Natur för alla! UTOMHUSPEDAGOGIK FÖR SFI OCH IVIK ETT ARBETSSÄTT 2008-2009



Relevanta dokument
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Aktiva Ute Malmö Naturskola

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Konstverket Air av Curt Asker

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Utveckla din IT- kompetens

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Kvalitet på Sallerups förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Plan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Verktyg för Individanpassad SFI

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Kommentarer till kvalitetshjulet

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

IT-strategi. Essviks skola 2015

Broar på Hästhovens förskola

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Arbetsplan 2015/2016

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Skolledarkonferens september 2016

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Linköpings naturskola

Projektrapport-ITiS Spängerskolan


Hållbar utveckling för barn & unga

S K V A L I T E T S G A R A N T I

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Vår verksamhet under läsåret

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Handlingsplan GEM förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Digitala Minnen. Luleå kommun

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Barn och unga för en hållbar utveckling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Tyck till om förskolans kvalitet!

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Karlshögs Fritidshem

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Matematik ute ett nytt rum för lärande

UTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet

Ett år med satsningar på matematik

Statens skolverks författningssamling

Årsberättelse

Skola för hållbar utveckling

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Hållbar utveckling för barn & unga

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

KURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Att leda en förskola med teknisk profil

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Skogskunskap med LRF. Studiehandledning

Wifi: CLARION CONNECT

Den hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift

IT-plan för Förskolan Äventyret

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Transkript:

Natur för alla! UTOMHUSPEDAGOGIK FÖR SFI OCH IVIK ETT ARBETSSÄTT 2008-2009

Projektansvariga: Malmö Naturskola/Pedagogiska centralen, Utbildningsförvaltningen, Malmö stad Kontaktperson: Josefine Gustafsson och Kajsa Högfeldt e-post: josefine.gustafsson@malmo.se kajsa.hogfeldt@pub.malmo.se Telefon: 040-343689 eller 0708-84 11 16 Organisationsnummer: 212000-1124 Rapport för projektet Natur för alla! - Utomhuspedagogik inom SFI och IVIK metodutveckling Projektet genomfördes med stöd från Miljöanslaget, Miljöförvaltningen, Malmö stad Layout: Emma Pålsson

Innehåll Bakgrund Sidan 4 Metod/arbetssätt Sidan 5 Resultat Sidan 6 Utvärdering Sidan 8 Hur går vi vidare Sidan 10 Bilagor Artiklar ut Grön Stad och Edico

Bakgrund Malmö Naturskola var 2002 med och organiserade en rikskonferens här i Malmö. Den hette Biologisk mångfald möter kulturell mångfald och initierades av Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Efter det blev vi 2004 ombedda att vara med i uppstarten av ett nationellt nätverk kallat Mångfald i Närnatur, MINNA. Nätverket består av forskare och aktörer inom området. Sedan fick vi ansvar för att ta Får man grilla här -utställningen (ett projekt initierat av Kristanstiad museum) till Malmö. Då såg vi vår chans att testa att vara ute med både SFI (svenska för invandrare) pedagoger och deras grupper samt med IVIK (introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare 16-20 år) pedagoger och deras elever. Vi arbetade 2007 enligt följande modell: 1. Naturskoskolans personal besökte en IVIK / SFIgrupp i klassrummet för att berätta om allemansrätten, naturen i och runt Malmö samt förbereda inför utflykten. 2. Några dagar senare genomförde vi en vandring i Klagshamnsuddens olika naturtyper. Detta samarbete var lärorikt och roligt. Lärare och elever/deltagare blev medvetna om hur enkelt det var att ta sig med stadsbuss till Klagshamn. Vi träffade några elever vid senare tillfällen och de berättade att de tagit sig dit på egen hand efter besöket. För att samla våra erfarenheter och utveckla en metod/ett arbetssätt sökte vi pengar från miljöanslaget 2008. En ny idé vi ville prova var att ha ett medvetet arbete med bilder (se bilaga artikel Edico). Vi ville också jämföra speciellt tre olika grupper elever/deltagare, med olika lång skolgång bakom sig. Detta för att bättre anpassa arbetssättet och kunna jämföra och utvärdera erfarenheterna och sedan sprida vidare de förmodade goda erfarenheter av att jobba med utomhuspedagogik med SFI kursdeltagare och IVIK elever. 04 NATUR FÖR ALLA

Metod/arbetssätt Metoden är tänkt att stimulera språkutvecklingen och skapa en omvärldsorientering som är svår att åstadkomma enbart i ett klassrum. Förhoppningen är att lärare själva ska bli inspirerade till att använda liknande arbetssätt på egen hand. Metoden har hittills varit att först besöka lärare och elever i klassrumsmiljön och därefter göra en utflykt tillsammans. Fördelen med detta arbetssätt är att eleverna kan få svar på alla sina funderingar före utflykten till naturområdet. T ex om där finns farliga djur, hur långt vi ska vandra mm. Vi har visat bilder från de naturområden i Malmö som vi tänkt besöka. Vi har även introducerat allemansrätten och diskuterat rättigheter och skyldigheter. Detta praktiserar vi på utflykten t ex genom att elda och prata om skyldigheter och rättigheter i samband med det. Det blir också naturligt och intressant att samtala kring likheter och olikheter vad gäller förhållandena i elevernas/deltagarnas hemländer. En ny och medvetet ambitiös del av arbetssättet är att ge elever ansvaret och möjligheten att dokumentera utflykten med digitalkamera. På så sätt kunde vi på Malmö Naturskola få feedback på vårt arbete. Pedagoger såväl som elever/deltagare fick också se ett konkret resultat av sin naturutflykt. Deltagare och elever fotograferade med privata kameror, digitalkameror och videokameror. Dessa bilder, och filmer användes också i undervisningen senare på olika sätt. Se http://www.natur.pedc.se/index.asp?idnr=1986 En fantastisk blogg har skapats och fungerat som en loggbok från utflykterna. Bloggen användes i undervisningen och sporrade språkutvecklingen. Vi på Malmö Naturskola har fungerat som värd för bloggen, http://naturforalla.blogspot.com. Bloggen besöks nu av vänner och familj från hela världen. entrén på Komvux Södervärn och under konferensen i januari 2009. Om målgruppen: Medvetet ville vi som sagt jobba med tre olika grupper eftersom vi förmodade att de hade delvis skiljda behov. Shanti Wittmar som jobbat på liknande sätt i Lindesbergs kommun tipsade också om att dela upp det så. De pedagoger vi valde samarbeta med var de som har dessa tre olika målgrupper: 1. Deltagare med akademisk bakgrund, SFI Komvux Södervärn 2. Deltagare med ingen eller liten skolbakgrund, SFI Lernia 3. IVIK-elever, Frans Suellsgymnasiet OM FORTBILDNINGSMATERIALET Tanken är att filmerna skall kunna fungera som inspiration och ge tips på vilka naturaktiviteter man kan göra samt visa på lättillgängliga naturområden i Malmö och dess närhet. Under höstterminen producerades alltså fyra filmer med de tre olika grupperna görandes olika aktiviteter i tre olika naturområden. Den fjärde filmen handlar om förarbetet och efterarbetet i klassrummet. Filmerna finns tillgängliga på Malmö Naturskolas pedagogiska sida på nätet, Gläntan, www.natur.pedc.se under rubriken Fortbildning filmer. Här finns också de digitala berättelser som pedagogen Nenas Bratts IVIK klass på Frans Suellsgymnasiet gjort. I en IVIK-klass har eleverna gjort personliga och fina bildberättelser/små filmer om utflykten till bonden Per Persson. En del av ett samarbete mellan Malmö Naturskola och LRF. Pedagogen, eleverna och mediepedagogen ägnade mycket tid under hösten 2008 åt skapandet av dessa små filmer. Se http://www.natur. pedc.se/index.asp?idnr=2013 Deltagare på SFI Komvux Södervärn gjorde en stor utställning om Malmös naturområden som visades i NATUR FÖR ALLA 05

Resultat Utvärderat, samlat erfarenheter från våren och hösten 2007 både från Malmö Naturskolas personal och SFI/IVIK pedagogerna. Kurser i digitalt berättande för SFI- och IVIKpedagoger och elever som PC:s mediepedagog höll före sommaren 2008 och i augusti 2008 samt för IVIKeleverna under hösten 2008. Vi har utvecklat, dokumenterat och spridit ett utomhuspedagogiskt arbetssätt till pedagoger inom svenskundervisning för invandrare, SFI och Introduktionskurs för invandrare elever, IVIK. Vi har producerat ett fortbildningsmaterial för lärare till målgruppen nya svenskar. Det finns tillgängligt på Naturskolans pedagogiska sida Gläntan (4 st filmer a 5minuter, blogg, elevernas digitala berättelser, länkar mm.). Se http://www.natur.pedc.se/index. asp?idnr=1986 Cirka 100 ungdomar och vuxna med utländsk bakgrund har fått del av Malmös natur som de troligtvis inte skulle fått annars. Nyanlända svenskar har alltså fått möjlighet att inspireras till en mer aktiv fritid genom att man känner till allemansrätten och att man känner till närliggande naturområden. Eleverna har fått kommunicera om naturen och naturens samband på svenska. Vi har gett exempel på språkövningar, ordlistor och andra övningar som pedagogerna kan använda ute. Viktiga språkövningar för fortsatta studier inom t ex naturvetenskapliga ämnen. Kanske har vi inspirerat till fortsatta naturvetenskapliga studier, särskilt för gruppen IVIK med NO som specialval. Vi har upplyst om och praktiserat innebörden av begrepp som allemansrätt och biologisk mångfald. Miljömedveten hos målgrupperna har ökat genom att vi tittat på exempel på naturvård och diskuterat vikten av biologisk mångfald. Detta som ett led i arbetet med en långsiktig hållbar utveckling. Vi har sett till att SFI/IVIK pedagoger och deras elever upplevt och fått information om tre närliggande naturområden (Klagshamns udde, Käglinge naturområde och Vombs fure). Både genom exkursioner med Malmö Naturskola och via vår sida på nätet Gläntan www.natur.pedc.se. Vi har under året vidareutvecklat samarbetet mellan Malmö Naturskola, Pedagogiska centralens mediepedagog och IVIK- och SFI-pedagogerna i Malmö. 06 NATUR FÖR ALLA

Vi har även haft samarbete med två pedagoger från Malmö museer inom projektet SKI (språk kultur identitet). Vi har samarbetat med forskarna Pernilla Ouis och Ebba Liesberg Jensen från Urbana studier på Malmö högskola. De var bland annat med på en av utflykterna till Käglinge och ska intervjua deltagarna från SFI Komvux Södervärn om deras friluftsvanor. Vi har genom projektet försökt stimulera till ökad hälsa! Genom t ex kunskaper om allemansrätten visade vi på möjligheter till en stimulerande fritid i naturområden i Malmös närhet. Detta kan, vet vi, i sin tur ge bättre fysisk och psykisk hälsa. Konferens 15 januari 2009 för 100 deltagare. Deltagarna var SFI- och IVIK- pedagoger och andra intresserade. Se dokumentation http://www.natur. pedc.se/files/natur_för alla_10_feb.pdf Fortbildningsträff för alla IVIK-mentorer (cirka 20 personer) februari 2009 Genom projektet har Malmö Naturskola nått en del föräldrar och släktingar till de elever vi annars träffar. På så sätt har chansen ökat att hela familjer börjar känna sig hemma i och får möjlighet att utnyttja Malmös natur. En stor utdelning för oss på Malmö Naturskola har varit att få del av elevernas/deltagarnas kunskaper och erfarenheter. För övrigt har alla som varit med i projektet delat med sig av sina erferenheter och kunskaper på ett mycket lärorikt och spännande sätt. Vi har hållit föreläsning om projektet på Friluftsrådets tankesmedja i Sånga Säby mars 2009, MMM dagarna i mars 2009, Skolbibliotekskonferensen Malmö april 2009 och på Mångfaldskonferensen i Malmö april 2009. Tidningarna Edico och Grön stad har publicerat artiklar om projektet, se bilaga. NATUR FÖR ALLA 07

Utvärdering Samarbetet både med pedagoger, deltagare och elever har fungerat mycket bra. Naturskolans roll har till stor del bestått av samordning och handledning och att hålla i produktionen av de fyra filmerna. För Naturskolans personal har det varit mycket positivt att få följa samma grupp under så lång tid. En svårighet var att projektpengarna bara fanns tillgängliga till 081231 medan projekttiden löpte från 080301-090301. Det var ett hinder att inte ha några medel till planerad konferens och kurser för tiden 090101-090301. SKILLNADER I ARBETSSÄTT FÖR DE OLIKA GRUPPERNA Vi märkte att det som skiljde de olika grupperna från SFI Lernia och SFI Komvux Södervärn åt var studievana. Detta gällde även för de olika IVIK klasser som var med i projektet. För de som hade studievana var det viktigt att vi från vår sida berättar om möjligheterna med att ha undervisning ute eftersom deltagarna har målet att klara SFI så fort som möjligt. Det var också extra viktigt att vara lyhörd för deltagarnas/elevernas egna initiativ. Diskussionen var central och vi kunde diskutera även abstrakta ämnen. Ordlistor efterfrågades och användes flitigt. För de som hade bristfällig eller ingen studievana fanns ett motstånd mot att skriva och läsa. Bilder var därför mycket viktigt i både för- och efterarbetet. Att informationen var tydlig och konkret före utflykten kan inte nog poängteras. Detta för att deltagarna ska känna sig trygga nog att våga följa med på utflykten. Ute i fält är det viktigt att prata om det man ser just nu. Annars är det lätt att det blir missförstånd. Repetition efteråt är också väldigt viktigt. De frågor som ställdes var: Vad är bra med att jobba utanför klassrummet? Vad fungerar bättre i klassrummet? Vad tror du att eleverna har lärt sig som de inte skulle lärt sig om det inte varit för projektet? Vad har du lärt dig av projektet? Kommer du/ni använda ett likande arbetssätt, dvs lämna klassrummet, använda digitalkamera och jobba med bilder etc, framöver? Tror du/ni att deltagarna/eleverna kommer göra egna utflykter till de områden vi besökt under projektet? Vad kunde varit annorlunda i projektet? Här följer en kort sammanfattning av intervjuererna: Som en fördel med att jobba utanför klassrummet framhöll alla pedagoger att kursdeltagarna/eleverna samtalar mer både med varandra och med lärarna när man är utomhus. Andra synpunkter som framkom var att det stärker sammanhållningen i gruppen, att sinnesintrycken underlättar och förstärker inlärningen av nya ord och begrepp och att det är avstressande att vara i naturen. Däremot tyckte de flesta att det är svårare att samla gruppen och att hålla koll på om alla förstått när man är utanför klassrummet. Diskutera, läsa och skriva upplevdes också som enklare i klassrumsmiljön. Flera av de intervjuade framhöll att det är viktigt med växelspelet mellan inne och ute. Ut och samla intryck och inspiration - in och bearbeta och reflektera. VAD TYCKTE PEDAGOGERNA? Som avslutning på projektet djupintervjuades alla pedagoger under en halvtimme. Intervjuerna gjordes av Josefine Gustafsson på Malmö Naturskola. De spelades in med mp3-spelare och nedtecknades sedan ord för ord. (De nedtecknade intervjuerna samt mp3- filerna finns hos Malmö Naturskola). 08 NATUR FÖR ALLA

Ett av de viktigaste resultaten av projektet tyckte nästan alla var att kursdeltagarna/eleverna fått lära känna platser som de flesta av dem aldrig skulle besöka på egen hand, de har fått uppleva att naturen inte bara är park och hav och att man kan vara ute i alla väder. Detta har också lett till att de lärt sig ord för många företeelser och begrepp som de annars inte skulle ha kommit i kontakt med. Någon framhåller hur viktigt det är för dem som vill fortsätta med naturvetenskapliga studier att ha referenser till olika naturtyper, att t ex ha upplevt skillnaden mellan en lövskog och en barrskog. Blogg och digitalt berättande har för många varit nya sätt att kommunicera. Att kunna dela med sig av sina upplevelser till släkt och vänner i andra delar av världen har gett extra motivation i skolarbetet. För egen del uppskattade pedagogerna att ha fått besöka nya platser och att ha fått tips på vad man kan göra med klassen ute. Man har fått träna på att åka ut och upptäckt att det inte är så svårt. En av pedagogerna berättar hur hon på allvar insett hur inspirerande det är för kursdeltagarna att själva få fotografera och bidra med material till skolarbetet. Många arbetar redan på ett liknande sätt och alla säger att de kommer att fortsätta att använda naturen och närmiljön i sin undervisning. Man kommer också i ökad omfattning låta eleverna själva fotografera och dokumentera. Alla tror att åtminstone en del av kursdeltgarna/ eleverna kommer att återvända till de platser vi besökt. Det gäller främst de områden man kan nå med stadsbuss. De pedagoger som jobbar med de språksvagaste grupperna tror att ganska få kommer att återvända. De flesta skulle säkert vilja men hindras av att man t ex upplever det som komplicerat att åka buss. De problem man upplevt inom projektet har främst att göra med tidsbrist. Arbetet med bloggen tex har tagit längre tid än man räknat med. En av pedagogerna träffar bara sin grupp en gång per vecka och har haft svårt att hinna med efterarbetet. Några klasser har haft dålig tillgång till datorer. Många tycker att det varit bättre om de flesta av utflykterna gjorts tidigare under hösten. Man hade också gärna velat träffa de andra pedagogerna någon gång under projektet för att utbyta erfarenheter. NATUR FÖR ALLA 09

Hur går vi vidare? Projektet har varit uppskattat bland både pedagoger och kursdeltagare respektive elever. Projektet kommer leva vidare hos SFI/IVIK pedagogerna såväl som i vår verksamhet på Malmö Naturskola på olika sätt. Till exempel har pedagoger på Lernia åka ut med sina nya grupper under våren 2009. Detsamma gäller de andra pedagogerna som varit med i projektet. Ett pilotprojekt kallat Ute tillsammans är nyss påbörjat. Pilotprojektet är tänkt att mynna ut i att föräldrar som läser SFI och barn som går i förskolan deltar i utomhusundervisning tillsammans. Fokus kommer ligga på språkutvecklingen. Initiativet som kommer från Malmö Naturskola, är en del av Malmö stads satsning på hållbart lärande. Josefine Gustafsson på Malmö Naturskola driver det och ett samarbete med Malmö högskola är påbörjat. Tack till Eleverna på IVIK Frans Suellsgymnasiet. Deltagarna på SFI Komvux Södervärn och på SFI Lernia. Pedagogerna från SFI Lernia Maria Zietkiewicz och Adrian Povrzenic, från SFI Komvux Södervärn Anne Dahlin och Britt-Marie Åsard, från Frans Suellsgymnasiet IVIK Eva Månsby, Nena Bratt och Fredrik Norberg. Mediepedagogen från Pedagogiska centralen Ina Alm. Malmö Naturskola kommer jobba fördjupat med en ny grupp pedagoger från Iris Hadar (deltagare är synskadade och hörselskadade) och Introrehab Komvux Södervärn (deltagare med post traumatiska stress syndrom). Pedagoger hörde av sig efter konferensen och önskade ett sådant samarbete. En kurs för SFI/IVIK pedagoger kommer ges under hösten 2009. De moment vi kommer att ta upp under kursen baseras på erfarenheter gjorda under projektet och anknyter till filmernas teman. Vårt samarbete kring lantgårdsbesöken (samarbete med LRF) kommer att ha IVIK elever som en av sina målgrupper under hösten 2009. IVIK-eleverna som Fredrik Norberg på Frans Suellgymnasiet leder har under våren 2009 deltagit vid förändringen av en förskolegård på Fosiedals förskola tillsammans med oss på Malmö Naturskola. De fotograferade och har påbörjat ett nytt samarbete med Ina Alm, mediepedagogen på pedagogiska centralen, för att göra digitala berättelser om sina upplevelser. 10 NATUR FÖR ALLA

Bilaga 1 Ur Grön stad nr 1 2009 NATUR FÖR ALLA 11

Bilaga 2 Ur Edico nr 1 2009 12 NATUR FÖR ALLA

NATUR FÖR ALLA 13

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Pedagogiska centralen Malmö Naturskola Besöksadress Rönnbladsgatan 1B Postadress 212 16 Malmö Telefon 040-34 36 89 Fax 040-34 36 94 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se naturskolan@pub.malmo.se Rapport för projektet Natur för alla! - Utomhuspedagogik inom SFI och IVIK metodutveckling