Validering av kontroller. Equalis användarmöte Håkan Janson Klinisk mikrobiologi, Region Kronoberg

Relevanta dokument
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Validering/verifiering av kvantitativa och. kvalitativa metoder - Vägledning. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin

Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

Verifiering av mätmetoder

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

Validering och Verifiering: Vad när och hur? Kerstin Elvin EQUALIS 26 mars 2015

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum Utgåva 2

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Interna och externa kontroller

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Kan man inte garantera att provresultatet är riktigt ska man heller inte använda instrumentet till att analysera patientprover.

Kontroll på Värmländska

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN. Beskrivning av problemet och hälsoriskerna:

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Harmonisering av missbruksanalyser i urin

Quantiferon-TB Gold Plus

Beräkningar och diagram i EQUALIS resultatsammanställningar. P016 v

Sören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation.

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

INTRODUKTION Intern kontroll

Kvalitetssäkring av metoder med externa kontroller

Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

U-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg

Nationell Narkotikaharmonisering. Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte mars 2018

RF-CCP. Prov /C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP):

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

ISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

FilmArray i praktiken

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Paracetamolprojektet

Hur sätter man ihop en kvalitetspanel? Annika Allard, Klinisk Mikrobiologi, NUS

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Sykehuset Namsos Postboks 453 Sentrum NO-7800 NAMSOS P-CKMB ( µg/l )

Sykehuset Namsos Postboks 453 Sentrum NO-7800 NAMSOS P-CKMB ( µg/l )

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Smittskyddsdag Hudiksvall Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium

Illustrerad noggrannhet

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Viktigt säkerhetsmeddelande

Labb forskning och behov. Fredrik Arrhén

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Praktiskt kvalitetstänk på Labbet ur Bedömmarperspektivet. Per-Olof Forsberg, MD PhD

Delprov 3 Vetenskaplig artikel. Namn: Personnummer:

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 9

DiviTum V2. Bruksanvisning IVD. Denna bruksanvisning avser endast DiviTum V2. Ref. 932, rev. SV 1

Viktigt säkerhetsmeddelande

Vägledning för upprättande av. metodbeskrivning inom nuklearmedicin. Tillämpningsområde: Bild- och Funktionsmedicin. xxxxxx

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Narkotikaharmonisering - Uppföljning

ADVIA kemiinstrument Reagensloter , , systemflaggor (U-, u-flaggor) och ökad variabilitet i resultat för kreatinkinas (CK_L)

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Meddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.

Föreläsning 12: Regression

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Syfilis (lues) orsakas av syfilisspiroketen (Treponema pallidum). Vid syfilis bildas olika antikroppar mot den infekterande

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Praktiskt kvalitetstänk på Labbet ur Bedömmarperspektivet. Per-Olof Forsberg, MD PhD Agenda

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 6

RSV-rapport för vecka 7, 2015

Föreläsning 12: Linjär regression

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

Kontaktuppgifter och tillgänglighet. Huvudansvarigt NRL Karolinska Universitetssjukhuset Klinisk mikrobiologi Verksamhetschef Tobias Allander

Validering av kemiska analysmetoder

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

EQUALIS kvalitetsmål

Styrdiagram. ny alternativ metod för kontroll av överensstämmelse. Anders Lindvall Thomas Concrete Group, C-lab. E-post:

Viktigt säkerhetsmeddelande

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Beskrivande statistik

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Halvårsrapport egenmätarprojektet första halvåret 2013 (reviderad ) Marie-Helene Säll

Gastro och lite annat

Transkript:

Validering av kontroller Equalis användarmöte 2017-03-14 Håkan Janson Klinisk mikrobiologi, Region Kronoberg

Tillgång till stabila kontroller krävs för: Jämförelse av metoder Byte av reagenser och substrat Godkännande av analysomgångar Felsökning

Frågorna vi ställer oss Vilka kontroller ska man välja? Hur ofta ska de analyseras? Hur ska utfallet bedömas? Hur validerar vi vår kontroll?

Mikrobiologiska kontroller till: Kvantitativa analyser Analyt med känd koncentration / titer / värde Kvalitativa analyser Positiv / Negativ kontroll Resistensbestämning Referensstammar med känd resistens (zon / MIC) Biokemiska kontroller Referensstammar med kända egenskaper Substratkontroller Referensstammar med kända egenskaper Apparatkontroller Standard med känt värde / stam med kända egenskaper

Generella regler för val av kontroller Undvik för starka kontroller Späd i relevant matrix Undvik kontroller som ligger kring detektionsgränsen Dock strax över cut-off för metoder som har sådan För kvantitativa analyser bör man ha minst två kontroller En hög och en låg Båda bör ligga inom metodens linjära intervall Välj gärna kontroller som kan användas till att mäta mer än en sak Inhibitions- / extraktions- / positiv kontroll Bakteriestammar med flera unika egenskaper Flera analyter i en kontroll

Vad säger Ur SWEDAC DOC 01:31 2006-12-12 Utgåva 4

Vilka regler gäller för validering av kontroller? Samma som för metoder, dvs bl a bestämning av repeterbarhet och mellanliggande precision skattning av metodens riktighet t ex genom jämförelser med certifierat referensmaterial eller ackrediterat laboratorium eller annat publicerat tillvägagångssätt under en inkörningsperiod bör laboratoriet använda en hög frekvens kontroller på mer än en nivå för att under driftsförhållanden säkerställa angiven mätosäkerhet och riktighet bedömning av metoders stabilitet över tiden. Detta ska tjäna som underlag för antal kontroller, kontrollfrekvens och kontrollregler

Validering respektive verifiering Validering Ofta knuten till utvecklingen av en metod Upprättande av analytisk kravspecifikation där gränser sätts för metodens egenskaper Fastställer att metoden mäter det den avser att mäta Verifiering Att säkerställa att metoden uppför sig på ett specificerat sätt Kan innehålla en eller flera komponenter från valideringen Monitorerar att gränserna hålls

Verifiering Valideringens omfattning Validering IVD-godkända tester och kontroller verifieras bara Leverantörens validering kan accepteras efter bedömning av leverantörens bifogade dokumentation Annat laboratoriums validering kan accepteras efter bedömning av valideringsprotokollet Om validerade komponenter från fler leverantörer används åligger det laboratoriet att verifiera/validera att specificerade krav uppfylls Tillämpning av metod publicerad i vetenskaplig litteratur eller modifiering av tidigare ackrediterad metod, alternativt etablerad metod Egentillverkad metod Ska valideras

Val av kontroller Tänk till så att de uppfyller det som förväntas Använd inte en höggradigt resistent stam för att kontrollera antibiotikalappar/strips Kanske inte nödvändigt att ha med en högpositiv kontroll om grad av positivitet inte påverkar den medicinska bedömningen Använd kontrollmaterial från välrenommerade leverantörer Märkta med batch/lotnummer Lagringsrekommendationer Utgångsdatum Egentillverkade kontroller Hållbarhet? Stabilitet? Större krav på validering/verifiering

Var får man tag på bra oberoende kontroller? Inköp av kontroll från leverantör (WHO, Vircell, BioRad, SeraCare, NIBSC mfl) Ett externt laboratorium delar med sig av kontroll som de har definierat Ett eller flera patientprov har identifierats som lämpligt för ändamålet Problem att få tag på högpositiva kontroller (de tar snabbt slut)

Det lokala laboratoriet ska för alla typer av metoder alltid genomföra en verifiering: Den ska omfatta: Precision/variation mellan upprepade mätningar, dvs mätning av imprecision. Inomserieprecision (repeterbarhet) alla faktorer hålls konstanta Mellanserieprecision (reproducerbarhet) en eller flera faktorer varieras Mätosäkerhet (=Organisations-CV, det vi rapporterar till Swedac) Rapporteras som standardavvikelse eller variationskoefficient (CV %)

Hur väljer man en korrekt nivå på kontrollen? Diagnostiskt intervall (gråzon runt gränser för klinisk beslutsfattning) Framför allt för serologiska analyser Biologisk variation (diagnos och screening) Nära cut-off Professionella rekommendationer Tyroidea tester Regulatoriska rekommendationer I jämförelse med referenslab NEQAS, QCMS, EQUALIS, EUCAST, publikationer

Fastställande av gränser Definiera börvärden Helst två nivåer i närheten av relevanta beslutsnivåer (cut off-värden) Sätt gränser och utgå från metodens naturliga variation

Hur sätter man gränsvärdena? Räkna ut medelvärde och standardavvikelse (SD) Enkelmätning eller ANOVA En mätning som upprepas 20-30 gånger Duplikat som körs 10 gånger Fem mätningar som körs 4 gånger

Görs enkelt i Excel Plotta sedan ett Levey-Jennings diagram

Mål med en bra kontroll Hög precision Bra normalfördelning Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

Variationskoefficient (CV) Visar hur stor standardavvikelsen är i förhållande till medelvärdet Finns angivet för IVD-godkända kvantitativa metoder Fås genom att dividera standardavvikelsen med medelvärdet CV = (SD / Medelvärde) x 100

Medelhög spridning Medelvärde: 233 Standardavvikelse: 27 CV: 11,7 3 SD 2 SD 1 SD

Liten spriding Medelvärde: 233 Standardavvikelse: 4,5 CV; 2,0

(För) stor spridning Medelvärde: 233 Standardavvikelse: 54 CV; 23,2

Westgard enkelregler 1 2s och 1 3s Larmgränser och stoppgränser baserat på medelvärde +/-2 och 3 SD Larm vid 2 SD Stopp vid 3 SD

Acceptansnivå Vanlig kontrollregel (sätts av egna laboratoriet) När kontrollen hamnar utanför gränsvärdet ± 2 SD två gånger i rad eller ± 3 SD en gång är acceptansgränsen överskriden Gör gärna flödeschema för acceptansnivå Spårbart resultat Skapa gränser i LIS

Hur väljer man rätt intervall? Sätt gränser för kontroller som motsvarar den CV som metodvalideringen kommit fram till. Om metoden har ett CV på 10% så bör gränserna motsvara detta. Ett för snävt intervall måste definieras om vid varje reagensbyte Ett för stort intervall upptäcker inte avvikelser och brister Ett lagom stort intervall (inom metodens normala precision) tillåter variation mellan olika reagensloter utan att påverka förmågan att hitta avvikelser

HCV lågpositiv oberoende kontroll

Westgard multipla regler Använder en kombination av 5 st kontrollregler för godkännande av en analysomgång. Westgard multipla regler kräver i normalt 2 till 4 kontrollmätningar per analysomgång, dvs man mäter 2 olika kontroller 1 till 2 gånger per analysomgång. Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

QC regel 2 2s Triggas om kontrollen faller utanför samma 2 SD två gånger i rad QC regel R 4s Triggas om två efterföljande kontroller avviker över 2 SD på varsitt håll om medelvärdet Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

QC regel 4 1s Triggas om 4 efterföljande kontroller faller utanför samma 1 SD 4 gånger i rad QC regel 10 x Triggas om kontrollen hamnar på samma sida om medelvärdet 10 gånger i rad. Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

QC regel för trender 7 T triggas när kontrollen ökar eller minskar 7 gånger i rad. Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

Westgard reglerna i praktiken Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

Varför använda den mer komplicerade multiregelmetoden? Bättre träffsäkerhet än 1 2S bedömningen Med 1 2s (+/- >2 SD) får man många falskt positiva fel. I sakens natur ska kontrollen falla utanför 2 SD var 20:e gång. Har du två kontroller är det var 10:e gång. Med fyra kontroller var 5:e gång. Högre sensitivitet än 1 3s bedömningen Med 1 3s (+/- >3 SD) får man hög specificitet men dålig sensitivitet på att hitta mindre fel. Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

Ett exempel på kontrollpaket på ett serologiskt analysinstrument Kapacitet Kan lagra 25 000 kontrollpunkter Kan lagra kontrolldata på CD-ROM Upp till sex kontrollnivåer per analyt Levy Jennings diagram Tre kontrollnivåer visas på skärmen Grafer (i regel 31 dagar) kan visas i datumordning Kontrollpunkter kan inkluderas eller exkluderas Data kan visas som Förväntad statistik Kumulativ statistik Westgard regler 10 regler finns tillgängliga. Kan aktiveras eller inaktiveras 2 flaggor kan väljas: Varning eller Underkänt Normalregler 1 2s / Varning 1 3s / Underkänd Baserad på bild från Erik Christensen, Kvalitetskontroll Westgard regler, Legeforeningen

Vad säger Ur SWEDAC DOC 01:31 2006-12-12 Utgåva 4

Generösa gränser på kitkontrollen Underkändes ej

Gränserna måste vara tillräckligt snäva för att upptäcka fel Lotbyte

GC-PCR

Hur länge håller kontroller? Frystorkad ampull Oändligt? Poolat eget material till kvalitativt test/bakteriestammar vid -70 o C Väldigt länge. (Oändligt?) Poolat eget material till kvantitativt test vid - 70 o C Länge (10 år?) Kontrolleras med trelabsjämförelse vart 5:e år Utspädda kontroller 1 år?

Stabilitet av kontroller En vanlig anledning till underkännande av analysomgångar är problem med kontrollen. Halten brukar sjunka över tid Utspädda kontroller känsligast Undvik frystining Försök härma ett normalt prov, dvs späd i annat än vatten Tillsätt någon carrier vid molekylärbiologisk eller serologisk analys

Utvärdering av carrier

Extraherat patientmaterial med carrier (trna)

Förlängning av hållbarhet för brukslösning av kontroller

Förvaring påverkar - HPV Kylförvaring inleddes

HPV kitkontroll

HCV högpositiv oberoende kontroll - avskaffad

När ska gränserna definieras om? Vid lotbyte av kontroller Parallelltesting (samtestning) är viktigt Helst ej vid byte av reagenslot Om inte leverantören har en bra förklaring

Hur vet man att det är fel på kontrollen och inte på metoden? Titta på utfallet av: Andra kontroller Patientprov från tidigare analysomgångar Rimligheten Om naturlig förklaring inte hittas: Kör om hela eller delar av analysomgången Ta upp ny kontroll Gör spädningsserie och jämför med tidigare limit of detection

Tack till de som delat med sig av sin kunskap om kontroller till mig! Kontrollfreaks Maria Bergdahl, Växjö Martina Larsson, Växjö Maysae Quttineh, Jönköping Linda Lindh, Gävle