Befolkningsprognos DNR KSFD 2019/

Transkript

1 Befolkningsprognos DNR KSFD 219/

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING TIDIGARE BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH TRENDER LÅNGSIKTIG BEFOLKNINGSUTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I NÄRTID TRENDER FÖR IN- OCH UTFLYTTNING TRENDER FÖR FRUKTSAMHET METOD OCH ANTAGANDEN UTFLYTTNING OCH INFLYTTNING FRAMTIDSUTSIKT FÖR BOSTADSBYGGANDET PROGNOSANTAGANDEN OM INFLYTTNINGEN FÖDELSE- OCH DÖDSTAL PROGNOS FÖR TRE SCENARIER PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN -18 ÅR PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER ÅR PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER 3-64 ÅR PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN 65 ÅR OCH ÄLDRE UTSIKT MOT SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING KÄLLOR Rapportförfattare Fredrik Paulsson Utvecklingsstrateg Kommunstyrelseförvaltningen fredrik.paulsson@astorp.se Åstorps kommun Storgatan 7, Åstorp 2

3 1 Sammanfattning Årets befolkningsprognos sträcker sig över perioden och tar hänsyn till både att invandringen förväntas minska och att det finns stora planer på bostadsbyggande i kommunen. Prognosen ska ses som en ungefärlig indikation på vilken befolkningsutveckling som kan väntas framöver. Det finns betydande osäkerhetsfaktorer kopplade till både bostadsmarknad, migration och födelsetal. För att fånga in osäkerheten i prognosen har tre scenarier utformats; en huvudprognos, en dämpad prognos och en expansiv prognos. Det mest sannolika scenariot är huvudprognosen, som anger att befolkningen förväntas öka med ungefär 1 4 invånare under hela prognosperioden, till invånare år 228. Stora befolkningsökningar väntas kring åren 22 och 222, främst till följd av att många nya bostäder väntas bli klara då. Under prognosperiodens andra hälft förväntas befolkningstillväxten successivt dämpas till en nivå som ligger närmare kommunens mer långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. Födelsetalen väntas öka något under prognosperioden, mycket kopplat till att de stora årskullarna födda kring kommer upp i barnafödande åldrar. För kommunens verksamhetsplanering väntas de största befolkningsökningarna i högstadieåldrarna (13-15 år) samt bland kommunens äldre invånare, särskilt 8-84-åringarna. Den största osäkerheten i prognosen gäller barn i förskoleåldern, vars befolkningsutveckling är nära sammankopplad med hur stor inflyttningen blir. Storleken på inflyttningen hänger i sin tur mycket ihop med hur många bostäder som byggs i kommunen. Om samtliga byggplaner blir av, kan vi vänta oss en stor ökning av barn i förskoleåldern. 3

4 2 Inledning I denna rapport presenteras 219 års befolkningsprognos för Åstorps kommun. Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de kommande tio åren, Prognosen grundar sig främst på den befintliga befolkningsstrukturen, statistik över ett antal befolkningsvariabler och det planerade bostadsbyggandet i kommunen. Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov av den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som ett underlag till verksamheternas behovsbedömningar och lokalresursplanering. När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen. Sådana oförutsedda förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad, infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får efterverkningar i prognosen på antalet barn i förskoleålder och så vidare. En annan grupp som är svår att prognosticera är unga vuxna, eftersom de har en stor benägenhet till både in- och utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid. Prognosen anger alltså en ungefärlig indikation på framtidens befolkningsutveckling, grundat på vad vi vet om dagens befolkningsstruktur och vad som bedöms vara en sannolik utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande. Samtlig statistik i prognosen är från SCB om inget annat anges. 4

5 3 Tidigare befolkningsutveckling och trender Här beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun med befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och in- och utflyttning. 3.1 Långsiktig befolkningsutveckling De senaste årens expansiva befolkningstillväxt bör förstås i en historisk kontext, där analysen utgår ifrån kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare (främst genom befolkningens åldersstruktur), samt till hur konjunkturen och bostadsbyggandet utvecklas, men också till hur stor invandringen är. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i Åstorps kommun sedan Åstorps kommuns folkmängd år Från diagrammet kan vi utläsa att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att utvecklingen går i vågor. Under 197-talet hade Åstorps kommun en mycket stor befolkningstillväxt (cirka 22 %). Därefter låg folkmängden ganska stilla kring 13 invånare mellan 198 och 2. Från år 2 och framåt har vi sett en stadig ökning i befolkningen. Under perioden hade Åstorps kommun en befolkningstillväxt på cirka 24 % (3114 personer). Särskilt under åren och ökade folkmängden mycket, med över 3 personer årligen. I diagrammet nedan ser vi vilka faktorer som har drivit befolkningsökningen i kommunen. Under 197-talet var det främst det inrikes flyttnettot som drev på befolkningstillväxten och sen under 198-talet minskade det inrikes flyttnettot. Därefter, från och med sent 198-tal, har befolkningen i Åstorps kommun ökat främst till följd av invandring och ett positivt födelsenetto. Det inrikes flyttnettot har varit negativt eller svagt positivt sedan början av 198-talet, med undantag från några år mellan

6 Åstorps kommuns inrikes flyttnetto, invandringsnetto och födelsenetto år Inrikes flyttnetto Invandringsnetto Födelsenetto Hur åldersstrukturen i befolkningen ser ut beror till stor del på hur strukturen har sett ut tidigare. Detta beror på att perioder med höga födelsetal skapar pucklar i befolkningsstrukturen, som återkommer när dessa generationer i sin tur får barn. Detta mönster syns tydligt i befolkningspyramiderna nedan som visar utvecklingen i kommunen år 197, 1984, 23 och 217 (källa till befolkningspyramider: SCB, 219). Befolkningspyramid för Åstorps kommun år 197, 1984, 23 och 217 Källa: SCB 6

7 I befolkningspyramiderna syns befolkningspucklarna med de stora åldersgrupperna, särskilt i befolkningspyramiden från 23, där både 4-talisterna, 6/7-talisterna och de tidiga 9- talisterna framträder tydligt. Vi kan också se att befolkningsstrukturen har förändrats i att befolkningspyramiden har gått från en mer långsmal spets (se 197) till en kort spets som snabbt breddas redan i höga åldrar (se 217). Detta återspeglar att en större del av befolkningen utgörs av de äldre och att den demografiska försörjningskvoten har ökat, så att befolkningen i förvärvsarbetande åldrar ska försörja en i relativa termer större äldre befolkning. Från 217 års befolkningspyramid ser vi också att den unga befolkningen (-15 år) är stor. Sedan 24 har kommunen haft relativt höga födelsetal och inflyttningen har till stor del utgjorts av barnfamiljer. Detta sammantaget har gett en befolkningsstruktur med stor andel unga och äldre. 3.2 Befolkningsutvecklingen i närtid Om vi fokuserar på utvecklingen mer i närtid, kan vi se i tabellen nedan att den stora befolkningstillväxten de senaste åren till stor del har drivits av invandringen och till viss del av födelsetalen. Detta återspeglar att Åstorps kommun har haft en stor invandring i form av självbosättning av nyanlända i samband med den stora flyktingströmmen till Sverige under dessa år. Befolkningsförändringar år i Åstorps kommun Folkmängd Folkökning Flyttnetto Inflyttning Utflyttning Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Invandringsnetto Invandringar Utvandringar Födelsenetto Födda Döda Därtill ser vi också att det föddes många barn under det senaste året och att det inrikes flyttnettot har gått från negativa siffror till svagt positiva de tre senaste åren Trender för in- och utflyttning En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar till eller från kommunen. Om vi vet i vilka åldrar som inflyttningen är som störst, kan kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull. 7

8 Kommunens årliga inflyttning/utflyttning per ålder (1-årsklasser), snitt för åren Antal personer Inflyttning Utflyttning Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med center-moving-average -metoden så att varje årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna. Ålder Utifrån diagrammet kan vi dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna -1 och 15-4 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder. Kommunens årliga flyttnetto per ålder (1-årsklasser), snitt för åren Flyttnetto (antal personer) Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med center-moving-average -metoden så att varje årskull får ett flyttnetto som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna. Flyttnettot i kommunen är positivt i alla åldrar förutom i åldersgrupperna och år, där fler flyttar ut. Kommunen har stor nettoinflyttning i åldrarna -18 och Den allra största nettoinflyttningen har kommunen i åldersgrupperna -1 och Utifrån denna statistik kan vi sluta oss till att den typiska gruppen som tenderar att flytta till kommunen är barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av 31-åringar och 1-åringar. De stora årskullarna födda kring börjar närma sig 3-årsåldern, vilket tyder på att vi kan vänta en stor inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren (5-1 år framåt). Vi vet också att fruktsamheten i Åstorps kommun är som störst i åldern (för kvinnor), därför kan vi också förvänta oss en ökning i födelsetalen. 8

9 Invandringens storlek har påverkat befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun särskilt mycket under åren Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre befolkningstillväxt och vissa år - såsom 212, 214 och hade folkmängden troligen minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Åstorps kommun i förhållande till invandringen på riksnivå under åren Invandring i Åstorps kommun kontra riket år Åstorps kommuns invandring Rikets totala invandring Notering: Begreppet invandring följer SCB:s definition som omfattar all invandring där personer blivit folkbokförda när de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige. Detta innebär att utöver asylinvandring ingår även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder. Den totala invandringen till Sverige år 217 var personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter och övriga flyktingar samt anhöriga till flyktingar) personer (Källor: statistik från SCB och Migrationsverket). Vi ser utifrån trendlinjen i diagrammet att det verkar finnas ett tydligt samband mellan invandring till kommunen och på riksnivå. Hela 72 procent av variationen i kommunens invandring kan förklaras av variationen i rikets invandring (determinationskoefficient, R 2 =,721). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket prognosticerar invandringen framöver och hur många nyanlända som kommer till kommunerna. Gällande kommunmottagandet ser samvariationen mellan Åstorps kommun och det totala antalet i riket ut på följande sätt åren : Kommunmottagande av nyanlända (anvisat och eget boende) i Åstorps kommun kontra riket Åstorps kommuns mottagande Rikets totala kommunmottagande av nyanlända 9

10 Även i kommunmottagandet av nyanlända följer Åstorps kommun rikets totala nivåer mycket väl. Hela 92 procent av variationen i kommunmottagandet i Åstorp kan förklaras av variationer i det totala kommunmottagandet på riksnivå. Detta samband och Migrationsverkets prognos för antal kommunmottagna de kommande åren, används i befolkningsprognosens antaganden om inflyttning längre fram (se avsnitt 4.1) Trender för fruktsamhet I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans med rikets tidigare och prognosticerade fruktsamhet för att prognostisera kommunens framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för Åstorps kommun och riket under åren Diagrammet visar även kommunens utjämnade summerade fruktsamhet (med 3-årsmedel), som i huvudprognosen och den dämpade prognosen antas följa rikets trend parallellt för åren , med samma avstånd som i utgångsläget. Summerad fruktsamhet för Åstorps kommun och riket och enligt prognos ,5 Antal födda barn per kvinna 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 Åstorps kommun Åstorps kommun 3-årssnitt Prognos riket Riket Prognos - Åstorps kommun 3 årssnitt Den summerade fruktsamheten ligger på en generellt högre nivå i Åstorps kommun än för hela rikets befolkning. Fruktsamheten för Åstorps kommuns befolkning följer i stora drag rikets trender, fast på en i genomsnitt högre nivå. Enligt den nationella prognosen för riket kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande åren, vilket också antas få genomslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos. Reproduktionsnivån för den summerade fruktsamheten ligger på 2,1 barn per kvinna, det är alltså så hög fruktsamhet som krävs för att befolkningen inte ska minska om man bortser från in- och utflyttning. Fruktsamheten i Åstorps kommun har legat över reproduktionsnivån år och därefter något under. När den summerade fruktsamheten ligger under 2,1 barn per kvinna är kommunen i behov av nettoinflyttning för att inte få en minskande befolkning. 1

11 I diagrammet nedan visas den genomsnittliga fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar i Åstorps kommun jämfört med riket. Fruktsamhet i olika åldrar för perioden i Åstorps kommun jämfört med riket Antal födda barn per kvinna i varje årskull av kvinnor,16,14,12,1,8,6,4,2 Moderns ålder (år) Åstorps kommun, utjämnad Riket I Åstorps kommun kulminerar fruktsamheten vid 29 års ålder på en nivå av ungefär,15 barn per kvinna. För riket kulminerar fruktsamheten för kvinnor då de är ungefär två år äldre, 31 år gamla, på en nivå av cirka,14 barn per kvinna i denna årskull. Detta mönster blir viktigt för Åstorps kommun, eftersom vi då kan förvänta oss att nationella trender i hur många som föds, kopplat till befolkningsstrukturen, bör inträffa ungefär två år tidigare i Åstorps kommun. Förenklat kan man då säga att befolkningspuckeln med tidiga 9-talister därmed bör få som flest barn år i Åstorps kommun medan samma åldersgrupp i riket når denna topp i barnafödande kring åren

12 4 Metod och antaganden Befolkningsprognosen bygger på kohortmetoden som innebär att en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in/ut samt föds/dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens sammansättning och storlek per den 31 december det senaste året. De invånare som förväntas överleva, får sin ålder framskriven ett år för varje prognosår. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan det beräknade antalet utflyttare bort och det förväntade antalet inflyttare och nyfödda läggs till. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså resultatet av hur föregående års befolkning såg ut, minus döda och utflyttade plus födda och inflyttade. För att prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar främst på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående. 4.1 Utflyttning och inflyttning Antaganden om flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar in/ut till/från kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår. Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren. För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse, detta benämns som kommunens årliga inflyttningsandel. I antagandena om inflyttning bör man beakta flera faktorer såsom invandring, nybyggnation, generationsväxlingar och tidigare trender för befolkningsutvecklingen. Grunden i de flesta befolkningsprognoser är att utgå ifrån tidigare befolkningsutveckling för att prognosticera den framtida utvecklingen. När man grundar prognosen på den tidigare befolkningstrenden är det lämpligt att utgå ifrån logiken att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka bör genomsnittet för inflyttningsandelen sträcka sig. På detta sätt antas de närmast kommande prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste årens inflyttningsandel, så inkluderas även mer kortsiktiga trender som gällde för dessa år. En sådan trend kan bland annat vara storleken på invandringen. Sveriges totala kommunmottagande av nyanlända var personer år 218 och förväntas enligt Migrationsverket minska enligt följande: 12

13 Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 218) Totalt antal kommunmottagna Källa: Migrationsverkets prognos februari, P2 219 Under 217 hade Åstorps kommun ett mottagande av 187 nyanlända och under 218 var det 63 nyanlända (både eget och anvisat boende omfattas i Migrationsverkets statistik). Utifrån det samband som verkar finnas mellan rikets totala kommunmottagande och Åstorps kommuns mottagande, skulle cirka 2 nyanlända på riksnivå innebära kring 2 nyanlända invånare till Åstorps kommun. Utifrån Migrationsverkets prognos kan vi alltså vänta oss en betydligt lägre nivå på den asylrelaterade invandringen till kommunen Framtidsutsikt för bostadsbyggandet Bostadsbyggandet i kommunen är avgörande för hur stor befolkningstillväxten förväntas bli. Det planerade bostadsbyggandet bör förstås som en indikator på hur stor inflyttningen till kommunen blir. Det finns dock två problem med denna indikator; för det första vet vi inte hur stor del av byggplanerna som faktiskt blir av och för det andra vet vi inte om alla bostäder som byggs kommer efterfrågas på marknaden och bli bebodda direkt. I en lågkonjunktur kan efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter minska betydligt, trots en underliggande bostadsbrist. När det gäller andelen av byggplanerna som blir av, blir osäkerheten större ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och vice versa. Därför bör byggplanerna få som mest genomslag i början av prognosperioden och mindre längre fram. Kommunens byggprognos är en sammanställning av vilka bostäder som i nuläget bedöms som troliga att de kommer byggas framöver. Den grundas på vilka bygglov som är sökta/beviljade samt vilka detaljplaner som finns och medger bostadsbyggande, där det också finns byggaktörer som är intresserade. Byggprognosen för år se ut enligt följande: Byggprognos för Åstorps kommun Planerat antal nya bostäder Vi ser att det förväntas många färdigställda bostäder under 22, bland annat ingår byggplaner för Grytevad, Nyvång Skönbäck, Hästhoven, Tingvalla och Hyllinge Diamantvägen. Sen väntas större nybyggnationer under år 222 och 223 i samband med att bostäder förväntas börja bli klara på områdena Björnekulla ås och Prästamarken i Kvidinge. I detta sammanhang är det intressant att se hur bostadsbeståndet i kommunen har förändrats över tid i förhållande till befolkningsförändringarna, vilket visas i diagrammet nedan tillsammans med de förändringarna av bostadsbeståndet som anges utifrån byggprognosen. För att kunna jämföra utvecklingen av bostadsbeståndet med befolkningsutvecklingen visas förändringarna i relativa termer (procentuella). 13

14 Kommunens årliga befolkningsförändringar i relation till förändring av bostadsbeståndet 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% förändring i bostadsbestånd (%) befolkningsförändring (%) byggprognos - väntad förändring i bostadsbestånd (%) Notering: Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året. Mellan år 212 och 213 skedde en förändring av hur SCB samlar in statistik för bostadsbeståndet, därför kan ingen säker förändring i bostadsbeståndet fastställas för år 213. Utifrån diagrammet kan vi se att det verkar finnas ett visst samband mellan bostadsbeståndets förändringar och befolkningsutvecklingen, åtminstone under perioden Bostadsbyggandet har historiskt varierat i omfattning under olika perioder och variationen kan i stora drag kopplas till konjunkturen. Obalansen mellan bostadsbeståndets förändring och befolkningsutvecklingen i början av 199-talet är kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden, där fastighetsprisbubblan briserade och Sverige hamnade i en ekonomisk kris. Övervärderingen av fastigheter kan alltså till viss del förklara varför nybyggnationen var så mycket större än folkökningen i början av 199-talet. När vi i diagrammet tittar framåt på byggprognosen ( ) ser vi att enligt byggplanerna väntas en stor procentuell ökning av bostadsbeståndet jämfört med den historiska bostadsutvecklingen. Det finns dock en osäkerhet i hur bostadsmarknaden utvecklas framöver och hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom konjunkturläget, räntenivåer och byggaktörernas egna prognoser och intresse, påverkar samtliga hur utvecklingen faktiskt blir. Boverket konstaterar i sin analys från december 218 att utvecklingen på bostadsmarknaden ser olika ut i olika delar av landet (Boverket, 218). Under 218 minskade bostadsbyggandet något i medelstora och mindre kommuner. Framåt ser Boverket en del signaler på att utvecklingen av bostadsbyggandet kan komma att stabiliseras. Bland annat indikerar försäljningsstatistik från ett antal bostadsutvecklare att fallet i försäljningen av nya bostadsrätter, som började under 217, ser ut att ha börjat plana ut (Boverket, 218). Utvecklingen på bostadsmarknaden i Sydsverige (RIKS4) kan åskådliggöras av fastighetsprisindex för permanenta småhus , som visas i diagrammet nedan. 14

15 Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Sydsverige efter kvartal (basindex: 1981=1) K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K1 213K3 214K1 214K3 215K1 215K3 216K1 216K3 217K1 217K3 218K1 218K3 219K1 Här ser vi just den stabilisering sedan slutet av 217 som Boverket talar om och prognosticerar kommer fortsätta under 219. Marknaden för bostadsrätter och äganderätter är naturligt kopplad till konjunkturläget i högre grad än marknaden för hyresrätter. Konjunkturinstitutet (KI) och de flesta andra prognosinstitut i KI:s jämförelserapport gör bedömningen att konjunkturen, det vill säga BNP-tillväxten, kommer dämpas under första halvan av 219, ner till en nivå kring 1,5 procent enligt KI (Konjunkturinstitutet, 219). Därefter prognosticeras en svag ökning i BNP-tillväxten till år 22, för att sedan dämpas igen fram till 221 till en nivå kring tillväxten under 219. I samma prognosjämförelse bedömer närapå samtliga prognosinstitut (inklusive Riksbanken) att reporäntan kommer att höjas under perioden De samlade prognoserna för både konjunkturen och reporäntan talar alltså för att bostadsmarknaden kan kylas av något framöver eller i alla fall stabiliseras gällande prisutvecklingen Prognosantaganden om inflyttningen För att få en uppfattning av hur säker befolkningsprognosen är, så görs tre olika prognoser som avspeglar tre olika scenarier med olika antaganden om inflyttningen. De tre scenarierna är en huvudprognos, en expansiv prognos och en dämpad prognos. I den expansiva prognosen antas all planerad nybyggnation under åren bli byggd och inflyttning ske direkt efter färdigställandet. Dessutom antas ännu större inflyttning under åren 219 och 224, än vad som kan härledas från planerad nybyggnation. Vilket kan kopplas till inflyttningstrender som inte enbart är grundade på nybyggnation, såsom invandring och generationsväxlingar. Den dämpade prognosen bygger på en långsiktig historisk trend för kommunens befolkningsutveckling. I prognoserna måste antaganden om den så kallade inflyttningsandelen göras. Denna variabel är alltså definierad som antalet inflyttare till kommunen år x delat med folkmängden per den 31 december år x-1. Istället för att enbart anta en inflyttningsandel utifrån det historiska genomsnittet för variabeln (såsom i den dämpade prognosen), så bygger huvudprognosen på en viktning där inflyttningsandelen också relaterar till den planerade nybyggnationen, med stegvis avtagande genomslag (minskande vikt). I den expansiva prognosen relaterar inflyttningsandelen till den planerade nybyggnationen fullt ut, så att inflyttningen som lägst motsvarar att alla planerade nya bostäder blir byggda och bebodda direkt. Sammantaget ser antagandena för inflyttningsandelen för respektive prognos och prognosår ut enligt följande: 15

16 Befolkningsprognosernas antagande om inflyttningsandel respektive år Dämpad prognos,93,99,91,1,95,9,9,9,9,9 Huvudprognos,9,96,89,92,89,86,86,85,85,85 Expansiv prognos,87,87,86,85,84,83,83,82,82,82 Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen, där en ganska stor del av den planerade nybyggnationen förverkligas i början av prognosperioden, men att storleken på inflyttningen sen längre fram i prognosen stegvis grundas mindre på planerad nybyggnation och mer återspeglar den tidigare trenden för kommunen. Som ett exempel är antagandet för inflyttningsandelen i huvudprognosen år 22 grundat till 6 procent på planerad nybyggnation (utifrån byggprognos och boendetäthet) och till 4 procent baserad på ett 6-årigt historiskt genomsnitt för inflyttningsandelen. Samma år baseras inflyttningsandelen i den expansiva prognosen till 1 procent på planerad nybyggnation. I den dämpade prognosen antas en inflyttningsandel för 22 som motsvarar ett 8-årigt historiskt genomsnitt för inflyttningsandelen. I huvudprognosen trappas vikten gentemot planerad nybyggnation stegvis ner till 2 procent år 224 och från år 225 och framåt baseras inflyttningsandelen helt på ett historiskt genomsnitt. 4.2 Födelse- och dödstal Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på hur många kvinnor i barnafödande åldrar (15 5 år) som finns, samt benägenheten att skaffa barn. Benägenheten att skaffa barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i huvudprognosen och den dämpade prognosen på ett genomsnitt från de senaste tre åren. För den expansiva prognosen används ett 5-årigt genomsnitt, som anger en högre fruktsamhetsnivå. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 5 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som förväntas överleva. Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Åstorps kommun antas följa SCB:s prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Åstorps kommun jämfört med riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad fruktsamhet i avsnitt 3.2.2). Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av kommun-, åldersoch könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder för män respektive kvinnor i kommunen. Under varje prognosår tillämpas dödsriskerna på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på ett genomsnitt för den relativa dödligheten under de senaste fem åren i kommunen. Den framtida utvecklingen för dödsriskerna antas följa trenderna för riket i SCB:s riksprognos. Risken att dö varierar relativt lite över tid och utgör därmed ingen större osäkerhet för prognosen i sin helhet. 16

17 5 Prognos för tre scenarier För att kunna prognosticera kommunens framtida befolkningsutveckling på 1 års sikt, behöver man beakta vilka osäkerhetsfaktorer som finns. Den främsta osäkerhetsfaktorn är hur stor inflyttningen blir, vilket till stor del hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden och invandringen. Därför behövs det tre olika totalprognoser för att åskådliggöra olika scenarier för befolkningens utveckling. De tre prognoserna - huvudprognos, expansiv prognos och dämpad prognos - fungerar sammantaget som en känslighetsanalys för hur storleken på inflyttningen påverkar befolkningsutvecklingen. Den expansiva prognosen motsvarar en framtida utveckling med en fortsatt expansiv bostadsmarknad, där alla planer på nybyggnation blir av och bostäderna blir bebodda direkt efter färdigställandet. Den dämpade prognosen motsvarar en framtida utveckling där en ansenlig del av byggplanerna inte blir av eller att efterfrågan på bostäder dämpas. Detta scenario kan bli aktuellt om ekonomin går in i en lågkonjunktur och bostadsmarknaden bromsar in. Den dämpade prognosen bygger på en långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen. Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen. I ett sådant scenario antas att en betydande del av den planerade nybyggnationen förverkligas i början av prognosperioden, men att inflyttningen längre fram i prognosen grundas mindre på planerat bostadsbyggande och mer på kommunens historiska befolkningsutveckling (se prognosernas antaganden om inflyttning i avsnitt 4.1.2). I diagrammet nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen enligt de tre scenarierna. Folkmängd i Åstorps kommun och enligt prognos i tre scenarier Folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Vi kan se att från och med år 222 börjar befolkningsutvecklingen i de tre prognoserna skilja sig mer från varandra. Detta är främst kopplat till de olika antagandena för hur stor inflyttningen blir och i synnerhet till hur många bostäder som kommer byggas. Skillnaderna mellan prognoserna visar hur stor osäkerheten i befolkningsutvecklingen är. Vi ser alltså att ju längre fram i tiden befolkningsutvecklingen prognosticeras, desto osäkrare är prognosen. 17

18 I tabellen nedan visas resultaten för huvudprognosen, alltså den mest sannolika utvecklingen. Huvudprognos för befolkningsutvecklingen , samt 218 års faktiska siffror Folkmängd Folkökning (1%) (1%) (1,6%) (,9%) (1,2%) (,9%) (,6%) (,6%) (,5%) (,5%) (,5%) Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttnetto I huvudprognosen ser vi att folkökningen 219 förväntas hamna på ungefär samma nivå som 218. Flyttnettot (inflyttning minus utflyttning) för 219 väntas bli något högre än under 218, vilket grundar sig på att fler bostäder väntas bli inflyttningsklara detta år jämfört med föregående år. Utav inflyttningen förväntas invandring utgöra en mindre del och inrikes inflyttning en större del, jämfört med de senaste åren. Födelsenettot förväntas minska något under 219 jämfört med 218. Minskningen ska förstås i kontexten av att det under 218 föddes många barn. Ett förväntat födelsetal på 184 barn år 219 innebär faktiskt en ökning jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren, som var 181 nyfödda. Födelsetalen väntas därefter öka ytterligare fram till 223, vilket är kopplat till att de stora årskullarna födda kring under dessa år kommer upp i barnafödande åldrar med statistiskt sett högre fruktsamhet. I prognosperiodens andra hälft förväntas födelsetalen ligga kvar på denna höga nivå. Under 22 väntas en större befolkningsökning (263 invånare), vilket är kopplat till att många bostäder (cirka 12) planeras att bli färdigställda och inflyttningsklara under detta år. Några exempel på planerade bostadsområden där det väntas inflyttning under detta år är Grytevad, Nyvång Skönbäck, Hyllinge Diamantvägen samt Hästhoven och Tingvalla i Åstorp. Folkökningen förväntas bli relativt stor också under åren , till följd av planerad nybyggnation. Dock blir storleken på bostadsbyggandet mer oviss ju längre fram i prognosperioden man tittar. Under andra halvan av prognosperioden ( ) förväntas befolkningstillväxten stegvis avta till en årlig folkökning på cirka 9 personer. Födelsetalen väntas bli fortsatt höga under dessa år, med ett årligt födelsenetto på ungefär 6 barn. Åren förväntas nativiteten vara den dominerande faktorn bakom befolkningsökningen, det vill säga större än nettoinflyttningen. Det alternativa scenariot med en större inflyttning och högre fruktsamhet visas i den expansiva prognosen nedan (se antaganden i kap. 4). 18

19 Expansiv prognos för befolkningsutvecklingen , samt 218 års faktiska siffror Folkmängd Folkökning (1%) (1,3%) (1,9%) (1,1%) (2%) (1,5%) (1%) (1%) (1%) (1%) (1%) Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttnetto I det expansiva scenariot är både den förväntade inflyttningen och födelsetalen högre. Här ser vi stora befolkningsökningar, särskilt under åren , kopplat till det planerade bostadsbyggandet, där samtliga bostäder antas bli byggda. Även under prognosperiodens andra hälft förväntas en stor befolkningsökning, dock något lägre än under prognosens första hälft. För födelsetalen väntas en större ökning i den expansiva prognosen jämfört med huvudprognosen. Delvis på grund av en större inflyttning av invånare i barnafödande ålder, men också på grund av att det expansiva scenariot utgår ifrån en högre fruktsamhetsnivå (5- årssnitt). I den expansiva prognosen förväntas det årliga födelsenettot hamna på en nivå kring 76 barn. Det andra ytterlighetsscenariot med en lägre befolkningstillväxt ser vi i den dämpade prognosen nedan. Dämpad prognos för befolkningsutvecklingen , samt 218 års faktiska siffror Folkmängd Folkökning (1%) (,7%) (,7%) (,6%) (,6%) (,4%) (,4%) (,3%) (,2%) (,2%) (,2%) Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttnetto Den dämpade prognosen speglar ett scenario med en inbromsning på bostadsmarknaden som gör att nettoinflyttningen till kommunen minskar, kombinerat med en minskad invandring. I början av prognosperioden antas en storlek på den årliga inflyttning som motsvarar ett genomsnitt för de senaste 8 årens inflyttning. Detta genererar ett flyttnetto på 66 personer. Sen antas inflyttningen stegvis avta mot en trend som motsvarar ett 1-årigt genomsnitt, där toppåren (stor invandring) har exkluderats. Detta skulle i slutet av prognosperioden generera ett negativt flyttnetto, enligt den dämpade prognosen. Även i den dämpade prognosen förväntas födelsetalen öka och bli kvar på en ganska hög nivå, kring 186 nyfödda per år. För att kunna se den förväntade befolkningsutvecklingen år för år, anges den årliga förändringen i folkmängd enligt de tre prognoserna i stapeldiagrammet nedan. 19

20 Årlig befolkningsförändring och enligt expansiv-, dämpad- och huvudprognos Tidigare folkökning Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Vi kan se i diagrammet att den expansiva prognosen och huvudprognosen ligger ganska nära varandra under åren Den dämpade prognosen ligger inte heller så långt ifrån huvudprognosen under 219 och 221. Sen är det framför allt från och med 222 och framåt som den expansiva prognosen anger betydligt större befolkningsökningar än huvudprognosen. Detta beror på att de stora bostadsbyggena på Prästamarken och Björnekulla Ås är planerade till då, vilket får fullt genomslag i den expansiva prognosen och endast begränsat genomslag i huvudprognosen och inget genomslag i den dämpade prognosen. I den första halvan av prognosperioden är skillnaderna mellan utfallen i prognoserna som störst de år då det finns stora planer på bostadsbyggande, exempelvis år 22, 222 och 223. Detta visar att osäkerheten i befolkningsutvecklingen är starkt kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden. Det kan dock hända att en del av inflyttningen till nybyggda bostäder kommer med en viss fördröjning efter att bostäderna blir färdigställda. Detta kan innebära att en del av inflyttningen som förväntas ske vid toppåren 22 och 222 sprids ut på de efterkommande åren, så att befolkningstillväxten blir något högre åren 221 och och lite lägre åren 22 och 222. Men den sammanlagda effekten av nybyggnation på befolkningstillväxten förändras dock inte av att en viss fördröjning mellan färdigställande och inflyttning finns, förutsatt att efterfrågan på bostadsmarknaden matchar utbudet. För att se vad de förväntade befolkningsförändringarna består av, så delas förändringarna upp i födelsenetto och flyttnetto i diagrammet nedan. Födelsenetto och flyttnetto och enligt huvudprognos Födelsenetto Flyttnetto 2

21 Då ser vi att under den första halvan av prognosperioden förväntas inflyttningen vara den dominerande faktorn bakom befolkningstillväxten och under den senare delen av prognosperioden väntas istället födelsenettot vara den dominerande tillväxtfaktorn. Om man ser tillbaka i tiden så har födelsenettot varit en stabilare tillväxtfaktor än flyttnettot, som varierar mer. Befolkningsutvecklingen skiljer sig betydligt mellan olika åldersgrupper, vilket beror på att nettoinflyttningen är ojämnt fördelad över olika åldrar. I avsnitt kunde vi konstatera att nettoinflyttningen är som störst i åldrarna -1 och år. Det är således dessa åldersgrupper som ökar mest när kommunen har stor inflyttning. I tabellen nedan visas förväntad folkmängd i olika åldersgrupper enligt huvudprognosen. Huvudprognos för befolkningen i olika åldersgrupper år år år år år år år år år år år år år Totalt Här ser vi exempelvis att antalet 8-84-åringar förväntas öka från 353 till 526 mellan år 218 och 228. En annan åldersgrupp som väntas öka relativt mycket är åringarna, som 218 var 674 och 228 förväntas ha ökat till 784 personer. I tabellen nedan visas hur stora årliga befolkningsförändringar som förväntas i de olika åldersgrupperna år för år, samt den totala förändringen för hela prognosperioden. Huvudprognos för årlig befolkningsförändring i olika åldersgrupper Totalt Totalt (%) år % 1-5 år % 6-9 år % 1-12 år % år % år % år % år % 3-44 år % år % år % 8-84 år % 85+ år % Totalt % 21

22 Det som kan observeras från tabellen är att de allra största befolkningsökningarna, i relativa termer, väntas i åldersgrupperna 8+ och år. Åldersgruppen 8-84 år förväntas öka med 173 personer, motsvarande hela 49 procent. De allra äldsta invånarna (85+) förväntas bli 74 personer fler (+ 23%). Åldersgruppen 85+ förväntas fortsätta öka i snabb takt fram till ungefär mitten av 23-talet, då samtliga 4-talister har kommit upp i denna ålder. Ett bra sätt att följa den förväntade befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper är att titta på den ackumulerade befolkningsförändringen för varje prognosår i förhållande till startbefolkningen vid årsskiftet 218/219. Den ackumulerade befolkningsförändringen enligt huvudprognosen visas i diagrammet nedan. Huvudprognos för den ackumulerade befolkningsförändringen i olika åldersgrupper Storleken på den förväntade ackumulerade befolkningsförändringen bör tolkas i ljuset av att åldersgrupperna är olika stora. Därför är det logiskt att stora folkökningar väntas inom de stora åldersgrupperna; 3-44 och år. Minskningarna i åldersgrupperna och år kan förklaras av att det är stora årskullar (tidiga 9-talister respektive 4-talister) som blir äldre och därför lämnar dessa åldersgrupper. Inom den yngre delen av befolkningen förväntas de största ökningarna inom högstadie- och gymnasieåldrarna. I kommande avsnitt tittar vi närmare på den prognosticerade befolkningsutvecklingen i olika åldrar enligt de olika scenarierna. 22

23 5.1 Prognos för befolkningen -18 år I detta avsnitt fokuserar vi på vad de tre prognoserna anger för utveckling i kommunens unga del av befolkningen (-18 år), med mest fokus på förskole- och grundskoleåldrarna. Här nedan presenteras först tabellen med det förväntade totala antalet invånare varje prognosår inom de olika åldersgrupperna enligt respektive prognos. Förväntad folkmängd i de unga åldersgrupperna enligt respektive prognos Expansiv prognos Huvudprognos år Dämpad prognos år 6-9 år 1-12 år år år Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Här ser vi att det väntas relativt stora befolkningsökningar inom kommunens yngre åldrar. För att se hur stora de sammanlagda förändringarna är, visar tabellen nedan den ackumulerade befolkningsförändringen i respektive åldersgrupp utifrån respektive prognos. Ackumulerad förändring fram till varje prognosår för de unga åldersgrupperna efter respektive prognos Expansiv prognos Huvudprognos år Dämpad prognos år 6-9 år 1-12 år år år Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Från denna tabell kan vi tydligt se att spridningen mellan de olika prognosscenarierna är som störst i de lägre åldrarna och minskar ju högre upp i åldrarna vi tittar. Detta beror på att både 23

24 inflyttning och utflyttning är större i de yngre åldrarna (-9 år) och att befolkningsutvecklingen inom dessa lägre åldrar påverkas av hur stora födelsetalen blir, vilket kan variera. Därför blir prognosen säkrare för befolkningen i 1-18 års ålder, där den stora delen av populationen redan är född och bosatt i kommunen. Den förväntade utvecklingen gällande antalet nollåringar visas i diagrammet nedan. Antal nollåringar perioden samt enligt respektive prognos Tidigare folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Här ser vi att antalet nollåringar initialt förväntas minska något, efter höga födelsetal 218. Därefter förväntas antalet nollåringar öka stegvis upp till relativt höga nivåer, kring 25 nollåringar år enligt huvudprognos. I förhållande till den expansiva respektive dämpade prognosen, så är det sannolikt att antalet nollåringar i mitten av prognosperioden kommer vara mellan 195 och 22. För förskoleåldern (1-5 år på hösttermin) kan vi se den förväntade utvecklingen i diagrammet nedan. Antal invånare i åldern 1-5 år under perioden samt enligt prognos Tidigare folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Här ser vi att fram till och med 221 så skiljer de tre scenarierna sig inte särskilt mycket ifrån varandra. Det är utvecklingen därefter som är mer osäker eftersom antalet barn i förskoleålder i hög grad beror på hur stor nettoinflyttningen blir, vilket till stor del är kopplat till hur bostadsmarknadens utveckling blir. På 1 års sikt förväntas antalet barn i åldern 1-5 år hamna på cirka 113 enligt huvudprognosen. Den förväntade ackumulerade befolkningsförändringen i åldern 1-5 i förhållande till utgångsläget 218, visas nedan. 24