Stiftelser med geomslagskraft! Utvärderig av stiftelses geomslagskraft teori och praktik. Stiftelser med geomslagskraft!
Gör gott idag och äu bättre i morgo. Redaktörer Liisa Suvikumpu, Päivi Tikka, Pasi Saukkoe Arbetsgrupp Ordf. Päivi Tikka, styrelsemedlem, Delegatioe för stiftelser och foder Leif Jakobsso, direktör, Sveska Kulturfode Stefa Mutae, verkställade direktör, Samfudet Folkhälsa Pasi Saukkoe, specialforskare, Cupore Veli-Markus Tapio, sakkuig, Suome Kulttuurirahasto Liisa Suvikumpu, verkställade direktör, Delegatioe för stiftelser och foder Kai Kilpie, ombudsma, Delegatioe för stiftelser och foder Säätiöide ja rahastoje euvottelukuta ry. Delegatioe för stiftelser och foder rf. Helsigfors 2014 www.saatiopalvelu.fi isb 978-952-67974-1-0 (hft.) isb 978-952-67974-2-7 (pdf) Omslag och layout Ae Kaikkoe / Timagi Översättig Mariae Möller Tryckeri DMP-Digital Media Parters Oy, Helsigfors 2014
Iehåll E skräddarsydd hadledig för stiftelser 5 I Geomslagskraft och utvärderig? 6 Defiitioe på geomslagskraft 6 Frå produktivitet och effekt till geomslagskraft 6 Utvärderig av geomslagskrafte 8 II Varför utvärdera geomslagskrafte? 9 Ett redskap för att utveckla verksamhete 9 Utvärderiges svårigheter och 9 möjligheter 10 Budskapet om att stiftelseras verksamhet leder till resultat 10 III Hur ska geomslagskrafte utvärderas? 11 Stiftelses behov avgör hur utvärderige ska ske 11 Geomslagsutvärderige i ett ötskal 11 Vem ska utvärdera? 12 Utvärderiges material 13 Utvärderiges resultat 13 Frå stiftelse ut i samhället frå de ega horisote ut i ett globalt perspektiv 13 Litteratur i ämet 15
Geomslagskraft Vad är geomslagskraft? Geomslagskraft är att åstadkomma eftersträvad förädrig, att göra rätt saker på rätt sätt. Vad är utvärderige av geomslagskraft? När ma utvärderar geomslagskrafte utreder ma hur väl ma har lyckats å sia målsättigar och åstadkomma de eftersträvade förädrige. Varför löar det sig att beakta geomslagskrafte i verksamhete? Geom att aalysera geomslagskrafte ka ma bedöma hur väl stiftelses verksamhet förverkligar stiftelses mål eligt stadgara eller stiftelses strategiska tygdpuktsområde. Varför är det värt att utvärdera hur geomslagskrafte förverkligas? Med hjälp av utvärderige ka ma förbättra och utveckla verksamhete, plaera för framtide, idetifiera verksamhetes spjutspetsar me också åtgärda evetuella svagheter.
Kä dig själv, sade reda de gamla grekera. Kä di geomslagskraft säger e stiftelseaktivist av idag. E skräddarsydd hadbok för stiftelser Hadbokes målsättig är att ispirera stiftelsefuktioärer och förtroedevalda att fudera på stiftelses målsättigar, hur de ka förverkligas på bästa sätt och hur stiftelses resultat och geomslagskraft ka utvärderas. Dea kortfattade hadbok har som mål att ispirera till ya täkesätt och ge redskap för att göra e geomslagsutvärderig. Stiftelses styrelse ka aväda utvärderigar som ett sätt att utveckla sitt kuade: utvärderige ger svar på hur stiftelse fugerar och vad som kude göras äu bättre. Utvärderigsmetodera för ett eskilt område ka kaske ite tillämpas på alla område. Dea hadbok är skräddarsydd med take på stiftelseras specifika behov och särdrag. I lije med Delegatioes övriga publikatioer har hadboke som mål att ge praktiska råd och samtidigt bidra till att etablera god praxis blad stiftelsera, utveckla deras arbetssätt och därmed främja det gemesamma bästa. Styrelse för Delegatioe för stiftelser och foder tillsatte år 2013 e kommitté för geomslagsutvärderig. Som ordförade fugerade Päivi Tikka (Maj och Tor Nessligs Stiftelse), Leif Jakobsso (Sveska Kulturfode), Stefa Mutae (Samfudet Folkhälsa), Pasi Saukkoe (Cupore), Veli-Markus Tapio (Suome Kulttuurirahasto) samt Liisa Suvikumpu och Kai Kilpie som represetater för Delegatioe för stiftelser och foder. Med dea hadbok vill Delegatioe för stiftelser och foder ispirera sia medlemmar till regelbuda utvärderigar av stiftelseras verksamhet och geomslagskraft. 5
1 I Geomslagskraft och utvärderig? Defiitioe på geomslagskraft Orde effekt och geomslagskraft betyder helt olika saker. Effekt är (oavsiktlig) orsak och verka. E storm ka ha effekt me ite geomslagskraft; storme fugerar ite med avsikt. Geomslagskraft är alltid resultatet av måliriktad verksamhet. Vad är då geomslagskraft i e allmäyttig stiftelse? Ekelt uttryckt ka defiitioe vara att stiftelses geomslagskraft är de förädrigar, som har uppåtts geom såda verksamhet som beskrivs i stiftelses stadgar. Geomslagskraft är alltså ite själva verksamhete, uta dess resultat. Geomslagskrafte ka vara materiell, itellektuell eller kulturell, direkt eller idirekt. Stiftelses geomslagskraft ka lika väl hadla om att bevara kulturarvet som att förhidra att ugdomar margialiseras. Geomslagskraft är att å uppställda mål och att stiftelses tygdpukter förverkligas. Geomslagskraft och utvärderige av geomslagskrafte ka uppfattas som kostgjord effektivitetssträva och dyr kosultjargog. Bakom de kryptiska defiitioera och metodera döljer sig ädå e reell möjlighet att utveckla stiftelses verksamhet och kuade. Frå produktivitet och effekt till geomslagskraft Varje stiftelse försöker verka på ett sätt som är ädamålseligt med take på stiftelses mål. Först då uppställda mål förverkligas blir effekte geomslagskraft. När e stiftelse, som stöder medicisk forskig, beviljar stipedium till e forskare är effekte direkt och uppebar: forskares ekoomiska bekymmer försvier för e viss tid och forskigsprojektet ka iledas. Det här är ädå ite det egetliga målet för stiftelses verksamhet. Ma ka tala om geomslagskraft först då beviljigsbeslutets målsättigar har åtts t.ex. då stipediate har producerat forskigsmaterial med medicisk relevas som leder till att patietera tillfriskar bättre ä tidigare. Också termera produktivitet och geomslagskraft bladas ofta ihop. Vad är skillade? Produktivitet mäter förhålladet mella resurser och resultat, meda geomslagskraft mäter följder och åstadkomme förädrig. Ekoomisk produktivitet eller effektivitet är edast delfaktorer i geomslagskrafte: geomslagskraft är mer ä att åstadkomma resultat. Hög produktivitet uta betydade geomslagskraft är också fullt möjligt. Geomslagskraft är eftersträvad förädrig. 6
EXEMPEL Iom vårdsektor ka produktivitete utvärderas geom att räka hur måga vårdtillfälle ma ka få med e give resurs. Geomslagskrafte ka utvärderas geom att räka hur måga patieter som verklige blir friska med e give resurs. EXEMPEL I udervisigsverksamhete ka produktivitete utvärderas geom att mäta hur måga lektioer ma ka arragera med e give resurs. Geomslagskrafte ka utvärderas geom att mäta resultate och följdera av e ilärig som sker med e udervisig. GENOMSLAGSKRAFT Veteskap och kost Samhälle och omgivig Ekoomi och välfärd Bildig och kultur EFFEKT Resultat Verksamhet Resurser Geomslagskraftes referesram. Schemat är e bearbetig av Luoma & al. 2011. 7
Utvärderig av geomslagskrafte Samtidigt som det allmäa välstådet har ökat i Filad har också fiasierige för veteskap och kost upp visat e kraftig ökig, me trots det har behovet av fiasierig vuxit. Utvärderige av geomslagskrafte har blivit allt viktigare är ma ska fatta beslut om vilka ädamål och vem som skall få fiasierig; ska ma ge pegar till cacerscreeig, saskritforskig, kostärsresides eller till iovatiospris? För stiftelsera är det viktigt att säkra att varje doerad euro aväds på ett klokt sätt som gagar det allmäa bästa. Ädamålselighete och trasparese i stiftelseras verksamhet itresserar eskilda doatorer och samhället. I festtale är det lätt att lovprisa stiftelseras verksamhet och stipediateras resultat. Me de vackra orde är iget att bygga vidare på. Ifall e stiftelse vill säkra verksamhetes geomslagskraft är regelbuda och objektiva utvärderigar det bästa sättet. Utvärderig är e möjlighet till fördomsfri självrasaka som leder till att stiftelse ka fugera äu bättre. E utvärderig av geomslagskrafte ska ite förväxlas med e utvärderig av verksamhete, som t.ex. att samla stipedierapporter eller att bedöma resultat som t.ex. stipediefiasierade forskigspublikatioer eller referesidex. E utvärderig av verksamhete och dess geomslagskraft ka ha berörigspukter med varadra, me måle och processera är helt olika. Referesrame för geomslagskraft visar de ovaämda begreppes relatioer samt geomslagskraftes olika dimesioer. EXEMPEL Rutom i världe har geomslagsutvärderige kommit för att staa. Sverige irättade ylige Mydighete för Kulturaalys för att utvärdera kulturområdets geomslagskraft. Kulturaalys har i uppdrag att aalysera och utvärdera geomförda och föreslaga projekt iom kulturområdet. De atioella kulturpolitikes målsättigar fugerar som utvärderiges utgågspukt och kriterier. Kulturaalys bereder förslag till regerige och ger rekommedatioer för att utveckla kulturpolitike. På så sätt har utvärderige av kulturpolitikes geomslagskraft direkt och kokret betydelse för beslutsfattadet. Kulturaalys påvisar att de statliga mydighetera har e tedes att sarare utvärdera koststödets politiska och admiistrativa effekter ä kostes geomslagskraft. Eligt Kulturaalys ka de kulturpolitiska målsättigara sarare betraktas som visioer. EXEMPEL Filads Akademi utreder geom flera utvärderigsprojekt geomslagskrafte såväl iom veteskapsområdet som i Akademis ege verksamhet. Ett exempel är Akademis och Tekes gemesamma utvärderigsprojekt om forskigs- och iovatiosverksamhetes geomslagskraft (VINDI). Projektets resultat publicerades som e utvärderigsrapport. (Luoma & al. 2011). Tekes och Akademi fortsätter arbetet med att utveckla geomslagsidikatorer och kuskap i hur de ka avädas. Stiftelseras geomslagskraft itresserar alla Stiftelsera vill veta, hur de lyckas i sitt arbete och hur de kude fugera äu bättre. Stipedeasökara vill veta, om deras uderstöd beviljats av e stiftelse med kvalitet och samhällelig betydelse. Medborgara vill veta, hur stiftelsera fugerar, vad de fiasierar och vad de åstadkommer. Beslutsfattara och politikera vill veta, hur stiftelsera kude tjäa samhället på ett effektivt och mågsidigt sätt. 8
Varför utvärdera geomslagskrafte? 2 Ett redskap för att utveckla verksamhete Världe förädras och de som grudar e stiftelse måste ta det i beaktade: stiftelses ädamål ka ha e bred formulerig och ite es stiftelseurkude ger besked om vad stiftelses styrelse ska göra för att förverkliga stiftares vilja. Därför är det viktigt att stiftelse regelbudet utvärderar huruvida de uppställda måle ås, iom vilke tid och till vilka kostader. Alltför måga stiftelser har edast bristfällig kuskap om vad som verklige åstadkommes med de utdelade medle i förhållade till stiftelses strategiska målsättigar. Geom att utvärdera stiftelses geomslagskraft ka ma mäta hur väl stiftelse förverkligar stadgaras målsättig och strategiska tygdpukter. Utvärderige är ett bra redskap är stiftelse plaerar si framtid. Geom utvärderige ka ma idetifiera verksamhetes spjutspetsar och ya potetiella verksamhetsområde samt evetuella svagheter och problem. Utvärderige är ige förpliktelse som påbjuds uppifrå, uta ett redskap för att utveckla och förbättra de ega verksamhete. Framför allt är det stiftelse som själv drar ytta av geomslagsutvärderige. EXEMPEL Maj och Tor Nessligs stiftelse gjorde (2012) e utvärderig som också iehöll e ekät till stipediatera. E respodet bedömde stiftelses geomslagskraft på följade sätt: Stiftelses betydelse är viktig i syerhet för de forskig som sker utaför toppehetera stiftelse fugerar som företagsikubator, d.v.s. att dessa råäme ka utvecklas till vad som helst. Utvärderiges svårigheter Hittills har stiftelsera edast i riga utsträckig utvärderat si geomslagskraft. Allmäa stipediestiftelser har e karaktär som gör att utvärderige är e stor utmaig. Ju bredare stiftelses verksamhetsområde är desto svårare är det att ställa upp exakta mål och idikatorer som beskriver hur måle ås. Verksamhete styrs av stiftelseurkudes radamärkigar samt av e sträva till kotiuitet och rättvis praxis. Projektbedömige sker ofta i samråd med veteskaps- och kostsamfude. När det gäller omfattade samhällelig geomslagskraft samverkar stiftelses beslut med ladets allmäa fiasierig för veteskap och kost. Stiftelseras tidshorisot är i allmähet låg stiftelses kvartal är 25 år. Relatioe mella orsak och verka är komplex och därför besvärlig att gestalta. E skolelev med uderstöd frå e stiftelse får e stor upplevelse på e kostutställig och flera deceier seare blir eleve e iteratioellt erkäd skulptör, hur ska ma då bedöma de eskilda upplevelses betydelse i e låg kedja av hädelser? Helhetes omfattig och komplexitet försvårar mätige av resultat. Till geomslagsutvärderigara hör förmåga att stå ut med det ofullkomliga. Ma ka helt ekelt ite få ågot exakt och etydigt svar. Me reda det att ma aktivt fuderar på sakeras tillståd är värdefullt. E regelbudet återkommade kvalitativ utvärderig tillsammas med e aalys av förädrigara i verksamhetsmiljö hjälper stiftelse att förverkliga sia ädamål på ett effektivt sätt. Geomslagsutvärderige är ett sätt att berätta stiftelses historia. 9
och möjligheter Geom att upprätthålla och utveckla si geomslagskraft har stiftelse goda möjligheter att graska och förya vedertaga verksamhetsformer. Då verksamhetsmiljö förädras eller då stiftelse besluter om tidsbegräsade strategiska mål ka det vara bra att kritiskt graska bl.a. adele persoliga stipedier och projektstipedier, fiasierigsperioderas lägd, stipediesummoras medeltal och om fiasierige riktas till eskilda persoer eller till större arbetsgrupper och samfud. E av de viktigaste faktorera i stiftelses geomslagskraft är stiftelses förmåga att idetifiera viktiga och aktuella frågor. Ett stipedium till e toppforskare har ite ågo geomslagskraft ifall forskares arbete hadlar om att lösa ett problem av riga betydelse. Utvärderige ka ge feedback på stiftelses förmåga att idetifiera såda iformatio som är viktig för stiftelse samt för samhället. Geom att idetifiera brister ka verksamhete utvecklas. Iom måga område, som är cetrala i stiftelseras verksamhet, har de offetliga förvaltige skurit er på sitt fiasierigsasvar. Framtide ka leda till ett bredare samarbete såväl mella stiftelser som mella stiftelser, adra istitutioer och offetliga aktörer, t.ex. uiversitet och kostistitutioer. Geomslagsutvärderige är ett redskap som ka skärpa stiftelses strategiska plaerig och därmed förbättra förutsättigara för ett samarbete med adra. Budskapet om att stiftelseras verksamhet leder till resultat Stiftelseras betydelse som e del av samhällets servicestruktur har ökat uder de seaste åre. Det gäller också för stiftelser som delar ut stipedier till veteskap och kost. På samma sätt som stiftelses verksamhet styrs av stiftares vilja styrs stiftelses förhållade till samhället av förtroede. För e stiftelse som beviljar stipedier är det e ödesfråga att förtroedet ite rubbas. Förtroedets mest betydelsefulla uttryck är de allmäyttiga stiftelseras skattefrihet. Samhället litar på att stiftelsera som motprestatio för skattefrihete fugerar effektivt eligt höga etiska krav och verkar för hela samhällets bästa. Med si verksamhet ska stiftelsera övertyga allmähete om att de är värda samhällets förtroede. Världe styrs allt mer av föreställigar och attityder. Stiftelsera ka ite förlita sig på att deras positio är tryggad bara för att stiftelsera själva tycker att de sköter sig väl. Stiftelses ege uppfattig om verksamhetes betydelse och kvalitet bär ite lågt. Mågfalde iom iformatiosförmedlige ökar hela tide och utmaar stiftelsera till aktivt deltagade i de samhälleliga debatte. Samtidigt ska stiftelsera också på ett omfattade och trasparet sätt kua förmedla iformatio om verksamhetes resultat. Geom att graska de ega verksamhete på ett öppet och kritiskt sätt ka ma förmedla budskapet om att stiftelseras framgåg är resultatet av ett lågsiktigt och målmedvetet arbete som tål e sträg graskig. EXEMPEL Behovet av utvärderig gäller samhällets alla delområde, såväl offetliga som privata. Eligt riksdages beslut riktas e del av budget- och tipsvistmedle som kostärsstöd, varav e del fördelas efter sakkuigbedömig via Taike Cetret för kostfrämjade (tidigare Cetralkommissio för kost). Taikes direkta kostoch kostärsstöd är ca 35 miljoer euro årlige. Samtidigt som de offetliga makte i allt större omfåg arbetar med resultatstyrig och -avtal har behovet av olika utvärderigsredskap vuxit. Som redskap ka ma aväda yckeltal, idikatorer, auditerig eller moitorerig. Avsikte är att påvisa att det statliga stödet är berättigat eller att ma vill få svar på fråga vad samhället får i gegäld för det offetliga koststödet. Det uppebara svaret är att samhället får kost. Me i dages läge är det ite og. För att få e uppfattig om kostärsstödets lågvariga effekter behövs det också lågvarig isamlig av fakta. Dessutom behövs det e klar formulerig av de aktuella kulturpolitikes målsättigar, som utvärderige ska speglas mot. Forskigsehete vid Cetralkommissioe för kost har uder de seaste 30 åre samlat fakta om kostfältet, kostäreras positio och arbetsförhållade samt om fiasierige till olika kostområde. Forskigsehetes publikatioer utgör e faktabas, som ger e mågsidig bild av det statliga koststödet uder 30 år. Stiftelsera ka aväda dea forskig som jämförelsematerial i sia ega geomslagsutvärderigar. 10
Hur ska geomslagskrafte utvärderas? 3 Stiftelses behov avgör hur utvärderige ska ske Stiftelse målsättigar är utgågspukt för e utvärderig av geomslagskrafte. Ju klarare målsättigara är desto eklare är det att förverkliga dem och utvärdera verksamhetes geomslagskraft. Geomslagskrafte i veteskap och kost skiljer sig frå varadra på flera sätt och det är ågotig som stiftelsera med e bred verksamhet måste beakta reda i plaerigsskedet. I plaerige måste stiftelse utgå frå sia ega utgågspukter och defiiera vad ma vill utvärdera och varför. Utvärderiges frågor, målsättigar och metoder måste apassas till stiftelses karaktär med take på iehåll, arbetsmägd och kostader. Reda på förhad är det värt att fudera på hur stiftelse vill aväda utvärderigsresultate. Här gäller det suda föruftet: väl plaerat är hälfte vuet. De totala geomslagskrafte i stiftelses verksamhet ka t.ex. bestå av följade faktorer: Veteskaplig och kostärlig effekt doktorsavhadligar och adra publikatioer ya veteskapliga och kostärliga öppigar och geombrott etablerig och kosoliderig av ya arbetsgrupper och ätverk Utbildigsmässig, yrkesmässig och ekoomisk effekt utbildig och examia uppfiigar, tillämpigar av forskigsresultat, verk och eveemag utkomst och karriärutvecklig blad stipediater och projektledare allmä atioalekoomisk effekt Samhällelig och kulturell geomslagskraft resultate aväds i beslutsfattadet och i de samhälleliga debatte fiasierade projekt är syliggjorda och omtalade ökig i bildig och kreativitet samt i det allmäa bästa Geomslagsutvärderige i ett ötskal Ta ett asvar för di stiftelses geomslagskraft. Kocetrera dig på stiftelse ädamål. Varför fis stiftelse? Vad ska de åstadkomma? Se till att stiftelses uppföljig är systematisk och tillförlitlig. Välj rätt metod för stiftelse och geomför utvärderige på ett sätt som är relevat för stiftelses ädamål och målsättigar. Tolka bedömiges resultat på ett uppriktigt och öppet sätt. Offetliggör utvärderigsresultate. Var redo att ädra på stiftelses verksamhetsformer eligt utvärderigsresultate. Upprepa utvärderige regelbudet och utveckla stiftelses verksamhet fortlöpade. 11
Eget beröm luktar illa Vem ska utvärdera? Utvärderige ka göras på måga sätt. Stiftelse ka utföra de själv eller alita utomståede expertis. E kombiatio av båda sätte garaterar ett bra resultat. Det är bra om stiftelses fuktioärer och förtroedevalda regelbudet arragerar självutvärderigar om verksamhetes ädamålselighet och framgåg. E uppriktig självutvärderig ka ge mycket material för det är stiftelses fuktioärer och förtroedevalda som allra bäst käer till orgaisatioes historia, målsättigar och resultat. Självutvärderige ka dock brista i fråga om objektivitet och i avsakade av sypukter frå utomståede. Därför är det bra att med jäma mellarum få sypukter på stiftelses geomslagseffekt frå fältet och be om sypukter av stipediater och adra viktiga referesgrupper. Ifall stiftelse själv har resurser och kompetes för e utvärderig ka stiftelse ärma sig sia referesgrupper på ege had. I arbetet med att formulera utvärderigsfrågor och tolka resultate är det bra att kosultera med lämpliga extera krafter, som käer stiftelses verksamhet tillräckligt väl uta att själv ha e roll i stiftelses orga. Extera krafter ka bidra till att säkra objektivitete. För att säkra objektivitete i utvärderige ka ma överväga att aställa e expert eller expertgrupp. Möjliga alterativ är t.ex. forskigsistitutioer, kosultbyråer och takesmedjor. Att be om offerter är ett bra sätt att fia rätt samarbetsparter för e utvärderig. Rekryterige av e utvärderare eller ett utvärderigsteam som ite hör till stiftelses krets stärker resultates trovärdighet och tillförlitlighet i omvärldes ögo. Med stor saolikhet år ma då ut till mer omfattade ätverk av referesgrupper ä om ma edast skulle arbeta iifrå stiftelse. Det är emellertid viktigt att utvärderare är förtroge med stiftelsefältet och bereds möjlighet att bekata sig tillräckligt väl med objektet för utvärderige. På så sätt ka ma udgå missförståd och ytliga tolkigar. Oberoede om ma gör utvärderige med ega krafter eller alitar utomståede expertis måste ma reservera tillräckligt med arbetstid och adra resurser. I båda falle behövs det fakta, sypukter och biståd av stiftelses fuktioärer och referesgrupper. Stiftelse måste också vara beredd att samla i dokumet frå flera olika håll och hålligar. Stiftelses motivatio och iitiativkraft är avgörade för geomslagsiformatioes kvalitet och omfåg. Vem ska delta i utvärderige? Stiftelses persoal och förtroedevalda (självuppfattig och -utvärderig) + Relevata referesgrupper (sypukter och erfareheter) + Exter forskarblick = tillförlitlig utvärderig av geomslagskrafte 12
Utvärderiges material Grudförutsättige för e utvärderig är att stiftelses verksamhet dokumeteras. Stiftelses ega arkiv och databaser utgör det primära materialet för e dokumetaalys. Äve då det ka vara svårt att defiiera eller mäta stiftelses yttersta målsättigar ka ma utgå frå stiftelses data om stipedier, uderstöd och pris. Dessa är bl.a. atalet årlige beviljade stipedier och stiftelses ege katalogiserig eligt ädamål, beviljade stipediers totala summa och eskilda stipediers media, atalet asökigar eller de beviljade stipedieras relatio till det totala atalet asökigar och det totala asökta beloppet, samt de beviljade stipedieras geografiska spridig. Geom att samla tidsserier över stipedier och uderstöd ka stiftelses följa upp verksamhetes volym och hur tygdpuktera utvecklas. Tidsseriera gör det möjligt att också göra ekla jämförelser mella stiftelser för att utvärdera stiftelseras sammataga betydelse och effekt. Ifall stiftelse kräver rapporter frå uderstödda projekt fis det flera variabler som ka avädas och aalyseras. Ur rapportera ka ma samla fakta om t.ex. atalet veteskapliga artiklar som publicerats med stöd av forskigsstipedier, kostprojektes publikmägder och adra uppgifter som lämas av stipediatera. E publika tiosaalys ka dessutom graska och specificera projektes publikatioer eligt publicerigsforum och referesidex. Ifall det är viktigt för stiftelse att få sylighet i medier ka ma göra e medieaalys. Då går ma igeom arkive hos dagstidigar och tidskrifter och adra medier och söker på ett systematiskt sätt omämade om stiftelse och projekt som fiasierats av stiftelse. Omämadea klassificeras på ett ädamålseligt sätt. Med itervjuer ka ma samla iformatio och uppfattigar av fuktioärer och förtroedevalda samt av adra som direkt eller idirekt påverkas av stiftelses verksamhet. Extera itervjuobjekt ka t.ex. vara utvalda stipediater, stiftelse ärståede opiiosbildare på kulturfältet, samhälleliga beslutsfattare samt represetater för utbildigs-, veteskaps- och kostorgaisatioer. Med dessa bakgrudsitervjuer ka ma samla i iformatio till stöd för utvärderige, meda ma med s.k. tema itervjuer ka fördjupa och strukturera uppfattige om stiftelses verksamhet och geomslagskraft. För att å måga respodeter är det lämpligt att aväda e ekät, som ka sädas per brev eller elektroiskt. E ekät lämpar sig bäst för stora målgrupper, t.ex. stiftelses stipediater. Det är värt att plaera ekätblakette så att svarsprocete blir så hög som möjligt. Utvärderiges resultat Reda i plaerigsskedet är det bra att fudera på hur stiftelse vill aväda resultate. Vid sida om de färdiga rapporte ka ekätes aoyma öppa svar vara takeväckade och itressata. Framför allt måste ma på förhad ha e klar bild av hur resultate ska avädas för att utveckla stiftelses verksamhet. Det är e bra idé att dokumetera utvärderigsmetodera och resultate på ett detaljerat och trasparet sätt. Det löar sig att upprepa utvärderige. Utvärderigsresultate föråldras me ma ka få ut mer av dem edast ifall ma har gjort flera utvärderigar på ett sätt som gör att resultate är jämförbara med seare utvärderigar. Då ka ma utvärdera utvecklige av stiftelses geomslagskraft och de iformatioe är de allra yttigaste. E utvärderig av geomslagskrafte ka göras årlige som e del av stiftelses ormala rutier eller med vissa itervaller. Cirkel beskriver de praktiska fasera i e återkommade geomslagsutvärderig. Frå stiftelse ut i samhället frå de ega horisote ut i ett globalt perspektiv Utvärderige har stor betydelse för stiftelses verksamhet me samtidigt är de viktig för hela stiftelsefältet. Med tillförlitliga utvärderigsresultat ka ma påvisa stiftelseras effektivitet och best practise, stärka allmähetes positiva iställig till stiftelseväsedet och lyfta fram stiftelseras allmäyttiga betydelse. Utvärderigara har också betydelse för tolkige av Stiftelseras mål är maximal allmäytta, ite maximal produktivitet. 13
relatioe mella stiftelsefiasierig och offetlig fiasierig. Privata doatiospegar till yttiga ädamål är ite ågot etydigt positivt, som ma kaske kude tro. Om e eskild brasch får rudhät stöd frå privata medel ka de politiska beslutsfattara frestas till edskärigar i det offetliga stödet till samma brasch. Geomslagsutvärderigara ka klargöra stiftelseras roll och betydelse i samhället och miska riskera för missförståd. Det får ite bli ett självädamål att utvärdera det som låter sig utvärderas, vilket ka leda till att verksamhete stelar i sia former. Ofta får ma ett bättre förhållade mella isats och resultat om ma aalyserar de idirekt katalyteffekte (margialiserade ugdomar) ä om ma edast aalyserar de direkta effekt (tidigsartikel som beskriver stiftelses projekt). Stiftelsefiasieriges starka sida är sabbhet och smidighet och de egeskapera ska ma hålla fast vid. Stiftelsera ka reagera flexibelt i situatioer som kräver tilläggsresurser. Stiftelsera har stor betydelse för det filädska samhället, me det är svårt att påvisa kokret. Det är varke självklart eller lätt att komma upp med bevis på stiftelseras betydelse. Ifall stiftelsera ite själva pekar på det värdefulla i deras verksamhet är det heller ige aa som gör det. Geom att öppet berätta om si verksamhet och dess geomslagskraft ka varje eskild stiftelse skapa e trovärdig, uppriktig och iehållsrik bild av hela stiftelseväsedet. Defiiera: Iformera om geomslagskrafte iom stiftelse och till referesgruppera Dra lärdom av utvärderigsresultate och aväd dem i arbetet med att utveckla stiftelse 1 Plaera öskad geomslagskraft åtgärder för att få öskad geomslagskraft hur ska de mätas vilke iformatio behövs hur ska de samlas? 4 Offetliggör och utveckla 2 Geomför Samla de iformatio du behöver Geomför utvärderige Ise värdet av de isamlade iformatioe Dra slutsatser om stiftelses geomslagskraft och jämför resultate 3 Utvärdera resultate Cirkel beskriver återkommade geomslagsutvärderigar. Schemat är e bearbetig av The Code of Good Impact Pratice 2013. 14
Litteratur i ämet EFC: Ceci est pas u evaluatio guide! http://www. efc.be/programmes_services/resources/documets/ Learig_Lab5.pdf. Foudatio Ceter: Tools ad Resources for Assessig Social Impact -webbplats. http://trasi.foudatioceter.org/. GEO: Evaluatio i Philathropy. Perspectives from the Field. GEO, Washigto DC 2009. Haila, Katri Kettue, Riitta Lähteemäki-Smith, Kaisa Salmie, Vesa: Vaikuttavuutta ympäristötutkimuksee Maj ja Tor Nessligi säätiö toimia arvioiti. Maj ja Tor Nessligi säätiö, Helsiki 2012. Hällström, Eeva: Metsämieste Säätiö rahoitustoimia evaluoiti ja kehittämisselvitys 1998 2007. Metsämieste Säätiö, Helsiki 2008. Häyrye, Simo (toim.): Kulttuuri arvioiti ja vaikutuste väylät. Cupore julkaisuja 12/2005. Ispirig Impact: The Code of Good Impact Practice. 2013. www.ispirigimpact.org. Kagasharju, Aki Tyi, Tero Mikkola, Teija Valta, Maija: Vaikuttavuude huomioo ottava tuottavuus vahuspalveluissa. VATT-tutkimuksia 160. Valtio taloudellie tutkimuskeskus, Helsiki 2010. Karhue, Paula: Taidetoimikutie myötämä tuki 2012. Taitee edistämiskeskus, Helsiki 2013. Kotkae, Riia Saukkoe, Pasi Mitchell, Ritva: Vietiä, vaihtoa, vaikuttavuutta. Selvitys kulttuurija tiedeistituuttie merkityksestä Suomelle. Cupore verkkojulkaisuja 12. Cupore 2012. www.cupore.fi/julkaisut_122012.php Luoma, Päivi Raivio, Tuomas Tommila, Paula Luabba, Joha Halme, Kimmo Viljamaa, Kimmo Lahtie, Heri: Better results, more value. A framework for Aalysig the societal impact of Research ad Iovatio. Tekes Review 288/2011. www.tekes. fi/u/better_results_more_value.pdf. Mertae, Tomi: Taiteilija-apurahajärjestelmä toimivuus ja koettu vaikuttavuus. Taitee keskustoimikuta, Helsiki 2012. Mydighete för kulturaalys: Att utveckla idikatorer för utvärderig av kulturpolitik. Redovisig av ett regerigsuppdrag. Rapport 2012:2. Oesch, Pekka: Säätiöide tuki taiteille 2001 ja 2005. Tilastotietoa taiteesta ro 38. Taitee keskustoimikuta, Helsiki 2008. Oesch, Pekka: Yrityste tuki taiteille 2003 ja tue muutokset 1993 2003. Taitee keskustoimikuta, Helsiki 2005. Oesch, Pekka: Yrityste tuki taiteille 2008 ja tue muutokset 1999 2008. Taitee keskustoimikuta, Helsiki 2010. Oksae-Särelä, Katja: Muotoilu kasaivälistymie. Tuki, esteet ja mahdollisuudet. Taitee keskustoimikuta, Helsiki 2012. Opetusmiisteriö: Vaikuttavuusidikaattorit kulttuuripolitiika tietopohja vahvistajia. Opetusmiisteriö julkaisuja 2009:57. Rajahoka, Mervi (toim.): Vuorovaikutuksessa vaikuttamie. Hyvivoitipalveluje vaikuttavuus caseja ja keioja. Selvitys. Kolmas lähde -hake. Aalto-yliopisto Kauppakorkeakoulu Pieyrityskeskus, Helsiki 2013. http://www.kolmaslahde.fi/images/stories/2013/kolmas_lahde_vuorovaikutuksessa_vaikuttamisee.pdf. Saukkoe, Pasi Herrae, Kaisa: Suome Kulttuurirahasto maakutarahastoje apurahoje vaikuttavuus. Pilottiselvitykse loppuraportti 26.4.2010. Suome kulttuurirahasto, Helsiki 2010. Soste: Arvioititoimita -webbplats. Http//www.soste.fi/ kehitamme/arvioititoimita.html. Suome Akatemia: Suome Akatemia tutkimusrahoitukse vaikuttavuus. Arvioitiraportti. Suome Akatemia julkaisuja 11/06. Suome Kulttuurirahasto: Aatteista tekoihi. Suome Kulttuurirahasto kulttuuripoliittiset päämäärät ja oma kulttuuritoimita. Suome Kulttuurirahasto, Helsiki 2008. Suome Kulttuurirahasto: Atamise taito. Suome Kulttuurirahasto apurahoje jao kehitys ja ykyiset periaatteet. Suome Kulttuurirahasto, Helsiki 2011. 15
Tiitta, Alla: Mite vaikuttavuus tuli tiedepolitiikkaa. Tieteessä tapahtuu 4 5/2010, 24 25. Valtiovaraimiisteriö: Idikaattorit ohjaukse ja seuraa välieiä. Valtiovaraimiisteriö idikaattorityöryhmä raportti. Kasatalousosasto, keskustelualoite 73/2005. Http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_ asia kirjat/01_julkaisut/02_taloudelliset_katsaukset/ 20060102Idika/ame.jsp. 16