Kallelse/föredragningslista 217-3-22 Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 3 mars 217, kl. 9: 17: Hålltider: Kl. 9. 11. Gruppmöten Kl. 11. 12. Sammanträdet börjar Fastighetsinvesteringsbehov 217-227 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Kl. 13. Plats: Fortsatt sammanträde Regionkontoret (Lokal: Kungsängen) Föredragningslista Nr Ärenden 32/17 Justering Dnr Beslutsärenden 33/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen 217 VS217-32 34/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport VS217-2 35/17 Månadsrapporter för februari 217 VS217-1 36/17 Fastighetsinvesteringsbehov 217-227 för vårdstyrelsens verksamhetsområde underlag till investeringsplan VS217-42 37/17 Internkontrollplan för vårdstyrelsen 217 VS217-45 38/17 Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala VS216-21 39/17 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården VS217-4 4/17 Förslag tilläggsbeslut verksamhetsuppdrag 217 reviderade indikatorer VS216-167
Kallelse/föredragningslista 217-3-22 41/17 Slutrapport om projektet Kultur för att främja hälsa VS216-58 42/17 Redovisning av regionstyrelsen utredning rörande Cosmic-avbrottet VS216-151 43/17 Initiering av tung dental utrustning VS217-38 44/17 Avtal Närvårdsenheten Östhammar VS217-16 45/17 Anmälan av delegationsbeslut VS217-3 46/17 Anmälan av inkomna skrivelser VS217-11
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-27 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträde som redovisas i bilaga till ärendet Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 3 mars 217. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se Dnr VS217-32
Kallelse/föredragningslista 217-3-22 Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 3 mars 217, kl. 9: 17: Hålltider: Kl. 9. 11. Gruppmöten Kl. 11. 12. Sammanträdet börjar Fastighetsinvesteringsbehov 217-227 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Kl. 13. Plats: Fortsatt sammanträde Regionkontoret (Lokal: Kungsängen) Föredragningslista Nr Ärenden 32/17 Justering Dnr Beslutsärenden 33/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen 217 VS217-32 34/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport VS217-2 35/17 Månadsrapporter för februari 217 VS217-1 36/17 Fastighetsinvesteringsbehov 217-227 för vårdstyrelsens verksamhetsområde underlag till investeringsplan VS217-42 37/17 Internkontrollplan för vårdstyrelsen 217 VS217-45 38/17 Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala VS216-21 39/17 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården VS217-4 4/17 Förslag tilläggsbeslut verksamhetsuppdrag 217 reviderade indikatorer VS216-167
Kallelse/föredragningslista 217-3-22 41/17 Slutrapport om projektet Kultur för att främja hälsa VS216-58 42/17 Redovisning av regionstyrelsen utredning rörande Cosmic-avbrottet VS216-151 43/17 Initiering av tung dental utrustning VS217-38 44/17 Avtal Närvårdsenheten Östhammar VS217-16 45/17 Anmälan av delegationsbeslut VS217-3 46/17 Anmälan av inkomna skrivelser VS217-11
2 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-21 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-2 Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområden. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 217 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
217-3-19 Dnr xxx Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport mars 217 Patientlagen har inte fått tillräckligt genomslag men det finns goda exempel Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 215 med syftet att stärka och tydliggöra patientens ställning. Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp införandet och effekterna av patientlagen och har publicerat slutrapporten Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 214 217. Rapporten visar att patientens ställning inte har stärkts sedan patientlagens införande. Några förklaringar är att vården inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att patientlagen ska få genomslag. Även insatserna från nationell nivå har varit otillräckliga. De flesta av bestämmelserna har gällt sedan länge enligt andra lagar och patientlagen i sig är inte tillräckligt tydlig och kraftfull. Patientens rättsliga ställning är därför fortfarande svag. Myndigheten menar att det krävs ytterligare åtgärder av både regering och huvudmän för att möta intentionerna med lagstiftningen. Att stärka patientens ställning och möjligheterna till delaktighet är ett viktigt mål i sig. Men det är också en strategi för att möta utvecklingen med en ökad förekomst av kroniska sjukdomar och ökad ojämlikhet i hälsa. En starkare ställning för patienten är inte en kostnad utan en del av lösningen på vårdens utmaningar. Här hittar ni rapporten http://www.vardanalys.se/rapporter/217/lag-utangenomslag/ Det finns ändå goda exempel på verksamheter där arbetssätten blivit mer personcentrerade. Ett sådant exempel finns inom psykiatrin i Stockholm http://norrastockholmspsykiatri.se/om-oss/press/aktuellt/helarsrapport-fran-sjalvvaldinlaggning-vid-emotionell-instabilitet/. Det finns liknande exempel i Östergötland http://www.regionostergotland.se/om-regionen/pressrum/nyheter/sjalvvald-inlaggning-harminskat-akuta-inlaggningar/. Även inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset har den typen av arbetssätt införts. Det handlar om patienter som har tider för planerad inskrivning på Affektiv heldygnsvård för att undvika akuta inskrivningar. Det blir mycket intressant att följa! Psykiatrin utvecklar även brukarmedverkan i ledningsarbetet och i förbättringsarbetet. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (4) Vi behöver bli bättre på att hålla samman vården för våra äldre Socialstyrelsen publicerade en rapport nu i veckan http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/257/217-3-8.pdf. Enligt rapporten är Begreppet sammanhållen vård och omsorg är komplext. Det kan beskrivas som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför. Flertalet av dem med komplexa behov är äldre. I många kommuner pågår en satsning på att främja och stimulera ett aktivt och hälsosamt åldrande och i Region Uppsala satsar vi på utvecklade former av mobila närvårdsteam och närvårdsplatser. Trots detta så finns fortfarande en förbättringspotential! Ett sätt att belysa utmaningarna med en effektiv och säker vård- och omsorgsprocess är att mäta andelen utskrivningsklara personer över 65 år som vistats på sjukhus. Utskrivningsklara minskade något 216 jämfört med 215 men ligger fortfarande på en allt för hög nivå utifrån ett patientsäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Utskrivningsklar slutenvård (dagar i medeltal) 8 7 6 5 4 3 2 1 7,6 7,39 7,11 214 215 216
3 (4) Per kommun ser det ut så här: Om vi utgår från individens perspektiv är det angeläget att verksamheter inom kommun och landsting samordnas på ett bättre sätt jämfört med idag. Den här typen av data kan vara en del i ett underlag i ett gemensamt analysarbete för att på så sätt se hur vi gemensamt utvecklar vården för äldre så att den blir så säker och effektiv som möjligt. Hälsa och habilitering håller samman ett projekt som syftar till att vi kan arbeta mer effektivt med att säkra och effektiva utskrivningsprocesser. Inom ramen för arbetet pågår även arbete för att nyttja data på ett bättre sätt i uppföljning och som grund för förbättringsarbete. När det gäller samverkan mellan landsting och kommuner finns en intressant rapport om Co-operative-Councils från England som vi kan ta lärdom av i det fortsatta arbetet! http://www.councils.coop/wpcontent/uploads/217/3/ccin-collaborate_co-operative-councils_places-report_final.pdf Vi kan också ta lärdom av vad andra landsting och kommuner gör när vi arbetar vidare med uppdraget att ta fram målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. Det finns flera landsting som just nu arbetar med fokus på att utveckla primärvård och den nära vården brett. Ett exempel är VGR:s utvecklingsarbete där både utveckling av nära vård och nivåstrukturering ingår. http://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/217/3/vastra-gotalandsregionen-vill-gora-omsjukvarden-/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter Förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund (NRF) beslutade i mars 216 att initiera ett projekt med syfte att komma med förslag på den fortsatta utvecklingen av primärvården i den norra sjukvårdsregionen. Vi kan följa arbetet via Mats Brännströms blogg http://www.norrlandstingen.se/rapport-primarvard-i-fokus/
4 (4) Vi kommer även att träffa Anna Nergårdh (tidigare biträdande landstingsdirektör i SLL) som har utsetts till nationell utredare/samordnare. Uppdraget är en fortsättning på förslagen i Effektiv vård. http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/217/3/dir.21724/
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-3-2 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn 18-611 6 75 E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-1 Vårdstyrelsen Månadsrapport för februari 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Uppdra till Primärvårdsdirektören att återkomma till styrelsen med åtgärder för förbättrad tillgänglighet samt en ekonomi i balans. Ärendebeskrivning Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas med problem att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos samtidigt som Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Primärvårdens ekonomiska prognos är försämrad jämfört med budget. Primärvårdens produktion för januari och februari når inte upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år. Detta gäller såväl för läkarkontakter som övriga kontakter. När det gäller tillgänglighet är framförallt tillgänglighet till läkare inom 7 dagar försämrad jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har minskat med 3,5 årsarbetare jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar redan nu för ett ekonomiskt underskott vid årets slut vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Folktandvården producerar över budget och föregående års utfall såväl för allmäntandvård som specialisttandvård. Ökningen gäller främst barn och Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) friskvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Patienttrycket är högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Hälsa och habiliterings produktion ligger så här långt under budget både för läkarbesök och övriga besök. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster vilket påverkar produktionen negativt. Förvaltningen kommer påbörja ett pilotprojekt där ett resursteam bestående av psykolog, kurator och arbetsterapeut inrättas i syfte att förstärka och minska sårbarheten inom habiliteringen. Bilagor Månadsrapport februari 217 för vårdstyrelsens totala verksamhet Månadsrapport februari 217 för Primärvården Månadsrapport februari 217 för Hälsa och habilitering Månadsrapport februari 217 för Folktandvården
Månadsrapport februari 217 Vårdstyrelsen SAMMANFATTNING Förvaltningarna inom vårdstyrelsens ansvar brottas samtliga med problem att rekrytera och bemanna vilket påverkar produktion och tillgänglighet. På total nivå är den ekonomiska prognosen 1 miljon kronor bättre än budget. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos samtidigt som Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Primärvårdens ekonomiska prognos är försämrad jämfört med budget. Primärvårdens produktion för januari och februari når inte upp till budgeterad produktion eller produktionsnivån för föregående år. Detta gäller såväl för läkarkontakter som övriga kontakter. När det gäller tillgänglighet är det framförallt tillgänglighet till läkare inom 7 dagar som är försämrad jämfört med föregående år. Närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har minskat med 3,5 årsarbetare jämfört med föregående år. Förvaltningen varnar redan nu för ett ekonomiskt underskott vid årets slut vilket är kopplat till kostnader vid uppstart av nya vårdcentraler. Folktandvården producerar över budget och föregående års utfall såväl för allmäntandvård som specialisttandvård. Ökningen gäller främst barn och friskvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Patienttrycket är högt vilket gör att det trots en ökad produktion finns köer inom flera områden. Hälsa och habiliterings produktion ligger så här långt under budget både för läkarbesök och övriga besök. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster vilket påverkar produktionen negativt. Förvaltningen kommer påbörja ett pilotprojekt där ett resursteam bestående av psykolog, kurator och arbetsterapeut inrättas i syfte att förstärka och minska sårbarheten inom habiliteringen. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi totalt vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Intäkter enligt tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader Köpt vård Köpt tandteknik och tandvård Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 347 916 73 754 123 194 66 916 32 532-175 495-2 653-3 758-55 81-163 811 17 792 Ack budget 217 347 915 73 754 134 54 68 885 35 533-185 943-21 613-32 35-57 582-164 388 9 264 Ack utfall 216 333 92 72 17 12 543 62 49 28 3-168 389-192 363-27 834-51 4-157 4 19 883 Bokslut 216 2 3 412 432 99 742 328 388 568 228 429-1 6 11-1 21 228-182 575-32 715-1 37 636 37 571 Årsbudget 217 2 87 492 442 523 86 64 412 56 225 374-1 12 643-1 297 734-2 96-345 861-1 21 283 6 54 Årsprog 217 2 87 492 442 523 81 64 412 56 22 374-1 83 85-1 294 135-2 96-345 861-1 32 438 7 337 Budgetavvikelse årsprog -5-5 18 838 3 6-11 156 1 283
2 (6) Efter två månaders utfall bedömer Primärvården att de inte kommer klara budgeten för 217. Prognosen är -5,3 miljoner kronor. Nya vårdcentraler gör att kostnaderna ökar mer än vad förvaltningen budgeterat. Intäkterna för vårdvalet kommer inte nå upp till budgeterad nivå på grund av att produktionen är lägre än budgeterat men samtidigt beräknas kostnaderna för personal att understiga budget på grund av vakanser. Folktandvården och Hälsa och habilitering lämnar oförändrade prognoser. Ekonomi VS egen verksamhet ej förvaltningarna Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 217 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 348-11 -215-27 -74-1 348-1 -223-2 -29-74 -4 2 3-54 -1 29-7 -159-432 -34 2 87-59 -1 373-15 -175-443 -23 2 87-61 -1 372-7 -175-443 -23 2 6 27 7 Efter endast två månaders utfall är avvikelserna små. Ortopedakuten har haft en hög produktion under inledningen av året och kostnaderna beräknas öka. Kostnaderna för övrig primärvård (köpt och såld utomlänsvård samt doskostnader) avviker positivt och är anledningen till att prognosen för årets resultat förbättras till + 7 miljoner kronor. Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 1 311,7 % 19 Förändring 1 31 1 19 Antalet årsarbetare har sammantaget ökat vid de tre förvaltningarna. Vid Folktandvården har antalet medarbetare ökat, medan närvarotiden mätt i årsarbetare inte har ökat mellan jämförelseperioderna på grund av ökad sjukfrånvaro och ökat semesteruttag. Vid Hälsa och habilitering har antal årsarbetare minskat med 4. Vid Primärvården förklarar den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare till stor del det ökade antalet årsarbetare. Tidigare har närvarotiden för ST-läkare registrerats vid Regionkontoret. Jämför man närvarotiden mätt i årsarbetare för läkare exklusive ST-läkare har den minskat med 3,5 årsarbetare vid Primärvården. Den totala sjukfrånvaron för läkare exklusive ST-läkare har ökat jämfört med samma period föregående år, vilket kan vara en av förklaringarna till minskningen i närvarotid. Även ST-läkare vid Primärvården har relativt sett en hög sjukfrånvaro. Vid Primärvården och Hälsa och habiliteringen är utfallet för antal årsarbetare inhyrd personal på samma nivå efter februari som motsvarande period föregående år. Vid Primärvården är det i huvudsak läkare som hyrs in och det är i genomsnitt 14 årsarbetare efter februari och på samma nivå som motsvarande period föregående år. Den totala sjukfrånvaron har ökat för samtliga tre förvaltningar jämfört med samma period föregående år. Det är den längre sjukfrånvaron, 6 dagar eller mer som har ökat. Folktandvården gör bedömningen att den längre sjukfrånvaron minskar på årsbasis.
3 (6) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Primärvården Primärvårdenstillgänglighetmätsutifrån måluppfyllnadgällandevårdgarantibesökinom 7 dagaroch vårdgaranti telefontillgänglighet.måluppfyllnadenför primärvårdeni egenregi gällandevårdgaranti, besökinom 7 dagar, uppgår till 81 procent,vilket är 3 procentenheterlägreän genomsnittet216.motsvarandemåluppfyllnadgällande telefontillgänglighetenuppgårtill 9 procent,vilket är en procentenhethögreän genomsnittet216.den privata primärvårdensmåluppfyllnaduppgårtill 91 procentgällandebådebesök och telefontillgänglighet.jämförtmed 216är måluppfyllnadenför den privataprimärvårdenkvar på sammanivå avseendebesökoch 3 procentenheter lägreavseendetelefontillgänglighet. Tabell: TillgänglighetPrimärvårdfebruari217(egenregi och privat) Diagram:Primärvård(egenregi) Diagram:Primärvård(privat) De privata vårdcentralersominte klarat 87 procenttillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioner och hur manrent praktisktska registreranybesöki Cosmic.
4 (6) Hälsa och habilitering Hälsa- och habilitering redovisar nedanstående måluppfyllnad avseende februari 217. Gällande neuropsykiatriska diagnoser är det 1 patienter som är inbokade inom tidsgränsen, men som ännu inte hunnit fått sitt besök den sista i månaden. Det samma gäller statistiken från Cosmos, de 52 patienter som väntar är inom tidsgränsen. För Närvårdsavdelningen är beläggningen 95 procent på öppna platser vilket hälsa- och habilitering rapporterat utifrån 23 platser öppna på vardagar och 2 platser på helger. Målet är att 26 platser skulle vara öppna i februari, men på grund av sjuksköterskebrist kunde hälsa- och habilitering inte ha fler platser öppna. Hälsa- och habiliterings rutin är också att alltid ha en plats ledig för eventuell inläggning från mobila äldreakuten, vilket gör att det blir svårt att alltid ha fullbelagt oberoende antal öppna platser. Om beläggningen beräknats på budgeterade platser som är 26 öppna platser varje dag, blir beläggningen 81 procent i februari. Folktandvården Folktandvården redovisar att 16 764 patienter fått en fullständig undersökning under januari-februari 217. Av dessa har 95,4 procent fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 94,7 procent en riskbedömning. En annan indikator som Folktandvården redovisar är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent vilket Folktandvården prognostiserar att nå. Tabell Folktandvården: Väntande patienter
5 (6) BILAGOR Årsprognos för vårdstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall 21712172 Budget 21712172 Utfall 21612162 Bokslut 216 Årsbudget Årsprog 217 217 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 347 916 73 754 123 194 5 427 7 485 66 916 316 148 19 156 347 915 73 754 134 54 5 61 8 312 68 885 766 2 844 333 92 72 17 12 543 5 641 6 745 62 49 38 157 15 8 2 3 412 432 99 742 328 4 464 4 138 388 568 5 71 139 142 617 2 87 492 442 523 86 64 33 662 5 371 412 56 4 598 136 743 2 87 492 442 523 81 64 33 662 45 371 412 56 4 598 136 743-5 -5 Summa intäkter 644 311 66 141 616 872 3 794 836 3 974 535 3 964 535-1 Lönekostnader inkl inhyrd personal-171 946 Övriga personalkostnader -3 55 Kostnad fast ersättning -73 754 Köpt vård -2 653 Läkemedel -55 81 Medicinsk service -15 671 Köpt tandteknik och tandvård -3 758 Medicinskt material -7 733 Lokal- och fastighetskostnader -23 823 Trafikkostnader -4 261 Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -139 Avskrivningar/nedskrivningar -2 429-182 211-3 732-73 754-21 613-57 582-17 248-32 35-8 489-24 175-38 26-152 -2 544-166 312-2 77-72 17-192 363-51 4-14 993-27 834-6 57-21 516-39 559-27 -2 54-983 637-22 473-432 99-1 21 228-32 715-15 231-182 575-56 874-138 74-288 36-1 21-15 167-1 77 924-1 59 354-24 719-24 451-442 523-442 523-1 297 734-1 294 135-345 861-345 861-115 462-115 462-2 96-2 96-56 913-56 913-145 962-145 963-244 22-255 177-911 -911-15 491-15 49 18 57 268 3 6-1 -11 155 1 Summa kostnader -626 519-65 877-596 99-3 757 265-3 968 481-3 957 198 11 283 17 792 9 264 19 883 37 571-33 132-338 499-313 97-1 964 778-1 736-4 367-87 -15 864 RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 6 54 7 337 1 283-2 8 527-2 79 244-26 2-26 2
6 (6) Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet februari 217 Ack. utfall 217 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr 347 916 Ack. utfall 217 561 6 235 426 223 3 335 1 78 Ack. utfall 217 157 938 1 551 34 138 6 733 2 148 3 79 121 215 338 Ack. utfall 217 4 135-4 49 293 379 Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 347 916 2 3 412 Ack. budget Utfall helår 217 216 317 5 167 35 417 3 5 9 751 1 686 29 38 2 182 1 375 19 72 54 253 Ack. budget Utfall helår 217 216 162 165 11 669 35 5 6 95 3 117 3 65 17 223 158 942 688 68 712 196 281 4 666 16 56 2 664 4 173 1 289 744 Ack. budget Utfall helår 217 216 5 833-4 167 833 2 499 32 13-3 772 6 138 7 379 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 2 87 492 Budget 217 2 87 492 Prognos 217 1 9 31 2 1 2 5 21 58 5 Budget 217 1 9 33 2 2 2 22 61 1 Prognos 217 1 1 5 72 213 41 7 18 7 21 9 4 2 1 373 Budget 217 1 1 5 72 213 41 7 17 5 21 9 4 2 1 371 8 Prognos 217 35-25 5 15 Budget 217 33-28 2 7 Prognos 217 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård 6 849 15 681 4 351 213 7 834 16 5 4 667 167 48 388 84 271 25 339 99 47 99 28 1 47 99 28 1 Summa 27 94 29 168 158 988 175 175 Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården 9 72 55 176 8 858 9 72 55 176 8 858 53 22 327 84 51 75 58 324 331 51 53 148 58 324 331 51 53 148 Summa 73 754 73 754 432 99 442 523 442 523 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 217 Ack. budget Utfall helår 217 216 Budget 217 Prognos 217 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel 554 113 212 667 267 388 2 591 2 984 1 453 1 866 3 389 24 85 4 1 6 2 33 15 539 4 1 6 2 33 15 539 Summa 879 3 913 33 777 23 469 23 469 19 692 5 674 27 173 6 6 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet
Månadsrapport februari 217 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och habiliteringen har ett balanserat resultat per februari 217. Det totala balanserade resultatet speglar inte balans inom samtliga verksamhetsområden. Inom habiliteringens verksamheter har många enheter vakanta tjänster, detta innebär att förvaltningens två verksamhetsområden Habiliteringen i Uppsala och Habilitering i Länet har positivt resultat samtidigt som produktionen inom Habiliteringen i Uppsala är något lägre än budget. För att komma upp i produktion kommer man att påbörja ett pilotprojekt i form av ett resursteam. Resursteamet kommer att bestå av psykolog, arbetsterapeut och kurator i syfte att förstärka enheterna inom habiliteringen och minska sårbarheten. Inom verksamhetsområdet Särskild vård och integration är resultatet negativt, vilket dels förklaras av lägre intäkter från Migrationsverket för hälsosamtalen till Asyl- och integrationshälsan Cosmos. Verksamhetsområdet har även svårt att rekrytera sjuksköterskor och därför har Närvårdsavdelningen i Uppsala ökade kostnader för inhyrd personal jämfört med föregående år och budget. Flera enheter inom verksamhetsområdet har även inhyrda läkare för att upprätthålla produktionen. Helårsprognosen för förvaltningen är en ekonomi i balans med viss osäkerhet pga. de stora utmaningar som förvaltningens står inför gällande Kungsgärdets lokaler. Problemen gällande lokalerna kommer förmodligen också påverka produktionen under året. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet: Neuropsykiatriska diagnoser Produktion: Läkarkontakter jfr budget Produktion: Övriga kontakter jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall 216 299 1,4 % 4,4 Förändring 34 4,3-4,1
2 (4) Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall 216 5,97 4,8 Förändring, % enheter 1,17 Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 6 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 23 medarbetare, av dessa är 6 medarbetare inte längre sjukskrivna och 12 medarbetare är sjukskrivna på deltid. Årsprognosen är osäker. Jämfört med samma period föregående år är det en markant ökning, 3,7 % i februari 217 mot 1,35 % i februari 216. Årsutfallet för 216 var 2,68 %. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov)1. Målet är att värdet ska öka 217. Ett antal nyckeltal följs också upp. 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 217 är ett delmål. Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 217 är ett delmål.
3 (4) Diagram:Privat primärvårdmedelvärde Kommentarertill tillgänglighetoch kvalitet: De privatavårdcentralersom inte klarat 87 % tillgänglighethar fått ett besökav väntetidssamordnare, för att gå igenomvårdgarantinsdefinitioneroch hur manrent praktisktska registreranybesöki Cosmic. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av produktionsutfall
4 (4) Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av produktionsutfall
Månadsrapport februari 217 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvården har fortsatt ett högt patienttryck och ett bekymmersamt rekryteringsläge framförallt gällande de mer perifert belägna klinikerna. Antalet besök inom Folktandvården har ökat med 3 jämfört med förra året samma period och ligger även högre än produktionsbudgeten för 217. Ökningen gäller främst barn och frisktandvårdspatienter eftersom dessa grupper prioriterats i början av året. Folktandvården ligger i februari under den periodiserade resultatbudgeten vilket till stor del kan förklaras av händelser av engångskaraktär. På helår räknar förvaltningen med att nå det budgeterade resultatet då det skapats förutsättningar att öka intäkterna genom att bereda plats i tidböckerna för fler vuxenpatienter. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, riskbedömning, mål att öka jfr tidigare år Tillgänglighet, planerad vård inom 3 mån, mål 95 % Produktion Allmäntandvård Produktion Specialisttandvård Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (från Excelerator mallen, finns i presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Intäkter enl tandvårdstaxan S:a övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostn S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 66 916 9 546-5 581-3 626-4 465-5 431-1 37 2 322 Ack budget 217 68 885 9 527-52 116-3 119-3 75-5 228-8 54 5 741 Ack utfall 216 62 49 9 329-48 475-3 567-4 158-4 621-9 134 1 781 Bokslut 216 388 568 56 229-288 485-23 76-27 24-29 55-65 77 1 819 Årsbudget 217 412 56 57 322-31 867-25 57-28 28-32 275-66 854 6 54 Årsprog 217 412 56 57 322-31 867-25 57-28 28-32 275-66 854 6 54 Budget-avvikelse årsprog
2 (4) Intäkterna från tandvårdstaxan ligger under budget vilket förklaras av att vi inte tagit emot lika många vuxenpatienter som förväntat. Eftersom Folktandvården i dagsläget ligger bra till med kallelserna av barn och frisktandvårdspatienter öppnar det för att förvaltningens produktion av vuxentandvård kommer att öka för att närma sig budgeten under resten av året. Folktandvården har cirka 6 tkr i poster som ännu inte blivit hanterade i februari. En delförklaring är att det har varit problem med uppkopplingen till Försäkringskassan (tandvårdsstödet). De 6 tkr kommer att förstärka intäkterna under mars månad. Övriga intäkter är i nivå med budget. Personalkostnaderna ligger under budget vilket till stora delar beror på semesteruttag, vakanser och sjukdom. Kostnaderna för köpt tandteknik och tandvård ligger högre än budget vilket kan förklaras av att Folktandvårdens tandläkare gjort fler protetiska behandlingar än vad som varit planerat. Då de ekonomiska marginalerna på dessa behandlingar är goda så är det positivt för ekonomin att dessa åtgärder ökar. Nya filsystem för endodontibehandlingar (rotfyllningar) har köpts in till flera av våra kliniker, därför har vi en högre kostnad för medicinskt material än den ackmulerade budgeten. Kostnaden för medicinskt material väntas plana ut och följa budget resten av året. Den tvingande flytten av Folktandvårdens ledningskontor från lokalerna på Ulleråker till Kungsgatan tynger resultatet för februari. Det väntas komma in mer kostnader för flytten i mars. Folktandvården har underbudgeterat flyttkostnaderna, men då dessa är av engångskaraktär är de hanterbara. Lokal- och fastighetskostnaderna samt framförallt övriga kostnader är därför avsevärt högre än den ackumulerade budgeten för februari. Medarbetare (att fylla i) Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent Ack utfall 217 42,41 Ack utfall 216 Ack utfall 217 Ack utfall 216 6,97 Förändring 41,34 +,26% 5,27 Förändring, % enheter 1,7 Antalet medarbetare har under senare delen av 216 och in i 217 ökat markant inom Folktandvården. Jämfört med februari 216 så är vi 24 huvuden fler i år. Denna förändring syns inte i ökningen av antalet årsarbetare. Detta förklaras förmodligen av den ökade sjukfrånvaron i kombination av ett ökat semesteruttag under perioden. Det är den långa sjukfrånvaron som ökat och en särskild satsning på arbetet med långtidssjukskrivna kommer att göras. För helåret förväntas långtidssjukfrånvaron bli lägre än föregående år.
3 (4) REGION FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Under januari-februari har 16 764 patienter fått en fullständig undersökning. Av dessa har 95,4 % fått en riskbedömning. Motsvarande period 216 fick 94,7 % en riskbedömning. En annan indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 217 är 95 procent vilket vi prognostiserar att nå se bedömning av nuläget och årsprognos. Tabell: Väntande patienter Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 8 1 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med knappt 9 patienter sedan årsskiftet. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,4 månader och spridningen mellan klinikerna är -12 månader. Totalt har FTV cirka 115 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka 63 listade barn är det 49 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom den specialiserade barntandvården, protetik, bettfysiologi och endodonti är 3-9 månader. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen.
4 (4) Årsprognos, tkr Utfall 21712172 Budget 21712172 Utfall 21612162 Årsbudget 217 Bokslut 216 Årsprog 217 Budgetavvikelse Not årsprog 8 858 8 858 8 513 51 75 53 148 53 148 66 916 148 68 885 62 49 157 388 568 9 412 56 412 56 539 669 659 5 146 4 174 4 174 76 461 78 412 71 737 444 797 469 828 469 828 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -48 618-1 963-294 -57-3 626-4 465-5 431-8 122-5 846-1 27-243 -144-3 119-3 75-5 228-6 541-47 86-1 389-281 -51-3 567-4 158-4 621-7 194-279 146-9 34-1 764-976 -23 76-27 24-29 55-53 388-3 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-3 88-1 59-1 828-1 65-25 57-28 28-32 275-54 277-67 -1 497-1 -1 476-111 -1 497-629 -8 95-6 -9 84-6 -9 84 Summa kostnader -74 139-72 671-69 956-433 978-463 774-463 774 2 322 5 741 1 781 1 819 6 54 6 54-6 617-3 17-6 777-39 635-46 494-46 494-1 383-2 167-354 -11 734-13 -13 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar
Dnr PV217-5 Månadsrapport februari 217 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Primärvårdenssammanfattande bedömningefter två månadersutfall är en verksamhetssomuppnårbudgeteradproduktion med92 %. Dettagenomatt det budgeteradevärdetförutsätterfull bemanning,vilket i sin tur inte uppnås. Detta påverkarkortsiktigt bådeutfallet för den rörliga vårdvalsersättningen liksom nivån på lönekostnaderna inklusive inhyrd personal. Den lägreproduktionenän vad sombudgeteratspåverkartillgängligheteni verksamhetenoch då fram för allt tillgänglighetentill läkareinom sju dagar.viss verksamhetupprätthållsför närvarandemed inhyrd personalvilket långsiktigt inte är ekonomisktförsvarbart.beroendepå användningenav inhyrd personalgår tillgänglighetenatt förbättra,men till ett relativt högt pris, varför indikatornmarkeratmedgult nedan.vad avsertelefontillgänglighete n Primärvårdens vårdcentralerså förväntasdennaförbättrasytterligareunderåret. Vad avsermedarbetarnas sjukfrånvaromer än 6 dagarså kan ingenförändringi dagslägetavläsas.detta trots ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete i enlighetmedregionensriktlinjer. Årsprognosenär här markeradmedgult vilket indikerar en stor osäkerhetom sjuktaletsutvecklingunderåret. Det förväntadeekonomiskaunderskottetför verksamhetsåret 217är så här långt kopplattill uppstartenav nya vårdcentraleri Gottsunda,Stenhagenoch Gränbystaden.Det förväntadeunderskottetär en kombinationextrakostnadervid uppstartav verksamhetenoch svårigheteratt till fullo finansieraverksamhetenfullt ut medvårdvalsersättning från startav den nya vårdcentralerna.personalkostnader och övriga kostnaderövergårinitialt vårdvalsersättningen då det tar en viss tid att lista upp det antal listadesomvårdcentralenär bemannadför. Den förstabedömningen217 av det ekonomiskaunderskottetär 5.317tkr. BEDÖMNING AV NU LÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, telefon Tillgänglighet, besök Produktion: Läkarkontakter jfr budget Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Ekonomi (från Exceleratormallen,finns i presentationsmalllis1) Produktion: Övriga kontakterjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent
2 (5) Årsprognos, tkr Vårdvalsersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt mtrl Läkemedel S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 123 22 2 748-83 842-4 154-13 73-21 358-24 951-4 237 Ack budget 217 133 767 21 42-89 896-3 667-15 426-22 449-24 687-1 315 Ack utfall 216 12 543 18 746-79 85-4 234-13 231-19 845-24 55-2 421 Bokslut 216 739 3 127 14-473 642-26 78-9 32-127 84-154 433-6 557 Årsbudget 217 84 92 138 27-533 212-22 -14 331-134 693-148 954 Årsprog 217 799 92 133 27-59 375-27 -14 331-134 693-163 18-5 317 Budgetavvikelse årsprog -5-5 23 837-5 -14 154-5 317 Medarbetare (att fylla i) Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Total sjukfrånvaro, procent 61,26 2,47 14,97 Ack utfall 217 6,7 Ack utfall 216 Förändring 595,54 14,72 15,8 -,11 Förändring, % enheter,36 Ack utfall 216 5,71 Kommentarer till ovanstående tabeller när det gäller Utifrån beräkningsättet av vårdvalsersättningen för januari månad så ger detta ett underskott på 3.1 tkr just för denna månad. Detta på grund av att antalet listade och ersättning per listad för januari månad baseras på december månads antal listade och ersättningsnivån för 216. I och med att förhållandet mellan fast och rörlig ersättning i vårdvalsersättningen gått emot en större andel fast ersättning så blir detta felet större vid detta årsskiftet än tidigare. Felet uppgick mellan 215 och 216 till 8 tkr. Från och med februari månads vårdvalsersättning så utgår detta från antal listade per den 15:e januari och ersättningsnivå 217. I övrigt så beräknar Primärvården att den fasta ersättningen i vårdvalsersättningen kommer att uppnås för året genom den starka befolkningstillväxten i länet och då fram för allt i Uppsala. Den rörliga ersättningen beräknas vara svårare att uppnå i förhållande till budgeterat värde. Att den rörliga ersättningen beräknas vara svår att uppnå beror då på en lägre produktion än beräknat. Detta i sin tur ger lägre personalkostnader än vad en beräknad full produktion medfört. Närvarotid den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare har medfört att närvarotiden ökat med 11,4 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Det redovisad förväntade ekonomiska underskottet 217 är så här långt kopplat till uppstarten av nya vårdcentraler i Gottsunda, Stenhagen och Gränbystaden. Det förväntade underskottet är då en kombination av extrakostnader vid uppstart av verksamheten och svårigheter att till fullo finansiera verksamheten fullt ut med vårdvalsersättning från start av vårdcentralen.
3 (5) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Utifrån de strategiskamålenför tillgänglighetföljs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorernaär andelenpatienter somfår telefonkontakt1 med vårdcentralsammadag samtandelenpatientersom får ett läkarbesök2 inom 7 dagarpå vårdcentral(vid bedömtvårdbehov). Målet är att värdetska öka 217. Tillgänglighet Primärvård i egen regi Vårdgaranti Telefontillgänglighet 9% Vårdgaranti Besök inom 7 dagar 81% Diagram: Liksom föregåendeår så lever Primärvårdenupp till kravetför målrelateradersättningpå 9 % för telefontillgängligheten,medanför tillgänglighettill läkarbesökinom 7 dagarsåuppnåsinte dettakrav. Orsakenär liksom tidigaresvårigheternaatt bemanna medläkarresurservid våra mottagningar.ett arbetepågårlöpandeatt se över Primärvårdensproduktionsplaneringgenomatt arbetamedtidböckernasplaneringoch triageringtill rätt vårdgivarkategoriinom vårdcentralernai enlighetmedprincipenför bästa effektiva omhändertagandenivå BEON. BILAGOR 1. Årsprognos laddasfrån Excelerator(Avvikelser budgetmot prognospå mer än 5 procentalternativt1 mnkr ska notas 2. 1 Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna.bifogad excelmallfylls i och l äggsin i ekonomichefsdatabasen. Sammadagsom patientensökerhjälp för ett hälsoproblemskapatientenfå kontakt medprimärvården.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskakunnafå kontaktmedvårdensammadag.målet för 217 är ett delmål. 2 Bedömervårdpersonalatt det finns behovav att träffa en läkareskapatientenfå en tid inom högstsju dagar,exempelvispå en vårdcentral.vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 7 dagar.målet för 217 är ett delmål.
4 (5) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall 21712172 Budget 21712172 Utfall 21612162 Bokslut 216 Årsbudget Årsprog 217 217 Budgetavvikelse Not årsprog 9 72 9 721 8 87 53 22 58 324 58 324 123 22 7 162 133 767-8 7 994 45 12 543-1 6 445 739 3-61 38 136 2 792 84 92-5 48 461 2 7 799 92-5 43 461 2 7 3 867 2 886 3 441 33 17 28 835 28 835-5 -5 Summa intäkter 143 77 154 89 139 289 866 44 943 19 933 19-1 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar -86 919-1 77-24 -21 358-13 73-1 673-12 467-1 345-91 814-1 748-3 -22 449-15 426-1 924-13 197-9 2-82 947-1 136-2 -19 845-13 231-1 59-12 28-1 599-492 469-7 953-25 -127 84-9 32-12 598-74 588-64 629-544 838-1 375-2 -134 693-14 331-11 543-79 183-54 847-527 -9 375-2 -134 693-14 331-11 543-79 183-69 -47-394 -32-528 -32-38 -2-2 392-191 -3 171-191 -3 171 17 838 1-14 153-148 8-156 124-141 71-872 961-943 19-938 57 4 683-4 237-1 315-2 421-6 557-5 317-5 317-13 91-11 4-11 259-59 577-58 133-63 45-186 -1 367-433 -2 57-8 2-8 2 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 1 1 2 2 3 Noter: 1. Primärvården budgeterar för full bemanning. Vid vakanser sjunker både produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. 2. Primärvården budgeterar för full bemanning. Vid vakanser sjunker både produktionsintäkter och lönekostnader i förhållande till budgeterat värde. 3. En anpassning till faktiskt värde i bokslut 216 samt förväntade engångskostnader i samband med uppstart av tre nya vårdcentraler under året.
5 (5) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 217 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-3-22 Avd ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn 18-611 6 75 E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS217-42 Vårdstyrelsen Fastighetsinvesteringsbehov 218-227 för vårdstyrelsens verksamhetsområde underlag till investeringsplan Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Ställa sig bakom förvaltningarnas behov och prioriteringar samt överlämna prioriterade fastighetsinvesteringsbehov för vårdstyrelsens förvaltningar till fastighets- och servicenämnden enligt bilaga. 2. Uppmärksamma regionstyrelsen på att Region Uppsala behöver se över hur investeringar i nya fastigheter kan genomföras utan att riskera att kostnaderna går ut över medicinsk kvalité och tillgänglighet. Ärendebeskrivning I Region Uppsalas process för fastighetsinvesteringar har respektive styrelse/nämnd ett ansvar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med Region Uppsalas långsiktiga mål och strategier samt att prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Processen ska säkerställa att en dialog kring regionens investeringar äger rum och att det med utgångspunkt från denna dialog görs nödvändiga prioriteringar inför beredning och beslut i fastighets- och servicenämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige. Förvaltningarna tar tillsammans med Landstingsservice fram sina investeringsbehov. När behoven tas fram ska de prioriteras enligt anvisningarna från Landstingsservice, det vill säga förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra Förvaltningarna ska även ange hur kostnadseffekten av investeringen ska finansieras. Utgångspunkten är att förvaltningarna ska finansiera alla investeringar inom befintlig ram. Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom förvaltningens ekonomi så anges det i de underlag som delges ansvarig styrelse/nämnd. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (3) Förvaltningarna presenterar investeringsbehoven för ansvarig styrelse/nämnd. Styrelse/nämnds uppgift är att utifrån politisk viljeinriktning i RPB prioritera investeringsbehoven samt att gå igenom det kostnadsfinansieringsförslag som förvaltningen angivit och göra ett utlåtande. För de behov som i slutändan går vidare till investeringsplanen så innebär det att en förstudie genomförs för dessa objekt. I behovsfasen är det ännu inte helt känt vilka de avgående kostnaderna är (exempelvis avskrivningskostnader för befintliga lokaler som utgår). När förstudien är genomförd är omfattningen av investeringen och framtida hyreskostnader mer känd och därmed tydliggörs även kostnadsbilden för ett objekt. Efter förstudien tas ett nytt beslut och först då beslutas om en investering ska genomföras eller inte. Kostnader och finansiering Totalt har styrelsens tre förvaltningar inkommit med 18 nya behov. Totalt genererar dessa behov 225 miljoner kronor i investeringsutgifter under planperioden och totalt fram till 227 innebär det 553 miljoner kronor i investeringsutgifter Primärvården har identifierat 13 projekt som rangordnats mellan -13. Motiveringen till investeringarna är antingen att skicket är så dåligt så investering krävs alternativt att lokalen inte är ändamålsenlig för verksamheten. Dessutom finns ett behov av att bygga helt nya vårdcentraler för att möta den växande befolkningen. Primärvården verkar på en konkurrensutsatt marknad och har ingen möjlighet att i likhet med anslagsfinansierad verksamhet, t.ex. Akademiska sjukhuset, få tillskott i anslaget för att täcka ökade hyreskostnader. Förvaltningen har därför angett att samtliga investeringarna finansieras inom ram. Ökade hyreskostnader med befintliga ersättningsnivåer kommer då sannolikt innebära att hyrans andel av förvaltningens totala kostnader ökar och att besparingar måste genomföras inom andra områden vilket kan påverka den medicinska kvalitén och tillgängligheten. Folktandvården har identifierat 4 projekt som rangordnats mellan 1-4. Motiveringen till investeringarna är antingen att skicket är så dåligt så investering krävs alternativt anpassningar och utökningar av lokaler för att anpassa sig till vad verksamheten kräver och den kommande befolkningstillväxten. Folktandvården är till största delen finansierad med intäkter från tandvårdstaxan och andra ersättningar t.ex. tandvårdspeng för barn. Inte heller Folktandvården har möjlighet att få ett ökat anslag för ökade hyreskostnader utan anger att samtliga investeringar finansieras inom befintlig ram. Primärvården och Folktandvården finns i på vissa orter i gemensamma lokaler och investeringskostnader och hyreskostnader anges därför för dessa objekt gemensamt i investeringsplanen. Folktandvården och Primärvården verkar inom den konkurrensutsatta marknaden och befintlig hyresmodell är inte anpassad till detta. För att ha samma förutsättningar som privata aktörer behöver Region Uppsala på sikt se över hur investeringar i nya
3 (3) fastigheter kan göras utan att kostnaderna för detta går ut över den medicinska kvalitén och tillgängligheten. Hälsa och habilitering har identifierat 3 behov. Närvårdsenheten och Hälsoäventyret står inför att tvingas flytta och saknar nya lokaler. På Kungsgärdet bedöms lokalerna vara i dåligt skick. Innan förstudier är genomförda kan Hälsa och habilitering inte avgöra hur stor andel av den ökade hyreskostnaden som ryms inom befintlig anslagsram och hur stort ägartillskott som efterfrågas. Prioriteringar Bifogad investeringsplan innehåller förvaltningarnas rangordning/prioritering av förvaltningens behov av fastighetsinvesteringar. Ingen sammanvägning mellan förvaltningarna är genomförd. Prioritet är i genomförandefas och de högsta prioriteringarna är gjorda utifrån att lokalerna är dåliga och ej ändamålsenliga för verksamheten. De lägst prioriterade investeringarna är nybyggnationer utifrån en växande befolkning. I regionplan och budget framgår att regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. För att kunna ta det ansvaret krävs funktionsdugliga och ändamålsenliga lokaler. Bilagor Utkast investeringsplan Region Uppsala 218-227 vårdstyrelsen Anvisningar till förvaltningarnas fastighetsinvesteringar 218-227 Kopia till Landstingsservice förvaltningschef och registrator Fastighet- och servicenämnden
Utkast investeringsplan Region Uppsala 218-227 - Vårdstyrelsen 1732 Projektnamn Primärvården Alunda Primärvården Knivsta Primärvården Samariterhemmet Primärvården Flogsta Primärvården Fjärdhundra Primärvården Storvreta Primärvården Södra staden Primärvården Centrala staden Projektnummer Projekt beskrivning Prio omb alt flytt nya lokaler ers av nuvarandelokal för VC ombygg för verksamhet fr CD huset som LUL lämnar 218 ers för nuvarande lokal i Flogsta omb alt flytt nya lokaler FI/HI proj Skede Tilldel. medel Upparbet tom 217 6 HI behov X x inom ram 7 HI behov x inom ram 8 HI behov x inom ram x inom ram 9 HI behov 1 HI behov nyetablering/inhyrning 11 X inom ram X behov inom ram behov 4 HI behov HI behov 4 HI behov 3 HI behov Kungsgärdet nybyggnation 1 HI behov Hälsoäventryret behov av nya lokaler pga tvingande flytt, tänkt flytt till Kungsgärdet. Utredning får visa på inv storlek 1 HI behov x 1 HI behov x Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek Almunge ny VC Summa X X behov Närvårdsavdelning Finansiär inom ram omb flytt nya lokaler behov av nya lokaler pga tvingande flytt fr Ulleråker fr feb 219: LSU utreder möjliga lösningar nybyggnation för ersättning av vattenskadad fastighet i 84139 dåligt skick 2, 3 ersätter PV i Knutby och 84137 Länna Summa hyreskostnad 22 x 12 HI Fler FTV behandlingsrumpå Lasarettet i Enköping Summa inv 218-22 X 13 HI Tierp rivning och nybyggnation Folktandvården Vretgränd Budget 22 behov nyetablering/inhyrning PV Enköping Hus C lasarettet, renovering Budget 219 5 HI omb alt flytt nya lokaler PV vill flytta samman sin verksamhet i Enköping till ett primärvårdcentrum på lasarettområdet Rivning, avstyckning tomt samt nybyggnation för PV, FTV 3, 1 omb flytt av spec tandläkare fr Vretgränd behov fler behandl rum, ge vård till patienter med särskilda behov. Om LE släpper rum 1 mnkr, ny placering 1 mnkr nybyggnation ersätt för befintliga byggnader i dåligt skick. utökad behovsanalys och förstudie under 218, program 219. Primärvården Gimo Budget 218 HI HI X inom ram x inom ram X X inom ram x inom ram X X X X X X X X x förstudie X X genomförande X 2 35 X 9 716 X 72 825 X X 64 5 X 87 349 x inom ram x inom ram x Del inom ram/ del ägartillskott x Del inom ram/ del ägartillskott x Del inom ram/ del ägartillskott x inom ram inom ram 224 674 7 475
216-1-14 L andstingsservice Fastigheteroch Service SonjaEkströmBoström Tfn 18-611 3 72 E-postsonja.ekstrom.bostrom@lul.se Förvaltningschefer Anvisningar fast ighet sinvesteringsprocessen 218-227 En fastighetsinvesteringsplan skatasfram och finnas med i Regionplan och budget 218-22. Planenskavara1-årig. Landstingsservice ansvararför att instruktionergår ut till förvaltningarnaangåendehur processenska gå till och vilka tider som materialskalevererasfrån förvaltningarnatill Landstingsservice alternativtstyrelse/nämnd. Efter att Landstingsservice har fått in behovfrån förvaltningarnasammanställsdessa och kompletterasmed investeringarsomhar kommit längrei processen.sammanställningenskickastill ledningskontoretenligt den tidplan som finns nedan.behov/plan beredsav investeringsrådet, ansvarigstyrelse/nämndoch FSN. Bild 1: Beskrivningfastighetsinvesteringsprocessen och Landstingsplanoch budget Förvaltningarnas ansvar i fastighetsinvesteringsprocessen Förvaltningarnaansvararför att: ta fram investeringsbehov och för att motiveradessa, Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A www.lul.se Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24
2 (3) tillhandahålla motivering till verksamhetens behov av om-/nybyggnation, inför framskrivning av beslutsunderlag, hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta ska göras redan när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB. Behov ska tas fram för de kommande tio åren, 218-227. Behoven ska även rangordnas. Behoven ska beskrivas och motiveras och rangordnas i bifogad lista nya inv behov. Varje investeringsbehov ska rangordnas utifrån en unik siffra (ex 1-1). I samband med att fastighetsinvesteringsplanen tas fram ska förvaltningen även lämna in byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar till LSU. I januari ska förvaltningarna presentera fastighetsinvesteringsbehoven på respektive styrelse/nämnds arbetsutskott. Utifrån arbetsutskottets synpunkter omarbetas fastighetsinvesteringsbehoven. I mars ska ytterligare en dragning göras på ansvarig/styrelse nämnds arbetsutskott. (se tidplan nedan) Landstingsservice ansvar Landstingsservice ska utifrån input från förvaltningar tillsammans med egen kännedom om fastighetsutvecklingsbehov bistå förvaltningarna vid sammanställandet av en fastighetsinvesteringsplan. Landstingsservice har en uppgift att utifrån ett helhetsperspektiv bedöma investeringsbehoven från förvaltningarna. Utifrån förvaltningarnas behov ska Landstingsservice sammanställa ett förslag till en fastighetsinvesteringsplan. Landstingsservice ska även sammanställa behoven av fastighetägarinitierade investeringar. Landstingsservice har huvudansvaret för att justera fastighetsinvesteringsplanen utifrån förändringar som uppkommer efter beslut i styrelse/nämnd. En kontinuerlig dialog ska ske med ledningskontoret och fastighetsinvesteringsplanen ska levereras enligt tidplan (se nedan). Investeringsrådets ansvar Investeringsrådets ansvar är att utifrån landstingets ekonomiska utrymme beskriva ekonomiska konsekvenser såsom kostnads- och likviditetpåverkan för landstinget samt att bereda och kvalitetssäkra investeringsplanen innan överlämnande till FSN. Ansvarig styrelse/nämnds ansvar Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med landstingets långsiktiga mål och strategier,
3 (3) prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Fastighets- och servicenämndens ansvar Efter att behov har beretts, prioriterats och beslutats av ansvarig styrelse/nämnd och investeringsrådet har berett de samlade behoven erhåller FSN investeringsplanen. FSN ansvarar för att prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen, göra en sammanfattad bedömning och prioritering av landstingets totala fastighetsinvesteringsbehov, föreslå LS föreslå LF att besluta om investeringsplan Driftskonsekvenser för verksamheten Konsekvenser för drift ska finnas med som ett underlag till investeringsplanen. Det ska anges om investeringen kan finansieras med egna medel eller inte. Tidplan Händelse Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar från förvaltningar till LSU Behov fastighetsinvesteringar från förvaltningar till LSU Dragning 1 av behov från förvaltning till ansvarig styrelse/nämnd Återkoppling från LSU till förvaltningar angående uppskattad hyreskostnad för byggnadspåverkande utrustningsinv. Dialog prioriteringar förvaltning och ansvarig styrelse/nämnd Preliminär investeringsram från LSU till investeringsråd Dragning investeringsplan på investeringsråd Utskick av inv. plan till ansvarig styrelse/nämnd (plus FSN för kännedom) Dragning 2 av resp. del i inv. plan för förvaltningar till ansvarig styrelse/nämnd Eventuella justeringar i inv. plan utifrån synpunkter i AU Beslut av resp. del i inv. plan från förvaltningarna i ansvarig styrelse/nämnd Datum 15/12 13/1 Resp. AU i jan Utskick inv. plan till FSN (efter beslut i ansvarig styrelse/nämnd) Dragning av inv. plan på FSN AU Eventuella justeringar och inlämning av investeringsplan Dragning investeringsplan på investeringsråd Beslut investeringsplan på FSN Beslut investeringsplan i RPB i RS Beslut investeringsplan i RPB i RF 31/3 12/4 17/4 18/4 4/5 3/5 19-2/6 31/1 Jan-mars 13/2 14/2 22/2 Resp. AU i mars Mars inför Resp. styrelse/nämnd i mars Bilaga: Sammanställning investeringsbehov till investeringsplan 218-227 Bilaga: Sammanställning byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar till inv. plan 217-227 Delges: Förvaltningschefer Landstinget Ekonomichefer Landstinget
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-3-6 Avd för ekonomi och hållbar utv Angelica Wiklund Tfn 18 611 61 28 E-post angelica.wiklund@regionuppsala.se Dnr VS217-45 Vårdstyrelsen Internkontrollplan för vårdstyrelsen 217 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar 1. Fastställa internkontrollplan för 217 enligt bilaga. 2. Överlämna internkontrollplanen till regionstyrelsen. Ärendebeskrivning I enlighet med Region Uppsalas regler för intern kontroll har en plan för den interna kontrollen för vårdstyrelsen upprättats. Internkontrollplanen för styrelsen ska upprättas årligen eller vid behov. Syftet med den interna kontrollen är att skapa mervärde för verksamheten genom att identifiera och åtgärda risker. Varje styrelse/nämnd ska varje år upprätta en internkontrollplan. Vårdstyrelsens plan för internkontroll ska överlämnas till regionstyrelsen liksom övriga styrelsers/nämnders internkontrollplaner, i enlighet med beslut i landstingsstyrelsen 213-4-2, 33. Internkontrollplanen för vårdstyrelsen, föreligger som bilaga till detta ärende för styrelsen. Bilagor Internkontrollplan för vårdstyrelsen 217 Kopia till Regionstyrelsen Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
RPB RPB RPB eller nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Stategiskt mål Indikator Vad vill vi uppnå? Vad hindrar oss att nå målet? Mål Indikator Målvärdet eller mål Vårdstyrelsens beslut verkställs Identifierad risk Uppföljning sker inte av att VS beslut verkställs SHS Nämnd/styrelse och förvaltning Nämnd/styrelse och förvaltning Verksamheten Aktivitet för att eliminera/minimera risken Test att kontrollaktiviteten har blivit utförd och att den fungerar, dvs att den eliminerar/minimerar risken Information om utfört test och slutsats om hur väl kontrollaktiviteten fungerar Kontrollaktivitet Sammanställning och regelbunden uppföljning av balanslistor Test av kontrollaktiviteten Stickprovskontroll att uppföljning av balanslistor har genomförts Utförd kontroll och slutsats Styrelse/nämnd Riskbedömning - presentera i matris Sannolikhet att Effekt av att det inträffar att det inträffar Ansvarig för test av kontrollaktiviteten Riskbedömning Nämndsekreterare SHS 4 PV Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Respekt och bemötande Bedriver vård med hög patientsäkerhet Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av "olämpliga läkemedel till äldre" som är förskrivna till patienter 75 år och äldre PV PV FTV FTV Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfälle per 1 Ger bästa vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) invånare. Öka tillgängligheten för patienterna på Folktandvårdens kliniker samt BEON frigöra tandläkarresurser. Säker vård Samtliga kliniker ska följa upp checklista god vård. Minska vårdskadorna på mottagningarna genom proaktiva insatser. Checklista god vård följs inte Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Vårdgarantins mål om 1%, ska öka Brister i resursplaneringen Andel väntande patienter som får sin behandling påbörjad inom 9 dagar Vårdgarantins mål om 1%, ska öka Felaktig registrering pga olika regler inom HOH=> 6 dagar, 9 dagar. Egenkontroller i verksamheterna. Avvikelser registreras i Medkontroll (avvikelsesystemet), utfall rapporteras till Stickprovskontroll att åtgärdsplan och Cheftandläkare. Handlingsplan upprättas av tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga identifierade brister. chefstandläkare för identifierade brister. Uppföljning av att genomförandeplanen följs per T2 och årsbokslutet. 1) Strukturera upp rutinerna kring mottagande av remisser 2) Se över bemannig i förhållande till det ökade inflödet 3) Se över rutiner för utredningar Månadsuppföljning 1) Tydliggöra vilka insatser som omfattas av vårdgarantin 2) Bygga upp rutiner för att dokumentera på rätt sätt Månadsuppföljning Följer ej hygienregler. Klädrutier ej införda fullt ut inom habiliteringen vilket gör det svårt att hålla hygienrutinen. 1) Inför enhetliga klädrutiner och hygienrutiner vid patientnära arbete. 2) Inför punktprevalensmätningar (PPM) på alla enheter med patientnära arbete, månatligen samt de nationella PPM. 3) Ordna ombytesrum och installera klädskåp (hab) HoH Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet HoH Bedriver en hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet HoH Följsamhet i basala hygienrutiner och klädregler HSA LÖN Hög patientsäkerhet Det finns evidens för att hög följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av Vårdrelaterade infektioner (VRI) Följsamhet till basala hygienrutiner Ska öka 97% (SKL:s punktprevalensmätning) Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder Åtgärdsplan för identifierade baserade på resultat från utvärdering av förbättringsåtgärder och tidplan för patientsäkerhetsarbetet hos privata vårdgivare genomförande tas fram och dokumenteras Varje chef kontrollerar och godkänner Lön/avode utbetalas felaktigt till personer som har "Nettolönelistan" innan löneutbetalning avslutat sin anställning i Region Uppsala sker 1) Tertialvis uppföljning att enhetliga kläd- och hygienrutiner vid patientnära arbete införts 2) Tertialvis uppföljning genom SKLs databas för PPM 3) Tertialvis uppföljning av att ombytesrum har ordnats och klädskåp har installerats Kontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats för alla väsentliga identifierade brister. Uppföljning av att genomförandeplanen följs per T2 och årsbokslutet. Månatlig uppföljning att Nettolönelistan har attesterats av chef 3 Effekt Stickprovskontroll att åtgärdsplan och tidplan för genomförande har upprättats Åtgärdsplan för identifierade brister och för alla väsentliga identifierade brister. Värdet i genomförda Brister identifierade i genomförd tidplan för genomförande tas fram och Uppföljning av att genomförandeplanen bemötandeundersökningar skall öka 217 bemötandeundersökning åtgärdas inte dokumenteras följs per T2 och årsbokslutet. Stickprovskontroll att läkemedelsgenomgång genomförs för Läkemeelsgenomgångar genomförs för alla alla patienter 75 år och äldre Ska minska Läkemedelsgenomgångar genomförs inte patienter 75 år och äldre Stickprovskontroll att Hjärtsviktsgenomgång genomförs för alla Hjärtsviktsgenomgång genomförs för alla 1 vårdtillfällen per 1 invånare - läge Hjärtsviktsgenomgångar för patienter 65 år och äldre patienter 65 år och äldre inom PV patienter 65 år och äldre inom PV 215 = 111 genomförs inte inom PV Beonkvoten för friska barn ska vara 1,5 och Suboptimering av resurser. Brist på tandhygienister Öka antalet undersökningar genomförda av 1) Tertialvis uppföljning av antalet för frisktandvårdspatienter,9. tandsköterskor (barn och genomförda utbildningsaktiviteter för (Tsk+Thg/Tdl). friskvårdspatienter), genom: tandsköterskor. 2) Månadsvis 1. Genomföra utbildningsaktiviteter för avstämning av Beonkvoten för tandsköterskor internt och externt 2. Öka verksamheterna via SAS-rapport antalet undersökningspass för tandsköterskor 2 1 1 2 Sannolikhet 3 4
TJÄNSTEUTLÅTANDE 216-12-15 Hälso- och sjukvårdsavdelningen JanAndersson Tfn 16 7 E-postjan.g.andersson@lul.se Dnr VS216-21 Vårdstyrelsen Uppföljning av n ärvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) Förslag till beslut Redovisningenrörandeuppföljning av närvårdsavdelningen läggstill handlingarna. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav i december215 (HSS,215-12-15, 27) i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörenatt göraen uppföljning av närvårdsavdelningen i Uppsala(NÄVA) underhösten216 och återrapporteraresultatettill vårdstyrelseni december216. Närvårdsavdelningen i Uppsala(NÄVA) startadesin verksamhetden18 augusti214. Verksamhetenstartademed 13 vårdplatser,en lägre omfattningän den beslutade(26 vårdplatser).målsättningarnavar ett förbättratomhändertagande av patientgruppen, avlastningför Akademiskasjukhusetsamtutvecklingav en mer resurseffektiv vårdform. För att få en bild av hur verksamhete n vid NÄVA utvecklatssedanstarten genomfördesen utvärderingi maj/juni 215 (Utvärderingav Närvårdsavdelningen i Uppsala,Health Navigator,215).I utvärderingengjordesanalyserutifrån de intagningskriterier,planerademedelvårdtidersamtövergripande målsättningarsom formuleradesinför startenav NÄVA. Av resultatetframgick vissabristerutifrån målsättningarna. Det handladeframförallt om svagheter i organisationoch arbetssätt somleddetill låg resurseffektivitetoch låg avlastningav akademiska sjukhuset.för att kunnanå en högremåluppfyllelseställdeskrav på att ett antalåtgärderskulle vidtas.i sambandmeddettabeslutadesocksåatt en förnyaduppföljning skulle genomföras underhösten216. Av resultateti uppföljningenframgåren förbättradmålbild jämfört medresultateti utvärderingen. Patientnöjdhet en är fortsatthög och verksamhetennår denmålgruppsom det var tänkt. A rbetssättoch rutiner har utvecklatsoch verksamhetens övergripande kostnadsbildhar förbättrats.intagningkan nu skedygnetrunt alla dagari veckanoch samverkanmed AS har breddats.vissaproblemåterstårdock. Det har varit svårt att hålla det önskadeantaletvårdplatseröppnanär verksamhetenhar utökatsoch problem medatt rekryteraoch behållapersonalhar medfört en bristandekontinuiteti verksamheten. Landstinget i Uppsala län Box 62 www.lul.se 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24
2 (2) Under år 217 kommer en övergripande utvärdering av alla verksamheter i länet med slutenvårdsplatser utanför sjukhus att genomföras. Det omfattar även NÄVA:s verksamhet. Utvärderingen kommer att vara ett underlag för arbetet med att utveckla den framtida vården för äldre och utformningen av den framtida samverkan mellan region och kommuner. Beredning Den ursprungliga utvärderingen genomfördes av Health Navigator och föredrogs för hälso- och sjukvårdsavdelningen den 15 december 215. Underlaget till uppföljningen har tagits fram i samarbete med Hälsa och habilitering. Bilagor Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala Beslut HSS 27 215-12-15, Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala Kopia till Akademiska sjukhuset Hälsa och habilitering
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-1-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen JanAndersson Tfn 16 7 E-postjan.g.andersson@lul.se Dnr VS216-21 Vårdstyrelsen Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala Närvårdsavdelningen i Uppsala(NÄVA) startadesin verksamhetden 18 augusti214. Verksamhetenstartademed 13 vårdplatser,en lägre omfattningän den beslutade(26 1 vårdplatser). Målsättningarnavar ett förbättratomhändertagande av patientgruppen, avlastningav Akademiskasjukhusetsamtutvecklingav en mer resurseffektivvårdform. För att få en bild av hur verksamhetenvid NÄVA utvecklatssedanstartengenomfördes en utvärderingi juni 215. I utvärderingengjordesanalyserutifrån de intagningskriterier,planerademedelvårdtider samtövergripandemålsättningarsom formuleradesinför startenav NÄVA. Utifrån resultatetkonstatera des vissabristerutifrån målsättningarnamed NÄVA. Det handladeframförallt om bristeri organisationoch arbetssättsom leddetill låg resurse ffektivitet och låg avlastningav akademiskasjukhuset.samtidigtkonstaterades hög patientnöjdhetmedverksamheten.för att kunnanå en högremåluppfyllelse ställdeskrav på att ett antalåtgärderskulle vidtas. I sambandmeddettabeslutades ocksåatt en förnyaduppföljning skulle genomförasunderhösten216. Resultatetav uppföljningenredovisasnedan.redovisningenföljer uppföljningensstruktur. Patientnöjdhet Sammanfattning I princip alla patienteroch anhörigahar varit mycket nöjda medbesöket. Bemötandetfrån personalenhar varit utmärkt. Patienternaoch anhörigahar upplevtatt vårdbehovethar uppfyllts. I någrafall har det tagit för lång tid att skrivasut från avdelningen. Kommentar Regelbundenuppföljning genomförsvia telefon där verksamhetengenomgående fått mycketbra utfall. En åsikt som framkommit är att det ibland tar lång tid innan de får lämnaavdelningen,dettagäller specielltpatientersom fått platspå korttidsboende (framförallt i Tierp). 1 Besluti hälso- och sjukvårdsstyrelsen 213-1-21 (HSS212-123) Landstinget i Uppsala län Box 62 www.lul.se 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24
2 (4) Intagningskriterier Sammanfattning Ursprungliga kriterier behålls eftersom det motsvarat behoven. Prioritering av intag från PV, Mobila äldreakuten och akutmottagningen. Patienter som väntar på vårdplanering har inkluderats som målgrupp i mån av plats. Kommentar Den typ av problem som patienter på NÄVA har, motsvarar i princip de kriterier som förväntats på vårdnivån och som sattes upp från början (exempel på diagnoser är hjärtsvikt, infektioner, smärtlindring, blodtransfusioner). Därför har de ursprungliga kriterierna behållits. Det har dock gjorts ett tillägg; patienter som väntar på vårdplanering i den mån plats finns på avdelningen och behovet är stort från sjukhusets sida. Detta avgörs från vecka till vecka. Patienter med remiss från primärvården prioriteras, liksom patienter från Mobila äldreakuten (möjlighet till direktinskrivning) och från akutmottagningen. Patienter med behov av fler specialister under vårdtiden hänvisas som tidigare till sjukhuset. Arbetssätt, vårdplatser och lokaler Sammanfattning Antal öppna vårdplatser under 216 har varierat, men det totala antalet vårdplatser har ökat. Numera öppet för intag dygnet runt och alla dagar i veckan. Avdelningen har ett rivningskontrakt och nya lokaler krävs från 218. Problem med att få tag på sjuksköterskor. Kommentar NÄVA är lokaliserad på Kronparksgården som kommer att rivas 218. Avdelningen öppnade fullt ut till 26 vårdplatser i april 216. Därefter har antalet vårdplatser varierat mellan 15 och 26 platser beroende på möjligheten att bemanna verksamheten. En vårdplats är reserverad för Mobila äldreakuten som direktinläggningsplats. Avdelningen har numera öppet för intag dygnet runt, alla dagar i veckan. Närvårdsavdelningen har liksom övriga vårdavdelningar problem med personalbrist. Det gäller både läkarstöd och sjuksköterskor. Det har medfört att antalet vårdplatser har varierat under året. För att säkerställa att vårdplatserna hålls öppna och att god kvalitet upprätthålls har bemanningsföretag anlitats, främst på natten. Ett erbjudande om extra ersättning till de sjuksköterskor som kan tänka sig gå över till att jobba en viss procent natt har upprättats för att minska behovet av bemanningsföretag och öka kontinuitet samt kvalitet på vården över hela dygnet. Personalen har efter egen önskan gått över till fasta scheman. Rutiner och kvalitetsarbete Sammanfattning Avdelningen har försökt införa personcentrerat förhållningssätt. Bristande kontinuitet har gjort det svårt, men utvecklingsinsatser pågår.
3 (4) Telefonuppföljning genomförs vilket är resurskrävande men värdefullt. Återinläggningar har skett för 84 av de totalt 528 patienterna år 216. Kommentar NÄVA försöker arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där man inkluderar patienten så mycket som möjligt i sin egen målsättning och planering av vårdtiden. Detta är ett arbetssätt som visat sig svårt att fullfölja fullt ut i alla personalkategorier och dygnets timmar på grund av bristande kontinuitet i personalstyrkan. En utbildning i personcentrerad vård kommer att hållas och det finns kollegial samverkan inriktad på personcentrerad vård mellan några landsting. Telefonuppföljningen har varit resurskrävande då det varit nödvändigt med flera uppringningar för att kunna nå patienterna. Avdelningen har diskuterat andra typer av uppföljningar som kan ge tillfredställande svarsmängd, utan att hitta något riktigt bra alternativ. Stickkontroller utförs nu under perioder för att säkerställa att betygen på den goda vården upprätthålls. Totalt har 84 patienter som har vårdats på NÄVA blivit återinskrivna på en vårdinstitution inom 3 dagar under 216. NÄVA tittar regelbundet på återinskrivningar. I de flesta fall där patienter blivit återinskrivna på sjukhuset har det handlat om nya sjukdomstillfällen som i princip inte kan sammankopplas med de tidigare. Samverkan Sammanfattning Akademiska Fortsatt överenskommelse med ortopedavdelningen. Ny överenskommelse med geriatriken för att kunna ha intag på nätter och helger. NÄVA har fortlöpande kontakter med akutmottagningen och ett nära samarbete med sjukhusets vårdplatskoordinatorer. Mobila äldreakuten (MÄA) MÄA har direktinläggningsplatser på NÄVA. Möjlighet till uppföljning efter hemgång. Kommunen Gemensam vårdplanering, alltifrån larm till korttidsplatser Primärvården Öppet hus har hållits för PV. NÄVA upplever att det är svårt att få komma in på vårdcentralerna och informera. Kommentar Akademiska: Den tidigare överenskommelsen med ortopedavdelningen har fortsatt som tidigare och en ny har slutits med geriatriken för att även kunna ha intag på jourtid kväll, natt och helg. Avdelningen samarbetar dagligen med sjukhusets vårdplatskoordinatorer angående platsläge och möjlighet till övertag av patienter. Primärvården: Remisser som skickas tidigare till vårdcentraler för uppföljning av patienten.
4 (4) Mobila Äldreakuten: Möjlighet för direktinskrivning på avdelningen finns liksom möjlighet till uppföljning av patienterna efter hemgång. Den totala mängden uppföljningar har varit signifikant färre än man från början beräknade då patienterna i de flesta fall planerats för återbesök på vårdcentral eller haft ett så pass omfattande omvårdnadsbehov att de efter vårdplanering planerats till korttidsboende. Kommunen: En stor andel av patienterna vårdplaneras i samverkan med kommunen och åtgärderna är allt från ett larm till korttidsplats. Totalt genomfördes 188 vårdplaneringar under året. Budget och kostnader Budget 215 28, mnkr 216: 28,5 mnkr Bokslut 215: 24,6 mnkr 216: 29,7 mnkr Kostnader Kostnad per vårddygn 215 = 4 752 kr Kostnad per vårddygn 216 = 5 13 kr Kostnad per vårdplats 216 = 4 398 kr Kostnad per vårdplats utifrån budgeterat antal platser = 3 757 kr Kommentar Avvikelsen mot budget år 215 berodde på att antalet öppna vårdplatser var lågt. Avvikelsen mot budget år 216 berodde framförallt på att andelen hyrpersonal blev högre än förväntat. Kostnaden per vårddygn har ökat under andra halvåret 216 vilket beror på att fler vårdplatser öppnades under våren. Samtidigt har det varit svårt att hålla samtliga platser öppna p.g.a. bristande kontinuitet i personalstyrkan. Därmed har det varit svårt att anpassa personalkostnaderna till antalet vårdplatser. Det har också inneburit en ökad andel hyrpersonal. Vårdtider och beläggningsgrad Sammanfattning Medelvårdtiden har ökat under 216. Antal vårdplatser och antal belagda vårdplatser har ökat under 216. Beläggningsgraden har varit något högre 216 än 215 (pendlat mellan 7296 %). Kommentar Trots ökat antal vårdplatser har beläggningsgraden ökat något. Det beror både på ett ökat inflöde av patienter och längre medelvårdtid under hösten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-22 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 18-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Dnr VS217-4 Vårdstyrelsen Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården. Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige antog i november 215 (215-11-23, 135, dnr CK 215-237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 216-218. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:9), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för styrelsernas uppföljningsansvar, uppföljningens inriktning och principer, genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar 217. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Bilagor Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Kopia till Regionstyrelsen
217-2-21 Dnr VS217-4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 18-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 215 (dnr CK 215-237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 216-218. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:9), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelserna/nämnderna framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Regionkontoret Storgatan 27 Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (6) Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 216 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden 216-218 (216-4-5, 98, dnr LS 216-55). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. En strategi för perioden 217-219 antas av regionstyrelsen i mars 217 i samband med ärendet om återrapporteringen till fullmäktige. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå och därefter politiskt av respektive styrelse. Uppföljningens inriktning och principer Regionens arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Båda styrelserna har under 216 haft särskilt fokus på uppföljning av väntetider/tillgänglighet där väntetidssamordnaren presenterat särskilda rapporter till styrelserna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Totalt avsätts 1,3 årsarbetskrafter för gransknings- och utvärderingsarbetet. Området har tilldelats en budget på 1 2 kr kronor, som används för upphandling av konsulter enligt ett ramavtal. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning.
3 (6) Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:9), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 216 Under 216 har cirka ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats. Fördjupade uppföljningar har genomförts inom följande områden: Vårdcentralsverksamhet (11 vårdcentraler, sex i privat och fem i offentlig regi) Fysioterapi vid vårdcentraler (åtta vårdcentraler, fyra i privat och fyra i offentlig regi) Naprapati (samtliga) Kiropraktik (samtliga) Vaccinationer (samtliga) Fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan (åtta resterande vårdgivare) Specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan (fyra vårdgivare) En utvärdering av vårdval gynekologi har genomförts under våren 216. Inom vårdvalet ingår, av totalt sju vårdgivare, två offentliga aktörer; Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat Fördjupad uppföljning av vårdcentraler Den fördjupade uppföljningen av länets samtliga 42 vårdcentraler har genomförts under en fyraårsperiod (213-216) i form av en så kallad screening. Resultaten av granskningarna visade att majoriteten av vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler och har en god medicinsk kvalitet. De medicinska brister som identifierats bedömdes inte vara av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Överlag var de vanligaste påtalade bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering.
4 (6) Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter Landstinget har under en treårsperiod (214-216) granskat samtliga fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Totalt sett har resultaten varit godtagbara när det gäller den medicinska kvaliteten. Generellt visade granskningarna att journalföringen kan förbättras hos flertalet fysioterapeuter. Det första granskningsåret (214) uppvisade fyra privata fysioterapeuter allvarliga medicinska och allvarliga ekonomiska brister avseende fakturaunderlagen. De resterande årens granskningsresultat visade på brister i journalföringen, men överlag bedömdes resultaten som tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer Avseende de fördjupade uppföljningarna av naprapater och kiropraktorer, som genomfördes under 216, visade dessa att flera kiropraktorer kan förbättra sin journalföring. Därutöver framkom att majoriteten av vårdgivarna bör utveckla sitt arbete med ledningssystem för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i syfte att bland annat förbättra patientsäkerheten. Avseende granskningen av vaccinatörer framkom att en privat utförare uppvisade allvarliga brister i sin journalföring, men verksamheten bedömdes totalt sett fungera tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av fysioterapiverksamhet vid vårdcentraler Fysioterapiverksamheten granskades under 216 vid totalt åtta vårdcentraler och bedömdes som i allt väsentligt acceptabel. Granskarna ansåg inte att det fanns någon anledning att rikta några anmärkningar och den behandling patienterna erbjudits bedömdes i allt väsentligt adekvat. Fakturering hade dessutom skett enligt villkoren i avtalet. Det påvisades inga systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrevs i offentlig respektive privat regi. Fördjupad uppföljning av specialistläkare Resultatet av granskningarna av specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan under perioden 214-216 visade att det fanns utrymme för förbättringar avseende registrering/fakturering av särskilt arvode, diagnossättning, journalsignering, läkemedelsförskrivning och tveksamheter kring om vissa åtgärder som vidtagits varit medicinskt motiverade. Flera av de granskade läkarna saknade dokumenterade kvalitetsledningssystem och patientsäkerhetsarbetet kunde förbättras ytterligare. Sammanfattningsvis gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte var av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Utvärdering vårdval gynekologi En utvärdering av vårdval gynekologi i öppenvård genomfördes under 216. Resultaten visade att införandet av vårdval gynekologi inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Införandet av vårdvalet hade också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och köerna till sjukhusens mottagningar hade minskat. Väntetiderna inom den offentliga öppenvårdsgynekologin minskade med cirka 2 veckor, det vill säga till 35 dagar vid gynmottagningen vid Akademiska sjukhuset och 22 dagar vid Lasarettet i Enköping. Samtliga privata enheter kunde erbjuda patienter en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet ökade sedan vårdvalets införande och kontaktmöjligheter i form av drop-in-besök och barnmorskebesök förbättrades.
5 (6) Registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder Under 216 har ett antal avvikelser och åtgärder vidtagits som ett resultat av de fördjupade uppföljningarna. Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Granskningarna 216 av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer resulterade i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessutom IVO-anmäldes en verksamhetschef vid en privat vårdcentral på grund av medicinska avvikelser samt en privat vårdcentral då det förekommit en mycket hög förskrivning av beroendeframkallande läkemedel till en enskild patient. Utifrån den fördjupade uppföljningen av fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan, som gjordes 214, anmäldes tre av totalt tio fysioterapeuter till IVO. Återbetalningar Efter genomförda fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan begärde landstinget under 216 tillbaka utbetald ersättning av två specialistläkare eftersom det inte utifrån journalanteckningarna framgått att särskilt arvode (den högsta formen av arvode) varit berättigat. Polisanmälningar Inom vårdcentralsgranskningen polisanmäldes en privat vårdcentral under våren 216 och förundersökning pågår för närvarande (samma vårdcentral som IVO-anmäldes på grund av medicinska avvikelser, se ovan). Tidigare har regionen polisanmält en specialistläkare verksam enligt den nationella taxan på grund av bristande fakturaunderlag. Hävning av avtal I december 216 hävde landstinget med omedelbar verkan tre av totalt fyra avtal, som regionen hade tecknat med den privata vårdcentral som IVO-anmälts och polisanmälts (se ovan). Kvalitets- och förbättringsarbete Eftersom ett av syftena med fördjupad uppföljning är att kunna använda resultaten till förbättring och utveckling av verksamheterna sammanställs samtliga rekommendationer från granskarna och återkopplas internt inom regionen. Ett exempel är resultaten från utvärderingen av vårdval gynekologi, vilka har kunnat användas i arbetet med revidering av det förfrågningsunderlag som kommer att gälla för berörda vårdgivare från och med 218. Även de förslag till förbättringsåtgärder som granskarna identifierat tas upp i individuella återkopplingsmöten med respektive vårdgivare.
6 (6) Planerade fördjupade uppföljningar och utvärderingar 217 Under de kommande åren har hälso- och sjukvårdsavdelningen vid regionkontoret för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Inför 217 har en planerings- och prioriteringsprocess genomförts inom avdelningen. Utifrån resultaten från processen har sedan en prioritering gjorts, som lett till den arbetsplan som för närvarande gäller för 217. Arbetsplanen har beretts på tjänstemannanivå och därefter beslutats politiskt av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Arbetsplanen för 217 innefattar såväl fördjupade uppföljningar som utvärderingar inom samtliga avtalsområden, det vill säga verksamhet som bedrivs enligt lagen (27:191) om offentlig upphandling, lagen (28:962) om valfrihetssystem och lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Ett temaområde under verksamhetsåret är patientsäkerhet och därför kommer en utvärdering att göras om patientsäkerhetsarbetet som bedrivs i privat regi inom hälso- och sjukvården. Under året kommer även en utvärdering att göras avseende lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH), som utvecklats vid Lasarettet i Enköping, liksom en utvärdering om närvårdsplatser och utlokaliserad slutenvård. Även vårdcentralernas uppdrag att utföra läkarinsatser i särskilt boende kommer att granskas under 217. I arbetet med fördjupad uppföljning ingår att göra granskningar utifrån indikation, vilket innebär att arbetsplanen kan komma att ändras under året om det uppstår behov av att göra granskningar på förekommen anledning.
217-2-21 Dnr VS217-4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 18-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering inom hälsooch sjukvård 217-219 Innehållsförteckning 1. Mål och syfte 2 2. Inriktning 4 3. Lagstöd 4 4. Offentlighet och sekretess 5 5. Nivåer och definitioner 6 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning 7 7. Prioriteringar och avgränsningar 8 8. Metod- och utvecklingsarbete 9 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning 1 1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning 1 11. Kommunikation 12 12. Bemanning och budget 12 Regionkontoret Storgatan 27 Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (12) 1. Mål och syfte Det övergripande målet för hälso- och sjukvården anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2, dvs. en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna säkerställa att den hälso- och sjukvård som bedrivs inom regionen lever upp till de mål och krav som ställs måste uppföljning och utvärdering ske såväl löpande som i särskild ordning. Uppföljning och utvärdering är således viktiga strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvårdens insatser, dvs. måluppfyllelsen information och kunskap som ska ge vägledning till framtida styrning och åtgärder. De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är således att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljningen är därmed en del i den s.k. styrsnurran, som innehåller faserna planering, uppföljning och analys och åtgärder. Bild 1. Styrsnurran, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) I kommunallagen (1991:9), 6 kap., 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Från och med den 1 januari 215 har regionens ansvar för uppföljning stärkts i och med att ändringar genomfördes i kommunallagens (1991:9) 3:e och 6:e kapitel, där det framgår att fullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Landstingsfullmäktige antog således i november 215 ett program för uppföljning av privata utförare 216-218. I programmet har följande mål beslutats för regionens arbete med uppföljning av privata utförare:
3 (12) Säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter Utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet Utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. Vidare anges i regionfullmäktiges program följande generella riktlinjer: Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Regionstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. Utifrån nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll enligt kommunallagen (1991:9), 6 kap.7, har fullmäktige även gett i uppdrag åt varje nämnd/styrelse att med utgångpunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning: 1. Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter 2. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelse och nämnder 3. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete 4. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv 5. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. I regionfullmäktiges program anges också att nämnderna årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige ska återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året.
4 (12) 2. Inriktning Det är viktigt att poängtera att kontrollfunktionen inte bara är till för att identifiera brister, utan ska även leda till lärande och förbättringsarbete. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas och förbättras krävs att uppdragsgivaren får informations- och kunskapsunderlag för sin styrning och ledning, så att utförarna ges förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. Därför ska resultaten från genomförda granskningar och utvärderingar tas om hand hos såväl uppdragsgivaren som hos den berörda utföraren. Arbetet med uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det är viktigt att framöver fortsätta arbetet med att tillse att resultaten från den löpande avtalsuppföljningen kan ligga till grund för arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering. Ett annat syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:9), dvs. om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Medborgarna ska framöver kunna erbjudas möjlighet att jämföra olika vårdgivares utbud och resultat. Detta görs genom att regionen medverkar till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Spridning av resultaten från utförda granskningar och utvärderingar ska även kunna leda till att stimulera andra vårdgivare till att utveckla sina verksamheter genom att goda exempel lyfts fram. 3. Lagstöd Följande är de lagar som reglerar uppföljning, kontroll och utvärdering av hälso- och sjukvården: Kommunallagen (1991:9) Lagen (27:191) om offentlig upphandling (LOU) Lagen (28:962) om valfrihetssystem Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi I lagen (27:191) om offentlig upphandling (LOU), 18 kap., 2 och 3, och lagen (28:962) om valfrihetssystem, 1 kap., 8 och 9, anges att en myndighet vid sin tillsyn får inhämta alla nödvändiga upplysningar för sin tillsynsverksamhet från upphandlande myndigheter. Samtidigt anges att en upphandlande myndighet är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn.
5 (12) Vidare anges i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 26, och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, 25, att en läkare eller sjukgymnast som begär ersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren eller sjukgymnasten ska på begäran av regionen lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd ersättning. Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger i 31 att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Utöver ovanstående lagstiftning som beställaren har en skyldighet att följa, finns i normalfallet en text i uppföljningsavsnittet i respektive avtal som sluts, som möjliggör genomförandet av granskningar. 4. Offentlighet och sekretess I patientdatalagen (28:355), kap 2, 4, punkt 4 och 5 står följande när det gäller regionens lagstöd avseende hantering av patientuppgifter: 4 Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för 1. att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter, 2. administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall, 3. att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, 4. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, 5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller 6. att framställa statistik om hälso- och sjukvården. För regionens personal råder automatiskt tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (29:4). Sekretessbestämmelserna innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälsooch sjukvård av dessa bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (21:659). De externa granskarna får inloggningsuppgifter i regionens journalsystem Cosmic. Om den privata utföraren har ett annat eget journalsystem får granskarna (oavsett om det är en intern eller extern granskare) be om att få tillgång till detta system på plats i samband med granskningen. För att tillse att patientsekretessen upprätthålls och efterlevs görs ett antal åtgärder. För det första skriver de externa granskarna under sekretessförbindelser avseende tystnadsplikt gentemot regionen. Därutöver skriver granskarna under en sekretessöverenskommelse på plats, som även berörd verksamhetschef skriver under. Det generella förfaringssättet när det gäller patientsekretessen är att granskarna avidentifierar journalerna på plats innan själva journalgranskningen genomförs.
6 (12) 5. Nivåer och definitioner I regionfullmäktiges program för uppföljning 216-218 anges att samtliga förvaltningar inom regionen ska bedriva uppföljning och utvärdering enligt nedanstående nivåer: Nivå 1: Löpande uppföljning Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Förbättring och utveckling av en eller flera verksamheter samt kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten kring enskilda frågor, standardiserade enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse m.m. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion, kostnader och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Löpande Årligen I särskild ordning Nivå 2: Fördjupad uppföljning1 Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Nivå 3: Utvärdering 1 Granskning och kontroll av verksamheterna, i andra hand lärande och utveckling Granskning, antingen indikationsbaserad granskning eller screening utifrån prioriterade områden avseende verksamhet, ekonomi och kvalitet samt återkoppling av resultat till både uppdragsgivaren och utföraren Systematisk kontroll och uppföljning av verksamhet, utbetald ersättning, produktion och medicinsk kvalitet samt specifika frågor utifrån indikation eller uppmärksammade brister Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 3-4 månader) Årligen I särskild ordning Definition enligt SKL:s nationella modell för fördjupad uppföljning: Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen. Huvudsyftet är att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till de krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler som gäller för respektive verksamhet. Fördjupad uppföljning kan innefatta såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten.
7 (12) Huvudsyfte Huvudsaklig arbetsform Huvudsakligt innehåll Huvudansvarig Tidsaspekt Återrapportering till fullmäktige Typ av återrapportering Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter på verksamhets- eller vårdområdesnivå Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Specifika tidsperioder (cirka 6-12 månader) Årligen I särskild ordning Det finns en viktig skillnad mellan utvärdering och uppföljning. Med uppföljning avses en fortlöpande insamling av kvantitativa data och kvalitativa uppgifter från administrativa system i syfte att utveckla och kontrollera verksamheterna. Utvärdering kan även inhämta data och information från dessa källor, men skillnaden är att den insamlade informationen relateras till värdekriterier och i vissa fall klargörs orsakssamband och förklaringar ges. Uppföljningen beskriver således endast vad som genomförts, medan utvärderingen bedömer och värderar. 6. Arbetsprocess för fördjupad uppföljning Arbetsprocessen kring fördjupad uppföljning består av tre moment, dvs. förarbete/planering, genomförande av granskningen på plats och efterarbete (se figur 2). För varje delmoment i processen finns mallar och checklistor. I förarbetesfasen genomförs en ekonomisk kontroll, s.k. seriositetskontroll av berörda vårdgivare (beställning av kredit- och affärsinformation som ett underlag för att bedöma betalningsförmåga hos företag). Information och indikationer om problem/brister inom olika verksamheter och vårdgivare kan inhämtas från exempelvis följande källor: Information från den löpande uppföljningen, t.ex. via standardiserade enkäter, årsredovisningar, brister/problem som uppmärksammats av avtalshandläggaren etc. Avvikelsehanteringssystem Klagomålshanteringen Indikatorer/markörer Synpunkter från allmänheten Patientnämnden Enskilda klagomål och Lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Region Mitt
8 (12) Figur 2. Övergripande arbetsprocess Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering läggs upp och dokumenteras i årliga arbetsplaner. Arbetsplanerna uppdateras löpande beroende på politiska beslut och omprioriteringar under innevarande år. De årliga arbetsplanerna beslutas av hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp och förankras politiskt samt ges för kännedom till vårdstyrelsen. De vårdområden/vårdgivare som kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering under de kommande åren har tagits fram inom ramen för hälso- och sjukvårdsavdelningens planerings- och prioriteringsprocess, som genomförs en gång per termin. Prioriteringsprocessen är framtagen för att resurserna för fördjupad uppföljning och utvärdering ska kunna användas så effektivt som möjligt. 7. Prioriteringar och avgränsningar De prioriteringar som gjorts hittills har utgått ifrån aspekter avseende väsentlighet och risk utifrån både ett ekonomiskt och ett patientsäkerhetsperspektiv. Under perioden 213216 valdes att prioritera primärvården och således granskades samtliga vårdcentraler, både offentliga och privata. Dessutom har en prioritering gjorts avseende verksamhet som inte tidigare följts upp, exempelvis fysioterapeuter på nationella taxan, naprapater, kiropraktorer och vaccinationsbyråer. Utöver dessa prioriterade verksamheter har även beslutats att löpande genomföra fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan. Från och med 217 och framåt kommer nya prioriteringar att göras,
9 (12) exempelvis fortsatt granskning av verksamheter inom primärvården samt även utvärderingar av vårdval och specialistvården utanför sjukhusen. Verksamheter som bedrivs enbart i regionens regi i den mån dessa verksamheter inte ingår i vårdval eller annan upphandlande verksamhet kommer inte i första hand att vara föremål för granskningar under 217. Dock sker fortlöpande uppföljning av dessa verksamheter av såväl den egna förvaltningen som från regionkontorets ekonomiavdelning. Granskning och kontroll av utbetalningar av de statliga tandvårdsersättningarna är ett ansvar för Försäkringskassan. När det gäller regionens tandvårdsstöd, tandreglering för barn och ungdomar (LOV) och allmän barn- och ungdomstandvård (valfrihet sedan 1993) kommer den löpande uppföljningen att behöva utvecklas under kommande år. 8. Metod- och utvecklingsarbete Fördjupad uppföljning har två inriktningar och delvis olika metodik. Den ena typen av granskning sker utifrån en indikation om att det finns brister/problem inom ett vårdområde eller hos enskilda vårdgivare, som kommit till hälso- och sjukvårdsavdelningens kännedom via interna eller externa källor. Den andra typen av granskning syftar till att undersöka och säkerställa att de mest grundläggande kraven i avtalen har uppfyllts. Frågeställningar kan innefatta både en verksamhets organisation och struktur, ledning/styrning, ekonomi, kvalitet och resultat/prestationer. Som underlag för arbetet med uppföljning och utvärdering finns i förväg utarbetade och gemensamma mallar och intervjuguider. Resultat i form av effekter kan behöva utvärderas i särskild ordning då det ofta kräver annan metodik och särskild utvärderingskompetens. Utvärderingar är till sin karaktär mer resurskrävande och tar längre tid att genomföra än granskningar i form av fördjupade uppföljningar. Kunskap och resultat från fördjupade uppföljningar kan leda till att utvärderingar behöver genomföras. Inför varje utvärdering ska en särskild projektplan tas fram. För att fortlöpande utveckla metodik, arbetssätt och processer för fördjupad uppföljning sker löpande kontakter med andra landsting, t.ex. med Stockholms läns landsting, och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Verksamhetscontrollern har aktivt under deltagit i SKL:s arbete med framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning i samarbete med andra landsting/regioner. Dessutom har ett nationellt nätverk för fördjupad uppföljning startat där hälso- och sjukvårdsavdelningen deltar.
1 (12) 9. Åtgärder efter genomförd fördjupad uppföljning För att kunna ta ställning till vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas i samband med en granskning förenklar det om problemet/bristen kan graderas. Regionen har valt att göra följande indelning (samma indelning som i den nationella modellen): Nivå 1: Inga brister (alt tillfredsställande) Nivå 2: Brister (alt vissa brister) Nivå 3: Allvarliga brister (alt betydande brister) De åtgärder som kan vidtas efter en granskning är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Krav på rättelse av bristerna Återbetalning Innehållande av ersättning Polisanmälan Skadestånd och vite Hävning och uppsägning Icke förlängning av avtal Förlikning göra upp i godo Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Det finns ingen lagreglerad skyldighet att polisanmäla misstankar om brottslighet, utom i det fall där det är uppenbart att ett brott har begåtts. Dock är signalvärdet viktigt utifrån ett förebyggande- och förtroendeperspektiv, dvs. att regionen polisanmäler samtliga vårdgivare där man har en misstanke om brottslig avsikt (uppsåt). Därutöver är det viktigt att beakta frågor kring patientsäkerhet, vårdgivarkontinuitet och hushållning av regionens medel. Poängteras bör att det åligger vårdgivaren att inkomma med bevis som styrker inskickat faktureringsunderlag i det fall regionen misstänker ekonomiska oegentligheter. Beroende på vilka prioriteringar som görs kan antingen en eller flera åtgärder vidtas samtidigt, t.ex. förlikning kring ett återbetalningsbelopp (och återbetalningsplan) och en polisanmälan. En viktig aspekt i regionens agerande är att handla konsekvent, dvs. lika fall behandlas lika, samtidigt som det måste göras en bedömning från fall till fall. 1. Riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning Det är viktigt att det finns beslutade riktlinjer och rutiner på ledningsnivå när det gäller bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas i det fall man upptäcker brister hos en eller flera utförare. Om det framkommer att en vårdgivare har allvarliga brister ska bedömning av åtgärder beslutas i bedömningsgruppen (en tjänstemannagrupp på regionkontoret som hanterar situationer i samband med konkurser eller andra oplanerade och snabba verksamhetsförändringar).2 2 Gruppens sammansättning: hälso- och sjukvårdsdirektör, regionjurist, enhetschef för enheten för vårdavtal, enhetschef för enheten för analys och utveckling, medicinsk rådgivare, chef för kommunikationsenhet, presschef, ekonomichef och verksamhetscontroller
11 (12) Följande ansvarsfördelning har fastslagits på regionkontorsnivå i samband med att åtgärder bedöms behöva vidtas efter en genomförd granskning: 3 4 Hälso- och sjukvårdsavdelningens medicinska rådgivare bedömer om det ska göras en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende den medicinska kvaliteten i samband med journalgranskning (till skillnad från bedömningen inga brister eller vissa brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och jämförs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. avsaknad av journalföring i sin helhet eller bristande journalföring under en längre tidsperiod).3 Regionkontorets chefsjurist bedömer om en polisanmälan ska göras (alt. Ekobrottsmyndigheten) i det fall allvarliga brister upptäcks avseende faktureringsunderlaget i samband med granskningen (till skillnad från bedömningen inga brister eller vissa brister ). Vad som avses med allvarliga brister bedöms från fall till fall och en jämförelse görs med liknande fall från tidigare granskningar (t.ex. för större belopp, där faktureringsunderlag saknas för en längre tidsperiod och där lag- eller avtalstexten är tydlig). Regionkontoret kan, som alternativ eller tillägg till en polisanmälan, välja att göra upp i godo och fastställa ett belopp som vårdgivaren betalar utifrån en återbetalningsplan. I ett sådant fall behöver inte ett eventuellt åtal innehålla en begäran om skadestånd. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller tillser att det sker en återbetalning när det framkommer att ett felaktigt belopp har betalats ut från regionen till vårdgivaren. Tidsperioden för beräkning av beloppet ska bedömas från fall till fall, dock maximalt fem år tillbaka i tiden.4 Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller bedömer om det ska göras stickprovskontroller som grund för fakturakontroll för att säkerställa att ett besök/en behandling verkligen ägt rum. Stickprovskontrollerna ska genomföras endast i undantagsfall och efter en noggrann prövning om att detta bör ske. Om stickprovskontroller genomförs bör t.ex. tas hänsyn till patientens hälsotillstånd och besöken bör inte ha skett för långt tillbaka i tiden. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller dokumenterar efter varje genomförd granskning vilka åtgärder som vidtagits eller ska vidtas gentemot enskilda vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsavdelningens verksamhetscontroller sammanställer och vidarebefordrar de synpunkter som inkommit från granskningarna och som avser den interna organisationen, dvs. berörd förvaltning/avdelning/enhet inom regionen. Observeras bör att IVO normalt inte utreder händelser som inträffat längre tillbaka än två år. Normal preskriptionstid för skattebrott är fem år.
12 (12) 11. Kommunikation Uppmärksamheten externt kring hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering förväntas öka framöver. Därför är det viktigt att utveckla kommunikationskanalerna utåt till olika externa målgrupper, t.ex. massmedia/journalister, allmänhet/medborgare/patienter, privata och offentliga vårdgivare, patient- och brukarföreningar m.fl. Kanaler för kommunikationen är främst regionens externa webbplats. Hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med fördjupad uppföljning och utvärdering inklusive samtliga gransknings- och utvärderingsrapporter läggs kontinuerligt ut på webbplatsen. Kommunikationen utformas i särskild ordning i samarbete med framför allt presschefen. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma på ett tidigt stadium om en granskning kan få stor massmedial uppmärksamhet i samband med t.ex. en polisanmälan eller en hävning av ett avtal med en privat utförare, vilket ställer krav på ett väl fungerande internt samarbete kring kommunikationsplan etc. Ett viktigt utvecklingsområde är att se över hur spridningen av resultaten från uppföljningar och utvärderingar till allmänheten och patienterna successivt kan förbättras. 12. Bemanning och budget Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering på regionkontoret bedrivs inom hälso- och sjukvårdsavdelningen av såväl verksamhetscontroller som medicinsk rådgivare (totalt 1,3 åak). När det gäller att följa upp och utvärdera medicinsk kvalitet bör eftersträvas att minst en av granskarna har erforderlig läkarkompetens med motsvarande specialitet som den verksamhet som revideras. För att kunna genomföra ett arbete med en tillräcklig ambitionsnivå och för att kunna få åtkomst till behövlig specialistkompetens finns ett ramavtal för upphandling av konsulter. För verksamhetsområdet fördjupad uppföljning och utvärdering har tilldelats en årlig budget på 1 2 kronor och för varje nytt avtalsområde ska budgetramen utökas med 1 kronor. I det fall regionen bedömer att det behöver göras en kompletterande fördjupad uppföljning ska den berörda vårdgivaren faktureras med 5 kronor/timme (maxbelopp 5 kronor).
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-17 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sofie Schwan Tfn 18-6116124 E-post sofie.schwan@regionuppsala.se Dnr VS216-167 Vårdstyrelsen Tilläggsbeslut verksamhetsuppdrag 217-219 reviderade indikatorer Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Bilagda indikatorer ersätter Bilaga 2 Indikatorer i verksamhetsuppdrag 217-219 för Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen fastställde verksamhetsuppdrag 217-219 för Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering enligt beslut VS 216-11-23, 155. Verksamhetsuppdraget inkluderar en bilaga med indikatorer som planerades fastställas i december av Regionfullmäktige. Regionfullmäktige beslutade återremittera förslaget till indikatorer för ytterligare beredning. Enligt beslut i Regionfullmäktige 217-2-15, 7, har indikatorer fastställts. Fastställda indikatorer bifogas. Vårdstyrelsen föreslås besluta att bilagda indikatorer ersätter Bilaga 2 Indikatorer i verksamhetsuppdrag 217-219 för Folktandvården, Primärvården och Hälsa och habilitering. Bilagor Indikatorbilaga fastställd av Regionfullmäktige 217-2-15, 7. Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Tandvårdsdirektören Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering 214 215 - - 217 Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* - - Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* - - Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 1 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården* 96 % 97 % Värdet ska öka Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig Bedömning. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 214 215 217 9 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 217 är ett delmål. 1
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 214 215 217 9 % 85 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 217 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar* 86 % 74 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar* 86 % 81 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader - - 95 % 5 minuter 43 minuter 4 minuter 214 215 217 6,7 % 6,5 % 6,4 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. God strokesjukvård - Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter)* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bedriver vård med hög patientsäkerhet Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 2
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Andelen vårdrelaterade infektioner* 214 215 217 11,8 % 12,1 % Minskad förekomst Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 9 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika 168 161 Antalet ska minska Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården och mäts per 1 invånare. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre 65 658 577 95 Antalet ska minska Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 6% 5,3 % Andelen ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 3
Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per 1 invånare. 214 215 217 85 8 75 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per 1 invånare. 127 111 1 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per 1 invånare. 6,9 5,57 4,5 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus 2198 2192 Minskad förekomst 7,4 7,34 Antalet ska minska 1,33 1,83 Antalet ska minska 13,9 % 13,3 % Minskad förekomst Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser. Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Oplanerad återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg.
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar 214 215 217 95 % 86 % Andelen ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Andelen ska minska Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 214 215 217 3,4 % 3,8 % Andelen ska öka Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar 97 % Andelen ska öka 214 215 217 Allmänhetens uppfattning 51 % 5 % 51 % Resenärens uppfattning 59 % 57 % 58 % Andel regionbussar i tid 82 % 82 % 85 % 93 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Det går snabbt att resa med UL-trafiken Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL * 6 % 64 % 65 % *Denna indikator mäts med frågan, för de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med UL, i undersökningen kollektivtrafikbarometern och besvaras av allmänheten. Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. 5
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal publik museiverksamhet i Uppsala län 214 215 217 112 49 98 268 95 Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal publik vid musikkonserter -18 år i Uppsala län 19 58 25 26 22 Motivering: Region Uppsala stödjer kulturinstitutioner som erbjuder många invånare i olika åldrar estetiska upplevelser och ny kunskap. Antal vuxna per 1 invånare som deltar i kurser inom folkbildning 135 Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 214 215 217 Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4, Öka Ledarskap 4,1 4, Öka Styrning 3,9 4, Öka Motivation 4,2 4, Öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* 214 215 217 72 74 91 Skapar ett basvärde Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* 6
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking 11 och 67 13 och 63 Förbättrad placering Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT-tjänstgöring. Är ledande inom E-hälsa 214 215 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster* 217 Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster 81 727 121 784 Antalet ska öka med 1 % Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms 7 % Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. 7 Antalet ska öka
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments-samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* 214 215 217 4 Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler 6 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning 5 % Motivering: Detta index omfattas av 1 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* 214 215 217 1 95 1 1 35 *Antal företag som har fått stöd från företags- och innovationsstödjande aktörer som Region Uppsala finansierar med verksamhetsstöd. Antal nystartade företag per 1 invånare Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala 11,6 % 11,8 % 12,2 % 13 122 175 Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring 8
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 En växande region Fördubblar antalet resor till år 22 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 23 jämfört med 26 214 215 217 4 miljoner Öka Antal resor/invånare 113 Öka Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % Öka Resande Totalt antal resor Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter 214 215 217 Nöjdhet bland allmänheten 54 % Öka Nöjdhet bland resenärer 68 % Öka Nöjdhet med senaste resan 83 % Öka Kundnöjdhet Upplevd trygghet Allmänheten 74 % 76 % 77 % Resenären 81 % 84 % 85 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer Kollektivtrafiken. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha). 214 215 217 41 resp. 8 118 42 resp. 8 137 45 resp. 9 171 Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km 496 9 5 512
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal 214 215 217 5 6 9 Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 5 6 6 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator 214 215 217 Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18, % 21,47 % 6 % 3,73 Minska Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 Minska Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till 214 1 % 98,6 % 86 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso- och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 214 har utgångsvärdet 1 % och antalet ska minska med 2 % till år 218. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Diklofenak* 5,11 Kinoloner **,74 Diklofenak 4,35 Kinoloner,68 Minska *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID-preparat (Non-Steroide Anti-Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. 1
Indikatorer fastställda i Regionfullmäktige 217-2-15 7/17 Andel material återvunnet avfall 214 215 217 31,1 % 31,9 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon 9 % Öka Tillgängliga hållplatser % Öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 214 215 217 71 % 15 % 18 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram 1 58 MSEK 214-225. Ett tal över hundra innebär att investeringar i infrastruktur under aktuellt år ligger över den långsiktiga budgetramen. 11
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-21 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Dnr VS216-58 Vårdstyrelsen Rapport om projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Rapporten om projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen beslutade 216-4-2, 6, att anslå 74 kr i projektmedel till Kultur och bildning under 216 för projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande, i syfte att förbättra hälsan hos asylsökande. Vårdstyrelsen beslutade också att projektet efter utgången skulle utvärderas och resultatet återredovisas för styrelsen i början av 217. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. I de nationella kulturpolitiska målen och i den regionala kulturplanen framhålls vikten av interkulturellt utbyte, mångfald i kulturlivet, främjande av allas möjlighet tillkulturupplevelser, bildning och till att utveckla sin skapande förmåga. I linje med detta har projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande haft målet att öka asylsökandes och nyanländas delaktighet i länets kulturliv och genom detta bryta isolering samt förbättra hälsan hos deltagarna, med det långsiktiga målet att deltagarnaska känna sig delaktiga i samhället. Projektet nådde cirka 75 deltagare under 29 riktade aktiviteter samt sju regionstödda projekt, vid minst 11 olika asylboenden. Aktiviteterna varierade mellan teater/barnteater, konserter, museibesök, konstgrupper, slöjdaktiviteter m.m. Utvärderingen av projektet återfinns i bilaga till ärendet. Utvärderingen beskriver projektets genomförande och utfall, både vad gäller nöjdhet hos deltagare samt ekonomiskt utfall. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Bilagor Rapport om projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande. Kopia till Kulturnämnden Förvaltningsdirektören, Kultur och bildning Kulturenheten, Sakip Murat Yalçin
Sakıp Murat Yalçın Kulturenheten Tfn: 7386633 E-post: sakip.murat.yalcin@regionuppsala.se Rapport om projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande Bakgrund Vårdstyrelsen beslutade 216-4-2 att anslå 74 kr i projektmedel till Kultur och bildning under 216 för projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande, i syfte att förbättra hälsan hos asylsökande. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa. Att delta i eller uppleva kulturaktiviteter stimulerar sinnena, kan bidra till välbefinnande och en känsla av sammanhang och meningsfullhet. I de nationella kulturpolitiska målen och i den regionala kulturplanen framhålls vikten av interkulturellt utbyte, mångfald i kulturlivet, främjande av allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sin skapande förmåga. I linje med detta har projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande haft målet att öka asylsökandes och nyanländas delaktighet i länets kulturliv och genom detta bryta isolering samt förbättra hälsan hos deltagarna, med det långsiktiga målet att deltagarna ska känna sig delaktiga i samhället. Statistik Målgruppen Cirka 125 asylsökande fanns inskrivna hos Migrationsverket 216. Av dessa befann sig ca 2 6 i Uppsala län. Drygt hälften av länets asylsökande var ensamkommande ungdomar och resterande alltifrån småbarn med sina familjer, till vuxna upp till 8 års ålder. Under perioden fanns i Uppsala län 15-2 anläggningar med asylsökande, med boendeantal varierande från små grupper till 2 personer. En stor del av anläggningarna drevs av privata företag på uppdrag från Migrationsverket. Migrationsverkets handläggningstid för ett asylärende var under 216 i snitt 328 dagar. Projektet Projektet nådde cirka 75 deltagare under 29 riktade aktiviteter samt sju regionstödda projekt, vid minst 11 olika asylboenden. Aktiviteterna varierade mellan teater/barnteater, konserter, museibesök, konstgrupper, slöjdaktiviteter m.m.
2 (4) Genomförande Bidrag Kultur och bildning utlyste ett bidrag på 25 kr, sökbart av juridiska personer såsom föreningar, stiftelser, organisationer eller företag. Max summa att söka var 5 kr. Till ansökningstillfället inkom 23 ansökningar och sju av projekten tilldelades medel: Återkopplingen från aktörer som fick bidrag till projekt var positiv. Elisabeth Bucht och Moa Lönn genomförde sitt projekt på ett asylboende utanför Uppsala, där de fick tillfälle att bygga vidare på sina tidigare konst- och hantverksprojekt. Under Fredens hus dansprojekt flyttades danspassen från asylboendet till organisationens egna lokaler, vilket av organisationen tolkades som en positiv utveckling, med tanke på att deltagarna gärna ville komma ut från sina boenden. Riktad verksamhet Denna del av projektet genomfördes av projektledaren vid Kultur och bildning, i samarbete med kommuner, ansvariga på asylboenden och civilsamhällesorganisationer såsom studieförbund. Först ut var fyra boenden hänvisade av kommunerna Håbo, Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Senare i projektet tillkom även boenden från Enköping och Uppsala. Insatsen gick ut på att kommunicera med asylboenden och kommunerna om möjliga kulturaktiviteter som asylsökande i anläggningarna erbjöds möjlighet att åka ut till. Kultur och bildning tog kostnaden för inträde till evenemang, resekostnader och eventuella andra kringkostnader. Vissa av aktiviteterna anordnades direkt på asylboenden. Ett aktivitetsstöd erbjöds till vissa civilsamhällesorganisationer, vilka har verksamhet med asylsökande/nyanlända, för att dessa skulle kunna erbjuda sina deltagare på kulturaktiviteter utanför boendena, som komplement till de aktiviteter som redan anordnades. Bland genomförda aktiviteter, var konserter och workshops på Uppsala internationella gitarrfestival, barnteater på Tierps bibliotek, guidad visning på Upplandsmuseet och Skördefest på Eda Lägergård. Slöjdworkshops, drama- och danspass anordnades direkt på boendena.
3 (4) Respons Flera inblandade i processen rapporterade att aktiviteterna uppskattades av deltagarna, inte bara som ett sätt att bryta de dagliga rutinerna, men också för att utveckla det svenska språket och lära sig om det svenska samhället, tack vare tillfällen där de fick möjlighet att möta etablerade svenska medborgare. Vikten av att ge målgruppen möjlighet att träffa andra än de som handlägger deras uppehållstillståndsärende uttrycks av flera, bland annat i redovisning av projektet Drömlådan, av Johanna Uddén m.fl. Att bryta isolering och utanförskap genom konst och kultur, verkar ha haft en upplyftande effekt i vardagen hos deltagarna. Österbybruk Herrgård redovisar sitt projekt Slöjdcafé med historia med bland annat dessa ord:... målgruppen tillsammans med aktiva hantverkare hittade en gemenskap i att se och förstå genom att aktivt delta, när språket inte är det självklara verktyget att kommunicera med. De riktade aktiviteterna betraktades vara givande positiva tillfällen bidragande till en mer meningsfull vardag för deltagarna, enligt återkoppling från ansvariga på boenden och anordnare bland civilsamhällesorganisationer. Utmaningar Den största utmaningen var att på vissa boenden saknades personal som kunde samordna aktiviteterna, och när det fanns personal hade inte dessa tillräckligt med tid över för att engagera deltagare. Vid riktad verksamhet vände sig Kultur och bildning till civilsamhällesorganisationer, som till exempel länets studieförbund och Röda korset, vilka har verksamhet för målgruppen, på asylboenden och/eller i egna lokaler. Aktörerna som fick bidrag för projekt hade egna lösningar, vilket i många fall innebar att de själva tog kontakt med sina deltagare för att dra igång sina projekt. Utmaningar var t.ex. kort projekttid, nedläggning av ett boende med löpande kulturverksamhet, stor andel ensamkommande barn, för vilka skolarbetet upptar mesta tiden. Möjligheter Det finns ett stort antal organisationer och individer som är engagerade inom området Kultur för asylsökande. Tack vare projektet har Kultur och bildning byggt ett kontaktnät, vilket kommer att förenkla framtida samarbeten och satsningar. Aktörer inom kontaktnätet har visat intresse för fortsatt samarbete med Kultur och bildning och med varandra. Kontakter har tagits med aktörer i andra län och regioner och planering av tillfällen för erfarenhetsutbyte pågår. Vid omvärldsbevakningen under projektets gång har vissa framtidsfrågor utkristalliserats: samtidigt som antalet asylsökande minskar och privata anläggningar/boenden läggs ner, ökar antalet nyanlända, d.v.s. personer som får uppehållstillstånd och kommunplacering. Satsningar för att inkludera och integrera dessa personer kommer att behöva utvecklas. Ett ytterligare potentiellt arbetsområde
4 (4) gäller arbetsmarknadsintegration för professionella kulturarbetare bland nyanlända. Till skillnad från några andra län/regioner har det inte funnits någon speciell satsning för att förenkla för den här gruppen att hitta rätt sammanhang för att fortsätta utöva sina yrken i Sverige. Ekonomi Ansvar: 3321, Verksamhetskod:814 KATEGORI Lön, sociala avgifter, försäkringar Traktamenten, resor, utbildningar Telekommunikation KOSTNADER 126 1 1 Lämnade bidrag Riktad kulturverksamhet Marknadsföring och information 25 * 79 58 TOTALT 524 ** **Egentliga resultatet: 523 934,7 kr. Alla belopp är avrundade. 74 kr var budgeterade för projektet. Lägre resultat beror i stort sett på mindre kostnader för riktad kulturverksamhet. *Bidragsfördelning Sökande Elisabeth Bucht, Det händer: Ord Firma Johanna Uddén, Drömlådan Fredens Hus, Dans för asylsökande Heby bibliotek, Författarbesök RFSL Uppsala, WelcomeOUT Stiftelsen Österbybruk herrgård, Slöjdcafé med historia Studieförbundet Bilda Öst, EXIst TOTALT BIDRAG 5 kr 5 kr 3 kr 5 kr 3 kr 35 kr 5 kr 25 kr
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-22 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS216-151 Vårdstyrelsen Redovisning av regionstyrelsen utredning av driftavbrottet i landstingets patientjournalsystem Cosmic under perioden 31/3-4/9 216 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen rörande driftavbrottet i landstingets patientjournalsystem Cosmic läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Under perioden 31/8 till 4/9 216 drabbades Region Uppsala av en allvarlig händelse rörande tillgängligheten till det elektroniska patientjournalsystem Cosmic. Under denna tidsperiod var användarna hänvisade till att använda reservrutinen läskopia av Cosmic. Reservrutiner för att bedriva patientverksamheten fanns tillgängliga på landstingets intranät och användes. Landstingets krisorganisation aktiverades enligt plan. I samband med vårdstyrelsens sammanträde den 1 september väcktes ett initiativärende rörande Cosmic-avbrottet, med önskemål om en konsekvensanalys av avbrottet. Svar på initiativärendet behandlades vid vårdstyrelsens sammanträde i början av oktober. Styrelsen beslutade då att lägga den muntliga redovisningen av driftavbrottets konsekvenser till handlingarna samt att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att vårdstyrelsen önskade en redovisning av den av landstingsstyrelsen initierade utredningen av Cosmic-avbrottet. Vid regionstyrelsens sammanträde den 1 mars 217 presenterades utredningsrapporten av driftavbrottet. Rapporten föreligger som bilaga till detta ärende. Bilagor Bilaga 1 Driftavbrott i landstingets elektroniska patientjournalsystem Cosmic 31/8 4/9 216 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Bilaga 2 Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde den 2 mars 216 Initiativärende angående Cosmic Bilaga 3 Protokollsutdrag från vårdstyrelsens sammanträde den 1 september 216 Konsekvenser och lärdomar av driftavbrottet i Cosmic svar på initiativ Kopia till Regionstyrelsen
217-1-16 LS 216-524 Regionkontoret Johan Lindqvist (tf IT-direktör) Annika Brehmer (Chefläkare) Inga-Britt Andersson (tf Säkerhetschef) Driftavbrott i landstingets elektroniska patientjournalsystem Cosmic 31/8 4/9 216 Bakgrund Under perioden 31/8 till 4/9 drabbades Region Uppsala av en allvarlig händelse rörande tillgängligheten till det elektroniska patientjournalsystem Cosmic. För stora delar av personalen framstod det som att Cosmic inte längre fungerade. Under denna tidsperiod var användarna hänvisade till att använda reservrutinen läskopia av Cosmic, vilket är en kopia där all information kunde läsas men ingen information kunde matas in. Under senare delen av avbrottet togs nya läskopior för att kunna hämta in nya provsvar samt även diktat. Reservrutiner för att bedriva patientverksamheten fanns tillgängliga på landstingets intranät och användes. Landstingets krisorganisation aktiverades enligt plan. Teknikperspektiv Problemet för användarna var initialt att de inte kunde logga in i Cosmic, inloggning tog lång tid. När problemens omfattning ökade och många användare påverkades togs beslut om att stoppa driften av Cosmic för att övergå till reservrutiner och läskopia. Under felsökningen eliminerades ett antal potentiella felkällor och problemet kunde ringas in, vilket enkelt kan beskrivas som problem i kommunikationen mellan applikationsserver och datorn under vissa omständigheter. Den utlösande faktorn till problemen var en säkerhetsuppdatering från Microsoft som gradvis installerats på landstingets datorer, vilket förklarar att problemen ökade dag för dag. Microsofts säkerhetsuppdatering täpper till en säkerhetslucka avseende nätverkskommunikation. För att återställa tillgängligheten av Cosmic inaktiverades NetBIOS över TCP/IP i Windows. Ingen förändring i Cosmic krävdes. Sammanfattningsvis kan konstateras att ett antal samverkande tekniska komponenter/lösningar i infrastrukturen runt Cosmic orsakade incidenten. Vid felsökningen och åtgärder för återställa funktionaliteten var samtliga berörda leverantörer aktivt delaktiga. Efter att funktionaliteten återställts har en handlingsplan tagits fram av MSI för att förbättra rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. Bilaga 1 Incidentrapport LUL journalsystem v35 216, Peter Larsson Bilaga 2 Cosmicincident v35, Genomgång av MSI/IT arbetssätt, Peter Larsson Bilaga 3 Incident Summary Report, Microsoft Bilaga 4 Handlingsplan MSI, efter driftavbrott Cosmic 216 1 (4)
Patientsäkerhet Det omfattande driftstoppet innebar en risk för patientsäkerheten och därmed en risk för att avvikelser skulle uppstå. I avvikelsehanteringssystemet MedControl finns i samband med utredningen inte någon rapporterad avvikelse som skulle ha uppstått med anledning av avbrottet. Inom vårdverksamheten var det varierande hur väl avbrottsrutinerna fungerade. På vissa håll var dessa rutiner inte tillräckligt väl kända av alla medarbetare. De som tidigare inte hade arbetat med manuella rutiner hade svårare att veta hur man skulle dokumentera t.ex. på papper. Den övergripande bedömningen är ändå att rutinerna fungerade tillfredställande. Flera verksamheter rapporterade att de manuella rutinerna med receptblanketter kunde bli ett problem, framför allt om avbrottet blivit längre. Tillgången på receptblanketter var bristfällig. Återgången till Cosmic från de manuella rutinerna fungerade väl. Det arbetet beskrivs från någon verksamhet som resurskrävande och att det därmed fanns en risk för att annan verksamhet kunde påverkas. Det finns det ingen rapporterad avvikelse om att så skett. Samtliga verksamheter angav att de avbrottsrutiner som fanns följdes. Avbrottsrutiner för Cosmic finns på intranätet under Vid avbrott i Cosmic. När driftstoppet hävts inhämtade EPJ-förvaltningen (Enheten för förvaltning av vårdsystem) synpunkter och förbättringsförslag från både slutanvändare och de egna medarbetarna. Bland de inkomna svaren finns många förbättringsförslag som redovisas i den framtagna Förslag handlingsplan (förslag från EPJ-förvaltningen), se bilaga 5 och bilaga 6. Bilaga 5 Erfarenheter och synpunkter från EPJ angående driftavbrott Cosmic 31 augusti4 september 216 Bilaga 6 Förslag handlingsplan Krisledningsorganisation I utredningen gällande hur landstingets kris och katastrofmedicinska organisation och beredskapsplan fungerade under driftavbrottet har inga avvikelser framkommit som är relaterade till att planen inte skulle ha fungerat tillfredställande. Vid avbrottet aktiverades beredskapsplanen via tjänsteman i beredskap (TIB) och chefsläkarjouren informerades. TIB och chefsläkare beslutade i samråd att gå upp i regional ledning. De funktioner som bedömdes berörda av händelsen ur perspektivet expert/sakkunniga kallades in tillsammans med övriga stabsfunktioner. Arbetet i staben bedrevs enligt de åtta stabsfunktioner (S1-S8) som finns i beredskapsplanen vilket fungerade. Då händelsen genererade ett förstärkningsläge på regional nivå så upprättades även lokal ledning vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Arbetet vid de respektive ledningsstaberna bedrevs under händelsen i enlighet med Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan är idag utformad utifrån perspektivet olycka. Det finns dock utredningsbehov i planen för att genomlysa om den på ett generellt sätt kan tydliggöra att leda arbetet även vid avbrott i infrastrukturen samt över ett längre tidsperspektiv. 2 (4)
Genom intervjuer med involverade från regional ledning och lokala ledningar, ordförande för krisledningsnämnden samt logg- och uppföljningsrapporter har det framkommit behov av att vidare revidera och förtydliga detaljer i planer och åtgärdskort. Utifrån uppföljningsmaterial har arbete redan startat med flera punkter av förbättringsförslag såsom: Bemanningsschema bemanning på längre sikt Utbildning fler stabschefer, fler kommunikatörer till stabsfunktion Tjänsteman i beredskap - utöka antal Kommunikation internt Vilket delvis ingår i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan som är under revidering. Bilaga 7 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan, Landstinget i Uppsala län Ekonomiska konsekvenser Följande uppgifter har inkommit om extra kostnader vid själva avbrottet och efterarbete: Akademiska sjukhuset: - MSI: 1 161 tkr, timmar jobb motsvarande 98 tkr, Citrix-licenser 181 tkr - VAS: 216 tkr, övertid och ökad bemanning av medicinska kandidater - Övriga: ca 5 tkr, bl. a. AL p.g.a. fr a ökad övertid (detaljerade uppgifter ej ännu inkomna) - LRC EPJ 213 tkr, övertid och ökad bemanning Totalt ca 2,1 mnkr Övriga förvaltningar har inte flaggat för några merkostnader Ett ersättningskrav har inkommit från en privat vårdgivare. Slutsats Den övergripande slutsatsen är att trots avbrottet fungerade verksamheten tillfredställande med hjälp av befintliga avbrottsrutiner. Inga patientavvikelser relaterade till avbrottet finns rapporterade. Det kan konstateras att landstingets krisledningsorganisation fungerade i hela kedjan och arbetet bedrevs enligt den befintliga Kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Uppkomna kostnader för hantering av driftavbrottet har hanterats utifrån en kompetensprincip där berörd part har tagit sina kostnader. Förslag till åtgärder: - Chefen för EPJ-förvaltningen får i uppdrag att, utifrån sin handlingsplan, vidare utreda, ta fram förslag till åtgärder och förbättringar och genomföra dessa. - Samtliga berörda förvaltningschefer får i uppdrag att se till att avbrottsrutiner är kända och väl förberedda i respektive verksamhet. - Chefen för Säkerhets och beredskapsenheten vid Regionkontoret får i uppdrag att vidare utreda och revidera landstingets Kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. - Chefen för MSI får i uppdrag, att utifrån framtagna förslag, genomföra förbättrade rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. 3 (4)
Personer som rapporten bygger sina uppgifter på: Teknikperspektiv: Mikael Eriksson, Avdelningschef IT, Akademiska sjukhuset MSI Peter Larsson, Gruppchef IT-infrastruktur, Akademiska sjukhuset MSI Joachim Persson, Förvaltningsledare-IT EPJ, Akademiska sjukhuset MSI Patientsäkerhet: Göran Gunther, Chefläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Chefläkare Primärvården Robert Sarkadi Kristiansson, Chefläkare Hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, Chefläkare Lasarettet i Enköping Annemieke Ålenius, Chef EPJ-förvaltningen, LRC Erik Sköldenberg, Objektägare EPJ, Akademiska sjukhuset Krisledningsorganisation: Börje Wennberg, Ordförande i Regionstyrelsen och krisledningsnämnden Staffan Isling, Regiondirektör, Regionkontoret Margareta Öhrvall, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Bengt Sandén, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Göran Gunther, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Fredrik Tedenlind, Säkerhetschef/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Jan Andersson, Beredskapssamordnare/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Maria Lindkvist, Beredskapssamordnare/Tf avd, chef Akutmottagningen Lasarettet i Enköping Jessica Elgenstierna, Presschef Regionkontoret Stefan Lindh, Regional beredskapssamordnare/tjänsteman i beredskap Regionkontoret Ekonomiska konsekvenser: Andreas Henriksson, chefscontroller, Akademiska sjukhuset 4 (4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-21 Folktandvården Gunilla Swanholm E-post gunilla.swanholm@regionuppsala.se Dnr VS217-38 Vårdstyrelsen Initiering av upphandling avseende tung dental utrustning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Upphandling av ramavtal avseende tung dental utrustning initieras och hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdraget att genomföra upphandlingen i samråd med upphandlingschefen. Kostnaderna föreslås belasta ansvar 7. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås initiera upphandling av ramavtal avseende tung dental utrustning vilket innefattar behandlingsstolar, unitar, intraoral röntgen, OPG röntgen, autoklaver, rengöringsmaskiner till roterande instrument och diskdesinfektorer. Nuvarande avtal är tecknat tillsammans med Västmanland, Sörmland, Dalarna och Gävleborg. Att samupphandla ger ett större tryck på leverantörerna och det är lättare att jämföra olika produkter och utbyta erfarenheter. Avtalet på rubricerade DU-13-7 löper ut 218-3-31 varför ny upphandling måste påbörjas. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca 1 miljoner kronor per år. Avtalstiden 2 år med möjlighet upp till 24 månaders förlängning. Miljökrav enligt gällande miljöprogram kommer att ställas på efterfrågat sortiment. Kostnader och finansiering Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca 1 miljoner kronor per år. Kostnaderna föreslås belasta ansvar 7. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Kopia till Tandvårdsdirektören Upphandlinschefen
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-3-17 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 18-611 6 7 E-post jan.g.andersson@regionuppsala.se Dnr VS217-16 Vårdstyrelsen Avtal Närvårdsenheten Östhammar Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Överenskommelsen för närvårdsenheten i Östhammars kommun godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkände vid sammanträdet den 27 februari 217 överenskommelsen för närvårdsenheten i Östhammar. På grund av en felskrivning under ärendebeskrivningen i beslutet, tas ärendet ånyo upp i vårdstyrelsen för behandling. Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län kom den 3 juni 21 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Som ett resultat av överenskommelsen inrättades en närvårdsenhet vid Östhammars vårdcentrum. Närvårdsenheten ska vara en gemensam verksamhet för kommunen och Region Uppsala med 18 vårdplatser. Verksamheten riktar sig primärt till äldre multisjuka och omfattar inte barn och ungdomar under 17 år. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Utgångspunkten och inriktningen för verksamheten ska vara ett flexibelt nyttjande av tillgängliga vårdplatser. Det ska ske löpande över tid utifrån de behov som uppstår. Det innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetens uppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. Kostnader och finansiering Överenskommelsen är en förlängning på ett år av tidigare överenskommelse. Det innebär att Region Uppsala svarar för 6 procent och kommunen för 4 procent av närvårdsenhetens kostnader. Under år 217 ska en genomlysning av verksamhetens ekonomi genomföras för att ta fram beslutsunderlag för framtida långsiktig kostnadsfördelning. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Beredning Beredning har skett med representanter från Regionkontoret, Hälsa och habilitering samt Östhammars kommun. Bilagor Avtal Närvårdsenhet Östhammar Kopia till Hälsa och habilitering Primärvården Östhammars kommun
Avtal Närvårdsenhet Östhammar Parter Östhammars kommun (nedan kallad kommunen) Box 66 742 21 Östhammar Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala Bakgrund Östhammars kommun (nedan Kommunen) och Region Uppsala (nedan Regionen) kom 21 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Av överenskommelsen framgår att en närvårdsenhet ska inrättas på Östhammars vårdcentrum med Kommunen som huvudman. I följande avtal preciseras förutsättningarna för närvårdsenheten. Verksamhet, uppgift och uppdrag Närvårdsenheten ska vara en för Kommunen och Regionen gemensam verksamhet med 18 vårdplatser. Verksamheten riktar sig primärt till äldre multisjuka och omfattar inte barn och ungdomar under 17 år. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Utgångspunkten och inriktningen på verksamheten ska vara ett flexibelt utnyttjande av tillgängliga vårdplatser. Detta ska ske löpande över tid utifrån de behov som uppstår. Detta innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetensuppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. För att säkerställa att vård och omsorg sker på ett optimalt sätt ska rutiner finnas som tydliggör verksamhetens olika ansvarsområden. Rutinerna ska även beskriva hur samarbete och samverkan ska ske mellan parterna. Närvårdsenheten ska användas för invånare i Östhammars kommun som är i behov av: Utredning, diagnostik, inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin. Medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser. Vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH) utifrån brukarens behov. Utredningsplats för gruppen mest svårt sjuka äldre. Rehabilitering och habilitering, enligt riktlinje Rehabilitering och habilitering i samverkan 216-7-21.1 Utredning av omsorgsbehov. 1 Rehabilitering och habilitering i samverkan, DocPlusSTYR-168 Version: 1. 1
Innan beslut om inläggning ska samråd ske mellan enhetschef för närvårdsenheten och läkare vid närvårdsenheten. Vid eventuell oenighet avgör ansvarig för verksamheten om inläggning kan ske utifrån brukarens behov samt tillgänglig kompetens vid enheten. Jourtid fattas beslut om inläggning av primärvårdensläkare i samråd med verksamheten. Beslut om inläggning enligt HSL fattas av primärvårdens läkare eller av närvårdenhetens läkare. Beslut om inläggning av patienter inskriva i sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) fattas av patientansvarig läkare eller av närvårdenhetens läkare, under jourtid av primärvårdens läkare, i samråd med närvårdsenheten. Det mobila SAH-teamets kompetens utgör ett stöd till närvårdsenheten för dessa patienter. Beslut om korttidsplats inom ramen för SoL fattas av Kommunens biståndshandläggare. Med korttidsplats avses bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Vårdtagaren ska även vid behov få hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda enligt HSL utifrån den bemanning och kompetensnivå som finns på närvårdsenheten. Kvalitets- och ledningssystem Närvårdsenheten ska följa bl.a. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9), patientsäkerhetslagen (21:659) samt patientlagen (214:821). Kommunens kvalitets- och ledningssystem ska gälla vid närvårdsenheten. Läkemedel Rutiner för läkemedelshantering ska upprättas enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2:1). Region Uppsala ansvarar för att beskriva omfattningen av läkemedelsförråd. Kompetens och personal Kommunen är arbetsgivare för samtlig personal utom läkarresursen vid närvårdsenheten. Kommunen åtar sig att bemanna närvårdsenheten med legitimerad samt övrig omvårdnadspersonal i sådan omfattning att en god och säker vård och omsorg säkerställs. Kommunen ansvarar för att personalen vid närvårdsenheten har relevant kompetens. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning ska systematiskt identifieras och tillgodoses. Vid kompetensutvecklings- och fortbildningsinsatser ska möjligheter till samordning mellan Kommunen och Regionen tillvaratas. Hälsa och habilitering inom Regionen svarar för läkarresursen i den omfattning som överenskommes mellan parterna. Läkarresursen ska ha relevant kompetens så att god vård säkerställs. Omfattning och innehåll beträffande konsultstöd till läkarresursen regleras i särskild ordning. Vid bedömning av läkarresursens storlek ska hänsyn tas till möjligheterna att göra bedömningar av vårdbehov genom hembesök. Utrustning för drift av verksamheten Dokument ska upprättas med beskrivning av innehåll och omfattning av närvårdsenhetens faciliteter, läkemedel, medicinsk teknisk utrustning och övrig utrustning samt förråd. Beskrivningen ska även omfatta utemiljön. Begäran om inköp av utrustning hanteras av ledningsgrupp för närvårdsenheten. 2
Medicinskt ansvar Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt övergripande patientansvar. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) har ansvaret för att patienterna får en säker och ändamålsenligt hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Enhetschef har det medicinska verksamhetsansvaret. Dokumentation Verksamheten ska dokumenteras i enlighet med patientdatalagen (28:355), socialtjänstlagen (21:453) och andra gällande författningar. Ledning, styrning och samverkan Den politiska styrningen av närvårdsenheten utövas av den politiska styrgruppen för närvårdssamverkan som är en partsammansatt grupp av politiker från Regionen och Kommunen. Syftet med den politiska styrgruppen är att säkerställa utveckling av närvården i Östhammars kommun. En ledningsgrupp med två representanter från vardera Kommunen och Regionen har ansvaret för att verksamheten drivs och utvecklas i enlighet med föreliggande avtal. Medicinska rådet integreras i närvårdsenhetens ledningsgrupp. Gruppen rapporterar till den politiska styrgruppen. Enhetschefen för närvårdsenheten har: personalansvar för närvårdsenheten ansvar för att utveckla verksamhetens kvalitet uppdrag att inrätta adekvat verksamhetsuppföljning mandat att utse arbetsgrupper för olika projekt, arbetsområden eller specifika förbättringsarbeten som ska utföras inom ramen för verksamheten Till enhetschefens förfogande för hantering av verksamhetsnära frågor inrättas ett råd bestående av Kommunens MAS och representant för primärvården. Enhetschefen ingår i socialförvaltningens linjeorganisation. Ekonomiska förutsättningar Regionen svarar för 6 procent och Kommunen för 4 procent av närvårdsenhetens kostnader. Vårdtagaren betalar vårdavgift till Regionen enligt av Regionen fastställda taxor samt omsorgsavgift till Kommunen enligt av Kommunen fastställd taxa för korttidsplats. Under år 217 ska en genomlysning av verksamhetens ekonomi genomföras för att ta fram beslutsunderlag för framtida långsiktig kostnadsfördelning mellan parterna. Budgeten för verksamheten beslutas årligen av Kommunen och Regionen. Preliminär budget ska vara fastställd senast 1 oktober årligen. Underskott täcks av respektive huvudman med den andel som respektive huvudman svarar för av de totala kostnaderna. Överskott återförs till respektive huvudman med motsvarande andel. Uppföljning och rapportering 3
Verksamheten ska årligen upprätta en verksamhetsberättelse med årsresultat samt tre kvartalsrapporter. Av verksamhetsberättelsen ska framgå vårdutnyttjande och medelvårdtider för olika patientkategorier, bemanning, ekonomi och verksamhetens kvalitet. Kvartalsrapporterna ska bestå av relevanta nyckeltal för som möjliggör god styrning och uppföljning av verksamheten. Verksamhetsberättelsen tillställs den politiska styrgruppen för närvård samt är en del av verksamhetsredovisningen till vårdstyrelsen i Regionen och till socialnämnden i Kommunen. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras inför ny avtalsperiod. Utvärderingen påbörjas i god tid innan avtalets utgång. Avtalstid Detta avtal gäller från den 1 mars 217 till och med den 28 februari 218. Nytt avtal Parterna är överens om att 217 gemensamt utarbeta ett avtal under som ska börja gälla den 1 mars 218. Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand avgöras av den inrättade ledningsgruppen bestående av representanter från Kommunen och Regionen. Kan inte överenskommelse nås där hänskjuts frågan till den politiska styrgruppen närvård för avgörande. Utväxling av avtal Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. --------------------------------------Malena Ranch Vårdstyrelsen Region Uppsala -------------------------------------------Jacob Spangenberg Kommunstyrelsens ordförande 4
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-21 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS217-3 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslutlistor Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning FTV Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård Tandsköterska Tandsköterska Tandläkare, allmäntandvård Sjukhustandläkare /FTV/VRINGENK /FTV/OSTERVAL /FTV/SEMINAR /FTV/SEMINAR /FTV/SEMINAR 21721 21721 21726 217213 21722 Verksamhetschef, Jan-Erik Edwin Verksamhetschef, Daniel Halpern Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning HOH Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, ekonomi Receptionist, telefonist Ledning, hälso- och sjukvård /HOH/HOHLK /HOH/FUNKHA/REC /HOH/SVINT/ALDVARD 217216 21721 21724 Psykolog Psykolog Psykolog Fysioterapeut Fritidspedagog Arbetsterapeut /HOH/HABUPP/ASP /HOH/HABUPP/US /HOH/HABUPP/RH /HOH/HABUPP/RH /HOH/HABUPP/ASP /HOH/HABUPP/US 217228 21721 217227 217227 217228 217213 Ledn,ekonomi Johanna Wahlin Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja Led, hälso- och sjukvård Charlotta Nordgren Thermaenius Ledn,hälso- och sjukvård Jenny Myhr Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,hälso- och sjukvård Lena Samuelsdotter Ledn,hälso- och sjukvård Laijla Olovsson Ledn,hälso- och sjukvård Jenny Myhr Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning Primärvården Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Fysioterapeut Undersköterska Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Distriktssköterska Distriktssköterska Fysioterapeut Undersköterska, mottagning Kurator Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/SKUTSKAR LUL/PV/TIERP/JOUR LUL/PV/SKUTSKAR LUL/PV/KNIVSTA LUL/PV/HEBY LUL/PV/OSTHAMM LUL/PV/TIERP/JOUR LUL/PV/FLOGSTA LUL/PV/KNIVSTA Anställningsdatum 217-2-1 217-2-1 217-2-7 217-2-1 217-2-1 217-2-1 217-2-1 217-2-6 217-2-1 Beslutsfattare (namn och befattning) Ewa Hammarin, Ledning hälso och sjukvård Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Ewa Hammarin, Ledning hälso och sjukvård Anna Waxin Janssn, Ledning, hälso och sjukvård Camilla Forsberg Fryckstedt, Ledning hälso och sjukvård Maria Westerlund, Ledning hälso och sjukvård Monica B Pettersson, Ledning hälso o sjukvård Anne Eriksson, Ledning Hälso och sjukvård Anna Waxin Janssn, Ledning, hälso och sjukvård
Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala 217-2-28 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 217-2-28 VS217-7 6.1 Representation Godkännande av representation för Gimo vårdcentral Vårdstyrelsens ordförande 1 (2)
"Skriv rubrik med Arial" "Skriv brödtext med Times New Roman"
TJÄNSTEUTLÅTANDE 217-2-21 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Dnr VS217-11 Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av följande skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 15 mars 217 2. SAMLA Protokoll från sammanträde den 13 mars 217 3. Barnhälsovården Månadsbladet för februari 217 4. Barnhälsovården Månadsbladet för mars 217 5. Mödrahälsovården Månadsbrev mars 217 6. Länsbarnombudsmannen Nyhetsbrev mars 217 7. Regionfullmäktige Protokoll från sammanträde den 15 februari 217 Reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala 217-218 (217-218) 8. Regionfullmäktige Protokoll från sammanträde den 15 februari 217 Regler för ersättares inkallande 9. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 1 mars 217 Nivåstrukturering av vården 1. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 1 mars 217 Regional samverkansstruktur inom område hälsa, stöd, vård och omsorg centrumbildningar Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (3) 11. Regionstyrelsen Protokoll från sammanträde den 1 mars 217 Utredning med anledning av Cosmic-avbrottet 12. Sjukhusstyrelsens Protokoll från sammanträde den 28 februari 217 Återrapportering angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram 13. Verksamhetsberättelse 216 Klinisk farmaci Landstinget i Uppsala län
3 (3)
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 2, februari 217 INFORMATION Månadstips från SUF SUF-Kunskapscentrum ger återkommande månadstips för att ge bättre stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. På SUFs hemsida hittar du mer information om kognitiva svårigheter samt om kommande utbildningar Barnhälsovårdens länsavdelnings hemsida Det har skett förändringar på barnhälsovårdens länsavdelnings hemsida. De flesta formulär, rutiner, manualer mm flyttas över till Rikshandboken (regionalisering Uppsala) På nedanstående lista ser ni var i RHB som dokumenten finns. Dokument som tidigare fanns på hemsidan men som inte finns med i nedanstående lista har tagits bort pga. att informationen redan finns i RHB eller att dokumenten var inaktuella. Observera att formulären på BHV i Cosmic- sidan inte har flyttats. Vad MANUAL för bokning i Hörsel och balansmottagningens tidbok Kallelse till hörselprov på UAS 4 år RUTINER gällande nyflaggade barn i Huldra Var (rubrik RHB) 4 år (BHV-programmet/åldrar) Hörsel och lekaudiometri (BHV-programmet/undersökningar) 4 år (BHV-programmet/åldrar) Administrativa rutiner- regionala tillägg (Kvalitetssäkring) Nya klossar till BHV-påsen Tidigare har vi informerat om att klossarna i BHV-påsen inte ska användas eftersom de färgar av sig vid kontakt med vatten, ytdesinfektion och saliv. Nu har företaget skickat nya klossar, som är målade med samma färg som tidigare, men nu täcks färgen även av ett genomskinlig lack som ska förhindra att de färgar av sig. Klossarna är testade på flera BVC runt om i landet med gott resultat. Vi kommer under kommande vecka att skicka ut klossarna till respektive BVC. Observera att innehållet i BHV-påsen är ett testmaterial, inte leksaker, och ska användas och förvaras på samma sätt som övrig testutrustning.
Månadsbladet nr 2, februari 217 Angående D-vitamin och misstänkt koppling till ett dödsfall i Frankrike I början av januari rapporterade flera medier i Europa om ett dödsfall hos ett 1 dagar gammalt barn i Frankrike, där man misstänker en koppling till att barnet gavs en dos D-vitamin (Uvesterol-D). Frankrikes hälsominister har uttalat sig om att det inte är D-vitamin i sig som ligger bakom händelsen, utan administrationssättet. Preparatet ges med en pipett som tillåter att en stor volym kan administreras av misstag, i stället för droppvis. Användning av det preparat som tillhandahålls via apotek i Sverige (ACO) medför ingen sådan risk. Om föräldrar som ni träffar på BVC har köpt Uvesterol-D ska de uppmanas att byta till ACO:s D-vitamindroppar. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) MFoF är en ny statlig myndighet som arbetar för att barn ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar (uppdraget låg tidigare hos Folkhälsomyndigheten). MFoF är en kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och socialnämndernas familjerättsliga ärenden. Man arbetar också för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt. Gå gärna in och läs på deras webbsida http://www.mfof.se/sv/ Donation av bröstmjölk Barnsjukhuset har alltid behov av bröstmjölk till sjuka och för tidigt födda barn. Informera om och uppmuntra gärna nyblivna mammor till att donera bröstmjölk till barnnutritionsavdelningen vid Akademiska barnsjukhuset. Bifogat finns affisch som kan sättas upp på anslagstavlor i väntrum. Kontakta gärna mjölkköket vid frågor, tel. 18-611 58 77. Ange oro eller prioritet i remiss till logoped. Just nu är det en lång kö för logopedisk bedömning. För att kunna prioritera de barn som har störst behov vill barnlogopederna på länslogopedmottagningen gärna att ni anger i remissen om ni anser att ärendet har hög prioritet eller om ni är oroliga för barnet. Hörselscreening vid 4 år (Uppsala kommun) På förekommen anledning vill vi informera om att det är viktigt att det är den senaste versionen av foldern Hörselprov 4 år (216-8-16) som ska skickas till vårdnadshavare. Den gamla versionen innehåller felaktig information på flera punkter vilket leder till huvudbry för vårdnadshavare och onödigt merarbete för all inblandad personal. Se information i Månadsbladet nr 8 216 Årsstatistik På grund av att vi saknar dataunderlag från Cosmic kan vi i nuläget inte leverera någon statistik för barnhälsovård i regionen. Vi återkommer när vi har mer information.
Månadsbladet nr 2, februari 217 VACCINATIONER I senaste nyhetsbrevet från Rikshandboken finns en sammanfattning av de nya vaccinationsrekommendationerna. Se nyhetsbrevet http://www.anpdm.com/newsletter/461337/4443543754845b4a71 COSMIC Information från PV-IT: Kontaktregistrera barn, så det visas korrekt på 1177 Vårdguidens e-tjänster. I och med att flera vårdcentraler väljer att visa ut bokade tider på 1177 Vårdguidens e-tjänster, är det viktigt att besöken registreras korrekt. Om fel vårdtjänst används, kommer t ex telefon och hembesök, visas ut som bokad tid på BVC. Alla kontakter på BHV ska registreras i Cosmic. All vårdpersonal som medverkar vid det aktuella besöket, ska ha en egen kontaktregistrering. Det innebär att om barnet träffar både BVC-läkare och BVC-sjuksköterska ska de ha en kontakt per person. Om ni saknar vårdtjänst för hembesök, be er tidboksadministratör kontakta PV/IT it.pv@regionuppsala.se eller 611771 val 2 Vårdtjänster och kontakttyper som ska användas inom barnhälsovården är: BVC-hembesök alla hembesök inom BVC-uppdraget. Besöksersättning ska registreras i kassa. Vårdtjänsten Hembesök ska användas BVC-telefon alla telefonkontakter inom BVC-uppdraget. Ingen besöksersättning, kontakten visas inte i kassan. Vårdtjänsten Telefon ska användas. BVC-grupp alla gruppbesök inom BVC-uppdraget. Ingen besöksersättning, kontakten visas inte i kassan. Vårdtjänsten Annan grupp ska användas. BVC-besök alla besök på BVC-mottagning. Ingen besöksersättning, kontakten visas inte i kassan. Vårdtjänsten BVC ska användas Administration administrativa kontakter inom BVC-uppdraget. Ingen besöksersättning, kontakten visas inte i kassan. Mottagningsbesök besök på BVC av olistade utomlänsbarn eller nyanlända som saknar fullständigt personnummer. Besöksersättning ska registreras i kassa.
Månadsbladet nr 2, februari 217 UTBILDNINGAR SUF-temadag den 16 mars kl. 9-12. Vänder sig till nyanställda och andra intresserade medarbetare som behöver en grundförståelse för vad lindrig utvecklingsstörning, autism, svagbegåvning osv innebär i föräldraskapet och för de barn som lever i dessa familjer. Information om program och anmälan finns på SUF s hemsida. Studiedag Förmiddagen vänder sig till all personal som arbetar med barnhälsovård. Eftermiddagen är gemensam för personal verksam inom barnhälsovård och mödrahälsovård. Program skickas ut inom några veckor När: 26 april med dubblering 27 april. Klockan 8:3 16:3 Var: Hörsalen, Dag Hammarskjölds väg 17, bv, Uppsala Anmäl er här EPDS-utbildning Nu erbjuds kurs i Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för alla BHV-sjuksköterskor som saknar utbildning. Kursen kommer att innefatta bakgrund till screeningen, teoretisk genomgång av postnatal depression och depression, riktlinjer för administrering av EPDS, fallbeskrivningar och praktisk övning. Kursen ges under tre eftermiddagar. När: onsdag 29 mars kl.13-16 onsdag 19 april kl.13-16 onsdag 1 maj kl.13-16 Plats: Islandsgatan 2, Uppsala (trapphus B, plan 3, lokal Oden). Anmäl er här Amningsfredag Se januarinumret av Månadsbladet för schema och mer information. När: 3 mars kl. 9: 16: Var: Grönvallsalen, ing.7 UAS
Månadsbladet nr 2, februari 217 Barnhälsovård Assistent Marie Blomberg Samordnare Sara Nielsen Vårdutvecklare Maria Engström Vårdutvecklare Thomas Wallby BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt e-postadress marie.blomberg@akademiska.se sara.nielsen@akademiska.se maria.engstrom@akademisla.se thomas.wallby@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se laleh.nayeb@akademiska.se anna.faldt@akademiska.se Funktionsbrevlåda barnhalsovarden@akademiska.se Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas ulrika.lindahl@akademiska.se veronica.vikstrom@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se Barnhälsovårdens webbsida: www.lul.se/bhv Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, 751 85 Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 maria.engstrom@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se telefon 611 59 7 611 59 73 611 59 71 611 59 78 611 59 77 611 59 72 611 69 97 611 59 67 611 59 69 611 59 77
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 3, månad 217 INFORMATION Månadstips från SUF På SUFs hemsida hittar du mer information om kognitiva svårigheter samt om kommande utbildningar. Enkät Under veckan kommer länkar till två enkäter att skickas till respektive funktionsbrevlåda. Frågorna tar några minuter att besvara. En översyn av utbildningarna inom barnhälsovård pågår, både när det gäller introduktionsutbildningen och studieeftermiddagarna. Vi vill gärna ta del av era åsikter för att på bästa sätt skapa formerna för kommande utbildningar samt veta hur ni upplever innehållet i Månadsbladet. Vi ber därför att den som är ansvarig för funktionsbrevlådan vidarebefordrar länken med enkäten Utbildning och Månadsbladet till alla (sjuksköterskor, läkare och verksamhetschefer) på BVC. Vi vill också att varje BVC besvarar frågor om hörsel och lekaudiometriutrustning. Socialstyrelsen söker medverkande Socialstyrelsen söker några BHV-sjuksköterskor för att vara bollplank i deras arbete med att ta fram ett kunskapsstöd till barnhälsovården. Kunskapsstödet ska ta upp saker som är viktigt att tänka på när man möter föräldrar som är oroliga för sitt barns utveckling samt föräldrar till barn med misstänkt eller konstaterad funktionsnedsättning. Mer information finns i bifogad fil. Arbetsinsatsen är relativt liten, och du kan styra den beroende av din arbetssituation. Anmälan om intresse att bidra, görs till Elisabet Sjöström. De kommer att försöka täcka små och stora städer i ett geografiskt urval. Elisabet Sjöström, projektledare.
Månadsbladet nr 3, mars 217 Rekommenderade läkemedel för barn 217-218 Rekommenderade läkemedel för barn har utkommit i en ny utgåva. Liksom tidigare har den tagits fram i samarbete mellan de sju landstingen/regionerna i Uppsala-Örebroregionen. Förhoppningen är att rekommendationerna kan öka säkerheten vid behandling av barn och göra det lättare att välja lämplig behandling. Skriften tar i första hand upp läkemedelsbehandling av vanliga barnåkommor inom primärvården och allmänmedicin. Broschyrerna Hörselprov 4 år och Välkommen till Barnavårdscentralen Dessa broschyrer finns att beställa hos Barnhälsovårdens länsavdelning tills vidare, max 5st. Maila din beställning till barnhalsovarden@akademiska.se (vilken broschyr, antal och adress). Marie Blomberg Material om barnets rättigheter hos BO i Uppsala Hos Barnombudsmannen i Uppsala finns bra material om barns och ungas rättigheter. En del kan användas i verksamheten och annat passar på anslagstavlor. Där finns också filmen som ingår i utbildningsplanen för alla som arbetar i Region Uppsala. Hör av dig till boiu om du saknar något, vill ha tips eller hjälp att ta fram material? www.boiu.se/material Kvinnobyrån, Uppsala stadsmission Ensamstående kvinnor med små barn (eller kvinnor som upplever sig ensamma i sitt föräldraskap) är välkomna till Kvinnobyråns babykafé, onsdagar kl. 1-12. En rytmikpedagog finns på plats och fika serveras. Ingen föranmälan. De erbjuder även individuella stöd- och krissamtal för kvinnor som varit utsatta för någon form av våld. Ett kvällskafé för våldsutsatta kvinnor, en föräldrautbildning samt en vänta-barn-grupp, är några andra av Kvinnobyråns verksamheter. Telefon 18-56 4 25. Läs mer om kvinnobyrån www.uppsalastadsmission.se/detta-gor-vi/kvinnobyran COSMIC Med anledning av det fortlöpande förbättringsarbetet med dokumentation i Cosmic BHVjournalen behövs en dokumentationsansvarig per barnavårdscentral. Vänligen maila Sara Nielsen vem som är dokumentationsansvarig på er mottagning. sara.nielsen@akademiska.se VACCINATIONER På förekommen anledning vill vi påminna om att på Folkhälsomyndighetens hemsida hittar ni uppdaterade listor till underlag för vilka barn som bör BCG-vaccineras. Riskländer för tuberkulos 216 (Källa: WHO). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-ao/hepatit-b/risklander-tuberkulos-och-hepatit-b/
Månadsbladet nr 3, mars 217 UTBILDNINGAR Studiedag Förmiddagen vänder sig till all personal som arbetar med barnhälsovård. Eftermiddagen är gemensam för personal verksam inom barnhälsovård och mödrahälsovård. Program När: 26 april med dubblering 27 april. Klockan 8:3 16:3 Var: Hörsalen, Dag Hammarskjölds väg 17, bv, Uppsala Kom ihåg att fylla i en Anmälan EPDS-utbildning Nu erbjuds kurs i Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för alla BHV-sjuksköterskor som saknar utbildning. Kursen kommer att innefatta bakgrund till screeningen, teoretisk genomgång av postnatal depression och depression, riktlinjer för administrering av EPDS, fallbeskrivningar och praktisk övning. Kursen ges under tre eftermiddagar. När: onsdag 29 mars kl.13-16 onsdag 19 april kl.13-16 onsdag 1 maj kl.13-16 Plats: Islandsgatan 2, Uppsala (trapphus B, plan 3, lokal Oden). Anmäl er här Amning och bröstmjölk 7,5 hcp Det är viktigt att vår rådgivning inom mödra- som barnhälsovård baserar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi gjorde under hösten 216 en kartläggning för MHV och BHV personal och såg att det idag finns ett behov när det gäller utbildning om amning och bröstmjölk. Uppsala universitet har en kurs i amning och bröstmjölk. För er som är intresserade av att fördjupa er är ansökningsperiod inför höstterminen 217 snart här 15/3-18/4. Mer information finns på Uppsala universitets hemsida Kurser och program Tillsammans synliggör vi barnen SUF-Kunskapscentrum samlar, sprider och utvecklar kunskap om stöd till familjer där föräldrars kognitiva svårigheter påverkar föräldraförmågan. Den 1 maj är det dags för SUF-konferensen Tillsammans synliggör vi barnen http://www.lul.se/suf Amningshjälpen, kurser för vårdpersonal Amningshjälpen ger en komprimerad version av amningskursen för vårdpersonal. 2 tillfällen, totalt 7 timmar, kostar 8kr. Vårdpersonal är också välkomna att delta i den kurs som riktar sig till föräldrarna. Vid intresse och för kursdatum maila, Helen Avelin, Kursledare Amningskurs, helen.avelin@gmail.com
Månadsbladet nr 3, mars 217 Barnhälsovård Samordnare Sara Nielsen Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Maria Engström Vårdutvecklare Thomas Wallby BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt e-postadress sara.nielsen@akademiska.se marie.blomberg@akademiska.se maria.engstrom@akademisla.se thomas.wallby@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se laleh.nayeb@akademiska.se anna.faldt@akademiska.se Funktionsbrevlåda barnhalsovarden@akademiska.se Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas ulrika.lindahl@akademiska.se veronica.vikstrom@akademiska.se steven.lucas@akademiska.se Barnhälsovårdens webbsida: www.lul.se/bhv Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, 751 85 Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 sara.nielsen@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se telefon 611 59 73 611 59 7 611 59 71 611 59 78 611 59 77 611 59 72 611 69 97 611 59 67 611 59 69 611 59 77
TILL ALLA MEDARBETARE INOM MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Ljuset påminner oss om att våren är på gång i år igen. Månadsbrevet i mars ger er lite kort information om rutinförändringar och MÅNADSBREV Mars 217 kommande fortbildningsprogram.
Mödrahälsovårdsenheten Ny Vårdkedjerutin När tillstånd hos mamman eller utredning hos fostret som föranleder uppföljning i samband med eller strax efter förlossning ska ett översiktsdokument foster skapas. Översiktsdokumentet kan ge information om infektionssjukdomar som kräver uppföljning, samt fosterutredning, bedömning klinisk genetik eller immunisering som kräver uppföljning. Dokumentet kan startas och skapas av: barnmorska inom primärvården barnmorska vid specialistmödravården sekreterare vid specialistmödravården Dokumentet ordineras av läkare, ST-läkare, och specialistläkare på given indikation via diktat. Dokumentet kommer att användas av läkare inom obstetriken samt av barnläkare neonatologi/barnmedicin. Endast diktat ska göras till översiktsdokument foster. Mallar som ska användas i samband med diktering är: Besök läkare fostermedicin Besök läkare specialistmödrahälsovård Daganteckning läkare Administrativt läkare Spec-mvc (Konsultationstidbok/telefonrond/planeringsrond mödravård) Barnmorska inom mödrahälsovården PM Hepatit B vid graviditet och förlossning är kopplat till hur handläggning av Barnmorska-MHVSMVC ska vara efter planeringsronden. BM skapar ÖD Foster för vårdkedjans uppföljning. Riktlinjer för användande av översiktsdokument foster Rutin för Screening av Graviditetsdiabetes Akademiska lab har beslutat att det kommer att bli en ny metod vid Glucosbelastning som innebär venös provtagning istället för kapillär provtagning. Förändringen innebär också att proverna ska skickas för analys, vilket är en förändring i nuvarande rutin. Kvinnan får kontaktas senare för information om provsvar och eventuell kontakt med SMVC. Arbete med revidering av Pm och tillhörande metodbeskrivning kommer att publiceras när det är planerat att påbörja den nya rutinen. Som det ser ut idag blir det i april. Material som behövs för glukosbelastning är Provtagningsrör med rosa propp artnnr 53688 leverantörens art nr 454513 Beroende på vilken provtagning man väljer: butterflynål/venflonnål eller venprovtagningskanyl, vacutainerhållare, 1 ml spruta med steril natriumkloridlösning, adapter och hållare för vakuumrör, 3-vägskran, propp (till 3-vägskran och nål) och infartsfix till venflonnål. Läkemedel Top Star 75, varuförsörjningen art nr 52912
Utbildningar Mödrahälsovården Presentationer från våra utbildningsdagar i februari med tema Graviditetsdiabetes finns nu tillgängligt på hemsidan. MHV-enhetens studieeftermiddag 7 och 9 februari 217 Presentationer och material från studieeftermiddagen 16 mars 9.-12. 26 april Temadag - SUF Till inbjudan med program och information om anmälan Workshop med tema våldsutsatthet i nära relation 8.3-11.3 Barnsjukhusets konferensrum, ingång 95/96 Se inbjudan och program 26 april 27 april MHV-enhetens Studieefermiddag 13.-16.3 Hörsalen, Dag Hammarskjölds väg 17, bv 13.-16.3 Program publiceras senare Tema Könsstympning 23 maj 24 maj 8.3-13. 8.3-13. MHV-enhetens Studieförmiddag Wieselsalen ingång 1, Psykiatrins hus Program publiceras senare Tema Psykoprofylax Obstetriken Förlossningen Här följer en statistikrapport på antal förlossningar 216 som var ett rekord år för vårt län totalt 4272. Källa: Cosmic Källa :Cosmic
Antal förlossningar, Akademiska sjukhuset 26216 44 4272 43 42 41 4134 451 47 3952 4 39 4152 416 395 3845 3879 388 213 214 38 37 36 26 27 28 29 21 211 212 215 216 Rapport på antal förlossningar och sectio under 2161 11 vid Akademiska sjukhuset Akuta Antal Månad förl Jan 314 Totalt antal Elektiva sectio i sectio i % % 21,7 8, sectio i % 13,1 Urakuta sectio i %,6 Febr 348 21,8 8,9 12,1,9 Mars 382 21,5 9,7 1,5 1,3 April 377 18,8 7,2 1,9,8 Maj 399 23,3 9,8 13,,5 Juni 375 18,1 6,9 9,9 1,3 Juli 395 14,4 5,6 8,1,8 Aug 367 13,9 6,3 7,4,3 Sept 352 16,8 8,5 7,1 1,1 Okt 341 18,5 8,8 8,5 1,2 Nov 315 16,8 7,6 8,6,6 Nätverksmöte MHV-Obstetriken Bubbel & Babbel Den 5 maj kl 16.3 19. är barnmorskor inom mödrahälsovården välkomna på nätverksträff tillsammans med Obstetrikens barnmorskor. Det blir ett tillfälle för bubbel & babbel i vårdkedjan. Vi bjuder på lättare förtäring och temat blir Amning. Det finns utrymme för 2-3 barnmorskor per BMM. Separat inbjudan skickas.
Amning och bröstmjölk 7,5 hcp Det är viktigt att vår rådgivning inom mödra- som barnhälsovård baserar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi gjorde under hösten 216 en kartläggning för MHV och BHV personal och såg att det idag finns ett behov när det gäller utbildning om amning och bröstmjölk. Uppsala universitet har en kurs i amning och bröstmjölk ni som känner er nyfikna och intresserade av att fördjupa er är ansökningsperiod inför höstterminen 217 snart här 15/3-18/4. Gå in på Uppsala universitet under Kurser och program så hittar du kursen. Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna - visa fördjupade kunskaper om amning och bröstmjölk för att kunna ge väl grundad information om laktation och amning till gravida och ammande kvinnor, fäder, anhöriga och allmänheten - barnets utveckling av sugbeteende, förmåga att äta annan kost, och sömnmönster relaterat till amning - olika bröstproblem och andra amningsproblem och relaterade vetenskapligt grundade interventioner för att kunna bedöma specifika behov och ge adekvat stöd och råd - vad som förs över från mamman till barnet i bröstmjölken, såsom läkemedel, alkohol, nikotin, miljögifter och smittämnen - amning av fler än ett barn, av underburna och sjuka barn, olika tillmatningsmetoder relaterat till amning och om amningshjälpmedel - amning vid sjukdom hos mamman -visa fördjupad kunskap om laktation, urmjölkning/urpumpning med hjälp av bröstpump och mjölkhantering - kunna beskriva särskilda aspekter rörande amning ur ett internationellt perspektiv och amning bland invandrare Månadstips från SUF SUF-Kunskapscentrum ger återkommande månadstips för att ge bättre stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. På SUFs hemsida http://www.lul.se/sv/kampanjwebbar/suf-kunskapscentrum/ hittar du mer information om Kognitiva svårigheter samt om kommande utbildningar.
Vänliga hälsningar Lena Axén & Birgitta Segeblad
Martin Price Region Uppsalas barnombud martin.price@boiu.se 725-7182 Nyhetsbrev mars 217 Barnets rättigheter i Region Uppsala Aktuellt Under 217 görs ny handlingsplan för barnets rätt. Vad borde ingå i nästa? Barn och unga lyftes fram särskilt i Patientlagen. Men enligt Vårdanalys har inte lagen haft någon effekt. Många utredare och andra på regionens lednings-kontor har nu gått en utbildning om barnkonsekvensanalyser. Vill ni också ha det? Barnkonventionen kommer som lagförslag (prop) till riksdagen i sommar 217. Myndigheten Barnombudsmannen har fått i uppdrag att göra ett kunskapslyft om barnrätt. Hälsa och habilitering bygger om sin entré. Barn och unga ska vara med och tycka till. Patienter kommer till tals i flera grupper på Barnsjukhuset. akademiska.se/ungaexperter Journal via Nätet även för och med barn och unga. Berätta gärna för mig om dina erfarenheter som unga eller förälder. 2 pers sett barnrätts-filmen! En kvart tar den att se. Du svarar sen på tre frågor. Gör som nästan 1 pers gjort en kurs på Pingpong Eller som ytterligare 1 pers på Youtube. Göra längre webb-utbildning? SKL och VG-regionen har gjort en webbutbildning med flera kortare filmer. Folktandvården Fortsatt intresse för utbildning på kliniker. Har förberedelsematerial. Ledningsgrupp utbildas i april. Aktivitetsplan för hela förvaltningen. Primärvården Besökspolicy för barn. Vårdcentraler bjuder in BO för utbildning. Förberedelsematerial för provtagning. Aktivitetsplan för förvaltningen. Akademiska Central information om barnrätt, bra spridning på verksamheter med planer. BUP och kvinnosjukvård senast med på tåget. Aktivitetsplan för förvaltningen. Kultur bildning Alla medarbetare utbildade vid möte och på Pingpong. Förslag på ny aktivitetsplan för hela förvaltningen. Hälsa & habilitering Enskilda aktiviteter finns främst inom dialog och information. Förslag finns på ny aktivitetsplan. Ledningskontoret Utbildning barnkonsekvensanalys för utredare HSA. Landstingsservice Nämnden (F&S) utbildas i mars. Förslag finns på aktivitetsplan. Inga nyheter angående: UL Privata vårdgivare (enstaka undantag finns) Lasarettet i Enköping Boka besök av regionens BO Ni berättar vad ni gör och vi tar fram en plan tillsammans. www.regionuppsala.se/br www.boiu.se/region
217-2-15 Bilaga 1/17 Dnr LS 216-68 Reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala (217-218) Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
Bilaga 1/17 Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala ANTAGET AV REGIONFULLMÄKTIGE 217-2-15 2 (21)
Bilaga 1/17 Reglementets tillämpningsområde Detta reglemente gäller för nämnder och styrelser i Region Uppsala, med vilka avses: - Regionstyrelsen och dess utskott och beredning - Sjukhusstyrelsen och dess utskott - Vårdstyrelsen och dess utskott - Kollektivtrafiknämnden och dess utskott - Kulturnämnden och dess utskott - Fastighets- och servicenämnden och dess utskott - Patientnämnden - Regionala utvecklingsnämnden och dess utskott Uppgifter och åligganden Det åligger och tillkommer samtliga styrelser och nämnder att: - ansvara för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och i linje härmed verka för att ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel finns samt att förvaltningsorganisationen är funktionellt uppbyggd, - ombesörja verkställigheten av regionfullmäktiges beslut som rör nämnden/styrelsen, - själv eller genom ombud föra regionens talan i mål och ärenden inom styrelsens/nämndens verksamhetsområde med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - följa av regionfullmäktige antagen budget, - ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, - vara arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet, - ansvara för arbetet med arbetsmiljö inom verksamhetsområdet, - vid behov samråda med annan styrelse eller nämnd i frågor som kan beröra denna styrelse eller nämnd, - fullgöra vad som i övrigt, enligt regionens beslut eller gällande författningar, tillkommer styrelser och nämnder. 3 (21)
Bilaga 1/17 För att fullgöra sina uppgifter äger styrelser och nämnder att från regionens Region Uppsalas övriga styrelser och nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som styrelsen/nämnden är i behov av. Regionstyrelsen Av kommunallagen (1991:9) följer att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Innan ett ärende avgörs av fullmäktige ska det ha beretts, antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör och/eller av en fullmäktigeberedning. Styrelsen ska bereda ärenden till fullmäktige. Det är styrelsen som lägger fram förslag för fullmäktige enligt det så kallade beredningstvånget i kommunallagen. Utöver det som föreskrivs om regionstyrelsen i kommunallagen (KL) kap. 6 1-6 gäller bestämmelserna i detta reglemente. Regionstyrelsen har 19 ledamöter och 1 ersättare. Regionstyrelsen har utöver det som framgår av KL kap. 6 att: företräda regionen utåt, gentemot myndigheter, medlemsorganisationer, bolag och andra aktörer, ansvara för de övergripande funktionerna rörande regionens uppdrag och organisatoriska arbetsfördelning (strategisk ägarfunktion), bereda och föreslå regionfullmäktige fatta beslut om regionplan och budget, ansvara för långsiktig ekonomisk planering, inkl. medelsförvaltning och upptagande av lån, följa upp regionens ekonomi och verksamheter, ansvara för strategiska fastighetsfrågor, ansvara för samspelet med länets kommuner på övergripande nivå, ansvara för övergripande strategiska frågor rörande hållbar utveckling för hela Region Uppsalas organisation, ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med universiteten i Uppsala, ansvara för övergripande strategiska frågor i samverkan med sjukvårdsregionen och samverkansnämnden, ansvara för styr- och ersättningsfrågor och avtal inom regionvården, ansvara för frågor kring rikssjukvård, 4 (21)
Bilaga 1/17 ansvara för övergripande frågor om närvård, utifrån samverkans- och samordningsperspektiv ha ett helhetsansvar för strategiska frågor rörande hälso- och sjukvården. ha det politiska ansvaret för forskningsfrågor samt ansvara för övergripande FoUU-frågor, ansvara för strategiska miljöfrågor, ansvara för strategiska IT-frågor, ansvara för regler för sjukreseverksamheten, fatta beslut om övergripande rationaliseringar och strukturåtgärder, ansvara för regionens övergripande personalpolitik, ansvara för strategiska arbetsgivarfrågor, ansvara för övergripande arbetsmiljöfrågor, svara för ägarfrågor rörande regionens vårdverksamheter, bl.a.: strategiska frågor rörande ersättningsmodeller, säkerställa ägarstyrningens övergripande krav på befolkningsfokus förenat med kvalitet och effektivitet i produktionen, utveckla styrsystem och stödja ledarskap som främjar rationell produktion, verka för kunskapsbaserad och strategisk styrning av verksamheterna. Regionstyrelsen har avseende uppsiktsplikten att: övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs, tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten och ekonomin utvecklas samt vilka åtgärder som vidtas i syfte att korrigera eventuella avvikelser, övervaka att nämndernas interna kontroll är tillräcklig, fortlöpande utvärdera och utveckla regionens interna ekonomi- och verksamhetsstyrning, ansvar för att samordningsträffar med nämnder och styrelser eller deras arbetsutskott/presidier genomförs, ha en fortlöpande uppsikt över verksamhet i de företag som regionen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Formen för uppsikten är densamma som gäller för nämnderna och är samordnade med dessa, 5 (21)
Bilaga 1/17 tillse att rapportering sker till fullmäktige från de kommunalförbund som regionen är medlem i samt de stiftelser och föreningar som bedriver regionkommunal verksamhet. Övrigt ansvar Regionstyrelsen ansvarar för regionens samlade insatser (9 1 st.) enligt 22 lag om stöd och service till vissa funktionshindrare, LSS, samt utgör arkivmyndighet enligt 8 arkivlagen och får i denna egenskap meddela nödvändiga föreskrifter. Regionstyrelsen är pensionsmyndighet med uppdrag att tolka och tillämpa gällande bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Regionstyrelsen är personuppgiftsansvarig och i förekommande fall centralt personuppgiftsansvarig för kvalitetsregister. Regionstyrelsen utser regionens representanter i Rådet för delaktighet och Pensionärsrådet. Utskott och beredningar Inom regionstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett utskott för hälso- och sjukvård och FoUU och ett personalutskott samt en beredning enligt följande: Arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av regionstyrelsen och fattar beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Utskott för hälso- och sjukvård och FoUU Utskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och bereda ärenden rörande övergripande och strategiska frågor som berör utskottets område. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska samordna och stärka regionens insatser inom forskning, utveckling och utbildning. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU ska bereda strategiska frågor rörande: Regionens ersättning för hälso- och sjukvård. Reglering av hälso- och sjukvårdsproducenternas uppdrag. Närvård. 6 (21)
Bilaga 1/17 Forskning, inräknat handlingsplaner och bokslut över forskningsrelaterade insatser. Innovationer, inräknat handlingsplaner. Utveckling av hälso- och sjukvård. Utbildning för hälso- och sjukvårdens yrkesområden, främst för ST-läkare och verksamhetsförlagd utbildning, i förekommande fall i samråd med personalutskottet. Infrastruktur- och organisatoriska frågor rörande regionövergripande FoUUområden. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har vidare följande uppdrag: Bereda frågor som rör hälsoinriktad hälso- och sjukvård i sin helhet. Behovsanalyser. Kvalitetsfrågor. Bereda ärenden rörande övergripande samordning av länets hälso- och sjukvård. Hälsoekonomi, omvärldsbevakning och uppföljning och analys. Ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter med utgångspunkt i befolkningsperspektivet. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU har nio (9) ledamöter. Personalutskott Personalutskottet ska för regionstyrelsens räkning initiera och följa upp regionens övergripande strategiska personalfrågor, så som kompetensförsörjning, arbetsmiljö och övriga arbetsförhållanden. Utskottet ska svara för att initiera ärenden inom den personalstrategiska styrningen. Utskottet ska bereda ärenden rörande frågor som berör utskottets område. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionstyrelsen antagen delegationsordning. Personalutskottet har fem (5) ledamöter. 7 (21)
Bilaga 1/17 Regionrådsberedning Regionrådsberedningen består av samtliga regionråd. Regionrådsberedningen är ett forum för informationsutbyte och för överläggningar mellan partierna, särskilt i övergripande frågor av allmän betydelse för regionen, t.ex. budget, bokslut och långsiktig planering. Regionrådsberedningen utgör krisledningsnämnd enligt lag (26:544) om kommuners och region åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämndens uppgift regleras i särskilt reglemente. Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare. Sjukhusstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt upphandlad specialistvård. Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, länet och andra externa parter. Styrelsen ska utforma och ha ansvar över sjukhusens och vårdgivarnas uppdrag, finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges riktlinjer: bedriva rikssjukvård, regionsjukvård, länssjukvård och utlandsvård samt utbildning, forskning och utveckling. Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Styrelsen ska ha tydligt fokus på effektiv användning av sjukhusens samlade resurser samt genomföra benchmarking. Styrelsen ska utveckla partnerskap i sjukvårdsregionen som bidrar till: kompetensutveckling för alla parter, gemensamma vårdprogram, bättre personalförsörjning, stimulerar FoUU-samarbete, it-kommunikation, utveckling av ersättningssystem samt samverkan som ger förutsättning för tidig återgång till hemlandstingen. Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. 8 (21)
Bilaga 1/17 Sjukhusstyrelsen har vidare följande uppdrag: Produktionsstyrning för optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser. Vårdproduktion rörande specialistvård: riks-, region- och länssjukvård. Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Delta i närvårdssamverkan. Ge regionlandstingen insyn i verksamheten. Samarbete med universiteten i Uppsala. Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde. Kunskapsstyrning. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom verksamhetsområdet. Utskott Inom sjukhusstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av sjukhusstyrelsen. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av sjukhusstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Vårdstyrelsen Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och 8 ersättare. Vårdstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården samt upphandlad verksamhet inom styrelsens uppdrag. Styrelsen ska utforma och ha ansvar över förvaltningarnas och vårdgivarnas uppdrag, finansiering och ersättningssystem i enlighet med regionfullmäktiges riktlinjer. 9 (21)
Bilaga 1/17 Styrelsen ska utveckla en effektiv hälso- och sjukvård: kostnadseffektiv vård som svarar mot patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar ett bra samarbete med samarbetspartners. Vårdstyrelsen ska skapa förutsättningar för samverkan/samordning av vårdinsatser mellan länets kommuner och regionen. Styrelsen ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Styrelsen ska ha tydligt fokus på att utveckla ersättningsformer som till exempel inriktas på nytta för patienterna samt på hög produktivitet och effektivitet i verksamheten. Styrelsen ska ha tydligt fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och kvalitetsaspekter. Styrelsen ska ha en tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet. Vårdstyrelsen har vidare följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhetsområde. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Kunskapsstyrning. Uppföljning och analys rörande styrelsens verksamhetsområde. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom verksamhetsområdet. 1 (21)
Bilaga 1/17 Utskott Inom vårdstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Vårdstyrelsens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av vårdstyrelsen. Vårdstyrelsens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av vårdstyrelsen antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens uppdrag är att handha frågor som rör regionens ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Fastighets- och servicenämnden har vidare följande uppdrag: Drift och översyn av regionens lokalbestånd. Löpande fastighetsfrågor. Tillhandahållande av effektiva stödprocesser för kärnverksamheten. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Bereda behov av fastighets- och byggnadsinvesteringar i samband med framtagande av investeringsplan. Fastighetsinvesteringar i enlighet med regionens investeringsprocess och inom av fullmäktige antagen investeringsbudget. Immateriella och övriga materiella investeringar. Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Städverksamhet. Utrustning. Avgifter i enlighet med regionfullmäktiges beslut. 11 (21)
Bilaga 1/17 Utskott Inom fastighets- och servicenämnden ska finnas ett arbetsutskott enligt följande: Arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av fastighets- och servicenämnden. Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott fattar beslut i enlighet med av fastighets- och servicenämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och 8 ersättare. Region Uppsala är regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län. Kollektivtrafiknämnden utgör denna myndighet och ansvarar för den lagstadgade uppgiften att besluta om allmän trafikplikt. Nämnden ansvarar för beställarstyrningen av regional kollektivtrafik för länsinvånarna. Trafiken tillhandahålls antingen av regionens egna enheter eller av upphandlade entreprenörer efter myndighetsbeslut om allmän trafikplikt. Därutöver kan kommersiella aktörer utan ekonomiskt stöd från regionen bedriva kollektivtrafik efter anmälan till regional kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafiknämnden har vidare följande uppdrag: Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhet. Samråda med länets kommuner, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter inkl. angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter när det gäller trafikfrågor. Utarbeta trafikförsörjningsprogram i samråd med regionala utvecklingsnämnden. Besluta om allmän trafikplikt och kungörelse om dessa beslut. Taxor i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Överenskommelser med en eller flera andra kollektivtrafikmyndigheter om beslutsrätt om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. 12 (21)
Bilaga 1/17 Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Utifrån sitt ansvarsområde medverka till en integrerad syn på färdmedel för att främja god och jämlik hälsa. Tillgänglighet. Miljöfrågor inom trafikområdet. Trafikantinformation. Kvalitetsfrågor. Beställaruppdrag. Befogenheten att upphandla och ingå avtal får överlämnas till aktiebolag och enskild kommun. Nämnden ansvarar för att ta fram en årlig rapport om trafikplikt, avtalsparter, trafikens utveckling m.m. Nämnden ska tillse att offentligt ägd infrastruktur i form av hållplatser och bytespunkter upplåts på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor. Befolkningsperspektiven ska för kollektivtrafiknämnden utgöra en viktig grund såväl vid utbyggnader som vid verksamhetsbegränsningar. Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för administrationen av regionens sjukreseverksamhet. Kollektivtrafiknämnden får samordna den regionala kollektivtrafiken med kommunernas skolskjutsverksamhet. Utskott Arbetsutskott Kollektivtrafiknämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av kollektivtrafiknämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av kollektivtrafiknämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. 13 (21)
Bilaga 1/17 Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och 8 ersättare. Region Uppsala har enligt lag 21:63, om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, ansvar för regionalt utvecklingsarbete. Nämnden ansvarar för dessa uppgifter i den mån de inte faller på annan styrelse/nämnd eller regionfullmäktige. Nämnden ansvarar även för statliga uppdrag inom det regionala utvecklingsansvaret, utifrån villkorsbrev från regeringen. Regionala utvecklingsnämnden har vidare följande uppdrag: Ansvara för ekonomin inom nämndens verksamhet. Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi för länet. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Strategiskt arbete för en god och jämlik hälsa i befolkningen inom ramen för hållbar utveckling i samverkan med kommuner och organisationer i länet. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Frågor kopplade till naturvård och friluftsliv. Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder (1:1). Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med styrelser och nämnder i frågor som rör hållbar regional utveckling. Ansvara för att sammanställa analyser och ta fram förslag till strategier och handlingsplaner. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsarbetet. Utskott Arbetsutskott Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av regionala utvecklingsnämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av regionala utvecklingsnämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har fem (5) ledamöter. 14 (21)
Bilaga 1/17 Regional samverkan Vid planering och utveckling av verksamheten ska nämnden samverka med kommunerna inom det regionala samrådet för regional utveckling, och med andra lokala och regionala aktörer. Kulturnämnden Kulturnämnden har 9 ledamöter och 5 ersättare. Kulturnämnden leder regionens verksamhet inom kulturområdet och utgör ansvarig styrelse för Wiks folkhögskola. Nämnden ska främja styrning och ledarskap som ger goda resultat, god kvalité, god arbetsmiljö och bidrar till hållbar regional utveckling. Kulturnämnden har vidare följande uppdrag: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Vid planering och utveckling av nämndens verksamhet samverka med kommuner, folkrörelser, studieförbund, andra kulturorganisationer samt enskilda kulturskapare. Ansvara för arbetet med konstnärlig gestaltning av regionens lokaler enligt 1 % -regeln. Handlägga regionens stöd till regionala kulturinstitutioner och regional kulturverksamhet i övrigt. Ansvara för fördelningen av statens bidrag till regional kulturverksamhet efter avtal med Statens kulturråd. Handlägga regionens bidragsgivning till folkbildningsarbete och till ungdomsorganisationer. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Investeringar (förutom fastighetsinvesteringar). Bereda behov av fastighetsinvesteringar inom verksamhetsområdet i samband med framtagande av investeringsplan. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. 15 (21)
Bilaga 1/17 Ansvara för att medborgare och patienter ska få goda livsvillkor genom tillgång till kultur. Kulturnämnden har även att: ansvara för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och dess tillgångar, fastställa folkhögskolans mål och huvudinriktning, handlägga disciplinära ärenden rörande studerande, ansvara för driften och förvaltningen av Wiks slott och konferens. Utskott Arbetsutskott Kulturnämndens arbetsutskott utgör ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av kulturnämnden. I övrigt fattar utskottet beslut i enlighet med av kulturnämnden antagen delegationsordning. Arbetsutskottet har tre (3) ledamöter. Patientnämnden Patientnämnden har 7 ledamöter och 5 ersättare utsedda av regionen. Patientnämnden kan tillika utgöra patientnämnd för kommunal hälso- och sjukvård, där respektive kommun utser sin/sina ledamöter och ersättare. Patientnämndens åligganden regleras i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet. Patientnämnden har vidare följande uppdrag: Tillhandahålla, eller hjälpa patienter att få, den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården och tandvården. Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. 16 (21)
Bilaga 1/17 Göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin. Ansvara för ekonomin inom styrelsens verksamhetsområde. Varuförsörjningsnämnden Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland och Västmanland samt Region Örebro län har regionen bildat en gemensam nämnd för varuförsörjningen. Särskilt reglemente är antaget för nämnden. Regionen utser 1 ledamot och 1 ersättare till varuförsörjningsnämnden. Kostnämnden Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en gemensam kostnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för nämnden. Regionen utser 3 ledamöter och 3 ersättare till den gemensamma kostnämnden. Ambulansdirigeringsnämnden Tillsammans med Landstinget Västmanland har Region Uppsala bildat en gemensam ambulansdirigeringsnämnd. Särskilt reglemente har fastställts för nämnden. Regionen utser 2 ledamöter och 2 ersättare till den gemensamma ambulansdirigeringsnämnden. Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Tillsammans med länets kommuner har Region Uppsala bildat en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Särskilt reglemente har fastställts för nämnden. Regionen utser 3 ledamöter och 3 ersättare till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning. 17 (21)
Bilaga 1/17 Arbetsordning för regionstyrelsen och styrelser och nämnder i Region Uppsala ANTAGEN AV REGIONFULLMÄKTIGE 217-MM-DD Mandatperiod Ledamöter och ersättare i styrelser och nämnder väljs för fyra år. Valet förrättas av det under valåret nyvalda regionfullmäktige vid sammanträde senast i december månad. Ordförande, vice ordförande m.fl. Ordförande samt vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden i styrelser och nämnder väljs av regionfullmäktige för den tid vilken de blivit valda som ledamöter i styrelsen/nämnden. Är ordförande och vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden förhindrade att närvara vid sammanträde, får styrelsen eller nämnden utse annan ledamot att tillfälligt leda sammanträdet. Är ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad i följd eller sammanlagt sex månader under ett år förordnar styrelsen eller nämnden en ledamot som ersättare för ordföranden att fullgöra dennes uppgifter. Eventuella ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. Vad nu sagts om ordförande gäller även vice ordförande alternativt förste och andre vice ordföranden. Sekreterare Sekreteraren för styrelsens/nämndens protokoll ombesörjer expedieringen av styrelsens/nämndens beslut och fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av denna arbetsordning eller av gällande arbetsordning för regionfullmäktige eller särskilt beslutas av styrelsen/nämnden. 18 (21)
Bilaga 1/17 Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m.m. som beslutas av styrelsen/nämnden undertecknas av ordförande med kontrasignering enligt gällande delegationsordning. Sekreterare i styrelsen/nämnden får yttra sig i formella frågor som uppkommer under sammanträde och lämna tekniska upplysningar med anknytning till sammanträdeshandlingarna. Sammanträden Styrelse/nämnd ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen ska sammanträde enligt 5 kap 7 första stycket kommunallagen hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. Kallelse Skriftlig kallelse ska i god tid före varje sammanträde med styrelse/nämnd utsändas till ledamöter och ersättare samt till regionråd som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen/nämnden. Med kallelsen ska följa en preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet jämte de handlingar som hör till ärendena. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. Ersättares tjänstgöring Kan ledamot inte delta i sammanträde med styrelser/nämnder ska denne utan dröjsmål underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare till tjänstgöring vid sammanträdet, som står närmast i tur och som inte redan inkallats. Infinner sig ordinarie ledamot under pågående sammanträde, till vilket han/hon förut anmält förhinder, upphör ersättarens tjänstgöringsrätt när beslut fattats i det ärende som behandlades när den ordinarie ledamoten kom till sammanträdeslokalen. Närvarorätt och yttranderätt Icke tjänstgörande ersättare har närvarorätt vid sammanträden samt rätt att delta i överläggningarna i den styrelse eller nämnd som vederbörande tillhör. Närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens eller nämndens sammanträden tillkommer regionråd, som inte är ledamot i styrelsen eller nämnden. 19 (21)
Bilaga 1/17 Tjänsteman och sakkunnig Förtroendeman, tjänsteman hos regionen eller särskild sakkunnig som avses i 6 kap 19 andra stycket kommunallagen tillkallas av styrelse/nämnd och får, om styrelse/nämnd beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Delgivning Framgår av gällande delegationsordning. Beredning av ärenden Styrelsens/nämndens ordförande beslutar om formerna för beredning och föredragning av ärenden vid styrelsens/nämndens sammanträden. Föredragande som inte har närvarorätt enligt arbetsordningen har vid sammanträde endast den yttranderätt som direkt avser föredragningen. Omröstning, protokoll m.m. Om omröstning, protokoll och reservation till protokollet finns bestämmelser genom hänvisningar i 6 kap. 28 och 3 kommunallagen till 5 kap. 41-44 och 57-62 samma lag. I protokoll ska anges vilka ledamöter som varit närvarande. Protokoll ska för varje ärende innehålla en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden, som inte återkallats, samt styrelsens/nämndens beslut i ärendet. Om omröstning ägt rum ska en propositionsordning och uppgift om hur omröstningen utfallit finnas med i protokollet. Om omröstningen skett öppet, ska det anges hur var och en röstat. Omröstning som avser val eller tillsättning av tjänst ska ske med slutna valsedlar. Protokollet justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet av ordföranden och minst en, för varje gång utsedd, närvarande ledamot eller tjänstgörande ersättare. Justering får också verkställas av styrelser/nämnder antingen genast eller i undantagsfall vid nästa sammanträde. Har flera ordföranden fungerat vid sammanträdet, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som avser de delar av sammanträdet varunder han/hon lett förhandlingarna. Justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på varje enskild sida av protokollet. 2 (21)
Bilaga 1/17 Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen och var protokollet finns tillgängligt tillkännages på regionens anslagstavla. Tillkännagivandet ska vara försett med uppgift om den dag det anslagits. Det får inte avlägsnas förrän besvärstiden har gått ut. Även på protokollet ska dag för justering och när justeringen tillkännagivits noteras. Beslutsrätt, jäv Styrelse/nämnd får handlägga ärende endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om jäv finns bestämmelser i 6 kap. 24-27 kommunallagen. Reservation Den som deltagit i avgörandet av ärende får anföra reservation mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om reservationen utvecklas närmare ska den vara skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. Arkiv För vården av styrelsens/nämndens arkiv gäller antagna arkivregler. Ansvar, skadeståndsskyldighet Om ledamot i styrelse/nämnd vid fullgörande av sitt uppdrag åsidosätter vad som enligt lag eller författning, reglemente, särskild föreskrift eller uppdragets beskaffenhet åligger honom, gäller för ansvar och skadeståndsskyldighet vad som stadgas i lag. Laglighetsprövning För överprövning av beslut av styrelse/nämnd gäller vad som stadgas i 1 kap. kommunallagen. 21 (21)
Bilaga 13/17 PARTIFÖRDELNING 215-218 Socialdemokratiska Arbetarpartiet Moderata Samlingspartiet Miljöpartiet De Gröna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna 24 14 7 6 6 5 5 4 ERSÄTTARES INKALLANDE (vid sammanträden i andra organ än regionfullmäktige) Ersättare skall för det fall valet av ersättare ej skett proportionellt tjänstgöra i ordning enligt följande: Vid förfall för S-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna S, MP, V, C, L, M, KD, SD Vid förfall för M-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna M, KD, C, L, MP, S, V, SD Vid förfall för MP-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna MP, S, V, C, L, M, KD, SD Vid förfall för V-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna V, S, MP, C, L, M, KD, SD Vid förfall för SD-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna SD, KD, M, S, C, MP, V, L Vid förfall för L-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna L, C, M, KD, MP, S, V, SD Vid förfall för C-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna C, L, M, KD, MP, S, V, SD Vid förfall för KD-ledamot: första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna KD, M, C, L, MP, S, V, SD För valen skall gälla den begränsning av mandatperioden, som kan föranledas av senare beslut om eventuell ändrad organisation eller statliga föreskrifter.
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 38/17 Dnr LS216-48 Nivåstrukturering av vården Beslut Regionstyrelsens beslut Initiativet anses besvarat och redovisningen läggs till handlingarna. Bilaga 38/17 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 216-9-6, 236, mot bakgrund av initiativ från Nina Lagh (M), att ge regiondirektören i uppdrag att utreda framtidens vård i länet. I bilaga redovisas pågående arbete i linje med initiativets inriktning. Frågan kommer framöver hanteras i det ordinarie arbetet i vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen och hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet. I inriktningen av länets hälso- och sjukvård som anges i Regionplan och budget 217-219 berörs strukturerna för framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet omfattar områdena primärvård, sjukhusvård och närvård utifrån den inriktning och avgränsning som redovisas för respektive område. Sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet, som i huvudsak är berörda organ, kommer fortsätta arbete utifrån beslut om konkreta åtgärder kopplat till nivåstrukturering av hälso- och sjukvården. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (47)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 Kopia till Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören T.f. primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektör, Hälsa och habilitering Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör, Lasarettet i Enköping Registrator, Akademiska sjukhuset Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (47)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 32/17 Dnr LS216-646 Regional samverkansstruktur inom område hälsa, stöd, vård och omsorg - centrumbildningar Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Centrum för äldrevård avvecklas. 2. Centrum för funktionshinder och Centrum för hälsa och integration ska ses över vad avser uppdrag, representation, arbetsformer med mera, tillsammans med berörda parter. En rapport ska redovisas till regionstyrelsen senast i september 217. Ärendebeskrivning I samband med arbetet att bilda Region Uppsala har ett arbete bedrivits för att se över tjänstemannastrukturen för samverkan mellan länets kommuner och Region Uppsala. Detta arbete har skett inom ramen för den Regionala ledningsgruppen (RLG), i vilken ingår länets kommunchefer och regiondirektören och som också har fastställt den nya samverkanstrukturen. Strukturen för samverkan på tjänstemannanivå inom området hälsa, stöd, vård och omsorg ska stödja politikens intentioner och den politiska samverkansorganisationen som infördes 217 i samband med regionbildningen. Det är respektive huvudman och verksamhet som ansvarar för verkställande av den samverkan som beslutas. Strukturen är också det samverkansforum förvaltningen Hälsa och habilitering har till sitt förfogande i sitt nya uppdrag mot nämnden för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Samverkansstrukturen illustreras i bilaga. Information om samverkansstrukturen redovisades till landstingsstyrelsen i december 216, varvid styrelsen beslutade att lägga informationen till handlingarna och att frågan om de tre centrumbildningarna, hälsa och integration, funktionshinder och äldrevård, ska behandlas i särskild ordning av styrelsen. Ett arbete kring centrumbildningarna har genomförts i samverkan mellan regionkontoret och berörda förvaltningar, samt avstämts med regional ledningsgrupp. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (47)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 Berörda verksamheter och uppdrag Regionens förvaltning Hälsa och habilitering har i uppdrag att samordna till tre olika centrumbildningar; Centrum för funktionshinder, för hälsa och integration samt för äldrevård. De olika centrumledningsgrupperna består av representation från landstingets olika förvaltningar på förvaltningsledningsnivå och har en nära koppling till politiken. Det finns en stark intention att samverka med olika samarbetsparter. I centrum för funktionshinder har kommunerna adjungerad representation. I centrum för hälsa och integration är arbetsförmedling, försäkringskassa, migrationsverk, länsstyrelsen och ett par kommuner representerade i en rådsfunktion. I Centrum för äldrevård ingår enbart företrädare för regionens berörda förvaltningar. Utgångspunkter och förslag Centrumbildningar är en organisationsform som ska underlätta samarbete mellan företrädare för olika verksamheter och som arbetar med frågor som rör gemensamma målgrupper. Centrum för funktionshinder har funnits i många år och har haft en viktig funktion för att underlätta samarbete kring funktionshindrade, både mellan regionens förvaltningar och med länets kommuner. Mycket talar därför för att frågorna som rör målgruppen även fortsättningsvis bör hanteras i ett samverkansforum. En översyn av representation, uppdrag med mera bör dock genomföras för att effektivisera och utveckla centrumet. Centrum för hälsa och integration har funnits en kort tid och har ännu inte helt funnit formerna för att hantera sitt uppdrag. Centrumet bör därför nu inte ersättas av den nya samverkansstrukturen utan i stället bör dess sammansättning, arbetsformer, rapportering och uppdrag ses över i nära samverkan med berörda parter. Denna översyn ska utgå från uppdrag i Regionplan och budget 217-219 där det anges att Centrum för hälsa och integration under 217 ska utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen kommunerna och frivilligorganisationerna. Centrum för äldrevård har ett stort och viktigt uppdrag. Här är samarbetet med företrädare för den kommunala äldrevården avgörande. Denna samverkan kommer främst att ske i den gemensamma samverkansgruppen för äldre som nu inrättas som en del av den nya samverkansstrukturen. Centrumet kan därför avvecklas. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (47)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Länets kommuner Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Migrationsverket Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering T.f. primärvårdsdirektören Registrator, Akademiska sjukhuset Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (47)
Bilaga 38/17 Svar på initiativärende kring nivåstrukturering av hälso- och sjukvården Landstingsstyrelsen beslutade den 6 september 216, med anledning av initiativärende från Nina Lagh, att utreda framtidens vård i länet, genomföra utredningsarbetet i samråd med berörda styrelser och återkomma med en första rapport till landstingsstyrelsens sammanträde i januari 217 Underlaget utgår från initiativärendet och är en redovisning av pågående arbete i linje med initiativets inriktning. Frågan kommer framöver hanteras i det ordinarie arbetet i VS, SHS och HSFoUU-utskottet. I inriktningen av länets hälso-och sjukvård som anges i Regionplan och budget 217219 berörs strukturerna för framtidens hälso- och sjukvård. Arbetet omfattar områdena primärvård, sjukhusvård och närvård utifrån den inriktning och avgränsning som redovisas nedan för respektive område. Sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och HSFoUUutskottet som i huvudsak är berörda organ kommer fortsätta arbetet utifrån beslut om konkreta åtgärder kopplat till nivåstrukturering av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inriktning enligt RPB 217-219 Vården ska ges efter behov, vara jämlik och jämställd och kännetecknas av god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer Invånarna i Uppsala län ska erbjudas en hälso- och sjukvård i världsklass. Vården ska ges efter behov och vara jämlik och jämställd. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling samt även geografiskt, genom till exempel närvård i hela länet. Hälso- och sjukvård ska ges på effektivaste nivå sett till kompetens och vårdnivå. Primärvårdens uppdrag och resurser behöver stärkas för att få en större roll som första linjens vård. Samverkan och samordning mellan vårdgivare, kommuner och andra aktörer behöver stärkas för att skapa trygghet i vården. Vi har förstärkt hemsjukvården med mobila team som kan genomföra behandlingar i hemmet. Genom ökad tillgång till geriatrisk kompetens på alla vårdnivåer och möjlighet till direktinläggningar på sjukhus undviks väntetider på akuten, vilket skapar en trygg och säker vård för patienten. Digitalisering och e-hälsa ska utvecklas som viktiga verktyg för snabbare och enklare kontakt i vården, både för patienter och personal. Med bra utbud av funktionella ehälsotjänster kan hälso- och sjukvården bli mer tillgänglig, behovsanpassad och effektiv samtidigt som patienten blir mer delaktig. Individens vårdresa ska kännetecknas av en god hälso- och sjukvård som är så kort som möjligt. Vårdresan kommer att vara olika lång, från första vårdkontakten via Vårdguiden 1177 till rådgivning och behandling på vårdcentral till sjukvård på sjukhuset. För många kan vårdresan stanna redan i Vårdguiden med bra rådgivning och stöd, för andra finns behov av ytterligare undersökning och vård på vårdcentral medan det för några finns 1 (4)
Bilaga 38/17 behov av specialistsjukvård på sjukhus. Målsättningen med nivåstrukturering är att med olika åtgärder säkerställa att vårdresan för alla individer blir så kort och oproblematisk som möjlig. Med teknikens framsteg och god samverkan med kommuner och vårdgivare finns stora möjligheter att uppnå detta. God tillgänglighet är en förutsättning för att upprätthålla förtroendet för vården. För att regionen ska leva upp till vårdgarantins krav under planperioden krävs ett systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetiderna. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ökar förutsättningarna för en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Tillsammans med kommunerna i länet vill regionen arbeta med att stärka närvården med fokus på äldre, barn och unga och personer med psykisk ohälsa. Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten. Regionen ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en god samverkan mellan regionen och länets kommuner. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i regionens verksamheter ska utvecklas. För att säkerställa implementering av en hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom länet har ett regionövergripande programråd för hälsoinriktad hälso- och sjukvård bildats. I uppdraget ligger att samverka med övriga programråd för ett systematiskt arbetssätt. Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal. E-hälsa är ett strategiskt och viktigt verktyg för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Regionfullmäktige beslutade den 15 februari att anta strategi för digital utveckling och e-hälsa. Under 217 vidtar arbete med att konkretisera och implementera strategin. Primärvård Vårdcentralerna styrs huvudsakligen av regelboken varför det är viktigt att den fortlöpande ses över och anpassas till den utveckling som sker av vårdformer och vårdinnehåll. En översyn av regelboken för vårdcentralerna bör därför göras utifrån vårdstyrelsens beslut den 13 juni 216 om fortsatt arbete kring revideringar av förfrågningsunderlag/ regelbok för vårdval i Uppsala län. Det gäller till exempel uppdragets omfattning, nya framtida arbetsformer som olika e-hälsotjänster liksom former för ersättning för till exempel videomöten och behandlingar via nätet. 2 (4)
Bilaga 38/17 Primärvården i egen regi svarar för över hälften av den samlade primärvårdsverksamheten i länet. Den har därför en avgörande roll för hur den öppna vården fungerar i länet och hur den kan bidra till möjligheterna att uppnå en mer jämlik hälsa. En översyn av strukturen för Primärvårdens egna vårdcentraler och mottagningar bör ske med syfte att uppnå en ökad effektivisering med en organisation anpassad till patienternas behov och ett ökat ansvar för vård som idag bedrivs vid sjukhus. Primärvårdens struktur behöver också anpassas till nya arbetsformer inte minst i samverkan med länets kommuner För att stärka verksamhetsutveckling, utbildning och forskning inom primärvården bör arbetet med att inrätta en eller flera akademiska vårdcentraler i länet återupptas. Frågan om att överföra vård från sjukhus till primärvård behöver analyseras vidare. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. Sjukhusvård En översyn av lokalbehoven för Akademiska sjukhuset pågår utifrån ett landstingsdirektörsbeslut om Strategisk lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset. Planarbetet ska ske med beaktande av utvecklingen i hela vårdsystemet inom och utom länet, till exempel nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen och inriktning mot att mer specialistvård bedrivs utanför sjukhus. En förstärkning av vården utanför sjukhusen ger patienten möjlighet att få ett bättre omhändertagande på rätt vårdnivå, vilket innebär ett mer effektivt resursutnyttjande. Planen ska vara klar i juni 217. I uppdraget ingår också att analysera samordningsvinster vad gäller lokalbehov och samlokalisering av verksamheter kopplade till Primärvården och Lasarettet i Enköping. En översyn av arbetsfördelning mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping behöver analyseras. Närvård - sammanhållen vård och socialtjänst Närvårdens inriktning och organisation För att hantera frågor som rör både landsting och kommuner har en närvårdsorganisation etablerats i länet. Syftet har varit att utveckla vårdsystemet i samverkan mellan berörda huvudmän, med fokus på lokala insatser och behoven hos patientgrupper som behöver insatser från flera aktörer. Regionfullmäktige fattar beslut om inriktning och strategi för närvården. Med det som utgångspunkt förs dialoger med kommunerna om gemensamma verksamhetsplaner för närvården på lokal nivå. 3 (4)
Bilaga 38/17 Integrera närvårdssamverkan i den nya regionorganisationen och ta fram en regional strategi Genom närvårdsorganisationen finns en etablerad struktur där horisontellt verkande styrprinciper kan integreras. Regionen tar fram en regional strategi för närvården. Arbetet behöver ske i nära samarbete mellan regionen och kommunerna genom regionens samråd för Hälsa, vård och omsorg. Beredningen sker med stöd av en gemensam tjänstemannaledning med representanter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola/elevhälsa. Utveckla mobil närvård Grunden för mobil närvård är kommunernas basverksamhet och samarbetet med hemsjukvårdsläkare och specialistteam. Vården ges i hemmet och ska utgå från individens behov. Syftet är att skapa en ökad trygghet, bättre utnyttjande av gemensamma resurser samt att minska undvikbar slutenvård. Arbetet kräver ett samlat grepp och en tydlighet i verksamheternas styrning och utformning. Utvecklingen av den mobila närvården förutsätter ett väl fungerande samarbete och gemensam ledning mellan kommun, primärvård och sjukhus. Fortsatt arbete och uppdrag Initiativärendet ligger i linje med det arbete som redan bedrivs med utgångspunkt från regionplan och budget. Behov av ytterligare analyser och utredningar finns inom vissa områden. Arbetet kommer i huvudsak att bedrivas inom ramen för respektive nämnd och styrelsers ansvarsområden, i enlighet med intentionerna i Nina Laghs initiativ. 4 (4)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 37/17 Dnr LS216-524 Utredning med anledning av Cosmic-avbrottet Beslut Regionstyrelsens beslut Redovisningen godkänns och läggs till handlingarna. Bilaga 37/17 Ärendebeskrivning Onsdagen den 31 augusti till söndagen den 4 september 216 låg Region Uppsalas journalsystem Cosmic nere. Journalstoppet som pågick under fem dagar, är det största sedan Cosmic infördes 24 och innebar en besvärlig situation för hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen beslutade 216-9-6, 237, att ge regiondirektören i uppdrag att utreda och analysera händelseförloppet, inkluderat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av avbrottet samt behov av eventuella förändringar inför framtiden. Utredningen fick även ett övergripande ansvar att samordna frågor som har att göra med avbrottet, till exempel eventuella anspråk på ekonomisk ersättning. Utredningens slutsats är att verksamheten fungerade tillfredställande med hjälp av befintliga avbrottsrutiner. Inga patientavvikelser relaterade till avbrottet finns rapporterade. Det kan konstateras att Region Uppsalas krisledningsorganisation fungerade i hela kedjan och arbetet bedrevs enligt Kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Uppkomna kostnader för hantering av driftavbrottet har hanterats utifrån en kompetensprincip där berörd part har tagit sina kostnader. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (47)
Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-3-1 Kopia till Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen T.f. säkerhetschefen, Regionkontoret Samtliga chefsläkare, Region Uppsala Jan Andersson, beredskapssamordnare, Akademiska sjukhuset Maria Lindkvist, beredskapssamordnare, Lasarettet i Enköping Stefan Lindh, regional beredskapssamordnare, Regionkontoret Andreas Henriksson, chefscontroller, Akademiska sjukhuset Annemieke Ålenius, Chef EPJ-förvaltningen, Landstingets resurscentrum Erik Sköldenberg, Objektägare EPJ, Akademiska sjukhuset Mikael Eriksson, Akademiska sjukhuset MSI Peter Larsson, Akademiska sjukhuset MSI Joachim Persson, Akademiska sjukhuset MSI Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (47)
Bilaga 37/17 217-1-16 LS 216-524 Regionkontoret Johan Lindqvist (tf IT-direktör) Annika Brehmer (Chefläkare) Inga-Britt Andersson (tf Säkerhetschef) Driftavbrott i landstingets elektroniska patientjournalsystem Cosmic 31/8 4/9 216 Bakgrund Under perioden 31/8 till 4/9 drabbades Region Uppsala av en allvarlig händelse rörande tillgängligheten till det elektroniska patientjournalsystem Cosmic. För stora delar av personalen framstod det som att Cosmic inte längre fungerade. Under denna tidsperiod var användarna hänvisade till att använda reservrutinen läskopia av Cosmic, vilket är en kopia där all information kunde läsas men ingen information kunde matas in. Under senare delen av avbrottet togs nya läskopior för att kunna hämta in nya provsvar samt även diktat. Reservrutiner för att bedriva patientverksamheten fanns tillgängliga på landstingets intranät och användes. Landstingets krisorganisation aktiverades enligt plan. Teknikperspektiv Problemet för användarna var initialt att de inte kunde logga in i Cosmic, inloggning tog lång tid. När problemens omfattning ökade och många användare påverkades togs beslut om att stoppa driften av Cosmic för att övergå till reservrutiner och läskopia. Under felsökningen eliminerades ett antal potentiella felkällor och problemet kunde ringas in, vilket enkelt kan beskrivas som problem i kommunikationen mellan applikationsserver och datorn under vissa omständigheter. Den utlösande faktorn till problemen var en säkerhetsuppdatering från Microsoft som gradvis installerats på landstingets datorer, vilket förklarar att problemen ökade dag för dag. Microsofts säkerhetsuppdatering täpper till en säkerhetslucka avseende nätverkskommunikation. För att återställa tillgängligheten av Cosmic inaktiverades NetBIOS över TCP/IP i Windows. Ingen förändring i Cosmic krävdes. Sammanfattningsvis kan konstateras att ett antal samverkande tekniska komponenter/lösningar i infrastrukturen runt Cosmic orsakade incidenten. Vid felsökningen och åtgärder för återställa funktionaliteten var samtliga berörda leverantörer aktivt delaktiga. Efter att funktionaliteten återställts har en handlingsplan tagits fram av MSI för att förbättra rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. Bilaga 1 Incidentrapport LUL journalsystem v35 216, Peter Larsson Bilaga 2 Cosmicincident v35, Genomgång av MSI/IT arbetssätt, Peter Larsson Bilaga 3 Incident Summary Report, Microsoft Bilaga 4 Handlingsplan MSI, efter driftavbrott Cosmic 216 1 (4)
Bilaga 37/17 Patientsäkerhet Det omfattande driftstoppet innebar en risk för patientsäkerheten och därmed en risk för att avvikelser skulle uppstå. I avvikelsehanteringssystemet MedControl finns i samband med utredningen inte någon rapporterad avvikelse som skulle ha uppstått med anledning av avbrottet. Inom vårdverksamheten var det varierande hur väl avbrottsrutinerna fungerade. På vissa håll var dessa rutiner inte tillräckligt väl kända av alla medarbetare. De som tidigare inte hade arbetat med manuella rutiner hade svårare att veta hur man skulle dokumentera t.ex. på papper. Den övergripande bedömningen är ändå att rutinerna fungerade tillfredställande. Flera verksamheter rapporterade att de manuella rutinerna med receptblanketter kunde bli ett problem, framför allt om avbrottet blivit längre. Tillgången på receptblanketter var bristfällig. Återgången till Cosmic från de manuella rutinerna fungerade väl. Det arbetet beskrivs från någon verksamhet som resurskrävande och att det därmed fanns en risk för att annan verksamhet kunde påverkas. Det finns det ingen rapporterad avvikelse om att så skett. Samtliga verksamheter angav att de avbrottsrutiner som fanns följdes. Avbrottsrutiner för Cosmic finns på intranätet under Vid avbrott i Cosmic. När driftstoppet hävts inhämtade EPJ-förvaltningen (Enheten för förvaltning av vårdsystem) synpunkter och förbättringsförslag från både slutanvändare och de egna medarbetarna. Bland de inkomna svaren finns många förbättringsförslag som redovisas i den framtagna Förslag handlingsplan (förslag från EPJ-förvaltningen), se bilaga 5 och bilaga 6. Bilaga 5 Erfarenheter och synpunkter från EPJ angående driftavbrott Cosmic 31 augusti4 september 216 Bilaga 6 Förslag handlingsplan Krisledningsorganisation I utredningen gällande hur landstingets kris och katastrofmedicinska organisation och beredskapsplan fungerade under driftavbrottet har inga avvikelser framkommit som är relaterade till att planen inte skulle ha fungerat tillfredställande. Vid avbrottet aktiverades beredskapsplanen via tjänsteman i beredskap (TIB) och chefsläkarjouren informerades. TIB och chefsläkare beslutade i samråd att gå upp i regional ledning. De funktioner som bedömdes berörda av händelsen ur perspektivet expert/sakkunniga kallades in tillsammans med övriga stabsfunktioner. Arbetet i staben bedrevs enligt de åtta stabsfunktioner (S1-S8) som finns i beredskapsplanen vilket fungerade. Då händelsen genererade ett förstärkningsläge på regional nivå så upprättades även lokal ledning vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Arbetet vid de respektive ledningsstaberna bedrevs under händelsen i enlighet med Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan är idag utformad utifrån perspektivet olycka. Det finns dock utredningsbehov i planen för att genomlysa om den på ett generellt sätt kan tydliggöra att leda arbetet även vid avbrott i infrastrukturen samt över ett längre tidsperspektiv. 2 (4)
Bilaga 37/17 Genom intervjuer med involverade från regional ledning och lokala ledningar, ordförande för krisledningsnämnden samt logg- och uppföljningsrapporter har det framkommit behov av att vidare revidera och förtydliga detaljer i planer och åtgärdskort. Utifrån uppföljningsmaterial har arbete redan startat med flera punkter av förbättringsförslag såsom: Bemanningsschema bemanning på längre sikt Utbildning fler stabschefer, fler kommunikatörer till stabsfunktion Tjänsteman i beredskap - utöka antal Kommunikation internt Vilket delvis ingår i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan som är under revidering. Bilaga 7 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan, Landstinget i Uppsala län Ekonomiska konsekvenser Följande uppgifter har inkommit om extra kostnader vid själva avbrottet och efterarbete: Akademiska sjukhuset: - MSI: 1 161 tkr, timmar jobb motsvarande 98 tkr, Citrix-licenser 181 tkr - VAS: 216 tkr, övertid och ökad bemanning av medicinska kandidater - Övriga: ca 5 tkr, bl. a. AL p.g.a. fr a ökad övertid (detaljerade uppgifter ej ännu inkomna) - LRC EPJ 213 tkr, övertid och ökad bemanning Totalt ca 2,1 mnkr Övriga förvaltningar har inte flaggat för några merkostnader Ett ersättningskrav har inkommit från en privat vårdgivare. Slutsats Den övergripande slutsatsen är att trots avbrottet fungerade verksamheten tillfredställande med hjälp av befintliga avbrottsrutiner. Inga patientavvikelser relaterade till avbrottet finns rapporterade. Det kan konstateras att landstingets krisledningsorganisation fungerade i hela kedjan och arbetet bedrevs enligt den befintliga Kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Uppkomna kostnader för hantering av driftavbrottet har hanterats utifrån en kompetensprincip där berörd part har tagit sina kostnader. Förslag till åtgärder: - Chefen för EPJ-förvaltningen får i uppdrag att, utifrån sin handlingsplan, vidare utreda, ta fram förslag till åtgärder och förbättringar och genomföra dessa. - Samtliga berörda förvaltningschefer får i uppdrag att se till att avbrottsrutiner är kända och väl förberedda i respektive verksamhet. - Chefen för Säkerhets och beredskapsenheten vid Regionkontoret får i uppdrag att vidare utreda och revidera landstingets Kris och katastrofmedicinska beredskapsplan. - Chefen för MSI får i uppdrag, att utifrån framtagna förslag, genomföra förbättrade rutiner vid uppdateringar och driftavbrott. 3 (4)
Bilaga 37/17 Personer som rapporten bygger sina uppgifter på: Teknikperspektiv: Mikael Eriksson, Avdelningschef IT, Akademiska sjukhuset MSI Peter Larsson, Gruppchef IT-infrastruktur, Akademiska sjukhuset MSI Joachim Persson, Förvaltningsledare-IT EPJ, Akademiska sjukhuset MSI Patientsäkerhet: Göran Gunther, Chefläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, Chefläkare Primärvården Robert Sarkadi Kristiansson, Chefläkare Hälsa och habilitering Rasmus Havmöller, Chefläkare Lasarettet i Enköping Annemieke Ålenius, Chef EPJ-förvaltningen, LRC Erik Sköldenberg, Objektägare EPJ, Akademiska sjukhuset Krisledningsorganisation: Börje Wennberg, Ordförande i Regionstyrelsen och krisledningsnämnden Staffan Isling, Regiondirektör, Regionkontoret Margareta Öhrvall, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Bengt Sandén, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Göran Gunther, Chefsläkare Akademiska sjukhuset Fredrik Tedenlind, Säkerhetschef/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Jan Andersson, Beredskapssamordnare/Tjänsteman i beredskap Akademiska sjukhuset Maria Lindkvist, Beredskapssamordnare/Tf avd, chef Akutmottagningen Lasarettet i Enköping Jessica Elgenstierna, Presschef Regionkontoret Stefan Lindh, Regional beredskapssamordnare/tjänsteman i beredskap Regionkontoret Ekonomiska konsekvenser: Andreas Henriksson, chefscontroller, Akademiska sjukhuset 4 (4)
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 1 of 3 Titel Incidentrapport LUL journalsystem v35 216 Utfärdare Peter Larsson, IT/MSI Versionsdatum 216-9-3 Incidentrapport LUL journalsystem v35 216
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 2 of 3 Titel Incidentrapport LUL journalsystem v35 216 Utfärdare Peter Larsson, IT/MSI Versionsdatum 216-9-3 Bakgrund Under perioden 31/8 till 4/9 drabbades Landstinget i Uppsala Län (LUL) av en incident rörande tillgängligheten av Cambio COSMIC (COSMIC) för verksamheten. Under denna tidsperiod var användarna hänvisade till att använda reservrutinen COSMIC läskopia vilket är en kopia av COSMIC där all information kan läsas på vanligt sätt med klienten men ingen information kan matas in. Utöver det så användes olika lokala reservrutiner. Felsökning och framtagande av lösningsåtgärder skedde genom ett tätt samarbete mellan LUL, Cambio och Microsoft. Syfte Syftet med detta dokument är att beskriva incidenten, orsaken och de åtgärder som vidtogs för att återställa full tillgänglighet. Symptom Användarna kan inte logga in i COSMIC, inloggning i COSMIC tar lång tid, användarna rapporterar felmeddelanden och några funktioner i COSMIC fungerar inte. Problembeskrivning och händelseförlopp Problem för flera användare med inloggning och även kassamodulen i COSMIC börjar rapporteras till LULs lokala COSMIC-förvaltning (EPJ) och Cambio onsdag den 31/8. När problemens omfattning ökar och många användare påverkas tar landstinget beslut att stoppa driften av COSMIC för att övergå till reservrutiner, COSMIC läskopia. Cambio COSMIC är en trelagersapplikation och består av klient, applikationsserver och databas. Under felsökningen elimineras ett antal potentiella felkällor steg för steg och till slut ringas problemet in till kommunikation mellan applikationsserver och klient under vissa omständigheter. Den utlösande faktorn till problemen var en säkerhetsuppdatering från Microsoft som gradvis rullats ut på landstingets klientdatorer, vilket förklarar att problemen ökade dag för dag. Microsoft säkerhetsuppdatering KB3161949 täpper till en säkerhetslucka avseende nätverkskommunikation via NetBIOS mellan klienter (PC) och servrar som ligger på olika subnät i ett datanätverk. Vid inloggning av användare i COSMIC försöker COSMIC göra namnuppslagning mellan applikationsserver och klient, vilket hanteras av Windows. Windows namnuppslagning sker normalt med hjälp av DNS. Landstingets DNS är inte konfigurerad för uppslag av klientnamn, uppslagningen av klientnamn har då skett via NetBios. När säkerhetsuppdateringen,kb3161949, installeras introduceras en fördröjning på ca 4,5 sekunder vid namnuppslagning via NetBIOS. Detta fick till följd att inloggning i COSMIC tog lång tid, vilket i sin tur gjorde att antalet inloggningar som kunde hanteras samtidigt minskade drastiskt och i många fall avbröts då de tog för lång tid.
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 3 of 3 Titel Incidentrapport LUL journalsystem v35 216 Utfärdare Peter Larsson, IT/MSI Versionsdatum 216-9-3 Åtgärd för att avhjälpa problemen För att återställa tillgängligheten av COSMIC inaktiverades NetBIOS över TCP/IP i Windows på de applikationsservrar som gör namnuppslagning av klientnamnet. Ingen förändring i COSMIC krävdes. Sammanfattningsvis är slutsatsen att ett antal samverkande tekniska komponenter/lösningar i infrastrukturen runt COSMIC orsakade denna incident och inloggningsproblemen i COSMIC. Långsiktiga åtgärder Det finns många lärdomar att dra efter en stor incident som denna och nedanstående lista utgör endast en kort sammanställning av områden som kan förbättras ytterligare Viktigt att förstärka förarbetet och analysen av systemförändringar som exempelvis Windows säkerhetsuppdateringar och deras effekter innan de produktionssätts. Det finns redan idag bra processer runt detta i LUL och på Cambio men det finns anledning att ytterligare förbättra och ge detta mer tid. Ytterligare utöka testarbetet innan produktionssättningar av ny COSMIC funktionalitet, vid installation av patchar eller förändring i teknisk infrastruktur. Bättre testmiljöer. Utöka tillgängligheten till testmiljöer som kan behöva användas vid denna typ av Incidenter. Förbättra rutiner och dokumentation för att få igång testmiljöer snabbt. Samarbetet mellan alla inblandade parter fungerade mycket bra under denna Incident. En lärdom är att vi i våra gemensamma rutiner behöver lägga till ett gemensamt Eskaleringsoch beslutsforum på managementnivå för att stödja de grupper som jobbar med den tekniska felsökningen och också tydliggöra vem som ansvarar för att etablera detta och vilka som deltar.
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 1 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Cosmicincident v35 Genomgång av MSI/IT arbetssätt Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 2 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Syfte Att ta tillvara medarbetarnas erfarenheter medan de finns i minnet. Resultatet lämnas till processledare för Incident- och problemhantering. Frågor som ska belysas: Problem Vad gjorde vi bra Vad kunde vi gjort bättre Vi skulle inte diskutera vad som var orsaken till incidenten. Sammanfattning Denna workshop genomfördes med utgångspunkten att man alltid kan lära sig något, det finns alltid någon detalj som går att förbättra. Arbetet med incidenten speglades av bra samarbete mellan grupper, kompetensområden och andra inblandade parter, det var högt i tak och inga idéer var fel. Alla tog ansvar. Detta engagemang återspeglades väl i denna workshop. För att förenkla det inledande arbetet vid en incident bör det finnas färdiga kriterier för hur eskalering ska gå till. Utifrån hur incidentledare (IM) utses, krav på erfarenhets och mandat. Vem som är IM behöver kommuniceras ut till berörda. Att IM behöver vara på plats med de som arbetar visade sig under helgen då IM även representerade på regional ledning. I den här incidenten hade vi hög attention redan från början, men för framtiden bör det finnas eskaleringsplaner för hur länge en medarbetare ska få arbeta med en incident innan ärendet lyfts en nivå. Under större delen av incidenten hade vi en tekniker som ansvarade för att dokumentera. Detta var något som fungerade mycket bra och var till hjälp både under arbetes gång och under efterarbetet. Ett arbetssätt som bör tas tillvara och vidareutvecklas. Redan från början hade vi regelbundna avstämningsmöten, innan vi lämnade ett möte bestämde vi alltid när nästa avstämningsmöte var. Svårigheten är att ha lagom långt mellan mötena för att få flyt i arbetet, några gånger kände vi att vi inte hunnit komma tillräckligt långt med arbetet innan det var dags för möte. Någon typ av elektronisk informationstavla för att hålla alla informerade om när nästa avstämning är och informera om status för de som inte kunnat närvara vid aktuell tidpunkt, se nedan om verktyg. Utöver avstämningsmöten är det viktigt att sprida information till övriga intressenter, här har vi t.ex. frågor som vilka intressenter har vi och vilken information behöver de. Hur informerar sig en medarbetare som ska lösa av någon om status. Det finns de som tyckte att de fick bra och rätt information och andra som ville ha mer. Ett problem kan vara att få till lokaler för arbetsgrupper och möten. Här kan man förbereda verksamheten att vissa lokaler är avsatta för incidenthantering, normalt är det t.ex. ett mötesrum men sker en incident får mötet flytta då incident har förtur. Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 3 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Bra verktyg behövs, ärendehanteringssystem och samarbetsplattser. Dessa ska vara incidentfärdiga och alla ska veta hur de används. T.ex. en samarbetsplats för att dela information. För system som Cosmic kommer man alltid att ha flera testmiljöer, dock bör det finnas en plan vid varje tid om vilken miljö man kan ställa om för att vara relevant i det man för en incident behöver testa. En fara är att eskalera en incident för sent. Redan tidig bör planering av personalförsörjning, resurser, vila, mat påbörjas. Då denna incident drevs dygnet runt borde bemmaningsscheman spikats tidigare, detta sänder ett lugnt till organisationen och gör det möjligt för medarbetare att t.ex. bättre planera transporter. Vi drev tidigt flera alternativa spår, arbetade brett, för att hela tiden ha en plan vad vi gör sedan om vi inte kommer framåt där vi gräver just nu. Kallade Kallelsen gick ut till hela MSI/IT. Men vi ville ha med de som arbetade aktivt. Arbetssätt Vi hade bokat två timmar för att gå igenom hur vi på MSI utförde vårt arbete, vi ville belysa vad som var problem med arbetssättet, vad som var bra och vilka förbättringar som kunde identifieras. Arbetet bedrevs i workshopformat. Arbetet var indelat i en övergripande orientering för att belysa vad som ska göras under workshopen och en kort beskrivning av problemet. Nästa punkt var att börja belysa våra tre frågor, problem, bra och förbättringar på en övergripande nivå för att fånga in sådant som var generellt och berörde hela incidenten. Därefter gick vi igenom dag för dag med vad som övergripande skedde den dagen och utifrån det svara på våra tre frågor. Avslutningsvis gjordes en kort sammanfattning. Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 4 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Resultatet Detta dokument är en sammanställning av resultatet från workshopen. Resultatet delges MSI s verksamhetsledning och processledare för incident och problemhanteringsprocesserna på MSI/IT för vidare hantering. Återkoppling av arbetet till medarbetare på MSI/IT sker på avdelningsmöte. Tidslinje Incidenten anmäldes till MSI/IT på morgonen den 31 augusti 216, den 4 september 216 kl. 18. släpptes användarna på och kl. 18.15 stängdes läskopian ned. Den 6 september 216 på förmiddagen lämnade landstinget stabsläge. Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 5 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Sammanställning av resultat OBS! tidslinjerna nedan är endast översiktliga och utan all information. Övergripande för hela perioden 31 augusti till 6 september-16 Cosmic i drift under natten Omstart av Spider Driftstopp igen 216-9-1 Cosmic i drift 216-9-2 216-9-3 216-9-4 216-9-5 216-8-31 216-9-6 216-9-6 Läskopia förbereds och överbelastas snart Läskopian stängs Föreläsningssalen bokas som incidentrum Nattbemanning spikad Område Problem Kommentarer I början var det problem med var man ska sitta, vi bör ha ett rum med konferens- och sammarbetsutrustning klar. Undermåligt samarbetsverktyg. Ex. Skype for Bussniss fungerade inte bra. En kommunikationskanal fungerar över tid. När man kom tillbaks fanns ingen info att hämta och man visste inte det senaste. Vad var bra Att vi tidigt gick in på alternativspår. Snabb tydlighet i vem som ska arbeta när Att det fungerade bra med mat. Avstämningarna var bra, ibland lite för tight tidsmässigt. Tydlig och saklig ledning, IM var insatt i tekniken Alla hjälpte till, bra samarbete mellan grupperna, högt i tak och inga idéer var fel. man tog ansvar. Medarbetar ifrån flera kompetensområden samlades tillsammans MSI behöll lugnet Det gavs feedback Vad kan förbättras Att kunna få upp en testmiljö snabbt. Skicka ut info till övriga MSI och andra berörda kontinuerligt. Någon behöver rollen som informatör. Informera tidigare om när man ska arbeta natt. Avstämningarna kunde ta tid, kan behöv skicka iväg folk Informera ut var info finns till berörda Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 6 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 Kommunikation mellan olika arbetsgrupper, och de som arbetar dag/natt. Ett rum där man kan arbeta/grupprum. Det skulle vara bra med ett rum som är förberett för Skype/Videokonferens för att samarbetet ska bli bättre mellan MSI och externa parter Planeringen av mattider. Tydliggöra vem som är IM Samordning av mötena mellan Regional Ledning och MSI. Övergripande informationssystem. Samordna informationen som går ut Lånekort borde finnas som fungerar på helgerna Tog tid innan Cambio var på plats Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 7 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 31 augusti 216, onsdag, dag 1 31 augusti -16 Läskopia förbereds och överbelastas snart 12: Omstart av Spider MSI avstämmning 8: 9: 1: 11: 12: 13: Cosmic i drift under natten 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: 7: 23:59 Multicast utreds TID? Nattbemanning spikad ipv6 inaktiverat. ligger problemet mellan ix2 (spider) och ix3? Reverse lookup. Backslagning. dns problem innan omstart av servrar Startar om samtliga Cosmic servrar. Område Problem Kommentarer Vem ska ta IM-rollen. Erfarenhet tillför, planering av resurser. Mycket internt jobb i Cosmicgruppen Trodde problemet var löst efter de åtgärder som vidtogs. Vad var bra Kommunikationen till EPJ, rak och bra. (Sjukhuset gick upp i stabsläge från 1) Att köra Cosmic med låg belastningen under natten gav andrum till verksamheten Lunch till Cosmicpersonal. Det gick snabbt att sammankalla till möte Vad kan förbättras När ska man slå på stora trumman Sen lunch, hur få ut lunch i tid Hur länge ska man få grotta innan man går vidare/tar hjälp. Förlitade vi oss för mycket på leverantören Samordning mellan inblandade parter. Informera och kalla in tjänsteledare tidigare. Fördefinierade katastrofplaner Mötelokalen. Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 8 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 1 september 216, torsdag, dag 2 17:3 Appserver ändrat från 16 till 6 är det orsaken till det snabba stoppet? Jonathan meddelar att win patchen nu fungerar på två testade datorer. Beslut tas att starta Cosmic i user restricted läge d.v.s. utan access för användare. Är igång ca 18:. Denna gång med samtliga app servrar. Beslut tas att man ska köra efter en prioriteringsordning gällande win patchen. 1 sepember -16 imorgon bitti kommer att påbörja bytet av hårdvara för Cosmic läskopia så att den klarar mer belastning. 12:3 Logganalys av Mats Vestman pågår fortfarande. minska antal ix3 servrar är nu klart. Kör nu på 6 st Cambio har tillgång till alla loggar som de behöver och analyserar dessa. Cosmic jobb: Tobias Janne och Gert-Ove kollar detta. Klientfix förbereds: Eva, Wiberg och Fransisco multicast: Mats Arbman kollar om detta fungerar. Flytta ix3 servrar till samma subnät? Pontus, Mats Arbman Cambio tror att det finns en snedbelastning i systemet vilket leder till problem att hantera inkommande anrop. Flera klienter får dubbla kopplingar. Klientfix är i stort sett klar för test och implementering. Begäran till cambio om att få någon på plats Loggar ska skickas till MS o HP för analys 17: Cosmic driftstopp igen. Driftstopp igen 8: 7:46 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: 23:59 Vid uppstart igen ikväll kl 17: ska inte Nova köras. CCP igång. Flexlab, Sympathy (patologen) startar kl 18: Läskopia igång hpe på plats Mats Vestman går igenom vad han kan se i loggar. Remote connection failed startar redan den 29/8. Normalt är 2 Remote connection failed. Mellan kl 9:-1: 216-8-29 är det 3. Samma sak mellan kl 16-17 denna dag. Föreläsningssalen bokas som incidentrum Bemanning för kväll, natt görs upp så att det finns personal på plats under dygnet. 9: Åtgärdsplan: De framkommer att Cosmic haft problem redan i Måndags med kassor. DBO: Peter N: Bola profilering på Cosmic db. Inga problem funna. Info ej framkommit till MSI. Tobias S: kollar ny mall i Cosmic. Ej ett problem. Mats Vestman: felsöker loggar m.m Cosmic patch klar för distrubution. Mats Arbman: Installerar wireshark på cos ap-14 Eva frid, Fernando: Ordnar en dator på test som kör wireshark för loggning.det finns även en microsoft kb patch (en fix för en tidigare win patch) som är klar för distrubution. Denna kräver en omstart. Jonathan. Peter Larsson: skickar ut mejl och efterfrågar info om gjorda förändringar på övriga system. Denna ska lösa utskriftproblem ris. Cambio: Kolla loggar. Görs det? e-learning ej problem. CI ej problem. Pontus: Hyper V miljön inget problem. Vilken ska köras först? Cosmic patch går fortare att distribuera än windows patch. Joachim meddelar att det är viktigt att hitta orsaken om möjligt. Mats Arbman meddelar att multicast med största sannolikhet inte är problemet. Cosmic patch går på kl 17. Beslut om windows patch tas kl 2: Område Problem Kommentarer Vad var bra Började felsöka bredare Att det fanns ett go i organisationen. Teknisk dokumentatör (Sekreterare) skrev på mötena. Någon som dokumenterade vad som skedde barianstormade Vad kan förbättras Metod för light felanmälan, en snabb ping av att en användare har problem. Processhanteringen bör kommuniceras Delar som är personberoende Tidigare schemaläggning Felsökningsrutiner kan förbättras Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 9 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 2 september 216, fredag, dag 3 2 september-16 16:5 starta Cosmic servrar och portalen för drift. 11:4 Citrix ProgramPortal utökning. Startar med att förbereda hårdvara nu. Användare ha regna genvägar 7:44 Uppdelning i två spår 13:1 Ny läskopia klar Avstämning Programportalen klar 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15:3 Avstämning 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 7: 22: 23: 23:59 14:3 14:3 släpptes användare på via feta klienten och omedelbart efter började de åter bli problem i Cosmic. Cambio samt microsoft plockade dumpar. När det var klart drogs läskopian igång. Körs nu på 4 vilket klarar samma last som Cosmic drift. Område Problem Kommentarer Väntade på svar vilket gör att vi tappade tid. Vad var bra Handfasta uppdrag, fanns att göra. Info Arbete på bred front. Planering av personal avseende vila. Vad kan förbättras Alla som har med kringsystem att göra bör vara med. Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 1 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 3 september 216, lördag, dag 4 3 september-16 16:43 Möte på MSI Netbios och namnupplösning? TS miljö för 5 Tester imorgon 12: Avstämning Lasttestmiljön, går den att använda för tester, Cambio återkommer 8:32 Diskussion om Citrix Lösnings sized för 15 användare Värmlandsspåret 7: 6:46 8: 9: 15:3 Avstämning TS-miljön snart klar. Netstat diskussioner Test med två klienter mot prod? 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: 23:59 1: Regional ledning, audionoteproblem 16: RL - Informerar om läskopians uppdateringsintervall - Test med last prel. imorgon kl. 11.. Beslut tas imorgon kl. 1. Stäm av med CS och AÅ. - önskar kontakt ed MSB. Område Problem Kommentarer Ostrukturerat tolvmöte Avsaknaden av en miljö att reproducera felet i första dagarna Vad var bra Behov av testmiljö, Lyckades skapa en testmiljö som vi kunde reproducera felet i Vad kan förbättras Hur kommuniceras det från. Ska FLIT vara på plats, hur organiseras det? Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 11 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 4 september 216, söndag, dag 5 4 september-16 8:6 Mats V har körschema klart 8: 7:46 1: Tester startar 9: 1: Cosmic i drift 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23:29 Läskopian stängs 9:8 Parallella spår Område Problem Kommentarer Osynkat med leverantören om informationen som ska dras för testarna på morgonen, sänder fel signaler. Vad var bra Micke Sundén var bra med samordning av testgruppen. Särade på MSI/EPJ/ÖVRIGA under testerna. Bra att EPJ var involverade i testerna. Vad kan förbättras Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Dokumenttyp Rapport Version 1. Page 12 of 12 Titel Cosmicincident v35 MSI arbetssätt Utfärdare Peter Larsson Versionsdatum 216-1-21 5 6 september 216, måndag och tisdag Område Problem Kommentarer Står på Navet att staben har felsökt och löst problemet. Vad var bra Vad kan förbättras Cosmicincident v35 MSI arbetssätt.docx
Bilaga 37/17 Microsoft Services Premier Support Incident Summary Report Incident Summary Report CRIT1169114616168Executive Summary Report Prepared for: Landstinget I Uppsala län Prepared by: Niklas Fredengren Date: 216-9-6 Microsoft Proprietary and Confidential Information
Bilaga 37/17 Header Corp Name MS (External Corporation Name) Header Name MS (Title of Document) The information contained in this document represents the current view of Microsoft Corporation on the issues discussed as of the date of publication. Because Microsoft must respond to changing market conditions, it should not be interpreted to be a commitment on the part of Microsoft, and Microsoft cannot guarantee the accuracy of any information presented after the date of publication. MICROSOFT MAKES NO WARRANTIES, EXPRESS, IMPLIED OR STATUTORY, AS TO THE INFORMATION IN THIS DOCUMENT. Complying with all applicable copyright laws is the responsibility of the user. Without limiting the rights under copyright, no part of this document may be reproduced, stored in or introduced into a retrieval system, or transmitted in any form or by any means (electronic, mechanical, photocopying, recording, or otherwise), or for any purpose, without the express written permission of Microsoft Corporation. Microsoft may have patents, patent applications, trademarks, copyrights, or other intellectual property rights covering subject matter in this document. Except as expressly provided in any written license agreement from Microsoft, the furnishing of this document does not give you any license to these patents, trademarks, copyrights, or other intellectual property. The descriptions of other companies products in this document, if any, are provided only as a convenience to you. Any such references should not be considered an endorsement or support by Microsoft. Microsoft cannot guarantee their accuracy, and the products may change over time. Also, the descriptions are intended as brief highlights to aid understanding, rather than as thorough coverage. For authoritative descriptions of these products, please consult their respective manufacturers. 211 Microsoft Corporation. All rights reserved. Any use or distribution of these materials without express authorization of Microsoft Corp. is strictly prohibited. Microsoft and Windows are either registered trademarks of Microsoft Corporation in the United States and/or other countries. The names of actual companies and products mentioned herein may be the trademarks of their respective owners. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page ii
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Table of Contents Contents Table of Contents... iii Figures... iv Tables... iv Critsit 1169114616168 Cosmic solution... 5 Background... 5 Purpose... 5 Core Issue... 6 Contributing factors... 6 Recommendations... 13 Microsoft Proprietary and Confidential Information Page iii
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Figures Hittar inga figurförteckningsposter. Tables Hittar inga figurförteckningsposter. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page iv
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Critsit 1169114616168 Cosmic solution Background During the beginning week of 29 August - 4 September 6, 216, Landstinget I Uppsala Län (LUL) is getting indications from users that there is a delay with logins and using the Cosmic System. On the Morning Wednesday 31 of August the solution turns unusable and users are reporting that they can t login with an error message on their client. LUL starts troubleshooting of the issue. The issue is not immediately resolved and LUL therefore initiate a support case with the vendor Cambio. Cambio initiate troubleshooting. During Thursday LUL initiated a support case with Microsoft. The following document is a description of how Microsoft and the engineers are interpreting the issue. Purpose The purpose of this document is to describe the background for the Critsit 1169114616168 issue and the contributing factors. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 5
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Core Issue Based on the troubleshooting (with the information provided to Microsoft) done in collaboration with personnel from Landstinget I Uppsala län and Cambio, we have come to the conclusion: The issue arose due to a lack of name resolution resources, based on the system load, with the configuration used. There are at this point several contributing factors, that made the system behave this way. This will be discussed under Contributing factors section. Contributing factors The Cosmic application is based on several different components. It consists of a Database layer, where the actual Patient records are kept (This layer have been online and accessible during the complete incident). Application layer, handling the coordination and presentation of the patient records and the Client layer, that the hospital personnel is altering and reading patient records. All of these components are running on Windows operating system. The component being affected at this point is at the Application layer. The Application layer is based on JBoss 7.2., with an addition of the code provided by Cosmic. The JBoss applicationserver is running on a Java VM and will use the framework presented by the Java. The Java (Java(TM) SE Runtime Environment (build 1.7._51-b13) engine will do API calls for the underlying operative system, which is in this case Windows Server 212. During the troubleshooting of the issue, Cambio were able to find an exception showing which API that were used. "Remoting "COS AP 48.lul net.ad.lul.se:4447" read 1" prio=6 tid=x1d4bb nid=x984 runnable [x223e] java.lang.thread.state: RUNNABLE at java.net.inet4addressimpl.gethostbyaddr(native Method) at java.net.inetaddress$1.gethostbyaddr(inetaddress.java:95) at java.net.inetaddress.gethostfromnameservice(inetaddress.java:59) Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 6
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 at java.net.inetaddress.gethostname(inetaddress.java:532) at java.net.inetaddress.gethostname(inetaddress.java:54) at java.net.inetsocketaddress$inetsocketaddressholder.gethostname(inetsocketaddress.java:82) at java.net.inetsocketaddress$inetsocketaddressholder.access$6(inetsocketaddress.java:56) at java.net.inetsocketaddress.gethostname(inetsocketaddress.java:345) at org.xnio.ssl.jsseacceptingsslstreamchannel.accept(jsseacceptingsslstreamchannel.java:134) at org.xnio.ssl.jsseacceptingsslstreamchannel.accept(jsseacceptingsslstreamchannel.java:54) at org.jboss.remoting3.remote.remoteconnectionprovider$acceptlistener.handleevent(remoteconne ctionprovider.java:293) at org.jboss.remoting3.remote.remoteconnectionprovider$acceptlistener.handleevent(remoteconne ctionprovider.java:278) at org.xnio.channellisteners$delegatingchannellistener.handleevent(channellisteners.java:267) at org.xnio.channellisteners.invokechannellistener(channellisteners.java:72) at org.xnio.nio.niohandle.run(niohandle.java:9) at org.xnio.nio.workerthread.run(workerthread.java:187) The native counterpart of Inet4AddressImpl in the Oracle JDK looks like: http://hg.openjdk.java.net/jdk7u/jdk7u/jdk/file/d19a89fdfb9b/src/windows/native/java/net/inet4a ddressimpl.c#l271 This call is a part of the Java version being used and is handled by JBoss framework code and not Cosmic code This shows that we are using an API call, named gethostbyaddr() function towards the OS. The function The gethostbyaddr function retrieves the host information corresponding to a network address. https://msdn.microsoft.com/en us/library/windows/desktop/ms738521(v=vs.85).aspx In our case it will do a resolution of the Cosmic clients IP address to a computer name. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 7
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 The recommendation from Microsoft side is to not uses this when Windows Sockets 2 API calls and the getnameinfo function should be used, gethostbyaddr is capable of returning a NetBIOS name; getnameinfo is not. Developers requiring NetBIOS name resolution may need to use gethostbyaddr until their applications are completely independent of NetBIOS names. In our case the gethostbyaddr call is coming from Java and not the actual Cosmic code. By using this call we will have a communication that follows this pattern: The gethostbyaddr() or getnameinfo() functions will use the following (default) address look-up sequence: 1. Check the Hosts file for a matching address entry. 2. If a DNS server is configured, query it. 3. Send a NetBIOS Adapter Status Request to the IP address being queried. If it responds with a list of NetBIOS names registered for the adapter, parse it for the computer name. A network trace shows the NBNS request: 1.53.4.255 1.53.18.12 NBNS 92 Name query NBSTAT *<><><><><><><><><><><><><><><> https://blogs.msdn.microsoft.com/winsdk/214/9/17/getnameinfo-will-use-netbios-for-nameresolution/ This is a contributing factor that we are using a version of Java that is using this call as this will affect how the network communication will work on the Cosmic servers. We can see in the network traces taken during the troubleshooting 24 9:49:55.817673 1.1.8.218 COSDK-APX-2 TCP TCP:Flags=...S., SrcPort=5439, DstPort=4447, PayloadLen=, Seq=93827193, Ack=, Win=8192 ( Negotiating scale factor x8 ) = 8192 243 9:49:55.8172493 COSDK-APX-2 1.1.8.218 TCP TCP: [Bad CheckSum]Flags=...A..S., SrcPort=4447, DstPort=5439, PayloadLen=, Seq=9228581, Ack=93827194, Win=8192 ( Negotiated scale factor x8 ) = 8192 244 9:49:55.819524 1.1.8.218 COSDK-APX-2 TCP TCP:Flags=...A..., SrcPort=5439, DstPort=4447, PayloadLen=, Seq=93827194, Ack=9228582, Win=256 2453 9:49:55.822697 2A1:58:2:FC9:6546:619D:FEFF:44 2A1:58:2:2468::::15 DNS DNS:QueryId = xe653, QUERY (Standard query), Query for 218.8.1.1.in-addr.arpa of type PTR on class Internet Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 8
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 2455 DNS 9:49:55.8232177 2A1:58:2:2468::::15 2A1:58:2:FC9:6546:619D:FEFF:44 DNS:QueryId = xe653, QUERY (Standard query), Response - Name Error 2464 9:49:55.8236244 COSDK-APX-2 1.1.8.218 NbtNs NbtNs:Query Request for *<><><><><><><><><><><><><><><> <x> Workstation Service 2895 9:49:57.323835 COSDK-APX-2 1.1.8.218 NbtNs NbtNs:Query Request for *<><><><><><><><><><><><><><><> <x> Workstation Service 3543 9:49:58.8256437 COSDK-APX-2 1.1.8.218 NbtNs NbtNs:Query Request for *<><><><><><><><><><><><><><><> <x> Workstation Service 3717 9:5:.3294473 COSDK-APX-2 1.1.8.218 TCP TCP: [Bad CheckSum]Flags=...AP..., SrcPort=4447, DstPort=5439, PayloadLen=37, Seq=9228582 92285839, Ack=93827194, Win=513 (scale factor x) = 513 We can see in green part of the name resolution, the DNS Request to get the IP address being translated to a hostname is being queried. The server will respond with either the actual name, being found in the 218.8.1.1.in-addr.arpa DNS zone. Microsoft recommends to have this setup, in the DNS if there is application configured for using it. https://technet.microsoft.com/en-us/library/cc7398(v=ws.11).aspx https://technet.microsoft.com/en-us/library/dd197552(v=ws.1).aspx Microsoft also recommends to enable dynamic updates, to ensure that DNS has the latest name to IP (and vice versa) LUL has an implementation of BIND DNS that is not configured to used dynamic update If it responds with a list of hostnames for the client that is communicating with the Cosmic server. In our case the DNS server is replying back that it has no information about the client. The API will therefor continue with the next resolution method available, which is in our case NetBIOS over TCPIP (NBT). If it would have gotten a IP to name resolution at this point, no further communication would occur. This is a contributing factor that we are not having an in-addr.arpa (PTR Record) information about the client as this will force the API to request information from NBT We can see in red the last part of the name resolution, the NetBIOS Adapter Status Request to the IP address being queried. If it responds with a list of NetBIOS names registered for the adapter, parse it for the computer name and give back the correct server name. The API call will send 3 network packets to try to find the client. This is send over a connection less protocol (UDP), which has no collision handling in the network. Hence it will add a delay of approximately 1,5 seconds between every network packets, to avoid collisions. This will add a delay of approximately of 4,5 seconds to the communication Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 9
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 In our case the server is not allowed to do this Netbios over TCPIP (NBT) look up over the network, because of a setting in some of the network components in LULs network (this is although a common practice in many networks, due to the fact that this is a Legacy Protocol) This network component is not in-place between the Citrix servers and the Cosmic server and the resolution is working and the API get a reply over NBT. Looking at network trace, we see that there s substantial amount of delay (~4.5 seconds) introduced by NetBIOS reverse name resolution (marked red) attempt: This is a contributing factor that we have network components that are hindering the name resolution from the Cosmic servers, adding 4,5 seconds delay in the setup of authentication between the Cosmic Client and server If we disable the NBT component on the network cards on the Cosmic servers, this means that the API will not even try to use the NBT to resolve the name of the client trying to connect to the server, but will continue to authenticate the client. We can see this behavior based on the network trace on a server that has NBT disabled. We don t see the NetBIOS reverse name query and the time spent on reverse name resolution via DNS is minimal (~1 ms) as before: 4446 1:5:14.7793287 1.1.8.218 195.252.9.215 TCP TCP:Flags=...S., SrcPort=5484, DstPort=4447, PayloadLen=, Seq=343516434, Ack=, Win=8192 ( Negotiating scale factor x8 ) = 8192 4449 1:5:14.7794862 195.252.9.215 1.1.8.218 TCP TCP: [Bad CheckSum]Flags=...A..S., SrcPort=4447, DstPort=5484, PayloadLen=, Seq=113215716, Ack=343516435, Win=8192 ( Negotiated scale factor x8 ) = 8192 4459 1:5:14.7829212 1.1.8.218 195.252.9.215 TCP TCP:Flags=...A..., SrcPort=5484, DstPort=4447, PayloadLen=, Seq=343516435, Ack=113215717, Win=256 455 1:5:14.7847619 2A1:58:2:FC9:6546:619D:FEFF:44 2A1:58:2:2468::::15 DNS DNS:QueryId = x2729, QUERY (Standard query), Query for 218.8.1.1.in-addr.arpa of type PTR on class Internet 458 DNS 1:5:14.78525 2A1:58:2:2468::::15 2A1:58:2:FC9:6546:619D:FEFF:44 DNS:QueryId = x2729, QUERY (Standard query), Response - Name Error 452 1:5:14.7882714 195.252.9.215 1.1.8.218 TCP TCP: [Bad CheckSum]Flags=...AP..., SrcPort=4447, DstPort=5484, PayloadLen=37, Seq=113215717 113215754, Ack=343516435, Win=513 (scale factor x) = 513 This is a contributing factor that we don t have the NBT component disabled on the Cosmic servers and then giving an error back to the API being used allowing the authentication to continue Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 1
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 We can see that in the first network trace above that we are in this case able to setup a session between the Cosmic Client and server, based on that we have communication on the TCP port 4447. https://access.redhat.com/documentation/en US/JBoss_Enterprise_Application_Platform/6/html/Installation_Guide/Network_Ports_Used_By_JBo ss_enterprise_application_platform_62.html This also shows that the solution is not completely down due to these configurations. This points to that there are other contributing factors included in the issue. Before the summer a timeout value was introduced to the clients. The clients had a timeout value of 3 seconds before they would try another server in the Cosmic Cluster. When the timeout is reached the client will do a reconnection for the cluster and will wait another 3 seconds for getting access to the Cosmic cluster. This value was changed based on feedback from the users, to a value of 5 seconds before trying another server. Based on this information we can conclude that with the time spent on doing the NBT name resolution stand for a major part of the time setting up the session with the server. This gives the server approximately,5 seconds to complete the session setup with the client. If something else is disturbing the setup of the session on either the server or the client, the client will reach its timeout value and choose another server for authentication. And start the same session setup again with the same 4,5 second delay for name resolution. This is a contributing factor that the client session time-out was lowered to 5 seconds, as in the worst case scenario, it would take 4,5 seconds to do name resolution between server and client. This makes the solution less resilient for delays. The number of servers will affect how many single threads, per JBoss application that can be used for authentications from the clients. We can scale out the load coming from the clients by installing more servers handling the authentication. The servers do more than just handling authentication calls from the Cosmic clients. Another Municipality had a similar issue and they installed servers and resolved their issue. In our issue, there was a delay in the communication, that overloaded this single thread and create a queue of authentications waiting for getting access to the single thread. This issue occurred with a seasonal change in the workforce at LUL as many of the users returned at the same time from the summer holidays and started their clients. This extra load might have had impact on the issue. This is a contributing factor that we have enough servers for handling normal operation, based on the number of simultaneous logins, but not having enough when there are delays in parts of the communication. There was also an increase of users during a short time span, due to seasonal fluctuation in workforce. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 11
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Conclusion Core issue The issue arose due to a lack of name resolution resources, based on the system load, with the configuration used. Contributing factors It is a contributing factor that we are using a version of Java that is using this call as this will affect how the network communication will work on the Cosmic servers. It is a contributing factor that we are not having an in-addr.arpa (PTR Record) information about the client as this will force the API to request information from NBT It is a contributing factor that we have network components that are hindering the name resolution from the Cosmic servers, adding 4,5 seconds delay in the setup of authentication between the Cosmic Client and server It is a contributing factor that we don t have the NBT component disabled on the Cosmic servers and then giving an error back to the API being used allowing the authentication to continue It is a contributing factor that the client session time-out was lowered to 5 seconds, as in the worst case scenario, it would take 4,5 seconds to do name resolution between server and client. This makes the solution less resilient for delays. It is a contributing factor that we have enough servers for handling normal operation, based on the number of simultaneous logins, but not having enough when there are delays in parts of the communication. Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 12
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Recommendations Microsoft recommends based on the analysis and troubleshooting to: -Disable the NBT component on all Cosmic servers to avoid the gethostbyaddr() function to be used by Java -Consider to upgrade java/jboss version in collaboration with Cambio, to avoid using the gethostbyaddr() function -Ensure that proper name resolution exist for the solution -Set up in-addr arpa zones that are containing the client information -Extend the client timeout to a higher value than 5 seconds -Do capacity analysis together with Cambio, based on the requirements needed for LUL, with the specific condition that is valid for LUL, with the network limitations that exist for LUL For further questions regarding these findings please contact Elin Andersson SDM for Landstinget I Uppsala län Elin.Andersson@microsoft.com +46 (8) 7523145 Niklas Fredengren Premier Field Engineer Niklas.Fredengren@Microsoft.com +46 (8)7522972 Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 13
Bilaga 37/17 Landstinget I Uppsala Län Incident Summary report CRIT1169114616168 Johan Berglin Account Technology Strategist +46 (8) 7522871 johans@microsoft.com Microsoft Proprietary and Confidential Information Page 14
Bilaga 37/17 Handlingsplan MSI, förbättringar av rutiner efter driftavbrott Costmic 216 Punkt Prio Klart till den Ansvarig Beskrivning Externa beroenden Uppdatera aktuell konfiguration, versionshanterad Cambio måste meddela vilka externa beroeden Cosmic har till tredjepartsapplikationer som ej följer med Cosmic och beroenden till den tekniska infrastrukturen. 1 216 12 1 Joachim Gå igenom så att all intern teknisk konfiguration är dokumenterad enligt MSI riktlinjer, gäller alla ingående komponenter. Konfigurationsdokumentationen ska vara versionshanterad med datum för förändring. OBS dokumentationen ska ske i MSI dokumentsationssystem. 1 216 12 1 Lovisa 2 217 2 1 Lovisa 1 217 1 1 Joachim 2 jun 17 Joachim 3 216 12 1 Lovisa 3 217 3 1 Lovisa Se över eskalering och samarbete. Se rapport. 3 maj 17 Joachim Se över behovet av samordning av server och klientpatchning. Görs utifrån punkten externa beroenden. 2 217 2 1 Lovisa 2 216 12 13 Joachim 3 217 5 1 Lovisa Ta fram en uppdaterad rutin samt implementera denna för Patchhantering ska ske enligt standard, där så inte går ska beslutade undantag patchhanetering av med rutiner och instruktioner finnas. Patchhantering ska stämmas av med Pontus Cosmicmiljön P som håller på att uppdatera instruktionerna för serverpatchning. Leveransdokumentation Gå igenom med Cambio så vi får en korrekt och aktuell, fullständig teknisk dokumentation för aktuell leverans. Utökat testarbete vid förändringar Bättre planering av tester med rätt resurser. Införa logganalys, både av MSI och Tillgängliga testmiljöer Leveranskvalitet analys av Cambio. Alla fel ska åtgärdas, det ska inte finnas några "ok fel". Förutbestämda planer för vilka miljöer man har för att testa vid incidenter, ex. DK. Aanvändnng för andra tester är ok men kan alltid tas till test vid incidenthantering. Kvaliten på Cambios leveranser behöver bli bättre. Rutin för genomgång av leverans. Samarbete vid incidenter Samordning av server och klientpatch Beställa systemgenomgång av Cambio Genomgång för att se att alla Cosmicparametrar sitter rätt Logganalys Gå igenom logghantering. Införa löpande logganalys även i produktion.
Bilaga 37/17 216-11-22 Erfarenheter och synpunkter från EPJ angående driftavbrott COSMIC 31 augusti - 4 september 216 Maria Storbjörk Elektronisk patientjournal Elektronisk patientjournal Ing. 13/15, Akademiska sjukhuset Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 18-611
Bilaga 37/17 2 (4) Inledning Landstingsstyrelsen har gett landstingsdirektören i uppdrag att utreda och analysera händelseförloppet avseende Cosmic-avbrottet 31/8-4/9 samt föreslå åtgärder. Landstingsdirektören har gett ett uppdrag till tre personer att genomföra utredningen. Johan Lindqvist är sammankallande och ansvarar för IT-delen. Inga-Britt Andersson handlägger säkerhetsfrågor och Annika Brehmers uppdrag är patientsäkerheten. Detta dokument beskriver erfarenheter samt synpunkter från EPJ, Förvaltningen för den elektroniska patientjournalen. Frågeställningar: 1. Har ni kännedom om någon/några patientavvikelser med anledning av avbrottet? 2. Fungerade de manuella rutinerna? 3. Finns det inrapporterade avvikelser när verksamheten skulle återgå från de manuella rutinerna till Cosmic? 4. Har ni förslag på förbättringar avseende de rutiner som finns. 5. Kan ni bekräfta att de rutiner som vi har följdes? När driftstoppet hade hävts tillgängliggjordes ett formulär på Navet. Formuläret var ett sätt för slutanvändarna att komma med synpunkter och åsikter på avbrottsrutinerna. Frågorna i formuläret var förutom enhet och förvaltning: Hur fungerade avbrottsrutinen? Synpunkter och förbättringar på avbrottsrutinen samt om Informationen angående driftstoppet varit tillräckligt, lätt att hitta, lätt att förstå? Det tydliggjordes i den information som fanns på Navet att formuläret inte skulle användas för avvikelserapportering utan att det skulle ske på sedvanligt sätt. Antal svarande på enkäten var 146 st. från samtliga förvaltningar. Bland de inkomna svaren finns många bra förbättringsförslag som har tagits om hand i den framtagna handlingsplanen. Internt på EPJ gavs alla medarbetare möjlighet att direkt efter stoppet skriva ner, på utställda White boards vad som gjordes bra och vad som kunnat göras bättre. Intresset och engagemanget var stort att komma med konstruktiv feedback.
Bilaga 37/17 3 (4) Resultat 1. Har ni kännedom om någon/några patientavvikelser med anledning av avbrottet? Nej vi har inte fått någon rapport eller annan information som tyder på patientavvikelser. 2. Fungerade de manuella rutinerna? Inom vårdverksamheten var det väldigt olika hur väl avbrottsrutinerna fungerade. Något man kunde utläsa från svaren i formuläret var att det var väldigt varierande om man kände till och om följde de framtagna avbrottsrutinerna. Det var också väldigt personberoende dvs. de som tidigare arbetat med pappersrutiner kom efter ett tag in i den rutinen igen medan användare som aldrig arbetat med manuella rutiner hade svårt att veta hur man t ex. ska dokumentera på papper. Många svårtolkade handskrivna ordinationsunderlag gjorde arbetet osäkert. Receptblock för narkotiska recept tog slut på Akademiska sjukhuset. Avbrottsrutinen för digital diktering fungerade inte optimalt eftersom läskopian blev överbelastad vilket medförde att det inte gick att komma åt funktionen. En del kände inte till att den reservrutinen fanns överhuvudtaget. Det fanns för få bandspelare, hörlurar, hand- och fotreglage som fungerade. Banden var gamla och slitna vilket gjorde att det är svårt att höra diktaten. Särskilt omtag kring reservrutin för digital diktering pågår, EPJ ansvarar. Aktiviteter som t ex förbättrat stöd för verksamheten att hitta blanketter gjordes under stoppet och arbetet med att förbättra tillgängligheten har även fortsatt efter stoppet. I det formulär som slutanvändarna svarade på var det 146 st. som svarade enligt nedan på frågan: Hur fungerade avbrottsrutinen: EPJ har interna arbetsrutiner som beskriver förfarandet vid akut driftstopp/störning och allvarligt fel i COSMIC under beredskapstid respektive kontorstid. På morgonen den 31 augusti fick EPJ samtal från användare att man kastades ut ur COSMIC. EPJ kontaktade MSI för felsökning enligt rutin. Trots
Bilaga 37/17 4 (4) upprepade försök att starta om servrarna lyckades man inte få ordning på driften. Förvaltningsledare kontaktades och beslutade att stänga ner COSMIC helt och gå över till läskopia. Tjänsteman i beredskap (TiB) meddelades om läget, likaså objektägare. Eftersom det inte fanns någon prognos över när felet kunde tänkas vara åtgärdat, tillsattes en grupp på EPJ för att lättare kunna hantera situationen. Organisationen på EPJ i händelse av driftstopp/störning som befaras pågå under flera dagar har förtydligats i arbetsrutinen. Medarbetarna på EPJ följde de framtagna rutinerna som fungerade väl. 3. Finns det inrapporterade avvikelser när verksamheten skulle återgå från de manuella rutinerna till Cosmic? Vårdverksamheten efterfrågar tydligare instruktioner och regler för när man återgår till de normala rutinerna i Cosmic. Det är viktigt att ha samma rutiner på båda sjukhusen eftersom patienter på vissa enheter byter avdelning flera gånger. Arbete pågår att förtydliga och komplettera avbrottsrutiner med hur man går till väga med efterregistrering när ett längre avbrott inträffat. 4. Har ni förslag på förbättringar avseende de rutiner som finns. Se bifogad handlingsplan. Handlingsplanen har lett till en rad åtgärder som redan vidtagits medan andra aktiviteter kräver möten mellan olika förvaltningar. Möte mellan EPJ och vårdsystemsamordnare är inbokat i december för att diskutera och ta fram ramar för det fortsatta arbetet kring gemensamma åtgärder i handlingsplanen. Möte tillsammans med representanter från kommunikationsavdelningar behövs för att förbättra och ta fram en gemensam strategi för hur vi agerar tillsammans vid större avbrott. Avbrottsrutiner ska ingå i introduktion till nyanställda samt repeteras regelbundet. 5. Kan ni bekräfta att de rutiner som vi har följdes? På EPJ: Ja I vårdverksamheten: Nej. Bilagor Som bilaga till dokumentet finns en handlingsplan med förbättringar som behöver göras. Handlingsplanen baserar sig på svar från den enkät som fanns tillgänglig för alla Cosmic användare efter stoppet samt på EPJ:s interna reflektioner efter stoppet. EPJ har ansvarat för att ta fram handlingsplanen men flera förvaltningar kommer att behöva involveras i de åtgärder som föreslagits. Därför är alla aktiviteter ännu inte tidsatta.
Bilaga 37/17 Synpunkter på avbrottsrutiner Föreslås förbättringar Område EPJs förslag till åtgärder Åtgärdas senast datum EPJs förslag till ansvarig för Upföljning åtgärd Bristfällig instruktion för reservrutin digital diktering. Förbättrad manual Digital diktering Uppdatera rutiner 216 1 3 EPJ Användare saknade behörighet i NoteList/AudioNote Manuella diktafoner måste finnas. Digital diktering Ny reservrutin tas fram* EPJ Uppgradering av MaxManus programvara Digital diktering Digital diktering Digital diktering Ny reservrutin tas fram* Ny reservrutin tas fram* EPJ EPJ Verksamheten Automatisk veckovis överföring av använ Automatisk veckovis överföring av enhete Fältet Enhet/avdelning ska vara tvingand Digital diktering Ny reservrutin tas fram* EPJ Möjlighet till inloggning i NoteList/AudioN Digital diktering Digital diktering Digital diktering Digital diktering Utbildning, information Skall vara installerat på samtliga klienter Ny reservrutin tas fram* Utbildning, information Verksamheten MSI/VSS EPJ Verksamheten Möjliggöra åtkomst till NoteList/AudioNo Översyn av NoteList/AudioNotes hårdvar Digital diktering Skapa rutiner för att ta hand om alla diktat. Verksamheten Uppgradera plattformen för läskopian MSI Plusmetoden måste användas när man skriver ordinationer på papperslista. 1++1+ 1+++1 1+1++ Uppdatera avbrottsdokumentet. EPJ Läkemedel Rutinen följdes eftersom läskopia upprättades = ingen lista skickas ut. Problemet uppstod när det visade sig att läskopian inte var tillräckligt "bra". Mycket segheter! Detta scenario (som inte finns i avbrottsplanen) gjorde att listor likväl skickades ut men ganska sent i förloppet. Åtgärd: Uppdatera avbrottsdokumentet 9.5.3. med att man inte ska använda export underlaget som delningsunderlag utan det ska skrivas över på papperslista. Förtydligande text på rutin ska även finnas på det försättsblad som skickas med till avd. EPJ A) Patienter blandade från olika avd. Läkemedel B) En patientrisk att leverera icke funktionella listor C) Flera läkemedelslistor på patienter som byter avdelning D) Oerhört dåligt och icke patientsäkert med papperslistor som inte var uppdaterade. E) Bättre sätt att kunna dokumentera / alt skriva ut signeringsbara läkemedelslistor. Den bunt med läkemedelslistor som kom upp på avdelningarna var ej användbara F) Läkemedelslistorna som skickades ut med taxi var en F) Förbättringsarbete av hur läkemedelshanteringen ska bråkdel av de patienten som var inneliggande hos oss se ut inför nya avbrott är mycket viktig att starta nu och G) Man borde på en gång ha fått tillgång till utskrift OLE kräver en viss hantering av vårdverksamheten. Om man inte känner till dessa så blir det problem. Svaret på synpunkterna finns i avbrottsrutinen under punkt 9.4.2. EPJ/Vårdverksamhet DIGITAL DIKTERING NoteList måste kommas åt från Programportalen NoteList fungerar dåligt, segt, svårt att söka i. Diktafoner och kasettband fungerade inte, fanns inte i Köpa in fler, översyn tillräckligt antal. AudioNote/AudioNote var ej uppdaterad med nya Organisationsförändringar måste ske även i enheter/avdelningar reservrutiner. Okunskap om reservrutinen Utbildning, information NoteList fanns inte installerat på alla datorer Läkarna fyllde inte i Enhet/avdelning Många läkare visste inte ens om att man kunde diktera Utbildning, information i AudioNote Vi konstaterade att det låg kvar diktat från 215 i Central kontroll att notelist blir tom inom en viss tid notelist. Det tyder på att någon kontrollfunktion saknas. efter avbrott. Om man försökte använda hjälpfunktionen i notelist/audionote kraschade programmet. ("klicka på frågetecknet") LÄSKOPIA Läskopian hade alldelses för dålig kapacitet Läskopian måste vara i drift så att journal kan läsas och Läskopia diktat skrivas. LÄKEMEDEL A) Läkemedel ordinerades på papperslista med varierande möjlighet att se vad som stod. Hur ordinationerna skrevs varierade och varje ordinatör skrev på olika sätt. Svårt att se hur tanken med vissa ordinationer var och lätt att missa utdelningar. B) Att ordinera läkemedel och tyda ordinationer på Läkemedel papperslistor är något som den yngre generationens läkare och SSK inte är vana vid. För de av oss som arbetade när "allt" var på papper så minns man att det även då fanns många ofullständiga och svårläsa ordinationer. Risken för att ordinationer B) Svårigheter med läkemedelsordinationer på papper. tolkas fel och inte utförs på tänkt sätt är stor. Ännu större nu när man inte är van att arbeta med C) Varken läkare eller sköterskor kunde skriva eller papperslistor. förstå läkemedelistorna Jag efterlyser en enkel skriftlig instruktion med bildexempel på hur man fyller i papperslistorna korrekt. Vi på ortopeden har haft turen att hitta en gammal "hemsnickrad" variant på papper som kopierades upp till läkarna i tjänst fre 2/9. Denna tydliga instruktion borde finnas i alla avbrottslådor! Instruktionen finns i pappersform hon ortoped Anders Westermark. C) Mall skall finnas så alla vet hur en lista skall fyllas i och hur man tolkar den... A) Snabbare tillgång till att skriva ut ordinationslistor för läkemedel vid avbrott behövs. Det fungerade inte att få ut dem första avbrottsdagen (31/8). Som tur var kom Cosmic igång vid 17 tiden (behövde därmed inte skriva papperslista för hand så sent på arbetsdagen)och fungerade över natten. Den 1/9 gick det bra att skriva ut ordinationslistorna med utdelningstillfällen. B) Det dröjde 5 tim innan läkemedelslistan kom Åtgärd: Informera vårdverksamheten om rutinen. Exporten förändras iom R8.1 och kommer då att koppla patient mot aktuellt vårdtillfälle. *Ny reservrutin innebär bl a:
Bilaga 37/17 a (NoteListe/AudioNote) till senaste version. dare och behörigheter till NoteList. er/avdelningar till NoteList. e vid diktering. Note mha SITHS kort utanför Läskopian för att undvika ett beroende. ote via Programportalen. a för att säkra tillräcklig prestanda.
Bilaga 37/17 Diarienr. CK212-331 version 5 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan Landstinget i Uppsala län
Bilaga 37/17 Förord Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Denna landstingsövergripande kris- och katastrofmedicinska beredskapsplan beskriver förutsättningar för planeringsarbetet, samt syftar till att ge medarbetare information om vad som krävs för att kunna möta allvarlig händelse och extraordinär händelse. Planen fastställs av landstingsstyrelsen och utgör ett styrdokument för förvaltningen. Varje sjukhus/lasarett har en katastrofmedicinsk beredskapsplan (Katastrofplan), där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar återfinns. Frågor kring landstingets beredskapsplanering ställs till regional beredskapssamordnare. Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 3 Utgångspunkt för landstingets beredskap... 3 Landstingets organisation och system för planering och handhavande av kris- och katastrofmedicinska händelser... 4 Ansvarsfördelning... 4 Landstingsdirektören (LD)... 4 Regional beredskapssamordnare... 4 Verksamhetschefer... 4 Privata vårdgivare... 4 Landstingets Regionala Katastrofkommitté... 4 Ledamöter:... 4 Mål för landstingets kris- och katastrofmedicinska beredskap... 5 Kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Uppsala län... 5 Utförare av planeringsarbetet... 6 Lokala katastrofplaner... 6 Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser... 7 Allvarlig händelse... 7 Extraordinär händelse... 7 Ledningsmodell... 7 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå... 1 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå... 1 Särskild sjukvårdsledning i skadeområde... 11 Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i Särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning... 11 Initiala åtgärder... 12 Stab... 12 Ledamöter särskild sjukvårdsledning på regional nivå /Regional ledning... 12 Övrig stabsinformation... 16 Landstingsledningen vid allvarlig händelse... 17 Beredskapslägen regional och lokal nivå inom Landstinget i Uppsala län... 17 Regional nivå... 17 Lokal nivå... 17 Organisation vid epidemiberedskap... 18 Organisation vid CBRN händelser... 18 Personal... 18 Krisstöd... 18 Information/Kommunikation... 19 Landstingets krisledningsnämnd... 19 Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå... 19 Samverkan... 19 2
Bilaga 37/17 Inledning/Bakgrund Det här dokumentet är landstingets beredskapsplan för kriser och katastrofmedicinska händelser. Kraven på att landstinget ska ha en sådan plan och vad planen ska innehålla beskrivs i föreskrift SOSFS 213:22 En operativ plan för dig som ska vara del i arbetet med att hantera en kris eller katastrof Den här planen är tänkt att vara operativ. Det betyder att den ska ge snabb och konkret vägledning om hur olika funktioner inom landstinget ska agera vid en kris eller katastrof. Planen ska enligt Socialstyrelsens föreskrift beskriva: hur nödvändiga funktioner inom hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid allvarlig händelse vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid allvarlig händelse vilka andra aktörer som hälso- och sjukvården vid behov ska samverka med Beredskapsorganisationen ska enligt 3 kunna: larma och aktivera nödvändiga funktioner leda och genomföra sjukvårdsinsatser i ett skadeområde, utföra sjuktransporter och omhänderta drabbade på vårdenhet samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå Landstinget ska också på Socialstyrelsens begäran kunna rapportera till myndigheten om: vidtagna åtgärder förväntad utveckling behovet av samverkan planerade åtgärder Utgångspunkt för landstingets beredskap Utgångspunkten för den katastrofmedicinska beredskapen ska enligt 9 vara de risk- och sårbarhetsanalyser som landstinget ska göra enligt Lag 26:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalyserna ska identifiera: risker i vår omvärld som vi bör kunna hantera risk för tekniska avbrott och störningar som kan leda till att landstingets verksamhet inte fungerar i vardag eller i kris Baserat på riskbilden ska landstinget bygga upp en väl avvägd beredskap för att hantera olika typer av krissituationer och katastrofmedicinska händelser. Särskilt ska följande faktorer beaktas: befolkningstäthet, infrastruktur och geografiska förhållanden omständigheter som allvarligt kan påverka hälso- och sjukvårdens tillgång till personal, lokaler och utrustning 3
Bilaga 37/17 Landstingets organisation och system för planering och handhavande av kris och katastrofmedicinska händelser I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris- och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ) Detta kapitel beskriver hur denna är organiserad och hur planeringen genomförs inom Landstinget i Uppsala län. Ansvarsfördelning Krisledningsnämnden Aktiverad krisledningsnämnd svarar för landstingets normativa ledning och tolkar landstingets roll i den aktuella händelsen. Krisledningsnämndens sammansättning och uppgifter beskrivs på sidan 16. Landstingsdirektören (LD) Har det yttersta tjänstemannaansvaret för landstingets verksamhet. Regional beredskapssamordnare Ansvarar för framtagandet av regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan. Detta görs i samverkan med lokala beredskapsplanerare och processledare för Risk- och sårbarhetsanalyser. Verksamhetschefer Har samma ansvar för den sjukvårdande verksamheten vid kris- och katastrofmedicinska händelser som vid normal sjukvårdsdrift. Det betyder att dessa chefer ansvarar för att genomföra de delar av landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan och de lokala katastrofplanerna som berör respektive verksamhetsdel. Respektive chef ansvarar också för att medarbetarna har kunskap om verksamheternas beredskapsuppdrag och att egna medarbetare erhåller erforderlig utbildning och övning. Slutligen ansvarar divisions- och verksamhetschefer för att efter direktiv från särskild sjukvårdsledning på lokal nivå bemanna enligt lokal kris- och katastrofmedicinsk plan och för att direktiv från regional sjukvårdsledning följs. Privata vårdgivare Ingår, genom avtal med landstinget, som all annan verksamhet inom LUL i landstingets beredskap vid allvarlig händelse och extraordinära händelser och dess chefer har planeringsansvar i enlighet med landstingets divisions- och verksamhetschefer. Landstingets Regionala Katastrofkommitté RKK (Regional Katastrof Kommitté) utgör landstingsövergripande råd för kris och katastrofmedicinska beredskapsfrågor. I kommittén ingår representanter för regional och lokal kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Ledamöter: Landstingsdirektören Regional beredskapssamordnare Chefsläkare, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdirektören Verksamhetschefen, Ambulanssjukvården Uppsala län Ordföranden i lokala katastrofkommittén, Lasarettet i Enköping Ordföranden i lokala katastrofkommittén, Akademiska sjukhuset Utbildningsledaren, Säkerhet, katastrof och beredskapsenheten Smittskyddsläkaren 4
Bilaga 37/17 LKO/krisstöds-chefen Säkerhetschefen, Landstinget i Uppsala län Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Kommunikationsdirektören, Landstinget i Uppsala län Risk och sårbarhetshandläggaren, Säkerhet, katastrof och beredskapsenheten Vid behov adjungeras olika experter Kommitténs uppgifter är att: Samordna beredskapsplanering för allvarlig och extraordinär händelse där huvudprocessen sjukvård påverkas eller riskerar att påverkas. Det är den Regionala Katastrofkommittén som är beslutande organ i katastrofmedicinska frågor. Kommittén anger målen och kompetenskraven för den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget i Uppsala län. I samordningsansvaret ingår att: o fortlöpande hålla Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Uppsala län aktuell. Revidering ska ske vart 4:e år eller vid behov o samordna beredskapsplaneringen mellan sjukhusvård, primärvård, ambulanssjukvård, smittskydd och mot angränsande kommuner samt andra myndigheter/aktörer o tillhandahålla utbildning i kris- och katastrofmedicin i enlighet med aktuell forskning och utveckling o tillse och möjliggöra samordnad informations-, utbildnings- och övningsinsats inom det kris- och katastrofmedicinska området i landstinget o initiera planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar inom länet och att lokala övningar anordnas o följa upp och analysera kris- och katastrofmedicinska insatser samt initiera åtgärder o utifrån risk- och sårbarhetsanalyser initiera eller föreslå åtgärder som minskar konsekvenser vid allvarlig och extraordinär händelse i länet o verka för att Landstinget i Uppsala läns kris- och katastrofmedicinska beredskap följer aktuella forsknings och utvecklingsresultat inom det kris- och katastrofmedicinska området o verka för att Landstinget i Uppsala läns kris- och katastrofmedicinska beredskap följer myndighetskrav Mål för landstingets kris- och katastrofmedicinska beredskap Landstinget i Uppsala län ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. Landstingets beredskapssamordnare ansvarar för att utvärdering sker efter bekräftad allvarlig händelse. Återkoppling sker till berörda medarbetare och redovisning sker i regionala katastrofkommittén. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Uppsala län Den landstingsövergripande planen innehåller allmänna riktlinjer och uppgifter för kris- och katastrofmedicinsk beredskap inom Landstinget i Uppsala län, med tonvikt på lednings- och samordningsfrågor. Planens fokus är medicinsk katastrofberedskap, men innehåller även riktlinjer för andra typer av allvarliga händelser och kriser. Planen kommer också att användas vid utbildning av egen personal. 5
Bilaga 37/17 Utförare av planeringsarbetet Landstingets beredskapssamordnare ansvarar för att funktionella förutsättningar finns gällande kris- och katastrofmedicinsk beredskap samt bevakande av myndighetskrav avseende kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Lokala Katastrofkommittéer skall finnas vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. I kommittéerna ska ingå företrädare med kompetens att planera för de viktigaste funktionerna för krisoch katastrofmedicinsk beredskapsplanering, och samordning av verksamheten vid allvarlig händelse. Kommittéernas uppgifter är att: följa de direktiv och ålägganden som beslutats i Regional Katastrof Kommitté samordna verksamhetens beredskap för allvarlig händelse inom den egna länsdelen samt med berörda samverkansaktörer på lokal nivå Samordning avser att: upprätta samt fortlöpande hålla Lokala katastrofplaner aktuella samt tillse att planerna följer riktlinjerna i kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Uppsala län. Revidering ska ske minst vart 4:e år eller vid behov. samordna informations- och utbildningsinsatser inom sjukhuset/lasarettet och i vissa fall även länsdelen ansvara för att berörd sjukvårdspersonal erbjuds utbildning i kris- och katastrofmedicin, samt att utrustning finns och underhålls sätta upp mål för verksamheten i samband med allvarlig händelse samt med dessa som utgångspunkt ansvara för att insatser dokumenteras, följs upp och sammanställs säkerställa att det finns en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset för samordning av sjukhusets insatser vid allvarlig händelse, samt att utrustning finns och underhålls samverka med kommunernas krisledningsnämnder Lokala katastrofplaner De lokala katastrofplanerna ska vara inriktade på hur arbetet på sjukhuset/lasarettet ska struktureras och ledas. Planerna ska utgå från den regionala planen (kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Uppsala län) och vara anpassad till lokala förutsättningar och aktuellt åtagande. Planen ska innehålla: larmplan (med minimal belastning på televäxeln) beredskapslägen och innebörd åtgärdskalendrar för varje befattningshavare och funktion som är eller kan bli involverade gränssättande resurser plan för att mobilisera ytterligare resurser på kort och på lång sikt; personal, vårdplatser, utrustning och läkemedel etc. plan för att eventuellt skicka ut sjukvårdsgrupper inklusive materiella resurser plan för mottagande av patienter vid varje typ av händelse eller enligt specificerat åtagande/uppdrag se nedan registreringsrutiner särskild sjukvårdsledning på sjukhuset (lokal nivå) organisation av krisstöd på sjukhuset och i vissa fall för länsdelen organisation av anhörigupplysning plan för kommunikation internt och externt 6
Bilaga 37/17 Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Generell beskrivning av ledning samt detaljerad beskrivning av särskild sjukvårdsledning på regional nivå Händelser med obalans mellan behov och resurser kräver en särskild ledning för att optimera verksamheten och på bästa sätt lösa uppgiften. Socialstyrelsen definierar ledning som en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift ska kunna lösas. De sjukvårdsinsatser som utförs i samband med en allvarlig händelse kräver ofta resurser som används i den dagliga sjukvården. Vardagens målsättning är grund för det medicinska inriktningsbeslutet. Vid en allvarlig händelse där resurserna trots en omfördelning inte räcker till måste målsättningen förändras och därmed också det medicinska inriktningsbeslutet. Ledningen vid allvarlig händelse måste ta hänsyn till behoven i det normala sjukvårdsarbetet, vilket i praktiken innebär en omfördelning av resurser mellan det vardagliga arbetet och den allvarliga händelsen, efter medicinskt inriktningsbeslut. Det förutsätter en ledning som utifrån särskild kompetens effektivt kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, normal verksamhet och kraven på beredskap. Allvarlig händelse Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Exempel på allvarliga händelser är transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser. Vardagliga insatser inom akutsjukvården kännetecknas ofta av att de: - har begränsad omfattning - pågår under kortare tid - är möjliga att överblicka Sjukvården är i huvudsak organiserad för sådana normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. Extraordinär händelse I lagen (26:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definierar extraordinär händelse som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas. Ledningsmodell Landstinget i Uppsala län använder en ledningsmodell vid allvarlig händelse som utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om råd om katastrofmedicins beredskap (SOSFS 25:13)". Landstinget utvecklar rutiner, åtgärdskalendrar, mm samt utbildar och övar personal och använder sig av det tekniska stödsystem som finns. Ledningsmodellen vilar på fyra grundstenar: A. ledningsnivåer B. ledningskomponenter C. beredskapslägen D. ledningsroller 7
Bilaga 37/17 A. Ledningsnivåer Ledningsmodellen består av tre nivåer: Lokal nivå omfattar ledning av verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och sjukvårdsinrättningar (mottagande enheter). Regional nivå (landstingsövergripande) omfattar en ledning för samordning av landstingets resurser, aktiviteter och för kontakten med andra landsting samt andra myndigheter. Resurssamordningen mellan landsting utgår från det landsting där händelsen har inträffat. Nationell nivå omfattar ledningsfunktion som etableras för frågor där det finns ett nationellt samordningsbehov, samt vid behov samordna kontakten med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen. B. Ledningskomponenter En ledningsorganisation som ska kunna fungera och upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning måste ha en förmåga att samtidigt kunna utöva en normativ, strategisk och operativ ledning. För ledning av sjukvård vid allvarlig händelse innebär det följande: Operativ ledning innebär ledning av insats inom ramen för tilldelade resurser utifrån avsikt och inriktning för sjukvårdsinsatsen. Den tilldelar de enskilda enheterna uppgifter samt meddelar obalans mellan behov och resurser till strategisk ledning. Strategisk ledning innebär att efter en bedömning av omedelbara och kommande behovet av sjukvårdsresurser, besluta om inriktning för och omfattningen av en sjukvårdsinsats. Det ingår även att prioritera sjukvårdsresurser mellan olika pågående sjukvårdsinsatser och att samtidigt upprätthålla en normal beredskap för övriga sjukvårdsinsatser. Den strategiska ledningen ska om möjligt tillskapa ytterligare sjukvårdsresurser och fördela dessa på ett optimalt sätt. Normativ ledning innebär att tolka och besluta om sjukvårdsorganisationens roll och uppgift utifrån gällande lagstiftning. C. Beredskapslägen Sjukvården måste ha en organisation som kan anpassas till uppgiften. För att detta ska vara möjligt bör sjukvården gradvis kunna anpassa sin förmåga/kapacitet utifrån ett normalläge. Följande beredskapslägen finns på alla nivåer inom sjukvården: Stabsläge innebär att ledningen etableras, identifierar situationen, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge innebär att ledningen etableras, vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner. Katastrofläge innebär att ledningen etableras och att den tar alla sjukvårdsresurser i anspråk. D. Ledningsroller Ledning av sjukvård vid allvarlig händelse förutsätter att ett antal roller, ansvar och befogenheter är väl kända. Innehavet av dessa roller kan växla mellan individer under utvecklingen av den allvarliga händelsen. Sjukvårdsledare leder sjukvårdens arbete och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen inom sitt definierade område, d v s är chef för sjukvårdsinsatsen. Rollen som sjukvårdsledare återfinns på alla nivåer. Medicinskt ansvarig ansvarar för de medicinska besluten. Rollen som medicinskt ansvarig återfinns på alla nivåer. Stab är ett ledningsstöd som sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan behöva. En stab kan återfinnas på alla nivåer. När ledningen bara består av en person, innehar denne person både rollen som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. 8
Bilaga 37/17 Särskild sjukvårdsledning inom Landstinget i Uppsala län Inom Landstinget i Uppsala län finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå (landstingsövergripande) och på lokal nivå, dvs. i ett skadeområde och på vardera av de två akut sjukhusen i länet. Dessa sjukvårdsledningar ska ha förmåga till anpassning mot alla typer av händelser och ska utifrån uppkomna/bedömda behov kunna prioritera mellan verksamheter, omdisponera tillgängliga resurser och mobilisera nya resurser. En särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten i skadeområdet eller på något av de två akut sjukhusen och innebär verksamhetsledning av den pågående insatsen inom ramen för respektive verksamhets tilldelade resurser. Avsikt och inriktning för insatsen anges samt en fördelning av 9
Bilaga 37/17 uppgifter och resurser görs. I särskild sjukvårdsledning i skadeområde och på sjukhusen ingår rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stab. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Särskild sjukvårdsledning på regional nivå aktiveras vid allvarlig händelse, dvs. där resurserna blir/riskerar att bli otillräckliga i förhållande till behoven eller där en eller flera stödprocesser påverkar huvudprocessen sjukvård så att samordning behövs inom Landstinget i Uppsala län. Denna aktiveras av TIB (tjänsteman i beredskap) - en funktion som alltid är bemannad. Uppgiften för ledningen på regional nivå är att: samordna resurserna mellan sjukvårdens olika verksamheter analysera påverkan på sjukvårdsprocessen och vidta åtgärder samordna intern och extern information samverka med polis, räddningstjänst, Länsstyrelsen och övriga aktörer samverka med andra landstings TIB/regionala sjukvårdsledningar samordna (tillsammans med Landstinget i Östergötland) befintliga brännskadeplatser, vid händelse med många brännskadade patienter där nationell lösning krävs Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå Särskild sjukvårdsledning på sjukhus ska etableras när beredskapsläget höjs. Utsedd beslutsfattare ska besluta om att höja/förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur sjukhuset/lasarettet kommer att påverkas av den allvarliga händelsen. Dessa beslut kan också fattas i samråd med särskild sjukvårdsledning ledning på regional nivå. Inom Landstinget i Uppsala län finns på nedanstående sjukhus en förberedd ledningsplats för lokal sjukvårdsledning: Akademiska sjukhuset, Lindeberthrummet, vid Akuten, ingång 35 Lasarettet i Enköping, Parrowrummet, på entréplan Primärvårdens jourmottagning, Östhammar Primärvårdens jourmottagning, Tierp Varje sjukhus svarar för sin beredskapsplanering. Sammansättning av och åtgärdskalendrar för de lokala sjukvårdsledningarna ska finnas i respektive sjukhus katastrofplaner liksom en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt med en utsedd funktion som alltid ska vara beredd att ta ställning till och vid behov aktivera en beredskapshöjning av det egna sjukhuset. 1
Bilaga 37/17 Särskild sjukvårdsledning i skadeområde Sjukvårsledaren leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet. Första ambulans på plats är ledningsambulans och har därmed medicinskt- och sjukvårdsledaransvar. Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning bl.a. för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och all sjukvårdskommunikation. Rollen som sjukvårdsledare kan i Landstinget i Uppsala län endast innehas av sjukvårdspersonal från Landstinget i Uppsala län. Medicinskt ansvarig Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ledningsansvaret under sjukvårdsinsatsen i skadeområdet. Medicinskt ansvarig ska bära väst märkt medicinskt ansvarig. För att kunna vara medicinskt ansvarig i skadeområdet måste man genomgått PS-utbildning med godkänt resultat i Uppsala län samt vara larmad till olycksplatsen. Medicinskt ansvarig på skadeplats är läkare eller sjuksköterska från första sjukvårdsenhet. Det medicinska ansvaret kan lämnas över till annan läkare eller sköterska med ovanstående kompetens om situationen så kräver. Att vara medicinskt ansvarig på stor skadeplats är svårt och det kan ibland vara nödvändigt att lämna över ansvaret till mer erfaren kollega eller att knyta till sig en stabsperson (annan läkare eller sköterska). När helikopterläkare eller förstärkningsläkare från Akademiska sjukhuset med PS-utbildning i Uppsala län anländer till skadeplats ska denne kontakta sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig för att besluta vem som ska fortsätta att vara medicinskt ansvarig. Läkare kan om situationen så kräver ta över det medicinska ansvaret på skadeplats. Detta beslut måste dokumenteras. Läkaren kan också gå in som stab till medicinskt ansvarig och stödja den prehospitala ledningen i medicinska ledningsbeslut. Stab är de personer som stödjer sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige i att utföra sina ledningsfunktioner. Utöver sjukvårdsledning är övrig sjukvårdspersonal i skadeområdet engagerad i omhändertagandet av de drabbade och benämns vårdutförare. Sjukvårdsledning i ett skadeområde vid en allvarlig händelse måste etableras så snart det finns hälso- och sjukvårdspersonal på plats. Ambulanssjukvården ska säkerställa att det alltid finns utbildad personal tillgänglig som kan ta rollerna som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Detta ansvar gäller från att första sjukvårdsenhet anländer till ett skadeområde eller tilldelas ett skadeområde, dvs. redan i larmfasen. Prehospital sjukvård Prehospital sjukvårdsförstärkningspersonal Beslutsfattare regional ledning (TiB och/eller chefsläkare), larmcentral, sjukvårdsledare och ACIB kan begära att sjukvårdens förstärkningspersonal skickas till skadeplatsen. Förstärkningspersonalen består i första hand av helikopterteamet som är i tjänst dygnet runt och larmas via Sjukvårdens larmcentral(svlc), anspänningstiden är 5 minuter dagtid, nattetid med jour i hemmet 3 minuter. Utöver tjänstgörande helikopterteam kan ytterligare förstärkningsläkare- och förstärkningspersonal från ambulansen larmas ut till skadeplats. Transport till skadeplats av ambulanspersonal ordnas av ACIB. Larmcentral ansvarar för förstärkningsläkarnas transport. Transport till skadeplats samordnas mellan larmcentral, ACIB och TiB. Transport sker med ambulans, taxi eller annat tillgängligt fordon. Förstärkningsläkare hämtas vid ambulanshall, akutmottagningen. Gruppernas sammansättning bestäms av chef för regional ledning. Vid ankomst till skadeplats är dessa team underställda medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare på plats Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i Särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning Tjänsteman i Beredskap, (TIB), utgörs av särskilt utbildade sjuksköterskor och läkare. 11
Bilaga 37/17 Chef regional sjukvårdsledning utgörs av medlemmar i chefsläkarjouren vid Akademiska sjukhuset. Initiala åtgärder TIB kontaktas, i regel via sjukvårdens larmcentral på telefonnummer 18-1 71 6, vid en misstänkt allvarlig händelse. TIB ska avvisa eller bekräfta om en allvarlig händelse föreligger och ta beslut om beredskapsläge. TIB ska söka kompletterande information i syfte att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Så länge en misstänkt allvarlig händelse inte är bekräftad finns ingen sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvården utför då sitt arbete enligt ordinarie rutiner. Om TIB avvisar en misstänkt allvarlig händelse fortsätter allt enligt ordinarie rutiner. Om TIB bekräftar en allvarlig händelse etableras en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Rollen som sjukvårdsledare och mediciniskt ansvarig på regional nivå bemannas initialt av den person som samtidigt innehar TIB-funktionen till dess kontakt etablerats med chefsläkare, Akademiska sjukhuset, som då övertar rollen som medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare. Chefsläkarens funktion benämns då chef regional sjukvårdsledning, beslutsfattare. Särskild sjukvårdsledning regional nivå har övergripande ansvar och befogenheter för sjukvårdsresurserna i hela länet. De kan vända sig till krisledningsnämnden för vissa beslut, till exempel om budgetöverskridanden. TIB-funktionen finns alltid parallellt med den regionala sjukvårdsledningen och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse. TIB har även möjlighet att ringa in en extra TIB för att ta övriga händelser parallellt med den inträffade. Stab Vid en allvarlig händelse kan sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig behöva ett ledningsstöd - en stab. Det kan vara funktionellt att staben har en stabschef framför allt vid långdragna eller komplicerade förlopp. I Landstinget Uppsala län finns en förutbestämd larm lista på ledamöter (se nedan) från olika verksamheter som kan inneha en funktion i Regional lednings stab. Till staben knyts vid behov också representanter från aktuella stödprocesser (t ex Landstingsservice) och/eller experter inom specialområden (t ex CBRN experter) mm. efter typ av händelse. Ledamöter särskild sjukvårdsledning på regional nivå/regional ledning Chefsläkare (chef) Akademiska sjukhuset (AS) Bitr. Sjukhusdirektörer AS enligt ringlista Representant från Kommunikation LKO/Krisstödschef Landstingets beredskapssamordnare Chefsläkare Lasarettet i Enköping Representant från Primärvården Sekreterare från sjukhusstaben Samverkanspolis (larmas in via sjukvårdens larmcentral SVLC) Tjänsteman i beredskap TIB Ambulanschef i beredskap ACIB/ representant ambulanssjukvård Säkerhetschef Landstinget Sambandsansvarig ambulanssjukvården Expert beroende på händelse När dessa särskilt utvalda befattningar larmas till särskild sjukvårdsledning på regional nivå har dessa arbetsuppgifter företräde framför ordinarie arbetsuppgifter. De funktioner (ledningsstöd) som kan behövas är: 12
särskilt utbildad stabschef personal underrättelse insatsledning logistik/samband samverkan insatsanalys information experter/sakkunniga Bilaga 37/17 I Särskild sjukvårdsledning, regional nivå, regional ledning i Landstinget i Uppsala län arbetar staben i funktioner. Varje funktionsansvarig har i uppgift att: leda och samordna arbetet inom sin funktion hålla stabschefen orienterad om händelser, verksamhet och beslut inom sitt funktionsområde ansvara för att verksamheten inom sitt ansvarsområde bedrivs i enlighet med stabschefens beslut besluta själv i frågor som delegerats delta, och vara påläst vid stabsorienteringar kontrollera att beslutade åtgärder blir utförda inom sin funktion ansvara för att informations- och kommunikationshanteringen inom sitt funktionsområde är korrekt och aktuellt svara för personalens uthållighet, stresshantering och en klar och tydlig rollfördelning ansvara tillsammans med övriga i staben för en god arbetsmiljö i stabsrummet, bl.a. intas måltider utanför stabsrummet Chef/beslutsfattare samt stabschef Regional sjukvårdsledning/regional ledning har specifika funktionsbeskrivningar: Chef Regional Sjukvårdsledning/Beslutsfattaren Beslutsfattaren får i det initiala skedet information om händelsen av TIB. Efter detta startas arbetet. När beslutsfattaren fått en första rapport skall beslutsfattaren: formulera ett inriktningsbeslut som berör: o ledningsstöd o resurstilldelning o tidsplan Beslutsfattaren får under arbetet kontinuerlig rapport från stabschefen. Beslutsfattaren är den som, efter att ha fått stabens alternativ och beslutsunderlag, och vägt fördelar och nackdelar mot varandra, fattar beslut. Beslutsfattaren fokuserar på besluten och lämnar ifrån sig ärenden och frågor av rutinkaraktär. Stabschef Utgör länken mellan staben och beslutsfattaren, föregår med gott exempel och är noga med att lyfta fram goda initiativ och prestationer från stabsmedlemmarna. startar stabens arbete och sätter in stabens personal i läget 13
Bilaga 37/17 planerar verksamheten och fastställer rutinerna för stabsarbetet utser stabsfunktionerna (S1- S8) omsätter beslutsfattarens beslut i order och direktiv till stabsmedlemmarna utvärderar andras och eget arbete planerar, leder, följer upp och samordnar stabens verksamhet utifrån fattade beslut säkerställer beslutsunderlag Följande tabell visar varje funktions specifika arbetsuppgifter 14
Bilaga 37/17 S1 Personal Inventera personalresurser/behov av stöd på skadeplats och på egna sjukhus/sjukvårdsinrättningar Uppmärksamma avdelningar plus den egna staben på uthållighet/förstärkning/avlösning Samordna verksamhet prehospitalt i samverkan med ACIB (ambulanschef i beredskap) Psykosociala åtgärder för egen personal Arbetsmiljöfrågor, villkor, förmånsfrågor och arbetsschema Kontaktperson för anhöriga till personal engagerade i händelsen S2 Underrättelse Omvärldsbevakning, inhämtar och söker aktivt information av värde för händelsen. Beskrivning Att tidigt uppmärksamma personalfrågorna skapar uthållighet på lång sikt. En god personalplanering innebär att anställda inte tröttas ut genom onödigt långa arbetspass eller genom att viloperioder begränsas. Den omständigheten att personalen ibland har extremt hög motivation för uppgiften fråntar inte ledningen ansvaret att se till att arbetsförhåll och arbetsmiljö är rimlig. S 3 Insatsledning Kontakt med särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (skadeplatsen)/ via ACIB Kontakt med särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Tierp, Östhammar) Upprätta, uppdatera och sammanställa lägesbilder Insatsplanering Mobilisera/inventera vårdplatser internt, samt vid behov kontakta annat landstings TIB för externa vårdplatser, vid behov tag hjälp av TIB ifrån Uppsala läns landsting. S 4 Logistik och samband S 5 Samverkan Identifiera och upprätthålla samverkan med inblandade aktörer, t.ex. andra landsting, C-sam Samverkan med andra myndigheter Juridiska frågor Krisstöd i samverkan med LKO chef S 6 Insatsanalys S 7 Information Sammanställa underlag för rapporter, presentationer, presskonferens etc. Bevaka medias rapportering av insatsen Stöd och rådgivning i samband med intervjuer, pressträffar/konferenser Leda informationshanteringsprocessen (planering, inhämtning, bearbetning, delgivning) Tillse att informationsöverföringen fungerar Sekretessregler Språkregler Information internt: Navet,Popup mm Intern information till insatsorganisationen samt egna Information externt via egna kanaler( www.lul.se, www.akademiska.se, egna Facebook sidor, Twitter konto mm) Organisationen i övrigt Duka lokalen Kommunikationsutrustning Registrera in- och utkommande meddelande Föra mötesanteckningar t.ex. vid Stabsorienteringar Föra loggbok Ansvara för intern administration/plottning Etablera och underhålla kommunikationssystem Kost och logi för egen personal Teknisk support it Transporter Ta fram omfallsscenarion (agera djävulens advokat) handlingsalternativ och eventuella konsekvenser av tänkta åtgärder Identifiera och definiera kunskap, brister i den egna organisationen och utifrån detta inventera behovet av externa experter Analysera egen verksamhet och mål, samt föreslå ev. förändringar Aktivt verka för att kunskap förs in i staben Skapa överblick Förhindra revirtänkande S 8 Experter/sakkunniga Experter/sakkunniga t.ex. smittskydd, sjukhus fysik, Landstingsservice, MSI, säkerhet mm 15
Övrig stabsinformation Bilaga 37/17 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har ett förberett ledningsrum på ambulansstationen vid Akademiska sjukhuset, reservlokal är de lokala ledningsrummen vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping, När lokal eller regional sjukvårdsledning upprättas har dessa alltid företräde till lokalerna. När särskild sjukvårdsledning på regional nivå, kallad regional ledning, är aktiverad kontaktas sjukvårdsledaren i skadeområdet som regel av ACIB, TIB eller annan utsedd funktion i staben. TIB ska alltid informeras när särskild sjukvårdsledning på lokal nivå aktiveras. Primärvården har vid allvarlig händelse lokal ledning i Tierp och Östhammar. Vid allvarlig händelse sorterar primärvården i regel under särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Vid en allvarlig händelse sker kontakt med andra landsting/länder via landstingens TIB funktioner och eventuellt upprättad särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvårdens larmcentral vidarebefordrar denna kontakt i ett initialt skede. Om en särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras, t ex vid en händelse i ett annat land, upprätthålls kontakten med andra länder av nationella myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen eller MSB. 16
Bilaga 37/17 Landstingsledningen vid allvarlig händelse Landstingsdirektören, (LD) har det yttersta tjänstemannaansvaret för landstingets verksamhet även vid en allvarlig händelse. Ledningen av en allvarlig händelse är delegerad till chefen för särskild sjukvårdsledning på regional nivå (chefsläkaren) beslutsmandat är alltid underställt LD. Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå rapporterar till LD som ansvarar för rapportering till politisk ledning samt underställda chefer och tjänstemän. Beslut som i avgörande grad långsiktigt påverkar ordinarie verksamhet skall förankras med LD och berörda förvaltningar. Vid allvarlig händelse som kräver utdragen samordnad ledning ska LD informeras regelbundet. Beredskapslägen regional och lokal nivå inom Landstinget i Uppsala län Vid allvarlig händelse avgör respektive sjukvårdsledare vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt uppgjorda katastrofplaner. Regional nivå Stabsläge TIB träder initialt i funktion som sjukvårdsledare och medicinsk ansvarig i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Chefsläkare informeras och ingår därefter i sjukvårdsledningen och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet. Övriga stabsmedlemmar förstärker efter behov. Vid ett stabsläge väljer TIB och chefsläkare ledningsplats efter behov och möjlighet. Samtliga akutsjukhus informeras om händelsen via larmmottagande sjuksköterska på dygnetruntöppna akutmottagningar. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå kan vända sig till enskilt akutsjukhus med önskan/begäran om etablerande av en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Förstärkningsläge TIB träder i funktion som initial sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till Regionalt ledningsrum. Chefsläkare larmas in och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet. Chefsläkare och TIB kallar in övriga stabsmedlemmar utifrån händelsens behov. Händelse som kräver förstärkningsläge på regionalnivå är en så omfattande händelse att det på båda två akutsjukhusen ska upprättas en särskild sjukvårdsledning, kallad lokal ledning. Samtliga akutsjukhus ska höja beredskapsläget till lägst stabsläge. Katastrofläge TIB träder i funktion som initial sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till rummet för regional sjukvårdsledning, kallad regional ledning. Chefsläkare kallas in och är medicinskt ansvarig. Chefsläkare övertar också rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsrummet. Staben kallas in enligt funktionerna S1-S8, samt stabschef. Händelse som kräver katastrofläge på regional nivå inom landstinget i Uppsala län är en så omfattande händelse att det på båda akutsjukhusen ska upprättas en särskild sjukvårdsledning, kallad lokal ledning. Samtliga akutsjukhus ska höja beredskapsläget till lägst förstärkningsläge. Lokal nivå För beskrivning av beredskapslägen på sjukhusen hänvisas till lokala katastrofplaner. 17
Bilaga 37/17 Organisation vid epidemiberedskap Landstingets smittskyddsläkarfunktion har ett samlat ansvar för länets smittskydd och är verkställande organ för planering, samordning och likformighet i landstingsområdet. Se smittskyddslagen (24:168) och landstingets epidemiberedskapsplan. Smittskyddsläkaren beslutar om epidemiska utbrott inom landstingsområdet ska karakteriseras som stabs-, förstärknings- eller katastrofläge. Smittskyddsenheten är smittskyddsläkarens stab. Vid omfattande epidemiologiska katastrofer (såsom vid influensapandemi eller stora bioterroristattacker) tar regional ledning, i samarbete med smittskyddsläkaren, över ansvaret för ledning av bekämpningen och de sjukvårdsmässiga konsekvenserna av utbrottet. Som myndighet har smittskyddsläkaren befogenhet att ingripa med tvingande åtgärder mot enskilda för att hindra smittspridning. Smittskyddsläkarens myndighetsansvar gäller även sjukhus. Patienten kan anföra besvär hos länsrätten över de beslut som smittskyddsläkaren fattar som myndighet. Organisation vid CBRN händelser I Landstinget i Uppsala län finns det en fast saneringsenhet på Akademiska sjukhuset. Vid en större CBRN händelse skall personal från övriga länets akutmottagningar vara beredd att på begäran bege sig till Akademiska sjukhuset för att hjälpa till med saneringsarbetet. En sådan begäran kommer från Särskild sjukvårdsledning/regional ledning. Ingen saneringsenhet behöver finnas på övriga akutmottagningar. I anslutning till akutintagen skall man dock kunna omhänderta och med enkla medel sanera enstaka (gående) drabbade som utsatts för farliga ämnen. Det ska finnas en plan på akutmottagningarna för drabbade som varit exponerade för farligt ämne. Dessa måste genomgå fullständig personsanering innan de tas in på akutmottagningar eller liknande. Akutmottagningarnas plan för kontaminerade ska beskriva: rutin för snabb låsning av sjukhuset organisation av uppsamlingsplats i väntan på sanering prioritering av väntande drabbade organisation av arbete i saneringsenheten med möjlighet till avancerad sjukvård under sanering För vidare information och kunskap kring handhavande av olyckor inom CBRN området hänvisas till dokumenten: Omhändertagande vid joniserande strålning samt Personsanering på skadeplats vid händelser med farliga ämnen. Personal Landstinget i Uppsala län har regelbunden utbildning, träning och övning av personal i syfte att upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen. I Landstinget i Uppsala läns planering av utbildningar ingår en kravspecifikation för vilka utbildningar som krävs för de olika medarbetarna som kan komma att involveras vid en allvarlig händelse. Krisstöd I Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd SOSF 213:22, framgår att Målet för de medicinska åtgärderna vid stor olycka är att minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar. Skriften Krisstöd vid allvarlig händelse (28) kan användas som ett stöd i arbetet. I Landstinget i Uppsala län ska det finnas krisstödsamordnare på regional och lokal nivå. Det ska också vid behov kunna skapas LKO-grupp(Landstingets krisstödsorganisation) på lokal och regional nivå. För krisstödsarbetet hänvisas till LKO/ krisstödsplan. 18
Information/Kommunikation Bilaga 37/17 Landstinget i Uppsala län ska vid allvarlig händelse kunna lämna information till drabbade, allmänheten och företrädare för massmedia. Informationsinsatserna ska samordnas i den egna organisationen samt vid behov med myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå. För detta arbete har en kriskommunikationsplan utarbetats. Landstingets krisledningsnämnd Vid extraordinära händelser aktiveras vid behov landstingets krisledningsnämnd. De särskilda sjukvårdsledningarna har alltid det operativa ledningsansvaret. Krisledningsnämnden utgörs av landstingsrådsberedningen och ledningsplatsen för landstingets krisledningsnämnd finns i Konferenscentrum på Slottsgränd 1A. Krisledningsnämndens uppdrag finns angivet i Lag (26:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För Landstinget i Uppsala läns Krisledningsnämnd finns ett reglemente. Aktiverad krisledningsnämnd är normativ ledningsnivå och skall vid behov ha samverkansfunktion mellan särskild sjukvårdsledningen på regional nivå, kallad regional ledning, och andra politiska beslutsnivåer samt tar beslut som rör stora avvikelser från landstingets normala åtaganden. Motsvarande krisledningsnämnder upprättas i sådant läge bl.a. inom varje berörd kommun. Kommunikation mellan Krisledningsnämnden och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, kallad regional ledning, sker via Krisledningsnämndens ordförande. Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden beslutar vid en extraordinär händelse om nämnden ska träda i funktion. Ordföranden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan vänta. Krisledningsnämnden övertar enligt beredskapsplanen beslutsmandat för hela eller delar av verksamhetsområdet för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i den utsträckning som bedöms nödvändigt. Krisledningsnämnden kan dock inte överta operativ sjukvårdsledning. Landstingsstyrelsen avgör inom lagens ram vilka övriga befogenheter (undantaget operativ sjukvårdsledning) som kan överlämnas till krisledningsnämnden, vilket måste övervägas vid varje enskild händelse. Landstingsfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå Normalt påtar sig det landsting där en allvarlig händelse inträffat också ett samordningsansvar gentemot andra engagerade landsting. TIB på Socialstyrelsen kan aktivera nationell ledning för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå kan etableras vid CBRN händelse, eller då det annars finns ett nationellt intresse, samt vid behov av kontakter med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras alltid vid behov av sjukvårdsinsatser i utlandet. Socialstyrelsen ansvarar för att det finns bemannat en tjänsteman i beredskap på nationell nivå - SoS TIB. SoS TIB går att nå via SOS Alarm. Samverkan Samverkan definieras som en dialog mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer som syftar till att uppnå gemensamma mål. I Sverige finns ingen enskild organisation som övergripande ansvarar för alla insatser vid en allvarlig händelse. Insatserna vid allvarlig händelse leds av olika myndigheter som styrs av olika lagrum. Därför 19
Bilaga 37/17 är samverkan nödvändigt för effektiv ledning och samordning av sjukvårds-, räddnings- och polisinsatser, vilket innebär Ledning i samverkan. Länsstyrelsen har regionalt samverkansansvar vid en händelse, Länsstyrelsen lämnar stöd för samverkan till alla aktörer inom C-sam, detta görs genom kontakt med TIB/VB (vakthavande beslutsfattare) på Länsstyrelsen, som söks via SOS Alarm. Enligt Förvaltningslagen 6 skall varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Detta har Uppsala läns landsting formaliserat genom att ingå i ett forum: C-Sam, Samordning i C län. Syftet med C-Sam är att ge stöd till operativa insatser som kräver bred samordning samt att säkerställa att korrekt och samstämmig information förmedlas till allmänheten. Aktörer inom C-Sam är räddningstjänsterna i länet, landstinget, polisen, kustbevakningen, SR P4 Uppland och Försvarsmakten. C-Sam är ett forum för samverkan som sammankallas vid en händelse av kriskaraktär eller vid behov av tidig koordinering och larmas via SOS alarm. Gruppen kan sammankallas av särskild sjukvårdsledning på regional nivå eller av den myndighet/organisation som har behov av samverkan. 2
Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-2-28 25/17 Dnr SHS217-24 Återrapportering angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Plan från Akademiska sjukhuset angående specialiserad rehabilitering godkänns. 2. I det fortsatta arbetet med uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ges sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa fortsatt samverkan med projektet Åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess 3. Återrapportering sker under hösten 217 kring arbetet med rutiner för rehabiliteringsplaner och SIP (samordnad individuell plan) 4. Återrapportering sker under hösten 217 gällande säkerställandet av att rehabiliteringskompetens finns med i programråden 5. Återrapportering sker under hösten 217 gällande arbetet med att säkerställa att arbetsterapeuter och fysioterapeuter bedömer behov av rehabilitering på avdelningar med stort flöde till kommuner 6. Återrapportering sker under hösten 217 kring hur utvecklingsarbetet gällande samarbete/rutiner med kommuner och primärvård fortlöper. Bilaga 25 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade den 17 november 215 beslut att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektör att i samverkan med sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset säkerställa en genomförandeplan avseende specialiserad rehabilitering inom samtliga delar av vuxenvården. Sjukhuset inledde detta arbete under 216 och ärendet angående specialiserad rehabilitering på Akademiska sjukhuset har följts upp fortlöpande undre 216. Sjukhusstyrelsen beslutade i juni 216 att det fortsatta arbetet på sjukhuset skulle följas upp under hösten 216. Denna tidpunkt kom att senareläggas till våren 217 då möten kontinuerligt hållits mellan ansvariga politiker, företrädare för Akademiska sjukhuset samt berörda tjänstemän på ledningskontoret. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (21)
Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-2-28 Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Registrator, Akademiska sjukhuset Vårdstyrelsen Exp 217 Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1 (21)
Bil SJHS 217 25 Samlad specialiserad rehabilitering Sjukhusstyrelsen 28/2 217 Marianne van Rooijen
16 juni 216 beslutades i sjukhusstyrelsen att inrätta ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset. Den stegvisa tidplan för genomförandeprocessen som Akademiska Sjukhuset inkom med, bilades och godkändes. (AS218-486).
Steg 1 216-17 Samlad stärkt FoUU-grupp rehabiliteringsmedicin och paramedicin Rekrytering av professor i rehabiliteringsmedicin har påbörjats 2 överläkartjänster inom rehabiliteringsmedicin Genomfört en risk/konsekvensanalys och beslutat avseende att paramedicin ska slås ihop med smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin till ett gemensamt verksamhetsområde Inrättat av konsultteam på sjukhuset för initiering av rehabiliteringsprocessen för att bistå patienter som vårdas på annan klinik
Steg 2 217 och framåt Analys av de tematiska värdebaserade vårdkedjor som behöver stöd av konsultverksamhet inom slutenvården och som kan samlas inom en gemensam öppenvårdsrehabilitering. Tillskapande av multimodala team för olika vårdkedjor (t ex stroke, trauma) Inrättande av mobilt team för stöd utanför sjukhus Fysiskt samla resurserna för optimering av processer och resursutnyttjande, på kort och lång sikt
Det här vill vi! Sammanfattning i fem punkter Mer rehab till flera Mobila team i och utanför sjukhuset Tydlig ingång för omgivningen (PV, kommuner, HoH, UU) Rehabplaner Stark FoUU
Fokusområden, ansvariga för att arbetet går vidare Rehabplan (Per Hamid) Fouu (Pernilla Åsenlöf) Kunskapscentrum. Definition. Evidens och erfarenhetsbaserad kunskap Mobila team (Staffan Stenson) Inne på AS, Hur många? Till vem? Utanför AS Hur når vi flera patienter? (Cathrine Göransson) Via oss, via andra = samverka Marginaliserade patienter vilka och hur når man dem? Egenremisser
Hur går vi vidare Ansvariga för fokusområden tar fram en målbild och görhandlingsplan och tidsplan för att nå dit Återsamling för att titta på handlingsplaner och se hur det fortskrider behöver man hjälp med något? 3/3 Förankring hos medarbetarna, inom VO och inom sjukhuset Kontakt med de fackliga företrädarna (6/3) Rekrytering av verksamhetschef påbörjas Fortsatt gemensamt arbete i regionövergripande grp (R Karlsten)
Rapportdatum 217-3-6 Klinisk farmaci, Landstinget i Uppsala Län Verksamhetsberättelse 216