VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera och förebygga urinretention Behandling av urinretention och urininkontinens Urinkateter på strikt indikation Omvårdnad och dokumentation Diagnosticering och behandling av VUVI
Vårdrelaterad urinvägsinfektion En vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en infektion som patienten fått i samband med sin sjukhusvistelse och eller i samband med kateterbehandling Definition Symtomgivande bakteriuri -48 timmar eller senare efter inskrivning eller -Hos patienter med KAD eller -Efter katetrisering av urinvägarna
Vårdrelaterad urinvägsinfektion Den vanligaste VRI patienterna drabbas av. VUVI, lunginflammation och infektioner i hud och mjukdelar står tillsammans för över hälften av alla VRI. VUVI tillhör en av de allvarligare infektioner en patient kan drabbas av. (sepsis, pyelonefrit)
Bakgrund VUVI Andel VUVI av alla vårdrelaterade infektioner: - inom akutsjukvården 25-30 % - inom geriatrik, rehab och äldreboende 55 % Behandling med KAD orsakar 80 % av VUVI Vid VUVI är risken för urosepsis 1-5 % som medför ökad morbiditet och mortalitet (Saint 2000). VUVI leder till 1-5 dagar längre vårdtid
PPM-mätning i Landstinget i Värmland I Landstinget i Värmland drabbas ca 500 patienter per år av en undvikbar infektion. I Landstinget i Värmland vårdas 45 patienter varje dygn för en VRI. Den uppskattade kostnaden för vårdrelaterade infektioner i LiV är ca 24 miljoner kronor per år.
45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel med urinvägskateter Div. opererande VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec 2012 2013 januari 2013 Februari PPM-VRI VT13 2013 april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14 Andel med urinvägskateter
20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Andel med urinvägskateter Div. medicin VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec 2012 2013 januari 2013 Februari PPM-VRI VT13 2013 april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14
120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Andel med urinvägskateter SiT VRI Jan 12 VRI Feb 12 PPM-VRI VT12 VRI Apr 12 VRI Maj 12 VRI Juni12 VRI juli 12 VRI aug 2012 VRI sep 12 PPM-VRI HT12 VRI Nov 2012 VRI Dec 2012 2013 januari 2013 Februari PPM-VRI VT13 2013 april Maj2013 juni13 juli13 aug13 sep13 PPM-VRI HT13 nov 2013 dec 13 jan 14 feb 14 PPMVRIVT14 apr 14 maj 14 jun 14 aug 14
35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel urinvägskatetrar i LiV 2012 2013 2014
35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Andel urinvägskatetrar Sjukhuset i Arvika 2012 2013 2014
Mål Förstå betydelsen av att förebygga VUVI. Kunna identifiera riskgrupper för VUVI. Vidta adekvata åtgärder för att minimera risk för VUVI.
Varför är det viktigt att följa åtgärderna? VUVI leder till ökad sjuklighet, förlängd vårdtid, ökade kostnader och ökad dödlighet VUVI är orsak till många antibiotikakurer och driver därför på utvecklingen av antibiotikaresistens Hantering av infekterad urin innebär ökad risk för spridning av resistenta bakterier
Styrande regelverk Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Trädde i kraft 1 jan 2011 SOSFS 2007:19: Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården m.m.
Att bara mäta räcker inte längre. Vården måste använda resultaten från mätningarna för att göra vården säkrare. SKL Statens kommuner och landsting Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland
Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland
Hur undviker vi VRI? Tidig identifiering av riskpatient Basala hygienrutiner Följsamhet till rutiner ex. SKL:s åtgärdspaket. God handhygien Rationell antibiotikabehandling
En grundstomme för alla åtgärdspaket är hur viktigt det är att följa basala hygienrutiner och klädregler, som reglerar klädsel och hygien för personalen i hälso- och sjukvården. Om dessa regler följs, minskar risken för smittspridning. SKL Statens kommuner och landsting
Obligatoriska åtgärder VUVI Identifiera patient med risk för VUVI Förebygga och diagnostisera urinretention. Behandla urinretention korrekt Utred urininkontinens Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter ordination av läkare Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter Dokumentera i patientens journal Gör en korrekt diagnostik Ge korrekt behandling
Förhindra VUVI genom nedanstående punkter 1. Identifiera patient med risk 2. Diagnostisera och förebygga urinretention 3. Behandling av urinretention 4. Urinkateter/kvarkateter på strikt ordination
Förhindra VUVI forts 5. Omvårdnad och dokumentation 6. Diagnostisering och behandling av VUVI 7. Utredning och behandling av urininkontinens
1. Identifiera patienter med risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Ofullständig blåstömning. Urininkontinens Övriga
Ofullständig blåstömning Neurogena sjd; MS, Parkinson, Stroke Neurogena skador; förvärvade, medfödda Anatomiskt hinder i urinröret Framfall Blåsdivertiklar Postoperativt Post partus Läkemedel Smärta Förstoppning Sänkt medvetande
Övriga tillstånd som ökar Svår sjukdom, intensivvård Undernäring Nedsatt immunförsvar Menopausala kvinnor Antibiotikabehandlade patienter Diabetes
2. Diagnostisera och förebygg urinretention Urinretention differentialdiagnos vid buksmärta
Akut urinretention Oförmåga att tömma urinblåsan. Ger oftast smärta i urinblåsan.
Kronisk urinretention Ofullständig blåstömning Ingen smärta över urinblåsan Mer än 300 ml i residualurin Medför ökad risk för asymtomatisk bakteriuri och UVI Ökad risk för urininkontinens
Förebygga övertänjning av urinblåsan Systematisk övervakning med bestämda tidsintervaller minskar risken för urinretention Residualurinkontroll genom ultraljud eller intermittent kateterisering
Optimering av blåstömning och miktionsmönster förebygger urinretention Tömma urin blåsan sittande eller stående. Toalettbesök i avskildhet. Regelbundna toalettvanor vid nedsatt känsel i urinblåsan. Assistans vid toalettbesök hos dementa eller förvirrade patienter.
forts. Regelbunden miktion Schemalagda toalettvanor Vaneträning Relaxerad tömning Framåtlutad ställning Dubbel voiding Förebygg förstoppning
3. Behandla urinretention korrekt 1. Optimera egen blåstömning Kateterisera vid residualurin >400 ml 2. RIK ren intermittent kateterisering 3. Suprapubiskateter 4. Kvarkateter via urethra Utvärdera behovet av kvarkateter dagligen RIK och suprapubiskateter ger färre komplikationer än kvarkateter urethralt
Intermittent katetrisering golden standard Mindre urinvägsinfektioner Ökad kontinens Bibehålla normal blåskapacitet Minskad risk för njurdilatation
4. Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter ordination av läkare Innan kvarkateter sätts ska värdering av andra alternativ gjorts En läkare ska ha bedömt att patientens tillstånd kräver kvarkateter Ordinationen ska innehålla typ av kateter, plan för behandlingstid
Ansvarsförhållanden Verksamhetschef Avdelningsläkare/ PAL Avdelningschef Sjuksköterska Undersköterska med delegat Undersköterska utan delegat
5. Ge korrekt omvårdnad och dokumentation till patienter som behandlas med urinkateter Personal som sätter urinkatetrar ska ha reell och formell kompetens Kateter och hjälpmedelsval Hålla sig uppdaterad vad gäller nya rön Öppen kateter eller ventil
Forts omvårdnad Urinuppsamlingspåsar Blåsträning Blåssköljning Patient och anhöriginformation Vid kateterdragning
Dokumentation (enl SOSFS 2005:24) Ordinerande läkare Indikation Beräknad behandlingstid Beräknad liggtid Insättningsdatum Katetersort, Ch och längd Typ av vätska och volym i kateterkuff Patientens upplevelser Evt problem vid katetersättningen Ventil Urinuppsamlingspåsar
6. Gör en korrekt diagnostik och behandling VAD ÄR VUVI? SYMTOM VID VUVI VID MISSTÄNKT VUVI - Alltid urinodling - Endast urinsticka på läkarordination
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED KORREKT DIAGNOSTIK? - Ökad risk för resistensutveckling. VAD ÄR ABU?
Ge korrekt behandling Antibiotika Behandlingstid Varför är det viktigt med rätt behandling?
7. Utred och behandla urininkontinens korrekt Orsak till inkontinens. Ev. bakomliggande sjukdomar Oförmåga att tömma urinblåsan
Behandling av urininkontinens - Toaletträning - Bäckenträning - Blåsträning - Läkemedel - Operationer
Inkontinensskydd Hjälpmedel ska utprovas individuellt. Utredning och behandling viktigt.
Förebygg VUVI! Basala hygienrutiner är A och O Undvik KAD- intermittent tömning är bättre Kort KAD-tid Slutet urinuppsamlingssystem Optimera blåstömning (följ effekten av bladderscan)
Tack för uppmärksamheten!