NYBYGGNADSPROGNOS, MÅLPROGNOS OCH DELOMRÅDESPROGNOS

Transkript

1 Rapport BILAGA TILL BEFOLKNINGSPROGNOS NYBYGGNADSPROGNOS, MÅLPROGNOS OCH DELOMRÅDESPROGNOS

2 Ulricehamns kommun Kanslifunktionen Fredrik Paulsson Utredare 2

3 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning av resultat Befolkningstillväxt från nybyggnation Historisk koppling mellan nybyggnation och folkökning Nybyggnadsprognos Målprognos Delområdesprognos Befolkningsstruktur i delområdena Metod för delområdesprognos Resultat från delområdesprognos Appendix Delområdesprognos befolkning per delområde och åldersgrupp

4 1 Inledning I rapporten Befolkningsprognos presenterades huvudprognosen för Ulricehamns kommuns befolkningsutveckling tio år framåt. Huvudprognosen bygger på en framskrivning av befolkningen utifrån statistik över kommunens tidigare utveckling. I denna bilaga till befolkningsprognosen presenteras två alternativa totalprognoser och scenarion till huvudprognosen; en nybyggnadsprognos och en målprognos. Syftet med dessa alternativa prognoser är dels att se hur en större befolkningsökning skulle fördelas på olika åldersgrupper och dels se hur befolkningsutvecklingen skulle bli om all i nuläget planerad nybyggnation skulle realiseras. Nybyggnadsprognosen görs alltså med utgångspunkt i planerad nybyggnation, antaganden om boendetäthet för olika bostadstyper, samt ett antagande om att inflyttning till nya bostäder sker under samma år som de står färdiga. Målprognosen är i grunden utformad som en uppjustering av huvudprognosen, med en viss anpassning även till nybyggnadsprognosen så att målprognosen som lägst anger en årligen större befolkning än nybyggnadsprognosen. Vidare presenteras en delområdesprognos med analys av befolkningsutvecklingens troliga geografiska fördelning. Delområdesprognosens befolkningstal justeras i en så kallad avstämning mot samtliga tre totalprognoser (huvudprognosen, nybyggnadsprognosen och målprognosen). Detta gör det möjligt att förutsäga hur befolkningsförändringarna i de tre respektive totalprognoserna skulle fördelas geografiskt inom kommunen. 1.1 Sammanfattning av resultat För att sammanfatta resultaten i rapportbilagan anger nybyggnadsprognosen ungefär samma befolkningsutveckling som huvudprognosen fram till och med år 2019, därefter förväntas en påtagligt högre befolkningstillväxt än vad huvudprognosen indikerar. Särskilt stor befolkningsökning anger nybyggnadsprognosen år 2021, vilket beror på att den stora nybyggnationen av bostäder vid Bronäs planeras vara klar det året. Om alla befintliga byggplaner realiseras och efterfrågan på bostadsmarknaden förblir fortsatt hög, kan vi alltså förvänta oss en betydligt högre befolkningstillväxt, där befolkningsmängden vid prognosperiodens slutår 2026 kan bli personer fler än vad huvudprognosen anger. Målprognosen anger en jämnare befolkningsutveckling än nybyggnadsprognosen och ligger på en genomgående högre befolkningsnivå. Nybyggnadsprognosen och målprognosen skiljer sig mest från huvudprognosen i befolkningsutvecklingen för åldersgrupperna där nettoinflyttningen är som störst, alltså i åldrarna 0-15 och år. Bland de äldre invånarna blir skillnaden mellan de tre totalprognoserna inte så stor. Delområdesprognosen visar att oavsett vilken av totalprognoserna man utgår ifrån, så förväntas nästan hela befolkningsökningen ske inom Ulricehamn centralort, eftersom närapå all planerad nybyggnation är lokaliserad dit. I flera av kransorterna förväntas en relativt stor nettoutflyttning i åldersgruppen år och en stor folkökning inom åldern väntas, i samband med att 40-talisterna kommer upp i högre ålder. 4

5 2 Befolkningstillväxt från nybyggnation I detta avsnitt analyseras först den historiska kopplingen mellan nybyggnation och folkökning i Ulricehamns kommun. Syftet är att förstå vilket eventuellt samband det finns mellan nybyggnation och folkökning, samt vad som påverkar detta eventuella samband. Denna historiska analys ligger sedan till grund för hur mycket vikt kommunen bör lägga på nybyggnadsprognosen när man bedömer vilken framtida befolkningsutveckling som är trolig att förvänta sig och lämplig att planera efter. 2.1 Historisk koppling mellan nybyggnation och folkökning Nybyggnation av bostäder har historiskt varierat mycket i omfattning under olika perioder. Variationerna kan i stora drag kopplas till den samhällsekonomiska utvecklingen och i synnerhet till läget på bostadsmarknaden. I diagrammet nedan presenteras utvecklingen i Ulricehamns kommun för årlig förändring i folkmängd respektive årlig nybyggnation. Nybyggnationen mäts som procentuellt tillskott av nya bostäder i relation till varje års befintliga bostadsbestånd, det vill säga antal bostäder både i flerbostadshus och småhus, inkluderande samtliga upplåtelseformer. Årlig nybyggnation som procentuell ökning av befintligt bostadsbestånd samt årlig procentuell befolkningsökningen i Ulricehamns kommun åren ,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Folkökning (%) Nybyggnation (%) Det vi kan utläsa från diagrammet är att det verkar finnas ett visst mönster av att folkökning och nybyggnation följs åt. Samvariationen är särskilt tydligt från 2000 och framåt. Perioden är det eventuella samband mindre tydligt. Det ser ut som att nybyggnationen generellt var större än folkökningen. En förklaring till detta kan vara att det under den perioden har skett en utglesning i form av flyttningar inom kommunen samt att bostäderna som byggdes mestadels var i flerbostadshus i form av hyres- och bostadsrätter vilket skiljde sig från det befintliga bostadsbeståndet som dominerades av småhus (enbostadshus). Både utglesande flyttningar inom kommunen och byggandet av flerbostadshus genererar lägre boendetäthet vilket i sin tur ger upphov till mönstret av att nybyggnationen ökar mer än 5

6 befolkningen. Den andra potentiella förklaringen till obalansen mellan nybyggnation och folkökning är kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden med avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 1980-talet, som gav grogrund för framväxandet av en fastighetsprisbubbla som briserade under krisåren Övervärderingen av fastigheter kan alltså till viss del förklara varför nybyggnationen var så mycket större än folkökningen från slutet av 1980-talet till ungefär I relationsdiagrammen nedan över befolkningsökning och nybyggnation kan vi se att det direkta sambandet däremellan tycks vara svagt om man tittar på hela perioden Då kan variationen i nybyggnation endast förklara 31,8 procent (determinationskoefficient, R 2 =0,318) av variationen i årlig folkökning. Relation mellan befolkningsökning och nybyggnation år Folkökning (antal personer) 500 R² = 0, Nybyggnation (antal lägenheter) Om man istället endast tittar på perioden tycks det finnas ett tydligare linjärt samband mellan nybyggnation och folkökning, vilket vi kan se i diagrammet nedan. Relation mellan befolkningsökning och nybyggnation år Folkökning (antal personer) R² = 0, Nybyggnation (antal lägenheter)

7 Nybyggnation (antal lägenheter) Befolkningsökning (antal personer) Nybyggnadsprognos, målprognos och delområdesprognos Under perioden kan variationen i nybyggnation förklara hela 86,8 procent av variationen i folkökning. Enligt denna enkla linjära regression, med alla de faktorer som kan tänkas samlas upp av variabeln nybyggnation, skulle en nybyggnation i form av en inflyttningsklar bostad i genomsnitt under samma år generera en folkökning på 1,78 personer. Denna siffra ligger av förklarliga skäl ganska nära siffran för den genomsnittliga boendetätheten för de bostadstyper som byggs under denna period. Under 2016 skattas exempelvis den genomsnittliga boendetätheten för det årets nybyggnation till ungefär 1,7 personer per bostad. I nedanstående diagram kan vi se nybyggnationen uppdelad på olika upplåtelseformer och kopplingen till folkmängdens förändring. Nybyggnation efter upplåtelseform i relation till årlig befolkningsökningen Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Folkökning Upplåtelseformen som dominerar i nybyggnation har skiftat från hyresrätter under första halvan av 1990-talet till mer bostads- och äganderätter under åren De två senaste åren har nybyggnationen varit mer blandad på olika upplåtelseformer. De olika upplåtelseformerna innebär i regel skillnader i bostädernas storlek och boendetäthet, vilket medför skillnader i hur mycket folkmängden ökar av nybyggnationen. Det direkta sambandet mellan nybyggnation och folkökning är beroende av hur bostadsmarknaden ser ut och närmare bestämt hur stor efterfrågan är i förhållande till utbudet. I diagrammet nedan ser vi utvecklingen för nybyggnation och folkökning över tid i förhållande till den inflationsjusterade prisutvecklingen (köpeskilling) för småhus i Ulricehamns kommun. 7

8 Prisutveckling för småhus (permanentbostäder) i förhållande till årlig procentuell folkökning och nybyggnation i Ulricehamns kommun perioden 1982 till 2016 Folkökning/ nybyggnation 3,0% Köpeskilling (tkr, 1982 års prisnivå) 550 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Folkökning (%) Nybyggnation (%) Köpeskilling, medelvärde Från diagrammet kan vi se att förändringar i nybyggnation generellt följer prisutvecklingen med en eftersläpning på ungefär 1-2 år. Höga eller stigande bostadspriser indikerar att efterfrågan på bostäder är stor i förhållande till utbudet. Vi kan se att bostadspriserna har ökat mycket sedan början av 2000-talet, vilket indikerar att efterfrågan på bostäder har varit hög under denna period. Den globala finanskrisen 2007/2008 syns i prisfallet för bostäder från 2007 till 2008 och fick efterverkningar i form av en minskning i nybyggnationen Efterfrågan hölls dock uppe på en relativt hög nivå även efter finanskrisen. Slutsatsen utifrån dessa resonemang är att under tider med relativt stor efterfrågan i förhållande till utbud på bostadsmarknaden, så finns ett tydligt direkt samband mellan nybyggnation och folkökning. Medan under tider med lägre efterfrågan i förhållande till utbud (vilket kännetecknas av fallande eller låga bostadspriser), så finns inte samma tydliga och direkta samband mellan nybyggnation och folkökning. Utifrån detta resonemang och diagrammet ovan kan vi rimligen dra slutsatsen att om kommunen hade haft fler nybyggda bostäder klara under åren 2012 och 2014 så hade också folkökningen med stor sannolikhet varit större dessa år, eftersom efterfrågan bedöms ha varit relativt hög under denna period. Med denna slutledning skulle vi alltså med hjälp av variationer i nybyggnation kunna förklara varför folkökningen varierade så mycket under åren , med de drastiska nedgångarna i befolkningsutvecklingen 2012 och

9 2.2 Nybyggnadsprognos I detta avsnitt görs en alternativ befolkningsprognos som bygger på scenariot att all kommunens planerade nybyggnation under 10 år framåt kommer realiseras och att inflyttning sker under samma år som bostäderna står klara. Storleken på inflyttning kopplad till nybyggnation approximeras med hjälp av de olika nivåer på boendetäthet som tillämpas på olika bostäder, utifrån hustyp och upplåtelseform 1. Denna så kallade nybyggnadsprognos görs som en målprognos där de årliga målvärdena för befolkningsmängden beräknas bakvägen med hjälp av planerad nybyggnation och antaganden för boendetäthet. Utifrån målvärdena justeras framförallt storleken på inflyttning, men även storleken på födelsetal för att matcha målbefolkningen. Eftersom de årliga startbefolkningarna blir annorlunda än i huvudprognosen kan även utflyttning och dödstal förväntas ändras, trots att utflyttningsriskerna och dödsriskerna antas vara de samma som i huvudprognosen. I tabellen nedan visas förväntad befolkningsutveckling grundad på nybyggnadsprognosen. Nybyggnadsprognos för Ulricehamns kommuns befolkning år Folkmängd Folkökning (1,67%) (0,99%) (0,92%) (1,42%) (1,68%) (2,7%) (1,18%) (0,83%) (0,56%) (0,67%) (2,03%) Födelsenetto Födda Döda Flyttnetto Inflyttande Utflyttande Jämfört med huvudprognosen förväntas en större befolkningsökning om man utgår ifrån planerad nybyggnation. Totalt skulle det innebära en befolkning på fler personer år 2026 om nybyggnadsprognosen blir verklighet. För alla år utom 2017 och 2024 förutsäger nybyggnadsprognosen en större folkökning än huvudprognosen. Särskilt stora befolkningsökningar förväntas utifrån nybyggnadsprognosen åren och 2026, vilket kan kopplas till att stora byggprojekt planeras stå klara för inflyttning dessa år. För att nämna några av de planerade nybyggnationer som utgör grunden för den förväntat stora inflyttningen under dessa år, kan nämnas Ansgarsgården (130 lägenheter 2020), Bronäs (340 lägenheter 2021) och Granhagen (210 lägenheter 2026). Nybyggnadsprognosen är med andra ord mycket beroende av att dessa enskilda byggprojekt realiseras. Om exempelvis det största projektet, vid Bronäs, inte genomförs kommer prognosen det året och därefter slå väldigt fel. På det sättet är det en osäkrare prognos än huvudprognosen. Men om de planerade byggprojekten blir av, kan nybyggnadsprognosen mycket väl ge en mer realistisk bild av den framtida 1 Den genomsnittliga boendetätheten för hyresrätter i flerbostadshus antas vara 1,5 personer per bostad; motsvarande siffra för bostadsrätter i flerbostadshus antas vara 1,6 personer per bostad; för äganderätter och bostadsrätter i småhus antas 2,6 personer per bostad; och för hyresrätter i småhus antas en boendetäthet på 2,4 personer per bostad. 9

10 befolkningsutvecklingen än huvudprognosen. Inte minst eftersom vi har sett i avsnitt 2.1 vilket nära och direkt samband som har funnits mellan nybyggnation och folkökning de senaste 16 åren. Nybyggnadsprognosen är som säkrast ungefär två år framåt från nuläget, det vill säga till mitten av Detta eftersom det för dessa byggprojekt i regel finns antagna detaljplaner och flera av byggloven har vunnit laga kraft och en del byggen har redan påbörjats. Osäkerheten i vilka byggprojekt som kommer förverkligas ökar sedan och som mest osäker blir nybyggnadsprognosen för den andra halvan av prognosperioden ( ). I nedanstående diagram visas nybyggnadsprognosen i förhållande till den tidigare befolkningsutvecklingen och huvudprognosen. Förväntad befolkningsutveckling enligt nybyggnadsprognos jämfört med huvudprognos Tidigare folkmängd Prognos 2017 Nybyggnadsprognos Vi ser från diagrammet att den förväntade befolkningsutvecklingen fram till och med 2019 inte skiljer sig speciellt mycket mellan nybyggnadsprognosen och huvudprognosen. Utvecklingen därefter, från 2020 och framåt, skiljer sig desto mer. Särskilt under år 2021 drar folkökningen i nybyggnadsprognosen ifrån huvudprognosen. Skillnaden i folkmängd mellan nybyggnadsprognosen och huvudprognosen fördelas olika på befolkningens olika åldersgrupper. Detta beror på att inflyttningen är av varierande storlek beroende på ålder. Vi vet att historiskt sett är nettoinflyttningen allra störst i åldrarna 0-15 och Därför kan vi också vänta oss att om man jämför nybyggnadsprognosen med huvudprognosen, blir skillnaden i folkmängd som störst inom dessa åldersgrupper. Nybyggnadsprognosens förväntade befolkningsutveckling i olika åldersgrupper presenteras i nedanstående tabell. 10

11 Förväntad befolkningsutveckling i olika åldrar enligt nybyggnadsprognos Ålder (år) Totalt Nybyggnadsprognosens förväntade befolkningsförändringar i olika åldersgrupper gestaltas tydligare i diagrammet nedan med de totala förändringarna till och med år 2021 respektive Nybyggnadsprognos för förändring av folkmängd i olika åldrar till år 2021 respektive Förändring Förändring De övergripande trenderna för befolkningsutvecklingen är ungefär de samma som i huvudprognosen. De stora skillnaderna är att folkökningarna i åldrarna 1-12 och förväntas bli ännu större än i huvudprognosen. Den låga inflyttningsgraden bland äldre medför att nybyggnadsprognosen inte skiljer sig nämnvärt från huvudprognosen i åldersgrupperna samt 85 och äldre. 2 2 En jämförelse mellan nybyggnadsprognosens, huvudprognosens och målprognosens respektive förväntade befolkningsförändringar i olika åldersgrupper, återfinns i diagrammet på sidan 16 i avsnitt 3. 11

12 I förhållande till procentuell nybyggnation (av befintligt bostadsbestånd) visas i diagrammet nedan den förväntade årliga procentuella folkökningen enligt nybyggnadsprognosen respektive huvudprognosen. Årlig procentuell nybyggnation och förväntad årlig procentuell folkökning enligt nybyggnadsprognos respektive huvudprognos 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Folkökning - nybyggnadsprognos (%) Folkökning - huvudprognos (%) Nybyggnation (%) Historisk folkökning (%) Vi kan konstatera att om den planerade nybyggnationen realiseras, så kommer folkökningen överstiga huvudprognosen, framförallt under åren och Då skulle nybyggnadsprognosen bättre än huvudprognosen stämma in på det direkta samband mellan nybyggnation och folkökning som vi i avsnitt 2.1 såg har funnits under perioden Men den framtida utvecklingen bygger i hög grad på hur stor del av planerna på nybyggnation som kommer förverkligas och hur snabb inflyttningen till de nya bostäderna blir. 12

13 3 Målprognos Målprognosen utgår främst ifrån huvudprognosen, med samma grundantaganden om hur befolkningen förväntas utvecklas, fast med en generell uppjustering. Dessutom är målprognosen något uppjusterad efter nybyggnadsprognosen (se avsnitt 2.2) för prognosåren Målprognosens skillnad mot huvudprognosen är att de faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen har räknats upp mot ett årligt målvärde för befolkningsmängden som genererats av att huvudprognosens förväntade årliga folkmängdsökning antas bli 70 procent större de två första åren och därefter ungefär dubbelt så stor, beroende på ökad nybyggnation. Antagandena om just dessa nivåer på de årliga uppräkningarna har gjorts utifrån en rimlighetsbedömning av var den övre gränsen bör ligga för hur stor folkökningen kan bli. Justeringarna av de årliga nivåerna för befolkningstillväxt bygger också på att målprognosens målvärden för folkmängden som lägst bör ligga i genomsnitt något högre än vad nybyggnadsprognosen förutsäger. Det som händer i målprognosen är att de grundläggande antagandena i huvudprognosen om inflyttning, utflyttning, födelse- och dödstal räknas upp så att det angivna målet för folkmängden matchas. Främst är det inflyttningen och födelsetalen som räknas upp och antas bli större. Dödstalen antas inte skilja sig så mycket från huvudprognosen, eftersom antalet äldre invånare i kommunen inte förväntas öka särskilt mycket i samband med en större inflyttning. Vilket i sin tur beror på den åldersfördelning som inflyttare till kommunen statistiskt sett har, det vill säga att inflyttningsnettot är som störst i åldersgrupperna 0-15 år och år. Utflyttningen blir också högre i målprognosen i samband med att befolkningsmängden för varje år blir större än i huvudprognosen, eftersom inflyttningen och födelsetalen antas bli större. När samma utflyttningsrisker som i huvudprognosen tillämpas på en årligen större startbefolkning blir alltså utflyttningen också större. Nedan visas befolkningsförändringarna utifrån målprognosen. Målprognos för Ulricehamns kommuns befolkning år Folkmängd Folkökning (1,67%) (2,01%) (1,42%) (1,64%) (1,5%) (1,33%) (1,37%) (1,39%) (1,42%) (1,42%) (1,41%) Födelsenetto Födda Döda Flyttnetto Inflyttande Utflyttande Enligt målprognosen skulle befolkningen under hela prognosperioden öka med personer till personer år I jämförelse med huvudprognosen skulle målprognosens totala folkökning innebära ungefär fler personer, motsvarande 7,7 procent större folkmängd år 2026 än i huvudprognosen. Målprognosen anger, liksom huvudprognosen, ett särskilt stort flyttnetto under prognosperiodens första fyra år och ett födelsenetto som ökar stegvis under 13

14 prognosperioden. I målprognosen skulle folkökningen under 2017 överstiga den största folkökningen som kommunen någonsin har haft (d.v.s. år 2016) med 88 personer. I en jämförelse mellan och 2017 års målprognos kan vi se i diagrammet nedan att de följs åt ganska väl. Skillnaden är att 2017 års målprognos ligger på en något högre nivå, men med ungefär samma tillväxttakt i befolkningsutvecklingen (samma lutning på graferna) som 2016 års målprognos. Jämförelse mellan och 2017 års målprognos respektive huvudprognos Tidigare folkmängd Prognos 2017 Målprognos 2016 Målprognos 2017 Prognos 2016 I diagrammet nedan jämförs befolkningsutvecklingen utifrån målprognosen, huvudprognosen och nybyggnadsprognosen. Jämförelse mellan 2017 års målprognos, huvudprognos och nybyggnadsprognos Tidigare folkmängd Prognos 2017 Målprognos 2017 Nybyggnadsprognos Vi kan se från diagrammet att målprognosen förutsäger en generellt större befolkningsmängd under hela prognosperioden, jämfört med både nybyggnadsprognosen och huvudprognosen. Nybyggnadsprognosen förutsäger en mer varierande befolkningsutveckling som ligger på en nivå mellan huvudprognosen och målprognosen. 14

15 Även om det skulle visa sig att en del av prognosåren kommer upp i målprognosens nivåer för folkökning så är målprognosens sammanlagda folkökning under hela prognosperioden sannolikt för högt skattad. Det mest troliga scenariot för befolkningsutvecklingen är att folkmängden under prognosperioden kommer ligga på nivåer någonstans mellan målprognosen och huvudprognosen. Hur nära de olika prognoserna lyckas förutsäga befolkningsutvecklingen beror framförallt på hur mycket av den planerade nybyggnationen som realiseras och på hur relevanta omvärldsfaktorer kommer förändras, såsom efterfrågan på bostadsmarknaden. Målprognosen genererar följande befolkningsförändringar i olika åldersgrupper: Målprognos för Ulricehamns folkmängd i olika åldrar Ålder (år) Summa För att kunna urskilja i vilka åldersgrupper folkmängden enligt målprognosen förväntas förändras som mest och när dessa förändringar kan väntas, presenteras i tabellen nedan den procentuella årliga förändringen i åldersgruppernas folkmängd över tid. Målprognos för årlig procentuell förändring i folkmängd för olika åldersgrupper Ålder (år) år -3,2 3,7 3,6 2,8 2,3 1,6 1,3 1,3 1,3 0, ,3 4,0 4,3 2,5 3,1 1,5 2,3 1,9 1,7 1, ,3 2,7 0,4 1,5-0,3 4,8 3,5 1,9 3,1 1, ,5-0,9 2,6-0,8 6,7-0,2-1,1 0,5 2,8 5, ,4-2,1 1,4 6,4-0,8 2,2-0,7 6,2-0,1-0, ,2 3,1-0,2 2,7-1,7 1,3 5,7-0,6 2,2-0, ,2 1,2 2,4 0,3 1,8 1,0 1,3 0,8 0,9 3, ,5 4,0 1,7-1,0 0,6-0,8 0,1 1,3 1,4 0, ,6 1,5 3,0 2,6 1,9 2,7 2,0 1,7 1,5 1, ,8 0,4 0,3 0,5 0,3 0,2 0,7 0,8 1,3 1, ,8 1,2 1,8 1,8 1,6 1,4 0,2 0,3-0,4 0, ,5 10,2 1,1 5,6 4,8 5,8 4,8 7,4 6,5 3, ,4-3,0 0,8-0,9 0,3-1,1 4,8 1,8 3,4 3,4 Summa 2,0 1,4 1,6 1,5 1,3 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Notering: Den mörkast röda färgen motsvarar den största minskningen medan den mörkast gröna färgen motsvarar den största ökningen. 15

16 Befolkningsförändringarna utifrån målprognosen är fördelade ungefär likadant som i huvudprognosen, med skillnaden att de procentuella folkökningarna för nästan alla åldersgrupper och år är högre i målprognosen. De största skillnaderna mellan målprognos och huvudprognos återfinns i folkökningen för åldersgrupperna 1-5 och Vilket också syns i diagrammet nedan, där målprognosen jämförs med huvudprognosen och nybyggnadsprognosen i förväntad total folkökning under hela perioden för olika åldersgrupper. Folkökning i olika åldrar enligt målprognos, huvudprognos och nybyggnadsprognos Huvudprognos Nybyggnadsprognos Målprognos Här kan vi se att målprognosen ligger väldigt nära huvudprognosen och nybyggnadsprognosen i förväntad utveckling för den del av befolkningen som är 80 år och äldre. Vidare ser vi även att folkökningen skulle bli betydligt större i åldrarna 19-24, och om nybyggnadsprognosen eller målprognosen slår in. Men för kommunens planeringsåldrar återfinns alltså de största skillnaderna bland barn i åldrarna 1-12 år. 16

17 4 Delområdesprognos I delområdesprognosen görs en analys av hur den prognosticerade befolkningsutvecklingen förväntas fördelas geografiskt mellan kommunens olika delområden. Delområdesprognosen är viktig för kommunens planeringsarbete kopplat till var i kommunen olika behov förväntas uppkomma eller förändras. 4.1 Befolkningsstruktur i delområdena Ulricehamns kommun kan delas in i 10 större delområden där Ulricehamn centralort har klart störst folkmängd, vilket framgår i tabellen nedan. Folkmängd i kommunens delområden år Ulricehamn centralort Hössna Dalum Timmele Blidsberg Marbäck Vegby Tvärred Gällstad Hökerum Totalt Det är intressant att känna till åldersfördelningen i de olika delområdena för att kunna göra en bedömning av den framtida befolkningsutvecklingen. I diagrammet nedan visas delområdenas åldersfördelning grupperat på olika åldersgrupper. Befolkning efter åldersfördelning i Ulricehamns kommuns olika delområden år 2016 Hökerum Gällstad Tvärred Vegby Marbäck Blidsberg Timmele Dalum Hössna Ulricehamn centralort 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 år 1-5 år 6-9 år år år år år år år år år år 85+ år 17

18 Vi ser här att delområdena med yngst befolkning (störst befolkningsandel i ålder 0-15) är Marbäck, Hökerum, Hössna och Vegby. Hössna har särskilt hög andel 1-5-åringar. Den äldsta befolkningen (störst befolkningsandel i ålder 80+) har Dalum, Gällstad och Ulricehamn centralort. Vilket är kopplat till att dessa orter har äldreboenden. Kommunen som helhet och i synnerhet delområden med en stor andel av befolkningen som är äldre och bor kvar hemma, kan vänta sig en generationsväxling inom det befintliga bostadsbeståndet. Denna utveckling väntas när 40-talisterna börjar komma upp i högre åldrar (80+), vilket sker ungefär från år I dessa områden förväntas det då flytta in nya invånare till kommunens befintliga bostäder och vi vet att nettoinflyttningen är som störst i åldrarna 0-15 och år. 4.2 Metod för delområdesprognos Delområdesprognosen utgår ifrån en nationell klusteranalys där statistiska egenskaper har tagits fram för områden i olika kommuner med liknande bostadsbestånd, som klassificeras utifrån vilket typklassområde (TYKO) de tillhör. TYKO-klassificeringen anger bostädernas hustyp, upplåtelseform, ålder, taxeringsvärde samt storlek på den tätort som bostaden tillhör. Till varje TYKO-klass kopplas statistiska egenskaper som påverkar befolkningsutvecklingen. Detta innebär att varje TYKO tilldelas specifika inflyttningsandelar, utflyttningsrisker, boendetäthet och nivåer för fruktsamhet. Klusteranalysen behövs eftersom delområdena har för små folkmängder för att kunna tillämpa framskrivningar med hjälp av delområdenas egna historiska befolkningsutveckling. De slumpmässiga variationerna blir med andra ord för stora när den statistiska populationen är liten. Delområdesprognosen innefattar även planerad nybyggnation, eftersom nybyggnation kan påverka den geografiska fördelningen av folkökning i hög grad, särskilt när man tittar på utvecklingen i enskilda delområden. I detta hänseende liknar delområdesprognosen nybyggnadsprognosen (se avsnitt 2.2). Eftersom den faktiska nybyggnationen för enskilda delområden kan ändras ganska mycket jämfört med vad som tidigare var planerat, görs delområdesprognosen endast för fem år framåt. Längre delområdesprognoser än så bedöms som för osäkra att göra. Varje delområdesprognos ska i regel stämmas av mot en totalprognos som är framtagen för den totala befolkningen. I delområdesprognosens avstämning justeras förändringarna i befolkningen så att den totala folkmängden vid prognosens sista år matchas med totalprognosens slutbefolkning. I denna analys finns det tre möjliga totalprognoser att stämma av mot; huvudprognosen, nybyggnadsprognosen och målprognosen. Eftersom den planerade nybyggnationen under prognosperioden ( ) nästan uteslutande är lokaliserad till centralorten, så är det också främst i centralorten som nybyggnationen eventuellt kan bli mindre än planerat. Inflyttningen i delområdesprognosen påverkas mycket av den angivna planerade nybyggnationen, därför är det också främst inflyttningen som är kopplad till nybyggnationen som justeras i avstämningen. Detta innebär att när delområdesprognosen avstäms mot olika totalprognoser, så är det i centralorten som befolkningsutvecklingen justeras och inte i kransorterna. Man kan förstå det som att de olika totalprognoserna har olika antaganden om hur stor del av den planerade nybyggnationen i centralorten som kommer realiseras. Bland totalprognoserna behövs minst justeringar i avstämningen mot nybyggnadsprognosen, störst uppjusteringar mot målprognosen och störst nedjusteringar mot huvudprognosen. 18

19 Den nybyggnation som antas i delområdesprognosen bygger på följande antal nya bostäder: Planerad nybyggnation och förväntat antal nybyggda småhus i kransorterna Planerad nybyggnation i centralort (antal bostäder) Planerad nybyggnation i kransorterna (antal bostäder) Antagande om förväntat antal nybyggda småhus i kransorterna (antal bostäder) Totalt antal bostäder Den boendetäthet som antas för olika bostadstyper är den samma som används i nybyggnadsprognosen (se avsnitt 2.2 s.9). På det hela taget är det tydligt att merparten av den planerade nybyggnationen är lokaliserad till centralorten. Nybyggnationen av småhus i kransorterna är mer osäker och kan variera en del från år till år. Det årliga antalet nybyggda småhus i kransorterna antas vara i genomsnitt 13 stycken per år under perioden Resultat från delområdesprognos Delområdesprognosen sträcker sig fem år framåt och har stämts av mot både huvudprognosen, nybyggnadsprognosen och målprognosen. Delområdesprognosens förväntade utveckling för befolkningen i de olika delområdena presenteras i tabellen nedan. Förväntad befolkningsutveckling år enligt delområdesprognos Ulricehamn centralort (huvudprognos) Ulricehamn centralort (nybyggnadsprognos) Ulricehamn centralort (målprognos) Hössna Dalum Timmele Blidsberg Marbäck Vegby Tvärred Gällstad Hökerum Totalt (avstämd mot huvudprognos) Totalt (avstämd mot nybyggnadsprognos) Totalt (avstämd mot målprognos) När man tittar på den förväntade befolkningsutvecklingen enligt delområdesprognosen så framgår ett tydligt mönster av en stor skillnad mellan utvecklingen i centralorten och kransorterna. Nästan hela folkökningen är koncentrerad till centralorten, medan kransorternas befolkning förväntas förbli oförändrad eller minska något. Detta mönster framgår ännu tydligare i tabellen nedan, där den procentuella befolkningsförändringen för respektive delområde visas per prognosår samt för hela prognosperioden. 19

20 Förväntad procentuell befolkningsförändring per delområde, prognosår samt för hela perioden Ulricehamn centralort (huvudprognos) 2,8 1,9 1,8 1,6 1,4 9,8 Ulricehamn centralort (nybyggnadsprognos) 2,4 2,1 3,1 3,5 5,4 17,6 Ulricehamn centralort (målprognos) 4,5 3,1 3,5 3,1 2,7 18,1 Hössna -0,2-0,2-0,2 0,0-0,3-0,9 Dalum -0,3-0,4 0,2 0,1 0,1-0,3 Timmele -0,5-0,7-0,7-0,6-0,5-2,9 Blidsberg -0,2 0,3 0,0-0,1 0,1 0,1 Marbäck -0,4 0,1 0,4-0,4 0,1-0,1 Vegby -0,4-0,3-0,4-0,3-0,3-1,6 Tvärred -0,4-0,7-0,3-0,5-0,3-2,2 Gällstad -0,2-0,1-0,1 0,1 0,2 0,1 Hökerum -0,1 0,0-0,1-0,1-0,1-0,5 Totalt (huvudprognos) 1,2 0,8 0,8 0,7 0,6 4,2 Totalt (nybyggnadsprognos) 1,0 0,9 1,4 1,7 2,7 7,9 Totalt (målprognos) 2,0 1,4 1,6 1,5 1,3 8,2 Från tabellen kan vi se att den prognosticerade befolkningsutvecklingen ser ganska olika ut för centralorten beroende på vilken av totalprognoserna som delområdesprognosen stäms av mot. För hela perioden ger en avstämning mot nybyggnadsprognosen och målprognosen en total procentuell befolkningsökning som är ungefär dubbel så stor som när delområdesprognosen stäms av mot huvudprognosen. Bland kransorternas delområden förväntas de största befolkningsminskningarna i Timmele, Tvärred och Vegby. För de andra delområdena förväntas inte några större förändringar. För att kunna urskilja varför befolkningen förväntas utvecklas olika i olika delområden, har varje delområdes procentuella befolkningsförändring för hela prognosperioden delats upp per åldersgrupp i tabellen nedan. Procentuell befolkningsförändring mellan 2016 och 2021 per åldersgrupp och delområde Ålder (år) Totalt Ulricehamn centralort (huvudprognos) Ulricehamn centralort (nybyggnadsprognos) Ulricehamn centralort (målprognos) Hössna Dalum Timmele Blidsberg Marbäck Vegby Tvärred Gällstad Hökerum Notering: Förväntade befolkningsförändringar mätt i antal personer presenteras per delområde och åldersgrupp i appendix 20

21 Med denna tabell och diagrammet för befintlig åldersfördelning i delområdena (se avsnitt 4.1, s.17) samt appendix (med det absoluta antalet personer som prognosticeras för varje åldersgrupp, år och delområde), kan man till stor del förklara vad som ligger bakom de prognosticerade befolkningsförändringarna. Som exempel kan vi ställa oss frågan om varför befolkningen i delområde Timmele förväntas minska med totalt 2,9 procent. Från åldersfördelningstabellen vet vi att Timmele initialt har en ganska stor andel åringar och vi vet att nettoutflyttningen är som störst inom detta åldersspann. Detta medför att denna minskning inte bara är en minskning till följd av åldersframskrivning så att åringarna hamnar i nästa åldersgrupp, utan en stor del av minskningen beror på utflyttning. Samma mönster med folkminskning bland åringar återfinns i både Blidsberg, Vegby och Tvärred. Marbäck och Dalum utgör undantag i detta hänseende där åringarna istället förväntas öka, vilket beror på att denna åldersgrupp initialt är relativt liten inom dessa orter, så att när de yngre och större årskullarna kommer upp i denna ålder blir nettoökningen från åldersframskrivningen större än nettoutflyttningen. Vidare kan vi förvänta oss en ganska stor ökning av 1-5-åringar i Ulricehamn centralort, Dalum, Timmele, Blidsberg och Gällstad. I Hössna förväntas istället en stor minskning av 1-5- åringar, vilket beror på att åldersgruppen initialt omfattade stora årskullar som vid åldersframskrivning hamnar i åldersgruppen 6-9 och år, vilka logiskt nog förväntas öka ganska mycket. Befolkningen i flera av kransorterna minskar också till följd av dödsfall bland de äldre. Ganska genomgående för delområdena är att åldersgruppen åringar förväntas öka relativt mycket, vilket vi ser i tabellen ovan. Detta beror på att den stora gruppen med 40-talister under prognosperioden kommer upp i denna ålder. En särskilt stor ökning (111 %) för åringar väntas i Vegby, vilket motsvarar en ökning från 19 till 40 personer i denna ålder efter vad vi kan se i appendix. Om ungefär 5-10 år förväntas vård- och omsorgsbehoven öka kopplat till 40-talisternas åldrande och sedan kan man förvänta sig en ganska omfattande generationsväxling i det befintliga bostadsbeståndet när 40-talisterna lämnar oss. I Ulricehamn centralort ser delområdesprognosen olika ut beroende på viken totalprognos den stäms av mot. I avstämningen mot huvudprognosen justeras befolkningsutvecklingen exempelvis ner, vilket beror på att huvudprognosen bygger på kommunens historiska data och statistik, medan delområdesprognosen bygger på klusteranalys och planerad nybyggnation. När omfattningen av den planerade nybyggnationen skiljer sig från den tidigare nybyggnationen så uppstår därför en diskrepans mellan prognoserna, vilken justeras bort i avstämningen så att den totala folkmängden vid delområdesprognosens slutår blir den samma som i totalprognosen. När delområdesprognosen avstäms mot totalprognos (huvudprognos, nybyggnadsprognos och målprognos) justeras befolkningsutvecklingen endast i de nyckelkodsområden (NYKO) där större nybyggnationer är planerade. Detta innebär att befolkningsutvecklingen endast justeras för nio specifika NYKO:n som ligger inom Ulricehamn centralort 3. Om samtliga NYKO:n skulle ingå i avstämningen så skulle det resultera i att NYKO:n och delområden utan planerad nybyggnation skulle justeras ner så att befolkningen skulle förväntas minska endast för att det 3 Dessa NYKO:n på fyrsiffrig nivå, med större planerad nybyggnation, är 1001, 1004, 1005, 1008, 1013, 1016, 1020, 1024 och

22 i andra områden planeras stora nybyggen som i ett nollsummespel drar till sig befolkningsökning, vilket vore orimligt att anta. Delområdesprognosen för Ulricehamn centralort presenteras i tabellen nedan uppdelat per mindre område (motsvarande NYKO på fyrsiffrig nivå) och per avstämning mot de tre olika totalprognoserna. De områden med stor planerad nybyggnation, som justeras i avstämningen, är alltså också de områden vars befolkningsutveckling blir olika i avstämningarna mot de olika totalprognoserna. Förväntad befolkningsförändring i Ulricehamn centralort per mindre delområde utifrån delområdesprognos avstämd mot huvudprognos, nybyggnadsprognos samt målprognos Befolkningsförändring Delområdesprognos avstämd mot huvudprognos Befolkningsförändring Delområdesprognos avstämd mot nybyggnadsprognos Befolkningsförändring Delområdesprognos avstämd mot målprognos (antal) (%) (antal) (%) (antal) (%) Områden kring tätorten 6 0, , ,4 Villastaden 49 7,8 49 7,8 49 7,8 Karlsnäs 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Bronäs , , ,9 Ekhagen 89 10, , ,9 Höghult 33 4,8 33 4,8 33 4,8 Hester 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Karlslätt -6-1, , ,5 Bogesund 52 6,2 52 6,2 52 6,2 Markuslyckan -15-5, , ,1 Tingsholm 14 3,3 14 3,3 14 3,3 Centrum 91 9, , ,9 Göta 69 7,4 69 7,4 69 7,4 Brunnsbo 41 5,6 41 5,6 41 5,6 Hemryd -14-2, , ,5 Ekhult 4 5,2 4 5,2 4 5,2 Paradiset 35 5,0 35 5,0 35 5,0 Fredriksberg S , , ,6 Fredriksberg N , , ,1 Fållorna -2-0,7-2 -0,7-2 -0,7 Borgmästarhagen 50 8, , ,9 Björkås 70 31, , ,8 Restförda , , ,0 Totalt för centralort , , ,1 Notering: De mindre delområdena motsvarar de nyckelkodsområden (NYKO) på fyrsiffrig nivå som ingår i det större delområde som kallas Ulricehamn centralort Från tabellen ser vi att oavsett vilken av totalprognoserna som delområdesprognosen stäms av mot, så väntas centralortens allra största befolkningsökningar vid Bronäs, Centrum, Fredriksberg Norra och Ekhagen. Att inte alla områden som justeras i avstämningen justeras proportionellt lika, beror på att nybyggena är planerade att vara färdigställda under olika prognosår. Eftersom folkmängden varierar inte bara mellan totalprognosernas totala slutnivåer utan också i fördelningen av befolkningsökning över de olika prognosåren, så varierar även proportionerna i hur mycket större befolkningsökningarna blir i avstämningen mot nybyggnadsprognosen och målprognosen jämfört med huvudprognosen. 22

23 Hur stor befolkningen blir i centralorten och hur befolkningsutvecklingen fördelas geografiskt inom centralorten, beror till allra största delen på hur stor del av den planerade nybyggnationen som realiseras och var de bostäder som faktiskt byggs hamnar. 23

24 Appendix Delområdesprognos befolkning per delområde och åldersgrupp Dalum Timmele Ålder Ålder Totalt Totalt Blidsberg Marbäck Ålder Ålder Totalt Totalt Vegby Tvärred Ålder Ålder Totalt Totalt

25 Gällstad Hökerum Ålder Ålder Totalt Totalt Hössna Ulricehamn centralort - avstämd mot huvudprognos Ålder Ålder Totalt Totalt Ulricehamn centralort - avstämd mot målprognos Ulricehamn centralort - avstämd mot nybyggnadsprognos Ålder Ålder Totalt Totalt