KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Transkript

1

2 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Förskoleverksamhet De kommunala förskolorna är till för barn i åldern 1-5 år vars föräldrar/vårdnadshavare förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa och aktivt söker arbete, eller till följd av barns egna behov av stöd. Verksamhetsområdet ansvarar också för den allmänna kommunala förskolan som vänder sig till alla 3-5-åringar. För föräldrar/vårdnadshavare som är hemma med sitt barn finns den öppna förskolan att besöka. Verksamheten är reglerad i första hand av skollagen och diskrimineringslagen Lagarna kompletteras med styrdokument och riktlinjer av olika slag. Förskoleverksamheten består av 15 förskoleenheter och 60 förskolor, en utökning med två förskolor under året, och sex familjedaghem. Varje förskoleenhet leds av en förskolechef. Inom förskoleenheterna finns någon form av ledningsgrupp, några förskoleenheter har utvecklingsledare/pedagogisk handledare, biträdande förskolechef eller delat ledarskap. För att barn i behov av särskilt stöd ska få den hjälp och det stöd de har rätt till finns en stödenhet som främst arbetar med att ge konsultativt stöd till personalen. Andel förskollärare uppgår till 42,7 procent, vilken är en minskning med 4,8 procentenheter från 2010 främst på grund av svårigheten att rekrytera förskollärare. Lediga tjänster tillsätts då med kvalificerade barnskötare. Det är ett prioriterat område att öka andelen förskollärare. Några åtgärder är bland annat att förskolorna tar emot studenter i deras verksamhetsförlagda del av utbildningen och att ha förskolor med så hög kvalitet att de är attraktiva att arbeta på. Antalet barn i stadsdelsområdets förskolor fortsätter att öka och 2011 var i snitt barn inskrivna i de kommunala förskolorna. Under 2011 ökade antalet barn med 180. Under perioden 2007 och framåt har barnantalet ökat med knappt 800 barn. Antal barn per anställd är 4,71 och i genomsnitt går det 14,51 barn per grupp. Barnen är under dagen indelade i mindre grupper utifrån intresse och behov. Kvalitetsarbetets innehåll Underlag/källor Stadsdelsnämnden har upprättat mål inom läroplanens fem målområden normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem samt samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem. Förvaltningens bedömning av måluppfyllelsen grundar sig på: Förskolornas verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser i ILS-webben

3 SID 2 (8) GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Ett verktyg där förskolorna kan mäta och följa upp hur verksamheten når läroplanens målområden Förskolornas självvärdering utifrån stadens självvärderingsunderlag avseende utveckling och lärande Stockholms stads förskoleundersökning Resultatdialoger med förskolechefer inför tertialrapport 2 och bedömning av förskoleenheternas verksamhetsplaner Dialoger med förskolechefer och medarbetare Verksamhetsbesök Statistik Externa granskningar som till exempel Skolinspektionen och stadens skolinspektörer (2011 har ingen förskola granskats) Övergripande bild av måluppfyllelsen Nämndens mål för verksamheten 2011 Barnen har grundläggande demokratiska värderingar Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Barnen är delaktiga och har inflytande Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Måluppfyllelsen är hög. Den under året gjorda förskoleundersökningen visar att föräldrarna/vårdnadshavarna överlag är nöjda med förskoleverksamheten. Mest nöjda är de med normer och värden. De är något mer nöjda i år när det gäller barns inflytande och samverkan med hemmet. Förskolans egna uppföljningar visar att barnen har en god grund för fortsatt utveckling, lek och lärande enskilt och i samspel med andra. Normer och värden Nämndens mål 2011: Barnen har grundläggande demokratiska värderingar Nämndens mål uppnås helt. Förskolan tar till vara och utvecklar barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Barnen visar ansvar och respekt för och solidaritet med andra människor. De visar också förståelse för att alla människor har lika värde. Förskolans egen uppföljning visar att barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. Föräldrarna/vårdnadshavarna är nöjda.

4 SID 3 (8) Utveckling och lärande Nämndens mål 2011: Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Nämndens mål uppnås delvis. Förskolan har en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala, språkliga och kommunikativa, matematiska, naturvetenskapliga och tekniska kompetens. Barnen visar förståelse för symboler och intresse för skriftspråk, lyssnar, berättar, kommunicerar och uttrycker sig i sång och drama och i bild och form. De mäter, bygger, skapar, experimenterar och konstruerar och förstår sambanden i naturen. Barnen tillämpar turtagande, samförstånd och ömsesidighet och fantiserar och engagerar sig i leken. De visar självkänsla och förmåga till empati. Förskolans egen uppföljning visar att barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Föräldrarna/vårdnadshavarna är inte lika nöjda som nämnden förväntade sig, även om majoriteten är nöjda. Barns inflytande Nämndens mål 2011: Barnen är delaktiga och har inflytande Nämndens mål uppnås helt. Barnen får alltefter deras sociala utveckling och förmåga ta ansvar för sina egna handlingar. Deras behov och intressen ligger till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Barnen gör aktiva val, de visar ansvar för sina handlingar och förskolans miljö, de deltar i samtal och framför sina synpunkter och de är delaktiga i gemensamma beslut. Förskolans egen uppföljning visar att barnen är delaktiga och har inflytande. Föräldrarna/vårdnadshavarna tycker också att barnen har inflytande. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Nämndens mål 2011: Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass Nämndens mål uppnås helt. Barnens övergång från förskola till förskoleklass är planerad och alla föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att delta vid överlämnandesamtal mellan förskola och skola. Föräldrar/vårdnadshavare erbjuds tillsammans med sitt barn ett avslutningssamtal på förskolan. Varje barn ska ha en dokumentation av vad förskolan har arbetat med, barnets behov och lärande. Föräldrarna/vårdnadshavarna tycker att deras barn är förberett inför övergången till förskoleklass. Personalen bedömer också att barnen är förberedda. Alla barn som deltog i vårens fokusgrupper visste att de skulle börja i förskoleklass till hösten och de allra flesta i vilken skola. Det tyckte att de fick leka i förskolan och att de hade lärt sig nya saker.

5 SID 4 (8) Förskola och hem Nämndens mål 2011: Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Nämndens mål uppnås helt. Förskolan har olika former för samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en god kommunikation med föräldrar/vårdnadshavare och är lyhörd för deras önskemål. Föräldrarna/vårdnadshavarna anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa. Analys av måluppfyllelsen Att dela in barnen i mindre grupper och att arbeta projektinriktat har visat sig vara framgångsrika arbetssätt i förskolan. Det möjliggör ökad måluppfyllelse utifrån läroplanens intentioner och ger barnen bättre möjlighet att komma till tals och bli bekräftade. Det ger också möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån egna behov och förutsättningar. Ett annat framgångsrikt arbetssätt är den så kallade föräldraaktiva inskolningen som ger föräldrar/vårdnadshavare en bättre inblick i verksamheten och därmed en större förståelse för den. Förvaltningens uppföljningar visar: Resultatet i förskolornas egna uppföljningar skiljer sig åt. Förskolorna måste arbeta för att få en mer gemensam bild av hur de tolkar barnens lek och lärande Föräldrarnas/vårdnadshavarnas bedömning varierar mellan förskolorna. De är nöjda inom några områden men inte inom andra, på en annan förskoleenhet är nöjdheten tvärt om. Det är svårt att utläsa någon systematik. Förskolan och föräldrarna/vårdnadshavarna bedömer måluppfyllelsen olika. Måluppfyllelsen är högre i förskolornas egna uppföljningar när det gäller utveckling och lärande samt barns inflytande än föräldrarnas/vårdnadshavarnas bedömning. För normer och lärande är det tvärt om. Samverkan och kommunikationen med föräldrarna/vårdnadshavarna ska stärkas. Det finns ingen överensstämmelse mellan höga resultat i förskoleundersökningen och höga värden i förskolornas egna uppföljningar Ett svagt samband mellan organisationsförändringar och föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet. På förskoleenheter som håller på att genomföra en förändring av sin organisation när förskoleundersökningen gjordes är föräldrarna/vårdnadshavarna inte lika nöjda. Det ska bli intressant vad resultatet blir i 2012 års förskoleundersökning

6 SID 5 (8) Det finns på alla förskoleenheter ett samband mellan föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet med samverkan med förskolan och NöjdFöräldraIndex (NFI) 1 Det finns ingen klar koppling mellan hög andel förskollärare och föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet. En orsak kan vara att barnskötarna har hög kompetens. Många föräldrar/vårdnadshavare svarar i förskoleundersökningen att de inte har fått välja förskola. Enligt f.d. Utrednings- och statistikkontoret (USK) finns det ett samband mellan föräldrars/vårdnadshavares nöjdhet och möjligheten att få välja förskola. På alla förskoleenheter är nöjdheten mätt genom NöjdFöräldraIndex högre än nöjdheten att ha fått välja förskola. På de förskoleenheter som har en mycket låg andel föräldrar/vårdnadshavare som svarar att de inte har fått välja förskola är de nöjdare än vad man kunde förvänta sig. I dialogmöten med förskolecheferna och medarbetarna har det framkommit att det finns behov av kompetensutveckling inom matematik, natur och teknik. Inom dessa områden är föräldranöjdheten lägre och många föräldrar/vårdnadshavare vet inte hur förskolan arbetar med detta. Slutsatsen av förvaltningens uppföljningar är att det finns variationer mellan förskoleenheternas resultat och måluppfyllelse liksom i likvärdigheten i deras egen bedömning. I nedanstående diagram redovisas i diagram 1 det samlade resultatet för alla förskoleenheter och i diagram 2 en jämförelse mellan alla förskoleenheter. Resultat alla förskoleenheter GUF Utveckling o lärande GUF Barns inflytande NFI Utveckling o lärande Normer och värden GUF Barns demokratiska värderingar Samverkan med hemmet Barns inflytande Diagram 1 1 NFI är ett sammansatt mått som baseras på frågorna: Om du tänker på ditt barns förskola i sin helhet hur nöjd är du då? Är ditt barns förskola lika bra som du hoppades på att den skulle vara? Tänk dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola kommer?

7 SID 6 (8) Jämförelse av resultat per förskoleenhet GUF Utveckling o lärande GUF Barns inflytande NFI Utveckling o lärande Normer och värden GUF Barns demokratiska värderingar Samverkan med hemmet Barns inflytande Diagram 2 Styrkor och svagheter Förskolorna är på god väg att implementera den reviderade läroplanen. Förskolornas gemensamma uppföljningsmaterial GUF bidrar till att diskussioner förs om läroplansområdena och att medarbetarna blir mer medvetna om sambandet mellan arbetsmetoder och resultatet för barnen. Diskussionerna hjälper också till att öka likvärdigheten att få en gemensam bild av barnens omsorg, lek och lärande i förskolan. En svaghet är att förskolorna har kommit olika långt här. Vissa förskolor har haft mer fokus på omsorg, vilket har inneburit att implementeringen inte har kommit lika långt. Förskolorna har blivit bättre på att låta barnens behov och intressen ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Förskolorna behöver däremot bli bättre på att reflektera tillsammans med barnen, att reflektera inom personalgruppen och att hitta arbetsformer och tid för detta. Förskolecheferna har mer insikt om sambandet mellan kompetensutveckling och resultat. De har en större medvetenhet när de låter sin medarbetare ta del av den kompetensutveckling som förvaltningen erbjuder. Även medarbetarna själva är mer aktiva att söka kompetensutveckling.

8 SID 7 (8) Kvalitetsarbetets genomförande Förvaltningen har en vision för Södermalms kommunala förskolor. Utifrån visionen har nämnden i verksamhetsplanen antagit mål och förväntat resultat för verksamhetsområdet. För att mäta måluppfyllelsen har indikatorer tagits fram. Indikatorerna mäter hur väl förskolorna bedömer att verksamheten når läroplanens målområden och föräldrarnas/vårdnadshavarnas nöjdhet. Förvaltningen följer upp måluppfyllelsen tre gånger per år i tertialrapport 1, i tertialrapport 2 och i verksamhetsberättelsen i ILSwebben. Uppföljningen bygger på de uppgifter som kommer fram i förskolornas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som till exempel förskoleundersökningen och statistik. Inför tertialrapport 2 har förvaltningen resultatdialoger med var och en av förskolecheferna där både ekonomi- och verksamhetsresultat tas upp. För att ta reda på hur förskolorna når läroplanens målområden finns ett verktyg där förskolorna mäter och följer upp verksamheten, GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Utifrån GUF tar varje förskola fram inom vilka områden de behöver utveckla sin verksamhet och sammanställer det i en utvecklingsplan (VUP). För att komma fram till sina utvecklingsområden finns ett antal analysfrågor kopplade till GUF och VUP. Ett annat uppföljningsverktyg är förskolornas självvärdering utifrån stadens självvärderingsunderlag avseende utveckling och lärande. Mätningarna sker två gånger per år. Förvaltningen samlar in förskolornas resultat och sammanställer dem. För att underlätta både förvaltningens och förskolornas analys av måluppfyllelsen har förvaltningen utarbetat ett underlag där det i diagramform går att jämföra olika resultat i förskolornas egna mätningar med föräldrarnas/vårdnadshavarnas uppfattning och andra bakgrundsfaktorer som till exempel sjukfrånvaro och medarbetarnas nöjdhet. Förskoleenheterna skriver verksamhetsplan och följer upp verksamheten i tertialrapport1, i tertialrapport 2 och i verksamhetsberättelsen i ILSwebben. Inom många förskolor har varje arbetslag en arbetsplan i hur arbetssätten med barnen sker. Förvaltningen tar del av alla förskoleenheters verksamhetsplaner och i dialogmöten mellan förskolechefer och förvaltningen sker en återkoppling på styrkor, svagheter och vad som behöver ändras i verksamhetsplanen. Utvecklingsområden Förvaltningen bedömer att det finns en bra struktur i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Allt kan bli bättre och detta arbete kommer att fördjupas. Den nya skollagen och den reviderade läroplanen innebär ett förtydligande av kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning, utvärdering och utveckling. I detta ingår att dokumentera dels verksamheten och dels barnens lek och lärande med hjälp av IT. Satsningen på att utbilda medarbetare genom

9 SID 8 (8) PIM, Praktisk IT- och mediekompetens, som är en webbaserad praktisk utbildning, utvecklad av Skolverket, fortsätter Förvaltningen såg vid sin genomläsning av förskoleenheternas verksamhetsplaner att de olika delarna i det systematiska kvalitetsarbetet inte riktigt hängde ihop, den röda tråden saknades. Under 2012 kommer delar av chefsmötena ägnas åt att arbeta med detta och därigenom stärka förskolecheferna i deras kvalitetsarbete. Förvaltningen kommer under 2012 att arbeta med riktade insatser till de förskoleenheter som har låga målvärden. För att höja medarbetarnas samlade kompetens satsar förvaltningen mycket på kompetensutveckling. Det har i olika uppföljningar framkommit att det finns ett behov av att öka medarbetarnas kunskaper om vad som krävs för att barn ska öka sin förståelse inom matematik, natur och teknik års kompetensutveckling kommer att fokusera på dessa områden. Några förskolor kommer att hyra temalådor inom ramen för NTA står för Natur och Teknik för Alla. Det ger pedagogerna möjlighet att arbeta laborativt med naturvetenskap och teknik Olika uppföljningar visar att personalen och föräldrarna/vårdnadshavarna har olika uppfattningar om barns lek och lärande. För att få en mer gemensam syn ska samverkan och kommunikationen med föräldrarna/vårdnadshavarna ska stärkas.