ITIS-redovisning Barnskolan Riddarskölden, Fjälkinge Höstterminen 2000 1 Kerstin Magnusson Kerstin Plantin Git Åkesson
Innehållsförteckning Presentation sid. 3 Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 3 Pedagogiska mål sid. 4 Tillvägagångssätt sid. 4 Resultat sid. 8 Diskussion sid. 9 Framtiden sid. 12 Litteraturlista sid. 13 2
Presentation. Vi som arbetat med Riddarsköldens miljöprojekt kommer från Fjälkinge skola, klass 0-2 d. Det är Kerstin Magnusson, lågstadielärare, Git Åkesson, fritidspedagog, Kerstin Plantin förskollärare och 27 barn i åldern 6-9 år. Vår skola ligger 1 mil från Kristianstad och har ca 500 elever i klasserna 0-9. Vi i vårt arbetslag arbetar åldersintegrerat med ett temainriktat arbetssätt. Vårt miljöprojekt räknar vi ska vara i ett år, kanske längre om intressanta frågeställningar kommer upp. Inledning. Riddarsköldens miljöprojekt startade när det visade sig att barnen hade många funderingar och frågor kring det här med skräp. Är det då möjligt att få 6-9 åringar att förstå och redan nu bli intresserade av miljöfrågor, tänkte vi. Kan de begripa de komplexa samband och kretslopp som miljön innebär? Blir de mer rädda om naturen och vår miljö i framtiden om vi börjar redan nu? Bakgrund Tankar och funderingar om nedskräpning kom upp i vår klass under hösten -99, när vi städade skolgården. Hur skulle det se ut om alla människor bara slängde sitt skräp ut i naturen och bara lät det ligga? Vill vi ha det så? Vad händer med det skräp som blir liggande i naturen? Detta beslutade vi oss för att ta reda på. På så sätt startade Riddarsköldens miljöprojekt. Tillsammans med barnen ville vi uppleva, experimentera och diskutera om vår miljö- barnens framtid. Ordet miljö är svårt att greppa för våra 6-9 åringar, det måste vara mer konkret, något man kan ta i. Därför kändes det naturligt att utgå från vårt skräp på skolgården. Från natur och miljökurser vi deltagit i tidigare hade vi mycket litteratur som kändes användbar, ( se litteraturlista). Vi anmälde oss till ITiS-projektet mycket för att vi behövde lära oss mer om datoranvändning och annan informationsteknik i skolarbetet och förstod då att vi hade ett passande tema i vårt miljöprojekt och arbetet med nedbrytare som redan kommit igång i vår klass. I detta tema fanns också möjlighet att använda barns kreativitet och fria skapande, använda olika material och uttryckssätt för att beskriva sina tankar, vilket alltid varit viktigt i vår undervisning. Pedagogiska mål 3
Vi vill göra barnen medvetna om miljö och miljövård. Vi vill utgå från barnens tankar och utmana dem i deras tänkande. Vi vill tillsammans med barnen utöka och fördjupa våra kunskaper om hur IKT kan vara användbart som hjälpmedel i vår undervisning. Vi vill ha med det fria skapandet och barnens kreativitet i vårt miljöarbete. Tillvägagångssätt När vi hösten 2000 startade vårt ITiS- projekt fick vi börja med att informera våra nya sexåringar om vårt projekt. Hösten 1999 när vi samlade skräp på skolgården kom frågan upp vad händer om allt skräp bara får ligga kvar ute i naturen. Vi beslöt att ta reda på det. Vi bestämde oss för att gräva ner lite sopor insydda i plastnät. Detta för att vi lättare skulle hitta soporna igen. I näten fanns t.ex. äppelskrutt, bananskal, del av konservburk, olika plastmaterial och olika papper. Skräpnäten grävdes ner på vårt naturställe Lilles backe. Då vi ville utgå från barnens tankar måste vi ta reda på dessa. Detta gjorde vi genom att barnen fick rita och skriva vad de trodde skulle vara kvar i nätet efter ca ett år. Detta kallar vi barnens hypoteser. Våra nya sexåringar diskuterade detta i sin grupp och en vuxen skrev ner deras tankar. Genom olika kurser vi gått hos Kristianstads Naturskola har vi gjort deras honnörsord till våra. Nämligen att det är viktigt för barn i sina naturstudier att få: uppleva upptäcka fördjupa presentera Dessa honnörsord är viktiga inte bara när man studerar naturen utan kan gälla all annat temaarbete också. Vi åkte tidigt på höstterminen ut till Lilles Backe och upplevde och upptäckte bl. a. om våra skräpnät. Nu kunde de se om deras hypotes från förra hösten stämde. Om inte. Varför då? Barnen ändrade sina uppfattningar och kom med nya hypoteser. Flera av barnen hade trott att äppelskrutten och bananskalet skulle vara kvar bland soporna. Det var de inte. I skräpnäten fanns nu också daggmaskar. Några barn sa spontant att maskarna hade ätit upp äppelskrutten. Vi beslöt oss för att börja med att ställa följande fråga till barnen. Vad har hänt med det som försvunnit från våra skräpnät? Barnen ritade och skrev ner sina hypoteser. De som inte kunde skriva berättade för oss vuxna om sin bild så skrev vi. 4
Många barn skrev att maskarna hade ätit upp äpplet och bananskalet, men hade ingen koppling till att det kunde bli ny jord. Någon trodde att maskarna tog hem äpplet till sitt bo för att ha det mysigt. Några barn hade kretsloppet helt klart för sig. Att maskarna hade med försvinnandet att göra trodde nästan alla. Då många inte visste på vilket sätt maskarna var inblandade bestämde vi tillsammans med barnen att starta en maskodling i klassrummet för att kunna ta reda på vad som händer. Barnen skulle ta maskar med sig hemifrån. Efter lite diskussion la vi dit som mat till maskarna äppelskruttar och lite olika sorters löv och även löv i olika färger. Som jämförelse gjorde vi en liknande odling fast utan maskar. Nu var det vänta och se och kontinuerligt kolla vad som hände. Under tiden ville vi fördjupa våra kunskaper om daggmaskar. Vi hade en gemensam samling då vi tog reda på vad gruppen redan visste om maskar och även vad de ville ta reda på om dem. Barnen kom med förslag var vi kunde hitta dessa fakta. Det blev de vanligaste sätten, leta i böcker i klassrum, på biblioteket och kolla på böcker hemma. Vi vuxna föreslog att vi kunde leta fakta ute på internet också. Återigen började vi med att barnen fick uppleva och upptäcka. De undersökte daggmaskar med sina sinnen - syn, lukt, känsel och hörsel. De använde också förstoringsglas och mikroskop. Vi gjorde även enkla försök som hur maskar reagerar på salt och surt. När vi skulle söka fakta på internet var vi tre vuxna, hela barngruppen och vi hade fem datorer. Vi utgick från de vanligaste sajterna som t.ex Evreka, Lycos och Yahoo. Vi fick inte många träffar. Nu var det dags för barnen att dokumentera och presentera sin fakta om daggmaskar. Alla ritade och skrev efter sin förmåga. Många barn ritade i sina dokument att masken bajsar jord. Att bajs förknippades med mänskligt bajs av många barn förstod vi tydligt av allt fnissande. Därför gick vi ut med burk och sked och letade maskbajs på gräsmattan. Det var ingen av barnen som visste att de små krulliga jordhögarna på gräsmattan var maskbajs. Inte ens de som verkade ha kretsloppet klart för sig när vi började. I några barns hypoteser fanns tankar om att gråsuggor kunde ha hjälpt till att äta upp äppelskrutten, därför började vi att arbeta med gråsuggor och tusenfotingar också. Vi gick ut och letade upp djuren på skolgården. Vi upplevde och upptäckte. Sedan fördjupade vi kunskaperna genom att undersöka dem på liknande sätt som vi gjort med daggmaskarna. Men denna gång fick barnen också en samling frågor som de kunde utgå ifrån. Frågorna var t.ex. Hur ser du vad som är fram och bak på djuret? Ser du några ögon? Hur fort rör den sig? När vi denna gång skulle söka fakta på internet var inte hela barngruppen med utan vi 5
valde ut några av de läskunniga barnen. Vi använde oss av två datorer och en vuxen som hjälpte till. Det fanns inte mycket på internet om mångfotingar men några träffar fick vi. Barnen dokumenterade och presenterade sina fakta. De bestämde själv om de vill arbeta med gråsuggor eller tusenfotingar. Vi startade även en liten gråsugge- och tusenfotingsodling i klassrummet. De åldersblandade familjegrupperna ville även undersöka lite närmare vad gråsuggor föredrar att äta. Det blev tillsammans med fröknarnas försöksburkar till nio försök. Försöken kunde vara att kolla om gråsuggor föredrar äpple före päron, eller om de gillar boklöv mer än lönnlöv, eller om de föredrar en speciell färg på lövet. Grupperna hade hypoteser om vad som skulle hända. Efter tre veckor avslutades försöken. Resultaten dokumenterades och barnen fick jämföra med sina hypoteser. Vi försökte tillsammans förklara resultaten. För att utveckla vårt arbete med nedbrytarna var det naturligt att från mask- och mångfotingodlingarna starta en kompost i större skala hemma vid skolknuten. Vi behöver jord till vårt blomsterland. Kan vi och nedbrytarna ordna det? Komposten har precis startats och vi hjälps åt att mata den. Vi försöker alltid integrera så många ämnen som möjligt i våra tema. Under tiden vi arbetade med maskarna skrev barnen tillsammans i sina familjegrupper maskdikter. Barnen illustrerade sin dikt och någon i gruppen fick renskriva. Några av barnen skrev också ut gruppens dikt på datorn. Ett av våra mål var att det fria skapandet skulle ha en framträdande plats i vårt projekt. Förutom att barnen alltid skapade sina egna bilder i sina faktablad arbetade vi på andra sätt också. När vi kom hem från vår utflykt till Lilles Backe gjorde barnen tillsammans en stor bildtavla om oss och våra skräpnät. De målade också fantasimaskar som de redan innan de började måla fick klart för sig att skulle användas till masksagor. De som inte kunde skriva berättade för oss vuxna och vi skrev åt dem. De äldre barnen skrev sedan ut sina sagor på datorn. Detta gäller för sjuoch åttaåringarna. Våra sexåringar hittade på en saga tillsammans en vuxen. Barnen illustrerade sagan. Med gråsuggorna arbetade vi tredimensionellt. Barnen presenterades ett bord med många olika material och kunde med hjälp av detta skapa sina egna gråsuggor. Innan denna ITiS- del av vårt miljöprojekt avslutades fick barnen rita och skriva svar på samma fråga som vi inlett vårt arbete om nedbrytare. 6
Vad har hänt med det som försvunnit från våra skräpnät? Nu kunde vi jämföra och se om det skett någon förändring i barnens tankar om nedbrytning efter vårt arbete i klassen. Vårt ITiS- projekt ska presenteras på en hemsida som ligger på vår server. Eventuellt ska den läggas ut på Fjälkinge skolas hemsida. Barnen tog en del av bilderna till vårt arbete med digitalkamera. Vidare skrev de bildtexter och la in dem på hemsidan. Arbetet ska även presenteras med en utställning i klassrummet. 7
Resultat. Att våra barn är engagerade i miljön runt omkring oss mycket mera nu är väldigt uppenbart. De iakttar hur andra gör, berättar om sådant de sett som är fel. Vi märker ett helt annat engagemang när det gäller skräpplockning och sopsortering. De anser det viktigt. Ett annat mål var att utgå från barnens tankar och utmana dem i deras tänkande. De flesta ritade och skrev vad de trodde skulle hända men så fanns det några som hade svårt att berätta vad de tänkte.det var bättre och tryggare att snegla på grannen och rita likadant. Att arbeta med hypoteser är en metod som är väldigt spännande och det var en av anledningarna till att vi valde just detta sätt. Det framgår av barnens arbete att de som tidigare inte förstått sammanhanget med nedbrytare har ändrat uppfattning. Dock inte alla. Vi hade också som mål att bli bättre på datoranvändning, för egen del och tillsammans med barnen. Och vi har verkligen jobbat med denna delen både av intresse och för att vi vet att datorer behövs och kommer att användas mer och mer i skolan, och det vore bra att kunna mer än våra elever. Vi har blivit betydligt bättre och säkrare på att själva använda datorer. Men mycket datorstrul har gjort att vi inte kom så långt som vi önskat med elevernas medverkan i hemsidesarbetet. Tillsammans med barnen blev det endast enklare sökningar på internet. Det var svårt att hitta lämpliga sajter för barn med begränsad läsförmåga. Att skriva och dokumentera på datorn har våra barn gjort redan tidigare och gjorde även så på vår hemsida. De använde också digitalkameran vid några tillfällen. I en barnskoleklass arbetar man mycket med bilder som illustrationer och innan man kommit igång att läsa och skriva själv är bilden uttrycksmedlet. Vår verkstad har vi använt till fritt skapande. Vi har använt många olika material och tekniker för att förstärka det barnen upplevt och upptäckt. 8
Diskussion Det kan tyckas enkelt att få barn att prata om hur de funderar och tänker om saker och företeelser i sin omgivning. Och det är det för det mesta. Barn idag är ofta frimodiga och utåtriktade och har åsikter och synpunkter om det mesta, men den lilla klick som alltid tvekar och hellre sneglar på grannen och gör likadant, finns i varje klass eller grupp. Är det så att de är ovana vid att någon frågar om just deras åsikter och tankar eller tror de att deras uppfattningar inte duger eller tror de att det finns ett rätt eller fel som de måste klura ut? Kanske ska vi intervjua dessa barn enskilt för att få reda på deras föreställningar och tankar. De barn som inte kunnat visa i sina dokument att de ändrat uppfattning, har de inte förstått sammanhanget just nu, är de inte mogna för denna sortens resonemang? Trots allt har vi kanske väckt en del tankar som gör att de förstår senare, kanske när komposten visar resultat. Vi vuxna pratar ofta väldigt abstrakt och barnen ger intryck av att förstå, men om du frågar närmre har de inte alls samma tolkning som du. Att vara så konkret som möjligt är ett måste. Barn skall helst uppleva med alla sina sinnen för att kunna förstå på djupet och därför blev våra honnörsord... Upptäcka - Uppleva - Fördjupa - Presentera det som vi ständigt återkom till i våra planeringar och diskussioner. Att det är viktigt att med egna ögon uppleva och upptäcka såg vi många gånger och särskilt tydligt när vi läste i böcker om maskar och såg bilder om maskbajs. Det var inte förrän vi gick ut på gräsmattan och letade upp de där små krulliga maskbajshögarn, som de förstod vad vi menat. Nu kunde de också lukta på det och upptäcka att, det luktade ju inte som människobajs utan som riktig jord. De flesta hade sett de där högarna förr men aldrig funderat varför de fanns där på gräsmattan och att göra en ny upptäckt är alltid roligt, det märktes. Våra experiment i klassrummet var nog lite väl storslagna, så det kommer att ta lite längre tid än vi trodde att se hur maskarna bryter ner löven helt till jord och dessutom rör om i akvariet så vi kan se att sanden och jorden blandas. När det gäller miljöaspekten hoppas vi att barnen så småningom ska förstå och bry sig om att även de minsta och obetydligaste djur är viktiga för vår jord och dess framtid. 9
Vi hoppas att när vi sedan arbetar vidare med vårt tema om miljön, nya frågor leder in på t.ex. miljögifter och miljöförstöring. Lite har de redan förstått av de experiment vi gjorde med maskarna, och att vi då kan diskutera med barnen vad de kan vara med och göra för vår miljö - deras framtid. Arbetat med vår hemsida har gett oss mest bekymmer, men där har vi nog utvecklats mest under detta projektet. Och att vi tre kvinnor har lyckats klara detta helt på egen hand känns som en stor triumf. Vi har dessutom haft många givande och roliga diskussioner kring datorers vara och inte vara under arbetets gång. Kommer nu vår hemsida, som presenterar vårt arbete tillsammans med barnen om vår miljö och vårt skräpexperiment, ut på internet så kanske andra klasser har liknande arbeten på gång och vi kan utbyta erfarenheter över nätet. Kanske några blir så intresserade att de startar något liknande. Det är alltså på den datatekniska sidan vi utvecklats mest under ITiS. Vi skulle förmodligen inte gett oss tid till detta arbeta med en hemsida om vi inte fått resurser genom ITiS-projektet. Tänk vad man kan lära genom alla misstag. Det allra viktigaste: Ge aldrig ge upp! Trots strejkande datorer, kameror i golvet, scannade bilder som tagit för stort minne, bilder som hamnar på helt fel plats m.m., så har vi startat något, som vi känner kommer att växa i vårt arbetslag. Att söka fakta på Internet är inte särskilt lätt tillsammans med barn med begränsad läsförmåga. Texterna är alldeles för svåra och att bedöma dess tillförlitlighet är omöjligt för dessa barn. Men vi hoppas att de på egen hand ska kunna lägga in sina bilder och berättelser. Tänk att säga Vad fint, den bilden kan du scanna in i datorn och lägga i din mapp Utopi? Nej inte efter ITiS. Med ett tema som Miljö och natur har det inte varit svårt att hitta uppslag till fritt skapande. Naturen kan erbjuda så mycket material som man själv får vara med och samla in. Det ger samtidigt möjligheter till många diskussioner om olika växter, djur och andra företeelser i naturen som intresserar barnen. Undringar som vi sedan kan bygga vidare på i vårt fortsatta projekt. Vi har en verkstad i våra lokaler där vi arbetat på olika sätt och med olika material och olika tekniker för att åskådliggöra det vi varit med om och lärt oss. 10
Barnen har varit väldigt engagerade och intresserade i allt som rört projektet. Har det berott på ämnet eller har det att göra med våra många gånger fördjupade diskussioner om hur vi skulle lägga upp projektet och de nya insikter om hur vi skulle få alla sidor av våra pedagogiska mål att finnas med? I början av projektet hade vi alla olika föreställningar om hur arbetet skulle bedrivas. Därför hade vi många diskussioner innan vi hade en gemensam uppfattning. Det var nyttiga diskussioner som kändes som en utveckling för hela arbetslaget, vi diskuterade och vädrade åsikter som vi inte pratat om tidigare. Vi har många olika erfarenheter från tidigare och har ju olika yrkesbakgrunder som vi arbetet med att förena sedan vi kom med i barnskoleprojektet. Vi är också väldigt glada över vår skolbibliotekarie, som egentligen inte varit engagerad i vårt ITiS-projekt men på eget bevåg letat litteratur om våra maskar och gråsuggor och varit till stor hjälp. Ledningen i vår enhet har också ställt upp på alla möjliga sätt för att vårt arbete skulle leda till utveckling och ge oss nya insikter. Support och uppskattning är nog så viktigt i det ibland stressiga arbetet med att utveckla arbetet bland våra barn i det relativt nya begreppet barnskola, där det i vår klass sträcker sig i åldrar från 6-9 år. Innan vi startade med vårt ITiS-projekt var de flesta av oss helt övertygade om att ITiS, det handlar enbart om datorer och datoranvändning i undervisningen. Och hur skulle det gå till hos oss, som hade så många barn som ännu inte kunde läsa eller skriva. Ja, det var den stora frågan. På det första seminariet i augusti skulle vi få svaret, trodde vi. Trevligt att träffa så många lärare från olika stadier och diskutera olika projektideer, men de flesta arbetade med äldre elever och kände inte våra problem. Föreläsningarna sa inte så mycket hellre och förevisningarna av redan klara projekt, ja de visades förstås med datorns hjälp. När vi var på Önnestads visning så tipsade de om en speciell bok, som hjälpt dem. De hade haft liknande frågor som vi i början. Boken var Ann Catrin Johanssons IT för barn, och att läsa den var som en befrielse, äntligen någon som sa att IT i skolan är så mycket mer. Informationsteknik är också kamera, TV, radio, video, film, bibliotek, tidningar, bilder, scanner m.m.då ljusnade det betydligt, för allt detta kände man igen, datorn var bara en del av projektet. Vi rekommendera alla som ska starta att läsa den. Och tack Önnestad för tipset. 11
De övriga seminarierna, föreläsningarna och träffarna med handledaren har gett ytterligare stöd i det fortsatta arbetet med projektet. Att träffas med jämna mellenrum och ta del av andras problem och glädjeämnen med deras projektutveckling har ibland gett nya infallsvinklar och tips.föreläsningarna har fått oss att se på datoranvändningen i skolan med nya öppnare ögon. Framtiden. Nu när en del av skräpet vi grävt ner på Lilles Backe är borta och nedbrytarna gjort sitt jobb, är det dags att fundera över vad vi skall göra med det som inte försvann. Metallburken, glasbiten, plastbiten, mjölkpaketen, godispappret m.m. Jo vi gräver upp det igen och går till soppsorteringen på skolan. Men vart tar det vägen sedan? sopbilen? - soptippen? - återvinningsstationen? Det finns många nya frågor och uppslag att arbeta vidare med. Vad är vi mest nyfikna på att veta mer om? All rök som fabriker spyr ut, avgaser som bilar släpper ut. Försvinner det ut i rymden, så vi slipper det? Nya hypoteser, experiment och upplevelser väntar. Är det sant som det sägs Ingenting försvinner allting finns kvar, men var? Har vi blivit något klokare? Ja en liten del om natur och miljö har vi lärt oss men framförallt vi har lärt oss hur och var man kan få svar på sina frågor. Fjälkinge 2000-11-28 Kerstin Magnusson Kerstin Plantin Git Åkesson 12
Litteraturlista. ITiS studiematerial Bodil Jönsson- Karin Rehman Den obändiga söklusten Elisabeth Doverbring - Ingrid Pramling (1985 ) Att förstå barns tankar Ann Catrin Johansson ( 1997 ) IT för barn Karl-Gustav Björk - Inger Hallbäck ( 1994 ) Källsortera och kompostera Claes Malmberg - Anders Olsson (1997 ) Miljömosaik Naturligtvis Kjell Persson - Claes Malmberg - Anders Olsson ( 1992 ) Myllrande mångfald Ulla Ekström - Anders Szczepanski Nycklar till naturen Germund Sellgren ( 1996 ) Naturskola Med liv och lust Claes Malmberg - Anders Olsson ( 1995 ) Miljöperspektiv - Naturligtvis 13