföljning, utvärdering och analys. Förskolornas gemensamma uppföljningsmaterial GUF bidrar till att diskussioner förs om läroplansområdena och att medarbetarna blir mer medvetna om sambandet mellan arbetsmetoder och resultatet för barnen. Diskussionerna hjälper också till att öka likvärdigheten att få en gemensam bild av barnens omsorg, lek, lärande och fostran i förskolan. Förvaltningens uppföljningar visar bland annat: Det finns ingen klar koppling mellan hög andel förskollärare och föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet. En orsak kan vara det systematiska arbetet med kompetensutveckling av både förskollärare och barnskötare. Personalens bedömning av barnens intresse, förmågor och inflytande överensstämmer i stort med föräldrarnas samlade nöjdhet, NFI 1. Se bild 2 nedan. Bedömer föräldrarna att samverkan med förskolan fungerar bra är det också som helhet nöjda med förskolan. Se bild 3 nedan. 1 NFI är ett sammansatt mått som baseras på frågorna: Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhet hur nöjd är du då? Är ditt barns förskola lika bra som du hoppades på att den skulle vara? Tänk dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola kommer?

6 SID 5 (7) GUF Demokrati Guf Förmågor GufDelaktighet NFI Samverkan med hemmet NFI Bild 2 Bild 3 Många föräldrar/vårdnadshavare svarar i förskoleundersökningen att de inte har fått välja förskola. Enligt f.d. Utrednings- och statistikkontoret (USK) finns det ett samband mellan föräldrars/vårdnadshavares nöjdhet och möjligheten att få välja förskola. Föräldrar/vårdnadshavare är mindre nöjda när de inte har fått en förskoleplats de har valt. Södermalms förskolor visar inget sådant samband. 7 Utvecklingsområden Den nya skollagen och den reviderade läroplanen innebär ett förtydligande av kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning, utvärdering och utveckling. I detta ingår att dokumentera dels verksamheten och dels barnens lek och lärande med hjälp av IT. Satsningen på att utbilda personalen genom PIM, Praktisk IT- och mediekompetens, som är en webbaserad praktisk utbildning, utvecklad av Skolverket har pågått under 2012 och fortsätter under För att höja medarbetarnas samlade kompetens satsar förvaltningen mycket på kompetensutveckling av både förskollärare och barnskötare. I den reviderade läroplanen har områdena matematik, teknik och natur förstärkts. Förvaltningen har i sina uppföljningar sett att personalen behöver få kompetensutveckling om hur man arbetar med matematik, natur och teknik med små barn. Det har också framkommit vid dialoger med förskolechefer. En samlad kompetensutvecklingssatsning inom dessa områden påbörjades 2012 och kommer att fortsätta Några förskolor har hyrt temalådor inom ramen för NTA, som står för Natur och Teknik för Alla. Temalådorna ger personalen möjlighet att arbeta laborativt med naturvetenskap och teknik. Förskolechefens ansvar har förtydligats i den nya skollagen och den reviderade läroplanen. Utifrån förtydligandena i styrdokumenten kommer förvaltningen på olika sätt ge förskolecheferna stöd i sin chefsroll och i det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen har, främst vid sina verksamhetsbesök, sett att förskollärarna behöver få fördjupade kunskaper framför allt om att analysera verksamhetens resultat, så att det leder till utveckling och kommer att erbjuda förskollärarna kompetensutveckling.

7 SID 6 (7) Kvalitetsarbetets genomförande Enligt skollagen ska huvudmän och förskoleenheter systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten och skapa rutiner och former för dokumentation av kvalitetsarbetet. Enhetsnivå Verksamheternas kvalitetsarbete genomförs genom att de skriver en verksamhetsplan samt följer upp, analyserar och bedömer sin måluppfyllelse tre gånger per år. Uppföljningarna dokumenteras i stadens ILS-webb. Förskoleenheternas kvalitetsarbete bygger på de uppföljningar och analyser som förskolechef och medarbetare gör tillsammans. I sitt arbete använder förskolorna GUF ett uppföljningsverktyg som tagits fram inom förvaltningen. Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Förskolorna använder det som underlag för att följa upp hur väl verksamheten når läroplanens målområden. Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation, stadens kvalitetsindikator och barnintervjuer. Utifrån GUF tar varje förskola fram inom vilka områden de behöver utveckla sin verksamhet och sammanställer det i en utvecklingsplan (VUP). För att komma fram till sina utvecklingsområden finns ett antal analysfrågor kopplade till GUF och VUP. Huvudmannanivå Organisation Inom nämndens organisation är avdelningschef för förskoleavdelningen ansvarig för att driva och leda det övergripande kvalitetsarbetet och fatta beslut om hur det ska genomföras. På enhetsnivå har förskolechefen det ansvaret. Arbetsformer Utifrån de nationella målen i läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 20, har nämnden i verksamhetsplanen fastställt egna mål och förväntat resultat för verksamhetsområdet. För att mäta måluppfyllelsen har indikatorer tagits fram. Indikatorerna mäter hur väl förskolorna bedömer att verksamheten når läroplanens målområden och föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet. Nämndens kvalitetsarbete genomförs genom att förvaltningen följer upp, analyserar och bedömer måluppfyllelsen tre gånger per år. Uppföljningarna dokumenteras i stadens ILS-webb. Kvalitetsarbetet bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsuppföljningar och vid dialogmöten med förskolechefer, stadens förskoleundersökning och statistikuppgifter.

8 SID 7 (7) Uppföljningarna och analyserna ger förvaltningen underlag för planering och prioritering av utvecklingsinsatser och kompetensutveckling av förskolechefer och personal. För att underlätta både förvaltningens och förskolornas analys av måluppfyllelsen har förvaltningen utarbetat ett underlag där förvaltning och enheter i diagramform kan jämföra olika resultat i förskolornas egna uppföljningar med föräldrarnas/vårdnadshavarnas uppfattning och andra bakgrundsfaktorer som till exempel sjukfrånvaro och medarbetarnas nöjdhet. Resultatdialoger För att kunna bedöma måluppfyllelsen på en övergripande nivå har förvaltningen återkommande dialoger med förskolecheferna om förskoleverksamheten. Varannan vecka hålls ett chefsmöte, avdelningschef och utvecklingsledaren träffar förskolechefer tillsammans med deras lednings- eller styrgrupper. Inför tertialrapport 2 har förvaltningen resultatdialoger med var och en av förskolecheferna där både ekonomi- och verksamhetsresultat tas upp. Förvaltningen tar del av alla förskoleenheters verksamhetsplaner och i dialogmöten mellan förskolechefer och förvaltningen diskuteras styrkor, svagheter och vad som behöver ändras i verksamhetsplanen. Förbättringar av kvalitetsarbetet I förvaltningens uppföljningar och utvärderingar av stadens förskoleundersökning och förskolornas egna uppföljningar framkommer att det finns variationer mellan förskoleenheternas resultat och måluppfyllelse liksom i likvärdigheten i deras egen bedömning. Ett stort utvecklingsområde som påbörjades 2012 och fortsätter 2013 är att ta fram kvalitetsparametrar, som utgör underlag/bakgrundsorsak till skillnaden i förskolornas måluppfyllelse, för att sätta in riktade insatser till förskolorna och därigenom öka likvärdigheten mellan förskolorna. Arbetet bidrar till att öka möjligheterna att kartlägga vilka olika förutsättningar som kan påverka förskolornas måluppfyllelse. Arbetet skapar också förutsättningar för att all personal i staben inom förvaltningens förskoleavdelning blir delaktiga i förskoleverksamhetens måluppfyllelse. Förvaltningen bedömer att detta utvecklingsarbete kan bidra till att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på både huvudmannanivå och enhetsnivå.