Realgymnasiet i Borås Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Läsår: 2014/2015
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Carina Ljung. Vår vision Skolans vision är: Medarbetare och elever skapar framtidens skola tillsammans. Lärande är ett föredöme inom svensk skola avseende kvalitet, varumärke, lönsamhet och tillväxt. Och vårt uppdrag är: Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Känslan vi vill förmedla till våra elever är: Mina lärare ser mig, ger mig uppmuntran och stöd och tillsammans ser vi till att jag får det jag behöver för att lyckas - både under skoltiden och i framtiden. Jag valde rätt skola - den bästa skolan för mig! Att främja likabehandling på vår skola innebär att vi har ett gemensamt ansvar att se till att alla behandlas jämlikt och att hänsyn tas till att vi är alla lika olika. Vi ska ha förmåga att se både till skolan som helhet men också individerna som skapar skolan och skolans klimat. Realgymnasiets kärnvärden är trygghet team utveckling framgång och målet är att alla ska känna sig delaktiga i dessa värden. Planen gäller från 2014-11-01 Planen gäller till 2015-11-01 Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna på skolan deltar aktivt under våra likabehandlingsdagar, mentorstider och elevråd för att diskutera ställningstagande, vad som är viktigt att prioritera och hur det ska genomföras. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare kommer att få delta i en workshop under föräldramötet i januari 2015 för att bearbeta innehållet i likabehandlingsplanen. Utifrån detta uppdateras planen vid behov. I övrigt är vårdnadshavarna delaktiga genom att deras intressen tas tillvara på genom "föräldramöten" samt utvecklingssamtal för eleven. Vårdnadshavarnas kanal till skolan är främst rektor, mentor samt elever.
Personalens delaktighet Personalen planerar aktiviteter som rör både arbetslaget och eleverna, ibland gemensamt med elever och ibland utan. De leder det pedagogiska arbetet i klasserna och fångar upp och har möjlighet att leda diskussioner och tankar som uppstår i elevgrupperna vidare. Personalen är också delaktiga i upprättandet av planen genom diskussioner om planen ledda av mentor. Inför sådana diskussioner reflekterar pedagogerna själva över behoven inom deras ämnen. Förankring av planen Mentor sammanställer planen utifrån arbete och diskussioner i elevgrupper och personal samt vårdnadshavare. Planen förankras genom informationskanaler så som elevråd, mentorstid, vår webbplats, fronter samt föräldramöten. Diskussion och bearbetning av planen görs löpande under året och revidering sker efter behov. Utifrån planen görs insatser, då ska det tydligt framgå att de sker med utgångspunkt i vår likabehandlingsplan.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Elevdiskussioner Elevenkät Temadag i slutet av läsåret 13/14 Likabehandlingsdag med bla lägesanalys i början av läsåret 14/15 Diskussioner och reflektioner inom lärarlaget Analys av föregående års likabehandlingsplan av mentor Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elevdiskussioner: visade att många upplever att det existerar ett gott klimat på skolan och att de känner sig trygga. Några saknar dock struktur och tydlighet såväl som uppföljning av likabehandlingsarbetet. Flera vill ha mer diskussioner kring sexualitet och normkritik. Elevenkät: 49 elever av 74 svarade på enkäten. Punkt 7. Demokrati i skolan skattades till 3,81/5. Underpunkten som graderades lägst var "Som elev kan jag påverka hur vi arbetar i undervisningen" (3,51). Punkt 11. Psykosocial miljö skattades till 4,25/5. Underpunkterna som graderades något lägre var "Det är positiv anda och gott kamratskap i min klass" (3,91), "Det är arbetsro på lektionerna" (3,87), "Min skola gör mycket i vardagen för att förhindra och motarbeta mobbning" (3,98). Punkt 12. Elevomsorg skattades till 3,5/5. De flesta eleverna upplever att det alltid finns någon de kan vända sig till (3,96) men flera tycker inte att de får bra hjälp av elevvården (3,11) samt tycker inte att utvecklingssamtalen varit givande vad gäller information om studiesituationen, personlig utveckling (3,42). Temadag i slutet av läsåret 13/14: visade att flera elever önskade vissa förändringar i skolmiljön som hade med koncentrationsförmåga att göra. Likabehandlingsdag med bla. lägesanalys i början av läsåret 14/15: visade lite blandat resultat men övervägande positivt. De flesta tyckte att vi pratar om mobbning på skolan men inte alla. De flesta upplevde inte att de utsattes för kränkande tilltal men inte alla. Många känner sig trygga på skolan och upplever att de blir behandlade på ett respektfullt sätt av personalen. Många tyckte att alla behandlas lika och att det är ett gott kamratskap i klasserna. Diskussion och reflektion inom lärarlaget: visar att det finns ett stort intresse av och att man ser ett behov av större implementering av SRHR i undervisningen. Pedagogerna efterfrågar också mer kunskap inom ämnet. Analys av föregående års likabehandlingsplan av mentor (vad innehöll planen och hur blev det): Under hösten 2014 har det skett en stor förändring och förbättring vad gäller elevhälsoteamets möten, rutiner och dokumentation vilket kommer utvecklas vidare under läsåret med än mer förankring i arbetslaget, bl.a. kring arbetssätt med elever med särskilda behov.
Ett gott arbete har lagts på skolrådet och detta skulle kunna utvecklas under kommande läsår för att ytterligare göra eleverna delaktiga i att påverka sin studiesituation och hälsa. En av pedagogerna, Erik Staaf, kommer med start läsåret 14/15 medverka under skolråden för att bredda elevernas kommunikationskanal. Mentorstiderna har under hösten 2014 börjat utnyttjas på ett mer effektivt sätt och fokus kommer ligga på värderings- och likabehandlingsarbete samt klassrådstid. Aktivitetsdagarna behöver under läsåret 14/15 utvärderas och följas upp på ett mer effektivt sätt, t.ex. genom elevdiskussioner som under första likabehandlingsdagen under läsåret 14/15, eller med hjälp av enkätundersökningar. Personalen har varit mycket bra på att synas i skolans lokaler både under lektionstid och raster för att uppmärksamma elevernas situation, detta bör fortsätta då det motverkar förekomsten av kränkningar. Övrigt: Inför kommande läsår behöver vi bli tydligare på att förankra och sprida planen till elever, vårdnadshavare och pedagoger, dessutom behöver utvärderingen effektiviseras. Årets plan ska utvärderas senast 2015-05-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Liknande som tidigare år: Diskussion med vårdnadshavare på föräldramöte Elevdiskussioner (mentorstid, mixade klassgrupper, skolråd) Elevenkät Temadag Diskussion och reflektion inom lärarlaget Analys av föregående läsårs likabehandlingsplan för att årets plan utvärderas Rektor Carina Ljung samt mentor Lisa Berglund
Främjande insatser Likabehandlingsdag Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Eleverna ska ha kunskap om vad kränkande behandling innebär och särskilt om vad kränkande behandling och mobbning på nätet har för effekter och hur det kan förebyggas och stoppas. Detta följs upp genom diskussion och utvärdering på mentorstid. Insats Likabehandlingsdag - en halvdag med fokus på kränkande behandling. Våra tre klasser på skolan mixas och vi tittar på ett inslag från urplay om nätmobbning. Det förs en diskussion om vår värdegrund och vad vi kan göra på skolan för att främja likabehandling och arbeta aktivt mot kränkande behandling. Detta sammanställs sedan för att användas i vårt likabehandlingsarbete samt arbetet med att sätta upp skolans ordningsregler. Eleverna delas också in i grupper för att diskutera kring de frågeställningar som tas upp i skolverkets elevenkät. Nyckelord tas ut och eleverna diskuterar i gruppen vad de innebär och får sedan värdera hur de själva tycker att detta fungerar på skolan. Detta sammanställs sedan för att få en översikt över vad som fungerar bra på skolan och vad vi behöver arbeta vidare med. Syftet är också att kartlägga vad eleverna tycker är viktigt för att skapa en trygg miljö på skolan. Arbetslaget. En halvdag 8/10 2014. Gemensamma aktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska känna att miljön på skolan är trygg och att vi har ett öppet klimat. Målet är att
eleverna lär känna varandra och vet vad som gör att de känner trivsel och trygghet och att de känner att de själva är sedda och ser varandra. De ska känna sig trygga i att de har någon att vända sig till. Elever, vårdnadshavare och personal ska använda metoden "zip it, block it, flag it" för att motverka mobbning och kränkande behandling och främja likabehandling. Detta följs upp genom diskussion och enkätutvärderingar på mentorstid och skolråd. Insats Önskemålet har kommit från eleverna själva, de tycker att detta är särskilt viktigt, och sammanställts av mentor. Aktiviteterna är främst elevledda och den huvudsakliga planeringen sker på mentorstiderna. Samarbete mellan elever och personal främjas genom att representanter ur personalgruppen deltar vid planeringen. Elever och personal. Det kommer planeras in flera aktiviteter under läsåret. SRHR Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska ha kunskap om Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter, SRHR. De ska ha kunskap om och känna sig trygga i sin kommunikation om SRHR och dessutom ha ett historiskt såväl som nutida perspektiv på sexualitet, normer, kön och heteronormativitet. Detta följs upp minst två gånger per termin genom diskussion och enkätutvärderingar på mentorstid samt skolråd. Insats Aktiviteter, upplevelser, diskussioner och övningar inom SRHR, gärna med olika kulturella perspektiv. Detta är något som eleverna uppfattar som positivt då det går att implementera i samtliga ämnen. Ämneslärarna förbereder aktiviteter med ett SRHR-fokus och det avsätts en dag till att gå igenom detta i form av olika work-shops. Samtliga ämnen inkluderas och förslag på ingångar är:
- Matematik - statistik - Svenska - uppmärksamma författare och deras verk som inte anses tillhöra heteronormativiteten - Engelska - sexualundervisning på ett annat språk, ev skapa informationsfilmer, ta upp begrepp - Samhällskunskap - nulägesanalys - Religionskunskap - etnicitet och trosuppfattningar - Historia - SRHR ur ett historiskt perspektiv - Biologi - sjukdomar och spridning - Naturkunskap - samhällsnormer - Naturbruk - normer - Idrott och hälsa - idrottspsykologi och normer inom idrott - Inriktningskurser - diskussion eller iscensättning av verklighetsbaserade händelser Mentorerna på skolan, Lisa Berglund och Christo Svan, i samråd med elever och pedagoger. Arbetet pågår under hela läsåret, både under mentorstid och vanlig lektionstid. Utöver detta en temavecka: SRHR under mars månad. Tillsammansprojektet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Det långsiktiga målet är att förhindra förekomsten av mobbning på skolan genom att skapa en "vi"-känsla med fokus på gemenskap och likabehandling. Utvärdering sker på mentorstid genom diskussion samt enkätundersökning. Insats Tema: Tillsammans under en vecka i januari månad. Under hela veckan kommer fokus ligga på gemenskap i de olika ämnena. Åk 1: tidningsprojektet med tema Tillsammans. Åk 2: Tillsammans implementerat i ordinarie undervisning. Åk 3: Tillsammans implementerat i ordinarie undervisning. Aktiviteter kan vara exempelvis klassöverskridande, inriktningsöverskridande där eleverna själva
undervisar/instruerar varandra. Även verklighetsbaserade PBL-fall. Personalen på skolan. Temavecka: Tillsammans under januari månad. Hjälpande tassar Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Eleverna ska ha insikt i och kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor med olika funktionsnedsättningar. Utvärderas i samband med hela likabehandlingsarbetet. Insats Skolan bjuder in en person från föreningen Hjälpande Tassar att prata om funktionsnedsättning. Mentor Sker under vårterminen. Mänskliga rättigheter Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska ha kunskap om mänskliga rättigheter, både vad gäller historik och nutid samt i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Utvärderas genom examination under projekt Mänskliga rättigheter i åk 2. Insats Projekt "Mänskliga rättigheter" i åk 2 inom samhällskunskap och naturkunskap. Lärare Christo Svan och Martin Börjesson Juni 2015
Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal - utvecklingssamtal men också enskilda samtal med elever vid behov tillsammans med mentor, rektor eller pedagog. Enkäter - anonyma utvärderingsenkäter på mentorstid samt skolverkets elevenkät. Lärartäthet - vi har en hög lärartäthet. Vi är en liten skola och eleverna arbetar ofta i mindre grupper där pedagogerna har god insikt. Pedagogerna finns också synliga i skolans miljöer. Upprättande av ordningsregler. Temadagar med likabehandlingsfokus samt elevhälsofokus. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat elevenkäter och deltagit i diskussioner på mentorstid samt genom elevrådet. Medverkade också på en temadag med fokus på kartläggning under vårterminen 2014 med syfte att genomföra en nulägesanalys. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på gemensamma planeringsdagar där vi utvärderar verksamheten. Även kortare avstämningar efter genomförda elevaktiviteter. Resultat och analys Efter diskussioner med eleverna där de också fått skatta sina upplevelser framkom följande: De flesta elever tycker att vi pratar tillräckligt mycket om mobbning, men inte alla. De flesta upplever att de kan framföra sina åsikter till skolledningen, men inte alla. Några upplever att de utsätts för kränkande tilltal. Eleverna vill lära känna varandra bättre för att bli mer trygga med varandra och på så sätt motverka mobbning och kränkande behandling, detta tycker de är extra viktigt. Eleverna vill diskutera "sexualkunskap", kön, sexuell läggning, jämlikhet mer. Eleverna vet vad de ska göra om de upplever att de eller någon i deras närhet har utsatts för kränkande behandling - fylla i lappen "Bilaga 1, mall för Händelserapport - gällande både elev och personal" som finns tillgänglig i en röd mapp i entrén eller hos lärarna och rektor. Lappen lämnas in till rektor. Detta diskuteras med jämna mellanrum i klasserna för att eleverna ska känna sig trygga.
Förebyggande åtgärder Screening av åk 1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att vi som skola ska se till varje elevs behov och förutsättningar. Våra elever ska känns sig sedda och trygga under sin studietid. Åtgärd Kurator tillsammans med skolsköterska genomför en så kallad screening med åk 1 under hösten. En screening innebär ett mer utvecklat hälsosamtal med fokus på elevernas behov för att de ska få ut så mycket som möjligt av sin skolgång. Motivera åtgärd Syftet är att kunna tillgodose elevernas behov och effektivisera åtgärder. Det handlar både om att snabbt komma tillrätta med elevernas hälsa, att kunna arbeta proaktivt samt resurseffektivt. Detta upplevs av eleverna som mycket positivt. Kurator samt skolsköterska Pågår under höstterminen 2014. Ordningsregler Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna ska känna sig trygga och bekväma i sin studiesituation för att få ut så mycket som möjligt under sin studietid. Normer och regler om vilket uppförande och klimat vi vill främja sätts gemensamt på skolan, liksom konsekvenserna för om dessa inte följs.
Uppföljning sker genom enkätundersökning på mentorstid en gång per termin. Mentor sammanställer och delger elever och personal resultatet. Åtgärd Eleverna ges möjlighet att reflektera över vad som är viktigt för att de ska få ut det mesta under sin skoltid och vilka ordningsregler som främjar det och likabehandling. Detta sker under mentorstid i samband med första likabehandlingsdagen under höstterminen. Mentor sammanställer elevernas förslag och presenterar ett förslag på ordningsregler för eleverna på mentorstid med respektive klasser samt för skolrådet. Motivera åtgärd För att upprätthålla det goda klimatet på skolan och elevernas trygghetskänsla samt för att förbättra elevernas studiero. Mentor Vecka 46 Fortbildning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Här ingår flera mål och åtgärden görs under flera separata tillfällen under läsåret. Exempelvis:- Eleverna har kunskap om begreppet SRHR som sådant samt vad det kan innebära inom de olika ämnena i skolan.- Skolan och eleverna har god kännedom om vad som gäller vid misstanke om missbruk. Åtgärd Personalen fortbildar sig och delar med sig till personalgruppen som gemensamt ansvarar för att ny kunskap implementeras i undervisningen där det finns behov av det. Exempelvis: SRHR - mentorerna Lisa och Christo åker iväg på en halvdags utbildning inom SRHR. Cedern - rektor Carina och pedagog Erik S åker iväg på informationsträff på missbruksenheten Cedern. Tavelmöten - personalgruppen har börjat med s.k. tavelmöten varannan vecka för
effektiva avstämningar om både elevernas och personalens hälsa. Förstelärartjänst - pedagog Ben är förstelärare på skolan och leder ett projekt där pedagogerna utvecklar sina egna "Pedagogiska portfolior". Motivera åtgärd För att tillgodose elevernas efterfrågan om mer sexualundervisning i skolan, för att snabbt kunna fånga upp elevernas behov och jobba vidare med att tillgodose elevernas behov och verka för våra grundvärden i ännu större utsträckning. Samtlig personal på skolan Pågår under hela läsåret 14/15 Utvecklingssamtal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att främja elevens personliga utveckling. Åtgärd Skolan erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin tillsammans med mentor. Under utvecklingssamtalet, som ibland är mentorstyrt och ibland elevstyrt, är fokus på elevens personliga utveckling och studiesituation. Samtalet är också till för en nulägesanalys där det ges möjlighet att diskutera områdena ovan. Motivera åtgärd Eleven ges ytterligare möjlighet att påverka sin studiesituation och psykosociala miljö. Problem kan åtgärdas i god tid. Mentor Två gånger per läsår.
Personal synlig i korridorer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Målet är att eleverna känner sig trygga i skolan och att vi upprätthåller vårt goda klimat. Att kränkningar och/eller mobbning inte förekommer. Åtgärd Personalen har för vana att röra sig runt i skolans lokaler med syftet att skapa goda relationer med eleverna. Motivera åtgärd För att upprätthålla vårt goda klimat på skolan. Åtgärden har tidigare visat sig effektiv. Samtlig personal på skolan. Under hela läsåret Skolkonferens Områden som berörs av åtgärden Ålder Målet är att eleverna ska få mer insikt i sin skolsituation och få uppföljningar om vad som händer med aktuella frågor. Åtgärd Terminsvisa skolkonferenser. Hela skolan samlas en gång/termin för ett "klassråd" i storformat. Rektor och mentor leder mötet och informerar eleverna om vad som har hänt under terminen. Motivera åtgärd Eleverna önskar mer information och uppföljning om olika ärenden och om vad som händer på skolan. Syftet är att synliggöra elevdemokratin och allas lika värde.
Rektor Carina Ljung och mentor Lisa Berglund/Christo Svan Tvår gånger under läsåret.
Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen för sig i skolans lokaler. Zip it, block it, flag it - en strategi för att motverka nätmobbning. Upprätthålla en god relation mellan elever och pedagoger. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Carina Ljung; carina.ljung@realgymnasiet.se, 0766-47 20 01 Mentor Lisa Berglund; lisa.berglung@realgymnasiet.se, 0766-47 20 27 Mentor Christo Svan; christo.svan@realgymnasiet.se, 033-700 45 40 Kurator Frans Scheerder; frans.scheerder@praktiska.se, 0761-01 90 63 Skolsköterska Jan-Peter Ottaeus; jan-peter.ottaeus@realgymnasiet.se Samt vem som helst i arbetslaget som eleven känner sig trygg med. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder samma dag: 1. Om kränkningen pågår är all personal ålagda att markera och försöka avstyra den. 2. Den som uppmärksammat kränkningen meddelar omedelbart rektor och elevhälsoteamet, samt upprättar en händelserapport. 3. Samtal med både den drabbade och förövaren som var och en får berätta sin version. Den i personalen som uppmärksammat händelsen deltar också. Behövs det kan en krisgrupp, bestående av personal som finns på plats, om möjligt inklusive rektor, mentor samt skolsköterska, ta oberoende åskådare till händelsen för att höra hur de upplevt händelsen. 4. De berörda i konflikten får sedan under rektors ledning möta varandra. De får då uttrycka sin version för den andre parten. Reglerna för detta möte är att de får bara använda former som jag upplever, jag känner och måste vara tyst när den andra personen talar. 5. Mentor för eleverna i konflikten kontaktar efter samtal såväl den drabbades som förövarens vårdnadshavare, med hänsyn tagen till om eleven är myndig/omyndig. 6. Rektor kan här i samråd med elevhälsoteamet besluta om elevhälsokonferens där eventuella ytterligare beslut tas rörande eleven, såsom skriftlig varning/avvisning/interimistisk avstängning, eller polisanmälan. 7. Elevvårdsteam dokumenterar förlopp och beslut. Anteckningar förs löpande under mötena med eleverna. Dokumentation sker med mallen "Utredning och åtgärder vid kränkning" där det framgår uppgifter om inblandade, tid och plats för det inträffade, vilka som kontaktats och om anmälan gjorts så framgår det till vilka. Vad som inträffat, eventuella skador och åtgärder framgår också. När så är lämpligt informerar rektor om händelsen till annan berörd personal.
Åtgärder inom en vecka: 1. Elevhälsoteamet eller rektor kontaktar de involverade och en eventuell handlingsplan upprättas. 2. De inblandade erbjuds samtalsstöd hos skolsköterska. 3. Elevhälsoteamet eller rektor gör eventuellt en arbetsskadeanmälan rörande eleven och skickar denna till Försäkringskassan. 4. Elevhälsoteamet eller rektor gör eventuellt en anmälan till Arbetsmiljöinspektionen eller Socialstyrelsen. 5. Elevhälsoteamet förvarar löpande dokumentation. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig kränkt av någon i personalgruppen ska detta återkopplas direkt till Rektor. När så är lämpligt informerar rektor om händelsen till annan berörd personal. Rutiner för uppföljning Elevhälsoteamet eller rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram, med de involverade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Rutiner för dokumentation Både personal och elever har tillgång till dokumentet "mall för Händelserapport". Åtgärderna dokumenteras löpande och ansvarig är rektor Carina. Ansvarsförhållande Rektor är alltid ytterst ansvarig. Rektor dokumenterar klagomål på utbildningen och kränkningar samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten. Rektorsrapporten skickas till affärsområdeschef som rapporterar till huvudmannen.