BEFOLKNINGSPROGNOS

Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 2017-05-09

Ulricehamns kommun Kanslifunktionen Fredrik Paulsson Utredare 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 3 Tidigare befolkningsutveckling... 6 3.1 Långsiktig befolkningsutveckling... 6 3.2 Uppföljning av 2016 års prognos... 13 4 Metod och antaganden... 16 4.1 Inflyttning och utflyttning... 16 4.2 Födelse- och dödstal... 18 5 Huvudprognos... 19 5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år... 25 5.2 Prognos för befolkningen 19-29 år... 27 5.3 Prognos för befolkningen 30-64 år... 28 5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre... 28 6 Sveriges framtida befolkning... 30 7 Källor... 31 3

1 Sammanfattning Ulricehamns kommun har under de senaste två åren haft en historiskt stor befolkningsökning. Bara det senaste året ökade folkmängden med 393 personer till en total befolkning på 23 887 invånare den 31 december 2016. Denna utveckling har till stor del drivits av att invandringen varit stor. Prognosen för åren 2017-2026 indikerar att denna utveckling, i form av en stor inflyttning, kommer fortsätta under 2017 och därefter förväntas befolkningsökningen avta stegvis till och med 2021 för att därefter öka måttligt. Folkmängden väntas sammanlagt öka med 1 835 invånare under hela prognosperioden, vilket skulle ge en folkmängd på 25 722 invånare år 2026. Vidare förväntas barnafödandet ligga på en hög nivå under prognosperioden, vilket kan kopplas till att de stora årskullarna födda kring 1990 under perioden kommer upp i barnafödande åldrar. Följaktligen kan vi förvänta oss en relativt stor folkökning i förskoleåldern 1-5 år. En annan viktig utveckling utifrån kommunens planeringsperspektiv är att den stora gruppen med 1940-talister under prognosperioden kommer upp i åldrar på 80 år och äldre. Denna åldersgrupp förväntas öka med ungefär 440 personer under prognosperioden, vilket rimligtvis kommer generera ett ökat behov av äldreomsorg inom kommunen. 4

2 Inledning I denna rapport presenteras 2017 års befolkningsprognos för Ulricehamns kommun. Prognosen sträcker sig tio år framåt till och med år 2026 och fungerar som kommunens huvudprognos för befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov och krav på den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar särskilt kommunens planering av bostadsbyggande samt av skol- och omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd för kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som underlag till verksamheternas behovsbedömningar, resurskrav och produktionsplanering. Prognosen utgår ifrån befolkningens storlek och sammansättning (kön och ålder) vid årsskiftet, den 31 december 2016, som då var 23 887 invånare. Detta är prognosens startbefolkning och därtill används en rad antaganden för befolkningens framskrivning som bygger på historisk data för Ulricehamns kommuns inflyttning, utflyttning, födda och döda. Det som är nytt med årets prognos jämfört med förra årets prognos är att den frångår det tidigare antagandet om att inflyttningen som andel av befolkningen ska vara konstant över hela prognosperioden och bygga på ett genomsnitt för inflyttningens storlek under de senaste fem åren. Istället antas att inflyttningen under 2017 kommer likna de två senaste åren, med en stor invandring. Prognosåren därefter antas inflyttningen stegvis minska, genom att den antas följa den mer långsiktiga trenden grundat på statistik för den genomsnittliga inflyttningen under fem till tio år tillbaka i tiden. Dessa nya antaganden är grundade delvis på Migrationsverkets prognos (2017-02-07) och på lärdomarna från uppföljningen av förra årets prognos. När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att det endast är en prognos och därför aldrig med fullständig säkerhet kan förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar befolkningsutvecklingen på sätt som inte fångas upp av prognosmodellen. Sådana förändringar kan exempelvis vara kopplade till bakgrundsfaktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad, infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är befolkningsutvecklingen i vissa åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom beträffande nyfödda under prognosperioden, vilket även påverkar prognosen av antal barn i förskoleålder. En annan grupp som är svår att prognosticera är unga vuxna eftersom de har en stor benägenhet till både in- och utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också med prognoshorisonten, dels eftersom eventuella prognosfel för de första prognosåren hänger kvar och påverkar även de senare prognosåren och dels för att det är mer sannolikt att de första prognosåren liknar den senaste tidens utveckling mer än de senare prognosåren. Befolkningsprognosen bör därmed läsas som en indikation på en trolig utveckling för befolkningen, grundat på vad vi vet om dagens befolkning och vad vi utifrån historisk data antar om dess utveckling. Vid eventuella frågor om befolkningsprognosen är ni välkomna att kontakta kansliet. 5

3 Tidigare befolkningsutveckling I detta kapitel beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun med befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet, in- och utflyttning och pendling. Därefter utvärderas föregående års befolkningsprognos, med en diskussion om vilka lärdomar man kan dra från den prognosen. 3.1 Långsiktig befolkningsutveckling För att förstå nutidens befolkningsutveckling behöver man känna till den historiska utvecklingen, med kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur det har sett ut tidigare. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i Ulricehamns kommun sedan 1968. Ulricehamns kommuns folkmängd år 1968-2016 Folkmängd 25000 24500 24000 23500 23000 22500 22000 21500 21000 20500 20000 Det som går att konstatera utifrån diagrammet är att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att utvecklingen går i vågor. Efter att folkmängden nått en topp år 1992 på 22 968 invånare minskade den till 22 257 invånare år 2001 och därefter har vi sett en stadig ökning. Befolkningstopparna är historiskt sett ofta kopplade till tidigare toppar, vilket främst beror på att det under vissa särskilda perioder har fötts många barn. Detta skapar så kallade pucklar i befolkningsstrukturen, vilket syns tydligare i befolkningspyramiden nedan som visar hur åldersfördelningen ser ut för dagens befolkning i Ulricehamns kommun. 6

Befolkningspyramid utifrån åldersfördelning i Ulricehamns kommun, per den 31 december 2016 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-200 -150-100 -50 0 50 100 150 200 Män Kvinnor I befolkningspyramiden syns pucklarna tydligt för 40- och 60-talisterna som nu är kring 70 respektive 50 år gamla. Nästa puckel utgör de som föddes kring 1990, det vill säga 60- talisternas barn. Puckeln för de tidiga 90-talisterna syns tydligast bland männen, som i högre grad stannar kvar i kommunen än kvinnorna som är mer benägna att flytta ut för studier och sysselsättning. Sannolikt kommer befolkningsstrukturen förändras en del när de tidiga 90- talisterna i högre grad börjar flytta in till kommunen antingen som återvändare eller som nya inflyttare. De tidiga 90-talisterna kommer också snart börja få barn i större utsträckning, vilket kan leda till en återupprepning av mönstret, med en ny puckel kring år 2020. Dock kan man vänta sig att det tydliga mönstret till viss del kan komma att rubbas på grund av den relativt stora invandringen under de senaste 8 åren eftersom detta ger en annan åldersstruktur på befolkningen. Under perioden 2010 till 2016 ökade befolkningen ungefär med 1000 invånare från 22 838 till 23 887. Som vi kan se i tabellen nedan är det nästan uteslutande invandringen och den inrikes inflyttningen som har drivit denna ökning. Födelsenettot, alltså skillnaden mellan antal födda och döda, var negativ för samtliga år förutom under 2016. För varje år var invandringsnettot större än det inrikes flyttnettot och under år 2012 och 2014 hade befolkningen minskat om det inte vore för invandringen till Ulricehamns kommun. 7

Befolkningsförändringar år 2010-2016 i Ulricehamns kommun 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Flyttnetto 122 157 55 228 39 262 376 Inflyttningar 1 016 1 096 1 066 1 179 1 105 1 199 1 366 Utflyttningar 894 939 1 011 951 1 066 937 990 Inrikes flyttnetto 9 61-93 93-156 75 124 Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 Födelsenetto -36-1 -40-32 -7-14 15 Födda 235 245 210 230 244 221 273 Döda 271 246 250 262 251 235 258 Folkökning 85 158 19 196 33 250 393 Folkmängd 22 838 22 996 23 015 23 211 23 244 23 494 23 887 Förhållandet mellan inrikes flyttnetto och invandringsnetto perioden 1997-2016 presenteras i diagrammet nedan. Här syns det tydligt hur det stabilt positiva flyttnettot sedan år 2000 främst har drivits av invandringen och att det inrikes flyttnettot har varierat mycket mer och vissa år varit kraftigt negativt, som år 2014. Inrikes flyttnetto samt invandringnetto i antal personer år 1997-2016 400 300 200 100 0-100 -200 Inrikes flyttnetto Invandringsnetto Detta leder till slutledningen att invandringen är en viktig faktor att ha koll på om man vill förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Hur stor invandringen i Ulricehamns kommun blir, påverkas av hur stor den nationella invandringen är. Detta samband indikeras av punktdiagrammet nedanför som visar relationen mellan invandringen i Ulricehamns kommun och riket för åren 2000-2016. 8

Ulricehamns kommuns invandring Befolkningsprognos 2017-2026 Invandring i Ulricehamns kommun kontra riket år 2000-2016 300 2016 250 2014 200 2008 2010 2011 2012 2009 2013 2015 150 2006 2007 2004 100 2005 2001 2002 2000 2003 50 50000 70000 90000 110000 130000 150000 170000 Rikets totala invandring Notering: Begreppet invandring följer SCB:s definition som innefattar all invandring där personer blivit folkbokförda eftersom de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige. Utomnordiska medborgare måste ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att ha en grund för bosättning. Detta innebär att även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige räknas in i invandringen. Den totala invandringen till Sverige år 2016 var 163 005 personer, av dessa utgjorde den utomnordiska invandringen 135 007 personer och asylinvandringen (med beslut om uppehållstillstånd för kvotflyktingar, asylsökande och anhöriga till f.d. asylsökande) utgjorde 84 189 personer (Källor: SCB och Migrationsverket). Vi kan se en tydlig linjär samvariation mellan invandringen i Ulricehamns kommun och riket. När invandringen är stor på nationell nivå är det alltså mycket troligt att den även är stor i kommunen. Rikets totala invandring kan förklara 91,5 procent av variationen i Ulricehamns kommuns invandring, om man förutsätter ett linjärt samband däremellan. 1 Detta innebär att om det är sannolikt med en fortsatt stor nationell invandring, så är det också troligt att invandringen till Ulricehamns kommun kommer vara fortsatt stor. Vi återkommer till detta resonemang i nästa kapitel där metod och antaganden för befolkningsprognosen diskuteras. För kommunens planering är det intressant att veta hur åldersfördelningen ser ut för inflyttarna respektive utflyttarna. På det sättet kan man se vilken typ av kommun Ulricehamn är grundat på vilka åldersgrupper som lockas till och från kommunen. I diagrammet nedan presenteras kommunens årliga antal inflyttare och utflyttare som ett genomsnitt för åren 2011-2016. Vi kan utläsa att både in- och utflyttningen är som allra störst i åldern 19-33 år. Nettoinflyttningen (inflyttare minus utflyttare) är som störst i åldrarna 0-12 år och 28-42 år. Med dessa siffror kan vi sluta oss till att barnfamiljer och vuxna i barnafödande åldrar i högre grad tenderar att flytta in till kommunen än ut från kommunen. Vi kan även se att nettoutflyttningen (utflyttare minus inflyttare) är som störst i åldern 19-24 år. 1 Förklaringsgraden på 91,5 procent ges av att determinationskoefficienten (R 2 ) är 0,915 för en enkel linjär regression. Samvariationen måste dock inte innebära ett kausalt samband, men det är troligt. För att påvisa kausalitet krävs en mer omfattande regressionsanalys med kontrollvariabler. 9

Antal födda barn per kvinna i varje årskull av kvinnor Befolkningsprognos 2017-2026 Ulricehamns kommuns genomsnittliga årliga inflyttning och utflyttning för perioden 2011-2016 Antal personer 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Genomsnittlig årlig inflyttning Åldersgrupp (år) Genomsnittlig årlig utflyttning En annan viktig faktor i befolkningsprognoser är befolkningens fruktsamhet, alltså hur många barn som föds per kvinna för varje årskull av kvinnor. Den genomsnittliga fruktsamheten under perioden 2007-2016 i olika åldrar för kvinnor visas i diagrammet nedan. Fruktsamhet i olika åldrar för perioden 2007-2016 0,180 0,160 0,140 0,120 0,100 0,080 0,060 0,040 0,020 0,000 Moderns ålder (år) Riket Ulricehamns kommun (utjämnat 3-årsmedel) Här kan vi se att fruktsamheten för kvinnor i Ulricehamns kommun kulminerar vid 29 års ålder på en nivå av 0,16 barn per kvinna. För riket kulminerar fruktsamheten för kvinnor då de är ungefär två år äldre, 31 år gamla, på en nivå av cirka 0,14 barn per kvinna i denna årskull. Detta mönster blir viktigt för Ulricehamns kommun, eftersom vi då kan förvänta oss att nationella trender i hur många som föds, kopplat till befolkningsstrukturen, bör inträffa ungefär två år tidigare i Ulricehamns kommun. Förenklat kan man då säga att befolkningspuckeln med tidiga 90-talister (födda 1989-1993) därmed bör få som flest barn år 2018-2022 i Ulricehamns kommun medan samma åldersgrupp i riket når denna topp i barnafödande kring åren 2020-2024. 10

Genomsnittligt antal födda barn per kvinna Befolkningsprognos 2017-2026 Ett annat sätt att analysera fruktsamheten är att se hur den summerade fruktsamheten varierar över tid. Den summerade fruktsamheten anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period i livet utifrån den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för Ulricehamns kommun och riket under år 1970-2016. Summerad fruktsamhet; genomsnittligt antal födda barn per kvinna år 1970-2016 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 Ulricehamns kommun Riket Det vi kan konstatera utifrån diagrammet är att Ulricehamn stabilt följer samma trend för den summerade fruktsamheten som riket, fast på en i genomsnitt högre nivå. Därmed kan vi förvänta oss att fruktsamheten i Ulricehamns befolkning också kommer följa rikets trend under prognosperioden och i fortsättningen. Anledningen till att den summerade fruktsamheten varierar mer i Ulricehamns kommun än för riket är att populationen är mindre och därmed mer känslig för slumpvis variation i variabler som påverkar fruktsamheten. Reproduktionsnivån för den summerade fruktsamheten ligger på 2,1 barn per kvinna, det är alltså så hög fruktsamhet som krävs för att befolkningen inte ska minska om man bortser från in- och utflyttning. Fruktsamheten i Ulricehamns kommun har huvudsakligen legat lägre än reproduktionsnivån, vilket betyder att kommunen har varit i behov av nettoinflyttning för att inte få en minskande befolkning. Dock har fruktsamheten på senare år nästan nått upp till reproduktionsnivån med ett genomsnitt på 2,09 barn per kvinna under åren 2007-2016. En annan aspekt som indikerar hur Ulricehamns kommun utvecklas på lång sikt är pendlingen till och från kommunen, i förhållande till hur många som bor och arbetar i kommunen. Graden av pendling säger något om vilken roll Ulricehamn har på arbetsmarknaden och exempelvis påverkar pendlingsmönstret kommunens skatteunderlag, eftersom skatt betalas i den kommun man är folkbokförd. I diagrammet nedan visas antalet in- och utpendlare samt antalet personer som bor och arbetar i kommunen. 11

Antal in- och utpendlare samt personer som bor och arbetar i Ulricehamns kommun 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Det som kan urskiljas i diagrammet är att antalet personer som bor och arbetar i kommunen har legat ganska oförändrat på en nivå kring 7 700 personer mellan 1993 och 2015, medan både antalet inpendlare och utpendlare har ökat stadigt. Den relativa förändringen åskådliggörs i diagrammet nedan genom att både antalet in-, ut- och icke-pendlare indexeras till nivån 100 för år 1993. In- och utpendlare samt personer som bor och arbetar i Ulricehamns kommun (Indextal: 1993=100) Index 200 150 100 50 0 Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns Bor och arbetar i kommunen Här blir det tydligt att både in- och utpendlingen har ökat påtagligt medan antalet personer som bor och arbetar i kommunen har varit ganska konstant. 2015 års indexnivå för inpendling och utpendling är 196 respektive 171. Detta visar att under dessa 22 år har inpendlingen ökat med 96 procent och utpendlingen ökat med 71 procent. En del av ökningen kan förklaras av att också befolkningen har ökat under samma period, denna befolkningsökning motsvarar visserligen endast 2,5 procents ökning under hela perioden. Sammantaget kan man således dra slutsatsen att Ulricehamn har utvecklats mot att bli mer av en pendlingskommun. En potentiell förklaring till att både in- och utpendling har ökat är att Ulricehamns arbetsmarknad har integrerats mer med både Borås och Jönköpings arbetsmarknad, det vill säga att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har höjts. 12

3.2 Uppföljning av 2016 års prognos Förra årets befolkningsprognos mötte utmaningen med att prognosticera kommunens befolkningsutveckling för framförallt år 2016, som i efterhand har visat sig överträffa folkökningen alla tidigare år som vi känner till, det vill säga åtminstone sedan år 1968. Det var med andra ord ingen lätt uppgift att fånga mekanismerna bakom en så ovanligt stor befolkningsökning. Därav blev resultatet att prognosen ganska kraftigt underskattade storleken på folkökningen. Skillnaden mellan prognos och utfall för år 2016 presenteras i tabellen nedan. Jämförelse mellan prognos och utfall för flyttningar, födda och döda år 2016 Prognos 2016 Utfall 2016 Skillnad mot prognos Flyttnetto 155 376 +221 Utflyttningar 995 990-5 Inflyttningar 1 150 1 366 +216 Födelsenetto -10 15 +25 Födda 240 273 +33 Döda 250 258 +8 Total folkökning 146 393 +247 Det vi kan observera är att prognosen underskattade den totala folkökningen med 247 personer. Både flyttnetto och födelsenetto underskattades i prognosen. Det som stämde ganska bra var antal utflyttningar och antal döda. Detta tyder på att de använda utflyttningsriskerna och dödsriskerna var adekvata som antaganden för kommunens befolkningsutveckling. Däremot underskattades både antalet födda och antalet inflyttningar. Vilket kan innebära att antagandena för fruktsamhet och inflyttning var bristfälliga. I tabellen nedan jämförs den enligt prognosen förväntade folkmängden för olika åldersgrupper med hur utfallet blev. Skillnaden mellan prognos och utfall anges både i antal personer och som procentuell skillnad. Jämförelse mellan prognos och utfall för folkmängden i olika åldrar Ålder Prognos Utfall Skillnad mot Skillnad mot 2016 2016 prognos prognos (procent) 0 250 279 +29 +11,6 % 1-5 1 280 1 299 +19 +1,5 % 6-15 2 730 2 767 +37 +1,4 % 16-18 805 811 +6 +0,7 % 19-24 1 590 1 614 +24 +1,5 % 25-44 5 145 5 226 +81 +1,6 % 45-49 1 615 1 617 +2 +0,1 % 50-64 4 665 4 703 +38 +0,8 % 65-74 3 025 3 046 +21 +0,7 % 75-84 1 705 1 716 +11 +0,6 % 85-w 820 809-11 -1,3 % Total folkmängd 23 640 23 887 +247 +1,0 % 13

Den relativa (procentuella) skillnaden säger mer om hur stora felen faktiskt var. Där kan vi se att det största felet återfinns i den allra mest svårprognosticerade åldersgruppen, nämligen hos nollåringarna. Det föddes alltså 11,6 procent fler barn under 2016 än vad prognosen kunde förutse. Därefter återfinns de största felen i åldrarna 1-15 och 19-44, där folkmängden blev ungefär 1,5 procent större än vad prognosen förutsett. För att kunna se hur mycket 2016 års befolkningsförändringar skiljde sig från hur stora förändringarna brukar vara, så måste man undersöka variationen i variablerna över tid. Ett vedertaget mått på variation är standardavvikelsen, som mäter det genomsnittliga avståndet till medelvärdet för variabelns olika värden. I tabellen nedan anges de årliga antalet födda, döda, invandringar, utvandringar, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar för åren 2010-2016. För denna period är medelvärdena och standardavvikelsen uträknade och då kan man för varje värde se variationen i form av antalet standardavvikelser som anges inom parenteserna under respektive värde. Stora variationer definieras här som större än 1,0 standardavvikelser från respektive variabels medelvärde. Dessa värden med stora variationer har markerats med fetstil, vilket gör att man kan statistiskt identifiera vilka befolkningsförändringar som utskiljer sig från de mer normala förändringarna. Födelse- och flyttnetto med avvikelse från medel år 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Medel 2010-2016 Standardavvikelse Födelsenetto -36-1 -40-32 -7-14 15-16 19 (-1) (0,8) (-1,2) (-0,8) (0,5) (0,1) (1,7) Födda 235 245 210 230 244 221 273 237 19 (-0,1) (0,4) (-1,4) (-0,4) (0,4) (-0,8) (1,9) Döda 271 246 250 262 251 235 258 253 11 (1,6) (-0,7) (-0,3) (0,8) (-0,2) (-1,7) (0,4) Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 161 50 (-1) (-1,3) (-0,3) (-0,5) (0,7) (0,5) (1,8) Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 220 44 (-0,8) (-1) (-0,4) (-0,7) (1) (0) (1,9) Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 59 15 (0,7) (1,5) (-0,3) (-0,3) (0,6) (-1,9) (-0,4) Inrikes flyttnetto 9 61-93 93-156 75 124 16 96 (-0,1) (0,5) (-1,1) (0,8) (-1,8) (0,6) (1,1) Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 927 80 (-1,2) (-0,1) (-0,8) (0,8) (-1,1) (0,7) (1,7) Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 911 55 (-1,6) (-1) (0,8) (-0,3) (1,6) (-0,1) (0,5) Notering: Talen inom parenteser anger antal standardavvikelser från respektive medeltal. De stora variationerna, vilka ha definierats till att vara större än 1,0 standardavvikelser över eller under medel, har markerats med fet stil. Det vi då kan se från tabellen är att samtliga variabler som ökar folkmängden (födda, invandringar och inrikes inflyttningar) under år 2016 var positivt avvikande från 14

medelvärdena med över 1,0 standardavvikelser. Under 2016 hade inte heller några av variablerna som minskar folkmängden (döda, utvandringar, inrikes utflyttningar) värden med stora avvikelser från medel. Detta sammantaget genererade alltså en ovanligt stor folkökning år 2016. Vi kan utifrån tabellen utläsa att det framförallt var invandringsnettot (+1,8 standardavvikelser) och födelsenettot (+ 1,7 standardavvikelser) som avvek starkt positivt från medelvärdena. Det inrikes flyttnettot avvek inte lika påtagligt positivt. Att invandringen skulle bli stor under 2016 borde egentligen inte ha varit någon större överraskning eftersom det då fanns information tillgänglig från Migrationsverket om det stora antalet personer som sökt asyl under 2015 och som under 2016 förväntades få uppehållstillstånd och tas emot ute i kommunerna. I befolkningsprognosens antagande gällande storleken på inflyttningen skulle man således ha kunnat ta mer hänsyn till den förväntat stora invandringen. I analysen av vad som gjorde att födelsetalet var ovanligt högt under 2016, behöver man bryta ner antalet födda barn per åldersgrupp för deras mödrar. Då framkommer det att det föddes fler barn av 26- och 27-åriga kvinnor än vad det brukar göras om man tittar tio år tillbaka. Inom dessa åldersgrupper för mödrar föddes 21 respektive 23 barn. För 27-åringarna var fruktsamheten (barn per kvinna) högre än vanligt. Medan det stora antalet födda barn bland 26-åriga kvinnor inte kan förklaras av en ovanligt hög fruktsamhet, utan istället beror på att de 26-åriga kvinnorna är många och alltså tillhör den stora årskullen som föddes 1990. Det var även en högre fruktsamhet bland 36-39-åriga kvinnor, vilket också bidrog till att födelsetalen blev höga. Även de 29-åriga kvinnorna är ganska många och vi vet att fruktsamheten bland kvinnor i Ulricehamns kommun är som högst vid 29-års ålder. Därav var det kanske inte heller så överraskande att det föddes många barn av de 29-åriga kvinnorna, jämfört med hur det sett ut tio år tillbaka. De orsaker till det stora antalet födslar under år 2016 som inte hade kunnat förutses i prognosarbetet är kopplade till slumpmässiga variationer i fruktsamheten. Det som däremot eventuellt hade kunnat förutses är att ovanligt stora årskullar av kvinnor i åldrar med statistiskt hög fruktsamhet (i detta fall 26- och 29-åringarna) också kan förväntas föda fler barn än brukligt för dessa åldersgrupper. Det som händer när stora årskullar kommer upp i åldrar med hög fruktsamhet är att den summerade fruktsamheten höjs under dessa år. Eftersom kvinnor i Ulricehamns kommun statistiskt sett når kulmen i barnafödandet ungefär två år tidigare än genomsnittet för rikets kvinnor, så kan det vara så att trendskiften i den summerade fruktsamheten kan komma tidigare i Ulricehamns kommun än i riket. Följaktligen kan det vara antagandet om att Ulricehamns kommun ska följa rikets trend för den summerade fruktsamheten som bidrog till att antalet födda barn underskattades för år 2016. 15

4 Metod och antaganden Befolkningsprognosen bygger på kohortmetoden, som innebär att en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in och ut, samt föds och dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens storlek och sammansättning per den 31 december 2016. De som förväntas överleva ett prognosår blir ett år äldre nästkommande prognosår. Från antalet som överlever dras sedan det beräknade antalet utflyttare. Slutligen adderas det beräknade antalet inflyttare och nyfödda. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså resultatet av hur föregående års befolkning såg ut minus döda och utflyttade plus födda och inflyttade. För att kunna prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående. 4.1 Inflyttning och utflyttning Antaganden kring flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar in till, respektive ut från, kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår. Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren. Eftersom vi i uppföljningen av 2016 års prognos (avsnitt 3.2) kunde konstatera att den faktiska mängden utflyttare stämde bra med prognosen, finns det inte någon anledning att göra något annat antagande än att utflyttningsriskerna ska bygga på fem års historiskt genomsnitt. För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse. I förra årets prognos antogs en konstant andel för inflyttningen över hela prognosperioden, baserad på den genomsnittliga inflyttningsandelen för de fem senaste åren. I uppföljningen framgår det att detta antagande missade att fånga upp den betydelsefulla utvecklingen gällande invandringen. Det fanns indikatorer på att den förväntat stora invandringen år 2016 skulle generera en inflyttningsandel som översteg den genomsnittliga inflyttningsandelen för åren 2011-2015, då invandringen var lägre. Vad kan vi då förvänta oss om invandringen för 2017? Här har vi Migrationsverkets prognos (2017-02-07, P2-17) att förhålla oss till. Denna prognos anger att Migrationsverket förväntar sig ha 105 200 avgjorda asylärenden under år 2017 och att det totala mottagandet i kommunerna förväntas omfatta 83 900 personer. Vilket kan jämföras med 112 019 avgjorda ärenden och 68 761 kommunmottagna nyanlända under 2016. I Migrationsverkets prognos förväntas kommunmottagandet därefter avta stegvis till 51 300 personer år 2018 och 41 600 personer år 2019. Med denna utveckling skulle det innebära att 16

kommunbosättningen kulminerar under 2017. Med andra ord kan vi med stor sannolikhet förvänta oss en fortsatt stor asylinvandring i kommunerna under 2017 och därefter en stegvis minskning, med större osäkerhet ju längre fram i tiden vi prognosticerar. Migrationsverkets prognos för kommunbosättningen under 2017 kan bedömas som relativt tillförlitlig eftersom den till stor del bygger på fakta om dels hur många personer som redan har beviljats uppehållstillstånd och väntar på att bli anvisade bosättning i kommun, och dels hur många asylsökande som är inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning och förväntas bli beviljade uppehållstillstånd under 2017. I avsnitt 3.1 tidigare såg vi hur Ulricehamns kommuns invandring tydligt samvarierar med den nationella invandringen. Rikets totala invandring kunde förklara hela 91,5 procent av variationen i Ulricehamns kommuns invandring under åren 2000-2016, om man förutsätter ett linjärt samband. Därför kan vi förvänta oss att invandringen till Ulricehamns kommun kommer fortsätta vara stor under 2017, för att därefter avta stegvis. Eftersom kommunen åtminstone under de tre senaste åren har haft en stor invandring riskerar ett femårigt historiskt genomsnitt för inflyttningsandelen att överskatta inflyttningen under prognosperiodens senare år. För att fånga effekten av den sannolikt stora invandringen under 2017 och därefter en stegvis minskande invandring till en nivå som förväntas ligga lägre än ett genomsnitt för de senaste fem åren, så antas följande inflyttningsandelar i befolkningsprognosen: Befolkningsprognosens antagande om inflyttning som andel av befolkning 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Genomsnittlig andel inflyttare i förhållande till befolkning: Antal år tillbaka som genomsnittet bygger på: 0,055 0,051 0,050 0,049 0,048 0,048 0,048 0,048 0,048 0,048 2 år 5 år 6 år 8 år 10 år 10 år 10 år 10 år 10 år 10 år Dessa antaganden om inflyttningens storlek bygger i grunden på tumregeln om att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka i tiden bör statistiken, som prognosen grundas på, sträcka sig. I denna prognos antas det att 2017 års inflyttning förväntas motsvara ett genomsnitt för åren 2015 och 2016. För prognosåren därefter gör de ovanligt stora inflyttningsnivåerna 2015 och 2016 att korta genomsnitt på mellan tre och fem år troligtvis skulle överskatta inflyttningens storlek. Därför antas andelen inflyttare stegvis sjunka från ett 5-årssnitt 2018 till ett 10-årssnitt 2021 och resterande hälft av prognosperioden antas andelen inflyttare fortsatt följa 10-årssnittet (åren 2007-2016). Utöver antaganden om inflyttningens storlek (som andel av befolkningen) behöver man också göra antaganden om inflyttarnas köns- och åldersfördelning, så kallad inflyttningsfördelning. Här kan man antingen basera inflyttningsfördelningen på de senaste fem åren eller tre åren. I förra årets huvudprognos användes 5-årssnitt rakt igenom för samtliga prognosår. Eftersom invandring har en något annorlunda köns- och åldersfördelning än inrikes inflyttning, så är det rimligt att åtminstone för 2017 anta att inflyttningsfördelningen bör likna de senaste tre åren mer eftersom invandringen var stor då, liksom den förväntas bli även under 2017. 17

Prognosåren därefter antas inflyttningsfördelningen kännetecknas mer av en jämnare fördelning mellan invandring och inrikes inflyttning, därför används 5-årssnitt för inflyttningsfördelningen i prognosen för åren 2018-2026. 4.2 Födelse- och dödstal Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på antalet kvinnor i barnafödande åldrar (15-50 år) samt benägenheten hos dessa kvinnor att föda barn. Benägenheten att föda barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i denna prognos på ett genomsnitt från de senaste fem åren. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som överlever. Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Ulricehamns kommun följer SCB:s prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Ulricehamns kommun jämfört med riksgenomsnittet. Det som man eventuellt skulle kunna ändra jämfört med 2016 års befolkningsprognos är att även anpassa utvecklingen av den summerade fruktsamheten till att kvinnor i Ulricehamns kommun generellt föder barn tidigare än riksgenomsnittet. När man tittar närmre på riksprognosens förväntade utveckling för den summerade fruktsamheten blir det i princip ingen avgörande skillnad om man skulle anta att rikets förändringar i fruktsamhet (som är kopplade till åldersfördelningen bland barnafödande kvinnor) skulle inträffa ungefär två år tidigare i Ulricehamns kommun. Eventuellt hade en sådan anpassning kunnat göra skillnad förra året då exempelvis 26- och 27-åriga kvinnor fick många barn, men nu har nivån för fruktsamheten justerats upp utifrån 2016 års födelsetal som räknas in i 5-årssnittet för fruktsamheten. Dessutom blir inte skillnaden i utveckling för fruktsamheten nämnvärt stor om man skulle anpassa så att rikets trender infaller två år tidigare i Ulricehamns kommun. Därför bedöms det som motiverat att inte göra några andra antaganden om fruktsamheten än vad som gjordes i kommunens prognos förra året. Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder fördelat på män och kvinnor och tillämpas varje prognosår på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på ett genomsnitt under de senaste fem åren. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos men en anpassning har gjorts till att dödligheten i Ulricehamns kommun de senaste åren har varit lägre än riksgenomsnittet. Dödsriskerna är trögrörliga över tid och om vi utgår ifrån hur det såg ut förra året så stämde prognosen för antal döda ganska bra med utfallet. Därav är det motiverat att behålla samma antaganden om att prognosens dödsrisker ska bygga på de senaste fem årens genomsnittliga dödsrisker. 18

5 Huvudprognos Huvudprognosen gäller för åren 2017-2026 och bygger på de antaganden som presenterades i föregående kapitel. Sammantaget visar prognosen att folkökningen förväntas avta stegvis till och med år 2021 och därefter öka måttligt till och med 2026. Den förväntat avtagande folkökningen ska ses i ljuset av att Ulricehamns kommun under åren 2015 och 2016 hade den största befolkningsökningen sedan lång tid tillbaka, åtminstone sedan 1968. Främst var det den stora invandringen som bidrog till den stora befolkningsökningen dessa år. Därmed är det rimligt att den förväntat minskade invandringen också kommer leda till att befolkningstillväxten avtar till en nivå som ligger närmre de nivåer som Ulricehamns kommun hade före toppåren 2015 och 2016. I tabellen nedan presenteras dels 2016 års faktiska befolkningsförändringar och dels förväntade befolkningsförändringar enligt prognosen för åren 2017-2026. Befolkningsförändringar år 2016 samt enligt prognos för år 2017-2026 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Folkmängd 23 887 24170 24373 24561 24735 24890 25051 25215 25383 25552 25722 Folkökning 393 283 203 188 174 155 161 164 168 169 170 (1,67%) (1,18%) (0,84%) (0,77%) (0,71%) (0,63%) (0,65%) (0,65%) (0,67%) (0,67%) (0,67%) Födelsenetto 15-10 -2 5 9 11 12 11 9 8 7 Födda 273 256 264 269 273 275 276 276 276 276 276 Döda 258 266 266 264 264 264 264 265 267 268 269 Flyttnetto 376 294 204 185 164 144 149 154 158 160 163 Inflyttande 1 366 1 314 1 233 1 219 1 203 1 187 1 195 1 203 1 210 1 218 1 226 Utflyttande 990 1 020 1 029 1 034 1 039 1 043 1 046 1 049 1 052 1 058 1 063 För år 2017 visar prognosen att inflyttningen förväntas bli fortsatt hög, dock lägre än år 2016. Detta motiveras av antagandet om att invandringen till Ulricehamns kommun även detta år kommer vara stor till följd av att många asylsökande förväntas få sina beslut om uppehållstillstånd och att kommunmottagandet förväntas vara stort, vilket framgår av Migrationsverkets prognos (2017-02-07). Utflyttningen förväntas bli större än vad den var 2016, därmed väntas flyttnettot sammantaget ge en ökning på 294 invånare, det vill säga lägre än vad det var 2016. Därefter förväntas inflyttningen minska stegvis till och med år 2021 för att därefter öka något fram till och med år 2026. Andelen av befolkningen som flyttar ut från kommunen förväntas minska under prognosperioden, vilket delvis kan förklaras av att årskullarna som under prognosperioden kommer nå den typiska utflyttningsåldern (19-24 år) är relativt små. I ett liknande resonemang kan den prognosticerade ökningen i inflyttning från och med 2021 förklaras av att det är stora årskullar (födda 1989-1993) som når åldern då nettoinflyttningen är stor, det vill säga åldern 28 till 33 år. Det är även dessa stora årskullar, födda kring 1990, som är förklaringen till att antalet nyfödda förväntas öka från och med 2018 och ligga högt under prognosperioden. Till viss del har vi redan börjat se effekterna på antalet födda av att årskullarna kring 1990 är stora. Som nämndes i uppföljningen av 2016 års prognos kan vi se att en av orsakerna till att så många barn föddes under 2016 var att ovanligt många barn föddes av kvinnor i åldern 26-27 19

år, vilket kan kopplas till att det finns relativt många kvinnor i dessa åldersgrupper födda 1989 respektive 1990. Historiskt vet vi att i Ulricehamns kommun föds som flest barn av kvinnor i åldern 27 till 31 år, med kulmen kring 29-års ålder. Därmed kan vi förvänta oss att det kommer födas många barn under prognosperioden, men vi vet inte exakt när denna utveckling kommer kulminera. Det kan vara så att denna utveckling kommer tidigare än vad prognosen anger, vilket 2016 års fruktsamhet talar för. Det vi i alla fall med relativt stor säkerhet kan förutsäga är att antalet barn i förskoleålder kommer öka påtagligt under prognosperioden, vilket vi återkommer till längre fram i rapporten. Andelen av Ulricehamns befolkning som förväntas dö under prognosperioden är ganska konstant, dock med en viss minskad årlig dödlighet på 0,05 procentenheter om man jämför dödligheten (som andel av befolkningen) år 2017 med år 2026. I diagrammet nedan visas utvecklingen för folkmängden i Ulricehamns kommun perioden 1970-2016 och enligt prognosen för år 2017-2026. Folkmängd i Ulricehamns kommun 1970-2016 och enligt prognos 2017-2026 26000 25000 24000 23000 22000 21000 20000 Det som kan observeras om man jämför den prognosticerade utvecklingen 2017-2026 med den långsiktiga historiska befolkningsutvecklingen 1970-2016, är att prognosen visar en betydligt högre tillväxttakt i befolkningen än vad den genomsnittliga tillväxttakten låg på under åren 1970-2016. Befolkningstillväxten under perioden 1970-2016 gav en genomsnittlig ökning med 57 invånare per år. Prognosen anger att den genomsnittliga befolkningstillväxten för prognosperioden skulle ge en ökning med ungefär 184 invånare per år. Det är alltså en betydligt högre befolkningstillväxt än den långsiktiga för Ulricehamns kommun. Men denna skillnad mellan prognosticerad och historisk befolkningstillväxt bör ses i ljuset av att kommunen i nuläget befinner sig i en uppgångsfas och att den långsiktiga befolkningstillväxten är ett genomsnitt över såväl uppgångar som nedgångar. I generella drag är det den förväntat fortsatt stora invandringen (dock troligen stegvis minskande), tillsammans med en stor inflyttning i barnafödande åldersgrupper och ett relativt stort barnafödande som ligger bakom prognosens indikationer på en hög befolkningstillväxt under de kommande tio åren. I en jämförelse mellan årets huvudprognos och förra årets motsvarande prognos kan vi se i diagrammet nedan att årets prognos generellt anger högre förväntade nivåer för folkmängden 20

än förra årets prognos. Detta beror till största delen på att startbefolkningen för år 2017 är betydligt större än vad den enligt förra årets prognos väntades vara. Jämförelse mellan 2016- och 2017 års huvudprognoser 26000 25500 25000 24500 24000 23500 23000 22500 22000 Tidigare folkmängd Prognos 2017 Prognos 2016 Vidare kan man också observera från jämförelsen att årets prognos visar att befolkningens tillväxttakt över prognosperioden förväntas avta något, medan 2016 års prognos visade att tillväxttakten skulle vara ganska konstant över hela perioden. Kommunen har haft en mycket hög tillväxttakt i befolkningen de senaste åren, därför kan det vara rimligt att tänka sig att tillväxttakten på sikt kommer avta till nivåer som mer liknar de som kommunen har haft på längre sikt. I diagrammet nedan visas årlig folkökning under åren 1990-2016 och enligt prognos 2017-2026. Där ser vi hur folkökningen har varit låg eller rentav negativ åren 1993 till 2006, därefter mellan år 2007 och 2016 har folkökningen varit högre men mycket varierande. Troligtvis kommer folkökningen fortsätta variera och inte bli så jämn som den prognosticeras att bli. Därför ska den prognosticerade folkökningen tolkas i termer av vad som är en trolig genomsnittlig utveckling för perioden. Årlig folkökning år 1990-2016 och enligt prognos 2017-2026 500 400 300 200 100 0-100 -200 I diagrammet nedan är folkökningen uppdelad i födelsenetto och flyttnetto, vilket gör att man kan se hur betydelsefulla dessa har varit tidigare och förväntas bli, i förhållande till den totala 21

befolkningsutvecklingen. Det man kan se är att födelsenettot från ungefär år 2007 och framåt utgör en relativt liten del av folkökningen. De allra flesta år mellan 2000 och 2016 har kommunen haft ett negativt födelsenetto och samtliga år har flyttnettot varit positivt. Även i prognosen kan vi se att födelsenettot förväntas utgöra en till synes marginell del av den totala årliga folkökningen. Som en jämförelse vet vi att det genomsnittliga födelsenettot var cirka minus 26 personer per år under perioden 2000-2016, medan motsvarande genomsnitt för prognosen förväntas bli plus sex personer per år. Även om detta kan tyckas vara en liten skillnad, så är en genomsnittsökning i årligt födelsenetto med 32 personer inte alls obetydligt för befolkningsutvecklingen och kommunens planering. Födelsenetto och flyttnetto år 2000-2016 samt enligt prognos 2017-2026 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 Födelsenetto Flyttnetto För kommunens verksamhetsplanering är det viktig att kunna bryta ner den prognosticerade befolkningsutvecklingen på olika åldrar. Därför presenteras i nedanstående diagram folkmängden indelad i olika åldersgrupper med de faktiska nivåerna för år 2016 tillsammans med de prognosticerade nivåerna för 2021 respektive 2026. Folkmängd år 2016 samt prognosticerad folkmängd för år 2021 och 2026 fördelat per åldersgrupp 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2016 2021 2026 22

Det man översiktligt kan se är att de stora befolkningsökningarna kan förväntas i åldrarna 1-5, 30-44, 65-79 och 80-84 år. För att kunna analysera åldersgruppernas utveckling noggrannare, presenteras i diagrammet nedan de förväntade förändringarna i folkmängd till och med år 2021 (första halvan av prognosperioden) respektive 2026 (hela prognosperioden). Prognos för förändring av Ulricehamns folkmängd i olika åldrar till år 2021 respektive 2026 500 400 300 200 100 0-100 Förändring 2016-2021 Förändring 2016-2026 Från diagrammet kan man uttyda att folkökningen under första halvan av prognosperioden förväntas vara stor i åldrarna 1-5, 10-12, 30-44, 65-79 och 80-84 år. För den senare halvan av prognosperioden förväntas stora ökningar i åldrarna 6-9, 30-44 och 80-84 år, och icke obetydliga ökningar i åldrarna 1-5, 16-18, 45-64 och 85 år och äldre. Detta innebär att framförallt förskolan och grundskolornas mellanstadium kommer behöva en större kapacitet inom de närmsta fem åren. Man kan även förvänta sig större behov inom äldreomsorgen då befolkningen på 80 år och äldre under de närmsta fem åren kommer öka betydligt och särskilt under prognosperiodens andra hälft då de stora årskullarna med 40-talister kommer upp dessa åldrar. Under prognosperiodens andra hälft kan det även tänkas att grundskolans lågstadium behöva större resurser för att hantera den relativt stora ökningen av 6-9-åringar. Den prognosticerade folkmängden för de olika åldersgrupperna presenteras även nedan i tabellform. Här bör man komma ihåg att prognossiffrorna endast anger troliga och ungefärliga folkmängdsnivåer, även om siffrorna kan tyckas se ut att ange exakta och säkra nivåer. Prognos för Ulricehamns folkmängd i olika åldrar Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 279 266 271 276 280 282 283 283 283 283 283 1-5 1 299 1 326 1 367 1 406 1 421 1 448 1 449 1 463 1 473 1 480 1 485 6-9 1 119 1 123 1 148 1 142 1 148 1 133 1 178 1 207 1 217 1 239 1 239 10-12 817 873 860 877 863 916 906 889 885 901 939 13-15 831 854 833 839 889 876 890 877 927 918 903 16-18 811 830 853 845 862 842 848 893 881 894 885 19-24 1 614 1 544 1 544 1 553 1 539 1 558 1 563 1 574 1 576 1 579 1 624 25-29 1 260 1 337 1 371 1 365 1 323 1 312 1 280 1 264 1 267 1 273 1 270 30-44 3 966 4 023 4 046 4 114 4 172 4 206 4 273 4 311 4 333 4 348 4 379 45-64 6 320 6 344 6 349 6 339 6 338 6 327 6 305 6 313 6 325 6 368 6 399 65-79 4 069 4 169 4 209 4 269 4 332 4 387 4 433 4 425 4 421 4 384 4 370 80-84 693 675 743 750 791 827 873 913 978 1 040 1 075 85+ 809 805 780 785 777 778 768 804 817 843 871 Summa 23 887 24 171 24 372 24 561 24 734 24 890 25 051 25 215 25 383 25 552 25 722 23

För att kunna utläsa storleken på de förväntade årliga förändringarna redovisas varje åldersgrupps procentuella förändring för respektive år i tabellen nedan med en färgskala skiftande från rött, till gult och sedan till grönt, med syftet att åskådliggöra skiftande storlekar på förväntade procentuella förändringar i de olika åldersgruppernas folkmängd. Den mörkaste röda färgen motsvarar den största minskningen (-4,7 procent) medan den mörkaste gröna färgen motsvarar den största ökningen (+10,1 procent). Prognos för årlig procentuell förändring i folkmängd för olika åldersgrupper Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 år -4,7 1,9 1,8 1,4 0,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 1-5 år 2,1 3,1 2,9 1,1 1,9 0,1 1,0 0,7 0,5 0,3 6-9 år 0,4 2,2-0,5 0,5-1,3 4,0 2,5 0,8 1,8 0,0 10-12 år 6,9-1,5 2,0-1,6 6,1-1,1-1,9-0,4 1,8 4,2 13-15 år 2,8-2,5 0,7 6,0-1,5 1,6-1,5 5,7-1,0-1,6 16-18 år 2,3 2,8-0,9 2,0-2,3 0,7 5,3-1,3 1,5-1,0 19-24 år -4,3 0,0 0,6-0,9 1,2 0,3 0,7 0,1 0,2 2,8 25-29 år 6,1 2,5-0,4-3,1-0,8-2,4-1,3 0,2 0,5-0,2 30-44 år 1,4 0,6 1,7 1,4 0,8 1,6 0,9 0,5 0,3 0,7 45-64 år 0,4 0,1-0,2 0,0-0,2-0,3 0,1 0,2 0,7 0,5 65-79 år 2,5 1,0 1,4 1,5 1,3 1,0-0,2-0,1-0,8-0,3 80-84 år -2,6 10,1 0,9 5,5 4,6 5,6 4,6 7,1 6,3 3,4 85+ år -0,5-3,1 0,6-1,0 0,1-1,3 4,7 1,6 3,2 3,3 Summa 1,2 0,8 0,8 0,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7 0,7 Här kan vi på en mer detaljerad nivå identifiera hur mängden personer i de olika åldersgrupperna förväntas förändras från år till år. Vi ser överlag samma mönster som vi identifierat tidigare. Men här kan man tydligare se vilka specifika år vi kan förvänta oss särskilt stora ökningar i vissa åldersgrupper. Dessa stora ökningar bygger i grunden på att stora årskullar når en viss ålder där de inkluderas i en ny åldersgrupp, som då ökar i antal personer. Några exempel på stora årskullar som är relevanta för kommunens planering är kullarna som är födda år; 1938, 1940-1949, 2007, 2011, 2014 och 2016. Exempelvis kan man se hur 2007 års årskull får genomslag i åldersgruppen 10-12 åringar år 2017 (+ 6,9 %) och i åldersgruppen 13-15 åringar år 2020 (+ 6,0 %) och så vidare. Det som bör beaktas när man läser av tabellen är att en stor procentuell ökning (grönfärgat) ett år, som följs av ett år med en låg procentuell ökning (ljust gulfärgat) innebär att nivån på folkmängden i princip blir oförändrad det andra året, och då alltså blir kvar på en fortsatt hög nivå utan att folkmängden just det året ökade. De kanske viktigaste folkökningarna ur kommunens planeringsperspektiv återfinns bland 1-5- åringarna 2017-2021, 6-9-åringarna 2022-2025, 80-84-åringarna 2018-2026, samt bland befolkningen som är 85 år och äldre under åren 2023-2026. I följande avsnitt kommer de prognosticerade befolkningsförändringarna för samtliga åldersgrupper presenteras och analyseras mer djupgående var för sig. 24

5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år Befolkningsutvecklingen i åldrarna 0-18 år är viktig för kommunens planering av utbildningsverksamhet. Den åldersgrupp som är svårast att prognosticera är nollåringarna, eftersom det inte finns någon grundbefolkning att skriva fram utvecklingen ifrån. Som diagrammet nedan visar förväntas antalet nollåringar ligga generellt högre än under perioden 2000-2015, dock inte högre än år 2016. Antal nollåringa invånare perioden 2000-2016 samt enligt prognos 2017-2026 300 280 260 240 220 200 180 160 Antalet nollåringarna förväntas alltså ligga mellan ungefär 266 och 283 personer. Som nämndes tidigare kan denna förväntat högre nivå på antalet nyfödda kopplas till att det är stora årskullar som nu kommer upp i barnafödande åldrar med hög fruktsamhet. I diagrammet nedan kan vi se att för förskoleåldern, 1-5 år, väntas en stor ökning från 2016 till och med 2019, på cirka 108 barn. Därefter fram till och med år 2026 förväntas 1-5-åringarna öka ytterligare, men inte i samma snabba takt som de tre första åren av prognosperioden. En betydande del av den initialt stora ökningen kan spåras tillbaka till den stora årskullen med barn födda under 2016. Antal invånare i åldern 1-5 år perioden 2000-2016 samt enligt prognos 2017-2026 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 25