Begäran från Båstadhem att få starta byggnation av Malens Trygghetsboende i Båstad

Del 2 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 157 1 (1) Ärende: 15 Datum: 215-6-2 Handläggare: Johan Linden Dnr: KS528/215-95 Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Båstadhem, ekonomiavdelningen, Vård- och omsorg Bilagor till tjänsteskrivelsen: Skrivelse från Båstadhem med begäran om godkännande att starta byggnation Protokollsutdrag kommunstyrelsen 211-9-14 236 "Trygghetsboende i Båstad" Samråd har skett med: Robert Falk, VD Båstadhem AB Begäran från Båstadhem att få starta byggnation av Malens Trygghetsboende i Båstad Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 211-5-11 168 i ett inriktningsbeslut bland annat att "kommunen vill medverka till att trygghetsboenden etableras i alla tre kommundelarna". Kommunstyrelsen beslutade därefter 211-9-14 236 att det tidigare inriktnings beslutet skulle kvarstå. Båstadhem har i skrivelse inkommen 215-4-2, via bolagets VD Robert Falk, ansökt om kommunfullmäktiges godkännande till att bygga ett Trygghets boende i Båstad. Av skrivelsen framgår även att bolaget räknar med en preliminär kostnad för projektet på ca 13 mkr. Aktuellt Enligt 5, bolagsordningen, ska bolaget bereda kommunfullmäktige i Båstads kommun möjlighet att ta ställning innan beslut tas i ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget eller den gemensamma utvecklingen i kommunen. I ägardirektivet regleras närmare att så ska ske bland annat när det är frågan om "investeringsbeslut eller beslut om avyttring av större omfattning, överstigande 1 miljoner kronor". Den borgensram som kommunen beviljat för Båstadhem uppgår enligt beslut i KF 213-4-24 83 till 573 mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. I dagsläget uppgår de lån kommunen borgar för hos Båstadhem till 428,5 mkr. Detta innebär att det finns ett utrymme inom befintlig borgensram på drygt 144 mkr. Förutsatt att bolagets övriga lånebehov förblir oförändrat görs alltså i dagsläget en bedömning att något nytt beslut om utökad borgensram inte behöver fattas. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Båstadhems investeringsbeslut om att bygga Malens Trygghetsboende i Båstad. Båstad och 215-6-2--- ~~ Johan Linden Ekonomichef 157

158 BÅSTA DS l\oivimun l<ommunstyrelsen. 215 =4= a z ~,.., Dnr... ~.~... ~ ~~.?, ~~\ S - ~\JS.i,., ""' "' """n ao Till Kommunfullmäktige i Båstads kommun Fråga från Båstad hem i enlighet med 5, Bolagsordning för Båstadhem AB - Godkännande att starta byggnation av Malens Trygghetsboende i Båstad. Jag tillskriver Kommunfullmäktige med anledning av att Båstad hems styrelse avser att fatta beslut om igångsättande av en byggnation av ett Trygghetsboende i Båstad. Den byggnationen är av större vikt för bolaget och kommer att innebära ett investeringsbeslut överstigande 1 miljoner kronor, det vill säga förutom bolagsordningen ska även bolaget enligt ägardirektivet inhämta Kommunfullmäktiges godkännande innan Båstadhems styrelse kan fatta beslut om byggnation. Båstadhem räknar med en kostnad för projektet på cirka 13 miljoner kronor, men denna summa är högst preliminär och kan preciseras först när anbudsvärderingen skett. Båstad hem har till Båstads kommun lämnat in ansökan om bygglov och en upphandling har just startats. Eftersom det är en stor byggnation där kostnadsmassan överstiger gränsbeloppet så måste upphandlingen annonseras på EU:s offentliga databas för upphandling - TED. För att vinna tid skriver jag redan nu innan upphandlingen är klar. Vi har uppfattat att det politiskt råder samstämmighet om behovet av ett byggande av Trygghetsboende i Båstad. Båstadhem AB ansöker om kommunfullmäktiges godkännande till att bygga ett Trygghetsboende i Båstad. Båstad 215-4-2 ~t1u Robert Falk (_ VD, Båstadhem AB 158

159 BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum 211-8-31 211-9-14 Blad 22 31 EU KS 122 236 dnr. KS 435/11-731 Trvgghetsboende i Båstad Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 211-5-11 168 om följande inriktningsbeslut: 1. Kommunen vill medverka till att trygghetsboenden etableras i alla tre kommundelarna. Kommunen kommer på alla vis att biträda och understödja ett beslut i Båstadhem att göra om Vårliden till trygghetsboende samt att nyproducera ca 4 lägenheter i anslutning till befintlig byggnad. Kommunen är också positiv till att Båstadhem av ekonomiska eller kapacitetsmässiga skäl förverkligar ett trygghetsboende med en eller flera samarbetspartner eller styckar av och säljer Vårliden till den som vill äga, förvalta och driva trygghetsboende oavsett om det sker före eller efter färdigställandet av renovering och tillbyggnader. 2. Alla lägenheter skall upplåtas med hyresrätt. Vd för Båstadhem AB, Robert Falk, har nu inkommit med skrivelse med anledning av det fattade beslutet. Beslutsunderlag Förslag till beslut Beslut från kommunstyrelsen 211-5-11 168, bilaga. Inkommen skrivelse från Båstadhem AB 211-8-23, bilaga. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Aterrapporteringen från vd Robert Falk läggs till handlingarna. 2. Detta ärende hör samman med ärendet detaljplan för del av Malen 1 :263 (Trygghetsboende Vårliden), dnr. KS 499/11-315 och samband ska sättas i diariet. 3. lnriktningsbeslutet från kommunstyrelsen 211-5-11 168 kvarstår. 4. Målsättningen är att trygghetsboendet ska vara klart för inflyttning 213. KS 11914 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ekonomiutskottets förslag bifalles. justerandes signatur au/pres ks/nämnd kf utdrags bestyrkande 159

BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 215-5-27 16 Sida 15 av 22 Ärende: 16 KS 124 Dnr KS 529/215-95 Skrivelse från Båstad hem angående kommunens förhållningssätt till projekt där Båstadhem förväntas vara part Beskrivning av ärendet Underlag till beslutet Förslag till beslut Båstadhem har via bolagets VD Robert Falk inkommit med en skrivelse där bolaget utrycker förvåning över att kommunstyrelsen inte avsatt några projektmedel till de projekt som styrelsen initierar. Bolaget framför även en önskan om att kommunstyrelsen ska göra det i framtiden och i de fall kommunstyrelsen hellre ser att Båstadhem ska hålla i projekten så måste bolaget ges garantier för att få betalt för nedlagda kostnader i ett projekt oavsett om det blir av eller ej. Bolaget ger som exempel fall där politiska svängningar i projekt föranlett kostnader för bolaget. Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden daterad 215-5-2, bilaga. Inkommen skrivelse från Båstadhem daterad 215-4-2, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Tjänsteskrivelsen från ekonomichefen översänds till Båstadhem såsom kommunstyrelsens svar på skrivelsen. j usterandes signaturer Utdragsbestvrkande 16

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 161 1 (2) Datum: 215-5-2 Handläggare: Johan Linden Dnr: KS 529 /215-45 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Båstadhem, Samtliga verksamhetsområden, Ekonomiavdelningen Bilagor till tjänsteskrivelsen: Skrivelse från Båstadhem Förhållningssätt från kommunen till projekt där Båstadhem förväntas vara part Bakgrund Båstadhem har via bolagets VD Robert Falk inkommit med en skrivelse där bolaget utrycker förvåning över att kommunstyrelsen inte avsatt några projektmedel till de projekt som styrelsen initierar. Bolaget framför även en önskan om att kommunstyrelsen ska göra det i framtiden och i de fall kommunstyrelsen hellre ser att Båstadhem ska hålla i projekten så måste bolaget ges garantier för att få betalt för nedlagda kostnader i ett projekt oavsett om det blir av eller ej. Bolaget ger som exempel fall där politiska svängningar i projekt föranlett kostnader för bolaget. Aktuellt Båstadhem är ett kommunalt bostads bolag som drivs som ett aktiebolag, en organisationsform särskilt utvecklad för affärsmässig verksamhet. Detta innebär bland annat att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässig och ekonomierna åtskilda. Därmed kan kommunen inte kräva av sitt bostads bolag att det vidtar åtgärder som inte är lönsamma för bolaget. Ekonomisk ersättning för de kostnader som bolaget ådrar sig i åtaganden de utför på kommunens uppdrag är därmed en förutsättning för att bolaget ska leva upp till sina ägardirektiv där det framgår att "bolaget skall bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer". Alternativet för kommunen till att anlita Båstadhem för projektering eller utredningar i olika fastighetsfrågor är att anlita annan extern aktör inom området. När Båstadhem anlitas och ges uppdrag av kommunen innebär det också ett ekonomiskt ansvar från kommunen för de kostnader bolaget ådrar sig vid utförandet av uppdraget. Detta förutsätter naturligtvis att ett avtal enligt avtalslagens regler ingåtts mellan kommunen och bolaget. Huvudregel för hur avtal ingås är anbud-acceptmodellen och det är den enda modellen för avtalsingående som är reglerad i avtalslagen. Modellen bygger på att parterna lämnar en varsin viljeförklaring och när dessa är likalydande har ett avtal ingåtts. För att underlätta uppföljning och undvika att osäkerhet kring om en beställning lämnats och därmed ett avtal ingåtts mellan kommunen och Båstadhem bör det vid respektive tillfälle övervägas om uppdragen/beställningarna ska ske skriftligt. I de fall uppdrag ges på politiskt initiativ bör dessa pro- 161

162 2 (2) tokollföras för att undvika eventuell osäkerhet om på vems uppdrag/initiativ en beställning lämnats och ett avtal ingåtts. I samtliga fall där kommunen anlitar och ingår avtal med externa aktörer bör kontakterna gå via behörig företrädare från förvaltningen, dvs tjänstemannaorganisationen. Detta oavsett om uppdraget lämnas på initiativ av politik eller tjänstemän. Detta bland annat för att kommunen ska ha ordning på de ekonomiska förpliktelser som ingås med extern part och därmed möjlighet att följa upp dem. Innan uppdrag lämnas måste i vanlig ordning alltid ett ekonomiskt ställningstagande göras beträffande om uppdraget kan finansieras inom de ekonomiska ramar som finns beslutade och avsatta. I de fall uppdraget inte förväntas inrymmas i befintligt tilldelade ekonomiska ramar ska finansieringen behandlas politiskt och beslut tas om hur uppdraget ska finansieras. Detta sker normalt i ordinarie budgetprocess men ibland kan det krävas att separata beslut tas, exempelvis när uppdraget påverkar innevarande budgetår. Alla politiska beslut rörande finansiering bör först beredas av förvaltningen och ska alltid expedieras till ekonomiavdelningen. Förslag till beslut Skrivelsen från Båstadhem anses besvarad och läggs till handlingarna. Båstad och 214-5-2 - /AfZ~ Johan Linden Ekonomichef 162

163 HEM Till BÅSTADS /\OM l\ornrnun s tyrelse~ U N. ~~5 ~4 ~ l.~~~-:~~... \)... 9. ~.~~\J s- l\~s 1 Kommunstyrelsen i Båstads kommun Förhållningssätt från kommunen till projekt där Båstadhem förväntas vara part På uppdrag av Båstadhems styrelse skriver jag för att utverka ett svar från Kommunstyrelsen (KS) avseende hur styrelsen tänl<er kring projekt som styrelsen initierar. KS har vad jag erfar inte avsatt några pengar till de projekt som varit al<tuella den senaste tiden vilket förvånar oss. Båstadhem ser helst att kommunen själv avsätter projektmedel och därmed tar den risk som t ex en politisk svängning i en fråga kan innebära om ett projekt plötsligt skall avbrytas. Om KS hellre ser att Båstadhem ska hålla i projekten så måste bolaget ges garantier för att få betalt för nedlagda kostnader i ett projekt oavsett om det blir av eller ej. På ett sätt är det ju praktiskt att vi håller i l<estnaden och när projektering är klar och en upphandling av en byggnation skett så utgör projektkostnaden tillsammans med byggkostnaden det underlag som vi räknar fram kommunens hyra på. Så gjorde vi till exempel vid den stora tillbyggnaden av Asliden eller vid ombyggnationen av Skogsliden. Förutom de två ovan angivna tillvägagångssätten kan ju även en tredje väg prövas om den är politiskt gångbar och det är att låta byggnationen av ett nytt äldreboende ske i privat regi och låta driften av detsamma ske i privat regi. Då slipper kommunen en borgenssituation och bejakar en fortsatt konkurrens. Med vänlig hälsning Båstad 215-4-2 ~/-~ Robert Falk VD 163

BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 12 av 22 164 Sida Ärende: 17 KS 121 DnrKS837/214-96 Reducering/förändring av 215 års investerings- och exploateringsutgifter Beskrivning av ärendet I samband med förvaltningens budgetarbete inför 216 har en översyn av samtliga behov av investerings- och exploateringsutgifter för åren 215-22 gjorts. Syftet med genomgången har varit att i möjligaste mån reducera och förskjuta utgifter både innevarande år 215 och kom-mande år 216-218 för att underlätta utsikterna att få ihop en budget där det finansiella målet om ett resultat som uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag kan uppnås. Efter samråd inom förvaltningen har ett förslag till reduceringar eller senareläggningar av budgeterade investeringsprojekt 215 tagits fram. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden daterad 215-5-13, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Budgeterad ram för investerings- och exploateringsutgifter 215 förändras enligt följande: Skattefinansierade investeringar minskas med 13 25 tkr. Medfinansieringar av statlig infrastruktursatsningar minskas med 2 tkr. Avgiftsfinansierade investeringar (VA-investeringar) ökas med 8 tkr. Exploateringsutgifterna ökas med 5 tkr. Sammantaget uppgår reduceringar och senareläggningar av investeringsoch exploateringsutgifterna till 13 95 tkr. lusterandes signaturer Utdragsbestvrkande 164

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 165 1 (2) Datum: 215-5-27 Handläggare: Johan Linden Dnr: \<":> ch!) 'ö~l-}2 o l'f, 9b Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Ekonomiavdelningen, Teknik och Service, Kansli, IT-avdelning, Exploateringsingenjör, Bildning och arbete, Samhällsbyggnad Bilagor till tjänsteskrivelsen: Förändring av investerings- och exploateringsutgifter 215 Reducering/förändring av 215 års investerings- och exploateringsutgifter Bakgrund I samband med förvaltningens budgetarbete inför 216 har en översyn av samtliga behov av investerings- och exploateringsutgifter för åren 215-22 gjorts. Syftet med genomgången har varit att i möjligaste mån reducera och förskjuta utgifter både innevarande år 215 och kommande år 216-218 för att underlätta utsikterna att få ihop en budget där det finansiella målet om ett resultat som uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag kan uppnås. Aktuellt Efter samråd inom förvaltningen har ett förslag till reduceringar eller senareläggningar av budgeterade investeringsprojekt 215 tagits fram. Förslaget framgår av bifogad bilaga "Förändring av investerings- och exploateringsutgifter 215". Ny Gammal Skillnad Budget Budget Budget 215 215 215 TOTALT (inkl. exploatering) 162 748 176 698-13 95 varav: Skattefinansierad investering 71834 85 84-13 25 Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar 298 318-2 Avgiftsfinansierad investering ( exkl anslut.avg.) 56914 56114 8 Exploatering 42 3 7 5 Större förändringar i investeringsbudgeten som föreslås avseende de skattefinansierade investeringarna är att 7 tkr för fastighetsinvesteringen "Förskola skogsbyn", 3 5 tkr i "energieffektivisering mm" avseende Östra Karup skola samt att 3 kr avseende "vägar" inom nyexploaterade området i Heden/Hemeslöv flyttas fram ett år i tiden. 165

166 2 (2) Vidare räknas medfinansieringskostnaderna till Trafikverket för cirkulationsplatsen i Östra Karup blir lägre. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Budgeterad ram för investerings- och exploateringsutgifter 215 förändras enligt följande: Skattefinansierade investeringar minskas med 13 25 tkr. Medfinansieringar av statlig infrastruktursatsningar minskas med 2 tkr. Avgiftsfinansierade investeringar (VA-investeringar) ökas med 8 tkr. Exploateringsutgifterna ökas med 5 tkr. Sammantaget uppgår reduceringar och senareläggningar av investerings- och exploateringsutgifterna till 13 95 tkr. Båstad 215-5-27 ~~ Johan Linden Ekonomichef 166

167 Förändring av investerings- och exploateringsutgifter 215 Kod Tkr Ny Budget 215 Gammal Budget 215 Skillnad Budget 215 KOMMUNLEDNINGSKONTOR 13 E-arkiv 16 Nya möbler sessionssal 17 Inventarier (VoO) 145 Inventarier (samhällsskydd) 161 Inventarier, arbetsmiljö barnomsorg 1611 Inventarier, arbetsmiljö grundskola 1618 Lärararbetsplatser 1484 Inventarier bibliotek 1629 Inventarier vuxenutbildning 164 Inventarier arbetsmarknad 19 Kommungemensamt dokumenthanteringssystem 114 Arkiv 14 Webb/E-tjänster 151 Serverplattform 152 IP-Telefoni 153 Ombyggnad/vidarutbyggnad av nät 154 Pc 158 Pc programvaror 159 Automatisering av användarkonton och processer 16 Verksamhetsstödssystem 161 Singel sign on (SSO) 166 E-handel Införande av läsplattor till förtroendevalda SUMMA KOMMUNLEDNINGSKONTOR 1~ so S6 so 1 17S 4 so so 1 S6 so 2 7 2S 2 7 2 1 1 so soo 35 4766 2 S6 so 1 17S 4 so so 1 S6 so 2 7 2S 2 7 2 1 1 so soo 4566-1SO 3SO 2 TEKNIK & SERVICE Skattefinansierad verksamhet Måltid 192 Ram Måltid 4 4 Gata 3 Ram Gata 34 Stationsmiljö Förslöv, Bussangöring, parkering 38 Trafiksäkerhetsprogram inkl statsbidragsberättigade åtgärder 394 Utbyte armaturer gatubelysning, energibesparing 391 O Reinvestering asfaltsbeläggning 231 Färdigställande av exploatering Förslöv 2:4 (Topp beläggning) 1 1976 3 soo 2 3 1 1976 3 soo 2 3 Gata (medfinansiering statlig infrastruktursatsning) 35 Pågatågsstation Förslöv NordVäst (perrong och spårområde) 36 Stationsmiljö Förslöv, Väderskydd för buss och tåg 3912 GC-väg Vistorpsvägen Summa Gata (medfin. statlig infras.satsning) 13 2 2 3SO 16 1715 13 2 2 3SO 16 1715 Park 49 Ram Park/lekplats/strand 4915 Klimatsäkring utredning/ åtgärder 4918 Tillgänglighetsanpassning Båstad torg 4919 Offentlig toalett Gulstad 6 soo 6 6 soo 6 167

168 Ny Gammal Skillnad Budget Budget Budget Kod Tkr 215 215 215 Fritid 146 Ram fritidsanläggningar 4 4 1477 Takomläggning Malenbadet 1 1 Hamn 195 Ram hamnverksamhet (Torekov) 1 1 Övrigt 1461 Utbyte fordon 9 9 4916 Åtgärder, förhindra översvämn i Förslöv 1356 1356 Fastighetsservice 7 Ram Fastighetsservice 15 15 79 Energieffektivisering, ventilation samt arbetsmiljö 1 5 5 9-3 5 71 Reinvestering fastighets bestånd 4 4 711 Ombyggnad i A-huset, Strandängsskolan 4 323 4 323 712 Förstudie samloka!isering brandstation/ centralförråd 219 219 714 Datanät, kablage, övervakning 2 2 718 Förskola Skogsbyn 2 278 9 278-7 772 Upprustning matsalsmiljöer 3 3 78 Utemiliö och lekredskap 5 5 T &S Summa (Skattefinansierad verksamhet) 31652 42152-1 5 T &S Summa (Skattefinansierad verksamhet) Med.fin. 1715 1715 TEKNIK & SERVICE Taxefinansierad verksamhet Reinvesteringar 695 Tennisvägen 3 3 Ram 2 2 Projektering 1 1 Relining midsommarvägen 21 21 Relining Klockarevägen 14 14 Serviser 875 875 - Järnvägsgatan Grevie 3 - Ventiler 2 2 3 6994 Avloppsrening 3 81 3 81 6993 Dricksvattenproduktion 2 495 2 495 Landsbygdsinvesteringar 61 Kattvik vatten+spillvatten 6 6 633 Förslöv / Vadebäck, vatten+spillvatten 2-2 669 Hov etapp 2 2 2 Öllövsstrand, vatten+spillvatten 21 21 696 Tarravägen 9 9 Ram 2 2 Nyinvesteringar 66 Hedhuset/ Ängstorp 9 9 67 Driftövervakning Dricksvatten produktion 5 5 69 Serviser, vatten 3 3 69 Serviser, spill 225 225 69 Serviser Dagvatten 225 225 611 Övervakning Avloppsrening 2 2 168

169 Ny Gammal Skillnad Budget Budget Budget Kod Tkr 215 215 215 612 Mätning V 15 15 615 Skalskydd 5 5 617 Mätning S 25 25 619 Mätning D 1 1 626 Åtgärder enl. saneringsplan V 15 15 626 Åtgärder enl. saneringsplan S 2 2 626 Åtgärder enl. saneringsplan D 15 15 641 Säkerhetsbarriär (UV-ljus) 2 2 642 Vattendomar 3 3 643 Skyddsområde/Föreskrifter 6 6 Vatten 25 2 2 Process förbättringar vattenrening 15 15 Nya vattentäkter 5 5 R9 Backventiler och avlopp 25 25 Plommonvägen, dagvattenproblem 15 15 Exploatering VA 55 Östra Karup 6:7 exploatering 6 2 6 2 53 Grevie Kyrkby exploatering 5 5 54 Heden exploatering 15 3 5-2 57 Förslöv verks. Omr. Va 5 5 521 Exploatering Åstad Bas Va inv 6 884 6 884 T&S Summa (Taxefinansierad verksamhet) 56 914 56114 8 Anslutningsavgifter 522 Övriga anslutningsavgifter -15-15 Summa Anslutningsavgifter -15-15 TEKNIK & SERVICE Exploateringsområden (Ej VA) Östra Karup (Etapp 1) Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Östra Karup-projekt XXXX Belysning 2 2 313X Gator (ägs av kommunen) 4 4 493X Grönområden/park (ägs av kommunen) 7 7 Summa skattefin. investeringar "Östra Karup" 13 13 Medfinansieringar statlig infrastruktur "Östra Karup" 315 Kostnader Cirkulationsplats (Medfinansiering Trafikverket) * 21 41-2 Summa Medfin. statlig infrastr. "Östra Karup" 21 41-2 Övrig exploateringsverksamhet "Östra Karup" 82X Tomtförsäljning -15 15 Summa Övrig exploateringsverksamhet "Östra Karup" -15 15 Grevie Kyrkby Kostnader Skattefinansierade investeringar inom "Grevie Kyrkby" 3XXX Vägar 5 5 Summa skatte/in. investeringar inom "Grevie Kyrkby" 5 5 Övrig exploateringsverksamhet "Grevie Kyrkby" Summa Övrig exploateringsverksamhet "Grevie Kyrkby" 169

17 Ny Gammal Skillnad Budget Budget Budget Kod Tkr 215 215 215 86X Heden, Hemmeslöv Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Heden, Hemmeslöv 3XXX Vägar 5 3 5-3 493X Grönområden/park (ägs av kommunen) 3 3 Summa Skattefin. investeringar inom Heden, Hemmeslöv 8 38-3 815X Förslöv Väster, verks. Omr. (Vistorp industriområde) Kostnader Skattefinansierade investeringar Vistorp industriområde 3XXX Vägar 3 3 3 3 3XXX Vägar [investeringsbidrag] -2 3-2 3 Summa Skattefin. Investeringar Vistorp industriområde 1 1 Intäkter -4 7-4 7 817X Förslöv Väst 15 Skattefinansierade investeringar inom "Förslöv Väst 15" Summa Skatte/in. investeringar inom "Förslöv Väst 15" Övrig exploateringsverksamhet "Förslöv Väst 15" Kostnader 2 3-1 Markinköp 2 2 Intäkter Summa övrig exploateringsverks. "Förslöv Väst 15" 4 5-1 Åstad Skattefinansierade investeringar inom Åstad-projekt 311 Stationstorget 3 5 3 5 313 P-Plats vid stationen 2 7 2 7 313 P-Plats vid stationen [investeringsbidrag Skånetrafiken) -2-2 3119 Kollektivtrafikanläggningar Station Norra 6 7 6 7 3119 Kollektivtrafikanläggningar (Inv.bidrag Skånetrafiken) -5 25-5 25 4923 Omgrävning Stensån 1 5 1 5 4927 Stränder vid sjö 5 5 XXXX Oförutsett projektet helhet 1 5 1 5 Summa skattefin. investeringar inom ''Åstad" 9375 9375 Medfinansieringar statlig infrastruktur "Åstad" 317 Inre Kustvägen (2,5 mkr kostnadsbokfört tidigare, utb 215) 319 Standardhöjning Inre Kustvägen 6 6 3111 Trafiksäker övergång norr om station 3 3 3117 Ny GC-tunnel (vid nya stationen) 11 11 3117 Ny GC-tunnel (vid nya stationen) (Bidrag Skånetrafiken) -9 95-9 95 3119 Kollektivtrafikanläggning (plattformsutrustning] 44 44 3119 Kollektivtrafikanläggning (bidrag Skånetrafiken] -3 3-3 3 XXXX Oförutsett projektet helhet 3 3 Summa Med/in. statlig infrastr. ''Åstad" 155 155 Övrig exploateringsverksamhet "Åstad" 8961 Flytt Gasledning och elledning 16 16 8963 Fastighetsbildning 2 2 81 Projektledning 6 6 XXXX Oförutsett projektet helhet 3 3 Summa Övrig exploateringsverksamhet "Åstad" 54 54 896 Intäkter tomtförsäljning Astadprojektet -1-1 17

171 Kod Tkr Ny Budget 215 Gammal Budget 215 Skillnad Budget 215 8XXX Ospec exploateringar Kostnader Intäkter 3-2 soo 3-2 soo T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Skattefin. T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Medfin. T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Övr. Expl. 24675 12 65 42 27675 1465 3 7-3 -2 5 SAMHÄLLSBYGGNAD 1427 Kvaliteetssäkring av befintlig kartdatabas 1425 e-arkiv för bygglovhandlingar (direktarkivering) 1438 Mätutrustning (ny totalstation) 142 Införande av Focus detaljplan 1422 I<artstöd i samband med ny ÖP 1435 Digitalisering av plans arkiv/planer tillgängliga på webbplats 1428 Digital bygglovhantering- (Uppgrad. av ByggR/ Mittbygge) SUMMA SAMHÄLLSBYGGNAD 9S 19 4 so 1 232 121 1188 9S 19 4 1 1 232 321 1438 -SO -2-25 SAMHÄLLSSKYDD 14 Kommunal ledningsplats, kommunhuset 141 Kommunal ledningsplats, kommunhuset inv.bidrag 143 Kameraövervakning 146 Räddningsfordon 146 Räddningsfordon Bidrag fr Trafikverket 148 Skyddsutrustning 141 Uppgradering verksamhetssystem miljö 1411 Mätinstrument miljö 1412 Räddningsutrustning 1413 Passagesystem/skyddsåtgärder SUMMA SAMHÄLLSSKYDD 1843-114 8 18 697-18 82 79 8 2 124 4 1363 1843-114 8 18 697-18 82 79 8 2 124 4 1363 BARN&SKOLA 16 Instrument Kulturskola 161 Stöd och utveckling 162 Pedagogisk utrustning, barnomsorg 167 Pedagogisk utrustning, grundskola 1612 Datorer förskola, grundskola, personal 1621 Barn och elever i behov av särskilt stöd 1624 Kursplanerelaterade, 8 grundskolor 166 IKT-plan SUMMA BARN & SKOLA 1 so 2 42S 1 SOO 2SO 4 18 4725 1 so 2 42S 1 SOO 2SO 4 18 4725 BILDNING OCH ARBETE 1488 Självbetjäningssystem bibliotek RFID 169 Individ och familj, barn 1641 Datorer bibliotek 1619 Datorer vuxenutbildning 1635 Socialstyrelsens metod system AS! (köp av licens) 1692 Datorer gymnasieskola ------ Konstnärlig utsmyckning offentliga rum (1 %) SUMMA BILDNING &ARBETE lss so so 1 so so -------- 3 755 lss so so 1 5 5 455 3 3 171

172 Kod Tkr VÅRD & OMSORG 174 Trygghetstelefoner 177 Elcyklar 172 Nyckelfri hemvård (integrerad tids- och personalplanering) 1713 Arbetstekniska hjälpmedel SUMMA VÅRD & OMSORG Ny Gammal Skillnad Budget Budget Budget 215 215 215 72 72.1 1 18 18 9 9 2 71 2 71 TOTALT (inkl. exploatering) varav: Skattefinansierad investering Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad investering (brutto, exkl anslut.avg.) Exploatering Summa förslag tilläggsanslag 162 748 176 698-13 95 71834 85 84-13 25 298 318-2 56914 56114 8 42 3 7 5 3 65 3 65 Rött belopp = Förändrat belopp Grönt belopp= Hela eller del av belopp överfört från 214 Gul markering= Förslag tilläggsanslag 215, ej beslutat ännu Ursprunglig budget 215 Skattefinansierad investering Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad investering (brutto, exkl anslut.avg.) Exploateringsverksamhet Summa (inkl. exploatering) Budget 2 15 83 75 33 975 5167 31 172 495 Överföringar från 214 (KF 215-xx-xx xx) Skattefinansierad verksamhet Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad verksamhet Exploateringsverksamhet Summa Överförda investerin.qar 213 1334-2 175 4444 6 423 Reducering budget under 215 Skattefinansierad verksamhet Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad verksamhet Exploateringsverksamhet Summa Överförda investerin,qar 213-13 25-2 8 5-13 95 Ny budget 215 Skattefinansierad verksamhet Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad verksamhet Exploateringsverksamhet Summa investerin.qar 215 71834 29 8 56 914 4 2 162 748 172

BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 1 av 22 173 Sida Ärende: 18 KS 119 Dnr KS 461/215-96 Budgetuppföljning 215-4-3 Beskrivning av ärendet Ekonomikontoret har sammanställt budgetuppföljning per 215-4-3. Helårsprognosen beräknas till+ 1,8 mkr, en negativ avvikelse mot budget på 11,8 mkr. Bedömningen för helåret 215 är att kommunen, med hjälp av nyttjande av medel från pensionsreserven, kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet. Bedömningen är att kommunen inte kommer att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen avseende överskott och finansiering av investeringar. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden och ekonom Christel Crespin, daterad 215-5-18. Upprättat förslag till budgetuppföljning 215-4-3, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Budgetuppföljning per 215-4-3 för Båstads kommun godkänns. 2. Förvaltningen uppmanas att hålla sig inom tilldelad budget 215. 3. Kommunfullmäktige delges budgetuppföljning per 215-4-3. Justerandes signaturer Utdrags bestyrkande 173

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 174 1 (1) Datum: 215-5-27 Handläggare: Christel Crespin Dnr: K'S ()()CJl/61 /1ö/$ - C/6 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Ekonomiavdelningen Bilagor till tjänsteskrivelsen: Budgetuppföljning 215-4-3 Budgetuppföljning 215-4-3 Ekonomikontoret har sammanställt budgetuppföljning per 215-4-3. Helårsprognosen beräknas till + 1,8 mkr, en negativ avvikelse mot budget på -11,8 mkr. Bedömningen för helåret 215 är att kommunen, med hjälp av nyttjande av medel från pensionsreserven, kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet. Bedömningen är att kommunen inte kommer att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen avseende överskott och finansiering av investeringar. Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Budgetuppföljning per 215-4-3 för Båstads kommun godkänns. 2. Kommunfullmäktige delges budgetuppföljning per 215-4-3. Ekonomiavdelningen Johan Linden Ekonomichef Christel Crespin Ekonom 174

175 fru BÅSTADS ~ KOMMUN Besök oss på bastad.se Budgetuppföljning ; 215-4-3 175

176 Innehållsförteckning Ekonomirapport januari-april 215... 3 Mål... 1 Servicedeklarationer... 12 Resultaträkning och kassaflödesrapport... 14 Driftredovisning... 15 lnvesteringsredovisning... 16 Verksamhetsområden Kommunfullmäktige - Kommunfullmäktige... 21 Kommunfullmäktige - Skolpeng... 22 Kommunfullmäktige - Hemvårdspeng och boendepeng... 24 Val nämnd, Överförmyndare, Kommunrevision... 26 Myndighetsnämnd... 27 Kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen... 28 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontor... 29 Kommunstyrelsen - Teknik &service... 31 Kommunstyrelsen -Samhällsbyggnad... 33 Kommunstyrelsen - Samhällsskydd... 35 Kommunstyrelsen - Bildning & arbete... 37 Utbildningsnämnd - Utbildningsnämnd... 39 Utbildningsnämnd- Barn &skola....4 Utbildningsnämnd - Bildning & arbete... 43 Vård- och omsorgsnämnd - Vård- och omsorgsnämnd....44 Vård- och omsorgsnämnd - Vård & omsorg....45 Finansiering... 48 2 176

177 Ekonomirapport januari-april 215 Prognos årets resultat Rapporttidpunkt budget prognos avvikelse Februari +13,6 +3,5-1,1 Mars +13,6 +1,3-12,3 April +13,6 +1,8-11,8 Resultatet för helåret beräknas bli ett överskott på+ 1,8 ( + 1,3) mkr, en negativ avvikelse mot budget med -11,8 (-12,3) mkr. Verksamhetsområdenas avvikelser gentemot budget beräknas bli sammanlagt -22,5 (-19,1) mkr inklusive utnyttjad demografireserv. Avvikelsen för finansförvaltningen beräknas uppgå till+ 1, 7 ( +6, 7) mkr. Verksamhetsområdenas negativa avvikelser beror främst på stora underskott inom skolpeng barnomsorg/grundskola med -8, mkr samt hemvårds- och boendepeng med -9,4 respektive -4,6 mkr. Balanskrav Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning. Ett minimikrav för detta är balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar ska regleras under de närmast följande tre åren. Realisationsintäkter räknas bort vid en balanskravsjustering. Några underskott från tidigare år finns inte kvar att täcka. Med hjälp av nyttjande av medel från pensionsreserven kommer kommunen uppfylla balanskravet. Balanskravsavstärnning Prognos Bokslut (mkr) 215 214 Arets resultat 1,8 1,4 - avgår samtliga reavinster -9,5-1, Arets resultat efterbalanskravsjuste- -7,7 9,4 ringar Förändring av pensionsreserv +7,7-9,4 Balanskravsresultat,, Mål Fullmäktige har antagit tre fullmäktigemål, sex nämndsmål och två finansiella mål. Verksamhetsområdena har i uppdrag i tertialen att rapportera prognos för måluppfyllelse per 215-12-31 samt utvärdera och kommentera nuläge, förändringar och åtgärder för att nå måluppfyllelse. Måluppfyllelsen 215 totalt sett är låg men prognosen är att en del mål är uppfyllda redan under mandatperiodens första år. Se kommentarer i tabell längre fram. Prognostiserade avvikelser -11,8 (-12,3) Kommunfullmäktige, KF-skolpenggymn -2, KF-skolpengbo/grsk - hemvårdspeng9,4 4~-8; ~~;;;;;;;;1~~~~=~~~~~~~~~~~~~ KF - boendepeng 4,6 Valnämnd, överf, Komrev MN - myndighetsnämnd MN -samhällsskydd KS - kommunstyrelse KS- kommunledning KS -teknik &service sk.fin. KS -samhällsbygg KS -samhällsskydd KS - bildning & arbete UN- utbildningsnämnd UN - barn &skola ram UN - barn &skola RE UN- bildning&arbete ram UN-bildning&arbete RE VN -vård- och omsorgs nämnd VN-vård&omsorg Rese1v för demografi Finansförvaltning -,6 -,5. -,2 -,3-1, - -,7 -, -2,2,8 -,1 I -------------~- -1.7 - --.2-1 1 --- - 1::::::1 --------- -- - - -' o_,_,5 --;:;-;:;-------------- 1 o,o 3,7 4,9 :r',7 3 l,ill BÅSTADS ~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 177

178 Kommunfullmäktige -24, (-22,) KF - Skolpeng, barnomsorg/grundskola -8, (-8,) Skolpeng barnomsorg/grundskola prognostiserar ett underskott om 8 tkr, vilket beror på att det prognostiseras bli 13 fler barn och elever än vad det budgeterats för. Helår215 Barnomsorg/grundskola Antal Budget Prognos Awikelse Egen regi 292 227 115 Fristående regi 326 327 1 Annan kommun 39 53 14 Summa 2457 2587 13 Prognosen bygger på det barn och elevunderlag som det finns kännedom om per den 3 april. Elevantalet för budget 215 baseras på det elevantal som fanns i verksamheten mars 214. För barnomsorgen baseras budgeten på KAAB befolkningsprognos för åldrarna 1-5 år. När budget 215 gjordes kunde det inte förutses att inflyttningen av barn och elever skulle bli så kraftig. Under perioden mars 214 - april 215 har netto inflyttningen inom åldrarna 1-15 år varit 15 st. Antalet barn och elever med skyddad identitet har även de ökat kraftigt under 214 och början av 215 och beräknas fortsätta ligga på denna nivå under resten av året. Förutom ökat barn- och elevantal beräknas det bli högre andel barn som är inskrivna i barnomsorgen än vad det budgeterats för. Andelen barn som är inskrivna mer än 15 timmar /vecka och därmed berättigad full förskolepeng är fler än budgeterat och andelen barn som är inskrivna mindre än 15 timmar /vecka är färre än budgeterat. Detta förhållande medför högre kostnader än budgeterat. Intäkter för barnomsorgsavgifterna prognostiserar ett överskott om 2 tkr. Diagrammet visar netto in- och utflyttningen från då budgeten för 215 gjordes (april 214) till tertialuppföljning 1 215 Netto in- och utflytt, period 1441-1543 14 -,---~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 12 +-~~~~~~~~~~~~~~ 1 4 2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2 Födelseår Skolpeng, gymnasium-2, (±,) Skolpeng gymnasium prognostiserar ett underskott om 2 tkr. Kostnaderna för köp av gymnasieplatser beräknas bli 2 6 tkr mer än budget. 9 tkr av underskottet beror på att gymnasieelever i fristående regi har gjort dyrare utbildningsval än budgeterat. 1 7 tkr av underskottet beror på att det prognostiseras bli 17 st fler gymnasieelever än budgeterat samt att det är fler som har valt fristående verksamhet och färre egen regi. Den fristående regin har en högre snittpeng än den egna regin, vilket medför ökade kostnader. Ök- ningen av elevantalet beror bland annat på att sedan budget 215 gjordes så har antalet asylsökande gymnasieelever varit 12 stycken, vilket det inte budgeterats för. Kommunen erhåller emellertid ett schablonbelopp från Migrationsverket för ersättning för skolundervisning, men detta schablonbelopp är lägre än kommunens skolpeng. Dock utgår ingen ersättning från den dagen de asylsökande får ett permanent uppehållstillstånd. Skolpengens intäkter beräknas bli 6 tkr mer än budget. Detta beror främst på att bidragen från migrationsverket inte är budgeterade samt eftersläpning- 4 Gil BÅSTADS ~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 178

179 ar av bidrag från 214. Momsintäkterna för köp från fristående skolor har ökat, vilket är ett led i ökade kostnader på grund av dyrare utbildningsval. Prognosen kan förändras när utbildningsvalet för höstterminen 215 är klart. Prognostiserad snittpeng för höstterminen är densamma som för vårterminen. Helår215 Budget Prognos Awikelse Budget Prognos Awikelse antal antal antal snittpeng, kr snittpeng, kr snittpeng kr Egen regi 126 128 2 733 75497-2197 Fristående regi 89 13 14 18 7 118 275-9575 Annan kommun 199 2 1 18 99344 1456 Summa 414 431 17 Hemvårdspeng-9,4 (-1,4) För köp av hemvårdstimmar prognostiseras det ett underskott om 1,l mkr, vilket beror på att det befaras bli i snitt 2 4 fler hemvårdstimmar per månad än vad det finns budget för under 215. Intäkterna för omvårdnadsavgifterna berälmas överstiga budget med, 7 mkr. Hemvårdspeng -Köp av timmar månadsvis ljoou I 14 I ~13 1~ E ~ ~ ~ -... ---- Prognos?1!> X. ~ lluuu ~. --Ulfall 215 -- - - - -~ :; 11 e!-==========~ -~- IJtt ll 7B ~ 1 1 '1 --Rurlgr.t71S R OOO ~---------- --Uudp,el 2U14 1 }.1 1 S fi 7 R q 1 11 17 Boendepeng-4,6 (-3,6) För köp av boendedygn prognostiseras det ett underskott om 4,6 mkr. Detta på grund av högre behov av boendeplaster än budgeterat. När den nya avdelningen på Skogsliden öppnade ökade antalet platser och det har inte funnit möjlighet att minska motsvarande antal platser på Bjärehemmet på grund av det höga behovet. Det prognostiserade underskottet om 4,6 mkr, avser främst köp av externa korttidsplatser samt hög beläggning på Bjärehemmet. Valnämnd -,1 (-,2) Valnämndens budget för 215 omfattade enbart efterarbete för valåret 214. I budget fanns inte medräknat ett omval varför nämnden sökte statliga medel för att genomföra omvalet. Båstads kommun beviljades statliga medel om 258 tkr för omvalet. Summan beräknades på antalet röstberättigade i kommunen. Valnämnden beräknas få ett underskott om ca 63 tkr med anledning av omvalet. 5 Överförmyndare -,5 (-,5) Överförmyndarens verksamhet kommer att ha en avvikelse mot budget som beräknas uppgå till ca 523 tkr. Prognosen kan komma att behöva justeras utifrån antal huvudmän och omfattningen av aktuella ärenden. Kommunstyrelsen -4, 9 (-3,2) KS - Kommunstyrelse -,5 (±,) Kommunstyrelsen har en heltidsarvoderad ordförande och två vice ordföranden som har fast arvode motsvarande 25 procent av en heltidstjänst. Till det har kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter ett arvode motsvarande 25 procent av heltid.. Dock valdes inte kommunstyrelsens andre vice ordförande in i arbetsutskottet vilket medförde ytterligare en kostnad motsvarande 25 procent tjänst. KS- Kommunledningskontor-,2 (-,2) IT-avdelning-,2 (-,2) På grund av ökande antal datorer och ett ökat antal ärenden samt nya arbetsuppgifter för kommunens korthantering prognostiseras ett överskridande på 15 tkr avseende personalkostnader. KS - Teknik och service -,3 (-,2) För den skattefinansierade verksamheten prognostiseras för hela verksamhetsområdet en negativ avvikelse om 3 tkr hänförligt till måltidsverksamheten. Beslutet att Åslidens vårdboende skulle övergå i annan regi från och med den 1 februari 215 medförde ett intäktsbortfall för måltidsverksamheten motsvarande ca 8 tkr. Merparten (ca 5 tkr) av intäktsbortfallet kompenseras genom att Montessori förskola och skola blivit ny kund. KS - Samhällsbygg -1, (-1,) Med anledning av att ett flertal aktuella planarbeten inte genererar några intäkter prognostiseras,5 mkr i mindre intäkter på plansidan. Tillsammans med ökade kostnader för bostadsanpassning med,5 mkr blir det [iij BÅSTADS l~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 179

18 en total prognostiserad avvikelse mot budget med -1, mkr. KS - Samhällsskydd -,7 (-,8) Folkhälsa och trygghet I samband med att trygghetstjänsten överfördes från Vård och omsorg till Samhällsskydd överfördes motsvarande personalbudget Då Vård- och omsorg hade behov av tillhörande fordon i verksamheten, har Samhällsskydd tvingats leasa ett fordon för att kunna utföra trygghetsuppdraget. Leasingkostnaden, bränsle, förbrukningsmaterial (brandvarnare, batterier, trycksaker) med mera, uppgår till 2 tkr vilket inte ryms inom Samhällsskydds ekonomiska ram. Krisberedskap, tunneltillsyn samt energi- och klimat I samband med att tunneltillsynsavtalet med Trafikverket upphörde, så försvann också en stor intäkt. Avtalet gav ett överskott på 5 tkr efter det att tillhörande kostnader räknats bort. Överskottet har således finansierat övrig verksamhet inom verksamhetsområdet. KS - Bildning & arbete -2,2 (-1,) Gymnasial vuxenutbildning prognostiserar överstiga sin budget med 2 tkr, med anledning av ökade kostnader för köp av skolplatser Individ och familj vuxna prognostiserar ett underskott om 4 tkr. Kostnader för kvinnofrid prognostiseras överstiga budget med 3 tkr. Familjefridsrelaterande ärenden där kvinnor och barn behöver akuta skyddsboenden har fortsatt att hålla samma höga tillströmning som under hösten 214 och ser ut att fortsätta ligga på en hög nivå under 215. Prognosen för institutionsplaceringar av vuxna förväntas överstiga budget med 1 tkr. Kostnaderna för familjehemsvård beräknas klara sig inom budgeterade medel. Tvingande placeringar enlig LVU och LVM gör att prognosen för Individ- och familjeomsorg vuxna kan förändras under året. Verksamheten för försörjningsstöd prognostiserar totalt sett ett underskott om 1 6 tkr. Utbetalning av försörjningsstödsbidrag fortsätter att ligga relativt högt i förhållande till budget och utifrån rådande siffror prognostiseras det med ett underskott om 1 5 tkr. Generellt på hela Individ och familjeomsorg är det stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens vilket föranlett att verksamheten tvingats använda bemanningsföretag. För försörjningsstöd innebär det att kostnaderna för personal prognostiseras överstiga budget med 1 tkr för 215. Även andra verksamheter inom Individ och familj kan framöver få så pass höga personalkostnader på grund av detta att det kan medföra underskott Försörjningsstödsbidrag 215 9 8 7... 6 5 F 4 3 - - Prognos 215 - Utfall215 - Utfall214 - Budget 215 = Budget 214 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6 [ilj BÅSTADS l~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 18

181 Utbildningsnämnd -1,7 (-,3) UN - Utbildningsnämnd-,1 (±,) Under de första fyra månaderna utbildades nämnden i de olika delar som tillhör deras uppdrag. Sammanträdesarvodena har blivit något högre än beräknat och tillsammans med ett högre PO-tillägg beräknas nämnden även fortsättningsvis få högre kostnader än budgeterat vilket beräknas ge en negativ avvikelse på ca 1 tkr. Under den första tiden kallade kommunledningen till en konferens om målstyrning som en del av budgetprocessen. Några politiker från utbildningsnämnden deltog i konferensen. Denna kostnad är dock att betrakta som en engångskostnad. Kommunfullmäktige fattade beslut i december 214, genom antagande av reglemente för nämnden, om att utbildningsnämnden skulle ha arbetsutskott för att hantera sekretessärenden. Arbetsutskottet fanns inte med i budgeten för 215 som antogs före beslut om reglemente. UN - Barn & skola -1,9 (±,) Barn & skola ram -1, 7 (±,) Lokalkostnaderna för barnomsorg och grundskola prognostiseras överstiga budgeterade medel med 1 tkr, vilket beror på omstrukturering av förskolelokaler på grund av mögelskada. Vårdnadsbidrag prognostiseras gå med ett underskott om 14 tkr. Antalet bidragstagare har sedan 214 fortsatt ligga på en hög nivå och beräknas fortsätta göra det under 215. Modersmålsundervisningen kommer att ligga på en hög kostnadsnivå under 215, men prognostiserar inget underskott vid årets slut med anledning av att resultatenheterna planerar att köpa tjänster av verksamheten. Tilläggsbelopp för barnomsorg och grundskola prognostiserar att tillsammans gå med ett överskott om 415 tkr vid årets slut. Överskottet beror på att elever med rätt till specialskola samt fritidshemsvistelsen för grundsärskoleelever tidigare finansierats av tilläggsbelopp men numera under verksamheten specialskola respektive grundsärskola. Prognostiserat överskott bygger dock på befintligt antal barn och elevunderlag och inflyttning av barn/ elev med extraordinära behov kan förändra prognosen. Kostnaderna för grundsärskola och specialskola har ökat och prognostiserar ett underskott om 1825 tkr. 73 tkr av underskottet tillhör specialskola som avser ersättning för elever med omfattande behov av särskilt stöd som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl kräver undervisning i paritet med specialskola. Volymökningen beror främst på att ett flertal elevers skol- och fritidshemsvistelse tidigare har finansierats av tilläggsbelopp för grundskola/barnomsorg men som nu finansieras av verksamheten specialskola. 415 tkr av underskottet tillhör grundsärskola som avser ersättning för elever som är inskrivna i grundsärskola på grund av att de har en utvecklingsstörning. De ökade kostnaderna beror på att det tillkommer tre stycken elever hästterminen 215, men även på grund av att ersättningen för grundsärskoleelevernas fritidshemsvistelse tidigare finansierats av tilläggsbelopp barnomsorg. 68 tkr av detta underskott avser externa köp av grundsärskoleplatser. Denna kostnad går inte att påverka då det är den utförande kommunen som sätter priset. Eleverna som det köps externa platser för har mycket stora behov som inte kommunens egna skolenheter kan tillgodose. Resultatenheter -,2 (±,) En liten enhet som Sandlyckeskolan har svårt att bedriva en verksamhet som lever upp till skolans styrdokument på grund av att de inte får tillräckligt med resurser för att hjälpa elever med särskilda behov. Skolpengen är inte anpassad till små enheter för att kunna bedriva verksamhet på ett bra sätt. Resultatenhetscheferna planerar att använda del av 211-214 års överskott till riktade engångsinsatser såsom personalförstärkning, inköp av läromedel, förbättra arbetsmiljön, intensivundervisning i matematik samt hjälpa barn och elever som är i behov av särskilt stöd. UN - Bildning & arbete +,3 (-,3) Bildning & arbete ram +,8 (±,) Gymnasiesärskolan prognostiserar ett överskott, då kostnaderna för köp av gymnasiesärplatser beräknas bli 6 tkr lägre än vad det är budgeterat för. Gymnasium ramfinansierat prognostiserar ett överskott på 3 tkr som beror på lägre kostnader för skolskjutsar. Individ och familj barn och unga prognostiserar ett underskott om 1 tkr. Kostnaderna för institutionsplaceringar av barn och unga fortsätter ligga på en hög 7 llij BÅSTADS ~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 181

182 nivå, men underskottet balanseras något av att familjehemvård prognostiseras gå med ett visst överskott. Generellt på hela Individ- och familjeomsorgen är det stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens vilket föranlett att verksamheten tvingats använda bemanningsföretag. Detta kan framöver medföra underskott för personalkostnader. Resultatenheter -,5 (-,3) Prognostiserad avvikelse beror på färre antal gymnasieelever i verksamheten än vad som budgeterats, vilket gör att personaltätheten ska ses över. I verksamheten finns också nyanlända elever som har stora behov av anpassningar och särskilt stöd. Vård- och omsorgsnämnd +4,9 (+3,4) Vård & omsorg +4,9 (+3,4) Resultatenheter +1,5 ( +2,6) Samtliga hemvårdsgrupper utom två prognostiserar en positiv avvikelse på grund av bra samordning. De två grupperna med negativ prognos jobbar med att få balans mellan intäkter och kostnader. Prognosen dras ned av att kostnaderna för bilar har ökat. Korttiden prognostiserar en positiv avvikelse då de har haft hög beläggning och bemanningen har kunnat hållas på en bra nivå. Åsliden prognostiserar en negativ avvikelse som beror på engångskostnader i samband med överlämnandet till extern utförare. Ett större boende prognostiserar en negativ avvikelse som beror på att omfattande punktinsatser krävs för en omsorgstagare. Ett mindre boende prognostiserar en positiv avvikelse som delvis kan förklaras med en högre ersättning per dygn samt hög beläggning. Övriga enheter +3,4 ( +, 7) Centralt som främst består av administration, ledningsresurser, verksamhetsförändringar och utbildning har en positivt prognostiserad avvikelse på 6,2 mkr. Prognosen beror på öronmärkta pengar för verkställighet av insatsen bostad med särskild service 9:9 som ej kan verkställas i år samt på prestationsbaserade medel för 214 som ej används. Prognosen beror även på upphandling av nytt verksamhetssystem för dokumentation som befaras bli färdigt först nästa år samt rekryteringssvårigheter som har försenat uppstarten av ett demensteam. Stöd och omsorg har en negativt prognostiserad avvikelse på 2,6 mkr. Köp av plats SOL prognostiserar en negativ avvikelse på 2,4 mkr då omständigheter för närvarande kräver köp av en dyrare boendeplats än budgeterat samt att behov uppstått för ytterligare en köpt plats. Servicelägenheter LSS prognostiserar en negativ avvikelse som beror på att två beslut av insatsen bostad med särskild service 9:9 ej har kunnat verkställas på en gruppbostad istället har de verkställts på servicelägenheter LSS. Hälso- och sjukvård har en negativt prognostiserad avvikelse på,3 mkr som beror på högre kostnader för bilar än budgeterat samt en negativ prognos för sjuksköterskorna. Verksamheten befaras behöva köpa tjänster av bemanningsföretag då det har varit svårt att rekrytera personal. Finansiering +14,4 (+1,5) Finansförvaltning +1,7 (+6,7) För finansförvaltningen beräknas vid årets slut en positiv avvikelse mot budget på ca + 1, 7 mkr. En större anledning till det prognostiserade överskottet är att AF A Försäkrings styrelse beslutat om att återbetala 24 års inbetalda premier till kommuner och landsting för försäkringarna AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring. Båstads kommuns återbetalade premie beräknas uppgå till drygt 5,2 mkr. Det låga ränteläget som innebär låga räntekostnader på rörliga lån uppskattas ge en positiv budgetavvikelse beträffande kommunens räntekostnader för långfristiga lån. Avskrivningskostnader på befintliga anläggningar väntas minska med anledning av införandet av komponentredovisning. Likaså förväntas avskrivningskostnader för nya anläggningar under året bli lägre än budgeterat med anledning förskjutningar av investeringsverksamheten till senare på året och i vissa fall till nästkommande år. Sammantaget uppskattas en positiv budgetavvikelse avseende räntekostnader och avskrivningskostnader uppstå på drygt om drygt +5,2 mkr. Prognosen innefattar en positiv budgetavvikelse på grund av olika engångsposter till ett netto av drygt +3 mkr. Engångsposterna består av +9,5 mkr överskott från avslut av olika exploateringsprojekt samt en förväntad nedskrivning/utrangeringskostnad på -6,5 mkr till följd av att Backaskolan eventuellt kan komma att rivas eller av annan anledning behöver omvärderas. Pensionskostnaderna väntas överstiga budget med ca -4,2 mkr. Av dessa avser -2,7 mkr kostnader för en ingången särskild avtalspension. Övrig del av underskottet för pensionerna (-1,5 mkr) baseras på en erfarenhetsbedömning för föregående års utfall. 8 illl BÅSTADS l~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 182

183 Prognosen för skatteintäkterna pekar på en negativ budgetavvikelse på ca -1,2 mkr. Demografi reserv +3,7 (+3,7) Demografireserven ska täcka eventuellt ökade kostnader till följd av ökade volymer kopplade till demografiska förändringar inom hemtjänst och äldreboende samt grundskole- och gymnasieverksamhet. Investeringar +21,1 (+13,) Avser investeringar inklusive medfinansiering statlig infrastruktur och exklusive exploatering. Teknik & service +19,4 (+13,) Skattefinansierad verksamhet+ 17,3 ( + 11,) För investeringsbudgeten inom den skattefinansierade verksamheten prognostiseras en positiv avvikelse om 11,2 mkr gentemot årsbudget eftersom två planerade projekt inte kommer genomföras under 215. Dessa medel avses dock att flyttas till 216 för genomförande av desamma. För medfinansiering statlig infrastruktur prognostiseras en positiv avvikelse om 6,1 mkr gentemot budget. Beträffande värme och ventilation för Östra Karups skola har man under projekteringen insett att det kommer bli ett mer omfattande projekt i tid, vilket innebär att skolan måste utrymmas i etapper. Ett nytt fläktrum ska byggas på taket på befintlig byggnad och samtliga kanaler måste bytas ut, vilket medför att alla klassrum berörs i större utsträckning än tidigare tänkt. Skolan måste därför bitvis utrymmas och moduler hyras in. Det finns dock inga moduler att tillgå förrän i oktober månad. Projektet kommer sålunda påbörjas först i januari 216 då elever kommer vara placerade i moduler hela VT-16 och klart för inflyttning HT-16. Viss del av investeringarna finns därför kvar för att täcka projekteringen. Kostnadsuppskattningen för Skogsbyns förskola är försenad från entreprenör vilket resulterar i att beslut av ombyggnation, alternativt nybyggnation, kan tas av politiken först i sommar /höst. Viss del av investeringarna finns därför kvar för att täcka kostnaden för de moduler som inrymmer Skogsbyns förskola i Förslöv idag samt en liten del för eventuell projektering. Stationsprojekten i Båstad samt Förslöv pågår med full fart. Stationen i Förslöv kommer att bli dyrare än budget medan stationen i Båstad håller sig motsvarande summa under budget. Trafikverket har fått in anbud på rondellen i Östra Karup där det bästa anbudet hade lägre anbudssumma än budgeterat och projektet förväntas därmed bli 2 mkr billigare än budgeterat. Avgiftsfinansierad verksamhet +2,1 ( +2,) Projektet Öllövsstrand prognostiseras bli mer kostsamt än budgeterat. Projektet avvaktar kommunstyrelsens beslut för ombudgetering mellan projekt. Kommunstyrelsen remitterade ärendet vidare till myndighetsnämnden för en beräkning av de enskilda avloppens miljöpåverkan. Utbyggnaden av Va-ledningar längs Inre Kustvägen pågår. Dock är det osäkert när Trafikverket fakturerar oss för projektet och det är möjligt att så sker först 216. Trafikverket kommer att lägga ny asfalt på Järnvägsgatan i Grevie, i samband med detta är det önskvärt att lägga om vattenledningen i gatan, detta finns inte med i budget utan ett tilläggsanslag på 3 mkr har begärts. Befolkning Den 3 april uppgick antalet invånare till 14 467 (14 432) vilket är en ökning med 48 personer sedan årsskiftet (14 419). Motsvarande uppgift för januariapril 214 är en ökning med 3 personer till 14 35. Ökningen innevarande år beror på ett positivt inflyttningsnetto på +88 samt ett negativt födelsenetto på -4. Det flyttade ut 235 personer och 323 flyttade in och det föddes 35 barn och 75 personer avled. Uppgifterna är hämtade från Tekis Kid. 9 l,iw BÅSTADS ~ KOMMUN Besök oss på bastad.se 183

184 >-" Båstads kommuns mål Resultatindikatorer KF-mål KF-måll Båstads kommun är attraktiv att leva bo och verka i KF-mål 2 Båstads kommun är välkommnande, professionell och tydlig KF-mål3 Mätmetod Nöjd regionindex för hur invånarna bedömer Båstads kommun som en plats att leva och Bo på. Nöjd inflytandeidex för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut I Båstads kommun. En av Sveriges 5 bästa näringslivskommuner enligt Svenskt näringslivs ranking Arbete med Uf-' enligt plan Mätmetod Nöjd medborgarindex för hur invånarna bedömer de kommunala verksamheterna i Båstads kommun. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Hur nöjda medborgarna är med oemötanae och ti11gäng1ighet Mätmetod Båstads kommun är i ekonomisk Båstads kommuns resultat, finansiella mål balans Resultatindikatorer Nämndsmål Nämndsmål 1 Båstad ska vara en av Sveriges 1 bästa skolkommuner Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Investeringar (exklusive VA-investeringar) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Undanta~ kan ~öras för finansiellt lönsamma oroiekt. Mätmetod lo:e bästa grundskola enligt öppna jämförelser Andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år Andel elever som påbörjar studier vi högskola el universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning BO% nöjda eller mycket nöjda enligt elevenkät 8 % nöjda eller mycket nöjda enligt vårdnadshavarenkät Andel examina Andel yrkesutbildningar per invånare Andel i arbete efter utbildning Genomströmmning SFI Nivå Sri Mått RT RT RT E Mått RT V V V RT lf-'rognos Båstad namnar totalt på plats 1 av 1~1 Kring ti11gäng1ignet ocn oemötande. Utvärdering/Kommentar Mått uastaas Kommun 1evererar goaa resurtat mea ranke pa Kommunens stonek ocn ae ekonom1ska förutsättningarna. Mer arbetet måste läggas inom de områden som resultatindikatorerna pekar på. En stor del av arbetet kan göras utan ökade kostnade men kräver en politisk prioritering och att frågornas väsentlighet hamnar på agendan för styrfrågor i verksamheten. RT Överskottet uppgår endast till,3 % av skatteintäkter och bidrag. RT Mått RT V V RT RT V V V E E wrognos Utvärdering/Kommentar Båstad är en bra plats att leva på men insatser måste göras inom bostäder, lokala kommunikationer och näringsliv. NRI för Båstads kommun blev 62 mot snittet 6. e Index 35 för Båstad jämfört med snittet 4 för samtliga kommuner. Detta område har alltid legat lågt i Båstad och kräver Insatser för att öka. e Plats 122 för 214. Vi inväntar resultatet för 215 ~, verksamneten mvantar po11t1skt oes1ut Kring tarmen t'rognos Utvärdering/Kommentar Index för Båstads kommun blev 52 mot snittet 54 för samtliga kommuner. Insatser inom miljöområdet, fritid samt äldreomsorgen är viktiga för resultatet. Båstads kommun svarar på 82% av alla email inom två dagar, snittet är 84%. 4 % fick kontakt 214 mot 31% 213. Båstad ligger under snittet på 51%. 92% i Båstads kommun uppfattar att de får ett gott bemötande mot snittet 89%. Investeringarna täcks inte fullt ut av skattemedel. wrognos Utvärdering/Kommentar Plats 19 juni 214. Rankningen för elever i årskurs nio som nått målen i alla ämnen är 26. Rankningen för elever som nått målen i alla ämnen i årskurs sex är 61. Rankningen för elever som nått målen i matematik och svenska I årskurs tre är 256 respektive 266. Lärare med pedagogisk högskoleexamen rankas 81. Det finns en ökande andel barn och elever med behov av extraordinära insatser samt svenska som andra språk och modersmål. Ytterligare insatser utöver nuvarande resurser bör sättas in för att nå målet. Dessutom kommer satsningen på förstelärarna, genomförandet av handlingsplanerna efter Skolinspektionens tillsyn och kommunens skol- och utbildningsprogram att underlätta måluppfyllelsen under perioden fram till 218. 81.3 procent av eleverna bosatta i kommunen fullföljer inom tre år enl SKL öppna jämförelser 214 46.3 procent av eleverna bosatta i kommunen påbörjar högre studier inom tre år enl SKL öppn< jämförelser 214. ltnkater genomtors under hasten. Arbetet med okad elevm 'Y anoe pagarv11ker oorae oka resuirarer. uock har stort ingenting hänt gällande lokaler och utemiljön varför resultat Inom dessa specifika områden knappas1 kan bli bättre. Den senast genomförda enkäten inom vux och YH i dec 14 visade att 87 procent av elever/studerande var nöjda eller mycket nöjda. tnkäter genomtörs under apri1-maj.1<esu1taten.<u;4var gott men stor kritik riktades mot lokalerna {och toaletterna). Arbete med punkterna från vårdnadshavarenkäten 214 pågår, är färdigt under andra kvartalet och presenteras för Utbildningsnämnden i september. 82 procent inom YH 214 Sex yrkesutbildningar förvuxna per 14 inv, 16 platser YH och 24 platseryrkesvux och lärling. 75 platser yrkesvux och lärling totalt i Sk Nv. Statistik 214. @:) 82 procent YH, 62 procent yrkesvux i Båstad och 49 procent yrkesvux i Sk Nv. Statistik 214. GI 83 procent. Skolverkets norm är att klara alla fyra nivåer inom två år. Statistik 214. ~ 1 procent av de 97 elever som genomförde nationellt prov klarade dessa. Statistik 214. 184

~ 185,_,.,_,. Nämndsmål 2 Båstad ska vara en av Sveriges 1 bästa äldreomsorgskommuner Nämndsmål 3 Båstad ska vara en av Sveriges 5 bästa näringslivskommuner Nämndsmål4 Båstad ska vara en av Sveriges 1 bästa miljökommuner Nämndsmål5 Båstad ska vara en av Sveriges 1 bästa kommun Inom trygghet och folkhälsa Nämndsmål 6 Kulturpolitiska handlingsprogrammet Mätmetod En av Sveriges 1:e bästa AO-kommuner enligt öppna jämförelser Andel nöjda brukare i hemvården Andel nöjda brukare i särskilt boende Andel brukare nöjda med inflytandet i hemvården Andel personer med hemvårds som varit delaktiga i genomförandeplanering Andel tid hos brukare Mätmetod En av Sveriges 5:e bästa näringslivskommuner enligtskl:s INSIKl En av 5: e bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen En av SO: e bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler Antal nystartade företag efter tre år med anställda Antal lagvunna detaljplaner som möjliggör etableringar inom handel, besök eller tjänstesektorn Mätmetod En av Sveriges 1:e bästa miljökommuner enligt Miljöaktuellts rankine 3% av kommunens livsmedel ska vara miljömärkta Energiförbrukningen ska minska med 1% Kommuen ska öka andelen elbilar i verksamheten Båstads kommun ska öka mängden sol och vindkransanläggningar Mätmetod Båstads kommun ska vara en av Sveriges 1 tryggaste och säkraste kommuner enligt SKL:s öppna jämförelser Båstads kommun ska vara en av Sveriges 1 bästa kommuner i fråga om folkhälsa enligt SKL:s öppna Jämförelser (vart fjärde år) Båstads kommun ska vara en av Sveriges 1 bästa kommuner i i Regions Skånes folkhälsoenkät barn-vuxna (vart fjärde år) Skolornas årliga elevhälsoenkät (mäter bl.a. psykosocial hälsa, alkoholkonsumtion mm) Medborgarnas upplevelse kring inflytande över kommunens verksamheter ska öka Båstads kommun ska vara Sveriges SO:e bästa kommun på webbinformation Andel trygga i särskilt boende Andel trygga i hemmet med hemvård Mätmetod Arbete pågår nog- Mått nos Utvärdering/Kommentar RT RT RT RT RT E t'rog- Mätt nos Utvärdering/Kommentar RT Båstads kommun hamnar på plats 168. RT c Båstads kommun hamnar på plats 122. Detta område kräver ett långsiktigt arbete på på politisk och på tjänstemannanivå. RT Båstads kommun hamnar på plats 231. Detta samt politikers attityd till företagande är de områden som kräver störst förbättring. V Båstads kommun ligger över snittet i riket. V u Tre stycken planer har vunnit laga kraft under 215. wrog- Mått nos Utvärdering/Kommentar RT 214-års placering var 29. Kan gå men troligtvis krävs ett långsiktigt arbete för att nå målet. V Idag når vi 28% så detär rimligt att vi når målet 3%. V V Kommunen har två elbilar i drift, en ökning med två sedan januari 214. RT! I närtio pågår inga nya etao1eringar. Prag- Mått nos Utvärdering/Kommentar RT 214-års placering var 132. Trots pågående arbete är det inte realistiskt att nå målet redan under 215. RT RT RT Långsiktigt arbete krävs för att se resultat. RT RT RT EJ uppfyllt till 1% Långsiktligt arbete för att nå 1% trygghet för alla. RT Ej uppfyllt till 1% Långsiktligt arbete för att nå 1uu% tryggnet rör a11a. l'rog- Mått nos Utvärdering/Kommentar X e Arbetet med att ta fram nämndsmål för det kulturpolitiska handlingsprogrammet pågår och ska vara färdigt i oktober. 185

186 Servicedeklarationer 215 Servicedeklarationerna är en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och prövas varje år. Kommunledningskontor Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e-tjänster. Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor rent allmänt och service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder i mer komplexa ärenden ett möte med rätt konstellation tiäntemän inom sju dagar. Skrivelser från allmänheten skall besvaras skyndsamt Not Teknik och service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans skall abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Avfallshämtning sker på utsatt dag. Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner. På kommunens webbplats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla. Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö. Not Markerade vandringsleder och motionsslingor är framkomliga. Kommunens bebyggelsen ära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhäl Is byggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett. I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar. Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Not Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan skall kompletteras. Kunden ska få återkoppling inom tio arbetsdagar efter inspektion. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom sex veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Inom tio dagar efter en insats mot brand i byggnad skall räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. Not G) 1) 2) 12 186

187 Barn och skola Not Alla föräldrar med barn i åldrarna -18 år erbjuds föräldrautbildning. Barnomsorg ska erbjudas i kommunens samtliga sex tätorter. Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början. 3) Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla kärnämnen. 4) Bildning och arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad. Kommuninvånare som står til I arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, skrivs in på arbetsmarknadsenheten och ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier. Not På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten och kontakt med en handläggare på Individ och Familj senast följande arbetsdag. Bibliotek finns i alla sex tätorterna. 5) Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen. Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt. Inom biblioteken skall det genomföras minst tio barnaktiviteter per år. Vård och omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget u dra. På vård- och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på helg. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 3 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetslarmet. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet. Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer. Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. Avvikelser 1) En avvikelse. Fick avvakta provgropsbesiktning på grund av invänta svar från länsstyrelsen angående dispens för grävning inom naturreservat. 2) Två avvikelser. Gäller komplicerade LBE-ärenden, där handläggningstiden varit mer än 6 veckor. Enligt LBE ska myndigheten lämna beslut inom tre månader. 3) 95% erbjuds två månader före inskolningens början. 4) Huvudmannens uppdrag är att samtliga elever ska lämna årskurs nio med gynmasiebehörighet. Det innebär godkända betyg i åtta ämnen för behörighet till yrkesprogram och godkända betyg i 12 ämnen för behörighet till teoretiska program. Rambudgeten för svenska som andra språk och modersmål räcker inte till för att det det stöd som krävs till elever med annat modersmål än svenska. I samtliga grundskolor finns elever i behov av extraordinära stödåtgärder - exempelvis enskild undervisning i en totalt avskalad miljö, hörselanpassning, små grupper om tre till fyra elever och specialundervisning för att kompensera stora inlärningssvårigheter. Rambudgeten för dessa åtgärder (tilläggsbelopp) täcker inte i den utsträckning som behövs för måluppfyllelsen. Not 6) 7) 8) 9) 5) Folkbiblioteksfilialerna är stängda i Grevie och Västra Karup på grund av stängning av Backaskolan. 6) Delvis uppfyllt. Pågår ett arbete på Almgården som ska presenteras på VoN i juni. 7) Delvis uppfyllt. Alla över 65 ska erbjudas Senior Alert innan årets slut. 8) Delvis uppfyllt, ej under sommaren. 9) Delvis uppfyllt. Ska vara uppfyllt innan årets slut. 13 187

188 Resultaträkning Kommun 215 215 214 (mkr) Budget Prognos Utfall Verksamhetens intäkter 194,6 221,3 184,7 Verksamhetens kostnader -88, -846,8-785,6 Avskrivningar -51,4-51,8-43,6 VERKSAMHETENS NETIOKOSTNADER -664,8-677,3-644,5 Skatteintäkter 611, 69,8 584,7 Generella statsbidrag och utjämning 73,3 73,3 73,4 Finansiella intäkter 2, 1,6 2, Finansiella kostnader -7,9-5,6-5,1 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 13,6 1,8 1,5 Extraordinära kostnader,,, Extraordinära intäkter,,, Bokslutsdisposition,,, Skatt,,, ARETS RESULTAT 13,6 1,8 1,5 Kassaflödesrapport Kommun (mkr) Budget Prognos 214 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 13,6 1,8 1,5 Justering för av- och nedskrivningar 52,5 51,8 43,6 Justering för upplösning av investeringsbidrag, -,2 -,1 Justering för gjorda avsättningar -,4 2, 54,5 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur, 2,2 2,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster, -9,5-1, Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 65,7 48, 19,6 Minskning/ökning kortfristiga fordringar,, -2,2 Minskning/ökning förråd och exploateringsfastigheter,, -4,1 Minskning/ökning kortfristiga skulder -3,1-3,1 17,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 62,6 44,9 12,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -83,8-72,1-44, Nettoinvesteringar, va -51,7-54,1-32,2 Anslutningsavgifter VA 1,5 6,2 5,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -133,9-12, -7,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 119,8 117,6, Amotering av skuld -14,8-14,8-1,3 Ökning av långfristiga fodringar -2, -52, Minskning av långfristiga fordringar,3 2,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 15,3 1,8-6,1 UTBETALNINGAVBIDRAGTILLSTATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -34, -25,7-17,7 Årets kassaflöde,, -27,6 Likvida medel vid periodens början,, 45,6 Likvida medel vid periodens slut,, 18,1 14 188

189 Driftredovisning (tkr) Budget Prognos Awikelse Kommunfullmäktige -1943-1965 -22 Skolpeng, barnomsorg/grundskola -154927-162 927-8 Skolpeng, gymnasium -38 842-4842 -2 Hemvårdspeng -41344-5 744-94 Boendepeng -611-64 71-46 Val nämnd -19-172 -63 Överförmyndare -677-12 -523 Kommunrevision -837-837 Myndighetsnämnd -1491-1491 -varav myndighetsnämnd -398-398 -varav samhällsskydd -193-193 Kommunstyrelsen -147524-15243 -4879 - varav kommunstyrelse -1971-25 -529 -varav kommunledningskontor -5342-53 57-15 -varav teknik & service -36 84-3714 -3 - varav samhällsbyggnad -486-5 86-1 - varav samhällsskydd -11142-11842 -7 -varav bildning & arbete -39 345-41545 -22 Utbildningsnämnd -1155-12 75-165 -varav utbildningsnämnd -376-476 -1 -varav barn & skola ram -73 612-75 262-165 -varav barn & skola resultatenheter -2-2 - varav bildning & arbete ram -2767-26267 8 -varav bildning & arbete resultatenheter -5-5 Vård- och omsorgsnämnd -14591-963 8588 -varav vård- och omsorgsnäm nd -376-376 -varav vård & omsorg -1477-95 627 485 Reserv för demografi -3738 3738 Summa verksamheter -653441-675 99-22 549 Finansförvaltning 66786 677796 171 SUMMA 13645 186-11839 VA TOTALT 13645 186-11839 15 189

19 BÅSTADS KOMMUN lnvesteringsredovisning, specifikation per projekt (tkr) Pro"ekt KOMMUNLEDNINGSKONTOR Möbler E-ARKIV Kommungem dokumenthant INVENTARIER (VoO) INVENTARIER (samhällsskydd) INVENTARIER (arbetsmiljö barnomsorg) INVENTARIER (arbetsmiljö grundskola) LÄRARARBETSPLATSER INVENTARIER (bibliotek) INVENTARIER (vuxenutbildning) INVENTARIER (arbetsmarknad) IT-ARKIV WEBB/E-TJÄNSTER SERVERPLA TIFORM I P-TELEFON I OMBYGGNADNI DARUTBYGGNAD AV NÄT PC PC PROGRAMVAROR AUTOMATISERING AV ANVÄNDARKONTON OCH PROCESSER VERKSAM H ETSSTÖDSYSTEM SINGELSIGN ON (SSO) IT säkerhet E-HANDEL Summa Kommunledningskontor Redovisat Årsbudget Prognos Awikelse Kommentar till awikelse mot budget Jan-a r 215 215 215-7 -2-8 -56-129 -56-6 -5-1 -49-175 -4-12 -5-5 -1-5 -19-2 3-7 -21-25 -11-2 -398-7 -37-2 -63-1 -197-1 -5-38 -135-5 -992-4566 -7-5 -56-56 -5-1 -175-4 -5-5 -1-1 -2-8 -25-2 -5-1 -1-25 -5-1 -SOO -4586-7 Möbler till IT avdelningens Helpdesks bakre arbetsplatser. 15 Projektet pågår men några större investeringar kommer troligen inte att göras under 215. -5 Det pågår en plan med upprustning av samtliga arkiv. Under året återstår att färdigställa röda arkivet (nytt system som är integrerat med befintligt system). Det innebär att samhällsbygg kommer att kunna ha sina handlingar i röda arkivet och ytor frigörs i gula arkivet till bl.a. miljöavdelningen. En viktig del i planen är att färdigställa nya arkivet för sociala handlingar (gamla serverrummet).1 lokalen kommer att återanvändas ett arkivsystem som kommunen har. För att säkerställa arkivklassning av rummet behöver några justeringar göras, bl.a. en arkivklassad dörr. Därav avvikelsen. o Hemside & intranätsprojekt kommer att stara under hösten -1 Brandväggar med surfskydd behöver bytas o Automatisk uppdatering av personuppgifter i växeln från metakatalogen Uppgradering till snabba gigabit nät. 2 Byte av gamla Pc 1 Kostnaden för nyinköp av programvaror har minimerats. Automatisk koppling till passagesystem ochväxe/system -15 Integrationer bl.a. lärplattformen Unikum o Inloggning i skolans olika system tex Unikum via skolfederationen -1 Nyttvirusskydd behövs -2 TEKNIK & SERVICE Skattefinansierad verksamhet Måltid RAM MÅLTID Kök I nv Strandängsskolan Mattranpor tvagn Värmeri Kök inventarier Ängsbyn Kök inventarier ÖK skola Kök inv Förslövs skola Gata RAM GATA STATIONSMILJÖ FÖRSLÖV, BUSSANGÖRING, PARKERING TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM INKL STATSBIDRAGSBERÄTIIGADE ÅTGÄRDER UTBYTE ARMA TURER GATU BELYSNING, ENERGI BESPARING REI NVESTERING AS FAL TSBELÄGGNJ NG Gatubelysning Hemmeslöv FÄRDJGSTÄLLANDEAV EXPLOATERING FÖRSLÖV 2:4 Gata (medfinansiering statlig infrastruktur) PÅGATÅGSSTATJON FÖRSLÖV NORDVÄST (perrong och spårområde) STATIONSMI LJÖ FÖRS LÖV, VÄDERSKYDD FÖR BUSS OCH TÅG GC-VÄG VISTORPSVÄGEN Summa Gata (med fin. statlig infras.sat sning) -4-22 -86-33 -16-45 -265-1 -183-1976 -3-52 -5-2 -2-197 -3-66 -13 2-235 -16-66 -1715-4 -1-6 -3-5 -2-3 -132-235 -16-1715 o Belastar ram måltid O Belastar ram måltid O Belastar ram må ltid o Belastar ram måltid O Belastar ram måltid O Belastar ram måltid -424 Diskussioner förs med Trafikverket, kan bli betydligt dyrare, +4 mkr, samtidigt som stationen i Båstad blir motsvarande billigare. Totalt så är projekten "Stationer" i balans o Belastar ram gata Park RAM PARKER/LEKPLATSER/STRAND Ska te park VäxthusCF Offentliga toa Hemmeslöv KUMATSÄKRING UTREDNING/ÅTGÄRDER TI LLGÄNGU GH ETSAN PASSNING BÅSTAD TORG -6-4 -5-5 -21-5 -6-6 -5-6 o Belastar ram park o Belastar ram park O Belastar ram park 16 19

191 Redovisat Årsbudget Prognos Avvikelse Kommentar till avvikelse mot budget Projekt Jan-aer 215 215 215 Fritid RAM FRITIDSANLÄGGNINGAR -4-4 Säkerhetsåtg el malenbad -16 o Belastar ram fritid TAKOMLÄGGNING MALENBADET -1-1 Hamn RAM HAMNVERKSAMHET -29-1 -1 Östra piren Båstad -394-394 -394 Fördyrande kostnader under 214 Övrigt Markförsörjning -45 Utbyte fordon -75-9 -9 Åtg förhindra översv förs -1356-1356 Fastighetsservice RAM FASTIGHETSSERVICE -2-15 -15 Ventilation VK IH -35 o Belastar ram fastigehet Klockarebyn modul -144 o Belastar ram fastigehet KLOCKAREBYN ARBETSMILJÖ -15 O Belastar ram fastigehet Paviljong förskola -449 o Belastar ram fastigehet ENERGI EFFEKTIVISERING, VENTILATION SAMT -3865-9 -55 3 5 Mer omfattande projekt i ÖK skola vilket innebär att skolan måste ARBETSMILJÖ 1 utrymmas i etapper, moduler finns inte att tillgå förrän i oktober så projektet startar i januari med barn i moduler hela terminen VT 16 nch m rl I flvtt < till?16 REINVESTERING FASTIGHETSBESTÅND -4-4 OMBYGGNAD I A-HUSET STRANDÄNGSSKOLAN -258-4323 4323 Förstudie brandst/förråd -53-219 -219 DATANÄT, KABLAGE, ÖVERVAKNING -31-2 -2 FÖRSKOLA SKOGSBYN -53-9278 -1678 7 6 Kostnadsuppskattning försenad från entreprenör, beslut av ombyggnation/nybyggnation av politiken i sommar/höst och då startar oroiekterin. Resterande medel flvttas till 216. UPPRUSTNING MATSALSMILJÖER -84-3 -3 UTEMILJÖ OCH LEKREDSKAP -29-5 -5 Summa Teknik & service, skattefinansierat -12317-42152 -3547 6682 Summa Teknik &service, skattelin. med fin. -66-1715 -1715 TEKNIK & SERVICE Taxefinansierad verksamhet Reinvesteringar TENN ISVÄGEN -117-3 -3 RAM -2-2 PROJEKTERING -1-1 RELINING MIDSOMMARVÄGEN -21-21 RELINING KLOCKAREVÄGEN -14-14 SERVISER -18-875 -875 VENTILER -2-2 AVLOPPSRENING -2S -381-381 DRICKVA TIEN PRODUKTION -2495-2495 LANDSBYGDSINVESTERINGAR KA TTVI K VA TIEN+SPI LLVA TIEN -11-6 -6 FÖRS LÖV N ADEBÄCK, VA TIEN+SPI LLVA TIEN -2-2 HOVETAPP2-17 -2-2 ÖLLÖVSSTRAND, VA TIEN+SPI LLVA TIEN -21-21 -2 1 Inväntar ombudgeteringsbeslut från KS, troligtvis ingen entreprenad 215 TARRAVÄGEN -9-9 RAM -2-2 Nyinvesteringar HEDHUSET/ÄNGSTORP -288-9 -9 Diskusioner pågår med Laholms kommun, osäker investering DRI FTÖVERVAKNI NG DRICKSVA TIENPRODUKTION -9 -SOO -5 Ängalag, V+S -1 SERVISER, VATIEN -3-3 -3 SERVISER, SPILL -2-225 -225 SERVISER, DAGVATIEN -1-22S -225 ÖVERVAKNINGAVLOPPSRENING -6-2 -2 MÄTNING V -15-15 SKALSKYDD -5-5 MÄTNINGS -25-25 MÄTNINGD - 1-1 ÅTGÄRDER ENL SAN ERI NGSPLAN V -15-15 ÅTGÄRDER ENL SAN ERINGSPLAN S -2-2 ÅTGÄRDER ENL.SANERINGSPLAN D -15-15 RESERVPUMPAR UTREDNVATIENFÖRSÖRJNING -1-5 -5 SÄKERHETSBARRIÄR (UV-ljus) -2-2 VATIENDOMAR -3-3 SKYDDSOMRÅDE/FÖRESKRIFTER -13-6 -6 Ny prod Borrar Eskilstorp -7 o tillhör projekt "nya vattentäkter" VATIEN25-2 -2 PROCESS FÖRBÄTIRINGARVA TIENRENING -15-15 VA ledning Ramsjö -11 ÅTG ENL VA FÖRSÖRJ! NGSPLA -2 NYA VATIENTÄKTER -5-5 R9 BACKVENTI LER OCH AVLOPP -25-25 PLOMMONVÄGEN, DAGVATIENPROBLEM -15 -lsoo 17 191

192 Redovisat Årsbudget Prognos Awikelse Kommentar till awikelse mot budget Pro'ekt Jan-a r 215 215 215 Exploatering VA ÖSTRA KARUP6:7 EXPLOATERING -62-62 GREVI E KYRKBY EXPLOATERING -5-5 HEDEN EXPLOATERING -35-15 2 Dessa förändringar på grund av att detaljplanen behöver göras om då den privata fastighetsägaren har hoppat av projektet. FÖRS LÖV VERKS. OM R. VA -115-5 -5 EXPLOATERING ÅSTAD BAS VA INV -5-6BB4-6B84 O Osäkert när Trafikverketskickarfaktura, kan bli 216 T&S Summa (Taxefinansierad verksamhet) -94-56114 -5464 25 (NSVA har ingen plan investeringar för åren 218-219) Anslutningsavgifter ANSLUTNINGSAVGIFTER FÖRS LÖV N ADEBÄCK ANS LUTNINGSAVGIFTER ÄNGALAG ANSLUTNINGSAVGIFTER Kattvik 362 362 362 ANSLUTNINGSAVGIFTER LYAVÄGEN ANSLUTN INGSAVGIFTER KATTVIK213 ANSLUTNINGSAVGIFTER STORA HULT 213 456 456 456 ANSLUTNINGSAVGIFTERSLÄTIARÖD 15 15 15 ANSLUTN INGSAVGIFTERÖSTRAKARUP ANSLUTNINGSAVGIFTER GREVI E KYRKBY ANSLUTNINGSAVGIFTER HEDEN/HEMMESLÖV ANS LUTNINGSAVGIFTER FÖRSLÖVVERKS.OMR ANSLUTNINGSAVGIFTER ÖLLÖVSTRAND ANSLUTNINGSAVGIFTER MÄSI NGE ANSLUTNINGSAVGIFTER KARSTORP ANSLUTNINGSAVGIFTERÅSTADV-OMR 1 ÖVRIGA ANSLUTNINGSAVGI FTER 241 15 25 1 Högre intäkter än budget Summa Anslutningsavgifter 578 15 6168 4668 TEKNIK & SERVICE Ex (11oateringsområden {Ej VA) Östra Karup (Etapp 1) Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Östra Karup -projekt BELYSNING -2-2 GATOR (ägs av kommunen) -4-4 GRÖNOMRÅDEN/PARK (ägs av kommunen) -7-7 Summa skattefin. Investeringar "Östra Karup" - 13-13 Medfinansieringar statlig infrastruktur "Östra Karup" KOSTNADER CIRKULA TIONSPLATS (Medfinansiering -41-21 2 Trafikverket) Upphandling klar, lägre kostnader än budget Summa Medfin. Sta tlig infrastr. "Östra Karup" -41-2 1 2 Övriga exploateringsverksamhet "Östra Karup" TOMTFÖRSÄU NING 15-15 Tomtförsäljning först 216 Summa Övrig exploateringsverksamhet "Östra Karup 11 15-15 Grevie Kyrkby Kostnader Skattefinansierade investeringar inom "Grevie Kyrkby" VÄGAR -5-5 GRÖNOMRÅDEN/PARK (ägs av kommunen) Summa skattefin. Investeringar inom "Grevie Kyrkby" -5-5 Heden, Hemmeslöv Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Heden, Henimeslöv VÄGAR -35-5 3 Dessa förändringar på grund av att detaljplanen behöver göras om då den privata fastighetsägaren har hoppat av projektet. GRÖNOMRÅDEN/PARK (ägs av kommunen) -3-3 Summa Skattefin. Investeringar inom Heden, Hemmeslöv -38-8 3 TOMTFÖRSÄLJN I NG Förslöv2:4 Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Förslöv 2:4 VÄGAR GRÖNOMRÅDEN/PARK (ägs av kommunen) Summa Skattefin. In vesteringar inom Förslöv 2:4 TOMTFÖRSÄLJN I NG Lindströms backe Kostnader Skattefinansierade investeringar inom Lindströms backe VÄGAR GRÖNOMRÅDEN/PARK (ägs av kommunen) Summa Skattefin. In vesteringar inom Lindströms backe TOMTFÖRSÄLJNING Förslöv, Väster, verks. Omr. (Vistorp industriområde) Kostnader Skattefinansierade investeringar Vistorp industriområde VÄGAR -33-33 VÄGAR (investeringsbidrag) 23 23 Summa Skattefin. Investeringar Vistorp industriområde -1-1 INTÄKTER rtj7 47 192

193 Redovisat Årsbudget Prognos Avvikelse Kommentar till avvikelse mot budget Pro ekt Jan-a r 215 215 215 Förs löv Väst 15 Övrigexploateringsverksamhet "Förslöv Väst 15" KOSTNADER -3-2 1 MARKINKÖP -2-2 INTÄKTER Summa övrigexploateringsverks. "Förslöv Väst 15" -5-4 1 Åstad Skattefinansierade investeringar inom Astad profekt STATIONSTORGET -33-35 -35 P-PLATSVIDSTATIONEN -27-27 Osäkert när kostnaderna uppstår för stora delar av "Åstad". o Detta på grund av att projekten finns med i Trafikverkets entreprenader och det är osäkert när de fakturerar oss, kan bli 216 P-PLA TS VID STATION EN (investeringsbidrag Skånetrafiken) 2 2 KOLLEKTIVTRAFKANLÄGGNINGAR STATION NORRA -67-67 KOLLEKTIVTRAFKAN LÄGGNINGAR (lnv.bidrag Skånetrafike 525 525 OMGRÄVNING STENSÅN -15 15 Blir inte av 215 STRÄNDER VIDSJÖ -5-5 OFÖRUTSETT PROJEKTET HELHET -15-15 Summa skatte/in. Investeringar inom "Åstad" -33-9375 -7875 15 Medfinansieringar statlig infrastruktur "Astad" INRE KUSTVÄGEN (2,5MKR KOSTNADSBOKFÖRT TIDIGARE. UTB 215) STRANDHÖJNING INRE KUSTVÄGEN -6-6 TRAFIKSÄKER ÖVERGÅNG NORR OM STATION -3-3 KUSTVÄGEN CIRKULATIONSPLATS INTÄKTERCIKULATIONSPLATS NYGC-TUNNEL(vid nya stationen) -171-7125 -3 4125 Se kommentar till "Stationsmiljö Förslöv" NY GC-TUNN EL(vid nya stationen)(bidrag Skånetrafiken) 6975 6975 KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNI NG (plattformsutrustning) -44-44 KOLLEKTIVTRAFIKANLÄGGNING (idrag Skånetrafiken) 33 33 BULLERSKYDD JÄRNVÄG (Trafikverket äger) OFÖRUTSETT PROJEKT HELHET -3-3 Summa Med/in. Statlig in(rastr. ''Astad" -171-1 55-6425 4125 Övrig exploaterlngsverksamhet "Åstad" FLYTTGASSLEDNINGOCH ELLEDNING -16-16 FASTIGHETSBILDNING -2-2 PROJEKTLEDNING -6-6 MARKFÖRÄRV TRAFI KVERKET OFÖRUTSEIT PROJEKT HELHET -3-3 Summa Övriga exploaterlngsverksamhet "Åstad" -54-54 INTÄKTER TOMTFÖRSÄUNING ÅSTADPROJEKTET 1 1 Ospec exploateringar KOSTNADER -3-3 INTÄKTER 25 25 T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Skattefin -33-27675 -23175 45 T&S Summa (Exploaterlngsområden ej VA) Medfin. -171-1465 -8525 6125 T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Övr. Expl -37-42 -5 SAMHÄLLSBYGGNAD KVALITEETSSÄKRI NG AV BEFINTLIG KARTDATABAS -9S -95 E-ARKIV FÖR BYGGLOVSHANDLINGAR (Direktarkivering) -19-19 MÄTUTRUSTNING (Ny totalstation) -4-4 INFÖRANDE AV FOCUS DETALJ PLAN -27-1 -1 KARTSTÖD I SAMBAND MED NY ÖP -1-1 Digital utv av verksamhet -27 O felbokfört DIGITALISERING AV PLANS ARKIV/PLANER -232-232 TILLGÄNGLIGA PÅ WEBB-PLATS DIGITAL BYGGLOVHANTERI NG - (Uppgrad. Av -321-321 BvggR/Mittbygge) Summa Samhällsbyggnad -54-1438 -1438 O 215-5-8: Ingen avvikelse vid årets slut. SAMHÄLLSSKYDD IT-utrustning -1836-1843 -1843 lnv bidrag kom ledningsplats 114 114 KAMERAÖVERVAKNING -12-8 -8 RÄDDNINGSFORDON -2712-18 697-18697 RÄDDNINGSFORDON BIDRAG FR TRAFIKVERKET 131 1882 1882 SKYDDSUTRUSTNING -79-79 Uppgradering verks miljö -8-8 Mätinstrument miljö -2-2 RÄDDNINGSUTRUSTNING -124-124 PASSAGESYSTEM/SKYDDSÅTGÄRDER -4-4 Summa Samhällsskydd 854-1363 -1363 O 215-5-8: Ingen avvikelse vid årets slut. 19 193

194 Redovisat Årsbudget Prognos Avvikelse Kommentar till avvikelse mot budget Projekt Jan-apr 215 21S 21S BARN & SKOLA, INSTRUMENT KULTURSKOLA -1-1 STÖD OCH UTVECKLING -34 -SO -so PEDAGOGISK UTRUSTNING, BARNOMSORG -1-2 -2 PEDAGOGISK UTRUSTNING, GRUNDSKOLA -11S -42S -42S DATORER FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, PERSONAL -34-15 - 1SOO BARN OCH ELEVER I BEHOV AVSÄRSKILTSTÖD -22-25 -25 KURSPLAN RELATERADE, 8 GRUNDSKOLOR -69-4 -4 IKT-PLAN -18-18 Summa Barn & Skola -284-4725 -472S BILDNING OCH ARBETE Sjävbetjäningssystem -15S -15S INDIVID OCH FAMILJ, BARN -S5-5 -so DATORER BIBLIOTEK -so -SO DATORER VUXENUTBILDNING -1-1 SOCIALSTYRELSENS METOD SYSTEM ASI (Köp av licens) -5-5 DATORER GYMNASIESKOLA -5 -SO Summa Bildning&Arbete -5S -4SS -4SS VÅRD&OMSORG TRYGGHETSTELEFONER -72-72 ELCYKLAR -1-1 NYCKELFRI HEMVÅRD MED INTEGRERAD TIDSHANTERIN< -18 18 Upphandling hinner inte bli färdig förrän 216 ARBET5TEKNISKA HJÄLPMEDEL -9-9 Summa Vård & Omsorg -271-91 18 TOTALT (inkl. exploatering -13771-176698 -1S661 2637 varav Skattefinansierad investering -S196-8S84-72122 12962 Medfinansiering statlig infrastrukturstatsningar -7671-318 -2S67S 612S Avgiftsfinansierad investering(brutto, exkl anslut.avg) -94 -S6114-5464 2SO Exoloaterln~ -37-42 -SOO Summa Anslutningsavgifter S78 1SOO 6168 4668 Avgiftsfinansierad investering (netto, In kl.anslut.avg) 484-54614 -47896 6718 Summa Exploateringsintäkter 97 82-1SOO Summa utgifter relaterade till "Åstad"-projektet -119-3129 -2S584 S62S Exploatering TOREKOV98:SO 1S84 Exp VISTORP 8:14 MFL -11 Hemmeslöv 1:1-9 Summa exploatering 1S64 2 194

195 Kommunfullmäktige - Kommunfullmäktige EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Awikelse (tkr) jan-apr helår helår helår Kommunfullmäktige och beredningar -473-1943 -1965-22 Verksamhet Kommunfullmäktige beslutade i början av året att bifalla beredningen för välfärd och kulturs förslag till Kulturprogram för Båstads kommun 215-225. Kommunfullmäktige beslutades om ett stort och intressant markförvärv strax utanför Förslöv i närheten av den nya stationen. I februari antogs den nya risk- och sårbarhetsanalysen och nya reglementen för de kommunala råden godkändes. I april/maj klubbades Årsredovisning 214 samt delägarskap i Sydvatten. Då tog man också beslut om att Svenstad skulle förordas som en lämplig placering för en modern återvinningscentral, och gav Nordvästra Skånes Renhållnings AB i uppdrag att påbörja processen med att söka miljötillstånd för en ny återvinningscentral i Svenstad. Under perioden har den tidigare beredningen för tillväxt och samhällsbyggnads förslag till program om fördjupad översiktsplan (FÖP) för Norrviken Kattvik skickats ut på samråd. Ekonomiskt resultat Kommunfullmäktiges möte i april omfattade så många punkter på dagordningen att mötet fick ajourneras och fortsättas några dagar senare. Därav beräknas en mindre avvikelse mot budget då denna extra dag ej fanns med i budget. Med anledning av omval den 1 maj 215 kan prognosen för kommunfullmäktige behöva justeras, vid det fall det behövs extra möte efter omvalet. Åtgärder/konsekvenser vid awikelser mot budget Kommunfullmäktige behövde under perioden ha ett extra tillfälle för att blir klara med ett fullmäktigemöte, vilket ej budgeterats för. Det kan tillkomma ytterligare extra möten efter omvalet den 1maj. 21 195

196 Kommunfullmäktige - Skolpeng EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Awikelse (tkr) jan-apr helår helår helår Skolpeng, barnomsorg/grundskola -5367-154927 -162 927-8 Skolpeng, gymnasium -14178-38 842-4842 -2 Ekonomiskt resultat Skolpeng, barnomsorg/grundskola Skolpeng barnomsorg/grundskola prognostiserar ett underskott om 8 tkr, vilket beror på att det prognostiseras bli 13 fler barn och elever än vad det budgeterats för. Helår215 Antal Egen regi Barnomsorg/grundskola Budget Prognos Awikelse 292 227 115 Fristående regi 326 327 1 Annan kommun 39 53 14 Summa 2457 2587 13 Prognosen bygger på det barn och elevunderlag som det finns kännedom om per den 3 / 4. Elevantalet för budget 215 baseras på det elevantal som fanns i verksamheten mars 214. För barnomsorgen baseras budgeten på KAAB befolkningsprognos för åldrarna 1-5 år. När budget 215 gjordes kunde det inte förutses att inflyttningen av barn och elever skulle bli så kraftig. Under perioden mars 214 - april 215 har netto inflyttningen inom åldrarna 1-15 år varit 15 st. Antalet barn och elever med skyddad identitet har även de ökat kraftigt under 214 och början av 215 och beräknas fortsätta ligga på denna nivå under resten av året Förutom ökat barnoch elevantal beräknas det bli högre andel barn som är inskrivna i barnomsorgen än vad det budgeterats för. Andelen barn som är inskrivna mer än 15 timmar/vecka och därmed berättigad full förskolepeng är fler än budgeterat och andelen barn som är inskrivna mindre än 15 timmar /vecka är färre än budgeterat. Detta förhållande medför högre kostnader än budgeterat. Intäkter för barnomsorgsavgifterna prognostiserar ett överskott om 2 tkr. Diagrammet visar netto in- och utflyttningen från då budgeten för 215 gjordes (april 214) till tertialuppföljning 1 215. Netto in- och utflytt, period 1441-1543 14,--~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 12 -t-~~~~~~~~~~~~~~~- 1 1 8 ~ 6 4 2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2 Födelseår 22 196

197 Skolpeng, gymnasium Skolpeng gymnasium prognostiserar ett underskott om 2 tkr. Kostnaderna för köp av gymnasieplatser beräknas bli 2 6 tkr mer än budget. 9 tkr av underskottet beror på att gymnasieelever i fristående regi har gjort dyrare utbildningsval än budgeterat 1 7 tkr av underskottet beror på att det prognostiseras bli 17 st fler gymnasieelever än budgeterat samt att det är fler som har valt fristående verksamhet och färre egen regi. Den fristående regin har en högre snittpeng än den egna regin, vilket medför ökade kostnader. Ökningen av elevantalet beror bl.a. på att sedan budget 215 gjordes så har antalet asylsökande gymnasieelever varit 12 stycken, vilket det inte budgeterats för. Kommunen erhåller emel- lertid ett schablonbelopp från Migrationsverket för ersättning för skolundervisning, men detta schablonbelopp är lägre än kommunens skolpeng. Dock utgår ingen ersättning från den dagen de asylsökande får ett permanent uppehållstillstånd. Skolpengens intäkter beräknas bli 6 tkr mer än budget. Detta beror främst på att bidragen från migrationsverket inte är budgeterade samt eftersläpningar av bidrag från 214. Momsintäkterna för köp från fristående skolor har ökat, vilket är ett led i ökade kostnader på grund av dyrare utbildningsval. Prognosen kan förändras när utbildningsvalet för hästterminen 215 är klart. Prognostiserad snittpeng för hästterminen är densamma som för vårterminen. Helår215 Budget Prognos Avvikelse antal antal antal Egen regi 126 128 2 Fristående regi 89 13 14 Annan kommun 199 2 1 Budget Prognos Avvikelse snittpeng, kr snittpeng, kr snittpeng kr 733 75497-2197 18 7 118 275-9 575 18 99344 1456 Summa 414 431 17 23 197

198 Kommunfullmäktige - Hemvårds- & boendepeng EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Avvikelse (tkr) jan-apr helår helår helår Hemvårdspeng -16456-41344 -5744-94 Boendepeng -21846-611 -64 71-46 Verksamhet Hemvårdspeng Antalet kommuninvånare med beviljade insatser med hemvård har ökat under senare år. Utökningen av medel för hemvårdpeng på två miljoner för 215 täckte inte höjningen av beviljade hemvårdtimmar. Att hemvårdtimmarna ökar beror dels på den demografi Båstad kommun har med en hög procent kommuninvånare som är över 65 år. Dels på allt fler oavsett sjukdom eller diagnos vill och kan vårdas i sitt hem vilket ökar behovet av så väl hemvård som hemsjukvård. Boendepeng Vård och Omsorgsboende Ansökningar av vård och omsorgsboende har under perioden legat på en stabil nivå. Alla beslut verkställs inom en tremånaders period. Bjärehemmet har varit i full drift vilket det inte är budgeterat för. Behovet av korttidsvårdplatser har ökat under senare år, beroende på regionens förändring från medicinsk färdigbehandlad till utskrivningsklar, samt på färre platser vid ombyggnationen på Helsingborgs sjukhus. Externa köp Regionen arbetar för att patienten inte ska stanna på sjukhuset längre än nödvändigt, ett resonemang som alla är överens om men för kommunerna ger detta ett ökat behov av korttidsplatser. Många patienter känner sig inte redo för att återgå till hemmet omedelbart efter sin sjukhus vistelse utan ansöker om en korttids vistelse under en kort period innan hemgång. Detta i kombination med allt fler oavsett diagnos kan vårdas i hemmet har ökat behovet av korttids och växelvårds ansökningar. Efterfrågan har varit större än tillgången och behovet av att köpa externa platser har ökat. Ekonomiskt resultat Vård och omsorg, hemvårds- & boendepeng har en negativt prognostiserad avvikelse på 14 mkr Hemvårdspeng För köp av hemvårdstimmar prognostiseras det ett underskott om 1,1 mkr, vilket beror på att det befaras bli i snitt 2 4 fler hemvårdstimmar per månad än vad det finns budget för under 215. Hemvårdspeng - Köp av timmar månadsvis 15 14 "Cl IV c IV... c a.r c..... IV c c i= 13 12 11 1 9 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 -, Utfall 213 --Budget 215 ==Budget 214 24 198

199 Intäkterna för omvårdnadsavgifterna beräknas överstiga budget med, 7 mkr. Boendepeng För köp av boendedygn prognostiseras det ett underskott om 4,6 mkr. Detta på grund av högre behov av boendeplaster än budgeterat. När den nya avdelningen på Skogsliden öppnade ökade antalet platser och det har inte funnit möjlighet att minska motsvarande antal platser på Bjärehemmet på grund av det höga behovet. Det prognostiserade underskottet om 4,6 mkr, avser främst köp av externa korttidsplatser samt hög beläggning på Bjärehemmet. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Verksamhetsområdet prognosticerar ett underskott på hemvårds- och boendepengen, hela underskottet ligger på beslut tagna utifrån lagstiftningen. Verksamhetsområdet kan inte lägga åtgärder på lagstyrd verksamhet utan tagit fram en beskrivning av icke lagstyrd verksamhet där en ekonomisk besparing är möjligt utifrån lagstiftningen. Beskrivning av möjlig besparing kan läsas under vård och omsorgsnämnd- vård och omsorg. 25 199

2 Val nämnd, Överförmyndare, Kommunrevision EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) Valnämnd Överförmyndare Kommunrevision Utfall jan-apr +227-68 -92 Budget Prognos Awikelse helår helår helår -19-172 -63-677 -12-523 -837-837 Verksamhet Val nämnd Valnämnden förberedde det kommande omvalet med vallokaler, valförrättare, utbildning av valförättare och ordföranden samt all formalia som behövs för ett val. Förtidsröstningen startade den 3 april. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är lagstadgad. Antalet huvudmän ökade med 44 procent på två år och en del av dessa ärenden krävde omfattande arbete av både den gode mannen/förvaltaren och överförmyndarens kansli. Kommunrevision Uppgjord revisionsplan följs. Pågående granskningar är granskning av avtalsvillkor i arrendeavtal, granskning av IT-säkerheten, granskning av kommunens tillsyn över fristående förskolor, fritidshemmens verksamhet och kvalite, granskning av kommunens planering för vård och omsorg och även för förskola och skola, samt granskning av budgetprocessen. Ekonomiskt resultat Val nämnd Valnämndens budget för 215 omfattade enbart efterarbete för valåret 214. I budget fanns inte medräknat ett omval varför nämnden sökte statliga medel för att genomföra omvalet. Båstads kommun beviljades statliga medel om 258 tkr för omvalet Summan beräknades på antalet röstberättigade i kommunen. Valnämnden beräknas få ett underskott om ca 63 tkr med anledning av omvalet Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet kommer att ha en avvikelse mot budget som beräknas uppgå till ca 523 tkr. Prognosen kan komma att behöva justeras utifrån antal huvudmän och omfattningen av aktuella ärenden. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Val nämnd Valnämndens budget sattes utifrån att valnämnden skulle analysera valåret 214. Valprövningsmyndigheten beslutade i december 214 att omval ska ske i Båstads kommun. Nämnden ansökte om statliga medel och har erhållit ett belopp som motsvarar vad kommuner vanligtvis får vid ordinarie val. Med anledning av omvalet beräknar nämnden att ett underskott motsvarande ca 63 tkr kommer att uppstå. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är lagstadgad och den som behöver en god man eller förvaltare har rätt att få denna tjänst. Kommunen har ett relativt högt antal huvudmän. Av dessa är det en del som kräver omfattande arbete av överförmyndarverksamheten och den gode mannen/förvaltaren. 26 2

21 Myndighetsnämnd EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) RESULTAT MYNDIGHETSNÄMND Myndighets nämnd Samhällsskydd Utfall jan-apr -1173-133 -14 Budget Prognos Avvikelse helår helår helår -1491-1491 -398-398 -193-193 Verksamhet Myndighetsnämnd Myndighetsnämnden inledde året med att anta en helt ny delegationsordning. Den har efterhand kommit att revideras vid totalt fyra tillfällen. Många ärenden har gällt ansökningar om förhandsbesked/bygglov i Kattviksområdet och beslut om tillfälliga lov i Båstad hamn, samt byggsanktionsavgifter i hela kommunen. Nämnden har även yttrat sig över Boverkets rapport 214:2: Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov, samt beslutat om ett par förelägganden angående asylboendet vid Hemmeslövs herrgård. Miljöavdelningen Miljöavdelningen har under första tertialet 215 arbetat med inspektioner enligt tillsynsplan. Flera ärenden inom miljötillsynen har varit händelsestyrda, men arbetet med tillsyn enligt tillsynsplanen fortskrider. Livsmedelstillsynen, miljötillsynen, hälsoskyddstillsynen och lantbrukstillsynen fortgår och bedöms kunna utföras enligt tillsynsplanen 215. Under första tertialet har inventeringen av enskilda avlopp avtagit och inga fler avlopp kommer att inventeras tills dess att miljöavdelningen åter är fulltalig. Arbetsbelastningen på miljöavdelningen är hög till följd av att miljöchefen slutat och kommer att förbli hög tills dess att miljöavdelningen åter är fulltalig. Från och med årsskiftet 215 har miljöavdelningen tagit över tunneltillsynen vilket har ökat arbetsbelastningen på avdelningen. Under den aktuella perioden har två ärenden som tidigare överklagats till länsstyrelsen i Skåne län återförvisats till miljöavdelningen för ny utredning vilket har berört delar av övrig ärendehandläggningen och tillsyn. Ärendena som har återförvisats för ny utredning är installation av bergvärme inom vattenskyddsområde samt klagomål på buller från luftvärmepump. NSVA genomförde under första perioden 214 en provtagning av perfluorerade alkylsyror (PFAA) efter att Livsmedelsverket gick ut med rekommendation om detta till Sveriges kommuner. Analyserna visade PFFA i råvatten från tre av kommunens dricksvattenbrunnar i Torekov och Förslöv. En brunn i Förslöv stängdes ner då det inte gick att späda ut halterna till under livsmedelsverkets åtgärdsgräns och den intilliggande brunnen, V21 (utan detekterbara halter) stängdes även ner på grund av försiktighetsskäl. Under första perioden 215 inkom skrivelse från NSVA för återstart av borra V21. Beslut har fattats av myndighetsnämnden och utsläpp av råvatten från borran kommer att ske till Vadebäcken innan inkoppling sker till distributionsnätet. Räddningstjänsten För perioden har 18 tillsyner enligt LSO och LBE gjorts, vilket är något färre än planerat (tillsynsplan). Tillsynsarbete har fokuserat på skolorna. Även det nya asylboendet (Hemmeslövs herrgård) har medfört extra tillsynsarbete, vilket bland annat utmynnade i ett föreläggande gällande utrymningssäkerhet. Tillsynsarbetet beräknas fortgå enligt tillsynsplan. Ekonomiskt resultat Miljöavdelningen Den årliga faktureringen för tillsyn är ännu inte genomförd, förväntas ske under maj månad. Prognosen för årsskiftet är att miljöavdelningen klarar att driva verksamheten inom budget, en förutsättning är dock att inventeringen av enskilda avlopp kommer igång inom kort och fortskrider som planerat. Räddningstjänsten Intäkterna för första tertialen är något lägre än budgeterat. Prognosen är att budgetramen kommer att hållas. 27 21

22 Kommunstyrelse - Kommunstyrelse EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) Utfall jan-apr Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Kommunstyrelse -947-1971 -25-529 Verksamhet Årets första fyra möten med kommunstyrelsen innebar beslut i många ärenden. På årets allra första möte, någon dag in på det nya året samlades styrelsen för att fatta beslut om delegationsordningen. Mötet därpå valdes ett utskott till styrelsen. Bland alla ärenden som hanterats under årets första fyra månader (132 paragrafer) kan nämnas godkännande av nytt hyresgäst på Malenbadets cafe och antagande av en resepolicy för anställda och förtroendevalda. I april hanterades två viktiga frågor: kommunens framtida vattenförsörjning samt lokalisering av ny återvinningscentral, båda dessa ärenden beslutades sedan av fullmäktige i slutet av april. Ekonomiskt resultat Kommunstyrelsen har ett underskott om 292 tkr för de första fyra månaderna. Underskottet består till stor del i kostnader för ledamöterna utöver budget; fasta arvoden 7 tkr, sammanträdesersättning 49 tkr, förlorad arbetsförtjänst 65 tkr och PO-tillägg 6 tkr. Kommunstyrelsen har en heltidsarvoderad ordförande och två vice ordföranden som har fast arvode motsvarande 25 procent av en heltidstjänst. Till det har kommunstyrelsens arbetsutskotts ledamöter ett arvode motsvarande 25 procent av heltid. Dock valdes inte kommunstyrelsens andre vice ordförande in i arbetsutskottet vilket medförde ytterligare en kostnad motsvarande 25 procent tjänst. 28 22

23 Kommunstyrelse - Kommunledningskontor EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) RESULTAT KOMMUNLEDINGSKONTOR Kommunchef, stab Kommunikationsavdelning Kommunkansli Ekonomiavdelning HR-avdelning IT-avdelning INVESTERING Utfall jan-apr -16 656-3873 -659-2824 -479-3273 -2162-975 Budget Prognos Awikelse helår helår helår -5342-5357 -15-1438 -1438-1737 -1737-8 373-8373 -12 635-12635 -1454-1454 -9783-9 933-15 -4566-4586 -2 Verksamhet Kommunkansli Kommunkansliet arbetade med införande av den nya politiska organisationens administration och formalia. Dessutom hanterades förtidsröstningen i kommunhuset inför valet i maj av kansliet. Kommunikationsavdelning Avdelningen bedrev traditionellt kommunikationsarbete vilket inkluderade flera informationsaktiviteter, bland annat inför valet i maj. I sedvanlig ordning producerades olika former av informationsmaterial såsom årsredovisning, broschyrer, artiklar, pressmeddelanden och annonser. Med anledning av utfärdandet av kokrekommendation av dricksvattnet i Grevie och Förslöv i februari aktiverades även avdelningens kriskommunikation. HR-avdelning HR-avdelningen har under årets fyra första månader jobbat intensivt med några stora projekt - framtidens kompetensförsörjning tillsammans med Vård och Omsorg och Barn och skola samt många och omfattande förberedelser inför Båstads Kommuns nya chefutvecklingsprogram CUB med start till hösten. Ytterligare projekt är framtagande av nya riktlinjer för rekrytering samt nätbaserad chefshandbok. Inom området Hälsa och arbetsmiljö har vi bland annat startat upp Båstads kommuns nya friskvårdstävling "Alla är med" samt erbjudit föreläs- ningar inom livsstilsområdet som varit mycket välbesökta och uppskattade. IT-avdelning Arbetar med grundskolans nya lärplattform Unikum och dess integrationer samt en ny inloggningssätt för skolan genom skolfederationen, där det förenklar för elever och lärare. En till en satsningen där elever i grundskolan får varsin ipad har startat och dom första ipadsen kommer at delas ut i maj, Google apps for education "GAFE" har påbörjats för att förenkla elever och lärarnas kommunikation. Den nya datorhallen är nästan färdigställd och det har upprättats en ny reservdatorhall i KC källare. Nya redundanta servrar är installerade som speglar varandra och står på olika fysiska platser för en ökad säkerhet. Automatisk integration till kommunhusets passagesystem och telefonväxeln gör att uppdateringar sker med automatik. Kommunens nya webbkarta är på gång där en mängd olika information kan ges till allmänheten på ett enkelt sätt. Nya brandväggar och surffilter kommer att installeras under året. Sammanslagningen av administrationens och skolans IT miljöer pågår och beräknas vara klar under kvartal 2. 29 23

24 Ekonomiskt resultat Ekonomiavdelning Diverse indexreglerade avtal så som kommunfärdtjänst och förbundsavgifter där kompensation för inflation inte utgått i budget 215 medför ca 77 tkr i negativ avvikelse mot budget. Med anledning av tidsvisa personalvakanser under rekrytering väntas ett överskott uppstå inom ekonomiavdelningen. Därav är prognosen totalt oförändrad jämfört med budget. IT-avdelning På grund av ökande antal datorer och ett ökat antal ärenden samt nya arbetsuppgifter för kommunens korthantering prognostiseras ett överskridande på 15 tkr avseende personalkostnader. IT-avdelningen i siffror 2 Antal system inklusive applikationer 1 Antal datorer 3 Antal mobiltelefoner 5 Antal surfplattor Antal ärenden ej felanmälan Antal felanmälningar Hanläggningstid felanmälan inom 24 timmar Antal anställda på IT-avdelningen 5 fram till maj månad avdelningen har sex fasta tjänster och två timanställda 23 3 6 7 6 28 212 213 214 215 55 42 353 373 381 12 16 17 175 17 16 55 6 6 6 2 4 5 11 3 4526 678 5 956 3692* 1 1114 957 221 72* 67% 74% 76% 68%* 6 6(7) 6 (8)** 6 (8)** 6 (8)** Åtgärder/konsekvenser vid awikelser mot budget IT-avdelning IT-avdelningen försöker minimera kostnader för att hålla budgeten. 3 24

25 Kommunstyrelse - Teknik & service EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Avvikelse (tkr) jan-apr helår helår helår RESULTATTEKNIK&SERVICE -1219-3684 -3714-3 Skattefinansierad verksamhet -14 25-36 84-3714 -3 Renhållningsverksamhet -163 VA-verksamhet 4194 Aterstäl lning VA-regleringsfond Resultat VA INVESTERING Skattefinansierad verksamhet -12 351-69827 -58 645 11182 Medfinansiering statlig infrastruktursatsning -7 671-318 -25 675 6125 Renhållningsverksamhet VA-verksamhet -94-56114 -5464 25 Verksamhet Skattefinansierad verksamhet Över lag har den skattefinansierade verksamheten fortskridit som förväntat under det första tertialet 215. För skötseln av utemiljön har den milda vårvintern haft en positiv effekt i form av mer eller mindre utebliven vinterväghållning, vilket har skapat utrymme för att kunna hantera återställningen av fjolårets sena stormar. Lite större insatser längs våra stränder har utförts, då främst vid Skansenbadets strand. Måltidsverksamheten har generellt sett fungerat väl och en god matkvalitet har upprätthållits. Hemlagad mat med inriktning mot klimatsmart har fortsatt serverats och alla elever erbjuds numera två rätter varav den ena är vegetarisk. Måltidsverksamheten på Västra Karup skola har fungerat fortsatt bra trots det ökade antalet matgäster som tagits emot från Backaskolan. Även inom vård och omsorg har måltidsverksamheten fungerat mycket väl. Glädjande kan nämnas att i SKLs öppna jämförelse har betygen för måltiderna på vårdboendena höjts i ranking från plats 154, år 211 till plats 14, år 214. Inom fritidsverksamheterna har det även denna vår arrangerats Senior Sport School i samarbete med Skånes idrottsförbund. Senior Sport School, ett mycket populärt och uppskattat 12-veckors program riktat till pensionärer med fokus på hälsa, motion och sund kosthållning. På fritidsgården i Förslöv har det noterats något lägre besökssiffror medan fritidsgården Musteriet i Båstad har haft stabila besökssiffror. Inga större förändringar har skett inom lokalvården. Ett städobjekt (Åsliden) har utgått, då det idag drivs av privat aktör, vilket har lett till övertalighet inom lokalvården. Ny upphandling av lokalvård 5 procent pågår. Renhållningsverksamhet Kommunfullmäktige har beslutat att ge NSR i uppdrag att söka erforderliga miljötillstånd för en ÅVC i Svenstad. NSR har påbörjat en ny upphandling för renhållningen i Båstads kommun. VA-verksamhet Kommunfullmäktige har tagit beslut om att södra sidan av kommunen ska anslutas till Sydvatten, ett avtalsförslag med Sydvatten ska nu tas fram. Projektet Öllövsstrand har remitterats från kommunstyrelsen till myndighetsnämnden för bedömning av de enskilda avloppens miljöpåverkan. Diskussionerna med Laholms kommun om reningsverk och vattenverk fortgår. Ekonomiskt resultat Skattefinansierad verksamhet För den skattefinansierade verksamheten prognostiseras för hela verksamhetsområdet en negativ avvikelse om 3 tkr hänförligt till måltidsverksamheten. Beslutet att Åslidens vårdboende skulle övergå i annan regi från och med den 1 februari 215 medförde ett intäktsbortfall för måltidsverksamheten motsvarande ca 8 tkr. Merparten (ca 5 tkr) av intäktsbortfallet kompenseras genom att Montessori förskola och skola blivit ny kund. 31 25

26 Renhållningsverksamhet Ingen avvikelse mot budget VA-verksamhet Ingen avvikelse mot budget Investering Skattefinansierad verksamhet För investeringsbudgeten inom den skattefinansierade verksamheten prognostiseras en positiv avvikelse om 11,2 mkr gentemot årsbudget eftersom två planerade projekt inte kommer genomföras under 215. Dessa medel avses dock att flyttas till 216 för genomförande av desamma. Beträffande värme och ventilation för Östra Karups skola har man under projekteringen insett att det kommer bli ett mer omfattande projekt i tid, vilket innebär att skolan måste utrymmas i etapper. Ett nytt fläktrum ska byggas på taket på befintlig byggnad och samtliga kanaler måste bytas ut, vilket medför att alla klassrum berörs i större utsträckning än tidigare tänkt. Skolan måste därför bitvis utrymmas och moduler hyras in. Det finns dock inga moduler att tillgå förrän i oktober månad. Projektet kommer sålunda påbörjas först i januari 216 då elever kommer vara placerade i moduler hela VT-16 och klart för inflyttning HT-16. Viss del av investeringarna finns därför kvar för att täcka projekteringen. Kostnadsuppskattningen för Skogsbyns förskola är försenad från entreprenör vilket resulterar i att beslut av ombyggnation, alternativt nybyggnation, kan tas av politiken först i sommar /höst. Viss del av investeringarna finns därför kvar för att täcka kostnaden för de moduler som inrymmer Skogsbyns förskola i Förslöv idag samt en liten del för eventuell projektering. Stationsprojekten i Båstad samt Förslöv pågår med full fart. Stationen i Förslöv kommer att bli dyrare än budget medan stationen i Båstad håller sig motsvarande summa under budget. Trafikverket har fått in anbud på rondellen i Östra Karup där det bästa anbudet hade lägre anbudssumma än budgeterat och projektet förväntas därmed bli 2 mkr billigare än budgeterat. VA-verksamhet Projektet Öllövsstrand prognostiseras bli mer kostsamt än budgeterat. Projektet avvaktar kommunstyrelsens beslut för ombudgetering mellan projekt. Kommunstyrelsen remitterade ärendet vidare till myndighetsnämnden för en beräkning av de enskilda avloppens miljöpåverkan. Utbyggnaden av Va-ledningar längs Inre Kustvägen pågår. Dock är det osäkert när Trafikverket fakturerar oss för projektet och det är möjligt att så sker först 216. Trafikverket kommer att lägga ny asfalt på Järnvägsgatan i Grevie, i samband med detta är det önskvärt att lägga om vattenledningen i gatan, detta finns inte med i budget utan ett tilläggsanslag på 3 mkr har begärts. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Skattefinansierad verksamhet Prognostiserat underskott för måltidsverksamheten ska i första hand kompenseras genom att verksamheten ska försöka få extra uppdrag och därmed intäkter. Personalbemanningen är i dag optimerad vilket utesluter bemanningen som sparåtgärd. En möjlig sparåtgärd för att nå ett balanserat resultat är att sänka livsmedelskostnaden med en sänkt matkvalitet som följd. 32 26

27 Kommunstyrelse - Samhällsbyggnad EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) RESULTAT SAMHÄLLSBYGGNAD Kart och mätningsverksamhet Bygglov Planarbete Verksamhetsövergripande Bostadsanpassning Utfall jan-apr -2 9-618 -256-1184 -279-563 Budget Prognos Avvikelse helår helår helår -486-586 -1-87 -87 484 484-2391 -2891-5 -574-574 -1456-1956 -5 INVESTERING -54-1438 -1438 Verksamhet Verksamhetsövergripande Årets första inledande månader har inneburit en lång väntan på beslut om hur arbetet med kommunens nya översiktsplan, respektive den fördjupade översiktsplanen för Norrviken och Kattvik skall bedrivas utifrån att Båstads kommun från och med den 1 januari 215 återigen har en ny politisk organisation. Vid utgången av april månad var besluten ännu inte fattade. Däremot har beslut fattats om upprättande av bostadsförsörjningsprogram för kommunen och beslut tagits om att upprätta ett inriktningsdokument för utveckling av Båstads centralort. Som ett steg i arbetet med översiktsplanen har dock ändå två workshops genomförts. Den första skedde samordnat med uppstarten av budgetarbetet och fokuserade på diskussioner om vilken politisk inriktning som för nuvarande och framtida invånare bidrar till att göra Båstads kommun attraktivt att leva, bo och verka i. Den andra workshopen satte fokus på kommunens egna verksamheter. I samband med årsskiftet gick verksamhetsområdets översiktsplanerare hem på föräldraledighet och i mitten på februari började en ny översiktsplanerare. Därmed har alla vakanta tjänster med anledning av längre föräldraledigheter tillsatts. I april avslutade verksamhetsområdeschefen sin ledarskapsutbildning. På Kart-& GIS påbörjades en föräldraledighet i månadsskiftet mars-april och samtidigt avslutades en föräldra- ledighet delvis med återgång till arbete på 4 procent. Planarbete Under de första fyra månaderna har fyra detaljplaner antagits. Den första avsåg detaljplanen för etablerande av pågatågstation i Förslöv. Vidare har detaljplanen för Hotell Båstad antagits och möjligheter finns dänned nu att omvandla fastigheten till bostäder med verksamhetslokaler i bottenvåningen. De övriga två detaljplaner som antogs var planerna för Företagsbyn och Willab som nu ger möjlighet för dessa verksamheter att fortsätta utvecklas. I övrigt har 2 detaljplaner varit ute på granskning. Bygglov Ärendeingången är god, men det har främst varit mindre och enklare åtgärder vilket återspeglar sig i det ekonomiska resultatet. Dock är flera större byggprojekt under bygglovprövning eller har aviserats att ansökan kommer att lämnas in under året. Kart/GIS Med ökade beställningar av kartor för underlag till bygglov stabiliserades Kart- & GIS budget. Arbetet med internetkarta som ska fungera som stöd och hjälp för kommuninvånarna fortsatte enligt planerna. Bostadsanpassning Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag överskrids på grund av att det dels är fler ärenden, dels dyrare typer av åtgärder. 33 27

28 Ekonomiskt resultat Verksamhetsövergripande En samlad bedömning för Samhällsbyggnad är att det kommer att bli svårt att hålla årets budget. Främsta skälen till det är att det finns en övertro på att intäkterna på plansidan kommer att bli så stora som det finns förhoppningar om samt att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag kommer att bli högre än budgeterat. Kommunen befinner sig i ett läge då det är oerhört viktigt att lösa en mängd olika strategiska planeringsfrågor, och ärenden som befinner sig i dessa tidiga och översiktliga planeringsskeden genererar inga intäkter. Vidare driver plansidan fortfarande någon enstaka detaljplan med gammalt fastprisavtal och ytterligare två detaljplaneprocesser genererar inga intäkter. Detaljplaner som inte genererar intäkter är till exempel planer som måste tas fram för att korrigera bestämmelser och avgränsningar som tidigare inte blivit rätt samt detaljplaner för andra allmänna ändamål. Uppskattat underskott för helår uppgår till 1 mkr. Planarbete Kostnadsbudgeten följs för plansidan. Intäktssidan går mot ett underskott på 5 tkr som en följd av färre antal planeringsuppdrag som genererar intäkter. Bygglov Kostnadssidan hålls bra på bygglovssidan medan intäkterna ligger under budget just nu. Under året bedöms ett antal större byggprojekt göra att intäkterna uppnår budget. Kart och mätningsverksamhet Kostnaderna avviker lite negativt men förväntas visa nollavvikelse vid årets slut. Intäkterna ligger efter då förväntan varit större de första fyra månaderna, bedöms att jämnas ut under året. Bostadsanpassning Det är mycket sannolikt att kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen kommer att överskrida budget med ca 5 tkr. Investeringar Samhällsbyggnad räknar med att genomföra alla årets investeringar, bland annat har Tekis nu presenterat lösningar i Bygg-R som skall leda till att vi kommer vidare i projektet med direktarkivering. Den digitala webbkartan skall lanseras under året och investering i en ny totalstation skall göras. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Verksamhetsområdets största kostnadspost är personalkostnader och rent teoretiskt är det här vi kan göra besparingar genom att inte återbesätta vakanta tjänster eller minska personalstyrkan. Det slår dock direkt mot intäktssidan eftersom färre handläggare genererar mindre intäkter. Med andra ord är det inget som förordas. 34 28

29 Kommunstyrelse - Samhällsskydd EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) Utfall jan-apr Budget Prognos Avvikelse helår helår helår RESULTAT SAMHÄLLSSKYDD -4213 Samhällsskyddskontor -213 Tunneltillsyn -6 Energi och klimat -2 Räddningstjänst -342 Krisberedskap -447 Folkhälsa och trygghet -17 INVESTERING 854-11142 -11842-7 -63-63 365-135 -5-5 -5-1 269-1269 -187-187 -582-782 -2-1363 -1363 Verksamhet Övergripande Samhällsskydd Arbetsbelastningen är generellt hög inom hela verksamhetsområdet, dels på grund av många omfattande arbetsuppgifter men också då två nyckelpersoner slutat. Säkerhetssamordnaren har gått i pension och miljöchefen har börjat nytt arbete på Halmstad Energi och Miljö. Säkerhetssamordnarens arbetsuppgifter har efter prioritering fördelats på befintlig personal i avvaktan på beslut om långsiktig lösning. Miljöchefstjänsten har utannonserats och rekryteringen är i slutfas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt plan efter upprättade handlingsplaner från medarbetarundersökningen och skyddsronder. Tunneltillsyn Det sedan flera år upprättade avtalet om tunneltillsyn mellan Trafikverket och Båstads kommun, upphörde vid årsskiftet. Från och med i år utövar miljöavdelningen tillsyn över tunnelprojektet inom ramen för ordinarie tillsynsverksamhet. Energi och klimat Vi har introducerat en ny energi- och klimatrådgivare, som genomgått första delen av grundutbildningen och som nu ingår i ett nätverk av rådgivare under Energikontoret Skåne och med en särskild mentor från Helsingborg. Energi- och klimatrådgivaren har handlagt ett antal rådgivningsärenden samt medverkat på villamässan i Malmö och informerat om "från Watt till Lumen". Andra delen av grundutbildning sker i höst. Energirådgivarna i Sverige har fått uppdrag från EU att arbeta med byggnaders energiprestanda och för Båstads del innebär detta besök på fem före- tag för att informera om köldmedia. Detta sker i samarbete med miljöavdelningen. Räddningstjänst Arbete pågår med ett nytt samverkansavtal mellan räddningstjänsterna i Skåne Nordväst. Anledningen till att avtalet skrivs om är att en ny part, Räddningstjänstförbundet Skåne Nordväst har bildats (Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga). I det nya avtalet avviserar Förbundet kraftiga kostnadsökningar, vilket vi och övriga räddningstjänster motsätter oss. Vi har därför tagit kontakt med Laholm och Halmstad för att undersöka möjligheterna till utökad räddningstjänstsamverkan. Förberedelsearbetet inför tunnelöppningen inleddes förra året. I år är arbetet än mer intensivt då brandskyddsdokumentation, insatsplanering, fordonsprojektering och beställning samt all övning för egen och samverkande räddningstjänsters personal ska bli klar. Fordons- och utrustningsprojekteringen är särskilt komplicerad då vi ställer krav på att samma fordon som vi använder vid vardagshändelser ska kunna användas vid insatser i tunneln. Parallellt med tunnelförberedelserna ska "den vanliga" verksamheten med övning för egen personal, drift och underhåll fortgå som planerat. Krisberedskap I början av året antogs kommunens risk- och sårbarhetsanalys med tillhörande åtgärdsplan. De flesta bristerna ska vara åtgärdade senast 216, vilket känns rimligt med tanke på nuvarande personalsituation. Kommunens uppstartsfunktion vid en oväntad händelse (exempelvis vädervarning) har ändrats. Numera utgör ett 35 29

21 antal av räddningstjänstens dagstidspersonal en stabschefsfunktion med uppgift att starta upp kommunens krisledningsorganisation. Under året arbetar vi under ledning av länsstyrelsen med ett projekt som kallas styre!. Styre! innebär att vi ska göra en prioritering av samhällsviktig elanvändare inom Båstads kommuns geografiska område. Under perioden har vi tillsammans med IT-avdelningen arbetet med att slutföra investeringsprojektet kommunal Iedningsplats. Projektet ska besiktigas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under våren. Folkhälsa och trygghet Välbefinnande rådet har utvärderat 214 och gjort en prioritering av vad rådet ska arbeta med 215. En plan för att kommunicera rådets arbete till kommuninvånarna har tagits fram. En ansökan har gjorts om samverkansmedel för folkhälsosatsningar inom Region Skåne 215. Tillsammans med fyra andra kommuner har Båstads kommun sökt pengar och beviljats medel för att utarbeta en metod för kompetenshöjning för politiker inom folkhälsa. Arbetet med insatserna för 215 i handlingsplanen för folkhälsa, trygghet och säkerhet pågår. Ett prioriterat fokusområde är att arbeta med minskad alkoholkonsumtionen bland invånarna. Inom ramen för det området genomförs kampanjerna "Tänk om" och sommarens "Varannan vatten". Det drog-förebyggande arbetet sker i samverkan med Spuff-gruppen (skola, polis, ungdomsgårdar, fältverksamhet och folkhälsa), som exempelvis har genomfört en drogföreläsning för föräldrar. Centralförbundet för alkohol- och narkotika har bjudits in och presenterat en förebyggande metod (Local Hero ), som ska bidra till att ge ungdomar en meningsfull fritid. Det har resulterat i ett kommande samarbete mellan förbundet och ungdomsgården Musteriet samt Apelrydskolan. Tillsammans med polisen har ett nytt samverkansavtal arbetats fram. Det nya avtalet fokuserar på ett antal insatser, som ligger i fas med vår handlingsplan för mandatperioden. En effektiv metod för att begränsa stöld- och tillgreppsbrott är att starta upp Grannsamverkan. Polisen och kommunen kommer aktivt fortsätta att uppmuntra till detta. Trygghetstjänsten har hittills gjort 6 trygghetsuppdrag (hembesök) i år, vilket är i nivå med föregående år. Ekonomiskt resultat Räddningstjänst Investeringsbudgeten visar ett kraftigt överskott. Anledningen till det är intäkter från Trafikverket för beställning av nya räddningsfordon. Prognosen är att planerade investeringar genomförs inom ram. Folkhälsa och trygghet I samband med att trygghetstjänsten överfördes från Vård och omsorg till Samhällsskydd överfördes motsvarande personalbudget. Då Vård- och omsorg hade behov av tillhörande fordon i verksamheten, har Samhällsskydd tvingats leasa ett fordon för att kunna utföra trygghetsuppdraget. Leasingkostnaden, bränsle, förbrukningsmaterial (brandvarnare, batterier, trycksaker) med mera, uppgår till 2 tkr vilket inte ryms inom Samhällsskydds ekonomiska ram. Krisberedskap, tunneltillsyn samt energi- och klimat I samband med att tunneltillsynsavtalet med Trafikverket upphörde, så försvann också en stor intäkt. Avtalet gav ett överskott på 5 tkr efter det att tillhörande kostnader räknats bort. Överskottet har således finansierat övrig verksamhet inom verksamhetsområdet. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget I bokslutet för 214 belyste Samhällsskydd problemet med tunneltillsynsavtalets upphörande, vilket skulle medföra ett betydande intäktbortfall. Även kringkostnaderna för trygghetstjänsten har påtalats i samband med bokslut och budgetuppföljningar under 214. Dessa båda avvikelser, som tillsammans uppgår till 7 tkr, är att beteckna som strukturella budgetförändringar som verksamheten inte kan påverka eller åtgärda. Jag föreslår att Samhällsskydds budgetram tillskjuts motsvarande medel för att komma i balans. 36 21

211 Kommunstyrelse - Bildning & arbete EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Awikelse (tkr) jan-apr helår helår helår RESULTATKS- BILDNING&ARBETE -14 739-39 345-41545 -22 Verksamhetsövergripande Vuxenutbildning (inklusive SFI) Yrkes högskola och Yrkesvux Arbetsmarknad Bibliotek Kultur Individ- och familjeomsorg, vuxna Försörjningsstöd Flyktingmottagning och integration -557-1864 -136-19 -2 853-489 -2437-3 28-1544 -1544-5762 -5 962-2 -353-6469 -9237-2144 -5413-8423 -2-353 -6469-9237 -2144-5 813-123 -2-4 -16 INVESTERING -67-455 -455 Verksamhet Vuxenutbildning och SFI Det är för närvarande en stor tillströmning av elever inom såväl gymnasial vuxenutbildning som SFI. Budgeten är ramfinansierad vilket innebär att en ökad volym ska delas på samma resurs. Avtalet inom Skåne Nordväst att fritt söka vuxenutbildning inom samverkansområdet utnyttjas av allt fler vilket är glädjande då syftet varit att öka utbildningsnivån och att få fler att läsa vidare i högre studier eller bli attraktivare på arbetsmarknaden. Det är också fler som fortsätter att läsa Svenska 2 efter fullföljd SFI. Yrkeshögskola och yrkesvux Yrkeshögskolan beviljades fem nya utbildningar, tre inom turism och två inom trädgård vid årets tilldelning från yrkeshögskolemyndigheten. En trädgårdsutbildning inom yrkesvux genomförs för närvarande. Arbetsmarknad En vägledningsverkstad lokaliserad till Båstad har startats för arbetssökande i alla åldrar. Projektering av Finsamprojekt sker för närvarande. Kultur Under året är Båstad värdkommun för samverkan i Skåne Nordväst avseende arbetet med Kultur kreativa näringar (KKN) och kulturella fyrtorn. Bibliotek Ett effektivare samutnyttjande av lokal mellan skola och bibliotek pågår i Östra Karup. Individ- och familjeomsorg, vuxna Kvinnofridsrelaterade frågor som bland annat innebär höga kostnader för skyddsboende fortsätter att öka. 1 dessa fall behöver kvinnor och barn akuta skyddsboenden. Lagstiftningen är tydlig kring dessa ärenden varför placeringar varit oundvikliga. Svårigheten med att hitta bostäder i placeringskommunerna gör att placeringskostnaderna, som är höga, dessutom är under längre tid, då skyddsbehovet kvarstår och socialtjänstens ansvar inte kan övergå till den nya kommunen så länge insatsen är pågående och kvinnan inte hittat ett nytt boende. Även behovet av institutionsplaceringar utifrån missbruk är stort. Arbetet med att hitta alternativ till institutioner i öppna former genererar ökade kostnaderna för externa köp av olika typer av öppna insatser som Individ och familj i Båstads kommun inte kan erbjuda, exempelvis boende med personal och särskilt stöd. Viktigt att tillägga är att kostnaderna dock är betydligt lägre än om vi använt oss av institutionsplaceringar. Ärenden med människor med psykisk ohälsa i grunden tillsammans med ett missbruk är en väl frekventerad grupp på Individ och familj. Inom ramen för denna grupp har flera, enligt gällande 37 211

212 lagstiftning, nödvändiga insatser gjorts då dessa människor annars riskera sin hälsa och sitt liv. Försörjningsstöd En fortsatt relativt hög arbetslöshet innebär att försörjningsstödskostnaderna också ligger kvar på höga nivåer. Ekonomiskt resultat Gymnasial vuxenutbildning prognostiserar överstiga sin budget med 2 tkr, med anledning av ökade kostnader för köp av skolplatser. Individ och familj vuxna prognostiserar ett underskott om 4 tkr. Kostnader för kvinnofrid prognostiseras överstiga budget med 3 tkr. Familjefridsrelaterande ärenden där kvinnor och barn behöver akuta skyddsboenden har fortsatt att hålla samma höga tillströmning som under hösten 214 och ser ut att fortsätta ligga på en hög nivå under 215. Prognosen för institutionsplaceringar av vuxna förväntas överstiga budget med 1 tkr: Kostnaderna för familjehemsvård beräknas klara sig inom budgeterade medel. Tvingande placeringar enlig L VU och L VM gör att prognosen för Individ- och familjeomsorg vuxna kan förändras under året. Verksamheten för försörjningsstöd prognostiserar totalt sett ett underskott om 16 tkr. Utbetalning av försörjningsstödsbidrag fortsätter att ligga relativt högt i förhållande till budget och utifrån rådande siffror prognostiseras det med ett underskott om 1 5 tkr. Generellt på hela Individ och familjeomsorg är det stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens vilket föranlett att verksamheten tvingats använda bemanningsföretag. För försörjningsstöd innebär det att kostnaderna för personal prognostiseras överstiga budget med 1 tkr för 215. Även andra verksamheter inom Individ och familj kan framöver få så pass höga personalkostnader på grund av detta att det kan medföra underskott. Försörjningsstödsbidrag 215 9 8 7 6 - - Prognos 215 5.. - Utfall 215 F - Utfall214 4 3 2 - Budget 215 = Budget 214 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget En ny organisation inom iof med ett närmare samarbete mellan myndighet och öppenvård förväntas bidra till att snabbare och effektivare utredningar och insatser kan erbjudas. 38 212

213 Utbildningsnämnd - Utbildningsnämnd EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) Utbildningsnämnd Utfall jan-apr -18 Budget Prognos Avvikelse helår helår helår -376-476 -1 Verksamhet Under årets första månader utbildades utbildningsnämnden inom bland annat skoljuridik, skollagen, socialtjänstlagen, huvudmannens uppdrag och samverkansavtal inom utbildningsområdet. I januari beslutades om en ny delegationsordning för utbildningsnämnden efter den nya politiska organisationen. Utbildningsnämnden valde ett arbetsutskott för hantering av sekretessärenden. I januari godkände nämnden planer mot diskriminering och kränkande behandling som samtliga förskolechefer och rektorer lämnat in för sina enheter. Beslut fattades att utbildningsnämndens möten är offentliga för allmänheten. I april beslutades att en långsiktig utbyggnadsplan för Östra Karups skolas upptagningsområde, till följd av lokalbrist i Östra Karups skola, ska tas fram. Ekonomiskt resultat Under de första fyra månaderna utbildades nämnden i de olika delar som tillhör deras uppdrag. Sammanträdesarvodena har blivit något högre än beräknat och tillsammans med ett högre PO-tillägg beräknas nämnden även fortsättningsvis få högre kostnader än budgeterat vilket beräknas ge en negativ avvikelse på ca 1 tkr. Under den första tiden kallade kommunledningen till en konferens om målstyrning som en del av budgetprocessen. Några politiker från utbildningsnämnden deltog i konferensen. Denna kostnad är dock att betrakta som en engångskostnad. Kommunfullmäktige fattade beslut i december 214, genom antagande av reglemente för nämnden, om att utbildningsnämnden skulle ha arbetsutskott för att hantera sekretessärenden. Arbetsutskottet fanns inte med i budgeten för 215 som antogs före beslut om reglemente. 39 213

214 Utbildningsnämnd - Barn & skola EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) RESULTATUN-BARN&SKOLA Verksamhetsövergripande Kulturskola Öppen förskola (familjecentral) Grundsärskola och specialskola Summa Resultatenheter Utfall jan-apr -2 319-165 -238-2653 -24275 Budget Prognos Awikelse helår helår helår -6112-61112 -325-3417 -3417-693 -693-8 489-9814 -1325-73612 -75 36-165 Förskola 1-5 år -492 Grundskola F-9 inklusive fritids Summa -2278-277 -2-2 -2-2 INVESTERING -284-4725 -4725 Resultatenheters Ingående Disponerat Utgående ackumulerade resultat ack. resultat 215-4-3 ack. resultat (tkr) Förskola 1-5 år 2 77 Grundskola F-9 inklusive fritids 2 52 Summa 4759-194 -627-821 2513 1425 3938 Verksamhet Verksamhetsövergripande Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket har i tillsynsbeslut pekat på brister i skolverksamheterna. Handlingsplaner för att komma till rätta med bristerna har upprättats och arbetet med att genomföra åtgärderna pågår. Alla åtgärder ska dock inte genomföras under 215 utan även under de kommande åren. Det är ett stort arbete som i längden kan öka måluppfyllelsen. Men det kräver att både pedagoger och skolledare prioriterar att genomföra åtgärderna - samtidigt som allt det andra ska genomföras. Här gäller det att vara uppmärksam på att arbetsbelastningen inte blir så stor att sjukskrivningarna ökar. Det finns 1247 inskrivna elever i kommunens grundskolor från förskoleklass till och med årskurs nio. Av dessa elever har 236 ett annat modersmål än svenska. Dessa elever har 36 olika modersmål. Alla elever har inte behov av studiehandledning eller undervisning i modersmål och uppfyller ej heller kraven i Skollagen för detta. Vissa språkgrupper är så små att kommunen enligt skollagen inte är skyldig att erbjuda undervisning i modersmål men studiehandledning på modersmål måste dock alltid erbjudas. Utmaningen att både ge undervisning i svenska som andra språk samt att finna lärare och studiehandledare i de många olika modersmålen är mycket krävande då det är svårt att få tag på personal. Det rör sig om deltidstjänster - i vissa fall enbart 5-1 procent av en heltidstjänst. Samtidigt är detta en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen och få gymnasiebehörighet efter årskurs nio. Rambudgeten för modersmål räcker inte till. Barnen från asylboendet har fått erbjudande om utbildning. Barnen 3-5 år får delta i allmän förskola på Östra Karups förskola. Elever från förskoleklass till år sex har integrerats på Sandlyckan i Torekov, då det inte finns plats på Östra Karups skola. Dessa elever får skolskjuts. Elever från år 7-9 får sin utbildning ihop med elever från gymnasieskolan. Detta för att samla resurserna på ett klokt sätt. Rambudgeten för modersmål räcker inte till denna volymökning. 4 214

215 Kulturskola Verksamheten fungerar väl och det finns kloka tankar kring att utveckla verksamheten ytterligare under den kommande hösten. Öppen förskola (familjecentral) Det är många föräldrar och barn som besöker båda verksamheterna. Fördelen att dela lokaler med barnavårdscentralen blir oerhörd tydlig i Förslöv. Grundsärskola Merparten av eleverna är integrerade på sin hemskola med fritidshem vilket ger en god grund för lärandet och den sociala tillhörigheten. Antalet elever med rätt till särskola har ökat och några utredningar pågår varför antalet kan öka ytterligare. Individ- och familjeomsorg för barn, unga och familjer En klok omorganisation har genomförts för att på ett effektivare sätt använda resurserna. Problemet med att rekrytera socialsekreterare är dock stort, vilket ses i hela riket. Verksamheten är så pass liten att den inte tål en vakans varför personal måste hyras in. Förhands- och riskbedömningar kring barn måste hanteras direkt. Utredningar måste genomföras rättssäkert. Då måste det finnas personal med rätt kompetens. Resultatenheter Förskola 1-5 år Många små barn har långa dagar på sin förskola. Det får som konsekvens att personalens tid får svårt att räcka till. Det finns små barn som är i behov av extraordinära insatser (tilläggsbelopp) under hela sin vistelsetid i förskolan på grund av barnets problematik Då blir det ännu svårare att få tiden att räcka till, trots tilläggsbelopp, som då inte räcker till insatsen kring barnet. Skolinspektionen framförde kritik mot förskolornas verksamhet. Kritiken gick ut på att barn med behov av extraordinära insatser fick sina behov tillgodosedda på bekostnad av barnen i resten av barngruppen. Här pågår ett utvecklingsarbete för att avhjälpa denna brist och samtidigt hålla budgeten. Grundskola F-9 inklusive fritidshem OECD-rapporten pekar på en del av skolans problem. Denna rapport kommer att granskas i relation hur det ser ut på skolorna i kommunen. Även om skolorna sammantaget gör goda resultat finns områden som måste utvecklas. Insatser genom förstelärarna och fokus på den formativa undervisningen är framgångsfaktorer för elevernas måluppfyllelse. Tidigt stöd till elever i behov av extraordinära insatser måste prioriteras för att lägga grunden till måluppfyllelsen i årskurs nio och gymnasiebehörigheten. (Se även text under Servicedeklarationer.) För rektor är det en mycket svår avvägning mellan att hålla sig inom sin budget eller följa skollagen som säger att stöd ska sättas in för elever som har detta behov. Innan stödet sätts in genomförs både pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram för att insatsen ska ge resultat för eleven. Lokalernas tillstånd och bristen på tidsenliga lokaler för både undervisning och personal begränsar det pedagogiska arbetet. Det finns stora förväntningar i verksamheten att inom en överskådlig tid få långsiktiga beslut för att ge eleverna de bästa förutsättningar för en utbildning som ger dem en stabil grund i arbetslivet. En-till-en satsningen har delvis genomförts med gott resultat. Satsningen fortsätter till hösten. Denna satsning är en viktig del för att ge eleverna moderna lärverktyg i enlighet med Läroplanen, Lgr 11. Ekonomiskt resultat Lokalkostnaderna för barnomsorg och grundskola prognostiseras överstiga budgeterade medel med 1 tkr, vilket beror på omstrukturering av förskolelokaler på grund av mögelskada. Vårdnadsbidrag prognostiseras gå med ett underskott om 14 tkr. Antalet bidragstagare har sedan 214 fortsatt ligga på en hög nivå och beräknas fortsätta göra det under 215. Modersmålsundervisningen kommer att ligga på en hög kostnadsnivå under 215, men prognostiserar inget underskott vid årets slut med anledning av att resultatenheterna planerar att köpa tjänster av verksamheten. Tilläggsbelopp för barnomsorg och grundskola prognostiserar att tillsammans gå med ett överskott om 415 tkr vid årets slut. Överskottet beror på att elever med rätt till specialskola samt fritidshemsvistelsen för grundsärskoleelever tidigare finansierats av tilläggsbelopp men numera under verksamheten specialskola respektive grundsärskola. Prognostiserat överskott bygger 41 215

216 dock på befintligt antal barn och elevunderlag och inflyttning av barn/elev med extraordinära behov kan förändra prognosen. Kostnaderna för grundsärskola och specialskola har ökat och prognostiserar ett underskott om 1825 tkr. 73 tkr av underskottet tillhör specialskola som avser ersättning för elever med omfattande behov av särskilt stöd som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl kräver undervisning i paritet med specialskola. Volymökningen beror främst på att ett flertal elevers skol- och fritidshemsvistelse tidigare har finansierats av tilläggsbelopp för grundskola/barnomsorg men som nu finansieras av verksamheten specialskola. 415 tkr av underskottet tillhör grundsärskola som avser ersättning för elever som är inskrivna i grundsärskola på grund av att de har en utvecklingsstörning. De ökade kostnaderna beror på att det tillkommer tre stycken elever hästterminen 215, men även på grund av att ersättningen för grundsärskoleelevernas fritidshemsvistelse tidigare finansierats av tilläggsbelopp barnomsorg. 68 tkr av detta underskott avser externa köp av grundsärskoleplatser. Denna kostnad går inte att påverka då det är den utförande kommunen som sätter priset Eleverna som det köps externa platser för har mycket stora behov som inte kommunens egna skolenheter kan tillgodose. Resultatenheter Kommunens resultatenheter visar tillsammans ett negativt resultat om 2 77 tkr per den 3/4 215. Underskottet beror till stor del på en negativ semesterlöneskuld samt att man använt överskottspengar från 211-214. En liten enhet som Sandlyckeskolan har svårt att bedriva en verksamhet som lever upp till skolans styrdokument på grund av att de inte får tillräckligt med resurser för att hjälpa elever med särskilda behov. Skolpengen är inte anpassad till små enheter för att kunna bedriva verksamhet på ettbra sätt Resultatenhetscheferna planerar att använda del av 211-214 års överskott till riktade engångsinsatser såsom personalförstärkning, inköp av läromedel, förbättra arbetsmiljön, intensivundervisning i matematik samt hjälpa barn och elever som är i behov av särskilt stöd. Investeringar Samtliga årets budgeterade investeringar bedöms utnyttjas. Investeringarna avser främst inköp av pedagogisk utrustning samt förbättring av arbetsmiljön. Även datorer inom förskola, grundskola och till barn och elever i behov av särskilt stöd är en stor investering. En-till-en satsning genomförs för första gången i grundskolan för att ge eleverna tillgång till digitala lärverktyg. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Utförarchefen och resultatsenhetscheferna planerar att köpa tjänster för modersmål till samtliga skolenheter vilket finansieras av överskott på projekt 68. Eftersöka statsbidrag från Migrationsverket för de asylsökande barnens utbildning. 42 216

217 Utbildningsnämnd - Bildning & arbete EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) RESULTATUN- BILDNING&ARBETE Utfall jan-apr Budget Prognos Avvikelse helår helår helår. Gymnasiesärskola -324 Gymnasium ramfinansierad -639 Individ- och familjeomsorg, barn och unga -3863 Summa -777 Resultatenheter Akademi Båstad Gymnasium -736-1 374-174 6-386 -326 3-12 886-12 896-1 -27 67-26267 8-5 -5 Resultatenheters ackumulerade resultat (tkr) Akademi Båstad Gymnasium Ingående ack. Disponerat resultat 215-4-3 235 Utgående ack. resultat 235 Verksamhet Gymnasieskola Sökbilden inför hästterminen 215 är god. Gymnasiesärskola Se nedan under ekonomiskt resultat. Individ- och familjeomsorg, barn och unga Se Utbildningsnämnden Barn och skola. Ekonomiskt resultat Gymnasiesärskolan prognostiserar ett överskott, då kostnaderna för köp av gymnasiesärplatser beräknas bli 6 tkr lägre än vad det är budgeterat för. Gymnasium ramfinansierat prognostiserar ett överskott på 3 tkr som beror på lägre kostnader för skolskjutsar. Individ och familj barn och unga prognostiserar ett underskott om 1 tkr. Kostnaderna för institutionsplaceringar av barn och unga fortsätter ligga på en hög nivå, men underskottet balanse- ras något av att familjehemvård prognostiseras gå med ett visst överskott. Generellt på hela Individ- och familjeomsorgen är det stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens vilket föranlett att verksamheten tvingats använda bemanningsföretag. Detta kan framöver medföra underskott för personalkostnader. Resultatenheter Akademi Båstad Gymnasium visar ett negativt resultat på 736 tkr per den 3/4 215. Underskottet beror till stor del på en negativ semesterlöneskuld. I verksamheten finns också nyanlända elever som har stora behov av anpassningar och särskilt stöd. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Rektor på Akademi Båstad gymnasium anpassar inför hästterminen personalresurser i förhållande till planerat elevunderlag. 43 217

218 Vård- och omsorgsnämnd - Vård- och omsorgsnämnd EKONOMISK ÖVERSIKT (tkr) Utfall jan-apr Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Vård- och omsorgsnämnd -127-376 -376 Verksamhet Vård- och omsorgsnämnden genomförde under årets första månader ett möte per månad, med undantag av januari då det genomfördes två möten. Nämnden leds av ordförande Eddie Grankvist (Bjärepartiet). Vid det första mötet i januari fastställdes nämndens delegationsordning, så att de olika vård- och omsorgsenheterna kunde utföra sin verksamhet i den nya organisationen. Vid det andra januarimötet beslutade nämnden att förlänga hyresavtalet för Bjärehemmet, och därigenom säkra äldreboendeplatser i Västra Karup till och med 216-12-31. I februari avslutade nämnden sitt arbete med att starta upp ett trapphusboende i Båstad (Vångavägen) genom att ge Båstadhem i uppgift att iordningställa boendet. Nämndens intention är att hyra boende under 15 år. Under nämndens marsmöte gavs vård och omsorg i uppgift att snabbutreda lokaliseringen av verksamheten i två olika organisationer - norr och söder. Syftet var att ha två organisationer som arbetar självständigt för att säkerställa god kvalitet för vårdoch omsorgstagarna både i norr och söder. Under hela perioden har nämnden haft kontinuerliga avstämningar om det ekonomiska läget, som visat ett prognosticerat underskott för verksamhetsområdet om 1-11 mkr för 215. Vid sammanträdet i april redogjordes för det nya hälso- och sjukvårdsavtalet inom Region Skåne. Även detta kommer att få ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Ekonomiskt resultat Inga avvikelser avseende vård- och omsorgsnämndens egen ekonomi. 44 218

219 Vård- och omsorgsnämnd - Vård & omsorg EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Awikelse (tkr) jan-apr helår helår helår RESULTAT VN- VÅRD & OMSORG -3231-1477 -95 627 485 Centralt -2258-16 43-9873 617 Myndighetsenhet -195-3612 -3 532 8 Stöd och omsorg -11268-3286 -3546-26 Hälso- och sjukvård -9249-28 357-28 697-34 Aktivering och socialt innehåll -127-3623 -3523 1 Verksamhetsövergripande äldreomsorg -554-16 35-16 75-4 Summa 29952-1477 -9717 337 Resultatenheter Hemvård Vård- och omsorgsboende Summa -119-124 -2349 169 169-21 -21 148 148 INVESTERING -271-91 18 Verksamhet Hemvård Hemvårdscheferna har haft en utmaning i att rekrytera utbildad personal i takt med behov. Intensiteten i hemvården har ökat belastningsskador och stressymptom hos personal. Under perioden har kostnader ökat för mertid samt övertid. Hemsjukvård I takt med utökningen av hemvårdstimmar har antalet patienter ökat inom hälso- och sjukvården. Patienter med stora omvårdnadsbehov har haft ett utökat behov av legitimerad personal, dygnet runt. Behovet av hjälpmedel, utprovning av hjälpmedel samt behov av rehabilitering har ökat. Svårigheterna att rekrytera utbildad personal i hemvården har gett ökat behov av handledning och stöd från legitimerad personal samtidigt som möjlighet till att delegera arbetsuppgifter har minskat. Vård och Omsorgsboende Ansökningar av vård och omsorgsboende har under perioden legat på en stabil nivå. Alla beslut verkställs inom en tremånaders period. Behovet av korttidsvårdplatser har ökat under senare år, beroende på regionens förändring, från medicinsk färdigbehandlad till utskrivningsklar samt på färre platser vid ombyggnationen på Helsingborgs sjukhus. Stöd och omsorg Stöd och omsorg har påbörjat ett stort utvecklingsarbete som kommer att färdigställas under åren 215-216. Enhetscheferna har fått i uppdrag att se över hela verksamhetsområden samt arbeta fram handlingsplaner där behov av gruppbostäder, trapphus och bostad med särskild service ska redovisas och planeras. Under utredningsarbetet har insatsen bostad med särskild service utökats i avvaktan på gruppbostäder. Insatsen bostad med särskild service ska tillgodose kultur och fritid. Socialstyrelsen tillsyn inom verksamheten ligger till grund för handlingsplanerna samt den utökning av personalresurser som har verkställts. Ekonomiskt resultat Vård och omsorg har en positiv prognostiserad avvikelse på 4,9 mkr vilket förklaras med: Övriga enheter +3,4 mkr Centralt som främst består av administration, ledningsresurser, verksamhetsförändringar och utbildning har en positivt prognostiserad avvikelse på 6,2 mkr. Prognosen beror på öronmärkta pengar för verkställighet av insatsen bostad med särskild service 9:9 som ej kan verkställas i år samt på prestationsbaserade medel för 214 som ej används. Prognosen beror även på upphandling av nytt verksamhetssystem för dokumentation som befaras bli färdigt först nästa år samt 45 219

22 rekryteringssvårigheter som har försenat uppstarten av ett demensteam. Stöd och omsorg har en negativt prognostiserad avvikelse på 2,6 mkr. Köp av plats SOL prognostiserar en negativ avvikelse på 2,4 mkr då omständigheter för närvarande kräver köp av en dyrare boendeplats än budgeterat samt att behov uppstått för ytterligare en köpt plats. Servicelägenheter LSS prognostiserar en negativ avvikelse som beror på att två beslut av insatsen bostad med särskild service 9:9 ej har kunnat verkställas på en gruppbostad istället har de verkställts på servicelägenheter LSS. Hälso- och sjukvård har en negativt prognostiserad avvikelse på,3 mkr som beror på högre kostnader för bilar än budgeterat samt en negativ prognos för sjuksköterskorna. Verksamheten befaras behöva köpa tjänster av bemanningsföretag då det har varit svårt att rekrytera personal. Resultatenheter +1,5 mkr Samtliga hemvårdsgrupper utom två prognostiserar en positiv avvikelse på grund av bra samordning. De två grupperna med negativ prognos jobbar med att få balans mellan intäkter och kostnader. Prognosen dras ned av att kostnaderna för bilar har ökat. Korttiden prognostiserar en positiv avvikelse då de har haft hög beläggning och bemanningen har kunnat hållas på en bra nivå. Åsliden prognostiserar en negativ avvikelse som beror på engångskostnader i samband med överlämnandet till extern utförare. Ett större boende prognostiserar en negativ avvikelse som beror på att omfattande punktinsatser krävs för en omsorgstagare. Ett mindre hoende prognostiserar en positiv avvikelse som delvis kan förklaras med en högre ersättning per dygn samt hög beläggning. Investeringar Investeringarna har en positiv prognostiserad avvikelse på 1,8 mkr. Detta beror på att investeringen i nyckelfri hemvård med integrerad tidshantering och personalplanering inte kan göras under 215. Investeringen är inte kompatibel med vårt nuvarande verksamhetssystem, upphandling av verksamhetssystem beräknas bli färdig efter årsskiftet. Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Verksamhetsområdet prognosticerar ett underskott på hemvårds- och boendepengen, hela underskottet ligger på beslut tagna utifrån lagstiftningen. Verksamhetsområdet kan inte lägga åtgärder på lagstyrd verksamhet utan tagit fram en beskrivning av icke lagstyrd verksamhet där en ekonomisk besparing är möjligt utifrån lagstiftningen. Frivillig/anhörig/socialt innehåll verksamheter, besparing 1,7 mkr. Verksamheten skulle kunna byggas på frivilliga och intresseorganisationer under ledning av en vård och omsorgspedagog. Verksamhetsområdet har sett kommuner som lyckats framgångrikt med att skapa mötesplatser för alla tillsammans med intresseföreningar. En minskning av verksamhetens personal riskerar att ge en utökning av hemvårdstimmar. Minskning av bidrag till Fontänhuset, helårseffekt 1 283 tkr. Besparing: Bör utredas innan exakt summa tas fram. Minskning av bidrag kan bidra till en nedläggning av Fontänhus vilket kan leda till ökning av boendestöd samt insatser från individ och familj. Följande har verksamhetsområdet med i prognostiseringen: Demensteam Personer med demensdiagnos ökar. Verksamhetsområdet har påbörjat ett arbete med att skapa ett demensteam som ska ledas av en demenssjuksköterska. Bristen på sjuksköterskor gör att arbetet inte kan startas upp förrän tidigaste under senhösten, rekryteringssvårigheterna av sjuksköterskor är bekymmersamt. Prestationsmedel för arbetet med de mest sjuka äldre. Medarbetarna inom vård och omsorg har under de senaste åren arbetat med kvalitetsregister för att öka kvaliten för vård- och omsorgstagaren på ett fördömligt sätt. För detta arbete har vi erhållit prestationsmedel med 835 tkr för 214, som kan användas 215. Målsättningen med dessa medel är att fortbildning och utbildningssatsning ska kunna utföras för att kvaliten och arbetet med de mest sjuka äldre ska fortsätta. Konsekvensen, om prestationsmedel för arbetet inte kan utnyttjas, är att arbetat med 46 22

221 kvaliten inom vård och omsorg minskar och att förtroendet och arbetsglädjen hos medarbetarna minskar. Vårdplaneringsteam. Verksamhetsområdet har startat upp ett vårdplaneringsteam som tillsammans med hemvården ska ge en trygg hemgång. En metod som ska säkerställa att alla bedöm- ningar som sker på sjukhuset har samma kvalite. Beslutet ska följas upp tidigare än vad som sker i dag. Resultatet med detta arbetssätt ska minska ansökningarna till korttidsboende då trygg hemgång ökar möjligheten för vård- och omsorgstagaren att gå hem till sitt boende. Initialt kan hemvårdstimmarna öka innan resultat syns av rehabilitering och kortare uppföljningstid. 47 221

222 Finansiering EKONOMISK ÖVERSIKT Utfall Budget Prognos Awikelse (tkr) jan-apr helår helår helår Finansiering 224162 663348 677796 14448 Finansförvaltning 224162 66786 677796 171 Demografi reserv -3738 3738 Ekonomiskt resultat Finansförvaltning För finansförvaltningen beräknas vid årets slut en positiv avvikelse mot budget på ca + 1, 7 mkr. En större anledning till det prognostiserade överskottet är att AFA Försäkrings styrelse beslutat om att återbetala 24 års inbetalda premier till kommuner och landsting för försäkringarna AGS KL och Avgiftsbefrielseförsäkring. Båstads kommuns återbetalade premie beräknas uppgå till drygt 5,2 mkr. Det låga ränteläget som innebär låga räntekostnader på rörliga lån uppskattas ge en positiv budgetavvikelse beträffande kommunens räntekostnader för långfristiga lån. Avskrivningskostnader på befintliga anläggningar väntas minska med anledning av införandet av komponentredovisning. Likaså förväntas avskrivningskostnader för nya anläggningar under året bli lägre än budgeterat med anledning förskjutningar av investeringsverksamheten till senare på året och i vissa fall till nästkommande år. Sammantaget uppskattas en positiv budgetavvikelse avseende räntekostnader och avskrivningskostnader uppstå på drygt om drygt +5,2 mkr. Prognosen innefattar en positiv budgetavvikelse på grund av olika engångsposter till ett netto av drygt +3 mkr. Engångsposterna består av +9,5 mkr överskott från avslut av olika exploateringsprojekt samt en förväntad nedskrivning/utrangeringskostnad på -6,5 mkr till följd av att Backaskolan eventuellt kan komma att rivas eller av annan anledning behöver omvärderas. Pensionskostnaderna väntas dock överstiga budget med ca -4,2 mkr. Av dessa avser -2,7 mkr kostnader för en ingången särskild avtalspension. Övrig del av underskottet för pensionerna (-1,5 mkr) baseras på en erfarenhetsbedömning för föregående års utfall. Prognosen för skatteintäkterna pekar på en negativ budgetavvikelse på ca -1,2 mkr. Demografi reserv Demografireserven ska täcka eventuellt ökade kostnader till följd av ökade volymer kopplade till demografiska förändringar inom hemtjänst och äldreboende samt grundskole- och gymnasieverksamhet. 48 222

BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 11av22 223 Sida Ärende: 19 KS 12 Dnr KS 71/215-96 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Beskrivning av ärendet Förskole- och fritidshemsavgiften i Båstads kommun, har sedan maxtaxan infördes, följt den statligt beslutade maxtaxenivån som framgår av maxtaxeförordningen. Nivån justerades senast 24. Maxtaxan innebär att det finns ett inkomsttak som reglerar avgiften för plats i förskola och fri tidshem. Inkomsttaket har inte tidigare varit indexreglerat vilket innebär att avgiften inte blivit högre än beslutat avgiftstak. Regeringen har beslutat att inkomstaket i maxtaxan indexregleras och höjas från och med 1juli215. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonom Catrin Nordstedt daterad 215-5-18, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Maxtaxetaket för förskole- och fritidshemsavgifter i Båstads kommun ska följa maxtaxenivån enligt Svensk författningssamling 21: 16 2. Indexeringen ska gälla från och med 1 juli 215. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande 223

BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Tjänsteskrivelse 224 1 (2) Datum: 215-5-18 Handläggare: Catrin Nordstedt Dnr: KS 71/215-96 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Handläggare samt Barn och skolkontoret Bilagor till tjänsteskrivelsen: Information barnomsorgstaxa 215-7-1 Samråd har skett med: Birgitte Dahlin, Skolchef Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Bakgrund Förskole- och fritidshemsavgiften i Båstads kommun, har sedan maxtaxan infördes, följt den statligt beslutade maxtaxenivån som framgår av maxtaxeförordningen. Nivån justerades senast 24. Maxtaxan innebär att det finns ett inkomsttak som reglerar avgiften för plats i förskola och fritidshem. Inkomsttaket har inte tidigare varit indexreglerat vilket innebär att avgiften inte blivit högre än beslutat avgiftstak. Regeringen har beslutat att inkomstaket i maxtaxan indexregleras och höjas från och med 1 juli 215. Aktuellt Förordning (21:16) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet har ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket i maxtaxan indexeras. Följden av detta är att de högsta tillåtna avgiftsnivåerna årligen höjs. För 215 höjs inkomsttaket från 42 till 42 89 kr. Avgiftsnivåerna för maxtaxa i förskoleverksamhet och fritidshem redovisas i tabellen nedan: Avgiftstak Dock högst Dock högst Förskola from 1 juli Barn 1 3% 126 1287 Barn 2 2% 84 858 Barn 3 1% 42 429 Barn 4 ingen avgift Fritidshem Barn 1 2% 84 858 Barn 2 1% 42 429 Barn 3 1% 42 429 Barn 4 ingen avgift 15518\ t:\ekonomiavd\catrin n\ekonom ram b&a och b&s\allmänt barn och skola\barnomsorgsavgifter\tjänsteskrivelse höjd maxtaxa.dot docx\c 224

225 2 (2) Övervägande/framtid Följden av höjt inkomsttak blir att de högsta tillåtna avgiftsnivåerna höjs. Avgiftshöjningen påverkar enbart de som har en inkomst över 42 kr per hushåll och månad. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har Skolverket minskat det statsbidrag som Båstads kommun erhåller i motsvarande mån som avgiftsintäkterna beräknas öka för kommunen. Indexeringen kan därmed inte förväntas påverka kommunens intäktsvolymer. Förslag till beslut 1. Maxtaxetaket för förskole- och fritidshemsavgifter i Båstads kommun ska följa maxtaxenivån enligt Svensk författningssamling 21:16 2. Indexeringen ska gälla från och med 1 juli 215. Båstads Kommun 215-5-18 ~~~ Catrin Nordstedt Ekonom 225

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 226 1 (2) Ärende: 2 Datum: 215-6-1 Handläggare: Johan Linden Dnr: VN 66/215-7 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Vård- och omsorgsnämnd, Ekonomiavdelningen Begäran från VN om tilläggsanslag Bakgrund Verksamhetsområdet Vård och omsorg har prognosiserat ett underskott på minus 1.6 miljoner för 215. Underskottet beror på behovet av allt fler hemvårstimmar, dels av att fler köp av externa korttidsplatser samt att Bjärehemmet har full beläggning vilket det inte är budgeterad för. Nämnden gör bedömningen är att en besparing av icke lagstadgad verksamhet betyder en oacceptabel kvalitets besparing för vård- och omsorgstagaren samt medarbetarna inom vård och omsorg. Vård- och omsorgsnämnden har därför under innevarande budgetår översänt en begäran om tilläggsanslag om 1,6 mkr till kommunstyrelsen. Aktuellt Kommunens budgeterade resultatet för 215 uppgår till drygt 13,6 mkr. Senaste budgetuppföljningen i samband med tertial 1 visade på ett prognostiserat resultat för kommunen som helhet om ca 1,8 mkr. Det prognostiserade resultatet 215 innefattar dessutom ganska stora engångsposter så något utrymme till tilläggsanslag 215 bedöms inte finnas. I de underlag som förvaltningen tagit fram till budgetarbetet inför 216 års budgetbeslut föreslås bland annat ett tillskott av medel motsvarande ca 32 hemvårdstimmar. Om så blir fallet uppgår antalet budgeterade hemvårdstimmar till ca 163 timmar och ligger mer i paritet med utfall. Övervägande/framtid Kommunstyrelsen har under 215 en budgeterat post på totalt drygt 2,8 mkr som kallas "medel till KS förfogande". Av dessa medel har kommunstyrelsen beviljat 6 tkr hittills. Det innebär att det finns maximalt 2,2 mkr kvar av dessa medel att utnyttja under 215. Eftersom helårsprognosen 215 pekar på ett så lågt resultat samt eftersom ett resultat enligt det lagstadgade balanskravet inte bedöms uppnås utan ianspråktagande av medel från pensionsreserven, bör kommunstyrelsen fatta ett principbeslut om att under 215 inte bevilja några fler anslag där finansiering sker via de "medel som står till KS förfogande". 226

227 2 (2) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens begäran om tilläggsanslag avslås. Kommunstyrelsen beslutar att under året inte bevilja fler anslag där finansiering sker via de "medel som står till KS förfogande". Båstad och 215-6-1 < ~~~ Johan Linden Ekonomichef 227

dt'r. k5 öoo r-1 rlu15.,. 228 f' C/P6 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Vård- och omsorgsnämnden 215-5-12 9 VN 45 dnr. VN 66/215-7 Ekonomisk redogörelse Beskrivning av ärendet Verksamhetsområdet Vård och omsorg har prognosiserat ett underskott på minus 1.6 miljoner för 215. Underskottet beror på behovet av allt fler hemvårstimmar, dels av att fler köp av externa korttidsplatser samt att Bjärehemmet har full beläggning vilket det inte är budgeterad för. Bedömningen är att en besparing av icke lagstadgad verksamhet betyder en oacceptabel kvalitetsbesparing för vård- och omsorgstagaren samt medarbetarna inom vård och omsorg. Underlag till beslutet Föredragande Protokollsanteckning Yrkanden Tjänsteskrivelse från Monica Ehnberg. Interpellationssvar från Eddie Grankvist. Elisabet Edner, ekonom. Monica Ehnberg, vård och omsorgschef. Irene Ebbesson (SJ vill att ansvarig för anhörigverksamheten bjuds in till nästa möte för att redogöra för vilka besparingar som kan göras i den verksamheten. Irene Ebbesson (SJ, Sonia Larsson (CJ, Ingrid Edgarsdotter (KOJ, Carina Ekwurtzel (MPJ, Ingegerd Nilsson (SDJ: Bifall till liggande förslag. Susanne Jung (MJ, Tony Ivarsson (MJ: Avslag. Proposition Beslut Ordförande ställer proposition på yrkandet om avslag varvid han finner att yrkandet avslagits. Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Översända begäran om tilläggsanslag till kommunstyrelsen om 1,6 miljoner kronor för att täcka underskottet för vård och omsorg. Utskott/presidium KF Utdragsbestyrkande 228

229 BÅSTADS KOMMUN Vård & omsorg Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum: 215 OS 1 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr:66/215-7 Till: Vård och omsorgnämnden Beslutet skall expedieras till: Kommunstyrelsen Ekonomisk redogörelse och förslag på åtgärder Bakgrund Verksamhetsområdet Vård och omsorg har prognosiserat ett underskott på -1.6 miljoner för 215. Underskottet beror på behovet av allt fler hemvårstimmar, dels av att fler köp av externa korttidsplatser samt att Bjärehemmet har full beläggning vilket det inte är budgeterad för. Vård och omsorgsnämnden har gett verksamhetsområdet uppdraget att ta fram förslag till besparingar för att få budget i balans. Aktuellt Verksamhetsområdet att tagit fram alla kostnader där det inte finns ett myndighetsbeslut bakom. Myndighetsbeslut utgår från lagstiftningen och ska följas. Icke lagstiftad verksamhet är följande: Frivillig/anhörig/socialt innehåll verksamheter. Besparing: 2.6 miljoner Konsekvensbeskrivning: Öppen verksamhet är en verksamhet där anhöriga som vårdar kan få stöd och hjälp utan bistånds beslut. Konsekvensen av nedläggning av öppen verksamhet är flera för kommuninvånaren, belastningen för de som vårdar sina anhöriga ökar, både i vardagen i hemmet samt stöd i mötet i form av studiecirklar med andra anhöriga i samma situation. En ökning av hemvårds beslut kan bli en ytterligare effekt som är svår att förutspå i dag. Frivilligverksamheten arbetar med att öka gemensam samvaro och gemensamma mötesplatser för kommuninvånaren. Konsekvens av nedläggning av detta ökar isolering och ensamhet för kommuninvånare som saknar ett eget nätverk i bygden. Socialt innehåll arbetar med att få kommuninvånaren att få fortsätta leva utifrån intresse och den vardag som ökar välbefinnande för den enskilda. Meningsfullhet ökar känslan av livs kvalite. Konsekvensen av nedläggning kan öka behov av insatser från hemvården. Budgeterade utbildningsmedel för medarbetarna inom vård och omsorg, besparing: 15 kr Konsekvensbeskrivning: Arbetsuppgifterna för medarbetarna inom vård och omsorg blir allt mer komplicerade. Allt fler behöver specialistvård vilket gör att medarbetarna behöver fortbilas för att vården ska kunna säkerställas för vård och omsorgstagaren. Konsekvensen blir att medarbetarna saknar metoder och verktyg för att utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt. 1555\c:\users\olonil 1 \documents\groupwise\besparing nämnd maj.docx\o 229

23 2 (2) Budgeterade arbetskläder för medarbetarna inom vård och omsorg, besparing: 6 kr Konsekvensbeskrivning: Allt fler svårt sjuka vårdas i hemmet, detta gör att ökningen av smittor ökar för medarbetarna. Arbetskläder, möjlighet till att tvätta arbetskläder är nödvändig för att följa smittskyddslagen för vård och omsorgstagare samt arbetsmiljön för medarbetarna. Konsekvensen blir att vård och omsorgstagare utsätts för risker med smitta, medarbetarna har inte utrustning som säkrar dem från att bli smittade och verksamhetsområdet vård och omsorg följer inte lagstiftningen. Minskning av bidrag till Fontänhuset, i dag 1 283 kr Besparing: Bör utredas innan exakt summa tas fram. Konsekvensbeskrivning: Minskning av bidrag kan bidra till en nedläggning av Fontänhus vilket kan leda till ökning av boendestöd samt insatser från individ och familj. Prestationsmedel för arbetet med de mest sjuka äldre, besparing: 83 5 kr Medarbetarna inom vård och omsorg har under de senaste åren arbetat med kvalitetsregister för att öka kvaliten för vård och omsorgstagaren på ett fördemligt sätt. Prestationsmedel för detta arbete är 835 kr för 215. Målsättningen med dessa medel är att fortbildning och utbildningssatsning ska kunna utföras för att kvaliten och arbetet med de mest sjuka äldre ska fortsätta. Konsekvensen är att arbetat med kvaliten inom vård och h omsorg minskar och att förtroendet och arbetsglädjen hos medarbetarna minskar om prestationsmedel för arbetet inte kan fortsätta. Minskning av personalbemanning i resultatenheterna Underskottet ligger hos beställningsenheten, beslut är tagna av myndighetsenheten för hemvårdstimmar, korttidsbeslut samt vård och omsorgboendebeslut. Skulle personalbemanningen minska för att bära underskottet på beställningsenheten skulle resultatenheterna behöva minska med 26 årsarbetare. Konsekvensen av detta skulle underminera allt kvalitetsarbete och de svårigheter vård och omsorg har i dag med att rekrytera medarbetare till vård och omsorg i Båstad skulle försvåras ytterligare. Övervägande/framtid Vård och omsorg kommer under de närmsta åren ha stora pensionsavgångar inom sitt verksamhetsområde, demografin i Båstad kommun kommer att öka behovet av hemvård och vård omsorg boende. Vid en besparing där kvaliten inom vård och omsorg minskar och utvecklingen stagnerar underlättas inte rekryteringen. Vård och omsorgchefens bedömning är att en besparing av ovanstående icke lagstiftande verksamhet är en oacceptabel kvalitets besparing för såväl vård och omsorgstagaren som medarbetaren. Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar: Hemställa en begäran om tilläggsanslag för prognostiserat underskott till kommunstyrelsen. Båstad 215-5-4 Monica Ehnberg Vård och omsorgschef 23

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Ärende: 21 231 1 (1) Datum: 215-6-1 Handläggare: Johan Linden Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Kommunalförbundet Medelpunkten, Viktoriagatan 4, 252 29 Helsingborg Bilagor till tjänsteskrivelsen: Årsredovisning 214 för kommunalförbundet Medelpunkten Ansvarsfrihet, Kommunalförbundet Medelpunkten Bakgrund Båstads kommun ar en av medlemskommunerna i Kommunalförbundet Medelpunkten. Direktionen för kommunalförbundet har översänt bokslut och verksamhetsberättelse för år 214 samt även revisionsberättelse. Förslag till beslut 1. Direktionen för Kommunalförbundet Medelpunkten beviljas ansvarsfrihet för år 214. 2. Årsredovisning och verksamhetsberättelse för 214 läggs till handlingarna. Båstad 215-6-1 Johan Linden Ekonomichef 231

232 den 5 maj 215 Kommunfullmäktige i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga Hej! Årsredovisning 214 för Kommunalförbundet Medelpunkten Härmed överlämnas enligt förbundsdirektionens beslut 215-4-27 21 Arsredovisning för 214 avseende Kommunalförbundet Medelpunktens verksamhet. Tillsammans med Arsredovisningen översänds Granskning av bokslut och årsredovisning med revisionsberättelsen, KPMG:s rapport Fullmäktiges ställningstagande om ansvarsfrihet skall avse kommunalförbundets direktion i sin helhet. Om fullmäktigeförsamlingarna fattar olika beslut beträffande ansvarsfrihet anses sådan inte vara beviljad. Vilka konsekvenser detta får för ledamöterna bestämmer det fullmäktige som utsett dem Årsredovisningen kommer att presenteras vid samrådet med medlemskommunerna som kommer att äga rum den 29 maj i Bjuv. Till denna information har särskild inbjudan skickats ut. Med anledning av de kommentarer som revisionen gör i rapporten gällande modell för ersättning och arvode har direktionen tagit initiativ till översyn. Kommunalförbundet Medelpunkten Gunilla Karlsson Ordförande {}M1 a~c~ Jessica Alfredson Förbundschef Bilagor: Årsredovisning 214 Granskning av bokslut och årsredovisning med revisionsberättelse Medelpunkten Viktoriagatan 4 252 29 HELSINGBORG vxl 42-19 85 5 direkt 42-19 85 6 jessica.alfredson@medelpunkten.se 232

233 233

234 Kommunalförbundet Medelpunkten Org. nr. 222-1594 rsredovisning 2 14 för räkenskapsåret 1 januari - 31december214 Innehåll sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 13 Kassaflödesanalys 13 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 14 Underskrifter 19 framsida: Åvarp fälad, Bjuvs kommun 234

235 2 Förvaltningsberättelse för år 214 Om Medelpunkten och vårt uppdrag Kommunalförbundet Medelpunkten bildades 24, efter att tidigare varit ett aktiebolag, med syfte att ha en gemensam hjälpmedelsverksamhet för kommuner i Nordvästra Skåne. Idag är Bjuv, Båstad, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga medlemmar i förbundet. Målet för verksamheten är att kommunerna skall tillförsäkras en effektiv hjälpmedelsförsörjning såväl professionellt som ekonomiskt och målen för verksamheten kan sammanfattas i de fyra områdena Samordning, Inköp, Service och Utveckling. att effektivt nyttja varor och produkter och optimera recirku latio n att effektivt upphandla och kontinuerligt bevaka marknaden - - Utveckling ~att med hög kompetens och professionellt bemötande garantera snabba leveranser, reparationer och rekonditionering emedverka och bevaka utvecklingen inom hjälpmedelsområdet och sprida kunskapen till kommunerna Kommunerna kan hyra eller köpa av ett utvalt sortiment hjälpmedel samt få hjälpmedel kontrollerade, rekonditionerade och reparerade. Hyrsystemet utgår från funktionsbegreppet vilket ger möjlighet till återanvändning av använda hjälpmedel så länge som det bedöms vara säkert och med full funktion. Medelpunkten köper in, lagerför, hyr ut och säljer hjälpmedel efter ordination från förskrivare i medlemskommunerna. Hjälpmedelskonsulenterna är behjälpliga vid utprovning samt vid övrig konsultation i hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelsteknikerna utför förebyggande underhåll, reparationer samt rekonditioneringar och anpassningar av hjälpmedel. Den politiska ledningen Under året har direktionen haft 7 sammanträden, och presidiet 11 möten. Det har hållits två samrådsmöten där tjänstemän och politiker för kommunerna bjudits in. I maj gavs information om bokslutet för 213 vid ett möte i Örkelljunga och i november besöktes Båstad då 214 års delårsrapport var i fokus. År 214 var det sista året med den direktion som utsågs efter valet 21. Vid årsskiftet tillträdde alltså en ny direktion för mandatperioden 215-218. 235

236 3 Uppföljning av verksamhetens mål De mål som sattes av direktionen för 214 har varit uppe för utvärdering i ledningsgruppen och bedömts utifrån tillgängliga uppgifter. Flera av målen är beskrivna aktiviteter och med avsaknad av tydliga mätetal som kan visa på huruvida målet är uppfyllt med kvalitetssäkrade uppgifter. Uppföljningen har därför gjorts utifrån en uppskattad bedömning av måluppfyllelsen. Målområde 1 Kontakt med medlemskommunerna Medlemskommunerna skall uppfatta Medelpunkten som en professionell förmedlare av hjälpmede/stjänster Medlemskommunerna ska vara nöjda med det bemötande och den service som de får Utifrån målområde 1 har verksamheten haft ett fokus på att arbeta med att ge snabba leveranser, snabbt omhändertagande vid reparationer och möjlighet att erbjuda tid för utprovningar och rådgivning av konsulent. Stickprov och samtal visar att målen till stor del är uppfyllda och att de tillfällen som awiker har samband med andra processer. I målområdet ingår också den kommunikation som förs med kommunernas representanter på olika nivåer och på vilket sätt Medelpunkten kommunicerar ut information om verksamheten. Efl kontinuerlig dialog förs i flera oiika sammanhang och de pianerade aktiviteterna meå verksamhets- sortiment- och chefsgrupper och samråd med kommunernas ledning har genomförts som planerat. För att tillgodose behovet av information på hemsidan har den under våren 214 arbetats om. Målområde 1 bedöms utifrån detta vara uppnått. Målområde 2 Ekonomisk förvaltning Medelpunkten skall kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Medlemskommunerna ska ha full insyn i Medelpunktens ekonomi och kunna anpassa sina egna transaktioner utifrån beslutad budget För målområde 2, Ekonomisk förvaltning har det preciserats ett antal olika processer och uppföljningar. Dessa olika rapporter och uppföljningar har gjorts och rapporterats både internt, till direktionen och till medlemskommunerna. Målområde 2 bedöms utifrån detta, tillsammans med övrig dokumentation kring Medelpunktens ekonomi i Årsredovisningen, vara uppnått. 236

237 4 Målområde 3 Service Medelpunkten ska upprätthålla servicegarantier för sin hjä/pmedelsverksamhet. Dessa ska vara accepterade av medlemskommunerna Medelpunkten ska fortlöpande utveckla servicegarantier för sin hjälpmede/sverksamhet Utifrån de mål som formulerats i målområde 3 har ett arbete påbörjats under 214 med att precisera processerna för att säkerställa servicegarantier och på vilket sätt en kvalitetssäkrad mätning ska kunna ske. Detta sker i dialog med medlemskommunernas representanter i de olika forum som finns knutna till verksamheten. Stickprov och uppskattning visar dock att servicegarantierna i stort sett hålls. Utifrån detta bedöms målområde 3 vara uppnått. Målområde 4 Process och arbetssätt Medelpunktens verksamhet skall utvecklas kontinuerligt utifrån ny vetenskap,, nya produkter, ny produktinformation,, nya arbetsmetoder och övrig ny kunskap som leder till ökad professionalitet Medelpunktens arbetsformer ska vara väl förankrade hos den egna personalen samt hos medlemskommunerna Medelpunkten har under en lång tid varit kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 91 respektive 141. Tidigare revisioner har visat på att det varit administrativt tungt och inte gett den implementering av verksamhetsstyrning som varit önskvärd. Direktionen beslöt utifrån detta att upl?höra med ISO-certifiering och i stället övergå till annan styr och uppföljningsmodell vilket i sig innebär en utveckling av verksamhetens process och arbetssätt. Utbildningar har under året genomförts för förskrivare och för Medelpunktens personal både i WebSesam som i produkt och sortimentfrågor. Utifrån detta bedöms målområde 4 vara uppnått. Målområde 5 Medarbetare Medelpunkten ska uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare med en tydlig och positiv värdegrund Medelpunktens personal ska informeras kontinuerligt om helheten i verksamheten för att kunna utveckla en gemensam värdegrund Utifrån målen som är formulerade i målområde 5 kan märkas av att Medelpunkten har en låg personalomsättning, låg sjukfrånvaro och då det varit aktuellt med rekrytering finns ett bra 237

238 5 urval av ansökningar. Möten hålls regelbundet både för all personal som i mindre arbetsgrupper för att öka möjligheten till inflytande och delaktighet. Utifrån detta bedöms målområde 5 vara uppnått. Målområde 6 Utveckling och framtid Medelpunkten ska vara en lärande organisation som ständigt är beredd att anpassa sig till förändringar i omvärlden Medelpunkten ska bevaka produktutvecklingen inom hjälpmede/ssektorn Medelpunkten ska ha moderna affärssystem Medelpunkten ska utveckla samverkan med övriga hjä/pmedelsverksamheter, framförallt i Skåne Medelpunkten har ett aktivt samarbete på flera olika sätt med hjälpmedelsverksamheter i Skåne, deltar på mässor och via sortimentsgrupperna bevakar produktutvecklingen av hjälpmedelssektorn. Affärssystemet Sesam har utvecklats genom de nätverk som finns både genom systemförvaltare och genom användarföreningen. Utifrån detta bedöms målområde 6 vara uppnått. Utveckling av Medelpunktens verksamhet 1 resultat och ställning Medelpunktens ekonomi Medelpunktens verksamhet finansieras genom att kommunerna betalar för de varor och tjänster som Medelpunkten tillhandahåller inom hjälpmedelsområdet. Hjälpmedel och tillbehör kan hyras eller köpas. Medelpunkten transporterar artiklarna samt utför service och andra tjänster. Verksamhetens omfattning i termer av lokaler, personal och tekniska resurser baseras på de behov som kommunerna förutser under det kommande året. Tabell 1. Jämförelse av åren 21-214 238

239 6 Av tabell 1 framgår att Medelpunktens ekonomi har varit ganska konstant genom åren. Verksamheten har ökat i volym, men omsättningen har hållits nere genom återkommande prissänkningar. Intäkter För 214 blev omsättningen 59 268 tkr, att jämföra med budgeterade 54 828 tkr. Utfallet beror på ökad försäljning, ökad uthyrning samt att Medelpunkten har börjat fakturera leverantörer med viten efter sena leveranser. Syftet med vitesfakturor är att få leverantörerna att i fortsättningen hålla de leveranstider som har överenskommits. Kostnader och resultat Årets resultat blev ett överskott på 4 974 tkr, att jämföra med budgeterade 1638 tkr. Detta beror på att de totala kostnaderna har hållits nere, trots den ökade verksamheten. Att materialkostnaderna är lägre än förväntat beror på en ändrad värderingsnorm för tillbehörslagret. Lokalkostnaderna har blivit väsentligt lägre genom lägre kostnader för el, VA och fjärrvärme. Årets avskrivningar är lägre än budgeterat - och avsevärt lägre än för år 213. Även de finansiella kostnaderna blev lägre, som följd av sänkta låneräntor. De administrativa kostnaderna omfattar engångskostnader för ökning av antalet förskrivare i webbtjänsten WebSesam samt för inköp av ett ledningssystem. Tillgångar Under året har det skett en väsentlig ökning av anläggningstillgångarna. Dessa består till 92 % av hjälpmedel avsedda för uthyrning. Nya hjälpmedel har köpts in för att klara den ökade uthyrningsverksamheten vilket även ger en ökning av varulagret, som består av tillbehör och reservdelar. För att effektivisera hanteringen av inkomna uthyrningshjälpmedel har Medelpunkten även investerat i en automatisk tvättanläggning, en diskdesinfektor. Totalt sett har omsättningstillgångarna dock minskat, eftersom de likvida medlen har minskat avsevärt. Skulder och eget kapital Medelpunktens verksamhet finansieras till stor del av ett långfristigt och amorteringsfritt banklån. Utöver detta har Medelpunkten betydande kortfristiga skulder i form av de förskott som kommunerna betalar in. År 214 ökade Medelpunktens egna kapital eftersom årets redovisade resultat blev större än den kreditering som detta år gjordes till kommunerna. Soliditet och soliditetsgräns Medelpunktens soliditet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som har finansierats med egna medel. Vid utgången av år 214 var soliditeten 35 %, att jämföra med 33 % vid ingången av året. I Medelpunktens förbundsordning anges att soliditeten inte skall överskrida 239

24 7 25 % av ingående balansomslutning. Under förutsättning att det inte medför behov av upplåning ska överskjutande soliditet krediteras kommunerna. Händelser av väsentlig betydelse under eller efter räkenskapsåret Årets investeringar Under 214 har det gjorts investeringar inom såväl teknik som administration. Den diskdesinfektor som upphandlades under föregående år har installerats, körts in och fungerar mycket bra. Den har inneburit en stor förbättring i hanteringen av återlämnade artiklar samtidigt som arbetsmiljön i tvätthallen har förbättrats betydligt. Under året har investering även skett i det administrativa ledningssystemet Stratsys. Detta kommer att driftsättas våren 215 för att underlätta arbetet med att systematiskt säkra kvaliteten i verksamheten och förenkla arbetet med att utveckla verksamheten till högre kvalitet och högre effektivitet. Viktiga förhållanden - icke finansiella upplysningar Upphandlingar Liksom tidigare år har upphandling av hjälpmedel skett i samarbete med Kommunförbundet Skåne. I detta arbete deltar medarbetare från Medelpunktens olika avdelningar tillsammans med representanter för förskrivare i medlemskommunerna. Årets upphandlingar har omfattat sittdynor, vårdsängar och madrasser. Upphandlingen gällande madrasser har överprövats och är ännu (mars 215) inte avgjord i förvaltningsrätten. WebSesam och Sesam Hjälpmedel beställs i huvudsak via WebSesam, som endast registrerade förskrivare har tillgång till. Vid slutet av 214 var antalet registrerade förskrivare 275. En förutsättning för att bli registrerad är att man är utbildad i detta moment. Under året har 24 nya förskrivare utbildats. 1177.se och Nya Hjälpmede/sdatabasen Under 214 har arbete lagts ner på att bevaka och ta del av utvecklingen i projektet Hitta och jämföra hjälpmedel. I projektet, som bedrivs nationellt, ingår utvecklingen av en ny hjälpmedelsdatabas, för användning av sjukvårdshuvudmän och leverantörer, som stöd vid förskrivning och avtalshantering. Denna databas ersätter den tidigare Hinfo som ägdes gemensamt av leverantörer, hjälpmedelsverksamheter och Hjälpmedelsinstitutet (HI). Den nya databasen kommer i stället drivas gemensamt av landsting och regioner och är en del av Nationell E-hälsa. En annan del av projektet har varit att utveckla en invånartjänst om 24

241 8 hjälpmedel som ger möjlighet att söka fram och jämföra hjälpmedel och ta del av information om hjälpmedelsprocessen. I samband med lanseringen av 1177.se har Medelpunkten administrerat den utbudsplanering som gjordes gemensamt för medlemskommunerna. Väsentliga personalförhållanden Under 214 har det på personalsidan skett flera förändringar, som på olika sätt har påverkat verksamheten. Efter tio år på Medelpunkten gick vid halvårsskiftet den tidigare förbundschefen i pension. Ny förbundschef rekryterades och tillträdde ljuni. Tjänsten som ekonom blev vakant den 1 april och rekryteringen överläts till den nya förbundschefen. Rekryteringen påbörjades på försommaren och avslutades efter semestrarna med tillträde 1 september. Vid halvårsskiftet tillsattes ny receptionist på grund av pensionsavgång. För att kunna tillgodose behovet att erbjuda utprovningar inom 1 arbetsdagar tillsattes under våren en ny konsulenttjänst. Under våren rekryterades en lager- och logistikchef. I samband med detta gjordes en organisatorisk förändring genom att ansvaret för teknik och lager delades upp i två enheter. Detta för att i större utsträckning kunna arbeta med utveckling och ledning av respektive område. De båda sistnämnda tjänsterna inrättades utifrån den tidigare gjorda utredningen kring att effektivisera verksamheten. Dessutom har en tjänst som vaktmästare inrättats, i första hand för att hantera returer och avfall. Denna tjänst finansieras bland annat genom de intäkter som finns i samband med returhantering. Sjukfrånvaron för 214 ligger på 3,8 % totalt, varav 1, 7 % är en icke- arbetsrelaterad långtidssjukskrivning. Den korta sjukfrånvaron ligger på 2,1 %. Kvl:l_~~- Medeltal anställda Totalt Medel- Sjukfrånv med fördelning på ålder Kort <14 kvinnor och män: dagar Ledningsgrupp 3 I 4 7 - - - - ~!~~~:;: - ----t -~~ _J_.. 11 - - --~~ - -- -- ---- - -- - - - -~- - Sjukfrånv lång - - HELA VERKSAMHETEN 7,8 i 17,1 24,9. 48 J 2,1~ 1,7% ~--- --- Ledningsgrupp samt Direktion & Förbundschef anger antal faktiska individer vid tidpunkten. Övriga grupper har beräknats genom att betalda närvarotimmar under perioden har ställts i relation till en inom verksamheten normal årsarbetstid (2 8 timmar). I närvarotimmar ingår betald semester, sjukfrånvaro (betald) och kompledighet men ej övertidstimmar. 241

242 9 7 65 6 55 5 45 4 35 3 Figur I. Ålden sprid11ing på Medelpunkten 214-12-3 I Medelpunktens förväntade utveckling Under de kommande åren förväntas produktsortimentet utökas med fler hjälpmedel, bland annat kopplade till utvecklingen av välfärdsteknologin. Medelpunkten förväntas också ta ett större ansvar för att bevaka den tekniska utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt kunna erbjuda fler typer av hjälpmedel. Antal invånare med behov av hjälpmedel förväntas fortsätta att öka. Sammantaget innebär detta ökade krav på Medelpunktens sätt att fungera och där behovet av att kunna tillhandahålla fler produktområden ställer krav på mer utrymme och lagerplatser. För att effektivisera verksamheten och den externa logistiken kan andra verksamhetslokaler komma att övervägas liksom var sådana bör vara placerade. En utökad samverkan med Region Skåne kan också bli aktuell under kommande år. Andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av Medelpunktens verksamhet Under 214 fattade direktionen beslut om att ersätta ISO-certifieringen med ett system för Styrning och Kvalitetsledning, utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9). Ett Ledningssystem gör också att verksamhetens arbete med planering, mål och uppföljningar kan ske tydligare, fortlöpande och som en mer naturlig del i det löpande arbetet. Medelpunktens uppföljningsprocess för mål och ekonomi innebär att de prioriterade och mätbara målen samt det ekonomiska utfallet följs upp och analyseras tre gånger per år, dels i två tertialrapporter och dels i samband med årsbokslutet. I den första tertialuppföljningen görs uppföljning och analys av långsiktiga mål, framgångs-faktorer, måluppfyllelse, aktiviteter samt ekonomiskt utfall och helårsprognos. Detta ger en indikation om hur verksamheten fungerar och om något bör ändras. Tertial rapporten är ett internt dokument som presenteras för direktionen som ett informationsärende. Den andra tertial uppföljningen utgör det officiella delårsbokslutet. Detta innehåller såväl uppföljning och analys av verksamhetens utfall som en helårsprognos av det ekonomiska resultatet. Delårsbokslutet ska granskas av Revisionen. Delårsbokslut och revisionsrapport delges medlemskommunerna vid det samråd som hålls under hösten. Den avslutande uppföljningsprocessen görs vid årsbokslut i form av en årsredovisning. Denna innehåller beskrivningar av verksamheten. uppföljning och analys av långsiktiga mål, 242

243 1 framgångsfaktorer, måluppfyllelse, aktiviteter samt helårsutfall avseende det ekonomiska resultatet. Årsredovisningen behandlar analyser och likt tidigare rapporteringar fokuserar den både på måluppfyllelsen samt det ekonomiska utfallet. Under våren fastställs publikationen av direktionen och delges medlemskommunerna vid vårens samråd. Balanskravsutredning Utifrån den gjorda balanskravsutredningen där Medelpunkten för år 214 visar på ett resultat på 4 974 tkr görs bedömningen att ekonomin är i balans. God ekonomisk hushållning För att även kommande år leva upp till Kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning har verksamheten initierat framtagandet av finansiella mål och finansiella styrdokument. Dessa ska utgöra komplement till det som står i förbundsordningen och tydliggöra hur Medelpunktens verksamhet ska finansieras och dimensioneras samt ange på vilka grunder prissättning ska ske för tillhandahållna varor och tjänster. Helsingborg 215-4-8 Jessica Alfredson Förbundschef 243

244 11 Resultaträkning 214-1-1-214-12-31 213-1-1- -213-12-31 Budget 214 Utfall i% av budget Belopp i tkr Not Försäljning Hyresintä kter övriga intäkter Verksamhetens intäkter 1 2 3 15 617 37139 6512 59 268 13834 35964 6225 5623 995 35697 9181 54828 157% 14% 71% 18% Kostnad för sålda varor övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader 4-22 848-6314 -15 39-9 656-54127 -2883-5 747-1416 -12 535-53 271-2 7-6445 -15 6-1 45-52 79 11% 98% 98% 96% 13% Verksamhetens netto 5141 2752 238 252% Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto 95-264 -169 77-333 -256 8-48 -4 119% 55% 42% Årets resultat 4972 2496 1638 34% 244

245 12 Balansräkning Belopp i tkr Not 214-1-1-2l3-1-1- -214-12-31-213-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 5 243 627 Hjälpmedel 6 29 548 25937 Summa anläggningstillgångar 31951 26564 Omsättningstillgångar Förråd 7 4455 3188 Fordringar 8 1916 828 Kassa och bank 9 664 11532 Summa omsättningstillgångar 21435 22928 SUMMA TILLGÅNGAR 53386 49492 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 1 Eget kapital vid årets början 13 575 13875 Årets resultat 4972 2496 18 547 16371 Skulder Långfristiga skulder 11 16 16 Kortfristiga skulder 12 18 839 17121 34839 33121 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 53386 49492 245

246 13 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Företagsinteckningar 214-12-31 Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Kassaflödesanalys (indirekt metod) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erlagd ränta Avskrivningar Reavinst (-)/reaförlust (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning (+}/Ökning(-) av förråd Minskning (+)/Ökning(-) av fordringar Minskning (-)/Ökning(+) av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 214 213 5141 2 752 9 656 12535 52-48 14849 14 87 43 77-264 -333 14628 14551-1267 299-2 78-359 1718-5694 12371 697 lnvesteringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 274-12 998 4931 4588-15 343-841 Finansieringsverksamheten Ägartillskott Upptagna lån Amortering av skuld Utbetald utdelning Kassaflöde från flnansieringsverksamheten -2496-1611 -2496-1611 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -5468-3 924 11532 15456 664 11532 246

247 14 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp anges i tkr om inte annat anges Årsredovisningen är upprättad enligt kommunallagen (KL), Lag om kommunal redovisning (KRL} och i enlighet med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade principer är oförändrade med undantag för vad som anges nedan. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunalförbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Ändringar i uppskattningar och bedömningar Som framgår nedan under Förråd - Begagnade artiklar tillämpas från och med år 214 en förändrad princip för värdering av återtagna artiklar. Den nya principen har minskat årets materialkostnader med 646 tkr och därmed förbättrat årets resultat med samma belopp. Tillämpningen gäller enbart innevarande och kommande år, inte retroaktivt. Materiella anläggningstillgångar Hjälpmedel Huvudparten av Medelpunktens anläggningstillgångar utgörs av hjälpmedel, vilka hyrs ut eller säljs till medlemskommunerna för att användas av hjälpbehövande. Hjälpmedel för uthyrning utgör anläggningstillgångar vilka redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Hjälpmedelskategori Kognitionshjälpmedel Rollatorer Madrasser och sittdynor Manuella rullstolar Arbetsstolar och lyftar Sängar o sänglyftar Hygienhjälpmedel och övriga hjälpmedel Avskr.tid 3 år 4 år 4 år 7 år 8 år 9 år 5 år 247

248 15 Maskiner och inventarier Resterande anläggningstillgångar utgör maskiner och inventarier som nyttjas i verksamheten. Dessa redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde minskat med planenliga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas: Kategori Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Datorer Bilar Avskr.tid 5 år 5 år 3 år 5 år Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Inte heller detta år har någon reservering för kundförluster behövt göras. Förråd Tillbehör till hjälpmedel samt reservdelar klassificeras som förråd. Detta utgörs av såväl nyanskaffade artiklar som återtagna, begagnade artiklar som genomgått service och rekonditionering för att återigen vara i nyskick. Nyanskaffade artiklar Enbart kuranta artiklar klassas som förråd och dessa redovisas till anskaffningsvärde.. Begagnade artiklar Återtagna artiklar redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta är en ny värderingsprincip med tillämpning för första gången i 214 års räkenskaper. Tidigare år har begagnade artiklar redovisats till 7% av ursprungligt anskaffningsvärde. Den förändrade värderingsprincipen motiveras av att rekonditioneringsarbetet återger artikeln dess nyskick. Rekonditioneringsarbetet utgör en kostnad som härmed betraktas som en anskaffningskostnad för de begagnade artiklarna. För att inte generera en uppskrivning kan en rekonditionerad artikel inte värderas högre än till ursprungligt anskaffningsvärde. 248

249 16 Not 1 Försälining 214-12-31 213-12-31 Försäljning hjälpmedel till enskilda brukare 112 9921 Försäljning hjälpmedel till vårdboende 4173 3315 Övrig försäljning 244 598 15 617 13834 Not2 Hyresintäkter hjälpmedel 214-12-31 213-12-31 Medlemskommuner 36849 35693 Region Skåne 29 271 37139 35964 Not3 Övriga intäkter 214-12-31 213-12-31 Service och tillsyn 2 932 2944 Frakter 2 812 2 511 Avgift Kommunförbundet 248 238 Leverantörsviten 165 Övriga intäkter 355 532 6512 6225 Not4 Avskrivningar 214-1-1 213-1-1 214-12-31 213-12-31 Maskiner och andra tekniska anläggningar -117-56 Inventarier, verktyg och installationer -346-227 Rollatorer -1982-2375 Manuella rullstolar -2155-3 775 Sängar o sänglyftar -983-1315 Arbetsstolar -457-713 Hygienhjälpmedel -494-726 Kognitions hjälpmedel -141-135 Lyftar -217-432 Madrasser o sittdynor -182-1 717 Övrigt -962-164 -9 656-12 535 249

25 17 Nots Maskiner och inventarier 214-12-31 213-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut 2 75 2353 2 268 441-16 -89 4867 275-278 -1884 76 89-463 -283-2465 -278 242 627 Not 6 Hjälpmedel 214-12-31 213-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar Utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar Utrangeringar Årets avskrivning enligt plan 85943 85 771 17 693 13381-5181 -458-8149 -8 71 936 85943-6 6-5631 62 565 7 839 7712-9193 -12 252-6 758-66 Redovisat värde vid årets slut 29 548 25937 Med avyttringar avses hjälpmedel som sålts. Resultatet av avyttringen redovisas som ordinarie försäljning I resultaträkningen med tillhörande kostnad för sålda varor. Med utrangeringar avses hjälpmedel som har kasserats. Not7 214-12-31 213-12-31 Tillbehör och reservdelar 4455 3188 4455 3188 25

251 18 Nots Fordringar 214-12-31 Fordringar på kunder 187 Vitesfordringar på leverantörer 34 Fordringar på medlemskommuner 8 755 Skattefordran 28 Förutbetalda hyror 56 Övriga förutbetalda kostnader 56 1 916 213-12-31 199 6254 441 414 8 28 Not9 Kassa och Bank 214-12-31 Beviljad kreditlimit 2 5 Outnyttjad del -2 5 Utnyttjat kreditbelopp 213-12-31 25-2 5 NotlO Eget Kapital 214-12-31 Vid årets början 16371 Återbetalt till medlemskommunerna -2 796 Årets resultat 4972 Vid årets slut 18 547 213-12-31 15486-1611 2496 16371 Notll Långfristiga skulder 214-12-31 Banklån för investering av hjälpmedel 16 16 213-12-31 16 16 Banklånet är amorteringsfritt med rörlig räntesats och förfallodagar var tredje månad. Årets genomsnittliga upplåningsränta har varit 1,53% Not 12 Kortfristiga skulder 214-12-31 Betalda förskott från medlemskommunerna 3177 Leverantörsskulder 5 459 Momsskuld 1427 Personalens källskatt 215 Kreditsaldon/reglering avräkning Upplupna löner och semesterlöner 833 Sociala avgifter 52 Beräknad pensionskostnad inkl löneskatt 691 Upplupna hjälpmedelskostnader 451 Fakturerade, ej inbetalda kommunförskott 5457 Övriga poster 69 18 839 213-12-31 4123 423 1563 23 37 77 511 759 747 4123 235 17121 251

252 19 Helsingborg den J.,}- april 215 ~-~J~~ Gunilla Karlsson Ordförande, Astorp ~ ~ /J~ ima Axelsson cin :e vice ordförande, Helsingborg Boris Svensson 2:e vice ordförande, Klippan ~;t;~~ Arvo Hellman Ledamot, Bjuv Lena Benediktsson Ledamot, Landskrona c/~ Jo~orz--- Lars Svensson Ledamot, Perstorp ~~1-J<~~ BrittMarie Hansson Ledamot, Angelholm Arne Andersson Ledamot, Örkelljunga 252

253 Kommunalförbnndet ~edelp11nkten Granskning av bokslut och årsredovisning Audit KPMGAB 215-4-7 Antal Biilor: JO Antal bilagor: Bokslutsrapport Medelpunkten version n (2).docx 253

254 Komnumalflh'öundet Medelp11nkten Årsbokslut 215.().(.7 Innehåll { 1. Sammanfattning 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1.2 Underlag :llir revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig nämnd/styrelse 7. Metod 8. Projektorganisation 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 9.3 F~rvaltningsberättelse 9.3.1 Balanskravet 1. Bedömning utifrån fdrbundsdirektionens mål 1.1 Bakgrund 1.2 Finansiella mål 1.3 Verksamhetsmål 11. Iakttagelser från granskningen 11.1 Redovisning av hjälpmedel och tillbehör 11.2 Eget kapital 11.3 Längfristig upplåning 12. Kassaflödesanalys 13. Övdgt 1 1 1 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 4 5 5 5 s 6 6 7 7 8 8 Bokslutsrapport Medelpunkten version II (2l.docx C> 2111 KPMG Af3, a ifmdiah llmllad llab!llly cotnpa'i)' ene! a mamb&r llrm llf lh9 KPMG n&twolll of lndopen:ient lll!lirber finns eflijla\ed wilh KPMG lntemalionsl Coopere!Ne('l<PMG ln!errni!lonul'). e Swlesenllly. All rlghlll ~- 254

255 Ko11111utna/jörimndd Metlelprmkltlt Årsbokslut 215-4-7 1. Sammanfattning Vi har av KommunalfOrbundet Medelpunktens revisorer tätt i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning förräkenskapsåret 214. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 214. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är fiirenligt med de mäl som fulltnllktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tilhiickligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att: årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunalllirbundets resultat och stäilning samt att årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Redovisningen av återtagna och därmed begagnade tillbehör har ändrats från och med 214 på så sätt att tillbehörets värde uppskattas till ursprungligt värde från att tidigare ha uppskattats till enbart 7% av det ursprungliga anskafihingsvärdet. Det bakomliggande resonemanget är att det at bete som läggs ned på att tvätta och rekonditionera tillbehöret till nyskick motsvarar ett värde som dock inte kan överstiga det ursprungliga anskaffningsvärdet. Mängden arbete skiftar :från tillbehör till tillbehör och det är inte görligt att ha den detaljerade uppföljningen Mätetalen fflr verksamhetens mål är till vissa delar ozydliga vilket förbundsledningen hal uppmärksammat. En aversyn är genomförd och komme1 att tillfunpas fran och med 215. Det finns medlemskommuner i dit'ektionen som helt eller delvis uteblir ftån sammankomstema. Ersättning utgår oavsett närvaro. Detta är ett forhållningssiitt som inte kan gagna varken kommunalförbundet eller medlemskommunerna. 1.2 Underlag for revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a granskat om resultatet är forenligt med förbundsdirektionens beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Bokslut&"apport Medelpunkten version Il {2).docic @ 215 KPMG All, a Swedtsh limllad liabllily comp11ny enda 11\$1!1barf11111 of tha KPMG ne!wofk ol Independent meni>erl!rms affiiated \111111 KPMG llltemallcnal Cooperat!Ye rl<pmg lnlemalbnal').11 Swlss entlty. All rjdlls maerved. 255

256 Ko11lltlJl1Jalftitbundet Medtlp1111klen Ärsbokrlui 215..4-'1 Vi bedömer, utifrån redovisat resultat i årsredovisningen, att resu1tatet är fisrenligt med god ekonomisk hushållning. Verksamhets mål Vi bedömer, utifrån avrapporte1ingen i årsredovisningen, att måluppfyilsens inte går att bedöma. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av kommunaltorbundet Medelpunktens revisorer fltt i uppdrag att grnnska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 214. Uppdraget ingår i revisionsplanen :llir år 214. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är Rirenligt med de mål som direktionen beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag äi att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt undedag f6r att kunna avge revisionsberllttejsen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunalförbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och Jandsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 214. Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev 2 Det innebär att vi planerat och genomffirt revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av åt'st'edovisningen ingår mte primärt att granska den interne. kontrollen över kommunalf:orbundets kostnader och intäkter. Granslmingen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 1 Sverig(;S Kommuner och L1111dsting 2 Sveriges Kommuruila Ydcesrevisorer Bokslutsrapport Medelpunkten version li (2).docx @ 215 KPMG AB, a Swedlilh llmlled llrt411'fy compeny end a men1ler fllm of lila KPMG natworkof Independent mermar firms affiliated vmi KPMG lntemallonsl CooperaUv& ("XPMG ln!emll1looal"). a Swlsseollly. M 11gh!S rel$elrved 2 256

257 Komnumn[PrbundeJ MeileTptmkten Årsbokslut 215-1-7 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt toljer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och insb uktioner Direktionsbeslut 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser direktionens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Jessica Alfredsson, Förbundschef och Björn Lunderquist, redovisningsekonom. 7. Metod Granskning-en har genomforts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs tor att bedöma om l'esultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Analys av nyckeltal filr verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs tor a1t bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionens beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberlutelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Anna Lömlherg, auktoriserad revisor, och Annette Persson, revisor. Bokslutsrapport Medelpunkten version Il (2tdocx: @215 l<pmgab, a åvn!dlah llm!led llablllfltooolj>ll11y Bnd e memb&rfilll\of 1119 KPMG network of lndependenl rmmb<lr finn& sfflllaled y.iuj t<pmg lnlemallonal CoopeNltive rl<pmg lrtltllna!lanal'), a SWlaa etltly, J\ll llghts reseived. 3 257

258 Komm11naljör11111tdet Medefpunkten Årsbolcslut 215M4-7 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommuna1:rlrbundets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi IUlSer att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. Årsredovisningen har omarbetats jämfört med tidigare presentationer. Vi har stöttat utvecklingen och anser att presentationen av verksamheten i den nuvarande formen är mer överskådlig. 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprincipe1., att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet ror kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. I vår granskning har. vi stickprovsvis granskat om påståendet stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av kommunalllirbundets årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Vi kommenterat dessa vidare under 11.1- Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunalförbundet i huvudsak efterlever J-ekommendationema med undantag för vad som noteras vidare i denna rapport. 9.3 Förvaltnings berättelse Vi bedömer i stort att den infunnation som lämnas i förvaltningsberättejsen ger en rättvisande bild av kommunalförbundets resultat och ställning med undantag to1 vad som beskrivas nedan. 9.3.1 Balanskravet 9.3.J.J Gällande regler I KL finns de fr o m år 2 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunen I kommunalförbundets intäkte1 ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna/ kommunalförbunden ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de a1lra flesta fall att det inte räcker. med att intäkterna enbart täcker kostnaderna~ eftersom det på längre sikt urholkar kommunalf<srbundets ekonomi. 9. 3.1.2 Balansh'avel i årsredovisningen Kommunaltorbundet redovis!ll' en avstämning en1igt KL. Kommunal:Rlmnndets överskott för året uppgår till 4,9 Mkr. Bokslutsrapport Medelpunkten version Il (2).docx @215 KPMG AB, a SWö!llsh ~floo Aabtlltycompany endamembefllrm o! 111e Kl'MG nel\yotk «IOdependallt memberffrrns affillaled wilh l<pmc3 lnlemauooal Cooperetlve (1<PMG lr.termllooo!'), e S'/ASS entlly. All rlgh\$ reserved. 4 258

259 Konunu11a(tlJ1 lmndet Medelpunkte11 Årsbokslut 215-l-7 1. Bedömning utifrån förbundsdirektionens mål 1.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska ffirbundsdirektionen i budgeten ange finansiella mål och verksarnhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är flirenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 1.2 Finansiella mål Årsredovisningen behandlar måluppfyllelsen på sid 2 i årsredovisningen. De finansiella mål som utöver budgeten gäller :llir 214 lir: tilldelade resurser ska användas på ett kostnadseffektivt sätt fastställd lånepolicy ska efterlevas medlemskmnmunema ska ha full insyn Av årsredovisningen i övrigt framkommer inget som indikerar att något av dessa mål inte skulle vara uppfyllt. Utöver ovan redovisade mål finns i fastställd Förbundsordning ett styrande nyckeltal: ''Eget kapital tär maximalt uppgä till 25% av balansomslutningen beräknat vid ingången av innevarande verksamhetsår." ' 1 Till den del Kommunatförbundets soliditet överstiger 25% skall översk.jutande del krediteras respektive medlemskommun i proportion till Medlemskommunens bidrag till Kommunalförbundets omsättning ft>rutsatt att denna. återbetalning inte f<srorsakar en upplåning." Solidi1:eten vid ingången av 215 var 33% vilket gör att kommunalförbundet har en ekonomi som är mer kapitaliserad än vad medlemskommunerna anser är nödvändigt- och dänned går det att dra slutsatsen att god ekonomisk hushållning föreligger. 1.3 Verksamhetsmål Förbundsdirektionen har fastställt ett antal mål inom fem olika fokusområden: Kontakt med medlemskommunema ( 4 mål) Service (2 mål) Process och arbetssätt (5 mål) Medarbetare ( 7 mål) Bokslutsrapport Medelpunkten version II (2).docx Cl 216 KPMG N?., 11 Swedlah limi'led li&bllily Clllllj>llf1f and a mambetfinn or tha KPMG nel\yolk or lndapjlllcfent mani>"' finns alfilia\8dwilh KPMG lntemallmal Coopmtive rkpmg lotamallonal'), 11 swtss ert!ty. All rlghlll reaerved. 5 259

26 KommunalflJrb1111del Medelpunkren Årsbokslut 215-4-7 f!tveckling I framtid ( 4 mål) Varje mål har ett antal mätetal. Historiskt har måluppfyllelsen redovisats i bilaga till årsredovisningen vilket inte är i linje med den kommunala redovisnings1agen 4 kap 5 som förskriver att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdedng om målen och riktlinjerna har uppnåtts och följts. Därför har bilagan utgått. Uppföljningen av verksamhetsmålen behandlas på sid 2 och 3 i års1 edovisningen. Verksamheten har en tydlig strävan att nå full måluppfyllelse. Dock kan mätetalen vara otydliga. Det är dock förbundsledningens bedöllltling att samtliga mål uppfylls. 11. Iakttagelser från granskningen 11.1 Redovisning av hjälpmedel och tillbehör Den redovisningsmässiga hanteringen av kommunalffirbundets hj!ilpmedel med tillhörande tillbehör fortsätter att vara en diskussion. Kommunalförbundet upprätthåller kontroll".över sina hjälpmedel i systemet SESAM. Systemet som sådant är madmadsledande i branschen och :fungerar 1 ent hanteringsmässigt väl som vi uppfattar det. Likväl utgör SESAM en begränsning för den redovisningsmässiga hanteringen vilket kan åskådliggöras enligt nedan. Kommunaltörbundet gör en uppdelning i vad som rubriceras som hjälp.medel och vad som rubriceras som tillbehör och reservdelar. Hjälpmedel hanteras redovisningsmässigt som anläggningstillgångar :från inleverans - oavsett om hjälpmedlet sedennera säljs eller hyrs ut. En planmässig avskrivning påbörjas omedelbart-vilket i och för sig är helt i linje med RKR 11.4. Avvikelsen uppstår när det 1 edan anlliggningstillgångsklassade hjälpmedlet i stället för att hyras ut sä\is. Den mel' rättvisande bilden är då inte att Medelpunkten gör realisationsvinster pä dessa ffit'säljningar utan att de utgör regelrätt omsättning med försäljningsint!lkt och kostnad såld vara. Rent presentationsmässigt.har Medelpunkten hanterat detta på det sätt som beskrivs i Not 6 vilket således kräver en manuell handpåläggning. Det hade förenklat om tidpunkten :fö1 en klassificering att tillgång rent systemmässigt skedde :llirst vid affiirstillfiillet - nämligen då artikeln Jämnar Medelpunkten - antingen som försäljning ellel' uthyrning. På så sätt hade redovisningen blivit rättvisande från bfujan, Utrangering sker när.hjälpmedlet inte gär att återställa till nyskick utan måste skrotas. Likaså kan ett överlager uppstå i samband med nya upphandlingar. Åldre modeller från äldre upphandlingar kan bli oattraktiva och fö:rslaivs inte längre - trots att de är fullt funktionsdugliga. Enligt årsredovisningen uppgick utrangeringsförlusten till -31 tkr :ftir 214 och -989 tkr ffir 213. Denna förlust borde redovisas som avskrivning I nedskrivning men ingår i kostnad såld vara - vilket inte är rättvisande. Både hjälpmedel och tillbehör återtas i begagnad form vid ett flertal tillfiillen under artikelns nyttjandetid. För de artiklar som klassificeras som omsättningstillgångar dvs förråd I vamlager Bokslutsrapport Medelpunkten version ll (2tdocx fil 215 l<pmg AS, 11 s'wedish lnilted 5ablllly comj)glly anda mel'rbef lltm of the KPMG natworil ot Independent member nnns 8ffllla!ed w!th KPMG lrllemmlooal Coopetallve ("l<pmg lnlemal!onar}. a Swlaa enuty. All rlgl1l5 re&elvsd. 6 I 26 I l

261 Ko111111u11a{ftJrbundet Meddp11nklen Årsbokslul 215-4-7 värderas dessa från och med 214 till ursprungligt anskaffningsvärde till skillnad från tidigare 7%. Förändringen är driven av rent praktiska hänsynstaganden. Systemet gör ingen skillnad mellan begagnat och nytt och därför blir det "enklare" rent hanteringsmlissigt att återställa anskaffhlngsvärdet till 1%. Den teoretiska argumentationen för den rättvisande bilden är att Medelpunkten de facto lägger ned ett stort arbete på att återta artiklar, tvätta, serva och rekonditionera artiklarna till nysldck. Det arbetet aktiveras - dock ej över ursprungligt anska:ffuingspris eftersom det hade medfö1t en uppskrivning. Eftersom tillbehör sällan hru ett högt miskaffningsvärde kan resonemanget vitt förstås. Ligger lagernivån på en l'elativt konstant nivå har det heller ingen materie11 påverkan på resultatet med undantag filr förändringsåret 214. Enligt årsredovisningen har resultatet påverkats positivt med 646 tkr med denna engångseffekt. Någon motsvarande justering av anläggningstillgångamas värde sker inte även om hanteringen är precis densamma. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv filrordarvi att den redovisningsmiissiga hanteringen ska vara kongruent med den klassificedng som artikeln hru-. Vi kan inte se att det gagnar Medelpunkten att arbeta med ett lagervärde ftlr återtagna artiklar. Tillbehör och reservdelar kostnadsförs vid f'orsäljning och är dänned avyttrnt. Att artiklar återtas och rekonditioneras är en stor del av Medelpunktens uppgift och åtagande. Detta kan emellertid redovisas och mätas inom rat11en för måltal och behöver inte påverka den redovisningsmässiga hanteringen. Eftersom medlemskommunema har satt en gräns för vilken soliditet kommunalf6rbundet ska ha finns det all anledning att säkerställa en rättvisande redovisning som inte driver en extern upplåning. 11.2 Eget kapital Fä!'hundsordningen inrymmer ett resonemang kring bundet och fritt eget kapital. Med hänvisning till att begreppet bundet egetkapital inte förekommer tor kommunal.förbund finns det anledning att se över denna punkt framgent. Av samma fdrbundsordning framgå1 att om soliditeten skulle överstiga 25% ska medlemmarna krediteras. Så har historiskt inte skett utan krediteringen har presenterats som en utdelning. Åven detta bör ses ö'ver framliver. 11.3 Långfristig upplåning Som framkommer av årsredovisningen fö1faller lånet var tredje månad. Enligt RKR 2 skall ett i och for sig kortfristigt lån klassificeras som långfristigt om kommunalförbundet har :llir avsikt att refinansiera sig. Bokslutsrapport Medelpunkten version Il (2).doox @216 l<pl/jg AB, P SWedlah Mmtte4 RebUity CQ1'lPllllY and 11 mambill' finn or lh& KPMG l'lolwot1( IX ltldeptooenl member fillj)$ ellllaled vml J<PMG lllsmalional CooperaUve rkpmg H&rnatlonlir), a Swlte snttty. All Jth(s reseived. 7 261

262 Kom1111malftJrlJ11ndet Medelpunkte11 Årsbokslut 215-4-7 12. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med R.KRB rekommendation 16.1. Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunalförbundets verksamhet ilire avsktivningar under år 214 givit ett överskott på 14 Mkr. Investeringar har gjorts med -15 Mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på -2,5 Mkr vilket innebär att kommunalfl>rbundets kassabehållning minskat. Förämbinge11 av Jikvida medel uppgår tiji M5,S Mkr. 13. Övrigt Under året har direktionen haft 7 sammanträden, och presidiet 11 möten. Sammanställning av närvaron visar att det finns ti11flillen då medlemskommuner helt saknat representation och dessutom på ett konsekvent sätt. Ersättning utgår oavsett närvaro. Baserat på detta anser vi att ersättningsformen bör ses över. Det kan inte gagna kommunalllirbundet att ersätta f61 ett engagemang som uteblir. Det kan heller inte gagna. varken medlemskommunerna eller kommunalförbundet att direktionen utgörs till viss del av medlemmar med bristande insikt i verksamheten. MO, dag som 'Van ~~f. Anna Lönnberg Auktoriserad revisor t//.12-- Annette Persson Revisor Bokslutsrapport Medelpunkten version Il (2).docx ~ 215 l<pm!l AB, a SwedfJJh Doiled llebilily comp&ny BOd a member finn or lila l<pl.!g ne!wm!. ol lndepencleni meoberflrms el'll!la!ed W!U\ KPMG ln!ernallcnlll ~l'eltivll rkpmg ln!gmlil!aflsi'}, a S'lli$B enlily, All rlghts ~ 8 262

263 Kommunalförbundet Medelpunkten Revisorerna Till kommunfullmäktige i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Klippan, Landskrona,. Perstorp, Svalöv, Åstorp, -Ängelholm och Örkelljunga. Revisionsberättelse för Kommunalförbundet Medelpunkten år 214 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat Kommunalrorbundet Medelpunktens verksamhet som bedrivits av direktionen fbr tiden 1 januari - 31 december 214. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de rureskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tiljräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar lir att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller filr verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen,. god revisionssed i kommunal verksamhet och mrbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund för bedömning och ansvarspr6vning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i allt väsen~igt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstäjlande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt ii.r rättvisande. Vi bedbmer att direktionens interna kontroll har varit tillfredsställande. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmåj som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. 'Vi tillstyrkel' att kommunaltorbundets årsredovisning filr 214 godkänns. Helsingborg de.ut/ april 215. : n{ eijy1/~>7t:/ Eva As~ 263

BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 8 av22 264 Sida Ärende: 22 KS 117 Dnr KS 677 /215-9 Sammanställning -Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 214 Beskrivning av ärendet Under de senaste åren har det centralt i kommunen bedrivits ett aktivt arbetsmiljöarbete för att underlätta för linjecheferna att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet- SAM. Rutiner och styrdokument har tagits fram. Dessutom har arbetsmiljöutbildning genomförts för chefer och skyddsombud. Arbetsmiljöverket ställer i föreskriften AFS 21:1 krav på att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen följs upp. I uppföljningen ingår dels en översyn av styrdokument som används i arbetsmiljöarbetet och dels att i enkätform ta reda på hur väl arbetsmiljöarbetet är implementerat i verksamheten. Som en del i den årliga uppföljningen har varje verksamhetsområdeschef gjort en uppföljning inom sitt arbetsområde. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från kommunchef Katarina Pelin, daterad 215-5-4, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Upprättad sammanställning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 214 läggs till handlingarna. J usterandes signaturer Utdrags bestyrkande 264

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 265 1 (2) Datum: 215-5-4 Handläggare: Katarina Pelin Dnr: KS 677 /215-9 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Kommunchef Katarina Pelin Chefssekreterare Marianne Fredriksson HR-specialist Ulrika Lindblad Sammanställning -Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 214 Bakgrund Under de senaste åren har det centralt i kommunen bedrivits ett aktivt arbetsmiljöarbete för att underlätta för linjecheferna att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM. Rutiner och styrdokument har tagits fram. Dessutom har arbetsmiljöutbildning genomförts för chefer och skyddsombud. Aktuellt Arbetsmiljöverket ställer i föreskriften AFS 21:1 krav på att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen följs upp. I uppföljningen ingår dels en översyn av styrdokument som används i arbetsmiljöarbetet och dels att i enkätform ta reda på hur väl arbetsmiljöarbetet är implementerat i verksamheten. Som en del i den årliga uppföljningen har varje verksamhetsområdeschef gjort en uppföljning inom sitt arbetsområde. Nedan följer en kort sammanfattning av de olika verksamhetsområdenas uppföljningar: Verksamhetsområde Barn och skola: Medabetarsamtal, APT och skyddsronder fungerar bra. I dessa forum tas arbetsmiljöfrågor upp. Medarbetarnas förtrogenhet med det systematiska arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Översyn av lokalerna behöver göras. Arbetsbördan med administration och dokumentation behöver minskas för att därigenom minska stressen. Konkreta åtgärder är att uppmärksamma medarbetare på egenansvaret och påtala vikten av att göra riskbedömningar. Ha regelbunden dialog om arbetsbelastning och arbetsmiljö för att fånga upp signaler om stress. Åtgärder kopplas till budgetarbetet för 216, 217 och 218. Verksamhetsområde Barn och skola: Samverkansmöten, APT, utrymningsövningar, medarbetarsamtal och anmälan av tillbud fungerar bra. Skyddsrondsprotokollsuppföljningar har blivit bättre men behöver snabbas på. Implementeringen av arbetsmiljödokument behöver förbättras (gymnasiet). Åtgärder behövs för att motverka stress och hög arbetsbelastning (individ och familj). 15512\?df\m 265

266 2 (2) Konkreta åtgärder är att fortsätta aktualisera fastighetsfrågorna på rätt ansvarsnivå tillsammans med Båstadhem. Kommunicera nya arbetsmiljörutiner bättre. Omstrukturera organisationen i syfte att minska stress och arbetsbelastning. Verksamhetsområde Kommunledningskontor: Ekonomiavdelningen: Arbetsklimatet är gott. Arbetsbelastningen är periodvis hög. Arbetar vidare med att effektivisera arbetsfördelning och arbetsuppgifter. Minska sårbarheten vid frånvaro genom att sprida kunskapen om hur arbetsuppgifterna utförs. HR-avdelningen: Gruppen är ny men fungerar trots det bra tillsammans. Viss frustration finns över stor arbetsbörda. Konkreta åtgärder är att gå igenom styrdokument för nya medarbetare samt effektivisera, ta bort och omfördela arbetsuppgifter i hela gruppen. IT-avdelningen: Helpdesk, utvecklingsmöten och IT-beredskap fungerar bra. Arbetet fortsätter med att utveckla avdelningen. Kansli: Delaktighet och APT fungerar bra. En del rutiner behöver ses över. Arbetar löpande med utveckling och förbättring av verksamhetens olika delar. Kommunikationsavdelningen: Gott arbetsklimat och hög trivsel. Hög arbetsbelastning i förhållande till uppdraget. Nytt prioriteringssystem infört. Startat Kommunikationsgruppen. Verksamhetsområde Samhällsbyggnad: Motivation, arbetsbelastning och samarbete fungerar bra. Ventilation och brandskyddsarbete behöver förbättras. Ventilationsprojekt avslutat, trots det ej tillfredsställande. Informerat personal om utrymningsvägar och brandsläckare. Kontaktat räddningstjänsten angående brandövning. Verksamhetsområde Samhällsskydd: Protokoll från genomförda skyddsronder följs regelbundet upp via handlingsplaner. Arbetet fortsätter med att åtgärda kvarvarande brister. Handlingsplan kommer att upprättas för att åtgärda bristerna efter genomförd medarbetarundersökning hösten 214. Verksamhetsområde Teknik och service: Generellt bedrivs ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. Rutin för SAM och angivna dokument ska följas och tillämpas i verksamheterna. Fokus är att skapa och förtydliga/förklara dokumentationen. Generellt för verksamhetsområdet skall tillbuds- och skadeanmälningar sammanställas så att statistik kan erhållas. Verksamhetsområde Vård och omsorg: Det finns ett välfungerande arbetsmiljöarbete med väl kända rutiner. Det finns stort engagemang och stor delaktighet ute i verksamheterna. APT och handlingsplaner fungerar bra. Lokaler för medarbetarna behöver förbättras. Arbete med årlig genomgång och uppföljning fortsätter. Implementering av det som ska ändras sker i arbetsgrupper, på APT, studiebesök, litteratur och utbildning. Förslag till beslut Upprättad sammanställning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 214 läggs till handlingarna. Båstad 215-5-4 Katarina Pelin Kommunchef 266

-. BASTADS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 215-5-27 267 Sida 9 av 22 Ärende: 23 KS 118 Dnr KS 355/215-2 Motion om att kommunens åkerfastighet i Östra Karup, beteckning 24:1, upplåts för produktion av jordbruksprodukter Beskrivning av ärendet Med anledning av användandet av kommunens åkerfastighet i Östra Karup, betecknat Östra Karup 24:1, önskar Miljöpartiet en utredning kring möjligheterna att upplåta marken för produktion av jordbruksprodukter antingen i form av kolonilotter för allmänheten. eller som Community Supported Agriculture (CSA-gård). Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från utvecklingsstrateg Brita Jervidalo Jensen daterad 215-5-11, bilaga. Motion från (MP). Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Motionen bifalls. 2. Förvaltningen får i uppdrag att göra en utredning kring möjligheterna att upplåta marken för produktion av jordbruksprodukter. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande 267

BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 268 1 (2) Datum: 215511 Handläggare: Brita Jervidalo Jensen Dnr: KS 355/15-2 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Miljöpartiet Bilagor till tjänsteskrivelsen: Svar på motion om kommunens åkerfastighet Östra Karup 24:1 Bakgrund Med anledning av användandet av kommunens åkerfastighet i Östra Karup, betecknat Östra Karup 24:1, önskar Miljöpartiet en utredning kring möjligheterna att upplåta marken för produktion av jordbruksprodukter antingen i form av kolonilotter för allmänheten eller som Community Supported Agriculture (CSA-gård). Aktuellt Intresset fö r att odla själv och att äta lokalt producerad mat är en tydlig trend som ökar varje år. Allt flera odlar i sin egen trädgård, på sin egen kolonilott, tillsammans med andra eller ser till att handla närodlat. Med detta intresse ökar också behovet för mark att odla på. Båstads kommuns tätorter består till stor del av villor och egna trädgårdar. Men, kommunen arbetar för ökad inflyttning och för att nå fler barnfamiljer och i övrigt sker samhällsförändringar som på sikt kommer påverka behovet för alternativa odlingsformer. I Sverige finns de flesta koloniträdgårdarna (både stuglotter och odlingslotter) i storstäderna och i Skåne. I flera kommuner (ex Malmö, Lund och Landskrona) finns en lång och stark tradition av koloniodling, mycket mark är avsatt och lotterna ligger ofta centralt beläget. I mindre kommuner samt landsortskommuner, finns oftast mycket begränsad eller inte alls möjligheten till koloniodling (www.scb.se ). Detta förklaras av att kolonilotterna av tradition var till för att ge stadsborna tillgång till rekreation och möjligheter till egen småskalig odling. På landsbygden har inte detta behov varit lika stort. Community Supported Agriculture (CSA) är ett sätt att odla tillsammans som kan jämföras med andelsjordbruk där konsumenterna delar de ekonomiska riskerna med producenterna genom att inför varje säsong köpa en andel av det som produceras på gården. Det är ett alternativt system för att producera och distribuera livsmedel och sker i direkt kontakt mellan producenter och konsumenter, vilket innebär möjligheter för både lärande och anpassning för alla parter. CSA-gårdar framhåller ofta att fördelarna med produktionssättet ger delaktighet, samverkan och social gemenskap genom möjligheterna till att tillsammans bestämma vad som odlas och skördas. Odlingarna ger också möjligheter att äta ekologisk, närproducerad, säsongsbunden mat (www.stackvallen.se). 15512\c:\users\linwah l \documents\groupwise\svar på motion(mp) om åkermark östra karup.docx\lw 268

269 2 (2) Övervägande/framtid Kommunens åkerfastighet Östra Karup 24:1 är idag fördelad på fem skiften mark, där det ena ligger öster om motorvägen. Marken är även vattenskyddsområde, primärzon, och delvis vattensjukt med stor översvämningsrisk. Detta är att betänka vid alla former för användande av marken. Kommunala kolonilotter kräver att ägaren är skriven i kommunen. En utredning bör ta reda på vilket intresse och behov som finns för koloniträdgårdar (stuglotter och odlingslotter) i Båstads kommun. En CSA-gård kan i princip drivas med olika förutsättningar. Ett sätt är i kommunal regi. Då krävs en omfattande utredning kring bl a efterfrågan, marknad, drift och förvaltning, målgrupper, syfte, tidplaner och kostnader. Ett annat sätt är att stödja intresserade producenter och konsumenter genom att uppmuntra uppstart och drift av CSA-gård genom att erbjuda användandet av kommunens mark Möjligheterna att genomföra detta alternativ behöver också utredas. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslås att: 1. Motionen bifalls. 2. Förvaltningen får i uppdrag att göra en utredning kring möjligheterna att upplåta marken för produktion av jordbruksprodukter. Båstad 215511 Brita Jervidalo Jensen Utvecklingsstrateg 269

27 fli'.stads KOMMUN MOTION ZO'l5-3- ~ \\ < " '-..._ ~ Dni... ~~... ~.......... :.. S5 => - ~ ~~........ mars 215 o. t I o I o ~ Båstad kommun äger åkerfastigheter i Östra Karup, beteckning Östra l<arup 24:1 Dessa utgörs av åkermark och kan förmodligen inte att användas för avsett ändamål, små industriområde. Miljöpartiet föreslår att kommunen upplåter denna mark för produktion av jordbruksprodukter 1.antingen i form av kolonilotter för allmänheten, 2.eller som en CSA-gård ( Community-Supported Agriculture). se www.stackvallen.se Punkt 2 förutsätter att kommunen eller annan organisation till att börja med organiserar verksamheten med minst en ansvarig odlingskunnig. Denne person ansvarar för arbetet under den del av året då odling kan ske. Verksammma i projektet kan vara asylsökande, EU-migranter, pensionärer eller andra intresserade. Det finns personer i nämnda grupper som har en bakgrund i jordbruksverksamhet.om vi tar vara på denna resurs kan vi uppnå följande: 1. personer i nämnda grupper får en meningsfull aktivitet 2. Rent penningstöd kan omvandlas till något som är gynnsamt för bägge parter. 3. Kommunen får meningsfull användning för sina åkrar. 4. Vi ökar kommunens ekologiska areal 5. kommuninnevånare kan engagera sig i sin egen mathållning Det är inte bara att sätta igång när vårsolen lyser. Det behövs organisation, lokaler, maskiner, handledning etc... Vi vill se en utredning om detta. Det bör ge positiva effekter i alla avseenden, även "Båstad skall vara det självklara alternativet för barnfamiljer". Miljöpartiet i Båstad/Bjäre 27

271 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Vård- och omsorgsnämnden 215-5-12 6 Ärende: 24 VN 42 dnr. KS 49/215-7 Motion angående demenssjuksköterska Beskrivning av ärendet Centerpartiet yrkar i en motion på att Vård och omsorg ska anställa en demenssjuksköterska. Vård och omsorg har startat planering av demenscentrat. Där kommer att finnas en demenssköterska som har ett övergripande ansvar för demensomsorgen i Båstads kommun. Underlag till beslutet Föredragande Beslut Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Monica Ehnberg. Motion från centerpartiet Monica Ehnberg, vård- och omsorgschef. Vård- och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att: 1. Motionen bifalls. Utskott/presidium "1 Justerarn s ~ignaturer I~ ~ I<l' Utdrags bestyrkande I 271

272 BÅSTADS KOMMUN Vård & omsorg Datum: 215-4-13 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr: KS 97/14-7 / VN 4i/ls- -loo Till: Kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Tjänsteskrivelse 1 (1) Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med: Svar på motion angående demenssjuksköterska Bakgrund Centerpartiet yrkar i en motion på att Vård och omsorg ska anställa en demenssjuksköterska. Aktuellt Vård och omsorg har under senare år haft demenssjuksköterskor anställda på demensboendena som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för vård- och omsorgstagare med demensdiagnos. Demenssjuksköterskan har i sin roll även givit stöd till närstående och handlett personalgrupperna. Övervägande/framtid Forskning visar att antalet personer som insjuknar i olika demenssjukdomar kommer att öka i framtiden. Många personer med demensdiagnos bor kvar hemma och vårdas i flera fall av närstående, ofta i kombination med insatser från vård och omsorg. Demensomsorgen i kommunen ska ge en god omsorg om vård- och omsorgstagaren, att stödja närstående samt att öka kunskapen om demenssjukdom, både hos närstående och hos vård- och omsorgspersonal. Politiken i Båstads kommun har tagit beslut om att starta ett demenscentra i Båstad och budgeterat medel för utveckling inom demensomsorgen för 215. Vård och omsorg har startat planering av demenscentrat. Där kommer att finnas en demenssköterska som har ett övergripande ansvar för demensomsorgen i Båstads kommun. Förslag till beslut Motionen bifalls. Båstad enligt ovan Monica Ehnberg Vård- och omsorgschef 15413\ c:\users\henand2\desktop\demenssköterska.docx\ ha 272

273 214-6-23 ~B ttt luiuhart ucd ID CENTERPARTIET Motion angående demenssjuksköterska., 6 BASTADS l(ommun ZOM ""6- l6 Dnr( _,. ~~J9(! :. 1 :.J ~X:- 1 tllllllllltllll,,........ Vi yrkar att kommunen anställer en demenssjuksköterska som bland annat uppsöker dem som bor i eget boende och stödjer personal som behöver stöd i sitt vårdarbete. Båstad kommun är den enda kommun i Nordvästra Skåne som inte har någon demenssjuksköterska som arbetar med dem som bor i eget boende. En riskfaktor med detta är utebliven eller inadekvat vård och omsorg. I Båstad kommun är cirka 115 personer över 8 år och av dessa beräknas cirka 2 % lida av demens. Man räknar även med att cirka 8 % av dem som är 65 år och äldre lider av demens. Antalet som får demensdiagnos kommer också att öka då antalet personer i åldersgruppen stiger under kommande år. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer avseende demens bör bland annat följande göras: Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning. Detta kan öka den demenssjukes möjlighet till delaktighet och självbestämmande över framtida insatser Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser Socialstyrelsen har även rekommendationer om arbete för att förebygga demenssjukdom "Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom." Sistnämnda är en viktig förebyggande faktor då det även kan vara ekonomiskt fördelaktigt genom att det fördröjer vårdbehovet. --~1tt1. aj//1iia 1 Sonia Larsson Centerpartiet 273

274 r11j BÅSTADS ~ KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 215-5-12 Blad 7 Ärende: 25 VN 43 dnr. 5/215-7 Motion om djur i vården Beskrivning av ärendet Underlag till beslutet Föredragande Beslut Centerpartiet yrkar i en motion på att Båstads kommun ska utreda möjligheterna att använda sig av djur i vård och omsorg. Vård och omsorg kommer att gå vidare med vårdhund med start på demenscentrat. Det är viktigt att vårdhunden och dess förare är utbildade. Tjänsteskrivelse från Monica Ehnberg. Monica Ehnberg, vård- och omsorgschef. Vård- och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att: 1. Motionen bifalls. 2. Hänsyn till kostnad för vårdhund tas med i budget 216. Utskott/presidium I<I' Utdrags bestyrkande 274

275 BÅSTADS KOMMUN Vård & omsorg Datum: 215-4-13 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr: KS 969/14-7 1 VN ~o/1~ -7-oo Till: Kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Tjänsteskrivelse 1 (2) Bilagor till tjänsteskrivelsen: Samråd har skett med: Svar på motion angående djur i vård och omsorg Bakgrund Centerpartiet yrkar i en motion på att Båstads kommun ska utreda möjligheterna att använda sig av djur i vård och omsorg. Aktuellt Vård och omsorg har börjat se över möjligheterna att använda sig av djur inom verksamheterna. Almgården har under sommaren 214 hyrt in kaniner, vilket gav ett gott resultat. De boende uppskattade djuren. Att hyra in kaninerna under sommarperioden är ett enkelt sätt att få djur inom vården under sommarhalvåret. Vård och omsorg har påbörjat ett pilotprojekt för att kunna anställa en vårdhund, en möjlighet till att ha djur inom vård och omsorg året runt. Samspel med vårdhund ökar välbefinnande, glädje och motivation. Man har sett effekter som förbättrad sömn, aptit och minskad oro. Tillsammans med legitimerad personal kan individuella mål uppnås genom att använda hunden som motivator och terapeutiskt verktyg. Kontakten med en vårdhund ger helt ny motivation för vård- och omsorgstagare att bibehålla och träna aktiviteter i dagligt liv. Insatserna från legitimerad vårdpersonal blir effektivare då fysisk-, psyldsk, social och kognitiv träning kan integreras vid samma tillfälle. En vårdhund ökar välbefinnandet, särskilt hos äldre. Behovet av lugnande medicin vid oro och ångest sjunker vilket i sin tur minskar oönskade bieffekter av läkemedel, som fallolyckor. Vårdhund ger ökad trivsel och bättre stämning. Hundens närvaro stimulerar också till samtal och fler goda stunder med social gemenskap. Forskning visar att detta är en av de viktigaste hälsofaktorerna. Man ser också färre aggressiva utbrott genom att känslan av att mötas av ordlös förståelse och tillit ökar vi närvaro av vårdhund. Träning av kognitiva funktioner, som minnesträning, blir framgångsrik genom aktiviteter med vårdhund. Övervägande/framtid Vård och omsorg kommer att gå vidare med vårdhund med start på demenscentrat. Det är viktigt att vårdhunden och dess förare är utbildade. Målsättningen för vårdhunden och dess förare är att: Det finns specifika mål med insatsen för varje vårdtagare. Förarna har vårdutbildning och yrkeserfarenhet från vården. Insatserna med vårdhund anpassas till behoven hos varje vårdtagare. Resultaten följs upp och utvärderas.!5413\c:\users\henand2\desktop\djur I vården.docx\ha 275

276 2 (2) Konsultationer med vårdhund ordineras av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska eller psykolog. Utbildningen för vårdhundsförare ges av vårdutbildad personal och följer de höga kraven i svensk standard. Vård och omsorg ska se över hur vårdhunden ska kunna anställas och vilka kostnader detta generar. Kostnaderna för utbildningen av förare och hund är ca 6. kr och anställningen för hund ca 2. kr i månaden med försäkringar. Förslag till beslut Motionen bifalls, Båstad enligt ovan Monica Ehnberg Vård- och omsorgschef 276

277 @Åsf ADS ~<OM MUN 2on ~os - 2 6 DntS'.7... q~.qj. 1. ~ 1. ~J~'f) Båstad 214-6-24 &~ tt luiuhart uctl ID CENTERPARTIET Motion Djur i vård och omsorg När vi klappar ett djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Beröringen stimulerar välmåendet, gör oss öppna och positiva samt skapar utrymme för återhämtning och läkning i kropp och själ, andra positiva effekter kan vara minskad läkemedels konsumtion. Detta har uppmärksammats av flera kommuner som på olika sätt använder sig av djur i vård och omsorgen. Centerpartiet vill att kommunen utreder möjligheterna att inom vård och omsorgen använda denna terapi. Det finns många goda exempel på vilka positiva effekter som nåtts, både inom äldrevården, demensvården och omsorgsverksamheten. Centerpartiet Yrkar Att utreda hur Båstads kommun kan införa möjligheten att använda sig av djur i vård och omsorgen.. 277

BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 16 av22 278 Sida Ärende: 26 KS 125 DnrKS428/215-64 Motion om att säga upp avtal om asylmottagning Beskrivning av ärendet Inge Sanden (SD) har 215-3-19 inkommit med "Motion om att säga upp avtal om asylmottagning", med kommunens diarienummer KS 428/15-64. Motionen föreslår att de avtal Båstads kommun har med Migrationsverket, Länsstyrelsen och eventuellt andra instanser om mottagning av asylsökande och av personer som nyligen beviljats uppehållstillstånd, rivs upp så fort som möjligt. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från enhetschef Patrik Sumner daterad 215-5-19, bilaga. Motion från (SD), bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Inge Sandens (SD) motion om att säga upp avtal om asylmottagning avslås. Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande 278

BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Tjänsteskrivelse 279 1 (2) Datum: 215-5-19 Handläggare: Patrik Sumner Dnr: KS 428/215-64 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Inge Sanden (SO) Samråd har skett med: Bildningschef Henrik Andersson IoF chef Carina Jäghammar Svar på motion om att säga upp avtal om asylmottagning Bakgrund Inge Sanden (SO) har 215-3-19 inkommit med "Motion om att säga upp avtal om asylmottagning", med kommunens diarienummer KS 428/15-64. Motionen föreslår att de avtal Båstads kommun har med Migrationsverket, Länsstyrelsen och eventuellt andra instanser om mottagning av asylsökande och av personer som nyligen beviljats uppehållstillstånd, rivs upp så fort som möjligt. Aktuellt Båstads Kommun har ett avtal med Migrationsverket som gäller mottagande av 2 nyanlända invandrare årligen samt ett avtal med Migrationsverket som säger att kommunen ska hålla 2 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn. Det totala antalet som enligt avtalen ska tas emot i kommunen är 2 då varje mottaget ensamkommande barn avräknas från det förstnämnda avtalet. Gällande mottagandet av nyanlända invandrare har Båstads Kommun haft ett tillsvidareavtal sedan 26. Staten, genom Migrationsverket, har sedan dess på olika vis ersatt kommunen för de kostnader som uppkommit i samband med mottagandet. Kommunens uppkomna kostnader för mottagandet har till fullo täckts av de statliga ersättningarna sedan 26. Enligt Länsstyrelsens beräkningar har Båstads kommun ett fördelningstal om 4 anvisningsbara platser. Gällande avtal medger 2 stycken. Båstads Kommuns mottagande av nyanlända invandrare är således lägre än vad som skulle behövas för att klara den prognostiserade inflyttningen till Skåne. Gällande tillhandahållandet av boendeplatser för ensamkommande barn har kommunen haft avtal med Migrationsverket sedan 21. Kommunens kostnader för denna verksamhet har till fullo täckts av de ersättningar staten, genom Migrationsverket, ersatt kommunen med. Enligt Länsstyrelsens beräkningar har Båstads Kommun ett fördelningstal, gällande ensamkommande barn, på 12 ständigt tillgängliga boendeplatser för asylsökande. Kommunens avtal medger 8 stycken. Kommunen har således ett lägre mottagande än vad som behövts för att klara av Skånes prognostiserad inströmning. 279

28 2 (2) Övervägande/framtid Mot bakgrund av ovan redovisat är det svårt att av kommunalekonomiska skäl motivera att säga upp avtalen. Om avtalet gällande nyanlända invandrare sägs upp skulle det innebära att Båstads kommun inte längre kommer att bidra till en riksangelägenhet som i stort sett samtliga kommuner bidrar till. Det skulle även innebära att kommunen inte får en årlig grundersättning om fem pris basbelopp och möjligheten till att söka projektmedel från Länsstyrelsen upphör. Att säga upp ingånget avtal gällande ensamkommande barn skulle få stora konsekvenser. Nämnas bör även att Sveriges kommuner inte längre kan säga nej till att ta emot ett anvisat ensamkommande barn. Om avtalet ändå skulle sägas upp skulle det innebära att kommunen inte längre kan ha något inflytande över vilka barn som kommer, när de kommer och i vilken takt. Kommunen skulle således kunna bli tvungen att ta emot både pojkar och flickor i alla olika åldrar utan att egentligen ha någon förberedelse för detta. Ekonomiskt skulle det innebära att verksamheten skulle gå miste om 5 kr årligen i form av statligt stöd. Pengar som är avgörande för att kunna ge dessa ungdomar bästa tänkbara integration och etablering i vårt samhälle. Förslag till beslut -Att Kommunstyrelsen avslår Inge Sandens (SD) motion. Båstad, 215-5-19!.!?:::- Enhetschef 28

BASTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 215-5-27 17 av 22 281 Sida Ärende: 27 KS 126 Dnr KS 272/215-38 Medborgarförslag- Simhall i kommunen Beskrivning av ärendet Medborgarförslag har inkommit från Anders Hedlund i Båstad. Anders föreslår att Båstads kommun övertar Ängelholms kommuns temporära stålbassäng när deras nya badhus har blivit klart. Han hänvisar till JV9:s gamla lokal i Grevie som lämplig placering. Anders anser att Båstads kommun gärna vill associera sig med friskvård och hälsa och att det då är en självklarhet att kommunen erbjuder sina invånare en simhall. Grevie är centralt placerad i kommunen, det finns många parkeringsplatser vid JV9 och närhet till busshållsplats. Kostnaderna kan motiveras genom att kommunen får en friskare befolkning och barn/ungdomar får en meningsfull fritidssysselsättning. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från administratör Mia Lundström daterad 215~5-5, bilaga. Inkommet medborgarförslag 25-2-2, bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Med hänvisning till svaret i tjänsteskrivelsen beslutar kommunfullmäktige att inte bifalla medborgarförslaget. Justerandes signaturer Utdragsbestvrkande 281

BÅSTADS KOMMUN Teknik & service Tjänsteskrivelse 282 1 (2) Datum: 215-4-7 Handläggare: Mia Lundström Dnr: KS 272/215-38 Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Teknik & service Bilagor till tjänsteskrivelsen: Medborgarförslag från Samråd har skett med: Ängelholms kommun, Peter Björkqvist Fastighetsingenjör Mia Lindell Simhall i Båstads kommun Bakgrund Medborgarförslag har inkommit från i Båstad. Anders föreslår att Båstads kommun övertar Ängelholms kommuns temporära stålbassäng när deras nya badhus har blivit klart. Han hänvisar till JV9:s gamla lokal i Grevie som lämplig placering. Anders anser att Båstads kommun gärna vill associera sig med friskvård och hälsa och att det då är en självklarhet att kommunen erbjuder sina invånare en simhall. Grevie är centralt placerad i kommunen, det finns många parkeringsplatser vid JV9 och närhet till busshållsplats. Kostnaderna kan motiveras genom att kommunen får en friskare befolkning och barn/ungdomar får en meningsfull fritidssysselsättning. Aktuellt Ängelholms kommun köpte in en stålbassäng, 25 x 12,5 m och hyr Willys gamla lokaler. I dessa lokaler har de byggt ett hus, Simmarnas hus, där de har simbassängen, omklädningsrum, duschar mm. Investeringskostnaden för detta uppgick till 18 mkr. Driftskostnaderna för anläggningen ligger på ca 6,6 mkr /år. Ängelholms kommun planerar att inviga sitt nya badhus i oktober 216. Kommunen har två simklubbar och tiderna i det nya badhuset kommer inte att räcka, varför Simmarnas Hus, med stålbassängen, förmodligen blir kvar. Vård & omsorg planerar att ha vissa delar av sin verksamhet i JV9:s lokaler i Grevie. Båstads kommun har inga lediga kommunala fastigheter som skulle passa som simhall. Det är viktigt att undersöka grundförhållandena i lämplig fastighet eftersom stålbassängen fylld med vatten väger mycket. Övervägande/framtid Det skulle kunna föras ett resonemang om att med en annan lösning uppföra ett badhus inom kommunen. Vid en bedömning om det är aktuellt att uppföra ett badhus måste det även göras utifrån ett omgivande perspektiv. Där kan vi konstatera att det finns ett modernt och stort badhus i Halmstad, ett modernt badhus i Laholm och det kommer att byggas ett modernt och 15511 \fel! talet kan inte representeras t angivet format.\lw 282

283 2 (2) stort badhus i Ängelholm. Konkurrensen om badgästerna är hård och oavsett var vi skulle placera ett badhus i Båstads kommun så kommer antingen södra eller norra sidan av kommunen att ha närmare till ett "bättre och större" badhus än det som finns inom den egna kommungränsen. Ett enkelt badhus kostar ca 2 mkr att uppföra och ca 6 mkr i drift. Kostnaden är orimlig i förhållande till hur många som kommer att nyttja badhuset. Medborgarförslaget är inte möjligt då förslaget inte är praktiskt genomförbart eftersom bassängen i Ängelholm inte är till salu samt att det finns annan planering för lokalen i Grevie. Förslaget som sådant avslås i sin helhet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Med hänsyn till svaret i tjänsteskrivelsen beslutar kommunfullmäktige att inte bifalla medborgarförslaget. Båstad 215-5-5 Mia Lundström Administratör 283

284 Medborgarförslag Bf\ STAD~. '. )1i1MIJI\! l<ommu 1.::yrel::c, 11 215-2- 2 Dnr.... ~... ~~~ Båstad kommun sakar en simhaii ; ~~h ~~~i'i'l~t.dfufd~: även en simklubb. Med detta faktum, anser jag att det vore ett ypperligt tillfälle att Båstad kommun övertog den temporära stålbassängen, som Ängelholms simklubbar nu simmar i, i väntan på att deras nya simhall ska bli klar. Att simundervisning är viktigt verkar de flesta politiker vara överrens om, då överlämningen av Torekovs bassäng har diskuterats i kommunstyrelsen. Båstad kommun vill gärna associera sig med friskvård och hälsa och är det då inte en självklarhet att kommunen erbjuder sina medborgare en simhall. Då Båstad kommun inte har någon simklubb som kan driva frågan, ser jag det som en skyldighet att kommunen erbjuder sina medborgare en simhall och inte hänvisar till att man kan bada/simma i havet under två sommarmånader. Då N9:s lokaler står tomma i Grevie, och hemtjänsten inte verkar vara positiva till att flytta dit, anser jag att denna lokal kunde vara perfekt att placera stålbadet i. Platsen är centralt i kommunen, det finns många parkerings möjligheter och 5m till närmaste busshållplats. Kostnaderna för en simhall kan lätt motiveras med att man får en friskare befolkning och barn och ungdomar får en meningsfull fritidssysselsättning! Att kommunen i och med det nya asylboendet kommer få många nya medborgare, som sannolikt inte kan simma är även en bidragande orsak till att man bör rösta för en simhall i kommunen. U~,'.,~, l fe_~ 284