Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer ch värden... 6 4.1.2 Inflytande... 6 4.1.3 Kunskaper... 7 4.2 Analys ch bedömning av måluppfyllelse... 8 4.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden... 8 5 Grundskla 1-6... 9 5.1 Nrmer ch värden... 9 5.1.1 Resultat ch analys... 9 5.1.2 Bedömning av måluppfyllelse... 10 5.1.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden... 10 5.2 Inflytande... 11 5.2.1 Resultat ch analys... 11 5.2.2 Bedömning av måluppfyllelsen... 11 5.2.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden... 11 5.3 Kunskaper... 12 5.3.1 Resultat ch analys... 12 5.3.1 Resultat samt analys i övrigt... 16 5.3.2 Enhetens sammanfattande analys kunskaper... 16 5.3.3 Bedömning av måluppfyllelse... 18 5.3.4 Enhetens pririterade utvecklingsmråden Kunskaper... 18 6 Elever i behv av särskilt stöd... 19 6.1 Resultat ch analys... 19 6.2 Bedömning av måluppfyllelse... 19 6.3 Verksamhetens pririterade utvecklingsmråden... 19 7 Flerspråkighet ch mdersmålsundervisning... 20 8 Likabehandling... 21 8.1 Resultat... 21 8.2 Analys... 22 8.3 Bedömning av måluppfyllelse... 22 8.4 pririterade utvecklingsmråden... 22 9 Rektrs sammanfattning... 24 9.1 Enhetens pririterade utvecklingsmråden 2013/2014 ch framåt... 25 2
1 Inledning Denna kvalitetsredvisning avser verksamhetsåret 2012/2013 ch beskriver prcesser, resultat ch måluppfyllelse för Antnässklan. Resultaten presenteras per verksamhetsfrm under respektive rubrikmråde; Nrmer ch värden, Inflytande ch Kunskaper. På Antnässklan finns verksamhetsfrmerna; Förskleklass Fritidshemsverksamhet Obligatrisk grundskla åk 1-6 Det har under verksamhetsåret 2012/2013 funnits 96 elever i årskurs 1-6, 19 elever i förskleklassen ch på fritidshemmet har ca 70 elever varit inskrivna under året. Luleå 2013-09-15 Anna Edberg rektr 3
2 Ett systematiskt kvalitetsarbete Planering, uppföljning, utvärdering ch analys av verksamheten samt en kntinuerlig dialg kring uppdraget är viktigt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Strävan är att alla ingående verksamheter ser samband ch sammanhang utifrån gällande styrdkument. Mål frmuleras gemensamt så att alla pedagger ska vara förtrgna med dem ch kan msätta dessa till den verksamhet man arbetar med. Rektr har regelbundna mötestillfällen varje vecka med fritidspedagger respektive lärare. En gång per månad samlas alla pedagger för en halvdagsknferens då pedaggiska frågr diskuteras, men det sker även planering av sådant sm berör hela sklan t ex temaarbeten, gemensamma aktiviteter, rganisatin, schema. Krtsiktiga frågr ch ärenden tas upp på det gemensamma dagliga mrgnmötet för pedaggerna. Arbetslagen har schemalagda träffar varje vecka där verksamhetens innehåll, det pedaggiska arbetet ch utvärdering är ett ständigt pågående arbete. I medarbetarsamtal framkmmer enskilda behv ch uppfattningar kring det pedaggiska arbetet i verksamheten. Grunden för årets utvecklingsarbete har varit resultat från natinella prv för år 3 ch 6, enkäter samt pedaggernas utvärdering av läsåret. För att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet har ett Årshjul för verksamheten sammanställts, där det framgår när grvplanering ch utvärdering sker, sammanställning ch utskick av skriftliga mdömen, utvecklingssamtal, enkäter mm. Årshjulet finns sm bilaga. 4
3 Förskleklass Förskleklassen är en frivillig sklfrm för sexåringar. Det har funnits 19 elever i förskleklassverksamheten under verksamhetsåret. Förskleklassen ska fungera sm en övergång mellan försklan ch den bligatriska sklan ch ska kmbinera försklans ch sklans arbetssätt ch metdik. Syftet med förskleklassen är att den ska stimulera varje elevs utveckling ch lärande ch förbereda dem för frtsatt utbildning samt främja elevernas harmniska utveckling. Lek ch skapande ska ingå sm väsentliga delar i verksamheten. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven ch elevens behv. Förskleklassen sm verksamhetsfrm har nu 14 år på nacken. Verksamheten i förskleklassen har samma lärplan sm grundsklan ch fritidshemmet (Lgr 11). De två första delarna - Sklans värdegrund ch uppdrag samt Övergripande mål ch riktlinjer - gäller ckså för förskleklassen ch fritidshemmet. Förskleklassen har under året arbetat nära år 1-2 ch därför redvisas förskleklassens resultat för Nrmer ch värden, Inflytande samt Kunskaper nedan tillsammans med sklan år 1-6 i avsnitt 5. 5
4 Fritidshem Fritidshemmets uppgift är att kmplettera förskleklassen ch sklan ch att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Enligt skllagen ska fritidshemmet stimulera elevers utveckling ch lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kntakter ch scial gemenskap. Fritidshemmet ska i tillämpliga delar följa lärplanen för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet, Lgr11. Det har funnits ca 70 inskrivna elever i fritidshemmen under verksamhetsåret. 4.1 Resultat 4.1.1 Nrmer ch värden LGR 11 Att eleven tränar sig i demkratiska prcesser ch beslut. Att eleven tränar sig i hantering av knflikter ch intressemtsättningar. Att eleven prövar ch utvecklar sciala nrmer ch värden. Att eleven utvecklar förståelse ch respekt för våra likheter ch kan se dessa sm en tillgång för alla. VEP 2013 Andelen elever sm inte röker, inte druckit alkhl, aldrig använt narktika ska öka med minst 2 % Medbrgares nöjdhet med sklan i Luleå ska öka jämfört med 2012 års resultat Eleven har tränat sig i demkratiska prcesser ch beslut genm dagliga, spntana ch planerade samlingar. I samarbete med Teknikens hus ch Nrrmejerier har elever deltagit med ett yghurtprjekt, där demkratiska beslut ch prcesser har varit en str del för att kmma fram till en prdukt. Eleverna har tränat sin förmåga i hantering av knflikter ch intressemtsättningar genm dagliga samtal. Resultat har blivit att eleven vet vad sm skall göras vid knflikter. Från teri till praktik berr på förutsättningar ch förmågr hs lika elever. Eleven prövar ch utvecklar sciala nrmer ch värden genm lek, fritidsgympa, spel, teater, drama ch varierande kmpisgrupperingar mm. Eleven utvecklar förståelse ch respekt för våra likheter ch kan se dessa sm en tillgång för alla genm att knflikterna har minskat. Vi har jbbat aktivt med likabehandlingsplanen. 4.1.2 Inflytande LGR 11 Att eleven tränar sig i demkratiska prcesser ch beslut. 6
Att eleven utifrån ålder, mgnad, erfarenhet ch intressen ges möjlighet att utöva inflytande ch ansvar i sitt lärande i den dagliga verksamheten. Att eleven är delaktig i utvärderingar VEP 2013 Alla sklr ska ha frum där barn ch unga ges förutsättningar att vara medskapande i samhällsbygget Medbrgares nöjdhet med sklan i Luleå ska öka jämfört med 2012 års resultat Alla barn ch ungdmar ska ha en pedaggisk tillgänglig lärmiljö Eleverna visar fta sitt inflytande genm att själva hitta på ch ta ansvar över lika aktiviteter. Eleverna är kreativa ch idérika. Eleverna ger förslag på lika lösningar samt lika aktiviteter. Eleverna är aktiva på samlingarna. 4.1.3 Kunskaper LGR 11 Att eleven kan lösa prblem ch msätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Att eleven kan lära, utfrska ch arbeta/leka både självständigt ch tillsammans med andra ch känna tillit till sin egen förmåga. VEP 2013 Andelen elever sm är behöriga till gymnasiesklan ska öka med minst 2 % Alla sklr ska ha frum där barn ch unga ges förutsättningar att vara medskapande i samhällsbygget Matematikstrategi prcessmål 2012-2015 Utveckla fritidshemmets förmåga att bidra till barnens ch elevernas matematiska kunskapsutveckling genm att bidra genm sina erfarenheter av en utfrskande ch labrativ ch praktisk metd. (Sklverkets allmänna råd för fritidshem) Resultaten för arbetet med matematikstrategin presenteras i en separat rapprt. Eleverna har deltagit i ett prjekt med Teknikens hus ch Nrrmejerier där uppdraget har varit att i ett entreprenöriellt lärande utveckla en ny yghurtsmak, förpackning ch marknadsföring. Eleverna är innvativa, riskbenägna ch praktiva. Eleverna är aktiva på samlingarna där många gånger händelser från samhället lyfts fram ch diskuterats utifrån elevernas nyfikenhet ch erfarenhet. Elevernas förståelse för pengars värde har ökat genm en fiktiv affär, genm lek ch spel. Eleverna har utvecklat förmågan att skapa ch knstruera mönster ch figurer i lika material. Eleverna har labrerat med längder ch vikter, genm bakning, mätning ch att väga lika saker. Eleverna har labrerat ch knstruerat lika gemetriska figurer mm. 7
4.2 Analys ch bedömning av måluppfyllelse Fritidspedaggernas förhållningssätt präglas av entreprenörskap. Barnen är kreativa ch kmmer med idéer, de testar, gör m ch utvecklar med stöd ch hjälp av vuxna. Lekmiljöerna sm t ex affär, vårdcentral, SPA m massage, idl scen är flexibla ch styrs av barnens behv ch intressen. Skapande ch lek är en str del av vår verksamhet. I år har ett av målen varit att lyfta matematiken i den dagliga verksamheten. Vi har arbetat med mönster, pengar, vikter, mått, längd, diagram, gemetriska figurer ch matematiska termer. Under vårterminen 2013 deltar vi i prjektet Nrrlands yghurt tillsammans med Teknikens hus ch Nrrlands mejerier. Barnens uppdrag har varit att testa, smaka ch rösta fram en ny yghurt med nrrlandssmak. Pedaggerna har använt sig av ett tydligt ch strukturerat arbetssätt. Vi arbetar tematiskt ch erbjuder stimulerande material ch litteratur. Arbetslaget är väl fungerande ch rutinerade. Pedaggerna arbetar medvetet för att vara lyhörda för elevernas intressen ch att använda sin kmpetens för att utveckla verksamheten i samarbete med eleverna. Närvarn bland eleverna har varit stabil, vilket skapat kntinuitet i arbetet. Att ha dagliga samlingar har ckså varit viktigt för resultatet. Vi har psitiv föräldrasamverkan genm dagliga kntakter, fritidsbrev ch drpp-in fika. Medbrgarnas nöjdhet med sklan har varit svårt att avgöra genm enkäter, eftersm endast ett fåtal har svarat. Enheten har inga elever sm vi känner till sm brukar tbak, alkhl eller narktika. Måluppfyllelsen är grön(mycket gd). 4.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden Matematik Entreprenöriellt lärande Datr i undervisningen Värdegrundsarbetet 8
5 Grundskla 1-6 5.1 Nrmer ch värden LGR 11 Sklans mål är att varje elev: respekterar andra människrs egenvärde, tar avstånd från att människr utsätts för förtryck ch kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människr VEP 2013 Andelen elever sm inte röker, inte druckit alkhl, aldrig använt narktika ska öka med minst 2 % 5.1.1 Resultat ch analys Vi upplever att de flesta elever känner sig trygga på rasterna. Utifrån den enkät sm eleverna svarar på inför utvecklingssamtalen ser vi att övervägande delen av eleverna anger att de trivs i sklan fta eller alltid. 100 % av eleverna i år 3 ch 5 anger att de känner sig trygga i sklan överlag. Men knflikter förekmmer, så vi frtsätter vårt arbete för trygga raster samt trygghet ch studier. Kmpissamtalen i grupperna har inte ökat ch inte heller varit ett kntinuerligt inslag i schemat. Från tidigare år ser vi att kmpissamtalen är en viktig del för att bygga trygghet ch att eleverna mår bra i gruppen. Vi vill att kmpissamtalen ska vara någt sm pririteras i alla grupper på sklan. År 1 har haft extra persnal tillsatt för att förbättra situatinen under raster ch lektiner. Detta för att eleverna ska må bra ch känna sig trygga när de är i sklan. Sklkuratrn har varit inkpplad i år 1 ch enskilda samtal samt gruppaktiviteter har genmförts för att stärka gruppen ch enskilda individer. De insatser sm är gjrda under året har gett gda resultat för gruppens välmående ch trygghet. Gruppen är lugnare vid läsårets slut än vad sm var fallet i början av höstterminen. Under året har sklans elever ch persnal genmfört ett antal gemensamma aktiviteter, vilket var vår målsättning för året, till exempel höstprmenaden till Långberget, Vasalppet, vinterfriluftsdag, 10-kampen ch Hägnan. Dessa aktiviteter är bra tillfällen att främja samarbete mellan elever i alla åldrar. Gemensamma aktiviteter, speciellt sådana där årskurser blandas i lika grupper, är någt sm vi ser sm psitivt för gemenskapen ch tryggheten på sklan. Klassknferenser tillsammans med elevhälsteamet samt rektr har genmförts för respektive klass från f-6. Elevhälsteam-samtal är bra för att vi kan belysa prblem sm vi behöver arbeta vidare med. 9
Enheten har inga elever sm vi känner till sm brukar tbak, alkhl eller narktika. 5.1.2 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är gd men eftersm inte alla elever har känt sig trygga hela tiden samt att vi sm pedagger inte kunnat genmföra kmpissamtal i den utsträckning sm vi velat så blir resultatbedömningen gul/grön. 5.1.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden Gemensamma klassknferenser med hela sklan samlad Översyn av specialpedaggens ansvarsmråde 10
5.2 Inflytande LGR 11 Sklans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning ch det inre arbetet i sklan VEP 2013 Alla sklr ska ha frum där barn ch unga ges förutsättningar att vara medskapande i samhällsbygget Alla barn ch ungdmar ska ha en pedaggisk tillgänglig lärmiljö 5.2.1 Resultat ch analys Vi har klassråd, elevråd ch samråds frum generellt på Antnässklan för år f-6 samt föräldrar. Inför utvecklingssamtal ch upprättande av IUP samtalar vi med våra mentrselever m vilka mål de vill ch behöver arbeta med. 100 % av eleverna i år 3 ch 5 anser att det stämmer ganska bra att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. De yngre eleverna har sm ett exempel arbetat stryline-inspirerat inm temamrådet stenåldern. Där eleverna har fått ge förslag på arbetssätt ch därefter har arbetet inm mrådet stenåldern utgått från förslagen från eleverna. Eleverna har utifrån sin ålder fått ta ansvar ch fått inflytande i sklarbetet utifrån det sm är passande för deras mgnadsnivå. Arbetet med att ge eleverna mer inflytande frtsätter eftersm vi ser psitiva resultat. I år har vi inte hunnit samtala med eleverna ch kllegr innan utvecklingssamtalet i den utsträckning sm är önskvärd, mycket på grund av den vikariesituatin sm har rått. I mycket liten mfattning har vi kunnat få tag i vikarier vid frånvar, vilket fått knsekvenser vid genmförandet av planering, undervisning ch uppföljning. 5.2.2 Bedömning av måluppfyllelsen Måluppfyllelsen är gd. Vi kan även knstatera att vi vill arbeta mer med elevinflytande ch ger vår egen måluppfyllelse gul färg. 5.2.3 Enhetens pririterade utvecklingsmråden Eleverna måste ges större utrymme att utfrma sitt lärande genm ökad förståelse för målen ch därigenm ökad mtivatin. Det kan vi göra genm att: knkretisera förmågrna, bejaka elevernas intressen, utmana ch ställa krav. Eleverna får ta större ansvar för sitt utvecklingssamtal genm att förbereda sig väl, värdera sin metakgnitiva förmåga ch samtala m målen hemma innan utvecklingssamtalet. IUP pass varje vecka inlagt i schemat. IUP pärmarna underlättar vid vikariebrist. Alla vet vad de ska göra. Studiestöd en timme/vecka efter skltid. 11
5.3 Kunskaper LGR 11 Sklan ska ansvara för att varje elev kan: använda ch ta del av många lika uttrycksfrmer såsm språk, bild, musik, drama ch dans, använda mdern teknik sm ett verktyg för kunskapssökande, kmmunikatin, skapande ch lärande VEP 2013 Andelen elever sm är behöriga till gymnasiesklan ska öka med minst 2 % Alla sklr ska ha frum där barn ch unga ges förutsättningar att vara medskapande i samhällsbygget Matematikstrategi perativt mål 2012/2013; Andelen elever i sklår 3 sm inte når kunskapskraven i natinella prv i matematik ska minska med 10 % prcessmål 2012-2015: Utveckla verksamhetens förmåga, på samtliga nivåer, att analysera matematikresultaten för att kunna utveckla undervisningen Resultaten för arbetet med matematikstrategin presenteras i en separat rapprt. 5.3.1 Resultat ch analys Matematik ch svenska är de ämnen sm vi följt särskilt nga under de senaste åren. En sammanställning för enheten visar på följande resultat i ämnena: Matematik F-klass: Överlag gda resultat År 1: 87,5 % har nått lägsta kravnivån År 2: 100 % har nått lägsta kravnivån År 3: 100 % har nått lägsta kravnivån År 4: 100 % har nått lägsta kravnivån År 5: 100 % har nått lägsta kravnivån År 6: 100 % nått lägsta kravnivån Svenska F-klass: Överlag gda resultat År 1: 87,5 % har nått lägsta kravnivån År 2: 100 % har nått lägsta kravnivån År 3: 85 % har nått lägsta kravnivån År 4: 94 % har nått lägsta kravnivån År 5: 100 % har nått lägsta kravnivån År 6: 100 % nått lägsta kravnivån Natinellt prv i matematik för årskurs 3 Vid genmförande av natinellt prv i matematik för årskurs 3 får eleverna tillämpa sina förmågr på ett urval av det centrala innehållet. Eleverna genmför en variatin av uppgifter, alltifrån rena tal till större uppgifter sm löses i grupp. De får ckså möjlighet att 12
uttrycka sina kunskaper på lika sätt genm att skriva, samtala ch rita. De lika delprven mfattar i huvudsak: A Muntlig uppgift i grupp B Statistik skriftliga räknemetder C Bråk D Gemetri E Taluppfattning F Prblemlösning G Mätning Resultatet av prven visar att de flesta har nått kravnivån inm samtliga delar. Överlag har många ett bra resultat över lägsta kravnivån. Undantaget är dck delprv F med prblemlösning sm flera inte har klarat, ch någn enstaka klarade inte kravnivån för delprv B med statistik ch skriftliga räknemetder. När det gäller prblemlösning ligger svårigheten för eleverna i att välja rätt strategi, där de under matematiklektinerna har ställts inför ett smörgåsbrd av strategier, men sedan har svårt att veta vilken de ska tillämpa var. En åtgärd kan vara att i undervisningen begränsa antalet strategier för att underlätta för eleverna. I övrigt har eleverna bra grundkunskaper sm byggts upp över tid. De har fått träna mycket ti-kamrater, psitinssystem, dubblr ch så vidare. De är psitiva till matematikämnet ch många har ett knstruktivt tänkande i matematik. Under året har de fått arbeta med att bygga upp sitt självförtrende i ämnet, genm att få träna att tänka själva ch våga försöka. De uppmanas fta att berätta hur de tänker vid metdvalen för att synliggöra vad de har förstått. Detta för att underlätta den frmativa bedömningen för att läraren ska kunna ge eleverna utmaningar på rätt nivå. I de individuella utvecklingsplanerna kmmer vi att lägga str vikt vid matematiken då vi ser att de behöver stöd. Kmmande läsår kmmer vi att lägga in mer praktisk matematik i deras undervisning då vi ser att det gett resultat för äldre barnen. De elever sm har svårigheter i ämnet har även åtgärdsprgram. Natinellt prv i svenska för årskurs 3 Ämnesprven i svenska innehåller delar där läsförmågan prövas på lika sätt med läsning av en faktatext ch en skönlitterär text. Eleverna får ett antal frågr att besvara men genmför ckså samtal med läraren kring texterna. Skrivförmågan prövas i delprv där eleverna ska skriva en berättelse ch en faktatext. Deras muntliga förmåga prövas i en par eller gruppuppgift där de för samtal, alternativt berättar ch instruerar. De lika delprven mfattar i huvudsak: A Muntlig uppgift i grupp B Läsa berättande text C Läsa faktatext D Enskild högläsning E Enskilt textsamtal F Skriva berättande text G Skriva stavning ch interpunktin H Skriva faktatext 13
Resultatet av prven visar att i strt sett samtliga elever har klarat kravnivån för samtliga delprv. Det är endast någn enstaka elev sm visar på svårigheter med stavning ch interpunktin. Vi anser att de inte har kmmit till detta mment i sin skrivutveckling eftersm att de precis har börjat använda gemena bkstäver. Vi kmmer frtsätta träna meningsbyggnad med dessa elever. Läsförståelsen är mycket hög, för den berättande texten har de flesta eleverna alla rätt eller bara någt enstaka päng ifrån. Eleverna har under sina första sklår fått träna mycket läsförståelse generellt, men de behöver få möjlighet att läsa fler faktatexter. De har ckså övat ch skrivit mycket, ch i ämnet har undervisningen varit varierad för ett så bra resultat sm möjligt. De elever sm har svårigheter i ämnet har åtgärdsprgram. Allmänt m ämnesprv i årskurs 6 Ämnesprven i årskurs 6 ges i engelska, matematik, svenska ch svenska sm andraspråk samt i bilgi, fysik eller kemi ch gegrafi, histria, religinskunskap eller samhällskunskap. Prven är bligatriska ch ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från prven kan dessutm användas för att analysera styrkr ch svagheter i undervisningen på klass- ch sklnivå ch därmed utveckla undervisningen. Natinellt prv i engelska för år 6 De lika delprven innehåller I huvudsak: A Läsa ch förstå: Eleverna läser lika texttyper ch besvarar frågr B Lyssna ch förstå: Eleverna genmför lika hörövningar ch besvarar tillhörande frågr. Delprvet kan ckså innehålla krta samtal C Skriva: Eleverna skriver en egen text utifrån en uppgift Resultatet visar att i strt sett samtliga elever har gdkänt, ch prvbetygen fördelar sig så att 25 % av eleverna har betyget A, 12 % har C, 38 % har D ch 12 % har E. Eleverna är generellt duktigare på att skriva än att tala. Uttalet behöver förbättras, ch det finns gda möjligheter till sådana övningar tack vare de digitala lärmedel sm använts i undervisningen. Det har eleverna även haft möjlighet att använda sm stöd hemma, men alla har inte laddat ner materialet där. Fler talövningar behövs i undervisningen för att förbättra den delen av deras språkliga förmåga. Detta kan göras genm att klassen får läsa gemensamma skönlitterära texter, för att sedan samtala m innehållet. De kan även se film tillsammans, sm de sedan analyserar, skriver m ch kanske dramatiserar. Hörförståelsen är den allra svåraste delen, det behöver tränas varje vecka. Natinellt prv i matematik för årskurs 6 De lika delprven innehåller I huvudsak: A Muntligt delprv sm genmförs I grupp. Prvet prövar samtliga förmågr B Uppgifter kring ett tema sm prövar de flesta förmågrna. Miniräknare får användas. C Två längre uppgifter sm prövar de flesta förmågrna ch där miniräknare får användas D Prvet genmförs utan stöd av miniräknare. Här prövas de flesta förmågrna, ch för de flesta uppgifterna krävs endast svar. E Uppgifterna utgår från samma tema sm I delprv B. Eleverna ska ha tillgång till miniräknare, ch här prövas de flesta förmågrna. 14
Resultatet visar att samtliga elever har gdkänt, ch prvbetygen fördelar sig så att 25 % av eleverna har betyget A respektive B, 38 % har C ch 12 % har D. Eleverna har under detta avslutande läsår vid Antnässklan fått möjlighet att fkusera på det de själva ser att de behöver arbeta mer med, ch lärbken har inte varit i fkus. Uppgifterna har i möjligaste mån varit förankrade i knkreta prblemställningar för att skapa meningsfullhet ch stärka elevernas intresse för ämnet. De har fått redgöra för hur de tänker i str utsträckning för att synliggöra hur de arbetar med prblemlösning ch metdval. Detta för att läraren ska kunna ge dem stöd i lärandeprcessen ch en fördjupad kunskap. Mycket tid har lagts på att träna att tänka ch diskutera matematik, men även lika övningar där de matematiska begreppen har stått i centrum. Natinellt prv i svenska för årskurs 6 De lika delprven innehåller I huvudsak: A Muntlig förmåga, en del med en förberedd redgörelse, ch den andra ett samtal. B1 B2 Läsförståelse av skönlitterär text respektive sakprsa. C1 C2 Skrivförmågan prövas där eleverna får skriva lika texttyper Resultatet visar att samtliga elever har gdkänt, ch prvbetygen fördelar sig så att 25 % av eleverna har betyget C ch 75 % har D. Det sm blev tydligt vid en analys av prvresultatet är att många elever inte läser instruktinerna tillräckligt nggrant så att de har klart för sig vad sm frågas efter i uppgiften. De behöver generellt träna sin språkförståelse mer. De behöver ckså få möjlighet att träna bearbetning av texter mer, ch att diskutera ch dra slutsatser för att kmma fram till nya tankar kring en frågeställning. Det kan vara lämpligt att många läser samma text, ch sedan reflekterar ch resnerar tillsammans. Det är ckså viktigt att de ser att de behöver ha ett mål med sin text, att de kan argumentera för varför de tycker på ett visst sätt. Natinellt prv i NO för årskurs 6 Oavsett m eleverna genmför prvet i fysik, kemi eller bilgi så prövas i de lika delprven följande: A - Förmågan att kmmunicera ch använda sina kunskaper i ämnet. De får exempelvis välja källr ch mtivera valet, argumentera för ch emt B Metakgnitiv förmåga. Förmågan att frmulera frågeställningar, jämföra resultat ch föra resnemang, se likheter ch skillnader samt utföra enkla undersökningar C Begreppslig förmåga Resultatet för prvet i fysik visar att samtliga elever har gdkänt, ch prvbetygen fördelar sig så att 63 % av eleverna har betyget B, 25 % har C ch 12 % har D. Eleverna presterade över förväntan på det natinella prvet, jämfört med den bedömning sm gjrdes under hösten. Detta resulterade i att i strt sett samtliga elevers terminsbetyg i ämnet höjdes ett betygssteg. Spridningen inm gruppen låg på den förväntade nivån. Under hösten har eleverna arbetat en hel del med förmågan att argumentera ch mtivera genm samtal i grupp. De har arbetat utifrån lika frågeställningar där de har fått möjlighet att visa hur de tänker, rita ch analysera knsekvenser. Ett viktigt verktyg i undervisningen har varit tillgången till internet via exempelvis prjektrer i klassrummen. Det gör att man på ett 15
enkelt sätt kan hämta relevant material med direkt anknytning till undervisningen, ch även till sådant sm kmmer upp spntant. Internet har möjliggjrt en knkretisering av undervisningen på ett sätt sm andra media inte kan göra. IKT gör undervisningen friare ch mer flexibel ch knkret eftersm materialet sm behövs är så lättillgängligt. Lärbkens betydelse ch dminans minskar avsevärt. Natinellt prv i SO för årskurs 6 Vid genmförandet av prvet i gegrafi fick eleverna visa på rsakssamband, förklara ch föra resnemang, hantera infrmatin genm att läsa kartr, använda källr ch göra jämförelser. De fick ckså möjlighet att ta fram lika samband ch dra slutsatser, samt använda begrepp för ämnet. Resultatet visar att samtliga elever har gdkänt, ch prvbetygen fördelar sig så att 38 % av eleverna har betyget B, 38 % har C ch 25 % har D. Prvets del med frågr kring begrepp klarade samtliga med full päng, ch de har överlag klarat att analysera ch dra slutsatser på ett utvecklat sätt. Det är ändå det sm de behöver träna mera på, samt att läsa instruktinerna nggrant för att verkligen ha klart för sig vad uppgiften går ut på. En nackdel med prvet är att den entreprenöriella förmågan inte blir synliggjrd. 5.3.1 Resultat samt analys i övrigt Estetiska lärprcesser ch IKT: För att alla elever ska nå så långt sm möjligt i sin kunskapsutveckling arbetar vi med de estetiska lärprcesserna. I ämnena bild, musik ch slöjd är alla elever gdkända ch har utvecklat sitt estetiska tänkande ch skapande. Vi har integrerat dessa ämnen med andra ämnen genm att bland annat tillverka rekvisita till en histriepjäs ch använt ss av matematiskt frmspråk där den praktiska matten har stått i fkus. I arbetslagen samverkar vi i prjekt ch team med det entreprenöriella förhållingssättet i fkus. Vi verkar för en fördjupad kunskapsutveckling, där elevernas intressen ch förkunskaper tas tillvara utifrån Lgr 11:s mål ch intentiner. Genm att använda ss av estetiska lärprcesser når fler elever högre i sin utvecklingsnivå därför att ämnen hör ihp. Vi använder tillgänglig IT i vår strävan att även nå utanför sklans väggar, dvs. lyfta in samhället/verkligheten i sklan. Vi ser att de estetiska uttrycksmedlen tydligt synliggör elevernas förmågr vilket hjälper ss i de dagliga bedömningssituatinerna. Denna insikt har vi ckså stöd av i aktuell vetenskaplig frskning inm vårt mråde. Eleverna har strt inflytande över sitt lärande ch har tillgång till ett varierat ch kreativt material. Fritids kmpletterar sklan med mer praktiska material ch aktiviteter. Barnen arbetar naturligt med ämnesintegrering t ex sv/drama, sv/bild, n/bild, musik/sv mm. Och i ch med detta arbetssätt har vi sett elevernas prcesser t ex teateruppvisningar, 5.3.2 Enhetens sammanfattande analys kunskaper Vid genmgång av skriftliga mdömen, är det ämnena matematik ch svenska sm resultatmässigt sticker ut. Det är i de ämnena sm vi har elever sm inte nått målen. Det är 16
framförallt bland de yngsta, men när det varit så tidigare så har eleverna generellt haft en psitiv kunskapsprgressin ch nått målen i år 6. I de yngre åren är det många faktrer sm spelar in, ch eleverna har nått lika långt i sin språkliga utveckling, samt mgnad i övrigt. Det sm har haft betydelse för de gda elevresultaten i strt, är en varierad undervisning av pedagger sm varit behöriga i de ämnen sm de undervisat i. Undervisningen har baserats på frmativ bedömning för att synliggöra hur eleverna tänker ch förstår. Det ger en gd grund både för pedaggerna ch för eleven själv att ta fram utmaningar på lämplig nivå. Vi har en väl utförd planering av undervisningen för att individanpassa. Detta har medfört att eleverna har fått en ökad måluppfyllelse i flertalet ämnen ch även scialt. Vi använder ss av feed-frward för att ge eleverna utmaningar ch via flexibla lärmiljöer anpassar vi efter elevernas förmågr för att ge ptimala förutsättningar för lärande. Användandet av IKT har ckså haft str betydelse för kvalitén på undervisningen eftersm det är ett viktigt verktyg för lärande. Vi använder ss av I-pads, datrprgram, prjektrer, lady-bugs ch digitala lärböcker för att alla elever ska få nå så hög utvecklingsptential sm möjligt. För elever i behv av särskilt stöd har vi en till en undervisning under intensivperider med anpassad teknik ch pedagg sm hjälpmedel. Det erbjuder rika möjligheter till individualisering ch knkretisering för en mer levande ch intresseskapande lärmiljö. IKT är ett bra kmplement till traditinella lärmedel ch bidrar till en högre grad av flexibilitet ch lkal anpassning till den aktuella elevgruppens intressen ch behv. Antnässklan har under de senaste åren investerat i utrustning i så str mfattning sm enhetens eknmi har tillåtit. Implementatinen av Lgr 11 har medfört en förändring av undervisningen mt en tydligare fkusering på utveckling av förmågrna kmmunikatin, analys, metakgnitin samt begreppslig förmåga. Den begreppsliga förmågan har redan sedan tidigare varit gd, vilket även resultaten på de natinella prven bekräftar. Prven har för övrigt erbjudit ett viktigt stöd vid bedömningen av elevresultaten ch det nyss påbörjade arbetet med att betygssätta eleverna. Uppgifterna i delprven fungerar ckså sm inspiratin till vidare samtal ch utveckling av planering ch genmförande av kmmande undervisning. Tack vare prven har pedaggerna fått en stabil natinellt etablerad grund att stå på inför bedömningarna inför vårens betygssättning. Sambedömningarna vid rättning av natinella prv, samt betygssättning mellan sklrna i Antnäs ch Måttsund har ckså varit viktiga inslag i arbetet. Överlag har eleverna fått högre betyg efter genmförandet av de natinella prven. En genmgång av terminsbetygen för årskurs 6 visar att snittet ligger på 15 meritpäng eller mer i ämnena bild, idrtt, matematik, fysik ch gegrafi. De högsta meritpängen ttalt har klassen i matematik ch idrtt, medan engelska är det ämne där flest fått betyget A, men där det samtidigt är den största spridningen ttalt sett. Inm NO ch SO är meritpängen ganska jämna inm de lika ämnesblcken under hösten, med en klar höjning i fysik ch gegrafi vid vårterminens betygssättning. För de övriga ämnena där natinella prv genmförts kan knstateras att i svenska har endast någn enstaka höjning gjrts, ch så även i ämnet engelska där det dck är några sm då fått högsta betyg. I matematik har nästan samtliga fått höjt betyg, ch någn enstaka med flera betygssteg. Prvbetygen ch vårterminsbetygen följs åt i nivå överlag, med några få undantag framför allt uppåt men även någt enstaka nedåt. Bland eleverna ligger de med högsta snittbetyg just över meritvärdet 250, ch de eleverna med lägsta betygssnitten ligger kring 180. 17
5.3.3 Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen generellt är gul/grön. 5.3.4 Enhetens pririterade utvecklingsmråden Kunskaper Utvecklingsmråde inm alla ämnen: ge eleverna möjlighet att reflektera över lärandet samt träna sin metakgnitiva förmåga genm att samtala m sitt lärande, argumentera, dra slutsatser ch jämföra. Erbjuda studiestöd vid skldagens slut Investera i fler digitala lärmedel, ch frtsätta med den påbörjade investeringen av datrutrustning Utveckla undervisningen i f-klassen för en ökad språklig medvetenhet. Erbjudan förskleklassens pedagger utbildning i ämnesmrådet. Utveckla rapprtskrivningen Frtsatt arbete med praktisk matematik, samt begränsa antalet strategier sm eleverna användandet I engelska: mer talövningar ch även hörövningar 18
6 Elever i behv av särskilt stöd Arbetet med stöd till de elever sm riskerar att inte nå målen, eller av andra rsaker är i behv av särskilt stöd har lagts upp på lite lika sätt. För de yngre eleverna har pedaggtätheten utökats, för att ge rdinarie pedagger möjlighet att arbeta mer med eleverna både enskilt eller i mindre grupper. Sm stöd i det specialpedaggiska arbetet har vi haft ett nära samarbete med specialpedaggerna inm Centrala elevhälsan, sklkuratr samt sklsköterska. Bland de äldre eleverna har behvet varit strt över tid, ch där har vår specialpedagg arbetat. När det inte har räckt till har vi samarbetat med Centrala elevhälsan. Även bland de äldre eleverna har sklkuratr ch sklsköterska haft en viktig rll. 6.1 Resultat ch analys I årskurs f-2 finns flertalet elever sm är i behv av särskilt stöd i framförallt svenska, matematik ch scialt. Vi ser att några av eleverna inte når målkriterierna för sin adekvata årskurs. För att dessa elever ska få en grund för frtsatt lärande behövs kntinuerliga specialpedaggiska insatser göras i de lägre årskurserna. Arbetet med åtgärdsprgram i de yngre åldrarna har frtsatt, delvis med handledning från CEH, ch elevernas lärande går framåt i en takt sm ser lika ut för respektive elev. Vi kmmer att frtsätta att utveckla datranvändandet i undervisningen eftersm vi ser det sm en viktig framgångsfaktr. De elever i årskurs 3-6 sm har jbbat tillsammans med specialpedagg har ökat sin måluppfyllelse i svenska ch läsförståelse. Den höga måluppfyllelsen berr på riktat arbete mt eleverna. Åtgärdsprgrammen har varit levande dkument genm aktivt prat, utvärdering ch förändring. I tjänsten (specialpedagg) har det inte funnits utrymme för heltid så att alla elever i behv har kunnat få stöttning. Eftersm inte alla elever i årskurs 1-2 når målen i svenska ch matematik bör det under nästa läsår (13/14) pririteras specialpedaggisk undervisning i dessa årskurser. 6.2 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är gul. 6.3 Verksamhetens pririterade utvecklingsmråden Översyn av specialpedaggens ansvarsmråde 19
7 Flerspråkighet ch mdersmålsundervisning På Antnässklan är det i nuläget inte några elever sm läser svenska sm andra språk, däremt har vi några elever sm får mdersmålsundervisning i finska. Resultaten ser lika ut för respektive elev, framför allt berende på vilka förkunskaper eleverna hade vid undervisningens början. De arbetar tillsammans med sin mdersmålslärare vid ett tillfälle per vecka, ch tränar på att aktivt använda det finska språket genm att lyssna, tala, läsa ch skriva. Exempel på kunskapsmråden sm undervisningen ger eleverna möjlighet att: Läsa, förstå ch göra egna tlkningar av åldersanpassade texter Delta i lika typer av samtal Skapa elevnära texter där innehållet klart framgår Återberätta handlingen i lästa texter Frmulera ch uttrycka egna åsikter skriftligt på ett enkelt sätt Uttrycka känslr i rd ch meningar 20
8 Likabehandling Mål Att alla elever mår bra ch trivs i sklan/fritids, avsett kön, etnisk tillhörighet, religin, eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Aktiviteter ch prcesser Gemensamma aktiviteter för hela sklan: Långberget, år 6 ansvarig Vasalppet, år 6 ansvarig Friluftsdag- valbara aktiviteter 9-kampen, pedaggerna planerar ch år 6 är gruppledare Elevråd, matråd Integrerade aktiviteter: Idrtt, år 4-6, Planerar ch leder idrttspass tillsammans Musik, gemensam sångstund ett pass/vecka Kmpissamtal i år f-3 Värderingsövningar/argumentatinsövningar år 5-6 Knflikthantering i år f-6 Klassråd Likabehandlingsplanen ch samtal m värdegrunden, i f-6 samt fritids Granens ch Tallens fritids: Yghurtprjekt i samarbete med Teknikens hus ch Nrrmejeriet Klassknferenser hålls regelbundet med sklans elevhälsteam, där enskilda elever samt klimatet i klassen följs upp. I det strukturerade förebyggande arbetet ingår dagliga samtal m värdegrunden både på skl- ch fritidstid, där eleverna får träna sig i att ta ställning ch att kunna argumentera för sitt val. Eleverna lär sig ckså en enkel handlingsplan m hur de ska hantera knfliktliknande situatiner. Vi tillämpar medelbar knfliktlösning. Under ht 2012 arbetade vi målinriktat med likabehandlingsplanen. Vi samtalade m vad sm std där ch vad rden betyder ch knkretiserade detta i frma av bild ch text. Vi hänvisar ch återkpplar till det arbetet regelbundet. Vidare genmförs trivselenkäter, intervjuer, bservatiner, klassrumsbesök av föräldrar, samtal under utvecklingssamtal, speciellt avsatt lektinstid för samtal ch övningar m etik ch mral. Likabehandlingsplanen är förankrad hs eleverna ch även hs föräldrarna via föräldramöten ch sklans hemsida. Fritids samarbete med föräldrarna är viktigt för att barnen ska ha en så trygg miljö sm möjligt. Förutm de dagliga kntakterna med bl a vistelsetider ch synliga planeringar, skickar vi ut månadsbrev, har föräldramöten ch drp-in-fika med lika aktiviteter. 8.1 Resultat En gd hantering av kränkningsärenden ch ett strukturerat förebyggande arbete, aktiviteter genmförda enligt planering i likabehandlingsplanen har gett resultat, ch andelen elever 21
sm känner sig trygga ch trivs har ökat. 100 % av eleverna i år 3 ch 5 anger att de känner sig trygga i sklan överlag i den enkät sm genmförts under våren. De flesta eleverna har någn att vara med ch är aktiva Alla elever vet vad de ska göra m en knflikt uppstår De flesta eleverna har en hög närvar i sklan Antalet knflikter bland eleverna har minskat eller är förändrat De flesta eleverna i sklan använder ett vårdat språk De flesta i sklan försöker behandla varandra med respekt Klasslärarna har själva tagit hand m ev. incidenter. För mer resultat se respektive verksamhetsmråde under rubriken Nrmer ch värden. 8.2 Analys De gemensamma aktiviteterna för sklan har lett till ökad gemenskap bland elever ch pedagger. På rasterna ser vi att eleverna inte alltid leker i åldershmgena grupper. De yngre eleverna ser upp till de äldre eleverna. De integrerade aktiviteterna har lett till att eleverna har sett varandra ch pedaggerna i lika rller ch knstellatiner. Ökat ansvarstagande för de äldre eleverna då de tagit hand m de yngre. Eleverna har fått en ökad förståelse för varandra. Eleverna vet vad de gör m en knflikt uppstår. Fler elever använder ett vårdat språk. Vi måste dck bli bättre på att använda rdet Likabehandlingsplan. Utifrån klassknferenserna har åtgärder satts in vid behv. Vid Aj- Oj så fyller berörd pedagg i tillbudsblanketten från Luleå kmmun. Dkumentatin vid kränkande behandling däremt sker på lika sätt av sekretesskäl, eftersm tillbudblanketten för Luleå kmmun blir en ffentlig handling. Arbetsgruppen infrmeras så att alla berörda pedagger är medvetna m händelsen/händelserna. Vi har arbetat aktivt med målkriterierna i varje klass, genm att samtala ch synliggöra likabehandlingsplanen. Rllspel, samtal, våga ta ställning ch argumentera för sina tankar ch åsikter. Genm kmpissamtal. Direkt knflikthantering. De enkäter sm genmförts detta läsår är de sm respektive lärare har gjrt med sina elever inför utvecklingssamtalen, Luleå kmmuns elevenkät till år 3 ch 5, sklsköterskans elevhälssamtal i f-klassen ch år 4, samt föräldraenkät till de sm har barn inskrivna på fritidshemmet. 8.3 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är gd utifrån pedaggernas analys, gul/grön. 8.4 pririterade utvecklingsmråden Vid höstens föräldramöte inf m hur vi arbetar med likabehandlingsplanen. Hur vi anmäler tillbud ch vad sm görs med den blanketten. Vara mer aktiv vid kränkande behandling via sciala medier. Sklan ska agera genm att prata med eleverna/ föräldrarna. Använda ss mer av tillbudsblanketten från Luleå kmmun för kränkande behandling 22
Möte 2ggr/termin sm sätts in i årshjulet, så att må-bra gruppen kan priritera dessa möten. 23
9 Rektrs sammanfattning Läsåret 2012-2013 är ett histriskt läsår för grundsklan, eftersm vi har infört betyg för eleverna i år 6, vilket inte varit aktuellt sedan början av 1970-talet. Tidigare år har vi på natinell basis bara kunna knstatera att eleverna nått uppnående målen i ett ämne eller ej. Vi har kunnat se att det funnits skillnader i elevernas kunskapskvalitéer, men inte kunnat bedöma dem med efter några natinella kriterier förrän nu. Betygssättningen under hösten var återhållsam, för att sedan med stöd av resultaten av natinella prven kunna höjas under våren. Vi har kunnat knstatera att vi har många duktiga elever vid Antnässklan, med meritvärden mellan 180 ch 250 päng. De ämnen sm eleverna generellt har bästa resultaten i är idrtt ch hälsa samt matematik, där betygssnittet ligger på 16,56 väl i linje med prvbetygen för natinella prven i ämnet. Matematik ch svenska är de två ämnen sm vi pririterat att följa över tid, ch i svenska låg snittbetyget på 13,75. Våren 2011 hade 91 % av eleverna nått målen i svenska, ch 92 % i matematik. Under det kmmande läsåret skedde en psitiv utveckling, ch våren 2012 hade 96 % av eleverna nått målen i svenska ch 97 % i matematik. Detta läsår kan vi se att vi bibehållit resultatet för matematik, medan det sjunkit någt i svenska. Våren 2013 hade 93 % av eleverna nått målen i svenska, ch 97 % i matematik. Förändringen sm har skett berr på att det är någn enstaka elev bland de yngsta sm inte nått målen. Eleverna har generellt en psitiv kunskapsprgressin över tid, ch tidigare år så har eleverna hämtat igen de kunskapsmråden sm de inte behärskat i de yngre åren, så att de har haft full måluppfyllelse i ämnena vid vårterminens slut i årskurs 6. I de yngre åren är det många faktrer sm spelar in, ch eleverna har nått lika långt i sin språkliga utveckling, samt mgnad i övrigt, vilket påverkar måluppfyllelsen. Implementatinen av Lgr 11 har medfört en förändring av undervisningen mt en tydligare fkusering på utveckling av förmågrna kmmunikatin, analys, metakgnitin samt begreppslig förmåga. Den begreppsliga förmågan har redan sedan tidigare varit gd, vilket även resultaten på de natinella prven bekräftar. Samtliga pedagger vid Antnässklan är väl förtrgna med sitt uppdrag, ch har adekvat utbildning. Lärarna är behöriga i de ämnen sm de undervisar i, ch samverkar inm arbetslagen sm består av både lärare ch fritidspedagger. De har ett strt engagemang i sitt arbete, ch nyttjar varandras kmpetenser för en hög kvalité på undervisningen. Detta för att främja elevernas måluppfyllelse kunskapsmässigt men ckså scialt, för att bidra till en harmnisk utveckling till ansvarstagande samhällsmedbrgare. Det sm haft str betydelse för måluppfyllelsen är den varierade undervisningen där eleverna fått använda sina lika förmågr ch uttryckssätt, ch där vi integrerat de praktiskt estetiska ämnena. Ett systematiskt arbete med frmativ bedömning har gett eleverna möjlighet till relevanta utmaningar, ch för de sm riskerat att inte nå målen har vi knstruktiva åtgärdsprgram. IKT har ckså blivit en framgångsfaktr i undervisningen. Det erbjuder fördjupande möjligheter till kartläggning, individualisering, mängdträning ch tack vare IKT blir undervisningen mer flexibel, levande ch knkret för eleverna. Det sm varit vårt största dilemma under året är vikariesituatinen, sm inneburit att vi inte haft tillgång till persnal i den mfattning sm det var tänkt trts att vi anställt en egen pl för enheten. Den samlade bedömningen av enhetens måluppfyllelse är gul/grön för sklan år f-6, ch grön för fritidshemmets verksamhet, utifrån de förutsättningar sm vi haft under läsåret. 24
9.1 Enhetens pririterade utvecklingsmråden 2013/2014 ch framåt Fritidshemmets pririteringar Matematik Entreprenöriellt lärande Datr i undervisningen Värdegrundsarbetet Årskurs f-6 pririteringar Nrmer ch värden/likabehandlingsarbetet Vid höstens föräldramöte inf m hur vi arbetar med likabehandlingsplanen. Hur vi anmäler tillbud ch vad sm görs med den blanketten. Vara mer aktiv vid kränkande behandling via sciala medier. Sklan ska agera genm att prata med eleverna/ föräldrarna. Använda ss mer av tillbudsblanketten från Luleå kmmun för kränkande behandling Möte 2ggr/termin sm sätts in i årshjulet, så att må-bra gruppen kan priritera dessa möten. Inflytande Eleverna måste ges större utrymme att utfrma sitt lärande genm ökad förståelse för målen ch därigenm ökad mtivatin. Det kan vi göra genm att: knkretisera förmågrna, bejaka elevernas intressen, utmana ch ställa krav. Eleverna får ta större ansvar för sitt utvecklingssamtal genm att förbereda sig väl, värdera sin metakgnitiva förmåga ch samtala m målen hemma innan utvecklingssamtalet. IUP pass varje vecka inlagt i schemat. IUP pärmarna underlättar vid vikariebrist. Alla vet vad de ska göra. Studiestöd en timme/vecka efter skltid. Enhetens pririterade utvecklingsmråden Kunskaper Utveckla undervisningen i f-klassen för en ökad språklig medvetenhet. Erbjuda förskleklassens pedagger utbildning i ämnesmrådet. Utveckla rapprtskrivningen för de äldsta eleverna Utvecklingsmråde inm alla ämnen: ge eleverna möjlighet att reflektera över lärandet samt träna sin metakgnitiva förmåga genm att samtala m sitt lärande, argumentera, dra slutsatser ch jämföra. Frtsatt arbete med praktisk matematik, samt begränsa antalet strategier sm eleverna användandet I engelska: mer talövningar ch även hörövningar Investera i fler digitala lärmedel, ch frtsätta med den påbörjade investeringen av datrutrustning Översyn av specialpedaggens ansvarsmråde Gemensamma klassknferenser med hela sklan samlad Frtsatt samarbete med andra sklr sm exempelvis Måttsundssklan 25
26
Implementering nya skllagen ch Lgr 11 Antnässklan Sammanställ skriftliga mdömen Nvember Kartläggning Huset - likabehandlingsplanen Oktber Hemskick av skriftliga mdömen/frågr Utvecklingssamtal, IUP m skriftliga mdömen September K-dagar Grvplaneringar skla fritids KR- utvärdering December December Nvember Oktber September Augusti Juli Grvplanering för terminen Hemskick av skriftliga mdömen/frågr Januari Juni K-dagar Februari Maj KR utvärdering sklan Mars April Januari Utvecklingssamtal, IUP m skriftliga mdömen NP år 3 5 Trygg skla år 2.5 0ch 8. Föräldraenkät försklagrundskla. Mars Intervju fritidsbarn Sammanställ skriftliga mdömen Februari Maj April Augusti Juli Juni 27